Re 4 Religioner i Finland

Religioner i Finland

Malin Fredriksson Katri Hanki Mikko Karttunen Mari Rauhala

Schildts & Söderströms

är ett läromedel för den fjärde kursen i religion i gymnasiet, Religion i det finska samhället.

I serien ingår också kursböckerna 1. Religionens mångfald (RE1) 2. Kristendomens mångfald (RE2) 3. Religioner i vår värld (RE3)

ISBN 978-951-52-4756-8 K20

9 789515 247568

RE4

Religioner i Finland – RE4

Religioner i Finland RE4

Schildts & Söderströms www.sets.fi

Originalets titel: Verso – Uskonto Suomessa, Sanoma Pro Oy Omslag och ombrytning: Jukka Iivarinen / Vitale Redaktör för den finska upplagan: Taina Nyström Redaktör för den svenska upplagan: Kajsa Heselius Grafisk planering: Susanna Belinskij Kartor: Kauko Kyöstiö / Spatio Oy Första upplagan, första tryckningen © Malin Fredriksson, Katri Hanki, Mikko Karttunen, Mari Rauhala och Schildts & Söderströms och Sanoma Pro Oy 2019 Kopieringsförbud Det här verket är en lärobok.

Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61).

Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser.

Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi.

Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det.

ISBN 978-951-52-4756-8 Helsingfors 2019

Till läsaren

R

eligioner och åskådningar i Finland kommer till uttryck i många former och förändras hela tiden. Den här boken presenterar olika former av religiösa, religionslösa och andra åskådningar och världsbilder i Finland, och samverkan mellan religioner och det finländska samhället under olika tider. Religioner och åskådningar syns i politik, ekonomi, utbildning, arbetsliv, livsstil och kultur.

Därför är det centralt att fördjupa sig i religionernas och samhällets samexistens på ett mångsidigt sätt. För att förstå det finländska samhället och den finländska kulturen som kännetecknas av pluralism är det också viktigt att känna till historien bakom de olika religiösa traditionerna och sedvänjorna och den ökande mångfalden.

Boken är indelad i tre delar. I den första delen presenteras Finlands religionshistoria från förhistorisk tid till i dag. Därefter fördjupar sig läsaren i religiositet och religionslöshet i Finland. I den andra delen presenteras särskilt kyrkosamfund och kristna gemenskaper såsom evangelisk-­ lutherska och ortodoxa kyrkan. Här presenteras också andra religiösa samfund som är inflytelserika i Finland. I den tredje delen diskuteras hur religions- och åskådnings­friheten utvecklats i Europa och i Finland, och vad som egentligen menas med friheter och rättigheter. Dessutom ges exempel på hur religiösa samfund är synliga och verksamma inom olika samhällsområden, såsom arbetsliv, utbildning och politik och inom religionsdialog.

Malin Fredriksson och de finskspråkiga författarna

3

Innehåll

Religiositet och religionslöshet i Finland

Religiösa gemenskaper och samfund i Finland

1. Religionen i det finländska samhället under olika tider............................................. 8

5. Hur är religioner organiserade i Finland?.........................................................56

Fornfinsk religion............................................. 8 Tidiga kristna intryck och den katolska kyrkans storhetstid......................................... 13 Protestantiska reformationen och renlärighetens tidevarv.................................. 14 Upplysningens och autonomins tid.............. 17 Finland blir självständigt och det moderna samhället byggs upp...................................... 19

Olika sätt att klassificera religiösa gemenskaper.................................................. 56 Att registrera ett religiöst samfund................ 59 Förhållandet mellan kyrka och stat............... 60

6. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland....64

Måttlig vanereligiositet.................................. 24 Vad tror finländare på?.................................. 26 Religionens inflytande på värden och attityder i Finland........................................... 27 Hur utövar finländare religion?..................... 29

Lutherska kyrkan ur ett historiskt perspektiv........................................................ 64 Kyrkans verksamhetsformer.......................... 66 Vilka är kyrkans medlemmar?....................... 68 Väckelserörelser............................................. 69 Kyrkans organisation och beslutsfattande... 70 Den finlandssvenska kyrkligheten................ 72 Aktuella frågor och utmaningar inom lutherska kyrkan............................................. 73

3. Religion i dagens Finland..........................36

7. Ortodoxa kyrkan i Finland........................76

Religiositeten i Finland förändras................. 36 Kristendomen dominerar fortfarande.......... 39 Mångfalden av individuell religiositet och andlighet......................................................... 41 Förändringar i befolkningen påverkar religiositeten................................................... 41

Ortodoxa kyrkans historia i Finland............. 76 Mysterierna..................................................... 79 Kyrkans verksamhetsformer.......................... 80 Kyrkans organisation...................................... 81 Aktuella frågor och utmaningar.................... 84

2. Religiositetens karaktär i Finland...........24

4. Religionslöshet i Finland...........................44 Vad betyder religionslöshet?......................... 44 Agnosticism och ateism................................. 45 Ateism och religionskritik i Finland.............. 47 Humanism och fritänkande.......................... 49 Icke-religiösa sedvänjor................................. 50

4

8. Andra kyrkor, kristna gemenskaper och rörelser med kristen bakgrund.......86 Katolska kyrkan i Finland.............................. 86 Protestantiska samfund och rörelser............ 88 Baptism........................................................... 90 Metodism........................................................ 90 Frälsningsarmén............................................ 90 Adventkyrkan.................................................. 91 Pingstväckelsen.............................................. 92 Missionskyrkan och Frikyrkan i Finland...... 93 Rörelser med kristen bakgrund..................... 93

9. Religiös mångfald i Finland......................96 Judendom....................................................... 96 Islam................................................................ 98 Hinduism och hinduiska rörelser............... 100 Buddhism och buddhistiska gemenskaper... 101 Västerländsk esoterism................................ 103 Nyhedendom................................................ 105 De religiösa samfunden i dagens samhälle........................................................ 106

Religioner och åskådningar i samhället 10. Religionsfrihet.............................................110 Religionsfrihetens historia i Finland........... 110 Vad är religionsfrihet?.................................. 112 Religionsfrihetens sju dimensioner............ 112 Mänskliga rättigheter och religionsfrihet... 114 Aktuella frågor i anknytning till religionsfrihet............................................... 116

11. Religions- och åskådningsdialog i Finland.........................................................120 Att möta religioner och åskådningar.......... 120 Vad betyder dialog?...................................... 122 Dialogens former.......................................... 123 Religionsdialog i Finland............................. 124 Ekumenik...................................................... 125 Aktuella frågor och utmaningar inom religionsdialog.............................................. 125 Dialogens samhällsbetydelse...................... 126

12. Religioner och åskådningar inom olika samhällsområden............................128 Kyrkan och välfärdssamhället..................... 128 Arbetsliv och näringsliv............................... 130 Utbildning och fostran................................. 133 Politik och samhälle..................................... 135 Kyrkor och andra religiösa samfund bidrar till samhället...................................... 136 Ordlista.......................................................... 139 Bildrättigheter............................................... 144

5

Ukonsaari, också känd som Ukkos sten eller Äijih på enaresamiska, är en ö i Enare träsk. Ön var en helig offerplats för enaresamerna ända in på 1800-talet.

Namnet "Ukko" syftar på åskguden i den finska mytologin.

RELIGIOSITET OCH RELIGIONSLÖSHET I FINLAND 1. Religionen i det finländska samhället under olika tider

2. Religiositetens karaktär i Finland 3. Religion i dagens Finland 4. Religionslöshet i Finland

2

RELIGIOSITETENS KARAKTÄR I FINLAND

T

rots sekularisering och modernisering har institutionell religion fortfarande ett betydande inflytande på finländares liv. Särskilt i livets övergångsskeden förlitar sig många finländare på religiösa

gemenskaper. Vad kännetecknar religiositeten för majoriteten av finländarna?

Vad tror finländare på? Vilken betydelse har religion och tro för finländares moraluppfattningar? Hur utövar finländare religion?

Måttlig vanereligiositet Ett kännetecken för den finländska kulturen och religiositeten och det finländska samhället överlag är enhetlighet. Större förändringar i det finländska religiösa landskapet började ske i slutet av 1960-talet i och med urbanisering och liberalisering av värderingar. Trots det var cirka 85 procent av finländarna fortfarande medlemmar i evangelisk-lutherska kyrkan i början av 2000-talet. Länge uppfattades medlemskap i den lutherska kyrkan som en del av den nationella identiteten. Situationen har ändå klart förändrats under de senaste 24

tio åren. Till exempel har lutherska kyrkans medlemsantal minskat med cirka 15 procent, samtidigt som antalet religiösa samfund och icke-religiösa personer har ökat anmärkningsvärt. Den religiösa mångfalden har ökat, och befolkningen förhåller sig allt mer tolerant till pluralism. Kyrkans forskningscentral i Tammerfors gör regelbundet frågeundersökningar om finländares religiositet.

Religiositeten i Finland kännetecknas av en måttlig vanereligiositet. I jämförelse med övriga Europa finns det exceptionellt få personer i

Kyrkbröllop har blivit mindre populärt under de senaste åren. Numera sker över hälften av alla vigslar i magistraten.

Många par väljer att vigas på en plats som är viktig för dem, till exempel på stugan eller ute i naturen.

Finland som säger sig vara mycket religiösa, men också väldigt få icke-religiösa personer. Även om många finländare är medlemmar i religiösa samfund deltar de sällan aktivt i verksamheten. Ofta deltar finländare i religiösa tillställningar bara då det handlar om övergångsriter. Religion har traditionellt uppfattats som en privatsak. Många undviker att visa sin tro i det offentliga livet.

Religiositeten i Finland ger enligt forskningen en spänningsfylld och motstridig bild. Å ena sidan har religionens betydelse minskat

i och med samhällets och kulturens sekulari­ sering. Å andra sidan antyder statistiken att finländares tro på gud hållits stabil och evangelisk-lutherska kyrkan uppskattas högt. En del finländare kan kallas för kulturkristna. De förhåller sig positivt till kristna traditioner, sedvänjor och värden, men ser sig inte som religiösa.

25

Vad tror finländare på?

Kyrkornas långa maktperiod och kristen­ domens inflytande i Norden är fortfarande synliga i finländarnas religiositet, även om majoriteten av befolkningen inte har en stark religiös övertygelse. Ungefär hälften av finländarna säger att de tror på Gud, men många menar att de tror på ”ett annat sätt än vad kyrkan lär”. Tron på Gud har enligt Kyrkans forskningscentral försvagats märkbart under de senaste åren. Typiskt för situationen i Finland är att många kyrkomedlemmar inte har samma gudsuppfattning som kyrkan eller inte tror på Gud över huvud taget. Det här berättar något om lutherska kyrkans och kristendomens bredare betydelse i det finländska samhället. Många finländare uppskattar till exempel det hjälparbete som kyrkan gör i samhället eller deltar i olika tillställningar som kyrkan ordnar. Ungefär en fjärdedel av finländarna anger att de är religionslösa, och av dem säger sig 16 procent vara ateister. Förändringen har skett relativt snabbt. Fortfarande i början av 2000-talet visade Kyrkans forskningscentrals undersökningar att bara några procent av befolkningen var ateister.

Kön och ålder är bakgrundsfaktorer som speciellt starkt påverkar religiositetens karaktär och styrka. Kvinnor är mer religiösa än män, och äldre personer är mer religiösa än yngre. Ju äldre en person är, desto sannolikare

Majoriteten av finländarna deltar inte i organiserad eller offentlig religionsutövning.

Många ber i stället hemma.

26

är det att personen tror på gud och aktivt ut­ övar sin tro. Finländare i pensionsåldern håller sig mer till traditionell religiositet.

Yngre åldersgrupper är däremot mer religiöst toleranta och har en lägre tröskel att ta till sig alternativa trosföreställningar och införliva dem i sin egen världsbild. Till exempel är tro på återfödelse, nirvana eller horoskop klart vanligare bland yngre än äldre. De yngre generationernas religiositet jämförs ibland

med hur man väljer varor i en butik: man tar det man vill ha i sin livsåskådning och lämnar resten kvar. Yngre kan allt oftare parallellt ägna sig åt olika åskådningstraditioner, utan att de upplever en konflikt. Informationen som man får genom olika kanaler och medier gör det möjligt för var och en att bygga upp en individuell världsåskådning. Det är också möjligt att vara del av en global gemenskap där man delar samma åskådning utan att man träffas fysiskt.

Att den religiositet som knyter an till institutioner avtar leder med andra ord inte nödvändigtvis till religionslöshet. Det handlar snarare om att formerna för religiöst liv antar en större mångfald och att religionsutövning i anknytning till institutioner minskar. I många västländer kan man urskilja en utveckling där människor söker sig till mindre åskådningsgemenskaper än de traditionella etablerade trosgemenskaperna, såsom de tidigare stats­ kyrkorna. En del väljer att stå helt utanför de religiösa samfunden.

Under de senaste åren har nyandlighet klart tagit plats och påverkat finländares religiositet. Nyandligheten utmanar den institutionella och gudscentrerade religiositeten.

Nyandligheten antar många olika former, och är inte ett fenomen som klart kan definieras och avgränsas. Ett kännetecknande drag är att individens vilja att utveckla sig själv på olika sätt får en framträdande roll. Inom nyandligheten tror man inte egentligen på en bestämd lära eller auktoritet, utan man litar på människans inre energi eller kraft. Ett exempel på nyandlighet är olika former av helande och alternativa terapier som är en del av den bredare självhjälpskulturen. Nyandlighetens ökande popularitet är ett exempel på den

individualisering av religionen som skett under de senaste årtiondena i västvärlden.

Individens andlighet anses viktigare än traditioner och institutioners auktoritet.

Religionens inflytande på värden och attityder i Finland Religiositet hör ihop med individens moral­ uppfattning, det vill säga uppfattningar om rätt och fel, gott och ont. Religion är inte den enda faktorn som formar moraluppfattningar.

Också till exempel ålder, kön, socioekonomisk bakgrund och livserfarenhet formar individens värden. För finländare är till exempel att ta hand om miljö och natur ett viktigt värde. I frågor om sexual- och familjeetik framhävs religionens roll. Det finns skillnader mellan äldre och yngre åldersklasser i moralfrågor. I ett traditionellt samhälle är det typiskt att enhetliga värden och normer styr vad människor gör och hur de beter sig. Sedan 1960-talet betonas allt mer individens frihet att välja och rätt att bestämma över sina egna värderingar.

I Finland anser många att individen personligen bestämmer över frågor som gäller sexuallivet och att religiösa auktoriteter inte har rätt att blanda sig i individens val. Förändringar i samhälleliga och individuella värden orsakar också tryck på de religiösa samfunden. Till exempel har diskussionen om jämlika rättigheter för sexuella minoriteter väckt en diskussion både inom och utanför evangelisk-­ lutherska kyrkan om kyrkans äktenskapsuppfattning.

Ur ett globalt perspektiv är de nordiska länderna mycket liberala i sexualetiska frågor. Jämförelser mellan olika länder visar till 27

Regnbågsmässa i Johanneskyrkan under finlandssvenska regnbågshelgen i Helsingfors.

exempel att befolkningen i nordiska länder accepterar föräktenskapliga förhållanden i stor utsträckning och förhåller sig positivare till samkönade förhållanden, än befolkningen i katolska eller muslimska länder. På lång sikt har också finländarnas attityder till bland annat skilsmässa, eutanasi, abort och självmord blivit allt mer toleranta. Forskningen visar att de som anser att religion är viktigt och är religiöst aktiva har en mindre tolerant inställning än andra. De som klassificerar sig 28

som mycket religiösa anser i högre grad att samkönade förhållanden är fel. Enligt forskningen godkänner ungefär hälften av dem inte alls förhållanden mellan personer av samma kön. I allmänhet har personer som anser att sanningen finns i bara en enda religion mindre tolerant moraluppfattning än andra.

Många undersökningar visar att religiös fostran, med andra ord religiös socialisering, i familjen har minskat anmärkningsvärt under

de senaste årtiondena. De som anser att religion är viktigt i livet betonar oftare än andra familjens och äktenskapets betydelse, och de vill också ge sina barn en religiös fostran. Religiöst aktiva finländare betonar ofta en traditionell kärnfamiljmodell som anses vara den bästa uppväxtmiljön för barn. De som anser att religion är viktigt uppskattar också mer sannolikt att mamman i familjen är hemma med barnen.

Forskningen visar att majoriteten av finländarna respekterar vars och ens frihet att välja sin egen religion, men man förhåller sig ändå reserverat till religioner som är främmande för en själv. Särskilt äldre åldersklasser förhåller sig avvisande till andra åskådningar än kristendomen. Forskningen visar att många finländare har en ganska negativ inställning till framför allt islam, hinduism och buddhism. Finländare förhåller sig också ofta negativt till Jehovas vittnen och medlemmar i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, som av utomstående kallas mormoner. Samtidigt har finländare ett ganska kritiskt förhållningssätt också till ateister. Olika kulturhistoriska och politiska orsaker kan förklara forskningsresultaten. Eftersom Finland länge har varit ett religiöst homogent område är människor inte vana vid att möta människor med annan tro och känner inte heller till olika religioner och deras särdrag. Till den lutherska traditionen i Finland hör ett ganska måttligt förhållningssätt till religiositet. Religioner är knappt alls synliga i det offentliga rummet. Det här kan vara en orsak till att finländare ibland förhåller sig negativt till att någon synligt ger uttryck för sin religiositet. Det beror inte nödvändigtvis på religionen i sig utan de negativa reaktionerna kan bero på andra faktorer. Vid

ekonomiskt svåra tider i samhället blir konkurrensen om arbetsplatser större, vilket ofta leder till att relationerna mellan olika grupper i samhället blir stramare. Också terrorbrott och flyktingkriser har bidragit till att attityderna blir strängare och att felaktiga uppfattningar och fördomar sprids.

Till följd av vetenskapens och teknologins snabba utveckling och ökande religionskritik i många västländer har förhållandet mellan vetenskap och religion varit ett hett diskussionstema under 2000-talet. Scientism, det vill säga tro på att man kan hitta sanningen bara genom vetenskapen, har ändå inte orsakat starkt religionsmotstånd i Finland. Finländare förhåller sig rätt så positivt till vetenskap och teknologi, och upplever inte att de är i konflikt med religiositet. I internationell jämförelse kan man säga att förhållandet mellan vetenskap och religion inte har polariserats så mycket i Finland.

Hur utövar finländare religion?

Majoriteten av befolkningen i Finland hör till ett religiöst samfund, men jämfört med befolkningen i resten av Europa är de passiva medlemmar. Finländare deltar sällan i offentlig religionsutövning. Allt fler finländare deltar nästan aldrig i religiösa sammankomster såsom gudstjänster. Att man är medlem i ett religiöst samfund men inte deltar aktivt kan bero på flera orsaker. En del vill upprätthålla traditioner genom att höra till en gemenskap, medan andra vill stöda samfundets verksamhet till exempel inom humanitärt arbete. För en del är religiositeten inte en viktig del av livet, medan andra har ett kritiskt eller löst 29

Majoriteten av ungdomarna i Finland deltar i evangelisk-lutherska kyrkans skriftskola. Många församlingar ordnar skriftskolelägren kring ett särskilt tema eller aktiviteter, såsom ridläger, vandringsläger eller musik- och idrottsläger.

och distanserat förhållande till det religiösa samfund man hört till sedan barndomen.

För många finländare är religiösa förrättningar i viss mån en del av livscykeln, speciellt övergångsriter. En stor del av befolkningen deltar fortfarande regelbundet i religiösa förrättningar, bara cirka 10 procent av finländarna deltar aldrig. Majoriteten av finländarna anger att de deltar i religiösa sammankomster en eller två gånger om året. Många deltar i kalenderriter. Man kan gå i julkyrkan för att det hör till familjens och släktens tradition, inte för att den har en andlig betydelse. Ungefär en femtedel av finländarna är religiöst aktiva och deltar i den egna religiösa gemenskapens 30

verksamhet flera gånger om året. Det är stora skillnader mellan olika åldersklasser. Största delen av finländarna i pensionsåldern deltar regelbundet i religiösa sammankomster, medan under hälften av de unga gör det. Vid en olycka eller kris som berör många brukar kyrkor ordna minnesstunder och ge stöd till dem som behöver. Det kallas krisriter.

När det handlar om privatreligiositet är finländarna inte längre de passivaste i Europa.

Enligt gallupar berättar 40 procent av finländarna att de ber regelbundet. Ungefär lika många berättar också att de har kontakt med det övernaturliga eller en gud som är oberoende av religiösa institutioner. Fenomenet att

I Pray Station-lådan kan man lägga ner sin bön på en lapp om man önskar att en präst ska be för ens del. På bordet finns också bönestenar i olika färger som står för olika teman. Man tar en sten i handen och ber, och lägger sedan tillbaks stenen i en gemensam skål. Skålen bärs sedan fram under gudstjänsten.

religiositeten övergår från religiösa institutioner, såsom kyrkor, till privatlivet, kallas reli­ gionens privatisering. Det är allt tydligare att religionsutövning är ett personligt val som är oberoende av religiösa auktoriteter.

I Finland finns det ett klart undantag när det gäller religiöst deltagande, nämligen skriftskolan som evangelisk-lutherska kyrkan

ordnar. Trots att unga för övrigt i väldigt låg utsträckning deltar i religiös verksamhet, når skriftskolan ut till ungefär 80 procent av ungdomarna. Det här är ett anmärkningsvärt antal, eftersom cirka 70 procent av befolkningen hör till den evangelisk-lutherska kyrkan. Den lutherska kyrkans skriftskola har inte liknande status i något annat land. Man 31

Finländares religiositet i barndomshemmet

Jag fick lära mig att be aftonbön som barn

70

Barnen gick i söndagsskola eller i församlingens klubb

69

I mitt barndomshem talade vi om religion

53

I mitt barndomshem gick vi i julkyrkan

50

I mitt barndomshem syntes inte religionen

43

Jag tycker att jag fick religiös fostran hemma

39

I mitt barndomshem läste vi bordsbön

15

I mitt barndomshem gick vi regelbundet i gudstjänsten

14

I mitt barndomshem rådde en negativ inställning till religion

4 0

20

40

60

80 %

Religiositet i bandomshemmet, andelen som svarat ”Ja” %. Gallup Ecclesiastica 2015, N=4 275. Källa: Gallup Ecclesiastica 2015 i Luthersk delaktighet: Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 2012–2015 : en undersökning om kyrkan och finländarna. Tammerfors: Kyrkans forskningscentral, s. 120.

Ungefär hälften av finländarna svarar i frågeunder­ sökningar att de tror på gud. Bön hör till vardagen för många finländare.

32

Hur finländare deltar i offentlig religionsutövning Kyrklig förrättning (dop, bröllop, begravning)

1

42

Gudstjänst

9

Kyrkokonsert eller annat andligt musikevenemang

30

3

35

Annan verksamhet i församlingen 8

Frivilligverksamhet i församlingen

15

6

8

0

10

20

30

40

50 %

Minst en gång i månaden Minst en gång om året Procent av andelen finländare som deltar i offentlig religionsutövning, % av respondenterna. N=4 275. Källa: Gallup Ecclesiastica 2015 i Luthersk delaktighet: Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 2012–2015 : en undersökning om kyrkan och finländarna. Tammerfors: Kyrkans forskningscentral, s. 76.

Tron på Gud inom olika åldersgrupper

28

15 –24 25–34 35–49

21

14

15 29

50–64

14

32

4

38 16

22 45

33

9 9

20 39

65–79 Alla

13

7

26

13

6

21 19

14 14

3

7

2 16

5

4 11

23

3 3

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % Jag tror på Gud enligt den kristna trosläran Jag tror på Gud, men på ett annat sätt än kyrkan lär Jag vet inte riktigt om jag tror på Gud eller inte Jag tvivlar på Guds existens Jag tror inte på Guds existens Jag vill inte/kan inte svara Finländarnas gudstro enligt åldersgrupp, % av respondenterna. N=4 275.

Källa: Gallup Ecclesiastica 2015 i Luthersk delaktighet: Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 2012–2015 : en undersökning om kyrkan och finländarna.

Tammerfors: Kyrkans forskningscentral, s. 64.

33

Finländares attityder till olika religiösa samfunds heliga byggnader 45

Evangelisk-luthersk kyrkobyggnad 36

Ortodox kyrkobyggnad

Judisk synagoga

13

Buddhistiskt tempel

12

Laestadianska väckelserörelsens bönehus

12

23 22

Jehovas vittnens rikets sal

7

14

Mormonernas församlingslokal

7

14

Hare Krishna-tempel

6

14

12

46

11

47

9

11 17

44

4

11

3 6

18

3 12

17 18

4

8

6

21

47 43

5

17 49

40

4 3

10

41

18

8

4 23

45

16

Islamisk moské

323

41

22

10

11 2

36

29

15

Pingstförsamlings samlingssal

11 2

33

31

21

Katolsk kyrkobyggnad

29

26

25

Frälsningsarméns verksamhetslokal

Fritänkarnas verksamhetslokal

22

10 13

2 5 7

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % Synnerligen positivt Ganska positivt Varken positivt eller negativt Ganska negativt Synnerligen negativt Vet inte

kan säga att skriftskolan uppfattas som en initiationsrit som hör till den finländska kulturen. När man går i skriftskolan fortsätter man familjens och släktens tradition. Skriftskolan är också en del av den finländska ungdoms­ kulturen. I Finland ordnar också ortodoxa kyrkan, pingstförsamlingar och de religionslösas förening Prometheus egna läger där unga tar ett steg mot vuxenlivet.

34

Finländarnas attityder till byggnader som representerar olika religioner och åskådningar på sitt bostadsområde, % av respondenterna. Källa: Gallup Ecclesiastica 2015 i Luthersk delaktighet: Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 2012-2015 : en undersökning om kyrkan och finländarna.

Tammerfors: Kyrkans forskningscentral, s. 82.

Sammanfattning

Typiska drag för religiositet i Finland • Finland var länge ett religiöst enhetligt område • religiös måttlighet och passivitet • tron på gud har minskat, men ca 70 procent av befolkningen är medlemmar i evangelisk-lutherska kyrkan • ålder och kön har ett samband med religiositetens karaktär

• religiositeten har blivit en privatsak • religiositeten har svagare anknytning till religiösa institutioner • religiös övertygelse påverkar moraluppfattningar • evangelisk-lutherska kyrkans skriftskola är fortfarande populär

Uppgifter 1. Förklara följande begrepp: a) kulturkristendom b) nyandlighet c) religionens individualisering d) scientism e) religionens privatisering 2. Under de senaste årtiondena har det skett förändringar i finländares religiositet, men det är fortfarande populärt bland ungdomar att delta i evangelisk-lutherska kyrkans skriftskola. a) Varför tror du att skriftskolan är populär bland ungdomar? b) Varför tror du att skriftskolan ses som en viktig del av den finländska kulturen? c) Vad tror du om skriftskolans ställning i framtiden? Varför?

3. Granska tabellen över finländares attityder till olika religiösa samfunds heliga byggnader på sidan 34. a) Till vilka grupper förhåller sig finländare mycket negativt eller ganska negativt? Vilka faktorer har dessa grupper gemensamt? Vilka kan orsakerna vara till att finländare håller sig negativt till dem? b) Till vilka grupper förhåller sig finländare mycket positivt eller ganska positivt? Varför tror du att finländare förhåller sig positivt till just de här grupperna? c) Tycker du att det finns några överraskande drag i statistiken? Hurdana? Vad kan de bero på?

4. Hur skiljer sig unga och äldre finländares religiositet från varandra? Vilka är orsakerna till skillnaderna?

35

4

RELIGIONSLÖSHET I FINLAND

R

eligionslöshet är inte ett nytt fenomen, men har inte alltid varit tillåtet i samhället. Under en lång tid var det omöjligt att inte vara medlem i kyrkan. I dagsläget uppger ungefär en fjärdedel av finländarna att de

inte har en religiös övertygelse. De religionslösa är inte en enhetlig grupp, utan de förhåller sig på olika sätt till religion. En del förhåller sig likgiltigt, medan andra är religionskritiska. Man kan också vara medlem i ett religiöst samfund trots att man är religionslös. I det här kapitlet granskas olika former av religionslöshet och hur religionslösheten tar sig uttryck i det finländska samhället.

Vad betyder religionslöshet?

Religionslöshet som fenomen omfattar en lika stor mångfald som religiositet. Därför finns det bland forskare inte en enhetlig uppfattning om hur religionslöshet definieras, snarare finns det ett spektrum av olika betydelser. Till exempel behöver det inte nödvändigtvis betyda att man är religionslös bara för att man inte hör till ett religiöst samfund. I Finland statistikförs alla som inte är medlemmar i officiella registrerade religiösa samfund som om de inte hör till något samfund alls. På det här sättet kan en del människor hamna fel 44

i statistiken. Ett annat ord för religionslöshet är irreligiositet.

Religionslöshet måste inte vara en uttalad och klart definierad världsåskådning, det kan lika gärna vara något man aldrig tänker på.

För många handlar religionslöshet om att religion inte har någon betydande roll, eller ingen betydelse alls, i ens liv och livsstil. Då firar man i stället livets vändpunkter, såsom äktenskap, utan religiösa riter. Fastän man är reli­ gionslös kan man ändå ha andliga upplevelser eller trosföreställningar. Religionslöshet

Religionslösheten har blivit allt mer synlig också i gatubilden i Finland. För några år sedan ordnade Humanistförbundet och Fritänkarförbundet en reklamkampanj på bussar. De hade tagit inspiration ur en liknande ateistkampanj i Storbritannien: "There's probably no God. Now stop worrying and enjoy your life".

utesluter inte andlighet, till exempel att man lugnar ner sig genom att lyssna på musik eller att vara ute i naturen. En religionslös person kan också delta i religiösa tillställningar av olika orsaker. Man kan till exempel vara intresserad av att se vad som händer i kyrkan eller vilja njuta av en vacker kyrkobyggnad.

Religionslöshet verkar vara vanligare bland män än kvinnor. Unga är mer sannolikt religionslösa än de äldre åldersklasserna.

Religionskritik förknippas ofta med religionslöshet, men en religionslös person

förhåller sig inte nödvändigtvis negativt eller kritiskt till religion. Det dras ofta likhetstecken mellan religionslöshet och agnosticism och ateism, men det handlar om olika former av religionslöshet.

Agnosticism och ateism Det finns flera typer av agnosticism och ateism. Agnosticism handlar om att man inte tar ställning till om det finns en gud eller inte, 45

Fokus

Ateismens och religionskritikens historia • Under antiken betydde ateism guds­ förnekelse, okunskap om guds existens eller att man förnekade dåtidens religion.

En del av antikens filosofer, till exempel Demokritos, förnekade att det existerar något övernaturligt.

• På medeltiden användes ordet ateist som ett skällsord för dem som anklagades för irrläror. Till exempel Martin Luther kallades för ateist.

• På 1700-talet under upplysningens tidevarv utgick deism från tanken att Gud har skapat verkligheten, men inte blandar sig i dess utveckling.

• På 1800-talet förknippades ateism med socialism och religionsmotstånd.

• I skiftet mellan 1800–1900-talen bidrog bland annat naturvetenskapens utveckling och sekulariseringen till att religionskritiken stärktes.

• På 2000-talet har ateismen debatterats allt mer i offentligheten i och med den nyateistiska religionskritiken.

utan förhåller sig neutralt. En agnostiker varken förnekar eller erkänner att det finns en gud. Med andra ord tar agnostikern inte ställning till teism eller ateism.

Ateism utgår från att man förnekar att det finns gudar eller annan högre makt. I västländer tar ateister ställning speciellt mot teistiska åskådningar, det vill säga religioner som utgår från tro på gud. Ateism är med andra ord motsatsen till teism, gudstro. Ordet ateism 46

betyder icke-gud, och en ateist är en människa som inte tror på en eller flera gudar. En del ateister riktar sin religionskritik mot det människor tror på såsom övernaturliga varelser och krafter. De är intresserade av om religiösa argument är sanna eller inte. ”Änglar finns” är ett exempel på ett sådant påstående.

Enligt en ateistisk inriktning som kallas filo­ sofisk ateism finns det inte belägg för att änglar existerar, men inte heller för att de inte finns. Det är upp till dem som tror på änglar att bevisa att de finns.

För många ateister är naturalism en del av världsåskådningen. En av naturalismens grundtankar är att vetenskapen kan förklara världen på ett sanningsenligt sätt. Naturalismen förlitar sig särskilt på naturvetenskapens metoder och antagandet att allt i världen sker i naturlig ordning, nämligen på ett sätt som kan studeras och mätas med vetenskapliga metoder.

Utgångspunkten är då att världsalltet inte är skapat och att det inte finns några övernaturliga aktörer inblandade. Religiösa påståenden anses inte kunna motiveras eller bekräftas med vetenskapliga metoder. Enligt naturalismen kan bara objekt som naturvetenskapen forskar i existera. Nyateism är en inriktning inom ateismen som bygger på en naturalistisk verklighetsuppfattning. Nyateismen uppkom i USA på 2000-talet och har småningom spridits också i Europa.

Enligt nyateismen är religiösa läror felaktiga och religiösa moraluppfattningar olämpliga och föråldrade i dagens värld. Nyateister anser att religioner är skadliga för individen och samhället. Religioner uppfattas som orsaken till krig, folkmord och många slags former av utnyttjande. Nyateismens mål är att minska religionens inflytande i samhället och att

Karl Marx kallade religion för "opium för folket" och syftade på hur makthavare använder religion som maktmedel för att härska över folket. Enligt Marx gav religionen de underordnade tröst, men också felaktiga uppfattningar om verkligheten. I Finland förde bland annat arbetarrörelsen fram Marx tankar om religion.

sprida den ateistiska världsuppfattningen. Ett mål är att minska fördomarna mot ateismen och göra en ateistisk identitet mer accepterad.

Många nyateister förespråkar en liberal värde­ grund och betonar att moral inte behöver en övermänsklig auktoritet. Nyateister litar särskilt på naturvetenskapens förmåga att lösa mänsklighetens problem. Ett av den nyateistiska litteraturens syften är att uppmuntra människor att bli ateister och att modigt föra fram sin egen åskådning. Nyateistiska böcker har också översatts till svenska och finska och har blivit populära. Delvis till följd av de här böckerna har ateismen debatterats också i Finland under 2000-talet.

Ateistisk andlighet hör till de nyaste formerna av ateism. Inom den ateistiska andligheten är utgångspunkten att man kan vara både andlig och ateistisk samtidigt. Religionsforskare anser att ateistisk andlighet hör samman med den allmänna religiösa förändringen i västvärlden. Tron på en personlig gud avtar, samtidigt som religiositeten blir allt mer individualiserad och privat. Individen har en unik världsåskådning som inte bestäms av yttre auktoriteter. En del ateister uppskattar den praktiska aspekten av religion och kan utöva andlighet, till exempel meditation. Att förneka det utomvärldsliga utesluter inte att man utövar religiösa praktiker eller religiöst färgade metoder, såsom yoga. Ateistisk andlighet kan också betona religionens positiva inflytande på människan. Då menar man att det inom religioner finns till exempel positiv gemenskap och att medmänsklighet värdesätts.

Ateism och religionskritik i Finland Andelen ateister har ökat i västländer under 2000-talet. Enligt Kyrkans forskningscentrals undersökning år 2015 är 16 procent av befolkningen i Finland ateister. Det är svårt att mäta antalet ateister med frågeundersökningar. Resultaten kan inte nödvändigtvis generaliseras 47

Ateism är ett framträdande tema inom dagens religionsforskning och teologi. Den svenska forskaren och teologen Mattias Martinson frågar sig: " I ett tidevarv då många talar om religionens återkomst är det frestande att ställa den förnumstiga frågan om religionen någonsin varit helt försvunnen, varken från kulturen, från språket eller från samhället – så vad betyder det så utbredda talet om religionens återkomst?

Idén om religionens återkomst har även fått konkurrens av en annan och till synes motsatt tankefigur, nämligen ateismens återkomst. Otron lanseras på nytt. Man kan likaledes fråga: Har ateismen någonsin varit försvunnen på ett sätt som gör det motiverat att tala om dess återkomst?"

till att gälla hela befolkningen. Till exempel stereotypa uppfattningar om ateism och politisk atmosfär kan inverka på svaren. Fram till slutet av 1900-talet förknippades ateism i Finland med socialism och kommunism på grund av Sovjetunionens historia. Det är möjligt att den här kopplingen gjort det svårt för människor att identifiera sig som ateister. I Norden är det typiskt att religionslösa mer sannolikt ser sig som agnostiker än ateister.

Flera samhällsfaktorer bidrar till att religionslösheten och ateismen får starkare fotfäste, till exempel religionsfrihet, säkerhet i samhället, högre utbildningsnivå, och religio48

nens allt mindre synlighet i det offentl­ iga livet. På samma sätt är ateism och religionslöshet allt mer synliga i samhället, vilket uppenbarligen också gör att det är enklare för människor att ta till sig de här uppfattningarna. Ny­ ateismen har bidragit till religions­kritiken till exempel i större städer i Västeuropa bland religionslösa och utbildade unga vuxna.

I Finland har bland annat personer inom arbetarrörelsen, naturvetare och samhällsvetare fört fram religionskritik. Det är ändå skillnad mellan saklig religionskritik och religionsfientlig hatretorik i sociala medier. Religionskritik handlar om att till exempel peka på missförhållanden inom religioner och väcka en genuin diskussion om ämnet. I Finland är det främst vissa föreningar, såsom Humanistförbundet och Fritänkarna, som för den religionskritiska diskussionen. I hatretorik generaliseras missförhållanden till att gälla en hel religion eller alla anhängare av en viss religion. Hatretorik går ut på att svartmåla och skada religioner och religionsutövare, och till och med begränsa människors religions­ frihet.

Humanism och fritänkande Det finns flera olika inriktningar inom humanismen, bland andra kristen humanism, ekologisk humanism och sekulär huma­ nism. Vissa grundläggande drag förenar humanismens olika inriktningar. Humanismen betonar medmänsklighet, allas människovärde och jämlikhet. Människan ses framför allt som en rationell varelse. Med förnuftet och tänkandet kan människan iaktta världen och forma sin världsbild och världsåskådning.

Inom humanismen betonas vetenskap, bildning och ett kritiskt tankesätt gentemot samhället. Tankefrihet är en viktig princip och ett mål.

I den kultur och det demokratiska samhälle som människan bygger upp är det möjligt att leva ett gott människovärdigt liv. Samtidigt kan samhället också hindra de humanistiska principerna från att förverkligas. Humanismen motsätter sig ett omänskligt samhälle där människovärdet inte respekteras. Alla människor har ett människovärde oavsett ålder, religion och ställning. Människan kan med sitt förnuft definiera förutsättningarna för ett gott liv. När man tar beslut bör människan beakta sig själv, andra människor och naturen.

Finlands Humanistförbund representerar sekulär humanism. Förbundet hör till den internationella humaniströrelsen. Förbundet har lokala föreningar som ordnar verksamhet på olika håll i Finland. Enligt förbundets principprogram främjar förbundet tankefrihet, samvetsfrihet och åskådningsfrihet.

En grundtanke i den sekulära humanismen är att världsåskådning, och på så sätt även etik, ska grunda sig på förnuft och vetenskaplig

kunskap, inte i religiösa trosuppfattningar.

Några exempel på målsättningar är att rika länder ska konsumera måttligare, att man arbetar för att bevara naturen och att garantera en god livskvalitet för alla människor. Med andra ord handlar det om att främja rättvisa och att följa upp att mänskliga rättigheter förverkligas. Också globalt fredsarbete hör till förbundets verksamhet. Förbundet anser att det är viktigt att offentliga institutioner är åskådningsmässigt obundna. Enligt förbundets principprogram får ingen religion eller åskådning ha en särställning i stater. Förbundet förespråkar alltså att den särställning borde upphöra, som Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och Ortodoxa kyrkan i Finland har.

Varje år arrangerar Humanistförbundet olika tillställningar och evenemang, till exempel föreläsningar och diskussioner om en humanistisk världsåskådning. Förbundet ordnar också konfessionslösa och religionslösa tillställningar. Förbundet utger en tidskrift som behandlar olika teman inom humanismen.

Förbundet har cirka 200 medlemmar. Humanistförbundet samarbetar med fritänkarna.

Fritänkande är en åskådning som i likhet med humanismen går ut på att betona människans förnuft och vetenskapligt tänkande. Fritänkarna är religionskritiska och strävar efter att främja de religionslösas ställning i samhället. I Finland finns Fritänkar­ förbundet med medlemsföreningar på olika håll. Förbundet arbetar för att upphäva evan­ gelisk-­ lutherska kyrkans och ortodoxa kyrkans offentligrättsliga ställning. Förbundet strävar efter att främja religionsfrihet, samvetsfrihet och åskådningsfrihet. I samarbete med Humanistförbundet stävar de efter att 49

I religionslösas dödsannonser och gravstenar förekommer ofta symbolen som föreställer en brinnande bägare. Den brinnande bägaren symboliserar Prometheus eld. Prometheus stal elden av gudarna och gav den till människan. Fritänkarförbundet upprätthåller konfessionslösa begravningsplatser på olika håll i Finland.

göra livsåskådningskunskap till ett alternativt läroämne vid sidan av religionsundervisningen för alla skolelever och studerande. Fritänkarna upprätthåller konfessionslösa begravningsplatser och ger råd om hur man planerar konfessionslösa begravningar. Förbundet publicerar en tidning och har cirka 1 600 medlemmar.

Humanistförbundet och Fritänkarförbundet strävar efter att stöda och utveckla religions­ lösa sedvänjor i Finland. Företaget Pro-­Sere­ moniat har grundats för att främja religionslösa familjefester. Företaget producerar material 50

för dem som ordnar fester, till exempel intyg för namngivningsfester. Man kan också beställa en festtalare eller musik för olika fester under människans livscykel.

Icke-religiösa sedvänjor Familjer och släkter förhåller sig på olika sätt till livets olika skeden. En del familjer väljer att inte bry sig om traditionerna och låter bli att fira, medan andra firar högtider religiöst eller religionslöst. De vanligaste religionslösa

Prometheus-läger, eller "Protu"-läger som de också kallas, markerar att man tar ett steg mot vuxenlivet. Under lägret diskuterar ungdomar frågor som är viktiga och aktuella för dem, till exempel samhälle och påverkan, världsbilder och -åskådningar, relationer och sexualitet och miljö. Idén om Prometheus-läger växte fram på 1980-talet då elever som studerade livsåskådning ville ha ett eget läger. Det första lägret ordnades år 1989.

familjefesterna är namngivningsfester, Prometheus-fester, bröllop och begravningar.

Namngivningsfester firar man för små bebisar.

Då ansluts barnet symboliskt till släkten, till vänskapskretsen eller till hela mänskligheten.

Ofta ges barnet civila faddrar som har som uppgift att stöda barnets fostran och utveckling. Under festen kan man läsa till exempel ett utdrag ur FN:s barnrättskonvention och hålla ett tal där man tillkännager barnets namn, och påminner föräldrar och släktingar om deras ansvar för fostran. Prometheus-­ läger är avsedda särskilt för ungdomar i års-

kurs 8 eller 9 oavsett livsåskådning. Lägren är tänkta som ett steg i att bli vuxen och under lägren kan ungdomarna fundera på aktuella frågor som intresserar dem. Avsikten med lägren är att stöda de ungas etiska tänkande och att hjälpa dem bli aktiva samhällsmedborgare. Numera ordnas det läger också för unga vuxna. Som avslutning på lägret ordnas en Prometheus-fest då man firar att den unga tar ett steg mot vuxenlivet. Ofta bjuder man in familj, släkt och vänner till festen. På lägret planerar deltagarna tillsammans en fest som brukar avslutas med att deltagarna får en 51

Så här har finländare skrivit in sig i kyrkan och ut ur kyrkan under de senaste årtiondena.

90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0

1925 1935 1945 1955 1965 1975 1985 1995 2005 2015 Inträden

Utträden Inträden i och utträden ur kyrkan 1923–2015. Statistisk årsbok för kyrkan. Källa: Gallup Ecclesiastica 2015 i Luthersk delaktighet: Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 2012–2015 : en undersökning om kyrkan och finländarna. Tammerfors: Kyrkans forskningscentral, s. 60.

krans och ett Prometheus-smycke. Efter avslutningsceremonin fortsätter många familjer att fira hemma. Hemma kan man berätta till exempel Prometheus-myten för gästerna.

Enligt den grekiska mytologin skapade Prometheus människan av lera.

Magistraten är den vanligaste platsen för civila vigslar, men vigslar ordnas också på andra ställen, till exempel hemma. Efter vigseln firar man ofta en bröllopsfest enligt kulturella sedvänjor.

52

I Finland innehåller ofta religionslösa begravningar en ceremoni och en minnesstund.

På en del begravningsplatser finns konfessionslösa områden där man kan begrava personer som inte hört till något religiöst samfund.

Under religionslösa begravningar hålls ofta ett tal och de anhöriga tar farväl av den döda.

Sedan samlas man för en minnesstund då man tillsammans kommer ihåg den döda och stöder de närstående. Med andra ord fyller riterna samma funktion för religionslösa.

Sammanfattning

Religionslöshet i Finland Religionslöshetens mångfald • ingen enhetlig definition • att inte höra till ett religiöst samfund • att man inte bryr sig om religion och religiositet • religionskritik • agnosticism och ateism Ateism och religionskritik • Filosofisk religionskritik • Nyateism • Ateistisk andlighet

Föreningar som arbetar för religionslöshet • Humanistförbundet rf • Fritänkarförbundet rf Icke-religiösa sedvänjor • Religionslösa tillställningar som alternativ till religiösa fester i olika institutioner, till exempel i skolor • Fester under livscykeln

Uppgifter 1. Välj fem nyckelbegrepp som du anser att beskriver religionslösheten i Finland.

2. Analysera grafen på sidan 52 som illustrerar inträden i och utträden ur evangelisk-­ lutherska kyrkan åren 1923–2015. a) Hur ser utvecklingen med inträden i kyrkan ut? Vad beror variationerna på? b) Hur ser utvecklingen med utträden ur kyrkan ut? Vad kan variationerna bero på?

3. Leta fram en video på Youtube som gjorts av en förespråkare av ateism. a) Hurdan slags ateism är det fråga om? b) Vilka är argumenten för personens syn på ateism? c) Vilken betydelse tror du att sociala medier har för att sprida sådana budskap?

4. Religionsvetaren Teemu Taira har analyserat statistik och kommit fram till en profil bestående av tio punkter som beskriver en vanlig finländsk ateist. a) Varför tror du att profilen ser ut så här? b) Vilka begränsningar finns det i att dra slutsatser av statistik?

– står politiskt nära Vänsterförbundet – man eller De Gröna – under 40 år – varierande inkomstnivå – bor i en stad med över 100 000 invå – lägre medelklass eller arbetarklass nare – värdeliberal – ogift – inte intresserad av religion – student, andra gradens yrkesexamen eller universitetsutbildning Källa: Teemu Taira (2014). Väärin uskottu? Ateismin uusi näkyvyys. Eetos: Åbo.

53

Religioner i Finland

Malin Fredriksson Katri Hanki Mikko Karttunen Mari Rauhala

Schildts & Söderströms

är ett läromedel för den fjärde kursen i religion i gymnasiet, Religion i det finska samhället.

I serien ingår också kursböckerna 1. Religionens mångfald (RE1) 2. Kristendomens mångfald (RE2) 3. Religioner i vår värld (RE3)

ISBN 978-951-52-4756-8 K20

9 789515 247568

RE4

Religioner i Finland – RE4

Religioner i Finland RE4