Dag för dag - titta i boken

DAG FÖR DAG (

Kyrkohistoriskt kalendarium

Carl-Erik Sahlberg

www.semnos.com 1

DAG FÖR DAG Kyrkohistoriskt kalendarium Carl-Erik Sahlberg Copyright © 2019 Carl-Erik Sahlberg Utgiven av Semnos Förlag Omslag: Eduardo Souza Författarfoto: Rickard L. Eriksson Tryck: UAB Balto, Litauen 2019 ISBN: 978-91-88771-62-9 2

FÖRORD ”Lovad vare Herren, dag efter dag bär han oss”.

(Ps. 68:20)

När jag var seminarielärare i kyrko- och missionshistoria i Tanzania på 1980-talet började jag, till en början mest som en rolig hobby, att samla viktiga händelser, som hänt under ett år. Till min egen förvåning fann jag, att nästan hela årets dagar kunde täckas av sådana viktiga händelser. Väl återkommen till Sverige har jag fortsatt med denna hobby och så småningom kunnat täcka alla dagar under ett år.

Jag har förstås konsulterat många källor som t.ex. Fredrik Dahlboms kyrkokalender, P.A. Engelharts helgonkalender, Göran Beijers serie i Svensk Pastoraltidskrift och Kjell O. Leijons bidrag ”Helgonhistorik och kalendarium i svensk-evangelisk tradition” i Tro och Tanke 1998:4. Mest har jag dock byggt på uppgifter som jag bara kommit över i svenska handböcker och tidskrifter. Wikipedia har ju också god information om vad som i historien hänt under alla dagar på ett år.

I det här kalendariet har jag velat lyfta fram dramatiska och avgörande – ibland komiska – händelser och inte födelse- och dödsdagar.

Sådana finns med i noterna under varje dag. Ett problem med t.ex. helgonkalendrar är ju också att datumen kan vara osäkra.

3

Om det finns något anslag i mitt kalendarium som inte så ofta finns i andras, så är det händelser från modern kyrkohistoria och också en hel del från missionshistorien, inte minst Afrika.

Kalendariet innehåller segrar och nederlag, framgångar och besvikelser för enskilda och för kyrkan i stort. Även för dem och oss har psaltarorden aktualitet och bärighet: ”Lovad vare Herren, dag efter dag bär han oss”. (Ps. 68:20) Carl-Erik Sahlberg Marangu, Tanzania den 20 augusti 2019

4

JANUARI 15 januari 1981

Polskfödde påven Johannes XXIII (Karol Woytyla) tar den 15 januari 1981 i Vatikanen emot varvsarbetaren Lech Walesa, ledare för rörelsen Solidaritet, starkt motarbetad av den kommunistiska regimen. Påvens stöd till rörelsen menar man bidrog till den jordskredsseger Solidaritet vann i det polska valet 1989 och sedermera blev Walesa landets president – och kanske bidrog påven även till kommunismens sammanbrott.

5

6

1 januari 2000 (

Svenska kyrkan skiljs denna dag, när det nya året och det nya mil-

leniet går in, från staten. Därmed har Sverige inte längre någon officiell statskyrka och Svenska kyrkan blir ett trosförbund på lika villkor med övriga i landet. Processen hade pågått länge och med tiden synts alltmera naturlig. 1958 hade en utredning tillsatts av den socialdemokratriska regeringen som år 1968 framlade sitt förslag om förändrade relationer med fyra huvudförslag – bevarat samband, bevarat samband med reformer, fri kyrka men med statens hjälp att ta in kyrkoavgifter (f.d kyrkoskatt) och fri kyrka utan statens hjälp att ta in kyrkoavgift. 1991 upphörde kyrkans folkbokföring och överfördes till Försäkringskassan. Kyrkomöte och riksdag beslöt år 1995 om förändrade relationer, vilka alltså trädde i kraft denna dag.

Beslutet denna dag innebär, att kyrkolagen, som tidigare beslutats av riksdagen, ersätts av kyrkoordningen, som kyrkomötet beslutar om.

Kyrkoskatten försvinner och ersätts av en kyrkoavgift. De förändrade relationerna innebar en större makt hos de lokala församlingarna och deras kyrkoråd, vilket många menade bidrog till en ökad politisering av kyrkan. Den blev inte friare. Den kom bara i andra händer.

404 – De sista romerska gladiatorspelen genomförs och förbjuds sedan i det nu officiellt kristnade romarriket.

1484 – Den schweiziske reformatorn Ulrich Zwingli föds.

2 januari 1492 (

Efter åtta månaders belägring kapitulerar det sista muslimska fäs7

tet i Spanien, nämligen Granada. Det betyder att på sikt skulle de muslimer, som funnits i Spanien sen 700-talet, fördrivas från den Iberiska halvön. Tacksägelsemässor firades på många håll, t.o.m. i London. Glad var nog också Kastiliens 40-åriga drottning Isabella, som vid belägringens början avlagt ett löfte om att inte byta kläder förrän Granada fallit. Nu efter åtta månader kunde hon alltså sätta på sig rena kläder och därmed fira segern! Mer seriöst menar man, att muslimernas utdrivande tillsammans med Columbus’ upptäckt av Västindien samma år, bidrog till den spanska halvöns uppvaknande, politiskt och religiöst. Under det spännande 1500-talet kommer ju Spanien-Portugal och den katolska kyrkan där att spela en framträdande roll.

1629 – Christian Scriver, författare av den mycket spridda andaktsboken ”Själaskatt”, föds.

1921 – Waldemar Rudin, professor i exegetik med drag av mystik, avlider.

1963 – Den s.k. ”religiösa hörnan” sänds i svensk TV med bl.a.

Lapplisa, Artur Erikson, Jan Sparring och John Hedlund. Det var förmodligen den första gången andliga gudstjänstinslag förekom i profana TV-program.

3 januari 1521 (

Denna dag utfärdar påven Leo X bannbullan ”Decet Romanum Pontificem”. Bakom den latinska formuleringen döljer sig en exkommunikation (bannlysning) av den då 37-årige katolske professorn i Wittenberg, Martin Luther. Bannbullan var ett svar på att Luther den 10 december föregående år offentligt bränt påvens hot om 8

bannlysning, ”Exsurge Domine”, vilket i sin tur var påvens negativa reaktion på Luthers tre småskrifter under 1520 – ”An den Christlichen Adel”, ”De Capitivitate ecclesiae” och ”Von der Freiheit eines Christenmenchen”. Från denna Januaridag levde Luther i princip under dagligt hot om att bli döda, även om bannlysning vid denna tid förlorat mycket av sin kraft. Lite märkligt kan man tycka, att Leo X, som utfärdat bullan, som ställde Luther under dödshot, själv avled samma år – hur man nu ska tolka det.

1537 – De schmalkaldiska artiklarna, som avfattats av de protestantiska furstarna i Tyskland, presenteras.

1962 – Påven Johannes XXIII bannlyser den kubanske ledaren Fidel Castro p.g.a. dennes negativa attityd till kyrkan.

4 januari 1543 (

Luthers famösa skrift ”Von Juden und Ihren Lügen” (Om judarna

och deras lögner) utkommer denna dag – till dåtida och nutida Luthervänners skam. Boken chockerade med tanke på att en del av Luthers tidigare uttalanden om judarna varit fyllda av stark medkänsla såsom t.ex. detta: ”Vill vi hjälpa dem får vi inte tillämpa påvelagen på dem utan istället den kristna kärlekslagen, och vänligt acceptera dem och låta dem arbeta och förtjäna sitt levebröd ... Vad gör det om en del av dem inte vill ge med sig? Vi är ju faktiskt inte bra kristna allesammans”. Fast nu kallade han judarna ”baksluga ormar, lönnmördare och djävulsbarn” och när man mötte dem kunde man säga: ”Där går en livs levande djävul!” Luther frågade vad man nu skulle göra med dessa judar. Jo: ”för det första skall man bränna upp deras synagogor och skolor och detta skall man göra till vår Herres och kristendomens ära, på det att Gud måtte se att vi är kristna ... För 9

det andra må deras hus rivas och förintas. De bör inkvarteras i stall som zigenare. ... För det tredje bör man ta ifrån dem deras böcker.

För det fjärde bör rabbinerna vid dödsstraff förbjudas att undervisa.

För det femte bör de inte få röra sig fritt ... för det sjätte bör de inte längre få ta ränta. De pengar man tar ifrån dem bör användas till hjälp åt judar som låter döpa sig”.

1881 – Peter Fjellstedt, känd svensk missionsman och grundare av bl.a. Fjellstedtska skolan i Uppsala, avlider.

5 januari 1944 (

Denna vintermorgon hittas den danske prästen och författaren Kaj

Munk skjuten i vänstra tinningen i Silkeborg i mellersta Jylland, liggande framstupa i snön med sin Bibel i handen. Den modige Munk, präst på Vedersö på västjylland, hade länge retat gallfeber på den nazistiska ockupationsmakten. Den 5 december 1943 hade han förbjudits att predika i den stora Heligaandskyrkan i Köpenhamn men hans predikningar spreds ändå illegalt av den danska motståndsrörelsen. Den 4 januari, vid 19:30-tiden, kom fyra män till prästgården i Vedersö, där Munk fanns med hustru Lise och fem barn. Morgonen därpå hittades han så mördad i Silkeborg, några mil från Vedersö.

459 – Simon Styliten, syrisk asket, avlider. (Andra källor uppger årtalet 466)

6 januari 1542 ( 10

Denna dag når den jesuitiske missionären Francis Xavier staden

Goa i Indien. Xavier kom som representant både för den portugisiske kungen och påven. Goa var vid den här tiden en stor stad under portugisisk överhöghet. De moraliska förhållandena i staden lämnade dock mycket i övrigt att önska. Ogifta portugiser hade inlett förhållanden med indiska kvinnor. De barn som kom till lämnades utan tillsyn och kristen fostran. Xavier tillbringade några månader där i ett försök att reformera förhållandena men drog sedan vidare mot Japan och Kina. Han dog där i Fjärran Östern 1552 och betraktas som en av de största missionärerna i hela kyrkohistorien.

1493 – Olaus Petri, den svenske reformatorn, föds.

1835 – Svenska Missionssällskapet grundas.

7 januari 1759 (

En dag befinner sig Philip Quaque på ett slavskepp från Västafrika

tillsammans med många andra, avsedda för samma grymma öde – att bli slavar i Europa eller Amerika. Då attackeras plötsligt slavskeppet av ett brittiskt skepp, slavarna fritas och förs till Sierra Leone, där engelsmännen skapat en frikoloni. Philip placeras i en skola, som drivs av högkyrkliga ”Society for the Propagation of the Gospel” (SPG). En av lärarna heter Thomas Thompson, som lär Philip och hans kamrater läsa, räkna, skriva – men också grunderna i kristen tro. Denna januaridag döps Philip och man kan gissa, att det finns ett leende i Thomas Thompsons ansikte. Sex år senare, hade Quaque studerat dithän, att han kunde prästvigas och blir i historien känd som den förste afrikanske prästen i modern tid.

11

1692 – August Herman Francke, en av pietismens förgrunds gestalter, kommer denna dag till Halle, där han bl.a. kommer att skapa ett flertal barmhärtighetsinstitutioner.

1715 – Franz von Fénelon, fransk uppbyggelseförfattare, föds.

1907– Lewi Pethrus, 22-årig baptistpastor i Lidköping, läser för första gången om pingstväckelsen i Oslo och beslutar sig för att åka dit.

1918 – Exegeten Julius Wellhausen avlider.

1940 – Predikanten och sångförfattaren Carl Boberg, mannen bakom ”O store Gud”, avlider.

8 januari 1958 (

Igår lärde vi känna Philip Quaque, den afrikanske slavpojken, som

blev den förste afrikanske prästen i modern tid. I dag stannar vi kvar i Quaques trakter – Västafrika. Denna dag avslutas nämligen i Accra i Ghana Internationella Missionsrådets konferens, som pågått sedan den 28 december. Konferensens viktigaste beslut var att upplösa sig själv som en självständig organisation och uppgå i Kyrkornas Världsråd. Detta skedde officiellt i samband med den tredje generalförsamlingen i New Delhi 1961. Att Internationella Missionsrådets sista konferens hölls i Ghana i Afrika var signifikativt för den förskjutning av den globala kyrkan under 1900-talet från den nordatlantiska sfären i Europa och Amerika till Asien och Afrika.

1560 – Kalvinisten Johann Laski, verksam i Polen, avlider.

1642 – Vetenskapsmannen Galileo Galilei avlider.

12

9 januari 529 (

Denna dag grundar Benedict av Nursia klostret Monte Cassino i

Kampanien i Italien. Den orden han grundade, ”Benedikterorden” (O.S.B.), kom att förutom lydnad och kyskhet även betona arbetets betydelse. I och kring klostret bedrevs därför åkerbruk och hantverk av olika slag. Klostrets motto: ”Ora et labora”, bed och arbeta, kom att fungera nästan som en färdriktning för klosterrörelsen i väst, som kom att bli mera aktiv i evangelisation, diakoni och samhällsbygge än klosterrörelsen i öster. Benediktinerna kom t.ex. att få mycket stor betydelse för kristnandet av Europa. Klostret Monte Cassino förstördes av langobarderna i slutet av 500-talet men återuppbyggdes 720.

1825 – Första söndagsskolan börjar i Hamburg.

10 januari 1768 (

Ärkebiskopen av Canterbury, William Laud, avrättas denna dag,

anklagad för högförräderi mot kung Charles I men också för katolska tendenser i det anglikanska England. Sant är att Laud under sin tid som ärkebiskop (från 1633) infört en del katolska ceremonier och på katolskt sätt betonat episkopatets ställning. Detta var farligt i ortodoxins 1600-tal, där varje stat ville försvara och bevara sin religiösa egenart efter reformationstidens konvulsioner. Det och hans teologi ansågs av hans fiender ha katolska inslag. I detta 1600-tal, så fyllt av religionsstrider, anklagades Laud för att vara ”smygkatolik” och ”papist” och då ledde anklagelserna till dödsdomen denna dag.

13

1778 – Jacob Otto Hoof, senare känd väckelsepräst, föds i Sätila på gränsen mellan Halland och Västergötland.

1800 – L.L. Laestadius, ledare för den laestadianska rörelsen, föds.

1890 – Grundaren av gammalkatolska kyrkan, Ignaz von Döllinger, avlider.

11 januari 1946 (

Enver Hoxha, kommunistledare sedan 1944, utropar denna dag

Albanien till kommunistisk folkrepublik med sig själv som diktator.

På känt kommunistiskt vis angreps kyrkorna och redan följande år, 1945, konfiskerades många av kyrkornas jordegendomar. 1946 förbjöds Jesuitorden och året därpå franciskanerna. Partiet uppmuntrade ateistisk utbildning och efter den 6 februari 1967 stängdes alla drygt 2 000 kyrkor och moskéer i landet. Religiösa namn på städer, samhällen och personer förbjöds. Vatikanen räknade med att av de 300 präster som verkade i landet före det kommunistiska makt övertagandet hade endast 30 överlevt. Albanien skröt med att vara världens första ateistiska stat. Med tanke på denna massiva ateistiska propaganda är det ju bara en ödets ironi, att just ur det folket kom en av 1900-talets mest beundrade andliga ledare – moder Teresa (av albansk härkomst från Skopje)!

1327 – Mystikern Mäster Eckhart avlider.

1810 – J.L.Krapf, pionjär för modern mission i Östafrika, föds.

1871 – Första evangeliska kyrkan i Rom öppnas.

14

12 januari 1726 (

Konventikelplakatet, som införs denna dag, förbjuder konventiklar, bönesamlingar, i andra lokaler än i kyrkan med undantag för familjeandakter i hemmen. Plakatet var i första hand riktat mot pietismen men även mot de frikyrkliga tendenser, som upplevdes som ett hot mot det kyrkliga enhetssamhället. Konventikelplakatet fick många svenskar att emigrera, främst till USA. Det upphävdes 1858.

13 januari 1691 (

Kväkarrörelsens grundare George Fox avlider denna dag i full fri-

het i London efter att under en stor del av sitt liv fått sitta i fängelse för sin tro. Den rörelse Fox grundade, ”The friends” (Vännerna, också ”Kväkarna”), var bl.a. pacifister och vägrade militärtjänst. De vägrade också ta av sig hatten för överhetspersoner och anklagade 1600-talets anglikanska prästerskap för förmynderi men även dålig moral, t.ex. alkoholmissbruk. Kväkarna blev därför motståndare till en kyrkoorganiserad religiositet. Fox menade, att Gud kunde tala till varje kristen och att andlig kunskap inte var bunden vid kyrka och prästerskap. För detta fick Fox sitta fängslad ett otal gånger innan Toleransakten 1689 gav religionsfrihet för alla kyrkor.

367 (ca) – Hilarius av Poitiers, en av de viktigaste missionärerna i nuvarande Frankrike, avlider.

533 – Remigius av Reims, biskopen som bl.a. döpt den frankiske kungen Klodvig 496, avlider.

15

1635 – Philip Jacob Spener, en annan av pietismens förgrundsgestalter, föds.

1818 – Zacharias Topelius, författare till bl.a. en del psalmer, föds.

14 januari 1909 (

En vakt sover djupt i sitt hem i Valparaiso i Chile. Plötsligt hör han i

drömmen Jesus tala till honom: ”Vakna! Jag vill tala med dig. Gå till din pastor och säg åt honom att samla de mest andliga personerna i din metodistförsamling. De ska be varje dag och jag ska döpa dem i eld”. Vakten vaknade och gick lydigt drömmens budskap till metodistpastorn på platsen. Denne trodde på vad vakten upplevt och samlade en grupp människor till bön varje eftermiddag klockan fem. I mitten av april utbryter en väckelse och därmed hade pingströrelsen etablerats för första gången i Sydamerika, där idag en stor del av kyrkorna, främst de protestantiska, är påverkade av den. I Chile t.ex. blev pingströrelsen med tiden den största protestantiska kyrkan i landet.

1875 – Albert Schweitzer, legendarisk missionsläkare i Gabon, föds.

1892 – Martin Niemöller, en av motståndsmännen mot naziregimen, föds.

1925 – Biskop Gottfrid Billing avlider.

1959 – Eyvind Berggrav i Oslo, en av de mest aktiva motståndsmännen mot den nazistiska ockupationen i Norge, avlider.

16

15 januari 1981 (

Polskfödde påven Johannes XXIII (Karol Woytyla) tar denna dag

emot den polska fackföreningsrörelsen Solidaritet i Vatikanen. Den polska gruppen leds av Lech Walesa, en av ledarna för den strejk som utbrutit vid Leninvarvet i Gdansk sensommaren innan. Solidaritet behövde förmodligen ingjutas mod av sin landsman och påve i ett år, som kom att bli mycket turbulent. Den 13 december förbjöds nämligen rörelsen av landets kommunistiska regim och tiotusentals arbetare internerades, bl.a. Lech Walesa. 1988 tilläts dock rörelsen verka igen och i valet 1989 vann rörelsen en jordskredsseger och året därpå blev Lech Walesa Polens president.

1559 – Elizabeth I kröns till drottning av England i Westminster Abbey.

1866 – Svenske ärkebiskopen Nathan Söderblom föds i Trönö i Hälsingland.

1929 – Martin Luther King, den färgade pastorn och medborgarrättskämpen, föds.

16 januari 1528 (

Domprosten i Zürich, Ulrich Zwingli, försvarar från den 6 till

den 26 januari skickligt varje dag de s.k. bernteserna. Dessa var ursprungligen skrivna av andra men reviderade och publicerade av den lärde Zwingli. Så skickligt försvarade han sina teser, att den 17

protestantiska segern var total och ”zwinglianismen” spred sig från de tre tyska kantonerna Bern, Zürich och Basel ut över landet. Zwingli var detta år 42 år gammal, född i den vackra alpbyn Wildhaus nyårsdagen 1484. Pappan var en rik bonde och Ulrich fick möjligheter att studera teologi i Basel och Wien. Han prästvigdes 1506 och blev som 35-åring domprost i Zürich. Under den tiden influerades han av Luthers reformtankar och Zwingli blev den förste och störste reformatorn i Schweiz före Jean Calvins framträdande i Genève några årtionden senare.

1120 – Konciliet i Nablus avfattar den första konstitutionen för det Palestina, som korsfararna nu intagit.

1545 – Georg Spalatin, som brukar betecknas som Sachsens reformator och som var en av dem, som förmedlade kontakter till Luther på slottet Wartburg, avlider denna dag drygt ett år före Luther.

1794 – Edward Gibbon, känd för sin historia om det romerska rikets uppgång och fall, avlider.

17 januari 1562 (

Den franska katolska drottningmodern Katarina de Medici utfärdar

denna dag ett toleransedikt, enligt vilket de franska protestanterna (mest kalvinister) under vissa restriktioner får rätt att fira egen gudstjänst. Redan den 1 mars bryts dock denna överenskommelse av den katolske hertigen Frans av ätten Guise och Frankrike kastas in i ett blodigt religiöst inbördeskrig mellan katoliker och protestanter. Detta krig kommer att vara i 36 år fram till 1598 och går under namnet ”hugenottkrigen”. Under detta krig beräknar man, att 18

över en halv miljoner protestanter flydde till England och Amerika.

Många av dem var duktiga hantverkare och driftiga affärsmän, som Frankrike på detta sätt förlorade.

356 – Antonius, den mest kände av de tidiga egyptiska eremiterna, avlider.

395 – Kejsar Theodosius, som gjorde kristendomen till statsreligion i romarriket, avlider.

1789 – Johann August Neander, känd kyrkohistoriker, föds.

18 januari 1529 (

Denna dag utkommer Luthers lilla katekes. Luther hade på sina

predikobesök i församlingarna tyckt sig märka en stor okunskap om vad kristen tro är och innebär. För att hjälpa dessa människor att inhämta de viktigaste delarna av kristen tro utgav han denna troslära med frågor och svar. Dessa skulle läras utantill. Katekesen behandlar fem huvudstycken – Tio Guds bud, Trosbekännelsen, Fader vår, Dopet och Nattvarden. I den ursprungliga upplagan fanns även med Hustavlan, husfaderns andakt, bikten och bordsbönen. Katekesen kom att användas vid konfirmationsundervisning och husförhör. I den svenska folkskolan användes den fram till 1919. Katekesen måste betecknas som en stor pedagogisk nyskapelse för sin tid.

1260 – Mäster Eckhart föds.

1822 – Prästen Theodor Fliedner kommer till Kaiserwerth, där han kommer att utföra en stor diakonal gärning.

19

19 januari 1733 (

De första herrnhutiska missionärerna avseglar till Grönland denna

dag. Där fanns dock sedan tidigare en dansk-norsk mission, ledd av Hans Egede, som med sin familj verkat där sen början av 1720-talet.

Greve Nikolaus Ludwig van Zinzendorf, herrnhutismens grundare, hade i Köpenhamn mött två eskimåer år 1731, som döpts av Egede och han beslöt att sända en grupp herrnhutiska missionärer dit.

Ledare för gruppen blev timmermannen Christian David och man anlände till Grönland i maj 1733. Som ibland sker, kom det till en konfrontation mellan den gamla ”etablerade” missionen och den nya. Herrnhutarna anklagade Egede för att vara ”kolonialist” och för att ha föga evangeliskt ljus över sitt arbete. Herrnhutarna lämnade Grönland år 1900.

1563 – Heidelbergkatekesen, kalvinismens trosdokument, utkommer.

20 januari 1918 (

Ryska revolutionen, som efter västerländsk tideräkning brutit ut den

8 mars 1917, förde en närmast socialdemokratisk regering till makten, ledd av Alexander Kerenskij. I början av november – fortfarande efter västerländsk tideräkning – tog bolsjevikerna (kommunisterna) makten, ledda av Vladimir Lenin. I samma månad hade socialdemokraterna vunnit absolut majoritet i den ryska riksdagen. Natten mellan den 18 och 19 januari 1918 tvangs de dock bort, efter att ha vågat sitta 15 timmar under bolsjeviksoldaternas bössmynningar. Därmed 20

var efter tsarens envälde vägen öppen för kommunisternas envälde.

Som ett av sina första beslut tog kommunistregeringen denna dag den 20:e beslutet om skilsmässa mellan kyrkan och staten. Den ortodoxa kyrkans egendom tillföll med omedelbar verkan staten.

21 januari 1527 (

Bland Ulrich Zwinglis anhängare i Zürich märktes tidigt också

baptistiska strömningar, första gången 1523, då Balthasar Hubmaier, en tidigare präst, delgett Zwingli sina tvivel rörande barndopet. 1524 hade personer som Hans Grebel och Feliz Manz öppet gett uttryck för en baptistisk dopsyn. Detta ledde nu till öppen debatt i frågan i Zürich under januari 1525, där myndigheterna beslöt att alla barn skulle döpas och att de, som ännu inte döpt sina barn, måste göra det inom en vecka. Annars måste hela familjen lämna Zürich och all deras egendom konfiskeras.

Baptistiskt sinnade fortsatte dock att samlas och denna dag är de samlade i Maria Manz’ hem i Zürich – Konrad Grebel, Ludwig Hätzer, Andreas Rem, Felix Manz och f.d. katolske munken Georg Blaurock. Den senare var övertygad om att han behövde döpas som vuxen och vid samlingen denna dag bad han Grebel att göra det. Så gjorde Grebel och därmed är det första s.k. troendedopet i modern tid ett faktum.

1800 – Theodor Fliedner, skapare av diakonissanstalten Kaiserswerth 1836, föds.

1802 – Adolphe Monod, konservativ kalvinsk teolog, föds.

21