Dagen närmar sig - titta i boken

KAPITEL 1

VILKEN DAG SOM HELST Många morgnar när jag vaknar häller jag upp en kopp kaffe,

och tar sedan med mig bibeln ut på verandan på baksidan.

Medan jag slår mig ner i en fåtölj tar jag in den underbara utsikten nedanför. Ett bördigt landskap breder ut sig i flera kilometer, färgat av den rika gröda som såtts. Ofta kommer det en lätt bris som rovfåglarna utnyttjar till max medan de jagar bytet som skyndar sig iväg. När jag tar in den här skönheten brukar ofta min första tanke vara: Kaffe är det största beviset på Guds existens. Men min andra tanke är hur otroligt det är att om möjligtvis mindre än tio eller tjugo år, så kommer hela dalen nedanför mig fyllas av arméer från många länder.

De här arméerna kommer att gå samman för att marschera söderut för att förgöra staden Jerusalem.

Du förstår, det vackra panoramat nedanför min trädgård på baksidan, är Jisreelslätten, även känt som Megiddoslätten, även känt som Harmagedonslätten. Om jag ser att de där ar­ méerna samlas, kommer det uppmärksamma mig på följande: för det första vet jag att Israel redan har klarat av en förödande attack – troligtvis kärnvapenattack till sin natur. Jag vet att en 13

stor världsledare som förenar världens länder har kommit till makten. Jag vet att jordbävningar och hungersnöd och andra naturkatastrofer har förstört jorden. Jag vet att det har byggts ett nytt tempel i Jerusalem. Och jag vet att Olivberget är redo för att den återvändande Frälsaren, som anländer som kungars Kung och herrars Herre, ska ställa sina fötter där.

Jag vet att också att jag inte kommer vara på plats för att se något av det här äga rum. Om de där arméerna befinner sig där nere, så sitter inte jag här uppe och dricker kaffe och njuter av utsikten. Jag kommer redan befinna mig i himlen.

Jag kommer att vara hos min Frälsare efter att ha blivit upp­ ryckt av honom sju år tidigare. Och jag håller på att förbereda mig för att återvända tillsammans med honom till jorden en gång till. Så om du planerar att vara kvar här vid slutet av den stora vedermödan, så låter jag nycklarna ligga kvar under mattan vid ytterdörren – utsikten kommer nog bli ganska häpnadsväckande.

Gud arbetar ut sin plan. Det kommer snart en dag när kyrkan tas upp för att möta Jesus i skyarna. Det kommer en tid när Gud tuktar Israels folk på ett sätt som i slutändan leder till deras omvändelse. Och det kommer en dag när de som har avvisat Guds frälsningsgåva, drabbas av hans vrede på grund av sina synder.

Vad, när det gäller den här kommande dagen, är inte den främsta frågan i den här boken. Jag behandlade ingående uppryckandet och Antikrist i min tidigare bok The Last Hour. Även om vi kommer att ta upp några av händelserna under vedermödan, ligger vårt främsta fokus i Dagen närmar sig, på när.

Nu är det dags för mig att vara fullkomligt ärlig mot er. Jag har ingen aning om dag och tidpunkt för Jesu återkomst. Men jag befinner mig i gott sällskap. Det finns ingen som känner 14

till dag och tidpunkt. Änglarna vet inte. Inte ens Guds son själv vet. Jesus sa: ”Den dagen eller stunden känner ingen: inte himlens änglar, inte ens Sonen, ingen utom Fadern” (Matteus­ evangeliet 24:36). Fadern har planerat det här in i minsta detalj, men han håller inne med det han vet. Det jag kan säga dig, är att händelseutvecklingen i världen runt omkring oss gör mig övertygad om att dagen för Jesu återkomst närmar sig med stormsteg.

Jag vet inte hur det är med dig, men jag ser fram emot att få träffa Jesus. Jag tänker på det. Jag föreställer mig hur det kommer att vara. Jag studerar bibeln för att lära mig allt jag kan om det. Den här längtan efter att få möta min Frälsare har jag inte bara i hjärtat, utan också på mina läppar. Jag tror att vi ska förkunna vår längtan efter att Jesus ska komma.

Aposteln Johannes skrev i Uppenbarelseboken: ”Anden och bruden säger: ’Kom!’ Och den som hör det ska säga: ’Kom!’” (22:17). Johannes själv uttryckte sin egen längtan när han sa: ”’Amen, kom Herre Jesus!’” (vers 20). Har du bett Jesus komma? Har du uttryckt till honom att du gläder dig över att få träffa honom, och din önskan att få vara tillsammans med honom för evigt? Har du någonsin tagit dig tid att blunda och föreställa dig hur det kommer att vara?

Föreställ dig att du sitter runt middagsbordet tillsammans med din familj. Du ska precis ta första tuggan av din hustrus underbara spaghetti och köttfärssås när du känner att någon­ ting händer – det pirrar, det känns lättare – och plötsligt lyfter du. Medan du och din familj skjuts uppåt hinner du nätt och jämnt se hur förundrade de ser ut, innan ett annat ansikte fångar hela din uppmärksamhet. Du känner omedelbart igen det, fastän du aldrig har sett det förr. Det är Jesu ansikte i all sin härlighet och prakt. All smärta, alla rädslor, bekymmer och världens sorger lämnas bakom dig i middagsrummet du 15

precis lämnat. Det är bara lycka, frid och glädje som väntar när du kliver in i evigheten.

Det här är uppryckandet. Det är inte bara någon historia.

Det är ingen religiös saga för att få oss att må bra. Det är en faktisk händelse som kommer att äga rum i realtid i den riktiga världen. Jag ska erkänna att jag, när jag reser runt jorden, blir förvånad över hur många människor det sitter i kyrkor jag besöker som inte tror på uppryckandet. Andra, som inte bara inte tror på det, är fientligt inställda till hela idén. De vill inte ens höra talas om det.

För inte så länge sedan pratade jag med en vän till mig som är pastor, och som sa till mig att han tror att vi just nu lever i Guds rike, istället för att för att se fram emot att Jesus ska regera på jorden. Han menar att alla händelser som beskrivs i Uppenbarelseboken ägde rum år 70 e.Kr. När Rom förstörde templet och dödade tusentals judar, stillades Guds vrede.

Finns inget mer behov av dom, inget mer behov av helvetet.

Vår tillfredsställde Herre kommer så småningom att frälsa varenda en. Jag blev chockad när jag hörde omfattningen av den här pastorns villfarelse.

Vi lever i en tid där förväntan på Jesu snara ankomst är stor, men det är också en tid där avfallet är stort. Det exis­ terar många antikrist i världen, både i och utanför kyrkan.

Som troende måste vi känna till sanningen om Guds plan för mänskligheten och hur vi passar in i den. Det är utifrån den här kunskapen som vi finner vårt uppdrag och vårt hopp.

GUD VILL ATT DU SKA KÄNNA TILL HANS PLAN Titeln på det här kapitlet är ”Vilken dag som helst”. Om du någon gång har följt med mig på en rundresa, kommer du att känna igen den här frasen omgående. Jag säger de orden förmodligen femtio gånger om dagen till dem som i lugn och 16

ro dricker upp sitt kaffe, eller letar efter fler saker som är till­ verkade av olivträ, medan alla andra väntar på dem ombord på bussen. Ofta himlar jag samtidigt med ögonen och viftar med klockan. Om de här eftersläntrarna hade tagit sig tid att se sig omkring, skulle de inse att de var de enda i resegruppen som inte var tillsammans med resten av gruppen.

Om vi tar oss tid att se oss omkring, kan vi inte undgå att inse att det finns en stark förnimmelse av Vilken dag som helst i världen. Det är så uppenbart för mig, och jag är inte den ende som känner så. I början av 2017 nådde sökningar på Google om ”tredje världskriget” sin allra högsta topp. Vad var det som utlöste den här piken? Kombinationen av president Donald Trumps eskalerande aktiviteter i Syrien och hans agerande med Nordkorea.1 Båda de här situationerna har lugnat ner sig sedan den stunden när paniken var landsomfattande, men det finns fortfarande en känsla av att någonting stort är på gång.

Det finns en inbyggd nyfikenhet i oss om vad som ska hända i framtiden, och en känsla av att världen – så som den ser ut nu – till sist måste nå sitt slut.

Mycket av den här nyfikenheten härrör från rädslan för det okända. Tidningar och nyhetskanaler på tv dygnet runt bombarderar läsarna och tittarna oupphörligen med anled­ ningar till att de borde vara skräckslagna om den amerikan­ ske presidenten gör si eller Iran gör så, eller om Nordkorea gör någonting annat. För inte så länge sedan löd en rubrik i The Telegraph: ”Världen ’på randen till kärnvapenkrig’ när Nordkorea funderar över tester som kan sporra Trump.”2 Försök sova gott efter att du läst någonting sådant. De kristna och bibeln anklagas för att vara domedagsprofeter, men det är egentligen media som är domedagsprofeter. Tvärtemot så är det Jesus och bibeln som skänker hopp. Det är Jesus och bibeln som säger: ”Jo, till sist kommer den här världen att sprängas 17

i bitar. Men låt mig få berätta hur du kan försäkra dig om att få en flygtur härifrån innan det sker.”

Gud vill att du ska känna till hans planer – hans planer för världen, för Israel, för kyrkan, och för dig. Är du intresserad av hur det kommer att gå i framtiden? Då måste du gå till den som förklarade det. Han har redan skrivit vad som kommer att hända, det enda du behöver göra är att läsa det. Var ska du börja? Det enda du behöver veta om det som ska komma, avslöjades genom Guds profeter.

De här profeterna var trofasta men samtidigt tragiska figu­ rer. Det sista någon ville höra var att Gud sa: ”Vet du vad? Jag utväljer dig till att vara min profet.” Profeterna var ämnade för ett liv av kamp, lidande och smärta. Ändå räckte nästan alla upp handen när Gud kallade dem. När Herren frågade: ”’Vem ska jag sända? Och vem vill vara vår budbärare?’” klev de fram liksom Jesaja och sa: ”’Här är jag, sänd mig!’” (Jesaja 6:8).

Nu för tiden vill alla vara profeter. Jag gissar att det är på grund av att det finns en vinning med att vara profet. Jag är ingen profet. Jag kommer från en ideell organisation. Da­ gens profeter lär ut sina egna åsikter och kallar dem ord från Herren. Men människors åsikter kommer inte i närheten av att möta det bibliska kriteriet för profetior. ”Ingen profetia i Skriften har kommit till genom egen tolkning. Ingen profetia har burits fram genom någon människas vilja, utan ledda av den helige Ande har människor talat vad de fått från Gud” (1 Petrusbrevet 1:20–21). När Jeremia och Jesaja och Hosea och Malaki och alla de andra profeterna talade profetiskt, talade de inte vad de själva tänkte eller tyckte. Profetior har sitt ur­ sprung i Guds tankar, och sedan yttras det genom munnen på hans utvalda budbärare.

Gud profetiska budskap – hans plan för den här världen – har uppenbarats för oss i bibeln. Från Första Moseboken till 18

Uppenbarelseboken, lägger Herren fram sin plan för evighe­ ten, steg för steg och bit för bit. Trots det faktum att han har gett oss bibelns sextiosex böcker med uppenbarelser, är det många som bara vänder sig till Nya testamentet för vägled­ ning om evigheten. De antar att Gamla testamentet var bra för sin tid, men sedan kom Jesus och hade med sig det Nya. Det Gamla var bra för judarna, men vi är kyrkan. Vem vill ha det gamla när man kan få det Nya och förbättrade?

Det är så mycket av det som Gud vill att vi ska veta om framtiden som finns i det förgångna – innan kyrkan och Nya testamentet. Om vi begränsar oss själva till Matteusevangeliet 24–25 och Uppenbarelseboken, kommer vi bara få en del av berättelsen. I Hebreerbrevet läser vi att ”i forna tider talade Gud många gånger och på många sätt till fäderna genom profeterna, men nu i den sista tiden har han talat till oss genom sin Son” (1:1–2). Den Gud som talade sin sanning genom Jesus och författarna till Nya testamentet, är samme Gud som drog undan ridån för den yttersta tiden genom de gammaltestamentliga profeterna.

När vi läser Malakis eller Sakarjas eller Hoseas ord, vet vi att de kommer från Herrens mun. Profeten var bara en talesperson. Han förstod troligen väldigt lite av det han såg och sa. Idag förstår vi faktiskt, i många fall, mycket mer om vad Gud kommer att göra när han kommer med frälsning till kyrkan, tuktan till judarna och vrede över jorden, än vad profeterna någonsin gjorde. Och det är så mycket av det vi ser i profeterna och Nya testamentet som tycks peka på att denna stora Herrens dag, närmar sig alltmer.

TIDEN GÅR FRAMÅT Historien går framåt, och händelserna som snabbt närmar sig kan delas upp i två kategorier: dem som vi kan göra någonting 19

åt, och dem som vi inte kan det. De flesta framtida händelserna faller in i den senare kategorin. När ängeln Gabriel kom till profeten Daniel, berättade han för honom vad som definitivt skulle hända. Han sa: ”Sjuttio veckor är bestämda över ditt folk och över din heliga stad” (Daniel 9:24). Händelserna som Gabriel pratade om kommer att inträffa – de är bestämda. Du kan försöka stoppa Guds handlande, men du kommer inte särskilt långt. Föreställ dig ett skenande tåg som är på väg mot dig i hög fart. Det spelar ingen roll hur gärna du önskar stoppa det, det kommer inte att ske. Du kan spjärna emot. Du kan gnissla tänder. Du kan skrika så mycket du orkar åt tåget att ”Du skall icke passera!” Tåget kommer ändå alldeles snart att köra över dig och platta till dig som en pannkaka.

Om vi på inget sätt har kontroll över framtiden för världen, betyder det att vi är fullkomligt dödsdömda? Finns det nå­ gonting vi kan göra för att få hopp i Guds stora plan? Absolut.

Vi kan välja att följa Jesus, och överlämna oss åt honom som vår Herre och Frälsare. Om vi gör det, försäkras vi om att vi kommer att föras till honom när han återvänder för sin kyrka.

Om vi däremot väljer att avvisa honom – eller om vi helt enkelt ignorerar valet, vilket är samma sak som att vända honom ryggen – kommer vi lämnas kvar och får uppleva skräcken med domen. Vilket enkelt val! Antingen väljer vi evigt liv, eller så väljer vi döden. Vi kommer antingen att välja att undkomma Guds vrede, eller så kommer vi välja att uppleva vedermödan och lida i all evighet, avskilda från vår Skapare. Det finns inget annat beslut att fatta i livet som skänker en sådan kontrast. Prisa Herren för att han har gett oss möjligheten att välja honom! Men det är idag vi måste välja.

Varför måste det ske nu? Därför att tiden vi har på oss att fatta beslutet, kanske snart tar slut. När vi håller ett öga på nyheterna verkar det mer och mer som om de yttersta dagarna 20

snart är här. Ett viktigt tecken på att dagen närmar sig, kom­ mer att utspela sig i Syrien. Jesaja profeterade att Damaskus en dag kommer att utplånas fullständigt: ”Se, Damaskus ska upphöra att vara en stad, det ska bli en ruinhög” (17:1). Fram tills nyligen hade de flesta människor i världen aldrig ens hört talas om Damaskus. De som hade det, kände till att det var ”Jasminernas stad”, med en underbar historisk och modern kultur. Men nu, när det är centrum för konflikten i Syrien, är staden på tidningarnas förstasidor nästan dagligen. Medan fientligheterna inte bara fortsätter utan också ökar, är det inte svårt att föreställa sig att den gamla staden så småningom kommer att jämnas med marken.

Tiden går framåt. Herren flyttar alla spelpjäserna i position och ställer upp spelfältet. Bara ett exempel på Guds logistik som för bara tio år sedan hade varit otänkbart, har med pla­ nerna på ett projekt under Medelhavet att göra. Det här kom­ mer att bli världens största vattenledning under havet, från Israel till Italien. Den här vattenledningen kommer att leda naturgas från Israels nyligen upptäckta gasfält, till Europeiska unionen. Visst låter det underbart? Det gör det om man inte kommer från Ryssland. Det som Putin och hans kumpaner ser, är en uppstartsnation som stjäl deras kunder. Ryssland, som redan har en instabil ekonomi, har inte råd att förlora den europeiska marknaden och de kommer inte bara sitta där och se på medan deras största kund tas ifrån dem.

Det finns tre sanningar som blir uppenbara när vi ob­ serverar aktuella händelser. Den första är att de händelser som profeterades i Guds ord börjar ta form runt omkring oss. Dagens världsledares nya tankar och planer kändes till och berättades av Gud för 2 800 år sedan. Det finns ingen handling som någon kan begå, som kommer att ta Gud på sängen. Det finns ingen strategi som kan sättas i verket som 21

inte han har tänkt på. Kung Salomo skriver: ”Kungens tankar är som vattenflöden i Herrens hand, han leder dem vart han vill” (Ordspråksboken 21:1). När presidenter och kungar och premiärministrar tror att de utövar sin egen stora makt och auktoritet, följer de i själva verket Guds ledning.

För det andra finns det en rökridå av villfarelse som om­ ger världshändelser och som förvirrar många människor. De går på lögnerna som basuneras ut av media och politiker. Ett exempel på en sådan fejknyhet har att göra med den syriske presidenten Bashar al-Assads kemiska attacker på folket. Det finns de som säger: ”Självklart gjorde han det. Det är sådan han är.” Medan andra säger: ”Hur kan du säga någonting sådant?

Han skulle aldrig göra så mot sitt folk.”

Också kristna kan fångas i en sådan här villfarelse och gräla sinsemellan. Varför? Är det så förvånande att Syrien skulle gasa ihjäl sitt eget folk? Jag ska avslöja en liten hemlig­ het för dig om du lovar att det stannar mellan oss: jag vet vad piloten heter som släppte de kemiska bomberna på sitt folk.

Jag vet vad hans flygplan heter. Den israeliska regeringen vet vilken adress och vilket telefonnummer han har. Vi vet va­ rifrån han lyfte, när han gjorde det, och vi har en video från när han släppte bomberna. Ändå grälar kristna fortfarande över om sådana här saker har hänt eller inte. Varför låter vi djävulen splittra oss ifråga om politik och åsikter?

Fast mitt ibland allt dubbelspel och all splittring, ser vi Guds enorma handlande i att visa sitt folk kärlek. På palmsön­ dagen 2017 inträffade det en hemsk attack i Egypten. ISIS slog till mot två koptiska kyrkor, och bombexplosionerna dödade 47 personer och skadade åtminstone 109 stycken.3 Det var så många liv som gick förlorade, och så många kroppar som blev lemlästade. Men hur gensvarade ledarna för den koptiska kyrkan? Tro det eller ej, men de tackade ISIS. Du kanske 22

undrar hur det är möjligt efter något så grymt. Först tackade de terroristerna för att de hade skickat 47 personer i famnen på Jesus. I samma stund bomben briserade, såg de som dog Jesus ansikte mot ansikte. För det andra har deras kyrkor varit helt fullsatta sedan den där attacken. Alla som tidigare var lata ifråga om att gå på gudstjänst, rusar nu till kyrkan.

Som om det inte räckte med att tacka fienderna, följde ledarna för den koptiska kyrkan upp det hela genom att säga till ISIS-angriparna: ”Vi älskar er.” De sa till extremisterna att de förstod att de var fångade i en lögn och inte vet vad sanning är. Till sist gick kyrkans ledare ett steg till. De sa: ”Och vi åtar oss att be för er.”4 Det här omsätter Jesu ord från bergspredikan i praktiken: ”Älska era fiender och be för dem som förföljer er. Då är ni er himmelske Fars barn” (5:44–45).

Dessa bröder och systrar i den koptiska kyrkan bevisade sig vara sin himmelske Fars söner och döttrar, och ambassadörer för sin Frälsares kärlek.

För de av oss som är kristna, har döden verkligen förlorat sin udd. Jesus i oss låter oss älska våra fiender och be för dem som vill skada oss. Det här är på grund av att vi kan se den stora bilden. Vi har inte gått vilse i villfarelsens rökridå. Vi vet att för oss är ”livet Kristus och döden en vinst” (Filipperbrevet 1:21). Vi bör inte längre vara rädda för döden. När vår tid är inne, kan vi lyckligt vandra in i den där mörka natten och veta att det eviga livets ljus väntar oss.

Den tredje sanningen vi kan lära oss genom att observera nutida händelser, är att Gud uppenbarar sig själv för männ­ iskor över hela världen. Det pågår en förändring i människors hjärtan, och evangeliet letar sig fram till platser som det aldrig tidigare nått. Det här är ett direkt verk av Guds hand. Jag får hundratals email och meddelanden varje dag från jordens alla hörn – Malaysia, Filippinerna, Japan, Nordamerika, Austra­ 23

lien, Sydamerika, Israel, Europa. Det som så många skriver är att ”Amir, jag börjar få syner”, eller ”Amir, jag fortsätter få sådana här drömmar”. Profeten Joel skrev: Det ska ske därefter att jag utgjuter min Ande över allt kött. Era söner och era döttrar ska profetera, era gamla ska ha drömmar och era unga ska se syner. Ja, över tjänare och tjänarin­ nor ska jag i de dagarna utgjuta min Ande (Joel 2:28–29).

De här människorna som skriver till mig säger att Gud Gud är på gång. har talat till dem på ett tydligt Han talar. sätt och sagt: ”Jag kommer Han kommer snart. snart.” Människor i Kina och Mexiko och Nya Zealand hör alla samma budskap obero­ ende av varandra. Gud är på gång. Han talar. Han kommer snart.

Det är en kontrast som blir tydlig när vi läser tidningarna och tittar på tv-nyheterna. Å ena sidan tycks allting falla ihop.

Nyhetskommentatorerna berättar för dig varenda kväll att vi kommer att gå under allihop, och att en kärnvapenförintelse väntar runt hörnet. Å andra sidan, när vi ser allting genom bibeln lins, faller allting på plats. Tidningsreportrarna kan inte se det. De försöker begripa vad det är som pågår utan att ha förmågan att förstå. Det är som små barn som ska försöka förklara kvantfysik – de har helt enkelt inte förmågan att göra det. Men när vi ser på världshändelser genom bibelns lins, hittar vi nyckeln som öppnar upp sanningen. ”Men vänta”, kanske du säger, ”nyheterna och bibeln är två 24

skilda saker. Nyheterna handlar om nuet. Bibeln är historia och skrevs för tusentals år sedan.” Sant, bibeln är historia. Men bibeln är också hans historia. Det är historien om Guds plan för den här jorden från allra första början och fram till slutet.

På bibelns sidor kommer du hitta det som var, det som är, och det som ska komma. Det du ser hända i många av världens länder idag, är faktiskt hämtat ur bibeln. ”Vänta, Amir, tänker du säga att det står om Ryssland i bibeln?” Ja! ”Står det om Egypten och Etiopien i bibeln?” Ja och ja! ”Iran och Turkiet och Sudan?” Ja, ja och ja! Mycket av det du ser som pågår runt omkring dig, med de växande världsmakterna och deras allierade, är hämtat från sidorna med bibelprofetior.

Hesekiel 38 berättar för oss om Rysslands onda uppsåt när det beskriver hur Ros [SV1917, övers anm] kommer att ledas ner till Israel som om krokar satt i dess käftar. Ros kommer inte ner dit i något fredligt uppsåt, utan för att plundra. Idag är ryssarna de främsta aktörerna i inbördeskriget i Syrien, och de försöker inte ens dölja det faktum att de befinner sig där först och främst på grund av gasen och oljan. Rysslands enda varmvattenhamn som ger tillgång till Medelhavet och Mel­ lanöstern, ligger i Syrien. Det är anledningen till att Ryssland stöttar Bashar al-Assads regering.

Vem är det som Hesekiel säger kommer att bli allierad med Ros? Ingen annan än Persien, som är dagens Iran. Ira­ niernas mål är att stå redo på den syriska gränsen till Israel så att de är redo när attacken väl kommer, att välla in i den judiska staten. I den här ryska alliansen finns också Sudan och Libyen. Ryssarna har länge varit intresserade av oljefälten i Libyen och letar efter möjligheter att nästla sig in i landet.

Olja, gas, Ryssland – det är ingen överraskning att finna dem sammanlänkade igen.

25

De som står på Israels sida mot de här fienderna är Jorda­ nien, och – genom nya och inofficiella allianser – Saudiarabien och Egypten. Till mångas förvåning har saudierna underteck­ nat ett hemligt avtal med Israel som säger att ”om ni vill attack­ era Iran, är ni välkomna att utnyttja vårt flygrum.”5 Saudierna lade till ett förbehåll som lovade att om Israel erkände den här alliansen, skulle de förneka den och fördöma Israel i FN. Talas det om den här hemliga alliansen med Saudiarabien i bibeln?

Nej. Men långt innan den regionen kallades Saudiarabien, kallades den Saba och Dedan. ”Då ska Saba och Dedan och Tarshishs köpmän och alla furstarna fråga dig: ’Har du kommit för att röva? Har du samlat dina skaror för att plundra, för att hämta silver och guld, för att ta boskap och gods, för att ta stort byte?’” (Hesekiel 38:13). Saudiarabien kommer inte att delta i attacken mot Israel eftersom de är allierade. Men Saudiarabien kommer inte heller försöka stoppa den. De kommer att stå vid sidan om och vara redo att samla ihop krigsbytet av det som de antar kommer att vara en förintad nation.

Och vilka är det som står där bredvid saudierna, redo att livnära sig? Köpmännen från Tarshish och alla deras unga lejon – Europa (där Tarshish ligger) och Amerika (den vilda unga nationen som föddes ur Europa). För omkring 2 000, 3 000, till och med 4 000 år sedan, kände Gud till identiteten på spelarna på dagens politiska scen. Han använde dåtidens namn på de länderna, och förklarade exakt vad hans framtida planer var.

TIDENS TECKEN En dag, mitt under sin hektiska verksamhet, tog Jesus en paus. Han lämnade templet, gick igenom en port i Jerusalems murar, och gick uppför Olivberget. Där satte han sig ner för sig själv och tog in utsikten över den heliga staden. Om han 26

tänkte eller bad eller bara njöt av tystnaden, vet vi inte. Det vi vet är att hans ensamma stund inte varade länge. Lärjungarna hade blivit bekymrade över någonting som Jesus nyss hade sagt till dem vid templet. De hade förundrats över templets skönhet, men istället för att stå där och beundra den magnifika byggnaden tillsammans med dem, hade Herren sagt: ”Ni ser allt detta? Jag säger er sanningen: Här ska inte lämnas sten på sten. Allt ska rivas ner” (Matteusevangeliet 24:2).

De bekymrade lärjungarna närmade sig honom för att få några svar. ”Säg oss: När ska det ske? Och vad blir tecknet på din återkomst och den här tidsålderns slut?” (vers 3).

Istället för att avvisa dem eller vädja till dem att han be­ hövde lite ”ensamtid”, gav Jesus dem ett fantastiskt svar. Jesus berättade för dem att människor skulle komma att försöka lura dem och hävda att han hade återvänt. Krig och rykten om krig gör människor omskakade, men lärjungarna skulle inte vara rädda. ”Folk ska resa sig mot folk och rike mot rike, och det ska bli svält och jordbävningar på många platser. Men allt detta är bara början på födslovåndorna” (verserna 7–8) Världen kommer att bli våldsam och farlig, sa Jesus, men det är bara början.

Se dig omkring i världen idag. Beskrev Jesus nyss vår tid?

Jordbävningsaktiviteter fortsätter att öka. Bara under de senas­ te sex åren har vi sett stora vulkanutbrott från Etna (Italien), Gunung Sinabung (Indonesien), Kelut (Indonesien), Ontake (Japan) och Calbuco (Chile). År 2018 fick Volcán de Fuego i Guatemala utbrott och 190 människor dog. Senare samma år fick den ökända Pulau Anak Krakatau utbrott, vilket orsakade en tsunami som dödade nästan 450 människor och skadade över ytterligare 14 000.6 Hungersnöd fortsätter också att sprida sig. FN har förklarat att det råder svälttillstånd i Sydsudan, Je­ men, Nigeria och Somlia.7 Den här desperata matbristen beror 27

inte på väderförhållanden, utan är till största delen resultatet av stegrande korruption. Allt det som Jesus beskrev existerar idag i vår värld, och det ökar alltmer i intensitet.

Hur mår du när du tittar på nyheterna? Blir du nervös?

Ligger du vaken om nätterna och oroar dig? Jag vill berätta för dig att det inte finns någon anledning att ligga sömnlös.

Jag bor i ett väldigt tryggt land. Men jag bor också i ett land som är hatat av de flesta runt omkring. Det har hänt många gånger att jag blivit avbruten om dagarna av en app på min telefon som meddelar mig när raketer skjuts från Gaza eller Västbanken och in i Israel. Föreställ dig att raketer regelbundet skjuts in över dina gränser och in i ditt land. Trots det sover jag som ett barn om nätterna. Min frid kommer från det faktum att även om en raket skulle råka ta sig igenom missilförsvaret Iron Dome och landa på taket till vårt hus, skulle min familj och jag vakna upp hos vår Frälsare. Och i den kommande tiden, när Ryssland till sist bestämmer sig för att ta det som tillhör Israel, kan de släppa hur många bomber de vill på mitt hus. Min familj och jag kommer inte att vara där. Vi kommer vara sysselsatta med att testa våra nya kroppar tillsammans med resten av den uppryckta kyrkan.

Det är dystra nyheter och världen är på väg utför. Bibeln säger att ni inte ska hänga med era huvuden i sorg när ni ser allt det här hända. Titta upp istället – er förlossning är nära.

Gör det dig glad? Det borde det göra. Jesus kommer tillbaka för sin kyrka, och vi kan möta honom bland molnen vilken dag som helst.

28