Biokoden Livet blädderex

BIOKODEN Livet

BIOKODEN

Biokoden Livet är läroboken i biologi för årskurs 7 i grundskolan.

Biokoden-serien för årskurserna 7–9 Biokoden Livet Biokoden Naturen Biokoden Människan

Varje del i Biokoden-serien består av en textbok och en aktivitetsbok.

Päivi Happonen Mervi Holopainen Rita Keskitalo Mari Petrelius Erika Ryyppö Marja Tihtarinen-Ulmanen Antero Tenhunen Elisabet Palenius

ISBN 978-951-52-4182-5

9 789515 241825

Schildts & Söderströms

Livet

BIOKODEN Päivi Happonen Mervi Holopainen Rita Keskitalo Mari Petrelius Erika Ryyppö Antero Tenhunen Marja Tihtarinen-Ulmanen Elisabet Palenius

Schildts & Söderströms

Livet

Schildts & Söderströms www.sets.fi Finska förlagans titel: Koodi Elämä Redaktör för den finska upplagan: Johanna Kainu Redaktör för den svenska upplagan: Lari Assmuth Omslag: Jukka Iivarinen / Vitale Ay Layout: Jaana Rautio / Gravision Oy Ombrytning: Jukka Iivarinen / Vitale Ay Bilder: se förteckning på s. 159

© 2016 Päivi Happonen, Mervi Holopainen, Rita Keskitalo, Mari Petrelius, Erika Ryyppö, Antero Tenhunen, Marja Tihtarinen-Ulmanen och Sanoma Pro Oy © 2017 Elisabet Palenius och Schildts & Söderströms

Kopieringsförbud Det här verket är en lärobok.

Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61).

Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi.

Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det.

Fondernas samarbetsgrupp som består av Svenska kulturfonden, Svenska Folkskolans Vänner, Föreningen Konstsamfundet och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd har beviljat ekonomiskt stöd för utgivningen av detta läromedel.

ISBN 978-951-52-4182-5 1 upplagan, 1 tryckningen 2017

Så här använder du boken 1. Bilden och den inledande texten för tankarna till det nya temat.

är vattenlevande 12 Fiskar ryggradsdjur Sjöhästen har fått sitt namn efter det hästlika huvudet. Men den är en fisk som är speciell på många vis. Vid förökningen lägger honan ägg i en ficka på hanens mage.

Hanen befruktar äggen och bär dem i fickan tills de kläcks. Då krystar hanen fram upp emot 2 000 yngel som genast ska klara sig själva.

Fiskar har strömlinjeformad kropp De flesta fiskar har en strömlinjeformad kropp som är tillplattad från sidorna. Formen minskar motståndet i vattnet och därför går det åt mindre energi när de simmar. Kroppsformen varierar ändå ganska mycket mellan olika arter.

Fiskens hud är täckt av fjäll. Du har säkert märkt att en fisk glider lätt ur händerna. Det beror på att den har ett slemlager ovanpå fjällen. Slemlagret skyddar mot sjukdomar och minskar vattenmotståndet när fisken simmar.

Benfiskar har en simblåsa som de använder för kunna simma på ett visst djup. Den fungerar som en ballong. När det är mycket luft i blåsan stiger fisken mot ytan och när den innehåller lite luft sjunker fisken mot bottnen. Hajar saknar simblåsa. Om de slutar simma sjunker de till bottnen.

De första ryggradsdjuren var fiskar Fiskarna utvecklades ur ryggradslösa djur i havet för flera hundra miljoner år sedan. Fiskar har ett inre skelett av ben eller brosk. Fördelen med ett inre skelett var att djuren kunde bli större och det blev lättare att röra sig. Först utvecklades broskfiskar och sedan benfiskar. Hajar och rockor är broskfiskar och de andra fiskarna är benfiskar. Alla fiskar är växelvarma.

Fiskar lever i både saltvatten och sötvatten. Deras uppbyggnad och beteende visar att de är väl anpassade till vattenliv. Antalet fiskarter är större än alla andra arter av ryggradsdjur tillsammans.

Fiskens byggnad

2. Texten är lättläst och ordnings­ följden är logisk.

Rockor simmar genom att röra på de vingliknande sidofenorna.

Fiskarna i Finland växer snabbare på sommaren. Då bildas en bred, ljus ring i fjället.

På vintern växer de långsamt och då blir ringen smal och mörk.

Man får reda på fiskens ålder genom att räkna ringarna.

ryggfena njure

fettfena (bara hos laxfiskar)

simblåsa ryggrad

gälar hjärna

sidolinje stjärtfena

Mossor och ormbunksväxter förökar sig med sporer

Ormbunksväxter och fröväxter har rot, stam och blad

Mossor var de första växter som började leva på land för cirka 400 miljoner år sedan. Mossor trivs fortfarande bäst på fuktiga platser som i skogar och på myrar. Mossor blir några centimeter höga. De saknar rot och ledningsvävnad i stammen, det vill säga vävnad där vatten kan transporteras. Därför tar de upp vatten med bladen och stammen direkt från växtplatsen. Mossor växer i toppen. De sitter inte fast i marken utan de nedre delarna dör och bildar torv.

Ormbunksväxterna var de första egentliga landväxterna. Till dem räknar vi ormbunkar, lummerväxter och fräkenväxter. Ormbunksväxterna är bättre anpassade än mossorna att leva på land. De har till exempel en stadig stjälk och därför kan de bli högre än mossor. Jämfört med forntida ormbunkar är nutida ormbunkar låga. Föregångarna var flera meter höga och bildade stora skogar.

Mossor och ormbunkar förökar sig könlöst med sporer. Sporer är encelliga och de är så små att man inte kan se dem med blotta ögat. Sporerna sprids med vinden till nya platser där de utvecklas till nya individer utan att det sker en befruktning.

Skillnaden mellan fröväxter och ormbunksväxter är att fröväxterna kan föröka sig med frön och ormbunksväxterna med sporer. Både 96 ormbunks- och fröväxterna har en rot som fäster växten i marken. De suger också upp vatten och näringsämnen med roten.

Inne i stjälken finns ledningsvävnad, det vill säga tunna rör som liknar vattenledningar. I en del av dem transporteras vattnet till bladen. I de andra ledningarna transporteras socker som har bildats i fotosyntesen.

Växterna behöver vatten i fotosyntesen. Vattnet behövs också för att växtcellerna ska hålla formen.

Bladen på örtartade växter, till exempel skogsstjärna, börjar sloka om växten får för lite vatten.

Växter som får för mycket vatten kan avge vatten genom klyvöppningarna, som är små hål i bladen.

Från en björk kan det avdunsta hundratals liter vatten under en varm dag.

Fröväxternas uppbyggnad: skogsstjärna

foderblad – skyddar blomman

bukfena

Biologisk mångfald och mångformighet

klyvöppning

stjälk – lyfter upp bladen mot ljuset – lyfter upp blomman så att insekterna kommer åt den – transporterar vatten, näringsämnen och socker

rötter – fäster växten i marken – suger upp vatten och näringsämnen ur marken

Björkar och andra träd är fröväxter. De har hård, träaktig stam som kallas vedstam. Växter med vedstam slokar inte fastän de är utan vatten en tid.

74

Biologisk mångfald och mångformighet

M E

Fiskar är vattenlevande ryggradsdjur • Fiskar har inre skelett. Huden är täckt med fjäll och slem.

• Då fisken leker lägger honan ägg i vattnet och hanen befruktar dem med mjölke.

• Fiskar andas med gälar.

• Fisken har många sinnen. Med sidolinjeorganet känner den av hinder och rörelser i vattnet.

1. Fiskarnas liv Vad betyder a) rom b) mjölke c) lek d) sidolinjeorgan?

Planera en ny fiskart och bygg den av material du hittar i skolan eller hemma. Ge arten ett namn och beskriv fiskens livsmiljö och beteende. I stället för att bygga en fisk kan du också rita den.

3. Fiskarter i Finland Studera bilderna på sidorna 102–103. a) Skriv vilka kännetecken fiskgrupperna har. b) Välj fem fiskarter och gör en presentation.

Ta reda på följande: – kännetecken – livsmiljö – utbredning i Finland – fortplantning.

– vanor

4. På fiskefärd Varför ökar chanserna att få fångst om man kommer ihåg att: a) sitta stilla och inte föra oljud i båten b) ha rena fiskeredskap som inte luktar olja c) välja fiskedrag som liknar den fisk som lever i vattendraget?

5. Fånga och släpp Catch and release-fiske har blivit allt vanligare också i Finland. Det betyder att man fångar en fisk och sedan släpper man den tillbaka. Vad tycker du om den metoden: är det rätt eller fel? Motivera din åsikt.

104

RA

75

6. På sista sidan i varje avsnitt hittar du rubriken Läs mera om ... Där kan du få intressant tilläggsinformation och fler uppgifter att lösa.

…

OM

Ålarnas långa vandring Ålen följer ett visst levnadsmönster

Ålen är akut hotad

Ålen är långsmal och påminner om en orm. En fullvuxen ål kan bli 1,5 meter lång och väga sex kilo. Ålar äter bottenlevande djur och småfisk. Ålen blir omkring 30 år i naturen. Ålar som inte har lekt kan bli betydligt äldre. Ålar klarar sig bra på land.

De kan till och med ta sig över näs och uddar på vägen från ett vattendrag till ett annat. Ålen anses vara en delikatess men den är akut hotad och finns på röda listan i WWF:s fiskguide. Sedan några år tillbaka krävs specialtillstånd för att fånga ål.

Ålen klassas som en akut hotad art i Finland och hela Europa. I vårt land finns det bara en bråkdel kvar jämfört med antalet för några årtionden sedan. Hos oss beror minskningen främst på att ålar inte kan ta sig förbi fördämningarna i våra älvar. De ålar som lever i våra vattendrag är utplanterade ålyngel som har överlevt.

Uppgifter 1. Beskriv ålens skeden i livet.

2. Varför har ursprungliga ålar försvunnit i Finland?

UPPGIFTER

2. En ny fiskart

5. Det finns upp­gifter i slutet av varje av­ snitt. Du hittar svar till de två första i den inledande tex­ ten, bildtexterna eller under rubriken Att minnas.

LÄ S

ATT MINNAS

• Då simblåsan är fylld med luft stiger fisken mot ytan och när den innehåller lite luft sjunker fisken.

97

3. Bilderna väcker nyfikenhet och stöder texten.

ståndare – bildar pollen

På bladens undersida finns klyvöppningar. När klyvöppningarna är öppna avdunstar vatten genom dem. Syret som bildas i fotosyntesen avges också genom klyvöppningarna.

Koldioxiden som behövs i fotosyntesen kommer in i bladen genom dem.

4. Varje avsnitt avslutas med Att minnas. Det ger dig en snabb repetition av det viktigaste i avsnittet.

bröstfena

pistill – bildar äggceller

blad – här sker fotosyntesen – släpper ut syre och vatten

En del mossor klarar perioder av torka och växer till och med på berg. Om de inte får vatten övergår de i ett vilstadium men de piggnar till igen när de får vatten.

hjärta

magsäck

kronblad – lockar insekter till blomman blomma – bildar frön

gällock

lever

könskörtel (rom) analfena

Ålen föds, leker och dör i Sargassohavet 6. Undersök en fisk Du behöver: • en fisk • sax • skärbräda eller underlägg • pincett • lupp eller förstoringsglas Gör så här: Studera fisken enligt anvisningarna och fotografera de olika skedena.

1. Artbestäm fisken du undersöker.

2. Hur känns fisken på ytan?

3. Se efter var fisken har följande: fenor, stjärt, sidolinjeorgan, analöppning, ögon, näsborrar och gällock.

4. Klipp upp fisken från analöppningen ända till gälarna. Klipp bort ena sidan så att inälvorna blir synliga.

5. Vilket kön är fisken du undersöker?

6. Klipp bort ett gällock och lösgör ett gälblad.

Studera gälbladet och beskriv hur det är byggt.

7. Ta hjälp av bilden på sidan 97 och skriv namnen på de inre organen.

8. Lösgör ett öga och pressa ut linsen. Vilken form har linsen?

9. Lösgör ett fjäll och sätt det under luppen.

Hur gammal är fisken?

3. Ta reda på var ålen lever i Finland.

Ålen blir könsmogen vid 6–20 års ålder. Då börjar vandringen mot födelseplatsen i Sargassohavet som ligger i Atlanten öster om USA. Genom att märka ålar har forskare fått reda på vilka vägar ålar vandrar men man vet fortfarande inte hur de hittar vägen. Man vet också att mer än hälften av ålarna blir byten för hajar och rovfiskar under vandringen. Ålar från olika delar av Europa samlas i Sargassohavet där de leker på några hundra meters djup. De flesta ålar dör i samband med leken. Ålyngel följer med Golfströmmen mot Europa, en resa som tar omkring tre år. Här söker de sig uppför bäckar och floder. Ynglen som har vuxit och blivit genomskinliga kallas glasålar.

glasål

7. Miljösmart fisk Sök fram fakta gällande abborre, gädda, skrubbskädda och regnbåge. Ta reda på utbredning, fångstmetod, stammens nuvarande situation och färg i WWF:s fiskguide.

Fullvuxna ålar.

4. Ta reda på orsakerna till att ålarna har minskat.

Sargassohavets läge

Sargassohavet

ar

7. Bak i boken finns avsnittet Begrepp.

Där kan du läsa vad termer som används i texten betyder.

Biologisk mångfald och mångformighet

105

3

Innehåll I Vad är liv?

1

I biologins värld............................................................6 Vetenskaplig forskning löser biologiska problem...............14 Fotografera eller samla in organismer och gör en biologisk samling.....................................................15

2

II Evolutionen och livets utveckling

III Biologisk mångfald och mång­ formighet

4

Organismer består av celler................................16 Att använda ett mikroskop..................................................24

3

Arten – minsta enheten vid indelningen av organismer..................................26

4

Alla organismer förökar sig.................................32

5

Organismer anpassar sig till förändringar i miljön.........................................40

6

De första organismerna utvecklades i haven..................................................48

7

Organismerna anpassade sig till ett liv på land........................................................56

8

De första organismerna var arkéer, bakterier och protozoer........................64

9

Växterna indelas i mossor, ormbunksväxter och fröväxter...........................72

10

Svampar lever överallt.......................................80

11

Ryggradslösa djur – största djurgruppen............................................88

12

Fiskar är vattenlevande ryggradsdjur.......96

13

Groddjur är växelvarma..................................106

14

Kräldjur är anpassade till ett liv på land.................................................114

15

Fåglar – luftens härskare................................122

16

Däggdjur – ryggradsdjur med hårbeklädnad............................................130

17 Den biologiska mångfalden är hotad 18 Vi har bara ett jordklot

.....138

IV På väg mot en hållbar framtid

....................................146

Begrepp..................................................................................154

Innehåll

5

1

I biologins värld Vi vet mer om rymden än vi vet om de djupaste ställena i världshaven.

Det är svårt att utforska djuphavsgravar eftersom det är så mörkt, kallt och stort tryck där. Nya studier visar ändå att det finns rikligt med organismer, bland annat fiskar och sjögurkor, som lever på stort djup. År 2012 lyckades filmregissören James Cameron ta sig ner till världens djupaste plats, 11 kilometer under havsytan, med en specialbyggd u-båt. Den var försedd med film­kamera och olika instrument för att kunna samla in prover som biologer och andra forskare kan undersöka.

6

Biologen observerar och forskar Biologi är den vetenskap som undersöker levande varelser och deras liv. En levande varelse kallas orga­ nism. Biologer kan utforska hur små celler och celldelar ser ut eller undersöka organismer och hur de påverkar varandra.

Biologerna undersöker organismer och deras beteende, de miljöer organismerna lever i och hur de påverkas av människor. Biologerna tar också reda på hur organismerna har utvecklats under miljontals år och anpassat sig till ett liv i olika miljöer.

Inom biologi får man ny kunskap genom att observera och göra experiment. Forskningen ger oss kunskap om världen, den levande naturen och oss själva.

Biologi är en viktig del av vår vardag Även om vi inte tänker på det använder vi våra kunskaper i biologi varje dag. Det är bra att veta varför man inte ska lämna hunden i bilen en varm sommardag eller varför man ska tvätta händerna före maten till exempel. I många yrken krävs också biologiska kunskaper, bland annat om man är sjukskötare, laborant eller kock.

Biologi är ett brett ämne som indelas i många delområden. En veterinär är specialist på djur, inom botanik studerar man växter och inom mikrobiologi undersöker man mikroskopiskt små organismer.

Bioteknik är ett delområde där man utnyttjar celler eller celldelar. Bagerier tillämpar bioteknik när bakverk jäser och mejerierna när de använder bakterier vid tillverkningen av ost och yoghurt. Tack vare bioteknik utvecklar man också mediciner. Till exempel antibiotika är en medicin mot infektioner som orsakas av bakterier.

Biologi behövs överallt

Veterinären undersöker en katt.

Vaccination är ett bra sätt att få skydd mot vissa sjukdomar.

Nanoroboten i blodkärlet är förstorad med elektronmikroskop. Nanorobotar kan ta sig fram genom blodkärlen och transportera läkemedel mot sjukdomar som cancer och diabetes.

Forskaren studerar mikroskopiskt små objekt i ett ljusmikroskop.

Potatis förvaras bäst i mull. Därför smakar nyupptagen potatis så gott.

Vad är liv?

7

Gemensamma egenskaper hos organismer

Rävens kropp består av miljarder celler.

Räven äter helst sorkar och möss. Därför kan det finnas hår och benrester i rävens avföring.

Rävens hörsel och luktsinne är väl utvecklade.

Den kan lyssna och lukta sig fram till sorkar under snön.

1. Organismer består av celler

Cellen är den minsta levande enheten i en organism. Alla levande varelser består av en eller några, till och med flera miljarder, celler. Cellerna är i sin tur uppbyggda av grundämnen, främst kol (C), syre (O) och väte (H) och föreningar av grundämnen.

Cellerna kan ha olika utseende men vissa grunddrag är ungefär lika. Cellernas gener, det vill säga arvsmassan, är också nästan likadana till sin uppbyggnad.

2. Organismer har ämnesomsättning

Alla organismer tar upp ämnen, till exempel näring, från omgivningen. Inne i cellerna sker kemiska reaktioner som bryter ner föreningar i mindre beståndsdelar. Då frigörs energi som behövs till cellens arbete och ämnen som är viktiga bygg­ stenar i cellerna. Avfallet som samtidigt bildas i cellerna gör organismerna sig av med.

3. Organismer reagerar på omgivningen

Levande varelser registrerar vad som händer omkring dem och anpassar sig efter omgivningens krav.

Rävungarna är vuxna när de är omkring ett halvt år.

En räv får vanligen fyra eller fem ungar.

8

4. Organismer förökar sig

5. Organismer växer

Organismer har förmåga att fortplanta sig. Vid förökningen överförs gener till nya individer.

Därför är avkomman lik sina föräldrar. Det kallas ärftlighet.

Flercelliga varelser växer när antalet celler ökar.

Cellerna blir fler när de delar sig.

Rävar blir mellan fem och tio år gamla i naturen.

6. Organismer föds, lever, åldras och dör

Organismer lever olika länge. Det är ovanligt att organismer dör av ålder i naturen. De flesta dör av någon sjukdom eller blir uppätna av andra organismer.

För hundratals tusen år sedan var rävar mindre än de är nu för tiden. De har vuxit i storlek under evolutionens gång.

7. Organismer förändras och anpassar sig till förändringar i miljön

Organismernas gener, alltså ärftliga egenskaper, förändras från generation till generation. Det kan leda till att organismerna i följande generationer utvecklas på ett avvikande sätt. Organismens uppbyggnad, livsfunktioner eller beteende kan bli annorlunda.

De nya egenskaperna kan leda till att organismerna lätt anpassar sig till förändringar i miljön. Att arterna förändras och utvecklas kallas evolution.

Organismernas främsta kännetecken • uppbyggda av celler • ämnesomsättning • sinnen • tillväxt • förökning och ärftlighet • födsel, åldrande och död • anpassning och evolution

Vad är liv?

9

Organismerna indelas i sex riken Organismerna i riket protister har olika utseende.

Många av dem, till exempel amöbor, är encelliga och mikroskopiskt små. Andra är flercelliga och stora, till exempel blåstång. Växter bildar socker, som de använder som näring, i fotosyntesen. Svampar och djur kan däremot inte producera sin näring själva och därför tar de den från andra organismer.

Organismerna på jorden indelas i sex stora grupper eller riken: arkéer, bakterier, protister (protoktister), växter, svampar och djur. De organismer som hör till samma rike har många likadana egenskaper. Deras celler till exempel är ungefär lika.

Arkéer och bakterier är encelliga organismer som lever nästan överallt. Vissa av dem klarar sig i extrema förhållanden som i heta källor och salt vatten.

sva

Organismernas sex riken

m pa

r

vä xter

dju r

r te tis pro

ark éer

10

ier ter bak

Lämpliga förhållanden för liv på jorden Det finns liv nästan överallt på jorden, i glaciärerna på Grönland, i djupgravarna i världshaven och i sanden i öknarna. Miljön i rymden är däremot ogästvänlig. Rymdforskningen ger oss ny kunskap och man har upptäckt planeter utanför vårt solsystem där det kan finnas liv.

Organismerna har anpassat sig till att leva under olika förhållanden och i olika miljöer på jorden. En del lever på land, andra i vatten eller i luften. Oberoende av var de lever behöver de flesta levande varelser ljus, värme, syre och näring.

Förutsättningar för liv

LJUS OCH VÄRME FRÅN SOLEN

ATMOSFÄREN

Jorden ligger på lagom avstånd från solen för att temperaturen ska vara lämplig.

Medeltemperaturen är cirka 15,5 grader och då är vattnet flytande. Växterna binder energi från solen i fotosyntesen och bildar socker som andra organismer får energi av.

Atmosfären kring jorden gör att temperaturen är lämplig för liv. Atmosfären innehåller syre som de flesta organismer behöver för att kunna andas. Den innehåller också koldioxid som växterna upptar i fotosyntesen. I övre atmosfären finns ett ozonlager. Ozonet skyddar organismerna mot solens ultravioletta strålar.

FAST JORDSKORPA

VATTEN

Det yttersta, fasta lagret på jorden består av bergarter. När stenarna vittrar sönder frigörs grundämnen och föreningar som växterna kan uppta. Växterna behöver dem för att växa.

Alla organismer består främst av vatten och växterna behöver vatten i fotosyntesen. Många organismer lever i vatten.

Vad är liv?

11

ATT MINNAS

I biologins värld • Biologi är den vetenskap som undersöker orga­ nismer, deras beteende, livsmiljö och ursprung.

• Man behöver kunskaper i biologi i många yrken.

Till exempel sjukskötare har nytta av biologi.

• Alla levande varelser består av celler.

• Organismerna föds, växer, förökar sig och dör.

• Alla organismer behöver näring och vatten och de flesta andas syre.

• Organismerna har anpassat sig till att leva i olika förhållanden.

UPPGIFTER

1. Förutsättningar för liv Gör en tankekarta om de saker som organismer behöver för att leva.

2. Organismer a) Räkna upp egenskaper som visar att människor och blåbär är organismer. b) Välj en organism. Rita, fotografera eller filma de egenskaper som visar att organismen är levande.

3. Viktiga begrepp Förklara orden: a) organism b) rike c) biologi d) bioteknik.

4. Organismernas riken a) Rita en stor bild som visar hur organismerna grupperas i sex riken. b) Sök bilder av organismer i textboken och placera dem i rätt rike.

5. Mediebevakning a) Sök fram några intressanta artiklar om organismer och biologisk forskning i medierna. b) Beskriv varför du tycker de här artiklarna är intressanta. c) Var hittade du informationen? Tycker du källorna verkar pålitliga? Motivera.

12

6. Biologi i vardagen a) Skriv om eller fotografera saker och situationer där man behöver biologisk kunskap. b) I vilka yrken behöver man biologisk kunskap?

7. Studera liv i vatten Du behöver: • vatten ur havet, en sjö, en bäck, en vattentunna eller liknande • petriskål Gör så här: 1. Häll vatten i petriskålen.

2. Studera vattnet i stereomikroskop.

Besvara frågorna: a) Hur kan du se att det finns liv i vattnet? b) Beskriv de organismer som du hittade. c) Rita en av de organismer som du hittade.

8. Tillämpningar inom bioteknik Ta reda på hur bioteknik används vid framställningen av följande: a) ost b) jeans som ser använda ut c) bioplast som bryts ner i naturen.

M E

LÄ S

RA

…

OM

Människan efterapar naturen Tävlingssimmarnas dräkter är imitationer av hajfjäll När människan gör nya uppfinningar tar hon ofta modell från naturen. Den vetenskapsgren som studerar fenomen i naturen för att skapa nya tekniska lösningar och produkter kallas biomimetik.

Hajens hud består av små, vassa fjäll med räfflor.

När hajen simmar uppstår det små virvlar i vattnet. Virvlarna minskar motståndet och gör att hajen glider genom vattnet snabbt och tyst. Man har utvecklat hajskinnsliknande baddräkter åt tävlingssimmare.

Snabbtågens framparti liknar kungsfiskarens näbb Kungsfiskaren fångar fisk genom att dyka nästan lodrätt ner i vattnet. Vattenmotståndet är litet och det hörs knappt ett ljud när näbben tränger igenom vattenytan.

Frampartiet på de japanska snabbtågen har samma form som kungsfiskarens näbb. Tågen som har en hastighet på över 300 kilometer i timmen rusar in i en tunnel på samma sätt som kungsfiskaren dyker i vattnet, nästan ljudlöst och utan luftmotstånd.

Organismerna har under miljontals år anpassat sig till miljön. Genom att studera organismers egenskaper och efterapa dem har människan utvecklat bland annat tävlingssimmarnas dräkter och snabbgående tåg.

Kardborrband fastnar som kardborrar Kardborrar är fulla med små krokar. Krokarna fastnar i pälsen hos djur och då kan kardborrens frön spridas till nya växtplatser. Många plagg är försedda med kardborrband som fungerar enligt samma princip. Ena sidan av bandet har små krokar som fäster i öglorna på andra sidan av bandet.

Djurliknande robotar tar sig fram på besvärliga ställen Genom att studera hur djur rör sig har man tagit fram robotar som liknar djur. Robotarna kan göra sådant som är svårt eller omöjligt för människor. Till exempel robotspindlar används för att söka överlevande bland ruinerna efter en jordbävning. Robotsköldpaddor kan snabbt och billigt undersöka vrak dit det är farligt för dykare att gå in.

Uppgifter 1. Varför liknar tävlingssimmarnas baddräkter hajskinn?

2. Varför har man efterapat kungsfiskarens näbb då man har utvecklat snabbtåg?

3. Hitta fler exempel på biomimetik. Beskriv minst två.

4. Hitta på en praktisk tillämpning på ett fenomen i naturen.

Vad är liv?

13

Vetenskaplig forskning löser biologiska problem Forskarna gör ständigt nya upptäckter i biologi liksom inom andra vetenskaper. Nya forskningsresultat kan visa att en gammal uppfattning är rätt, att den behöver ändras eller att den rentav är helt felaktig.

Under medeltiden trodde folk i Europa till exempel att fluglarver uppstod av sig själva ur gödsel. I slutet av 1600-talet kunde en italiensk läkare bevisa att den uppfattningen var fel.

Runtom i världen pågår hela tiden forskning som ger ny kunskap. Vetenskaplig forskning följer vissa principer. Du kan också göra vetenskapliga experiment om du följer anvisningarna här bredvid. Du kan till exempel studera myrornas beteende eller växternas rörelser.

Gör en undersökning Pröva på att göra en vetenskaplig undersökning.

Du kan hitta på ett tema själv eller välja något av följande: • Hur mycket orkar en myra bära?

• Hur beter en bofinkhane sig om du spelar upp lätet från en annan bofinkhane?

• Hur rör växter sig?

• Hur påverkar ljuset tillväxten hos växter?

• Under hurdana förhållanden möglar bröd snabbt?

• Hur skiljer sig vattnet i en sjö från kranvatten?

14

Flera steg i en undersökning 1. Bestäm dig för vad du vill undersöka.

2. Sök fakta och läs om tidigare forskning i ämnet.

3. Gör ett antagande om hurdant resultat du förväntar dig. Detta antagande, som kallas hypotes, ska grunda sig på tidigare forskningsresultat.

4. Planera hur du ska göra undersökningen och hurdan utrustning du behöver.

5. Genomför undersökningen. Gör experiment och observationer.

6. Skriv en noggrann forskningsrapport, alltså en beskrivning av momenten i arbetet och alla observationerna. Med en bra rapport är det enkelt att upprepa undersökningen.

7. Jämför resultatet med din hypotes. Höll din hypotes?

8. Du kan publicera din undersökning och resultatet.

Undersök till exempel myrornas liv: samarbetar de med varandra eller med andra djur, vart för de sakerna de bär på, hur beter de sig när de möter en annan myra och så vidare.

Fotografera eller samla in organismer och gör en biologisk samling

Gör en samling med organismer Fotografera levande varelser och gör en samling.

Du kan ha bilder av växter, insekter, fåglar, dägg­ djur eller andra organismer i din digitala samling.

Fördelen med en bildsamling är att du kan fotografera organismerna i deras naturliga miljö och dessutom får organismerna leva vidare.

Du kan samla in och pressa växter till en växt­ samling. Kom ihåg rättigheterna och skyldigheterna i allemansrätten när du rör dig i naturen. Lägg den pressade växten på ett papper och skriv artens namn och växtplats. Du ska också skriva när, var och av vem växten är insamlad. Om du vill kan du skriva vad växten heter på latin också.

Digital biologisk samling När du gör en digital samling är det viktigt att tänka på följande: • Fotografera organismen så att kännetecknen syns tydligt (till exempel blomma, stjälk och blad hos växter).

• Ta många bilder: på nära håll, på avstånd och ur olika vinklar.

• Fotografera platsen där organismen finns.

• Fäst en etikett bredvid organismen och skriv ditt namn eller något som visar att du har tagit bilden.

• Lägg gärna en tändsticksask eller ett mynt bredvid organismen så man kan se hur stor den är.

Du kan göra en digital samling på till exempel Instagram.

Du kan märka din bild med en hashtag som organismens namn eller grupp, till exempel #skymningssvärmare #insekt #ryggradslös.

• Välj ut de bästa och tydligaste bilderna till samlingen.

• Anteckna fotograferingsdag och -plats.

• Bestäm vilken art organismen är.

• Gruppera arterna i samlingen (till exempel växter, insekter, spindlar, fåglar).

• Skriv namn på organismerna i samlingen och fotograferingsdag och -plats.

Vad är liv?

15

2

Organismer består av celler

Du kan hitta toffeldjur i vatten­ pölarna på gården. Toffeldjuret är en encellig organism som hör till gruppen urdjur. Kroppen är täckt med små hår som kallas cilier. När cilierna rör sig fram och tillbaka kan toffeldjuret simma framåt eller backa om det stöter på ett hinder.

Cilierna fångar också föda som djuret tar in genom en öppning. De ämnen som blir kvar när födan har spjälkats släpper toffeldjuret ut.

Toffeldjuret och andra encelliga organismer förökar sig genom delning.

16

Celler är organismernas byggstenar Alla organismer är uppbyggda av en eller flera celler.

Bakterier till exempel är encelliga men växter och djur har många celler. Människokroppen består av ungefär 60 000 miljarder celler.

Cellerna i flercelliga organismer samarbetar med varandra men de har lite olika form och utseende.

Det beror på att cellerna har olika uppgifter. De flesta celler är så små att man behöver mikroskop för att se dem. De röda blodkropparna är kroppens minsta celler. Hos många arter är äggcellerna störst för de innehåller reservnäring åt den befruktade äggcellen.

Nya celler bildas genom delning Celler lever olika länge. Våra hudceller lever bara en månad och sedan faller de bort. När cellerna dör ersätts de av nya. En del celler har vi hela livet, till exempel muskelceller och nervceller.

Organismerna producerar nya celler genom celldelning. Det innebär att en cell delar upp sig i två.

När antalet celler ökar växer organismen. En hundvalp till exempel växer i den takt som cellerna blir fler.

Alla celler i en flercellig organism härstammar från en befruktad äggcell. Först delar äggcellen sig i två nya celler och sedan delar de sig i sin tur.

Storleken på några organismer och celler myra: 10 mm

dammkvalster: 0,4 mm

människohår: 0,08 mm äggcell: 0,1 mm

hudcell: 0,011 mm

röd blodkropp: 0,0072 mm

vit blodkropp: 0,01 mm

Escherichia coli, kolibakterie: 0,002 mm

Cellerna har olika storlek och form för att de har olika uppgifter. Människans äggcell är så stor att man kan se den med blotta ögat. Den är lika stor som en punkt här i boken.

Vad är liv?

17

Cellernas grundstruktur är lika Cellerna hos organismer i olika riken, som växter och djur, är lite olika. Växter är uppbyggda av växtceller och djur av djurceller. Utseendet hos växt- och djurceller är olika men deras grundstruktur är nästan lika.

Cellerna består mestadels av vatten. Cellerna hålls vid liv genom kemiska reaktioner som bara kan ske i vattenlösning. Därför kan cellerna dö om de inte får tillräckligt med vatten.

Djurcell Cytoplasma Cytoplasmat består till största delen av vatten.

Största delen av cellens kemiska reaktioner sker i cytoplasmat.

Cellmembran Cellmembranet är en tunn hinna som skyddar cellen. Den reglerar hur vatten och ämnen passerar in och ut i cellen.

Celler från kindens slemhinnor. De mörka fläckarna inne i cellerna är cellkärnor. Bilden är tagen i ljusmikroskop.

18

Cellkärna Kärnan innehåller arvsmassa eller gener och styr allt som händer i cellen.

Förutom växt- och djurceller har svamparnas och urdjurens celler också en cellkärna.

Bakterier och arkéer däremot saknar kärna.

Mitokondrie Mitokondrierna är cellens kraftverk där cell­andningen sker. Cell­andningen är cellens sätt att få energi.

Energin som finns i maten omvandlas till en sådan form som cellerna kan använda.

Växtcell

Cellvägg Cellväggen ger skydd och stöd åt växtcellen och består av cellulosa.

När vi äter växtföda får vi i oss viktiga fibrer som finns i cellväggen.

Kloroplast Kloroplasten innehåller kloro­fyll, det vill säga ett grönt ämne som ger växterna den gröna färgen. I kloro­ plasterna omvandlas solljuset till energi då socker och syre bildas i fotosyntesen. Djur­celler saknar kloroplaster.

cellkärna

cellmembran

mitokondrie

cytoplasma

Vakuol Vakuolerna är små hålrum i cytoplasman. De kan innehålla vatten, färgämnen och skadliga ämnen som bildas i de kemiska reaktionerna i cellerna.

Celler av bladmossa förstorade i ljusmikroskop.

Inne i de rektangulära cellerna syns gröna kloroplaster.

Vad är liv?

19

I fotosyntesen lagras energi

Vid cellandningen frigörs energi

Alla levande varelser behöver näring. Organismerna använder energin som finns i födan till att växa och utvecklas. Att röra sig kräver också mycket energi.

Dessutom behövs olika ämnen som finns i maten till att bygga upp celler.

Växternas näring är socker som bildas genom fotosyntes. Växterna producerar alltså sin näring själva. Fotosyntesen sker i kloroplasterna i växternas celler. Kloroplasterna fångar upp solljus och bildar socker av koldioxid och vatten. Växterna omvandlar alltså solenergi till energi som lagras i sockret. Förutom socker bildas också syre i fotosyntesen. Växterna använder en del av syret själva och resten försvinner ut i luften eller vattnet.

Växterna bildar olika kolhydrater, proteiner och fetter av sockret. Många djur får sin näring från växterna. Till exempel potatis innehåller mycket stärkelse, bönor är proteinrika och nötter är rika på fett.

Växterna lagrar näringsämnena i rötterna, bladen, frukterna eller fröna.

Växterna är producenter eftersom de bildar sin näring själva. Organismer som tar näring från växter eller andra organismer kallas konsumenter. Till exempel djur och vissa svampar är konsumenter.

Energin som finns lagrad i födan måste frigöras för att cellerna ska kunna använda den. Det är en process som kallas cellandning och den sker i mito­ kondrierna i cytoplasman. Vid cellandningen reagerar socker med syre och då frigörs energi. I reaktionen bildas också koldioxid och vatten.

FOTOSYNTES VATTEN + KOLDIOXID + SOLLJUS SOCKER + SYRE 6H2O

+

6CO2

+

SOLLJUS C6H12O6 + 6O2

CELLANDNING SOCKER + SYRE VATTEN + KOLDIOXID + ENERGI C6H12O6 + 6O2 6H2O

CELLANDNING SOCKER + SYRE VATTEN + KOLDIOXID + ENERGI C6H12O6 + 6O2 6H2O +

6CO2

+

ENERGI

Hjortdjuren är växtätare och får energi när de äter växter. Födan består av bland annat blad och kvistar, gräs, frön och bär.

20

+

6CO2

+

ENERGI

Gener styr cellerna Generna eller arvsmassan finns inne i cellkärnan hos växter, djur, svampar och urdjur. Hos bakterier och arkéer finns generna i cytoplasman. Generna styr allt som händer i cellerna. Varje gen har sin speciella uppgift men generna samarbetar för att en organism ska utvecklas och varje individ ska få sina speciella egenskaper, som utseende, kroppsbyggnad och beteende. Hos till exempel tigern bestämmer generna hur många och vilken form ränderna ska vara.

När organismerna förökar sig överförs generna till avkomman. Därför liknar avkomman sina föräldrar. Till exempel hundvalpar liknar sina föräldrar till utseende och lynne eftersom de har ärvt föräldrarnas gener. När man skolar hundar påverkas deras beteende. Det visar att också miljön påverkar egenskaperna.

Chihuahuavalparna liknar varandra och sina föräldrar. De kan ändå vara olika när det gäller till exempel färg och lynne.

ATT MINNAS

Organismer består av celler • Cellerna är så små att man måste ha ett mikro­ skop för att se dem.

• Generna styr allt som händer i cellerna.

• Cellerna blir fler när de delar sig.

• I växtceller finns det kloroplaster där foto­ syntesen sker. Växterna tar upp solljus och

bildar socker och syre av koldioxid och vatten.

Sockret är växternas näring.

• Djurceller saknar kloroplaster och därför kan de inte bilda näring. Djur får sin näring från växter eller andra djur.

Vad är liv?

21

UPPGIFTER

1. Växtcell och djurcell a) Rita eller konstruera en växtcell och en djurcell.

Du kan forma dem av till exempel modellera. b) Skriv namn på cellens delar. c) Fotografera modellerna som du har konstruerat. d) Presentera din teckning eller modell för en klasskamrat och förklara vilken uppgift alla delar i cellen har. e) Hur skiljer sig en växtcell från en djurcell?

2. Gemensamma egenskaper hos celler a) Hur stora är celler? b) Hur förökar sig celler? c) Vilken uppgift har cellens gener?

3. Producenter och konsumenter a) Varför kallas växterna producenter? b) Hur går det till när växterna bildar socker? c) Vad händer med sockret? d) Räkna upp växter som du brukar äta. e) Varför kallas djuren konsumenter?

4. Cellandning a) Vad behöver de flesta organismer syre till? b) Varför börjar man andas snabbare när man springer? c) Jämför formeln för fotosyntesen och cellandningen med varandra. Vad märker du?

5. Det stora celläventyret Gör en fantasiresa i en växt- eller djurcell. Skriv en reseskildring eller rita en bildserie. Berätta till exempel var du rör dig och vad du ser i cellen.

6. Celler i ljusmikroskop a) Studera hur celler av vattenpest och bladmossa ser ut i mikroskop. Du hittar anvisningar för hur mikroskopet fungerar och hur du gör ett preparat på s. 24–25. b) Rita av växtcellerna som de ser ut i mikroskopet.

Skriv namn på de delar som syns. Ta en bild av cellerna med din telefon om det är möjligt.

22

7. Studera fotosyntesen Du behöver: • vattenpest eller någon annan vattenlevande växt • ett stort provrör eller ett mätglas • kolsyrat mineralvatten eller vatten blandat med lite bakpulver • en lampa med klart sken Gör så här: 1. Häll vatten i provröret.

2. Tillsätt lite mineralvatten.

3. Klipp en liten bit av vattenpestens stjälk och sänk ner den i provröret med den avklippta ändan uppåt. Se efter att biten är helt under vattenytan.

4. Låt lampan lysa på provröret.

Besvara frågorna: a) Vad händer i provröret? b) Varför hällde du mineralvatten i provröret?

M E

LÄ S

RA

…

OM

Sammetssnäckan utnyttjar solljus Sammetssnäckan äter bara under de första månaderna Den vackert gröna sammetssnäckan, Elysia chlorotica, lever i de salta och grunda vattnen utanför Nordamerikas östkust. Den är ett cirka två centimeter långt blötdjur som lever mindre än ett år. Sammetssnäckan äter alger, men bara i början av sin levnad.

Sammetssnäckan tar kloroplaster från alger Sammetssnäckan klarar sig många månader utan att äta. Det beror på att den tar kloroplaster ur födan som består av olika alger. Sedan lagrar den kloroplasterna i sina egna celler. Snäckan stjäl dessutom vissa gener från algerna och kopplar ihop dem med den egna arvsmassan. Därigenom börjar den fungera som en växt och bildar sin näring i fotosyntesen. De kan alltså utnyttja solljus för att producera socker.

Uppgifter 1. Varför klarar sig sammetssnäckan utan att äta när den blir äldre?

2. Ta reda på vilka djur som kan utnyttja solljuset och som producerar sin egen näring. Använd till exempel ”animal photosynthesis” som sökord.

3. Fundera över hur det skulle gå om människan skulle kapa klorofyll och föra in det i sina celler.

4. Fundera på om sammetssnäckan är producent eller konsument.

Sammetssnäckan är grön för den har tagit kloroplaster från de alger den har ätit.

Klorofyllet har sedan förts in i sammetssnäckans celler. Därför kan den bilda sin näring själv trots att den är ett djur. Den gröna färgen är också en bra skyddsfärg.

Vad är liv?

23

Att använda ett mikroskop Ljusmikroskopets delar

Så här använder du ett ljusmikroskop: 1. Börja med minsta förstoring. Kortaste objektivet pekar neråt.

2. Tänd lampan.

3. Placera preparatet på objektbordet.

4. Fäst objektglaset med objektklämmorna.

5. Titta i okularet och flytta preparatet så att det du vill studera kommer mitt i synfältet.

6. Ställ skärpan med grovinställningen.

7. Justera skärpan med fininställningen.

8. Byt till mellanstor förstoring när skärpan är bra. Det mellanlånga objektivet pekar neråt.

9. Justera skärpan med fininställningen. Använd inte grovinställningen.

10. Gå till största förstoring om det du vill studera är mycket litet.

11. Justera skärpan men var försiktig och använd bara fininställningen. Preparatet och objektivet kan krossas om du är oförsiktig.

okular

objektiv

objektklämma objektbord

lampa

grovinställning

Gör ett preparat Du behöver: • vatten • ett blad av bladmossa eller vattenpest • pincett • pipett • objektglas • täckglas • ljusmikroskop Gör så här: a) Droppa en droppe vatten med pipetten på objektglaset. b) Ta ett blad av bladmossan. c) Placera bladet i vattendroppen med pincett. d) Lägg på täckglaset. e) Studera preparatet i ljusmikroskop.

24

fininställning

täckglas objektglas

vattendroppe

blad av bladmossa

När man ska studera något i ljusmikroskop börjar man med att göra ett preparat. Då behöver man ett objektglas och ett täckglas.

Så här använder du ett stereomikroskop:

Stereomikroskopets delar

1. Placera det du vill studera på ljusbordet.

2. Placera objektet i en petriskål på ljusbordet om det du vill studera finns i vatten.

3. Tänd lampan.

4. Titta med båda ögonen samtidigt i okularen.

5. Justera inställningen tills du hittar rätt skärpa.

okular

inställning

lampa petriskål ljusbord

Du kan fotografera det du ser i mikroskopet med din telefon.

Du kan undersöka till exempel insekter i stereomikroskop. På den här bilden ser man tydligt fasettögat på en nattfjäril.

Vad är liv?

25

3

Arten – minsta enheten vid indelningen av organismer Ett lejon och en tiger är två olika arter. Båda är kattdjur och de liknar varandra. I djurparker kan de till och med föröka sig med varandra och då blir ungarna en korsning mellan lejon och tiger. Avkomman till en lejonhane och en tigerhona brukar kallas liger och korsningen mellan en tigerhane och en lejon­ hona kallas tigon. Tigrar och lejon parar sig inte i naturen för de lever i olika områden.

26

Individer av samma art fortplantar sig med varandra Individer som är av samma art kan fortplanta sig med varandra och deras avkomma kan också föröka sig. Till exempel kungspingviner parar sig med varandra men inte med kejsarpingviner. Kungspingviner och kejsarpingviner är alltså olika arter. Individer som är av samma art har ungefär samma gener och de beter sig nästan likadant.

Det finns tiotals sätt att förklara vad en art är.

Också den mest använda definitionen är konstgjord och stämmer inte alltid överens med verkligheten. I vissa fall kan individer av olika arter fortplanta sig i naturen. För att det ska lyckas ska arterna vara nära besläktade.

Systematik Rike: djur

Stam: ryggsträngsdjur Understam: ryggradsdjur

Klass: däggdjur

Ordning: rovdjur

Organismer klassificeras enligt släktskap Det är omöjligt att säga exakt hur många arter det finns på jorden. Man hittar nya arter hela tiden och alla arter är inte namngivna. En uppfattning bland forskare är att det finns omkring 10 miljoner olika arter.

Varje art har ett vetenskapligt namn som består av två ord. Till exempel ökenrävens vetenskapliga namn är Vulpes zerda. Största delen av de vetenskapliga namnen kommer från latin.

Indelningen i olika grupper grundar sig på organismernas släktskap. Arter som har liknande form och beter sig ungefär lika hör till samma släkte. Till exempel rävarna här i Finland och ökenrävarna i Afrika hör båda till släktet rävar. Ökenrävar hör i sin tur till samma familj som till exempel vargar och prärievargar, det vill säga hunddjur.

Familj: hunddjur

Släkte: rävar (Vulpes)

ökenräv (Vulpes zerda)

rödräv (Vulpes vulpes)

Art: ökenräv (Vulpes zerda)

Alla arter ordnas i släkten, familjer, ordningar, klasser, stammar och riken. Indelningen visar ökenrävens systematik.

Vad är liv?

27

Arter bildar populationer

Organismer bildar näringskedjor

Alla de individer av samma art som lever inom ett visst område vid en viss tid bildar en population. Det kan vara exempelvis alla vattenspindlar i en viss sjö.

En population kan bestå av några enstaka, tusentals eller miljontals individer. Det kan finns hundratals dammusslor, tusentals vattenspindlar och miljontals toffeldjur i en liten sjö.

Organismerna i populationerna ingår i närings­ kedjor. En näringskedja i en sjö kan bestå av till exempel följande länkar: grönalger, hinnkräftor, abborrar, gäddor och bakterier.

Alla näringskedjor börjar med en producent.

Det kan vara växter och alger som bildar sin näring genom fotosyntes. Sedan överförs energin i växterna till konsumenter, det vill säga djur. Djuren kan vara växtätare eller rovdjur.

Den sista länken i näringskedjan utgörs av ned­ brytare. De är konsumenter som utnyttjar de energirika ämnena i döda organismer. Bakterier och många svampar är nedbrytare.

Sjöns organismer encelliga alger

abborre

gädda

vattenspindel

ålnate

blåssnäcka

hinnkräfta

hopp­ kräfta

fjäder­ myggans larver

Organismerna i en sjö ingår i en näringskedja. Ålnate och encelliga alger är producenter.

Blåssnäckor, hinnkräftor och hoppkräftor äter växter och alger. Abborrar, gäddor, vattenspindlar och fjädermyggans larver äter andra djur. Fjädermyggans larv äter dessutom döda djur. Den är alltså både konsument och nedbrytare.

28

Organismer lever i samspel Organismer som lever i ett visst område påverkar varandra. De kan till exempel konkurrera med varandra eller ha nytta av varandra. Växter tävlar om ljus och vatten, djur konkurrerar om mat och partner att fortplanta sig med.

Ibland behöver växter och djur någon typ av försvar. Växterna vill skydda sig från att bli uppätna. De kan till exempel vara giftiga eller ha tjockt skal eller taggar. På motsvarande sätt har växtätande djur sina knep för att skydda sig mot växternas försvar. Till exempel giraffen har tjock hud i munnen och på tungan och känner inte av växternas vassa taggar.

Bytesdjur kan också försvara sig om de blir attackerade. De kan till exempel springa undan, förlita sig på sin skyddsfärg och gömma sig eller försvara sig med klor och tänder. En viss art av bläckfisk kan ändra hudfärg på några sekunder så att den börjar likna en giftig havsorm.

Ibland har två arter fördel av att leva tillsammans.

Det kallas mutualism. Kolibrier drar nytta av blommor och suger nektar från dem. När de besöker blommorna fastnar pollen på kroppen. Fåglarna överför pollen då de flyger till andra blommor. Växterna har alltså nytta av kolibrier eftersom de får hjälp med att föröka sig.

Giraffer är växtätare och idisslar precis som kor gör. De livnär sig på blad från akaciaträd. Deras tänder är anpassade att tugga de sega bladen.

Tigrar är rovdjur och de äter bland annat apor. Deras tänder är ett bra kännetecken för rovdjur. Med de vassa rovtänderna dödar de bytet och sliter det i stycken. Aporna försöker komma undan genom att springa iväg.

Kolibrier är mycket små fåglar. De har lång och smal näbb som de suger nektar med. Kolibrier äter bara nektar och utan blommor skulle kolibrierna svälta ihjäl.

Vad är liv?

29

ATT MINNAS

Arten – minsta enheten vid indelningen av organismer • Organismer indelas enligt släktskap.

• Formen och beteendet är lika hos organismer som är nära besläktade.

• Individer av samma art har förmåga att föröka sig sinsemellan och deras avkomma kan också fortplanta sig.

• En population är alla de individer av en och samma art som finns inom ett visst område vid en viss tid.

• Organismerna lever i samspel med varandra i naturen.

• En näringskedja är en modell som visar hur ener­ gin flödar genom växter, djur och nedbrytare.

UPPGIFTER

1. Släktskap Hur vet du att en tiger och ett lejon är nära släkt?

2. Klassificering Studera bilden på sidan 27. a) Vilka arter räknas till släktet rävar? b) Vilka djur räknas till familjen hunddjur? c) Vilka djur räknas till ordningen rovdjur? d) Vilka djur räknas till klassen däggdjur?

3. Viktiga begrepp Vad betyder a) art b) population c) släkte d) mångfald e) mutualism?

4. Korsningar av arter Vilka djurarter har parat sig då avkomman kallas a) liger b) tigon c) zebroid d) mula?

30

5. Samverkan mellan organismer Ta reda på förhållandet mellan följande arter a) humla och äppelträd b) isbjörn och säl c) dugong och sjögräs.

6. Sjöns organismer Studera bilden med organismer i sjön på sidan 28. a) Räkna upp de organismer som är producenter. b) Räkna upp de organismer som är konsumenter. c) Bilda två näringskedjor där minst tre av organismerna ingår. d) Varför börjar alla näringskedjor med växter eller alger? e) Hitta på en näringskedja där också människan ingår.

7. Tornseglare Tornseglaren kallades förr tornsvala. a) Vad har tornseglaren för likhet med en svala? b) Till vilken familj hör tornseglaren? c) Till vilken ordning räknas tornseglaren? d) Fundera på varför den har förleden “torn” i sitt namn.

M E

LÄ S

RA

…

OM

Nya arter kan få namn efter kändisar Nya namn beskriver ofta en egenskap hos arten

Ampulex dementor förlamar sitt byte

Man upptäcker nya arter på jorden nästan varje dag.

Varje ny art får ett namn och placeras in i det hierarkiska systemet. Den forskare som hittar och beskriver en art får ofta namnge den. Namnen berättar något om egenskaperna hos arten, som utseende eller vanor. Thaumatodryinus tuukkaraski och Ampulex dementor är exempel på två nya arter.

En annan art, ett bi, har döpts till Ampulex dementor.

Namnet kommer från dementorerna i böckerna om Harry Potter. Dementorerna är onda varelser som kan sätta sin mun mot andra och suga ut själen på offren.

Ampulex dementor förvandlar kackerlackor till viljelösa zombier på liknande sätt. Biet sprutar in ett speciellt gift och lägger ägg i kackerlackorna. När larverna har utvecklats kan de äta upp de mjuka delarna i kackerlackorna.

Thaumatodryinus tuukkaraski är uppkallad efter Tuukka Rask

Uppgifter

En nyupptäckt getingart i Kenya har döpts till Thaumatodryinus tuukkaraski efter ishockeymålvakten Tuukka Rask. En av forskarna i det team som upptäckte arten är anhängare av laget där Tuukka Rask spelar. Han tyckte att getingens beteende påminner om Tuukka Rasks arbete framför målet. Den nya arten fångar insekter med benen lika effektivt som Rask fångar puckarna med sin plockhandske. Dessutom har getingen samma färger, gul och svart, som NHL-laget.

Th

aum

a t o d r yi n u s t u u k k a r a s

1. Vad tar man fasta på när man döper nya arter?

2. Hitta på en art. a) Rita arten. b) Ge ett namn åt den. c) Beskriv varifrån den har fått sitt namn.

3. Sök fram information om nyupptäckta arter.

Du kan använda till exempel ”new species” som sökord. Vilka arter har man hittat under de senaste åren?

ki

Tuukka Rask är en av världens bästa ishockeymålvakter. Han har länge spelat för Boston Bruins i NHL. År 2015 fick han en nyupptäckt geting uppkallad efter sig.

Vad är liv?

31

BIOKODEN Livet

BIOKODEN

Biokoden Livet är läroboken i biologi för årskurs 7 i grundskolan.

Biokoden-serien för årskurserna 7–9 Biokoden Livet Biokoden Naturen Biokoden Människan

Varje del i Biokoden-serien består av en textbok och en aktivitetsbok.

Päivi Happonen Mervi Holopainen Rita Keskitalo Mari Petrelius Erika Ryyppö Marja Tihtarinen-Ulmanen Antero Tenhunen Elisabet Palenius

ISBN 978-951-52-4182-5

9 789515 241825

Schildts & Söderströms

Livet