Hållbarhetsrapport 2025

2025 Års- och Hållbarhetsredovisning

MED FOKUS PÅ EN FRAMTID I TRÄ

Grönsamma framsteg Vår vision är att göra affärer som fler än vi tjänar på – det kallar vi för Grönsamhet. Aktiviteter och åtgärder som leder framåt mot vår vision kallar vi för grönsamma framsteg. Vid varje hållbarhetsfråga i redovisningen presenteras ett framsteg som vi är extra stolta över.

Vision...........................................................................4 Det här är Setra.......................................................... 6 Setra i korthet 2025................................................. 10 VD-ord..................................................................... 12 VÅRT HÅLLBARHETSARBETE................................ 14 Grönsamhet............................................................. 16 Omvärldsfaktorer...................................................... 18 Setras värdekedja..................................................... 22 Våra hållbarhetsmål.................................................. 24 VÅRA VIKTIGASTE HÅLLBARHETSFRÅGOR.......... 26 Vårt erbjudande....................................................... 28 Förnyelsebar råvara.................................................. 36 Resurseffektiv verksamhet........................................ 44 Säkerhet, kultur och kollegor.................................... 52 Våra transporter....................................................... 60 Klimatbokslut och klimatnytta................................... 66 Setras ledning och styrelse........................................ 76 Styrning av hållbarhetsarbetet.................................... 78 Hållbarhetsrisker....................................................... 82 GRI-index.................................................................. 86 Om redovisningen..................................................... 89 ÅRSREDOVISNING................................................. 91

Projekt: Norra Ängby kyrka Arkitekt tillbyggnad: Witte Sundell

Kontaktuppgifter................................................... 146

Bild framsida Projekt: Electrolux , Stockholm Arkitekt: Archus

Den här symbolen tar dig åter till innehållssidan

2

3

VISION

Vår vision är att skapa långsiktig lönsamhet och bidra till den gröna omställningen i världen genom att göra affärer som fler än vi tjänar på.

4

5

DET HÄR ÄR SETRA

Svensk skog blir klimat­smarta

bostäder på global marknad

Våra marknader ANDEL AV OMSÄTTNINGEN

SVERIGE

32 %

Setra är en av Sveriges största träindustrier med en över 100årig historia. Vi förädlar skogsråvara från ansvarsfullt brukade skogar i vårt närområde till klimatsmarta trävaror för byggande och boende på en global marknad. Våra restströmmar – bark, flis och spån – ger stor klimatnytta och används bland annat till förnybara förpackningar och grön energi.

Vår vision, att göra affärer som gynnar fler än oss själva, genomsyrar hur vi arbetar med hållbarhet i hela värdekedjan.

Genom att ta vara på så mycket som möjligt av varje stock och omvandla den till klimatvänliga och långlivade produkter kombinerar vi lönsamhet med hållbarhet, vilket skapar värde för både kunder och samhälle.

6

ÖVRIGA EUROPA USA

8%

35 %

ASIEN & AUSTRALIEN

10 %

NORDAFRIKA & MELLANÖSTERN

15 %

7

DET HÄR ÄR SETRA

Vi förädlar skogen till

förnybara byggmaterial MALÅ

Våra produktionsenheter Producerad volym 2025, m3

Medelantal anställda 2025

Hasselfors*

320 000

119

Heby

245 000

84

Kastet

237 000

66

Nyby

199 000

72

Färila

193 000

76

Malå*

148 000

88

Skinnskatteberg

203 000

66

Trä är det enda förnybara byggmaterialet – som dessutom binder koldioxid från atmosfären när träden växer och lagrar den i form av kol under hela sin livslängd. Våra produkter bidrar till den gröna omställningen genom att både lagra koldioxid och ersätta fossila alternativ. Setras sågverk och för­ädlingsenheter har en lång industrihistoria och utvecklas ständigt efter marknadens behov.

SÅGVERK

FÄRILA KASTET/ PYROCELL LÅNGSHYTTAN

SKINNSKATTEBERG

FÖRÄDLINGSENHETER

NYBY HEBY

HASSELFORS

Långshyttan

45 000

113

Setra Wood Products (Storbritannien)

19 000

49

PYROLYSFABRIK, BIOOLJA Kapacitet, ton

Kastet – Pyrocell**

25 000

14

* Inkluderar även förädlade varor. ** Pyrocell ägs till 50 % av Setra och 50 % av Preem.

8

SETRA WOOD PRODUCTS (STORBRITANNIEN)

Genom långsiktiga och hållbara investeringar i ny teknik förbättrar vi både kapacitet och effektivitet för att snabbare kunna omvandla mer skogsråvara till trävaror. När vi investerar i ny teknik ger det samtidigt en ökad säkerhet och bättre arbets­miljö för våra 825 medarbetare. Våra värderingar – engagemang, nytänkande och ansvar – präglar vår kultur och driver utvecklingen framåt.

Koncernen består av sju sågverk och två förädlingsenheter, varav en i Storbritannien, huvudkontor i Solna samt kundservice, IT och logistik i Gävle. Vi har säljkontor i Storbritannien, Spanien, Polen, Japan och Kina och omsatte totalt 5,7 miljarder kronor 2025. Setra bildades 2003 när sågverken och förädlingsindustrierna i AssiDomän Timber och Mindab slogs samman. Sedan 30 april 2025 ägs Setra av Mellanskog (99,6 procent).

9

SETRA I KORTHET 2025

Setra i korthet 2025 Strategiska satsningar Under 2025 förvärvade Mellanskog hela Sveaskogs innehav i Setra Group AB och äger nu 99,6 procent. Det ger goda förutsättningar för fortsatt tillväxt och utveckling tillsammans. I oktober tecknades ett avtal avseende försäljning av Malå Såg AB med tillträde planerat under första halvåret 2026. Syftet med försäljningen är att vi vill fokusera verksamheten närmare råvaran i Mellansverige och stärka vår position där. Det förändrade världsläget har krävt anpassningar.

I träindusticentret i Långshyttan minskades

personalstyrkan med drygt 50 personer efter beslut att tills vidare övergå till periodvis produktion av KL-trä. Vid sågverket i Hasselfors genomfördes en produktionsanpassning, vilket innebar varsel för 50 medarbetare. Under året lanserades Setras förbättringsprogram 100+ med målet att stärka lönsamheten med 100 Mkr. Programmet har både gett goda ekonomiska effekter i form av besparing i bestående förbättringar och i engångsbesparingar och samtidigt bidragit positivt till vårt hållbarhetsarbete.

Tufft år men vid gott mod 2025 har varit ett riktigt tufft år för hela sågverksbranschen och även för oss. Men vi ser framåt. Investeringen i klentimmersågen i Skinnskatteberg börjar bära frukt, likaså det

ändrade fokuset i Långshyttan. Fokus framåt är att förädla mer, hitta nya marknader, marknadsanpassa vårt längdprogram ännu mer och öka lönsamheten genom att sälja rätt produkter.

Engagerade medarbetare höjer säkerheten Med ett fortsatt högt fokus på säkerhet fortsätter vi att minska antalet arbetsplatsolyckor. Det systematiska förbättringsarbetet omfattar både maskinlinjer och medarbetare, med särskilt fokus på förebyggande insatser. Vi ser ett ökat engagemang bland medarbetarna i säkerhets-

10

och riskfrågor. Vid dagliga pulsmöten på produktionsenheterna följer vi upp ledarskap och mål och förbättrar oss utifrån avvikelser.

Verktyget Fair & Just hjälper oss att identifiera mänskliga faktorer vid olyckor.

Nettomsättning Nettomsättning Olycksfallsper affär (MKR) perfrekvens affär (MKR)

Olycksfallsfrekvens

1,2

(LTA FREQUENCY RATE*)

2 988

(LTA FREQUENCY RATE*)

2 988 11,93

11,93

7,78 1 531

1 531 1 026

7,78

026 miljoner 1ton

CO som lagras i

2024 2 2025 form av kol i sålda olyckor med sjukskrivning SÅGADE FÖRÄDLADE BIOSÅGADE*Antalet FÖRÄDLADE BIOsom följd, per miljonPRODUKTER arbetade timmar.

TRÄVAROR TRÄVAROR PRODUKTER TRÄVAROR trävaror TRÄVAROR

2024

Förbättringsprogram 100+ Setras interna förbättringsprogram över hela koncernen resulterade i en besparing på över 100 MSEK.

2025

*Antalet olyckor med sjukskrivning som följd, per miljon arbetade timmar.

1

PROCENTENHET REDUCERAD AVKAPSANDEL (2023–2025)

Ekonomiska flöden 2025 (MKR) Kunder

Försäljning av trävaror, bioprodukter och byggsystem

5 618

Leverantörer, råvara

Inköp av timmerråvara

-3 597

Leverantörer, transporter

Transportkostnader

-579

Leverantörer, övriga

Inköp av andra varor och tjänster samt avskrivningar

-1 434

Anställda

Löner och sociala kostnader

-632

Långivare

Räntor

-45

Staten

Skatter

128

Nettoresultat

-539

11

VD-ORD

Trä har en given plats i den gröna omställningen Historiskt höga timmerpriser, en starkare svensk krona och en svag global efterfrågan gjorde 2025 till ett av de svåraste åren på länge för svensk träindustri. Omvärldsläget har satt stor press på Setras underliggande lönsamhet, vilket också lett till nödvändiga och kraftfulla förändringar för att stärka Setras långsiktiga konkurrenskraft.

Marknadsförutsättningarna under 2025 var fortsatt mycket utmanande. För­ hållandet mellan färdigvarupris och råvarukostnad försämrades kraftigt under året och situationen förvärrades ytterligare av att den svenska kronan stärktes kraftigt mot de valutor där Setra har sin största exponering, vilket pressade lönsamheten ytterligare. Den fortsatt svaga byggkonjunkturen höll dessutom tillbaka den globala efter­ frågan på sågade trävaror generellt och särskilt på korslimmat trä och trä­ komponenter på vår hemmamarknad.

Nödvändiga anpassningar Mot denna bakgrund genomförde vi under året en omfattande produktions­ anpassning inom affärsområdet Bygglösningar och Komponenter samtidigt som produktionen vid flera av koncernens sågverk anpassades efter rådande marknadsläge. Som en konsekvens gjordes också en partiell nedskrivning av anläggningstillgångarna för att reflektera återvinningsvärdet.

100+ levererar – och mer därtill En ljuspunkt i ett tufft år är att vårt förbättringsprogram 100+ överträffade förväntningarna. Programmet, som

12

syftar till att minska de fasta kost­ naderna med 100 MSEK, har vid årets slut levererat en uthållig kostnads­ minskning om 109 MSEK per år.

Därutöver har ytterligare 58 MSEK i engångseffekter realiserats. Det visar att Setras organisation har förmågan att ställa om och effektivisera, även under svåra yttre förutsättningar. Förbättrings­ programmet fortsätter under 2026 och förväntas ytterligare förbättra Setras kostnadseffektivitet och underliggande konkurrenskraft.

Ett nytt ägarkapitel Under 2025 fullföljdes den ägarförändring som aviserades i slutet av före­ gående år. Den 1 maj 2025 avträdde Sveaskog sitt ägarskap och Mellanskog Ekonomisk förening blev ägare av 99,6 procent av aktierna i Setra Group. Vi ser stor potential i att samarbeta närmare och mer dynamiskt med Mellanskog för att på så vis frigöra större värden genom hela värdekedjan.

Investering i och försäljning av en såg i världsklass Under året färdigställdes den nya, toppmoderna sågen i Malå som har kapacitet för 339 000 kubikmeter sågat

virke. I oktober tecknades ett avtal med den österrikiska sågverks­koncernen HS Timber Group AG om försäljning av anläggningen. Affären förväntas slut­föras under första halvåret 2026.

Utsikter framåt Råvarupriserna förväntas falla från en historiskt hög nivå som en följd av en förändrad efterfrågebalans samtidigt som vi förväntar oss att den globala byggkonjunkturen börjar återhämta sig långsamt. Tullar på den amerikanska marknaden och fortsatt svag efterfrågan globalt innebär att omvärldstrycket kvarstår under 2026. Vi möter det med en kostnadsstruktur som är väsentligt förbättrad, en tydlig ägare och en organisation som har visat att den kan leverera förändring. Trä är och förblir en förnybar, fossilfri och koldioxid­bindande resurs med en given plats i den gröna omställningen – och Setra är väl positionerad att ta den platsen när marknaden vänder.

MARCUS WESTDAHL, VD OCH KONCERNCHEF

13

VÅRT HÅLLBARHETSARBETE

Setras hållbarhetsarbete

14

15

GRÖNSAMHET

Grönsamhet – affärer för en hållbar framtid Vår vision är att skapa långsiktig lönsamhet och bidra till den gröna omställningen genom att göra affärer som fler än vi tjänar på. Vi kallar detta Grön lönsamhet – Grönsamhet.

I linje med visionen fokuserar Setras hållbarhetsarbete på att ta ansvar för vår påverkan på människor, samhälle och miljö i hela värdekedjan.

Utgångspunkter i hållbarhetsarbetet På Setra arbetar vi för en hållbar utveckling. Vi tar hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter när vi driver och utvecklar vår verksamhet. Vi arbetar för att minska negativa avtryck och öka positiva effekter längs hela vår värdekedja, tillsammans med våra samarbetspartners – från råvaran i skogen till färdiga produkter hos våra kunder.

Setras hållbarhetsstrategi utgår från vår hållbarhetspolicy. Den beskriver vårt ansvar för både negativ och positiv påverkan på miljö och människor, hur vi följer våra värderingar, och agerar grönsamt, att vår kommunikation är ärlig och transparent, att vi efterlever lagar och regler samt att vi aktivt arbetar för ständiga förbättringar.

Våra viktigaste hållbarhetsfrågor Setras hållbarhetsarbete fokuserar på områden där vi har störst möjlighet att göra skillnad. Vi har vägt samman intressenternas värderingar med vår verksamhets faktiska påverkan, risker och möjligheter samt omvärldsfaktorer. De viktigaste hållbarhetsfrågorna inkluderar både aspekter som rör den egna verksamheten, som resurseffektiv produktion, arbetsmiljö och säkerhet och områden som vi kan påverka indirekt, såsom råvara och transporter. Läs mer om våra väsentliga hållbarhetsfrågor på sidan 26. Övergripande mål Som ett av Sveriges största träindustriföretag har vi ett ansvar att minska vår klimatpåverkan och bidra till samhällets omställning för att nå klimatmålen.

Setras övergripande verksamhetsmål är att vara en ledande och lönsam aktör inom träindustrin med en tydlig hållbarhetsinriktning. När kraven från omvärlden ökar, arbetar vi aktivt med att sätta realistiska men utmanande mål som stödjer EU:s färdplan och de nationella målen.

Klimatmål till 2040 Setras klimatmål tar rygg på Skogsindustriernas Framtidsagenda, som fokuserar på klimat, cirkularitet och biologisk mångfald, med sikte på år 2040. Utifrån dessa löften har Setra definierat tre fokusområden som klimatmål till 2040:

• Produktionen ska vara fossilfri.

• Fossilfria transporter inom Sverige.

Projekt: BonnOlles Torn, lägenhetshus, Örnsköldsvik Arkitekt: Linda Näslund, Näslund Arkitektur

16

• Ökad klimatnytta genom ökad försäljning av trävaror som binder kol och ersätter fossilintensiva alternativ.

17

OMVÄRLDSFAKTORER

Omvärldsfaktorer 2025 har, utan omsvep, varit ett besvärligt år för trävaruindustrin. Lönsamheten har pressats av höga råvarukostnader, låga försäljningspriser, virkesbrist, en starkare krona, svag byggkonjunktur, tullproblem och krig. I backspegeln är det lätt att se ett mönster av återkommande kriser i branschen – lågkonjunkturerna kommer och går, men orsakerna varierar. Det gångna året sticker ändå ut. Nästan alla parametrar har dragit åt fel håll, vilket gör 2025 unikt i sitt slag.

Förändrade EU-krav och anpassade hållbarhetsdirektiv EU:s omarbetade regelverk fortsätter att ställa krav på transparens och hållbarhet, samtidigt som det så kallade Omnibus-paketet 2025 innebär betydande förenklingar och minskad omfattning i vilka företag som omfattas av kraven i CSRD och CSDDD. Setra kommer med de nya gränsnivåerna inte längre falla inom scopet för dessa direktiv.

Gällande klimatomställning och biologisk mångfald fortsätter EU:s arbete genom den gröna given och kompletterande regelverk. Ambitionen om klimatneutralitet 2050 ligger fast, med ökat fokus på hållbar resurs­ användning och cirkulära värdekedjor i skogssektorn.

Det innebär ökade krav på verifierbar klimat- och naturpåverkan i hela värdekedjan.

Källa: Europeiska rådet

Utmaningar i klimatrapportering GHG-protokollets Land Sector and Removals Standard (LSRG) publiceras i början på 2026. Standarden ska harmonisera rapportering av utsläpp och koldioxidupptag från markanvändning, vilket gör den central för skogs­ industrins klimatbokslut. SBTi:s FLAG-ramverk fortsätter vara kopplat till LSRG, och berörda företag ska sätta FLAG-mål inom sex månader efter LSRG:s slutliga publicering. Trots osäkerhet med förseningar i tidplaner och

hur målen ska verifieras, fortsätter Setra att rapportera enligt GHG-protokollet och förbereda sig för de kommande kraven. Vi samarbetar aktivt med branschaktörer för att utveckla anpassade lösningar och säkerställa robusta rapporteringsprocesser.

Källa: Greenhouse Gas Protocol

Globalt miljösamarbete Det globala miljösamarbetet fortsätter att utvecklas, särskilt inom klimatfinansiering, biologisk mångfald och arbetet mot plastföroreningar. Biologisk mångfald är fortsatt en central fråga. Trots vissa framsteg saknas tydliga internationella överenskommelser för

18

att stoppa avskogning och skala upp naturfinansieringen för att nå målen till 2030 om att skydda och restaurera 30 procent av land, hav och ekosystem.

Frågan väntas stå i fokus i internationella miljöprocesser under 2026.

Ekonomiska frågetecken 2026 Globala geopolitiska spänningar och en fortsatt osäker klimatpolitik påverkar även 2026 års marknadsförutsättningar för trä­varubranschen. Trots internationella klimatmål som talar för ökat träbyggande saknas fortfarande en tillräckligt stark och förutsägbar styrning för att kunna realisera denna potential. Hög inflation och högt ränteläge dämpade efterfrågan kraftigt under 2024, och även om 2025 innebar början på en återhämtning är utgångsläget inför 2026 fortsatt utmanande.

USA:s tullar på trävaror, papper och kartong, införda med kort varsel, är exempel på hur handelspolitiken blivit ett verktyg i geo­politiska maktspel, vilket förändrar handelsströmmar och ökar konkurrensen på Europas marknader. När fler länder styr sina export­flöden mot EU, pressas svenska producenter av aktörer med lägre kostnadsbas och därmed betydligt lägre priser. Osäkerheten påverkar också efterfrågan, vilket gör marknaden mer snabbrörlig och svår att förutse.

På den europeiska marknaden är bygg­ konjunkturen fortsatt svag, med lägre

efterfrågan, höga råvarupriser och låga försäljningspriser som pressar lönsamheten.

Samtidigt råder osäkerhet kring ekonomin i bland annat Tyskland och Kina. Kinas fastighetskris har minskat landets importbehov samtidigt som ryska producenter har stärkt sina positioner.

Mitt i den globala krisen och svaga byggmarknader i Europa, USA och Kina har Mellanöstern och Nordafrika blivit en räddningsplanka för sågverkens överfulla lager.

I Sverige har efterfrågan på timmer varit hög samtidigt som utbudet av sågade trävaror varit överflödigt – en olustig ekvation för sågverken. Dessutom har tillgången på grantimmer minskat, medan furutimrets andel ökat. 2025 går till historien som ett tufft år för sågverksindustrin. 2026 väntas ingen snabb återhämtning, men det finns ändå anledning till försiktig optimism. En förbättrad marknad och lägre kostnader skulle ge såväl andrum som framtidstro för branschen och skogsnäringen.

Källor: FN, Skogsindustrierna, Gleeds

19

OMVÄRLDSFAKTORER

EU-initiativ för en mer hållbar skogsindustri Utöver rapporteringskraven fortsätter EU att utveckla initiativ som stärker hållbarhet i skogsbruket. RED III (Renewable Energy Directive III), som nu håller på att implementeras av medlemsländerna, skärper kriterier för biomassa och inför nya krav på spårbarhet, skydd av känsliga ekosystem och effektivare användning av restströmmar från skogen. Detta påverkar både biobaserade produkter och energiinriktat skogsbruk.

Naturrestaureringslagen är under genomförande och syftar till att återställa degraderade ekosystem, inklusive skogar, vilket på sikt kan påverka avverkningsplanering och markanvändning.

EU:s avskogningsförordning (EUDR) säkerställer att trävaror på EU-marknaden inte bidrar till global avskogning. Efter 2025 är det nu endast den aktör som

först placerar träråvaran på EU-marknaden som behöver göra fullständig riskbedömning. EUDR börjar tillämpas i slutet av 2026 för träföretag oavsett storlek. Även andra regelverk fortsätter att forma spelplanen för skogs- och träindustrin. Artskyddsförordningen stärker skydd för känsliga arter och habitat, och den kommande förordningen om förpackningar och för­ packningsavfall (PPWR) ska minska avfallsmängder och driva på mer cirkulära och resurseffektiva material­ flöden. För Setra innebär detta både nya krav och möjligheter att stärka hållbarheten genom innovation och förbättrade processer.

Källor: Europakomissionen, Skogsindustrierna

EU:s miljöpolitik i utveckling EU står fast vid målet om klimatneutralitet 2050, men fokuserar nu på konkurrenskraft, energi- och råmaterial­ försörjning samt förenklade regler framför nya skärpta klimatmål.

Trots detta väntas fortsatt lagstiftning inom cirkulär ekonomi, råmaterialstrategier, energiunionen, digitalisering och regelförenkling – områden som påverkar skogs­ industrin genom både krav och möjligheter till innovation.

Forskning och framtidssatsningar EU och Sverige intensifierar satsningar som kan omvandla skogsindustrins klimat- och resursanvändning. Inom EU fortsätter utvecklingen av koldioxidinfångning och lagring (CCS) i linje med EU:s fokus på grön teknik som kan stärka Europas konkurrenskraft.

CCS lyfts fram som en del av EU:s strategi för hållbar industri och energisystem för perioden 2024–2029.

Sverige fortsätter sina nationella forsknings­satsningar. Regeringen har avsatt 203 miljoner kronor till forskning för en

20

cirkulär bioekonomi under 2025–2028, vilket kan ge förutsättningar för nya innova­ tioner inom träbaserade material, processer och biobaserade produkter.

Skogsövervakningslagen diskuteras fortfarande på EU-nivå och kan framöver bidra till bättre dataunderlag, mer transparenta rapportering och mer robust hantering av skogarnas roll i klimatarbetet.

Källa: Europa parlamentet

Den svenska klimatspelplanen Skogsindustrin går in i 2026 med klimatregelverk under omprövning. Regeringens budget och klimatredovisning visar att Sverige riskerar att missa flera mål, vilket ökar trycket på både stärkt upptag och utsläppsminskningar i markanvändningssektorn. Samtidigt pågår processer som direkt berör skogssektorn: Miljömålsberedningens uppdaterade klimatmål är ute på remiss till början av 2026, och Styrmedelsutredningen presenterar sina förslag våren 2026. Båda väntas forma framtida krav och incitament för skogsbrukets klimatroll.

Klimatförändringarna ökar risken för extremväder som påverkar både skogsbruk och transportinfrastruktur. För skogen innebär ökade nederbördsmängder, stormar och

markförsvagning större sannolikhet för vindfällen, skador på vägar och störningar i avverkning och virkestransporter.

Samtidigt blir transportkedjorna alltmer sårbara, Detta understryker behovet av mer klimatanpassade skogsbruksåtgärder och robustare transportinfrastruktur.

EU:s fortsatta klimatlagstiftning och nationella anpassningar innebär att osäkerheten kring framtida regelverk kvarstår. För skogsindustrin är 2026 därför ett år då politiska beslut på både EU- och nationell nivå får avgörande betydelse för investeringar, planering och värdekedjans långsiktiga konkurrenskraft.

Källa: Klimatpolitiska rådet

21

SETRAS VÄRDEKEDJA

Setras värdekedja Setras affärsidé är att tillverka och sälja sågade och förädlade trävaror med hög kvalitet och leverans­precision på en global marknad. Vår värdekedja sträcker sig från skogen ut i samhället, där våra klimatsmarta trävaror bidrar till ett hållbart byggande. Våra bioprodukter används för cellulosa och bioenergi, både i produktion av värme och förnybart drivmedel.

Produktion och förädling av trävaror samt bioprodukter

SÅGADE TRÄVAROR

FÖRÄDLADE TRÄVAROR

BIOPRODUKTER

SÅGVERK

FLIS

BARK SPÅN

RÅVARA

22

1. RÅVARA

2. INKÖP

Vi köper timmer från certifierade leverantörer som bedriver hållbart skogsbruk med hänsyn till klimat och biologisk mångfald. Setras råvarupolicy styr inköpen, och vi är spårbarhetscertifierade enligt FSC® och PEFC. Timret kommer från sågverkens närområden, men transporterna utgör ändå en större del av vårt klimatavtryck.

Vi köper in stora mängder timmerråvara och transporter. Energi, material, maskiner, kemikalier och tjänster är andra stora inköpsposter. Vår upp­ förandekod för leverantörer är ett viktigt verktyg för att skapa förtroende och säkerställa uppföljning. Setra har ett flertal utländska leverantörer, vilket gör uppföljningen mer utmanande. Vi riskbedömer våra största leverantörer och arbetar för att skapa nära sam­ arbeten och ökad transparens i så kallade riskländer.

3. I N- OCH UTTRANSPORTER Transporterna är vår största klimatutmaning – timmer in till sågverken och produkter ut till kunder världen över.

Vi använder lastbil, båt och järnväg och arbetar ständigt för att hitta effektivare, säkrare och grönare lösningar tillsammans med våra logistikpartners. De senaste åren har vi satsat på att bygga ut järnvägsspår till flera sågverk för att minska klimatpåverkan.

4. PRODUKTION OCH FÖRÄDLING AV TRÄVAROR Vår kärnverksamhet omfattar sju sågverk och två förädlingsenheter. Här sker våra direkta utsläpp, vilket innebär att vi har större möjlighet att påverka dem. Vi arbetar aktivt med allt från energi­effektivisering, satsningar på förnybar energi till resurseffektivitet, yttre miljöfrågor och att hela tiden sikta mot att förädla mer av våra trä- och bioprodukter.

5. BIOPRODUKTER Vi använder hela timmerstocken och inget går till spillo. Så mycket som möjligt blir långlivade trävaror medan resten blir restströmmar – bioprodukter, till bland annat pappers-och massaindustrin, energisektorn och tillverkning av förnybara drivmedel. Vi använder också bio­ produkter för egen värmeproduktion.

Vi är en del av svensk inhemsk energiproduktion.

6. KUNDER/ SAMHÄLLE Setras produkter används världen över – i byggnader, möbler, för­ packningar och som förnybar energi.

När trä ersätter fossila material och energi, minskar klimatavtrycket och bidrar till ett mer hållbart samhälle.

Våra produkter lagrar kol under hela sin livslängd, är cirkulära och kan återvinnas eller återbrukas som nya produkter eller bioenergi. Trä ger dessutom ökat välbefinnande och stärker bioekonomin.

23

VÅRA HÅLLBARHETSMÅL

Våra hållbarhetsmål Setra arbetar med både kortsiktiga och långsiktiga mål för en hållbar utveckling.

Målen är kopplade till våra viktigaste hållbarhetsfrågor och klimatmålen.

HÅLLBARHETSFRÅGOR

Vårt erbjudande

Förnybar råvara Resurseffektiv verksamhet

Klimatbokslut

Våra transporter

Säkerhet, kultur och kollegor

24

MÅL

UTFALL 2025

TREND

ARBETE FRAMÅT

Total leveransvolym 2028: 1 700 000 m3

1 525 000 m3

Högre fokus på volymökning genom kapacitets­ utnyttjande och förbättringar.

Total förädlad volym 2028: 450 000 m3

400 000 m3

Ökad förädling av våra trävaror och ökad försäljning till en efterfrågad marknad.

Sänkt mindiameter och högre timmerandel för större andel långlivade produkter från skogen.

35 000 m3fub = 15 000 m3sv

Sänkt mindiameter och högre timmerandelar för större andel långlivade produkter från skogen.

15 % minskad dieselförbrukning per m3 sågad vara 2025, jämfört med 2010 (17,6 kWh/m3).

16,6 kWh/m3, en minskning med 2,4 % sedan föregående år och en minskning med 5,7 % sedan basåret 2010. Vi nådde inte målet.

Månatlig uppföljning och analys av dieselförbrukning per produktionsenhet. Lärdomar och actions framåt.

Energieffektivisering av virkestorkar.

Arbete med standardiserat arbetssätt.

Fortsatt arbete med standardiserat arbetssätt vilket ska leda till energibesparing samt kvalitetsförbättring.

Ökade nettointäkter från bioprodukter.

Ökad användning av förnyelsebara drivmedlet HVO100 i våra bioproduktleveranser.

Alternativa transport- och drivmedel, minska transportkilometrar, minska antal lass samt öka förädlingsgraden.

Klimatmål 2040: • Setras produktion ska vara fossilfri.

• Setras transporter inom Sverige ska vara fossifria.

• Setra ska bidra till en ökad klimatnytta genom ökad försäljning av trävaror som binder kol och substituerar fossilintensiva alternativ

Handlingsplan mot målen framtagen. Utifrån förbättringsprogrammet 100+ har aktiviteter med koppling till hållbarhet genomförts.

Visualisera effekten av aktiviteter kopplat till förbättringsprogrammet 100+ mot klimatmålen samt fortsätta resan med handlingsplan.

Till år 2025 ska Setra minska sitt totala klimatavtryck (CO2 utsläpp) med minst 35 % jämfört med basår 2015.

Minskning med 34 % vilket motsvarar 80 000 ton koldioxidekvivalenter. Setra har nått 2025 målet.

Nya etappmål från 2026.

Fossilfria inrikestransporter 2040.

Under 2025 har samtliga transporter till Setras kund Söderenergi körts på det förnybara drivmedlet HVO100. Lösningen togs fram tillsammans med kund och logistikföretag, och är ett gemensamt steg mot en mer hållbar leveranskedja i linje med kundens och kommunens arbete för att nå sina hållbarhetsmål.

Fortsatt nära dialog och samarbeten med transportörer för mer effektiva och gröna transportlösningar.

LTAFR (LTA-frekvens): mål om nollvision, delmål 2026 <5, mål 2024: <10. Säkerhetsindex (riskobservationer + tillbud) /olyckor): mål >10.

LTAFR (LTA-frekvens): 7,8 Säkerhetsindex: 16,5

Fokus på aktiviteter kopplat till kultur, ledarskap, och beteenden, t ex riskanalyser, skyddsronder, utbildning, och arbetsrätt samt konsekvensbaserat ledarskap.

OSA-index – Organisatorisk och Social Arbetsmiljö, målet att ständigt förbättra arbetsmiljön och därmed nå ett högre index.

Mål 2026: OSA-index 73

72/100

2025 planeras tre mätningar i Medarbetarpuls och en mätning i en ledarskapsundersökning. Efter varje pulsmätning går teamet igenom resultatet och gör en handlingsplan för att förbättra situationen.

25

VÅRA VIKTIGASTE HÅLLBARHETSFRÅGOR

Våra viktigaste hållbarhetsfrågor Setras hållbarhetsarbete fokuserar på de områden där vi har störst påverkan och kan göra störst skillnad. Våra prioriterade frågor innebär både möjligheter och utmaningar. På följande sidor redovisar vi hur arbetet fortskrider.

Förnyelsebar råvara

Trä är det enda förnybara byggmaterialet som också lagrar kol under hela sin livscykel.

Det är i skogen som vår affär börjar – med spårbar råvara från hållbart skogsbruk.

Ökad användning av trä är Setras viktigaste bidrag till klimatet.

En trygg och stabil råvaruförsörjning bygger på nära samarbete med våra timmerleverantörer.

Sågade och hyvlade trävaror för byggnation och träförädling samt förädlade bygglösningar i KL-trä och limträ som bidrar till byggbranschens omställning.

Nya regelverk och ökad hänsyn till biologisk mångfald gör spårbarheten allt viktigare.

Restströmmar blir bioprodukter som ersätter fossila alternativ och bidrar med inhemsk bio­energi till värme- och drivmedelsproduktion.

Genom vår råvarupolicy, certifieringar och kontroller säkerställer vi att timret kommer från ansvarsfullt brukade skogar och uppfyller våra krav.

Sidan 28

Sidan 36

Resurseffektiv verksamhet

Säkerhet, kultur och kollegor

Våra transporter

Klimatbokslut

Hela stocken tas tillvara genom ett högt sågutbyte och en effektiv användning av restflöden.

Säkerheten är alltid högsta prioritet och vårt mål är att ingen skadas på jobbet.

Transporter är vår största utmaning sett till det totala klimatavtrycket.

En stark kultur byggs genom säkra beteenden, tydligt ledarskap och genuint engagemang.

Målet är att alla inrikestransporter ska vara fossilfria senast år 2040.

Vi samarbetar i hela värdekedjan för att minska våra utsläpp och nå våra klimatmål.

Produktionen utgör en liten del av Setras klimatavtryck men är den del vi kan påverka mest.

26

Vårt erbjudande

Vi arbetar aktivt med energieffektivisering för att nå målet om en helt fossilfri produktion år 2040.

Våra medarbetare är grunden i Setras verksamhet och vi arbetar för att de ska trivas och utvecklas i en trygg och hållbar arbetsmiljö.

Sidan 44

Sidan 52

Vi väljer tåg där det är möjligt, bidrar till utvecklingen av förnybara drivmedel samt samarbetar med och ställer krav på transportörer.

Klimatbokslutet omfattar vårt samlade klimatavtryck, och speglar både våra framsteg och de utmaningar som återstår för att nå en mer hållbar värdekedja.

Sidan 60

Sidan 66

27

VÅRT ERBJUDANDE

Vårt erbjudande Förnybara byggmaterial och förädlade trävaror för ett hållbart samhälle.

Projekt: Habitat 7, kontorhus, Göteborg Arkitekt: Krook & Tjäder arkitekter, genom Anders Pettersson Arkitekt SAR/MSA, NCC Property Development

28

29

VÅRT ERBJUDANDE

Vi tillverkar och säljer sågade och förädlade trävaror av hög kvalitet och med hög leveransprecision på en global marknad.

100 %

av trädet används och varje del där den gör mest nytta.

BIOENERGI OCH DRIVMEDEL

Vår affärsidé

Grenar och toppar blir förnybar bioenergi hos kraft- och värmeverk liksom bark och sågspån från Setras anläggningar. En del av sågspånet används till förnybart drivmedel.

PAPPERSMASSA Våra möjligheter och utmaningar Trä är förnybart och lagrar koldioxid som kol under hela sin livscykel. Genom våra produkter bidrar vi till att minska utsläpp inom såväl bygg­ industrin, värme- och drivmedelsektorn. Det växande intresset för att bygga med trä skapar långsiktiga tillväxtmöjligheter, både i Sverige och globalt. Genom innovationer och ny teknik ökar vi förädlingsgraden, även för våra bioprodukter, som används inom massa- och pappersindustrin och inom energiframställning. Med råvara från hållbart brukade skogar flyttar vi värde från skogen till samhället, där våra produkter ersätter fossilintensiva alternativ inom flera sektorer. Vår största utmaning är att marknadsläget med hård konkurrens, minskad råvarutillgång och pressade marginaler har begränsat vår möjlighet att bidra i den takt vi önskar till samhällets gröna omställning. De senaste årens konjunkturnedgång har varit mycket utmanande och lett till en kraftig minskning av byggandet.

Efterfrågan på trävaror har sjunkit samtidigt som tillgången på råvara minskat, vilket har gjort att marginalerna har pressats.

30

Så styr vi Setras affärsidé bygger på en hållbar värdekedja från skogen, där vi skapar klimatsmarta produkter utifrån kundernas behov. Hållbarhet är en självklar del och återspeglas i vår vision. Setra verkar på en global marknad där erbjudandet kan skilja sig åt beroende på produkternas slutanvändningsområde. Vi påverkas av slutkonsumenternas val inom design, renovering och byggande samt av byggbranschens utveckling, särskilt när det gäller hållbarhet och ökade miljökrav. Kärnan i vårt erbjudande är att leverera produkter av rätt kvalitet, i rätt tid, och med personlig service och hög tillgänglighet.

Den klenare delen av trädet går till massa- och pappersindustrin. Även det råhyvlade virket från stockens ytterdelar säljs vidare hit.

SÅGTIMMER Ungefär hälften blir sågtimmer, som vi förädlar till hållbara byggmaterial. Den andra hälften blir till bioprodukter.

Så arbetar vi Ett hållbart sortiment som utvecklas Setra ska vara en pålitlig och tillgänglig partner som lyssnar på kundernas behov och marknadens utveckling. Vår expertis och våra arbetsmetoder ska göra det enkelt att välja Setra. Vi strävar efter att maximera andelen av varje stock som blir långlivade trävaror och arbetar strategiskt med att öka förädlingsgraden inom alla produktområden.

31

VÅRT ERBJUDANDE

Så fördelas Setras produkter (andel av omsättningen)

SÅGADE TRÄVAROR 54 % BIOPRODUKTER 18 %

FÖRÄDLDE TRÄVAROR 28 %

Fördelning förädlade trävaror LIMTRÄ 15 %

HYVLADE TRÄVAROR 80 %

KORSLIMMAT TRÄ 3 % TRÄKOMPONENTER 2%

Fördelning bioprodukter KRAFT- OCH VÄRMEVERK 29 %

MASSA- OCH PAPPERSBRUK 54 %

PELLETSINDUSTRI 13 % ÖVRIGA,BL A FÖRNYBART DRIVMEDEL 4%

32

PRISBELÖNT HÅLLBARHET

Sågade och hyvlade trävaror Setras omsättning domineras av trävaror i furu och gran. Dessa produkter används både inom byggnation och träförädling, som vid tillverkning av limträ, golv, dörrar, möbler, inredning och emballage. Sverige är vår största enskilda marknad för trävaror, men majoriteten exporteras, främst till USA, Europa, Nordafrika och Asien.

Förädlade trävaror Förädlade trävaror utgör en växande del av Setras produktportfölj. Vid full kapacitet kan vi vidareförädla cirka 650 000 kubikmeter av vår totala produktion av sågade varor. Våra främsta produkter är konstruktionsvirke och trall, impregnerat konstruktionsvirke, korslimmat trä (KL-trä) samt limträ och komponenter för dörr- och fönsterindustrin. För att byggande i trä ska kunna växa i stor skala krävs ett mer industriellt arbetssätt. Vi vill bidra till standar­ diserade trästomsystem som kan upprepas och samarbetar därför med andra industrileverantörer för att utveckla effektiva slutprodukter.

Konstruktionsvirke är ett hållfasthetsklassat byggmaterial för bärande konstruktioner. Vi tillverkar exempelvis takstolsvirke och reglar anpassade efter marknadens krav. Virket hyvlas i Hasselfors och säljs i Europa, USA, Japan och Australien. KL-trä används som stomme i större byggnader som flerbostadshus, kontor och skolor. Skivorna består av korslimmade skikt och bearbetas till byggelement med utfräsningar för dörrar, fönster och installa­ tioner. Ofta ingår även limträ i våra stomleveranser.

Vi erbjuder byggaktörer och fastighetsutvecklare möjligheten att utveckla egna standardiserade lösningar för trästommar och har ett brett nätverk av samarbetspartners för tjänster inom projektering och konstruktion. KL-trä, limträ och komponenter tillverkas vid vårt träindustricenter i Långshyttan.

Huvudmarknaderna är Sverige och Norge. Limträ levereras även till byggvaruhandeln i Sverige och Norge samt till träindustrier i främst Sverige.

Träkomponenterna används av dörr- och fönster­ tillverkare i Skandinavien och Frankrike.

Setras KL-träleveranser har spelat en viktig roll i två projekt som uppmärksammats i Sweden Green Building Awards 2025. Vi är stolta över att våra produkter har bidragit till byggnader som sätter nya standarder för hållbarhet: Electrolux Group HQ Office Extension – utsedd till Årets BREEAM-byggnad och Årets NollCO2-projekt Lumi, Uppsala – utsedd till Årets LEED-byggnad

BETYDANDE BYGGPROJEKT Några av de projekt som Setras levererat till under 2025: Platenhuset Kontorshus i Motala som byggs med trästomme.

Entreprenör: Åhlin och Ekeroth Byggnads AB

Olivin Kontorsfastighet i centrala Stockholm med tydlig hållbarhetsprofil.

Entreprenör: Skanska

Ridabu barnehage Ny förskola i Hamar, Norge.

Projekterad enligt FutureBuilt-krav.

Entreprenör: ØM. Fjeld AS. Underentreprenör: Dekagon AS

33

VÅRT ERBJUDANDE

Genom modern teknik och högre förädlingsgrad stärker vi både vår kapacitet och vårt erbjudande på den globala marknaden.

I Storbritannien erbjuder vi ett brett sortiment av förädlade produkter för bygg- och gör-det-självmarknaden från hyvleriet i King’s Lynn, där vi även har ett distributionslager för förädlade konstruktionsprodukter.

Bioprodukter Vi tar vara på hela timmerstocken, inklusive bark, flis och spån. Restströmmarna blir till bioprodukter som cellulosaflis för massa- och pappersindustrin, pellets och biobränslen för kraftvärmeverk. Skogsbaserade biobränslen är en förnybar och inhemsk energikälla som kan ersätta fossila bränslen i värme- och elproduktion och är viktig för Sveriges energiförsörjning. Exempelvis bidrar sågspån från Setra till att värma hundratusentals svenska hem. Våra biobränslen har fått hållbarhetsbesked från Energimyndigheten, vilket innebär att de är klassade som hållbara. Vi producerar även bioolja (pyrolysolja) från sågspån vid sågverket i Gävle genom Pyrocell, samägt med Preem. Pyrocell tillverkar cirka 25 000 ton per år, vilket motsvarar drivmedelsbehovet för cirka 15 000 personbilar.

Biooljan ersätter fossil olja i Preems bensin- och dieselproduktion, vilket minskar växthusgas­ utsläppen med över 95 procent. Sedan 2023 är Pyrocells olja hållbarhetscertifierad ISCC (International Sustainability & Carbon Certification) och erbjuds även internationellt. Setra är också medlem i Svenska Bioenergi­föreningen, Svebio.

Marknadsläget för bioprodukter har förändrats under året till följd av lageruppbyggnader och en höst och vinter under 2025 som varit ovanligt mild. Även de låga elpriserna har påverkat efterfrågan. Samtidigt har utbudet minskat till följd av produktionsnedragningar i branschen. Dessa parametrar orsakar såklart en osäker marknadsbalans framöver. Vi ser dock att pyrolysoljan är fortsatt viktig för den gröna omställningen och Sveriges reduktionsplikt.

Produktutveckling Vi vidareutvecklar Setras erbjudande och ökar förädlingsgraden för att möta marknadens efterfrågan och stärka långsiktig lönsamhet. Under året in­stallerades en anläggning för industripellets i Långshyttan som ökar värdet på restströmmar som spån och flis. Industripellets är ett hållbart alternativ till fossila bränslen i industriella värme­­anläggningar. Vi har även investerat i en ny klen­ timmersåg i Skinnskatteberg. Anläggningen är utrustad med modern teknik och förväntas avsevärt öka produktionen av sågat virke. Den höga automatiseringsgraden gör sågverket särskilt effektivt för förädling av timmer i mindre dimen­sioner.

I Malå har Setra investerat i en omfattande modernisering av sågverket, med ny såglinje, timmerintag och ökad torkkapacitet för att nästan fördubbla produktionen. Investeringen stärker både kapaciteten och precisionen i förädlingen.

GRÖNSAMT FRAMSTEG

Leveranssäkerhet och specialanpassningar säkrar Lindbäcks industriella träbyggande Sedan 2013 har Setra försett Lindbäcks, Sveriges

ett mer standardiserat och kundanpassat byggande

största industriella trähusbyggare, med special-

går hand i hand.

anpassade limträbalkar för modulhus som byggs

– För oss är stabila leveranser och specialanpass-

i fabrik. Leveranserna uppgår till 1 000–3 000

ningar helt avgörande. Setra är lösningsorienterade

kubikmeter per år och möter Lindbäcks krav på

och enkla att samarbeta med, vilket gör att vi

precision, materialflöden och leveransordning. Med

snabbt kan hitta lösningar när behoven förändras

hög leveranssäkerhet och skräddarsydda lösningar

och hålla produktionen i gång utan avbrott.

bidrar Setra till en effektiv och jämn produktion, där

Andreas Häggström, inköpschef på Lindbäcks

Projekt: Cesar Nord, Haninge. Arkitekt: ÅWL & Lindbäcks

34

35

FÖRNYELSEBAR RÅVARA

Förnyelsebar råvara Våra trävaror kommer från ansvarsfullt brukade skogar som till stor del är certifierade.

36

37

FÖRNYELSEBAR RÅVARA

Skogen har en nyckelroll i omställningen till ett fossilfritt, cirkulärt och hållbart samhälle.

3

MILJONER Våra möjligheter och utmaningar Våra trävaror kommer från hållbart brukade skogar.

Setra äger ingen egen skog men delar ansvaret med timmerleverantörerna att uppfylla kraven enligt nationella lagstiftningar och certifieringar.

Skogen har en nyckelroll i den gröna omställningen då den inte bara förser oss med en förnybar råvara, utan också binder in koldioxid och ger oss möjlig­ het att förse samhället med klimatsmarta trävaror.

En stabil råvaruförsörjning är avgörande för att kunna leverera våra produkter i världen. Men yttre påverkansfaktorer, som hög efter­frågan och begränsat utbud på råvara tillsammans med svag byggkonjunktur, gör att vi under dessa pressade situationer får utmanande ekonomiska lägen.

Skogen påverkas också av klimatförändringar, vilket kan få konsekvenser även för oss och vi arbetar aktivt med att hantera dessa utmaningar.

Så styr vi Allt sågtimmer vi köper in är kontrollerat och till stor del också certifierat. Sedan 2019 är alla våra timmerleverantörer certifierade enligt FSC® och/ eller PEFC. Setras produktionsanläggningar är spårbarhetscertifierade enligt FSC och PEFC,

38

Chain of Custody, inklusive FSC Controlled Wood och PEFC Controlled Sources. Vår råvarupolicy och spårbarhetscertifieringarna säkerställer att vi uppfyller EU:s timmerförordning. Vid årsskiftet 2026/2027 ersätts EU:s timmerförordning med en ny avskogningsförordning, EUDR. Den nya förordningen ställer krav på oss och de trävaror vi säljer på den europeiska marknaden. FSC, PEFC och branschorganisationen Skogsindustrierna bevakar övergången och Setra fortsätter förbereda implementering av de nya kraven under 2026.

Antal kubikmeter timmer Setra förädlade under 2025.

Vår råvara hämtas inom en radie på drygt 10 mil från sågverken.

Så arbetar vi Svensk råvara Setra köper in svensk skogsråvara, med undantag för små volymer (<1 procent) från Norge och Finland. Värdekedjans grund är därmed det svenska skogsbruket, där skogen ses som en förnybar resurs som ska ge god avkastning över generationer.

Den svenska skogsvårdslagen jämställer miljö- och produktionsmålen och ställer krav på att skogsägare tar hänsyn till natur, kulturmiljö, rennäring och andra intressen. Ett nyckelbegrepp är återbeskogningsplikten, som innebär att skogsägaren måste lämna fröträd vid avverkning eller påbörja plantering eller sådd inom tre år.

39

FÖRNYELSEBAR RÅVARA

Inköp av råvara Setra köper in tall och gran från ett 30-tal leverantörer.

Den största klimatnyttan uppnås genom ett långsiktigt och hållbart skogsbruk.

Under 2024 var cirka 27 procent av den svenska skogsmarken undantagen från skogsbruk (Källa: SCB). Av den formellt skyddade skogen är två tredje­delar produktiv skogsmark. Den skogsmark som skyddas enligt skogsvårdslagen har ofta en mycket låg produktionsförmåga, vilket gör den känslig för påverkan och i behov av skydd.

Setras leverantörer, liksom många andra skogsägare, gör frivilliga avsättningar där produktiv skogsmark undantas för att bevara naturvärden, kulturmiljöer eller sociala värden – även när lagen inte kräver det. Skogsägare som är FSC- eller PEFC-certifierade är ålagda att avsätta minst fem procent av arealen för naturvårdsändamål. fem procent av den FSC-certifierade skogsmarken ska dessutom brukas med anpassade metoder.

TALL

GRAN

58 % 42 % Setras råvarupolicy Minimikraven på virke som levereras till Setra är att ursprunget är spårbart och uppfyller dessa grundläggande kriterier. Certifierade leverantörer kontrollerar själva att timret uppfyller kraven.

SETRA TAR INTE EMOT: • Olagligt avverkat virke.

• Virke från skogar med allvarliga sociala konflikter.

• Virke från skyddsvärda skogar.

• Virke från skogar med genmodifierade trädslag.

40

Leverantörssamarbeten För Setra är hög råvarukvalitet, en trygg råvaruförsörjning och pålitliga leveranser avgörande. Under årets första månader var både Mellanskog och Sveaskog huvudägare och tillika huvudleverantörer till Setra. Den 30 april 2025 blev Mellanskog ensam huvudägare och har därefter varit vår största timmerleverantör.

Setra har tidigare genomfört två projekt i samarbete med forskningsinstitutet RISE, med syfte att säkerställa sågverkens timmersortering av tall och gran samt identifiera defekter. Projekten visade goda och stabila sorteringsutfall. Vi har också genomfört ett eget projekt där vi tog fram en kravspecifikation för att använda denna mätteknik i Skinnskatteberg, som hanterar både tall och gran. Under 2025 har Setra utfört trimning av vår befintliga röntgenscanner och vi är redo att genom­föra fullskaliga tester på blandad råvara 2026.

Inlåsning av koldioxid Trä är en förnyelsebar och klimatsmart råvara, eftersom trävaror fortsätter att lagra det kol som bundits under hela sin livslängd.

Den största klimatnyttan uppnås genom ett hållbart skogsbruk för att säkerställa den långsiktiga produktionsförmågan. I Sverige regleras skogsbruket av lagar och regler som tar hänsyn till

biologisk mångfald, skyddade skogsområden och kontinuerlig återplantering för att säkerställa den långsiktiga produktionsförmågan. På så sätt kan kol­för­råden fortsätta öka och skogsbruket fortsätta leverera hållbara produkter och inhemsk bioenergi.

System för spårbarhet Setra köper in allt timmer, inklusive avverkning och leverans. Timret hämtas oftast inom en radie av drygt tio mil från våra sågverk, vilket skapar klimateffektivare transporter. Under 2025 köpte Setra totalt tre miljoner kubikmeter timmer, varav 58 procent var tall och 42 procent gran.

Timret ska kunna spåras tillbaka till avverkningsplatsen och med koordinater kan man kontrollera varifrån råvaran härstammar. Våra leverantörer säkerställer att timret är spårbart och uppfyller samtliga krav i Setras råvarupolicy, som bland annat innebär krav på naturhänsyn i skogsbruket och att skogar och naturområden med höga bevarandevärden undantas från avverkning.

Därutöver granskas leverantörerna av tredjepartsrevisorer för att kontrollera kriterierna mot standarder och certifieringar samt efterlevnaden av Setras råvarupolicy. Om Setra köper timmer från en icke-certifierad leverantör genomför vi själva en noggrann granskning, så kallad Due dilligence-granskning, mot råvarupolicyn och certifieringskraven.

Biologisk mångfald och andra regelverk Biologisk mångfald, klimatfrågan och andra regel­ verk som artskyddsförordningen, naturrestaure­ ringsförordningen och LULUCF har varit i fokus under de senaste åren. Även om Setra varken äger eller brukar skog, har vi ett ansvar att säkerställa att våra produkter kommer från hållbart brukade skogar där aktiv naturvård bedrivs – med hänsyn till ekosystem och biologisk mångfald. Arbetet utgår från Setras råvarupolicy och certifieringarna FSC och PEFC, som ställer krav på ansvarsfullt skogsbruk och spårbarhet i hela värdekedjan. Mellanskogs medlemmar avsätter tillsammans drygt 51 000 hektar i frivilliga avsättningar (2025), medan Sveaskog avsätter drygt 460 000 hektar naturvårdsskogar över hela Sverige (2024).

41

FÖRNYELSEBAR RÅVARA

Under 2025 har vi fördjupat oss mer i hållbart skogbruk och biologisk mångfald tillsammans med Mellanskog. I Mellanskogs årsberättelse 2025, kan du läsa mer om Mellanskogs hållbarhetsarbete där även miljöhänsyn i skogen tas upp.

Klimatförändringarnas påverkan I ett varmare klimat väntas skogen växa snabbare.

Samtidigt ökar risken för skador från stormfäll­ ningar, insekts- och svampangrepp, torka och bränder. Setra har lång erfarenhet av att ta emot skadat timmer – en viktig kompetens och samhällsstöd vid extrema väderhändelser. För att enklare kunna fördela råvara mellan Setras produktionsenheter investerar vi i järnvägsinfrastruktur som gör det möjligt att hantera timmer som fällts vid storm eller brand på ett mer effektivt och klimatsmart sätt.

Vid naturkatastrofer är det ofta stora volymer som behöver hanteras under lång tid. I slutet av december 2025 drog stormen Johannes in över Mellansverige och orsakade omfattande skador i skogen. Hanteringen av det stormfällda virket

väntas påverka timmerinförseln till sågverken under första halvåret av 2026. Setra samarbetar med Mellanskog för att ta hand om stormvirket på ett säkert och resurseffektivt sätt.

De senaste åren har hela skogsindustrin präglats av råvarubrist. Torka och omfattande granbarkborreangrepp under slutet av 2010-talet har lett till att tillväxttakten avtagit. Samtidigt har många markägare avverkat stora volymer skog och håller nu tillbaka för att hushålla med den skog som finns kvar. Setra har tidigare vidtagit flera åtgärder för att maximera timmeruttaget från varje avverkning, bland annat genom att sänka den minsta tillåtna diametern för timmer, införa ett längdprogram som ökar variationen av stocklängder samt ta emot dubbla trädslag i Hasselfors och Färila för att bättre nyttja skogen i närområdet och minska transportavstånden från skog till sågverk.

Under 2025 har ännu ett steg tagits för att såga klent timmer i Skinnskatteberg och Setra sågar nu ytterligare en centimeter klenare timmer (mätt som toppdiameter).

Certifierade produkter ANDEL FSC- ELLER PEFCCERTIFIERADE PRODUKTER Av totalt såld volym per produktkategori.

52,7 %

47,4 % 22 %

Sågade trävaror

Förädlade trävaror

Bioprodukter

Vi erbjuder certifierade produkter till våra kunder.

Försäljningen av certifierade produkter styrs nästan enbart av efterfrågan från kunder på olika marknader och kan variera något från år till år.

42

Spårbarhetscertifieringar FSC®, Forest Stewardship Council®, är en ideell, internationell och oberoende medlemsorganisation som erbjuder ett system för frivillig certifiering av ansvars­fullt skogsbruk. I Sverige är över hälften av den produktiva skogsmarken FSC-certifierad. Fem procent av arealen avsätts för naturvårdsändamål och ytterligare fem procent ska skötas med anpassade metoder för att bevara och utveckla naturvärden eller sociala värden hos certifierade skogsägare i Sverige.

PEFC, Programme for the Endorsement of Forest Certification, är en fristående paraplyorganisation som främjar ett uthålligt privat skogsbruk genom oberoende tredjepartscertifieringar. Över 60 procent av Sveriges skogsmark är certifierad enligt PEFC. Fem procent av marken avsätts för naturvårdsändamål.

Då Setra är spårbarhetscertifierat kan vi följa virkets väg tillbaka till skogen. Vår efterlevnad av certifieringskraven granskas löpande av interna och externa revisorer.

GRÖNSAMT FRAMSTEG

Ökad timmerandel ger långlivade trävaror Som en del av Setras interna förbättringsprogram

– 2025 har vi tagit in 35 000 kubikmeter fast

100+ har vi under året fortsatt arbetet med att öka

mått under bark av klent och kort timmer, vilket har

timmerandelen. Det innebär i detta fall att vi tar in mer

resulterat i 15 000 kubikmeter sågad vara av lång­

timmer i klenare dimensioner för att ta vara på skogs-

livade trävaror.

­råvaran på bästa sätt. På Setras sågverk i Skinnskatte-

Victor Asmoarp, Råvarukoordinator på Setra

­berg omvandlas klentimret sedan till reglar för huskonstruktion åt den amerikanska marknaden.

43

RESURSEFFEKTIV VERKSAMHET

Resurseffektiv verksamhet Vi arbetar för att utvinna största möjliga nytta ur varje stock och för att produktionen på sikt ska bli helt fossilfri.

44

45

RESURSEFFEKTIV VERKSAMHET

Hela vår produktion ska vara fossilfri.

Ett av Setras klimatmål för 2040.

Våra möjligheter och utmaningar Vår förnybara råvara spelar en viktig roll i den gröna omställningen och varje stock ska användas så effektivt som möjligt. Det är också viktigt att vår produktion kan anpassa sig i tider när råvarutillgången är ojämn. Träförädling är en relativt energisnål process med låga utsläpp jämfört med andra tillverkningsindustrier. Vår miljöpåverkan består i huvudsak av energianvändning, buller och utsläpp från arbetsmaskiner och biopannor.

Vi använder 100 procent fossilfri el och arbetar systematiskt för att sänka energiförbrukningen.

Restströmmar av bark, flis och spån från tillverkningen används bland annat som biobränsle för att producera värme till vår egen verksamhet.

En utmaning är att ersätta fossil energi i interna trucktransporter med HVO100 eller el. Till 2040 ska den sista fossila energin i produktionen ersättas med förnybara alternativ och inrikes­ transporterna vara helt fossilfria.

Så styr vi Setra bedriver ett systematiskt miljöarbete och är certifierat enligt ISO 14001. Arbetet omfattar miljöaspekter från inkommande råvara och produktion till verksamhetens utsläpp och avfall. Vår

46

verksamhet är tillståndspliktig och berörs av en omfattande miljölagstiftning. Vi styrs dessutom av andra nationella och EU-rättsliga regelverk.

Resurs- och energieffektivisering är centralt och följs upp både på koncern- och lokal nivå. Grundprinciperna i vårt hållbarhetsarbete framgår av Setras hållbarhetspolicy.

Så arbetar vi Hela stocken tas tillvara Vi tar tillvara hela stocken. Drygt hälften blir sågad trävara och resten bioprodukter. Vi eftersträvar ett högt sågutbyte, det vill säga en stor volym sågad vara i förhållande till inkommande timmer. Utfallet påverkas av stockens dimension, sågteknik och hur den bearbetas utifrån slutprodukternas ekonomiska värde och kundernas efterfrågan. Under 2025 var sågutbytet 50,6 procent, en förbättring med 0,1 procentenheter jämfört med föregående år och 0,5 procentenheter sedan 2023. Detta trots att den genomsnittliga stockdiametern var något mindre än de föregående åren. Vi har genomfört flera åtgärder under de senaste åren och utarbetar individuella handlingsplaner för varje produktionsenhet. En ny klensågslinje togs i bruk i Skinnskatteberg under 2024, vilket frigjort kapacitet för grövre timmer till andra verk och resulterat i ett högre utbyte och ökad produktivitet.

95 %

AV DEN ENERGI VI FÖRBRUKADE 2025 VAR FOSSILFRI.

Energiförbrukning 2025 Grönt = förnybar energi.

BIOENERGI Fjärrvärme alt. egen panna, 488 494 MWh

FOSSILFRI ELENERGI 111 650 MWh DIESEL I interna transporter, 27 010 MWh VARAV BIODIESEL I interna transporter, 2 824 MWh ELDNINGSOLJA Fjärrvärme alt. egen panna, 5 916 MWh

Setra förbrukade totalt 637 GWh under 2025. Vår totala energiförbrukning har ökat något sedan förra året, vilket beror på en ökad produktionsvolym. Dock har energiåtgången per producerad kubikmeter minskat sedan föregående år.

Elförbrukning 2021–2025 3

47

VARAV BIODIESEL I internaBIODIESEL transporter, 2 824 MWh VARAV I interna transporter, 2 824 MWh ELDNINGSOLJA Fjärrvärme alt. egen panna, 5 916 MWh ELDNINGSOLJA Fjärrvärme alt. egen panna, 5 916 MWh

RESURSEFFEKTIV VERKSAMHET

Setra förbrukade totalt 637 GWh under 2025. Vår totala energiförbrukning har ökat något sedan förra Setra förbrukade totalt 637 GWh under 2025. Vår totala har ökat någotkubikmeter sedan förra året, vilket beror på en ökad produktionsvolym.

Dock har energiförbrukning energiåtgången per producerad året, vilket berorföregående på en ökadår.produktionsvolym. Dock har energiåtgången per producerad kubikmeter minskat sedan minskat sedan föregående år.

Elförbrukning Elförbrukning 2021–2025 2021–2025 2021–2025. kWh/m sågad vara.

Under året har vi prioriterat högre kvalitet genom att minska avkap och reducera andelen virke i den lägsta kvalitetsnivån. Som en del av detta arbete har vi satsat på utbildning inom området ”Vårda virkets värde”.

Setras limträ och KL-träskivor produceras med flexibla breddmått för att minimera spill.

I kom­ponenttillverkningen kapas oönskade defekter i brädor bort och fingerskarvas med möbelfingerskarv till komponentämnen, främst för dörr- och fönsterindustrin. Bark, flis och spån – våra så kallade restströmmar – omvandlas till bioprodukter. Under 2024 färdigställdes en fabrik, som från 2025 producerar industripellets av alla restströmmar från vårt träindustricenter i Långshyttan. Detta ökar värdet på bioprodukterna och effektiviserar transporterna.

Utanför Gävle tillverkar Pyrocell pyrolysolja av sågspån från vårt närliggande sågverk Kastet.

Det är en resurseffektiv värdekedja med en unik, integrerad lösning där målsättningen är att omsätta allt spån från sågen. Pyrolysoljan ersätter fossil olja i bensin- och dieselproduktion. Läs mer om hur vi använder restströmmar i avsnittet Vårt erbjudande.

3

3 2021–2025. kWh/m sågad Grönt = förnybar energ Gultvara. = fossilfri energi Grönt = förnybar energ Gult = fossilfri energi

68,6 68,6

66,8 66,8

69,3 69,3

69,5 69,5

69,0 69,0

2021 2022 2023 2024 2025 2021 2022 2023 2024 2025 Setras elförbrukning per kubikmeter sågad Setras persedan kubikmeter sågadår. vara harelförbrukning minskat något föregående vara minskat sedan föregående år.att Dettahar beror på ettnågot systematiskt arbete med Detta på ett systematiskt arbete med att minskaberor elförbrukningen i torkprocessen samt minska elförbrukningen ivarit torkprocessen samt att produktionsvolymen högre än 2024. att produktionsvolymen varit högre än 2024.

Dieselförbrukning Dieselförbrukning 2021–2025 2021–2025 kWh/m sågad vara. Grönt = förnybar energi 3

kWh/m3 sågad vara. Grönt = förnybar energi

16,0 16,0

2021 2021

15,8 15,8

2022 2022

16,7 16,7

2023 2023

* -15 % jämfört med 2010 * -15 % jämfört med 2010

17,0 17,0

2024 2024

16,6 16,6

2025 2025

Dieselförbrukningen per kubikmeter sågad vara Dieselförbrukningen kubikmeter sågad vara (inkl. sågad råvara tillper förädling) har minskat sedan (inkl. sågad år, råvara tillberor förädling) harproduktion. minskat sedan föregående vilket på ökad föregående vilket beror använt på ökadreduktionsproduktion.

Under 2025år, har vi enbart Under diesel.

2025 har vi enbart reduktionspliktig Under andraanvänt halvåret 2025 ökade pliktig diesel. Under andra halvåret 2025 ökade den reduktionspliktiga andelen jämfört med den reduktionspliktiga jämfört med 2024.

På längre sikt ärandelen Setras mål att successivt 2024.till Påförnybara längre sikt är Setrasalternativt mål att successivt skifta drivmedel el i hela skifta till förnybara drivmedel alternativt el i hela produktionen. produktionen.

48

Måltal 15,0* Måltal 15,0*

Energiförbrukning Vår totala energianvändning under året uppgick till 637 GWh. Värmeenergin stod för 77,7 procent, elenergin för 17,6 procent och drivmedelsförbrukningen för 4,2 procent. Torkning, uppvärmning och drivmedelsförbrukning är de moment i vår produktion som kräver mest energi. Elförbrukningen per kubikmeter sågad vara har varit relativt konstant under de senaste fem åren. Drivmedelsförbrukningen har minskat något jämfört med föregående år.

Energieffektivisering I Setras koncerngemensamma energibesparingsgrupp arbetar vi systematiskt med att identifiera och genomföra energibesparingsåtgärder. Under året har fokus varit på transportörer, tryckluft och klimatskal. Setra omfattas av lagen om energikartläggning i stora företag och samtliga enheter kartläggs minst vart fjärde år. Lägre produktionsvolym av sågade trävaror och ökad vidareförädling har resulterat i att förbrukningen per tillverkad kubikmeter ändå ökat något över tid.

Vi arbetar kontinuerligt med att minimera avbrott och öka produktiviteten genom investeringar i mer energieffektiv teknik.

Effektivare torkning Setras virkestorkar står för över 50 procent av företagets elförbrukning och 90 procent av värmeförbrukningen. Effektiv torkning är därför en prioriterad fråga. Ett nytt styrsystem möjliggör ett enhetligt arbetssätt och underlättar delning av best practice mellan enheterna.

Vi har standardiserat mätmetoden för virkets fuktkvot efter torkning. Torkforumet har också fortsatt utvecklingen av torkprogram som anpassas efter virkets fuktkvot. Resultaten är många; minskad energiförbrukning, ökad kapacitet, förbättrad kvalitet och bättre lönsamhet.

Fossilfri el och värme 94,7 procent av energin vi förbrukar på våra anläggningar är fossilfri och 77,2 procent är förnybar.

Den egna värmeproduktionen med biobränslen står för största delen av vår energiförbrukning och sker till 99 procent med förnybara bränslen, genom att vi eldar egen bark och spån i biopannor.

Fossil olja används endast vid underhåll av ordinarie pannor. Vi äger och driftar värmepannor på våra anläggningar i Färila, Heby, Nyby och Långshyttan sedan tidigare, och från och med 2024 även i Skinnskatteberg och Hasselfors.

100+

FÖRBÄTTRINGSPROGRAMMET FÖR STÄRKT LÖNSAMHET OCH MINSKAT SLÖSERI. Under året initierade vi förbättringsprogrammet 100+ för att stärka lönsamheten. Arbetet har inte bara gett ekonomiska resultat utan även bidragit till minskad energiförbrukning och lägre användning av förbrukningsmaterial. Samtliga enheter har genomfört insatser för att minska slöseri, exempelvis genom omsortering av virke, åtgärder mot hanteringsskador, ordnade lagrings­y tor och ett konsekvent fokus på ”rätt från mig” i alla led.

Inom förbättringsprogrammet 100+ har vi även minskat andelen avkap och utskott, det vill säga det sämsta kvalitets­utfallet. Sedan 2023 har vi lyckats reducera avkapsandelen med en procentenhet.

49

RESURSEFFEKTIV VERKSAMHET

Materialåtervinning Setras avfallsmaterial hanteras av en extern part. Vi arbetar tillsammans för att förbättra och effektivisera avfallshanteringen.

Farligt avfall från Setra rapporteras till Naturvårdsverkets elektroniska avfallsregister. För att uppfylla producentansvaret är Setra anslutet till NPA – Näringslivets Producentansvar. Genom NPA:s kundportal rapporteras också den årliga mängden förpackningar till Naturvårdsverket. Under 2025 rapporterades 67,9 ton plast (band och emballage) på den svenska marknaden.

ARTIKELGRUPPER, TON

■ 2023

■ 2024

■ 2025

400

MATERIALÅTERVINNING, % 63,2

300

56

58,3

2024

2025

200 100 0

Järn

Alternativa råvaror

Farligt avfall

Plast

Papper

Metall

Elektronik

2023

*Brännbart avfall och träavfall till deponi.

Vid Nyby och Skinnskatteberg sågverk producerar vi dessutom fjärrvärme till närliggande orter. Vi samarbetar även med energibolag som använder vårt biobränsle och levererar en del av energin tillbaka till oss. All el vi köper in är fossilfri. Möjligheten att ersätta den kvarvarande fossila oljan utvärderas löpande. Såväl tekniska som ekonomiska utmaningar har identifierats och vår plan är att successivt ställa om för att uppnå klimatmålen till 2040.

Vattenanvändning Setra använder klimatstyrd bevattning för att minimera vattenrelaterade risker och vattenåtgång. Bevattning är en viktig del i hanteringsprocessen i syfte att kunna lagra timret längre för att möjliggöra produktion av långvariga produkter framför massatillverkning.

Bevattning är också särskilt nödvändigt när Setra tar hand om stormfällt vilrke.

Interna transporter De interna transporterna står för en stor andel av utsläppen från vår verksamhet. Vi följer vårt miljömål att reducera

50

dieselförbrukningen med 15 procent till 2025 med basåret 2010, räknat per kubikmeter sågad vara. Basårets värde var 17,6 kWh och minskningen fram till 2025 blev sex procentenheter (se diagram sida 48). I väntan på politiska styrmedel och mer utvecklad teknik för elfordon och batterier, arbetar vi brett för att effektivisera transporterna. Till exempel använder samtliga enheter programvaran GPS Timber för att förbättra timmerhanteringen. Vi använder även eldrivna ”loadplates” som automatiserar containerlastning. Vi följer dessutom förbrukningen noggrant för att förstå mönster och stärka uppföljning och åtgärdsarbete.

Buller och andra störningar Bullernivåer är en prioriterad fråga vid nyinvesteringar, verksamhetsförändringar och klagomål från närboende.

I enlighet med våra miljötillstånd gör vi bullermätningar när så krävs. Inför större investeringar på enheterna är det en utmaning att möta bullerkraven i de nya miljötillstånden. Därför tas bullerdämpande åtgärder med i be-

räkningen redan vid utformningen av verksamheten.

Källsortering och återvinning Källsortering och återvinning är en självklarhet för Setra. Vi använder även en viss del återvunnet material i våra egna processer med ambitionen att öka den andelen över tid. Vi sorterar bland annat hushållsavfall, metall, skrot, plast, kartong, kontorspapper, wellpapp, el, batterier och träskrot på våra produktionsenheter och kontor. Dess­ utom återvinns och cirkuleras datorer.

Under 2025 gick drygt 58 procent av avfallet från vår produktionsprocess till materialåtervinning, en ökning med cirka två procentenheter jämfört med föregående år. Det är en siffra vi har som mål att öka under kommande år.

Virkespaketen förses med plasthuvar som har minst 30 procent återvunnet material och täckfilm som har upp till 65 procent återvunnet material.

Plastband som används för paketering består av 100 procent återvunnet PET-material.

GRÖNSAMT FRAMSTEG

Initiativ som stärker resurseffektivitet och lönsamhet Under 2025 har Setra genomfört flera initiativ som

användningsområdena för trä. På årsbasis kan en

bidragit till ökad resurseffektivitet. Bland annat har

justering på bara 0,1 procent i sågprocessen mot-

vi reducerat avkapsandelen med goda resultat och

svara miljontals kronor i förbättrad lönsamhet.

drivit lokala utbildningskampanjer under temat ”vårda

Parallellt har vi initierat ett internt förbättrings­

virkets värde” – något som ökat förståelsen genom

program, 100+, som inte bara stärkt lönsamheten

att direkt synliggöra avvikelser i verksamheten samt

utan även minskat förbrukningen av smörjmedel,

öppna för diskussioner och konkreta åtgärder.

emballage och energi i torkar och övrig verksamhet.

– Genom att optimera stocken för maximalt utbyte höjer vi värdet på skogsråvaran och breddar

Jonas Gustavsson, Direktör Produktion och Hållbarhet på Setra

51

SÄKERHET, KULTUR OCH KOLLEGOR

Säkerhet, kultur och kollegor Vi sätter säkerheten först och arbetar med att ständigt utveckla vår verksamhet och oss själva för att driva Setra framåt.

52

53

SÄKERHET, KULTUR OCH KOLLEGOR

En sund kultur stärker vår konkurrenskraft.

Våra möjligheter och utmaningar Varje vardagsmorgon tar sig 825 medarbetare till jobbet på Setra. Att de mår bra, trivs och arbetar säkert är avgörande för både prestation och framgång. Träindustrin har hög skaderisk och därför är förebyggande säkerhetsarbete helt avgörande.

En stark säkerhetskultur kräver tydligt ledarskap, engagemang och ständiga förbättringar. Vi vill bidra till ett schysst och jämställt klimat. Genom att skapa arbetstillfällen på våra produktions­ anläggningar ute i landet, bidrar vi till en levande landsbygd. Andra viktiga frågor för oss är att rekrytera fler kvinnor, öka mångfalden och hålla en hög affärsetik.

Så styr vi Arbetsmiljö, medarbetare och affärsetik är centrala i vår hållbarhetspolicy. Vårt ledningssystem omfattar arbetsmiljö och säkerhet, vilket granskas regelbundet genom dagliga pulsmöten, regelbundna ledarskaps- och medarbetarundersökningar, medarbetarsamtal, årliga internrevisioner samt riskanalyser, observationer, rotorsaksanalyser och skyddsronder. Arbetsplatsolyckor rapporteras och följs upp i branschsystemet SIA. Vi följer konkurrenslagstiftning, Institutet mot mutors riktlinjer och internationella sanktionsregler. Setra har även en extern visselblåsarfunktion som garanterar anonymitet.

54

Så arbetar vi Värderingar och ledarskap Våra värdeord – engagemang, nytänkande och ansvar – vägleder våra beslut och vårt arbete.

En sund kultur och god arbetsmiljö stärker vår konkurrenskraft. Vi arbetar aktivt för att upptäcka, förebygga och hantera psykisk ohälsa med stöd av medarbetar­samtal och pulsmöten, externa partners och en digital chefshandbok. Vår målstyrning bygger på att chefer och ledare förmedlar sina förväntningar och sätter målen tillsammans med medarbetarna. Vi strävar efter en kontinuerlig dialog om arbetsinsatser och resultat, där det årliga medarbetarsamtalet är en central del.

Under 2025 genomförde 75 procent samtalet, med uppföljning av HR. Rapportering och uppföljning av olyckor Vi har en nollvision mot arbetsplatsolyckor.

Som delmål för 2025, ska olycksfallsfrekvensen, mätt som LTA (olycksfall med sjukfrånvaro), inte överskrida 10 per miljon arbetade timmar. Setra arbetar aktivt med att förebygga alla typer av arbetsplatsolyckor. Glädjande nog är antalet, för fjärde året i rad, märkbart lägre än tidigare. Under 2025 inträffade 10 arbetsplatsolyckor som ledde till sjukfrånvaro. 2024 var motsvarande siffra 17.

De vanligaste olyckorna på Setra är halkolyckor, slag mot fast föremål, kläm- och skärskador samt att man träffas av flygande eller fallande föremål.

En fördjupad rotorsaksanalys görs direkt vid varje

825 MEDELANTAL ANSTÄLLDA

Våra medarbetare, fördelning under 2025

76 %

24 %

79 %

93 %

7%

MÄN

21% KVINNOR

KOLLEKTIVANSTÄLLDA

ANSTÄLLDA I SVERIGE

TJÄNSTEMÄN

ANSTÄLLDA I ANDRA LÄNDER

55

SÄKERHET, KULTUR OCH KOLLEGOR

olycka som leder till sjukfrånvaro för att identifiera orsaker och åtgärder.

Resultaten redovisas och diskuteras inom varje produktionsenhet. Setra hade inga allvarliga olyckor med företagsböter under 2025.

GRÖNSAMT FRAMSTEG

CE-märkta maskinlinjer stärker säkerheten i Heby och Nyby För att öka säkerheten i Setras anläggningar har

reducerande åtgärder. Under 2025 har vi CE-märkt

sågverksgruppen som mål att CE-märka samman-

maskinlinjerna Timmerstation i Heby och Nyby.

hängande maskinlinjer enligt maskindirektivet.

Under åren har maskinlinjerna byggts om, del­

säkrare ser vi också ett ökat engagemang bland

maskiner bytts ut och maskinstyrningar ompro-

personalen att förstå sin anläggning på djupet, vilket

grammerats. För att säkerställa maskinlinjens totala

innebär att vi bygger kunskap och medvetande kring

säkerhet bedriver sågverken ett omfattande arbete

riskhantering.

med att genomföra riskanalyser, komplettera

Jonas Lantz, Platschef på Nyby Sågverk

manualer, etablera instruktioner och vidta risk­

56

– Utöver arbetet med att göra våra maskinlinjer

Förebyggande säkerhetsarbete Setra har ett systematiskt förbättringsarbete och de senaste tre åren har vi infört flera framgångsrika säkerhetsåtgärder. Vid dagliga pulsmöten på produktionsenheterna följer vi upp ledarskap och mål och förbättrar oss utifrån avvikelser. Hela skiften involveras i produktions- och säkerhetsfrågor.

Genom verktyget Fair & Just har vi utökat ledar- och medarbetarskapet inom den beteendebaserade säkerheten. Fair & Just är ett värdefullt komplement till rotorsaksanalysen, och hjälper oss att identifiera mänskliga faktorer vid olyckor. Detta ger en tydligare bild av vad som behöver förändras för att utveckla säkerhetsarbetet. Om någon skadas på jobbet försöker vi hitta alternativa arbetsuppgifter som kan utföras oberoende av skadan. Alla nyanställda genomgår en obligatorisk grundutbildning i säkra arbetssätt genom SSG:s säkerhetsutbildning, samt branschutbildningen Säkra sågverk.

För entreprenörer som utför arbeten på våra enheter krävs SSG Entré, som är standard inom svensk industri. Setras arbetsmiljörutiner tillämpas också för samtliga av våra entreprenörer. De följer också våra rutiner för heta arbeten.

Liknande säkerhetsarbete bedrivs vid Setra Wood Products (SWP) i Storbritannien samt i Pyrocellfabriken, som Setra samäger med Preem. Här genomförs utbildningar och regel­ bundna riskanalyser. Arbetsinstruktioner finns för både entreprenörer och egen personal, och särskilt farliga arbetsuppgifter kräver specifika checklistor och genomgångar.

Skalskydd, skyddsutrustning och maskinsäkerhet Alla Setras produktionslinjer är utrustade med grindar och beröringsskydd som bryter strömmen om någon kommer för nära maskinerna. Samtliga

enheter har också yttre skalskydd för en säkrare arbetsmiljö. Vid våra produktionsenheter krävs minst varselväst och hörselskydd samt ytterligare skyddsutrustning vid vissa typer av arbete utifrån bedömd risk.

Ett flerårigt projekt kring maskinsäkerhet pågår där produktionslinjerna på våra anläggningar i Sverige riskbedöms tillsammans med extern expertis och omsätts i handlingsplaner för ökad säkerhet. Även Setra Wood Products (SWP) i Storbritannien använder permanenta och mobila avspärrningar och begränsar åtkomst till maskiner till utbildad personal. Skyddsskor, hörselskydd och varselkläder är obligatoriska på hela anläggningen. Arbetsmiljön övervakas kontinuerligt genom luft- och gasmätningar, och all personal ska bära anpassad skyddsutrustning och personligt gaslarm. Ensamarbete säkras genom larm kopplade till vaktbolag och kollegor.

Total sjukfrånvaro Procent, inklusive lång och kort frånvaro. Från och med 2023 ingår även sjukfrånvaron vid Setras enhet i Storbritannien.

6,3

5,8

6,6 6,4 6,3 6,1

2020 2021 2022 2023 2024 2025

Setras arbetsmiljö ska vara alkohol- och drogfri. Alkolås finns på nyckel­skåpen för fordon och vi genomför slumpvisa tester på personal, entreprenörer och inhyrd personal.

Arbetsmiljö Medarbetare och chefer har ett delat ansvar för att stärka och förbättra arbetsmiljön. Arbetsmiljöansvaret är delegerat till respektive chef. På varje produktionsenhet finns en skyddskommitté som följer upp och beslutar i arbetsmiljöfrågor. Skyddskommittéerna

består av skyddsombud från olika avdelningar på enheten, som deltar vid planering och genomförande av åtgärder. Varje enhet har även ett huvudskyddsombud, utsedd av arbetstagarna att företräda dem i det övergripande arbetsmiljöarbetet. Det förebyggande arbetsmiljöarbetet involverar även icke anställda, till exempel samtliga som har affärsrelationer med oss och entreprenörer som utför arbeten vid våra anläggningar. Här följer vi Setras Hållbarhetspolicy och dess tillämpning inom arbetsmiljö samt Code of Conduct.

Entreprenörer ska specifikt följa Setras rutiner på plats med stort fokus på hälsa och säkerhet. Information och gällande dokument kommuniceras innan entreprenör startar arbetet på plats. Setras chefer, ledare och skyddsombud genomgår utbildningen BAM, Bättre arbetsmiljö, för att förbättra den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Utbildningen är behovsstyrd och genomförs vid behov, exempelvis vid nyrekrytering eller för repetition. I BAM-utbildningen och i vårt arbete med OSA (Organisatorisk och social arbetsmiljö) ingår även arbetsplatskultur och hantering av kränkande särbehandling, vilket vi har nolltolerans mot. Setra har också ett system för inrapportering, hantering och uppföljning av kränkningar.

Vi följer regelbundet upp hur våra medarbetare mår, hur de trivs och upplever sin arbetsmiljö. Det sker genom korta digitala enkäter, ”Medarbetarpuls”.

Resultaten sammanställs i ett OSAindex, där vi följer organisatorisk och social arbetsmiljö, samt ett Setra-index som mäter hur väl vi svarar upp mot företagsvärderingarna. Under 2025 gjordes tre mätningar och utvecklingen är stabil som åren innan: OSA-index för året var 72 och Setra-index var 74.

Resultaten från Medarbetarpulsen används främst som ett kvalitativt underlag i dialogen mellan medarbetare och chef. I Storbritannien görs istället en årlig medarbetarundersökning.

Medarbetarnas hälsa Vårt mål är minst 95 procent frisknärvaro. Vi vet att frånvaro påverkas av

57

SÄKERHET, KULTUR OCH KOLLEGOR

Attraktiv arbetsgivare För att vara konkurrenskraftiga behöver vi attrahera rätt kompetens och bygga stolthet internt. Många medarbetare lockas av vår vision som handlar om långsiktig och grön lönsamhet – Grönsamhet, och möjligheten att arbeta med en hållbar produkt. Alla tillsvidare­ anställda som slutar får möjlighet att

Rekrytering och kompetensutveckling Hållbart byggande i trä attraherar sökande, men konkurrensen om rätt kompetens i svensk industri är stor.

Setras verksamhet kräver alltmer teknisk kompetens och förmåga att hantera komplexa uppgifter. Vi utvecklar medarbetare genom nya arbets­ uppgifter, kunskapsutbyte och arbetsrotation, samt externa utbildningar och rådgivning. Utvecklingsplaner tas fram i medarbetarsamtal.

Under året har antalet anställda minskat från 808 till 768 i Sverige.

Förändringarna beror främst på två större och en mindre neddragning som genomförts under året. Åtgärderna

Arbetsplatsolyckor 25 20 15 10

10

5 0 2019

2020

2021

2022

2023

2024

Olycksfallsfrekvens (LTA Frequency Rate), antal olycksfall med sjukskrivning som följd, räknat per miljon arbetade timmar.

10 Delmål för olycksfallsfrekvens år 2025.

58

2025

Alla olyckor på Setra registreras och när så krävs rapporteras de till myndigheterna.

Olyckorna i Sverige rapporteras och följs upp i SIA, sågverksbranschens gemensamma system för arbetsskaderapportering. Olycksfallsfrekvensen mäts i nyckeltalet LTA (Lost Time Accident Frecuency Rate), som visar antalet olyckor med sjukskrivning som följd, räknat per miljon arbetade timmar. Resultatet för 2025 är LTA 7,78 vilket är en förbättring sedan 2024. Från 2023 ingår även olycksfallsfrekvensen vid Setras enhet i Storbritannien. I LTA ingår alla som arbetar på Setra, även inhyrd personal och stadig­varande entreprenörer.

nt or

So lna

Gä vle

Lå ng

Lå ng

Py

He

To t

84

88

76

66

72

66

30

31

113

2

14

7

768

Tillsvidare­ anställda

108

83

76

68

64

65

64

29

30

109

2

14

7

719

Visstids­ anställda**

11

1

12

8

2

7

2

1

1

4

0

0

0

49

by

alt

Sk inn ­sk

119

ro

Ny

mm ak o

sh y tt

sh y tt

an

ce ll* **

rg teb e Ka s

Anställda

tet

Fä rila

at

s

Anställningsform

Ma lå

Affärsetik Setra strävar efter att upprätthålla en hög etisk nivå i alla affärsrelationer och att bemöta våra kunder, leverantörer och samarbetspartners på ett ansvarsfullt sätt. Våra riktlinjer inkluderar efterlevnad av konkurrenslagstiftningen, gåvor och representation samt uppförandekod för leverantörer. Alla tjänstemän, agenter och berörd produktionspersonal genomgår en digital utbildning i affärsetik. Vi har även en vitbok som ger vägledning i affärsetiska dilemman, baserad på verkliga fall.

Inga bekräftade korruptionsincidenter inträffade 2025. En extern visselblåsartjänst för anonym rapportering infördes 2022 i enlighet med gällande lagkrav. Rapporterna granskas först av en extern part och skickas sedan till vd, ekonomidirektör eller HR-direktör.

Under året inkom två ärenden, varav ett avskrevs och ett utreddes av extern part som därefter stängdes.

MEDARBETARE I SVERIGE He by

ingår i ett bredare effektiviserings- och omställningsarbete där verksamheten behövt anpassas till förändrade förutsättningar. Samtliga processer har genomförts enligt gäl­lande lagstiftning, kollektivavtal och våra interna riktlinjer.

Utomlands är antalet anställda oförändrat jämfört med föregående år.

se lfo r

besvara en enkät, som följs upp av HR och diskuteras i koncernledningen.

Träindustrin är mansdominerad och vi arbetar aktivt för en jämnare könsfördelning. Andelen kvinnor är 21 procent, och andelen kvinnliga chefer är cirka 18 procent. Vi gör årliga lönekartläggningar i Sverige och vårt Equal Pay Index är 97,5, vilket är 2,3 procentenheter högre än det svenska genomsnittet från Medlingsinstitutet.

Vid nyanställningar beaktas mångfaldsoch jämlikhetsperspektivet. När flera sökanden uppfyller grundkraven premieras det underrepresenterade könet.

Ha s

många faktorer och vi arbetar med frågan genom medarbetarsamtal, analyser i Medarbetspulsen och med rehabiliteringsplaner vid behov. Den totala sjukfrånvaron 2025 var 6,1 procent inom Setra Group AB. Korttidssjukfrånvaron inom Setra Group AB och Setra Trävaror AB ligger idag på 2,85 procent, med ett mål om 2,5 procent för 2026.

Vi samarbetar med ett företag som hjälper oss i arbetet med dold psykisk ohälsa som bottnar i exempelvis stress, alkohol eller droger. Alla medarbetare erbjuds företagshälsovård och förväntas delta i sin rehabilitering. Företagshälsovården är en expertresurs inom friskvårds- och arbetsmiljöfrågor, och stödjer även vårt förebyggande friskvårds och arbetsmiljöarbete. Motion uppmuntras genom friskvårdsbidrag och sponsring av vår idrottsförening Setra Sports Club.

an Pe lle ts

Anställningsinformation

MEDARBETARE I ANDRA LÄNDER* (Kvinnor/Män) Anställningsform

Storbritannien

Kina

Anställda

49

3

Tillsvidareanställda

49

(9/40)

3

Polen (3/0)

1

(1/0)

1

Spanien

Japan

1

2

(0/1)

1

(1/1)

2

Österrike

Totalt

1

57 (14/43)

1

(0/1)

57

DELTIDSANSTÄLLDA

MÄN OCH KVINNOR* Anställningsform

Män

Kvinnor

Totalt

I Sverige och i andra länder

Anställda

653

172

825

Kvinnor

7

Tillsvidareanställda

611

165

776

Män

6

Visstidsanställda**

42

7

49

Totalt

13

* Medelantal anställda (headcounts) per anställningsform under 2025 ** Inkl. provanställning, vikariat och säsongsanställning *** P yrocell ägs till 50 %

Alla Setras medarbetare i Sverige omfattas av kollektivavtal. Anställda i andra länder har lokala avtal i enlighet med respektive lands bestämmelser. Visstidsanställningar används vid provanställning samt för att skapa flexibilitet i produktionsorganisationen. Setra har cirka 70 icke anställda personer i form av entreprenörer via 17 entre­prenörs­ firmor. De utför tjänster såsom timmer- och virkesmätning, el-och plåtarbeten. I Storbritannien är samtliga som arbetar i verksamheten anställda av Setra. Data om anställda har hämtats från företagets HR‑ och lönesystem per 31 december 2025. Uppgifter om inhyrd personal har inhämtats från respektive bemanningsleverantör.

59

VÅRA TRANSPORTER

Våra transporter Transporter är en viktig del i Setras värdekedja för att få ut hållbara trävaror världen över. Vi är beroende av våra logistikleverantörer och har ett nära samarbete för att göra våra transporter så klimateffektiva som möjligt.

60

61

VÅRA TRANSPORTER

Alla våra inrikes­ transporter ska vara fossilfria.

Ett av Setras klimatmål för 2040

Andel av såld volym per transportslag

57 % 43 % SJÖ

VÄG

14 % FRAKTAS NÅGON DEL AV STRÄCKAN PÅ TÅG.

Våra möjligheter och utmaningar Marknaden för trävaror är global och 84 procent av vår producerade volym går på export. Transporterna är vår största utmaning sett till det totala klimatavtrycket men genom att nyttja järnvägen när det är möjligt, samarbeta än mer och ställa krav på transportörerna ser vi ändå stora möjlig­ heter framåt.

Så styr vi Våra transporter ska vara effektiva, trafiksäkra och hållbara. Ett av Setras delmål i klimatmålet för 2040 är att alla våra inrikestransporter ska vara fossilfria. I vår kravställning utgår vi från Skogs­ industriernas hållbarhetskriterier för vägtransporter.

Setras uppförandekod för leverantörer baseras på FN:s Global Compact och ställer grundläggande hållbarhetskrav såsom; respekt för mänskliga rättigheter, goda arbetsvillkor, miljöhänsyn och antikorruption i hela leverantörskedjan. Upp­ förandekoden signeras som en del av alla avtal vi

62

ingår med våra transportörer. För en mer klimatvänlig logistikkedja är vi även beroende av politiska styrmedel som främjar fossil­fria transporter och snabbare teknikutveckling.

Så arbetar vi Samarbete, dialog och uppföljning Setra väljer samarbetspartner med omsorg och använder endast pålitliga rederier och speditörer som håller hög kvalitet och arbetar långsiktigt. Vi har regelbundna avstämningar med dem för att följa upp krav, villkor och avvikelser.

Genom att aktivt delta i branschsamarbeten och forum vill vi göra transporterna ännu mer hållbara. Setra är bland annat med och driver frågor via Skogsindustrierna, som vill se minskade utsläpp genom till exempel elektrifiering av tung trafik. Skogsindustrin är Sveriges största transportköpare och har i den rollen kapacitet att påverka transportsektorn. Planen för detta har branschen gemensamt satt i Skogsindustrins framtidsagenda, där ett av målen är fossilfria inrikestransporter 2040.

Huvudtransportslag Setras transporter inom Sverige och övriga Europa sker främst med lastbil. Sjötransporter används för leveranser till Storbritannien, USA, Nordafrika, Mellanöstern, Asien och Australien. Tåg används framför allt för containertransporter på delsträckor till hamnar. Fördelningen mellan väg- och sjötransport är i stort sett oförändrad jämfört med 2024 men andelen containerfrakter har minskat ytterligare. Detta innebär att en mindre volym nu transporteras en delsträcka med tåg.

63

VÅRA TRANSPORTER

Tågtransport i första hand Miljömässigt är tåg det bästa transportslaget, vilket vi använder oss av när det är möjligt. Under 2025 fraktades cirka fyra procent av råvaran på järnväg.

För leveranser till kund transporteras cirka 14 procent av varorna någon del av sträckan med tåg. Järnväg passar bra för stora, kontinuerliga flöden och vi använder därför tågtransporter till hamnar.

Under de senaste åren har Setra gjort flera viktiga järnvägsinvesteringar i samarbete med Trafikverket.

Exempelvis har järnvägsspåren byggts ut vid våra sågverk i Hasselfors och Skinnskatteberg. Spårutbyggnad låter oss flytta våra transporter av råvara och bioprodukter från väg till järnväg, förenklar våra logistikflöden och sänker våra koldioxidutsläpp.

GRÖNSAMT FRAMSTEG

Förnybara transporter hjälper kund och kommun att nå klimatmålen

64

Under 2025 har samtliga transporter till Setras

resurser kan nyttjas, till skillnad från till exempel

kund Söderenergi körts på det förnybara drivmedlet

gas och el som kräver tilläggsinvesteringar i form av

HVO100. Lösningen togs fram tillsammans med

anpassade fordon och infrastruktur.

kund och logistikföretag, och är ett gemensamt

– På Söderenergi arbetar vi aktivt med att

steg mot en mer hållbar leveranskedja i linje

nå våra hållbarhetsmål, där ett av målen är att

med kundens och kommunens arbete för att nå

reducera de indirekta utsläppen med 25 procent

sina hållbarhetsmål. En transport med HVO100

till år 2030. Samarbetet med Setra och minskad

reducerar klimatpåverkan med 81 procent jämfört

klimatpåverkan kopplad till HVO100-användningen

med konventionell diesel. Ytterligare en fördel med

är en viktig pusselbit för att nå dit.

det förnybara drivmedlet är att befintliga fordons-

Anders Dahlberg, Portföljförvaltare på Söderenergi

Effektiva vägtransporter på förnybart Alla lastbilar som fraktar våra containrar från sågverk till hamn eller järnvägsterminal har under 2025 körts på HVO100. Totalt körs tolv procent av våra inrikestransporter med det förnybara drivmedlet HVO100.

Vi prioriterar även helt fossilfria transporter där efterfrågan finns hos kund samt när transporterna omfattas av regelverk med utsläppskrav, till exempel inom energi- och byggsektorerna.

Vi testar och utvärderar logistik­ lösningar tillsammans med våra transportörer med målet att minska koldioxidutsläppen. Vi delar ambitionen att nå fossilfria inrikestransporter inom en snar framtid, vilket ger oss goda förutsättningar att påverka och sätta gemensamma aktivitetsplaner. Setra arbetar även för att effektivisera våra interna transporter, läs mer om det på sidan 50.

Transporter till havs För att nå våra exportmarknader är vi i flera fall beroende av fraktfartyg.

Sjötransporter ger mindre utsläpp per tonkilometer än vägtransporter. Eftersom Setra exporterar en betydande del

Våra trävaror är klimatpositiva även när de transporteras till andra sidan jorden. De binder flera gånger mer koldioxid än vad som släpps ut längs hela leveranskedjan.

Mer information om detta finns i avsnittet Klimatbokslut och klimatnytta, sidan 73.

av den producerade volymen utanför Norden står de för en större del av Setras totala klimatutsläpp.

Våra möjligheter att påverka sjötransporterna är begränsade, vilket gör politiska styrmedel till en avgörande faktor i framtiden. Från och med 2024 inkluderas sjöfartssektorn i EU:s system för utsläppshandel. Marknaden för grönare sjötransporter är ännu omogen och utsläppsrätterna resulterar i högre kostnader för de fraktfartyg vi använder. Under året har Setra sett ett kostnadspåslag, och kommande år väntas ytterligare högre kostnader till följd av utökade krav. De nya reglerna syftar till att användningen av grönare bränsle inom sjöfarten på sikt ska öka.

Effektivitet i varje lass Tillsammans med våra transportörer arbetar vi för att optimera ruttplaneringen, utnyttja lastutrymmet maximalt och minimera den sträcka som körs utan last. På våra sågverk väger vi virkespaketen för att optimera lastfyllnadsgraden och bidra till säkrare transporter. Samarbetet med vår huvudtransportör gör att samma bil kan

köra virke från ett sågverk till en förädlingsenhet, hämta färdiga produkter och leverera vidare till kund.

Under året har vi påbörjat implementationen av ett Check in- / Check Outsystem på våra sågverk. Detta innebär att vi kan planera och styra lastbilarna till rätt plats snabbare samtidigt som vi minskar pappershanteringen.

Vidare ser vi stora möjligheter att minska stress, öka säkerheten och effektivisera lastningsprocessen.

Implementeringen kommer fortsätta under 2026.

Direkt bidrag till en grönare transportsektor Setra har en unik möjlighet att bidra till produktionen av förnybart bränsle till transportsektorn. Sågspån från Setra Kastet i Gävle används sedan 2021 till att framställa bioolja (pyrolysolja), som ersätter en del av den fossila råvaran i bensin och diesel. Fabriken ligger granne med vårt sågverk och drivs av bolaget Pyrocell, som Setra samäger med Preem. Läs mer i avsnittet Vårt erbjudande.

65

KLIMATBOKSLUT OCH KLIMATNYTTA

Klimatbokslut och klimatnytta Setras klimatbokslut redovisar verksamhetens totala klimat­påverkan utifrån GHG-protokollet, ett internationellt ramverk för klimatberäkningar.

Klimatbokslutet är ett viktigt underlag för att sätta mål och bestämma åtgärder för att minska utsläppen ännu mer. Med den stora klimatnytta våra produkter ger visar vi att vi har kraft att göra skillnad i omställningen.

66

67

KLIMATBOKSLUT OCH KLIMATNYTTA

Setras trävaror skapar mång­faldig klimatnytta.

68

Våra möjligheter och utmaningar

gå över till mer hållbara transporter är en av Setras största utmaningar på resan att nå målet om fossilfria inrikestransporter till 2040.

Trä är det enda förnybara byggmaterialet och klimatmässigt är det särskilt smart att använda till långlivade produkter som kan ersätta fossila alternativ. Växande träd fångar upp koldioxid från atmosfären och binder den som kol under hela materialets livslängd. Kolinbindningen i Setras trävaror är högre än de koldioxidutsläpp som sker i förädlingskedjan, från skogsbruket, via sågning och vidareförädling till transport till kund, mätt per kubikmeter sågad vara, vilket visas i stapel­ diagrammet Trä ur ett livcykelperspektiv.

Setras trävaror skapar mångfaldig klimatnytta, till exempel när de ersätter byggmaterial med större klimatpåverkan. Restströmmarna från produktionen, bland annat spån och flis, blir råvara till cirkulära produkter för massa- och pappers­industrin och för att producera värme och förnybart drivmedel.

Vi arbetar år efter år för att nå våra klimatmål till 2040. Vi ser både utmaningar och möjligheter att nå målen. Det vi vet säkert är att vi behöver både politiska långsiktiga spelregler, samarbeten och egna investeringar och satsningar för att nå de satta målen. De största utsläppen sker i transportledet i Scope 3. Detta är ett område som vi har minst rådighet över. Våra transporter sker via vägar, järnvägar och till sjöss. Arbetet med att

Så styr vi Klimatbokslutet är ett viktigt verktyg för både oss och våra kunder för att följa upp klimatavtrycket i Setras värdekedja och på de produkter vi levererar.

Resultatet visar var i värdekedjan utsläppen sker och hur stora de är. Klimatbokslutet tas fram för hela Setras verksamhet och vid behov per produktionsenhet. Det är ett viktigt underlag för att analysera, prioritera, agera och sätta konkreta mål för utsläppsminskande åtgärder. Vissa åtgärder är koncernövergripande medan andra berör specifika enheter. Som tidigare nämnt sker en stor andel av utsläppen utanför den egna verksamheten. Genom att samarbeta och ställa krav på aktörer i andra delar av värdekedjan, exempelvis timmerleverantörer och transportörer, kan vi tillsammans arbeta mot våra klimatmål och bidra till att utsläppen minskar.

GRÖNSAMT FRAMSTEG

34 procent lägre klimatavtryck Mellan år 2010 och 2025 har Setra haft som del-

bidrag är att Setra har genomfört metodförändringar

mål att minska det totala klimatavtrycket med 35

och förbättrat datakvaliteten i klimatbokslutet,

procent. Utfallet blev en minskning med 34 procent

framför allt i transportsegmentet.

och omfattar hela värdekedjan med direkta och

– Att vi når en 34-procentig minskning av

indirekta utsläpp – från skogen till leverans till slut-

vårt klimatavtryck är ett styrkebesked för Setras

kund. Att nå en så stor reduktion över 15 år är ett

långsiktiga klimatarbete och ett bevis på medarbe-

resultat av målmedvetet arbete i hela organisationen

tarnas engagemang. Alla insatser, stora som små,

med transportflöden, energieffektivisering och

gör skillnad i vår egen verksamhet och med våra

förbättringsprogrammet 100+ liksom ökade ambi-

leverantörer och samarbetspartners. Det blir också

tioner hos leverantörer och samarbetspartners, till

en tydlig drivkraft för oss att fortsätta minska vår

Så arbetar vi

exempel genom användning av förnybara driv­medel.

klimatpåverkan i hela värdekedjan och sätta nya,

Klimatberäkningar enligt GHG-protokollet Setras klimatbokslut tas fram i enlighet med den internationella beräkningsstandarden GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol). Standarden delar in utsläppen i tre kategorier, så kallade Scope.

Lägre produktionsvolymer jämfört med tidigare år

tuffare mål framåt.

och exportbalansen mellan olika marknader har

Melanie Sjögren, Direktör Hållbarhet

också påverkat utsläppen positivt. Ett annat viktigt

och Kommunikation på Setra

69

KLIMATBOKSLUT OCH KLIMATNYTTA

Sju procent av de totala utsläppen kommer från vår egen verksamhet.

I Scope 1 ingår de utsläpp som sker ”innanför grindarna” hos Setra, det vill säga i den egna verksamheten. Scope 1 utgör sju procent (sex procent) av det totala utsläppet och inkluderar utsläpp från arbetsmaskiner, torkning, uppvärmning och tjänsteresor. Scope 2 omfattar utsläpp som sker vid produktionen av den energi som Setra köper in.

Under 2025 har Setra använt 100 procent fossilfri el. Utsläppen i Scope 2 är mycket låga, nästan noll procent, precis som föregående år.

I Scope 3 ingår utsläpp som sker uppströms eller nedströms i Setras värdekedja, vilket står för 93 procent av det totala utsläppet. Med uppströms utsläpp avses bland annat utsläpp från skogsbruket och transport av timmer, men också från framställning av bränslen till arbetsmaskiner och tillverkning av andra råvaror och material.

I nedströms utsläpp ingår transporter till kund.

Utsläppen från både inkommande och utgående transporter till och från Setras verksamhet står för 57 procent av klimatavtrycket.

Att minska klimatavtrycket längs hela vår värdekedja och specifikt inom Scope 3 är både utmanande och komplext. Vi påverkas av våra leverantörers, entreprenörers och transportörers utsläpp och ambitioner och samtidigt påverkar vi nästa led med utsläpp från vår värdekedja. Vi påverkar helt enkelt varandra, vilket innebär att vi måste samarbeta och hjälpas åt för att få ner våra gemensamma växthusgasutsläpp.

I årets klimatbokslut har dessa förändringar och tillägg gjorts; för inköpt råtimmer har faktiska som genomsnittsvärden av utsläppsfaktorer använts.

Vi har fortsatt att arbeta med både metod- och datakvalitetsförbättringar förändring och i inom transportsegmentet. Även posten tjänsteresor har förbättrats i utsläppsfaktorer, distans och underlag.

I vårt klimatbokslut redovisar vi växthusgasutsläppen för hela Setra-koncernen – Setra Group.

Det innebär att utsläppen från vår engelska verk-

70

samhet Setra Wood Products (SWP) och 50 procent av utsläppen från Pyrocell – som ägs till 50 procent vardera av Setra och Preem – är inkluderade, om inget annat anges. Läs mer i Setras fullständiga klimatbokslut på setragroup.com.

Utvecklingen av GHG-protokollet och dess tillägg för landintensiva verksamheter (Land Sector and Removals Standard, LSRG) däribland skogsbruk, har nu publicerats. I standarden som den ser ut just nu, inkluderas inte skogsbranschen.

Eventuellt kan vi komma att omfattas i framtiden.

Vi behåller därmed rapportering enligt GHG-protokollet och är transparenta med vilka metoder vi väljer att använda för utsläppsberäkningar och klimatnytta. Övergripande analys av årets klimatavtryck I år uppgår Setras totala utsläpp (Scope 1–3) till 155 600 (169 000) ton koldioxidekvivalenter.

Som nämnt har vi de senaste åren arbetat med metodik- och datakvalitetsförbättringar, vilket har resulterat i reviderade siffror i framför allt Scope 3 men också för vårt totala klimatavtryck för åren 2024 och 2025. Jämfört med 2024 har Setra min­skat de totala utsläppen med åtta procent.

Resultatet beror främst på att vi har köpt in och producerat en mindre mängd timmer under 2025.

Andra faktorer som påverkat är att vi har haft lägre investeringar som ett resultat av externa faktorer som påverkat lönsamheten, förbättrad datakvalitet och förändrad reduktionsplikt jämfört med 2024.

Cirka sju procent av den totala utsläppen kommer från den egna verksamheten och resterande 93 procent från andra delar av värdekedjan. Aktiviteter med störst utsläpp är in- och ut­transporter (57 procent), utsläpp från skogsbruket – råvaror och material (15 procent) och användning av såld produkt (tio procent). Vi ser också tydligt att vi har förbrukat mindre övrigt inköpt material såsom lim till produkt samt plastband på grund av minskad produktion under året.

Utsläppskategorier Setra redovisar sina utsläpp enligt GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol).

Utsläppen delas in enligt nedan:

SCOPE 1

SCOPE 2

SCOPE 3

Direkta utsläpp i verksamheten (förbränning av bränslen i egna anläggningar och fordon)

Indirekta utsläpp från inköpt energi (el, fjärrvärme, fjärrkyla)

Indirekta utsläpp från övriga delar i värdekedjan, såsom inköpta transporter, resor och råvarornas klimatpåverkan

Klimatbokslut 2025 Ton koldioxidekvivalenter SCOPE 1___________________________________ 7 % Torkning och uppvärmning _________________ 3 539 Arbetsmaskiner___________________________ 6 505 Tjänsteresor________________________________ 130 Summa_________________________________ 10 174

SCOPE 2____________________________________0 % Inköpt el, värme och kyla_____________________ 205 Tjänsteresor med elbil__________________________ 3 Summa____________________________________ 208

SCOPE 3____________________________________ 93 % Bränsle och energirelaterade aktiviteter _______ 2 369 Råvaror och material________________________ 23 705 Övrigt material______________________________ 4 731 Inköpta kapitalvaror________________________ 8 421 Investeringar________________________________164 Avfall i den egna verksamheten__________________ 21 Pendlings- och tjänsteresor____________________1 237 Investeringar_________________________________54 Användning av såld produkt_________________15 536 Intransport av timmer________________________20 812 Transporter till kund________________________ 68 324 Summa__________________________________ 145 211

Setras fullständiga klimatbokslut finns att läsa på setragroup.com.

71

KLIMATBOKSLUT OCH KLIMATNYTTA

1,2

MILJONER TON CO2 Så mycket koldioxid lagras i form av kol i trävarorna som Setra sålde under 2025 (1,5 miljoner m3). Detta motsvarar CO2 inlagring i 8 000 fyravåningshus i trä.*

Totalt klimatavtryck 2022–2025 Ton koldioxidekvivalenter, inklusive in- och uttransporter

202 123 Vi fortsätter att följa etappmålet om att minska klimatvatrycket med minst 35 procent till 2025 jämfört med basåret 2015. Detta motsvarar en minskning på 82 500 ton koldioxidekvivalenter till 2025. Utfallet i år, 2025, blev en minskning med 80 000 ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar en 34-procentig utsläppsreduktion jämfört med basåret. Glädjande nog innebär det att Setra har nått detta etappmål.

Utsläpp av koldioxid 2014–2025 Kg CO2e/m3 sågad vara, exklusive transport till kund 100 80 60 40 20 0

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

Sedan Setras första kompletta klimatbokslut togs fram 2014 har det totala utsläppet, exklusive transporter till kund, minskat med 35 procent, räknat per kubikmeter sågad vara. Betydande åtgärder har varit att köpa in förnybar el, energieffektivisera vår produktion och välja förnybara drivmedel. I takt med att vi förädlar en större del av produkterna ökar utsläppen per tillverkad kubikmeter något.

72

Våra klimatambitioner och handlingsplan framåt Som beskrivet tidigare, har även 2025 varit ett tufft år för Setra. Marginalerna har pressats och lönsamheten försämrats. Vi har effektiviserat Setras organisation, implementerat ett internt förbättrings- och lönsamhetsarbete och fullföljt de viktiga anläggningsinvesteringarna. På grund av omvärldens rådande situation har också EU:s och Sveriges klimatambitioner bromsats. Resultatet av allt detta ger också en spegling i Setras klimatbokslut. Vi har nått mål, arbetat effektivt internt i små saker och ändå förbättrat klimatprestandan. Vi fortsätter resan tillsammans mot Setras klimatmål 2040.

Setras fokusmål mot klimatmålet 2040 är vår drivkraft till aktiviteter och handlingsplan längs hela värdekedjan. Mål 2040: • Setras produktion ska vara fossilfri.

• Setras transporter inom Sverige ska vara fossilfria.

• Setra ska bidra till ökad klimatnytta genom ökad försäljning av trävaror som binder kol och substituerar fossilintensiva alternativ.

Under 2025 tog vi fram en handlingsplan för att nå klimatmålen. Resultatet visade höga investeringskostnader, ännu omogen teknik i innovativa lösningar samt avsaknad av politiska långsiktiga

2022

177 112

169 011

2023

2024

155 593

2025

Under de senaste tre åren har Setras totala klimatavtryck minskat med 12 procent (21 519 ton CO2e). Jämfört med föregående år har det minskat med 8 procent (13 418 ton CO2e). Fortsatt energieffektivisering inom den egna verksamheten, aktiviteter i förbättringsprogrammet 100+ samt effektivare och grönare transporter i hela värdekedjan, har och kommer även framgent vara viktiga aktiviteter för att nå våra miljö- och klimatmål.

Klimatavtrycket påverkas bland annat av produktionsvolymer, exportbalans mellan olika marknader samt våra egna och våra leverantörers klimatberäkningar och ambitioner.

Trä ur ett livscykelperspektiv Tabellen visar koldioxidutsläpp som uppstår från skogsplantering till leverans till kunder i olika länder (kg CO2e per kubikmeter sågad vara).

48

56 Sverige

81

Storbritannien

259 116

Tyskland

Japan

Utsläpp av koldioxid exklusive transport till kund i kg CO2e/m3 sågad vara.

Utsläpp av koldioxid inklusive transporter till genomsnittskund i typdestination i kg CO2e/m3 sågad vara.

* Källa: IVL, Svenskt Trä, Skogforsk, Skogsindustrierna.

73

KLIMATBOKSLUT

Våra trävaror har möjlighet att undanhålla

3,2 Mton CO2e i utsläpp från fossilintensiva material i samhället.

spelregler för att få till en större utsläppsreduktion. Handlingsplanen kommer vara ett viktigt verktyg i framtiden för att kunna ta hållbara investeringsbeslut och driva arbetet framåt med utsläppsreducerande åtgärder.

En stor fördel med handlingsplanen är att den delvis går i linje med Setras interna förbättringsprogram 100+. Vi kommer under 2026 att arbeta för att visualisera klimatförbättringar kopplat till aktiviteter i 100+. Vi prioriterar den egna verksamheten men också våra svenska timmerinköp och övriga transporter inom Sverige.

Vi fortsätter att arbeta för en modern teknik för framtidens träförädling. Våra investeringar i nya såglinjer innebär till exempel att vi på ett effektivare sätt kan nyttja hela skogråvaran och omvandla den snabbare till produkter som bidrar till stor klimatnytta. Investeringarna bidrar också till att öka produktionskapaciteten vid anläggningarna, vilket är en viktig faktor för att vara bättre rustade inför framtiden.

Arbetet med energieffektivisering är en viktig del i miljö- och klimatarbetet på Setra. Den är en integrerad del i vardagen på våra produktionsanläggningar. Under 2026 fortsätter vi att arbeta med tork-, pann- och underhållsforum för internt kunskapsbyggande, effektiviseringar och standardiserade arbetsmetoder. I arbetet med energikartläggningar vidtar vi flera olika åtgärder för att förbättra energieffektiviteten.

Setra ska vara så resurseffektiv som möjligt och vi arbetar ständigt för att öka förädlingsgraden på våra produkter, vilket på många sätt bidrar till ökad klimatnytta och ett mer hållbart samhälle.

Att fortsätta förflytta värdet från skogen till samhället är vår största uppgift och den resan gör vi genom kunskapsspridning om trä, vara expert­råd, öka det moderna träbyggandet, bidra till innovativa lösningar, samverka med våra leverantörer och bidra till en trygg energiförsörjning i Sverige.

74

Klimatnyttan med våra trävaror Mton CO2e

0,16 POSITIV NETTOINLAGRING AV KOL I SKOGEN DÄR SETRA KÖPER VIRKE

Setra redovisar i år klimatnyttan av våra trävaror som levererades till kund under helåret 2025 enligt en ny ISO-standard. Beräkningarna baseras på standardserien ISO 13391 som publicerades i april 2025. Standarden syftar till att med fyra komponenter redovisa en komplett bild av dyna­ miken av växthusgaser till följd av leverans av träbaserade produkter. Två komponenter avser kolbalansen i skog respektive i produkter, en avser utsläpp av växthusgaser i den egna värde­kedjan (i vårt fall Setras klimatavtryck), samt potentiellt undanhållna utsläpp från alternativa produkter med högre klimatbelastning.

Setra äger ingen egen skog. ISO 13391 kräver dock att kolbalansen påvisas för de skogar där virket/timret har sitt ursprung. Vårt timmer kommer till 99 procent från Sverige och resten från Norge och Finland. Samtliga regioner rapporterar en positiv nettoinlagring av kol i skogen. I Setras redovisning tillgodoräknas dock inte detta eftersom skogarna ägs av andra.

-0,47

UTSLÄPP I SETRAS VÄRDEKEDJA

KOLINLAGRING I VÅRA TRÄBASERADE PRODUKTER I SAMHÄLLET

Setras egna klimatutsläpp under 2025 (Scope 1–3) uppgick till 0,156 miljoner ton koldioxidekvivalenter (Mt CO2e), i enlighet med klimatbokslut 2025. Alla dessa utsläpp hänförs till leverans av träbaserade produkter och belastar Setras klimatredovisning enligt ISO 13391.

Leveranserna av träbaserade produkter uppgick till totalt motsvarande 3,2 miljoner kubikmeter (M m3) varav 1,5 M m3 sågade eller förädlade trävaror, och resten material för massaproduktion och bioenergi.

Våra trävaror ledde till en beräknad nettoökning av kollagret i träbaserade produkter ute i samhället motsvarande -0,47 Mt CO2e, nästan uteslutande (96 procent) från sågade och förädlade trävaror.

Minus­tecken indikerar minskad halt av växthusgaser i atmosfären, alltså ett positivt resultat.

Potentiellt undanhållna utsläpp beräknades för samtliga produktkategorier med hjälp av displacementfaktorer som anger hur stora växthusgasutsläpp som kan undvikas relativt träinnehållet i produkterna.

-3,2 POTENTIELLT UNDANHÅLLNA UTSLÄPP

Tier 1-faktorer från ISO 13391 har använts, vilket ger en konservativ skattning. För sågade och förädlade trä­varor beräknades de potentiellt undanhållna ut­ släppen till -2,16 Mt CO2e och för övriga produkter till -1,06 Mt CO2e, totalt -3,2 Mt CO2e.

ISO 13391 medger inte att resultaten för de olika komponenterna summeras eftersom de inte representerar helt jämförbara storheter. Däremot går det att konstatera att verksamheten är tydligt klimatpositiv, även utan att skogens kolbalans tas med. Våra egna utsläpp (klimatavtryck) är en bråkdel av produkternas klimatnyttor. Den dominerande faktorn är de potentiellt undanhållna utsläppen som motsvarar en femtedel av utsläppen från all inrikes trafik i Sverige.

75

SETRAS LEDNING OCH STYRELSE

Koncernledning

Styrelse

MARCUS WESTDAHL Vd och Koncernchef samt tf. Affärs­områdeschef Bygg­lösningar och Komponenter Född: 1974 Anställd: 2023 Utbildning: Filosofie kandidat­examen i företagsekonomi

OLLE BERG Direktör Marknad och Affärsutveckling Född: 1965 Anställd: 2013 Utbildning: Ekonom

PONTUS FRIBERG Direktör Risk Management Född: 1962 Anställd: 1993 Utbildning: Jägmästare

ANDERS KÄLLSTRÖM Styrelseordförande sedan januari 2020, styrelse­ledamot sedan 2018.

Huvudsysselsättning: Olika styrelseuppdrag, bland annat ordförande i Svensk Travsport.

Född: 1959

FREDRIK MUNTER Styrelseledamot sedan januari 2020.

Huvudsysselsättning: Vd Mellanskog. Ledamot i Revisionsutskottet.

Född: 1974

PER OLOF NYMAN Styrelseledamot sedan maj 2024.

Huvudsysselsättning: Styrelse­ medlem i Swedbank och Mellanskog. Tidigare vd för Lantmännen och styrelse­medlem i HKScan och LRF Konsult med flera.

Född: 1956

JUHA TAAVILA Styrelseledamot sedan januari 2020.

Huvudsysselsättning: Självständig rådgivare.

Tidigare flera år i Stora Enso Wood Products.

Född: 1956

JONAS GUSTAVSSON Direktör Produktion Född: 1973 Anställd: 2020 Utbildning: Civilingenjör

ANDERS NORDMARK Direktör Supply Chain och Teknik Född: 1961 Anställd: 2017 Utbildning: Civilingenjör

JOHANNA LINDÉN Direktör Ekonomi och Finans, Vice Vd Född: 1979 Anställd: 2024 Utbildning: B.Sc. Finance

ELLINOR BERGLUND Arbetstagarrepresentant.

Styrelseledamot sedan 2009.

Huvudsysselsättning: Kund­ servicemedarbetare.

Anställd sedan 1989.

Född: 1969

LENNART BERGLUND Arbetstagarrepresentant.

Styrelseledamot sedan 2019.

Huvudsysselsättning: Truckförare.

Anställd sedan 1986.

Född: 1969

TOMAS LARSSON Arbetstagarrepresentant.

Styrelseledamot sedan 2016.

Huvudsysselsättning: Skiftledare.

Anställd sedan 1989.

Född: 1968

JONNY TREARD ANDERSSON Arbetstagarrepresentant.

Suppleant sedan 2019.

Huvudsysselsättning: Operatör. Anställd sedan 2005.

Född: 1963

Setras organisation Vd Ekonomi och Finans HR och Lön LOTTA OLSSON Direktör IT Född: 1967 Anställd: 2022 Utbildning: Teknologie kandidatexamen i träteknik

76

JOAKIM NYQVIST Direktör HR Född: 1971 Anställd: 2018 Utbildning: Filosofie kandidatexamen i pedagogik

MELANIE SJÖGREN Direktör Hållbarhet och Kommunikation Född: 1978 Anställd: 2021 Utbildning: Civilingenjör

IT Enterprise Risk Management Hållbarhet och Kommunikation

Produktion

Supply Chain och Teknik

Marknad och Affärs­utveckling

AO Bygglösningar och Komponenter

77

STYRNING AV HÅLLBARHETSARBETET

Styrning av hållbarhetsarbetet Vi arbetar med en förnyelsebar råvara och hållbara produkter. Hållbarhets­arbetet är en integrerad del av hela Setra. Våra värderingar – engagemang, nytänkande och ansvar – är vägledande i vår vision och i vårt dagliga arbete med hållbara beslut och etiskt agerande.

Väsentlighetsanalys och prioriterade hållbarhetsfrågor Vi genomför väsentlighetsanalyser för att identifiera våra viktigaste hållbarhetsfrågor. Analyserna utgår från verksamhetens positiva och negativa påverkan genom hela värdekedjan och från omvärldens krav och förväntningar på oss, samtidigt som den beaktar hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter för Setras verksamhet. Väsentlighetsanalysen ses över kontinuerligt och uppdateras vid behov.

Resultatet av nuvarande väsentlighetsanalys har sammanfattats i sex punkter: Vårt erbjudande, Resurseffektiv verksamhet, Klimatbokslut, Säker­ het, kultur och kollegor, Förnyelsebar råvara samt Våra transporter. I hållbarhetsredovisningen redo­gör vi till exempel för vad som är viktigt inom respektive område, hur vi arbetar, våra mål och uppföljning.

Intressentdialog Bland Setras prioriterade intressenter finns kunder, ägare, medarbetare, leverantörer, grannar och myndigheter. Vi har årliga dialoger med dem för att hålla oss uppdaterade om krav och förväntningar, identifiera förbättringsområden och hitta möjlig­ heter till utvecklande samarbeten. Vi identifierar

78

och uppmärksammar negativa risker och eventuella klagomål, samarbetar i att hantera dessa och dokumenterar föruppföljning. Hållbarhets­chefen ansvarar för dialog och analys och resultatet redovisas i koncernledning samt utgör en del av den årliga uppföljningen av hållbarhetsstrategin i styrelsen.

Områden som fortsatt ökar i betydelse är våra produkters ursprung, spårbarhet och klimatprestanda samt vårt arbete med långsiktiga klimatmål och minskad klimatpåverkan. Även frågor som rör råvaruförsörjning, hållbart skogsbruk, påverkan på biologisk mångfald och omvärldsläget blir allt viktigare för oss och våra intressenter. Detta är centrala frågor som vi löpande arbetar med tillsammans med våra ägare, leverantörer och branschen. Vårt arbete med certifieringar, deklarationer och regelverk utgör en viktig del i detta.

Hållbarhetspolicy Setras hållbarhetspolicy är vårt övergripande styrdokument för hållbarhetsarbetet. Policyn tydliggör att vår värdekedja ska verka för ett ansvarsfullt företagande som främjar god affärsetik, mänskliga rättigheter, goda arbetsvillkor, miljöhänsyn, god arbetsmiljö, och beskriver vårt förhållningssätt till dessa. Setras visselblåsartjänst för anonym

STYRNING OCH UPPFÖLJNING AV HÅLLBARHETSARBETET STYRELSE

VD/KONCERNCHEF

Delegering operativa miljöarbetet till platschefer Delegering arbetsmiljöansvar till samtliga chefer

KONCERNLEDNING

HÅLLBARHET OCH KOMMUNIKATION

Tvärfunktionella nätverk (Övriga avdelningar, platschefer och SHM-samordnare)

Miljö och stödfunktion Arbetsmiljö

rappor­tering infördes 2022 enligt lag. Våra viktigaste hållbarhetsområden i policyn; affärs­ etik, medarbetare, arbetsmiljö samt miljö och klimat, styrs även genom andra riktlinjer. Policyns åtaganden kommuniceras årligen genom verksamhetsplan för hållbarhet och i introduktionen för nyanställda. Hållbarhetspolicyn finns att läsa på setragroup.com.

Organisation och ansvarsfördelning Hållbarhetsarbetet på Setra är integrerat i våra processer och arbetssätt. Alla medarbetare har ett ansvar att bidra inom ramen för sina respektive ansvarsområden. Vår ambition är att de övergripande hållbarhetsmålen ska brytas ner och löpa som en röd tråd genom organisationen. Varje chef har ett delegerat ansvar från ledningen och/eller VD. Det operativa arbetet med miljö-, etik-, arbetsmiljöoch medarbetarfrågor sker ute i verksamheten på respektive enhet och avdelning.

Avdelningen Hållbarhet och Kommunikation har det övergripande ansvaret att driva hållbarhetsarbetet framåt. Detta sker i nära dialog med VD och koncernledning. Hållbarhetschef med team driver arbetet framåt, står för expertis samt stöttar organisationen och VD i hållbarhetsrelaterade frågor.

Verksamhetsplan tas fram inför kommande år med målstyrning, indikatorer och handlingsplaner.

Dessa följs sedan upp under året. Verksamhets­ planerna beslutas av koncernledningen och VD och tillgängliggörs genom presentationer, via forum, möten och dokumentering i vårt ledningssystem.

Mer information om Setras hållbarhetsmål finns i avsnittet Våra hållbarhetsmål.

Ansvaret för övergripande riskhantering är dele­ gerat från VD till riskansvarig. Setra arbetar med en övergripande riskmatris för verksamheten som antagits av styrelsen. De största riskerna bedöms vara kopplade till finansiella risker, omvärldsrisker, egendom, transporter, lager och ansvar. Hållbarhetsriskerna revideras minst en gång per år tillsammans med riskansvarig och övriga medlemmar i koncernledningen. Uppföljning sker löpande i samband med avrapportering mot strategiarbeten, mål och projekt, revisioner av Setras samtliga ledningssystem och uppföljningar tillsammans med ledningsgrupp. Årlig avrapportering och uppföljning av hållbarhetsarbetet sker till styrelsen i samband med VD:s strategigenomgång. Hållbarhetschefen avrapporterar till koncernledningen vid presentation av hållbarhetsuppdrag, projekt eller aktivitet under årets gång. VD och styrelse är också ansvariga för att granska och godkänna den årliga hållbarhetsredovisningen.

79

STYRNING AV HÅLLBARHETSARBETET

Hållbarhetsstrategi I linje med vår vision, övergripande verksamhetsmål och vår hållbarhetspolicy har vi etablerat fyra strategiska målsättningar. Dessa tar ut riktningen för arbetet med Setras prioriterade hållbarhets­ frågor. Våra strategiska målsättningar är: • God hälsa och hög säkerhet – nollvision mot arbetsplatsolyckor samt minst 95 procent frisknärvaro bland medarbetarna.

• Setras klimatmål till 2040.

• Ökad förädlingsgrad och värde av våra produkter.

• Attraktiv arbetsgivare som uthålligt utvecklar den interna kompetensen.

Certifierade ledningssystem Samtliga svenska verksamheter är miljöcertifierade enligt ISO 14001. Setras träindustricenter i Långshyttan är även certifierat enligt ISO 9001.

Setras ledningssystem inkluderar också styrning av arbetsmiljö- och brandsäkerhet och granskas regelbundet genom internrevisioner och försäkringsbesiktningar. Dessa delar är inte externt certifierade.

Setras produktionsanläggningar är certifierade enligt FSC®:s och PEFC:s spårbarhetsstandarder och FSC:s standard för kontrollerat virke. Pyrocellfabriken, som Setra samäger med Preem, är hållbarhetscertifierad i enlighet med det internationella miljöcertifieringssystemet ISCC, International Sustainability & Carbon Certification.

Setra innehar även hållbarhetsbesked från Energimyndigheten för förnybara bränslen, bark, flis, sågspån och briketter/pellets.

Revisioner Att vi reviderar oss själva och blir externt granskade är en viktig del i miljöarbetet för att visa att vi lever upp till kraven och gör ständiga förbättringar. Vi har ett internt systematiskt arbete med arbets­ miljö-, säkerhet- och brandskydd. Interna revisioner görs årligen inom arbetsmiljö, miljö, kvalitet, brand, FSC/PEFC och ISCC. Externa revisioner görs inom miljö,inklusive energikartläggning, kvalitet, FSC/PEFC och ISCC. Revisioner säkerställer att vi arbetar i enlighet med certifierade ledningssystem och de krav som ställs.

Setra har internt utbildade revisorer som årligen genomför interna revisioner vid samtliga anläggningar i Sverige samt på huvudkontoret. Även externa revisioner genomförs av certifieringsorgan varje år. Revisorerna anser att Setra uppfyller

80

kraven i standarderna och att det bedrivs ett framåtsyftande arbete där de reviderade områden är en naturlig och integrerad del i det övergripande hållbarhetsarbetet. Årets externa revisioner resul­ terade i, miljö och EKL: tolv mindre avvikelser och tre förbättringsåtgärder, kvalité: fem mindre avvikelser och fyra förbättringsåtgärder, FSC & PEFC: sex av­vikelser och en förbättringsåtgärd samt ISCC: inga anmärkningar. Samtliga avvikelser är åtgärdade, rapporterade och släckta förutom en avvikelse i FSC/PEFC som planeras släckas tillsammans med revisor i mars 2026.

Tillståndsplikt och lagkrav Setras samtliga produktionsenheter är tillståndspliktiga eller anmälningspliktiga enligt miljöbalken.

Setra följer och bevakar lagar genom en lagbevakningstjänst inom miljö och arbetsmiljö, i enlighet med kraven i ledningssystemen. Efterlevnadskontroll av lagar görs minst en gång per år i bredare omfattning. Utöver detta bevakar respektive enhet/ avdelning lagar och regler inom sitt eget område och vidare att avtals- och kundkrav uppfylls.

Under 2025 har Setra haft några mindre och en större miljöavvikelse. I Hasselfors har det varit problem med elfiltret i pannan, vilket resulterade i att pannan fick stå under ett antal dygn för reparation då risk fanns för överskridande av stofthalt.

Det har medfört att vi eldat mer olja än vad som var planerat. På flera av våra pannor har kol­ monoxidnivåerna överskridits i samband med uppstart av pannorna i samband med stopp. I pannan i Skinnskatteberg har vi fått elda med olja i större utsträckning än vad som är önskvärt på grund av utmaningar i övergången till eldning med granbark.

I Malå har halter av opolära alifatiska kolväten varit höga i utgående vatten från en oljeavskiljare. Detta är rapporterat till Tillsynsmyndigheten och vi har en gemensam dialog kring ärendet. Under året har en större miljöhändelse skett i Pyrocellfabriken, vilket har rapporterats och omhändertagits.

Anläggningen är åter i bruk. Setra jobbar aktivt med att åtgärda samtliga krav, regler och lagar och har bra dialog med berörda myndigheter.

På flera av Setras produktionsanläggningar har det historiskt förekommit impregnering och/eller användning av olika träskyddsmedel som kan ha lett till att marken förorenats. Även andra aktiviteter kan ha bidragit till föroreningar. Därutöver finns ett femtontal identifierade platser där koncernen historiskt haft verksamhet. Myndigheterna har ställt krav på utredning och ibland efterbehandling för några av dessa anläggningar. Framgent kan

ytterligare krav komma att ställas, varför Setra har reserverat finansiella medel för eventuella framtida åtgärder.

Hållbarhetskrav på leverantörer Setras uppförandekod för leverantörer baseras på FN:s Global Compact principer för ansvarsfullt företagande samt ILO:s kärnkonventioner och FN:s konventioner. Koden speglar även Setras hållbarhetspolicy – det vi åtar oss i policyn vill vi även att våra leverantörer följer. Den omfattar samtliga leverantörer och samarbetspartners, både i Sverige och internationellt.

Uppförandekoden ingår i alla nya leverantörs­ avtal. Vi för också en dialog med befintliga leverantörer och ställer krav på att de efterlever den. För att identifiera leverantörer med hög risk inom ekologisk, social eller ekonomisk hållbarhet genomför vi en årlig riskbedömning av samtliga leverantörer med årligt inköpsvärde på minst två miljoner kronor. I riskanalysen har vi utgått från land, bransch, produktkategori, särskilda sociala, etiska eller miljömässiga risker, certifieringar och leverantörskategori. Bedömning görs av nya leverantörer om verksamheten eller produkten utifrån

riskanalysen bedöms innebära hög risk. Drygt tio procent av leverantörerna som upphandlats under 2025 har miljöbedömts vid upphandlingsfasen.

Inom våra största och viktigaste inköpskategorier, timmer och transporter, samt i vissa andra kategorier där höga risker identifierats, pågår ett kontinuerligt arbete med kravställning och uppföljning samt dialog för närmare samarbeten. Se vidare i kapitel om Förnyelsebar råvara (sidan 36) samt Våra transporter (sidan 60).

Riskhantering och hållbarhetsrisker Setra har en företagsövergripande process för riskhantering (ERM, Enterprise Risk Management) i syfte att förebygga och hantera de risker som identifieras i verksamheten och hos företagets intressenter. Läs mer om detta i Setras årsredovisning, sidan 91. Ansvaret för riskhantering ligger ytterst på företagets riskansvarig, som ingår i koncernledningen. En sammanställning av verksamhetens hållbarhetsrelaterade risker redovisas på sidan 82–85. Dessa risker är i huvudsak opera­ tiva risker på ett till tre års sikt. Finansiella risker och marknadsrisker hanteras i den företagsöver­ gripande riskprocessen och redovisas inte här.

Agenda 2030 Setra stödjer FN:s Agenda 2030 och fokuserar på de globala mål där vi har störst möjlighet att påverka. Genom hållbar affärs- och verksamhetsutveckling tar vi ansvar för vår påverkan på människor, samhälle och miljö.

Våra trävarors klimatnytta är central, men vi arbetar även aktivt längs hela värdekedjan och som arbetsgivare, affärspartner och lokal samhällsaktör. Agenda 2030 är integrerat i vårt hållbarhetsarbete och styr våra projekt och investeringar mot de mest väsentliga målen. Läs mer om Setras bidrag till de globala målen på setragroup.com.

81

HÅLLBARHETSRISKER

Hållbarhetsrisker

Vi arbetar ständigt med att identifiera, hantera och följa upp riskreducerande åtgärder. Det gör vi internt och tillsammans med berörda intressenter. Vi dokumenterar samt följer upp vid revisioner och interna förbättrings­ arbeten. I våra processer utgår vi från tillbörlig aktsamhet och/eller försiktighetsprincipen. Nedan visas de största potentiella riskerna utifrån ett större riskutvärderingsarbete. Hållbarhetsriskerna är en del av Setras övergripande risk management. Riskarbeten följs upp varje år.

Potentiellt hög risk RISKKATEGORI

BESKRIVNING AV RISK

RISKHANTERING

Brand

Vi arbetar i en industri med risk för brand.

Setra tillämpar ett förebyggande och systematiskt brandskyddsarbete som revideras och granskas varje år. I arbetet ingår bl a: • Övergripande risk management-instruktion med kontinuerlig uppföljning och uppdatering.

• Instruktioner i beredskaps-, utrymnings- och insatsplanering på enhetsnivå.

• Enhetsvisa och årliga risk- och försäkringsbesiktningar inkluderande riskreducerande åtgärdsplaner med uppföljning.

• Rapportering av riskobservationer och tillbud med fokus på brand.

• Brandskyddsinstallationer för att begränsa brandutbredning och skador.

• Löpande utbildningar i brandfarlig vara, heta arbeten, brandriskutbildningar mm.

• Årliga intern- och externrevisioner.

Arbetsmiljörelaterade hälsorisker

Olyckor i arbetet är en hälsorisk för våra medarbetare i produktion.

• För fysiska arbetsmiljörisker, se vidare, riskkategori: arbetsplatsolyckor.

• Vi genomför Setra Medarbetarpuls tre gånger per år samt ledarskapsmätning en gång per år som mäter status på OSA-frågor, (Tydlighet, Effektivitet, Inkludering, Värde, Balans, Respekt). Det årliga medarbetarsamtalet är ytterligare ett forum där de sociala arbetsmiljöfrågorna diskuteras. Vi erbjuder hjälp och råd i samarbete med ett externt företag som är experter på dold psykisk ohälsa.

Vidare erbjuder vi företagshälsovård till samtliga anställda.

• Våra produktionslokaler är bullriga och kräver i princip alltid. Alla medarbetare som vistas i bullriga miljöer genomgår hörsel­ undersökningar var tredje år.

• Trädamm finns i vår verksamhet och vid misstanke om för höga halter genomförs mätningar och eventuella åtgärder vidtas.

• Detsamma gäller för allergiframkallande ämnen. Kemikalier styrs genom Setras inköpsprocess och riskbedöms.

• Internt systematisk arbetsmiljöarbete.

Andra mindre hälsorisker är t ex buller, damm, kemikalier och allergiframkallande ämnen.

Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön (OSA) påverkar hur våra medarbetare mår och trivs på jobbet.

Förändrad/osäker omvärld

Geopolitiska spänningar, konflikter, polarisering, politisk instabilitet konjunkturer mm.

Omvärldsfaktorer och yttre säkerhetshot gör att vi behöver tänka om i våra kort- och medelsiktiga strategier och mål samt prioritera verksamhetens utveckling därefter. Setra jobbar bl a med riskhantering (både hållbarhets-, finasiella- och omvärldsrisker), vi identifierar och hanterar risker och möjligheter för olika sakområden, med olika intressentperspektiv och för olika tidshorisonter.

Olika områden som påverkas både positivt och negativt är; affärsrelationer med kunder och leverantörer, råvaruförsörjning, minskad försäljning och neddragningar, investeringar mm. Setra hanterar dessa faktorer i form av risker och möjligheter i koncernledning och styrelse.

RISKKATEGORI

BESKRIVNING AV RISK

RISKHANTERING

Arbetsplatsolyckor

Vi arbetar i en industri med risk för skador, så som fall-, kläm-, skär-, halkolyckor mm. vid bristande efterlevnad av rutiner/instruktioner och/eller oförsiktighet.

Setra bedriver ett internt systematiskt arbetsmiljöarbete med stort fokus på säkerhet och har ett dokumenterat ledningssystem för arbetsmiljö. Arbete och åtgärder för en säker arbetsmiljö inkluderar bl a: • Genomgång av olycksstatus vid pulsmöten, presentation av LTA:er (olycksfall med sjukfrånvaro) inkl. åtgärder och förbättringar.

• Risk-, olycksfalls-, tillbudsrapportering i SIA (branschens gemensamma system för rapportering av avvikelser i arbetsmiljön) samt rotorsaksrapportering av olyckor, som sedan 2023 inkluderar analys av beteendebaserade orsaker.

• Skyddskommittémöten och skyddsronder på produktionsanläggningarna.

• Arbete med maskinsäkerhet, och CE-märkning.

• Skalskydd såsom grindar och beröringsskydd.

• Utbildning av samtliga medarbetare, chefer och inhyrd personal i arbetsmiljörelaterade frågor.

• Internt systematiskt arbetsmiljöarbete.

Medelrisk

Medelrisk fortsätter ➝

82

83

HÅLLBARHETSRISKER

Medelrisk RISKKATEGORI

BESKRIVNING AV RISK

RISKHANTERING

Mutor och korruption

Risken finns främst i kund- och leverantörsrelationer. Setra har relationer över hela världen vilket gör risken svår att kontrollera och övervaka.

Setra har nolltolerans mot mutor och korruption. Det förebyggande arbetet innefattar: • Riktlinjer för efterlevnad av konkurrenslagstiftning samt för gåvor, förmåner och extern representation.

• Kontrollfunktion vid tecknande av betydande kontrakt.

• Uppförandekoden för leverantörer ställer krav på motverkande av korruption.

• Visselblåsarfunktion implementerad för anonym rapportering – går i första hand till extern källa.

Politiska beslut och regulatoriska krav

Flera regelverk kommer att påverka Setras affär framåt. Skogsfrågan inom EU är en omdiskuterad debatt. Regelverk som t ex artskyddsförordning, natur­restaureringslagen, EUDR kommer att påverka skogsindustrin.

• Löpande och aktiv dialog med branschorganisationer, ägare och leverantörer.

• Bevakar strategier, direktiv, riktlinjer och förordningar från EU och Sverige och anpassar oss därefter.

• Följer Agendor, forskning och kunskapsutvecklingen samt påverkansarbete tillsammans med branschen för att på bästa sätt nyttja träråvaran.

• Vi fortsätter att sprida kunskap om trä och dess hållbarhet och hur det kan bidra till den gröna omställningen.

Kvalitetsbrister i ansvarsfullt skogsbruk

Risk för skogsbruk där det förekommer brister i efterlevnad av lagstiftning och certifieringskrav.

Vår verksamhet är certifierad enligt FSC® och PEFC. Vårt ledningssystem för FSC/PEFC granskas årligen vid intern och extern revision.

Sedan år 2020 köper Setra endast träråvara från leverantörer som är FCS- eller PEFC-certifierade. Allt timmer vi köper är spårbart och ska uppfylla kraven på kontrollerat virke. Vi har kontinuerlig dialog med ägare och leverantörer för att säkerställa processen.

Naturkatastrofer, effekter av klimatförändringar

Ökad risk för stormar, skogsbränder och insektsangrepp som kan påverka leveranssäkerheten av timmerråvaran till våra enheter samt innebära att vi måste ha beredskap för att omhänderta skadat virke.

Setra arbetar årligen med planering och åtgärder för att ta hand om skadat virke. Exempel på aktiviteter är: • Samverkan med råvaruleverantörer för att minimera konsekvenserna av klimatrelaterade skogsskador.

• Planering och beredskap för omhändertagande av stormfällt, brand- och insektsskadat virke till exempel genom ökade möjligheter till bevattnade timmerlager och produktionsplanering • Förberedelser inför väderförhållanden vid produktionsanläggningar samt hänsyn till lokaliseringar och risk för översvämningar och markförhållanden vid nyetablering.

• Vår ambition är fortsätta investera i järnvägsinfrastruktur för att underlätta omhändertagandet och transporter av virke.

RISKKATEGORI

BESKRIVNING AV RISK

RISKHANTERING

Överträdelser mot miljö- och arbetsmiljölagstiftning.

Vi har ett systematiskt arbetssätt men det finns alltid en risk för incidenter pga oförutsedda händelser, mänsklig faktor, yttre omständigheter mm.

Vi arbetar systematiskt med att förebygga skador, förbättra och säkra verksamheten med både stöd i ledningssystemen och andra arbetssätt. Exempel på aktiviteter är: • Fastställa och följa upp miljömål rutiner/instruktioner.

• Interna och externa revisioner med avvikelsehantering och förbättringsåtgärder.

• Lagbevakning.

• Risk-, försäkrings- och miljöansvarsbesiktningar.

• Underhåll av anläggningar.

• Miljörapportering och rapportering av stora incidenter/händelser till myndigheter, dialog med myndigheter samt tillsyn och uppföljning.

Setras verksamhet bedrivs i Sverige och Storbritannien och vi har också anställda i utlandet kopplat till försäljning. Våra största leverantörer är lokaliserade i Sverige som har en stark lagstiftning kopplat till detta område. MR-riskerna finns främst i leverantörsledet och specifikt inom vissa branscher. Europaparlamentet och EU:s medlemsländer godkände under 2024 direktivet Corporate Sustainability Due Diligence. Detta sätter regler för att integrera mänskliga rättigheter och miljöpåverkan i företagens styrning.

I Setras deklaration om mänskliga rättigheter förklaras vår ståndpunkt, hur vi jobbar med och hanterar dessa frågor. Vi har tydliga policyer och riktlinjer avseende likabehandling och icke-diskriminering, jämställdhet, rekrytering och lönesättning. Motsvarande krav ställs på leverantörer genom Setras uppförandekod. För vår verksamhet i Storbritannien finns särskilda krav på rapportering av risker. 2015 infördes lagen Modern Slavery Act, som ställer krav på alla företag med verksamhet i Storbritannien att rapportera risker och riskhantering gällande tvångsarbete och trafficking i leverantörskedjan.

Andra exempel på åtgärder vi tillämpar inom området är: • Kontroll av mänskliga rättigheter och arbetsrättsliga villkor vid FSC-/PEFC-revision.

• Leverantörsbedömning och krav på leverantörer.

• Dialog med medarbetare, bl a med stöd av medarbetarpuls, medarbetarsamtal, avstämningsmöten och arbetsrättslig utbildning för chefer.

• Tillämpning av nya lagar inom området.

Låg risk

Oplanerade utsläpp till mark, luft och/eller vatten.

Förorening av mark.

Kränkning av mänskliga rättigheter.

84

85

GRI-INDEX

GRI-index Setra Group har redovisat informationen som hänvisas till i detta GRI-index för perioden 1 januari–31 december 2025, i enlighet med GRI Standards.

GRI-STANDARD OCH UPPLYSNING

HÄNVISNING

AVSTEG/KOMMENTAR

GRI 1: Foundation 2021 Tillämpbar sektorspecifik standard saknas

GRI-STANDARD OCH UPPLYSNING

HÄNVISNING

GENERELLA UPPLYSNINGAR

GENERELLA UPPLYSNINGAR

GRI 2: Generella upplysningar 2021

GRI 2: Generella upplysningar 2021

2-1 Upplysningar om organisationen

8–9, 76–77, 92, 95

2-16 Kommunikation av kritiska ärenden

54–58, 141–143

2-2 Enheter som inkluderas i organisationens hållbarhetsredovisning

8, 77, 89, 92, 95

2-3 Redovisningsperiod, redovisningsfrekvens, kontaktuppgifter

89, 92, 137, 145

2-4 Förändringar av information

75

2-17 Samlad kunskap hos högsta styrande organ

79, 141–143

2-18 Utvärdering av högsta styrande organets prestanda

140–143

Inga större förändringar i rapportering. Setra följer fortsatt GRI-standard för rapportering. Redovisningen inkluderar Setra Group om ingat annat anges. I år har vi även lagt till Setras klimatnytta med trävaror som vi levererar till marknaden enligt en ny ISO standard.

AVSTEG/KOMMENTAR

Total antal kritiska ärenden redovisas ej då samlad data saknas. Setra kommunicerar kring kritiska ärenden i både hållbarhetsredovisning under till exempel Förnyelsebar råvara och Hållbarhetsstyrning samt i årsredovisning under bolagsstyrning. Kommunikationsstruktur mellan koncernledning, verkställande direktör och styrelse anges och vilka viktiga ämnen och områden som tas upp. Även i bolagets koncernledningsgrupp tas kritiska ärenden upp vid varje månadsmöte och veckovisa pulsmöten.

2-5 Externt bestyrkande

89, 145

2-19 Ersättningspolicyer

94, 140–143

2-6 Aktiviteter, värdekedja och andra affärsrelationer

6–9, 22–23, 28–35, 36–43 62–65, 78–81, 85

Avsteg 2-19 b: Ersättningspolicyn är inte fullt i realtion till 2-19 b. Vi beskriver ersättning till styrelse och koncernledning i termer av pengar och hur de står sig jämfört med snittlön i företaget, sidan 115.

2-20 Process för att fastställa ersättning

114–117, 140–143

Avsteg 2-20 a+b: Setra kommer att se över rapporterings­ kraven för denna upplysning under 2026.

2-21 Årlig sammanlagd ersättningskvot

117

2-7 Anställda

8–9, 52–59, 92

Deltidsanställda redovisas för hela Setra Group i en samlad siffra och inte fördelat per område/ställe.

2-8 Medarbetare som inte är anställda

59

2-22 Uttalande om strategi för hållbar utveckling

12, 17, 73–74

2-9 Bolagsstyrningens struktur och sammansättning

76–77, 140–143

2-23 Policyåtaganden

8, 17, 38, 40, 62, 78, 96

2-10 Nominering och val till högsta styrande organ

140–141

2-11 Ordförande i högsta styrande organ

77, 140

2-24 Integrering av policyåtaganden

78–81

2-12 Högsta styrande organs roll i för övervakning av organisationens påverkan

78–81, 140–143

2-25 Processer för att åtgärda negativ påverkan

2-13 Delegering av ansvar för hantering av organisationens påverkan

79, 140–143

17, 23, 41,46–50, 58, 78–81, 82–85, 94–96 54, 58, 76, 82

2-14 Högsta styrande organs roll gällande hållbarhetsrapportering

79, 141–142

2-26 Mekanismer för att söka råd och uppmärksamma farhågor 2-27 Efterlevnad av lagar och regler

80–81, 140–143

2-15 Intressekonflikter

142

2-28 Medlemskap i organisationer

17, 41, 62

2-29 Tillvägagångssätt för intressent­ engagemang

22, 78–81, 82–85, 92

2-30 Kollektivavtal

58, 94

Avsteg 2-23 b: Bolaget har ej kompletterat hållbarhetsriskmatrisen på sidan 80-83 med intressenter/riskgrupper eller sårbara grupper, som organisationen ägnar särskild uppmärksamhet åt i åtagande. Däremot nämner vi i vissa fall vilken eller vilka intressentgrupper risken avser.

Baseras på FN:s Global Compacts principer, tillbörlig aktsamhet samt försiktighetsprincipen samt deklaration om mänskliga rättigheter.

GRI-index fortsätter ➝

86

87

GRI-INDEX

GRI-STANDARD OCH UPPLYSNING

HÄNVISNING

AVSTEG/KOMMENTAR

GRI-STANDARD OCH UPPLYSNING

ÄMNESSPECIFIKA UPPLYSNINGAR

ÄMNESSPECIFIKA UPPLYSNINGAR

GRI 3: Väsentliga frågor 2023

GRI 307: Efterlevnad miljölagstiftning 2016

HÄNVISNING

3-1 Process för att fastställa väsentliga frågor

78

3-3 Styrning av väsentliga frågor

46, 80

3-2 Lista över väsentliga frågor

17, 26–27, 78

307-1 Överträdelser

80

Inga överträdelser av lagar, regler eller andra incidenter har skett, mer än det som rapporteras under sidhänvisningen, under 2025.

GRI 101: Biologisk mångfald 2024 101-1 Policyer för att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald

101-2 Hantering av påverkan på biologisk mångfald

41–42, 78, 81, 84

Dett är ej en direkt väsentlig fråga för Setras verksamhet men däremot för vår ägare Mellanskog. Vi kontrollerar kraven mot t ex FSC- och PEFC-certifieringar kopplat till arbetet med hållbart skogsbruk och biologisk mångfald för det timmer Setra köper in från våra samtliga leverantörer. Utöver det arbetar Setra med att kompetenshöja oss kring ämnet och kommunicera kring hållbart skogsbruk och biologisk mångfald tillsammans med Mellanskog i olika sammanhang.

17, 27, 41, 78, 81, 84

GRI 201: Ekonomisk prestanda 2016 3-3 Styrning av väsentliga frågor

49, 92–97

201-1 Genererat och distribuerat ekonomiskt värde

11

GRI 205: Anti-korruption 2016 3-3 Styrning av väsentliga frågor

54–59, 78–81

205-2 Kommunikation och utbildning avseende anti-korruption

58

205-3 Bekräftade korruptionsincidenter och vidtagna åtgärder

58

GRI 301: Material 2016 3-3 Styrning av väsentliga frågor

38–42, 46–50

301-1 Mängd använt material i produktionen, vikt eller volym

38

Setras redovisning avser träråvara.

GRI 302: Energi 2016 3-3 Styrning av väsentliga frågor

46–49

302-1 Energianvändning inom organisationen

47–49

302-4 Reducerad energianvändning

25, 48–49

GRI 305: Utsläpp till luft

88

3-3 Styrning av väsentliga frågor

68–75

305-1 Direkta utsläpp av växthusgaser (Scope 1)

71

305-2 Indirekta utsläpp av växthusgaser (Scope 2)

71

305-3 Övriga indirekta utsläpp av växthusgaser (Scope 3)

71

305-4 Växthusgasintensitet

72–73

GRI 308: Miljöbedömning av leverantörer 2016 3-3 Styrning av väsentliga frågor

8, 38–41, 78–81

308-1 Andel nya leverantörer som bedömts utifrån miljökrav

81

GRI 403: Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet 2018

Avgränsning skogsråvara.

3-3 Styrning av väsentliga frågor

54–59, 78–81

403-1 Ledningssystem för hälsa och säkerhet på arbetet

54–58, 78, 81

403-2 Faroidentifiering, riskbedömning och utredning av incidenter

54–58, 81–85

403-3 Företagshälsovård

58, 83

403-4 Involvera, konsultera och kommunicera med arbetstagare i frågor som rör hälsa och säkerhet på arbetet

54–59, 78–81

403-5 Utbildning om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

54–58

403-6 Främja arbetstagares hälsa

57–58

403-7 Förebygga och begränsa arbetsmiljö­ effekter direkt kopplade till affärsrelationer

57–58, 80–85

403-8 Arbetstagare som omfattas av ett ledningssystem för arbetsmiljö

57

403-9 Arbetsskada

58

GRI 404: Kompetensutveckling

Det är i dagsläget svårt att avgöra hur mycket av den reducerade användningen per kubikmeter sågad vara, som kommer från produktionvolym respektive effektiviserings­ arbete. Vi vet säkert att insatserna i torkprocessen har gett result i form av energieffektivisering. Förhoppningen är att vi kan få en bättre bild av detta i framtiden.

AVSTEG/KOMMENTAR

100 %

3-3 Styrning av väsentliga frågor

54–58

404-3 Årlig individuell uppföljning

54–58, 78, 83

Om redovisningen Denna publikation utgör Setra Groups samlade hållbarhetsredovisning för räkenskapsåret 2025. Hållbarhetsredovisningen omfattar hela Setra Group om inte annat anges. För att säkerställa transparent och relevant redovisning av hållbarhetsarbetet tillämpar Setra GRI Standards, GRI 1: Foundation 2021. Vi har också anpassat innehållet i vår årliga redovisning efter årsredovisningslagens krav på hållbarhetsrapportering.

Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten finns på sidan 145 i Setras års- och hållbarhetsredovisning.

Kraven mot GRI standrads har granskats av en externt hållbarhetskonsultfirma. Setra tar fram ett årligt klimatbokslut där vi redovisar våra utsläpp i Scope 1–3 vilket visar totala klimatavtrycket. Detta granskas och kvalitetsäkras av externa beräkningskonsulter. Klimatbokslutet är upprättat utifrån GHG-protokollets riktlinjer och mer detaljerad information och beräkningar kring klimatbokslut och klimatnytta publiceras i sin helhet på setragroup.com.

89

Årsredovisning Förvaltningsberättelse................................................... 92 Riskhantering och resultat­påverkande faktorer............. 95 Resultaträkning för koncernen....................................... 97 Rapport över totalresultat............................................. 98 Balansräkning för koncernen....................................... 99 Förändringar i koncernens eget kapital......................... 101 Kassaflödesanalys för koncernen................................ 102 Moderbolaget............................................................. 103 Noter till finansiella rapporter...................................... 108 Förslag till vinstdisposition.......................................... 136 Revisionsberättelse..................................................... 137 Bolagsstyrningsrapport................................................ 140 Kontaktuppgifter......................................................... 146

Projekt: Lumi, Uppsala.

Arkitekt: White Arkitekter Symbolen tar dig åter till årsredovisningens innehållssida

90

91

Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Setra Group AB (publ) med organisationsnummer 556034–8483, med säte i Stockholm, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2025 för moderbolaget och koncernen vilken består av förvaltningsberättelsen (sidorna 90–92) och de finansiella rapporterna jämte noter och kommentarer (sidorna 107–133).

Allmänt om verksamheten

Ägarförhållanden

Setra är ett av Sveriges största träindustriföretag. Setra förädlar råvara från ansvarsfullt brukade skogar och erbjuder klimatsmarta produkter och lösningar för byggande, boende, papper- och massaindustri samt energi­framställning, hjälper sina kunder att göra bättre affärer på en global marknad, samt bidrar i omställningen till bioekonomi.

Koncernen har knappt 800 anställda och omsatte 5,6 miljarder kronor under 2025. Knappt 70 procent av omsättningen utgörs av export till Europa, Nordafrika, Mellanöstern, Asien och Nordamerika. Kunderna finns främst inom bygg-och träindustri.

Setra tillverkar sågade och förädlade trävaror. Produktion sker på åtta orter i Sverige och på en ort i England. Totalt inom koncernen finns sju sågverk, varav två även har hyvleri, samt två fristående förädlingsverksamheter.

Setra har cirka 557 aktieägare. Huvud­ ägare är Skogsägarna Mellanskog ekonomisk förening med 99,6 procent. Övriga aktieägare har tillsammans 0,4 procent av aktierna.

KALENDARIUM Årsstämma Årsstämma för Setra Group AB (publ) hålls måndag den 15 juni 2026 kl 14.00 digitalt och på Setras huvudkontor, Råsundavägen 12 i Solna.

Ekonomiska rapporter Setra offentliggör ekonomiska rapporter i form av press­ meddelande i anslutning till varje kvartal. Setras årsredovisning för 2025 finns publicerad på Setras hemsida www.setragroup.com.

92

Viktiga händelser Den 11 februari 2025 meddelade Setra att sågverket i Malå är ute till försäljning, och den 28 oktober skrevs ett köpeavtal med den österrikiska sågverkskoncernen HS Timber Group.

Slutförande av affären beräknas till Q2 2026.

Den 25 mars 2025 varslade Setra 60 medarbetare i Långshyttan om uppsägning och genomförde under våren en omstrukturering från kontinuerlig till periodvis produktion av KL-trä och träkomponenter. Produktions­om­ läggningen är en konsekvens av den svaga konjunkturen i kombination med lägre efterfrågan än förväntat. Efter förhandlingar lämnade 56 anställda företaget. Omstruktureringen genomfördes med framgång och de planerade besparingarna realiserades stadigvarande från oktober månad och möjliggjorde fortsatt drift av verksamheten.

Den 14 april uppstod en explosions­ artad brand i den oljecistern som tillhör Pyrocell på industriområdet i Kastet, Gävle. Olyckan medförde inga personskador, men anläggningen har varit produktionsstoppad under en stor del av året. Återstart av pyrolysanläggningen, som ägs till lika delar av Setra och VaroPreem skedde den 3 november och är sedan dess i full produktion.

Den 1 maj sålde Sveaskog sitt innehav av aktier i Setra Group till Mellanskog Ekonomisk förening, som därmed blev bolagets majoritetsägare med 99,6 procent av aktierna.

Den 2 maj gick hela Setras virkesflöde över i Biometrias nya system Viol3. Tack vare noggranna förberedelser och goda insatser av inblandad personal gick implementationen av den största IT-händelsen genom tiderna i skoglig verksamhet enligt plan och utan störningar i Setras verksamhet.

Den 3 september varslade Setra 50 medarbetare på sågverket i Hasselfors. Även detta varsel var en konsekvens av den svaga konjunkturen och möjlig­ heterna till adekvat prissättning i förhållande till rådande kostnadsbas.

Efter förhandlingar lämnade 35 med­ arbetare sin anställning.

Under året har två av Setras KLträleveranser bidragit till två av årets vinnare i Sweden Green Building Awards, Electrolux Group HQ Office Extention (årets BREEEAM-byggnad och årets Noll CO2-projekt) samt Lumi, Uppsala (årets LEED-byggnad).

Setra lanserade under 2025 100+, ett förbättringsprogram som syftar till att öka intern effektivitet och förändringsvilja samt minska fasta kostnader.

Programmet har varit mycket framgångsrikt och milstolpen 100Mkr i bestående besparingar nåddes under året.

Marknad Setras produktportfölj består av sågade trävaror och vidareförädlade trä­produkter. Produktionen av sågad vara uppgick 2025 till cirka 1 550 000 m3.

Produktionstakten är något högre än 2024 vilket beror på att de investeringar som genomförs och genomförts i Skinnskatteberg och Malå bidrar med ökad produktivitet. Setras vidareförädling inriktas på hyvlat konstruktionsvirke, limträbalkar, hyvlad och impregnerad trall samt produktion av fönster- och dörrkomponenter

samt väggelement i korslimmat trä.

De två sista produktgrenarna har minskat i omfattning under 2025 pga vikande byggkonjunktur. Den förädlade volymen uppgår till cirka 430 000 m3. Setra’s exportandel uppgår till cirka 70 procent där de europeiska marknaderna tillsammans utgör cirka 45 procent av exportvolymen. Enskilt största exportmarknaderna är UK och USA, följda av Egypten och Japan. Den svenska marknaden är fortsatt Setras enskilt största marknad med en andel på cirka 25 procent Den andelen har sjunkit under 2025 som en konsekvens av den fortsatt mycket svaga byggkonjunkturen i Sverige. Setras produktportfölj har den senaste 3–5 års perioden förändrats och har idag en ökad inriktning på konstruktionsprodukter avsedda för nybyggnation och renovering av bo­städer och publika byggnader. Detta har möjliggjorts genom tidigare investeringar i en justerverkshyvel i Hasselfors sågverk samt investering i tillverkning av korslimmat trä lokaliserad i Långshyttan. Detta helt i linje med Setras långsiktiga produkt- och marknads­strategi med startpunkt 2015.

Timmer och bioprodukter Råvara Setras råvara består av tall- och grantimmer och kommer nästan uteslutande från svenska skogar där delen tall är ungefär 60 procent. Setras största råvaruleverantörer är Mellanskog, Sveaskog och Billerud. Setra handlar till största del lokal timmerråvara och medeltransportavståndet mellan företagets sågverk och råvaran är mellan 100–120 kilometer. Under våren 2025 fortsatte timmerpriset att stiga för att sedan falla tillbaka under hösten 2025. Orsak till sjunkande timmerpriser under hösten är en ansträngd lönsamhet och därmed minskad betalningsförmåga hos sågverken pga fallande priser på sågade trävaror.

Bioprodukter Under hösten 2024 minskade kapacitetsutnyttjande på massabruken och detta resulterade i höjda fiberlager. En svag världsmarknad under hela 2025 har resulterat i fortsatta låga kapacitetsutnyttjande av bruken och fortsatt

lageruppbyggnad av fiber/ massaved.

Priserna på massaved och cellulosafiber har fallit under hösten 2025 bedöms fortsätta och falla under 2026.

Biobränslen En varm höst/ vinter 2024/2025 i kombination med låga elpriser har resulterat i höjda lager av biobränsle.

Detta har resulterat i sänkta bränslepriser under eldningssäsong 2025/ 2026. Dagens bedömning är att våra kunder går ur rådande bränslesäsong med relativt höga lager och att prispressen på biobränsle fortsätter hösten 2026.

Nettoomsättning och resultat Koncernens nettoomsättning uppgick till 5 619 (5 182) Mkr. Leverans­ volymen av sågade trävaror uppgick till 1 510 000 (1 460 000) kubikmeter, vilket är högre än föregående år.

Rörelseresultatet uppgick till -622 (-216) Mkr, varav -116 Mkr avser nedskrivning av maskiner i Långshyttan.

Rörelsemarginalen uppgick till -11,1 (-4,2) procent.

Resultatet efter finansnetto uppgick för helåret till -667 (-255) Mkr. Finansnettot uppgick till -45 (-39) Mkr. Skatt uppgick till 128 (44) Mkr. Årets resultat uppgick till -539 (-211) Mkr. Resultat per aktie uppgick till -10,5 (-4,1) kronor, ingen utspädning förekommer. Avkastningen på operativt kapital var -23,6 (-8,0) procent.

Investeringar Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick under 2025 till 240 (447) Mkr. Kapitalstruktur i sammandrag, Mkr

Kassaflöde Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 315 (-225) Mkr. Ökningen beror främst på ökade icke räntebärande skulder.

Finansiering Koncernens räntebärande nettoskuld per den 31 december 2025 var 561 Mkr. Nettoskuldsättningsgraden uppgick till 34 (28) procent. Soliditeten uppgick till 39 (50) procent. Skulderna utgjordes av 369 Mkr i lån hos banker (varav 69 Mkr avser Setras andel i Pyrocell), 200 Mkr i lån hos huvudägare, 112 Mkr i leasingskulder och 42 Mkr i räntebärande pensionsskuld.

Likvida medel uppgick per den 31 december 2025 till 162 (126) Mkr. Disponibla medel, inklusive outnyttjad checkräkningskredit och övriga krediter, uppgick per den 31 december 2025 till 662 (726) Mkr. Koncernen har en beviljad checkräkningskredit om 400 (400) Mkr, som inte var utnyttjad vid årets slut. Övriga långfristiga kredit­ faciliteter uppgår till 0 (200) Mkr. Avseende moderbolagets bank­ finansiering är finansieringen villkorad av att vissa nyckeltal är uppfyllda.

Moderbolaget Moderbolagets verksamhet utgörs huvudsakligen av koncernövergripande ledning och administration. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 46 (0) Mkr. Under året har inga investeringar i materiella anläggnings­till­ gångar gjorts i moderbolaget. Likvida medel uppgick till 167 (138) Mkr.

2025-12-31

2024-12-31

2 202

2 823

30

-33

2 232

2 790

561

616

Eget kapital

1 671

2 174

Summa finansiering

2 232

2 790

34

28

Operativt kapital Övrigt kapital Summa kapital Räntebärande nettoskuld

Skuldsättningsgrad, % Övrigt kapital avser främst marknadsvärde på derivatinstrument.

93

Riskhantering För en beskrivning av Setras rörelse­ risker och finansiella risker samt riskhantering och känslighetsanalys, se avsnittet ”Riskhantering och resultat­ påverkande faktorer” på sidorna 95–96.

Skattesituation Redovisad skatt under 2025 uppgick till 128 (44) Mkr. Setra har per den 31 december 2025 kvarvarande skattemässiga underskott om cirka 120 Mkr.

Finansiella mål Styrelsen har fastställt följande finansiella mål för koncernen: • Setra ska återställa en finansiell ställning som klarar konjunktursvängningar, investeringsbehov samt årliga utdelningar till ägarna. Ägarna förväntar sig att: • Setra ska uppnå en avkastning på operativt kapital som placerar sig i övre kvartilen bland jämförbara konkurrenter, dock lägst 13 procent över en konjunkturcykel.

• Setra ska, över tid, återställa och upprätthålla en soliditet om lägst 60 procent • Över tid ska årliga utdelningar uppgå till 50 procent av resultatet efter skatt, förutsatt att bolagets soliditet inte hotas.

Alla investeringar förväntas vara självfinansierade och ska bidra till att uppnå bolagets finansiella mål och genomföras enligt investeringspolicy årligt fastställd av Setras styrelse.

Medarbetare Medelantalet anställda i koncernen under året med stadigvarande anställning var 788 (863) och andelen kvinnor 21 (21) procent. Setra arbetar målmedvetet för att öka andelen kvinnor i organisationen och ser varje rekryteringstillfälle som en möjlighet att få in fler kvinnor och öka mång­ falden i företaget.

Inom arbetsmiljöområdet har Setra satt upp ett hållbarhetsmål för att följa upp hur många av antalet inträffade arbetsolyckor som leder till sjukfrånvaro per 100 anställda. Företaget har en nollvision för arbetsolyckor. Setra mäter antal olycksfall med sjukfrånvaro

94

mer än en dag, per miljon arbetade timmar. För 2025 var talet 7,8 (11,9), en förbättring sedan föregående år.

Genom SIA, sågverksbranschens gemensamma system för arbetsskade­ rapportering, registreras löpande arbetsolyckor och tillbud och risk­ observationer inom företaget.

Att identifiera och förebygga risker är centralt i ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Samtliga medarbetare på Setra ska genomföra SSG:s säkerhetsutbildning vart femte år. Chefer, ledare och skyddsombud på Setra’s enheter genomgår även utbildning BAM, bättre arbetsmiljö. Utbildningen går ut på att skapa en gemensam grundplatta för arbetet med att förbättra arbetsmiljön och hantera fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljöfrågor. I det fortsatta arbetet för att minska antalet olyckor på Setra ligger fokus på att etablera säkra beteenden och stärka säkerhetskulturen. I alla möten inom företaget, såväl dagliga pulsmöten som ledningsmöten, står alltid arbetsmiljö och säkerhet högst upp på agendan och Setra noterar med glädje att antalet riskobservationer och tillbudsrapporter har flerfaldigats de senaste åren. Planen är att detta förebyggande arbete ska leda till färre olyckor på sikt.

Den totala sjukfrånvaron under 2025 uppgick till 6,25 (6,3) procent.

I arbetet med den sociala arbets­ miljön har Setra under året arbetat vidare med Setra Medarbetarpuls.

Medarbetarpulsen, som genomfördes tre gånger under 2025, ersatte den årliga medarbetarundersökningen och fokus ligger på den egna gruppens arbetsmiljö och hur man som med­ arbetare och grupp kan arbeta med utvecklingen av densamma.

Under 2025 har Setra påbörjat mätningar av ledarskapet genom sitt pulsverktyg. Ledarskapet mäts en gång per år, och i år landade Setra på ett ledarskapsindex på 71 av 100, vilket bedöms stå sig väl i jämförelse med övrig svensk industri. Svarsfrekvensen uppgick till 74 procent, varav 94 procent av Setras chefer deltog i mätningen.

Setras hållbarhets­ rapportering Lagen om obligatorisk hållbarhets­ redovisning trädde i kraft den

1 december 2016. Lagen innebär att alla medelstora och stora bolag, däribland Setra, måste redovisa hur de arbetar med miljö, sociala frågor, arbetsmiljö, mänskliga rättigheter och antikorruption. Setra har valt att lämna en kombinerad års- och hållbarhetsredovisning. Denna rapport omfattar Setra Group AB (publ) och dess dotter­ bolag. För att säkerställa en relevant och trovärdig rapportering har Setra valt att tillämpa GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning (Global Reporting Initiative). En oberoende granskning av redovisningen mot GRI:s kriterier har gjorts. De informationskrav som ställs i hållbarhetslagen uppfylls i hållbarhetsredovisningen. Där finns ett särskilt avsnitt som handlar om bolagets väsentliga hållbarhetsfrågor, hur företaget styr hållbarhetsfrågorna samt vilka hållbarhetsrelaterade risker som finns och hur dessa hanteras. Riskerna är kategoriserade i miljö, sociala frågor (arbetsmiljö och mänskliga rättigheter) och antikorruption. Kompletterande information om miljörisker finns i kapitlet Resurseffektiv verksamhet och ytterligare information om med­ arbetarrisker, sociala förhållanden och antikorruption finns att läsa under kapitlet Kultur och kollegor.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare återfinns i not 6.

Förväntad framtida utveckling Setras långsiktiga utveckling, liksom framtiden för trä i allmänhet ser fortsatt positiv ut, även om det råder osäkerhet på kort sikt kopplat till efterfrågan på sågade trävaror, timmertillförsel samt geopolitisk turbulens.

Förslag till vinstdisposition Som framgår av uppställningen på sidan 136 uppgår fritt eget kapital i moderbolaget till 309 169 765 kr per den 31 december 2025. Mot bakgrund av bolagets finansiella ställning bedömer styrelsen förslaget att inte göra någon utdelning vara försvarligt.

Riskhantering och resultatpåverkande faktorer Setra definierar risk som de aspekter som potentiellt kan hota företaget att nå sina övergripande strategier och mål eller uppfyllandet av policys. Riskhanteringsprocessen syftar till att identifiera, analysera och utvärdera risker, hot och möjligheter, samt att hantera och följa upp riskreducerande åtgärder.

Organisation och ansvar Riskarbetet styrs på övergripande nivå av styrelsen och en operativ nivå av verkställande direktören, koncernledningsgruppen och övriga medarbetare.

Under 2016 tillsattes en Risk Manage­ mentfunktion med ansvar för Setras övergripande riskhantering och primärt verksamhetsrisker, försäkringslösningar och skadehantering. Arbetet med riskhantering är en integrerad del av den årliga verksamhetscykeln och det systematiska ledningsarbetet för koncernledningen. Företagsrisker redovisas i riskhanteringsrapporten. Större verksamhetshändelser/avvikelser rapporteras i VD-rapporten vidare till styrelsen. Exempel på områden som rapporteras är olyckor, omvärldsfaktorer som påverkar Setra, råvarubrist, bränder och större miljöhändelser.

Verksamhets­ relaterade risker Intäkter Koncernens intäkter kommer huvudsakligen från försäljning av sågade trävaror och vidareförädlade trävaror.

Huvuddelen av de produkter Setra tillverkar används direkt eller indirekt för byggande och boende. Utvecklingen på byggmarknaden, tillsammans med den allmänna ekonomiska tillväxten, är därför dominerande drivkrafter för efterfrågan på Setras produkter. Då utvecklingen på byggmarknaden i hög grad påverkas av den allmänna konjunk­ turen kan således koncernen komma att påverkas negativt vid konjunktur-

nedgångar. För bygghandelssektorn har en konsolideringstrend pågått under de senaste åren, vilket bidragit till krav på färre och större leverantörer av de produkter bygghandeln efter­ frågar. Intäkterna påverkas dessutom av konkurrenskraften hos produkterna, dels gentemot konkurrenternas pro­ dukter, dels gentemot andra material.

Av försäljningen exporteras knappt 70 procent till marknader i Europa, Nordafrika, Mellanöstern, Nordamerika och Asien. Genom exportförsäljningen är koncernen utsatt för valutaexponering, se nedan under finansiella risker.

Det stora flertalet av alla kundkrediter är försäkrade genom kreditförsäkring eller säkrade på annat sätt. Ingen enskild kund står för mer än fem procent av koncernens omsättning.

Bioprodukter i form av flis, spån och bark utgör cirka 18 procent av koncernens omsättning. Merparten av intäkterna avser leverans av rå sågverksflis till pappersmassaindustrin. Övriga bioprodukter används huvudsakligen till energi- och värmeproduktion.

Kostnader En uppdelning av rörelsens kostnader 2025 i procent framgår av tabellen nedan: Kostnader, %

2025

2024

Råvarukostnader

58

56

Personalkostnader

10

12

Fraktkostnader

9

11

Övriga direkta produktionskostnader

6

4

Övriga fasta kostnader

7

8

Handelsvaror

4

5

Avskrivningar

4

4

Nedskrivningar

2

0

Råvarukostnader Kostnaden för sågtimmer är den enskilt största kostnadsposten, cirka 58 procent av rörelsekostnaderna. Setra köper cirka 3 miljoner kubikmeter timmer per år. Resultatet är således mycket känsligt för förändringar i priset på skogsråvaran. Nuvarande fleråriga ramavtal kompletteras med kommersiella avtal med varierande längd. Priset påverkas av balansen mellan utbud och efterfrågan på sågtimmer. Faktorer som påverkar utbudet av sågtimmer på marknaden kan vara konkurrenssituationen på den in­hemska och internationella mark­naden, men även natur­fenomen, såsom väderförhållanden och insektsangrepp, kan ha påverkan.

Av ekonomiska skäl, då långa transporter av råvara är kostsamma, är produktionsanläggningarna beroende av lokal försörjning av sågtimmer. För den händelse att specifika områden skulle drabbas av brist på råvara skulle konsekvensen kunna bli att enskilda anläggningar påverkas negativt. Befintliga och kommande järnvägslösningar sänker dock risken.

Personalkostnader Personalkostnaden står för 10 procent av rörelsens kostnader och styrs främst av gällande kollektivavtal. I princip all Setras produktion är förlagd till Sverige och majoriteten av personalen är anställd på svenska villkor.

Frakter Frakter till kund från koncernens produktionsenheter sker med lastbil, järnväg och båt. Koncernen tecknar avtal med transportföretag och rederier genom vilka kostnaden bestäms. Fraktkostnadernas utveckling styrs av utbud

95

och efterfrågan samt av utvecklingen av olje- och bränslepriset. Bränsle­ priset kan påverkas av omställningen till miljövänliga drivmedel.

dessutom intäktsbortfall som kan uppkomma som en konsekvens av avbrott i produktionen.

som förväntas överstiga 100 Mkr den nästkommande tolvmånadersperioden.

För utestående säkringar vid årsskiftet, se not 25.

Resultaträkning för koncernen

Övriga direkta produktionskostnader Övriga direkta produktionskostnader består bland annat av el, emballage och värme. Kostnaderna har, förutom priset på el, varit relativt stabila under åren. El för drift av anläggningarna köps in från externa leverantörer. Setra förbrukar årligen cirka 113 GWh. El­ priset säkras löpande genom elderivat, se vidare not 25.

Finansiella risker

Omräkningsexponering

Mkr

Koncernens omräkningsexponering är oansenlig då en mindre del av koncer­ nens nettotillgångar är i utländsk valuta.

Övriga fasta kostnader Övriga fasta kostnader avser bland annat reparation, underhåll och administrativa kostnader och påverkas i stort av den allmänna prisutvecklingen.

Handelsvaror Kostnaden för handelsvaror avser främst externa köp av insatsmaterial.

Säsongsvariationer Det tredje kvartalet är normalt det leverans- och produktionsmässigt svagaste kvartalet till följd av att semestermånaden infaller under det kvartalet.

Handelshinder och tullar Förändringar i handelspolitik, såsom tullar och andra handelshinder, kan påverka koncernens marknadsförutsättningar och konkurrensvillkor.

Sådana förändringar kan även medföra indirekta effekter i värdekedjan genom ökade kostnader och administration, längre ledtider samt störningar i logistikflöden, vilket kan påverka både intäkter och kostnader.

Produktionsanläggningar Koncernen arbetar med förebyggande och löpande underhåll av sina produktionsanläggningar för att upprätthålla en störningsfri drift. Anläggningarna är försäkrade till återanskaffningsvärde och för sågverksenheterna gäller fullvärdesgaranti för egendom i enlighet med antagen Blockvärderingsprincip, vilken eliminerar underförsäkringsrisk.

Samtliga anläggningar är utrustade med sprinklers för att reducera skadorna vid brand. Försäkringarna ersätter

96

Finanspolicy Koncernens policy för hantering av finansiella risker har utformats av styrelsen och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten.

Moderbolaget ansvarar för koncernens finansiella transaktioner och riskhantering.

Valutaexponering Setras resultat påverkas av valutakursförändringar genom att en betydande del av intäkterna faktureras i utländska valutor. Flödet av utländska valutor uppgick under 2025 till 3,8 Mdkr, där de viktigaste faktureringsvalutorna är EUR, USD och GBP. Huvuddelen av kostnaderna är i SEK, med undantag av främst fraktkostnader.

Setra säkrar löpande prognostiserat flöde i utländska valutor. Enligt koncernens finanspolicy ska alltid minst 60 procent och högst 80 procent av flödet i utländsk valuta för nästkommande tre månader vara säkrat. I intervallet 4–6 månader ska alltid minst 50 procent och högst 70 procent vara säkrat, för intervallet 7–9 månader ska alltid minst 30 procent och högst 50 procent vara säkrat samt i intervallet 10–12 månader ska alltid minst 10 procent och högst 30 procent vara säkrat. Policyn appliceras på den totala valutaexponeringen för de valutor

Finansiering Finansieringsrisken utgörs av risken att finansiering inte alls kan erhållas, eller endast till kraftigt ökade kostnader. För att minska risken i framtida kapital­ anskaffning har koncernen en policy avseende en likviditetsberedskap inne­bärande att koncernen vid varje tidpunkt ska ha en omedelbart tillgänglig likviditetsreserv motsvarande fem procent av nettoomsättningen.

Likviditetsreserven uppgår per års­ skiftet till 281 Mkr. Vidare eftersträvas en förfallostruktur på upplåningen som sprids över såväl tid som motparter.

Räntebindningstiden på placeringar och lån ska normalt inte överstiga 365 dagar.

Koncernens lån består av banklån.

Därtill har koncernen en checkräkningskredit samt långfristiga kreditfaciliteter. För detaljer kring den finansiella skulden, räntebindning och förfallostruktur, se not 21 och not 25.

Bankfinansieringen är villkorad av att vissa finansiella nyckeltal är uppfyllda.

Känslighetsanalys

2025

2024

Nettoomsättning

2

5 619

5 182

Övriga rörelseintäkter

3

-1

23

5 618

5 206

35

226

-3 597

-3 022

-275

-267

4, 5

-1 428

-1 521

Personalkostnader

6

-632

-640

Nedskrivningar

7

-116

-1

Avskrivning enligt plan

7

-226

-196

-622

-216

Finansiella intäkter

9

10

Finansiella kostnader

-53

-49

Finansnetto

-45

-39

Resultat efter finansiella poster

-667

-255

128

44

-539

-211

-539

-211

Rörelsens kostnader Förändring av produkter i arbete samt färdiga varor Råvaror och förnödenheter Handelsvaror Övriga externa kostnader

Rörelseresultat Finansiella poster

Skatt på årets resultat

8

9

Årets resultat

Tabellen nedan visar bedömd påverkan på resultatet före skatt på årsbasis vid en viss förändring av några av de viktigaste påverkansfaktorerna.

Förändring före skatt

Resultatpåverkan, Mkr

Försäljningspris på sågade trävaror

+/- 5 %

+/- 186

Försäljningspris på bioprodukter

+/- 5 %

+/- 51

Råvarupriser, sågtimmer

+/- 5 %

-/+ 194

EUR

+/- 5 %

+/- 64

GBP

+/- 5 %

+/- 19

USD

+/- 5 %

+/- 36

Räntesats

+/- 1 %

-/+ 6

Känslighetsanalys

Not

Resultat hänförligt till: Moderbolagets aktieägare Resultat per aktie, kronor (ingen utspädning förekommer)

10

-10,46

-4,10

Genomsnittligt antal aktier, miljoner (ingen utspädning förekommer)

10

51,5

51,5

Valutor*

* Exklusive effekt av valutasäkringar

97

Rapport över totalresultat

Balansräkning för koncernen

Mkr

2025

2024

Årets resultat

-539

-211

Mkr

Not

2025-12-31

2024-12-31

Goodwill

126

126

Övriga immateriella tillgångar

14

10

140

136

Byggnader och mark

576

511

Maskiner och andra tekniska anläggningar

988

1 024

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Årets övriga totalresultat

Immateriella tillgångar

11

Aktuariella vinster och förluster avseende pensioner

2

-4

Skatt hänförlig till poster som inte ska återföras i resultaträkningen

0

1

Poster som inte ska återföras i resultaträkningen

2

-3

Förändring av säkringsreserv

57

-86

Förändring av omräkningsreserv

-11

12

Skatt hänförlig till poster som senare kan återföras i resultaträkningen

-12

18

Inventarier, verktyg och installationer

4

6

Poster som senare kan återföras i resultaträkningen

34

-56

Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

11

703

Summa övrigt totalresultat

36

-59

Nyttjanderätter

118

127

-503

-271

1 697

2 370

3

3

11

16

143

45

1 994

2 570

880

914

0

0

503

593

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

39

16

Övriga fordringar

123

81

Årets totalresultat

Materiella anläggningstillgångar

13

Finansiella anläggningstillgångar

Totalresultat hänförligt till:

Andelar i intresseföretag Moderbolagets aktieägare

12

-503

-271

15

Långfristiga fordringar

Uppskjutna skattefordringar

9

Summa anläggningstillgångar

Omsättningstillgångar Varulager

17

Skattefordringar Kundfordringar

25

Tillgångar och skulder i avyttringsgrupp som innehas till försäljning

29

650

0

Likvida medel

26

162

126

Summa omsättningstillgångar

2 356

1 730

Summa tillgångar

4 350

4 300

Balansräkning, fortsättning →

98

99

Balansräkning, fortsättning

Mkr

Not

2025-12-31

2024-12-31

Förändringar i koncernens eget kapital

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare

18

Aktiekapital

799

799

Övrigt tillskjutet kapital

368

368

Mkr

Reserver

23

-11

Ingående eget kapital 2024-01-01

Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat

480

1 019

Totalresultat

1 670

2 174

Årets resultat

Summa eget kapital hänförligt till moderföretagets aktieägare

Aktiekapital

Övrigt tillskjutet kapital

Omräknings­reserv

Säkrings­reserv

Balanserade vinstmedel inkl årets resultat

Totalt eget kapital

799

368

8

37

1 233

2 444

-211

-211

Övrigt totalresultat Förändringar av säkringsreserv

Långfristiga skulder Långfristiga räntebärande skulder

21

629

672

Förändring av omräkningsreserv

Avsättningar till pensioner

19

42

47

Övriga avsättningar

20

47

55

Aktuariella vinster och förluster avseende pensioner

Uppskjutna skatteskulder

9

92

111

810

886

Summa långfristiga skulder

21

Leverantörsskulder Skatteskulder

52

35

1 592

933

2

2

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

23

172

181

Tillgångar och skulder i avyttringsgrupp som innehas till försäljning

29

8

0

44

90

0

0

Summa kortfristiga skulder

1 870

1 240

Summa skulder

2 680

2 126

Summa eget kapital och skulder

4 350

4 300

Övriga skulder Avsättningar

Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 27.

-86

12

Skatt hänförlig till övrigt totalresultat

12 -4

-4

18

1

18

Summa övrigt totalresultat

-

-

12

-68

-3

-60

Summa totalresultat

-

-

12

-68

-215

-271

Utgående eget kapital 2024-12-31

799

368

20

-31

1 019

2 174

Ingående eget kapital 2025-01-01

799

368

20

-31

1 019

2 174

-539

-539

Transaktioner med aktieägare

Kortfristiga skulder Kortfristiga räntebärande skulder

-86

20

Utdelningar Summa transaktioner med ägare

Totalresultat Årets resultat Övrigt totalresultat Förändringar av säkringsreserv

57

Förändring av omräkningsreserv

57

-11

-11

Aktuariella vinster och förluster avseende pensioner Skatt hänförlig till övrigt totalresultat

2

2

-12

0

-12

Summa övrigt totalresultat

-

-

-11

45

2

36

Summa totalresultat

-

-

-11

45

-537

-503

799

368

9

14

480

1 670

Transaktioner med aktieägare Utdelningar Summa transaktioner med ägare Utgående eget kapital 2025-12-31

100

101

Kassaflödesanalys för koncernen Mkr

Not

Den löpande verksamheten

26

Moderbolaget 2025

2024

Resultaträkning Mkr

Not

2025

2024

3

98

39

4, 5

-24

-29

Resultat efter finansiella poster

-667

-255

Övriga rörelseintäkter

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet, m m

316

208

Rörelsens kostnader

-351

-47

Övriga externa kostnader

-1

-146

Personalkostnader

6

-37

-39

-352

-193

Avskrivningar enligt plan

7

-

-

37

-29

0

18

7

7

41

48

-33

-37

Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital

Rörelseresultat

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/Minskning(+) av varulager

-37

-235

Finansiella poster

Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar

57

123

Resultat från andelar i koncernföretag

Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder

646

79

Kassaflöde från den löpande verksamheten

315

-225

8

Ränteintäkter och liknande resultatposter Ränteintäkter och liknande resultatposter, koncernföretag

Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar

-447

Försäljning av materiella anläggningstillgångar

7

0

Räntekostnader och liknande, koncernföretag

-6

-7

Förändring av finansiella tillgångar

5

2

Finansnetto

10

29

-238

-445

Resultat efter finansiella poster

46

0

Bokslutsdispositioner

-8

0

Amortering av lån

-15

-15

Resultat före skatt

38

0

Amortering av leasingskuld

-40

-42

-5

3

Utbetald utdelning

0

0

33

3

Förändring av finansiella skulder

14

-1

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

-41

-58

Årets kassaflöde

36

-729

Likvida medel vid årets början

126

855

0

0

162

126

Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten

Valutakursdifferens i likvida medel Likvida medel vid årets slut

102

Räntekostnader och liknande resultatposter

-250

Skatt på årets resultat Årets resultat

9

Årets totalresultat överensstämmer med årets resultat.

Moderbolaget, fortsättning →

103

Moderbolaget, fortsättning

Balansräkning, 31 december Mkr

Balansräkning, 31 december Not

2025

2024

Mkr

2025

2024

799

799

Överkursfond

186

186

Balanserat resultat

90

87

Årets resultat

33

3

309

276

1 108

1 075

TILLGÅNGAR

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Anläggningstillgångar

Eget kapital

Materiella anläggningstillgångar

Bundet eget kapital

Inventarier och verktyg

12

-

-

Aktiekapital

-

-

Fritt eget kapital

Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag

14

530

530

Andelar i intresseföretag och gemensamma verksamheter

15

51

51

9

13

5

10

595

605

595

605

Andra långfristiga fordringar Uppskjuten skattefordran

9

Summa anläggningstillgångar

Not

18

Summa eget kapital

Obeskattade reserver

28

-

-

Avsättningar till pensioner

19

11

12

Omsättningstillgångar

Övriga avsättningar

20

15

18

Kortfristiga fordringar

Summa avsättningar

25

30

Fordringar hos koncernföretag

925

906

Övriga fordringar

3

2

Långfristiga skulder

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

1

1

Övriga skulder till kreditinstitut

22

300

500

929

908

Övriga räntebärande skulder

22

200

0

167

138

Summa långfristiga skulder

500

500

Summa omsättningstillgångar

1 096

1 046

Summa tillgångar

1 691

1 651

-

-

Leverantörsskulder

2

2

Skulder till koncernföretag

31

36

Övriga skulder

1

1

24

8

58

46

1 691

1 651

Kassa och bank

26

Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder

22

23

Moderbolaget, fortsättning →

104

105

Moderbolaget, fortsättning

Förändringar i moderbolagets eget kapital

Kassaflödesanalys för moderbolaget Bundet eget kapital

Mkr

Aktie­kapital

Fritt eget kapital Överkursfond

Balanserat resultat

Årets resultat

Totalt eget kapital

Mkr

Not

2025

2024

Den löpande verksamheten

26 46

0

-

-

0

0

Betald skatt

-

-

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital

0

0

Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar

-21

-722

Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder

12

-3

Kassaflöde från den löpande verksamheten

37

-726

Investering i andelar i gemensamma verksamheter

-

-

Kassaflöde från investeringsverksamheten

-

-

Lämnat koncernbidrag

-8

0

Utbetald utdelning

0

0

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

-8

0

Årets kassaflöde

29

-726

Likvida medel vid årets början

138

864

Likvida medel vid årets slut

167

138

Resultat efter finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet, m m

Ingående balans 2024-01-01

799

186

89

-1

1 072

Totalresultat Årets resultat

3

3

Transaktioner med aktieägare

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Utdelningar Omföring av föregående års resultat Utgående eget kapital 2024-12-31

799

186

-1

1

-

88

3

1 075

Investeringsverksamheten Ingående balans 2025-01-01

799

186

88

3

1 075

Totalresultat Årets resultat

33

33

Transaktioner med aktieägare Utdelningar Omföring av föregående års resultat Utgående eget kapital 2025-12-31

106

799

186

3

-3

-

91

33

1 108

Finansieringsverksamheten

107

Noter till finansiella rapporter

Belopp i Mkr om inte annat anges

NOT 1

Redovisningsprinciper NOT 1

Redovisningsprinciper ................................................................................................. 109

Överensstämmelse med normgivning och lag

NOT 2

Extern nettoomsättning per geografisk marknad ................................................... 115

NOT 3

Övriga rörelseintäkter .................................................................................................. 115

NOT 4

Arvode och kostnadsersättning till revisorer ............................................................ 115

NOT 5

Leasing ......................................................................................................................... 115

NOT 6

Anställda och personalkostnader ............................................................................. 116

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Inter­national Financial Reporting Standards (IFRS), utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisnings­ regler för koncerner tillämpats.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet ”Moderbolagets redovisningsprinciper”.

NOT 7 Av- och nedskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar .... 118 NOT 8

Finansnetto .................................................................................................................. 118

NOT 9

Skatter .......................................................................................................................... 118

NOT 10 Resultat per aktie ........................................................................................................ 120 NOT 11 Immateriella tillgångar ................................................................................................ 120 NOT 12 Materiella anläggningstillgångar ................................................................................ 121 NOT 13 Nyttjanderätter ........................................................................................................... 122 NOT 14 Andelar i koncernföretag ............................................................................................ 123 NOT 15 Andelar i intresseföretag och gemensamma verksamheter ................................... 123 NOT 16 Finansiella placeringar ................................................................................................ 124 NOT 17 Varulager ....................................................................................................................... 124 NOT 18 Eget kapital .................................................................................................................. 124 NOT 19 Pensioner ...................................................................................................................... 125 NOT 20 Avsättningar ................................................................................................................ 126 NOT 21 Räntebärande skulder ................................................................................................. 127 NOT 22 Skulder till kreditinstitut och övriga räntebärande skulder .................................... 127 NOT 23 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter ....................................................... 127 NOT 24 Finansiella tillgångar och skulder per kategori ....................................................... 128 NOT 25 Finansiella risker och policies .................................................................................... 130 NOT 26 Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalyser ......................................................... 133 NOT 27 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och eventual­tillgångar .......................... 134 NOT 28 Obeskattade reserver .................................................................................................. 135 NOT 29 Tillgångar och skulder i avyttringsgrupp som innehas till försäljning ................... 135 NOT 30 Närstående.................................................................................................................... 135 NOT 31 Händelser efter balansdagen .................................................................................... 135 NOT 32 Viktiga uppskattningar och bedömningar ................................................................. 135 NOT 33 Uppgifter om moderbolaget ....................................................................................... 135

108

Värderingsgrunder tillämpade vid upprättandet av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansi­ ella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument och finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

Redovisningsvaluta och rapporteringsvaluta Moderbolagets redovisningsvaluta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor.

Samtliga belopp är, om inte annat anges, avrundade till närmaste miljontal.

Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företags­ ledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisnings­­ prin­ciperna och de redo­visade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om änd-

ringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Se även not 31, Viktiga uppskattningar och bedömningar.

Väsentliga tillämpade redovisnings­principer De nedan angivna redovisningsprin­ ciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter.

Ändringar i redovisningsprinciper och upplysningar Koncernens redovisningsprinciper är oförändrade jämfört med föregående år.

Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas Inga nya utgivna och ändrade standarder och tolkningar med framtida tillämpning förväntas påverka redovisningen för Setra. Förtida tillämpning planeras inte.

Konsolideringsprinciper Dotterföretag Moderbolaget har bestämmande inflytande över dotterbolag när det är exponerat för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang i investeringsobjektet och kan påverka avkastningen med hjälp av sitt bestämmande inflytande över dotter­bolaget. Dotterföretag inkluderas i koncernredovis­ningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör. Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden.

Intresseföretag Intresseföretag är de företag för vilka koncernen har ett betydande inflytande, men inte ett bestämmande inflytande, över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 procent av röste­ talet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapital­ andels­metoden i koncernredovisningen.

Kapital­andels­metoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör.

Gemensamma verksamheter (joint operations) Gemensamma verksamheter, vanligen bedrivna i bolagsform, är samarbets­ arrangemang där Setra och en eller flera sam­arbetspartners har rätt till alla eko­ nomiska fördelar relaterade till verksam-

hetens tillgångar. Vidare är regleringen av verksamhetens skulder beroende av parternas köp av output från verksamheten eller kapitaltillskott till densamma.

Gemensamma verksamheter redovisas genom att respektive part i en gemensam verksamhet redovisar sin andel av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader.

Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valuta­ kurs som föreligger på transaktions­dagen.

Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen.

Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redo­visas i resultat­ räkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Ickemonetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde, varvid valutakursförändringen redovisas tillsammans med övrig värdeförändring avseende tillgången eller skulden.

Utländska verksamheters finansiella rapporter Tillgångar och skulder i utlandsverk­ samheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen.

Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs, som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i eget kapital som en omräkningsreserv.

Nettoinvestering i en utlands­ verksamhet Omräkningsdifferenser som uppstår i samband med omräkning av en utländsk nettoinvestering och vidhängande effekter av säkringar av nettoinvesteringarna redo­­ visas i övrigt totalresultat. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna efter avdrag för eventuell valutasäkring i koncernens resultaträkning.

109

Intäkter Intäkter redovisas enligt IFRS 15 enligt en femstegsmodell. Tidpunkten för överföring av kontroll och riskens övergång är kritisk när intäkten redovisas. Övergången ser olika ut beroende på vilka frakt­ villkor som tillämpas. Betalningsvillkor varierar mellan olika marknader och koncernen följer normalt gällande praxis på respektive marknad. Intäkter från tjänsteuppdrag förekommer också men i en väldigt begränsad omfattning. Koncernen har därför gjort bedömningen att ingen särredovisning av tjänster är nödvändig.

Koncernen har inga kundkontrakt som har betydande finansieringskomponenter.

Beträffande bygglösningar så har bolaget bedömt att det föreligger ett prestationsåtagande eftersom bolaget tillhandhåller en distinkt tjänst. Skälet till detta är att bolaget till­handahåller en väsentlig integrering av alla delar och tjänster och dessa är starkt sammankopplade med varandra. Kunden köper en helhets­ lösning. Någon allokering på identifierade prestationsåtaganden är inte aktuellt för bygglösningar eftersom endast ett prestationsåtagande föreligger. Affärs­ modellen innebär att åtagandet mot kund är att leverera en helhetslösning och bolagets prestation skapar inte en tillgång med en alternativ användning för bolaget samt att bolaget har rätt till betalning för prestation som uppnåtts till dato, vilket innebär att intäkt redovisas över tid. Upparbetningsgraden bestäms på basis av nedlagda projektkostnader i förhållande till totalt kalkylerade projektkostnaden för hela projektet. En förutsättning för att intäkter redovisas över tid, är att utfallet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. På uppdrag där utfallet inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas en intäkt motsvarande nedlagda kostnader. Befarade förluster kostnadsförs så snart de är kända. Under ett projekts gång kan det förekomma avvikelser jämfört med vad som ursprungligen avtalats om mellan beställare och entreprenör. Identifierade avvikelser kan medföra både tillkom­ mande och avgående kostnader. När båda parterna är överens om avvikelsen och dess konsekvenser sker en avtalsändring. Vid tillägg av material, varor eller tjänster som anses distinkta och med ett ersättningsbelopp som återspeglar bolagets fristående försäljningspris för motsvarande varor och tjänster, redovisas avtals­ändringen som ett separat avtal.

Om däremot avtalsändringarna och tilläggen inte avser distinkta varor och tjänster utan är att betrakta som en väsentlig integrering så redovisas dessa som en ändring av befintligt avtal.

110

Det innebär i praktiken att det sker en s.k. ”true up”. Då uppfyllandet av prestationsåtagandet ”färdig­ställandegraden” mäts genom nedlagda kostnader sker ”true-up” genom att ändra budgeterad intäkt liksom budgeterad kostnad med avtalsändringen, och därefter justera intäkten i förhållande till nedlagda kostnader.

Finansiella instrument

Statliga stöd

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i rapport över finansiell ställning när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats. Kundfordringar tas upp i rapport över finansiell ställning när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har pres­terat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från rapport över finansiell ställning när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över den. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från rapport över finansiell ställning när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks.

Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen.

Affärs­dagen utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.

Statliga bidrag redovisas i balans­ räkningen som förutbetald intäkt när det före­ligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas, och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas i balans­räkningen som en förutbetald intäkt och periodiseras som övrig rörelse­ intäkt över till­gångens nyttjandeperiod.

Alternativt redovisas bidraget som en reduktion av tillgångens redovisade värde.

Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel, fordringar och räntebärande värdepapper, ränte­ kostnader på lån, utdelningsintäkter samt orealiserade och realiserade vinster och förluster på finansiella placeringar.

Ränteintäkter på fordringar och ränte­ kostnader på skulder beräknas med til�lämpning av effektivräntemetoden.

Effektiv­räntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förvän­ tade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden.Ränteintäkter respektive ränte­ kostnader inkluderar periodiserade belopp av transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungligen redovisade värdet av fordran respektive skuld och det belopp som regleras vid förfall.

Utdelnings­intäkter redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. Ränte­ kostnader belastar resultatet i den period till vilken de hänför sig oavsett hur de upplånade medlen har använts. Koncernen aktiverar ränta i tillgångarnas anskaffningsvärden om det är en tillgång som det tar en betydande tid i anspråk att färdigställa.

Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redo­visas i resultaträkningen utom då under­liggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital.

I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat respektive eget kapital.

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, finansiella placeringar samt derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.

Redovisning i och borttagande från rapporten över finansiell ställning

Klassificering och värdering Koncernen tillämpar en affärsmodell för likvida medel, kundfordringar och andra korta fordringar som är ”hold to collect”, vilket innebär att tillgången redovisas till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella skulder klassificeras som till verkligt värde via resultaträkningen om de är 1) en villkorad köpeskilling på vilken IFRS 3 appliceras, 2) innehav för handel eller 3) om den initialt identifieras som en skuld till verkligt värde via resultat­räkningen. Övriga finansiella skulder klassificeras till upplupet anskaffningsvärde.

Leverantörsskulder värderas till upp­ lupet anskaffningsvärde. Leverantörsskuldernas förväntade löptid är dock kort, varför skulden redovisas till nominellt belopp utan diskontering. Räntebärande banklån, checkräkningskrediter och andra lån värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden.

Eventuella skillnader mellan erhållet lånebelopp (netto efter transaktions­

kostnader) och åter­betalning eller amortering av lån redovisas över lånens löptid.

Vill­korad köpeskilling klassificeras och värderas till verkligt värde via resultat­ räkningen.

Finansiella instrumentens verkliga värde De finansiella tillgångarnas och finansi­ ella skuldernas verkliga värden bestäms enligt följande: Det verkliga värdet för finansiella tillgångar och skulder som handlas på en aktiv marknad bestäms med hänvisning till noterat marknadspris.

Det verkliga värdet på andra finansiella tillgångar och skulder bestäms enligt allmänt accepterade värderingsmodeller, såsom diskontering av framtida kassa­ flöden och användning av information hämtad från aktuella marknadstransaktioner. För samtliga finansiella tillgångar och skulder bedöms det redovisade värdet vara en god approximation av dess verkliga värde, om inte annat särskilt anges.

Upplupet anskaffningsvärde och effektivräntemetoden Upplupet anskaffningsvärde för en finansi­ell tillgång är det belopp till vilket den finansiella tillgången värderas vid det första redovisningstillfället minus kapital­ belopp, plus den ackumulerade avskrivningen med effektivräntemetoden av eventuell skillnad mellan kapitalbeloppet och det utestående kapitalbeloppet, justerat för eventuella nedskrivningar.

Redovisat bruttovärde för en finansiell tillgång är upplupet anskaffningsvärdet för en finansiell tillgång före justeringar för en eventuell förlustreserv. Finansiella skulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde med användning av effektivräntemetoden eller till verkligt värde via resultaträkningen. Effektivräntan är den ränta som vid en diskontering av samtliga framtida förväntade kassaflöden över den förväntade löptiden, resulterar i det initialt redovisade värdet för den finansiella tillgången eller den finansiella skulden.

Nedskrivningar Koncernen redovisar en förlustreserv för förväntade kreditförluster på en finansiell tillgång som värderas till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totalresultat, för en leasingfordran och för en avtalstillgång. Egetkapital­ instrument omfattas inte av nedskrivningsreglerna. Per varje balansdag ska koncernen i resultatet redovisa förändringen i förväntade kreditförluster sedan det första redovisnings­tillfället.

Koncernens exponering för kreditrisk är huvudsakligen hänförlig till kundford-

ringar. Den förenklade modellen används för beräkning av kreditförlusterna på koncernens kundfordringar. Vid beräkning av de förväntade kreditförlusterna har kundfordringar grupperats baserat på kundernas kreditbetyg. Kreditbetyg erhålls genom extern rating vid kreditupplysningar och kompletteras med interna limiter. De förväntade kreditförlusterna för kund­ fordringar beräknas med hjälp av en provisionsmatris som är baserad på tidigare händelser, nuvarande förhållanden och prognoser för framtida ekonomiska för­ utsättningar. Nedskrivning av kundfordringar och övriga fordringar redovisas i rörelsen kostnader. Nedskrivning av likvida medel och andra långfristiga värdepappersinnehav redovisas som finansiell kostnad.

Setra definierar fallissemang som en bedömning av att det inte är osannolikt att motparten kommer möta sina åtaganden på grund av indikatorer som finansiella svårig­heter och uteblivna betalningar.

Derivat och säkringsredovisning Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för valutakursexponeringar och elprisändringar som koncernen är utsatt för. Ett inbäddat derivat särredovisas om det inte är nära relaterat till värdkontraktet.

För att uppfylla kraven på säkrings­ redovisning enligt IFRS 9 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringsinstrumentet effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas.

Samtliga derivat som innehas av koncernen har identifierats som säkrings­instrument.

Materiella anläggningstillgångar Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Lånekostnader ingår i anskaffningsvärdet för egenproducerade anläggningstillgångar om det är en tillgång som det tar en betydande tid i anspråk att färdigställa.

Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder, behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balans­

räkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång, utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/ kostnad.

Leasing Nyttjanderätter omfattar summan av den initiala värderingen av motsvarande leasing­skuld, leasingavgifter som betalats vid eller före inledningsdatumet och eventuella initiala direkta utgifter. Där­ efter värderas de till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Den nominella leasingskulden värderas initialt till nu­ värdet av leasingbetalningarna över leasingperioden. Leasingbetalningarna inkluderar fasta betalningar, belopp som förväntas betalas enligt garantier för rest­värde, lösenpris på en köp­option om lease­tagaren är rimligt säker på att nyttja optionen och straffavgifter som utgår vid uppsägning av leasingavtalet om leasingperioden återspeglar att leasetagaren kommer att utnyttja denna möjlighet.

Setra diskonterar leasingbetalningarna med den implicita räntan för leasingavtalet, om den kan bestämmas. I annat fall används den marginella låneränta. Den initiala värderingen av leasingbetalningarna omfattar inte eventuella variabla leasingavgifter som redovisas direkt i resultaträkningen.

Leasingperioden är den icke uppsägningsbara leasingperioden samt den period som omfattas av en option för att förlänga eller säga upp avtalet om leasetagaren är rimligt säker på att optionen kommer att utnyttjas. Nyttjande­rätterna värderas därefter enligt den initiala värderingen med avdrag för kumulativa avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningarna på nyttjanderätterna och räntan på leasingskulder redovisas i resultat­räkningen över leasingperioden.

Skulderna värderas enligt den initiala värderingen med avdrag för leasingbetalningar. Efter inledningsdatumet ökar leasingskulden med ränta på leasing­ skulden, men minskar i takt med betalda leasingavgifter. Om leasingavtalet överför äganderätten till den underliggande tillgången till koncernen eller om anskaffningsvärdet för nyttjanderätten åter­ speglar att koncernen kommer att utnyttja en option att köpa, ska den hänförliga nyttjanderätten skrivas av under

111

den under­liggande tillgångens nyttjandeperiod.

Leasingskulden omvärderas med en ändrad diskonteringsränta vid det fall leasingperioden förändras eller om bedömningen av en option att köpa den underliggande tillgången förändras.

Leasingskulden omvärderas med en oförändrad diskonteringsränta om belopp som förväntas betalas ut enligt en rest­ värdesgaranti förändras, eller de framtida leasing­avgifterna förändras till följd av ändringar i pris eller index.

Koncernen tillämpar de två undan­ tagen som avser korta kontrakt där leasing­perioden är mindre än ett år eller tillgångar med lågt värde, vilka kostnadsförs under övriga externa kostnader.

Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet, är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet.

Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnads­ föres i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande. Koncernen aktiverar ränta i tillgångars anskaff­nings­värden om det är en tillgång det tar en betydande tid i anspråk att färdigställa.

Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjande­period, mark skrivs inte av. Leasade tillgångar skrivs även de av över beräknad nyttjandeperiod eller, om den är kortare, över den avtalade leasingtiden. Koncernen tillämpar komponentavskrivning, vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjande­ period ligger till grund för avskrivningen.

Fastigheter består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder.

Huvudindelningen är byggnader och mark. Markanläggningar ingår även i byggnader och mark. Bygg­nader delas in i kontors- och industrifastigheter och består av flera komponenter vars nyttjandeperiod skiljer sig åt.

112

Varulager

Beräknade nyttjandeperioder: Industribyggnader

25 år

Kontorsbyggnader

25– 50 år

Nedlagda kostnader på annans fastighet

3-10 år

Markanläggningar

20 år

Maskiner och andra tekniska anläggningar

10 år

Inventarier, verktyg och installationer

3–10 år

Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjande­ perioder omprövas vid varje års slut.

Immateriella tillgångar Goodwill

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av först in, först utmetoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För tillverkade varor och pågående arbete inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader, baserad på en normal kapacitet.

Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.

Nedskrivningar

Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.

Goodwill värderas till anskaffnings­ värde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassa­genererande enheter och testas årligen för nedskrivnings­behov (se redovisningsprincip Nedskrivningar). Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresse­ företag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag. Vid rörelse­ förvärv där anskaffningskostnaden under­stiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.

De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. IAS 36 tillämpas för prövning av nedskrivningsbehov för andra tillgångar än finansiella tillgångar vilka prövas enligt IFRS 9, varulager och uppskjutna skattefordringar. För undantagna tillgångar enligt ovan prövas det redovisade värdet enligt respektive standard. En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträk­ningen.

Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången.

Övriga immateriella tillgångar

Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar

Övriga immateriella tillgångar som för­värvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.

Avskrivningsprinciper Avskrivningar redovisas i resultaträk­ ningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder. Immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången i fråga har minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning.

De beräknade nytt­jande­perioderna är: Övriga immateriella tillgångar, 3 – 5 år Övriga immateriella tillgångar avser aktiverade utgifter för IT-utveckling och licenser.

Vid varje rapporttillfälle utvärderar före­ taget om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Återvinningsvärdet för tillgångar till­ hörande kategorierna lånefordringar och kundfordringar, vilka redovisas till upp­ lupet anskaffningsvärde, beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden dis­ konterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid

diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Vid nedskrivning av ett egetkapital­ instrument, som är klassificerat som finansiell tillgång som kan säljas, omföres tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultat­ räkningen.

Återföring av nedskrivningar En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivnings­ behovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.

Utbetalning av kapital till ägarna Utdelningar Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.

Resultat per aktie Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Setra har för när­ varande ingen utspädning.

Ersättningar till anställda Avgiftsbestämda pensionsplaner Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger.

Följaktligen är det den anställde som bär den aktuariella risken (att ersättningen blir lägre än förväntat) och investerings­ risken (att de investerade tillgångarna kommer att vara otill­räckliga för att ge de förväntade ersättningarna). Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de uppstår.

Förmånsbestämda pensionsplaner Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensioneringen, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänst­ göringstid och lön.

Den skuld som redovisas i balans­ räkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen vid rapportperiodens slut minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Den förmåns­ bestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den s.k. projected unit credit method. Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med användning av ränte­ satsen för förstklassiga företagsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas i med löptider jämförbara med den aktuella pensionsförpliktelsen. Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden, redovisas i övrigt totalresultat under den period då de uppstår.

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultat­räkningen.

Ersättningar vid uppsägning En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den nor­ mala tidpunkten. I det fall företaget har lämnat ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, beräknas ersättningar vid uppsägning baserat på det antal anställda som beräknas acceptera erbjudandet.

Förmåner som förfaller mer än 12 månader efter rapportperiodens slut diskonteras till nuvärde.

Avsättningar En avsättning redovisas i balansräk­ningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskon­tering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är för­knippade med skulden.

påbörjats eller blivit offentligt tillkänna­ given. Ingen avsättning görs för framtida rörelse­kostnader.

Eventualförpliktelser En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser, och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

Moderföretagets redovisnings­principer Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt års­redovisningslagen (1995: 1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridisk person. Även uttalanden från Rådet för finansiell rapportering gällande för noterade företag til�lämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som ska göras.

Skillnader mellan koncernens och moderföretagets redovisnings­principer Skillnaderna mellan koncernens och moder­bolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moder­ bolagets finansiella rapporter.

Ändrade redovisningsprinciper Moderbolagets redovisningsprinciper är oförändrade jämfört med föregående år.

Klassificering och uppställningsformer Moderbolagets resultaträkning och balans­räkning är uppställda enligt års­ redovisningslagens scheman. Skillnaden mot IAS 1 Utformning av finansiella rapporter som tillämpas vid utformningen av koncernens finansiella rapporter, är främst redovisning av finansiella intäkter och kostnader, eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik i balansräkningen.

Omstrukturering En avsättning för omstrukturering redo­ visas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen har antingen

113

Dotterföretag och samarbets­ arrangemang Andelar i dotterföretag och samarbets­ arrangemang redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. I anskaffningsvärdet inräknas transaktionskostnader som är direkt hänför­bara till förvärvet. Villkorade köpe­skillingar redovisas som en del i anskaffnings­ värdet om det är sannolikt att de kommer att utfalla. Om det i efterföljande perioder visar sig att den initiala bedömningen behöver revideras ska anskaffningsvärdet justeras.

Finansiella instrument I enlighet med Rådet för finansiell rapporteringsrekommendation RFR 2 samt sambandet mellan redovisning och beskattning, tillämpas inte reglerna om finansiella instrument i IFRS 9 i moderbolaget som juridisk person. Finansiella instrument redovisas med utgångspunkt *i anskaffningsvärde enligt årsredovisningslagen justerat för uppskrivningar med beaktande av eventuella ned­ skrivningsbehov.

Finansiella garantier Moderbolagets finansiella garantiavtal består av borgensförbindelser till förmån för dotterföretag. Finansiella garantier innebär att bolaget har ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalningen vid förfall enligt avtalsvillkoren. För redovisning av finansiella garantiavtal tillämpar moderbolaget en av Rådet för finansiell rapportering tillåten lättnadsregel jämfört med reglerna i IFRS 9. Lättnadsregeln avser finansiella garanti­avtal utställda till förmån för dotter­företag.

Moderbolaget redovisar finansiella garanti­avtal som avsättning i balans­ räkningen när bolaget har ett åtagande för vilket betalning sannolikt erfordras för att reglera åtagandet.

Ersättningar till anställda Förmånsbestämda planer I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget

följer tryggandelagens bestämmelser och Finans­inspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löne­ ökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultat­ räkningen då de uppstår.

NOT 2

NOT 4

Extern nettoomsättning per geografisk marknad

Arvode och kostnadsersättning till revisorer

Koncernen

Koncernen

2025

2024

1 761

1 768

Storbritannien

710

624

Norge

129

85

Tyskland

294

233

Skatter

Danmark

68

37

Övriga revisorer

I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatte­ skuld. I koncernredovisningen delas där­emot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

Japan

318

374

Kina

77

Nordafrika/Mellanöstern

Koncernbidrag För moderbolaget tillämpas RFR 2 och dess alternativregel, vilken innebär att såväl erhållna som lämnade koncern­ bidrag redo­visas som boksluts­ disposition.

Moderbolaget

2025

2024

2025

2024

Revisionsuppdrag

2

2

-

-

Övriga tjänster

-

-

-

-

Revisionsuppdrag

-

-

-

-

90

Andra uppdrag

-

-

-

-

821

728

Övriga Europa

791

631

Övriga Asien/Amerika

650

612

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bok­föringen, samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, samt övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra för att avge revisionsberättelsen.

5 619

5 182

Sverige

Av koncernens nettoomsättning avser allt varuförsäljning.

Deloitte

NOT 5

Nettoomsättning per produktområde

Leasing Koncernen

Koncernen

2025

2024

Belopp redovisade i resultaträkningen

2025

2024

2 988

2 828

Avskrivning på nyttjanderätter

34

36

Förädlat

1 531

1 469

Räntekostnader för leasingskulder

5

4

Bioprodukter

1 026

909

Kostnader hänförliga till korttidsleasingavtal

1

1

74

-24

5 619

5 182

Kostnader hänförliga till leasingavtal av lågt värde

5

5

Kostnader hänförliga till variabla avgifter som ej inkluderas i leasingskulden

10

10

Totalt

55

55

Sågat

Övrigt

NOT 3

Övriga rörelseintäkter Koncernen 2025

2024

Kursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär

-21

-

Övrigt

20

23

-1

23

Total leasingkostnad för korttidsleasingavtal och leasing av tillgångar av lågt värde för 2026 förväntas uppgå i nivå med redovisade kostnader för 2025. Det totala kassautflödet för leasingavtal uppgick till 40 (40) Mkr under året. Inga leasing­ avtal har vidareuthyrts. Inga avtal innehåller restriktioner avseende utdelning, lånemöjligheter eller att ingå andra leasingavtal.

Statligt fraktstöd har erhållits med 11 (11) Mkr och ingår som en kostnadsreducerande post i raden ”Övriga externa kostnader” i resultat­räkningen.

Moderbolaget Kursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär Övrigt

2025

2024

-

-

34

39

34

39

Övrigt avser främst utdebitering av koncerngemensamma tjänster till dotterföretag.

114

115

Ersättning till styrelsen och ledande befattningshavare

NOT 6

Anställda och personalkostnader

Styrelsen 2025

Till styrelsens ordförande och årsstämmo­valda ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Till arbets­ tagarrepresentanter utgår arvode till 83 000 (83 000) kr. Styrelsens ord­ förande erhåller 480 000 (480 000) kr. Övriga ledamöter erhåller 239 000 (239 000) kr vardera. Arvode till revisionsutskottets ordförande uppgår till 52 000 kr och till ledamot 26 000 kr.

Ersättningsutskottet utgår år 2025. Övriga ledamöter erhåller 15 600 kr.

(2024 utgick totalt 135 000 kr i utskottsarvode fördelat enligt beslut i styrelsen). Ingen styrelseledamot avstod arvode under 2025.

2024

Medel­antal anställda

varav män

Medel­antal anställda

varav män

11

7

15

8

Sverige

718

571

793

633

Storbritannien

52

42

48

40

Polen

1

0

1

0

Japan

1

1

1

1

Spanien

2

2

2

2

Kina

3

0

3

0

Totalt koncernföretag

777

616

848

676

Totalt koncernen

788

623

863

684

Moderbolaget Sverige Koncernföretag

Verkställande direktören Lön och övriga förmåner 2025 Lön och övriga förmåner har uppgått till 4 (4) Mkr, varav ingen del rörlig ersättning för verkställande direktören. Övriga förmåner avser i huvudsak bilförmån.

Könsfördelning i styrelse och företagsledning, andel kvinnor % Koncernen

Moderbolaget

2025

2024

2025

2024

Styrelsen

20

20

20

20

Övriga ledande befattningshavare

33

33

17

17

Pension Avtal om framtida pension innebär pen­ sion vid 65 år. Betalning av premier för tjänstepensionsförsäkring uppgår till 30 procent av den fasta lönen.

Uppsägning och avgångsvederlag

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 2025

2024

Löner och ersätt­ ningar

Varav styrelse och ledande bef.havare

Sociala kostnader

Varav pensionskostnader

Löner och ersätt­ ningar

Varav styrelse och ledande bef.havare

Sociala kostnader

Varav pensionskostnader

22

16

14

51

24

17

14

61

Vice Verkställande direktören Vice VD-rollen är ett tilläggsuppdrag utan separat ersättning och ersättningen ingår i den totala ersättningen till koncern­ ledningsmedlemmen.

Moderbolaget Sverige Koncernföretag Sverige

385

5

167

37

391

5

161

36

Storbritannien

23

4

4

1

23

4

2

1

Polen

0

0

0

0

1

0

0

0

Japan

1

0

0

0

1

0

0

0

Spanien

7

0

0

0

4

0

0

0

Koncernledningen bestod under 2025 av verkställande direktören och ytterligare åtta personer.

Kina

1

0

0

0

1

0

0

0

Lön och övriga förmåner 2025

Totalt koncernföretag

417

9

171

39

421

9

164

37

Totalt koncernen

439

25

185

44

445

26

178

43

Lön och övriga förmåner till övriga ledande befattningshavare har under 2025 utgått med totalt 16 (17) Mkr.

1

116

Uppsägningstiden är sex månader både från bolagets och verkställande direktörens sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår, utöver uppsägningslönen, ett avgångsvederlag motsvarande sex gånger den fasta månadslönen vid anställningens upphörande. Inkomst från annan anställning skall avräknas mot uppsägningslön från bolaget.

Övriga ledande befattningshavare

Pension Avtal om framtida pension innebär pension vid 65 år. Ordinarie pension följer ITP-planen.

Uppsägning och avgångsvederlag Uppsägningstiden är sex månader både från bolagets och den anställdes sida.

Vid uppsägning från bolagets sida kan avgångs­vederlag utgå med maximalt tolv månader. Avräkning kan göras mot inkomst från annan anställning.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som gäller från årsstämman 2025 är enligt nedan och är oförändrade mot 2024.

Ersättning till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare utgörs av fast lön, övriga förmåner och avsättning till pension. Med andra ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledning.

Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig och stå i relation till ansvar och befogenheter.

Vid uppsägning av anställningsavtal från bolagets sida ska uppsägningstiden inte överstiga sex månader. Avgångs­ vederlag är varken pensions- eller semesterlönegrundande. Betalning av premier för verkställande direktörens tjänste­ pensionsförsäkring uppgår till 30 procent av den fasta lönen. Ordinarie pension följder ITP-planen för övriga ledande befattningshavare. Pensionsåldern för företagsledningen ska i det normala fallet vara 65 år.

Styrelsen får frångå dessa riktlinjer om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

Årlig sammanlagd ersättningskvot Total ersättningskvot*

4,9 (6,0) %

Ökning i ersättningskvot**

0,7 (0,9) %

* Årlig ersättning för högst betald i förhållande till median av samtliga anställda ** D en procentuella ökningen av ersättningen enligt ovan Beräkningsgrund: För beräkning av median har samtliga lönerevisioner inkluderats (tjänstemän som kollektiva), inklusive koncernledning, exklusive VD.

Av moderbolagets pensionskostnader avser 1 (1) Mkr verkställande direktören. Pensionskostnader till övriga ledande befattningshavare uppgår till 4 (4) Mkr. Moderbolaget har inga utestående pensionsförpliktelser till gruppen styrelse, verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare.

117

NOT 7

NOT 9

Av- och nedskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar

Skatter

Avskrivningar enligt plan Koncernen

Nedskrivningar

2024

2025

2024

Nyttjanderättstillgångar

-34

-36

-

-

Övriga immateriella anläggningstillgångar

-4

-2

-

-

Byggnader och mark

-33

-30

-

-1

Maskiner och andra tekniska anläggningar

-154

-125

-116

-

Moderbolaget Inventarier och verktyg

Koncernen

Skattekostnad i resultaträkningen

2025

Inventarier, verktyg och installationer

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder i balansräkningen

Aktuell skatt

Redovisad skatt på årets resultat

Moderbolaget

2025

2025

-3

0

130

-5

130

-5

128

-5

-2

-2

-

-

-227

-196

-116

-1

2025

2024

2025

2024

Koncernen

Moderbolaget

-

-

-

-

2024

2024

-

-

-

-

-3

-

För koncernen har -3 Mkr avseende skatt redovisats i övrigt total­resultat och avser skatt för utländska dotterbolag.

För moderbolaget har ingen skatt redovisats i övrigt totalresultat.

Aktuell skatt Uppskjuten skatt örändringar i temporära F skillnader

NOT 8

Finansnetto Koncernen

Moderbolaget

2025

2025

2024

Redovisad skatt på årets resultat

2024

Finansiella intäkter Externa, bank­tillgodo­ havande

8

10

7

7

Koncernföretag

-

-

41

48

Övriga finansiella intäkter Erhållen utdelning

-

-

-

18

Övriga

0

0

-

-

8

10

49

73

3

47

3

44

3

6

8

-

-

Lager

5

6

-

-

Pensionsavsättningar

2

3

2

2

Avsättningar

9

10

3

4

119

6

0

4

0

12

-

-

143

45

5

10

Materiella anläggningstillgångar

-8

-8

-

-

Obeskattade reserver

-80

-103

-

-

Övrigt

-3

0

-

-92

-111

-

-

51

-66

5

10

Underskottsavdrag Övrigt

Uppskjutna skatteskulder

Koncernens skattemässiga underskott uppgår per den 31 december 2025 till 580 Mkr. Underskottsavdragen uppgick vid årets ingång till 31 Mkr. Koncernen har inga ej redovisade uppskjutna skattefordringar och -skulder på temporära skillnader.

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskotts­avdrag, koncernen Balans per 1/1 2025

Redovisat över resultat­räkningen

Redovisat mot eget kapital

Balans per 31/12 2025

Materiella anläggningstillgångar

0

-2

-

-2

Lager

6

0

-

5

Resultat före skatt

-677

-255

Pensionsavsättningar

3

-1

-

2

Skatt enligt gällande skattesats

139

49

Avsättningar

10

-1

-

9

6

112

-

119

-103

23

-

-80

11

-14

-

-3

-66

116

-

51

Övrigt

-11

-5

Underskottsavdrag

Redovisad skattekostnad

128

44

Obeskattade reserver Övrigt

2025

2024 0

Räntekostnader

Skatt enligt gällande skattesats

-8

0

Finansnetto

Materiella anläggningstillgångar

2024

37

Övriga

2024-12-31

2025

Resultat före skatt

-40

-46

-31

-35

Skattefri utdelning från koncernföretag

0

4

-

-

-6

-7

Övrigt

7

-1

Redovisad skattekostnad

0

3

Övriga finansiella kostnader

2025-12-31

Koncernen

Finansiella kostnader

Koncernföretag

118

47

För koncernen har -3 Mkr avseende skatt redovisats i övrigt total­resultat och avser skatt för utländska dotterbolag.

För moderbolaget har ingen skatt redovisats i övrigt totalresultat.

Moderbolaget

Externa, finansiella skulder

2024-12-31

Summa uppskjuten skattefordran (+)/ skatteskuld (-), netto

Avstämning av effektiv skatt

Ränteintäkter

2025-12-31 Uppskjutna skattefordringar Koncernen

Uppskjuten skatt örändringar i temporära F skillnader

Moderbolaget

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskotts­avdrag, koncernen Balans per 1/1 2024

Redovisat över resultat­räkningen

Redovisat mot eget kapital

Balans per 31/12 2024

Materiella anläggningstillgångar

0

0

-

-

Lager

5

1

-

6

Pensionsavsättningar

2

1

-

3

-14

-4

-2

-3

Avsättningar

11

-1

-

10

-53

-49

-39

-44

Underskottsavdrag

5

1

-

6

-45

-39

9

29

Obeskattade reserver

-145

41

-

-103

Övrigt

-10

22

-

11

-131

66

-

-66

119

Övriga immateriella tillgångar

NOT 10

Moderbolaget

2025-12-31

2024-12-31

2

2

2

2

-1

-1

Ackumulerade anskaffningsvärden

Resultat per aktie 2025

2024

-10,46

-4,10

-539

-211

Vägt genomsnittligt antal stamaktier

51 523 342

51 523 342

Antal aktier vid årets utgång

51 523 342

51 523 342

Resultat per aktie, kr Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, Mkr

Vid årets början Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Årets avskrivningar

Vid årets början Årets nedskrivningar

NOT 11 Redovisat värde vid årets slut

Immateriella tillgångar Goodwill 2025-12-31

2024-12-31

2025-12-31

2024-12-31

158

158

14

12

Investeringar

-

-

9

-

Omklassificeringar

0

0

-

2

158

158

23

14

Vid årets början

-

-

-4

-2

Årets avskrivningar

-

-

-5

-2

-

-

-9

-4

-32

-32

-

-

-32

-32

-

-

126

126

14

10

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början Redovisat värde vid årets slut

Koncernens redovisade goodwill uppgår till 126 Mkr, varav 124 Mkr avser förvärvet av AssiDomän Timber Holding AB under 2003. Verksamheten bedrivs organisatoriskt inom bolaget Setra Trävaror AB, för vilket beräkning av återvinningsvärdet har gjorts. Återvinningsvärdet har beräknats utifrån nyttjandevärdet och utgår från en bedömning av kassaflödena för perioden 2026–2037. De framtida kassaflöden som använts vid beräkningen baseras för det första året på budget för 2026.

Från 2027 och framåt är kassaflödena baserade på bedömda utfall utifrån genomsnittlig historisk intjäning med måttlig tillväxt. Tillväxttakt uppskattas uppgå till 1 (1) procent, vilket är i linje med branschprognoser. Anledningen till att en längre period än 5 år har använts för beräkningen är att företagsledningen anser att 5 år är en för kort period att använda för att täcka in en hel konjunktur­cykel i en konjunkturkänslig bransch.

Kassaflödena har diskonterats med en vägd kapitalkostnad som motsvarar 10 (10) procent före skatt. Beräkningen visar att nyttjandevärdet överstiger det redovisade värdet med 1 103 (1 237) Mkr. En minskning av rörelsemarginalen till 2 (1,5) procent eller en ökning av diskonteringsräntan till 19 (20,8) procent skulle eliminera den återstående marginalen.

-1

-

-

-1

-1

0

0

Kassaflödena har även diskonterats med hänsyn tagen till IFRS 16 med en vägd kapitalkostnad som motsvarar 10,5 (10,5) procent före skatt. Det redovisade värdet för nyttjanderättstillgångar har inkluderats vid beräkning av eventuellt nedskrivningsbehov för den kassagenererande enheten. Den genom­snittliga historiska intjäningen har också justerats för IFRS 16 för beräkning av kassaflödena. Beräk­ningen visar att nyttjandevärdet överstiger det redovisade värdet med 1 245 (1 086) Mkr. En minskning av rörelsemarginalen till 2,1 (1,8) procent eller en ökning av diskonteringsräntan till 21,5 (20,1) procent skulle eliminera den återstående marginalen. Övrig goodwill, 2 Mkr, avser Setra Wood Products Ltd och har testats på motsvarande sätt. Beräkningen visar att nyttjande­värdet överensstämmer med det redovisade värdet. Övriga immateriella tillgångar avser i sin helhet aktive­rade externa utgifter för IT-utveckling och licenser. Dessa skrivs av enligt plan över tillgångarnas nyttjandeperiod som uppgår till 3–5 år.

NOT 12

Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Koncernen Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början

Maskiner och andra tekniska anläggningar

Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar

2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31

1 129

1 091

3 253

2 971

27

30

703

574

Investeringar

1

9

42

67

1

1

196

370

Avyttringar och utrangeringar

-1

0

-92

0

-4

-1

-8

-

Omklassificeringar

106

29

225

215

0

2

-343

-242

Överfört till/från avyttringsgrupp som innehas till försäljning

-87

0

-333

0

-12

0

-537

0

1 148

1 129

3 095

3 253

14

32

11

703

-600

-570

-2 161

-2 035

-21

-24

-

-

1

0

89

0

3

0

-

-

-33

-30

-153

-126

-2

-2

-

-

79

0

292

0

11

0

-553

-600

-1 932

-2 161

-9

-26

-

-

-18

-17

-68

-68

-1

-1

-

-

Årets nedskrivningar

-

-1

-116

-

-

-

-

-

Överfört till/från avyttringsgrupp som innehas till försäljning

0

0

8

0

-18

-18

-176

-68

-1

-1

-

-

576

511

988

1 024

4

6

11

703

Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Årets avskrivning enligt plan Överfört till/från avyttringsgrupp som innehas till försäljning

0

Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början

Redovisat värde vid årets slut

Aktiverade låneutgifter uppgick under 2025 till 5 (5) Mkr.

120

-1

Övriga immateriella anläggningstillgångar

Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början

-1

Ackumulerade nedskrivningar

Ingen utspädning förekommer.

Koncernen

-1

0

0

Not 12, fortsättning →

121

Not 12, fortsättning

NOT 14

Materiella anläggningstillgångar

Andelar i koncernföretag Byggnader och mark

Moderbolaget

2025-12-31

Specifikation av moderbolagets andelar i koncernföretag Moderbolaget

2024-12-31

2025-12-31 2024-12-31

Ackumulerade anskaffningsvärden

Ackumulerade anskaffningsvärden

Vid årets början

19

19

Vid årets början

19

19

Avveckling av dotterföretag

-14

-14

Ackumulerade nedskrivningar

-14

-14

Vid årets början

879

879

-0

-0

879

879

-348

-348

-348

-348

530

530

Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början Redovisat värde vid årets slut

-5

-5

-5

-5

0

0

Antal andelar

Andel %

Setra Trävaror AB, 556035-2196, Solna

1 668

100

472

472

Setra Byggprodukter AB, 556000-8145, Solna

4 760

100

54

54

Setra Trälyftet AB, 556627-2851, Solna

1 000

100

0

0

160 000

100

5

5

530

530

Setra Wood Products Ltd., King’s Lynn, England och Wales

NOT 15

Nyttjanderätter

Andelar i intresseföretag och gemensamma verksamheter Byggnader och mark 2025-12-31 2024-12-31

Maskiner 2025-12-31 2024-12-31

Truckar och bilar 2025-12-31 2024-12-31

Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början

36

24

98

97

137

63

Investeringar

-

12

-

-

23

73

36

36

98

98

161

137

Årets avskrivning

-5

-6

-6

-6

-22

-22

Totala avskrivningar

-26

-21

-61

-55

-91

-69

Redovisat värde vid årets slut

10

15

37

43

70

68

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Koncernen har leasingavtal för möbler och kontorsutrustning med löptid på 1–3 år. Koncernen redovisar inte dessa avtal som nyttjande­rättstillgångar då de klassificeras som leasing­ avgifter för korttidsleasing­avtal och leasing av tillgångar av lågt värde.

Leasingavtal för byggnader och mark avser främst kontor och hyrda lokaler med en löptid på 1–10 år.

Hyresavgifterna är i huvudsak fasta och innehåller inga väsentligt stora variabla avgifter. De flesta av hyresavtalen innehåller en justeringsklausul med referens till index eller dylikt.

Redovisat värde 2025 2024

Ägarandelen av kapitalet avses, vilken även överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier.

NOT 13

Koncernen

Ett antal av koncernens leasingavtal avseende maskiner avser leverans av färdig värme från värmepannor. Variabla avgifter har erlagts med 13 (10) Mkr under året för maskiner baserat på levererad energivolym.

Koncernen hyr truckar och bilar med en löptid på 1–6 år.

Koncernen köper inte eller garanterar restvärdet för majoriteten av de hyrda till­gångarna. Hyres­avgifterna är i huvudsak fasta och innehåller inga väsenligt stora variabla avgifter.

Den vägda genomsnittliga marginella låneräntan uppgick till cirka fem procent. Avseende förfallostrukuren för leasing­ skulderna, se not 25, finansieringsrisk/likviditetsrisk.

Koncernen

Moderbolaget

2025-12-31

2024-12-31

2025-12-31

2024-12-31

Vid årets början

3

3

51

51

Redovisat värde vid periodens slut

3

3

51

51

Antal andelar

Andel i procent

Bokfört värde hos moder­bolaget

Andelens värde i koncernen

1 000

33,3

-

0

350

33,3

-

3

1 000

50,0

51

-

51

3

Ackumulerade anskaffningsvärden

Specifikation av andelar i intresseföretag och gemensamma verksamheter Intresseföretag/Org nr Svenskt Limträ AB, 556186-3001 Svältbacken Kraft AB, 556464-7864 Gemensamma verksamheter/Org nr Pyrocell AB, 559167-3784 Totalt

Uppgift om koncernmässiga värden avseende ägd andel av intäkter, resultat, tillgångar och skulder 2025

Intäkter

Resultat

Till­gångar

Skulder

Eget kapital

Svenskt Limträ AB

0

0

0

0

0

Svältbacken Kraft AB

8

0

4

4

0

Intäkter

Resultat

Till­gångar

Skulder

Eget kapital

Svenskt Limträ AB

0

0

0

0

0

Svältbacken Kraft AB

9

0

5

4

1

2024

122

Dotterföretag/ Org nr/Säte

123

NOT 16

NOT 18

Finansiella placeringar

Eget kapital

Finansiella tillgångar som är anläggningstillgångar Koncernen

Koncernen Aktiekapital

Moderbolaget

2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31

Emitterade per den 1 januari 2025

Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början

0

Redovisat värde vid periodens slut

0

0

-

0

-

-

Specifikation av moderbolagets och koncernens övriga innehav 2025 Bokfört värde hos moderbolaget Övriga andelar

Andelens värde i koncernen -

-

Emitterade per den 31 december – betalda

Antal aktier, st

Aktiekapital, kr

51 523 342

798 611 801

51 523 342

798 611 801

Per den 31 december 2025 omfattade det registrerade aktie­ kapitalet 51 523 342 stamaktier med ett kvotvärde på 15,50 kr. Alla aktier är till fullo betalda. Innehavare av stamaktier är berättigade till utdelning som fastställs i efterhand och aktieinnehavet berättigar till rösträtt vid bolagsstämman med en röst per aktie. Alla aktier har samma rätt till Setras kvarvarande nettotillgångar.

Övrigt tillskjutet kapital Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. Här ingår överkurser som betalts i samband med emissioner.

Specifikation av moderbolagets och koncernens övriga innehav 2024 Bokfört värde hos moderbolaget

Kapitalhantering

Andelens värde i koncernen

Reserver Omräkningsreserv

NOT 17

Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor.

Varulager

Säkringsreserv

Övriga andelar

Koncernen Råvaror och förnödenheter

-

-

2025-12-31

2024-12-31

145

176

Varor under tillverkning

165

185

Färdiga varor och handelsvaror

570

553

880

914

Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den acku­mu­lerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassa­ flödes­­säkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.

2025

2024

-31

37

Redovisat i övrigt totalresultat

-1

-20

Överfört till resultaträkningen

59

-66

Skatt hänförlig till året förändring av säkringsreserv

-12

18

Utgående säkringsreserv

14

-31

Ingående säkringsreserv Kassaflödessäkringar

Överfört till resultaträkningen har påverkat koncernens rörelseresultat.

Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår in­ tjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag samt intresse­företag. Tidigare avsättning till reservfond, exklusive överförda överkursfonder, ingår i denna eget kapitalpost.

Utdelning Under året har ingen utdelning utbetalats.

Enligt styrelsens policy är koncernens finansiella målsättning att ha en god kapitalstruktur och finansiell stabilitet som en grund för fortsatt utveckling av affärsverksamheten. Målet för nettoskuldsättningsgraden, dvs den finansiella nettoskulden i förhållande till eget kapital ska understiga 50 procent. Netto­ skuldsättningsgraden per den 31 december 2025 uppgick till 34 (28) procent. Koncernens mål är att ha en uthållig avkastning på operativt kapital om cirka 13 procent i genomsnitt.

Utdelningen ska normalt uppgå till 50 procent av vinsten efter skatt med hänsyn till nettoskuldsättningsgraden.

Varken moderbolaget eller något av dotterbolagen står under externa kapitalkrav.

Moderbolaget Bundna fonder Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.

Fritt eget kapital Överkursfond

Förändringar av nuvärdet av förpliktelsen för förmånsbestämda planer Koncernen

Balanserade vinstmedel Utgörs av föregående års fria egna kapital efter det att en eventuell vinstut­delning har lämnats. Utgör tillsammans med årets resultat och överkursfond fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

Förpliktelse vid årets början

47

45

Räntekostnad

1

1

Kostnader för tjänstgöring under innevarande år

-

-

Utbetalningar

-5

-6

Omvärdering till följd av förändrade finansiella antaganden

-1

7

Omvärdering till följd av förändrade demografiska antaganden

0

0

Omvärderingar till följd av erfarenhetsbaserade justeringar

0

0

Förpliktelse vid årets slut

42

47

2025

2024

Kostnad förmånsbestämda pensions­planer

1

1

Kostnad avgiftsbestämda pensionsplaner

24

23

Total pensionskostnad

25

24

De väsentligaste aktuariella antaganden som gjorts vid beräkningen av nuvärdet av förmånsbaserade förpliktelser: %

NOT 19

Pensioner Setra har förmånsbestämda pensionsplaner för tjänstemän i Sverige som är ofonderade. Delar av pensionsåtagandena tryggas genom avsättning i balansräkningen enligt FPG/PRIsystemet. Merparten av åtagandena tryggas genom försäkring i Alecta, se nedan. Tjänstepension för kollektiv­anställda samt för tjänstemän födda 1979 eller senare, är avgiftsbestämd.

Förmånsbestämda pensionsplaner Nuvärdet av ofonderade förmånsbestämda förpliktelser

2025-12-31

2024-12-31

42

47

42

47

Beloppet redovisas i följande post ibalansräkningen: Avsättningar till pensioner

2024

Kostnad redovisad i resultaträkningen

När aktier emitteras till överkurs, det vill säga för att aktierna ska betalas med mer än aktiernas kvotvärde, ska ett belopp motsvarande det erhållna beloppet utöver aktiernas kvotvärde föras till överkursfonden.

Koncernen

2025

Av de förmånsbestämda förpliktelserna avser 29 (29) Mkr utfästelser inom FPG/PRI-systemet.

2025-12-31

2024-12-31

Diskonteringsränta

3,4

3,1

Långsiktigt inflationsantagande

1,7

1,8

Framtida löneökningar*

-

-

Framtida ökningar av pensioner*

-

-

Personalomsättning*

-

-

* Dessa antaganden har inte använts då det inte längre finns några aktiva som tjänar in pension.

Antaganden beträffande livslängd bestäms i samråd med aktuariell expertis. Dessa antaganden innebär att återstående livslängd för en 65-årig kvinna är 24,4 år och för en man är den 22,8 år.

Gensomsnittlig återstående löptid på förpliktelsen uppgår till 11 år.

För 2026 beräknas 0 Mkr bli betalda till förmånsbestämda planer.

Genom de förmånsbestämda pensionsplanerna är koncernen exponerad mot ett antal risker. Planens skulder är beräknade genom användning av en diskonteringsränta. En minskning av diskonteringsräntan kommer att innebära en ökning av skulderna i planen. Vidare finns en inflationsrisk, då vissa av planens förpliktelser är kopplade till inflationen där en högre inflation leder till högre skulder. Vidare kan även en förändring i antaganden om livslängd påverka skulden, där en förlängd livstid ökar skulden.

Not 19, fortsättning →

124

125

Not 19, fortsättning En minskning av diskonteringsräntan med 0,5 procentenheter skulle öka skulden med 6,8 procent och en ökning av diskonteringsräntan med 0,5 procent­enheter skulle minska skulden med 6,2 procent.

Vid beräkning av känsligheten i den förmånsbestämda förpliktelsen används samma metod som vid beräkningen av pensionsskulden som redovisas i rapporten över finansiell ställning.

Merparten av åtaganden för ålderspension och familje­ pension för tjänste­män i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett ut­talande från Redovisningsrådets Akutgrupp, UFR 10, är detta en förmåns­bestämd plan som omfattar flera arbetsgivare.

För räkenskapsåret 2025 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan

som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgifts­bestämd plan. Årets avgifter för pensions­försäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 17 (16) Mkr. Alectas överskott kan fördelas till försäkrings­tagarna och/eller de försäkrade.

Vid utgången av 2025 uppgick Alectas överskott i form av den kollek­tiva konsolideringsnivån preliminärt till 167 (162) procent).

Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknads­ värdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräknings­ antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

NOT 21

NOT 22

Räntebärande skulder

Skulder till kreditinstitut och övriga räntebärande skulder

Koncernen

Moderbolaget

Långfristiga skulder Banklån

354

585

Skulder avseende nyttjanderättstillgångar

75

88

Finansiella leasingskulder Övriga skulder

200 629

672

Moderbolaget

Kortfristiga skulder

Moderbolaget har en redovisad pensionsskuld på 11 (12) Mkr.

Banklån

15

0

Skulder avseende nyttjanderätter

37

35

52

35

NOT 20

2025-12-31

2024-12-31

Banklån

300

500

Övriga skulder

200

0

Skulder till kreditinstitut Långfristiga skulder

Inga av lånen förfaller senare än fem år från balansdagen, se även not 21.

NOT 23

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Villkor och återbetalningstider

Avsättningar Personal- och omstruktureringskostnader 2025-12-31

Övrigt

2024-12-31

2025-12-31

Summa

2024-12-31

2025-12-31

2024-12-31

Koncernen Redovisat värde vid årets ingång

17

18

39

43

55

61

Avsättningar som gjorts under året

2

-

-

-

2

-

Belopp som tagits i anspråk under året

2025-12-31 2024-12-31

-

-1

-10

-5

-10

-6

Redovisat värde vid årets utgång

19

17

29

39

47

55

Avsättningar som är långfristiga skulder

19

17

29

39

47

55

Avsättningar som är kortfristiga skulder

-

-

-

-

-

-

Banklån om 300 Mkr belöper på moderbolaget, varav 150 Mkr förfaller i januari 2026 och 150 Mkr förfaller i maj 2026. Skulderna täcks av en moderbolagsgaranti vilken sträcker sig fram till maj 2027. Skulderna kan därmed fortsatt betraktas som långfristiga.

0

0

18

18

18

18

Avsättningar som gjorts under året

0

0

-

-

0

0

Belopp som tagits i anspråk under året

-

-

-3

-

-3

-

Redovisat värde vid årets utgång

0

0

15

18

15

18

Avsättningar som är långfristiga skulder

0

0

15

18

15

18

Avsättningar som är kortfristiga skulder

-

-

-

-

-

-

Moderbolaget

2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31

Upplupen löneoch semester­löneskuld

61

68

4

4

Moder­bolagets bankfinansiering är villkorad av att vissa nyckeltal är uppfyllda.

Upplupna sociala avgifter

30

33

2

2

De räntebärande skulderna har följande förfallostruktur

Upplupen löneskatt

21

11

3

1

Upplupen bonus till kunder

6

6

-

-

2025-12-31

2024-12-31

Inom ett år

52

35

Mellan ett och fem år

629

585

0

88

Lösen bränslepanna

0

0

0

0

681

707

Övriga poster

55

63

15

1

172

181

24

8

Senare än fem år Summa kort- och långfristiga lån

Moderbolaget Redovisat värde vid årets ingång

Koncernen

Genomsnittlig räntebindningstid och räntesats Den genomsnittliga räntebindningstiden för moderbolagets banklån uppgick per 2025-12-31 till 89 (125) dagar.

Beviljade kreditramar Koncernen har en beviljad checkräkningskredit om 400 (400) Mkr. Disponibla medel uppgick till 762 (726) Mkr per års­ skiftet.

I posten Övrigt ingår avsättning för miljöåtgärder med 32 (38) Mkr. Av totala avsättningar beräknas 47 (55) Mkr betalas efter mer än 12 månader.

126

127

NOT 24

Finansiella tillgångar och skulder per kategori

Finansiella tillgångar och skulder per kategori Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen*

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultat­räk­ningen (säkringsderivat)

Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

Summa redovisat värde

Verkligt värde

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultat­ räkningen

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultat­räk­ningen (säkringsderivat)

Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

Summa redovisat värde

Verkligt värde

9

9

9

925

925

925

Moderbolaget 2025

Koncernen 2025 Långfristiga fordringar

Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

Långfristiga fordringar

11

11

11

Kundfordringar

486

486

486

Fordringar på koncernföretag

Övriga fordringar

123

123

123

Övriga fordringar

3

3

3

-

-

-

Likvida medel

167

167

167

162

162

162

-

1 103

1 103

-

782

782

Långfristiga räntebärande skulder

500

500

500

Långfristiga räntebärande skulder

644

644

644

Leverantörskulder

2

2

2

Kortfristiga räntebärande skulder

37

37

37

Skulder till koncernföretag

31

31

31

1 592

1 592

1 592

Kortfristiga placeringar Likvida medel

782

-

-

Leverantörskulder Övriga skulder -

-

-

25

25

25

2 298

2 298

2 298

1 103

-

-

Övriga skulder -

-

-

1

1

1

534

534

534

Moderbolaget 2024 Koncernen 2024

Långfristiga fordringar

13

13

13

906

906

906

Långfristiga fordringar

16

16

16

Fordringar på koncernföretag

Kundfordringar

593

593

593

Övriga fordringar

2

2

2

Övriga fordringar

81

81

81

Likvida medel

138

138

138

-

-

-

-

1 058

1 058

126

126

126

Långfristiga räntebärande skulder

500

500

500

-

816

816

Leverantörskulder

2

2

2

Långfristiga räntebärande skulder

672

672

672

Skulder till koncernföretag

36

36

36

Kortfristiga räntebärande skulder

35

35

35

Övriga skulder

Kortfristiga placeringar Likvida medel

816

-

-

Leverantörskulder

933

933

933

Övriga skulder

90

90

90

1 730

1 730

1 730

-

-

-

1 058

-

-

-

-

-

1

1

1

539

539

539

Skillnaden mellan redovisat värde och verkligt värde i moderbolaget är verkligt värde på derivatinstrument. I enlighet med RFR 2 tillämpas inte reglerna om finansiella instrument i IFRS 9 i moderbolaget som juridisk person.

Not 24, fortsättning →

128

129

Not 24, fortsättning

Koncernen Säkrad andel av förväntade valutaflöden %

Resultat från finansiella instrument som redovisas i rörelseresultatet visas i tabellen nedan.

Valuta

Koncernen

Moderbolaget

2025

2024

2025

2024

Valutakursdifferenser på kundfordringar och leverantörs­skulder

-23

27

-

-

Valutakursdifferenser på likvida medel

-22

-13

-3

-3

Nettoresultat avseende derivat som redovisas i rörelse­kapitalet

16

-66

-12

-12

-29

-51

-15

-15

2026 Q1

2026 Q2

2026 Q3

2026 Q4

Total 12M

Samtliga koncernens bruttoreglerade derivatinstrument ingår i en säkringsrelation. Dessa kräver avtalsenliga odiskonterade inflöden på 833 Mkr inom 1 år och avtals­­enliga odiskonterade utflöden på 833 Mkr inom 1 år.

EUR

Andel* Snittkurs

72 % 11,09

64 % 11,00

33 % 11,03

23 % 10,93

46 % 11,01

GBP

Andel* Snittkurs

0%

0%

0%

0%

0%

USD

Andel* Snittkurs

64 % 9,38

45 % 9,28

22 % 9,29

0%

32 % 9,32

Marknadsvärde terminskontrakt**

8

4

3

1

16

Resultat från finansiella instrument som redovisas i finansnettot visas i tabellen nedan.

Koncernen 2025

2024

2025

2024

Ränteintäkter avseende kundfordringar

-

-

-

-

Räntekostnader avseende leverantörsskulder

-

-

-

-

Orealiserade värdeförändringar finansiella placeringar

-

-

-

-

Realiserade värdeförändringar finansiella placeringar

-

-

-

-

-

-

-

-

Koncernen klassificerar sina terminskontrakt som används för säkring av prognostiserade transaktioner som kassaflödes­ säkringar.

Det verkliga värdet på terminskontrakt som används för att säkra prognostiserade flöden, uppgick netto till 16 (-26) Mkr per den 31 december 2025.

En femprocentig förstärkning av den svenska kronan mot de mest betydande valutorna per den 31 december 2025 skulle innebära en förändring av resultatet före skatt, med beaktande av säkringarna per den 31 december, med 28 Mkr avseende EUR, 20 Mkr avseende USD och 0 Mkr avseende GBP.

Övriga ränteintäkter och räntekostnader hänför sig till finansiella poster som ej värderas till verkligt värde, uppdelning framgår av not 8.

NOT 25

Finansiella risker och policies Informationen nedan gäller moderbolaget och koncernen om inget annat anges. Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finan­siella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valuta­kurser, ränte­nivåer, refinansierings- och kreditrisker. Koncernens policy för hantering av finansiella risker har utformats av styrelsen och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten och framgår av koncernens finanspolicy. Ansvaret för koncernens finansiella transaktioner och risker hanteras centralt av moderbolaget. Den övergripande målsättningen är att genom en effektiv hantering minimera koncernens kapital­ kostnader och kontrollera koncernens finansiella risker.

Koncernens huvudsakliga finansiella riskexponering består i valutarisk, finansieringsrisk, ränterisk, kreditrisk och likviditetsrisk.

130

För att minska resultatpåverkan av förändrade valutakurser säkras delar av framtida flöden med valutaterminer. Enligt koncernens finanspolicy ska prognostiserade flöden i utländsk valuta säkras upp till 12 månader. Säkringar längre än 12 månader kan ske efter styrelsebeslut. Större investeringar hanteras separat. Valutor där framtida valutaflöden beräknas understiga 100 Mkr den närmaste tolvmånadersperioden säkras ej.

I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när kraven för säkerhetsredovisning är uppfyllda, se not 1 Redovisnings­ principer.

Transaktionsexponering Koncernens transaktionsexponering har avseende 2025 fördelat sig på följande valutor (belopp i Mkr)

Mer än 5 år

-

500

-

85

Leasingskulder

35

30

54

3

Leverantörskulder

933

-

-

-

Räntebetalningar

37

36

90

6

Ränterisk

Omräkningsexponering Omräkningsexponeringen i Setra är begränsad. De utländska dotter­företagens nettotillgångar uppgår till cirka 117 Mkr.

Koncernens finansieringskostnad påverkas av förändringar i marknads­räntorna. Räntebindningstiden på koncernens finansi­ ella tillgångar och skulder är normalt kort och ska enligt kon­ cernens finanspolicy variera mellan en och tolv månader.

Styrelsen kan dock välja att förlänga räntebindningstiden i syfte att begränsa negativa effekter av en ränteuppgång. Under 2025 har koncernen inte använt några derivatinstrument.

Per den 31 december 2025 uppgick den genomsnittliga ränte­ bindningen till 89 (125) dagar.

Om koncernens hela låneportfölj skulle löpa med rörlig ränta skulle resultat­effekten på ett år av en ränteförändring på en procentenhet bli 6 Mkr, beräknad på den finansiella skulden per den 31 december 2025.

Finansieringsrisk/likviditetsrisk

Kreditrisk

Med finansieringsrisk avses risken att finansiering inte alls kan erhållas, eller endast till kraftigt ökade kostnader. För att minska risken i framtida kapitalanskaffning har koncernen en policy avse­ende likviditetsberedskap innebärande att alltid ha en omedelbar tillgänglig likviditetsreserv, bestående av likvida medel, motsvarande fem procent av nettoomsättningen, för närvarande cirka 281 Mkr. Disponibla medel uppgick per den 31 december 2025 till 762 Mkr, inklusive en outnyttjad checkräkningskredit om 400 Mkr. Vidare eftersträvas att förfalloprofilen på upplåningen sprids över såväl tid som motparter.

Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder upp­delade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena.

Räntebetalningar för skulder som löper med rörlig ränta har beräknats utifrån ränte­satser per balansdagen.

Valuta

2025

%

2024

%

EUR

1 319

56

1 330

51

GBP

245

10

399

15

Valutarisk

USD

800

34

821

31

Risken att verkliga värden och kassaflöden avseende finansiella instrument kan fluktuera när värdet på främmande valutor förändras kallas valutarisk. Den främsta exponeringen härrör från koncernens försäljning och inköp i utländska valutor. Dessa valuta­risker består av risk för fluktuationer i värdet av finansiella instrument, kund- och leverantörsskulder, samt av valutarisken i förväntade och kontrak­terade betalningsflöden. Dessa risker benämns transaktions­exponering.

Valutarisker återfinns också i omräkningen av utländska dotter­företags tillgångar och skulder till moderbolagets funktionella valuta, så kallad omräkningsexponering.

AUD

9

0

29

1

NOK

0

0

28

1

Koncernen per den 31 december 2025

JPY

0

0

14

1

Banklån

2 373

100

2 621

100

Transaktionsexponeringen för de kommande tolv månaderna säkras med valutaterminskontrakt. Säkringsgraden varierar mellan de olika valutorna och tabellen nedan visar genom­ snittliga värden.

Banklån

Mindre Mellan 1 Mellan 2 än 1 år och 2 år och 5 år

Samtliga koncernens bruttoreglerade derivatinstrument ingår i en säkrings­relation. Dessa kräver avtalsenliga odiskonterade inflöden på 1 231 Mkr inom 1 år och avtalsenliga odiskonterade utflöden på 1 257 Mkr inom 1 år.

*Andel av nettoflöden ** 31 december 2025, MSEK

Moderbolaget

Koncernen per den 31 december 2024

Leasingskulder

Mindre Mellan 1 Mellan 2 än 1 år och 2 år och 5 år

Mer än 5 år

15

354

-

-

37

33

47

-

Leverantörskulder

1 591

-

-

-

Räntebetalningar

26

26

77

-

Med kreditrisk avses risken för att motparten i en transaktion orsakar koncernen en förlust genom att inte fullfölja sina avtals­ enliga förpliktelser. Koncernens exponering för kreditrisk är huvudsakligen hänförlig till kundfordringar och fordringar på banker och andra motparter vid köp av derivatinstrument och placering av likviditet. För att begränsa koncernens kreditrisk görs en kredit­bedömning av varje ny kund. Befintliga kunders finansiella situation följs också löpande upp för att på ett tidigt stadium identifiera varningssignaler.

Kreditrisker i finansiell verksamhet Den finansiella riskhanteringen medför en exponering för kredit­risker. Det är främst motpartsrisker i samband med fordringar på banker och andra motparter som uppstår vid köp av derivatinstrument och placering av likviditet. Enligt koncernens finans­policy får sådana transaktioner endast göras med motparter med hög rating. Merparten av koncernens likvida medel och samtliga valuta­terminskontrakt har en motpart med långsiktig rating A enligt Standard & Poor’s. Stor del av koncernens derivat omfattas av ISDA-avtal, vilket innebär att Setra har kvittningsrätt för tillgångar och skulder mot samma motpart vid en kredithändelse. Nettoexponeringen uppgår till 16 Mkr med hänsyn tagen till villkoren i kvittningsavtal. Kvittning av tillgångar och skulder tillämpas ej i redovisningen. Redovisade derivat på tillgångssidan uppgick till 16 Mkr och på skuldsidan till 0 Mkr. Not 25, fortsättning →

131

Not 25, fortsättning

Finansiella tillgångar per kategori

Kreditrisker i kundfordringar

Mkr

Risken att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden, det vill säga att betalning inte erhålls för kundfordringar, utgör en kund­kredit­risk. Koncernens kundkrediter uppgick per den 31 december 2025 till 486 (593) Mkr. Den för­enklade modellen används för beräkning av kreditförlusterna på koncernens kundfordringar. Vid beräkning av de förväntade kreditförlusterna har kundfordringar grupperats baserat på kundernas rating och interna limiter. De förväntade kreditförlusterna för kundfordringar beräknas med hjälp av en matris som är baserad på tidigare händelser, nuvarande förhållanden och prognoser för framtida ekonomiska förväntningar.

För koncernen begränsas risken för kreditförluster genom kreditförsäkring. Merparten av kundkrediterna omfattas av kredit­försäkring eller är säkrade på annat sätt. Avsättning för osäkra kundfordringar uppgick per den 31 december 2025 till 24 (24) Mkr. Avsättningen har under året förändrats med 0 Mkr till följd av konstaterade kreditförluster samt med 0 Mkr till följd av avsättning för befarade kreditförluster. Förfallo­ strukturen för koncernens utestående kundfordringar per den 31 december 2025 framgår av tabellen nedan.

Kundfordringar - ej förfallna

406

509

Kundfordringar - förfallna

80

84

Kundfordringar brutto

486

593

Kortfristiga placeringar

2025-12-31 2024-12-31

0

0

Likvida medel

162

126

Finansiella placeringar

162

126

0

0

Övriga kortfristiga fordringar

108

81

Övriga fordringar

108

81

Derivatinstrument positiva värden

2025-12-31

2024-12-31

486

593

varav förfallet 10 – 30 dagar

31

51

31 – 60 dagar

23

23

61 –

26

10

Totala kundfordringar

Bortsett från försäljning av bioprodukter står ingen enskild kund för mer än fem procent av koncernens nettoomsättning.

Vad gäller bioprodukter står Sveaskog och Mellanskog för cirka 21 procent av intäkterna var för sig. Kundfordringarna är spridda på ett stort antal kunder och ingen kund står för en väsentlig del av de totala kund­fordringarna. Av kundfordringarna per den 31 december 2025 var 47 procent i SEK, 30 procent i EUR, 11 procent i GBP, 8 procent i USD och 3 procent i övriga valutor.

Maximal kreditrisk Koncernens maximala exponering för kreditrisk framgår av tabellen nedan.

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

Elderivat

-

-

-

Valutaderivat

-

16

-

-

-

-

-

16

-

Derivatinstrument som används för säkringsändamål

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Aktier Summa tillgångar

-

-

-

-

1

-

-

1

-

11

16

Maximal exponering för kreditrisk

766

816

Summa skulder

Koncernen köper årligen cirka 113 GWh elkraft. För att minska exponeringen mot förändringar i elpriser används finansiella säkringar.

Enligt bolagets finanspolicy ska säkring ske kontinuerligt så att säkrings­graden för den prognostiserade förbrukningen avser de nästkommande tolv månaderna uppgår till 90 –100 procent och för 13–24 månader till 45–55 procent.

Det verkliga värdet på terminskontrakt använda för att säkra prognostiserad förbrukning uppgick netto till -1 (-26) Mkr per den 31 december 2025.

En tioprocentig förändring av elpriset per den 31 december 2025 skulle innebära en förändring av resultatet före skatt med cirka 5 Mkr.

Derivatinstrument Ingen ineffektivitet finns att redovisa avseende kassaflödes­ säkringarna.

Det nominella beloppet för utestående valutatermins­ kontrakt uppgick per 31 december 2025 till 833 (1 257) Mkr. De säkrade, mycket sannolika prognostiserade transaktionerna i utländsk valuta förväntas inträffa vid varierande tidpunkter under de kommande tolv månaderna. Vinster och förluster på valuta­termins­kontrakt per 31 december, vilka redovisats i säkringsreserven i eget kapital, redovisas i resultat­ räkningen i de perioder under vilka den säkrade transaktionen påverkar resultat­räkningen.

Per den 31 december 2025 var 105 (117) MW säkrat avseende förbrukningen 2026 och 48 (59) MW avseende förbrukningen 2027. Vinster och förluster på elterminskontrakten per 31 december, som redovisats i säkringsreserven i eget kapital, redovisas i resultat­­räkningen i de perioder under vilka den säkrade trans­aktionen påverkar resultaträkningen.

Det har inte skett några överföringar mellan de olika nivåerna under 2025.

132

2025-12-31

2024-12-31

Valutaterminskontrakt – kassaflödessäkringar

16

-

-

26

Elterminskontrakt – kassaflödessäkringar

-

1

-

26

Summa kortfristig del

16

1

-

52

NOT 26

Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalyser Koncernen

Moderbolaget

2025

2024

2025

2024

Erhållen ränta

8

10

7

7

Utbetald ränta

-40

-46

-33

-35

-32

-36

-26

-28

Av- och nedskrivningar

343

196

-

-

Förändring i avsättningar

-11

-6

1

1

Realisationsvinst/-förlust vid försäljning av anläggningstillgångar

8

0

Utdelning från koncernföretag

-

-

-

-

-22

18

-1

-1

316

208

0

0

Betald och erhållen ränta

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet m m

Övrigt

Likvida medel Följande komponenter ingår i likvida medel: Koncernen

Beräkning av verkligt värde Upplysningar om värdering till verkligt värde per nivå i följande verkligt värdehierarki: I nivå 1 används noterade priser på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder. I nivå 2 används andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (d v s som prisnoteringar) eller indirekt (det vill säga härledda från pris­noteringar).

Derivatinstrument

Koncernen

Valutaderivat

Långfristiga fordringar

Verkligt värde för valuta- och elterminskontrakt i nivå 2 fastställs genom användning av kurser på terminer på balans­dagen.

Verkligt värde beräknas genom diskonterade kassaflöden och aktuella termins­kurser hämtas från marknadsnoteringar.

Verkligt värde för aktier i nivå 1 fastställs genom användning av slutkurs på börsen för aktierna på balansdagen. Vad gäller lång­fristiga lån överensstämmer verkligt värde med bokfört värde.

Kundfordringar och leverantörsskulder löper normalt med en kvarvarande livslängd på mindre än tre månader, varför det redovisade värdet är en god approximation av det verkliga värdet.

Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder

Derivatinstrument som används för säkringsändamål Elderivat

Elprisrisk Mkr

För nivå 3 bestäms det verkliga värdet utifrån antaganden som inte baseras på observerbara marknadsdata.

Kassa och bank

Moderbolaget

2025-12-31

2024-12-31

2025-12-31

2024-12-31

162

126

167

138

Not 26, fortsättning →

133

Not 26, fortsättning

NOT 28

Obeskattade reserver

Förändring finansiella skulder – finansieringsverksamheten 2024-12-31

Långfristiga skulder

Kassaflöde

585

Ej kassaflödespåverkande Anskaffning

Valutakursdifferens

Omklassificering

-

-

-

-15

570

-

-

-

-

-

-

Leasingskulder

122

-34

24

-

-

111

Totala skulder i finansieringsverksamheten

707

-49

24

-

-

681

Förändring finansiella skulder – finansieringsverksamheten

Långfristiga banklån

Kassaflöde

Ej kassaflödespåverkande

2024-12-31

Anskaffning

Valutakursdifferens

Omklassificering

2024-12-31

Beskattningsår 2025

0

0

Totalt

0

0

NOT 29

Tillgångar och skulder i avyttringsgrupp som innehas till försäljning

Viktiga uppskattningar och bedömningar

2025-12-31

2024-12-31

-15

-

-

-

585

Övriga skulder

-

-

-

-

-

-

Leasingskulder

71

-36

86

-

-

122

Materiella anläggningstillgångar

579

0

Totala skulder i finansieringsverksamheten

671

-51

86

-

-

707

Varulager

71

0

Totalt

650

0

Kortfristiga skulder

8

0

Totalt

8

0

Tillgångar i avyttringsgrupp klassificerad som innehav till försäljning

Skulder i avyttringsgrupp klassificerad som innehav till försäljning

Koncernen

Moderbolaget

2025-12-31

2024-12-31

2025-12-31

2024-12-31

Spärrade bankmedel

-

4

-

4

Summa ställda säkerheter

-

4

-

4

Ställda säkerheter I form av ställda säker­heter för egna skulder och avsättningar

Eventualförpliktelser

Händelser efter balansdagen

NOT 32

600

Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och eventual­tillgångar

NOT 31

Efter balansdagen har bolaget ett bindande avtal om försäljning av sågverket i Malå. Tillträde planeras till senast den 30 juni 2026. Försäljningen redovisas enligt IFRS 5, se not 29.

Koncernen

NOT 27

134

2025-12-31 Periodiseringsfond

Övriga skulder

2023-12-31

Moderbolaget

2025-12-31

Setra Group AB har även en låneskuld mot Mellanskog per den 31 december 2025 som uppgick till 200 Mkr med tillhörande räntekostnader om 6 Mkr. Transaktioner med närstående är prissatta på marknads­ mässiga villkor. För transaktioner med ledande befattnings­ havare hänvisas till not 6.

Vid utgången av 2025 redovisas sågverket i Malå i enlighet med IFRS 5, Anläggningstillgångar som innehas för försäljning, då Setra hade för avsikt att avyttra detta under början av 2026.

Enheten förväntas avyttras under första halvåret 2026.

Redovisade värden baserar sig delvis på bedömningar och upp­skattningar.

Det gäller främst prövning av behovet av nedskrivning av goodwill (not 11) och materiella anläggningstillgångar (not 12).

Dessa värden påverkas om bedömningar och uppskattningar förändras avseende tillämpad diskonteringsränta, utveckling av priser, kostnader och efterfrågan på de produkter på vilka kassa­flödes­­prognoserna baserats.

Reservering av kostnader för miljöåtgärder har gjorts enligt not 20. Uppskattning av kostnader samt ansvar för miljö­ åtgärder avseende nu­varande och tidigare ägda fastigheter är för­enad med osäkerhet. Koncernen har ansvar för efter­ behandling på ett antal anläggningar.

Den försäkringstekniska beräkningen av pensionsför­ pliktelser och pensionskostnader baseras på aktuariella antaganden som framgår av not 19. En förändring i något av dessa antaganden kan ge påverkan på beräknade pensionsåtaganden och pensions­kostnader.

NOT 33 NOT 30

Uppgifter om moderbolaget

Närstående

Setra Group AB (publ) är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Stockholm. Postadressen till huvudkontoret är Box 3027, 169 03 Solna. Koncernredovisningen för 2025 består av moder­bolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av innehav i intresse­företag och ägd andel av innehaven i samarbets­ arrangemang.

Garantiförbindelse

1

1

1

1

Närståenderelationer

Garantiåtaganden, FPG/PRI

1

1

-

-

Borgensåtaganden

2

2

-

-

Borgen till förmån för dotterföretag

-

-

1

1

Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotter- och intresse­företag samt samarbetsarrangemang, se not 14 och 15.

Närstående­relationer finns även med huvudaktieägaren Mellanskog. Information kring styrelseledamöter och koncernledning samt ersättning till dessa redovisas i not 6.

Borgen till förmån för koncernföretag

-

-

69

85

Eventualförpliktelser avseende miljö

16

14

4

3

Sammanställning över närståendetransaktioner

Summa eventual­förpliktelser

20

18

74

90

Utöver de transaktioner med närstående som omfattas av koncern­redovisningen, har följande transaktioner med när­ stående skett: Setra Group AB ägs till 99,6 procent av Skogsägarna Mellanskog. Setra och Mellanskog har tecknat avtal om leverans av timmer och bioprodukter, där Setra köper timmer från Mellanskog och Mellanskog köper bioprodukter från Setra.

Under året har inköp från Mellanskog skett med netto 2 264 (1 451) Mkr. Utestående leverantörsskuld till Mellanskog upp­ gick per den 31 december 2025 till netto 733 (139) Mkr.

135

Förslag till vinstdisposition

Revisionsberättelse

Till årsstämmans förfogande står hos moderbolaget följande resultat:

Till bolagsstämman i Setra Group AB organisationsnummer 556034-8483

Nettoresultat för räkenskapsåret 2025 Överkursfond

32 764 015 185 946 005

Balanserad vinst

90 459 745

Summa

309 169 765

Styrelsen föreslår att: Ingen utdelning föreslagen

-

Balanseras i ny räkning

309 169 765

Summa

309 169 765

Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för ut­färdande av styrelsen den 8 maj 2026. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 15 juni 2026.

Koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat. Förvaltnings­ berättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rätt­visande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsent­ liga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

ÅRSREDOVISNINGEN ÄR DATERAD DEN 18 MAJ 2026 DATERING ENLIGT ELEKTRONISK SIGNATUR

Anders Källström Styrelseordförande

Fredrik Munter Styrelseledamot

Per-Olof Nyman Styrelseledamot

Juha Taavila Styrelseledamot

Ellinor Berglund Styrelseledamot Arbetstagarrepresentant

Lennart Berglund Styrelseledamot Arbetstagarrepresentant

Tomas Larsson Styrelseledamot Arbetstagarrepresentant

Marcus Westdahl Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse över årsredovisningen och koncernredovisningen har lämnats.

Datering enligt elektronisk signatur.

Deloitte AB

Jenny Holmgren Auktoriserad revisor

136

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Setra Group AB för räkenskapsåret 2025-01-01 – 2025-12-31. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 91-136 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen.

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt IFRS Redovisningsstandarder som de antagits av EU, och årsredovisningslagen.

Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar.

Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och återfinns på sidorna 2–90 och 146–147. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS Redovisningsstandarder som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och

koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: • identifierar och bedömer vi riskerna

för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom

137

oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

• skaffar vi oss en förståelse av den

del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.

• utvärderar vi lämpligheten i de

redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

• drar vi en slutsats om lämpligheten

i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen och koncernredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen.

Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag och en koncern inte längre kan fortsätta verksamheten.

• utvärderar vi den övergripande

presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncern­redovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transak-

138

tionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

• planerar och utför vi koncernrevi-

sionen för att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för företag eller affärsenheter inom koncernen som grund för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och genomgång av det revisionsarbete som utförts för koncernrevisionens syfte. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Setra Group AB för räkenskapsåret 2025-01-01 – 2025-12-31 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkes­etiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktie­ bolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Stockholm den dag som framgår av vår elektroniska signatur Deloitte AB

• företagit någon åtgärd eller gjort sig

skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller

Jenny Holmgren Auktoriserad revisor

• på något annat sätt handlat i strid

med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

139

Bolagsstyrningsrapport 2025 Setra Group AB (publ), 556034–8483, har för sin bolagsstyrning valt att tillämpa svensk lagstiftning, bolagsordningen samt de regler som framgår av Kod för bolagsstyrning (”Koden”) som är ett led i självregleringen inom det svenska näringslivet. En grund­ läggande princip för Koden är ”följa eller förklara”. Innebörden i detta är att kodtillämpande bolag får avvika från Koden om varje sådan avvikelse förklaras och skälen till varje avvikelse redovisas, se vidare www.bolagsstyrning. se. Styrelsen i Setra har beslutat att bolaget frivilligt ska följa Koden. Denna bolagsstyrningsrapport följer av årsredovisningslagens krav samt Kodens regler och anvisningar. Revisorernas yttrande över bolagsstyrningsrapporten framgår särskilt.

ägare äger rätt att rösta för samtliga sina aktier. Vid den årliga ordinarie bolagsstämman, årsstämman, väljs bolagets styrelse och ordförande samt revisor. Årsstämma 2025 hölls på Setras huvudkontor och digitalt den 24 maj 2025. Samtliga valda styrelseleda­ möter närvarande vid stämman tillsammans med bolagets revisor samt delar av koncernledningen. Årsstämman fastställde resultat- och balansräkning, beslutade om vinstdisposition, valde styrelseledamöter och revisor samt beviljade styrelsen ansvarsfrihet.

Proto­koll och kallelse finns på hem­ sidan setragroup.com. Årsstämma 2026 kommer att äga rum den 15 juni 2026 kl. 14.00 digitalt och på Setras huvudkontor i Solna.

Aktieägarna Setra har cirka 557 aktieägare. Huvud­ ägare är Skogsägarna Mellanskog ekonomisk förening med 99,6 procent. Övriga aktieägare har tillsammans 0,4 procent av aktierna.

Valberedning Setra avviker från Kodens bestämmelser om valberedning. Mot bakgrund av det koncentrerade aktieägandet har en valberedning inte ansetts vara nödvändig.

Förslag avseende val av ordförande vid årsstämma, val av styrelse, styrel­ sens ordförande, revisor, samt om arvode till styrelseledamöterna och

Bolagsstämma Setras högsta beslutande organ är bolags­stämman, där samtliga aktie­

revisorerna, lämnas därför av bolagets huvudaktieägare och presenteras i kallelse till årsstämma samt på bolagets hemsida. Vid förslag av styrelse­ledamöter beaktas mångfald, kompetens samt oberoende/ beroende.

Styrelsens sammansättning I enlighet med bolagsordningen väljs styrelsens ledamöter årligen av årsstämman för tiden intill dess att nästa årsstämma ska hållas. Styrelsen ska enligt bolagsordningen bestå av lägst tre ledamöter och högst tio ledamöter. Årsstämman 2025 omvalde styrelse­ledamöterna Anders Källström, Fredrik Munter, Per-Olof Nyman och Juha Taavila. Som ordförande för styrelsen omvaldes Anders Källström.

Verkställande direktören närvarar vid varje styrelsemöte som föredragande. Sekreterare i styrelsen är koncernens ekonomidirektör. Utöver de fyra årsstämmovalda ledamöterna har arbetstagarorganisationerna enligt lag rätt att utse tre ledamöter och tre suppleanter. Information om styrelsens ledamöter finns på sidan 77. Styrelsen består av två representanter från huvud­aktieägaren Mellanskog samt två oberoende ledamöter.

Information om styrelseledamöter från och med ordinarie bolagsstämma 24 maj 2025 Oberoende i förhållande till Namn

Närvaro

Invald år

bolaget

större ägare

Arvode

Styrelse

Revisionsutskott

Anders Källström, ordförande

2018

Ja

Ja

506 000

12/12

4/4

Fredrik Munter

2020

Nej

Nej

278 000

12/12

4/4

Per-Olof Nyman

2024

Nej

Nej

239 000

11/12

Juha Taavila

2020

Ja

Ja

239 000

12/12

Årsstämmovalda styrelseledamöter

Arbetstagarrepresentanter

140

Ellinor Berglund, arbetstagarrepresentant

2009

11/12

Lennart Berglund, arbetstagarrepresentant

2019

11/12

Tomas Larsson, arbetstagarrepresentant

2016

10/12

Två ledamöter, Anders Källström och Juha Taavila, bedöms vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen och bolagets större ägare.

Enligt Kodens definition är majoriteten av Setras styrelse inte oberoende.

Detta förhållande skall ses mot bakgrund av den markerade ägarkoncentrationen. Någon jämn könsfördelning finns för närvarande inte i styrelsen.

Då ledamöterna besitter erforderlig erfarenhet och kompetens görs bedömningen att förutsättningar föreligger för att styrelsearbetet ska fungera tillfredsställande.

Styrelsen har en god samlad kunskap generellt kring hållbarhetsfrågor men också specifikt kring Setras hållbarhetsarbete då det är väl integrerat i verksamhetens processer. Samtliga representanter från Mellanskog har expertkunskap inom branschens hållbarhetsområde. Även Setras övriga styrelsemedlemmar har bakgrund från lantbruks- och energisektorn.

Vid tillämpning av nya regelverk och lagkrav informeras och utbildas även styrelsen i dessa. De är samtliga också engagerade i processen och framtagandet av innehållet till Setras Hållbarhets­redovisning.

Styrelsens arbete Styrelsen ska svara för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelse­ arbetet omfattar, utöver uppföljning av affärsverksamheten och lönsamhetsutvecklingen, bland annat frågor rörande finansiering, strategi och investeringar.

Styrelsens arbete följer en plan som ska säkerställa att styrelsen får erforderlig information om bolaget. Bolagets revisor rapporterar till styrelsen sina iakttagelser från granskningen av bokslut och ger sin bedömning av bolagets interna rutiner och kontroll. Styrelsen har även ett revisionsutskott som regelbundet träffar bolagets revisor, se vidare under rubriken Revisionsutskott.

Styrelsen har antagit en skriftlig arbetsordning och utfärdat skriftliga instruktioner som beskriver arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören. Vidare beskrivs den information som styrelsen löpande ska erhålla. Till styrelsens uppgifter hör att

fatta beslut i frågor vilka enligt aktiebolagslagen ankommer på styrelsen samt beslut i övriga frågor av strategisk och större ekonomisk betydelse.

Styrelsen har som uppgift att kontinuerligt hålla sig underrättad om bolagets utveckling för att fortlöpande kunna bedöma bolagets ekonomiska situation, finansiella ställning och arbetet mot en hållbar utveckling.

Detta sker bland annat genom ekonomisk rapportering enligt fastställd instruktion och genom regelbundna styrelsesammanträden enligt fastställda rutiner. Styrelsens ordförande ska hålla erforderlig kontakt med verkställande direktören och styrelsens medlemmar. Ordföranden ska löpande samarbeta med verkställande direktören i syfte att även mellan styrelse­ sammanträdena hållas informerad om väsentliga händelser i bolaget och bolagets utveckling, samt stödja verkställande direktören i dennes arbete.

För att kompetenshöja kring Setras affär utför styrelsen även studiebesök ute på projektområden och anlägg­ ningar/enheter. Exempel på aktiviteter som styrelsen tillsammans har genomfört under 2025 är besök på Setras sågverk i Kastet.

Under 2026 kommer styrelsens arbete fortsatt att fokusera på att säkerställa långsiktig lönsamhet och industriell struktur, och har planerade aktiviteter kring dessa ämnen.

Styrelsen ska utöver konstituerande styrelsesammanträde hålla minst sex sammanträden per år varav ett ska ägnas åt strategiska och andra långsiktiga frågor. Vid behov ska extra sammanträden hållas för särskilda frågor. Mötestidpunkterna anpassas till tidpunkter för bokslut, delårsbokslut, budget med mera.

Styrelsen ska fastställa finansiella mål och väsentliga policyer för koncernen samt fortlöpande övervaka efterlevnaden av dessa samt att de blir uppdaterade vid behov. Väsentliga policyer är finanspolicy, hållbarhets­ policy, investeringspolicy och sanktions­policy samt policy avseende efterlevnad av konkurrenslagstiftning.

Utvärdering av styrelsen Styrelsen ska årligen genom en systematisk och strukturerad process

genomföra en utvärdering av styrelsearbetet i syfte att utveckla styrelsens arbetsformer och effektivitet. Utvärderingen sker normalt genom att styrelse­ ledamöterna intervjuas avseende det gångna årets arbete, kompetensfrågor samt styrelsens arbetsformer med mera. Resultatet sammanställs och återkopplas till styrelsen av styrelsens ordförande. Styrelsen ansvarar för eventuella åtgärder till följd av utvärderingen.

Under 2025 har styrelsen hållit 11 ordinarie sammanträden, varav ett var konstituerande och utöver det även haft ett sammanträde som hölls per capsulam. Styrelsearbetet har, utöver uppföljning av affärsverksamheten och lönsamhetsutvecklingen, varit fokuserat på större investeringsäskanden, strategiska, finansiella och organisa­ toriska frågor.

Verkställande direktör och koncernledning Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen av bolaget enligt aktiebolagslagen och enligt den instruktion till verkställande direktören som styrelsen utfärdat. Det åligger vidare verkställande direktören att sörja för att bolagets bokföring fullgörs i överensstämmelse med lag och att medelsförvaltningen sköts på ett betryggande sätt, samt att bevaka att den inom bolaget bedrivna verksamheten är förenlig med lagar och förordningar. Mellan styrelsemötena ska verkställande direktören vid oväntade förändringar av resultatutvecklingen eller andra frågor av större vikt hålla styrelsen informerad. Verkställande direktören har till uppgift att med stöd av fastställd organisation, tilldelade resurser samt tillgängliga styr- och kontrollsystem välja de arbetsuppgifter som han anser förverkligar fastlagda mål mest effektivt och utan onödigt risktagande. Setras koncernledning består av verkställande direktören och ytterligare åtta personer. Koncernledningen sammanträder normalt en gång per månad. Koncernledningen har sammanträtt vid 15 tillfällen under 2025. Mötena behandlade bland annat företagets finansiella och resultatmässiga utveckling, verksamhetsplanering och långsiktiga strategi.

141

Även budget, prognos, investeringar samt genomgång av marknadsläge, råvarufrågor, konjunkturutveckling och andra omvärldsfaktorer, som till exempel hållbarhetsfrågor, som påverkar verksamheten har hanterats under året. Arbetet under 2025 har präglats av beslut och diskussioner om projekt kopplade till verksamheten såsom den beslutade och genomförda produktionsanpassningen i Långshyttan och den pågående försäljningen av sågverket i Malå, marknadsläget, råvarusituationen, organisation samt strategi. Information om verkställande direktören och övriga koncernledningen finns på sidan 76.

Revisionsutskott Styrelsen har ett revisionsutskott som regelbundet träffar bolagets revisor, verkställande direktör och ekonomi­ direktör, för att säkerställa att den interna och externa redovisningen uppfyller de regler och krav som ställs på ett företag som Setra. Utskottet är även ansvarigt för beredningen av styrelsens arbete med att granska rutinerna för koncernens riskhantering, styrning och kontroll, skattesituation samt finansiella rapportering.

Utskottet har under året bestått av följande två ledamöter: Anders Källström och Fredrik Munter (ordförande). Revisionsutskottet har sammanträtt fyra gånger under 2025 och utskottets ordförande rapporterar löpande till styrelsen.

Ersättning till styrelsen och ledande befattningshavare Till styrelsens ordförande och års­ stämmovalda ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Årsstämmans beslut 2025 var 1 197 000 kr.

En summa om 78 000 kr utgår för utskottsarbete. Styrelsens ordförande erhåller 480 000 kr. Övriga ledamöter erhåller 239 000 kr vardera. Till arbetstagarrepresentanter har inget arvode utgått. Under 2025 uppgick kostnadsfört arvode till 1 275 000 kr.

Verkställande direktören hade lön och övriga förmåner på totalt 4,3 Mkr under 2025, varav ingen del rörlig ersättning. Lön och övriga förmåner till Setras koncernledning, exklusive verkställande direktören, uppgick

142

2025 till totalt 17 Mkr. Ingen rörlig ersättning har utgått. Vid årsstämman 2025 fastställdes styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna finns i not 6 i årsredovisningen, sidan 116.

Revision Revisionsbolaget Deloitte AB är bolagets externa revisor med Jenny Holmgren som huvudansvarig revisor.

Den totala ersättningen till revisorerna, Deloitte AB, för 2025 uppgick till 1,4 Mkr, varav 0 Mkr avseende övriga uppdrag.

Under 2025 rapporterade revisorn vid fyra tillfällen till revisionsutskottet och en gång direkt till styrelsen.

Rapporterna avsåg revisionsplanering, utfallet av revisionen baserat på septemberbokslutet samt utfallet av revisionen av årsbokslutet.

Periodbokslutet för perioden januari – september 2025 granskades som en del i den löpande revisionen och slutsatser från granskningen rapporterades till revisionsutskottet.

Intern kontroll Styrelsens ansvar för den interna kontrollen framgår av aktiebolagslagen.

Grunden för en god intern kontroll är en effektiv och ändamålsenlig kontrollmiljö. Kontrollmiljön innefattar den plattform som styrelse och bolags­ ledning kommunicerar och verkar utifrån och omfattar i huvudsak integritet och etiska värderingar, kompetens, ledningsfilosofi, organisationsstruktur, ansvar och befogenheter, policyer och rutiner som skapar struktur för övriga delar i den interna kontrollen.

Varje år revideras en närståendeförteckning för att bland annat säkerställa att intressekonflikter förebyggs. Både styrelse och ledning omfattas av kartläggningen. Den ingår också i den årliga finansiella revisionen.

Styrelse och ledning utvärderar vilka policyer och riktlinjer som erfordras för verksamheten. Viktiga policyer som finanspolicy, hållbarhetspolicy, investeringspolicy, sanktionspolicy, deklaration kring mänskliga rättigheter samt policy avseende efterlevnad av konkurrenslagstiftning fastställs av styrelsen. Ytterligare policyer inom bland annat informationssäkerhet,

ekonomi och personal finns publicerade på Setras intranät. Styrelse, revisionsutskott och ledning tar löpande del av den finansiella rapporteringen och följer upp avvikelser. Revisorernas rapporter behandlas vid styrelsens och revisionsutskottets möten.

Styrelsen utvärderar den information som bolagsledningen och revisionsutskottet lämnar. Av särskild betydelse för uppföljningen av den interna kontrollen är revisionsutskottets arbete med att följa upp effektiviteten i bolagsledningens arbete på detta område. Arbetet innefattar bland annat att säkerställa att åtgärder vidtas rörande de brister och förslag till åtgärder som framkommit vid den externa revisionen.

Setra har en definierad process för den finansiella rapporteringen. Beskrivning av denna och gällande redovisningsregler finns bland annat i en för koncernen gemensam ekonomihandbok. Väsentliga riktlinjer, manualer mm av betydelse för den finansiella rapporteringen uppdateras och kommuniceras till berörda medarbetare löpande.

Det finns såväl formella som informella kontakter för väsentlig information från medarbetarna till bolagsledningen och styrelsen.

För extern kommunikation finns riktlinjer som säkerställer att bolaget lever upp till ställda förväntningar på korrekt information till finansmarknaden. Bolaget har utarbetat en modell för bedömning av risken för fel i den finansiella rapporteringen i vilken ett antal poster i resultat- och balansräkning har identifierats, där risken för väsentliga fel är förhöjd. Väsentliga processer är bland annat order, lager och fakturering samt inköp av råvara.

Setra har ingen separat internrevisionsfunktion, men den interna kontrollen säkerställs genom strukturerade uppföljningsprocesser, riskbedömningar och styrdokument.

Styrelsen utvärderar löpande dessa åtgärder och bedömer att de är tillräckliga för att upprätthålla en effektiv intern kontroll.

Däremot finns interna revisions­ processer för specifika områden såsom miljö, kvalitet, arbetsmiljö, brandskydd, riskhantering, försäkringar samt certifieringar enligt FSC och PEFC.

Dessa processer omfattar regelbundna granskningar och uppföljningar för att säkerställa efterlevnad av interna riktlinjer, lagkrav och externa standarder.

Stockholm den 18 maj 2026 Styrelsen för Setra Group AB (publ), 556034–8483

143

Revisors yttrande om bolagsstyrnings­rapporten

Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten

Till bolagsstämman i Setra Group AB organisationsnummer 556043-8483

Till bolagsstämman i Setra Group AB, org.nr 556043–8483

Uppdrag och ansvarsfördelning Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för räkenskapsåret 2025-01-01 – 2025-12-31 på sidorna 140–143 och för att den är upprättad i enlighet med årsredo­ visningslagen.

Granskningens inriktning och omfattning Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards

144

on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

Uttalande En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningen och koncern­ redovisningen samt är i överens­ stämmelse med årsredovisningslagen.

Stockholm, datum enligt efterföljande digital signatur Deloitte AB

Uppdrag och ansvarsfördelning Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2025 på sidorna 3–89 och för att den är upp­rättad i enlighet med årsredovisnings­ lagen i enlighet med den äldre lydelsen som gällde före den 1 juli 2024.

Granskningens inriktning och omfattning Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt

mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.

Uttalande En hållbarhetsrapport har upprättats.

Stockholm, datum enligt efterföljande digital signatur Deloitte AB Jenny Holmgren Auktoriserad revisor

Jenny Holmgren Auktoriserad revisor

145

Kontaktuppgifter Huvudkontor Setra Group AB Box 3027 169 03 SOLNA Besöksadress: Råsundavägen 12 169 67 Solna Telefon: 08-705 03 00 E-post: info@setragroup.com Fler kontaktuppgifter finns på setragroup.com

Försäljning, kundservice och logistik

Produktionsenheter

Säljkontor utanför Sverige

SÅGVERK

TRÄVAROR

Setra Färila Snasbäcken 827 63 Färila Telefon: 0651-76 81 00

Storbritannien Setra Wood Products Ltd 11, St. Mary’s Court North Bar Within Beverley, East Yorkshire HU17 8DG, United Kingdom Telefon: +44 1482 87 00 35

Setra Trävaror AB Box 223 801 04 Gävle Besöks- och leveransadress: Skolgången 18 802 57 Gävle

BYGGLÖSNINGAR OCH KOMPONENTER Setra Långshyttan Amungsvägen 17 776 72 Långshyttan

TELEFON Försäljning och kundservice 08-705 03 00

Setra Hasselfors Edevägen 695 85 Hasselfors Telefon: 0585-485 00 Setra Heby Claes Wikströms väg 3 744 32 Heby Telefon: 0224-368 00 Setra Kastet Box 430 801 05 Gävle Telefon: 026-54 80 00 Setra Malå Storgatan 92 939 32 Malå Telefon: 0953-414 00 Setra Nyby Nybyvägen 8 743 63 Björklinge Telefon: 018-56 08 00 Setra Skinnskatteberg Box 100 739 22 Skinnskatteberg Telefon: 0222-452 00

Vill du veta mer … … om vårt hållbarhetsarbete eller den här rapporten? Kontakta oss.

Johanna Lindén Direktör Ekonomi och Finans johanna.linden@setragroup.com Melanie Sjögren Direktör Hållbarhet och Kommunikation melanie.sjogren@setragroup.com

Produktion: Setra Group AB i samarbete med LeadContent.

Foto: Måns Berg, Morgan Ekner, GettyImages, Kaspar Hammarling, Svenskt Trä/Fredrik Hjerling, Ola Högberg, iStock, Jansin & Hammarling, Johan Eldrot, Roger Sandberg, Klas Sjöberg.

FÖRÄDLINGSENHETER Setra Långshyttan Setra Limträ Amungsvägen 17 776 72 Långshyttan Telefon: 0225-635 00 Setra Bygglösningar och komponenter Hagabergsvägen 3 776 72 Långshyttan Telefon: 0225-635 00

Polen Setra Polska Sp. z o.o. ul. Bankowa 2 PL 84-242 Luzino Poland Telefon: +48 784 300 450 Spanien Setra Sales Spain C/Colombia 63, 4 B ES-28016 Madrid Telefon: +34 91 353 39 20 Japan Setra Sales Japan 4th floor, 32 Shiba-Koen Building 4-30, Shibakoen 3-chome Minato-ku JP-Tokyo 105-0011 Telefon: +81 3 5404 7560 Kina Setra Wood (Guangzhou) Co., Ltd Room 2708, Teem Tower No 208 Tianhe Road, Tianhe District, CN-Guangzhou 510 620 Telefon: +86 18 66 55 92 827 Tunisien Setra Group c/o Mehdi Daldoul Rue du Lac Leman, Immeuble Regency, Bureau 301 Les Berges du Lac 1053 Tunis, Tunisia Telefon: +216 71 861 700

Setra Wood Products Ltd Estuary Road King’s Lynn Norfolk PE30 2HJ, United Kingdom Telefon: +44 155 376 007 Setras anläggning för sågade trävaror i Heby.

146

147