Huslig ekonomi 7–9 blädderex

Schildts & Söderströms www.sets.fi Redaktör: Kajsa Heselius Foto: Karin Lindroos/Finlands svenska Marthaförbund Omslag, grafisk formgivning, ombrytning: Magnus Lindström Illustrationer: Erik Lindroos © Maria Riska, Nina Tallberg och Schildts & Söderströms 2017 Kopieringsförbud Det här verket är en lärobok. Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61). Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller p. annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillst.nd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi. Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det.

ISBN 978-951-52-4235-8 2017

DEL 1 · I KÖKET

Huslig i onom ek�

Innehåll Äntligen vardag!

9

Del 1: I köket

10

Utrustning i ett kök Hygien Trygg i köket Små köksmaskiner

12 14 14 15

Vid matlagning Att använda spisen – koka och steka Kokkärl Koka mjölk och mjölkrätter Steka Viktiga termer Använd ugnen Måttenheter i recept Hantering av grönsaker

16 17 17 18 18 19 20 22 23

Till bords Att äta tillsammans är viktigt Dukning Serveringskärl Servettvikning

26 27 28 30 31

Diska och städa i köket Diska för hand Diska i maskin Rent i köket Förvaring

32 33 34 35 36

Förvaring 36 Förvaring av livsmedel 37 Håll ordning i kylskåpet!

38 Konservering av livsmedel 39 Djupfrysning 40 Upphettning av bär och frukt 40 Att salta 42 Att torka 43 Köksavfall 44 Ta hand om ditt avfall 45 Tips för att undvika matsvinn!

48 Zero waste

50

Del 2: I skafferiet

54

Kostrekommendationer 56 Kostpyramiden 57 Tallriksmodellen 57 Måltidsrytm 58 Näringslära 60 Energi – människans bränsle 61 Kolhydrater 62 Fetter 64 Proteiner 65 Vitaminer och mineralämnen 66 Vatten 68 Livsmedelsgrupper 70 Dina val gör skillnad 71 Vad är närmat?

74 Vegetabilier 76 Rotfrukter 78 Lök 79 Kål 80 Sallad 81 Baljväxter 82 Så groddar du 85 Frukt och bär – supermat 86 Skogens bär är finlands superfood 88 Vilda bär 90 Odlade buskbär 90 Vilda växter 93 Svamp 94 Potatis 96 Spannmål och spannmåls­produkter 98 Spannmål 99 Glutenfria spannmål 100 Spannmålsprodukter 102 Spannmålsordlista 102 Bröd 103 Mjölk och mjölkprodukter 104 Mjölkordlista 104 Ost 106 Fetter 108 Fisk 110 Ät mer fisk!

111 Fågel 114 Kött och köttprodukter 116 Ägg 120

Kryddor 122 Örter 124 Salt 126 Socker 127 Olika kostval Livsmedelsallergier Celiaki – glutenintolerans Laktosintolerans Mjölkallergi Diabetes Kostval och religion Fasta under ramadan Mat och vatten i en nödsituation Självhushållning

128 129 129 130 131 131 132 133 134 134

Del 3: I städskrubben 136 Hemmet är viktigt Ordning i hemmet Städschema

138 140 141

Rengöring av ett hem Utrustning i städskrubben Rengöringsmedel Miljövänliga alternativ från köket Städa vardagsrummet Fönstertvätt Wc och tvättutrymmen Köket Fixa i hemmet

142 143 144 145 146 146 147 148 150

Kläd- och textilvård Gå in för en hållbar klädstil Vårda dina kläder och miljön Skötselsymboler Sortera tvätten

152 153 154 154 155

Efterbehandling av tvätt Torka tvätten Stryka Mangla Skovård

158 159 159 160 160

Del 4: I vardagen

162

En ansvarsfull konsument Konsumtion påverkar miljön Testa på shoppingstopp!

Tänk efter före när du vill skaffa nya kläder!

Konsumentens rättigheter och skyldigheter Produkt- och miljömärken Reklam Sociala medier När du handlar

164 165 166 168 169 170 172 172 174

Hantera mina resurser Inkomster och utgifter i balans genom budgetering Mobila tjänster för att överföra pengar Vad är skatt och varför beta­lar vi skatt?

Hur ska pengarna räcka?

Spara på matutgifter!

Spara på klädutgifter!

Ta hand om dina räkningar Att tänka på när du flyttar hemifrån

176

Del 5: Recept Kring matbordet

177 178 179 180 181 182 183 184

186

Säsongsguiden 189 Frukost, brunch och mellanmål Ägg

190 194

Drycker 198 Kaffedrycker 201 Saft 202 Mellanmålsrecept 206 Luncher och lätta måltider Piroger Sallader Libanesisk matkultur Salladsåser och röror Soppor Kambjodansk och thailändsk mat Plättar, pannkakor och blinier Rysk matkultur

212 217 224 228 230 234 241 242 246

Middagar och fester Fisk, skaldjur Östafrikansk matkultur Fågel Hur du steker en god biff Kött Pasta och ris Sushiris Japansk matkultur Potatis och rotsaker Recept med baljväxter Indisk matkultur Ugnsrätter och lådor Traditionella jullådor

248 249 257 258 264 265 274 278 279 281 286 289 292 296

Bröd bakverk och efterrätter Baka med jäst Bakverk Kemiska jäsmedel

298 303 310 313

Efterrätter 324 Redningar 326 Högtider 332 Receptregister 336

I KÖKET

8

HUSLIG EKONOMI

DEL 1

Äntligen vardag!

Den här boken är en hyllning till vardagen. De där fem dagarna i veckan som ofta är alldeles vanliga och vardagliga.

Dagar då vi går till skolan, cyklar till jobbet, äter middag med familjen, gör läxor, plockar i diskmaskinen, plockar ur diskmaskinen, breder smörgåsar, äter lunch, sorterar tvätt och bäddar sängen.

Då du är mitt i vardagen – med tidiga morgnar, torra frukostmackor och samma rutiner varje dag – kan den verka lite tråkig. Ibland längtar vi bort, till veckoslutet eller en rolig resa. Men om det händer något oväntat ledsamt som gör att de vardagliga rutinerna bryts för en tid, märker du hur viktiga rutinerna är för att du ska må bra. De ger oss trygghet och stabilitet, och är ett bra utgångsläge för att ta emot resten av livet.

En betydande del av vardagen är maten du äter. Det viktiga med måltiden är inte att köpa lyxiga råvaror utan att tillsammans hinna sitta ner och prata och visa att vi bryr oss om varandra. Och att kocka tillsammans är roligt!

Genom att omfamna vardagen och göra de vardagliga sysslorna med omsorg för dig själv och din omgivning, får du en stadig grund att stå på. Enkla ekologiska vardagshandlingar, så som vilka ingredienser du väljer att köpa till din soppa, hur du tvättar dina kläder och med vilket medel du moppar golvet, gör skillnad. I den här boken får du verktygen för hur du själv kan bidra till en bättre värld, en vardag i taget.

Maria Riska, Nina Tallberg, Karin Lindroos, Elisabeth Eriksson

HUSLIG EKONOMI

9

I KÖKET

10

HUSLIG EKONOMI

DEL 1

DEL 1

I KÖKET

t e k ö k I I det här kapitlet får du bekanta dig med olika slags utrustning som är vanlig i köket. Du får lära dig viktiga termer som du behöver för att kunna följa recept, och du får lära dig hur du ska handskas med olika slags livsmedel. Du lär dig också duka fram innan måltiden och diska efter måltiden. Du får lära dig om olika sätt att förvara livsmedel för att de inte ska fara illa. Också sopsortering är viktig att kunna, eftersom köksavfallet är en stor del av avfallet som vi människor orsakar.

HUSLIG EKONOMI

11

I KÖKET

DEL 1

UTRUSTNING I ETT KÖK Innan du lagar mat är det bra att bekanta sig med utrustningen i köket. Då har du lättare att välja ett tillredningssätt som passar både din mat och ditt kök.

Skärbrädor

Trägaffel

Stekspade plast

Stekspade metall

Spiralvisp

Slev

Ballongvisp

Skål

Degskrapa

Mortel

Pensel

Slickepott

Lilleman (liten plättspade)

Pirogkavel

Knivar: kockkniv, brödkniv, filékniv och skalkniv

12

HUSLIG EKONOMI

Brödkavel

DEL 1

I KÖKET

Måttsats Osthyvel

Rivjärn

Kökssax Hålslev

Sil Pastaslev

Tång Durkslag Stektermometer

Konservöppnare

Degsporre

Pizzaskärare

Potatisskalare

Äppelborr

Köttklubba

SE DIG OMKRING I KÖKET! ♦ Vilka olika kärl ser du? ♦ När använder du trägaffel eller stekspade? ♦ Hur ser brödkniven ut, och vilka knivar passar bättre att skära kött och grönsaker med?

HUSLIG EKONOMI

13

I KÖKET

DEL 1

HYGIEN

TRYGG I KÖKET

När du lagar mat eller bakar är det viktigt att tänka på hygienen. Tvätta händerna noga innan du börjar med matlagningen, men också under arbetets gång enlig behov. Ta av ringar, smycken och klocka.

Det är viktigt att du håller dig lugn i köket eftersom det annars kan hända olyckor.

• Var försiktig då du handskas med vassa knivar. Var också försiktig så att du inte bränner dig på heta vätskor, plattor eller ugnen. Om du spiller någonting på golvet så var noggrann med att torka upp det så att du inte halkar.

• Elektricitet och vatten hör inte ihop. Om små köksmaskiner kommer i kontakt med vatten kan du få en elstöt och apparaten kan gå sönder.

• I huslig ekonomi lär du dig också om hur du ska hantera livsmedel så att du inte riskerar att få i dig främmande ämnen eller mikrober som kan orsaka matförgiftning i maten. Använd rena redskap och använd inte samma redskap för olika råvaror, som t.ex. kött och grönsaker.

• Diska redskapen mellan användning.

Tänk också på dem som ska äta maten och kolla om de har allergier.

Det kan bli varmt när du lagar mat så klä dig lätt. Använd förkläde och sätt upp långt hår så att det inte faller hårstrån i maten. Ifall du är sjuk kanske du inte just då ska laga mat åt andra för att inte smitta dem. Om du plötsligt behöver hosta eller nysa så gör det då i armvecket eller i en näsduk.

Tvätta händerna innan du börjar laga mat.

Om du har långt hår så sätt fast det så att hårstrån inte kommer i maten.

14

HUSLIG EKONOMI

DEL 1

I KÖKET

SMÅ KÖKSMASKINER

Hushållsassistent vispar smet, knådar jäsdegar.

Brödrost

Stavmixer mixar smoothie eller purésoppa.

Kaffekokare

Elvisp vispar grädde, kaksmet eller potatismos

Mikrovågsugn smälter fett snabbt, hettar upp mat energisnålt.

Matberedare tillreder smöroch mördegar. Finfördelar med kniven, skär och strimlar med olika tilläggsdelar.

Vattenkokare kokar snabbt och energisnålt upp små mängder vatten.

HUSLIG EKONOMI

15

I KÖKET

I KÖKET

g n i n g a l t a m d i V För att kunna följa recept är det viktigt att känna till ord som hör ihop med matlagning, der vill säga känna till terminologin. Det är också viktigt att veta vilka kärl som passar till vad, känna till måttenheter och lära sig att handskas med olika livsmedel på rätt sätt.

16

HUSLIG EKONOMI

DEL 1

DEL 1

ATT ANVÄNDA SPISEN – KOKA OCH STEKA När du ska koka en vätska välj då den högsta värmen på spisen för att få vätskan att koka upp. Välj en platta med samma diameter som kastrullen och använd lock så att vätskan kokar upp snabbare. När vätskan nått sin kokpunkt (vattnets kokpunkt är 100 grader) och vattnet bubblar, då kokar vätskan. Sänk värmen för att undvika överkokning.

Att sjuda innebär att koka på svag värme så att ytan bubblar till då och då. Temperaturen ligger då under kokpunkten, maträtten tillreds och livsmedlet kokar färdigt. Genom att sjuda maten bevaras smaken och strukturen.

I KÖKET

KOKKÄRL En kastrull av rostfritt stål är ett hållbart, slitstarkt och långlivat kokkärl. Den är lätt att rengöra och kan diskas i maskin.

En ytbehandlad kastrull är lämplig för livsmedel som lätt bränner i botten. Ytan är känslig, så använd trä- eller plastredskap då du rör om i kastrullen. Redskap i metall skrapar ytan och då bränner maten lätt fast. Använd inte en sliten och repad ytbehandlad kastrull eftersom materialet kan avsöndra skadliga kemikalier i maten. Maskindisk rekommenderas inte eftersom kokkärlets livslängd förkortas då ytan slits.

Gjutjärnsgryta

Kastrull av rostfri stål

Ytbehandlad kastrull

RENGÖR KASTRULLEN MED EN SOCKERBIT När maten i kastrullen bränt vid går det bra att använda en sockerbit i stället för stålull. Med lite vatten på botten kan du skrapa bort resterna med sockerbiten. Var ändå varsam med ytbehandlade kastruller. Sockerbiten är förmånligare än stålull och bryts ner i naturen.

HUSLIG EKONOMI

17

I KÖKET

DEL 1

KOKA MJÖLK OCH MJÖLKRÄTTER När du ska koka mjölk exempelvis till gröt är det bra att välja en tjockbottnad eller ytbehandlad kastrull eftersom mjölken lätt bränner i botten och kokar över. Det går också att koka mjölken i vattenbad, men räkna då med att det tar längre tid. Undvik att koka upp fettfri mjölk, eftersom den lätt bränner i botten. Använd gärna lätt- eller helmjölk eller testa att använda mjölk som behandlats så att den inte bränner vid i tillagningen.

Kom ihåg att endast använda trä- eller plastredskap i en ytbehandlad kastrull. Börja hetta upp mjölken på full effekt, utan lock.

Rör om och lämna inte mjölken obevakad, den kokar väldigt snabbt över. När den kokar upp ska värmen sänkas så att mjölken sjuder tillsammans med övriga ingredienser och maten får koka färdigt.

KOKA SMART! ⊲⊲ Se till att kastrullens botten och spisplattorna är rena. Då överförs värmen effektivt och du undviker otrevlig, fastbränd lukt. ⊲⊲ Utnyttja spisens eftervärme, låt maten puttra klart under lock. ⊲⊲ Om du ska koka upp bara lite vatten, använd då vattenkokaren. Det är energisnålt och går snabbt.

STEKA Att steka är ett sätt att tillreda livsmedel, samtidigt som stekningen ger färg och smakämnen.

För att steka kan du använda en ytbehandlad stekpanna, stekpanna av gjutjärn, wokpanna

18

HUSLIG EKONOMI

eller en gryta av gjutjärn. Det är också vanligt med keramiska stekpannor. Maten kan också stekas i ugnen.

Livsmedlet ska gärna vara rumstempererat innan du lägger det i pannan. En biff blir till exempel smakligare och får finare stekyta. Det är bra att torka av fuktiga livsmedel med till exempel hushållspapper. Annars kan vätskan stänka då du steker med olja. Stekpannan ska alltid hettas upp och vara varm när du sätter i livsmedlet, men den får ändå inte överhettas.

Då kan stekpannan förstöras.

En stekpanna av gjutjärn är hållbar och slitstark, och leder och lagrar värme bra. Gjutjärnspannan är ett miljövänligare alternativ än en ytbehandlad stekpanna eftersom den håller längre. Det finns heller inte hälsorisker med gjutjärn på samma sätt som med en sliten ytbehandlad stekpanna. Däremot måste du använda mer fett i gjutjärnspannan än i de ytbehandlade stekpannorna.

Gjutjärn är värmetåligt, men kräver fett vid tillredning så att maten inte ska bränna fast i botten. När du diskar ska du komma ihåg att det räcker med enbart hett vatten. Använd inget diskmedel eftersom det förstör ytan.

Om du använder diskmedel så torkar ytan, kan börja rosta och gör att maten bränner fast i bottnen. Om du av misstag diskat gjutjärn med diskmedel kan du gnida in kärlets insida med matolja.

I en ytbehandlad stekpanna kan maten tillredas helt utan fett eller med endast lite tillsatt fett. Du kan exempelvis bryna köttfärs utan fett i en ytbehandlad stekpanna. Maten fastnar inte i pannans yta och du behöver i allmänhet

DEL 1

I KÖKET

lite lägre temperatur än med gjutjärn. När du hettar upp pannan kan du sätta i en matsked vatten så att pannan inte hettas upp helt tom eftersom det inte är bra för ytan i pannan. När vattnet avdunstat är pannan lagom varm, och då kan du börja steka.

Redskap för att steka och koka Stekpanna av gjutjärn

Keramisk stekpanna Ytbehandlad stekpanna

VIKTIGA TERMER Fräsa – att steka exempelvis grönsaker på svag värme i fett utan att de får färg.

Bryna – att steka till exempel kött med eller utan fett så att livsmedlet får gyllenbrun färg.

Rosta – att steka exempelvis nötter i torr stekpanna så att de får färg.

Grilla – att steka i stekpanna eller grill, oftast utan tillsatt fett.

Bränna – att bränna i ugn eller med

Wokpanna

gasolbrännare, exempelvis karamellisera socker på ytan till en efterrätt.

Halstra – att tillreda till exempel fisk över öppen eld utan tillsatt fett.

Bräsera – att först steka livsmedlet, exempelvis kött, så att det får en stekyta och sedan efterkoka i vätska så det blir mört.

Bräcka – att steka snabbt utan fett så att livsmedlet bara får lite färg. Används som metod vanligtvis med korv, skinka eller lax.

HUSLIG EKONOMI

19

I KÖKET

DEL 1

ANVÄND UGNEN I ugnen gräddar du bröd och bakverk och tillreder kött-, fisk- och lådrätter. Lär dig att använda ugnen ekonomiskt och ekologiskt.

Ugnen förbrukar mycket energi, så passa på att tillreda flera saker samtidigt när du en gång värmt upp den. Det går åt mera värme att värma upp ugnen än att hålla den varm.

Stäng av ugnen redan innan du ska ta ut maträtten ur ugnen och utnyttja eftervärmen.

I en vanlig ugn kan du grädda en plåt åt gången medan du i en varmluftsugn kan grädda två plåtar samtidigt. I ugnen kan du tillreda mat utan tillsatt fett, till exempel steka köttbullar i ugnen. Då steker du snabbare större mängder än på spisen och slipper också stekoset i köket. Rengör ugnen med jämna mellanrum, en smutsig ugn förbrukar mer energi och sprider dålig lukt.

Kakform i ytbehandlad metall

Glasform

Keramisk form

Tips! Om du spiller något i en varm ugn, strö över salt. När ugnen svalnat är det bara att torka bort skräpet och saltet.

Silikonform

Kärl som tål ugnsvärme I ugnen kan du använda plåtar och långpanna. Övriga kärl placeras i ugnen på gallret. Kolla att kärlet tål ugnsvärme.

Metallformar är ytbehandlade och får inte repas eftersom ytan då går sönder och maten fastnar i botten. Metallformar och silikonformar leder värme bra och lämpar sig därför för bakning. Keramiska formar och formar i glas är ofta tjockare och lämpar sig bra för tillredning av maträtter. De kan även användas i mikrovågsugnen. Kom ihåg att smörja ugnsformarnas botten och kanter med fett så att maten lättare lossnar eller använd bakplåtspapper.

20

HUSLIG EKONOMI

Kolla undertill på olika kärl om de tål maskindisk, ugn och mikro.

DEL 1

I KÖKET

UGNENS OLIKA FUNKTIONER: ⊲⊲ Jämn värme ⊲⊲ Övervärme ⊲⊲ Undervärme ⊲⊲ Grill ⊲⊲ Varmluftsugn (fläkt)

Övre falsen

Mellersta falsen

Undre falsen

NÄR DU SKA ANVÄNDA UGNEN ⊲⊲ Ställ in rätt temperatur enligt receptet med vredet för temperatur. ⊲⊲ Ställ in rätt typ av uppvärmning med vredet för ugnens olika funktioner. Det vanligaste är att man väljer jämn värme. ⊲⊲ Varmluftsugn – ställ in temperaturen på cirka 25 grader lägre. ⊲⊲ Ugnens båda lampor tänds och den ena lampan slocknar då ugnen uppnått vald

temperatur. Det tar cirka 10 minuter för ugnen att uppnå vald temperatur. ⊲⊲ Skydda plåten med bakplåtspapper.

Om du använder en ugnsform ska den smörjas med fett så att maten inte fastnar i formen. ⊲⊲ Välj rätt gräddningshöjd, det vanligaste är att grädda mitt i ugnen på den mellersta falsen.

HUSLIG EKONOMI

21

I KÖKET

DEL 1

MÅTTENHETER I RECEPT I recept för matlagning och bakning används måttenheter som finns i måttsatser. Måttsatsen består av deciliter (dl), matsked (msk), tesked (tsk) och kryddmått (krm). Ytterligare kan man behöva ett litermått.

1 dl = 100 ml 1 msk = 15 ml 1 tsk = 5 ml 1 krm = 1 ml

En matsked rymmer 3 teskedsmått och en deciliter rymmer cirka 6 matskedsmått.

Kilogram (kg) och gram (g) mäts upp med en hushållsvåg. Kom ihåg att nolla vågen så att du inte mäter upp livsmedlets vikt och kärlets vikt tillsammans.

Ett struket mått innebär att måttet först fylls med råge och sedan stryks exakt med fingret.

Vissa livsmedel, exempelvis. margarin, kan mätas upp med hjälp av en streckad linje som finns på förpackningen.

22

HUSLIG EKONOMI

VAD VÄGER LIVSMEDEL? Socker 1 dl = 85 g Vetemjöl 1 dl = 60 g Potatismjöl 1 dl = 80 g Florsocker 1 dl = 60 g Ris 1 dl = 85 g Havreflingor 1 dl = 35 g Riven ost 1 dl = 40 g Salt 1 dl = 125 g Smält smör 1 dl = 90 g Sirap 1 dl = 140 g Salt 1 tsk = 6 g Bakpulver, matsoda 1 tsk = 3 g Kryddor 1 tsk = 2–3 g Bär 1 l väger ± 500 g

DEL 1

I KÖKET

HANTERING AV GRÖNSAKER

Ansa Ansa betyder att tvätta och skala bort oätliga delar av grönsaker, rotfrukter och frukter. Skölj grönsaker med kallt vatten för att få bort rester av mull och sand.

Ibland räcker det att tvätta grönsaken eller rotfrukten, men om de är väldigt smutsiga så skala. Potatis och rotfruker tvättas med rotsaksborste. Rotfrukter och potatis med tunt skal skalas med potatisskalare, medan rotfrukter med tjockt skal skalas med skalkniv.

HUSLIG EKONOMI

23