Sinne 1 blädderex

SINNE

SINNE

Människans psykiska aktivitet och lärande Alexander Degerman

1

Kristiina Holm

Människans psykiska aktivitet och lärande

SINNE

Camilla Norkko

1

1 Människans psykiska aktivitet och lärande

ISBN 978-951-52-4094-1 K14

Schildts & Söderströms 9 789515 240941

1

INNEHÅLL

I Psykologi är en vetenskap som undersöker människan

1. Introduktion till psykologin 8 Människan är en helhet av biologiska, psykiska och sociala faktorer 8 Vad är psykologi? 10 Psykologins historia och dagens psykologi 13 Experter på psyket 15 2. Att skapa psykologisk kunskap 18 Vardagskunskap och vetenskaplig kunskap 18 Forskningsetiska principer i psykologin 20 Kvantitativ forskning 22 Kvalitativ forskning 24 Triangulering, undersökningar som görs med flera metoder 26 3. Experimentell undersökning 28 Grunderna för en experimentell undersökning 28 Forskningsproblem och hypotes 30 Upplägget i en experimentell undersökning 30 Kritisk bedömning av en experimentell undersökning 32 Skeden i en experimentell undersökning 34 4. Icke-experimentell undersökning 36 Grunderna för en korrelativ undersökning 36 Kritisk bedömning av korrelationsundersökningar 38 Grunderna för fallstudier 38 Kritisk bedömning av fallstudier 41

Projektuppgifter till del I Mediepsykologi 44

II Människans aktivitet ur psykologins synvinkel

III Psykologiska aspekter på

5. Biologiska mekanismer 48

inlärning och studier

9. Inlärningens psykologiska grund 100

Den biologiska grunden för människans beteende Vad är inlärning? 100 och psykiska aktivitet 48 Den biologiska grunden för inlärning 100 Psykiska processer och hjärnan 48 Inlärningens kognitiva grund 104 Generna 52 Den sociokulturella grunden för inlärning 107 Temperament 53 Inlärningsmiljöer 110 Evolutionen som förklaring till människans beteende och psykiska aktivitet 54 10. Olika former av inlärning 112 6. Psykisk aktivitet 58 Mentala funktioner 58 Kognitiv aktivitet 58 Känslor 60 Motivation 62 Medveten och omedveten aktivitet 64 Den psykoanalytiska synen på det medvetna och det omedvetna 64 Den kognitiva psykologins syn på det medvetna och det omedvetna 67 7. Psykiskt välbefinnande 72 Välbefinnande 72 Psykisk hälsa 74 Stress 77 Att klara av stress 79 Att stärka ett holistiskt välbefinnande 82 8. Sociokulturella faktorers inverkan på individens verksamhet 84 Socialpsykologins grunder 84 Grupper påverkar individen 86 Ledarstilar 86 Konformism 88 Lydnad 90 Roller 92

Projektuppgifter till del II Fördjupning i ett fenomen som du själv väljer 96

Habituering 112 Klassisk betingning 112 Instrumentell betingning 116 Teorin om social inlärning och modellinlärning 120 11. Inlärningsmotivation och effektivt lärande 124 Individens uppfattning om sig själv som studerande 124 Synpunkter på inlärnings­motivation 126 Att stärka motivationen för lärande 128 Effektiv inlärning 131 Projektuppgifter till del III Att tillämpa den psykologiska kunskapen 134

Viktiga forskare 136 Ordförklaring 138 Källor 154 Bildkällor 162

6 / Ihmisen toiminta psykologian näkÜkulmasta

I PSYKOLOGI ÄR EN VETENSKAP SOM UNDERSÖKER MÄNNISKAN 1 Introduktion till psykologin 8 2 Att skapa psykologisk kunskap 18 3 Experimentell undersökning 28 4 Icke-experimentell undersökning 36 • Projektuppgifter: Mediepsykologi 44

I filmen Berättelsen om Pi (2012) råkar huvudpersonen Pi ut för ett skeppsbrott. Pi måste kämpa i 227 dagar för att överleva i en livbåt tillsammans med en tiger. Fundera på hur en händelse av det slaget skulle påverka dig. Vilka faktorer hjälper människan att klara sig i extrema situationer?

Psykologi är en vetenskap som undersöker människan / 7

1

INTRODUKTION TILL PSYKOLOGIN

Människan är en helhet av biologiska, psykiska och sociala faktorer Har du någon gång hört sägas att människan förändras när hon är förälskad? Man tänker ständigt på den man är förälskad i och vill vara tillsammans med den personen så mycket att man kan glömma bort sina vänner. Den som är förälskad är alert och känner sig orädd. Om det nykära paret bestämmer sig att förlova sig efter att ha varit tillsammans en kort tid kan andra förvånat säga ”De träffades ju nyss”. De föräls­ kade kan vaka hela natten för att tala med var­ andra och de kan uppleva att de förstår varandra fullständigt. När man forskat i hjärnfunktioner och hormonella förändringar hos nykära har man kunnat observera stora förändringar. Enligt vissa undersökningar (till exempel Bartels & Zeki, 2000; Karlsson, 2010) varar förändringar­ na högst ett halvt år, efter det avtar den hetaste förälskelsen. Att vara förälskad är ett bra exempel på hur en mänsklig aktivitet involverar indivi­ dens alla psykologiska funktioner.

Människan är en funktionell helhet, och man kan skilja mellan tre samverkande delområden: den biologiska, den psykiska och den sociala aspekten.

8 / Psykologi är en vetenskap som undersöker människan

Den biologiska aspekten hör ihop med den fysiska utvecklingen, det genetiska arvet, hjärn­ funktionerna, den hormonella aktiviteten och artutvecklingen. I undersökningar där man forskat i hjärnans aktivitet har man till exempel kommit fram till att de delar av pannloberna som styr känsloregleringen är outvecklade hos yngre barn. Det här kan förklara varför yngre barn kan få våldsamma känsloutbrott då allt inte går enligt deras förväntningar. Man vet också att stresshormoner utsöndras i stressande situa­ tioner och att de påverkar beteendet på olika sätt. Vissa kan lamslås i en stressande situation, medan andra känner ett stort behov att fly från den. Hur väl en individ klarar av stressande situationer beror på hjärnans utveckling och de självregleringsmekanismer individen har till­ ägnat sig under sin livstid.

Med den psykiska aspekten av människans aktivitet avser man mental verksamhet. Den psykiska aktiviteten utgörs av känslor, motiva­ tion och kognitiv aktivitet. Med kognitiv akti­ vitet menar man aktivitet som har ett samband med informationsbearbetning, till exempel tänk­ ande, uppmärksamhet, inlärning, minne, språk och problemlösning. Känslor eller emotioner som de också kallas, såsom glädje, sorg och vrede

är kortvariga, subjektiva upplevelser som har ett samband med kroppsliga reaktioner.

Känslor kan variera beroende på att människor tolkar sina upplevelsevärldar på olika sätt. Man kan spontant bli skrämd av en vissnad blomstjälk som ligger vid vägkanten om man tror att den är en orm. När man inser att man har misstagit sig övergår rädslan i lättnad.

Motivation är ett tillstånd som formas av olika motiv och som sätter igång och styr männ­ iskans aktivitet. Motivation uppstår i växelverkan med den sociala miljön. Motiven är orsaker till aktivitet, till exempel olika behov, lust, belöningar och bestraffningar. En person kan ha många olika motiv till exempel när hen väljer att delta i volontärarbete. Enligt en undersökning är de vanligaste motiven en önskan att få göra något

gott, en vilja att pröva på något nytt och ett behovet av att få höra till en grupp.

Individen har också en social sida som inne­ bär växelverkan med andra människor och den påverkas bland annat av kulturen. Människan har byggt upp olika bestående sociala system som baserar sig på samverkan, till exempel famil­ jer och samhällen. Individens sätt att tänka, handla och uppleva är kopplat till den sociala och kulturella miljö som hen vuxit upp i. Miljöns påverkan och kulturella skillnader syns i var­ dagliga sammanhang till exempel i hur man hälsar på varandra. Man kan hälsa på varandra genom att ta varandra i hand, utväxla kindpussar eller bara nicka kort åt varandra. Det finns också skillnader i hur man hälsar på det motsatta könet eller om man rentav låter bli att göra det.

Vilka biologiska, psykiska och sociala faktorer hör ihop med kärlek?

Psykologi är en vetenskap som undersöker människan / 9

Vad är psykologi?

Psykologi är en vetenskap som forskar i och förklarar människans biologiska, psykiska och sociala aktivitet. Främst undersöker man men­ tal aktivitet eller med andra ord psyket och dess funktion. Ordet psykologi kommer från grek­ iskans psykhe som betyder sinne och logos som betyder lära. För att förstå sig på människans aktivitet forskar man ibland också i djurens beteende.

I egenskap av vetenskap har psykologin främst två mål: att försöka förstå människans aktivitet och att använda den här förståelsen för att öka människors välbefinnande. Psykologin är indelad i många olika delområden utgående från vad man främst undersöker. Forsknings­ resultaten tillämpas på många olika områden,

till exempel inom hälsovård, mentalvårdsarbete, daghem, utbildning, krisarbete, miljöplanering och arbetskraftstjänster. Här presenteras några viktiga delområden i psykologi. Flera av de här delområdena ingår i gymnasiets psykologikurser.

I utvecklingspsykologin studerar man männ­ iskans biologiska, psykiska och sociala utveck­ ling genom hela livet. Tack vare forsknings­ resultat i utvecklingspsykologi vet man bland annat att det är bra att prata med och spela musik för ett foster. Att smeka den blivande mammans mage lugnar också fostret i slutskedet av graviditeten. Fostret lugnas också av bekanta röster och man har kunnat konstatera att det också lär sig att komma ihåg dem. Till utvecklings­ psykologin hör bland annat forskning om barnoch ungdomspsykologi, fostran, vuxen­åldern och ålderdomen och utvecklings­störningar som

I utvecklingspsykologin studerar man bland annat identitetens utveckling. Vad avses med identitet?

Fundera på vilken betydelse andra människor har för en ung människas identitetsutveckling.

10 / Psykologi är en vetenskap som undersöker människan

till exempel har ett samband med språket. Den utvecklingspsykologiska kunskapen tillämpas bland annat i barnrådgivning, i hemmen, på daghem och i skolan.

Den kognitiva psykologin undersöker och förklarar hur människan bearbetar kunskap. Till de kognitiva funktioner räknas varseblivning, uppmärksamhet, tänkande, språk, minne, in­ lärning, beslutsfattande och problemlösning.

Forskningsresultat har visat att människans hjärn­ strukturer förändras när hon lär sig något och att människor minns olika detaljer av en hän­ delse de upplevt tillsammans. Inom kognitiv psykologi forskar man också i sömn och dröm­ mar. Sömnforskningen har till exempel kunnat påvisa att redan en veckas sömndeprivation kan leda till många hälsorelaterade problem och störningar i de kognitiva funktionerna, som försämrade minnes- och inlärningsfunktioner och problem med språkliga funktioner. Den kognitiva psykologin tillämpas till exempel i terapi, i undersökningar av trafikbeteende och i planeringen av olika tekniska produkter.

Den kliniska psykologin undersöker männ­ iskors mentala hälsa, och forskningsresultaten tillämpas i det praktiska mentalvårdsarbetet.

Kliniskt orienterade psykologer arbetar till exem­ pel på sjukhus och kliniker samt med förebyg­ gande arbete och psykologisk behandling.

Neuropsykologin utreder främst sambandet mellan hjärnfunktioner och psykisk aktivitet hos människan. Som forskningsobjekt kan man bland annat välja sambandet mellan hjärnskador och psykisk aktivitet, utvecklingsstörningar eller inlärningssvårigheter. Neuropsykologer under­ söker också enskilda individer till exempel genom test, och de deltar också i rehabiliteringen av

patienter med hjärnskador. Om en person till exempel har varit med om en bilolycka och fått en hjärnskada kan man med hjälp av neuro­ psykologiska undersökningar utreda om perso­ nen har en tillräckligt god arbetsförmåga för att hen ska kunna fortsätta i arbetslivet.

Personlighetspsykologin undersöker männ­ iskans personlighet, det vill säga helheten av individens psykiska egenskaper. I personlighets­ psykologin granskas till exempel personlig­ hetens biologiska grund och utveckling. Man tillämpar personlighetspsykologin i en del bran­ scher där man vid nyanställningar använder sig av lämplighetstest för att hitta den person eller de personer som har de bästa förutsättningarna för arbetet.

Socialpsykologin undersöker hur sociala si­ tuationer påverkar individen. Man försöker till exempel utreda hur andra människor inverkar på vårt tänkande, våra känslor och vårt beteende.

Forskningsobjekt är social växelverkan, grupper, olika samfund, samhällen och kulturer.

Forskning inom arbetspsykologi och tekno­ logisk psykologi intresserar sig för fenomen som hör ihop med arbete, exempelvis ledarskap, välbefinnande i arbete, arbetsplatsmobbning, tillämpningen av teknologi i arbetslivet och fenomen som hör ihop med den samhälleliga utvecklingen. Kunskaperna från det här del­ området tillämpas till exempel vid expertupp­ drag, i utvecklingsuppgifter och i handledning på arbetsplatser.

Mediepsykologi är ett relativt nytt del­ område inom psykologin där man till exempel forskar i orsakerna till människors användning av medier samt hur medierna inverkar på männ­ iskan på en medveten och omedveten nivå.

Psykologi är en vetenskap som undersöker människan / 11

UNDERSÖK OCH FUNDERA Varför kör många unga för fort?

Unga manliga chaufförer i åldern 18–24 år löper dubbelt så stor risk för att dö jämfört med bilister i allmänhet. En arbetsgrupp vid Turun yliopisto (Åbo universitet) har under ledning av Heikki Hämäläinen, professor i psykologi, undersökt unga mäns fortkörning. I undersökningen fick några yrkesskolstuderanden i åldern 18–19 år spela ett bilspel på dator och deras uppgift var att klara av en körning så snabbt som möjligt. Då trafikljuset växlade till gult måste männen avgöra om de skulle gasa med risk för att de skulle kollidera med en annan bil och få tidsböter eller stanna upp och vänta på grönt ljus. Under tiden som männen

Trafikpsykologi är ett delområde i psykologin som under­ söker människors trafikbeteende och vilka faktorer som bidrar till olyckor i trafiken.

12 / Psykologi är en vetenskap som undersöker människan

spelade mättes deras hjärnaktivitet med hjälp av magnetavbildning. a) Leta reda på en artikel om undersökningen på internet. Sökord: Hämäläinen b) Hur förklarar artikelförfattarna att mäns och kvinnors sätt att köra är olika? c) Fundera på de förklaringar psykologerna ger till mäns och kvinnors trafikbeteende. Är du av samma eller annan åsikt? Motivera ditt svar. d) Hur skulle man kunna använda undersökningens resultat i det vardagliga livet?

Psykologins historia och dagens psykologi Psykologin har sina rötter i filosofin. Man fun­ derade över människans sinne redan i det anti­ ka Grekland. Först under 1800-talets senare hälft skildes psykologin från filosofin i Europa och blev en självständig vetenskap. Den nya vetenskapen betonade, till skillnad från filosofin, betydelsen av kunskap som baserar sig på erfa­ renhet, det vill säga empirism. Man får psyko­ logisk kunskap genom att forska i människans aktivitet med empiriska metoder.

I början var psykologins karaktär som en vetenskap oklar. Å ena sidan såg man den som en vetenskap som baserar sig på experimentell forskning och som därför hörde ihop med natur­ vetenskaperna, till exempel biologi och fysik. Å andra sidan hade psykologin en koppling till kulturvetenskaper såsom antropologi som under­ söker sambandet mellan människa och kultur. Ännu idag finns det uppfattningar om vilka metoder man ska använda när man undersöker människans aktivitet: naturvetenskaperna har

bland annat kunnat bidra till den experimentella forskningen medan kulturvetenskaperna har bidragit till observationsmetoderna.

Psykologin har aldrig varit en enhetlig vetenskap. Redan i ett tidigt skede utformades olika konkurrerande teorier om vad som är grund­ läggande i den mänskliga aktiviteten. De här teorierna kallar vi för riktningar i psykologin.

I slutet av 1800-talet och i början av 1900talet var psykologerna intresserade av människans beteende, av hur våra sinnen och vårt medve­ tande fungerar samt av individuell och kulturell utveckling. I Europa började en del psykologer göra experiment i laboratorier. En av de mera kända är Wilhelm Wundt (1832–1920) som forskade i människans viljestyrda aktivitet. Vid sidan av den experimentella forskningen gick han in för att utveckla en omfattande förklarings­ modell för växelverkan mellan individen, kulturen och språket. Modellen bygger på de undersök­ ningar han gjorde. Lev Vygotskij (1896–1934) och hans adept Aleksandr Lurija (1902–1977) grundade på 1920-talet den kulturhistoriska riktningen. Den betonar kulturens betydelse för

Sigmund Freud var en österrikisk neurolog som fick stor betydelse för psykologin i början av 1900-talet då han poängterade att det finns en omedveten del i människans psyke. Freuds inverkan på bland annat populär­ kulturen syns ännu idag. På bilden ser man Clay Sinclairs verk Art Therapy på konst­mässan i London år 2014.

Psykologi är en vetenskap som undersöker människan / 13

utvecklingen av tänkandet och språket och för inlärningen. Den kulturhistoriska riktningen har i sin tur legat som grund för den sociokulturella psykologin. Sociokulturellt inriktade psykologer undersöker vilken betydelse samhället, kulturen och miljön har för människans psykiska aktivitet.

Den österrikiska psykologen Sigmund Freud (1856–1939) ansåg att människans psyke inte endast omfattar medvetna processer utan att psyket också har en omedveten del som har betydelse för människans beteende och hennes mentala hälsa. Freud utvecklade psykoanalysen, en teori om psyket och den mentala hälsan. Han utvecklade också forsknings- och behandlings­ metoder som baserade sig på teorin. Teorin fick en betydande inverkan på psykologin i Europa under 1900-talets första hälft. Utgående från psykoanalysen har man senare utvecklat den psykodynamiska riktningen.

Psykologin hade uppkommit som en euro­ peisk vetenskap men den spred sig snabbt till USA. Där forskade de första psykologerna, bland dem William James (1848–1910), i med­ vetna funktioner som till exempel minnet.

John B. Watson (1878–1958) var en av de psykologer som ansåg att inre processer i med­ vetandet inte går att mäta och att det därför var ovetenskapligt att forska i psyket. Under hans inflytande föddes i början av 1900-talet beha­ viorismen, en riktning som blev den viktigaste i USA. Behavioristerna studerade enbart yttre observerbara reaktioner.

Senare har också andra riktningar uppkom­ mit i psykologin. Den humanistiska psykologin som uppkom på 1950-talet betonar kreativite­ tens och den psykiska tillväxtens betydelse för människans aktivitet, medan den kognitiva 14 / Psykologi är en vetenskap som undersöker människan

Den amerikanska psykologen John B. Watson grundade den behavioristiska psykologin i början av 1900-talet. I motsats till Freud tyckte Watson att det var ovetenskapligt att forska i psyket.

psykologin som uppkom på 1960-talet betonar informationsbearbetningen. Hjärnforskningen som utvecklats under de senaste årtiondena har också gått framåt med stora steg. Därför är en av de mest betydelsefulla riktningarna idag den biologiska och den neurovetenskapligt orien­ terade psykologin. Den innefattar alla de del­ områden i psykologin där man undersöker sambandet mellan människans aktivitet och biologiska faktorer såsom hjärnans funktioner.

En annan nyare riktning inom psykologin är den positiva psykologin som utvecklats på 2000-talet. En av riktningens främsta forskare

är amerikanen Martin Seligman (f. 1942). I den här riktningen forskar man inte i mentala stör­ ningar utan koncentrerar sig på att studera op­ timism, positiva känslor och välbefinnande. Idag konkurrerar olika riktningar inte i första hand med varandra, utan snarare kompletterar de varandra utifrån sina egna synvinklar.

Experter på psyket En psykolog är en person som har avlagt en universitetsexamen i psykologi och är expert på det mänskliga psyket. I sitt arbete tillämpar psykologen den vetenskapliga psykologins forskningsresultat. Bara en person som har ett

lagligt tillstånd får använda yrkesbeteckningen psykolog. Psykologer arbetar i olika branscher där man behöver kunskaper om det mänskliga psykets funktioner och människans beteende, tillväxt och utveckling. Sådana branscher är till exempel forsknings-, undervisnings-, uppfost­ rings- och mentalvårdsarbete, media, marknads­ föring och arbetsplanering.

Psykologer tar emot klienter till exempel i skolor och på sjukhus. De samtalar med sina klienter, anordnar terapi, handleder, vägleder och ger stöd i problemsituationer. De gör också individuella kliniska studier som till exempel kan innebära en exakt kartläggning av en per­ sons minne. Psykologer ställer inte medicinska

Till en skolpsykologs arbetsuppgifter hör att främja och stöda barns och ungas välbefinnande och skolgång med hjälp av psykologiska metoder. Skolpsykologer utreder också till exempel svårigheter i skolgången och inlärningsfärdigheter. Deras tjänster är gratis. På bilden syns Sofia Lindgren som arbetar i en skola i Helsingfors.

Psykologi är en vetenskap som undersöker människan / 15

diagnoser det vill säga de klassificerar inte mentala störningar och skriver inte ut recept.

Däremot kan psykologer också arbeta med olika ledarskaps- och utvecklingsuppgifter och som konsulter, vilket innebär att de erbjuder expert­ tjänster till bland annat företag.

Psykiatrin är en del av den medicinska vetenskapen och den studerar psykiska stör­ ningar och hur man vårdar dem. En psykiater är en läkare som specialiserat sig på psykiatri och som fastställer en diagnos utgående från patientens symtom. Det kan till exempel hand­ la om en ångeststörning eller depression. När diagnosen är ställd ordinerar psykiatern vård i

form av bland annat rätt medicinering beroende på symtomen. Det är inte alltid lätt att ställa en diagnos eftersom en person kan ha många olika symtom. En psykolog kan i sådana fall göra en individuell klinisk studie som psykiatern kan använda sig av när hen ställer diagnosen. Diag­ nosen förklarar inte bakgrunden till symtomen och inte heller de individuella orsakerna. De här frågorna kan patienten bearbeta tillsammans med en psykolog eller en psykoterapeut.

En psykoterapeut är en person som erbjuder psykoterapi. Psykoterapi är en professionell hälsovårdsinriktad verksamhet vars mål är att stödja individens psykiska tillväxt och utveck­ ling samt att åtgärda och minska olika psykiska problem och mentala störningar. Det finns många olika former av psykoterapiriktningar, men de utgår alla från psykologiska metoder.

En ofta använd metod är en strukturerad dis­ kussion där växelverkan mellan klienten och psykoterapeuten är viktig. Man använder sig också av metoder som är inriktade på aktivitet och skapande uttryck såsom att måla, rita eller att använda sig av musik. Psykoterapin kan vara individuell men man kan också erbjuda terapi för par, familjer eller olika grupper. Det är inte bara psykologer och psykiatrer som kan utbilda sig till psykoterapeuter, utan också professionel­ la i andra branscher kan göra det. Därför finns det psykoterapeuter som är till exempel teologer, socialarbetare eller sjukskötare till sin grund­ utbildning.

Bildterapi ger individen möjlighet att i bild uttrycka sådant som är svårt att klä i ord.

16 / Psykologi är en vetenskap som undersöker människan

UPPGIFTER 1. a) Vilken uppfattning hade du om psykologin innan du började den här kursen? b) Har din uppfattning förändrats efter att du har läst det första kapitlet? Hur har den i så fall förändrats?

4. a) Vad är psykologi? b) Varför är psykologin indelad i olika delområden? c) Vilka av psykologins delområden är du mest intresserad av?

2. a) Gör en lista på viktiga begrepp som hör ihop med den psykiska sidan av människan. b) Förklara begreppen som finns på din lista. c) Vad avses med uttrycket att människan är en funktionell helhet?

5. Sammanfatta psykologins historia på en tidslinje.

3. Tänk tillbaka på en händelse från ditt eget liv, till exempel när du inledde dina gymnasie­studier eller då du presenterade ett arbete inför en grupp. Analysera händelsen ur en biologisk, psykisk och social synvinkel.

6. Jämför en psykologs, en psykiaters och en psykoterapeuts arbetsuppgifter.

7. a) Sammanfatta innehållet i bokens första kapitel. b) Fundera på vad du tycker var lätt att förstå i det första kapitlet. c) Vad skulle du vilja veta mera om och vad skulle kunna vara bra att veta mera om?

Viktiga begrepp • biologisk

• psykologi

• psykisk

• psykologins delområden

• social

• psykolog

• kognitiv verksamhet

• psykiater

• känsla

• psykoterapeut

• motivation

Psykologi är en vetenskap som undersöker människan / 17

2

ATT SKAPA PSYKOLOGISK KUNSKAP

Vardagskunskap och vetenskaplig kunskap Min farbror åt alltid hälsosamt men han dog ändå ung. Livslängden är alltså beroende av individens gener. Människan bevisar ofta saker för sig själv genom att tänka på sina egna er­ farenheter. I det vardagliga livet använder hon sig ofta av vardagskunskaper. Vardagskunskapen baserar sig förutom på egna erfarenheter också på auktoriteter, iakttagelser i ens omgivning och de slutsatser man drar av dem samt på hörsägen.

Då till exempel en mamma beundrar sin sovan­ de nyfödda babys nöjda leende kan mormor med övertygelse säga att leendet beror på att babyn har ont i magen. Det har hon nämligen fått lära sig av sin egen mamma. Människor utformar sin vardagskunskap enligt den kun­ skap de har och med hjälp av sitt eget förnuft: det är kallt ute, så därför lönar det sig att klä sig varmt. Man kan ofta klara sig i olika situationer med hjälp av vardagskunskaper, och det är lätt att forma sina åsikter utifrån dem.

Ur den vetenskapliga kunskapens synvinkel är vardagskunskaper inte alltid relevant kunskap och de kan därför leda till att människan hand­ lar felaktigt i en situation. Å andra sidan kan vardagskunskaper visa sig överensstämma med 18 / Psykologi är en vetenskap som undersöker människan

forskningsresultat. I en del länder bär mammor­ na sina barn i en bärsele eftersom de upplevt att det är bra för babyns utveckling. Spädbarns­ forskningen stöder det här. Man har konstaterat att barnet får många olika former av sinnes­ stimulering då det blir buret och att värmen från mammans hud och hennes hjärtljud lug­ nar barnet, med den följden att det utsöndrar mindre stresshormoner.

Den psykologiska kunskapen baserar sig inte på vardagskunskaper utan på kunskap som man fått med hjälp av vetenskapliga under­ sökningsmetoder. Då vi granskar exemplet med farbrodern som dog som ung ur en vetenskaplig synvinkel får vi nya infallsvinklar. Forsknings­ resultat visar att de individer som upplever livet som meningsfullt lever längre än de som upp­ lever att deras liv inte har någon betydelse. Det finns också forskningsresultat som visar att en optimistisk livsinställning ökar hälsan och stress­ toleransen samt minskar på risken att drabbas av hjärtinfarkt. Babyn som ler i sömnen lider inte nödvändigtvis av magsmärtor eftersom babyer ler i REM-sömnfasen under den första månaden i sitt liv.

Den kunskap som man får när man under­ söker något med vetenskapliga forsknings­ metoder kallas vetenskaplig kunskap.

Den vetenskapliga kunskapen är kunskap som kännetecknas av att 1) dess riktighet kan prövas 2) den är objektiv, 3) undersökningen går att upprepa, 4) undersökningsresultatet går att generalisera, 5) den är offentlig och 6) den är självkorrigerande. Att pröva den vetenskapliga kunskapen innebär att man granskar om kun­ skapen är tillförlitlig. Objektivitet innebär att man som forskare är opartisk. En forskare måste vara medveten om sina personliga attityder och åsikter så att de inte inverkar på forsknings­ resultatet. Kravet på att en undersökning ska kunna upprepas innebär att forskningsresultaten ska bli desamma om man gör samma under­

sökning flera gånger. Resultaten får alltså inte bero på slumpen. Generalisering är ett mål som många psykologiska undersökningar strävar efter att uppnå. Målet är att få kunskap som går att tillämpa på alla som hör till den grupp man har valt att studera utan att man behöver under­ söka alla som hör till gruppen. Offentlighet innebär att man publicerar sina resultat så att det vetenskapliga samfundet får ta del av och bedöma dem. Det här gör det möjligt att gran­ ska forskningsresultaten kritiskt och tillämpa dem i det praktiska livet. Man kan till exempel använda inlärningspsykologiska forsknings­ resultat i skolor när man planerar och anordnar

Vardagskunskap kan basera sig på auktoriteters ord. Man kan till exempel låta sig övertygas av en person i en viss maktposition. Fundera på hurdan auktoritet den katolska kyrkans ledare, påven, är för katoliker.

Psykologi är en vetenskap som undersöker människan / 19

utbildning. Självkorrigering innebär att veten­ skapen inte ger slutgiltig kunskap om något utan att kunskapen korrigeras och kompletteras med nya forskningsresultat.

Att undersöka en företeelse vetenskapligt innebär att man utreder det systematiskt och beaktar principerna för vetenskaplig kunskap.

Vetenskapen är inte åtskild från samhället utan den har kopplingar till det på många olika sätt.

I en vetenskaplig undersökning kan man till exempel forska i människors attityder till olika politiska och ekonomiska situationer eller i vilken mån människor lägger märke till och följer trafik­ märken. I en forskningsrapport redogör man för forskningsobjektet, de metoder man har använt och de resultat undersökningen har gett. Resul­ taten genomgår en kritisk granskning i det veten­ skapliga samfundet.

Målet för den vetenskapliga undersökningen är att formulera teorier. En teori är en modell av verkligheten som grundar sig på den kunskap som man för tillfället har. Med hjälp av teorin strävar man efter att förklara det fenomen som man har valt att undersöka så noga som möjligt.

Den kognitiva inlärningsteorin säger till exem­ pel att den studerandes motivation och aktivitet är en förutsättning för inlärning.

I den psykologiska vetenskapen ingår be­ grepp som man ska kunna för att ha möjlighet att följa med i den psykologiska diskussionen.

Ett begrepp, till exempel inlärning, hänvisar till en viss sak eller ett visst fenomen. Begreppet hör ihop med en definition som ger begreppet dess betydelse. Inlärning kan exempelvis defi­ nieras som en på erfarenhet baserad, relativt bestående förändring i individens aktivitet.

20 / Psykologi är en vetenskap som undersöker människan

Hjärnans aktivitet kan bland annat undersökas med hjälp av MEG (magnetenkefalografi). MEG mäter det magnetfält som har ett samband med nervcellernas elektriska aktivitet och som förstärks till exempel då försökspersonen utför en observationsuppgift.

Forskningsetiska principer i psykologin I en psykologisk undersökning forskar man om människor och djur och därför måste man be­ akta etiska aspekter i arbetet. De forsknings­ etiska principerna i psykologin är noga definie­ rade eftersom forskning i psykologi kräver en speciell medvetenhet och ett speciellt ansvar hos forskaren.

Att respektera individens rättigheter och värde är till exempel en av de forskningsetiska

principerna. Forskaren ska respektera försöks­ personernas grundläggande rättigheter såsom människovärde och integritet. Försökspersonerna ska delta i undersökningen frivilligt, och de ska när som helst kunna avbryta sin medverkan.

Undersökningen måste vara trygg att delta i.

Försökspersonernas identitet får inte framgå i forskningsresultaten och alla uppgifter om dem måste hållas hemliga.

I en undersökning har försökspersonerna alltid högsta prioritet, och nyttan av under­ sökningen i förhållande till eventuella skador måste alltid övervägas på förhand. Också i djur­

experiment måste djurens rättigheter och värde respekteras. Forskaren måste på förhand bedö­ ma hur stor nytta man har av forskningen i relation till det lidande som försöksdjuren ut­ sätts för. Man ska inte göra ett djurexperiment om nyttan av resultaten inte är så stor eller om det finns alternativa sätt att uppnå den.

Yrkeskompetens är en annan viktig forsk­ ningsetisk princip. Psykologisk forskning ska uppfylla kraven för vetenskaplig praxis: forska­ ren ska handla hederligt, noggrant och etiskt.

Det här innebär till exempel att hen inte får presentera en annan forskares arbete som sitt

UNDERSÖK OCH FUNDERA Psykologins mörka sida Psykologin har blivit kritiserad för att utföra forskning som etiskt sett kan ifrågasättas. Ännu idag kan en del forskare i psykologi bryta mot yrkets etiska principer. a) Leta fram en artikel på internet som handlar om hur forskare i psykologi varit medhjälpare till människor som har torterat andra människor. Sammanfatta artikeln med egna ord. Möjliga sökord: psykologer, tortyr, CIA. b) Psykologernas arbete styrs av många internationella regler på nordisk, europeisk och global nivå. Också i Finland har man utarbetat principer för yrkes- och forskningsetik för psykologer.

Bekanta dig med psykologers yrkes­ etiska principer. Du hittar dem på internet med sökorden psykologers yrkesetiska prin­ ciper, psykologförbundet. Fundera över hur psykologens handlande i den artikel som du valde i punkt a) strider mot de här etiska principerna.

Psykologi är en vetenskap som undersöker människan / 21

eget. Forskaren ska också ansvara för att re­ sultaten bidrar till tillförlitlig kunskap om människan och förbättrar hennes livskvalitet.

Dessutom ska forskaren delta i de samhälleliga och vetenskapliga diskussioner som bygger på forskningsresultaten.

Kvantitativ forskning Den vetenskapliga forskningen kan indelas i kvantitativa och kvalitativa undersökningar.

Indelningen baserar sig på i vilken form man samlar in data för undersökningen, hur man analyserar de data man samlat in och hur man presenterar resultaten. Datainsamlingsmetoden är den metod med vilken man samlar in mate­ rial, det vill säga den metod som ger forskaren information om det hen undersöker. I en under­ sökning där man forskar i intelligens kan resul­ taten av ett eller flera intelligenstest utgöra forskningsmaterialet.

I en kvantitativ undersökning utreder man orsak-verkan-samband, man klassificerar infor­ mationen och jämför de fenomen som man forskar i. Med hjälp av kvantitativa metoder undersöker man till exempel egenskaper hos en individ såsom intelligens eller personlighets­ drag. I en kvantitativ undersökning anges mate­ rialet i sifferform, vilket innebär att man mäter forskningsobjektet på olika sätt.

Kvantitativa datainsamlingsmetoder är till exempel många psykologiska test, hjärnforsk­ ning och enkätundersökningar. Ett psykologiskt test består av uppgifter eller uppgiftsserier som ger poäng. Utifrån resultaten drar man slutsatser om försökspersonens kunskaper, färdigheter och personlighet. En undersökning av hjärnan ger 22 / Psykologi är en vetenskap som undersöker människan

också kvantitativa data. Hjärnans aktivitet kan till exempel mätas med hjälp av elektroder som mäter den elektriska aktiviteten i hjärnan. Mät­ resultaten analyseras med statistiska metoder.

En enkätundersökning innefattar serier av frå­ gor eller påståenden som formulerats på för­ hand, och den kan användas för att till exempel undersöka attityder eller hälsotillståndet hos en grupp. Försökspersonerna kan svara på frågorna muntligt eller skriftligt. Om en forskare till ex­ empel vill undersöka välbefinnandet hos fin­ ländska ungdomar kan hen utforma ett fråge­ formulär med påståenden som rör välbefinnandet.

De ungdomar som deltar i undersökningen får ta ställning till hur väl olika påståenden passar in på dem själva. Man använder ofta en skala från ett till fem där ett betyder att den som tar ställning till påståendet har en helt annan upp­ fattning om saken och fem betyder att personen instämmer helt i påståendet. Frågeformulär kan också användas då vuxna gör bedömningar av barn. Så gjorde man i en finländsk undersökning där Janne Lepola, Satu Laitinen och Anu Kaja­ mies (2013) utredde hur motivation byggs upp och hur bestående den är hos 4–6-åriga barn.

Barnträdgårdslärare fick på en skala med sju olika alternativ bedöma barnens beteende i si­ tuationer där de lekte under ledning av en vuxen person. Dessutom gjorde de bedömningar om beteende som hör ihop med störningar i upp­ märksamheten, såsom oroligt beteende.

En kvantitativ undersökning lämpar sig i allmänhet väl då undersökningen omfattar många människor. Försökspersonernas svar kan analyseras med statistiska metoder och resulta­ ten anges i numerisk form, till exempel som medeltal. Utgående från resultaten kan man dra

ATT TESTA INTELLIGENSEN

1

Vilket tal fattas?

2

Vilket tal fattas?

5

18

4

20 24

__

3

Vilket ord passar inte ihop med de andra?

4

4

6

2 8

5

3

Vilken figur passar inte ihop med de andra?

OMR RORB

1

ARF

2

IOFL SESTYR

3

4

5

Källa: Nicola Alberto de Carlo (1983). Psykologiset pelit ja testit. Tammi. Helsinki.

Lösningarna till uppgifterna finns på sidan 153.

32

Intelligensen kan mätas med test där det finns delar som mäter till exempel visuell gestaltning och matematiska och språkliga färdigheter.

Psykologi är en vetenskap som undersöker människan / 23

slutsatser om hur unga människor mår i Finland och om det finns skillnader mellan pojkars och flickors välbefinnande.

Kvalitativ forskning I en kvalitativ undersökning strävar man efter en helhetsmässig förståelse, beskrivning eller förklaring av det fenomen man forskar i. Forsk­ ningens objekt är till exempel enskilda indivi­ ders eller gruppers upplevelser, växelverkan och kommunikationen mellan dem. Datamaterialet

i en kvalitativ forskning är inte uttryckt i siffer­ form, utan informationen samlas in muntligt eller skriftligt. Man kan också undersöka andra typer av data, till exempel bilder eller musik. Om en forskare till exempel vill undersöka hur mobil­ apparater inverkar på studiemotivationen hos gymnasiestuderande kan hen intervjua ett antal studerande. Intervjuer är en datainsamlings­ metod där försökspersoner svarar på forskarens avgränsade frågor. En intervjuare kan också följa ett fritt format, vilket betyder att den som inter­ vjuas får tala fritt om det tema som forskaren

Observation är en datainsamlingsmetod som innebär att forskaren samlar information om ett fenomen genom att observera och iaktta. Djurforskaren Dian Fossey använde sig av observationer då hon under 1960–80-talen forskade i bergsgorillors sociala relationer.

24 / Psykologi är en vetenskap som undersöker människan

Med ett bildtest försöker man till exempel förstå hur en individ tänker. Man kan be försöks­personen se på en bild och fundera på följande frågor: Vad hände innan det du ser på bilden? Vad händer nu på bilden? Vad kommer att hända?

har valt. I en kvalitativ undersökning kan man också använda texter skrivna av de personer som deltar i undersökningen.

Forskaren kan till exempel be studerandena skriva om hur mobilapparater inverkar på deras studiemotivation. I en skrivuppgift ingår ofta någon form av inledande text eller berättelse och försökspersonerna ska skriva en fortsättning på den. Forskaren kan också använda sig av observation. Observation är en datainsamlings­ metod som innebär att forskaren följer med och iakttar inlärningssituationer där man använder sig av mobilapparater. Observationerna kan videofilmas och forskaren kan göra anteckningar utgående från sina iakttagelser.

Datainsamlingsmetoden i en kvalitativ under­ sökning kan också vara ett psykologiskt test.

Kvalitativa psykologiska test är till exempel bildtest där den som undersöks får se en bild med personer i konfliktfyllda situationer och berätta vad som händer på bilden. Sådana här test används bland annat då man gör bedöm­ ningar av personligheten.

Jämfört med de grupper som ingår i en kvan­ titativ undersökning är de grupper som deltar i en kvalitativ undersökning små. De kvalitativa datainsamlingsmetoderna – exempelvis inter­ vjuer och observationer – tar lång tid att göra, och materialet man får är inte alltid möjligt att ens delvis analysera med hjälp av datorer.

Psykologi är en vetenskap som undersöker människan / 25

Triangulering, undersökningar som görs med flera metoder Man kan inte säga att en kvantitativ eller en kvalitativ metod är bättre eller sämre än den andra, utan det handlar om olika sätt att få kun­ skap om människans aktivitet. Valet av forsk­ ningsmetod beror på forskningsproblemet. Idag kombinerar, eller med andra ord triangulerar, man ofta olika forskningsmetoder i de veten­ skapsgrenar som undersöker människan. I en och samma undersökning kan det ingå meto­ der som representerar det kvantitativa och det

kvalitativa synsättet. Till exempel i en data­ insamling kan man använda sig av både kvan­ titativa och kvalitativa datainsamlingsmetoder.

Om en forskare vill undersöka en persons intel­ ligens kan hen välja att först låta försökspersonen göra ett intelligenstest och på så sätt få ett mått på intelligenskvoten (IQ). Men testresultatet avslöjar inte nödvändigtvis hela sanningen om personens intelligens. Därför kan forskaren till exempel också använda sig av en intervju och på så sätt få en mera mångsidig bild av perso­ nens intelligens. Trianguleringen kombinerar alltså olika former av kunskap.

Triangulering lämpar sig väl när man undersöker barn. I en undersökning där man till exempel forskar i barns känsloliv och deras sociala utveckling kan man observera barnen i deras växelverkan med andra barn på daghemmet men också intervjua föräldrar och barnträdgårdslärare och låta dem fylla i ett frågeformulär.

26 / Psykologi är en vetenskap som undersöker människan

UPPGIFTER 1. Hur skiljer sig vardagskunskap från vetenskaplig kunskap?

2. Tänk på en händelse i ditt liv där du förklarat din egen eller andra människors aktivitet utifrån a) vardagskunskap b) vetenskaplig kunskap.

3. a) Vad är en kvantitativ undersökning? b) Presentera datainsamlingsmetoder som är vanliga i en kvantitativ under­ sökning.

4. a) Vad är en kvalitativ undersökning? b) Presentera datainsamlingsmetoder som är vanliga i en kvalitativ undersökning.

5. Vad avses med triangulering?

6. Hur skulle du undersöka a) religiositet b) lycka c) ett fenomen som du själv väljer?

Motivera de val du gör. Reflektera dessutom över vilka etiska problem som kan bli aktuella i undersökningen.

Viktiga begrepp • vardagskunskap

• datainsamlingsmetod

• vetenskaplig kunskap

• material

• vetenskaplig undersökning

• kvantitativ undersökning

• teori

• kvalitativ undersökning

• begrepp

• psykologiskt test

• forskningsetiska principer i psykologin

• triangulering

Psykologi är en vetenskap som undersöker människan / 27