Är detta slutet?

ÄR DETTA SLUTET? Guds plan och handlande i en oroväckande tid

DAVID JEREMIAH

www.semnos.com

1

Av David Jeremiah har på svenska tidigare utkommit: Apokalypsens agenter

ÄR DETTA SLUTET? Guds plan och handlande i en oroväckande tid David Jeremiah

Copyright © 2016 David Jeremiah Originally published in English under the title: Is this the end?

Published by arrangement with Thomas Nelson, a division of HarperCollins Christian Publishing, Inc. All rights reserved.

Svensk copyright © 2018 Semnos Förlag Översättning: Nina Törnros Tryck: Danmark, 2018 ISBN: 978-91-87827-97-6 2

Innehåll

Introduktion. . ................................................................5 DEL I ÄR DETTA SLUTET FÖR AMERIKA? 1 Tidsåldern då allt är tillåtet............................................ 13 2 Våra blödande gränser................................................... 41 3 Ökningen av intolerans................................................... 69 4 Amerikas empati............................................................. 101 5 Väckelsens botemedel . . .................................................. 131

DEL II ÄR DETTA SLUTET FÖR VÄRLDEN? 6 Isoleringen av Israel....................................................... 161 7 ISIS uppror....................................................................... 189 8 Rysslands återuppståndelse......................................... 219 9 Uppryckandet................................................................... 251 10 Förflyttade innan vedermödan. . .................................... 285

3

4

INTRODUKTION 2011 skrev jag en bok med titeln I Never Thought I’d See the Day. I den boken tog jag upp de förändringar som äger rum i Amerika som jag, då jag var yngre, aldrig trodde var möjliga. Under första halvan, eller mer, av mitt liv stod kristendomen för grunden för vår kultur. Den grunden lades två århundraden tidigare, och de flesta av oss trodde att den var för stadig och bestående för att någonsin spricka.

Men den sprack. Som jag skrev i den boken, trodde jag aldrig jag skulle uppleva den dagen då äktenskap skulle vara förlegat, moralen skulle vara i fritt fall, och kyrkan skulle bli irrelevant för samhället.

Men nu, bara fem år senare, tror jag nästan att jag skrev den boken för tidigt. De förändringar som chockade mig då, skulle snart bli ännu mer förfärande. Under det knappa årtionde som följde efter den boken, har de sprickor som skakade Amerikas grund brett ut sig till gapande klyftor och många fler har dykt upp.

Moralen i Förenta Staterna befinner sig inte längre i fritt fall; den har nått botten. I dagens Amerika är allting tillåtet. Kristendomen är inte längre bara åsidosatt; amerikanska kristna upplever nu öppet motstånd och till och med förföljelse. Hövlighet i politik och tolerans gentemot olikheter i idéer har försvunnit. Korruption och oärlighet i regeringen är utbrett och pågår öppet. Respekten mellan etniska grupper håller på att urarta, inkomster minskar, oroligheten i samhället ökar, och statsskulden är bortom kontroll.

5

Vi känner oss inte längre trygga i vår värld. Våra nationella gränser invaderas. Vi har vänt ryggen mot vår största allierade, våra andra allierade litar inte längre på oss, våra fiender är inte längre rädda för oss, och världen respekterar oss inte längre. Våra nationella ledare står vanmäktiga inför ett återupprättat, samlat Ryssland, kärnvapenspridning i skurkstater, och den tilltagande militanta terrorismen.

Instabilitet plågar nu vår värld både nationellt och internationellt på sätt som vi aldrig tidigare har bevittnat under vår livstid, vilket skapar en landsomfattande våg av oro och osäkerhet. Enligt Brooking Institutions opinionsundersökning tror 49 % av amerikanerna att vårt lands bästa dagar ligger i det förflutna.1 Så som du kan se är det många i vår nation som delar min uppfattning om att vår kultur, säkerhet, moral, religion, ekonomi och uppträdande befinner sig en process av allvarligt förfall. I mina samtal med människor i alla åldrar och av olika etniciteter och yrkesgrupper, finner jag en fördjupad ängslan, och även rädsla, för att saker inte kan fortsätta som de gör länge till. Det är tydligt för många människor att olycksbådande moln förmörkar vår framtid som gör att vi nu nått vägs ände. Många frågar: ”Är detta slutet?”

Såväl kristna som icke-troende ställer den här frågan. Kristna undrar om vi lever i ändens tid, som är förutsagd i Uppenbarelseboken. Ger oss de ökade oroligheter vi upplever en föraning om att församlingens uppryckande närmar sig, och med den Jesu andra tillkommelse? Icke-troende ställer sig frågan om nationen är på gränsen till att fullständigt kollapsa ekonomiskt, rasmotsättningsmässigt eller politiskt, eller om en fientlig nation som Ryssland, Kina eller Iran kanske kommer släppa loss sitt kärnvapenraseri mot våra städer, eller om militanta islamiska terrorister, som strömmar in genom våra öppna och generösa gränser, kanske kommer förgöra oss fullständigt.

6

Vår nuvarande orostid påminner mig om en historia som kom från nazisternas blixtanfall mot London, som inleddes under slutet av 1940. Londonborna satte snabbt upp ett nödsystem av lufträdssiréner och bombskydd. Barn skickades senare iväg till säkerhet i andra städer. Men innan den här evakueringen kunde organiseras, tvingades såväl vuxna som barn uthärda de fruktansvärda tjuten av fallande bomber, flygplanens dånande över deras huvuden, de snabba utbrotten av luftvärnsvapens artillerield, och de dundrande explosionerna av bomber som förstörde mål i London.

En liten flicka var på väg hem från skolan då sirénerna plötsligt ljöd. Hon visste vad hon skulle göra, för hon hade gjort det flera gånger förut. Hon släppte sina böcker och sprang huvudstupa mot sitt hem. Nazistflygplanen brummade på låg höjd över staden.

Royal Air Force luftvärnseld fyllde himlen. En bomb exploderade ett kvarter längre bort. Då hon anlände hem, lyfte hennes oroliga pappa upp henne och tog med familjen till närmaste skyddsrum.

Där trängde de ihop sig i mörkret med andra familjer medan krigets skräckinjagande kakafoni rasade utanför.

Den lilla flickan klängde sig fast vid sin pappa och sa: ”Pappa, snälla, kan vi inte gå någonstans där det inte finns någon himmel?”

Kanske önskar du samma sak. Skyn verkar redo att falla ner, och du undrar om det finns någon plats kvar där du kan känna dig trygg. Ridån gick ner för Englands puritaner när myndigheterna kvävde deras frihet att fira gudstjänst. De kom till Amerika och fann den religiösa frihet de sökte. Nu verkar det som om skyn kan falla i Amerika, och när vi ser på tillståndet i världen som helhet, undrar vi om det finns någon tillflyktsplats.

För de flesta av oss är det tydligt att det inte kan fortsätta som det gör längre, och vi undrar om det sätt vi levt på kommer att försvinna? Är det för sent att rädda vår nation? Vår värld? Var kan vi finna en realistisk anledning till hopp?

7

Det här är frågor jag kommer ta itu med i den här boken. Men för att undvika den möjliga anklagelsen att jag lovar mer än jag kan leverera; låt mig vara snabb att säga att några av de svar vi söker enbart finns hos Gud. Bara Han vet om det går att blåsa nytt liv i Amerikas flämtande glödlåga. Och bara Han vet tidsplanen för Jesu återkomst.

Men på frågan ”Finns det hopp?” kan jag svara med ett odelat och rungande ja! Du måste dock ställa dig frågan var någonstans du har ditt hopp.

Amerika har avfärdats förr under historien. Under revolutionen 1776 trodde många – troligtvis majoriteten – att koloniernas hoplappade medborgararmé inte var någon match för de härdade brittiska trupperna. När britterna 1814 intog Washington, DC, trodde många att den spirande nationen hade dött en tidig död.

Under inbördeskrigets mörka dagar tvivlade många på om de Förenta Staterna skulle överleva. Samma känsla av undergång kännetecknade den stora depressionen under trettiotalet. Även under de första åren av andra världskriget var utgången långt ifrån säker. Men varje gång överlevde nationen krisen och gick framåt med förnyad styrka.

Kommer Amerika leva upp igen? Kommer vi vända nedgången och återfå vår respekt, styrka och stabilitet? Kanske, kanske inte. Men det är inte de frågorna vi egentligen borde ställa oss.

Om Amerikas överlevnad och världens stabilitet är källorna till ditt hopp, då är ditt hopp sorgligt malplacerat. Frågan du måste ta ställning till är inte huruvida Amerika och världen ska kunna komma på fötter igen, utan hur du kommer gensvara, oavsett om de gör det eller inte. Det är vad den här boken handlar om.

I mina kontakter med människor ser jag fyra vanliga gensvar på den växande rädslan inför framtiden – tre felaktiga, och ett rätt.

Det första felaktiga gensvaret är förnekelse. Många människor 8

stoppar huvudet i sanden. De lever i illusionen att inget kommer förändras materiellt sett, och de vägrar bry sig om de moln som samlas vid horisonten. Det andra felaktiga gensvaret är förtvivlan.

Kollaps är oundvikligt. Allt är hopplöst. Inget kan göras, och vi är dömda. Molnen vid horisonten har svept in i deras själar, och de tillåter rädslan inför morgondagen att förmörka nuet. Det tredje felaktiga gensvaret är ett som Salomo varnade oss för. Döden knackar på dörren, så låt oss trycka in allt nöje vi kan i den tid som återstår ”för det finns inget bättre för människan under solen än att hon äter och dricker och är glad” (Predikaren 8:15). Inget av dessa gensvar är produktivt. Inte ett enda av dem erbjuder hopp.

Det rätta gensvaret är att se bortom den annalkande stormen till den enda solida och säkra källan för hopp – till Gud själv. Ett hopp på Amerikas framtid och världens stabilitet är inte mer än önsketänkande. Det är inte pålitligt. Det hopp Gud erbjuder är det enda realistiska, absoluta hopp som bär löftet om en säker utgång.

Vi vet inte om Amerika snart kommer falla. Vi vet inte när Herren kommer återvända. Men vi vet att oavsett våra omständigheter är Guds önskan för oss att vi ska leva utan oro och med hopp. Han erbjuder dig ”fridens tankar och inte ofärdens”, och Han vill ”ge er en framtid och ett hopp” (Jeremia 29:11).

I den här boken kommer jag visa dig hur du kan hitta det hoppet. Det är ett hopp som inte är beroende av om Amerika faller eller återhämtar sig, eller om världsordningen stabiliseras eller faller sönder. Det är ett hopp som reser sig över problem och kaos, och som möjliggör för dig att hålla ditt fokus på din framtida segerkrans och att uthärda vad som än kommer, oavsett om det är gott eller ont, med värdighet och behärskning.

Den extra förmånen som det här hoppet innebär, är att de som utövar det inför andra sätter ett exempel som mycket väl kan göra en skillnad för utgången. Tillräckligt många kristna 9

som uppvisar en förtröstan på Gud kan mycket väl vara det salt som räddar Amerika.

— Dr David Jeremiah San Diego, Kalifornien Juni 2016

10

KAPITEL 3

ÖKNINGEN AV INTOLERANS

Kelvin Cochran är det fjärde av sex barn som uppfostrades av en ensamstående mamma i extrem fattigdom i Shreveport, Louisiana.

Han gick regelbundet i kyrkan och utvecklade en stark och aktiv tro på Gud. Från den stund då han bevittnade en brandkår släcka en brand i en grannes hus, visste unge Kelvin att han ville bli brandman.

Efter studenten blev han en av de första afroamerikaner som anställdes av Shreveports brandkår. Han steg i graderna och blev Shreveports första afroamerikanske brandchef när han bara var i trettiofemårsåldern. Åtta år senare blev han ombedd att bli chef för Atlantas 750 medlemmar starka brandkår. Han lämnade Atlanta 2009 då presidenten utsåg honom som chef för USA:s brandkårsväsen. Men Atlantas nya borgmästare övertalade Cochran att återvända, och återuppbygga stadens försämrade brandkår. Han gjorde precis det och gjorde Atlantas brandkår till en av bara sextio amerikanska avdelningar som tog emot en klass 1-klassificering. Även om Cochran är en hängiven kristen iakttog han noggrant reglerna på arbetsplatsen gällande att dela sin tro, och diskuterade religion bara med dem som närmade sig honom först. Han ledde bibelstudier i sin kyrka och startade en grupp speciellt för män 69

som sökte efter autentisk manlighet, vilket ledde honom till att skriva en egenpublicerad bok på temat. Han gav boken bara till människor som han arbetat med och delat sin tro med, och av artighet till Atlantas borgmästare och en handfull lokala ledare.

Nästan ett år efter bokens utgivning läste kommunalrådsmedlemmen Alex Wan de få sidor som redogör för det bibliska synsättet på sexualitet – att sex utanför äktenskap mellan en man och en kvinna går emot Guds vilja. Det var då problemen började.

Möten bland Atlantas högsta tjänstemän följde, och som National Review rapporterade: ”Den 6 januari 2015 gav Atlanta Cochran sparken – utan att ge honom den lämpliga ordning som är föreskriven av stadslagar och, hävdar han, utan att ge honom en chans att varken svara på sin avstängning eller sin uppsägning. Inte vid något tillfälle hade någon anställd inom brandkåren klagat på dålig behandling eller diskriminering.”

Kommunalrådsmedlemmen Wan gav dock en tydlig anledning till Cochrans avsked: ”När du är anställd i staden och dina tankar, tro och åsikter är annorlunda än stadens, då måste du lämna dem vid dörren.”1 Den här händelsen är bara en av många i vilka myndigheter, affärsverksamheter och organisationer nyligen förtryckt kristen tro eller straffat folk för att de uttryckt sin tro. 2014 förbjöd Arizonas guvernör Jan Brewer ett lagförslag utformat för att tillåta ”affärsverksamheter som åberopar sin religiösa tro, rätten att neka tjänster till gay och lesbiska kunder.”2 Dr Eric Walsh, en hälsodirektör i Georgia, sparkades när staten fick veta att han höll predikningar i sin kyrka där han uttryckte ortodoxa kristna hållningar gentemot sexualitet och skapelsen.3 Dating-tjänsten eHarmony, som ursprungligen grundades på kristna principer, tvingades 2008, genom en stämning, att skapa en websida för gay och lesbiska användare.4 70

Jesus förebrådde fariséerna för deras oförmåga att urskilja tidens tecken (Matteusevangeliet 16:3). Tidens tecken borde vara tydliga för oss. De händelser som det relaterades till tidigare är bara ett urval av hundratals liknande som avslöjar framtidens kurva. Amerikansk kultur blir alltmer fientlig mot kristendomen, som har förlorat sin plats som nationens främsta etiska vägledning. Lagar och social press har allvarligt börjat inkräkta på kristen frihet. Vi befinner oss i de första stadierna av förtryck av kristna tal och handlingar, och till med kraftigare åtgärder kan mycket väl följa.

Amerika grundades ursprungligen på kristna principer. Självständighetsdeklarationen uttrycker klart att Gud, inte regeringar, är källan till mänskliga rättigheter och frihet: ”Vi anser att dessa sanningar är självklara: att alla människor är skapade lika, att de av sin skapare har utrustats med vissa oförytterliga rättigheter” (kursivering tillfogad).5 Den här grundläggande premissen började erodera under mitten av det tjugonde århundradet med det välstånd som följde på den ekonomiska boomen efter andra världskriget, och framväxten av protestkulturen på 1960-talet. Idag har frihetskonceptet urartat till rättigheter som kännetecknas av utsuddandet av praktiskt taget alla moraliska begränsningar. Kristendomen trängs undan eftersom dess trohet gentemot biblisk moral står i strid med den obegränsade frihetens filosofi som nu dominerar Amerikas kulturlandskap.

Som ordföranden i Moody Bible Institute, dr Paul Nyquist, konstaterade: Under nästan 250 år kunde kristna i Amerika leva i relativ frihet från förföljelse. Vi undkom eftersom vårt samhälle historiskt sett omfamnade och förespråkade bibliska värderingar. Unionens

71

fäder skrev en konstitution som högaktade religiös frihet och slog fast att rättigheter kommer från Gud, inte regeringen.

Men vi bevittnar en episk förändring i vår kultur – en

andlig klimatförändring som hotar omstöpa det liv vi känner till. Fiendskap och intolerans ersätter tolerans. Avvisande och till och med hat tränger undan acceptans.6

Det är ingen hemlighet att kristendomen är på nedgång i Amerika. Pew Research Center rapporterar att omkring 70 procent av amerikanarna identifierade sig som kristna 2014.7 Men den här siffran är missledande. Enligt en studie gjord av sociologerna C. Kirk Hadaway och Penny Long Marler, som publicerades i Journal for the Scientific Study of Religion, deltar mindre än 20 procent av amerikanare regelbundet i kyrkan varje vecka.8 Den här statistiken ger oss en bättre indikation på faktiskt kristet engagemang.

Den nedåtgående trenden har börjat, och tempot ökar. Regeringen, utbildningssystemet, underhållningsbranschen och media delar inte längre våra värderingar, vilket innebär att troende kristna blir alienerade från de dominerande krafterna i samhället.

Kristendomen är nu en religiös subkultur som är alltmer demoniserad, förlöjligad och marginaliserad. ”Var beredda”, uppmanar dr Nyquist. ”En spännande och samtidigt skrämmande era börjar för amerikanska troende. Då kulturella förändringar sveper över vårt land, kommer vi snart utmanas att leva ut det som Bibeln säger om att konfrontera och bemöta förföljelse.”9

VAD KRISTEN FÖRFÖLJELSE HANDLAR OM Du kanske undrar om förföljelse är ett för starkt ord för att beskriva det som händer kristna i Amerika idag. Dr Nyquist svarar: ”På 72

grund av vår relativa oerfarenhet, tenderar vi amerikaner att ha en begränsad syn på förföljelse. Vi tänker typiskt sett på det i fysiska termer (fängslande, martyrskap) och då vi är sådana undrar vi kanske om vår upplevelse verkligen kvalificerar sig som förföljelse. Men den här definitionen är för snäv. Den bibliska termen antyder en bredare syn som inkluderar aggression, förtryck, och våld som påverkar kroppen, sinnet och känslor.”10 Teologen Geoffrey Bromiley håller med: ”Förföljelse är det lidande eller den press – mentalt, moraliskt eller fysiskt – som auktoriteter, individer eller folkmassor tillfogar andra, särskilt för åsikter eller tro, med inställningen att de ska underkasta sig genom att avsäga sig sin tro, tystas eller som sista utväg, avrättas.”11 Christianity Today påminner oss om att ”största delen av förföljelsen är inte våldsam. Istället är det att ’klämma åt’ kristna på fem områden i livet: individuellt, inom familjen, i samhället, nationellt och kyrkan.”12 Som du kan se täcker termen förföljelse vilket sorts kvävande eller förtryck av religiös tro eller utövande som helst. Vi bör dock inte anta, att allt dåligt som händer oss är en form av förföljelse.

Förföljelse är bara problem som uppstår ”för rättfärdighetens skull” (Matteusevangeliet 5:10), den typ som kommer utav ens identifikation med Jesus Kristus. Ibland medför vår egen stress, synd eller dåliga val svårigheter i vårt liv. Som det står i 1 Petrusbrevet 4:15: ”Ingen av er ska behöva lida som mördare, tjuv, förbrytare eller för att han lägger sig i andras angelägenheter.”

Problem som kommer som ett resultat av våra egna fel kan inte betecknas som förföljelse.

Att förföljas för rättfärdighetens skull betyder att vi är hatade eller möter motstånd eller lider enbart för att vi följer Kristus och lever för Gud. Det är förföljelse och det definierar det här kapitlets innehåll.

73

STEGEN I KRISTEN FÖRFÖLJELSE Låt oss titta på fem steg av religiöst förtryck som nu förekommer i vår nation, för att visa på omfattningen av förföljelseproblemet.

Steg 1: Stereotypera Idag stereotyperas ofta kristna som arroganta, outbildade, bakåtsträvande, hämmade, homofobiska, hatiska och intoleranta.

Till och med president Obama hängde på då han, 2008, sa om arbetstagare som röstade enligt sina värderingar: ”De blir bittra, de klamrar sig fast vid vapen eller religion eller antipati mot människor som inte är som de, eller invandringskritiska åsikter eller handelskritiska åsikter som ett sätt att klargöra sina frustrationer.”13 Filmer och tv framställer ofta kristna som den onda antagonisten; en heligare-än-du-bigott som sitter på höga hästar och dömer andra hårt. Karaktären är ofta antingen arg och högdragen, eller dum och naiv. Eller så är han en kompromissande, känslomässigt hämmad eller fallen kristen. Vanligtvis porträtteras han som en hycklare som inte lever som han lär, som fängelsevakten i filmen The Shawshank Redemption, som citerar Bibeln men misshandlar intagna.

En film som stereotyperar kristna på ett annat sätt är den ofta tv-sända klassikern Inherit the Wind; en förrädisk förvrängning av Scopesrättegången 1925 som ställde evolution mot skapelse.

Filmen har påverkat och hjälpt till att forma den allmänna bilden av kristna som intoleranta, medvetet arroganta och motståndare till vetenskapen. Den tippade även debatten om skapelse/evolution så till den grad att sekularister idag inte tillåter att skapelse ens diskuteras i allmänna skolor och på vetenskapskurser på universitet. Följaktligen inser inte befolkningen på det stora hela att 74

läran om skapelsen, långt ifrån baserad på arrogans, är byggd på solida vetenskapliga bevis och i hög grad rationella tillämpningar av vetenskapliga metoder. Även om det är sant att vissa som bekänner sig som kristna representerar tron ganska dåligt, reflekterar inte dessa stereotyper den äkta kristendomens verklighet; de växer fram ur den uppstigande kulturella fördomen mot kristen tro. Vår plikt är att leva ut vår övertygelse på ett sätt som visar att dessa smädande bilder är grova förvanskningar av sanningen.

Steg 2: Marginalisera Det som många icke-troende vill när det handlar om kristendomen, är att den förskjuts från centrum av amerikanskt liv. Om kyrkan måste tillåtas existera, vill de att den begränsas till privatlivets sfär och förnekas varje påverkan på det offentliga livet. Det är därför offentlig bön måste förbjudas, kristet inflytande på allmän ordning utplånas, och kristna högtider sekulariseras. Kristna måste exkluderas från maktpositioner och inflytande, vilket innefattar politik, den akademiska världen, nöjesvärlden och media.

Som tv-kändisen från MSNBC, Chris Matthews, tweetade: ”Om du är en politiker och tror på Gud först och främst, så är det bra.

Ställ bara inte upp i de allmänna valen; ställ upp i kyrkovalen.”14 Mer och mer stöts kristen tro och utövad tro ut från det offentliga livet. Till exempel är nu kristna organisationer avstängda från många universitetsområden. Högsta domstolen fastställde förbudet mot julsånger med religiöst innehåll som påtvingades skolor i New Jersey och Philadelphia.15 En appellationsdomstol i Kalifornien fastställde domen mot två läkare som vägrade att artificiellt inseminera en lesbisk kvinna. Kvinnans advokat sa: ”När [en] läkare befinner sig i sin kyrka, kan hon utöva religion, men inte på läkarmottagningen.”16 75

Steg 3: Hota Att förbjuda religiösa uttryck inom akademiska, institutionella, affärs-, eller offentliga sammanhang är inte tillräckligt för många sekularister. De är fast beslutna om att få kristna att betala priset även när de privat utför handlingar som står i konflikt med den progressiva agendan.

Till exempel blev en praktikant vid California State University Long Beach uppsagd och hotad med utestängning från examensprogrammet eftersom hon diskuterat sin tro med medarbetare, fastän hon bara gjorde det utanför arbetstid.17 En mellanstadieelev i Maryland tvingades sluta läsa sin Bibel fastän hon bara läste den under sin lunchrast. Hon var dock inte förbjuden att läsa Harry Potter eller andra böcker.18 En chef på en större försäkringsfirma avskedades enbart för att han uttryckt sitt motstånd till homoäktenskap i ett inlägg han skrev på nätet på sin dator hemma.19 2014 tvingades Brendan Eich, VD för Mozilla, att avgå då det upptäcktes att han bidragit med tusen dollar för att stödja Kaliforniens Proposition 8, som definierar äktenskap som föreningen mellan en man och en kvinna.20

Steg 4: Avskräcka 2005 väckte föräldrar i Kalifornien talan för att förhindra psykologiska tester på barn i första, tredje och femte klass eftersom testerna innehöll detaljerade sexuella frågor. De förlorade. Domstolens beslut: ”Föräldrar har ingen processrätt eller enskilda rättigheter att upphäva de offentliga skolornas bestämmelser då det gäller den information som barnen exponeras för.”21 2013 stämde American Civil Liberties Union (ACLU), Mercy Health Partners, ett katolskt sjukhus, eftersom det inte hade erbjudit abort för en klient som hade en svår graviditet. ACLU försöker använda fallet för att tvinga alla katolska sjukhus att ut76

föra aborter. Som redaktörerna på National Review konstaterade: ”Frågan handlar inte om huruvida de som önskar begagna sig av vissa tjänster ska ha möjligheten att göra det eller inte, utan att de som är emot det måste tvingas att delta.”22 I oktober 2014 uppmanade flera pastorer i Houston kristna att skriva på en namninsamling gällande en folkomröstning för en nyligen antagen förordning gällande icke-diskriminering som tillät män och kvinnor att använda varandras toaletter. Stadsförvaltningen i Houston, ledd av borgmästare Annise Parker, gav order om att fem av pastorerna skulle lämna över alla predikningar, textmeddelanden och e-postmeddelanden gällande homosexualitet eller könsfrågor. Vägran att rätta sig efter detta skulle innebära domstolstrots och fängelse. Borgmästare Parker återkallade senare stämningarna till följd av landsomfattande negativa reaktioner.23 Medan jag skriver det här kapitlet behandlas ett förslag i delstatens senat i Kalifornien som ska hindra kristna universitet från att tillämpa det obligatoriska kriteriet för studier att man har en kristen tro, att man deltar i grundkursen i bibelkunskap, samt förväntas delta vid gudstjänster. Det skulle förhindra dessa högskolor att integrera tro i sin läroplan eller erbjuda andlig vägledning eller pastoral omsorg. Varför dessa restriktioner? För att förhindra dessa högskolor att förneka LGBT-studenter från att fritt ge uttryck för sina könspreferenser eller sin sexuella läggning. Som den konservativa California Policy Council skrev, så betyder detta ”att en baptistisk skola kan stämmas för att vägra en manlig elev som ’identifierar’ sig som en kvinna att bo i kvinnornas korridor, eller att använda damtoaletterna eller damduscharna.”24

Steg 5: Rättstvister Ett växande antal kristna individer och kristna organisationer 77

ställs nu inför rätta för att ha vägrat kompromissa med sina kristna övertygelser. Vid kampens frontlinje står små företag som tillhandahåller bröllopstjänster såsom konditorier, florister, tryckare, cateringföretag och fotografer. Flera av dessa fall har blivit kända i hela landet, till exempel en kristen fotograf i New Mexico som vägrade fotografera en lesbisk ”förbindelseceremoni”.

Paret stämde, fotografen förlorade och dömdes att betala mer än 6 000 dollar.25 Den mest chockerande av dessa händelser fram tills idag, är det bötesbelopp på 135 000 dollar som ålades ett konditori i Oregon, som ägs av ett kristet par som tackade nej till att baka en bröllopstårta till ett lesbiskt par.26 I många av de här fallen har kristna betalat dyrt för att stå fast vid sina övertygelser. Vissa förlorade sina livsbesparingar, andra tvingades ut ur branschen eller till konkurs, och flera har till och med tagit emot dödshot från aktivister.

Några av dessa oroande historier har inspirerande slut. ACLU väckte åtal mot rektorn Frank Lay och idrottsledaren Robert Freeman vid Pace High School i Florida för att ha läst bordsbön över en måltid som serverades till omkring tjugo vuxna medlemmar i en supportergrupp i en lokal kyrka. Åtalet innehöll ett straff på sex månaders fängelse och böter på 5 000 dollar vardera.27 Då examensceremonin på Pace High School närmade sig, blev ACLU bekymrade över att kontroversen kanske skulle leda till ytterligare överträdelser av deras agenda. De krävde att tjänstemännen vid skolan förhindrade elever från att säga något religiöst eller be vid evenemanget. För att undvika ytterligare problem gick administratörerna med på det.

Men de nästan fyra hundra avgångseleverna tog saken i egna händer. De bestämde i förväg att alla tillsammans skulle ställa sig upp under ceremonin och läsa Herrens bön. Många av dem målade kors på sina examensmössor för att göra ett ställningsta78

gande för sin tro och för att visa stöd för sin hårt pressade rektor och tränare. Föräldrar, familj och vänner i publiken deltog i bönen och vid slutet rungade applåderna.28 Om inte en stor omsvängning sker, kan vi förvänta oss att rättsprocesser och domstolsbeslut mot kristna som utövar sin tro ökar. Enligt en författare: ”Förföljelse kan mycket väl accelerera till att inbegripa beslagtagande av kyrkoegendom och pengar i samma stil som Henrik VIII gjorde, på grund av kristna ledares vägran att böja sig för statens doktriner. … Till och med fängelsestraff för kristna är mycket möjligt.”29 Jag tror att Amerika är långt från den typ av förföljelse som involverar tortyr och död, så som kristna uthärdade i Nya testamentet och nu uthärdar i andra länder. Men man vet aldrig vad som väntar runt hörnet. Då jag var yngre kunde jag aldrig i mina vildaste fantasier föreställa mig att kristendomen skulle vara under attack som den är nu i USA.

DEN KRISTNA FÖRFÖLJELSENS HISTORA Kristendomen har mött svårt motstånd från dess första början, med start hos Kristus själv. Han blev förtalad, utsatt för sammansvärjning, arresterad, dömd i en skenrättegång, piskad och korsfäst. Han varnade för att det skulle innebära liknande förföljelse att följa honom. Fundera på dessa utvalda meningar han sa till sina lärjungar i Matteusevangeliet 10: ”Se, jag sänder er som får in bland vargar. ... Akta er för människorna. De ska utlämna er åt domstolar och piska er i sina synagogor. Ni ska föras inför ståthållare och kungar för min skull. … En bror ska utlämna sin bror till att dödas och en far sitt barn, och barn ska göra uppror mot sina föräldrar och döda dem. Ni kommer att bli hatade av alla för mitt namns skull” (v 16, 17-18, 21-22).

79

I sin bok Christ Plays in Ten Thousand Places skrev Eugene Peterson: Arton hundra år eller så av hebreisk historia som krönts genom en fullständig exposition i Jesus Kristus, berättar för oss att Guds uppenbarelse av sig själv avvisas långt oftare än det tas emot, ignoreras av långt fler människor än de som omfamnar det, och har antingen attackerats eller ignorerats av varje stor kultur eller civilisation i vilken det har gett sitt vittnesbörd: det magnifika Egypten, det våldsamma Assyrien, det vackra Babylon, det konstnärliga Grekland, det politiska Rom, det upplysta Frankrike, Nazityskland, renässansens Italien, det marxistiska Ryssland, det maoistiska Kina och jakten-på-lyckan-Amerika.30

Varför möter frälsningens gåva sådant ihärdigt motstånd? I ett nötskal beror det på att frälsning handlar om överlåtelse till Gud. Men sedan människans fall i Eden har människor motsatt sig underordnande till någon makt utanför dem själva. De kräver frihet att definiera rätt och fel själva, och att leva livet på sina egna villkor.

De avvisar tanken på att något val de gör skulle kunna orsaka kritik och censur. Deras trossats är samma som poeten William Ernest Henleys: ”Jag är herre över mitt öde: Jag är kapten för min själ.”31 Kristet uppförande gör icke-kristna arga eftersom det får dem att känna sig dömda. Det återuppväcker den inbyggda sanningen om moraliskt ansvarsskyldighet som Gud beslutsamt planterade i varje mänskligt hjärta – en sanning de är fast beslutna att döda och begrava. Men som aposteln Paulus skrev, är Guds existens och naturlagarnas lära för uppenbara för att förtränga: Ända från världens skapelse syns och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur, genom de

80

verk han har skapat. Därför är de utan ursäkt. Trots att de kände till Gud prisade de honom inte som Gud eller tackade honom, utan de förblindades av sina falska föreställningar så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan. (Romarbrevet 1:2021)

När kristendomen i praktiken väcker det slumrande samvetet till liv hos icke-kristna, är deras gensvar sällan att ta emot budskapet, utan istället att ”döda budbäraren”. Att tysta oss tillåter dem att dämpa den latenta kunskapen om sanning som återuppväckts genom vårt uppförande. Det här är anledningen till att förföljelse har varit en ihärdig kontrapunkt i kristendomen genom hela dess historia.

Förföljelse av kristna i Bibeln Förföljelse i Nya testamentet börjar strax efter Jesu födelse i Betlehem, och slutar inte förrän de sista kapitlen i Uppenbarelseboken.

Här är några av de främsta exemplen: •

Den judeiske kungen Herodes, som var rädd på grund

av rapporter om att en förutsagd kung hade fötts i Betle-

hem, försökte beskydda sin dynasti genom att döda alla

manliga spädbarn där inom den profetiska tidsramen

(Matteusevangeliet 2:1-16).

•

Johannes döparen, den förste offentlige förkunnaren av

Kristus, blev halshuggen av Herodes son Herodes Antipas

(Markusevangeliet 6:25-29).

•

Flera gånger försökte det judiska folket och deras ledare,

som blivit förargade över Jesu budskap och hans tillrättavis-

ningar, att gripa och döda honom även innan deras fram-

gångsrika sammansvärjning för att korsfästa honom

(Lukasevangeliet 4:28-30, 13:31, Johannesevangeliet 5:16,

81

18, 7:1, 19, 25, 44, 8:37, 40, 11:53).

•

Petrus och andra apostlar greps, misshandlades och fängs-

lades flera gånger för att ha predikat Kristus

(Apostlagärningarna 4:1-3, 5:17-18, 22-40, 12:1-4).

•

Stefanus stenades till döds av arga judar för att ha predikat

Kristus (7:54-60).

•

De första kristna konvertiterna som levde i Jerusalem

skingrades till andra länder och flydde från judiska ledares

förföljelse (8:1).

•

Alla tolv lärjungarna dog en våldsam död i händerna på

sina förföljare, förutom Johannes som landsförvisades till

fängelseön Patmos (Uppenbarelseboken 1:9).

•

Aposteln Paulus led nästan varje slags förföljelse som kunde

uppbådas. Han var ofta fängslad, nästan stenad till döds,

piskad fem gånger med trettionio rapp, tre gånger piskad

med spö, fördriven ut ur staden, och ofta hungrig, frusen

och utan lämplig klädsel (2 Korintierbrevet 11:22-29).

Det som är fantastiskt med de tidiga kristna, är hur de reagerade på all den förföljelse som sköljde över dem. När judarna började förfölja dem strax efter pingst, tvingades många rycka upp sina liv med rötterna, lämna sina hem och till och med möta fängslande eller döden. Gjorde det dem bittra, olyckliga eller ångerfulla?

Gjorde det dem missmodiga, eller orsakade det dem att komma på andra tankar? Knappast! Istället för att begråta sitt öde, berättar Lukas för oss att de arrangerade en gemenskap av ömsesidigt stöd och blomstrade: Hela skaran av dem som kommit till tro var ett hjärta och en själ, och ingen kallade något av det han ägde för sitt utan de hade allt gemensamt. Med stor kraft bar apostlarna fram vitt-

82

nesbördet om Herren Jesu uppståndelse, och stor nåd var över dem alla. Ingen av dem led någon brist, för alla som hade mark eller hus sålde sådant som de ägde och bar fram betalningen för det som sålts och lade ner det vid apostlarnas fötter. Och man delade ut åt var och en efter hans behov. (Apostlagärningarna 4:32-35)

När Petrus och Johannes rapporterade hur de hade blivit arresterade, fängslade och varnade under hot att aldrig mer predika om Jesus, gensvarade dessa lärjungar med en sprudlande bön av upprymdhet: ”Och nu, Herre, se hur de hotar oss! Hjälp dina tjänare att frimodigt förkunna ditt ord, genom att du räcker ut din hand och låter helande, tecken och under ske genom din helige tjänare Jesu namn” (Apostlagärningarna 4:29-30).

Förföljelse ökade bara deras hängivenhet och gjorde dem modigare i att förkunna sanningen. Det är ett inspirerande exempel för oss idag.

Förföljelse av kristna i historien Det imperium som är mest känt för sin förföljelse av kristna är det gamla Rom. Under det första århundradet brände romarna under Nero kristna på bål och gav dem som levande föda åt lejon som underhållning på arenor. Apostlarna Petrus och Paulus avrättades under Nero. Senare under århundradet, utropade den romerske kejsaren Domitianus sig själv till ”Herre och Gud” och avrättade kristna som vägrade tillbe honom.32 Aposteln Johannes landsförvisades under Domitianus styre. Romarna fortsatte förfölja kristna med varierande grader av intensitet tills kejsare Konstantin förklarade kristendomen som laglig år 313 e. Kr. Andra imperier, nationer och religioner har också höjt svärdet mot kristna: 83

•

Under de olika inkvisitionerna mellan 1540 och 1685 lät

katolska kyrkan över 1,7 miljoner kristna lida martyrdöden,

anklagade för hädelse i hela Europa.33 De förföljde även ”the

Wycliffities” som försökte sprida de första engelska biblar-

na.34 •

I Frankrike dödades uppskattningsvis 3 000 franska protes

tanter i Paris under Sankt Bartolomeusdagen.35

•

Japan gjorde kristendomen olaglig under sextonhundrata

let, utvisade missionärer och avrättade konvertiter.

•

Kina gjorde kristendomen olaglig under sjuttonhundratalet

och utsatte kristna för allvarlig förföljelse.

•

Den franska revolutionen 1789 förbjöd kristendomen.

Präster landsförvisades eller dödades. Kyrkor förstördes och

alla tillstymmelser till kristendomen avlägsnades.36

•

Det ottomanska riket har en lång historia av att förfölja

kristna. Bara under 1915 massakrerade de islamiska tur-

karna 2,7 miljoner kristna. Uppskattningen av antal kristna

som dog under imperiets historia går så högt som till 50

miljoner.37 •

Efter den ryska revolutionen 1917 gjordes kyrkor, kristen

undervisning, utbildning och liturgi olagliga. Staten konfis-

kerade all kyrklig egendom. Miljontals dissidenter avrätta-

des.38

Många som har lidit för sin tro har välkomnat förföljelse med glädje. En sådan berättelse kommer från drottning Marys styre av England (även kallad ”Blodiga Mary” på grund av hennes obevekliga förföljelse av protestanter). Nicholas Ridley hade varit präst åt kung Henrik VIII; grundaren av den protestantiska kyrkan i England. När Mary besteg tronen var hon fast besluten att tvinga engelska medborgare tillbaka till katolicismen. Ridley vägrade 84

lyda och dömdes att brännas på bål 1555. Då han bands fast på bålen bad Ridley: ”Åh, himmelske Fader, jag tackar dig innerligt för att du har kallat mig till att bekänna dig, ända in i döden.”39

Förföljelse av kristna i dagens värld Många tror att världsomfattande förföljelse av kristna idag är värre än under någon annan tid i historien. Varje månad dödas 322 kristna för sin tro, 214 kyrkobyggnader och kristen egendom förstörs och 772 våldsdåd begås mot individuella kristna eller kristna grupper. Det blir sammanlagt mer än femton tusen incidenter av allvarlig förföljelse av kristna per år.40 Topp tio-listan på länder som förföljer är: Nordkorea, Irak, Eritrea, Afghanistan, Syrien, Pakistan, Somalia, Sudan, Iran och Libyen.41 Med tanke på den kristna förföljelsens historia och den nuvarande situationen i hela världen, blir det mindre förvånande att vi börjar känna stinget av det i USA. Att ha en nation som grundades på, och som anpassat sig efter, kristna principer har historiskt sett varit undantaget. Den anpassningen bryts nu ned, och vi återvänder till den historiska normen.

BIEFFEKTERNA AV KRISTEN FÖRFÖLJELSE Hur bör kristna i USA reagera inför förföljelse? Den första responsen skulle självfallet kunna vara ilska. Men Nya testamentet ger oss en mer konstruktiv respons. De första kristna led mycket svårare förföljelse än något vi just nu möter, och vi finner aldrig att de svarade med ilska. De fann faktiskt positiva effekter med lidandet.

Paulus sa till församlingen i Filippi: ”Ni har ju fått nåden att inte bara tro på Kristus utan också att lida för hans skull” (Filipperbrevet 1:29). Lägg märke till hur han uttrycker det: ”Ni har ju 85

fått nåden.” Han fick lidande att låta som en gåva. Lidande som gåva? Verkligen? Den naturliga impulsen är att säga att vi skulle vilja lämna tillbaka den och nöja oss med en slips eller sjalett istället. Men att avvisa lidande är att gå miste om enorma välsignelser.

Låt oss utforska precis vad det här betyder.

Lidande främjar karaktär En man kom till sin pastor och sa: ”Jag har insett att jag är en extremt otålig man. Skulle du vänligen kunna tänka dig att be Gud om att ge mig tålamod?”

Två veckor senare återvände han och sa: ”Käre värld, pastorn!

Vad bad du om? Fruktansvärda saker händer mig. Mitt liv går upp i limningen.” ”Tja”, svarade pastorn, ”du ville ha tålamod. Bibeln säger ’lidandet ger tålamod’, så jag bad om lidande. Gud måste ha svarat på min bön.”

Lidande ska bäras med tålamod eftersom det hjälper till att forma kristen karaktär. Fastän förföljelse påtvingas av Guds fiender, kan han använda det som en form av disciplin för att forma oss till större likhet med Kristus. Som Paulus berättade för oss: ”Vi gläder oss också mitt i våra lidanden, för vi vet att lidandet ger tålamod, tålamodet fasthet och fastheten hopp. Och hoppet sviker oss inte, för Guds kärlek är utgjuten i våra hjärtan genom den helige Ande som han har gett oss” (Romarbrevet 5:3-5).

I motsats till vad vi ofta hör, är kallelsen att följa Kristus inte en kallelse till ett enkelt liv med grönt ljus och jämna motorvägar.

Ett sådant liv skulle aldrig vrida loss självrådighetens seglivade grepp som gripit tag i våra hjärtan sedan Adams fall.

Som John Ortberg uttryckte det: ”Gud arbetar inte med att skapa de omständigheter jag vill ha. Gud arbetar i svåra omständigheter för att skapa det ’jag’ han vill ha.”42 86

C.S. Lewis förklarade lidandets syfte så här: Gud, som har skapat oss, vet vad vi är och att vår lycka ligger i honom. Ändå söker vi det inte i honom så länge han lämnar oss någon annan plats där det möjligtvis kan letas efter. Medan det vi kallar ”vårt eget liv” fortsätter vara trevligt, kommer vi inte överlåta det åt honom. Vad annat kan då Gud göra för vår skull, än att göra ”vårt eget liv” mindre angenämt för oss och ta bort de troliga källorna till falsk lycka.43

När Pierre-August Renoir, den store franske impressionisten, drabbades av artros blev hans händer vridna och deformerade.

Den enkla handlingen av att hålla en pensel blev olidlig. Så småningom blev han rullstolsbunden, men gav han upp sitt målande?

Absolut inte!

En dag besökte Renoirs konstnärsvän Henri Matisse honom, och såg på då den store konstnären plågsamt tog tag i en pensel bara genom att använda sina fingertoppar. Varje rörelse var en pina; ändå fortsatte han enträget sitt målande.

Matisse utbrast: ”Hur kan du måla när det är en sådan tortyr?”

Renoir svarade: ”Smärtan försvinner, men skönheten stannar kvar.”

Så är det med den själens skönhet som uthärdar lidandets vånda. En av våra hymner, ”How Firm a Foundation”, uttrycker det så här: När genom glödande svårigheter din väg ligger Min nåd, som är nog, ska försörja dig Lågan ska inte skada dig, min avsikt är enbart Att din smuts förtära, och ditt guld förädla.

87

Lidande framkallar mod Mod är kännetecknet för äkta kristendom eftersom det reflekterar Kristi karaktär i svåra omständigheter. Det är den viktiga dygd som kristna måste använda när det möter kulturella krav som står i konflikt med biblisk undervisning.

Apostlarna Petrus och Johannes mötte ett sådant krav när de judiska ledarna släpade in dem i domstolen för att ha predikat Kristus och krävde att de omedelbart upphörde med det. Petrus och Johannes svarade: ”Bedöm själva om det är rätt inför Gud att lyda er och inte Gud. Vi för vår del kan inte hålla tyst med vad vi har sett och hört” (Apostlagärningarna 4:19-20).

De judiska ledarna släppte apostlarna och tänkte att deras stränga varning skulle få dem att rygga tillbaka. Så vad gjorde Petrus och Johannes? De gick raka vägen tillbaka ut och fortsatte predika. Ingen arrestering, inget fängelse eller domstolsförordning kunde skrämma dessa modiga apostlar.

Efter apostelns Paulus dramatiska omvändelse blev hela hans liv ett äkta exempel på den här typen av mod. Som han skrev till filipperna: ”Det är min längtan och mitt hopp att jag inte på något sätt ska stå där med skam, utan att Kristus nu som alltid ska bli frimodigt förhärligad i min kropp, vare sig jag lever eller dör. För mig är livet Kristus och döden en vinst” (Filipperbrevet 1:20-21).

En ung kvinna och hennes lilla dotter gick genom skogen då ett plötsligt prasslande i snårskogen fick den lilla flickan att hålla sig fast i mammans kjol och skrika: ”Mamma, jag är rädd!” ”Alla är vi rädda ibland”, svarade mamman. ”Det är då vi behöver mod.” ”Vad är mod?”, frågade dottern.

I den stunden kom de fram till ett stycke jord som var svart och bränt av en skogsbrand som nyligen ägt rum. Inget levande sågs till förutom en enda ömtålig röd blomma som stack upp ur 88

askan. Mamma pekade på blomman och sa: ”Titta på den där lilla blomman som lever och växer där allt annat runt omkring är livlöst, och hur den visar sina färger där allt annat runt omkring är grått, orädd att blomma ensam där det inte finns någon annan skönhet att se. Det, min kära, är mod.”44

Lidande bevisar fromhet A.W. Tozer skrev: ”Att ha det rätt ställt med Gud har ofta inneburit att man har problem med människor.”45 Som Paulus uttryckte det: ”Så kommer alla som vill leva gudfruktigt i Kristus Jesus att bli förföljda” (2 Timoteusbrevet 3:12). Det handlar faktiskt om enkel logik: varför skulle kristendomens fiender bry sig om någon som inte uppvisar Kristi natur?

Som vi noterat tidigare använder Gud ofta förföljelse som ett medel för disciplin – ett hårt men nödvändigt sätt att frambringa fromhet genom att utrota allt i oss som inte är evigt. Författaren till Hebreerbrevet säger: ”För den Herren älskar tuktar han” (Hebreerbrevet 12:6). Om Gud inte älskade oss, varför skulle han bry sig om disciplin? Sett från den här synvinkeln ger förföljelse oss anledning till tacksägelse och lovprisning, för det formar Guds karaktär i oss: ”Efter en liten tids lidande ska all nåds Gud, som har kallat er till sin eviga härlighet i Kristus, upprätta, stödja, styrka och befästa er” (1 Petrusbrevet 5:10).

D. Martyn Lloyd-Jones skrev: ”Om du lider som en kristen, och på grund av att du är en kristen, är det ett av de bästa bevisen du någonsin kan få på det faktum att du är ett Guds barn.”46

Lidande frambringar glädje När vi inser syftet, välsignelserna och de positiva resultat som det innebär att drabbas av förföljelse kan det bli en källa av sann glädje, som det var för Paulus och Silas när de mötte opposition i 89

staden Filippi. I Apostlagärningarna 16:22-24 blev de mobbade, arresterade, allvarligt misshandlade och kastade i fängelse med fötterna fastsatta i stockar. Sedan läser vi: ”Vid midnatt var Paulus och Silas i bön och lovsång till Gud medan fångarna lyssnade på dem” (v 25).

Dessa två lärjungar, misshandlade och fängslade utan en rättegång, var så fyllda av glädje att de inte kunde rå för att de utbrast i sång! Det här berättar för oss att glädje inte kommer från avsaknad av lidande, eller ens trots lidande; det kommer ofta på grund av lidande. Källan till glädje är vår relation med Gud, och den relationen bekräftas när vi tappert lider förföljelse. Den här bekräftelsen av Guds godkännande är källan till vår glädje, och det kommer kanske aldrig till oss så kraftfullt som när vi är förföljda.

Petrus och Johannes uppvisade den här sortens glädje efter att de judiska ledarna hade misshandlat dem för att de predikat Jesus: ”Apostlarna gick ut från Stora rådet, glada att de ansetts värdiga att bli förnedrade för Namnets skull” (Apostlagärningarna 5:41).

Lidande ger belöningar Skrifterna flödar över av löften om rikliga belöningar för dem som uthärdar förföljelse. Vi låter ofta dessa framtida belöningar skymmas av de omedelbara tillfredsställelserna som man hittar i status, makt, nöjen eller social acceptans. Moses hade enkelt kunna tillåta det omedelbara att skymma det som var avlägset. Uppvuxen som en prins i lyxen i Egyptens kungliga palats, hade han tillgång till allt – säkerhet, rikedomar, nöjen, status och makt. Men Bibeln berättar för oss: ”I tron vägrade Mose som vuxen att kallas Faraos dotterson. Han valde att hellre bli förtryckt tillsammans med Guds folk än att ha en kortvarig njutning av synden. Han räknade Kristi vanära som en större rikedom än Egyptens alla skatter, för han hade blicken riktad mot lönen” (Hebreerbrevet 11:24-26).

90

Eftersom Moses såg och insåg det höga värdet av den eviga belöningen, var han inte bara villig att vända ryggen åt omedelbara nöjen, positioner och makt utan också att utsättas för förföljelse för att kunna få ta emot himlens löfte.

Vilka är några av de belöningar som utlovas till dem som uthärdar förföljelse?

•

Hämnd kommer att tas ut för dem (Uppenbarelseboken

6:9-11, 16:5-7, 18:20, 19:2).

•

De kommer belönas med vita dräkter som betecknar helig

het och renhet (6:11).

•

De kommer ges perfekta och överflödande liv fritt från

sorger (7:14-17).

•

Himlen kommer glädjas över dem eftersom de inte drog sig

för att dö (12:11-12).

•

De kommer finna evig vila (14:13).

•

De kommer styra med Kristus i 1 000 år (20:4, 6).

•

De kommer ta emot det eviga livets krona (Jakobs brev

1:12).

•

De är aldrig mer rädda för döden (1 Korintierbrevet 15:54,

Uppenbarelseboken 20:14).

Det här är bara några av de oräkneliga belöningar som väntar dem som utsätts för förföljelse för Kristus skull. Aposteln Paulus skrev: ”Jag menar att den här tidens lidanden inte kan jämföras med den härlighet som ska uppenbaras och bli vår” (Romarbrevet 8:18).

John Stott påminner oss om att lidande är en förutsättning för denna härlighet: Lidandet och härligheten hör oupplösligen ihop. Det gjorde de i Kristi upplevelser; det gör de i hans folks upplevelser också.

91

Det är bara efter att vi – ”efter en liten tids lidande” – ska träda in i Guds ”eviga härlighet i Kristus” till vilken han har kallat oss.

Så lidandet och härligheten är gifta med varandra; de kan inte skiljas. De är sammansvetsade; de kan inte brytas isär.47

Dr Nyquist tog upp förföljelse på ett sätt som nästan får det att verka spännande. Jag lägger fram hans ord som ett inspirerande avslut på denna avdelning: I Guds ekonomi betyder förföljelse att vi är välsignade, inte förbannade. Förföljelse medför välsignelse eftersom det tillåter oss att känna Kristus mer. Förföljelse medför välsignelse eftersom det tillåter oss att bli mer som Kristus.

I åratal har vi sjungit God Bless America, och vi har vanligt-

vis förknippat gudomlig välsignelse med framgång och frihet.

Det är sannerligen en välsignelse eftersom varje fullkomlig gåva och all frihet kommer från Gud. Men det finns en betydande del av Guds välsignelse som vi missade i Amerika – den välsignelse som följer med förföljelse. Kanske den kulturella förändringen i vårt land och ankomsten av förföljelse för troende, är Guds svar på vår vädjan ”Gud välsigne Amerika!” Troende i Amerika kanske kommer kunna få uppleva gudomlig välsignelse som aldrig förr i vår historia. Troende i resten av världen känner till och upplever den här välsignelsen. Kanske det är dags för oss att haka på festen.48

STYRKAN ATT MÖTA KRISTEN FÖRFÖLJELSE Många kristna har ännu inte mött allvarligt motstånd för att de håller fast vid sin tro. När vi inte är prövade och testade, undrar vi hur starka vi skulle vara när det är vår frihet, våra jobb eller 92

våra plånböcker som står på spel.

Jag har en vän som uppfostrat tre döttrar. När flickorna kom upp i åldern då de började dejta, gav han dem råd när det gäller frestelser som jag anser gäller förföljelse också: Om du väntar till frestelsens stund för att bestämma hur du ska hantera den, är det för sent. Du har redan förlorat slaget eftersom du inte har förberett din vilja att stå över dina känslor. Du måste ingjuta stål i din vilja genom att i förväg bestämma att du inte ska ge efter, och du måste ta positiva steg för att förstärka det beslutet. Visualisera dig själv i situationen. Öva i förväg i ditt inre på precis vad du kommer göra och säga. Besluta dig i förväg för att följa ditt förutbestämda program även då du möter motstånd. Och när frestelsen sedan kommer, kommer du ha byggt en stark mur mot den, och motstånd kommer bara vara en fråga om att agera utifrån din förutbestämda övertygelse.

Paulus insåg vikten av att förbereda sina konvertiter på lidande.

Han sa till de nya troende i Tessalonike: ”Och [vi]sände Timoteus … Han skulle styrka och uppmuntra er i tron så att ingen vacklar under dessa lidanden. … Redan när vi var hos er sade vi er i förväg att vi skulle få lida, och så har det också gått som ni vet” (1 Tessalonikerbrevet 3:2-4).

Efter deras första missionsresa återvände Paulus och Barnabas ”till Lystra, Ikonium och Antiokia och styrkte lärjungarnas själar och uppmanade dem att stå fasta i tron. De sade: ’Vi måste gå igenom många lidanden för att komma in i Guds rike’” (Apostlagärningarna 14:21-22).

Rickard Wurmbrand kände till lidande. Han ”var en evangelisk pastor som tillbringade fjorton år i kommunistiskt fängelse och tortyr i sitt hemland Rumänien.”49 Hans erfarenhet ledde honom 93

till att hjälpa andra att förbereda sig för lidande: Jag minns min sista konfirmationsklass innan jag lämnade Rumänien. Jag tog en grupp på tio till femton pojkar och flickor en söndagsmorgon, inte till kyrkan, utan till djurparken. Framför lejonburen sa jag till dem: ”Era förfäder i tron kastades framför sådana här vilda djur på grund av sin tro. Vet att ni också kommer lida. Ni kommer inte kastas framför lejon, men ni kommer ha att göra med människor som kan vara mycket värre än lejon.

Bestäm er här och nu om ni önskar lova trohet till Jesus.” De hade tårar i ögonen då de sa ja.

Vi måste göra förberedelsen nu innan vi fängslas. I fängelset

förlorar du allt. Du är naken och tilldelas en fängelsedräkt. Inga mer fina möbler, fina mattor eller fina gardiner. Du har ingen fru mer, och du har inte dina barn. Du har inte ditt bibliotek, och du ser aldrig en blomma. Inget av det som gör livet trevligt finns kvar. Ingen står emot som inte har svurit sig fri från livets nöjen i förväg.50

Det finns vissa beslut vi kan ta och särskilda steg vi kan ta i förväg för att stålsätta oss för den stunden då förföljelse kommer. Låt oss titta på tre saker vi kan göra för att förbereda oss för den stunden.

Bestäm dig för att stå för sanningen I sitt berömda inledningstal på Harvard, sa Alexandr Solzjenitsyn: ”En nedgång i mod kan vara det mest slående draget en utomstående lägger märke till i väst i våra dagar.”51 Vi som kristna måste vända den kritiken upp och ned. Det är nödvändigt att rädslan för avvisande, kritik eller förlust inte får oss att rygga tillbaka och gömma vårt ljus. Att leva värdiga för evangeliet, 94

är att stå upp för Guds sanning utan att böja sig. Som Paulus uppmanade korinterna ska vi ”vaka, stå fasta i tron, var modiga och starka! Låt allt hos er ske i kärlek” (1 Korintierbrevet 16:13-14).

Två män som nyligen följde Paulus uppmaning är tvillingbröderna David och Jason Benham. Benhambröderna är framgångsrika fastighetsentreprenörer som fick kontrakt på att vara värdar på en serie på HGTV som kallas ”Flip It Forward”. Efter att ha filmat några avsnitt upptäckte aktivister att bröderna var kristna, och att David hade gjort kontroversiella uttalanden i det förflutna om abort och homoäktenskap. Fastän brödernas tro i dessa frågor inte hade något med innehållet i deras show att göra, pressade aktivisterna HGTV till att ställa in programmet.52 Efteråt sa David Benham: ”Jag tror att Gud ser ner från himlen, och han ser män och kvinnor som kommer stå i gapet för landet och som kommer återuppbygga muren och återgå till den sanna bibliska kristendomens fundament.”53 Tro inte att ditt ställningstagande för sanning inte spelar någon roll bara för att du inte befinner dig i någon framstående situation som Benhambröderna. Det kan göra stor skillnad som det gjorde när en okänd man bad på sina knän i snön utanför en abortklinik i Maryland. Inne satt en ung kvinna och väntade på att få göra en abort. Hon tittade ut genom fönstret och såg den bedjande mannen, och hans enkla fromhet övertygade henne.

Hon avbokade sin tid och födde sitt barn.54 Var vi än är, och vad vi än gör, är vi kallade att vara Guds agenter i just den här tiden och på den här platsen. Oavsett vad situationen är, är vår uppgift ganska enkel: tänk inte på kostnaden, tänk inte på resultatet, tänk bara på vad du bestämde dig för i förväg att du skulle göra när du blir testad. Gud kan använda ditt mod i små saker för att åstadkomma större saker.

Ibland kan den förföljelse vi upplever inte vara någonting mer 95

än förakt och beskyllningar. Likväl kan det vara väldigt smärtsamt att ta ställning på tvärs mot rådande åsikter. Ett av våra djupaste behov är acceptans, vilket är anledningen till att vi naturligt söker vår kamratgrupps godkännande. Men hur svårt det än kan vara, är gruppacceptans precis en av de saker vi kanske kan vara kallade att offra. Det här innebär att vara villig att bli kallad pryd för att man undviker filmer, böcker, tal, tv-shower och aktiviteter som uppmuntrar omoral, hädelse eller ogudaktiga värderingar. Det här innebär att vara villig att bli kallad dum som tror på skapelsen, homofobisk för att man avvisar homosexualitet, antifeminist för att man avvisar abort och intolerant för att man uttrycker Kristi exklusivitet. Som Paulus uttryckte det, måste vi vara villiga att vara ”dårar för Kristus”, eller till och med bli föraktade som ”världens skräp” (1 Korintierbrevet 4:10-13).

John Piper skrev: Att följa Jesus innebär, att när lydnad krävs ska vi acceptera svek och avvisande och misshandel och hån och korsfästelse och död. Jesus försäkrar oss om att om vi kommer följa honom till Golgata under alla det här livets långfredagar, kommer vi också återuppstå med honom på återuppståndelsens sista påskdag.55

Vi behöver fler starka exempel som bröderna Benham som är orädda att försvara impopulära sanningar och vägrar vara tysta när det trampas på sanningen. Eller som David Green vid butikskedjan Hobby Lobby som vägrade backa när han konfronterades med omoraliska statliga uppdrag. Vi behöver fler ledare som guvernör Mike Pence (numera vice president, övers. anm.) och medlemmar i Indianas lagstiftande församling som vägrade backa under väldig press efter att ha godkänt en lag som strängt begränsade den grund på vilken abort kan utföras.56 96

Det är vår plikt att stå upp och tala ut om biblisk sanning när den är attackerad. Men det är också vår plikt att konfrontera i kärlek, och vara försiktiga med att vi inte ger skäl för etiketterna av hat och intolerans som vissa människor sätter på oss. Paulus gav oss tillvägagångsregler: ”När vi blir hånade välsignar vi, när vi blir förföljda härdar vi ut, när folk talar illa om oss talar vi väl om dem” (1 Korintierbrevet 4:12-13). Och Petrus tillade, att när vi möter förföljelse så måste vi vara förberedda på att försvara vår tro med förnuft och hövlighet: ”Var ständigt beredda att svara var och en som ber er förklara det hopp ni har. Men gör det ödmjukt, med respekt och ett rent samvete, så att de som talar illa om ert goda levnadssätt i Kristus får skämmas för sitt förtal” (1 Petrusbrevet 3:15-16).

Hämta stöd hos varandra Även i de bästa dagar bör kristna göra församlingen till sin främsta kamratgrupp och sociala umgänge. Att ha en stödgrupp av andra som delar vår tro och värderingar, gör det enklare att stå emot progressivismens angrepp när vi är under attack. Det här är anledningen till varför regelbunden närvaro i kyrkan är så avgörande för en sund kristen livsstil. Med närvaro menar jag mer än att bara dyka upp på en rutinmässig gudstjänst på söndag morgon.

Var med på undervisning, delta i servicegrupper, bli involverad i uppsökande verksamhet, och delta i social gemenskap. För att kunna segla genom nutidens stormiga vatten, behöver kyrkan alle man på däck. Kyrkan behöver dig och du behöver kyrkan.

Som författaren till Hebreerbrevet uttryckte det: ”Låt oss ge akt på varandra och sporra varandra till kärlek och goda gärningar.

Och låt oss inte överge våra sammankomster, så som några brukar göra, utan i stället uppmuntra varandra, och det så mycket mer som ni ser att dagen närmar sig” (Hebreerbrevet 10:24-25).

97

Vi kan inte vara kristna på egen hand. Vi behöver sällskap av andra som är som oss själva, med vilka vi kan dela uppmuntran, strider och segrar. Det är lätt för oss att känna oss ensamma och missmodiga, men i sällskap med andra troende hämtar vi styrka, disciplin, kunskap, uppmuntran, stöd och kärlek från varandra.

Ett modigt exempel kan sporra vem som helst av oss att säga: ”Om han eller hon kan göra det, så kan jag det också med Guds nåd.”

Hämta din trygghet hos Herren Nyckeln till att stå stadigt då man möter förföljelse är att komma ihåg vem vi tillhör, och vart vi är på väg. Vi tillhör Kristus, och han håller oss trygga i sin hand. Därför behöver vi inte frukta för vårt rykte, våra jobb, vår ekonomi eller ens våra fysiska liv. Som han sa: ”Den som vill rädda sitt liv ska mista det, men den som mister sitt liv för min skull ska vinna det” (Matteusevangeliet 16:25).

All förföljelse som vi upplever har sitt ursprung i Satan; inkräktaren som tillfälligt är jordens herre. Det är därför C.S. Lewis kallade den här fallna världen för ”fiendeockuperat territorium”.

Vi kristna utgör en motståndsrörelse som slåss för att återta förlorat territorium under ledarskap av vår främste befälhavare Jesus Kristus. Vi hämtar mod från att veta vem vi tillhör, vart vi är på väg, och den härlighet som väntar oss när vi kommer dit: ”Men vi har vårt medborgarskap i himlen, och därifrån väntar vi Herren Jesus Kristus som Frälsare. Han ska förvandla vår bräckliga kropp och göra den lik hans härlighetskropp, för han har makt att lägga allt under sig” (Filipperbrevet 3:20-21).

Johannes Chrysostomos, den vältalige predikanten som gjordes till ärkebiskop i Konstantinopel, råkade i onåd hos den bysantinska kejsarinnan Eudoxia för att han predikade mot hovets missbruk av rikedom, försummandet av fattiga och omoraliska nöjen. Falska anklagelser om hädelse riktades mot Chrysostomos 98

och han ställdes inför kejsarinnan för rättegång. När han vägrade böja sig, berättas det att kejsarinnan hotade att landsförvisa honom. ”Du kan inte landsförvisa mig”, svarade Chrysostomos. ”För den här världen är min Faders hus.” ”Men jag kommer döda dig”, sa Eudoxia. ”Nej, det kan du inte, för mitt liv är dolt med Kristus i Gud.” ”Jag kommer ta ifrån dig dina skatter.” ”Nej, det kan du inte, för min skatt är i himlen och mitt hjärta är där.” ”Men jag kommer fördriva dig från dina vänner och du kommer inte ha någon kvar”, sa Eudoxia. ”Nej, det kan du inte, för jag har en Vän i himlen från vilken du inte kan skilja mig. Jag trotsar dig, för det finns inget du kan göra för att skada mig.”

Vad gör man med en sådan man? Eudoxia landsförvisade till sist Chrysostomos. Han tvångsmarscherades genom stränga förhållanden som snart orsakade hans död.57 Vi, liksom Chrysostomos, måste inse att våra förföljare inte kan ta någonting från oss som vi inte redan har tryggt försäkrat i Kristus, oavsett om det är hem, familj, vänner, skatter eller livet självt. Det är det som är nyckeln till att stå upp under förföljelse.

Vår trygghet, vår frid och vår glädje står i slutänden bara att finna i Kristus.

Det är inte troligt att kristna i Amerika snart kommer möta martyrdöden. Men vi kan hämta mod från kristna som Chrysostomos, martyrer genom århundradena, och kristna som nu uthärdar svår förföljelse i andra länder. Om de kan stå starka då de möter tortyr och död, borde vi vara villiga att stå starka då vi möter det förtryck av kristna som ökar i vår nation idag.

99