Working wood 1 – 2026 – SV

FURU

Nya produkter tar plats i standardsortimentet

LINDBÄCKS

Levererar trähus med vinst även i tuffa tider

Klentimmer från Skinnskatteberg Med Europas snabbaste och modernaste klentimmersåg kan Setra på ett effektivt sett försörja ett växande behov av klentimmer.

1

E T T M A G A S IN O M G R Ö N S A M M A A F FÄ R E R F R Å N S E T R A • N R 1 2 0 2 6

01

Innehåll

26

BIL D : M A RI A FÄ L DT

» LINDBÄCKS INDUSTRIELLA BYGGSYSTEM Det anrika familjeföretaget är Europas ledande producent av flerbostadshus i trä. Sid 18.

» MAGNUS WÅLINDER Brinner för en biobaserad byggindustri. Sid 16.

» FRAMTIDENS TRÄ Hur ska skogen brukas för att göra mest nytta för klimatet? Peter Holmgren, doktor i skogsvetenskap, reder ut begreppen. Sid 14.

»

BILD: ERIK THOR

I L L U S T R AT I O N : M A D E L E N L I N D G R E N

» TRÄKUNSKAP Furu och gran har likvärdiga egenskaper sett till funktion.

Sid 22.

PRENUMERERA! Använd QR-koden och få en kostnadsfri prenumeration på magasinet Working Wood.

TRÄ ÄR OBESTRIDLIGT DET BÄSTA MATERIALET UR ETT BIOEKONOMISKT SYNSÄTT.

REDAKTION

Working Wood vänder sig till Setras kunder, samarbetspartners och intressenter i Sverige och utomlands med syftet att öka kunskapen om trä som byggmaterial samt ge inspiration. Magasinet ges ut på svenska och engelska. UPPLAGA: 4 800 ex. ADRESS: Setra Group,

Box 3027, 169 03 Solna. TEL: 08-705 03 00. E-POST: workingwood@setragroup.com. ANSVARIG UTGIVARE: Melanie Sjögren. PRODUKTION: Chiffer AB. REDAKTÖR: Iva Stepán. ART DIRECTOR: Anna-Karin Schröder. REPRO: Italgraf. TRYCK: Stibo OMSLAG: Sågen i Skinnskatteberg. FOTOGRAF: Klas Sjöberg. Allt osignerat material är redaktionellt. Foton utan byline krediteras bildbyrå. Vad vill du läsa om i nästa nummer? Tips och idéer skickas till workingwood@setragroup.com. För fler nyheter från Setra, besök setragroup.com och följ oss på LinkedIn.

2

WORKING WOOD 1|26

KRÖNIKA

B I L D : K A S PA R H A M M A R L I N G

PETER FUNK, affärsområdeschef Bygglösningar och komponenter, berättar om planerna för Setras träindustricenter i Långshyttan. MARCUS WESTDAHL Vd och koncernchef på Setra

Setras vision är att skapa långsiktig lönsamhet och bidra till den gröna omställningen i världen, genom att göra affärer som fler än vi tjänar på.

ÖKANDE EFTERFRÅGAN I LÅNGSHYTTAN

S

etras träindustricenter i Långsför ribbdäck – prefabricerade bjälklag i KL-trä hyttan tar nu ett tydligt kliv och limträ. Dessa lösningar gör det möjligt för framåt som en strategisk och våra kunder att effektivisera sina processer och långsiktig materialleverantör skapa rationella byggsystem med trä. till industriella kunder. Efter en längre lågkonjunktur ser vi inför hösten en stiVår ambition är att vara en självklar materialgande efterfrågan – ett styrketecken som hopppartner oavsett projektets omfattning eller fullt pekar motpräglas en vändande Med enett konstruktionstyp. Setra kan leverera enskilda yggbranschen fortsattmarknad. av osäkerhet och livskraftig ochkonjunkturläge. flexibel verksamhet i sydöstra komponenter som balkonger, bjälklag, trappor, utmanande Samtidigt är riktDalarna vi redo att skala upp produktionen hisschakt med mera, samt vara en relevant leveningenstår tydlig.

Utvecklingen inom skogs- och i takt med att industrins behov träindustrin definieras inte av växer. några tuffa år, utan rantör för tillverkare av ribbelement eller fackLångshyttan har vi utvecklat avI långsiktiga samhällsbehov ochvårt denerbjuroll trä spelar verk – integrerade i projekt där trä samverkar dande från att främst leverera skräddarsydda med andra material. Det gör oss till en flexibel i klimatomställningen. lösningar i limträfinns och KL-trä för enskilda proleverantör i en industriell värdekedja där samarTrots det tuffa omvärldsläget det många framgångshistojekt, tillberättar att i alltvihögre grad bli en stabil partner bete och anpassningsförmåga är avgörande. rier. I detta nummer om investeringen i en klentimmerför industriella Genomsågverk ett breddat Samtidigt fortsätter vi att leverera KL-trä och linje i Skinnskatteberg, där enaktörer. ny generation ökar kapaciproduktsortiment ochAtt meranvända standardiserade teten och tar tillvara mer av råvaran. skogens resurser limträ till både stora och små projekt. Kunder lösningar skapar vi effektiva öden smartare och mer effektivt är viktiga steg förmaterialfl både affär ochoch klimat. som väljer Setra kan förvänta sig högkvalitativa tillförlitliga leveranser somi industriella möter industrins och hållbara produkter, teknisk kompetens och Familjeföretaget Lindbäcks excellerar bygg­ krav kvalitet, precision ochsamarbetspartner leveranssäkerhet.och ett smidigt samarbete där service och långsiksystem och Setra ärpå sedan många år en stolt leverantör av limträ. Magnus Wålinder, professor i byggmaterial tighet står i fokus.

Under har vi levererat produkter för i att Genom att bredda verksamheten i Långshyttan vid KTH, berättar omvåren hur universiteten spelar en nyckelroll industriell vidareförädling och integration i har Setra stärkt sin konkurrenskraft och posiutveckla framtidens träbyggande och en biobaserad byggindustri.

Vi tillverkar och inom säljer sågade störreärsystemlösningar.

Det gäller exempelvis tion som en stark aktör industriellt träHur skogen brukas avgörande för klimatet.

Working Wood och förädlade trävaror med hög element i form avdoktor KL-skivor, kombinerat med Med har intervjuat Peter Holmgren, i skogsvetenskap, om hur byggande i en tid med stora utmaningar. kvalitet och leveransprecision, bearbetat som insatsmaterial träets centrala roll i omställningen till ett mer skogen gör mest nytta förlimträ samhället och klimatet. i fasadelepå en global marknad. ment, trappsystem i KL-trä för alla upptänkliga Helheten och riktningen är tydlig – utvecklingen inom skogs- hållbart och klimatsmart samhälle fortsätter vi byggsystem oavsett –stommaterial, – somOSS en pålitlig materialleveranbruket och träindustrin fortsätter och träråvarasamt spelarmateen själv- att utvecklas KONTAKTA – VI HJÄLPER DIG ❋ bestående av KL-element och limträ tör till industrin, i dag och i framtiden. info@setragroup.com | Telefon: 08-705 03 00 ❋ klar roll för enrialspecar hållbar och ljus framtid.

Utvecklingen fortsätter i rätt riktning

B

Setra

327

Kort om

INVESTERINGAR | BYGGE | BR ANDSÄKERT

BIL D : A RT EFAC TORY L A B

A-HOUSE, den gamla arkitekthögskolan på ­Östermalm i Stockholm, byggs ut. Tillbyggnaden, A-wing, byggs ovanpå befintlig restaurang och bryggeri, i ett våningsplan med upp till sex meter i takhöjd. Den moderna utbyggnaden får ett karakteristiskt solfjäderformat koppartak och en stomme i stål och KL-trä. Setra levererar KL-trä till projektet.

Setra i siffror Setra är ett av Sveriges s­ törsta träindustriföretag. » Inom koncernen finns sju sågverk och två förädlingsenheter, varav en i Storbritannien. » Huvudkontoret finns i Solna samt kundservice, IT och logistik i Gävle. » Setra har säljkontor i Polen Storbritannien, Japan och Kina.

SÅ FÖRDELAS SETRAS PRODUKTER

28 % Förädlade trävaror

18 % Bioprodukter

54 % Sågade trävaror

Hur kan trä och biobaserade material användas i byggnader med hög säkerhetsklassning, till exempel inom kriminalvården? Det undersöks för närvarande i ett forskningsprojekt under ledning av RISE och där Setra är en av deltagarna.

Målet är att genom nya byggsystem och verifierade prototyper, utveckla hållbara lösningar som uppfyller höga säkerhetskrav och minskar klimatpåverkan.

Projektet ”Säkerhetsbyggnader i trä och biobaserade material” ska slutföras under 2026.

4

WORKING WOOD 1|26

BILD: BJÖRN LEIJON

Hög säkerhet och klimatvänligt SUSANNE RUDENSTAM kanslichef Sveriges Träbyggnadskansli

”Framtiden är ljus för det svenska indu­ striella träbyggandet.

Det finns ett behov av att bygga många nya bostäder runtom i världen på ett smartare sätt men samtidigt med hög kvalitet.”

68% av omsättningen utgörs av export

5,6

miljarder kronor omsatte Setra 2025

800

Setra har drygt 800 medarbetare och ägs huvudsakligen av Mellanskog.

Hjälp oss att bli bättre Nu ser vi över innehåll, format och framtid för Working Wood och vill veta vad du tycker.

Enkäten tar cirka 4–5 minuter att svara på. Scanna QR-koden för att svara på frågorna. Sista svarsdag senast 26 juni 2026.

Bromma Trädgårdsstad består av fyra flerbostadshus byggda med stomme i KL-trä från Setra.

BILD: ERIK THOR

Stort tack för att du du hjälper oss att utveckla Working Wood! Tillsammans bygger vi en framtid med trä.

BILD: MANS BERG PHOTOGR APHY

Låg risk för brand Moderna lägenheter i flerbostadshus med trä­ stomme har lägre förekomst av brandincidenter än det totala bostadsbeståndet i Sverige.

Lumi, Uppsala.

Årets bygge Setra har levererat KL-trä och limträ till två av de byggnader som fick pris i Årets bygge 2026.

Lumi i Uppsala tog hem totalsegern i Årets bygge 2026. Det gamla kontorshuset är ett av Sveriges mest innovativa återbruksprojekt. Greenhouse Sthlm vann kategorin Hotell/kontor med sitt kontors- och bostadskvarter i Stadshagen i Stockholm. Här huserar bland annat Elektrolux huvudkontor. Trästomme och återbruk var givna beståndsdelar vid byggandet.

randfrekvensen i moderna flervåningshus med stomme av trä har analyserats i en studie genomförd av RISE. Samtliga brandincidenter i flerbostadshus och rad-, par- och kedjehus som rapporterats in av landets räddningstjänster till MSB under perioden 1996–2023 ingår i studien. Endast 0,4 procent av trähusen hade brandincidenter att jämföra med 3,1 procent av det totala beståndet.

För att ytterligare adressera frågan om brandsäkerhet i trähus har Sveriges Träbyggnadskansli och Trä- och Möbelföretagen, TMF, presenterat nya branschregler som syftar till att minska risken för brandspridning. Reglerna är ett komplement till Boverkets byggregler.

B

BILD: SOMMARNÖJEN

VISSTE DU ATT ?

Du har väl inte missat att reglerna för bygglov förenklades i slutet av förra året? Ändringarna innebär bland annat att komplementbyggnader (attefallshus) och tillbyggnader upp till 30 kvm är lovfria.

3

NYA PROJEKT ECODATACENTER 2, KVARNSVEDEN

B I L D : E C O D ATA C E N T E R K VA R N S V E D E N

Det tidigare pappersbruket Kvarnsveden omvandlas till ett centrum för nästa generations teknik i och med byggandet av datacenter med AI-infrastruktur. Under 2027 beräknas det första datacentret att stå färdigt på platsen. Den totala byggtiden beräknas till 8–10 år och anläggningen kommer att bli en av de största i sitt slag i Europa.

Datahallarna byggs med trästomme. » Arkitekt: Nordisk Kombination Arkitekter » Yta anläggningen: Cirka 22 hektar » Setras leverans: Limträ som skickas i etapper till Dalahus fabrik i Linghed och direkt till byggarbetsplatsen i Borlänge.

BILD: C ARL S TEDT ARKITEK TER

NYCKELBERGSSKOLAN, KÖPING Nya Nyckelbergsskolan ska ge plats åt 420 elever i årskurserna F–6. Skolan ska stå klar till skolstarten hösten 2027. Projektet omfattar en v­ arierad stomkonstruktion med stålpelare, stålbalkar, träpelare, träbalkar, fackverkstakstolar, innerväggar i betong, trappor i betong samt håldäck och RD-plattor i betong. » Arkitekt: Carlstedt Arkitekter » Leverans och montage stomme: CarlGustav Solutions AB » Setras leverans: Bearbetade limträbalkar och pelare till stommen (100% PEFC-certifierade).

6

WORKING WOOD 1|26

KORT OM BILD: GAIA ARKITEK TUR

BYGGPARTNERS HUVUDKONTOR, BORLÄNGE Vid byggandet av Bokstödet 14, Byggpartners tre våningar höga nya kontor, omsätts kunskap från forskningsprojekt till konkreta lösningar. Fokus ligger på hållbarhet och biologisk mångfald – att dels minimera material­ användandet, dels arbeta med lokal produktion som bidrar till resilienta skogar.

Stommen är optimerad för att vara flexibel över tid, minimera mängden material samt klara påbyggnation. » Arkitekt: Gaia Arkitektur » Yta: 1 800 kvadratmeter » Setras leverans: Limträ till Dalahus till bland annat ribbelement, blocklimmade pelare, interiör och exteriör.

Setra minskar klimat­ avtrycket med 34 procent Setra har haft som ett delmål att minska sitt klimatavtryck med 35 procent mellan åren 2015–2025. Utfallet blev en minskning med 34 procent.

Utfallet omfattar hela värdekedjan med direkta och indirekta utsläpp – från skog till leverans till slutkund.

– Att vi når en 34-procentig minskning av vårt klimatavtryck ser vi som vinnande och att vi nått delmålet. Det är ett styrkebesked för Setras långsiktiga klimatarbete och ett bevis på medarbetarnas engagemang, säger Melanie Sjögren, direktör Hållbarhet och kommunikation på Setra.

I år redovisar Setra förutom verksamhetens klimatbokslut, också klimatnyttan för 2025 enligt en ny ISO-standard. Standarden ger en helhetsbild av hur verksamheten påverkar både kolbalansen i skogen, nettoinlagringen i samhället och substitutionseffekten där Setras trävaror kan ersätta fossila alternativ.

– Beräkningarna visar att Setras verksamhet är tydligt klimatpositiv – och det till och med utan att skogens kolbalans tas med i kalkylen, säger Melanie Sjögren. Våra egna utsläpp är en bråkdel av produkternas klimatnytta. Men vi måste fortfarande fortsätta reducera eller ta bort utsläpp i hela kedjan.

Klimatnyttan med Setras trävaror » Positiv nettoinlagring av kol i skogen där Setra köper virke.

Setra äger inga egna skogar utan kolbalansen påvisas för de skogar där virket har sitt ursprung. Setras timmer kommer till 99 procent från Sverige och resten från Norge och Finland. Dessa länder rapporterar en positiv nettoinlagring av kol i skogen. » Kolinlagring i Setras träbaserade produkter i samhället minskade halten av växthusgaser i atmosfären med -0,47 miljoner ton koldioxid­ekvivalenter (MtCO2e). » Utsläppen i Setras värdekedja uppgick till 0,16 miljoner ton koldioxid­ ekvivalenter (MtCO2e). » Potentiellt undanhållna växthusutsläpp som kan undvikas i samhället tack vare Setras träprodukter, uppgår till totalt -3,2 miljoner ton koldioxid­ ekvivalenter (MtCO2e).

7

SKOGENS GULD

!

Den svenska skogen Hela 70 procent av Sveriges yta är täckt av skog vilket gör landet till Europas mest skogsrika land.

Den produktiva skogsmarken består av 42 procent tall, 39 procent gran och 19 procent löv.

Skogsbruk Av Sveriges totalt 28 miljoner hektar skogsmark är cirka 25 procent på olika sätt undantagna från skogsbruk. Där avverkas alltså ingen skog. Därutöver lämnas ytterligare 8–10 procent av arealen i brukade skogar som generell hänsyn i samband med avverkning. Enligt Riksskogstaxeringen finns det i dag 3,7 miljoner hektar skog som är äldre än 140 år. Gammal skog gynnar den biologiska mångfalden.

Återbeskogning Tack vare ett långsiktigt fokus på återplantering finns det dubbelt så mycket virke i den svenska skogen jämfört med för hundra år sedan. För varje träd som skördas, sätts 2–3 nya plantor i snitt. Återbeskogning är en av grundpelarna i svenskt skogsbruk och har varit lagstadgad sedan 1903.

8

WORKING WOOD 1|26

TILLVÄXTEN ÖKAR

Tillväxten i skogen ökar efter några år med mer nederbörd och färre skadeangrepp. Nettoupptaget av växthusgaser i skog och mark landade 2024 på 54,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det är en ökning med 8 miljoner ton jämfört med 2023.

Sveriges utsläpp har samtidigt stigit och uppgick 2024 till 47,5 miljoner ton.

Källa: Naturvårdsverket

9

I FOKUS

Europas snabbaste Den som kliver in i Setras supermoderna sågverk i Skinnskatteberg möts av en frisk doft av trä.

Här, i Västmanlands djupa skogar, sågas sedan ett och ett halvt år tillbaka klentimmer i en rasande fart.

T E X T: I VA S T E PÁ N B I L D : K L A S S J Ö B E R G

10

WORKING WOOD 1|26

Dagsrekordet ligger på en produktionshastighet om 1500 stockar per timme, vilket redan överstiger den ursprungliga målsättningen på 1400.

» 11

I FOKUS

Det har sågats timmer i Skinnskatteberg sedan 1911. Den nya såglinjen invigdes i oktober 2024.

D

e senaste åren har Setra investerat nära två miljarder i sina anläggningar för att utveckla och implementera ny teknik i sågverken. Med den nya klentimmersågen i Skinnskatteberg renodlas och effektiviseras produktionen – lejonparten av allt klentimmer tas nu om hand här.

Niklas Thorén, platschef, berättar: – Sågen är optimerad för att producera stora volymer klentimmer väldigt snabbt.

Linjen kör med en hastighet på 220 meter per minut och vi hanterar dubbelt så många stockar nu, jämfört med den gamla såglinjen. Det gör att klentimmersågen producerar samma volym som övriga sågverk, trots de klenare dimensionerna på 11–21 centimeter.

Genom att koncentrera allt klentimmer till Skinnskatteberg frigörs resurser att ta hand om grövre dimensioner hos Setras andra sågverk, vilket totalt sett innebär en produktionsökning för koncernen.

– Behovet av att kunna ta hand om klentimmer är större i dag, gallringarna har ökat och det finns mer klentimmer på marknaden, säger Niklas Thorén.

12

WORKING WOOD 1|26

SÅGVERKET I SKINNSKATTEBERG INVESTERINGSKOSTNAD: Cirka 200 miljoner kronor.

ANSTÄLLDA: 50 varav 45 i produktionen.

PRODUKTION: Omkring 260 000 kubikmeter sågad vara. Sågen har kapacitet att hantera 1 450 stockar per timme.

ANVÄNDNINGSOMRÅDEN: Klentimret vidareförädlas till hyvlade trävaror i Setras anläggning i Hasselfors och till limträ i Långshyttan. En stor del säljs som konstruktions­virke i form av plank och brädor till Tyskland, Frankrike och England. Restprodukter som spån och flis blir till bioenergi som värmer anläggningen i Skinnskatteberg. Flisen säljs även till massabruk.

Beslutet om den nya investeringen fattades redan 2021 och de senaste åren har varit intensiva. Den tidigare bandsågslinjen var anpassad för grövre dimensioner och krävde mycket underhåll.

Peter Hammarström, produktionschef i Skinnskatteberg, har varit med på hela förändringsresan.

– Vi har specialbyggt hela produktionslinjen och ökat kapaciteten i alla steg: mät­stationen, sågen, torken, justerverket och ut­lastningen.

Det är en helautomatiserad, modern och rak

Den nya såglinjen huserar i moderna och ljusa lokaler som byggts med KL-trä och limträ från Setra.

Arbetsmiljön har fått ett lyft och trivseln är hög. Axel Grusell, slipare och sågtekniker, har sin bas i sliprummet.

GRÖN OMSTÄLLNING

» Trä är det enda förnybara bygg­­materialet eftersom det absorberar koldioxid och låser in det i form av kol under hela sin livstid. Därför är de investeringar Setra gör också en viktig del av den gröna omställningen i svensk industri.

linje där virket går direkt till läggare och vidare ut för transport, säger han.

Det innebär en enorm förändring till det bättre även vad gäller arbetsmiljö då tyngre arbetsmoment har försvunnit. Den nya sågen är byggd med säkerhet och ergonomi i fokus där plattformar, arbetshöjder och hantering är genomtänkta.

– Samtidigt har det ställt stora krav på ny kompetens och många har behövt vidareutbilda sig. Den nya klingsågen är väldigt tekniskt avancerad och innebär helt nya arbetssätt. Till exempel har måttnoggrannhet blivit mycket viktigare, virket körs mot en uppriktningsvajer och det räcker med en halv millimeter fel i inställningen för att det ska bli stora problem, förklarar Peter.

Axel Grusell, slipare och sågtekniker, har fått helt nya arbetsuppgifter i och med ombyggnationen av såglinjen. Tidigare arbetade han som operatör i produktionen.

– Jag är ansvarig för all klinghantering och alla skärande verktyg. En del verktyg slipar jag själv på plats, medan större stål och

klingor slipas på annan ort. I min roll som sågtekniker ser jag även till att maskinerna är rätt inställda.

Som ensam slipare har Axel haft en nyckelroll vid uppstarten av den nya anläggningen.

– Det har varit mycket lärorikt och inspirerande. Vi har fått stöd och utbildning av våra leverantörer: Hewsaw, som tillverkat sågen, och Kvarnstrand som levererar sågklingor.

Axel menar att investeringen är oerhört positiv för Skinnskatteberg.

– Satsningen har gett stor framtidstro och det är väldigt roligt att vi får utveckla verksamheten, säger han. Vi är ett bra team med ett stort engagemang.

Han fortsätter: – Nästa steg för mig är att vi ska bli fler som kan sköta slipmaskinerna, båda skiften ska kunna slipa stål och jag kommer att utbilda mina kollegor. Behovet av kompetens ökar i takt med att vi skalar upp produktionen till full kapacitet och nu under våren kommer sågen också att övergå till produktion under dygnets alla timmar.❋ 13

FRAMTIDENS TRÄ

MAXIMERAD NYTTA Att skogen är viktig för klimatet är alla överens om. Men i den offentliga debatten går meningarna stundtals isär om hur skogsbruket ska bedrivas för att maximalt gynna klimatet.

T E X T: I VA S T E PÁ N

Hur ska skogen brukas för att göra mest nytta för klimatet? Är det bättre att låta den stå – eller att bruka den? Och varför syns inte hela klimatnyttan i dagens system?

14

WORKING WOOD 1|26

W

orking Wood har pratat med Peter Holmgren, doktor i skogsvetenskap och tidigare general­ direktör för CIFOR*, om klimatnytta, EU-regler och vanliga missuppfattningar i skogsdebatten.

Vad är klimatnytta i skogsbruket?

– Klimatnytta handlar i grunden om att minska mängden koldioxid i atmosfären.

Det sker på två sätt; genom att lagra kol i skogen, men framför allt genom att ersätta fossila material med träbaserade produkter, den så kallade substitutionseffekten. När förnybar träråvara används istället för plast, stål eller fossila bränslen – då stannar det fossila under mark och verklig klimatnytta uppstår.

Hur ska skogen brukas för att maximera klimatnyttan?

– Motorn i systemet är att skapa tillväxt i skogen. Ju mer skogen växer, desto mer koldioxid binds och samtidigt skapas mer råvara till produkter som kan ersätta fossila alternativ.

I Sverige har vi en hög nettotillväxt i skogen samtidigt som vi producerar stora mängder träbaserade produkter. Det ger en klimatnytta som överstiger våra svenska utsläpp.

Jag brukar säga att en stubbe är det säkraste beviset för att skogen jobbar för klimatet. Är det inte bättre för klimatet att bara låta skogen stå?

– Det är en vanlig uppfattning men den är inte generellt korrekt. Att låta skogen stå kan vara viktigt av vissa anledningar, som biologisk mångfald eller rekreation. I Sverige har vi avsatt

en fjärdedel av skogen för dessa ändamål. Det är också bättre för klimatet att låta skogen stå än att avskoga för jordbruk, gruvor eller infrastruktur. Men ur klimatsynpunkt missar man möjligheten att ersätta fos­sila material med virkesråvara och riskerar att gamla skogar skadas av storm eller angrepp.

Gammal skog är skör och ju äldre skogen blir desto mindre koldioxid binder den. Att enbart låta äldre skog stå minskar därmed klimatnyttan. Medelålders, växande skog, är det som binder mest koldioxid. Är hyggesfritt skogsbruk bättre för klimatet?

– Det finns inga tydliga klimatargument för hyggesfritt, däremot kan det vara trevligt ur rekreationssynpunkt att undvika kalhyggen.

Hyggesfritt skogsbruk ger lägre tillväxt, är dyrare och är mer utsatt för skador.

Varför syns inte hela klimatnyttan i EU:s sätt att mäta?

– Klimatrapporteringen bygger på att varje sektor eller land redovisar sina egna utsläpp och upptag. Exempelvis så minskar träprodukter från skogen utsläpp i andra sektorer, till exempel bygg eller energi. Den träråvara som Sverige exporterar till andra länder är inte heller något som vi kan tillgodoräkna oss i vårt nationella klimatbokslut.

Hur kan man då synliggöra hela klimatnyttan?

– Ett sätt är att komplettera dagens system med nya metoder. Förra året infördes till exempel en ny ISO-standard (ISO 13391) med särskilt fokus på att ­synliggöra substitutionseffekten och ge en helhetsbild där hela skogsnäringens klimatnytta mäts. Den har fått ett bra genomslag.❋

”EN STUBBE ÄR DET SÄKRASTE BEVISET FÖR ATT SKOGEN JOBBAR FÖR KLIMATET.” Peter Holmgren, doktor i skogsvetenskap och tidigare generaldirektör för CIFOR*

*CIFOR – Center for International Forestry Research

15

I H U V U D E T PÅ

MAGNUS WÅLINDER YRKE: Professor i byggmaterial vid KTH, skolan för arkitektur och samhällsbyggnad. Föreståndare för forskargruppen.

KARRIÄR: Omkring 20 års erfarenhet av FoU inom träteknik och trämaterial. Docent i trä och träkompositer, doktorsexamen i träteknik och träbearbetning. Bakgrund från bland annat SP Träteknik (nuvarande RISE), Trätek, EcoBuild Institute Excellence Centre, University of Maine.

FORSKNINGSINRIKTNING: Biobaserade byggmaterial från förnybara resurser.

T E X T: I VA S T E PÁ N BILD: ERIK THOR

Biobaserad byggindustri Byggindustrin måste ställa om och bli biobaserad.

För att detta ska bli verklighet behöver kunskapen öka, och här spelar utbildningarna av arkitekter och byggingenjörer en nyckelroll. Det menar Magnus Wålinder, professor i byggmaterial vid KTH.

16

WORKING WOOD 1|26

Broseniushallen vid KTH är ett makerspace för träkonstruktion där forskning, utveckling och industriell utveckling kopplas samman.

Här får bland annat studenter inom arkitektur samt byggingenjörer som läser Hus- och anläggningsteknik, tillämpa sina kunskaper praktiskt genom ett årligt brobyggarprojekt där en vinnare utses.

M

agnus Wålinder, professor i byggmaterial vid KTH, brinner för cirkularitet och biobaserade lösningar. Kanske kommer intresset för förnybara råvaror från uppväxten i Sundsvall, en stad som då var präglad av skogsindustrin, och från studentårens extraarbete vid sågverket.

Sedan 2011 innehar Magnus Wålinder en professur i byggnadsmaterialteknik och han valde att fördjupa sig i biobaserade byggmaterial. Det var en inriktning som visade sig ha framtiden för sig, och som har blivit en av lösningarna på samhällets stora klimatut­ maningar.

– Vi måste sträva efter en bioekonomi.

Dagens tillverkning av byggmaterialen betong och stål står för uppskattningsvis 20 procent av världens klimatutsläpp. Att cirkulera betong är väldigt svårt, trä däremot går att demontera och återanvända på ett helt annat sätt. Trä är obestridligt det bästa materialet ur ett bioekonomiskt synsätt och det enda som kan konkurrera med stål och betong när det gäller tekniska aspekter och tillgänglighet, säger Magnus.

”Arkitekter är den yrkesgrupp som har störst inverkan på material­valet vid nybyggna­ tion.”

De universitet som utbildar arkitekter och bygg­ ingenjörer spelar en nyckelroll i att utveckla framtidens träbyggande, menar Magnus.

– Studenterna hamnar ganska snabbt i beslutsfattande positioner i yrkeslivet och de måste veta hur klimatpåverkan kan minimeras vid byggnation och hur material ska kombineras för att minska åtgången av alla material.

Arkitekter är till exempel den yrkesgrupp som har störst inverkan på materialvalet vid nybyggnation.

Utbildningarna är inriktade på praktiska til�lämpningar som direkt kommer till nytta vid industriellt byggande. Trä är i allra högsta grad ett material som med olika förädlingstekniker såsom limning, ytbehandling och tryckimpregnering går att utveckla som ett ”ingenjörsmaterial”.

– Med rätt behandling är trä ett material som beter sig förutsägbart och som är lika beräkningsbart som stål och betong, säger Magnus. Vissa material har naturligt väldigt goda egenskaper ur ett ingenjörsperspektiv, till exempel plywood av björk.❋ 17

TA I T R Ä

Över 100 år av tillväxt

Innovativa industriella byggsystem mer än halverar koldioxidutsläppen jämfört med traditionellt byggande.

18

WORKING WOOD 1|26

BILD: ANDRE A S LUNDBERG

I en tid där byggbranschen generellt haft det tufft, sticker norrländska Lindbäcks ut. Kombinationen av tradition och innovation har gjort familjeföretagets affärsidé mer lönsam än någonsin.

T E X T: M A R I E K A R L S S O N

» 19

TA I T R Ä I fabriken i Piteå färdigställs moduler med inredning på löpande band. Fabriken drivs med förnybar energi.

P

B I L D : MARIA FÄLDT

å en marknad där konkurserna avlöst varandra fortsätter Lindbäcks att leverera, med vinst.

Ett bevis på att det industriella byggsystem som Lindbäcks producerar är både kostnadseffektivt och högkvalitativt.

Som Europas ledande producent av flerbostadshus bidrar Lindbäcks dessutom till ett minskat klimatavtryck, då man alltid väljer att bygga i trä.

I den toppmoderna fabriken i Piteå bygger Lindbäcks hus, ungefär som andra bygger bilar. Beställare är såväl kommunala som privata företag inom bygg- och fastighetssektorn, oftast med verksamhet runt Mälardalen och norrut. Produktionen sker industriellt i en kontrollerad högteknologisk miljö, där varje moment är noggrant kvalitetssäkrat och samtliga flöden under full kontroll. En process som utvecklats enligt LEAN-filosofin och som är avgörande för Lindbäcks fina framgångar, menar Ida Snäll, affärschef. − Vi har hittat en produktionsmodell som vi vet fungerar. Merparten av allt byggande sker vädersäkrat, inne i fabriken där det är varmt, torrt, ljust och ergonomiskt anpassat till en säker arbetsmiljö. Så stor del av huset som möjligt, färdigställs inomhus innan det skickas till montageplatsen där det sedan snabbt kan monteras och resas, förklarar Ida.

BILD: MARIA FÄLDT

”Lindbäcks älskar att ­jobba med framför­ hållning. Att samarbeta med en stabil och pålitlig leverantör som Setra är helt avgörande. Vi har enormt höga krav i vårt industriella flöde, leveransen måste ske exakt i rätt tid, på rätt plats, med rätt produkter. Det upplever vi verkligen att Setra lever upp till.”

Ida Snäll, affärschef

Fabriken som byggdes 2017 är inte bara en produktionsplats, den har också blivit något av en attraktion inom bygg- och samhällsbyggnadssektorn. Besökare från när och fjärran vill lära sig mer om Lind20

WORKING WOOD 1|26

BILD: MARIA FÄLDT

”LINDBÄCKS ÄR EN UPPSKATTAD SAMARBETSPARTNER.”

Kvarteret Dubbelkrut i Skellefteå består av 161 hyresrätter fördelade över fyra huskroppar. Husen är byggda i prefabricerade volymelement i trä från Lindbäcks.

Daniel Edman, försäljningschef Bygghandel & industri på Setra.

LINDBÄCKS VERKSAMHET » Grundades: 1924. » Huvudkontor och fabrik: Piteå, Haraholmen samt ett kontor i Stockholm. » Geografisk räckvidd: Hela norra Sverige och i Mälardalen. » Verksamhetsområde: Flerbostadshus – hyresrätter, bostadsrätter och vårdboenden. » Specialitet: Alla flerbostadshus byggs med trä­stomme, den största delen av produktionen sker industriellt i fabriken. » Omsättning 2025: 1.35 miljarder. » Resultat 2025: 25 miljoner efter skatt. » Antal anställda: 282.

PRECISION OCH LEVERANS bäcks industriella träbyggande och hållbara produktionsmetoder. Här finns erfarenhet och kunskap väl värd att dela. Fabriken är ju nästan som ny, sett till företagets drygt 100-åriga historia. − Vi är väldigt stolta över vår bakgrund.

1924 började det hela med en familjeägd byasåg. Jag tror att framgången handlar om att vi aldrig nöjt oss med gamla meriter. Hos oss på Lindbäcks är innovation en tradition. I långsiktig och nära samverkan med aktörer som Luleå tekniska universitet,

Setras balkar blir bärande delar i Lindbäcks golvmoduler och ramkonstruktioner. Exakt precision vid leverans är avgörande för att inte skapa flaskhalsar i produktionen. Råvaran till Setras limträbalkar kommer uteslutande från Mellanskogs ägare, det vill säga små och medelstora skogsägare från Mälardalen till Östersund.

Mellanskog är ensam huvudägare i Setra.

har vi ­genom åren lyckats hitta många nya lösningar som genererat konkurrensfördelar, säger Ida. Trots att termen industriellt byggande ­leder tanken till repetitiva moment, har Lindbäcks aldrig byggt samma hus två gånger. Däremot är många av de olika beståndsdelarna desamma, vilket skapar smarta arbetssätt och en förutsägbar kvalitet. − Vi vet hur vi kan hjälpa våra kunder att gå plus på sista raden. Vi rekommenderar vilka vägar som är smartast att ta, vilka val som fungerar och som ger bäst resultat efter kundens önskemål. Målet är alltid att skapa lönsamhet, lika mycket för vår kund som för oss, säger Ida.

Lindbäcks erbjuder en helhetslösning. De projekterar, bygger och utvecklar hållbart, resurssnålt och klimatsmart, i trä. Till sin hjälp har de lika dedikerade samarbetspartners. Sedan 2013 har Setra levererat limträ i specialdimensioner med hög precision och i rätt leveransordning.

Lindbäcks är en uppskattad samarbetspartner, framhåller Daniel Edman, försäljningschef Bygghandel & industri på Setra.

– Vi skräddarsyr limträbalkar, bland annat med prefabricerade hål och urtag för snabba montage. Vi ställer lätt om till exakt de dimensioner som behövs och reserverar alltid kapacitet för Lindbäcks, så att de garanterat har rätt material i rätt tid.

Det är många ­kubik limträ per år som rullar från Långshyttan till Piteå, något som vi är mycket stolta över, säger Daniel. ❋ 21

TRÄKUNSKAP

Furu tar plats i sortimentet Furu tar nu plats som ett standardmaterial för konstruktionsvirke, limträ och i KL-träapplikationer. Bakom utvecklingen ligger den minskade tillgången på gran, orsakad framför allt av granbarkborreskador, och att tallen främjas vid återplantering när skogsbruket utvecklar sin ståndortsanpassning.

T E X T: I VA S T E PÁ N I L L U S T R AT I O N : M A D E L E N L I N D G R E N

B I L D : PAT R I C K D E G E R M A N

DANIEL WILDED PRODUKTCHEF BYGGLÖSNINGAR PÅ SETRA

22

WORKING WOOD 1|26

Eftersom gran under lång tid varit det vanligaste träslaget i Sverige har det även dominerat som byggvirke, medan furu främst använts för interiör- och tryckimpregnerade produkter.

Konstruktionsvirke i furu har funnits länge på marknaden. I Setras sortiment finns både obehandlat hyvlat virke och tryckimpregnerat.

– Under våren har Setra lanserat nya produkter: standardbalkar i furu och KL-trä med mellanskikt i furu, säger Daniel Wilded, produktchef Bygglösningar på Setra.

En limträbalk i furu eller gran har likvärdiga egenskaper och är samma produkt sett till funktion. Materialen ingår i samma standardiserade hållfasthetsklasser.

– Det som skiljer sig är att furu har lättare att dra åt sig fukt och därför inte ska användas för vissa ändamål. ”Rätt material på rätt plats” gäller även fortsättningsvis. Det har även funnits en rädsla för att furu ”blånar”, något som är en skönhetsfråga och inte påverkar styrkemässigt, säger Daniel Wilded.

Tillgång till träslag och traditioner är det som främst styr val av virke i olika länder.

– I exempelvis Japan har man en lång tradition av att använda furu i limträ. I Italien och Tyskland använder man också furu men man har även tillgång till lärk, och väljer då det, säger Daniel Wilded.❋

2 TILLGÅNG OCH TRADITION

1 SETRAS SORTIMENT AV LIMTRÄ Setra har ett brett sortiment av limträ. Läs mer på vår webb.

» Tillgången på trä, och kunskapen om olika träslags egenskaper, har alltid påverkat vilka träslag som används i byggande. » Historiskt har vi i Sverige använt många olika träslag, även lövträd. » Att gran skulle passa bättre för konstruktion är en gammal sanning som levt kvar i Sverige av ren vana.

Jämför vi med till exempel Kanada görs där ingen skillnad på träslagen, utan de säljs ofta i ett helt mixat sortiment.

Källa: Svenskt Trä

3 EGENSKAPER

» Sett till hållfast- och styvhetsparametrar, liksom densitet, är furu oftast snäppet bättre än gran i labbtester. » För konstruktören är det ingen skillnad mellan olika barrträslag. De delas in i samma standardiserade hållfasthetsklasser, som exempelvis C24.

» I hållfasthetstabeller behandlas barrträd som byggstatiskt likvärdiga.

» Furu kan ersätta granvirke

i allt utom särskilt väderut­ satta delar av ett byggprojekt.

Källa: Svenskt Trä

23 23

Jorden runt BILD: BABER STUDIO

» Setras marknader är Sverige (32 %), Europa (35%), Asien och Australien (10 %), Nordafrika och Mellanöstern (15 %) samt USA (8 %).

BILD: GF55 ARCHITECTS

Största träprojektet i NY I New York ska över 500 nya bostäder med blandade upplåtelseformer byggas på Staten Islands norra kust. Projektet blir det största bostadsprojektet i massivträ i New York och ett av de största i USA. Genom att använda massivträ ska projektets klimatavtryck minska samtidigt som byggtiden kortas. Projektet bidrar även till stadens strategi för en grön ekonomi. Planerad byggstart 2027.

Brandstation i trä­ Australiens första brandstation byggd i trä har tilldelats ett internationellt hållbarhetspris av organisationen Built by Nature i kategorin ”Public Infrastructure”.

Den 2 695 kvadratmeter stora stationen i Maryborough, Queensland, är byggd i KL-trä och limträ. Tack vare prefabricerade element kunde monteringen ske på endast två veckor. ”Projektet lagrar kol, stödjer ­Queenslands träindustri och visar att massivt trä effektivt kan användas för att ­genomföra komplexa ­infrastruktursatsningar i offentlig sektor” lyder motiveringen.

Projektet visades också på klimatkonferensen COP30 i Brasilien 2025.

GLOBALA FLÖDEN

Den globala handeln med träråvaror påverkades under 2025 framför allt av USA:s importtullar, Rysslands krig mot Ukraina, konflikten Israel/Palestina och ekonomisk osäkerhet i Europa. Under 2026 förväntas exporten från Europa till Kina öka med 10 procent och handeln inom Europa öka med 5 procent.

Kanadas export till Kina +5% Europas export till USA är oförändrad

Handeln inom Europa +5% Europa importerar inga trävaror från Ryssland Europas export till Kina +10%

Europas export till norra Afrika är oförändrad

» NYA HANDELSMÖNSTER

Förändringar i import och export under 2025 jämfört med prognos för 2026.

Källa: Eurostat, USDA, UK Trad info, China Customs

24

WORKING WOOD 1|26

BILD: KL A S SJÖBERG

Bygge av skola i norska Båtsfjord.

EFTERFRÅGAN VÄNTAS ÖVERSTIGA TILLGÅNGEN Den globala efterfrågan på träråvara väntas stiga med 50–70 miljoner kubikmeter fram till år 2030, enligt prognoser från Timwood. Den totala årliga globala efterfrågan kommer då att närma sig 400 miljoner kubikmeter, vilket i dagsläget tydligt överstiger tillgången på träråvara. Insektsangrepp i Europa, skörderestriktioner i Kina, begränsningar i plantering i Sydamerika, sanktioner mot Ryssland och motstridiga regleringar för skogsbruket inom EU, håller produktionen nere.

– I år råder i princip en balans mellan utbud och efterfrågan av träråvara, trots en svag byggkonjunktur. För att klara omställningen till ett hållbart samhälle där trä­ råvara spelar en väsentlig roll, är det viktigt att åtgärder vidtas som främjar produktionen de kommande åren, säger Olle Berg, direktör för marknad och affärsutveckling på Setra.

25

U T V A LT

Innehåll

BIL D : M A RI A FÄ L DT

FLEXIBELT MATERIAL 01 Limträ används i en rad olika typer av byggprojekt och passar både i större bärande konstruktioner och i mindre sammanhang.

Limträ är ett vanligt val i taklösningar, pelare och stommar i större lokaler, men även som del i bjälklag tillsammans med KL-trä.

NTR-KLASSAT Nu finns även tryckimpregnerat limträ som är NTR-klassat, och uppfyller branschens krav för förbättrat skydd mot röta och andra 26 angrepp. Materialet är biologiska särskilt lämpat för konstruktioner i fuktutsatta eller utomhusnära miljöer, till exempel som en formstabil grund under trall.

» LINDBÄCKS INDUSTRIELLA BYGGSYSTEM Det anrika familjeföretaget är Europas ledande producent av flerbostadshus i trä. Sid 18.

Lämpligt med limträ

Sortimentet av limträ – det hållfasta och mångsidiga materialet » MAGNUS WÅLINDER –Hurhar vidareutvecklats och finns tillgängligt i både gran och furu.

Brinner för en biobaserad ska skogen brukas för att göra mest byggindustri. Sid 16. nytta för klimatet? Peter Holmgren, doktor i Nu är även tryckimpregnerat (NTR-klassat) limträ och limträ skogsvetenskap, reder ut begreppen. Sid 14. i furu en del av Setras standardsortiment. » FRAMTIDENS TRÄ

BILD: MÅNS BERG

I L L U S T R AT I O N : M A D E L E N L I N D G R E N

T E X T: I VA S T E PÁ N F O T O : K L A S S J Ö B E R G

PRENUMERERA! Använd QR-koden Limträ kännetecknas av hög och få en kostnadsfri styrka i förhållande till sin vikt, Limträ ingår i ett lagerfört prenumeration på vilket möjliggör byggnation av standardsortiment ochmagasinet kan bärande konstruktioner med även produceras i större Working Wood.

STABIL BÄRFÖRen effektiv materialanvänddimensioner. Det omfattar MÅGA VID BRAND ning och samtidigt uppnådd balkar med bredder upp till TRÄKUNSKAP » Limträ behåller sin önskad kapacitet. Miljövaru215 mm och längder som Furu och gran har bärande funktion deklarationer visar att trä överstiger 20 meter. För proTRÄ ÄR OBESTRIDLIGT DET likvärdiga egenskaper under en längre tid vanligtvis har betydligt lägre sett till funktion. jekt med särskilda krav finns BÄSTA MATERIALET UR ETT vid brand, vilket ger miljöpåverkan än exempelvis möjlighet att beställa limträ i BIOEKONOMISKT SYNSÄTT. Sid 22. ett långsamt förlopp. stål och betong. Utöver de andra mått och utformningar, Konstruktioner kan tekniska fördelarna används exempelvis med snedkapningar dimensioneras för att REDAKTION limträ ofta även för att det eller bearbetning för infästklara olika brandklasWorking i Sverige och utomlands med syftet att öka kunskapen bidrar med ett varmt ochWood vänder sig till Setras kunder, samarbetspartners och intressenter ning och förankring. Bredare ser, exempelvis 30, 60 trä som byggmaterial samt ge inspiration. Magasinet ges ut på svenska och engelska. UPPLAGA: 4 800 ex. ADRESS: Setra Group, naturligt uttryck,om särskilt när eller 90 minuter. Större balkar limmas med blocklimBox 3027, 169 03 Solna. TEL: 08-705 03 00. E-POST: workingwood@setragroup.com. ANSVARIG UTGIVARE: Melanie Sjögren. PRODUKTION: balkdimensioner ger konstruktionen lämnas synlig. ning eller skruvlimning för att Chiffer AB. REDAKTÖR: Iva Stepán. ART DIRECTOR: Anna-Karin Schröder. REPRO: Italgraf. TRYCK: Stibo OMSLAG: Sågen längre motståndstid klara laster och brandkrav. i Skinnskatteberg. FOTOGRAF: Klas Sjöberg. Allt osignerat material är redaktionellt. Foton utan byline krediteras bildbyrå. Vad vill du läsa om i nästa innan bärförmågan nummer? Tips och idéer skickas till workingwood@setragroup.com. För fler nyheter från Setra, besök setragroup.com och följ oss på LinkedIn. påverkas.

Starka egenskaper

BILD: JOHAN ELDROT

2

26

WORKING WOOD 1|26 WORKING WOOD 1|26

BILD: ERIK THOR

»

Standard och undanpassat

KRÖNIKA

PETER FUNK, affärsområdeschef Bygglösningar och komponenter, berättar om planerna för Setras träindustricenter i Långshyttan.

ÖKANDE EFTERFRÅGAN I LÅNGSHYTTAN

S

etras träindustricenter i Långshyttan tar nu ett tydligt kliv framåt som en strategisk och långsiktig materialleverantör till industriella kunder. Efter en längre lågkonjunktur ser vi inför hösten en stigande efterfrågan – ett styrketecken som hoppfullt pekar mot en vändande marknad. Med en livskraftig och flexibel verksamhet i sydöstra Dalarna står vi redo att skala upp produktionen i takt med att industrins behov växer.

I Långshyttan har vi utvecklat vårt erbjudande från att främst leverera skräddarsydda lösningar i limträ och KL-trä för enskilda projekt, till att i allt högre grad bli en stabil partner för industriella aktörer. Genom ett breddat produktsortiment och mer standardiserade lösningar skapar vi effektiva materialflöden och tillförlitliga leveranser som möter industrins krav på kvalitet, precision och leveranssäkerhet.

Under våren har vi levererat produkter för industriell vidareförädling och integration i större systemlösningar. Det gäller exempelvis element i form av KL-skivor, kombinerat med bearbetat limträ som insatsmaterial i fasadelement, trappsystem i KL-trä för alla upptänkliga byggsystem oavsett stommaterial, samt materialspecar bestående av KL-element och limträ

för ribbdäck – prefabricerade bjälklag i KL-trä och limträ. Dessa lösningar gör det möjligt för våra kunder att effektivisera sina processer och skapa rationella byggsystem med trä.

Vår ambition är att vara en självklar materialpartner oavsett projektets omfattning eller konstruktionstyp. Setra kan leverera enskilda komponenter som balkonger, bjälklag, trappor, hisschakt med mera, samt vara en relevant leverantör för tillverkare av ribbelement eller fackverk – integrerade i projekt där trä samverkar med andra material. Det gör oss till en flexibel leverantör i en industriell värdekedja där samarbete och anpassningsförmåga är avgörande.

Samtidigt fortsätter vi att leverera KL-trä och limträ till både stora och små projekt. Kunder som väljer Setra kan förvänta sig högkvalitativa och hållbara produkter, teknisk kompetens och ett smidigt samarbete där service och långsiktighet står i fokus.

Genom att bredda verksamheten i Långshyttan har Setra stärkt sin konkurrenskraft och position som en stark aktör inom industriellt träbyggande i en tid med stora utmaningar. Med träets centrala roll i omställningen till ett mer hållbart och klimatsmart samhälle fortsätter vi att utvecklas – som en pålitlig materialleverantör till industrin, i dag och i framtiden.❋ 27

Setra Group Box 3027 169 03 Solna

TRÄIGT

KLENTIMMERSÅGEN SETRA SKINNSKATTEBERG VÄSTMANLAND Den nya klentimmerlinjen i Skinnskatteberg hanterar dimensioner på 11-21 centimeter. Klingsågen är tekniskt avancerad och exakta inställningar är helt avgörande för slutresultatet. En halv millimeter fel i inställningen kan skapa stora avvikelser.

28

WORKING WOOD #1|22

S e t r a G r o u p , B o x 3 0 2 7, 1 6 9 0 3 S o ln a . s e t r a g r o u p . c o m