Biokoden Livet Aktivitetsbok blädderex

AKTIVITETSBOK

BIOKODEN

Schildts & Sรถderstrรถms

Livet

AKTIVITETSBOK

BIOKODEN Päivi Happonen Mervi Holopainen Rita Keskitalo Mari Petrelius Erika Ryyppö Antero Tenhunen Marja Tihtarinen-Ulmanen Elisabet Palenius

Schildts & Söderströms

Livet

Schildts & Söderströms www.sets.fi Finska förlagans titel: Koodi Elämä Tehtäväkirja Redaktör för den finska upplagan: Vuokko Lipponen, Johanna Kainu Redaktör för den svenska upplagan: Lari Assmuth Omslag: Jukka Iivarinen / Vitale Ay Layout: Jaana Rautio / Gravision Oy Ombrytning: Jukka Iivarinen / Vitale Ay Bilder: se förteckning på s. 76

© 2016 Päivi Happonen, Mervi Holopainen, Rita Keskitalo, Erika Ryyppö, Marja Tihtarinen-Ulmanen, Antero Tenhunen och Sanoma Pro © 2017 Elisabet Palenius och Schildts & Söderströms Kopieringsförbud Det här verket är en arbetsbok.

Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61).

Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera och ändra det här verket eller delar av det. Kopiostos kopieringslicenser gäller inte arbets- och övningsböcker. Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi.

Fondernas samarbetsgrupp som består av Svenska kulturfonden, Svenska Folkskolans Vänner, Föreningen Konstsamfundet och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd har beviljat ekonomiskt stöd för utgivningen av detta läromedel.

ISBN 978-951-52-4183-2 Första upplagan, första tryckningen 2017

Innehåll

1

I biologins värld..................................................................4

2

Organismer består av celler...............................................8

3

Arten – minsta enheten vid indelningen av organismer....12

4

Alla organismer förökar sig..............................................16

5

Organismer anpassar sig till förändringar i miljön...........20

6

De första organismerna utvecklades i haven...................24

7

Organismerna anpassade sig till ett liv på land...............28

8

De första organismerna var arkéer, bakterier och protozoer.........................................................................32

9

Växterna indelas i mossor, ormbunksväxter och fröväxter...........................................................................36

I Vad är liv?

II Evolutionen och livets utveckling III Biologisk mångfald och mångformighet

10 Svampar lever överallt.....................................................40 11 Ryggradslösa djur – största djurgruppen.........................44 12 Fiskar är vattenlevande ryggradsdjur..............................48 13 Groddjur är växelvarma...................................................52 14 Kräldjur är anpassade till ett liv på land...........................56 15 Fåglar – luftens härskare..................................................60 16 Däggdjur – ryggradsdjur med hårbeklädnad..................64 17 Den biologiska mångfalden är hotad..............................68 18 Vi har bara ett jordklot.....................................................72

IV På väg mot en hållbar framtid

1

I biologins värld

1 Riken a. Skriv namnet på rikena.

5

4

3

6

1

2

b. Titta på bilderna i textboken och rita en eller två organismer i varje rike. c. Para ihop rike och egenskaper hos organismer i riket. Vissa egenskaper passar ihop med flera riken. Skriv rikets nummer i rutorna.

4

Består av en enda cell och lever nästan överallt.

Kan leva i heta och salta vatten.

Bildar näring och syre åt sig själva och andra organismer i fotosyntesen.

Flercelliga organismer som tar näring från andra organismer.

Sinsemellan helt olika organismer, en del är mikroskopiskt små och andra syns med blotta ögat.

2 Organismers egenskaper

1

¢

Aerolus

bor på en planet i yttre rymden långt från jorden.

Regeringen på den planeten beslutade sända Aerolus till jorden för att ta reda på om det finns liv här. När Aerolus kom fram till jorden såg hen en bil och tänkte att hen hade hittat ett bra exempel på liv. Hen tog med sig bilen till sin hemplanet men regeringen trodde inte på att den var levande. Aerolus ställdes inför rätta och var tvungen att försöka bevisa att bilen var levande.

Aerolus berättade att den här livsformen tog sig fram längs landsvägar. Bilarna verkade ha mycket energi för de rörde sig till och med 120 kilometer i timmen. När bilarna saktade farten och stannade reagerade också de andra bilarna och gjorde likadant. Ibland körde bilarna till en station där man fyllde på vätska i dem.

a. Hjälp Aerolus och skriv fler motiveringar till varför en bil är en levande organism. ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ b. Föreställ dig att du är åklagare och bevisa varför bilen inte är levande. ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ c. När åklagaren läste upp sina bevis insåg Aerolus att hen hade fel. Efter rättegången skickade hen ett meddelande till sin vän där hen beskrev vad hen hade lärt sig av misstaget. Skriv vad Aerolus och hens vän diskuterade på Spacegram.

Vad är liv?

5

3 Undersökning i biologi

Undersökning: Lata myror hör till en egen kast i myrsamhället – andra myror låter dem vara HS 5.7.2015 Jani Kaaro (översatt)

¢

Enligt en undersökning gjord i USA är myror inte så flitiga som man tror – åtminstone inte alla myror i en koloni. Tvärtemot vad ryktet säger visade det sig i en studie att en del myror inte lade två strån i kors under hela granskningen.

Forskare vid ett universitet i Arizona studerade myror inom släktet Temnothorax, som på svenska kallas smalmyror, för att få reda på hur flitiga myror egentligen är. De hade fem kolonier i sitt labora­ torium och 250 individer målades med en speciell kodfärg. Det är ganska vanligt att man använder smalmyror (Temnothorax) i undersökningar för de bildar små kolonier som sällan består av fler än hundra individer.

Forskarna följde med vad de märkta myrorna gjorde genom att observera dem med jämna mellan­ rum och filma dem. Resultatet var överraskande: ungefär hälften av de märkta myrorna gjorde aldrig någonting. Enligt Daniel Charbonneau, som ledde forskningen, verkade lättjan ingå i myrornas beteende­ mönster.

Forskarna kan bara spekulera i hur de flitiga my­ rorna går med på att ha sådana latmaskar i kolonin.

En hypotes är att de lata myrorna ingår i någon slags arbetsreserv och kan bli inkallade i en nödsituation.

En annan möjlighet är att det är fråga om gamla myror som inte orkar arbeta längre.

Den enda märkbara skillnaden mellan de lata myrorna och de arbetande myrorna var storleken.

De lata var lite större så det är möjligt att de var soldater som träder i tjänst först när kolonin utsätts för ett anfall.

Forskare som studerar beteendet hos insekter har länge vetat att en del individer i ett samhälle går omkring sysslolösa, men man har inte gjort några riktiga undersökningar. Den här undersökningen med smalmyror är den första där man systematiskt har forskat i sysslolösa insekters beteende.

Undersökningen har publicerats i Behavioral Ecology and Sociobiology. Tidskriften New Scientist var först med att rapportera om undersökningen.

Läs texten och svara på frågorna. a. Vad ville man undersöka? ____________________________________________________________________________________ b. Hur gjordes undersökningen? ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ c. Vilka observationer gjorde man? ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ d. Vilken ny kunskap fick man reda på genom undersökningen? ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ 6

4 Vakna jäst!

11 1

Vi använder jäst vid brödbakning. En jästbit består av mikroskopiskt små encelliga jästsvampar.

Ett gram jäst innehåller omkring tio miljarder jästceller. Så länge jästen ligger i kylskåpet är den i ett vilstadium och därför verkar den vara död. I den här undersökningen ska du väcka jästcellerna och visa att de lever.

Du behöver: – färsk jäst (50 g) – en tesked socker – fingervarmt vatten (37 grader) – en genomskinlig plastflaska – en tratt – en liten ballong

Gör så här: 1. Blås upp ballongen ett par gånger så att den töjs ut.

2. Häll en deciliter vatten i flaskan.

3. Smula ner jästen i flaskan och skaka om så att jästen löser sig i vattnet.

4. Häll i sockret och skaka en gång till.

5. Trä ballongen över flaskans öppning (som på bilden).

6. Låt flaskan stå på ett varmt ställe 15–20 minuter.

Svara på frågorna: a. Vad behövde jästcellerna för att vakna ur vilstadiet? ____________________________________________________________________________________ b. Vad började jästcellerna bilda då de vaknade? ____________________________________________________________________________________ c. Vad har du använt jäst till? ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ Tänk efter eller undersök och ta reda på: d. Vad händer med jästcellerna om du förvarar färsk jäst tätt inpackad i plast- eller aluminiumfolie? ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ e. Vad händer med jästcellerna om du rör ut jästen i hett vatten? ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ f. Vad händer med jästcellerna om du fryser jästen? ____________________________________________________________________________________ g. Att använda jäst vid bakning är ett exempel på bioteknik. Vad betyder bioteknik? ____________________________________________________________________________________

Vad är liv?

7

2

Organismer består av celler

1 Skillnader mellan djur- och växtceller a. Skriv namnet på djurcellens och växtcellens delar.

1

5 2

6

7

3 4

b. Färglägg delarna i djurcellen och växtcellen. Använd samma färg till de delar som finns i båda cellerna. c. Ringa in de celldelar som finns bara i växtcellen.

8

2 Celldelarnas uppgifter

2

a. Skriv namn på den celldel som beskrivs.

1. Den består mest av vatten och största delen av cellens kemiska reaktioner sker här. _________________________________________________________________________________ 2. Den innehåller gener och styr allt som händer i cellen. _________________________________________________________________________________ 3. Den omger och skyddar cellen genom att släppa ämnen in i och ut ur cellen. _________________________________________________________________________________ 4. Den består av cellulosa och stöder och skyddar cellen. _________________________________________________________________________________ 5. Den lagrar vatten, färgämnen och skadliga ämnen som bildas i de kemiska reaktionerna i cellerna. _________________________________________________________________________________ 6. I den sker fotosyntesen då socker och syre bildas. _________________________________________________________________________________ 7. I den sker cellandningen, det vill säga energin i näringen omvandlas till en sådan form som cellerna kan använda. _________________________________________________________________________________

b. Visa bilderna på föregående sida åt en klasskamrat. Be hen säga vad cellens delar heter och vilka uppgifter de har.

3 Olika celler a. Skriv namnet på cellerna. b. Några av cellerna är encelliga organismer. Ringa in dem.

Vad är liv?

9

4 Nya celler blir till a. Vad händer på bilderna? Skriv bildtexter.

1

2

3

b. Varför kan organismer växa? ___________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________

5 Fotosyntesen a. Fyll i formeln för fotosyntesen.

2 3

4

1

+ 2

4

+ 5

+ 3

5



1

b. I vilken celldel sker fotosyntesen?_______________________________________________________ c. I vilket ämne lagras energin från solen?__________________________________________________

10

3

6 Cellandning a. Fyll i formeln för cellandning.

1

+ 2

+ 4

2

2

 1

3

4

5

+ 5

b. I vilken celldel sker cellandningen? _____________________________________________________ c. Till vad använder organismerna energin som frigörs vid cellandningen? ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________

7 Studera andningen hos växter Du behöver: – en glasburk – svart plast, en papplåda eller ett mörkt skåp – bromtymolblått – vatten – ärtor

Gör så här: 1. Häll vatten i glasburken.

2. Lägg blötlagda ärtor i vattnet.

3. Droppa några droppar bromtymolblått i vattnet.

4. Fotografera burken och notera vilken färg vattnet har.

Täck burken med svart plast eller ställ burken på ett mörkt ställe.

5. Studera burken följande dag.

Bromtymolblått är en indikator som används för att mäta pH-värdet. En basisk lösning färgas blå och en sur färgas gul. Koldioxiden som avges i cellandningen gör vattnet surare.

Svara på frågorna: a. Hur har vattnets färg förändrats?_______________________________________________________ b. Vad beror färgförändringen på?________________________________________________________ c. Varför har ärtorna inte tagit upp koldioxiden?____________________________________________ ____________________________________________________________________________________ d. Tänk efter hurdant resultat du skulle få om du ställde burken på ett ljust ställe.

Du kan också göra testet och ta reda på om det stämmer. ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________

Vad är liv?

11

3

Arten – minsta enheten vid indelningen av organismer

1 Klassificering enligt släktskap Släkte: kattdjur (Felis)

Tamkatt Felis catus

Sandkatt Felis margarita

Vildkatt Felis silvestris

Manul Felis manul

a. Vilket är det vetenskapliga namnet på tamkatt?__________________________________________ b. Ringa in den del av namnet som anger släktet. c. Stryk under tamkattens artnamn. d. Skriv en lista på egenskaper som är typiska för kattdjur. ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________

12

2 Art och population

3

a. Skriv siffrorna på rätt ställe i figuren.

1. art, 2. population, 3. producent, 4. konsument och 5. nedbrytare

b. Hur många djurarter finns det på bilden? _______________________________________________ c. Hur hänger begreppen art och population ihop med varandra? Skriv en mening där det framgår hur de hör ihop. ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________

3 En ny insektart Föreställ dig att du är på väg hem från skolan och får syn på ett ryggradslöst djur som är fullständigt okänt bland forskare. Du förstår att det är en insekt eftersom djuret har tredelad kropp och sex ben.

Rita en bild av djuret och hitta på ett namn åt det. Beskriv hur det ser ut, var det lever, vad det äter och hur det förökar sig.

Utseende:_____________________________ ______________________________________ Livsmiljö:______________________________ ______________________________________ Föda:_________________________________ Art:___________________________________

______________________________________

Vetenskapligt namn:____________________

Förökning:_____________________________

______________________________________

______________________________________

Vad är liv?

13

4 Organismer påverkar varandra och ekosystemet 1

4

2

3

5

6

a. Beskriv kort hur organismerna på bilden påverkar varandra.

1. _________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________ 2. _________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________ 3. _________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________ 4. _________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________ 5. _________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________ 6. _________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________ b. Färglägg bilden. c. Berätta för en klasskamrat om tre saker som visar att organismer påverkar varandra.

14

5 Studera antalet arter

11 3

Du behöver: – anteckningsmaterial – (kamera) – (förstoringsglas)

Gör så här: 1. Välj en plats där du tror att det finns många olika arter och livsmiljöer. Det kan vara till exempel en gård, en park, en sjö eller en skog.

2. Välj fyra olika livsmiljöer på platsen du har valt. Det kan vara till exempel en lövhög, en sten i vattnet, en solig klippa och ett träd i parken.

3. Se efter hur många levande arter du hittar i varje livsmiljö och fyll i tabellen.

Livsmiljö

Antal arter

4. Gör anteckningar om organismernas livsmiljö, deras utseende och vad de gör. Om du inte vet arternas namn kan du hitta på namn åt dem. Rita eller fotografera organismerna. Du kan också filma dem eller spela in deras läten.

5. Artbestäm organismerna med hjälp av faktaböcker efter undersökningen.

Svara på frågorna: a. Hurdana organismer hittade du mest av?________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ b. Hurdana organismer hittade du minst av?_______________________________________________ ____________________________________________________________________________________ c. Jämför resultatet med en klasskamrats. I hurdan miljö fanns flest arter? ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ d. Fundera på vad som påverkar antalet organismer på undersökningsplatsen. ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________

Vad är liv?

15

4

Alla organismer förökar sig

1 Könlös och könlig förökning a. Skriv namnen på arterna och hur de förökar sig (könlöst eller könligt).

b. Para ihop beskrivningarna med sättet att föröka sig. förökning med bitar av roten spermier och äggceller grodornas lek KÖNLÖS FÖRÖKNING

fåglarnas parning delning hos bakterier hanar och honor befruktning blomma revor

16

KÖNLIG FÖRÖKNING

2 Jämför könlös och könlig förökning

4

Fyll i tabellen.

Sätt att föröka sig

Fördelar

Nackdelar

Exempel på organismer

Könlös förökning

Könlig förökning

3 Skillnad mellan begreppen Vad är det för skillnad mellan begreppen? a. könlös förökning och könlig förökning___________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ b. frö och pollen________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ c. embryo och unge____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ d. yttre befruktning och inre befruktning___________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ e. pollination och befruktning____________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ f. blomma och växt_____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________

Vad är liv?

17

4 Organismer på sociala medier a. Välj två eller tre djurarter. Föreställ dig att de diskuterar ungarnas skötsel på sidan Djurungar.

Skriv djurarternas uppdateringar i svarsfälten.

Avsändare:

Kommentar 1/3

SVARA

Avsändare:

Kommentar 2/3

SVARA

Avsändare:

Kommentar 3/3

SVARA

b. Välj en organism och skriv en kontaktannons där arten söker någon att föröka sig med eller ber om hjälp med förökningen.

Partner sökes Äppelträd, 4 år, söker lurviga pollinerare Ungt äppelträd som blommar vackert på försommaren söker någon som kan hjälpa till med förökningen.

Jag bildar läckra frukter och behöver hjälp av just dig, lurviga pollinerare. Tillsammans är vi starka. Du får suga söt nektar i skydd av mina kronblad och transportera pollen från mig till blommorna på trädet bredvid.

Partner sökes

18

5 Studera könlös förökning Du behöver: – burkar eller blomkrukor – mylla – vatten – växtdelar som förökar sig könlöst: till exempel jordgubbsrevor, potatis, bitar av en stjälk på en gullranka, kvistar av vide eller asp, tulpan- eller narcisslökar eller en bit av jordstammen på kvickrot eller kirskål.

11 4

Gör så här: 1. Häll vatten eller mylla i burkarna. Fukta myllan ordentligt.

2. Klipp grenarna så att de är cirka tio centimeter långa och knipsa av toppen på dem.

3. Ställ kvistar, bitar av stjälkar och rötter i vatten eller mylla så att cirka en tredjedel är täckt.

4. Täck lökar, potatis och jordstammen helt med mylla.

5. Låt burkarna stå på ett ställe där det inte är direkt solljus under en vecka.

6. Titta efter hur växtdelarna utvecklas varje dag. En växt som står i mylla har rotat sig om den inte lossnar när du lyfter lätt på den.

7. Fyll på mera vatten om du använder burkar utan mylla.

Håll myllan fuktig under hela försöket.

8. Jämför resultaten med klasskamraternas och fyll i tabellen.

Planteringsdatum, planterad växt och växtdel

Växtunderlag: mylla eller vatten

Datum när de första rötterna eller bladen syntes

Svara på frågorna: a. Vilka växter förökar sig bra på könlös väg? ______________________________________________ ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ b. Hade växtunderlaget någon betydelse för hur snabbt förökningen kom i gång? ______________ ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ c. Vad annat noterade du?_______________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________

Vad är liv?

19

Bildförteckning Teckningar Vaidas Bagonas: s. 5, 8, 9, 10 nere, 11, 14, 16 Tuuli Hypén: s. 7, 10 uppe, 13 Fotografier Omslag:

Jussi Murtosaari

s. 4 (växt)

Fir0002 / Wikimedia Commons

s. 4 (svamp)

Borch3kawki / Wikimedia Commons

s. 4 (djur)

Robin West / U.S. Fish and Wildlife Service / Wikimedia Commons

s. 4 (protozoer) Frank Fox / Wikimedia Commons s. 4 (arkeer)

NASA / Wikimedia Commons

s. 4 (bakterier)

NIAID / Wikimedia Commons

s. 12 (uppe v.)

George Chernilevsky / Wikimedia Commons

s. 12 (uppe h.)

Malene Thyssen / Wikimedia Commons

s. 12 (nere v.)

Aconcagua / Wikimedia Commons

s. 12 (nere h.)

Sander van der Wel / Wikimedia Commons

s. 15

André Karwath / Wikimedia Commons

AKTIVITETSBOK

BIOKODEN Biokoden Livet är läroboken i biologi för årskurs 7 i grundskolan.

Biokoden-serien för årskurserna 7–9 Biokoden Livet Biokoden Naturen Biokoden Människan

Varje del i Biokoden-serien består av en textbok och en aktivitetsbok.

Päivi Happonen Mervi Holopainen Rita Keskitalo Mari Petrelius Erika Ryyppö Marja Tihtarinen-Ulmanen Antero Tenhunen Elisabet Palenius

ISBN 978-951-52-4183-2

9 789515 241832

Schildts & Söderströms

Livet