Biokoden 8 blädderex

BIOKODEN Naturen

BIOKODEN

Biokoden Naturen är läroboken i biologi för årskurs 8 i grundskolan.

Biokoden-serien för årskurserna 7–9 Biokoden Livet Biokoden Naturen Biokoden Människan

Varje del i Biokoden-serien består av en textbok och en aktivitetsbok.

Päivi Happonen Mervi Holopainen Rita Keskitalo Erika Ryyppö Antero Tenhunen Marja Tihtarinen-Ulmanen Elisabet Palenius

ISBN 978-951-52-4465-9

9 789515 244659

Schildts & Söderströms

Naturen

BIOKODEN Päivi Happonen Mervi Holopainen Rita Keskitalo Erika Ryyppö Antero Tenhunen Marja Tihtarinen-Ulmanen Elisabet Palenius

Schildts & Söderströms

Naturen

Schildts & Söderströms www.sets.fi Finska förlagans titel: Koodi Luonto Redaktör för den finska upplagan: Aino Kalpio, Johanna Kainu Redaktör för den svenska upplagan: Lari Assmuth Omslag: Jukka Iivarinen / Vitale Ay Layout: Jaana Rautio / Gravision Oy Ombrytning: Jukka Iivarinen / Vitale Ay Bilder: se förteckning på s. 158

© 2017 Päivi Happonen, Mervi Holopainen, Rita Keskitalo, Erika Ryyppö, Antero Tenhunen, Marja Tihtarinen-Ulmanen och Sanoma Pro Oy © 2018 Elisabet Palenius och Schildts & Söderströms

Kopieringsförbud Det här verket är en lärobok.

Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61).

Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi.

Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det.

Fondernas samarbetsgrupp som består av Svenska kulturfonden, Svenska Folkskolans Vänner, Föreningen Konstsamfundet och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd har beviljat ekonomiskt stöd för utgivningen av detta läromedel.

Utgiven med stöd av stiftelsen Finlandssvensk Bokkultur.

ISBN 978-951-52-4465-9 1 upplagan, 1 tryckningen 2018

Så här använder du boken 1. Bilden och den inledande texten för tankarna till det nya temat.

11 På myrar bildas torv När du vandrar på en myr kan du få syn på en speciell växt med röda blad. Den lilla växten heter sileshår.

På bladens översida och kanter finns små körtelhår som har droppar i spetsen. Insekter som besöker växten fastnar i håren och ju mer insekterna vrider sig för att komma loss, desto mer klibbar de fast.

Håren avger en vätska som löser upp insekterna. Sileshår är alltså en köttätande växt som har anpassat sig till näringsfattiga miljöer på ett ovanligt sätt.

Torv bildas av myrväxter Finland är ett av de länder i världen som har mest myrmarker och för hundra år sedan utgjorde myrarna en tredjedel av Finlands landareal. Det finns många typer av myrar men alla är våtmarker med stark doft och mycket myggor där miljön kan kännas exotisk. Då man rör sig på en myr går man på ett torvlager som kan vara fyra meter tjockt och som har bildats under tusentals år. Torven bildas av vitmossa och andra myrväxter som inte kommer åt att förmultna fullständigt. En del myrar är öppna och trädlösa medan det växer träd på andra.

Finland har mycket myrar

Myrens och skogens ekosystem skiljer sig från varandra men det finns också en del likadana växter. Torvlagret växer bara en halv millimeter per år men med tiden blir det tjockare och småningom förändras växternas livsmiljö. Till sist når inte växternas rötter genom det tjocka torvlagret utan de måste klara sig med regnvatten som har låg näringshalt.

Vattnet i myren är syrefattigt men växterna har anpassat sig och klarar sig med lite syre. Nedbrytningen går långsamt i den syrefattiga miljön och därför har växterna inte tillgång till så mycket näringsämnen. Torven är dessutom ett surt växtunderlag vilket också försämrar växternas möjligheter att få näringsämnen. Därför växer myrväxterna för det mesta ganska långsamt.

Det finns flera orsaker till att Finland har så gott om myrar. Det beror främst på det svala och fuktiga klimatet och på terrängens former. Vattnet avdunstar nästan inte alls och döda växter nedbryts långsamt vilket leder till att det bildas mycket torv. Dessutom är landskapet flackt och därför ligger vattnet kvar länge i terrängen till exempel på våren då snön smälter.

Myrar kan bildas på flera sätt. Ett sätt är att små, grunda sjöar växer igen. Igenväxningen börjar från stränderna där det växer vattenväxter och vitmossa.

Växterna bildar småningom gungfly, det vill säga flytande mattor av myrväxter, på vattnet. Till slut finns det inte längre öppet vatten.

Ett annat sätt är att gamla havsbottnar blir till myrar då land stiger upp ur havet. Det sker till exempel vid kusten i Österbotten. Landhöjningen beror på att marken som trycktes ner under istiden började stiga uppåt igen då glaciären smälte.

Ett tredje sätt är att skogar försumpas. Vitmossa börjar växa i sänkor där vattnet inte rinner undan och med tiden breder mossan ut sig över stora områden.

Vitmossa börjar växa på låglänta ställen i skogen och småningom blir de till myrar.

2. Texten är lättläst och ordnings­ följden är logisk.

Myrväxter växer på ett underlag av torv som har bildats av förmultnande växter. På myrar med tjockt torvlager kommer växterna inte åt näringsämnen.

Tall och gran är de vanligaste trädarterna

Solväxter kräver mera ljus än skuggväxter

I Finland växer mest tallskog. Tallen är anpassad till torra och näringsfattiga växtplatser.

Tallen har långa rötter och kommer åt vatten och näring djupt nere i marken. De djupa rötterna bidrar också till att tallen står stadigt.

Granen växer på fuktiga och skuggiga platser.

Den har ytliga rötter som suger upp vatten nära markytan.

I Finland växer flera arter av lövträd i barrskogarna, bland annat rönn, vårtbjörk, glasbjörk och asp. Förutom våra vanliga lövträd finns det också ädla lövträd i lövskogsbältet. De ädla lövträd som förekommer naturligt i södra Finland är till exempel ek, lönn och lind. I områden med tundra och fjällvegetation växer mest fjällbjörk och enstaka rönnar.

Alla växter behöver ljusenergi i fotosyntesen. Ju tätare en skog är, desto mindre ljus slipper mellan växterna ner till marken.

90 En del växter, till exempel gran och skogsstjärna, kan fotosyntetisera också i svagt ljus. De är skuggväxter. Arter som kräver starkt ljus kallas solväxter.

De klarar sig bara på platser som får tillräckligt med solljus. Bland annat tall, lingon och kattfot är solväxter.

kattfot

Myren är en karg växtplats

Skogsväxter växer i flera skikt

skogsstjärna

Det finns många arter av vitmossa på en myr. De

förmåga Bottenskiktet utgörs av mossor har ochalla lavar.

Väx- att lagra vatten i cellerna. Då man kramar terna i träd-, busk- och fältskiktet avgör hurvitmossa mycket i handen kommer det vatten ur den. ljus som når ner till bottenskiktet.

För att växa behöver växter värme, ljus, koldioxid, vatten och näringsämnen. Dessa är miljöfaktorer i den icke-levande miljön och varierar mellan olika platser. Speciellt ljusmängden påverkar växtligheten som växer i olika skikt.

Det är ljusast bland trädkronorna i en skog och ju närmare marken man kommer, desto mörkare blir det. Träd med tät krona släpper igenom mindre ljus än träd med glest grenverk. Därför påverkar träden vilka arter som växer på marken närmast stammen.

Det skikt där trädkronorna finns kallas trädskikt. Under det växer buskskiktet som består av buskar och mindre träd. De klarar sig bra i skuggan under trädkronorna.

Under buskskiktet följer fältskiktet. Där växer främst ris och örter. Risväxter har en hård, träaktig stam som kallas vedstam. Den går lätt av när man bryter den. Till exempel blåbär och lingon är risväxter. Örter har en grön stjälk som är mjuk och böjlig. Till exempel kattfot, skogsstjärna och gräsarter är örter i våra skogar.

Andra ekosystem i Finlands natur

Trädskikt • över 2 meter höga träd

3. Bilderna väcker nyfikenhet och stöder texten.

Buskskikt • buskar och små träd

Fältskikt • ris och örter

Bottenskikt • mossor och lavar

Kattfoten är en solväxt. Den växer på ljusa platser och får tillräckligt med ljus trots att bladen sitter nära marken.

Skogsstjärnan, som är en skuggväxt, har däremot sina blad högt uppe på stjälken. Därför får den tillräckligt med ljus som den använder i fotosyntesen. Den vita blomman syns bra i halvmörkret och pollinerande insekter hittar den lätt.

42

Ekosystemet skogen

ATT MINNAS

Naturen i fjällen är karg och känslig • Höga berg som saknar träd på toppen kallas fjäll.

• Järven har breda tassar och därför behöver den inte pulsa i snön.

• Ju högre upp man kommer på fjället, desto kallare och blåsigare är det.

• Fjällämmeln är en gnagare. Sådana år när det finns mycket av dem på ett ställe vandrar de i massor till andra platser där de söker mat.

• Växter och djur i fjällen är anpassade till stränga förhållanden.

• Fjällnaturen förändras då klimatet blir varmare.

• Djur söker skydd under snötäcket och en del djur föder ungar i ett bo i snön.

RA

43

6. På sista sidan i varje avsnitt hittar du rubriken Läs mera om ... Där kan du få intressant tilläggsinformation och fler uppgifter att lösa.

…

OM

Järven är ett utrotningshotat rovdjur i fjällen Järven lever bland fjäll och i skogar

Järvar räknas

Av de stora rovdjuren är vargen mest utrotningshotad och järven kommer på andra plats. Järven klassas som speciellt sårbar på listan över hotade djur och är skyddad både enligt våra egna lagar och internationella avtal. Järvar förekommer främst i Finland, Ryssland, Sverige, Norge och Kanada.

Järvarna i Finland brukar indelas i två grupper utifrån livsmiljön: fjällevande järvar och skogslevande järvar. Över två tredjedelar av järvarna lever i fjällen.

För att få en uppfattning om hur mycket järvar det finns räknar man spår från dem tre till fem gånger per år.

Dessutom har man utbildade experter som rapporterar sina rovdjursobservationer. Vem som helst, till exempel naturintresserade eller renskötare, kan vända sig till den lokala jaktföreningen eller Finlands viltcentral om man vill tipsa om spår av järvar. Man har också projekt där man märker järvar med GPS-sändare för att kartlägga antalet järvar, hur de rör sig och vad de äter.

Järven gömmer mat UPPGIFTER

1. Fjällvegetation

7. Fjällvandring

Studera bilderna på s. 100–101. a) Vilka trädarter växer på fjällsluttningarna? b) Vilken årstid är det på bilden? Motivera ditt svar. c) Hur förändras växtligheten då man går uppför en fjällsluttning? d) Varför förändras vegetationen?

2. Växter och djur i fjällen Berätta om följande växter och djur med en mening. a) isranunkel c) fjällämmel b) lavskrika d) fjällbjörk

3. Näringskedjor i fjällen Studera bilderna med organismer som lever i fjällen. Bilda åtminstone tre näringskedjor utifrån bilderna.

Du planerar att vandra i Fjäll-Lappland en vecka i juni. a) Hurdan utrustning behöver du? Skriv en lista på vad du ska ta med dig. b) Hur förändras miljön då du startar vid foten av fjället och tar dig uppför sluttningen? Beskriv vad du ser och upplever under vandringen.

8. Skydda fjällnaturen Rita en affisch eller bildserie eller gör en video där du motiverar varför det är viktigt att skydda fjällnaturen.

9. Fjällväxternas anpassning till vind Diagrammet visar medelvärdet för vindhastigheten i januari på toppen av Saana och i byn Kilpisjärvi som ligger i en dal. a) Hur skiljer sig vindhastigheterna mellan de två orterna? Varför? b) Hur är växterna anpassade till blåsiga växtplatser?

4. Renen a) Vad äter renar? b) Vilka djur är renens fiender? c) Hur utnyttjar renskötarna renarnas medfödda beteende? d) Hur kan fjällnaturen skadas om det blir för många renar?

5. Växternas anpassning Hur är växterna i fjällen anpassade till a) den korta växtperioden b) snön c) ljuset på sommaren?

6. Samband i fjällen

104

Beskriv sambandet mellan följande organismer i fjällen: a) fjällbjörk och fjällhöstmätare b) fjällräv och räv c) renlav och ren d) fjällämmel och fjälluggla.

Järven har rykte om sig att vara glupsk och döda fler djur än den äter. I själva verket är den en ganska dålig jägare och äter mycket as. Då den lyckas döda stora byten äter den bara en del av djuret. Resten styckar den i bitar som den gömmer på olika ställen, till exempel i skrevor och i snön. Järven återkommer till gömställena när det är ont om byten.

Avföringen avslöjar vad järven har ätit

Antalet järvar i Finland 2004–2013 300

järvstam

250 200 150

Järvarnas föda varierar med livsmiljön men kön och livssituation påverkar också födovalet. Järvarna i FjällLappland jagar främst renar och skogsharar.

Man har fått reda på vad järvar äter genom att undersöka ben och hår i deras avföring. Den som studerar järvens föda behöver både tålamod och bra kondition för det är långt mellan högarna med spillning. Ibland måste man skida flera timmar för att hitta en hög.

100 50 0

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

källa: Finlands viltcentral

Uppgifter 1. I vilka länder finns det järvar?

2. Varför dödar järven mer än den orkar äta?

3. Hur har man fått reda på vad järvar äter?

25 vindhastighet (ms)

5. Det finns uppgifter i slutet av varje avsnitt. Du hittar svar till de två för­ sta i den inledande texten, bildtexterna eller under rubriken Att minnas...

LÄ S

M E

4. Varje avsnitt avslutas med Att minnas...

Det ger dig en snabb repetition av det viktigaste i avsnittet.

91

fjälltopp dal

20

7. Bak i boken finns avsnittet Begrepp.

Där kan du läsa vad termer som används i texten betyder.

4. Hur uppskattar man antalet järvar?

5. Hur har antalet järvar förändrats enligt diagrammet?

15 10

6. Ta reda på hur många järvar det finns enligt de senaste uppgifterna.

5 0 1.1.

6.1.

11.1.

16.1. datum

21.1.

26.1.

10. Turismens effekter på fjällnaturen Ta reda på a) hur turismen påverkar fjällnaturen b) vad hållbar turism betyder.

31.1.

Järven är minst av de stora rovdjuren och det största mårddjuret i Finland. Den är 40–50 centimeter hög, 70–80 centimeter lång och väger 8–28 kilogram.

Svansen är 15–25 centimeter lång.

Andra ekosystem i Finlands natur

105

3

Innehåll I Ekosystemets uppbyggnad och funktion

1 2

Finlands natur erbjuder gratis upplevelser.........6 Vetenskaplig forskning löser biologiska problem......................12 Fotografera eller samla in organismer och gör en biologisk samling..................................................................13

Levande och icke-levande natur bildar en helhet..............................................................................14 Att använda ett mikroskop........................................................22

3 4 II Ekosystemet skogen

Organismer samverkar.................................................24 Organismer är anpassade till årstidsväxlingar.................................................................32

5

Finland är det skogrikaste landet i Europa.......40

6

Skogstyper i Finland......................................................48

7

Studera naturen i omgivningen – skogar..................................58

Skogens växter är föda åt andra organismer..........................................................................60

8 Skogens rovdjur jagar andra djur 9 Nedbrytare frigör näringsämnen

...........................68

............................76

10 Skogen erbjuder ekosystemtjänster

.....................82

4

11 På myrar bildas torv

.......................................................90

12 Naturen i fjällen är karg och känslig

III Andra ekosystem i Finlands natur

.....................98

Sjöar, åar och Östersjön är 13 vattenekosystem

............................................................106

Studera naturen i omgivningen – vatten.................................114

alger och cyanobakterier är 14 Växter, producenter som lever i vatten

.............................116

15 Många konsumenter i vatten

..................................124

16 Östersjön är unik

...........................................................134

Många organismer är anpassade 17

till stadsliv

..........................................................................144

Begrepp.............................................................................................152

Innehåll

5

1

Finlands natur erbjuder gratis upplevelser Bergsklättring är en utmanande sport. För en säker klättring krävs att klättraren har god fysik och förstår de risker som klättringen medför. Det finns gott om platser där man kan klättra i Finland, både på sommaren och på vintern.

Naturvandring och friluftsliv kräver mindre av den som vill utforska naturen. Paddling är ett ypperligt sätt att förflytta sig på hav, sjöar och längs stränder och den som vill ha mera spänning kan prova på forspaddling. Det är bara att välja i hurdan natur man vill göra en utflykt.

6

Skogar, vattendrag, myrar och fjäll i Finlands natur Många av oss känner ganska dåligt till Finlands natur.

Ibland vet vi till och med mera om regnskogar, savan­ ner och andra exotiska platser som vi har sett i natur­ program på tv. Trots att det inte finns lika många arter i vår natur som i en regnskog är artrikedomen stor i Finland och det finns en mångfald av livsmiljöer.

Miljöfaktorer som ytformer, temperatur och neder­ börd varierar mellan olika delar av landet. Därför finns det många naturtyper i vårt land, som barr­ skogar, lummiga lundar, sjöar, älvar och åar, myrar och fjäll. Också i städerna kan vi hitta omväxlande natur.

VI KAN NJUTA AV NATUREN Ã…RET RUNT.

Ekosystemets uppbyggnad och funktion

7

Alla har rätt att vistas i naturen i Finland I Finland får vi röra oss ganska fritt i naturen bara vi inte stör eller förstör. Den här regeln, som kallas allemans­rätt, är unik för Finland och de andra nord­ iska länderna. I de flesta länder, som Belgien och Storbritannien, är det förbjudet att röra sig på annans mark och där behöver man markägarens tillstånd för att få plocka till exempel bär.

I Finland får vi plocka vilda bär och svampar. Vi får också simma, åka båt och röra oss på isen samt meta och pimpla. Att tälta några dagar på annans mark är också tillåtet och ingår i allemansrätten.

Allemansrätten innebär också skyldigheter. Man får inte skada levande träd, störa djur med ungar och häckande fåglar och inte skräpa ner i naturen. Jakt och fiske utan tillstånd är inte tillåtet och man får inte heller köra ett motorfordon i naturen.

Naturen erbjuder hälsosam mat, avkoppling och stillhet. Naturen hjälper oss att stressa av och kondi­ tionen och humöret blir bättre då vi rör oss i naturen.

Om vi vill utforska naturen kan vi följa naturstigar i närområdet eller någon av de många vandringsleder som finns i Finland. Det är också lätt att gå längs skogsstigar som människor har trampat upp under årtionden.

Maskros växer i naturens skafferi och den kan användas i matlagning på många sätt. Man kan äta maskrosens unga blommor, blad och rötter. Brännässla, groblad och daggkåpa är andra användbara vilda örter som man kan sätta i soppor och stuvningar. Man får inte ta ris, mossor, lavar eller samla fridlysta växter.

Man behöver tillstånd för att göra upp öppen eld på annans mark. På frilufts- och campingområden finns ofta speciella eldplatser.

8

Nationalparker för friluftsliv och naturreservat för vetenskaplig forskning Nationalparker är områden som har fredats i syfte att bevara naturens mångfald. De är öppna för all­ mänheten för att folk ska kunna ägna sig åt friluftsliv och uppleva naturen. I nationalparkerna kan man vandra längs markerade leder och det går också att övernatta där. Dessutom finns det eldningsplatser där man får göra upp en öppen eld och äta sin mat­ säck. Nationalparkerna erbjuder oss alla möjlighet att njuta och koppla av i naturen.

Naturreservat eller naturparker är områden där man vill bevara naturen så orörd som möjligt. Syftet med dem är att man ska kunna bedriva vetenskaplig forskning. Därför får folk i allmänhet inte röra sig utan tillstånd där. I en del naturparker finns det ändå markerade vandringsleder men den som vandrar längs en sådan får inte avvika från leden. Naturen får sköta sig själv i naturreservat och man tar till exempel inte bort träd som har blåst omkull. På det sättet kan man följa med hur naturen förändras på egen hand.

Finlands national- och naturreservat Kevo Malla Lemmenjoki Urho Kekkonens nationalpark

Nationalparker

100–500 km2

Värriö

Maltio Pyhä-Luosto

10–99 km2 under 10 km2

Pisavaara

Naturreservat över 500 km2

Oulanka Sukerijärvi Riisitunturi Runkaus Syöte Hossa

Bottenviken

100–500 km2 10–99 km2

Olvassuo

under 10 km2

Rokua

Paljakka

Pelso

Hiidenportti Tiilikkajärvi

Ekologisk forskning sker ofta i naturen Biologi är en vetenskap där man studerar organismer.

Med organismer menar man alla levande varelser som växter och djur.

Ekologi är den gren av biologi där man studerar samspelet mellan organismer och hur organismerna påverkas av miljön som de lever i. Ekologerna försöker ta reda på hur till exempel våra träd­ arter påverkas då temperaturen och neder­börden förändras till följd av klimatförändringen.

Inom den ekologiska forskningen kan man observera vad som händer i naturen eller utföra experiment. Man samlar information till exem­ pel om utrotningshotade djur som havsörnen.

Genom att undersöka havsörnen och dess vanor har man kunnat skydda den så att häckningen under de senaste åren har lyckats. Havsörnen har ökat i antal i Finland och den är ett exempel på lyckat miljöskydd.

Sompio

PallasYllästunturi

över 500 km2

Salamajärvi

Patvinsuo

Salamanperä Pyhä-Häkki

Lauhavuori Häädetkeidas

Bottenhavet

Helvetinjärvi Seitseminen

PuurijärviIsosuo Vaskijärvi Kurjenrahka

Sinivuori

Karkali Skärgårdshavet Tykö

Leivonmäki

Isojärvi Päijänne

Vesijako Torronsuo Liesjärvi

Koli

Södra Konnevesi

KauhanevaPohjankangas

Sibbo storskog Ekenäs Skärgård

Koivusuo Petkeljärvi Kolovesi

Linnansaari

Repovesi

Valkmusa

Noux

Ulvinsalo

0

50 km

Östra Finska viken

Det finns 40 nationalparker och 19 natur­ reservat i Finland. Den största nationalparken heter Lemmenjoki. Hossa, som ligger i Suomus­ salmi i Kuusamo, är den fyrtionde nationalparken.

Den invigdes i juni 2017 som en del av Finlands 100-årsjubileum.

Ekosystemets uppbyggnad och funktion

9

ATT MINNAS

Finlands natur erbjuder gratis upplevelser • Allemansrätten ger oss möjlighet att röra oss i naturen, plocka svampar och bär samt tälta tillfälligt.

• Det är förbjudet att skada naturen, att skräpa ner och att göra upp eld utan markägarens lov.

• Nationalparker är skyddade områden där folk kan vandra längs markerade leder och njuta av naturen.

• Naturreservat är områden där naturen bevaras orörd.

• Biologi är en vetenskap som undersöker orga­ nismer, till exempel växter och djur.

• Ekologi är ett område inom biologi. Ekologer undersöker organismer, hur de påverkar var­ andra och hur de påverkas av den icke-levande naturen.

UPPGIFTER

1. Allemansrätten Vad får man göra enligt allemansrätten? a) göra upp en öppen eld b) plocka svamp c) motionera i naturen d) plocka lingon e) köra moped i naturen f) plocka prästkragar g) samla lavar som prydnad h) bryta kvistar till en bastukvast i) simma

2. Skyldigheter som ingår i allemansrätten Räkna upp de skyldigheter man har när man rör sig i naturen.

3. Drömlandskap a) Beskriv hur ditt drömlandskap i naturen ser ut.

Ta med åtminstone följande i beskrivningen: var finns landskapet, hurdant är landskapet, hur doftar det där, vilka ljud hörs där, är naturen orörd eller har den förändrats. Motivera också varför landskapet är viktigt för dig. b) Rita ditt drömlandskap eller presentera det med hjälp av ett foto.

4. Viktiga begrepp Förklara orden: a) naturreservat b) nationalpark c) allemansrätt d) ekologi e) biologi.

10

5. Händelser i naturen a) Sök fram nyheter som beskriver sådant som händer i naturen, till exempel fåglarnas flyttning eller hur våren framskrider. b) Gruppera nyheterna enligt en modell som du väljer själv. c) Presentera nyheterna som en poster eller på något annat sätt som du själv väljer.

6. Regler för hur man ska röra sig i naturen Gör en affisch, reklamsnutt eller video om hur man ska uppträda i naturen. Rubrik: ”Handla rätt i naturen”.

7. Vad betyder naturen för folk?

Planera en intervju där du försöker få reda på vad naturen betyder för människor i olika åldrar.

Gör så här: 1. Skriv en blankett med intervjufrågor. Fundera efter vad du vill ha reda på. Tänk också på hur du vill presentera resultatet.

2. Intervjua personer i olika åldrar. Du kan också filma intervjuerna.

3. Sammanställ resultatet i tabeller och diagram.

4. Studera resultatet och dra slutsatser.

8. På upptäcktsfärd i Finlands natur Välj ett naturområde i Finland och gör reklam för området. Det kan vara en broschyr, affisch, video eller en hemsida. I reklamen ska framgå hur man kan röra sig och vad man kan göra i området. Förslag till rubrik: ”Finlands natur – en äventyrspark med aktiviteter under alla årstider”.

M E

LÄ S

RA

…

OM

Teknologi är till nytta också i naturen Hitta rätt i terrängen

Både lätt och svårt att ta naturfotografier

En ovan vandrare gör klokast i att gå längs markerade naturstigar och leder. Om man avviker från vandringsleden är det bra att kunna använda karta och kompass.

Man har stor nytta av en telefon också. En kartapplikation på telefonen visar var man är och kompassen visar väderstrecken. Man kan ladda in den planerade rutten och få reda på avstånd med appen. Telefonen är ett bra hjälpmedel men det är viktigt att komma ihåg att den kanske inte fungerar i alla väderförhållanden och utanför mobilnätens täckningsområde. Senast när batteriet i telefonen är tomt måste man ty sig till karta och kompass.

En digitalkamera gör fotograferandet enkelt och roligt.

Därför har det blivit populärt att ta naturfoton. Det ligger ändå mycket arbete bakom de mest fantastiska bilderna. Förutom att kunna tekniken är det bra att känna till organismernas vanor för att veta var de finns.

Ibland måste man också bygga gömställen och kanske vänta flera dagar för att få en perfekt bild. De flesta naturfotografer specialiserar sig på vissa objekt, till exempel sländor. En fotograf som är intresserad av insekter använder makroobjektiv för att få detaljrika bilder. Den som fotograferar däggdjur har nytta av teleobjektiv eftersom djuren oftast håller till på långt avstånd.

En naturfotograf rör sig ute i alla väder och alla tider på dygnet för att få rätt ljus och stämning i bilden. Hen måste också att ha tålamod att vänta och vara beredd när den art hen vill fotografera dyker upp.

Artbestämning med hjälp av teknologi En svampapp på telefonen gör det lättare att känna igen svampar. Appen fungerar som en vanlig svampbok och man får reda på om svampen är ätlig eller inte. Man ska ändå aldrig äta växter eller svampar om man inte är absolut säker på vilken art det är fråga om.

Man kan också få hjälp med att bestämma arter via sociala medier. Till exempel fågelskådare meddelar genast varandra om sina observationer. Om man hittar ett bra svampställe kan man lägga in det på en kartapp och då är det lätt att hitta tillbaka till stället följande år.

Uppgifter 1. Vilka appar med naturanknytning har du använt?

2. Planera en app som skulle kunna vara till nytta i naturen.

3. Ta ett naturfoto och presentera det för klasskamraterna.

Karri Kinnunen är en ung fotograf som ofta fotograferar insekter och spindlar. Han är speciellt intresserad av att få med detaljer och färger på sina naturfoton. Hans hobby utvecklas och blir kanske hans yrke.

Ekosystemets uppbyggnad och funktion

11

Vetenskaplig forskning löser biologiska problem

Gör en undersökning Pröva på att göra en vetenskaplig undersökning.

Du kan hitta på ett tema själv eller välja något av följande: • Hurdana frön färdas längst med vinden?

• Hur påverkar växtplatsen tillväxten hos maskrosen?

• Hur snabbt bryts växternas blad ner i en kompost?

• Hurdan mat äter fåglarna helst på ett fågelbord?

• Hurdan föda tycker fältharen bäst om?

• Hurdana växter växer i en skog och på en myr?

Flera steg i en undersökning 1. Bestäm dig för vad du vill undersöka.

Då man gör observationer i naturen väcks frågor som man kan få svar på genom att göra en undersökning. Forskarna vid Östra Finlands universitet blev intresserade av att få veta vad igelkottar äter, hur stora områden de rör sig på och vad de dör av.

2. Formulera ett tema för din forskning och läs om tidigare forskning i ämnet.

Igelkottforskarnas tema var: ”Hur stort område rör sig igelkottarna på och vad gör de under en sommar?”

3. Ställ upp en hypotes, alltså gör ett antagande om hurdant resultat du förväntar dig.

I allmänhet ställer forskarna upp en hypotes som grundar sig på tidigare forskning. Sedan försöker de visa om hypotesen är rätt eller fel.

4. Planera hur du ska göra undersökningen, välj undersökningsmetod och genomför undersökningen.

Igelkottsforskarna använde en metod som gick ut på att följa igelkottarna med radiosändare. Genom att fästa sändare på igelkottarnas taggar kunde de följa med hur igelkottarna rörde sig och utnyttjade sin livsmiljö. De hade valt sådana sändare som störde igelkottarnas vanor så lite som möjligt.

Forskare vid Östra Finlands universitet undersökte igelkottar och kom fram till följande resultat: En igelkottshane rör sig på ett område som är cirka 100 hektar under en sommar. Honan rör sig på ett 55 hektar stort område. Finländska igelkottar rör sig över större områden än igelkottar i södra Sverige. Det beror på att det finns färre igelkottar här och därför är det svårare att hitta en partner än i södra Sverige.

Parningssäsongen är också kortare i Finland.

12

5. Jämför resultatet med din hypotes och skriv en forskningsrapport.

Då man har fått resultaten kan man avgöra om hypotesen var rätt eller fel. Till sist berättar forskarna om sitt resultat och vilka slutsatser de har kommit fram till.

Vetenskapliga undersökningar och resultat är i allmänhet offentliga, vilket betyder att vem som helst kan läsa dem.

Fotografera eller samla in organismer och gör en biologisk samling

Du kan ta bilder och göra en digital samling av växter, insekter, fåglar, däggdjur eller andra organismer eller förena olika grupper till en samling. Fördelen med en digital samling är att du kan foto­grafera organismerna i deras naturliga miljö.

Du kan också samla in och pressa växter till en växtsamling. Kom ihåg rättigheterna och skyldigheterna i allemansrätten när du rör dig i naturen.

Bredvid den pressade växten ska du skriva artens namn och växtplats samt när, var och av vem växten är insamlad.

Om du vill kan du skriva vad växten heter på latin också.

Digital biologisk samling När du gör en digital samling är det viktigt att tänka på följande: • Fotografera organismen så att kännetecknen syns tydligt (till exempel blomma, stjälk och blad hos växter).

• Ta många bilder: på nära håll, på avstånd och ur olika vinklar.

• Fotografera platsen där organismen finns.

• Välj ut de bästa och tydligaste bilderna till samlingen.

Du kan göra en digital samling på till exempel Instagram.

Du kan märka din bild med en hashtag som organismens namn eller grupp, till exempel #skymningssvärmare #insekt #ryggradslös.

• Anteckna fotograferingsdag och -plats.

• Bestäm vilken art organismen är.

• Gruppera arterna i samlingen (till exempel växter, insekter, spindlar, fåglar).

• Skriv namn på organismerna i samlingen och fotograferingsdag och -plats.

Ekosystemets uppbyggnad och funktion

13

2

Levande och icke-levande natur bildar en helhet Solen är bara en stjärna bland miljarder andra stjärnor i univer­ sum. Solen är ändå den viktigaste stjärnan för jorden och alla orga­ nismer som lever här. Utan solen skulle det inte finnas liv på jorden. Till exempel växterna på ängen kan omvandla solenergin till en sådan form av energi som de själva och andra organismer kan använda.

14

Naturen består av en levande och en icke-levande del Naturen kan indelas i två delar: en levande del och en icke-levande del. Den levande naturen består av alla organismer och den icke-levande naturen kan vara till exempel berggrund, vatten, gaser i luften och sol­ ljus. Alla levande varelser inom ett visst område lever i samspel med varandra och med miljön. Detta om­ råde bildar ett ekosystem. Organismerna i ekosyste­ met påverkar varandra och de är beroende av den icke-levande naturen i området. Arter och miljö­ faktorer skiljer sig från varandra i olika områden men alla ekosystem fungerar enligt samma principer.

Ekosystemen är mycket olika. Det kan vara litet, till exempel en vattenpöl, eller stort som en barrskog, sjö, myr eller ett fjäll. De arter som lever i ett eko­ system är anpassade till miljön: på en myr växer till exempel vitmossa och i en sjö näckrosor.

Miljöfaktorerna varierar mellan olika delar av Finland Vårt klimat är ganska kallt eftersom Finland ligger långt från ekvatorn. Det stora avståndet mellan norra och södra Finland gör att medeltemperaturen för året skiljer sig mellan olika delar av landet. Växtperioden börjar senare i norr än i söder. Med växtperiod menar man den tid på året då dygnets medeltemperatur hålls över fem grader. Då kan växterna bilda näring genom fotosyntes och växa. Växtperioden är två må­ nader kortare i norr än i de södra delarna av landet.

Nederbörden är ganska jämnt fördelad under året i Finland men det regnar sällan riktigt stora mängder. Vattnet avdunstar långsamt på grund av det

kalla klimatet. Därför är marken oftast fuktig och det finns vatten i bäckar, älvar och sjöar. Det finns också mycket myrar i vårt land. Det beror på den långsam­ ma avdunstningen och på att landskapet är ganska flackt.

Berggrunden är mycket gammal i Finland.

Ovanpå berggrunden ligger ofta ett löst jordlager som kallas jordmån. Den har bildats av mineraljord, det vill säga söndervittrat berg, och rester av döda växter och djur. Olika arter har olika krav på jord­ månen. Markens egenskaper är alltså avgörande för vilka arter som växer i ett område.

Miljöfaktorer i icke-levande natur

Ljusenergi från solen Ljus

Temperatur Nederbörd Växtperiodens längd

Jordmån Berggrund

Näringsämnen Surhet Fuktighet Håligheter (porositet)

Ekosystemets uppbyggnad och funktion

15

Den levande naturen består av organismer

Producenter bildar socker åt sig själva och andra

Ett ekosystem i en skog består av många arter. De individer som är av samma art ingår i en population.

Till exempel alla harar i en skog bildar en harpopu­ lation. Rävarna som jagar hararna ingår i sin tur i en rävpopulation. Organismerna i ekosystemet är beroen­ de av varandra och bildar ett organismsamhälle.

Växter är den del av naturen som vi vanligen ser bäst.

Vi lägger till exempel först märke till träden i en skog.

Växter är producenter. De utgör grunden för allt som sker i ett ekosystem. I ett vattenekosystem finns det också andra producenter än växter, eftersom alger och cyanobakterier också bildar socker. Produ­ center är alltså organismer som kan bilda sin näring själva genom fotosyntes.

Förutom solljus behöver producenterna också andra icke-levande ämnen som vatten och koldioxid för fotosyntesen. Kloroplasterna i växtcellerna fångar upp solljuset och bildar socker och syre av vatten och koldioxid. Producenterna använder sockret till sina egna livsfunktioner och tillväxt. Växtcellerna kan inte använda sockret direkt utan energin i sockret måste frigöras genom en process som kallas cellandning.

Organismer behöver energi Alla organismer behöver energi hela tiden. De an­ vänder energin till att växa, producera värme, fort­ planta sig och vanligen också till rörelse. Energin kommer i huvudsak från solljus.

Organismerna kan använda bara en del av ener­ gin till att växa. Till exempel en hare äter mycket växter men det är bara en liten del av energin i födan som omvandlas till muskler. Största delen av energin går åt till olika livsfunktioner, till exempel rörelse.

ekosystem

sa m

h äll

e

Organismernas sex riken svampar

växter

djur protister

po arkéer

pul

at io n

bakterier

ind

iv id

16

Växterna suger upp näringsämnen, bland annat kväve och fosforföreningar, ur marken. Närings­ ämnena behövs för att växterna ska kunna bygga upp till exempel kloroplaster. Blomgödning som man ger till krukväxter innehåller också kväve och fosfor.

Växterna använder inte själva allt socker som de har producerat utan en del lagras i olika växtdelar. cellvägg

Växtcell

cellkärna

cellmembran mitokondrie

Andra organismer får sin näring från växter eller andra producenter. Då vi äter bär, frön och rotfrukter får vi energi ur det socker som växterna har lagrat.

Djuren upptar energi och näringsämnen från växter­ na. Energin använder de till att upprätthålla sina livsfunktioner och näringsämnena behövs till att bygga upp celler och växa.

Djurcell

cellkärna mitokondrie

vakuol

cytoplasma

cytoplasma kloroplast

cellmembran

FOTOSYNTES VATTEN + KOLDIOXID + SOLLJUS SOCKER + SYRE 6H2O

+

6CO2

+

SOLLJUS

C6H12O6 + 6O2

CELLANDNING SOCKER + SYRE VATTEN + KOLDIOXID + ENERGI C6H12O6 + 6O2 6H2O +

CELLANDNING SOCKER + SYRE VATTEN + KOLDIOXID + ENERGI C6H12O6 + 6O2 6H2O +

6CO2

+ ENERGI

6CO2

+ ENERGI

Mindre korsnäbb får energi då den äter frön från grankottar. Granen bildar socker genom fotosyntes och får energi från sockret.

Ekosystemets uppbyggnad och funktion

17

Konsumenter får energi från andra organismer

Nedbrytare frigör ämnen

Konsumenter kan inte bilda näring själva utan tar den från andra organismer. Växtätare äter producen­ ter, alltså växter eller alger. Skogshare och fälthare är typiska växtätare. De blir i sin tur fångade av rävar som är rovdjur. Rovdjur är djur som jagar växtätare eller andra rovdjur.

Konsumenter är alltså beroende av den näring som producenterna bildar. Ur näringen får konsumen­ terna energi till sina livsfunktioner och byggnads­ material till cellerna. Energin som finns i födan om­ vandlas i mitokondrierna till en sådan form som cellerna kan använda. Den här processen kallas cellandning.

Nedbrytarnas föda består av döda organismer, delar av dem eller organiskt avfall. Nedbrytarna är alltså också konsumenter. Ett exempel på nedbrytarnas arbete är att döda växtdelar försvinner. Löv som har fallit från träden på hösten syns inte på marken föl­ jande sommar.

Många bakterier och svampar är nedbrytare.

Bland ryggradslösa djur finns det också många ned­ brytare, till exempel daggmask. Nedbrytarna sönder­ delar döda organismer, tar tillvara all energi och till sist frigörs alla näringsämnen. Sedan kan producen­ terna återanvända de frigjorda ämnena. Det leder till att ämnena cirkulerar i ekosystemet hela tiden. De flesta nedbrytarna behöver syre för att kunna utnyttja de döda organismerna som näring. De använder syre i cellandningen och då bildas koldioxid.

Ämnen cirkulerar och energin flödar i ett ekosystem

KONSUMENT

PRODUCENT

energi ämne

18

NEDBRYTARE

KONSUMENT

Näringskedjor och näringsvävar visar förhållandet mellan organismer Blåbärsris är föda åt skogsharen som i sin tur blir mat åt en räv och till sist blir de alla föda åt nedbrytare.

Om man vill beskriva vem som äter vem kan man skissa en enkel näringskedja. En näringskedja är en modell som visar hur energi och ämnen stegvis över­ förs från producenter till konsumenter och vidare till nedbrytare.

Få arter äter bara ett slags föda, till exempel skogsharen äter också bark från lövträd. Blåbärsris är å sin sida föda för andra än skogsharar, bland annat trastar. Näringskedjorna är alltså sammanknutna med varandra och bildar en näringsväv. Den visar att organismerna är beroende av varandra på flera sätt.

Näringskedjor i skogen

NEDBRYTARE

Ekosystemets uppbyggnad och funktion

19

ATT MINNAS

Levande och icke-levande natur bildar en helhet • Naturen består av en levande och en icke-­ levande del.

• Organismer som tar näring från andra organis­ mer kallas konsumenter.

• Alla organismer ingår i den levande naturen.

• Till den icke-levande naturen hör bland annat solsken och vatten.

• En näringskedja börjar med en producent som är föda åt en eller flera konsumenter och till sist tar nedbrytare hand om alla döda organismer.

• Ett ekosystem består av alla organismer och den icke-levande miljön inom ett område.

• Energin flödar och ämnen cirkulerar hela tiden i ett ekosystem.

• Producenter, till exempel växter, bildar socker i fotosyntesen.

UPPGIFTER

1. Levande och icke-levande natur Gör en tabell med två spalter: levande natur och icke-levande natur. Placera in orden nedanför i rätt spalt och fundera ut fler saker som du kan skriva in i tabellen. a) vatten b) solljus c) räv d) daggmask e) näringsämnen f ) koldioxid g) syre

2. Viktiga begrepp Para ihop.

A. producent B. konsument C. nedbrytare D. näringskedja E. fotosyntes F. ekosystem

1. Får näring från andra organismer.

2. Får näring från döda organismer.

3. Bildar näring själv.

4. Helhet som består av levande och ickelevande natur.

5. Modell som visar hur energi och ämnen strömmar i ett ekosystem.

6. Process där producenter utnyttjar solljus och bildar socker.

3. Näringskedjor i skogen Studera bilden på s. 19 och skriv så många närings­ kedjor som möjligt utifrån organismerna på bilden.

20

4. Ämnen och energi i ett ekosystem a) Vad behöver organismer energi till? b) Vad behöver organismer ämnen till? c) Varifrån får en skogshare energi? d) Hur omvandlas energin i födan till en sådan form som skogsharens celler kan utnyttja? e) Vad händer med skogsharen efter att den har dött? f) Fundera på hur ämnen cirkulerar i ett ekosystem.

5. Levande och icke-levande natur a) Fotografera levande och icke-levande natur och ordna bilderna i vettiga grupper. b) Ta ett foto där man ser en organism i sin livsmiljö. c) Fundera på hur den icke-levande naturen påverkar organismen.

6. Det lönar sig att kompostera Varje finländskt hushåll producerar omkring ett halvt kilo bioavfall per dygn, det vill säga 180 kilo per år. Till bioavfall räknar vi bland annat skal från frukt- och grönsaker, matrester, kaffesump och spån till kaninbur. a) Ta reda på vad man kan sätta i påsen för bioavfall. b) Ta reda på hur man ska sköta en kompost för att den ska fungera. c) Använd biologiska begrepp och förklara hur en kompost fungerar. d) Vad är nyttan med att kompostera? e) Ta reda på vad som händer med bioavfallet från skolan.

M E

LÄ S

RA

…

OM

Det sjuder av liv i marken Daggmask i massor

Daggmaskar är tvåkönade

Daggmasken hör till klassen ringmaskar. Det finns ett tjugotal arter av daggmask i Finland. Då vi talar om daggmaskar avser vi vanligen den största arten. När den kryper sträcks kroppen ut och kan bli 30 centimeter lång. Daggmaskar äter döda växtdelar och fungerar alltså som nedbrytare. Den gör gångar i jorden genom att äta sig fram. I frisk jord kan man påträffa över tusen daggmaskar per kvadratmeter. Det betyder att det finns omkring tio miljoner daggmaskar på en hektar.

En daggmask har både hanliga och honliga könsorgan och därför säger man att den är tvåkönad. Samma individ producerar alltså både äggceller och spermier. Vid fortplantningen söker de ändå upp en annan individ att para sig med.

Daggmaskar besöker varandras gångar före parningen. De kryper upp till markytan och parar sig under sommarnätter. Under parningen gnider två maskar sig mot varandra och byter spermier. Spermierna befruktar äggcellerna som läggs in i ett slemhölje och bäddas in i marken. Slemmet stelnar till kokonger där centimeterlånga daggmaskar utvecklas. Daggmaskar lever ett par år i naturen och de är fullvuxna när de är ett år gamla.

Fördelen med den könliga förökningen är att avkomman inte är exakt likadan som föräldrarna. Tack vare variationen kan en del organismer anpassa sig om miljön förändras.

Daggmaskar är till nytta för växtligheten Daggmaskar hämtar döda växter på ytan och drar ner dem i sina gångar. Då växtdelarna passerat genom en daggmask fortsätter bakterier och svampar nedbrytningen. Det leder till att näringsämnen frigörs och blir tillgängliga för växterna.

Då daggmasken gräver gångar luckras marken upp. Det finns mycket syre och näringsämnen som växterna kan ta upp ur den porösa jorden och det är lätt för växternas rötter att tränga fram i gångarna.

Uppgifter 1. Vilken betydelse har daggmaskar i ett ekosystem?

2. Vad betyder begreppet tvåkönad individ?

Det tjocka, ljusa partiet på daggmaskens kropp kallas gördel. Där byter två daggmaskar spermier med varandra när de parar sig.

3. Vilken nytta har daggmaskar av att para sig trots att de är tvåkönade?

4. Fundera på hur det skulle gå om det inte skulle finnas daggmaskar.

Ekosystemets uppbyggnad och funktion

21

Att använda ett mikroskop Så här använder du ett ljusmikroskop: 1. Börja med minsta förstoring. Kortaste objektivet pekar neråt.

2. Tänd lampan.

3. Placera preparatet på objektbordet.

4. Fäst objektglaset med objektklämmorna.

5. Titta i okularet och flytta preparatet så att det du vill studera kommer mitt i synfältet.

6. Ställ skärpan med grovinställningen.

7. Justera skärpan med fininställningen.

8. Byt till mellanstor förstoring när skärpan är bra. Det mellanlånga objektivet pekar neråt.

9. Justera skärpan med fininställningen. Använd inte grovinställningen.

10. Gå till största förstoring om det du vill studera är mycket litet.

11. Justera skärpan men var försiktig och använd bara fininställningen. Preparatet och objektivet kan krossas om du är oförsiktig.

Ljusmikroskopets delar okular

objektiv

objektbord objektklämma

grovinställning

lampa

fininställning

Gör ett preparat Du behöver: • vatten • ett blad av bladmossa eller vattenpest • pincett • pipett • objektglas • täckglas • ljusmikroskop Gör så här:: a) Droppa en droppe vatten med pipetten på objektglaset. b) Ta ett blad av bladmossan. c) Placera bladet i vattendroppen med pincetten. d) Lägg på täckglaset. e) Studera preparatet i ljusmikroskop.

22

objektglas täckglas

vattendroppe

blad av bladmossa

När man ska studera något i ljusmikroskop gör man ett preparat. Då behöver man ett objektglas och ett täckglas.

Så här använder du ett stereomikroskop:

Stereomikroskopets delar okular

1. Placera det du vill studera på ljusbordet.

2. Placera objektet i en petriskål på ljusbordet om det du vill studera finns i vatten.

3. Tänd lampan.

4. Titta i okularen.

5. Justera inställningen tills du hittar rätt skärpa.

inställning

lampa

ljusbord

petriskål

Du kan fotografera det du ser i mikroskopet med din telefon.

Du kan undersöka till exempel insekter i stereomikroskop. På den här bilden ser man tydligt fasettögat på en nattfjäril.

Ekosystemets uppbyggnad och funktion

23

3

Organismer samverkar

När du har bränt dig på en bränn­ nässla kan det svida i huden flera timmar efter beröringen. Brännäss­ lan har små, luddiga brännhår på bladen och stjälken. Då ett hår går av sticker den vassa kanten hål på huden och ett giftigt ämne sprutar ut. Det här är nässlans sätt att skyd­ da sig mot växtätare och de flesta djur lämnar nässlan i fred. Nässel­ fjärilens larver bryr sig däremot inte om nässlans brännhår utan de får näring från brännässlor.

24

Arter i ett ekosystem samverkar Hundratals eller rent av tusentals arter kan vara an­ passade till att leva i ett visst ekosystem. Med en art menar man organismer som kan fortplanta sig med varandra och får avkomma som också kan fortplanta sig. Alla de individer av en och samma art som finns inom ett visst område utgör en population.

Arternas egenskaper och förhållandet mellan arter har utvecklats under evolutionens gång. Arter med nya egenskaper har bättre kunnat anpassa sig till förändringar i miljön. Med tiden har varje art fått sin egen plats och uppgift i ett ekosystem. Till exempel räven som är släkt med hunden har sin lya i en hålig­ het i marken. Rävar kan anpassa sig till att äta många sorter av föda. De äter helst smågnagare men harar, fåglar och döda djur duger också. Det livsutrymme där en art har bäst möjlighet att överleva, växa och fortplanta sig är artens ekologiska nisch.

Konkurrens om föda och utrymme Tillgången till bland annat boplatser och föda, ljus och vatten är begränsad i ett ekosystem. Därför upp­ står det konkurrens mellan arterna. Växtarter kon­ kurrerar med varandra om näringsämnen och ljus och djurarter tävlar om föda och ställen att bo på.

Konkurrerande arter försöker undvika att tävla med varandra eftersom det oftast är till skada för båda parter. Konkurrensen leder i allmänhet till att arternas vanor förändras. Den ena arten kan till ex­ empel börja söka en annan sorts föda.

Skogsharen och fältharen äter i stort sett samma föda, främst gräs och örter. Om de skulle leva på samma plats skulle det säkert uppstå konkurrens om födan. Skogsharen och fältharen undviker konkur­ rens genom att de lever i olika miljöer. Skogsharen trivs bäst i skogar medan fältharen håller till främst på åkrar, i parker och trädgårdar.

Konkurrensen är hård mellan arter som har lika­ dana vanor och söker likadan föda. Ibland kan den ena arten till och med konkurrera ut den andra. Det innebär att den ena arten antingen flyttar till ett annat område eller också dör den ut.

Växtätare äter ofta bara en del av en växt Alla organismer som tar sin näring från producenter kallas växtätare. Växtätare äter sällan hela växten: till exempel snäckor och sniglar raspar i sig bara en liten del. De flesta växtätare är ganska kräsna. Åt en del duger bara ett fåtal växtarter medan andra äter någon viss del av en växt. Sorkar och möss är typiska växt­ ätare i Finlands natur.

Trots att växterna inte kan smita undan växt­ ätarna är de inte helt försvarslösa. De har utvecklat olika sätt att försvara sig för att inte bli uppätna.

Många växter har taggar eller brännhår. Andra har kemiskt försvar och producerar ämnen som är giftiga eller smakar så illa så att djuren undviker dem. Det pågår hela tiden en kapprustning mellan växter och växtätare. Växter och växtätare kämpar båda för att överleva.

Djur som äter frön är också växtätare.

Tillgången till frön är avgörande för hur mycket fröätande fåglar det finns. Under bra fröår hittar fröätande fåglar, till exempel björktrastar, mycket mat.

Fönsterlaven producerar kemiska ämnen som gör att växternas frön inte kan gro i närheten av lavarna.

Ekosystemets uppbyggnad och funktion

25

Rovdjur dödar bytet Växtätarna blir föda för många rovdjur, till exempel vesslor och hermeliner. Rovdjur jagar inte bara växt­ ätare utan också andra rovdjur.

Rovdjuren är beroende av hur mycket bytesdjur det finns. Om det är gott om bytesdjur hittar rovdjuren mycket mat och får många ungar. Då det finns lite bytesdjur minskar rovdjuren i antal.

Rovdjur har olika knep för att klara sig då födo­ tillgången blir sämre. De kan till exempel anpassa sig och ändra sina matvanor. Andra rovdjur beger sig på långa vandringar och förflyttar sig hundratals kilo­ meter ända tills de hittar föda. Till exempel vissa ugglor flyttar från skogarna och jagar i stället på gårdar och åkrar under dåliga sorkår. Andra ugglor fångar småfåglar och ekorrar då det finns lite sorkar.

Kroppsformen och beteendet avslöjar vad rovdjuren jagar Storleken på rovdjuren varierar mycket: en del är små ryggradslösa djur och andra är stora däggdjur och fåglar. Speciellt de stora rovdjuren har vissa gemen­ samma egenskaper. De är snabba, starka och har vassa klor. Rovdjuren har specialiserade tänder eller näbbar som de kan döda och slita sönder byten med.

Tack vare sina välutvecklade sinnen upptäcker de byten lätt. Ett rovdjur kan snabbt och oförmärkt an­ falla sitt byte.

Rovfåglar både ser och hör bra och därför kan de lätt lokalisera ett byte. Då de vet platsen störtdyker de och griper tag i bytet för att sedan flyga i väg med det levande bytet i klorna. Alla rovfåglar har kraftiga ben, vassa klor och böjd rovnäbb som de använder då de styckar bytet. Rovfåglar är också skickliga på att flyga.

Lappugglan har fångat ett byte. Lappugglan har så skarp hörsel att den kan lokalisera ett byte under snön.

Trots att lappugglan är en stor fågel jagar den mest små byten, till exempel skogssorkar.

26

Bytesdjur flyr eller gömmer sig

Parasiter stjäl näring från sin värd

Rovdjur och bytesdjur har, i likhet med växter och växtätare, också genomgått en jämsides utveckling under evolutionens gång. De har påverkat varandras egenskaper och anpassningar. Då bytesdjur känner sig hotade försöker de antingen gömma sig eller också tar de till flykten. En del arter har utvecklat skyddsfärg som gör att rovdjuren har svårt att upp­ täcka dem. Andra bytesdjur förlitar sig på kemiskt försvar, det vill säga de är giftiga eller smakar illa.

Älgflugor är en plåga på hösten. Då svärmar de och söker upp värddjur att övervintra på. Älgflugan är en parasit. Den suger blod från älgen och övervintrar i älgens päls. Älgen är alltså värddjur och älgflugan lever på älgens bekostnad. Ibland landar älgflugor av misstag på fel värddjur, till exempel en människa. Älgflugor kan inte övervintra på människor men de är otrevliga då de kryper in i håret och under kläderna.

Det är viktigt för en parasit att värden hålls vid liv för annars blir den utan näring. Samtidigt påver­ kas värddjuret ofta negativ på något sätt av parasitan­ grepp. Värden blir kanske svag och växer långsamt eftersom parasiten använder en del av den näring som den skulle behöva själv.

En parasit kan leva inne i kroppen, på huden eller i pälsen på sitt värddjur och vissa parasiter håller till i värddjurets bo. Parasiter är ofta specialiserade och lever bara på en viss art. Alla grupper av organismer, till och med bakterier, har sina egna parasiter.

Ibland misstar älgflugan sig och tror att en människa som går i skogen är en älg.

Det bästa sättet att skydda sig mot älgflugor är att klä sig i ljusa, täckande kläder.

Nattskärran är en nattaktiv fågelart som jagar insekter. På dagen förlitar den sig på sin kamouflagefärg och sover på en gren eller under en trädgren som fallit omkull.

Björkar blir ibland angripna av en parasit­ svamp. Då växer det ut kvastlika bildningar av kvistar. En sådan miss­ bildning kallas häxkvast.

Ekosystemets uppbyggnad och funktion

27

Arter kan ha nytta av varandra Många gånger har arter nytta av varandra, till exem­ pel insekter och växter. Insekterna får nektar från blommor och samtidigt pollinerar de växter. Fröätande fåglar och växter har också nytta av varandra. Till exempel sidensvansar och trastar äter rönnbär och i sin avföring sprider de frön till nya växtplatser. Rön­ nar har alltså nytta av fåglar då fröna sprids långa vägar.

Ett förhållande där två arter har nytta av att leva tillsammans kallas mutualism. Vissa arter gynnas av att leva tillsammans med en annan art men de klarar sig också ensamma.

En del arter är så beroende av varandra att de inte klarar sig på egen hand. Till exempel tall och gran i våra barrskogar lever i mutualism med svampar.

Svampens mycel växer runt trädets rötter och får socker av trädet. Trädet får i stället hjälp av svampen som suger upp näringsämnen och vatten ur marken.

Lavar är ett annat exempel på mutualism. Lavar be­ står av två organismer som lever tillsammans, det vill säga en svamp och en alg eller en svamp och cyano­ bakterier.

Skägglaven på trädgrenarna är ett tecken på att luften är ren. Lavar består av en svamp och en alg men i nyare forskning har man kommit fram till att det finns en tredje part också, nämligen jäst. Forskarna tror att jästen producerar ämnen som försvarar laven och håller djur som äter lavar borta.

Biet suger nektar ur ljungblomman och samtidigt sprider den pollen till andra ljungblommor. Biet söker också upp andra växters blommor där den suger nektar. Det klarar sig alltså bra utan ljung.

28

Nykomlingar rubbar balansen Arter som nyligen har flyttat in i ett område kallas invasiva arter. En del av dem har kommit från något område i närheten och andra längre ifrån, till och med från andra världsdelar. Invasiva arter kan vand­ ra in på egen hand eller komma som frön till exempel med flyttfåglar.

Människan har också bidragit till spridningen av arter. Ibland har det skett omedvetet men vissa arter har förts in med flit. En del av de nya arterna anpassar sig snabbt till naturen. Till exempel vitsvanshjorten som har tagits till Finland från Amerika klarar sig bra i vår natur men den tränger inte undan våra inhemska arter.

Ibland kan en ny art vara ett hot mot ursprung­ liga arter. Den kan föröka sig mycket snabbt om den inte har konkurrenter eller fiender. Så har det gått till exempel med lupiner. De togs till Finland som prydnads­växter och sedan har lupinerna spridit sig från trädgårdar till vägkanter.

Nya arter kan konkurrera med ursprungliga arter om näring. De kan också jaga ursprungliga arter och sprida parasiter eller sjukdomar. Det finns olika metoder att bekämpa skadliga nykomlingar.

Man har till exempel försökt få bukt med jättelokan genom att folk frivilligt har grävt upp rötter och rivit bort eller klippt ner växten. Det är bäst att låta yrkes­ folk ta hand om bekämpningen i sådana områden där det finns mycket jättelokor.

De vitkindade gässen är nu för tiden vanliga i södra Finland och deras avföring väcker folks ilska. Förr kunde man se fåglarna bara under flyttningen till häcknings­ områden i Arktis. På 1980-talet började de häcka i Finland och efter det har de förökat sig snabbt. Den vitkindade gåsen är fredad i Finland.

ATT MINNAS

Organismer samverkar • Alla arter har anpassat sig till en viss miljö och har egna vanor.

• Djur som jagar växtätare eller andra djur kallas rovdjur.

• Olika arter påverkar varandra på många sätt.

• Många arter har nytta av att leva tillsammans.

• Arter konkurrerar sinsemellan om föda, ljus och utrymme.

• Arter som sprider sig till nya områden kallas invasiva arter.

• Organismer som äter producenter kallas växt­ ätare.

Ekosystemets uppbyggnad och funktion

29

UPPGIFTER

4. Varierande antal individer

Vilken typ av förhållande mellan arter är det fråga om? Para ihop. Märk att vissa förhållanden passar in under samma beskrivning.

A. brännässla – nässelfjärilens larv B. älg – älgfluga C. fönsterlav – ljung D. rönn – björktrast E. fjälluggla – skogssork F. insekt – nattskärra G. ljung – bi

1. mutualism 2. parasitism 3. rovdjur och bytesdjur 4. konkurrens mellan arter 5. växt och växtätare

2. Förhållanden mellan organismer a) Vad äter växtätare? b) Vad betyder bytesdjur? c) Ge ett exempel på mutualism, alltså ett förhållande där båda parter har nytta av varandra.

3. Visitkort Vad ska det stå på arternas visitkort? Ta hjälp av modellen nedanför och presentera arterna a–d. a) skogssork b) jätteloka c) älgfluga d) en art som du väljer själv

Varg Ulvén Yrke: rovdjur, n på stora byte specialisering a ödemarker Livsmiljö: stor ck : att jaga i flo Specialkunskap

30

Studera diagrammet och svara på frågorna. a) Vilka två arter är det fråga om? b) Vilket förhållande mellan arterna är det fråga om? c) Hur påverkar de två arterna varandra? d) Varför varierar antalet individer?

45

hare

40 antal individer i en population

1. Förhållande mellan arter

räv

35 30 25 20 15 10 5 0

0

5

10

15 tid: år

20

25

30

5. Förhållanden mellan arter i naturen a) Ta fotografier där man ser förhållandet eller förhållanden mellan arter. b) Vad heter arterna på bilderna? c) Förklara vilken typ av förhållande det är fråga om. d) Ta reda på om arterna har samma förhållande sinsemellan under alla årstider.

6. Evolution bland växter Växter har utvecklat olika knep för att inte bli uppätna. Utvecklingen har påverkats av det naturliga urvalet eftersom växtätare har ätit upp svaga individer bland växterna. Starka individer har haft något sätt att försvara sig mot växtätarna och därför har de överlevt och kunnat föröka sig snabbt. a) Sök fram sådana växtarter som får vara i fred för växtätare. b) Vilka knep har växterna att försvara sig med?

…

OM

Den europeiska och kanadensiska bävern är konkurrenter i Finlands natur Den europeiska bävern är en ursprunglig art i Finland

Den kanadensiska bävern är en skadlig främmande art

Den ursprungliga bäverarten, det vill säga den europeiska bävern, jagades och dog ut i Finland i slutet av 1800-talet. Då den sista bävern hade skjutits beslöt man att freda bävern i Finland. Det var naturligtvis för sent men man ville ha kvar bävrar i vår natur. Därför förde man in europeiska bävrar från Norge och kanadensiska bävrar från Amerika på 1930-talet.

Numera klassas den kanadensiska bävern som en skadlig främmande art. Med främmande arter avser man sådana arter som människan medvetet eller omedvetet har spritt till nya områden. Eftersom den kanadensiska bävern är inplanterad är den en art som människan medvetet fört in i Finland. Den klarade sig bra i vår natur och började snabbt föröka sig och sprida sig över allt större områden.

Man är rädd för att den kanadensiska bävern ska tränga undan den europeiska bävern. Därför vill man minska antalet kanadensiska bävrar och den får jagas fritt under jakttiden. Den europeiska bävern anses vara hotad och därför behövs det tillstånd för att få jaga den.

Uppgifter 1. Varför är den kanadensiska bävern ett bra exempel på misslyckat naturskydd?

2. Varför skulle det vara motiverat att utrota den kanadensiska bävern i Finland? Varför skulle det vara fel att utrota den?

3. Vad är skillnaden mellan en invasiv art och en främmande art?

Bävrar bygger fördämningar av träd och grenar i bäckar för att kunna reglera vattennivån. Ingången till boet ska ligga under vattenytan och bävrarna använder dammarna som transportleder då de släpar föda och bomaterial till boet. Många anser att bävrar gör stor skada när de fäller träd. Dessutom översvämmas markerna kring fördämningarna. Å andra sidan bidrar bävrarna till den biologiska mångfalden för artrikedomen är stor i dammarna.

p

Då man satte ut bävrarna visste man inte att den europeiska och kanadensiska bävern är två skilda arter som inte ens förökar sig med varandra. Det är svårt att särskilja de två arterna för de ser nästan likadana ut, men den europeiska bävern har lite smalare svans än den kanadensiska.

Enligt vad man vet i dag konkurrerar arterna med varandra eftersom de har samma ekologiska nischer.

Man förde in nitton europeiska och tio kanadensiska bävrar. För tillfället förekommer den kanadensiska bävern främst i mellersta och östra Finland medan den europeiska bävern lever i Satakunda och södra Österbotten. Man uppskattar att det finns omkring 4 000 kanadensiska bävrar och lite över 2 000 europeiska bävrar i Finland.

ei

s

ä kb

ver

ro

Fel art planterades ut

eu

M E

LÄ S

RA

Ekosystemets uppbyggnad och funktion

31

BIOKODEN Naturen

BIOKODEN

Biokoden Naturen är läroboken i biologi för årskurs 8 i grundskolan.

Biokoden-serien för årskurserna 7–9 Biokoden Livet Biokoden Naturen Biokoden Människan

Varje del i Biokoden-serien består av en textbok och en aktivitetsbok.

Päivi Happonen Mervi Holopainen Rita Keskitalo Erika Ryyppö Antero Tenhunen Marja Tihtarinen-Ulmanen Elisabet Palenius

ISBN 978-951-52-4465-9

9 789515 244659

Schildts & Söderströms

Naturen