Issuu

FÖRORD

ag hade förmånen att producera tio bibelstudieprogram för Kanal 10. Ämnet var ”Jesus” och efter inspelningarna föddes en längtan att utveckla förkunnelsen och ge ut en bok i samma ämne. Jag har levt med Jesus i hela mitt liv. Född och uppvuxen i en predikantfamilj hörde jag om Jesus både hemma och i kyrkan. I söndagsskolan lärde jag känna Jesus utifrån evangeliernas berättelser. Som predikant och pastor har jag predikat och undervisat om Jesus och i själavården har jag funnit att namnet Jesus rymmer en kraft som helar och förvandlar. När jag skulle skriva boken kände jag osäkerhet och respekt inför ämnet. Hur skulle jag kunna skriva en relevant bok om Jesus, som sade sig vara Guds son och världens Frälsare. Genom Honom skapade Gud världarna och Han är Guds härlighets återsken och nu sitter Han på Faderns högra sida i himlen. Jag har skrivit böcker om den kristna församlingen, om andlig tillväxt och utveckling, om den yttersta tiden, om mission och kristen bön, men inför uppgiften att skriva en bok om Jesus kändes det annorlunda. När jag bad och reflekterade över saken, kom jag att tänka på att Jesus som Guds son och Skapare samtidigt var min vän. Under hela mitt liv har jag levt tillsammans med Jesus och 7

efter bästa förmåga har jag tjänat honom och prisat honom. När jag förstod att Jesu storhet och Hans eviga majestät inte hindrade mig att ha en personlig kontakt med honom växte min frimodighet att skriva boken. Att vandra med Jesus i den sista tiden innebär att vandra tillsammans med Guds son och världens Frälsare och ha närkontakt med församlingens huvud och Herre. Det kristna livet stannar inte vid ett kristet kulturbygge eller ett kyrkligt etablissemang. Vandringen med Jesus handlar om kristen tro på det personliga planet och därmed blir relationen med Jesus vardagsnära. Den stannar inte i kyrkliga och teologiska rum eftersom den gestaltas i det vardagliga livet. I alla tider har människor vandrat med Jesus, men i den sista tiden blir denna vandring speciell eftersom vandringen sker i en ond och antikristlig tid. Därför måste lärjungarna vandra nära Jesus för att beskyddas från den ondska som annars frestar Guds folk till en vandring på distans. Owe Lindeskär

kapitel 1

GUDS FOLK VANDRAR TILLSAMMANS MED JESUS

et kristna livet kan uttryckas som en vandring. Vandringen sker tillsammans med Jesus och den börjar genom pånyttfödelsens under. Förutsättningen för att kunna vandra tillsammans med Jesus är att man tillhör honom och i lydnad vandrar tätt i hans fotspår. Ingen kan vandra med Jesus på egna villkor. Den egna agendan har drunknat i dopets vatten och vandraren har uppstått till ett nytt liv i harmoni med Herren, hans Ord och hans Ande. Vandringen med Jesus har uttryckts genom kristna sånger, böcker, poesi och konst. I skiftande tider och miljöer har människor valt att följa Jesus och efterföljelsen har skapat en relevant och verksam tro. Vandringen tillsammans med Jesus startar vid Jesu kors där pånyttfödelsens under sker och målet för vandringen är den eviga himmelska världen. Vandringen tillsammans med Jesus kan vara svår och när Jesus själv beskriver den väg vi skall vandra är den smal och porten trång. Tillsammans med 9

Jesus färdas vi inte i motorvägsfart. Vi åker inte med moderna hastighetståg. Tillsammans med Jesus går vi ett steg i taget. Jesus kallade sina lärjungar till en vandring i ”sakta mak” där ingenting flög hastigt förbi. På deras vandring fanns tid att se både fåglar och blommor. De som kör med gasen i botten missar fåglarna och blommorna. Vandringen med Jesus blir till en livets utveckling i ett lärjungaskap som tar ett steg i taget. När kristen tro präglas av stress och brådska lutar livet mer mot en motorväg än en stilla vandring. I tiden för Jesu återkomst till jorden vandrar människor tillsammans med honom, utan att se honom fysiskt. Vandringen sker i tro och Bibeln är full av vittnesbörd om dessa trosmänniskor som vandrade tillsammans med Herren. Tiden för Jesu återkomst blir en svår tid. Tidsandan blir ond och präglad av demonisk identitet och den blir antikristlig, antisemitisk och egoistisk. För att överleva denna svåra tid kallas lärjungarna att vandra nära Jesus och därmed beskyddas av Hans ljus och Hans härlighet. De kristnas vandring i den sista tiden får aldrig stanna vid en kyrklig eller religiös identitet. Vandringen är Kristuspräglad och detta måste påtalas i en tid då kyrkan frestas att marginalisera Jesus. De troendes frestelse innebär att vandra med Jesus på distans. Vandringen fortsätter men inte nära och överlåten. När vandringen med Jesus präglas av distans uppstår problem. Då förlorar vandraren närhet och innerlighet med Jesus och i förlängningen byts heligheten ut mot kyrklighet, religiositet och världslig vishet. Vandringen med Jesus har en startpunkt och ett mål. För att nå vandringens slutmål måste vandraren gå nära Jesus och genom tro och överlåtelse låta sig guidas av Honom. 10

Bibeln berättar om en gudsman som hette Hanok och som vandrade med Gud och när vandringen var fullbordad tog Gud honom hem till sig. En annan troshjälte var profeten Elia som vandrade tillsammans med sin lärjunge Elisa från den ena orten till den andra och när vandringen var fullbordad åkte Elia till himlen i en eldsvagn medan lärjungen fick Elias mantel kastad över sig själv, sitt liv och sin kallelse. Sedan fortsatte Elisa vandringen tillsammans med Gud. Han hade bett om en dubbel arvslott av den Ande som Elia hade och han fick bönesvar. Han fick genom sin tro se dubbelt så många under som Elia hade upplevt. Av detta kan vi lära följande; den som vandrar nära intill Jesus får lärjungar som växer och mognar för att själv kunna vandra med Jesus. Då kan det vara nyttigt att fråga sig själv hur många lärjungar som väljer att följa i mina fotspår. En andlig ledares största belöning är inte framstående positioner i kyrkliga hierarkier, utan i antalet lärjungar som valt att i förtroende följa sin ledare. Här är Jesus vårt föredöme. Han började med tolv lärjungar som följde honom under drygt tre år. I dag är det miljontals lärjungar som frivilligt följer Honom. Ingen gång ägnade sig Jesus åt ett manipulativt ledarskap med hjärntvätt och tvång. Genom hela historien har människor valt att följa Jesus och därmed har de utvecklat en personlig överlåtelse och ett tydligt lärjungaskap. Principerna för denna vandring är samma i dag som tidigare, men under den sista tiden blir tidsandan ond och närheten till Jesus nödvändig för att bli en andlig segervinnare.

kapitel 2

VANDRA MED JESUS – EN PERSONLIG RELATION

andringen tillsammans med Jesus innebär en nära relation med Honom. Ingen vandrar med Jesus som en främling. En djup vänskap mellan de båda uppstår och vandraren lär känna Jesus och påverkas av honom. Inom äktenskapet vandrar man och kvinna tillsammans och lär känna varandra och på liknande sätt vandrar lärjungen tillsammans med Jesus för att lära känna Honom. Äktenskapet börjar genom en vigselakt där de båda inför Gud och människor vigs till en livslång vandring tillsammans. På ett liknande sätt förenas vandraren tillsammans med Jesus i det kristna dopet. Genom dopet begraver människan sin synd och uppstår till ett nytt liv för att vandra tillsammans med Jesus. Vandringen med Jesus är livslång och fortsätter efter döden eftersom döden är besegrad och en evighet tillsammans med Jesus väntar. Följande rubriker är viktiga lärdomar som gäller den personliga relationen med Jesus. 13

Ta emot Honom Som ni tog emot Kristus Jesus Herren, så lev i Honom, rotas i Honom, uppbyggs i Honom och befästs i tron. Kol 2:6–7

Medlemmarna i den kristna församlingen i staden Kolosse hade tagit emot Jesus. Genom detta mottagande uppmanades de att leva med Jesus, rotas och uppbyggas i Honom så att deras tro kunde befästas i den Kristus de hade tagit emot. Alla gåvor som Gud ger måste tas emot frivilligt. Människan kan säga ja eller nej till de gåvor Gud erbjuder. Aldrig någon gång uppträder Jesus manipulativt för att tvinga folk att ta emot Honom. Sådant bedrägligt ledarskap finns bland sekternas ledare. Jesus säger sitt ”följ mig”, sedan lämnar han beslutet åt den enskilde. Den kristna församlingen i Tessalonika tog emot Jesus genom att omvända sig från sina avgudar och vända sig till den levande och sanne Guden. Ni blev våra efterföljare, ja Herrens, när ni tog emot ordet med glädje som som den helige Ande ger. 1 Tess 1:6 Själva berättar de om hur vi blev mottagna av er och hur ni omvände er från avgudarna för att tjäna den levande och sanne Guden och vänta hans son från himlen. 1 Tess 1:9–10

Dessa nyfrälsta hade tagit emot ordet och därigenom omvänt sig till Gud. Deras omvändelse ledde till att de fick ett nytt perspektiv som innebar att avgudarna hamnade bakom deras 14

rygg. I omvändelsens process lämnar man något för att erövra något nytt. I denna text ser vi att de lämnade avgudarna för att ta emot den levande och sanne Guden. På pingstdagen skedde undret då Gud gav sin heliga Ande till bedjande lärjungar i Jerusalem. Först när de tog emot Anden blev den till nytta och välsignelse. Anden måste mottagas och det sker genom tro. (Gal 3:5) Jesus är given till oss alla. Han är Guds stora gåva, men han tvingar sig inte på oss. Han erbjuder en livsvandring till den som tar emot honom. Jag undervisade i en nationell pastorskonferens i Tanzania. 400 pastorer och några pastorsfruar utgjorde publiken. Jag talade om att en pastor måste lära sig ta emot den utrustning som Gud vill ge och att det alltid sker genom en frimodig tro. Mitt i ett undervisningspass viftade jag med min färgrika slips och frågade om någon ville ha min slips. Alla räckte upp sina händer. Den som vill ta emot gåvan får komma fram på podiet och ta slipsen där den hänger runt min hals, upplyste jag alla som uttryckt en önskan att få min slips. Medan jag fortsatte att tala kom en pastor fram till podiet han ställde sig framför mig med utsträckta händer beredd att ta emot slipsen som han trodde skulle placeras i hans händer. Efter en stund frågade jag vad han ville. ”Jag vill ha slipsen.” ”Den får du inte genom att stå här och tro att den skall levereras till dig. Du måste ta emot den genom tro, vilket betyder att du skall erövra gåvan och ta den där den hänger under kragen.” Då lämnade han podiet och satte sig på sin plats. När jag närmade mig slutet av bibelstudiet kommenterade jag att ingen hade tagit emot gåvan. Alla ville ha den men ingen hade frimodighet att erövra den i enlighet med mitt löfte. 15

”Nu är samlingen snart slut och löftet om slipsen gäller bara så länge jag predikar.” Då reste sig en kvinna, som med stora steg sprang mot podiet. När pastorerna såg detta reste sig ett tiotal av dem för att hinna före henne. Pastorsfrun hann före de andra och framme vid podiet ryckte hon bort slipsen runt min hals och strålande glad snurrade hon slipsen i luften. Jag pekade på pastorn som ville ha slipsen genom att stå med händerna öppna för att ta emot gåvan. ”Du broder hade ingen frimodig tro, du ville att gåvan skulle läggas i dina händer och när inte det fungerade gick du besviken till din bänk.” ”Men denna kvinna hade en frimodig tro eftersom hon tog emot gåvan genom att erövra den enligt mitt löfte.” Av denna episod kan vi lära oss konsten att erövra de gåvor som Gud redan gett oss. Vandringen med Jesus innebär att ta emot allt han ger oss enligt sitt löfte. Det gäller mottagandet av Jesus, hans ord och hans Ande. När han ger oss andliga tjänstegåvor och när han investerar andliga nådegåvor måste vi genom tro ta emot. Den som skall lära sig cykla måste börja att cykla. Man lär sig medan man försöker. En person som känner kallelsen att bli predikant kan inte stå med händerna i mottagarposition resten av sitt liv. Så utvecklar man inte sin gåva. Man blir en bra predikant när man börjar predika och då växer man in i den gåva man mottager. Under vandringen med Jesus tar vi emot honom på nytt i förnyelsens och återupprättelsens tid och i nattvarden tar vi emot honom när vi äter brödet och dricker bägaren. Så kan nattvarden bli en mötesplats där vi tar emot Kristus genom tron. När kyrkan begränsar nattvarden till en religiös rit förlorar man dess djupa innehåll och mening. Förlorar man 16

Jesus i nattvarden måste man omvända sig och hitta tillbaka till nattvardens huvudperson, Jesus Guds son. Under vandringen med Jesus tar vi emot honom och allt han undervisat oss om. Många gånger talade han om sin återkomst. Se jag kommer snart.

Upp 22:7, 12, 20

Han skall komma tillbaka och hämta de sina. Matt 24:30 Vaka därför, ty ni vet inte vilken dag eller timme han kommer. Matt 25:13

Den som vandrar med Jesus har mottagit honom och nu längtar de efter att få ta emot honom, när han kommer på himlens skyar.

Tro på Honom Tron är en förutsättning för att kunna vandra tillsammans med Jesus. Ingen kan vandra med Jesus om tron på honom saknas. Begreppet tro handlar om tillit och den som tror på Gud litar på honom. Men utan tro är det omöjligt att behaga Gud. Ty den som kommer till Gud måste tro att han är till och att han belönar dem som söker honom. Hebr 11:6

Den som vandrar med Jesus tror på honom, vilket betyder att man litar på honom. Jesus knöt den kristna tron till sig själv. 17

Ingen gång säger han att vi skall tro på kristendomen eller på kyrkan eller på prästerskapet. Den kristna tron är en Kristustro. Den som tror på mig, skall leva om han än dör. Joh 11:25 Den som tror på mig, ur hans innersta skall strömmar av levande vatten flyta fram, som skriften säger. Joh 7:38

Vandraren knyter sin tro och sin tillit till Jesus, som är trofast och som håller sina löften. Trons motpol är inte tvivlet, utan otron. Den som har en levande tro på Jesus kan under vandringen med Jesus komma i tvivel, men det är inte samma som otro. Johannes döparen, som frimodigt hade proklamerat Jesus som Guds lamm, vilken skulle ta bort världens synd, hamnade aldrig i otro men brottades med tvivel angående Jesus. Han brottades med frågan om Jesus var sänd av Gud eller om han skulle vänta någon annan. Otrons folk varken kan eller vill vandra med Jesus, men trons folk vandrar tätt intill Frälsaren, även när tvivlet knackar på dörren.

Lev med Honom Liksom ni tog emot Kristus Jesus som Herren, så lev i honom. Kol 2:6

Mottagandet av Jesus leder till ett liv med Jesus. Eftersom vi vandrar med en levande och uppstånden frälsare måste även vi vara levande. 18

Den som vandrar med Jesus har andedräkt, puls och temp. Andligt döda personer kan inte vandra med honom eftersom de saknar förmågan att gå. Han har frälst oss och kallat oss med en helig kallelse, inte på grund av det som vi har uträttat, utan i kraft av sitt beslut och sin nåd, som han har gett oss i Kristus Jesus från evighet. Och som nu har blivit uppenbarad när Vår Frälsare Kristus Jesus trädde fram. Han har gjort slut på döden och fört liv Och odödlighet fram i ljuset genom evangelium. 2 Tim 1:9–10

Den som vandrar tillsammans med djävulen står under dödens destruktiva inflytande men den som vandrar tillsammans med Jesus får liv i överflöd. (Joh 10:10) Genom människans fria vilja står det var och en fritt att utse vilken livsguide man önskar. Den som går med Jesus väljer liv i överflöd och den som följer fienden får död och ödeläggelse som följd. Genom det kristna dopet begraver vi den gamla människan som dör och den nya uppstår. Paulus skriver att vi uppstår genom dopet för att vandra med Jesus i ett nytt väsende av liv. (Rom 6:4) Vandringen med Jesus börjar med en begravning av det gamla livet som dött, och uppståndelse där det nya livet gestaltas. Vandringen tillsammans med Jesus är alltså en livets vandring tillsammans med honom som sade sig vara vägen, sanningen och livet. Bibeln benämner en kristen som pånyttfödd, alltså levande. (Joh 3:23) Gud har gjort er levande.

Ef 2:1 19

Den kristna församlingen kallas för ”Den levande Gudens församling” (1 Tess 3:15) och ”Levande stenar”. (1 Petr 2:4–5) Bibeln benämns som ”Guds levande ord”. (1 Petr 1:23) Vandringen med Jesus präglas av liv och övernog på alla plan, eftersom Han är livets källa och av det vattnet får vi dricka.

Älska Honom Du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och av hela din själ och av allt ditt förstånd sedan kommer ett som liknar det; ”Du skall älska din nästa som dig själv. Mark 12:30

I detta välkända bibelord lär vi oss att kärleken har två riktningar. En som lutar mot Gud och en som riktar sig mot medmänniskan. Den kärleken är genuin och utgår från människans innersta eftersom Jesus talar om att älska sig själv som en förutsättning att älska Gud och medmänniskan. Han påstår detta med orden ”Att älska sig själv”. Det betyder inte att kärleken är egoistisk och självcentrerad. Den egna kärleken är av den kvaliteten att både Gud och människor kan ta emot den. Den som bara älskar Gud men stänger dörren mot medmänniskorna utvecklar en gnostisk kristendom och den som enbart riktar sig utåt och missar relationen uppåt utvecklar en sekulariserad religion. Vandringen med Jesus lär oss att älska Gud och att tjäna honom och denna gudsrelation ger bränsle åt diakoni och mission till världens yttersta gräns. Den som vandrar tillsammans med Jesus älskar honom eftersom han först har älskat oss. Det finns inget som så kan förändra en människa som kärleken. 20

För några år sedan fick jag predika i en kristen konferens och det var flera predikanter som fanns med på talarlistan. Jag uppskattade särskilt att Nicky Cruz var en av talarna. Jag hade läst hans dramatiska bok som beskrev hans omvändelse och hans väg till Gud. Han var en gangsterledare i New Yorks undre värld och han hade makt och inflytande över andra kriminella pojkar som lydde honom i allt. En dag kom predikanten David Wilkerson och predikade evangelium men Nicky och hans gäng drev med honom och ville inte ta emot Jesus. Men David Wilkersson visade dem kärlek och var uthållig i sitt arbete att vinna dem för Gud. Efter en tid kapitulerade gangsterledaren och hans gäng som tog emot Jesus som sin frälsare. När sedan Nicky skrev sin bok fick den titeln ”Besegrad genom kärlek”. Det inte poliser, socialarbetare och andra myndigheter kunde det skedde när killarna mötte Guds kärlek levererad av en enkel evangelist som levde ut kärleken från Gud. Den som vandrar med Jesus gör det genom kärlek. Mötet med Jesus blir till ett kärleksmöte och vandringen med honom leder till ett liv präglat av Hans kärlek. Gud älskade världen så högt att han utgav sin enfödde son för att rädda världen. Kärleken kostade allt för en älskande Gud. Jesus föddes in i denna kärleksfattiga värld för kärlekens skull. Kärleken till människan och hela skapelsen drev honom ända in i döden. Därmed är korset kärlekens yttersta tecken. Den som vandrar med Jesus befinner sig i den gudomliga kärlekens brytpunkt. Guds fullkomliga kärlek bryter igenom och besegrar ondskan i alla dess former. Till slut skall denna kärlek fullständigt besegra ondskan vid Jesu återkomst. Då skall Jesus besegra djävulen totalt. Inte med militära förband, kemiska vapen eller atombomber, men med sin kärlek. 21

Att vandra med Jesus innebär att ständigt leva under den gudomliga kärlekens närvaro. I den atmosfären är det inte möjligt att leva kärlekslöst. En medvandrare till Jesus kan inte hata varken sig själv eller andra eftersom kärleken befriat från hat. Den som vandrar med Guds son kan inte leva i otukt och synd. Man kan överrumplas av frestaren och synda, men aldrig försvara sin synd, utan bekänna den och överge den. Det är inte möjligt att vandra nära Jesus och samtidigt bejaka synden och acceptera den som en livsstil. När kyrkan, teologin och traditionen blir viktigare än Jesus finns det risk för att förlora den äkta kärleken till Honom som först har älskat oss. Då kan man älska kyrkan, teologin och traditionen som format sin kultur vid sidan av Jesus. Då blir den trånga porten vid och den smala vägen bred och då är det inte längre Guds kärlek som bestämmer vandrarens destination. Guds kärlek står inte för en sekulär kyrka på väg bort från korset. Den visar på en väg in mot korsets mittpunkt. Under den vandringen kommer kärleken att disciplineras, eftersom den ytliga och egoistiska kärleken inte platsar under vandringen med honom som älskade ända in i döden. Tiden före Jesu tillkommelse blir en ond tid och Jesus befarade att kärleken skulle kallna hos de flesta. (Matt 24:12) Fiendens målsättning är att befria församlingen från den gudomliga kärleken och i stället leverera en religiös egotrippad kärlek som fjärmar sig från den gudomliga.

Följ Honom Att vandra med Jesus innebär att följa honom. Här handlar det om lärjungaskap och efterföljelse. En Jesu lärjunge springer inte på egna vägar och irrar omkring i främmande landskap. Kristet lärjungaskap innebär att följa i lydnad och tacksamhet. 22

Församlingen i Efesus hade tidigare följt ”fursten över luftens välde” den ande som nu är verksam i olydnadens barn. (Ef 2:2) Då hade de följt sina syndiga begär och gjort vad köttet och sinnet ville. (Ef 2:3) Den som inte följer Jesus följer djävulen. Det finns ingen kompromissens väg mitt emellan. Det är omöjligt att följa Jesus och djävulen samtidigt. Dessa båda kan inte förenas. Här gäller antingen eller. Valet står mellan liv och död, ljus eller mörker, mellan satans makt eller Gud. Den som följer Jesus i den yttersta tiden skall veta att den sista tiden blir en period av efterföljelse. Många kommer att följa ondskan och därmed rata godheten. Hela jorden förundrade sig över vilddjuret och följde det. Upp 13:3

För en begränsad tid kommer ondskan att locka människorna till efterföljelse och det sker i tiden för Jesu återkomst. Denna onda tid benämns för vedermödan och den varar några få år och därefter föds världen på nytt och det tusenåriga fridsriket bryter fram på jorden. Att vandra med Jesus i den sista tiden innebär att följa honom därför att vandraren valt att göra det. Lärjungaskap och efterföljelse är inget som kommer av tillfälligheternas spel eller ödets magi. Det är en följd av vandrarens beslut och övertygelse.

Tjäna honom Den som vandrar med Jesus lär sig förstå tjänandets princip. Jesus föddes in i denna värld för tjänandets skull. Han kom inte för att bli betjänad utan för att tjäna och ge sitt liv. (Matt 20:28) Jesus är diakonen som föddes in i människosläktet för att 23

tjäna. Den som vandrar med honom får göra upp med alla ambitioner att växa till en egen storhet. Jesu lärjungar fick lära sig tjänandet som en ny slags storhet. Den som drömmer om en egen storhet byggd på världens härlighet passar inte som Jesu medvandrare. Den visionen skaver mot tjänandets ämbete. Tjänandet tillhör den kristna församlingens identitet och har sin förebild i Jesus. Inom församlingen kallas vi att tjäna varandra med de gåvor Herren gett. Det betyder att ingen kan vara herre i Guds kyrka utom Jesus Kristus själv. Den som vill utmana honom i denna sak hamnar i andligt högmod och förbereder sitt eget fall. ”Högmod går före fall.” Han gick omkring och gjorde väl och hjälpte alla. (Apg 10:32-43) Han tvättade lärjungarnas fötter. (Joh 13:34) För att kunna tjäna har Gud utrustat sin församling med de gåvor som behövs för ett andligt tjänande. Nådegåvor och tjänstegåvor är exempel på den utrustning som behövs för att tjäna. (1 Kor 12:1–11, Ef 4:11–12) Den andliga tjänsten eskalerade när lärjungarna blev uppfyllda av den heliga Anden. (Apg 2:1–4) När jungfru Maria fick kallelsen att föda Guds son utbrister hon: ”Jag är Herrens tjänarinna.” (Luk 1:38) Josua utropade: ”Jag och mitt hus vill tjäna Herren.” (Josua 24:15)

Lyd Honom Den myndiga och moderna människan förstår inte lydnadens hemlighet. Man hävdar den personliga frihetens evangelium och man vill inte stå under någon annans auktoritet. I kyrkan finns strömningar som ifrågasätter värdet av att lyda Gud och Hans ord. Folket uppmanas att följa sitt hjärta oavsett vad som finns 24

i hjärtat. Att stå under någon annans auktoritet anses gammalmodigt och passar inte för den moderna människan.

Jesu lydnad Under hela sitt liv på jorden stod Jesus under Faderns lydnad. Därför uppsökte han ensamheten i öde bygder för att i bön umgås med Fadern. I den bönekommunikationen uppenbarades Faderns vilja, som Jesus sedan förverkligade. Jesu lydnad var inte tillfällig och temporär. ”Han lydde ända in i döden.” (Fil 2:8) Hade Jesus brustit i sin lydnad hade försoningsgärningen krackelerats. Jesu lydnad ledde till en gärning i harmoni med Faderns vilja och därmed fullbordades Guds frälsningsplan. Fastän han var son lärde han sig lydnad genom sitt lidande. Och när han hade fullkomnats blev han upphovet till en evig frälsning för alla som lyder honom. Hebr 5:8–9

Guds son lärde lydnad genom sitt lidande och detta ledde till en evig frälsning. I den föregående versen beskrivs hans tårar, hans ångest och hans lidande.

Lärjungens lydnad Den som vandrar med Jesus står under trons lydnad. Att lyda Gud innebär att göra hans vilja. För att kunna göra det måste man veta vad som är Guds vilja. Vi kan uttrycka detta i tre viktiga punkter. Du måste veta hans vilja Du måste göra det du vet Medan du gör Guds vilja fullbordas den 25

Lärjungen måste lära sig att känna igen Guds tilltal och kunna identifiera hans röst. Man måste lyda Gud mer än människor.

Apg 5:29

Lydnad inför Gud har med gudsbilden att göra. Vi lyder honom därför att han är Gud och då finns ingen högre instans. Denna lydnad är ett uttryck för sann gudsfruktan och kräver en sann ödmjukhet. Den som lutar mot ondskan och likt Eva samarbetar med ormen brister i gudsfruktan och lydnaden upphör medan upproret mot Gud tar över. När en ängel i himlen inte längre underordnade sig Gud utan utmanade honom om makten och härligheten iscensattes en maktkamp i himlen. Den fallna ängeln drog med sig andra änglar när de störtades ner från sin himmelska tjänst.De brast i ödmjukhet och gudsfruktan.

Församlingens lydnad Upprätta trons lydnad bland alla hednafolk.

Rom 1:5

Kyrkans uppgift är att föra alla hednafolk till trons lydnad. Förutsättningen för detta är att församlingen själv lever i trons lydnad. En kristen församling som vandrar med Jesus gestaltar denna lydnad och därigenom bedrivs en mission bland alla folk som leder till en lydnad genom tro. Paulus tar upp tre viktiga sanningar i samband med undervisningen om trons lydnad: Nåd Apostlaämbete Jesu namn 26

Mission som leder till trons lydnad är ett arbete där dessa tre punkter är viktiga. Den som böjer sig under Kristi lydnad upptäcker nådens gåva. Här befrias vandraren från egen prestation och mänskligt elittänkande. När allt sådant skavs bort i friktionen mellan vandraren och den trånga portens vägg återstår bara nåden. När Serubbabel skulle bygga Guds tempel fick han Guds tilltal att det inte skulle ske genom mänsklig styrka eller kraft utan genom Guds Ande. (Sak 4:6) När kyrkan byter bort nåden mot mänsklig styrka är det ett ödesmättat val, som på sikt omöjliggör den lydnad som är nödvändig i det heliga tempelbygge vi är kallade till att fullborda. Apostlaämbetet syftar till att placera evangeliet på platser och bland folk som inte tidigare hört budskapet. En apostel är utsänd av sin uppdragsgivare och inom ramen för sitt mandat skall arbetet utföras. Jesus presenteras i Bibeln som en apostel. (Hebr 3:1) Han var sänd av Fadern, som befullmäktigat honom att tjäna i harmoni med Guds vilja. Den som vandrar med Jesus, gör det tillsammans med en apostel som blir en förebild för alla andra apostlar. Jesus lämnade himlen och gick ner till jorden för att bland människorna utföra sitt apostlaskap. Det lär oss att en apostel utför sin gärning bland människorna. Apostelns lydnad tvingar till konfrontation med världens nöd och fattigdom. Apostelns lydnad leder till en tjänst bortom rikedom, lyx och materiellt välstånd. Apostelns riktning är uppifrån och ner, precis som när Jesus blev en människa. Därför uppmanade han sina blivande apostlar att lämna härlighetens berg och gå ner från berget. Den riktning han kallade dem till var mot människorna som fanns nedanför 27

salighetens berg. Där skulle de utföra sitt apostlaskap genom att bota sjuka, driva ut onda andar och förkunna evangeliet. Kandidaterna för apostlatjänsten ville helst av allt stanna på förklaringsberget och bosätta sig i den heliga strålglansen. Men apostelns riktning och utveckling var en annan. I dag finns en uppfattning att framgångsrika apostlar skall belönas med pengar, privatflyg och lyxhotell. I perspektivet av aposteln som lever i trons lydnad skaver denna uppfattning och den är en vrångbild av en biblisk apostlatjänst. Den kallelse Jesus gav sina tolv apostlar är avslutad och ingen apostel kan få en sådan kallelse. Dessa kallas för Lammets apostlar och deras namn skall skrivas på grundstenarna som det nya Jerusalem skall vila på. Nu talar vi om aposteln som genom sin mission når till nya folkslag och som planterar evangeliet på områden där budskapet aldrig tidigare predikats. Genom trons lydnad kan församlingen återupprätta den mission som har apostelns kännetecken. Tyvärr finns det exempel på att den apostoliska missionen inte prioriteras av samfund och kyrkor. Man väljer i stället mission som handlar om diakoni, religionsdialog och fattigdomsbekämpning, vilka inte får undervärderas. Därför finns det exempel på att missionärer med en apostolisk tjänst tvingas samarbeta med fristående missionsorganisationer. Dessa har sin uppgift och sin kallelse men det är tragiskt om församlingar och samfund missar den apostoliska mission som planterar trons lydnad på nya missionsfält. Det tredje som texten knyter till trons lydnad är namnet Jesus. Namnet Jesus rymmer en gudomlig auktoritet inför vilket fienden måste kapitulera. Detta namn står över alla andra namn och den som vandrar med Jesus kan bekänna namnet Jesus och när det sker i tro förlöses namnets kraft. 28

Många reagerar negativ inför förkunnelsen om kristen lydnad. Man är fostrad i en uppfattning att inte lyda auktoriteter utan att utveckla sin egen självbild och lyda den. Men för den som vandrar med Jesus blir trons lydnad en stor välsignelse eftersom den öppnar dörren in emot heliga rum.

Prisa Honom Den som vandrar tillsammans med Jesus prisar och ärar honom som Herre och Frälsare. Genom hela historien har människor som vandrat med Gud gett honom sin lovsång och sin ära. I dag finns lovsången som en naturlig ingrediens i många kyrkor, men kvaliteten och äktheten i kyrkans lovsång varierar. Lovsången har på sina håll utvecklats från hjärtats inneboende hyllning till Jesus till en musikalisk genre. När lovsången blir en musikstil bland andra kan man underhålla sin kyrkliga publik med lovsång. Eftersom lovet och äran tillhör Herren kan man inte sjunga lovsånger till en publik, lika lite som man kan be eller åkalla en mänsklig publik. Den som vandrar tillsammans med Jesus vet till vem lovsången skall riktas och då räcker det inte med vackra och bibliska texter. För att sången skall gestaltas som en äkta lovsång måste den komma från hjärtat och beröra mig, eftersom den sången berör Guds eget hjärta. Allsång som kallas lovsång når inte till Faderns hjärta, eftersom denna böneform förutsätter överlåtelse och helig närvaro. I himlen är lovsången fullkomlig och den riktas till Lammet som utgöt sitt blod till vår frälsning. (Upp 5:9) Han och ingen annan har den himmelska värdigheten att ta emot lov och pris. (Upp 5:12–13) 29

Genom dessa punkter lär vi oss att vandringen med Jesus kräver en personlig relation med Jesus. Den relationen är möjlig eftersom Jesus befriat oss från fruktan, fördömelse och otro.