Bildernas bok

INNEHÅLL

Ord på vägen............................................................ 4 Förord...................................................................... 5

III Den visuella världen – hur blir bilder till 1. Ett halsbrytande hopp från grottmålningar till virtuella bilder.............................................. 50 2. Tecknade och målade bilder............................... 52 3. Färgernas fascinerande historia........................... 54 4. Vad vi bör kunna om färger?.............................. 56 5. Grafik................................................................ 60 6. Om några skulptörer.......................................... 62 7. Formernas värld................................................. 64 8. Djupet i bilden, rummet på bildytan................. 66 9. Människan avbildar människan......................... 68 10. Den tecknade serien – ett förbund mellan bild och ord............................................ 72 11. Ljuset tecknar en bild – om fotografiet............... 74 12. Tid och rörelse i bilden – filmens uttryckssätt ... 76 13. Jag själv som bildkonsument – reklamens metoder och knep.............................................. 78 14. Virtuella bilder och cyborger.............................. 80

I. Bilder som byggstenar för en nationell identitet 1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

Kulturtraditionen ger stoff för en personlig identitet......................................... 8 Bildkonstens uråldriga utgångspunkter.............. 10 Nationell identitet: metaforer och symboler....... 14 Bildvärlden i Kalevala........................................ 16 Det finska landskapet i bildkonsten................... 20 Föremål och bebyggelse berättar om Finland...... 22 Hur formas den egna identiteten....................... 24 Kulturell kompetens.......................................... 26

II. Bilder som inspiration och kunskapskälla 1. Vad slags kunskaper kan bilder ge?..................... 30 2. Att arbeta med bilder i undervisningen.............. 36 3. Elever på museum ............................................. 38 4. Den mimetiska traditionen – att efterlikna........ 40 5. Den expressiva traditionenn–att uttrycka sig...... 42 6. Den abstrakta konsten och kompositionsbegreppet...................................... 44 7. Nutids- eller samtidskonst................................. 46 8. Massbilden eller vardagsbilden........................... 48

IV Miljön som inspiration och kunskapskälla 1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

6

Människan och miljön....................................... 84 Barnen och deras närmiljö................................. 86 Människan och naturen..................................... 88 Människan i rummet......................................... 90 Ut ur rummet.................................................... 92 Huset................................................................. 94 Stadsplanering................................................... 100 Sakerna som omger oss...................................... 102 Ornament.......................................................... 108

BILAGOR Konst- och stilriktningar (bilaga 1).................... 148 Kårböle lågstadium / Läroplan i bildkonst (bilaga 2)........................................................... 150 Utvärdering och bedömning (bilaga 3).............. 152 Sakregister......................................................... 154 Personregister..................................................... 155 Bildkällor........................................................... 157

V Att undervisa och engagera 1. Visuellt tänkande och synliggörande samtal....... 112 2. Varifrån tar vi våra bildidéer – verklighet och fantasi......................................................... 116 3. Processen eller produkten................................... 121 4. Lärarens roll i olika typer av konstnärliga inlärningsprocesser............................................. 122 5. Engagemang och motivation.............................. 130 6. Integration......................................................... 132 7. Att arbeta med teman........................................ 134

VI Utvärdering som stöd för inlärning 1. Processdagbok och portfolio.............................. 136 2. Utvärderingssamtal och betyg............................ 138

VII Det bildpedagogiska rummet 1.

2.

3.

4.

5.

6.

Bildkonsten som ämne och inlärningsmiljö....... 140 Bildkonst för både flickor och pojkar................. 141 Klassrum eller ämnesrum?................................. 142 De viktiga utställningarna ................................. 143 Åskådningsmaterial av alla de slag...................... 144 Från skolgården ut i bygden............................... 146

7

2

➤

BILDER SOM INSPIRATION OCH KUNSKAPSKÄLLA

Signe Brander: Walter Runeberg i sin ateljé, början av 1900-talet Carl-Gustaf Lilius, Självporträtt, 1988

➤ 28

Seendet kommer före orden. Bilden kommer även före skriften i mänsklighetens historia. Men seendet och skapandet är delvis omedvetna, intuitiva processer. Vi behöver ord för att bli medvetna om det vi sett och gjort. Det är kombinationen av intuitionen och medvetenhet genom språket som gör arbetet med bilder så fruktbart och spännande.

medvetna om att de följer en viss tradition eller verkar i en viss tidsanda. Men alla har sina modeller, om inte i den direkta omgivningen så lagrade i bildminnet som mentala bilder, föreställningar om hur saker och ting ser ut. Detta lager kan sedan bearbetas, förändras under arbetets gång, kombineras med andra bilder, förkastas …

Det är alltså fritt fram att se efter, låna och låta sig inspireras!

När vi talar om bilder i den här boken menar vi alla slag av bilder, från konstbilder till pressfoton. Bilderna omger oss överallt – på gott och ont. Bildkonstämnet har sina rötter i konstbilderna, barnens och de ungas värld finns bland mediebilderna.

Hur klarar läraren – och ungdomarna – av att hantera detta bildflöde?

För att kunna värja sig inför bildvärlden, men också ta emot och njuta är det viktigt att kunna tolka och analysera, att reflektera och förstå. Vi kan också lära oss mycket av bilder. Utom att de kan visa vägen till olika färdigheter, besitter både konstbilden och seriebilderna en mängd historisk och samhällelig kunskap; om förgångna tider och dagens värld, allt behandlas. Bilderna lär oss om livet!

I alla tider har människan insett bildernas styrka och makt att förföra. I vissa kulturer har makthavarna rentav förbjudit bilden, medan den i andra kulturer medvetet använts för att manipulera. Bilder påverkar oss direkt och känslo­ mässigt. Den moderna konstens formexperiment i början av 1900-talet väckte ofta människors vrede. Det här beror antagligen på bildens förmåga till verklighetsillusion, något som de flesta människor förstår och vill ha.

Barn och unga, ja egentligen alla människor, kan bli förförda och duperade av bilder. Men när man väl lärt sig tolka dem kan de vara en ännu större källa till glädje och kunskap om världen.

I det här kapitlet vill vi visa hur man kan se på ett medvetet sätt. Vi skall jämföra olika typer av bilder med varandra, till exempel mediebilder med 1800-talsbilder. Den kända konstforskaren Ernst Gombrich säger att det knappast finns någon bild som inte har fötts ur en annan bild. Fotografen, serietecknaren, skulptören – och eleven – är kanske inte alls 29

2.1 Vad slags kunskaper kan bilder ge? systemet är entydigt. Man kan uttrycka det så här: Vill du att en bild skall uppfattas huvudsakligen på ett sätt måste du tillfoga ord (som i reklam). Vill du förtydliga eller fördjupa en text gör du en illustration.

Enligt ett synsätt på konst som föddes under moder­ nismen, under första hälften av 1900-talet, behöver konst inte förklaras. I dag är dock alla som arbetar med konst­ fostran, exempelvis museipedagoger och lärare, överens om att konst, och speciellt nutidskonst, behöver tolkning. Den bästa modellen är att stödja en dialog mellan åskådarna och konstverket, där tid för både känslo- och tankeutbyte ges.

Detta kan ske oberoende av betraktarnas ålder. Lärare och experter deltar i dialogen, men först till sist och med tilläggsinformation. Bildkonsten ger i första hand upp­levelser, den väcker tankar, känslor och idéer.

Då man sätter ord på bilder övergår man från ett symbol­ system till ett annat. Vissa saker i en bild kan vara omöjliga att beskriva. Men ord behövs för att analysera och tolka bilder.

Bilder skiljer sig från text därför att bildens delar och helhet kan uppfattas samtidigt. Dessutom uppfattas bilder olika beroende på betraktarens kulturbakgrund och erfarenhetsvärld. Ögat uppfattar snabbt det som är bekant och struntar i resten. Bilder blir betydelsefulla för barn först då de förenas med barnens egna erfarenheter.

Bilder är därför inte alltid lätta att analysera tillsammans. Å andra sidan kan det bli ett äventyr att sitta med en grupp elever framför en bild och få höra alla de olika associa­tio­nerna.

Bild och ord kompletterar varandra genom att uttrycks­ sätten är olika, därför behövs båda två. Ingetdera symbol-

30

Schema för bild- och konstanalys Olika konstpedagoger har försökt svara på frågan om hur en bildanalys skall utföras. Modellen här invid är samman­ ställd av flera olika bildtolkningsmodeller så att den lämpar sig för barn och unga. Modellen kan användas för både konstbilder och mediebilder. Mediebildens karaktär av massproduktion, den skall ju tala till många, kräver några tilläggsfrågor (se nedan).

Det är inte tänkt att läraren använder modellen som sådan – välj de punkter som passar bilden och årskursen i fråga.

Genom att studera bilder kan man alltså få en historisk och kulturhistorisk kunskap; alla slags bilder berättar om sin tid på något sätt. Utom att eleverna får en vidgad verklighetsuppfattning genom att jämföra konst- eller mediebilden med verkligheten skapar de viktig personlig kunskap: träning i att se och upptäcka, och att uttrycka sig verbalt, och tillit till sina egna upplevelser som betraktare.

Samtidigt utvecklas jaguppfattningen. (Vem är jag? Hurdan är min kultur? Hurdan är den här världen omkring mig?)

Småningom växer förmågan att njuta av bilder. Andras exempel ökar också lusten att göra egna bilder, att uttrycka personliga tankar och känslor med olika visuella metoder.

A. Frågor om bilden eller konstverket: 1. Personlig upplevelse: Vilken är bildens stämning?

Tycker du om den eller inte? Vad beror det på?

(Låt barnen berätta eller skriva fritt.)

2. Beskrivning: Vad syns på bilden? Vad föreställer den?

3. Personliga associationer: Vad kommer du att tänka på?

Vill bilden berätta något? Finns där någon symbolik?

4. Materialanalys: Vilken teknik har använts i bilden?

Vilket material?

5. Formanalys Vilka bildelement kan du urskilja? Färger, linjer, figurer, valörer, ljus och skugga? Hurdan är bildens komposition?

Hur har den planerats? Finns det balans, djup, rörelse, rytmiska upprepningar, kontraster, betoningar?

6. Tror du att du upplever bilden olika om du ser den på ett museum, i en bok eller tidning eller som en overheadbild i klassen?

B. Frågor om konstnären 1. Vem gjorde bilden? Under hurdana omständigheter?

Vilka tror du konstnärens avsikter var? Det handlar här om konstnärens eller upphovsmannens personlighet och levnadsöde.

C. Frågor kring bildens kontext: När, var, hur?

1. I vilken tid föddes bilden och var?

2. I vilken stil? Liknar bilden konstverk från förr som du sett, eller är den från vår egen tid?

3. Hurdan var världen då? Hurdana idéer hade människorna?

Vilka värderingar? Vilken kunskap? Vilken tro?

4. Fanns det någon beställare till bilden?

5. Har bilden fått en annan funktion än vad som ursprungligen var meningen?

➤ Tove Jansson: Hur gick det sen? Bilderbok, 1993 [1952].

Denna bilderbok är genial genom författarens – illustratörens sätt att använda ord och bild. Om man studerar detta uppslag närmare, ser man att det knappast går att begriper något utan texten – vad gör mumintrollet ute i regnet med en mjölkkanna? Men det fungerar också omvänt, bilderna berättar mycket mer än vad orden upplyser läsaren om, till exempel om tiden – hattifnatten på dasset påminner om vad som skett, och öronen bakom molnet om vad som kanske kommer att ske.

31

Exempel på bildanalys av konstbild A. 1. Det här är en bild som de flesta säkert tycker om. Det är sommar, solen tittar fram, man påminns om egna strandlekar.

2. Tre pojkar leker med sina båtar vid en stenig strand. En av pojkarna styr sitt fartyg med en pinne, en står och väntar på sin tur, den tredje tittar på. I bakgrunden syns några öar, fabriksrök, ett segelfartyg och en ångbåt. Det är rätt lugnt och varmt, pojkarna har klätt av sig skjortor och byxor.

3. Det fanns inga fritidskläder för 120 år sedan! Båtarna var hemgjorda och inte av plast. Fartygen i bakgrunden visar också att bilden är gammal, här finns ett segelfartyg men också en ångbåt som berättar om att en ny tid är på väg.

4. Bilden är en oljemålning.

5. Målningen håller en dämpad färgskala i blått-grått-brunt.

Den framskymtande solen ger dock ljus och skugga.

Den framträdande horisontlinjen skapar lugn i bilden trots de livliga diagonala linjerna hos armar och ben. Lugn ger också den liggande oval som börjar vid leksaksbåten och fortsätter via pojkarnas fötter och strandstenarna tillbaka

till båten. En lugn återkommande rund rytm finns hos molnen, stenarna och pojkarnas huvuden.

6. Målningen gör sig bäst i original på konstmuseet Ateneum i Helsingfors där den finns i museets samlingar.

B. Albert Edelfelt (1854–1905) verkade först som historiemålare, men under studier i Paris inspirerades han av det franska realistiska friluftsmåleriet. Han var mer intresserad av att avbilda det han såg. Målningen är troligen gjord i Haiko i Borgå skärgård, där han bodde hos sin mor om somrarna.

C. Målningen föddes då realismen stod på sin höjdpunkt, i slutet av 1800-talet. Edelfelt inspirerades av ljusmåleriet och impressionisterna och målade ute inför motivet. Men han vågade inte måla alltför experimentellt, till exempel med r ena färger, då han var beroende av sina kunder och köpare för att kunna försörja familjen.

32

Risto Suomi: Aavan meren tuolla puolen (Bortom havet), 1983. Akryl.

Målningens titel hänvisar till en populär och vemodig efterkrigstida schlager, som handlar om en ung man som vill till andra stranden. En annan association kan vara Jesus som går på vattnet.

Uppgift Mål: att öva bildanalys genom jämförelse mellan en traditionell konstbild, ett nutidskonstverk och några reklambilder.

Jämför och tolka Edelfelts Lekande pojkar vid stranden (1884) och Risto Suomis Aavan meren tuolla puolen i par. Titta sedan på reklambilderna med motiv från Åland och Venedig på nästa uppslag där det också finns människor och vatten. Jämför utförande, innehåll och avsikt i tre av de fyra bilderna. Ta stöd av bildanalysschemat, välj ut några av punkterna, och skriv ned era tankar.

Lekande pojkar vid stranden, elevarbete, Varilan koulu, 2002. Foto.

Eleverna har lekt med och dramatiserat Edelfelts bild. Dramatisering av en konstbild hjälper yngre barn att leva sig in i bilden. Efter det går det bra att analysera.

Albert Edelfelt: Lekande pojkar vid stranden, 1884. Olja.

33

➤

Exempel på reklamanalys som jämförelse med konstbilds­analysen s. 31 A. 1. Jag tycker om den, här finns också sommar, hav och sol.

Jag får lust att le lite för att pojken ser så tuff och stolt ut.

Cykeln ser fin ut.

2. Man ser en pojke som står och håller i en cykel på en brygga. Det är sommar. Pojken är klädd i fritidskläder och solglasögon. Cykeln ser ny ut. I bakgrunden syns vatten och några öar. Insprängda i bilden finns info-texter.

3. Jag ser på cykeln och tänker på hur fina barncyklarna blivit på 60 år. Förr fick man cykla stående på vuxnas stora cyklar och det var inte alltid så lätt.

4. Bilden är ett foto.

5. Vädret är lite dämpat, halvklart, men där finns ljus och skugga. Bilden har stora kontraster mellan mörka och ljusa ytor samt mellan det knallgula hos cykeln och blå­ tonerna i havet, mössan och skjortan. Huvudlinjerna i bilden är mest vågräta och lodräta. Cykelns lutning och det stora runda hjulet i förgrunden bildar kontrast till detta. Bilden har en stark djupverkan genom hjulet och de disiga öarna i fonden.

B. 6. Reklamfotografen har getts i uppdrag att skapa en bild som lockar folk att hyra en barncykel. Fotografen har lyckats! Sommarstämningen, den tuffa pojken och den gladgula häftiga cykeln lockar. Cykeln har fotograferats med vidvinkel och ser på så sätt större ut än den är – alla vill ha den!

Uppgift Tiden Mål: Att ge uttryck för ett abstrakt ämne med hjälp av en fotoserie.

Material/teknik: Fotografering.

Inspiration: Serien på s.35.

Utförande: Gör en bildserie (3–5 bilder) över tidens gång.

Exempelvis en elev som springer en sträcka, ett löv som faller eller någon som äter ett äpple. Diskutera olika bildvinklar och -storlekar. Hur syns tidsförloppet i bildserien.

Jobba gärna i par eller mindre grupper. Integrera gärna med modersmål, historia eller gymnastik.

Ro No Rent, Mariehamn, 2004. Reklambild.

34

Att tolka mediebilder Då man analyserar till exempel film eller en reklam kan man fundera på mediebildens syfte, som ofta är annorlunda än konstbildens. Hur har man gjort? Har syftet uppnåtts?

Mediebilden kan underhålla, informera, undervisa, försöka påverka på olika sätt, manipulera.

I mediebilden förenas dessutom ofta bild med ljud, text och rörelse, vilket gör att helhetsupplevelsen blir väldigt stark. Själva mediet påverkar också analysen. Är det ett foto, en bild i en tidning, eller en seriebild? Således blir exempelvis tidsbegreppet viktigt. Seriebilder, videofilmer, datorspel och TV använder tiden på olika sätt genom narrativa, d.v.s. berättande metoder, ofta är händelsen förlagd till en annan tid än nuet.

Res till Venedig!

Reklambild från 2004. Reklambyrå Dynamo, Tommi Vallisto/Icon Graphics.

Man tror att detta är ett gammalt postkort, men det är en reklam som leker med trettiotalets bilduttryck.

Michael Carlsson: Nattsömn, 2004. En seriestrip på två bilder ur tidskriften Bild.

I den här lilla fina tecknade serien kan man studera några av serieteckningens känne­ tecken, tidsfaktorn, humorn, ljuden, den levande linjen och kontrasten mellan svart och vitt som är jämnt fördelad.

35

2.2 Att arbeta med bilder i undervisningen i konsthistoria. Kunskaper om konstnären och hans eller hennes liv är inte nödvändiga men ibland kan vissa fakta både väcka intresse och stödja tolkningen. Det är klokt att börja med det som främst intresserar läraren och eleverna.

Efterhand utvecklas och fördjupas kunskaperna. Huvud­ saken är att man använder bilder ofta.

Grundskolans undervisning i konsthistoria behöver inte nödvändigtvis vara kronologisk. Det viktigaste är att eleverna uppmuntras att lägga märke till bildkonsten i sin omvärld ända från början, ända från de första års­ kurserna, så att intresset väcks. Småningom förstår eleverna också att konsten är en kunskapskälla, liksom en källa till glädje.

Allra först bör klassen och skolan få ett bra bildarkiv.

För undervisning i ämnet bildkonst behövs bilder – och teknik för att visa bilder. Det bör finnas böcker, tidskrifter, serietid­ ningar, postkort o.s.v., samt datorer för sökning på nätet.

Att arbeta med eget bildskapande utgående från konstbilder i klass betyder att vi värdesätter vad andra duktiga bild­skapare tidigare gjort – och lär oss av dem. Men det betyder inte, som för hundra år sedan, att vi kopierar direkt (även om man undantagsvis kan göra det också) utan att vi experimenterar och tränar färdigheter utifrån bildmodellen och låter oss inspireras av intressanta och viktiga teman.

På de lägre klasserna kan man starta var som helst. Det går lika bra att börja arbeta med nutidskonsten som med den traditionella föreställande konsten på de lägre klasserna. Läraren behöver inte heller ha omfattande kunskaper

Eleverna får konstkännedom huvudsakligen genom att konstbilder på olika sätt används som inspirationskälla vid bildarbete, både individuellt och i grupp, men också genom föreläsningar, museibesök och ateljébesök i hemtrakten.

Internet ger eleverna möjlighet att besöka museer runt om i världen. Att träffa en livslevande konstnär, designer, arkitekt eller fotograf är en mycket värdefull upplevelse.

Uppgift Djuren i vår skog

➤

Mål: Att bekanta sig med finländsk konst och natur.

Material/teknik: Flytande täckfärg, krita, valfritt papper.

Inspiration: Plocka fram olika konstbilder från guldåldern eller använd bilderna i boken.

Utförande: Ni kan exempelvis jobba med bröderna von Wrights tavlor. Be eleverna måla ett landskap med flytande täck­ färger. Sedan får de med krita, färgpenna eller tusch rita växter och djur på ett annat papper. Be dem vara noggranna med detaljerna bilderna. Klipp ut dem och placera dem i landskapet. Limma fast alla lösa delar. Ni kan också jobba med ett stort gemensamt landskap som alla får göra egna detaljer till.

Ferdinand von Wright: Stridande tjädertuppar, 1886. Olja.

Målningen är en av Finlands mest älskade, man ser kopior av den i många hem.

Jarmo Mäkilä: Alla min fars fåglar, 1992. ➤ Nutidsversion av målningen ovan. Man kan se spår av både Gallen-Kallelas, Magnus Enckells och bröderna von Wrights tavlor. Konstnären har gjort en parodi på finsk guldålder genom att plocka lite härifrån och därifrån, och på så sätt skapat en ny bild.

36

37

2.3 Elever på museum Elever i årskurs 1–2 orkar inte koncentrera sig på mer än 4–5 bilder åt gången.

Ett fungerande sätt att genomföra ett utställningsbesök med elever oberoende av ålder är att vid ankomsten skicka iväg dem i små grupper på en viss tid (cirka 10 minuter räcker bra!) för att välja ut sina favoriter. Därefter samlas hela klassen och går igenom rum efter rum, där små­grupperna i tur och ordning presenterar de utvalda konst­verken för sina kamrater och motiverar sina val. (Man kan sätta sig på golvet för att få lugn och ro.) De andra lyssnar och kommer med egna synpunkter. Ofta uppstår intressanta diskussioner genom att olika åsikter möts. Läraren deltar allra sist med kommentarer och eventuell tilläggs­­­infor­ mation.

Eleverna bör tidigt vänjas vid att gå på museer och ut­ ställningar.

Museibesök är berikande; eleverna får lust att själva uttrycka sig visuellt då de möter autentiska konstverk. De får lära sig om olika bildspråk, de får höra berättelser om konstnärer och deras levnadsöden. De får uppleva något helt nytt.

Utställnings- och museibesök kan genomföras på många olika sätt. De kan förberedas av läraren i klass, eller eleverna kan bearbeta dem efteråt genom att skriva eller göra bilder utgående från utställningen. Eleverna kan gärna skissa en eller flera favoritbilder på själva utställningen, det tränar seendet och fungerar som stöd för minnet vid bearbetningen efteråt. Ta med ritunderlag!

Besök på Kiasma, utställning med verk av Pasi Karjula, Kilo skola i Esbo, 2002. Eleverna kommer länge ihåg ett museibesök. Det kan vara oerhört inspirerande.

38

Uppgift Mål: Att lära känna verk ur den finska guldålderns konst och samtidigt uppleva och reflektera över de förändringar som skett de senaste 100 åren i vår miljö.

I samband med äldre bilder är det givande att diskutera hur en viss situation skulle ha sett ut i dag, och sedan göra text och bilder till. Det här kan integreras med modersmål och historia. Det finns till exempel barnskildringar från guldåldern där man kan hämta inspiration till bildarbete, diskussioner och uppsatsrubriker. Här nedan nämns endast några exempel:

Då det gäller nutidskonsten är det är tillåtet att tolka och associera fritt, även för barn. Har man inte en guide är det förstås bra att bekanta sig med utställningen på förhand.

Det är viktigt för alla finländska barn att åtminstone en gång under grundskoltiden besöka Ateneum. Där finns nämligen en nyckel till vår historia. Man kan koncentrera sig på några kända verk, eller som här, undersöka hur temat barn behandlats i den äldre konsten. Och har man inte möjlighet att åka går det bra att gå ut på webben.

Albert Edelfelt: Ett barns likfärd, 1879. Olja (s.45) I arbetsskolan, 1885. Olja.

Lekande pojkar vid stranden, 1884. Olja (s. 32) I Luxembourg-trädgården i Paris, 1887. Olja.

Akseli Gallen-Kallela: Den första lektionen, 1887. Olja.

Eero Järnefelt: Trälar under penningen, (Sved), 1893. Olja Hugo Simberg: Vårstämning, 1895. Akvarell.

Juho Rissanen: Barndomsminne, 1902. Akvarell.

Helene Schjerfbeck: Konvalescenten, 1888. Olja. www.ateneum.fi www.ateneum.fi/konstmuseet Sinebrychoffs www.kiasma.fi www.fng.fi/fng/html4/se/ateneum/guide Guldåldern kallas tiden från 1880-talet till 1900-talets början. Då nådde den finska bildkonsten en höjdpunkt nationellt och internationellt, inspirerad av det nationella uppvaknandet.

Albert Edelfelt: I Luxembourg-trädgården i Paris, 1887. Olja.

39

3 DEN VISUELLA VÄRLDEN – HUR BLIR BILDER TILL

I det här kapitlet skall vi bekanta oss med det visuella tän­ kandet och olika sätt att uttrycka saker i bild. Vem gör bilder och varför? Hur planerar man en bild och finns det regler för hur man skall gå till väga? Vad berättar ikon­målaren med sina bilder, vad tänker skulptörer eller reklamdesigner på då de påbörjar sitt arbete? Finns det olika regler för olika

typer av bilder? Hur inverkar färgen på bildskapandet, hur inverkar kompositionen?

Har bildskapandet förändrats under tidens gång? Vad berättar bilderna från olika kulturer? Existerar det några allmängiltiga regler som inte påverkas av tid och rum? Hur inverkar material och teknik på bildskapandet?

3.1 Ett halsbrytande hopp från grottmålningar till virtuella bilder Överallt och alltid har människor gjort bilder. De äldsta spåren av kulturyttringar är grottmålningarna och skulp­ tu­rer från stenåldern. Hoppet från dem till dagens virtuella bild och cyberrymd är halsbrytande.

För vilket ändamål gör man bilder? Genom tiderna har

människan gjort bilder på platser för ritualer och guds­ dyrkan. Med bilder har man återgett historier, mytiska berättelser och helgonlegender. Bilden har varit en viktig del av religionen. Den har för eftervärlden bevarat historiska händelser och synliggjort visioner om kommande händelser.

Ikon hemma hos en familj i Joensuu, 2005. Tempera.

Ikoner är heliga bilder av Kristus eller skildringar av bibliska händelser. De första ikonerna målades under kristendomens första tid på 300-talet. Enligt legenden tillkom den allra första ikonen då Jesus torkade sitt ansikte i en vit duk och ansiktet efteråt avtecknade sig på duken. Ikonerna spreds med den ortodoxa religionen från Bysans till Ryssland och vidare till Karelen. Ikonen målas med tempera (äggula plus färgpigment) på en träskiva som omsorgs­ fullt behandlats med grunderingsfärg. Oftast följer ikonmålaren noggrant modellbokens anvisningar, med andra ord, de kopierar tidigare heliga bilder.

Kalle Hamm: Te för två, 2004. Bronsskulptur.

Konsten har en förmåga att bygga samförstånd människor emellan genom ritualer, symboler och dekorationer. Då Kalle Hamm ombads att planera en skulptur för gården utanför Helsingfors Stadsmuseum utgick han från de gamla ryska villorna som fanns i omgivningen. Han föreställde sig stämningen på glasverandorna i skymningen då man samlades kring samovaren. Det står två tekoppar och en ljusstake på bordet. Vatten från samovaren rinner över bordskanten, det liknar en gammaldags spetsduk.

50

Konstnärer har också skildrat människans känslotillstånd.

Men bakom alla slag av bilder har det funnits en strävan att finna formen som berör åskådaren.

Fram till renässansen ansågs konstnärerna vara hant­ verkare. Begreppet konst hade helt enkelt inte existerat tidigare. Konst betyder att kunna. Till en början inbegreps också skönheten. Man talade om de sköna konsterna. Då det under 1800-talet började grundas museer fylldes de av det vackra, konstfulla verk ur furstars och härskares sam­ lingar. Fortfarande anser många att bara vacker, skickligt gjord föreställande konst gör skäl för sitt namn.

Då barnen fritt får välja bilder som är viktiga för dem själva och ställa ut dem tillsammans, gestaltas den visuella världens mångfald. Då eleverna i tur och ordning berättar för klassen, framträder också individuella skillnader i vars och ens personlighet. Samtidigt lär sig eleverna att acceptera olika värderingar.

De här bilderna från olika tider och kulturer är sins­emel­ lan väldigt olika till sitt innehåll, men de två målningarna och de två skulpturerna har det grundläggande form­ tänkandet gemensamt; de eftersträvar en effektfull helhet som mänskoögat, tanken och känslan förmår uppfatta. Det är fråga om komposition. (Se även kap. 2.)

Älghuvud från Vittis, 5000 år f.Kr. Täljsten, längd 15 cm.

Då den människa som mejslade ut älghuvudet tog itu med skulpturen, måste hon otaliga gånger ha suttit och betraktat älgar, levande eller dödade. En så raffinerad skulptur måste ha föregåtts av noggrant studium och utförts av en känslig, skicklig hand.

Vittisälgen har med största sannolikhet använts vid religiösa riter.

UPPGIFT

Graffitimålning i Barcelona, Spanien, 2004.

Mål: att bli medveten om bilders olika betydelser

En förfallen stadsdel i utkanten av Barcelona väntar på att bli upprustad.

På presenningarna som täcker husfasaderna vid skvären har någon målat graffiti med till saken hörande politiska slogans. Får man göra bilder var som helst i en stadsmiljö? Naturligtvis inte, graffitimåleri är olagligt. I enstaka fall har ungdomar (i Finland) fått tillstånd att dekorera trista betongväggar på undanskymda platser såsom i passagetunnlar eller i utkanterna av lagerområden, med graffiti.

Ta med dig en bild hemifrån, en bild som är betydelsefull för dig. Fäst bilden tillsammans med de andras bilder på tavlan och berätta varför just den är speciell. Skriv.

51

AKTARUTA MÅLERI

3.2 Tecknade och målade bilder

1. Då man tränar måleri börjar man oftast med vattenfärger, akvarell- eller täckfärger. Du behöver olika tjocka, bra penslar och en stor burk med vatten, samt ett stadigt papper. För flytande täckfärger används styvare borstpenslar, så kallade muddlare som också de flesta konstnärer använder då de arbetar med akryl-, tempera- eller oljefärger.

2. Träna användningen av penseln med långa, enkelriktade penseldrag på stora pappersark. Samtidigt kan du öva dig att blanda färg och se till att färgerna på pappret eller i vattenkoppen inte blir smutsiga. Det är viktigt att du lär dig reglera linjens bredd och mängden vatten och färg på penseln.

3. Då du påbörjar en målning, är det bra att först skissa upp bilden på pappret. För det ändamålet lönar det sig att an­vända ljusa, vattniga färger som försvinner under färg­ytorna. Skissen kan också göras med färgkrita. Många skulle helst teckna med blyerts innan de börjar måla, men det är inte att rekommendera. Blyertsteckningen blir ofta alltför småpetig och du blir frustrerad när du skall färg­ lägga den. Men du kan först skissa upp målningens idé med blyerts på ett provpapper, och sedan måla direkt på ett annat, större papper.

Bilder kan göras av så gott som ingenting; de kan ritas med fingret på en immig fönsterruta eller med en käpp i våt sand eller snö. Sådana bilder suddas dock hastigt ut.

Människan har alltid velat göra bilder som består, vil­ ket hon också lyckats med: Konsten är lång, livet kort.

Ars longa vita brevis.

Fjärilen, elevarbete, åk 1, Esbo.

Att måla fjärilsvingar på ett stort papper med muddlare är en bra träning i penselteknik. I det här fallet stöder det stora pappret inlärningen, en annan gång kan man måla på ett mycket litet papper. Variation intresserar eleverna.

Teckning efter levande modell, elevteckning, åk 2, konstskolan i Tavastehus.

I den här teckningen finns inga skuggor. Det är linjen och modellens proportioner som studerats.

52

AKTARUTA TECKNING 1. Det finns många redskap för teckning. Blyertspennan är det vanligaste, men den skall vara mjuk – 2B, 4B eller 6B. H-pennorna är bra för exakta uttryck, exempelvis räkning.

2. Kolteckningen lämpar sig väl för tecknare i alla åldrar. Det skall vara stora papper och stora rörelser då man bekantar sig med kolet, som reagerar känsligt på handens tyngd: ett lätt grepp ger veka linjer, och ett kraftigt grepp kraftiga linjer. Man talar om den levande linjen, där det kraftiga och det lätta turas om. Rödkrita och grafitpenna är också ypperliga teckningsredskap.

3. Naturmaterial går även bra att använda, stickor, vasstrån och fjäderpennor ger helt olika linjer. Du kan också använda tändstickor att rita med. Till detta behövs bläck, tusch eller flytande täckfärg 4. Oberoende av vilket redskap du använder lönar det sig att först pröva hurdana linjer och ytor du kan åstadkomma på ett provpapper.

5. Då du tecknar eller målar är det viktigt att ge akt på valörerna – på hela skalan från mörkt till ljust. Det behövs flera valörer, olika ytor och levande linjer i en bra teckning.

Tävlande hästar, åk 6, Esbo. Mjuk blyerts.

Arbetet visar en mångsidig användning av gråskalan, blyertspennan beskriver också ytans struktur. Eleven har haft möjlighet att observera hästar då hon rider.

Att arbeta med färgkritor Genom att korsa parallella linjer med varandra får man fram många olika färgskiftningar. Även valörerna kan växla.

Lär dig att använda valörskalan genom att träna på små pappers­ lappar med blyerts eller vattenfärg.

53

3.3 Färgernas fascinerande historia Färg är ljus och kan definieras i våglängder, men framför allt är färg ett förtrollande fenomen i konsten, naturen och vardagen. Vi beundrar naturens färger i regnbågen, i him­ lens blå skiftningar och i skogens mångskiftande grönska, i ängarnas och trädgårdarnas blomsterprakt.

På 1600-talet bröt den engelske fysikern Isaac Newton solljuset genom ett glasprisma och upptäckte regn­bågs­ skalan. I hans fotspår gick den tyske poeten Johann Wolf­ gang von Goethe, som var så entusiastisk över färgerna att han i åratal behöll ett dyrbart prisma som han lånat av en furste. Goethe ville visa att Newton i sin färgskala missat den purpurröda färgen. Goethes färglära, där han redogör för färgernas födelse ur ljusfenomenen, utgör grunden för den färglära vi tillämpar i skolan idag.

Färgens historia är dock betydligt äldre än så. Vi måste gå tillbaka till grottmålningarna 50 000 år innan vår tide­ räkning. Man samlade rött och gult färgpigment ur jorden – metallmineraler som konstnärer använde ända in på 1800-talet – och blandade dem med djurfetter. Kol gav den svarta färgen. Redan i det forna Egypten 4000–2000 f.Kr. använde gravmålarna hela färgskalan. Först under 1800-talet upptäckte man hur färger kan framställas på konstgjord väg Vid sidan av väggmålarna var färgmästarna en viktig yrkesgrupp och färganvändningen var noga reglerad – bara regenter fick använda den purpurröda färgen i sina mantlar.

I ett brev till Finland från en svensk kung på 1500-ta­ let finns ett recept på rödfärg bevarat. Avsikten var att få småstadsborna att måla sina grå stugor röda, åtminstone åt gatan, så att kungen på sin rundresa i riket skulle få se prydliga och moderna städer.

Rödfärgen var en biprodukt vid järntillverkning. Den röda nyansen påminner om tegel. Då det blivit vanligt med rödmyllade hus kom gulmyllan på modet. Den, å sin sida, imiterade den kontinentala sandstenen. Då började stads­ borna måla husets fasader mot gatan gula. Inne på gårdarna användes fortfarande den billigare rödmyllan.

Också färgernas namn har en fascinerande historia. Många tycker att färgknapparnas namn är svåra att förstå: karmin, cinnober, kadmium, krom, preussisk blå och ultramarin.

Namnen bygger på färgernas ursprung, metal­lernas minera­

Färgcirkel enligt Johannes Itten. Mot cirkelns mitt har färgerna blandats med vitt, utåt, mot spetsarna, har färgerna på motsvarande sätt blandats med svart.

ler, eller från någon berättelse som handlar om den speciella färgen. Ultramarin berättar om den blå färgen som hämtades från länderna bortom havet, mare på latin.

Karaktären hos många färger beskrivs med företeelser i naturen: citrongul, äppelgrön, rostbrun, åskblå. Kan du hitta på fler exempel?

54

AKTARUTA FÄRGERNAS NAMN Vår vanligaste färgpalett har tre huvudfärger, s.k. grundfärger, var och en representerad av två färgknappar.

Varje färg har en kall och en varm variant.

En fjärdeklassares självvärdering, 2005. Ounasrinteen koulu, Rovaniemi.

På hösten lärde vi oss huvudfärgernas namn, preussisk blå och ultramarinblå, kadmiumgul och kromgul, cinnoberröd och karminröd. Det finns också brutna färger. Dom använder man ofta för naturen och för kläder.

Komplementfärgerna är effektiva och de skiljer sig jättebra från varandra. Också dom har jag präntat i skallen. Hoppas jag kommer ihåg dom också efter 10 år.

Blå:

Röd:

Gul:

ultramarin (kall)

karmin (kall)

krom eller citron (kall)

preussisk blå (varm)

cinnober (varm)

kadmium (varm)

En vit och en svart färgknapp kan fästas på en skilt underlag.

UppgiftER

1. Välj en målning som du tycker om, till exempel på ett vykort. Skydda det med en plastficka och gör en färgträffningsövning på vitt papper; måla med små fläckar eller penseldrag alla färger du ser i målningen.

Den här övning­en hjälper dig att träna ditt färgöga.

Mål: Att lära sig särskilja och blanda färgtoner.

2. Färga min hand Mål: Att befästa sina kunskaper i färglära, att använda grundläggande begrepp inom bildkonsten.

Inspiration: S. 56–57. Lotta ut olika färgteman bland eleverna.

Utförande: Alla får rita av och klippa ut sina händer på vanligt teckningspapper. Efter det får eleverna måla händerna i grund/mellan/kontrast/brutna färger. Sammanställ allas händer till ett träd, en stor cirkel eller en annan form.

Betrakta och diskutera färgerna i det färdiga verket och fundera på hur de ter sig tillsammans.

Analys av ett konstverk, elevteckning, åk 6. Varilan koulu, Vammala En färgträffningsövning med akvarellfärger av Raoul Dufys målning Skördetid.

Lägg märke till att de flesta färgerna är brutna.

55

3.4 Vad bör vi kunna om färger?

1. Färgsystemet

2. Färgcirkeln

Färgerna kan ordnas i många slags system, men de flesta baserar sig på de tre grundfärgerna eller huvudfärgerna, blått, rött och gult och deras kalla och varma varianter.

Genom att blanda grundfärgerna i olika proportioner får man samtliga färgnyanser.

Grundfärgerna och de tre rena mellanfärgerna violett, orange och grönt kan ordnas till en färgcirkel, där färgerna är placerade i samma ordning som i regnbågen eller i spektret.

3. Tre grundfärger, sex färgknappar Varje grundfärg har en kall och en varm färgton.

Skolans mest använda färgpalett har således sex färgknappar.

4. De rena mellanfärgerna De rena mellanfärgerna innehåller endast två grundfärger: ultramarinblå och karminröd blir violett, preussisk blå och krom- eller citrongul blir grön, och cinnoberröd och kad­miumgul blir orange. Paren ligger bredvid varandra på färgcirkeln 56

5. Kontrastfärgerna Blandar man de två kontrastfärger i form av färgpigment uppstår brutna färger som äter upp varandra och blir till olika gråtoner eller svart.

Men om man blandar de tre grundfärgerna i form av färgat ljus föds vitt.

Färgerna klassificeras också som varandras kontrast- eller komplementfärger. Mot en grundfärg i färgcirkeln, står en mellanfärg som blandas av de två övriga grundfärgerna.

Kontrastfägen till rött är alltså grönt, en blandning av blått och gult, kontrast till blått är orange och till violett är gult.

En färg lyser som klarast då den ställs sida vid sida med sin kontrastfärg.

6. De brutna färgerna De brutna färgerna innehåller alla tre huvudfärger. Genom att blanda olika mängd rött, gult och blått får man utom svart och grått även brunt, beige, olivgrönt, det vill säga de brutna mellanfärgerna (som i punkt 5). De flesta färgerna i naturen och omkring oss är brutna.

7. Valörer och mättade färger som mest lyskraftig när den varken är uppblandad med vitt, svart eller vatten.

Genom att blanda vitt eller svart eller vatten med rena färgtoner får man mer eller mindre mörka färger, alltså färger i olika valörer. En mättad färg kallas en färg som är 57

Färgernas växelverkan Många konstnärer och fysiker efter Newton och Goethe har utforskat färgerna och utarbetat egna färgteorier. J­ oseph Albers undersökte färgernas inverkan på varandra. Hans

färg­teorier har fördjupat konstnärernas förståelse för färgens väsen. Samma färg ser olika ut bredvid olika färger. Färgen påverkas alltså av omgivande färger och av ljuset.

Kati Immonen: 4 x rengöring, 2003. Akvarell.

Kati Immonen har med akvarellfärger målat bilder av fjärilar. Sedan har hon klippt ut dem och fäst dem med knappnålar i en monter, precis som riktiga fjärilssamlare gör. Verkets namn syftar på kravet på renhet. Känsliga bilder av fjärilar går inte att måla med smutsig pensel eller smutsiga färger.

Verket har också en annan innebörd: Om vi vill att fjärilarna skall finnas kvar, måste vi hålla naturen ren.

58

Bild ur Johannes Ittens anteckningsbok 1919–1920. Blyerts- och färgpenna I sin schematiska bild har Itten åskådliggjort färgcirkeln som en kosmisk figur.

Regnbågens färger rör sig i vågrätt läge, färger som är brutna med vitt eller svart i lodrätt läge.

Uppgift Färgcirkel i collageteknik Mål: Att befästa sina kunskaper i färglära, att använda grundläggande begrepp inom bildkonsten.

Material/teknik: Färggranna tidningsbilder.

Inspiration: Färggranna bilder, färgcirklar, regnbågen.

Utförande: Klipp ut olika bilder i regnbågens olika färger.

Så att du kan tillverka en egen färgcirkel genom att limma bilderna enligt färgcirklarna på s.56 eller 57.

Förslag till vidarearbete: Gör en färgcirkel på skolans gård.

Samla olika naturmaterial eller använd leksaker/andra grejer som det finns på gården/som eleverna har med sig.

Att se färger För att vi skall kunna se färger behövs ljus. Men färg­upp­ fatt­ningen är individuell. Den sammanhänger med person­ liga föreställningar och erfarenheter, med tycke och smak.

Färgernas kulturella betydelser är också olika. I den kristna kulturen står den vita färgen för renhet, någon annanstans är den sorgens färg. För nordbon är rött glädjens färg, den symboliserar kärlek – men rött är också tecken på fara, till exempel i trafikljus. I konstverk glöder det röda av kraft och energi, men kan också symbolisera blod.

59

AKTARUTA GRAFIK

3.5 Grafik

Konstgrafiken kan grovt uppdelas i fyra huvudgrupper enligt tryckplattans karaktär .

– högtryck – plattan kan vara trä och linoleum, men också pressprint, potatis, tvål, kork.

– djuptryck – plattan är vanligen kopparplåt, för skolbruk kan hårdplast användas; kopparsnitt, torrnål, mezzotint, akvatint, etsning – plantryck – en stenplatta behandlas med fett som av­stöter vatten; litografi – genomtryck – tryck genom finmaskig, tunn väv, där vissa delar blockerats; serigrafi (silkestryck)

Bilder kan också tryckas. Då kan man göra flera likadana bilder på samma gång. Med konstgrafik avses olika tryckme­ toder inom bildkonsten. Trä- och linoleumsnitt skärs ut med vass kniv i en trä- eller linoleumskiva. Litografiska bilder ritas på sten. Metallgrafik görs genom att bilden graveras i en metallskiva. För litografier och metallgrafikmetoderna behövs en grafikpress. Vid serigrafi använder man en ram med en siktduk. Förr användes dukar av silke, därför kallas metoden också silkestryck. Monotypin är en grafisk metod, men monotypierna görs i bara ett exemplar. Bilden målas på kartong, glasskiva eller kakel och grafikern tar avtryck på mjukt papper med hjälp av fingret eller en vals.

Vid sidan av konstgrafik finns också bruks- och dator­ grafik. Bruksgrafiken omfattar arbeten med böcker och reklam – ombrytning och illustration, planering av reklam­ affischer, utformning av varumärken och vackra bokstäver.

Datorgrafiken arbetar främst med färdigt bildmaterial som bearbetas på olika sätt.

I nedre vänstra hörnet antecknar grafiker hur många avdrag hon tagit och vilken i ordningen den aktuella bilden är. Till exempel 3/5 betyder att det tagits 5 avdrag, och att bilden är den tredje i ordningen. Tpl’a. betyder tiré par l´artiste d.v.s. grafikern har själv gjort trycket.

➤ Sirpa-Helena Viljanen: Jag tror den sprang, mården, 2004. Träsnitt.

Viljanen fick idén till träsnittet då hon läste Kalevala. Träsnitt görs så, att bilden skärs ut i träskivor, lika många som färgerna på den blivande bilden. Här har konstnären använt sex skivor av björkfanér.

Bokstäver och dekorationer skurna i trä, Åbo boktryckeri, 1600-talet.

➤

I Åbo boktryckeri finns gamla tryckalster gjorda som träsnitt: dikter för bröllop och bemärkelsedagar samt begravningsprogram. Som dekoration användes änglar och blombuketter, men även själva texten var vackert utskuren.

60

➤

Historiskt sett är grafiken intressant. Innan metallgrafiken och fotografiet uppfanns graverades bokstäver och bilder i träskivor. Så åstadkom man böcker och bilder som gick att mångfaldiga, men de var dyra och var därför tillgängliga bara för ett fåtal. Före det hade böcker (i den kristna världen oftast Bibeln) skrivits för hand, vanligen av klostermunkar som kopierade texten och prydde den med minia­tyr­mål­ ningar och dekorativa initialer, så kallade anfanger.

Boktryckarkonsten uppfanns i Tyskland omkring 1440, då man lärt sig att gjuta bokstavstyperna i metall, men ännu 1719 gjorde Daniel Medelplan i Finland ABC-boken Ett rätt Barna-Klenodium/Yxi Paras Lasten Tawara, med graverad träskiva.

Kraftdjur, åk 1, Esbo bildkonstskola, serigrafi (silkestryck).

Då man gör serigrafi eller silkestryck behöver man en ram med duk. Den här pojken använde ett billigt tunt gardintyg. Han gjorde sin bild så, att han först klippte ut djuret ur ett papper och sedan lade den mellan tygramen och tyget. Sedan bredde han med en gummispatel ut färg över duken i ramen.

Pappersbilden hindrar färgen från att sprida sig över lakanstyget. Man kan göra många avdrag på samma gång, så länge pappret håller ihop. Tyget skall vara obehandlat.

Elevarbete: Hårfagert, Borgå konstskola, åk 1. Torrnålsgravyr.

➤

Mitt landskap.

Borgå konstskola, åk 8, 2002. Linoleumsnitt.

Landskapet har först skurits ut i en linoleumskiva. Bottenfärgen har rullats ut på pappret med vals, sedan har den svarta färgen rullats ut på den utskurna linoskivan och därefter tryckts på bottenfärgen då den torkat. Man behöver färg, vals, poröst papper, samt linoleumskiva eller pressprint som är lättare att bearbeta. ➤

Uppgift Fisken på burken/plankan Mål: Att bekanta sig med olika trycktekniker, att genomföra sitt arbete på olika material, att påverka genom sina egna val.

Material/teknik: Tryck.

Inspiration: Fundera på hurdana fiskens fjäll är. Vilken struktur?

Utförande: Eleverna får klippa ut en fiskform i något slätt glansigt material (typ tunn plastskiva, olika plasthinnor).

Måla fisken och tryck den på en gammal ohyvlad planka, konservburk med ojämn yta, annat restmaterial. Använd lämpliga färger. Flytande flaskfärgerna fastnar inte på allt material. Ordna en utställning på alla fiskföremålen.

Förslag för vidarearbete: Bygg en undervattensvärld.

Fundera på världens hav, korallrev, Östersjön.

61