Studieteknik blädderex

Studieteknik Katarina von Numers-Ekman

Anna Quagraine

Studieteknik Katarina von Numers-Ekman

Anna Quagraine

Schildts & Sรถderstrรถms

Det här är ett utkast inför Educamässan. Materialet Studieteknik utkommer under vårterminen 2018.

Schildts & Söderströms www.sets.fi Redaktör: Kajsa Heselius Omslag och illustrationer: Johan Isaksson Inlagans grafiska formgivning och ombrytning: Jukka Vitale © Anna Quagraine, Katarina von Numers-Ekman och Schildts & Söderströms 2018 Kopieringsförbud Det här verket är en lärobok.

Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61).

Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera textsidor eller delar av dem utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi.

ISBN 978-951-52-4227-3

Innehåll Förord

1.1 1.2 1.3 1.4

Hur ser du på din inlärning?

Känner du dig själv?

Vad motiverar dig?

Kan du koncentrera dig?

2.1 Är du stressad? / Kan du stressa mindre?

2.2 Sover du gott?

2.3 Äter du bra?

2.4 Rör du på dig?

3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6

Hur ser din studiestig ut?

Studerar du på distans?

Vilka mål har du?

Vad väljer du?

Hur gick det?

Vad använder du din tid till?

4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 4.7 4.8 4.9 4.10

Hur funkar din hjärna?

Hur läser du?

Vad är lässtrategier?

Minns du vad du läst?

Har du läs- och skrivsvårigheter?

Hur antecknar du?

Kan du googla? Är du källkritisk?

Hur hänvisar du?

Hur talar du inför publik?

5.1 Hur är studentexamen uppbyggd?

5.2 Hur svarar du i studentexamen?

5.3 Hur planerar du ditt läslov?

6.1 6.2 6.3 6.4

Vad drömmer du om?

Vad är du bra på?

Vad vill du studera?

Vad vill du jobba med?

1.1 Hur ser du på din inlärning?

De som har ett statiskt tankesätt är ofta rädda för att misslyckas eftersom de ser misslyckandet

Tänk på en förmåga du har, något som du är bra

som ett bevis på dumhet eller att vara dålig. De

på. Beror din förmåga i första hand på medfödd

tänker att man bevisar att man är intelligent

talang, eller på att du har lagt ner tid och arbete på

genom att lyckas utan att anstränga sig. Därför

att träna upp den? Hur tänker du?

undviker de svårigheter och utmaningar.

Forskning har visat att vi människor kan delas

De som har ett dynamiskt sätt att tänka ser

upp utgående från hur vi ser på våra förmågor. En

däremot misslyckanden som en möjlighet att ut-

del tror att förmågorna, precis som utseendet,

vecklas. Eftersom de här personerna alltså tränar

främst styrs av generna. Man tänker då att somli-

och anstränger sig mera, uppnår de ofta också

ga bara råkar ha språkhuvud eller har en medfödd

bättre resultat än de som har ett statiskt tanke-

talang för matematik. På engelska kallas det här

sätt.

sättet att tänka för fixed mindset, eller statiskt tanke­ sätt på svenska.

Alla människor har en blandning av statiskt och ett dynamiskt tankesätt, men ditt beteende

Andra tänker sig att förmågor är ungefär som

och din attityd till inlärning visar ofta vilket tanke­

muskler som kan tränas upp. Att man är bra på

sätt som dominerar. Många gånger är vi ganska

något beror på att man lägger ner arbete på att

omedvetna om vårt sätt att tänka kring vår inlär-

utvecklas och tar till sig den respons man får.

ning. Det är bra att försöka iaktta sig själv och fun-

Detta sätt att se på sin inlärning kallas growth

dera på om det skulle löna sig att försöka tänka

mindset, det vill säga dynamiskt tankesätt.

annorlunda ibland.

TIPS: Den amerikanska professorn i psykologi Carol Dweck är den som forskat mest kring fixed och growth mindset och det är också hon som har introducerat begreppen. Läs mer på nätet om du är intresserad av ämnet.

Kapit e l 1: K ä n n d ig sjä lv

7

2.2 Sover du gott?

Kroppen är gjord för rörelse och om du är aktiv i lämpliga doser på dagen kommer du att sova

Hur kan du förbättra din sömn?

Vi mår bäst av att sova på natten då det är mörkt och vara aktiva när det är ljust. Försök

djupare. Lugna avkopplande pauser mellan varven gör att du blir bättre på att slappna av – och det behövs för att kunna somna på kvällen.

vakna och lägga dig vid samma tid varje dag. På

Om möjligt ska du undvika hård träning sent

helgen kan du eventuellt sova lite längre, men inte

på kvällen (efter kl. 20) eftersom det aktiverar

mycket.

kroppen och gör det svårt att varva ner inför lägg-

Kroppen behöver tid för att varva ner på kvällen

dags. Lugn fysisk aktivitet såsom en kort prome-

och kunna ställa in sig för sömn. Börja varva ner i

nad eller stretching på kvällen kan å andra sidan

god tid (cirka en timme) före läggdags: släck lam-

göra det lättare att somna.

por, klä dig bekvämt, börja göra dina kvällssysslor,

Tänk på miljön där du sover. Se till att ha en

gör något avkopplande, ha det svalt och undvik att

lugn, sval och fräsch miljö runt dig när du ska

göra skolarbete. Lyssna på din kropp och gå och

sova. Har du en bekväm säng och dyna? Är tempe-

lägg dig då du känner dig trött. Om du har svårt att

raturen bra? Oftast sover vi bättre om det är svalt

somna eller vakna kan det bero på att du lägger

i rummet (18–20 grader).

dig vid fel tidpunkt. Genom att lägga dig i tid

Kroppen kan ta igen förlorad sömn så stressa

(gärna mellan kl. 21 och 23) försäkrar du dig om att

inte om du en natt sover sämre. Du kommer att

du får tillräckligt av den viktiga djupa sömnen

sova bättre nästa natt.

som börjar före midnatt.

Lägg undan telefonen, plattan och datorn i god tid före läggdags. Lägg gärna på blåljusfiltret (kallas också för nattläge) på skärmen redan under kvällen några timmar före läggdags. Försök få så mycket

UPPGIFT 1

morgon- och dagsljus som möjligt, speciellt under

Följ med och anteckna dina kvällsruti-

senhösten och vintern, t.ex. genom att gå ut under

ner under tre kvällar. Vad kan du

lunchrasten.

ändra på för att förbättra din sömn?

Ät gärna ett litet kvällsmål före läggdags. Det krävs nämligen energi för att somna. Om du äter middag väldigt sent kan det vara svårt att somna direkt eftersom ditt matsmältningssystem är aktiverat.

8

st udi etek ni k

3.3 Vilka mål har du?

Att sätta upp långtidsmål hjälper din uthållighet för då har du en vision eller en dröm som du siktar

Reflektera över de här frågorna:

på. Delmål kan behövas på vägen så du har det lättare att uppnå ditt långsiktiga mål. Kortsiktiga

Vilka typiska nyårslöften kommer du på?

mål ger motivation för stunden och då du uppnår

Hur länge kommer man ihåg dem?

dem känns det som du lyckats och belönas

Varför är det svårt att hålla dem?

För att ett nyårslöfte, med andra ord ett mål, ska fungera, ska det vara smart. Akronymen SMARTER kommer från engelskan och har flera varianter. På svenska kan den stå till exempel för:

Specifikt – konkret och tydligt, inte flummigt Mätbart – när ska x ske, hur ofta/mycket Accepterat – jag vill faktiskt det här, det är relevant för mig

Realistiskt – målet ska vara lite utanför bekvämlighetszonen, men realistiskt nåbar

Tidsbestämd – när ska du nå målet/delmålet Evaluera – utvärdera hur det går, är du på rätt väg/ är det här rätt målsättning för just dig just nu

Reglera – ändra fokus/riktning ifall det känns att målet behöver det

UPPGIFT 2 Bestäm dig för ett mål enligt SMARTER-

Börja jobba.

metoden.

Håll igång.

Behöver du delmål på vägen? Gör på

Utvärdera målet och justera vid behov.

samma sätt i så fall.

Slutför.

Gör upp en plan för hur du jobbar vidare.

Nu är du i mål!

Kapit e l 3: Pla n e r a vä l

9

4.3 Vad är lässtrategier?

Att använda lässtrategier är att göra det enklare för en själv att förstå och komma ihåg det man läser.

Både medvetet och omedvetet använder du redan vissa lässtrategier, till exempel om du antecknar nyckelord medan du förbereder dig inför ett prov. Men det är bra att känna till och lära sig använda flera strategier som kan användas på olika sorters texter.

Känns det ibland så här då du ska läsa inför prov?

Före läsningen

Genom att använda lässtrategier gör du det enklare för dig själv.

1. VAD VET DU? Fråga dig själv vad du redan vet

om ämnet som texten handlar om och fundera på vad du förväntar dig att få lära dig under läsningen.

Under läsningen

Ställ in dig på att vara en aktiv läsare och inte bara en passiv mottagare av information.

4. SLAPPNA AV. Kom ihåg att det inte är någon

större vits med att skynda sig igenom texten. In2. GRANSKA. Titta på sådant som pärm, baksida,

formationen fastnar om man kan vara avslappnad

innehållsförteckning, förord, bilder, bildtexter och

och koncentrerad på samma gång.

rubriker innan du börjar läsa för att skapa dig en förhandsuppfattning om vad texten kommer att

5. DELA UPP texten i lämpliga avsnitt och stanna

handla om. De flesta människor lär sig bäst om

upp efter varje avsnitt för att kolla med dig själv

de först uppfattar helheten och sedan går in på

att du hänger med. Ställ frågor till texten och för-

detaljerna.

säkra dig om att du kan svara på dem.

3. VAD ÄR VIKTIGAST? Bläddra igenom materialet

6. STANNA UPP när du kommer till ett ställe i tex-

och lägg märke till hur den som skapat det visar

ten som känns svårt. Läs avsnittet på nytt och för-

vad som är extra viktigt. Finns det till exempel ord

sök förstå det oklara utgående från sammanhang-

med fet stil, faktarutor eller repetitionsfrågor?

et. Hoppa alltså inte över oklarheter, utan red ut dem innan du läser vidare.

10

st udi etek ni k

7. TA REDA PÅ vad ord som är nya för dig betyder.

14. DISKUTERA texten med någon annan som

också läst den. Jämför till exempel vad ni uppfat8. VET DU NÅGOT MER? Lägg märke till om du

tat som viktigt i texten eller vilka ställen som varit

tidigare har läst, hört, sett eller upplevt något som

knepiga att förstå.

hör ihop med textens innehåll.

15. FÖRSTOD DU INTE? Om det efter läsningen 9. STRYK UNDER i texten eller gör anteckningar

känns som att du inte förstått texten och inte

för att få syn på vad som är viktigt och vad som är

minns så mycket av det du läst – fundera då på

mindre viktigt i texten. För en del funkar det bäst

vad det kan bero på. Kan du göra något för att kon-

att läsa en stund, pausa några minuter och först

centrera dig bättre nästa gång? Kan du testa någon

sedan göra anteckningarna.

lässtrategi som du annars inte brukar använda dig av?

10. LÄGG MÄRKE TILL hurdana bilder texten ska-

par i huvudet på dig.

16. VARFÖR LÄSTE DU? Fråga dig själv: Läste jag

detta bara för att få läsningen undanstökad, eller 11. LÄR DIG MINNESTEKNIKER. Använd dig vid

läste jag den för att förstå och lära mig något nytt?

behov av olika minnestekniker.

Efter läsningen 12. SAMMANFATTA. Försök sammanfatta det du

läst med egna ord. Om du inte kan göra det är det ett tecken på att du inte har förstått texten

UPPGIFT 3 När du läser till prov nästa gång, note-

ordentligt.

ra vilka lässtrategier du använder. Är

13. SÖK MER INFORMATION. Leta vid behov efter

vad du läst? Om inte, vilken strategi

kompletterande information i andra källor om

de tillräckliga för att du ska minnas kunde du använda nästa gång?

du upplever att texten du läst lämnat luckor i din förståelse.

Kapit e l 4: Stude r a sma r t

11