In g e r Wa e rn
Himlen öppnar fönstret Min egen livsberättelse
Änglavakt, dramatik, humor och inre övertygelser
www.semnos.com
1
In g e r Wa e rn
Himlen öppnar fönstret Min egen livsberättelse
Änglavakt, dramatik, humor och inre övertygelser
www.semnos.com
1
Inledning Ibland har jag fått frågan: ”Varför skriver du inte om ditt eget liv”? Då har jag svarat: ”Det är för svårt”. Jag vet ju att mitt liv har varit mycket händelserikt och fortfarande händer det en del omkring mig. Att skriva ner det kan bli väldigt omfattande har jag tänkt och då har jag funderat: vad kan berättas som är av intresse för mina läsare? Jag har fortsatt i mina funderingar och kommit fram till att det är en omöjlig uppgift. Ändå sådde tanken ett litet frö och sedan har det obemärkt legat och grott. Kanske var det i det stadiet det började spira, att någon gång längre fram så kanske... När samma fråga kom från förlagshåll kände jag mig med ens redo. För då hade det här lilla fröet haft en lång tid på sig att gro och jag antog uppmaningen. Att skriva om mitt eget liv är verkligen en utmaning och jag blev direkt inspirerad att komma i gång. I mina tidigare böcker, som till antalet blivit fyra, har jag sammanställt intressanta händelser och upplevelser från andra människors liv och gjort så sedan starten 1993. Men nu skulle jag bara ägna min uppmärksamhet helt på mitt eget liv och få med de delar som har ett värde att berättas. Jag hoppas också att människor ska kunna glädjas med mig, samt bli tröstade och uppmuntrade av min livsberättelse, och kanske också få en aha-upplevelse. Mitt liv har inte varit så glatt och bekymmersfritt alla gånger, utan det finns så mycket mera. I boken berättar jag om avsnitt i mitt liv som gett mig en smärtsam klump i halsen och tidvis sov jag inte en hel natt under den perioden. Då har tröttheten hängt över mig som en tung säck på ryggen. Medan jag skrivit har jag samtidigt haft en bearbetning av de mest smärtsamma minnena,
3
som jag länge trott inte berört mig längre. När de kommit upp till ytan har de blivit som färska igen och levt sitt eget liv. Dramatik, spänning – och framför allt humorn – har också fått sin plats och på så sätt har händelserna gett mig en balans. Ibland under livets gång har jag fått insiktsfulla övertygelser som har gett mig pärlor i min vardag. Vid andra tillfällen har tänkvärda ord kommit till mig som känns viktiga att föra vidare och en del är invävda i bokens texter som trådarna i en trasmatta med många färger. Änglavakt. Det tror jag att jag haft mer än en gång, men det låter jag mina läsare avgöra. För nu var det dags att gå till handling och skriva ner för att dokumentera min egen berättelse. På väggen i mitt sovrum hänger ett fotografi i svartvitt. Det är en förstoring från ett litet foto som är taget 1948. Det är en liten flicka i ettårsåldern i en vit klänning med bårder som ler blygt mot fotografen. Den lilla flickan är jag. Varje gång jag ser på fotot från min säng, då jag har lagt mig för att sova på kvällarna, tänker jag: ”Vad mycket du har fått vara med om i ditt liv”. Jag kan känna en djup medkänsla med den lilla på fotot för jag vet hur livet for fram med dig. Om jag hade fått möjlighet att välja vilken livsväg som skulle bli min när jag föddes in i den här världen skulle jag kanske valt en annan, lättare väg, som inte varit så kantad av så många svårigheter som min livsväg många gånger inneburit. Men kanske hade jag då inte haft något att berätta? Är det tillfälligheterna som gör att det blir si eller så? Eller är våra vägar utstakade och förberedda redan i moderlivet, som flera bibelställen handlar om? Egentligen tror jag inte på slumpen, utan jag tror att det finns en mening bakom. När jag sett tillbaka på mitt släktträd var det inte helt självklart att jag skulle bli svensk eller bli född över huvud taget. Orsaken till 4
dessa svindlande tankar bakåt i tiden är emigrationen på 1800-talet. Många svenskar utvandrade till Nordamerika för att få det bättre och komma ifrån alla nödår som Sverige hade haft under lång tid. Jakob var en av dem. Han var hemmason som betydde att han inte hade något eget. Han arbetade med jord- och skogsbruk tillsammans med sin far och sin bror Anton. Jakob var endast nitton år när han skrev på sina emigrationspapper. Resan över Atlanten tog ungefär två veckor, samma resa gjorde hans tjugosexårige bror året innan. De allra flesta valde att stanna för att aldrig återvända. Varför Jakob valde att komma tillbaka vet numera ingen levande person, men tjugoett år senare äntrade Jakob svensk mark igen. Hon som blev Jakobs fru var nätt och jämt född när Jakob gav sig iväg till Nordamerika. Jakob träffade Beda och det blev giftermål. Beda blev min mormor och Jakob blev min morfar. Jag träffade honom aldrig eftersom han dog innan jag föddes. För att lära känna mig startar jag den här berättelsen vid min födelse. Ett välkänt bibelcitat fick mig att tänka lite djupare på det lilla barnet på fotot. Det står så här i Matt 18:10: Se till att ni inte förakta någon enda av dessa små. Jag säger er att deras änglar i himlen alltid ser sin himmelske faders ansikte.
5
6
E
Min barndom
J
ag föddes på Åmåls BB. Mitt födelsedatum blev den 16 april, två år efter att andra världskriget upphört. Min syster kallades för fredens barn för hon föddes två år före mig. Sverige deltog inte, men det vidtogs försiktighetsåtgärder har det berättats. På kvällar och nätter mörklades Sverige, till exempel. Alla fönster täcktes för och inga ljus inifrån fick sippra igenom. Risken var annars att bombplanen som flög över till Norge kunde ta fel i mörkret och av misstag fälla sina bomber över Sverige. När jag kom in i den här världen var det ingen längre som tänkte varken på krig eller ransoneringskort, utan man vågade se ljust på framtiden. Innan vi åkte hem från BB blev jag döpt, vilket jag frågade mycket om när jag blev lite äldre. Jag hade velat höra att jag döptes i en kyrka, men mamma försäkrade att det gått till på rätt sätt. Hon förklarade att ett annat barn skulle döpas och en präst var ditkallad och då tyckte mamma att jag också skulle bli döpt. Det handlade inte om nöddop utan mer som en bekväm handling att det var bra att ha det gjort. Samma dag som vi åkte hem från BB hade en inbjudan skickats med. Jag var välkommen till söndagsskolan när jag kommit till treårsåldern. Söndagsskolan bedrevs genom en kyrkas försorg inne i Åmål. Där vi bodde, i Fröskog, var det för långt ifrån. När jag nästan var tre år flyttade vi och tog med oss mormor ännu längre 7
Från en ordinär uppväxt på landsbygden i Dalsland och en plågad skoltid präglad av svår mobbning som satte djupa spår i själen, till en gudagiven uppgift att samla vanliga svenskars möten med änglar, ljus och bönesvar. För första gången berättar Inger Waern öppenhjärtigt om sina In g e r Wa e rn egna, personliga upplevelser av oförklarliga gudsingripanden och änglabesök. Hennes livsberättelse fascinerar, berör och inspirerar till att upptäcka och bejaka den andliga dimensionen i tillvaron.
Himlen öppnar fönstret
Inger Waern har skrivit flera uppmärksammade böcker om Min egen livsberättelse människors upplevelser av änglabesök och gudomlig närvaro. Inger Waern är en anlitad föredragshållare runt Änglavakt, dramatik, humor och inre om övertygelser i landet och hon har medverkat i ett stort antal intervjuer och TV- och radioprogram om sina uppskattade böcker som sålts i över 25 000 exemplar.
www.semnos.com
1