Kristendomens mångfald RE2 Malin Fredriksson Katri Hanki Outi Könni Seppo Nyyssönen
Schildts & Söderströms
Schildts & Söderströms www.sets.fi
Originalets titel: Verso 2 Maailmanlaajuinen kristinusko, Sanoma Pro Oy Omslag: Jukka Iivarinen / Vitale Redaktör för den finska upplagan: Taina Nyström Redaktör för den svenska upplagan: Kajsa Heselius Grafisk planering: finska upplagan: Susanna Belinskij svenska upplagan: Susanna Belinskij/Jukka Iivarinen Ombrytning: Jukka Iivarinen / Vitale Kartor: Spatio Oy / Kauko Kyöstiö Första upplagan, första tryckningen © Malin Fredriksson, Katri Hanki, Outi Könni, Seppo Nyyssönen och Schildts & Söderströms och Sanoma Pro Oy 2017 Kopieringsförbud Det här verket är en lärobok. Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61). Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi. Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det. ISBN 978-951-52-4206-8 2017
Till läsaren
K
ristendomen har en 2 000 år lång historia. Med tiden har många olika tolkningar av Bibeln och traditionen kommit till och formats om. Kristendomen har spridits till alla världsdelar, vilket bidrar till dess mångfald. Läroboken Kristendomens mångfald presenterar den här mångfalden, hur kristendomen förgrenar sig över hela världen och hur de lokala särdragen ser ut. Boken tar upp frågor såsom vad det mest centrala är i den kristna läran och tron, hur religiositeten kommer till uttryck i vardagen och på vilket sätt kristendomen är synlig i samhället. På grund av sin långa historia är kristendomen inte en enhetlig religion, utan består av många olika kyrkor, samfund och rörelser. Boken är utformad enligt grunderna för gymnasiets läroplan 2016. Kapitlen är indelade i sex huvudteman: kristendomens centrala drag, den katolska och ortodoxa kristendomen, den protestantiska kristendomen, kristendomen i olika världsdelar, och dialogen mellan olika kyrkor, religioner och åskådningar. I boken presenteras kristendomens olika inriktningar och deras historiska bakgrund, verksamhetsformer, etiska förhållningssätt och förhållande till samhället. Kristendomens inflytande på olika håll i världen och den lokala mångfalden är särskilt i fokus. I slutet av varje kapitel finns en sammanfattning som fungerar som stöd för minnet och hjälper att repetera det viktigaste innehållet. Uppgifterna repeterar innehållet samtidigt som du kan fördjupa dig och tillämpa det du lärt dig. I många kapitel finns fokusrutor som ger en fördjupad inblick i aktuella teman. De viktigaste begreppen och förklaringarna är markerade i texten för att ge en översikt över innehållet. Begreppen finns i ett register i slutet av boken. I slutet av boken finns också en tidsaxel med de viktigaste händelserna i kristendomens historia. Välkommen med på en resa för att bekanta dig med kristendomen i världen! Malin Fredriksson och de finskspråkiga författarna
3
Innehåll
Kyrkornas gemensamma drag och mångfald
Den protestantiska kristendomen
1. Kristendomens centrala drag.................10
4. Lutherska kyrkan..................................... 44
Vad beror kristendomens mångfald på?........... 10 Kristendomens inflytande på det västerländska samhället.......................................................... 12 Kyrka, kristna samfund och gemenskaper........ 13 Kalenderriter....................................................... 15 Övergångsriter..................................................... 17 Andra riter och ritualer....................................... 18
Protestantismens bakgrund............................... 44 Lutherska kyrkans historia................................. 46 Reformationens spridning................................. 48 Den lutherska trons särdrag............................... 48 Reformationens inverkan på kyrkans liv........... 49 Etiska betoningar................................................ 51 De lutherska kyrkornas organisation och ställning i världen och i Finland..................... 52
Katolska kyrkan och ortodoxa kyrkan 2. Den katolska kristendomen................... 22 Den katolska kristendomens historia............... 22 Den katolska kyrkans tradition och sakrament......................................................... 25 Den katolska trons särdrag................................. 28 Katolska kyrkans etik.......................................... 29 Katolska kyrkans organisation och inflytande på samhället..................................................... 29
3. Den ortodoxa kristendomen.................. 32 Den ortodoxa kristendomens historia.............. 32 Ortodoxa kyrkan i Ryssland............................... 36 Den ortodoxa kyrkans tradition, sakrament och etik.............................................................. 37 Den ortodoxa trons särdrag............................... 38 De ortodoxa kyrkornas organisation och inflytande på samhället................................... 39
5. Reformerta kyrkan och anglikanska kyrkan......................................................... 56 Reformerta kyrkans historia............................... 56 Reformerta kyrkans särdrag............................... 58 Etik och syn på samhället................................... 59 Den reformerta kyrkans mångfald.................... 59 Anglikanska kyrkans historia............................. 60 Den anglikanska kyrkans särdrag...................... 62 Anglikanska kyrkans organisation och gemenskapen i världen................................... 64
6. Protestantiska samfund och rörelser... 66 Bakgrunden till de protestantiska samfunden... 66 De protestantiska samfundens gemensamma drag................................................................... 67 Baptismen........................................................... 68 Metodismen........................................................ 70 Adventismen....................................................... 72 Frälsningsarmén................................................. 72 Pingströrelsen..................................................... 74 Andra rörelser med protestantisk bakgrund.... 75
Andra tolkningar av kristendomen 7. Samfund med kristen bakgrund...........80 Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga............ 80 Jehovas vittnen.................................................... 82 Andra exempel på kristendomens inflytande.... 84
4
Kristendomen i världen 8. Kristendomen i kulturen och samhället...................................................90 Mission och kulturmöten................................... 90 Kontextuell teologi.............................................. 92 Befrielseteologi................................................... 94 Feministisk teologi.............................................. 95 Ekoteologi............................................................ 97
9. Den karismatiska kristendomen......... 100 Den karismatiska kristendomens uttrycksformer................................................ 100 De tre karismatiska vågorna............................. 101 Den karismatiska religiositetens särdrag........ 104
10. Kristendomen i Europa......................... 108 Religiös förändring i dagens Europa............... 108 Kyrkorna i Europa............................................. 111 Förhållandet mellan kyrkan och staten.......... 112 Religion och Europeiska unionen................... 114
11. Kristendomen i Nordamerika............... 116 Kristendomen sprids till Amerika................... 116 Religiös mångfald i Nordamerika.................... 117 Protestantiska kyrkor och katolska kyrkan i USA................................................................ 118 Andra kristna rörelser i USA............................. 122 Kristendomen i Kanada.................................... 123 Kristendomens inflytande på samhälle och politik i Nordamerika..........................................123
13. Kristendomen i Afrika............................134 Den ortodoxa kristendomen i norra Afrika.... 134 Missionen söder om Sahara............................. 137 Kristendomens mångfald i Afrika.................... 137 Självständiga afrikanska kyrkor....................... 138 Kristendomens inflytande på samhället och politiken.......................................................... 139
14. Kristendomen i Mellanöstern och i Asien................................................142 Kristna i Mellanöstern...................................... 142 Kristna i Indien.................................................. 144 Kristna i Kina..................................................... 147 Kristendomen på andra håll i Asien................ 150
Dialog mellan religioner och åskådningar 15. Religionsdialog och ekumenik.............154 Religionsdialog – diskussioner mellan religioner........................................................ 154 Religionsdialogens utmaningar....................... 157 Ekumenik – kyrkorna strävar efter enhet........ 158 Ekumenikens resultat....................................... 160 Ekumenikens utmaningar................................ 161
Register.................................................... 164 Tidsaxel.....................................................170 Bildkällor..................................................172
12. Kristendomen i Latinamerika...............126 Kristendomen sprids till Latinamerika........... 126 Katolska kyrkans inflytande på samhälle och politik....................................................... 127 Katolicismens särdrag i Latinamerika............. 129 Den protestantiska och karismatiska kristendomen................................................. 130 Andra religioner vid sidan av kristendomen.... 132
5
Kristendomens utbredning
Nordamerika 267 milj. 12 %
Nordafrika och Mellanöstern 13 milj. 0,6 %
Latinamerika 531 milj. 24 %
Andelen kristna av befolkningen över 50 % av befolkningen kristna 10–50 % kristna under 10 % kristna
A o
Europa och Ryssland 558 milj. 26 %
Asien och Oceanien 287 milj. 13 %
Afrika söder om Sahara 517 milj. 24 %
Kristendomen är den mest utbredda religionen i världen, både geografiskt och i antalet anhängare. Kartan anger antalet kristna i olika världsdelar och hur stor andel av de kristna i världen som bor där.
KYRKORNAS GEMENSAMMA DRAG OCH MÅNGFALD 1. Kristendomens centrala drag
Vy över staden Cuenca i Ecuador där många olika kyrkosamfund lever sida vid sida.
1
KRISTENDOMENS CENTRALA DRAG
D
et finns över två miljarder kristna i världen. Det här betyder att kristendomen är den mest utbredda världsreligionen. Det stora antalet anhängare och den geografiska spridningen gör att
kristendomen förgrenat sig i många inriktningar. Kyrkorna i världen har en gemensam grund, men har också skillnader som beror bland annat på olika tolkningar av Bibeln, traditionen och den kulturella omgivningen.
Vad beror kristendomens mångfald på? Uppfattningen att Bibeln är en helig skrift och tron på gemensamma trosbekännelser förenar alla kristna, men annars finns det många skillnader mellan olika kyrkor och enskilda kristna. Det finns olika sätt att tolka Bibeln. En konservativ tolkning och en liberal tolkning leder till olika uppfattningar om vad som är centralt inom kristendomen. Därför finns det olika syner på bland annat sexualetik och jämställdhet. Dessutom har kyrkorna olika sätt att förstå sin tradition och olika uppfattningar om vad som egentligen hör till den kristna traditionen. Bland annat kalender- och övergångsriternas betydelse varierar mellan olika kyrkor. Inom katolska och ortodoxa kyrkan 10
finns helgon som man uppmärksammar varje år på en viss dag, medan de protestantiska kyrkorna inte firar de här minnesdagarna. Det finns också olika uppfattningar om vem som har auktoritet att tolka läran och traditionen. I en del kyrkor följer gudstjänsten ett strikt mönster och prästen är i centrum. I andra kyrkor har vanliga församlingsmedlemmar ett större ansvar. Kyrkorna har en officiell tolkning av läran, men hurdan religionen är i människans upplevelsevärld och vardag kan vara något annorlunda. Därför behövs begreppet levd religion för att förstå kristen domens mångfald. Kristendomen kommer till uttryck i vardag och fest på olika sätt. Den omgivande kulturen
Karnevaltåg i staden Emmendingen i södra Tyskland. Karnevalerna är glada fester som firas innan fastan börjar i den katolska traditionen. Till exempel idrottsföreningar klär sig i likadana karnevaldräkter.
och kristendomen lever i växelverkan med varandra. Kristendomen påverkar den lokala kulturen, samtidigt som de lokala sedvänjorna och samhället påverkar hur människor utövar sin tro. Fastän den kristna läran är utgångspunkten för varför och hur man ordnar en begravning, ser en kristen begravning i Finland och en kristen begravning i Indien ut på olika sätt. Också inom samma land kan religionen ha en mycket olika roll för olika människor. Till exempel är människor på landsbygden i allmänhet mer religiöst aktiva än invånare i städer. Individens upplevelser och möjligheter att utöva sin religion varierar beroende på om kristendomen är majoritetsreligion eller mi-
noritetsreligion. Kristendomens roll och inflytande i samhället beror också på om religionen är i majoritet eller minoritet. Kristendomen uppkom i Mellanöstern, men i dag är kristendomen en minoritetsreligion i Mellanöstern och Asien. Kristendomen blev en världsreligion eftersom den är en missionerande religion. I Europa, Nordamerika, Latin amerika och Afrika är kristendomen en majo ritetsreligion. Här har kristendomen haft ett stort inflytande på kultur, samhälle och politik. Det finns en stor variation i hur människor på olika håll i världen utövar samma religion. Ibland kan det finnas mer skillnader inom en kyrka än mellan olika kyrkor. Därför är det 11
På alla helgons dag tänder många finländare ljus på sina anhörigas gravar. Inom den lutherska traditionen vördar man inte helgon så som i den katolska och ortodoxa traditionen.
I Mexiko firar man De dödas dag i början av november. Traditionen har sitt ursprung både i den förkristna lokala kulturen och katolicismen. Man för offergåvor till graven, till exempel blommor, ljus och mat. Många stannar hela natten vid graven.
svårt att tala om hurdan kristendomen är i en viss världsdel eller ett land, men det finns ofta vissa drag man kan peka ut.
har kristendomen också haft ett betydande inflytande på samhället. Till exempel kyrkans syn på kvinnan har påverkat kvinnans ställning och jämställdheten i samhället. Det har alltid funnits ett starkt band mellan kyrka och politik. I många länder i Europa har kyrkorna fortfarande en central roll i samhället fastän de inte längre är statskyrkor. Om man vill betona kristendomen som en del av kulturen och samhället kan man tala om kristenhet i stället för kristendom. På medeltiden utvecklades vetenskapen särskilt i klostren i Europa. Vid katedralerna fanns skolor där man lärde människor läsa och skriva. Men alla hade inte möjlighet att gå i skolorna, bara utvalda pojkar. De äldre studenterna lärde sig filosofi och teologi. I klostren kopierade munkar och nunnor antikens litteratur. Många munkar studerade till exempel antikens filosofiska texter eller läkekonst.
Kristendomens inflytande på det västerländska samhället Kristendomen har påverkat de europeiska sedvänjorna på många sätt. Den västerländska tidsuppfattningen grundar sig på tide räkningen i romarriket där Jesu födelse var början på tideräkningen. Kyrkoåret ger året en rytm med olika högtider som fortfarande påverkar resten av samhället, till exempel vilka dagar man har ledigt från arbete och skola. Dessutom har kristendomen påverkat etiska föreställningar om vad som är rätt och fel, hur man ska förhålla sig till andra människor, och vilka värderingar som är viktiga. Därför 12
Universiteten hade starka band till katolska kyrkan, eftersom kyrkan var den enda institution som var rik och hade makt vid sidan av hovet. Till följd av upplysningstiden på 1700talet kunde kyrkan inte längre ha kontroll över vad forskningen handlade om. Till exempel uppfattade kyrkan Charles Darwins bok Om arternas uppkomst (1859) som ett hot mot den kristna uppfattningen om skapelsen, men den kunde inte längre hindra de nya sätten att se på världen. Diskussionen om relationen mellan vetenskap och tro pågår fortfarande. På medeltiden var nästan all konst i Europa religiös konst. Det här beror på att den katolska kyrkan, som blev rik eftersom den uppbar skatt, gav konstnärer uppdraget att utsmycka kyrkorna. Konsten var inte bara till för att göra kyrkorna vackra. Bilderna i kyrkan var sam tidigt som en bibel för det fattiga folket, eftersom de flesta inte kunde läsa. Konsten har också en stor betydelse för människors andliga liv och personliga relation till Gud. Till exempel inom den ortodoxa kyrkan brukar man säga att en ikon, en helig bild som ofta föreställer Jesus och jungfru Maria, är ett fönster till det utomvärldsliga, det transcendenta. På medeltiden var kyrkomusiken för det mesta bara sång. Den instrumentella kyrkomusiken började utvecklas från 1500-talet, efter reformationen. I de protestantiska kyrkorna började man sjunga psalmer till orgelmusik. Senare inspirerade kristna teman också kompositörer inom den klassiska musiken, till exempel Johann Sebastian Bach och Ludwig van Beethoven. Nuförtiden är kristna teman och symboler vanliga i populärkulturen, till exempel i musik, filmer och tv-serier. Med tiden förändras kristendomens roll i samhället och betydelse i människors liv. Inom
forskningen anser man att sekularisering sker främst i västvärlden, medan kristendomen växer mest på andra håll i världen. Med sekularisering menar man att religionens, och i första hand kristendomens, inflytande i sam hället minskar och att kristendomens bety delse för människors vardag, värderingar och åsikter avtar. I dagens västerländska samhällen finns en mångfald av åsikter och olika sätt att se på världen. Pluralism betyder att det finns många olika världsåskådningar, religioner och värderingar sida vid sida i samhället.
Kyrka, kristna samfund och gemenskaper Ordet kyrka har flera betydelser. Det kan syfta på en kyrkobyggnad, alla kristnas gemenskap i hela världen eller en kristen inriktning. Katolska kyrkan är till medlemsantalet den största kyrkan i världen. I Finland antar man ofta att det är evangelisk-lutherska kyrkan det är fråga om när man talar om ”kyrkan”, eftersom den är störst i landet. En grundläggande tanke inom kristen domen är att det finns en kyrka, det vill säga att alla kristna hör till samma kyrka. Inom teologin kallas kyrkorna tillsammans för Kristi kropp. Under 2 000 år har kristendomen förgrenat sig i flera olika inriktningar som också kallas kyrkosamfund. Till exempel katolska kyrkan, ortodoxa kyrkan och lutherska kyrkan är kyrkosamfund. Kyrkorna är organiserade på olika sätt. Katolska kyrkan är ett enda stort kyrkosamfund som sträcker sig över hela världen, men styrs från Vatikanen. De ortodoxa kyrkorna är indelade i femton regionala patriarkat som är självständiga på så sätt att 13
Leonardo da Vincis kända väggmålning Nattvarden illustrerar Jesu sista måltid som den beskrivs i Johannesevangeliet. Jesus instiftade nattvarden, när han uppmanade lärjungarna att fira nattvard. Under måltiden berättar Jesus också att en av lärjungarna kommer att förråda honom. Målningen finns i matsalen i kyrkan Santa Maria delle Grazie i Milano.
de har en separat förvaltning. Många protestantiska kyrkor är så kallade landskyrkor och är självständiga. Till exempel evangelisk- lutherska kyrkan i Finland beslutar självständigt i frågor som handlar om verksamheten. På lokal nivå är kyrkorna organiserade i för samlingar. En helt självständig lokal församling är den minsta enheten med egen administration. Till exempel pingstförsamlingarna är ofta självständiga. De kristna samlas också i andra slags gemenskaper. På medeltiden hade den katolska och ortodoxa kyrkan kloster, där munkar och nunnor koncentrerade sig på att utöva sin tro och att sköta olika arbetsuppgifter. Klostren gav till exempel föräldralösa barn, åldringar och ensamma kvinnor en trygg 14
plats. I klostren studerade man och kopierade antikens litteratur. Nuförtiden har klostren inte längre samma betydelse för samhället, men de är en del av den levande kristna kulturen och traditionen. Förutom olika kyrkor och samfund finns det också rörelser som vill förnya kyrkorna inifrån. Ett exempel på det här är olika väckelse rörelser, som laestadianismen, som uppkom inom den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland på 1700–1800-talen. Väckelserörelser vill väcka människors tro. En del väckelser, som pingströrelsen, har lett till att nya kyrkor bildas. Det finns många kristna organisationer, föreningar och rörelser där människor från olika kyrkor tillsammans arbetar för olika
samhällsfrågor. De vill till exempel rätta till missförhållanden i samhället eller nå en bestämd målgrupp. I Storbritannien uppkom i slutet av 1800-talet den så kallade settlementrörelsen som arbetade bland människor med sociala problem. Även KFUM-rörelsen (Kristliga Föreningen av Unga Män), som ville få ungdomar intresserade av kristen verksamhet, föddes i Storbritannien i mitten av 1800talet. De här rörelserna har senare blivit internationella och har verksamhet i många länder. Kyrkorna och de kristna rörelserna samarbetar med varandra. Att olika kyrkor disku terar och samarbetar med varandra, både i frågor som handlar om läran och olika projekt, kallas ekumenik. På officiell nivå handlar ekumeniken till exempel om att ledare för
olika kyrkosamfund diskuterar frågor om läran. Men ekumeniken sker också i vardagen mellan vanliga församlingsmedlemmar som hör till olika kyrkosamfund. Nuförtiden är ekumeniken ofta organiserad, till exempel Kyrkornas världsråd är ett internationellt samarbetsorgan.
Kalenderriter I alla religioner och kulturer finns riter som ger året en rytm. Inom kristendomen är jul, trettondag, påsk, Kristi himmelsfärdsdag, pingst, alla helgonsdag och domsöndag de viktigaste kalenderriterna. Ett år med alla kalenderriter är ett kyrkoår. Den kristna 15
högtidskalendern formades under kyrkans första århundraden. Kyrkoåret ger församlingarnas gudstjänstliv en bestämd rytm. Helgdagarna hör samman med bibliska händelser. För kyrkan har högtiderna en teologisk betydelse, men för kristna i allmänhet kan de handla mera om att vara tillsammans med familj och släkt. Kyrkoåret börjar i skiftet mellan november och december, nämligen den första advent, och tar slut i slutet av november med domsöndagen. Advent pågår i ungefär fyra veckor och avslutas med julen som höjdpunkt. De kristna firar jul till minne av Jesu födelse. Föreställningen att Gud blev människa i Jesus är utgångspunkten för den kristna tron. Enligt den kristna läran föddes Jesus av Maria, som var en jungfru. Det här skiljer honom från vanliga människor och framhäver att han är gudomlig. Julen förknippas med många olika sedvänjor, men i allmänhet ser man julen som ljusets högtid. I romarriket bestämde man att Jesu födelsefest skulle firas på den romerska solgudens dag den 25 december. I många västländer är det tradition att ta in en julgran som sedan pyntas. Det här är ett exempel på hur religionen kan smälta samman med lokala traditioner: traditionen att ha julgran kommer nämligen från Tyskland. På julen ger man varandra presenter, speciellt åt barn. Den här traditionen har sina rötter i att julen ursprungligen är Jesu födelsefest. Jesu födelse beskrivs på flera ställen i Bibeln. Beskrivningen i Lukasevangeliet är den mest kända. Tretton dagar efter julen firar man tretton dagen. I Bibeln berättas att högt ansedda gäster besökte Jesus för att ge honom gåvor. De tre visa männen kom från öst och hade läst i 16
stjärnorna att en ny konung är född. Trettondagen avslutar jultiden. Påsken är en speciellt viktig högtid eftersom man då minns och firar att Jesus led på korset, dog och uppstod för människans skull. Enligt den kristna läran är den här gärningen förutsättningen för att människan ska kunna få förlåtelse för sina synder och få evigt liv. Särskilt i den katolska och den ortodoxa kyrkan är fasta ett sätt för människan att förbereda sig för olika högtider, speciellt påsken. Man börjar fasta vid fastlagen och fortsätter i 40 dagar fram till påsken. Palmsöndagen inleder stilla veckan. Under stilla veckan minns man olika händelser som knyter an till Kristi lidande. På skärtorsdagen minns man hur Jesus åt sin sista måltid tillsammans med lärjungarna och instiftade nattvarden. Evangelierna berättar hur Jesus korsfästes följande dag. Den här dagen kallas långfredag. Eftersom långfredagen är en sorgefest, är kyrkornas altare draperade i svart och gudstjänsterna är enkla. Men på söndagen, det vill säga påskdagen, omvandlas sorgen till glädje. Enligt evangelierna väcktes Jesus då från döden. Uppståndelsen innebär att döden är besegrad. Kristi himmelsfärdsdag firas 40 dagar efter påsken. Då minns man hur Jesus steg upp till himlen efter uppståndelsen. I de kristna trosbekännelserna beskrivs hur Jesus sitter på Guds högra sida och kommer att stiga ned till jorden vid tidens slut. 10 dagar efter Kristi himmelsfärdsdag, det vill säga 50 dagar efter påsken, firar man pingst. Man brukar säga att pingsten är kyrkans födelsedag. I Apostlagärningarna beskrivs att apostlarna då tog emot den heliga Anden och efter det började de sprida det kristna budskapet.
I skiftet mellan oktober och november firas alla helgons dag. Då minns man martyrer och döda anhöriga. Till exempel i Finland för man ljus till gravarna och i kyrkorna firas gudstjänst där man minns särskilt dem som dött under året. I Sydamerika samlas man vid begravningsplatserna, dekorerar gravar och lämnar mat åt de döda. Domsöndagen avslutar kyrkoåret. På domsöndagen uppmanas människan ångra sina onda handlingar och blir påmind om att alla människor kommer att dömas till himmel eller helvete vid tidens slut. Den kristna utgångspunkten är att människans tro avgör hurdan domen blir. I olika kyrkosamfund finns olika uppfattningar om hur mycket människans gärningar kan påverka frälsningen. Speciellt i katolska och ortodoxa kyrkor firar man dessutom personer som kyrkan förklarat heliga, det vill säga helgon. Det finns till exempel flera dagar under året som har att göra med jungfru Maria: Maria bebådelsedag i mars, hennes dödsdag i augusti och födelsedag i september. Maria bebådelsedag hör också till Finlands evangelisk-lutherska kyrkas kyrkoår. Högtidernas och helgdagarnas betydelse och hur man firar dem varierar i olika kyrkor. De uppfattas inte som lika viktiga i alla kyrkor.
Övergångsriter Övergångsriter markerar att människan når en ny fas i livet. Bland annat dop, konfirmation, vigsel till äktenskap och jordfästning är kristna övergångsriter. En del övergångsriter är sakrament. Det betyder att riten är en särskilt helig handling där den heliga Anden är
närvarande. Vilka heliga handlingar som är sakrament varierar från kyrka till kyrka, men dopet är ett sakrament i de flesta kyrkor. I en del kyrkosamfund är vissa övergångsriter inte alls viktiga. Övergångsriterna har en teologisk betydelse, men kan också vara viktiga händelser i enskilda människors liv. Dopet innebär att människan blir en del av den kristna församlingen och kyrkan. I Matteusevangeliet finns dopbefallningen där Jesus säger till sina lärjungar att de ska döpa människor ”i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn”. Ursprungligen döptes främst vuxna till kristna, eftersom de som kom med i gemenskapen var vuxna. Barndop blev vanligare under 300-talet e.Kr. när kristna föräldrar ville att deras barn skulle bli döpta. Till exempel den katolska, den ortodoxa och den lutherska kyrkan döper barn, medan de flesta frikyrkorna döper unga och vuxna som själva väljer att bli döpta. Vattnet som används i dopet har en symbolisk betydelse: man tvättar bort människans synd. I barndopet framhävs uppfattningen att dopet är en gåva som människan inte själv kan påverka. I vuxendopet, som också kallas de troendes dop, väljer man själv att bli medlem i samfundet. Konfirmationen är en viktig övergångsrit speciellt i kyrkorna som döper barn. Konfirmationen är en rit man gör för att bekräfta dopet. Man anser att det är viktigt att församlingsmedlemmen på det här sättet bekänner och bekräftar sin tro. I den katolska kyrkan konfirmeras barnen i yngre skolåldern, men de flesta som konfirmeras i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är 15-åringar. Före konfirmationen får man oftast undervisning i kristendomens lära. Övergångsriternas betydelse har 17
med tiden blivit sekulariserad i många länder. I Finland hör konfirmandlägren och konfirmationen till ungdomskulturen. Majoriteten av ungdomarna blir konfirmerade, men många tycker inte att det viktigaste är att fördjupa sig i sin tro. I den kristna traditionen har äktenskapet och familjen ett stort värde. Nuförtiden varierar uppfattningarna om äktenskapets betydelse mycket. Till exempel i många sekulariserade västländer och i storstäder lever allt fler par tillsammans utan att gifta sig. På många håll är äktenskapet fortfarande ett ideal. Kyrkorna har traditionellt ansett att äktenskapet är ett förbund mellan man och kvinna. Under de senaste åren har en del protestantiska kyrkor, till exempel i Sverige, Danmark och Norge, börjat viga samkönade par. Den här frågan diskuteras också inom evangelisk- lutherska kyrkan i Finland. Vid begravningen välsignas den döda. Enligt den kristna uppfattningen är människans liv unikt och sker endast en gång. Föreställningen att det finns hopp om uppståndelse och evigt liv är central i den kristna läran. Begravningen är en övergångsrit där den döda
går över till det utomvärldsliga, till Guds rike. Begravningen är samtidigt en krisrit där anhöriga och församlingen kan sörja och ta avsked.
Andra riter och ritualer Bön, gudstjänst och nattvard är andra viktiga riter och ritualer inom kristendomen. Bönen har en central betydelse eftersom den är människans sätt att vara i kontakt med Gud, ett individuellt sätt att utöva sin tro. Med bönen kan människan vända sig till Gud och till exempel be om hjälp eller visa tacksamhet. Man kan be antingen med egna ord eller med färdigt formulerade böner så som Vår Fader. Att knäppa händerna och böja på huvudet är ett vanligt sätt att be. En del höjer sina händer och sin blick när de ber. Speciellt inom den katolska och den ortodoxa kyrkan uppfattas korstecknet som en slags bön. Att tända ett ljus kan också symbolisera en bön. Till kyrkornas veckoprogram hör oftast en eller flera gudstjänster. Gudstjänsten kan följa ett bestämt mönster och alltid gå till på
Lucia från Syrakusa vördas som ett helgon i den katolska och ortodoxa traditionen. Hon dog som martyr under förföljelserna i romarriket på 300-talet. Men luciatraditionen i Finland och Sverige har egentligen ganska lite att göra med helgonet Lucia. Den förkristna föreställningen att vintersolståndet, årets längsta och mörkaste natt, var farlig smälte samman med kristna intryck. På medeltiden sammanföll vintersolståndet i den julianska kalendern med Lucias dag och därför firas den 13 december som ljusets fest. Den moderna traditionen att man röstar fram en Lucia började på 1920-talet i Sverige och spreds sedan till Finland.
18
samma sätt, eller ha en friare form och vara annorlunda varje gång. Gudstjänsten är ett kollektivt sätt att utöva religion. En del katolska kyrkor håller flera gudstjänster i veckan. I många länder kan katolikerna delta i gudstjänsten före jobbet. En gudstjänst där man firar nattvard kallas mässa. Gudstjänster och olika andaktsstunder kan också ordnas efter en kris, till exempel en olycka.
Att fira nattvard är en viktig rit i alla kyrkosamfund. I nattvarden delar man ut bröd och vin som symboliserar Jesu kropp och blod. Men olika kyrkosamfund tolkar nattvarden på olika sätt. Inom den lutherska kyrkan betonar man att Jesus är närvarande i nattvarden. Enligt den katolska och den ortodoxa uppfattningen förvandlas brödet och vinet till Kristi kropp och blod under nattvarden.
Sammanfattning
Kyrkornas gemensamma drag och mångfald • kyrka: kyrkobyggnad, alla kristna i hela världen eller en viss kristen inriktning (kyrkosamfund) Kristendomens mångfald beror på • olika tolkningar av Bibeln och traditionen • skillnaden mellan kyrkornas officiella lära och levd religion • växelverkan mellan kristendomen och kulturen • ställningen som majoritetsreligion eller minoritetsreligion
Gemensamma riter och ritualer • kalenderriter (t.ex. jul och påsk) • övergångsriter (t.ex. dop och vigsel) • krisriter (t.ex. begravning och gudstjänster efter en svår olycka) • individuella sätt att nå Gud (t.ex. bön) och kollektiva sätt att utöva religion (t.ex. gudstjänst) Inflytande på kulturen och samhället • sedvänjor, etik och värderingar • vetenskap • konst • politik
Uppgifter 1. Formulera tre meningar som beskriver det viktigaste i kapitlet. 2. Varför är kalenderriter och övergångsriter viktiga för människor? 3. a) Vilka religiösa högtider har åtminstone delvis förlorat sin religiösa betydelse i Finland? Vad betyder de för människor i dag? b) Ta reda på vilka högtider som firas varje år men inte har religiös bakgrund. Varför firar man dem och vilken betydelse har de? 4. Vilka olika kyrkosamfund finns på din hemort? 5. Repetera religionens dimensioner som du lärde dig i den första kursen i religion. Ge exempel på hur de olika dimensionerna kommer till uttryck i kristendomen.
19