Oroa dig inte - titta i boken by Semnos FÃ¶rlag AB

et är en rädsla som finns där under ytan. En anspänning, en bävan för vad som kan hända. En kall vind som inte slutar vina. Det är inte så mycket stormen i sig utan bara vissheten att en storm är på väg. Alltid . . . på väg. Soliga dagar är bara ett mellanspel. Du kan inte slappna av. Kan inte sluta leva på helspänn. All frid är tillfällig, kortvarig. Det är inte det att du faktiskt ser en björn utan snarare misstanken att det kan finnas en eller två eller tio. Bakom varje träd. Bakom varje kurva. Oundvikligen. Det är bara en tidsfråga innan björnen dyker fram ur skuggorna, blottar tänderna och slukar dig, tillsammans med din familj, dina vänner, ditt bankkonto, dina husdjur och ditt land. Det är farligt där ute! Och därför sover du inte så bra. Du skrattar inte så ofta. Du njuter inte av solen. Du visslar inte när du är ute och går. Och när andra gör det fäster du blicken på dem. Den där blicken. Blicken som säger: ”du är så naiv.” Du kanske rentav sätter ord på den. ”Har du inte läst nyheterna och hört rapporteringen och sett forskningsstudierna?” Flygplan faller ner från himlen. Starka marknader blir svaga. Terrorister terroriserar. Bra människor blir dåliga. När som helst kommer nästa bakslag. Det finstilta blir läst. Olyckan ligger på lur där ute, det är bara en tidsfråga innan den slår till. Oro är en meteorskur av en massa ”tänk-om”. Tänk om jag inte lyckas ro iland affären? Tänk om vi inte får bonusen? Tänk om vi inte har råd med tandställning åt barnen? Tänk om barnen får sneda 11

tänder? Tänk om de där sneda tänderna hindrar dem från att få vänner, en karriär, en äkta hälft? Tänk om de hamnar på gatan, hemlösa och hungriga, och sitter där med en skylt med texten: ”Mina föräldrar hade inte råd att ge mig tandställning”? Oro är en bävan. Oro är en Det är en misstanke, onda aningar. Ett meteorskur liv i moll med tunga orosmoln. Alltid på av en massa väg ut på piratskeppets planka. ”tänk-om”. Du är lite som Lilla kycklingen och lite som Ior. Himlen faller ner, och den faller i oproportionerligt hög grad ner just på dig. Och alltså är du orolig. En diffus känsla av fasa ruvar över dig, det ligger en slöja över ditt hjärta, en illavarslande föraning om sådant . . . som skulle kunna hända . . . någon gång i framtiden. Oro och rädsla är kusiner men inte tvillingar. Rädslan ser ett hot. Oron föreställer sig ett. Rädslan skriker: Bort härifrån! Oron grubblar: Tänk om? Rädslan får oss att slåss eller fly. Oron skapar betryck och undergångsstämning. Rädslan är din dunkande puls när du får syn på en hopringlad orm framför huset. Oron är rösten som säger till dig: Gå aldrig någonsin, så länge du lever, barfota i gräset. Det kan ligga en orm där . . . någonstans. Ordet oro förklarar sig självt. Det är en hybrid av o och ro. Ro är vila, välbefinnande och trygghet. O signalerar alltid något obehagligt. Det är negationen av det som är önskvärt och gott. Och ett o kan låta precis som när någon häftigt drar efter andan eller flämtar andfått högst upp i trappan, vilket får mig att undra om det kanske är precis så livet är för oroliga människor; de kippar alltid efter luft därför att det inte finns någon plats av ro i deras liv. En person som var född på Hawaii berättade en gång för mig om ursprunget till det ord som öns invånare använder om oss som inte kommer från Hawaii – haole. Haole är ett hawaiianskt ord för 12

”andfådd”. Ordet kom att förknippas med de europeiska immigranter som kom på 1820-talet.1 Det finns flera förklaringar till varför ordet började användas men jag gillar den som han gav mig: ”Våra förfäder tyckte att bosättarna alltid hade så bråttom att bygga plantager, hamnar och rancher. Urbefolkningen tyckte att de verkade andfådda.” Oron gör det svårt för oss att andas, det är som om den stjäl luften ifrån oss. Om det bara vore det enda den tar ifrån oss. Den stjäl också vår sömn. Vår kraft. Vårt välbefinnande. ”Gräm dig inte”, skrev psalmisten, ”det för bara ont med sig” (Ps 37:8). Du får ont i nacken, i käken, i ryggen, i magen. Oron kan få oss att slå knut på oss själva känslomässigt. Den kan få våra ögon att rycka ofrivilligt, ge oss högt blodtryck, huvudvärk och armsvett. Vill du förstå vad oro leder till kan du läsa om ungefär hälften av åkommorna i en lärobok för läkare. Oro och Oro är inte det minsta roligt. rädsla är Det är högst sannolikt att du själv eller kusiner men någon du känner verkligen brottas med inte tvillingar. oro. Enligt National Institute of Mental Rädslan ser Health ser man i USA närmast en epidemi ett hot. Oron av olika sorts ångestsyndrom. I genomsnitt föreställer sig kommer varje år femtio miljoner ameriett. kaner uppleva effekterna av panikångest, fobier eller andra ångestsyndrom. Det knyter sig i bröstet. Vi känner yrsel eller blir svimfärdiga. Vi är rädda för folkskaror och undviker människor. Ångestsyndrom är i USA ”det största hälsoproblemet bland . . . kvinnor . . . och det är bara alkohol- och drogmissbruk som är större bland männen.”2 ”USA är nu den oroligaste nationen i världen.”3 (Grattis till oss!) Stjärnbanerets land har blivit stressens och pressens land. Det här är en kostsam bedrift. ”Stressrelaterade åkommor kostar landet 300 miljarder amerikanska dollar årligen i vårdkostnader och produktionsbortfall, och vår användning av lugnande medel ökar explosionsartat; enbart mellan 1997 och 2004 mer än fördubblade amerikanerna sin 13

konsumtion av ångestdämpande läkemedel som Xanax och Valium, från 900 miljoner till 2,1 miljarder dollar.”4 The Journal of American Medical Association citerade en forskningsstudie som indikerar en exponentiell ökning av depressioner. Personer från varje generation på 1900-talet ”var tre gånger så benägna att drabbas av depression” som personer från den närmast föregående generationen.5 Hur kan det vara så här? Våra bilar är säkrare än någonsin. Vi lagstiftar om mat och vatten och elektricitet. Även om vi fortfarande har gäng ute på gatorna löper de allra flesta amerikaner ingen risk att när som helst bli attackerade. Ändå skulle vi, om oro var en OSgren, vinna guld! Medborgare i andra länder upplever ironiskt nog ett större lugn. Deras nivåer av oro och ångest ligger på en femtedel av amerikaners, trots att de har färre basbehov mötta. ”Dessutom, när dessa mindre oroliga personer från utvecklingsländer immigrerar till USA, har de en tendens att bli precis lika oroliga som amerikanerna. Det är alltså något i vårt specifika sätt att leva som får oss att känna oss mindre lugna och samlade.”6 Våra universitetsstudenter känner också av det. I en undersökning som omfattade över tvåhundratusen förstaårsstudenter ”uppgav studenterna de lägsta värdena någonsin i fråga om allmän mental hälsa och känslomässig stabilitet.”7 Som psykolog Robert Leahy påpekar: ”Dagens genomsnittliga barn uppvisar samma nivåer av oro och ångest som den genomsnittliga psykiatriska patienten på 1950-talet.”8 Dagens barn har fler leksaker, kläder och möjligheter än någonsin, men när de flyttar hemifrån är deras nerver spända som fiolsträngar. Vi lever på helspänn. Varför? Vad är orsaken till vår oro? Förändring är en orsak. Forskare spekulerar i att västerlandets ”miljö och sociala struktur har förändrats mer under de senaste trettio åren än under de föregående trehundra åren”!9 Tänk på vad som har förändrats. Teknik. Internets existens. Allt fler varningar om global uppvärmning, kärnvapenkrig och terroristattacker. För14

ändringar och nya hot som väller in i våra liv med några sekunders mellanrum tack vare smarta mobiltelefoner, teve och datorskärmar. I våra farföräldrars generation tog det flera dagar innan nyheten om en jordbävning i Nepal spreds över hela världen. Nu är det en fråga om minuter. Vi har knappt hunnit bearbeta en kris förrän vi hör talas om nästa. Dessutom förflyttar vi oss fortare än någonsin. Våra förfäder färdades så långt som en kamel eller häst kunde bära dem under dagens ljusa timmar. Men vi? Vi flyger med jetplan genom tre tidszoner som om de vore gatorna hemma i vårt bostadsområde. Våra farföräldrars föräldrar tvingades stänga av sina hjärnsensorer när solen gick ner. Men vi? Vi sätter på teven, öppnar laptopen eller tittar på den senaste överlevnadssåpan. I åratal kunde du alltid hitta mig framför tionyheterna på kvällen. Inget går upp mot att somna med senaste nytt om mord och naturkatastrofer ringande i öronen. För att inte tala om störtfloden av personliga utmaningar. Du eller någon du känner är på väg att förlora sitt hus, slåss mot cancer, kämpar sig igenom en skilsmässa eller brottas med missbruk. Du eller någon du känner har gått i personlig konkurs, är pank eller tvingas lägga ner företaget. Vi blir utan undantag äldre. Och med åldern kommer en hel hop med förändringar. Min hustru hittade en app som gissar en persons ålder genom att analysera ett foto av personens ansikte. Den tog fel på Denalyns ålder och trodde att hon var femton år yngre. Det gillade hon. Den tog fel på min ålder och trodde att jag var fem år äldre. Så jag tog ett nytt foto. Appen lade till ytterligare sju år. Sedan tio. Jag slutade innan den hann dödförklara mig. Man skulle kunna tro att oro inte var något som drabbade kristna. Men så är det inte. Vi har fått lära oss att det kristna livet är ett liv av frid, och när vi inte har frid tar vi för givet att problemet ligger hos oss. Inte nog med att vi känner oro, vi känner dessutom skuld för att vi känner oro! Resultatet blir en ond cirkel av oro, skuld, oro, skuld. Bara det kan göra en människa orolig. 15

Bara det kan få oss att undra om aposteln Paulus hade förlorat kontakten med verkligheten när han skrev: ”Bekymra er inte för något” (Fil 4:6). ”Bekymra er inte för så mycket” skulle ha varit en tillräckligt stor utmaning. Eller: ”Bekymra er bara på torsdagar.” Eller: ”Bekymra er bara i tider av svåra prövningar.” Men Paulus verkar inte lämna något Oron kommer utrymme alls för oro. Bekymra er inte för oundvikligen något. Inte ett dugg. Absolut inget. Noll. finnas där Är det vad han menade? Inte exakt. På ibland, men grekiska skrevs meningen i tempuset preorons fängelse sens aktiv, vilket implicerar ett pågående behöver inte tillstånd. Det är ett liv av ständig oro som göra det. Paulus talar om. Lucados privata parafras låter så här: ”Låt inte något i livet få dig att konstant kippa efter andan och våndas.” Oron kommer oundvikligen finnas där ibland, men orons fängelse behöver inte göra det. Oro är inte en synd; det är en känsla. (Så oroa dig inte för att du känner oro.) Oro kan emellertid leda till ett beteende som är synd. När vi dövar våra rädslor med ett sexpack öl eller genom att vräka i oss onyttigheter, när vi får vulkaniska vredesutbrott, när vi kränger våra rädslor till alla som vill köpa dem, då syndar vi. Om oron förgiftar ditt liv så att du lämnar din äkta hälft, försummar dina barn, sviker dina löften eller krossar hjärtan, behöver du lyssna. Jesus sa så här: ”Men akta er för att tynga er hjärtan med . . . livets bekymmer” (Luk 21:34). Är ditt hjärta tyngt av bekymmer och oro? Känner du igen de här signalerna? • • • • 16

Skrattar du mindre än du brukade göra? Ser du problem i varje löfte? Skulle de som känner dig bäst beskriva dig som alltmer negativ och kritisk? Förutsätter du att något dåligt kommer att hända?

•

Kompletterar och överskuggar du goda nyheter med doser av den verklighet som du ser? • Skulle du många dagar hellre ligga kvar i sängen än stiga upp? • Blåser du upp det negativa och avfärdar det positiva? • Om du fick chansen, skulle du undvika kontakt med resten av mänskligheten så länge du lever?

Om du svarade ja på de flesta av de här frågorna har jag en vän som du behöver träffa. Faktum är att jag har ett bibelord som du behöver läsa. Jag har läst de där orden så ofta att vi har blivit vänner. Jag skulle vilja nominera det här bibelstället till Skriftens Hall of Fame. Den vägg där Psalm 23, Herrens bön och Johannesevangeliet 3:16 hänger inramade borde också ha Filipperbrevet 4:4-8 på plats: Gläd er alltid i Herren. Än en gång säger jag er: gläd er! Låt alla människor se hur vänliga ni är. Herren är nära. Bekymra er inte för något, utan låt Gud få veta alla era önskningar genom åkallan och bön med tacksägelse. Då ska Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus. För övrigt, bröder: allt som är sant och värdigt, rätt och rent, allt som är värt att älska och uppskatta, allt som kallas dygd och förtjänar beröm, tänk på allt sådant.

Fem verser med fyra förmaningar som leder fram till ett underbart löfte: ”Då ska Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus” (vers 7).

Fira Guds godhet – påminn dig om vem han är. ”Gläd er alltid i Herren” (vers 4). Formulera ditt behov – be Gud om hjälp. ”Låt Gud få veta alla era önskningar” (vers 6). Flytta över ansvaret till honom – lägg problemet i Guds händer. 17

”Med tacksägelse” (vers 6). Fokusera på rätt saker – tänk på det som är gott. ”Allt som är sant och värdigt . . . och förtjänar beröm, tänk på allt sådant” (vers 8).

Fira Guds godhet. Formulera ditt behov. Flytta över ansvaret till honom. Fokusera på rätt saker. Fyra ”F” som leder dig fram till friden. Skulle du behöva lite frid? Om så är fallet är du inte ensam. Bibeln är den bok som fått flest ”highlights” på Kindle. Och Filipperbrevet 4:6-7 är det bibelställe som fått flest ”highlights”.10 Tydligen kan vi alla behöva höra ett lugnande ord. Gud är redo att ge dig det. Med Gud som din hjälpare kommer du att sova bättre i natt och le mer i morgon. Du kommer att hantera dina rädslor på ett nytt sätt. Du kommer att lära dig vad du ska säga till dig själv för att backa bort från avgrunden, lära dig att betrakta dåliga nyheter genom en lins av Guds allmakt och försyn, att avslöja Satans lögner och påminna dig själv om vad som är sant. Du kommer att upptäcka ett liv som är präglat av friden och lugnet, och du kommer att utveckla redskap för att hantera oron när den attackerar dig igen. Det kommer att kräva en del arbete från din sida. Jag vill absolut inte ge någon intrycket att oro är något som vi kan vifta bort med ett litet pep-talk. Faktum är att för en del av er kommer Guds helande innefatta hjälp i form av terapi eller läkemedel. Om det blir så får du inte för en sekund tänka att du är någon sorts andra klassens medborgare i himlen. Be att Gud ska leda dig till en skicklig terapeut eller läkare som kan ge dig den behandling du behöver. En sak är säker: Det är inte Guds vilja Oro är inte att du ska leva i ständig oro. Det är inte hans en synd; det vilja att du går in i varje ny dag med bävan är en känsla. och vånda. Han har skapat dig för mer än (Så oroa dig ett ständigt kippande efter luft och en oro inte för att du som skär genom ditt inre. Han har ett nytt känner oro.) 18

kapitel för ditt liv. Och han är beredd att skriva det nu. Jag har ett barndomsminne som är dyrbart för mig. Min far älskade majsbröd och kärnmjölk. (Kan du gissa att jag växte upp i en liten stad i västra Texas?) Runt tiotiden varje kväll strosade han in i köket och smulade ner en bit majsbröd i ett glas kärnmjölk. Han brukade stå vid köksbänken i t-shirt och boxershorts och dricka upp det. Sedan gick han sin runda förbi dörrarna på framsidan och baksidan och kollade att de var låsta. När allt var som det skulle kom han in i det sovrum som jag delade med min bror och sa något i stil med: ”Allt är tryggt och säkert, pojkar. Ni kan lägga er och sova nu.” Jag har inga illusioner om att Gud älskar majsbröd med kärnmjölk, men jag är övertygad om att han älskar sina barn. Han vakar över din värld. Han följer ditt liv. Han behöver inte kolla dörrarna; sanningen är den att han själv är dörren. Inget kommer dyka upp i ditt liv som han inte har tillåtit.

X Det är inte Guds vilja att du ska leva i ständig oro. Det är inte hans vilja att du går in i varje ny dag med bävan och vånda. Han har skapat dig för mer än ett ständigt kippande efter luft och en oro som skär genom ditt inre. Han har ett nytt kapitel för ditt liv. Och han är beredd att skriva det nu.

Lyssna noga så kommer du höra honom säga: ”Allt är tryggt och säkert. Du kan vila nu.” I hans kraft kan ”bekymra er inte för något” bli en verklighet i ditt liv och du kan uppleva ”Guds frid, som övergår allt förstånd”. Käre Herre! Du talade till stormar. Vill du tala till våra? Du lugnade apostlarnas hjärtan. Vill du stilla kaoset i vårt inre? Du sa åt dem att inte vara rädda. Säg samma sak till oss. Oroandet har gjort oss trötta, vi känner oss små och tilltufsade av livets stormar. Du som är Fridsfursten, skänk oss en ande av frid och ro. När vi vänder blad i den här boken, vill du också vända blad i våra liv? Släck oron. Blås nytt liv i modet. Låt oss leva med mindre oro och mer tro. I Jesu namn, amen.