Öppen famn - titta i boken

Innehållsförteckning Förord..............................................................................................5 Kärlekens språk ...............................................................................9 Jesus välsignar barn....................................................................15 Berättelsen......................................................................................15 Berättelsen som jag ser den.............................................................17 En saga eller på riktigt....................................................................20 En minikommentar........................................................................24 Synen på barn ...........................................................................20 Antiken..........................................................................................20 Judendomen...................................................................................32 Jesus från Nasaret...........................................................................34 Jesus och barn i NT........................................................................36 Fornkyrkan....................................................................................41 Under tvåtusen år...........................................................................44 Föräldraskap..............................................................................47 Tacksamhet och goda ord...............................................................47 Barnens grundbehov.......................................................................56 Kroppslig beröring.........................................................................74 Sårbarhet........................................................................................78 Mjukhet och fasthet.......................................................................84 Kristen fostran................................................................................90 Berättelsens utmaningar..........................................................105 För samhälle.................................................................................105 För kyrka och församling..............................................................113 För föräldrar ................................................................................119 Kraft att vara förälder..............................................................127 Kärleksidentitet............................................................................127 Avslutning ...............................................................................131 Samtalsfrågor..........................................................................134 Litteraturförteckning ..............................................................138 Fotnoter .................................................................................140

öppen famn2017.indd 3

13-02-2017 11:42:38

Till vรฅra barn och barnbarn.

Tack fรถr allt vad ni gett och ger.

4

รถppen famn2017.indd 4

13-02-2017 11:42:38

Förord Att bli förälder är en av livets stora glädjeämnen. En av livets viktigaste uppgifter och ett stort förtroende väntar. Man har ett underverk i sin famn, en kärleksfrukt. Men samtidigt kan man känna sig osäker. Något alldeles nytt väntar. En ny varelse finns i hemmet och hemmet är inte mer detsamma. Vad behöver man satsa på? Hur kan man ge sitt barn det allra bästa?

Utmaningen är stor. Och paradoxal. Synen på barnen är positivare än någonsin förr i världshistorien. 193 länder har undertecknat FN:s barnkonvention och därmed förbundit sig att följa den. Lagstiftningen skyddar barnens rättigheter. Vi har materiella resurser. Kunskapsnivån om vad barnen behöver och hur de utvecklas är hög. Enligt PISA är de finländska skolorna världens ekonomiskt mest välskötta. Men många barn far illa. De finländska barnen trivs sämre i skolan än barnen i andra europeiska länder. De upplever sig ensamma. De hör tillsammans med de norska barnen till världens mest trötta barn. En tredjedel mår dåligt och en femtedel är i behov av psykiatrisk vård för att ta några exempel.

Men först. Hur vågar man skriva en bok om föräldraskap? Redan den danske författaren Henrik Pontoppidan konstaterade för ett sekel sedan att ”med undantag av föräldrar vet alla människor hur man uppfostrar barn. Innan jag gifte mig hade jag sex teorier om barnuppfostran, nu har jag sex barn och inga teorier”. Själv har jag många gånger skrattat gott åt min egen frimodighet som novis på området. Jag var som 19-åring husfar på en lägergård. Vi fick en förfrågan om husfar, som man säkert trodde var en vuxen och mogen man, kunde hålla ett föredrag för en samling äldre damer om den kristna fostrans betydelse i hemmet. Och visst höll jag föredraget! Nu 40 år senare är jag många misstag klokare.

Det här är en annorlunda föräldrabok. Jag vill inte framstå som någon expert i psykologi, utvecklingspsykologi eller sociologi. Jag ser på barnen ur en alldeles speciell synvinkel. Jag utgår från den mest kända berättelsen om barn i hela världshistorien, nämligen berättelsen om när Jesus 5

öppen famn2017.indd 5

13-02-2017 11:42:38

från Nasaret välsignar barnen.1 Astrid Lindgrens böcker har översatts till snart 100 språk, J K Rowlings böcker om Harry Potter till något över 70 språk. Berättelsen om när Jesus välsignar barnen finns på cirka 2500 språk! Den är en revolutionerande berättelse. Den ger värdefulla insikter – ja, överraskande många – om vad det innebär att vara förälder.

Berättelsen om när Jesus välsignar barnen har fascinerat mig en längre tid. Som doppräst har jag under mina snart fyra decennier prästerliga år kommit att tusentals gånger läsa den. Ganska tidigt tyckte jag mig vid sidan av det teologiska innehållet finna värdefulla uppfostringsprinciper i berättelsen. Jag har haft för vana att dela principerna vid dop av första barnet i en familj om nu dopbarnet i fråga har jag gett mig taltur! Min fördjupning i Markusevangeliet genom författarskap och memoreringen av Markus text, vilket resulterade i föreställningen Den stora berättelsen, har öppnat ännu fler dimensioner.

Berättelsen om när Jesus välsignar barnen har av en del bibelforskare ansetts vara något av det mest märkliga som finns i Nya testamentet.

Min avsikt är att ur olika synvinklar lyfta fram händelsen och dess fortsatta aktualitet. När jag i min framställning använder ordet berättelse avser jag nämnda händelse.

Boken riktar sig till föräldrar. Den kan även utgöra en inspirationskälla för alla som på något sätt arbetar med barn. Berättelsen har också ett utmanande budskap till alla som tar beslut i frågor som gäller de allra minsta.

Förteckning över referenslitteratur jag använt finns i slutet av boken.

Jag hänvisar ibland också till sådant som barn sagt. Utsagorna bygger på en skriftlig enkät jag gjort bland 85 lågstadiebarn i årskurs 4, 5 och 6 i tre olika skolor. I enkäten fick eleverna anonymt svara på frågor om när de känner sig älskade av sina föräldrar och hur de tycker att en förälder ska vara.

Jag är medveten om svårigheten i att skriva en bok om föräldraskap. Skulden och otillräckligheten ligger och lurpassar. Som förälder börjar man fundera på vad man gjort och gör bra och mindre bra. För att kunna bli om möjligt ännu bättre föräldrar behöver vi våga spegla oss i det som är.

I berättelsen var Jesus var inte rädd att säga vad han ansåg. Han röt till riktigt ordentligt för att skydda de allra minsta. Professor Lea Pulkkinen, 6

öppen famn2017.indd 6

13-02-2017 11:42:38

tidigare professor i psykologi i Jyväskylä, som talat för barnens rättigheter utifrån vetenskapliga rön, noterar att mycken populärpsykologi bärs av ett axiom att man inte får skuldbelägga någon. Hon frågar sig huruvida det är möjligt att veta vägen om ingen får säga vad som är bra eller dåligt för barnen.

Skuld är dock inte någon kraftkälla till ett gott föräldraskap. Jag ser personligen livet som en helhet där vi har möjlighet att ta in gudomlig kärlek i livets sårbarhet och som en väg till förlåtelse och förnyande kraft. Jag hoppas att den insikten får bära varje läsare och mig själv. De böner jag ger är ämnade till hjälp i det avseendet.

Boken behandlar utifrån den kända berättelsen tre ämnesområden: synen på barnen, föräldraskapet och kristen fostran. Jag inleder med, efter att ha visat hur kärlekens fem språk kommer fram i berättelsen, att ge den historiska bakgrunden till berättelsen.

7

öppen famn2017.indd 7

13-02-2017 11:42:38

Föräldraskap Tacksamhet och goda ord I berättelsen ger Jesus odelad uppmärksamhet till barnen. Han är fylld av tacksamhet och glädje när han tar emot barnen. Det grekiska ord som evangelisten Markus använder finns endast på det här stället i hela Nya testamentet. Ordet vibrerar av tacksamhet och glädje. Markus använder det vanliga ordet för att välsigna men gör det med en förstärkning som anger att Jesus tog god tid på sig. Ordet står dessutom i en verbform som anger upprepad handling. Jag tänker mig att Petrus, som ständigt såg det här för sina inre ögon, ofta talade om händelsen och att det påverkade Markus sätt att skriva.

Att välsigna Vad betyder då ordet ”välsigna”? Vissa ord förlorar genom sin religiösa användning sin vardagliga konkreta betydelse. Det gäller också ordet välsigna. Att välsigna någon är att tala goda ord till någon, mera konkret kan det väl inte bli! När vi talar goda ord om och till varandra välsignar vi varandra. Vi sprider den godhet som är Guds rike. Grundbetydelsen av ordet välsigna gör att det också i Bibeln kan talas om att välsigna Gud, att alltså tala goda ord till och om Gud; lovprisning med andra ord.

En vanlig uppfattning av ordet välsigna är att man ber om att Gud ska beskydda någon och vara god mot någon, en välgångsönskan. Och visst finns den aspekten med. Men grundtonen i Bibeln är tacksägelse.

Ordet välsigna uttrycker en atmosfär av glädje och tacksamhet. Guds välvilja, godhet, kärlek översköljer den välsignade. Man tackar Gud för hans närvaro och hans gåvor. Jakob skriver: Gud är alla goda gåvors givare. Gud är helt god, det är inte så att han en dag är mörker och en dag ljus.7 47

öppen famn2017.indd 47

13-02-2017 11:42:40

Talmud, den stora judiska efterbibliska skriftsamlingen säger att det är förbjudet att njuta av något i den här världen utan en välsignelse, och om någon njuter av något i den här världen utan en välsignelse, så gör han helgerån. I Talmud finns tacksägelser i form av välsignelser för så gott som allt, till och med en speciell när man ska urinera!

Ordet välsigna bär alltså en ton av tacksamhet. När Jesus välsignade bröd och fiskar i samband med brödundren så använde han antagligen den vanliga välsignelsebönen på den tiden: ”Prisad vare du, Herren, vår Gud, världens kung som förser oss med bröd som kommer från jorden.”

Att välsigna maten i biblisk mening är alltså inte i första hand att be att maten ska vara hälsosam och räcka till utan ett tack för att man har mat.

Bordsbön är en tacksägelsebön.

Jesus hade en positiv inställning till barnen och uttryckte den i handling. Han såg barnen. Ett efter ett. Den tacksamma och positiva grundattityden till barnen har konsekvenser. Barnen ser sig själva i vår blick.

Den tacksamma, glada blicken är viktig. Den är välsignande. Där man däremot ser barnen som problem, väntar sig att det ska bli problem och ser dem som hinder för den egna självutvecklingen talar man också därefter och skapar problem. Om man utgår från Jesus utgångspunkt, att den som tar emot ett barn tar emot Gud själv, blir konsekvenserna annorlunda. Kärlek gör vacker. Den som får spegla sig i en kärleksfull blick känner sig värdefull, vacker i sitt inre oberoende hur man ser ut till det yttre. Och finns det något vackrare än glada ögon! Att välsigna det är att se med glada ögon på ett sådant sätt att glädjen tänds i ögonen hos den som tar mot välsignelsen.

Grundattityden är så viktig. Den amerikanske författaren Max Lucados nämner en scen som upprepas i Brasilien tusentals gånger varje morgon. När pojken ska iväg till skolan frågar han pappan: - Benco, Pai? (Välsignelse, pappa?)

Och pappan svarar: - Deus te abençoe, meu filho. (Gud välsigne dig, min son) Ett telefonsamtal till den brasilianska ambassaden i Stockholm bekräftade att hälsningen används, också om den inte är lika vanlig som tidigare. Språket är den variant av portugisiska som används i landet.

48

öppen famn2017.indd 48

13-02-2017 11:42:41

Fridshälsningen som var vanlig på Jesus tid har samma djupa innebörd där den används med engagemang och inte fallit offer för slentrian.

Själv har jag försökt ha som vana att säga åt mina barn: ”Herren med dig” och jag minns att ett av barnen på väg till skolan en dag stod med ett frågande ansikte som uttryckte: ”Ska du inte säga som du brukade, pappa?”

De goda orden behöver uttryckas. En välsignelse ska sägas ut. ”Kärlek är inte kärlek förrän du delar den med någon” står det på en liten vepa i vår tambur. Den insikten kom som en aha-upplevelse till mig när jag i samband med en gudstjänst frågade Alf B Svensson, uppskattad föreläsare i relationsämnen: - Vad är det viktigaste i barnuppfostran?

Han svarade: - Att vi visar våra barn att vi älskar dem.

Jag kontrade med: - Är det inte det samma som att älska våra barn?

Alf svarade: - Nej, det är klart att vi älskar våra barn, men vi behöver också visa det.

Tanken slog mig som en blixt från klar himmel: ”Så är det!” Kärlek ska visas. Dold kärlek är ingen kärlek. Att uttrycka glädje och tacksamhet över barnen och tala goda ord om dem och till dem är att välsigna dem.

Guds kärlek sprids.

Ordens makt Orden är en förlängning av vårt inre. Orden visar vad som finns på vårt hjärta. Orden har en skapande kraft. Gud skapar genom sitt ord. Och våra ord skapar. Den mänskliga förmågan att tala är måhända en del av innebörden i att vi är skapade till Guds avbild.

Ordspråksboken ger oss några kraftfulla illustrationer av ordens makt.

49

öppen famn2017.indd 49

13-02-2017 11:42:41

Ett vänligt ord muntrar upp.

Ett mjukt svar stillar vrede.

Ett läkande ord är ett livets träd.

En god nyhet ger kroppen styrka.

Vänliga ord ... gör kroppen frisk.

Vad munnen talar mättar magen, det som går över läpparna ger mättnad.8 Människan är holistisk. Orden påverkar inte bara sinnet utan också kroppen. Genom att tilltalas lär vi oss att tala och genom att se kärlek att älska. När våra ord möter andras ord lär vi oss att tänka.

Orden ska inte förringas. Många minns goda värdefulla ord som uttalats när man var barn och som betytt mycket för en. Orden har en speciell makt när vi är utsatta och sårbara. Ord befrämjar livet, uppmuntrar, de bygger upp, gör oss mänskliga så att vi i vår tur kan förstå andra och varandra. Utan ord stelnar livet, det blir dött. Barnets självbild växer fram i samverkan mellan den vuxne och barnet. Anknytningen som ges via ord och beröring bygger upp självbilden.

Orden är starka. De avslöjar våra livsattityder. De påverkar. Skolundersökningar visar att om läraren tror att eleven i klassen har större förmåga till inlärning så lär eleverna sig också bättre. Paralleller till föräldraskap är inte svår att dra. Vår inställning, våra ord påverkar barnen därför att det är i mötet med andra vi blir till. Orden skapar och formar oss själva och andra. Likheten mellan människor gör kommunikationen möjlig, skillnaden gör den nödvändig. Orden bygger broar. De gemensamgör. De förmedlar, de förenar och de informerar. Det vi säger blir en annans egendom. Vi gemensamgör vår kärlek, omsorg, våra tankar, våra funderingar, våra livsideal, våra livsmönster och vår syn på livet. Orden svarar på våra grundbehov av att vara sedda, accepterade, bekräftade och att tillhöra en gemenskap. Men att kommunicera innebär alltid också en risk. Ord kan missförstås, men det är ändå mera livsfarligt att inte kommunicera.

Kommunikationen kan vara både verbal och icke-verbal. De hör samman. Våra liv talar högre än våra ord brukar man säga. Att leva enligt parollen ”gör inte som jag gör, utan som jag säger” är ett icke-funge50

öppen famn2017.indd 50

13-02-2017 11:42:41

rande föräldraskap. Ordens makt är stor och förebildens makt likaså.

Ett barn tror blint på sina föräldrar också fastän föräldrar gör, visar och säger fel. Den rikssvenske populärförfattaren och underhållaren Gösta Rybrant konstaterade på sin tid att ”hur omsorgsfullt man än försöker uppfostra barn bär de sig ändå åt som vuxna”. Barn är inte så bra på att lyssna på oss vuxna, men de är mästare på att imitera.

Att välsigna betyder alltså bland annat följande: • Att förmedla en tacksamhetens grundattityd till barnen och över dem.

• Att se deras värde och möjligheter och acceptera dem som personer.

• Att konkret tala goda, uppmuntrande och bekräftande ord.

• Att be för dem.

Att förbanna Lärjungarna i texten gav uttryck för ett destruktivt beteende. Jesus såg att det inte var rätt att barnen och föräldrarna översköljdes av deras hårda ord. Vad kunde ha hänt om Jesus inte ingripit? Vi kan bara ana oss till det. Det är ju tyvärr inte bara de goda orden som påverkar oss. De goda orden bygger upp, de destruktiva river ner. Några av de bibelord vi tog del av från Ordspråksboken har också en annan sida.

Bekymmer gör hjärtat tungt. Ett vänligt ord muntrar upp.

Mjukt svar stillar vrede, hårda ord väcker harm.

Läkande ord är ett livets träd men svekfulla knäcker lusten att leva.9 ”Knäcker lusten att leva”, det är starka ord. En gymnasist skrev i en dikt i en skoltidning: Jag tog livet av en kamrat.

Det var så lätt, bara att öppna munnen, så var det över.

51

öppen famn2017.indd 51

13-02-2017 11:42:41

Att tala goda ord är att välsigna. Det innebär att onda ord förbannar.

Ordet förbanna är i det svenska språket ett starkt ord. I den bibliska terminologin är det motsatsen till att välsigna. Aposteln Paulus, som själv hade ett mycket destruktivt förflutet, skrev välsigna dem som förföljer er, välsigna dem och förbanna dem inte.10 Jesus hade sagt i bergspredikan: välsigna dem som förbannar er, och be för dem som skymfar er.11 Hans ord är en typisk judisk parallellism där den andra meningen med andra ord säger samma sak som den första. Att skymfa är alltså ett sätt att förbanna. De bibliska orden som står för det svenska ordet förbanna står för begrepp allt från att förringa och smäda till att direkt uttala svordomar och besvärjelser över en annan människa.

När vi talar onda ord i någon form om eller till en annan människa skadar vi den personen. Vi skadar livet. Tyvärr är det så att inte enbart goda ord formar oss utan också de onda. Destruktiva ord kan sätta sig i sinnet och börjar leva sitt eget dolda liv som den finlandssvenske författaren Lars Sund målande skildrar i boken Lanthandlerskans son: De ord som yttrades hade varit råa och taggiga. Dylika ord fastnar lättare i vissa människors sinnen än andra slags ord, de som är goda och milda. I det mörker som vidtar där människors medvetande upphör ligger de grova orden kvar, de gror som svamptrådar under skogens humuslager. Den viljeyttring som finns inbäddad i de hårda orden växer i styrka. Och då viljan vuxit tillräckligt kommer den att yrka på handling. Då vill ordet bli kött.

Vad kunde ha hänt om Jesus inte hade ingripit? Kanske barnen skulle ha tänkt följande: • • • • • • •

Jag kommer aldrig mera att gå till en rabbi.

Man ska akta sig för allt som är religiöst.

Att gå till förbön är inget för mig.

Män är farliga. Dem ska man akta sig för.

Varför sa de att jag inte duger? Jag ska nog visa dem!

Varför körde de bort mig? Det är nog något fel på mig.

Man ska inte lita på någon här i världen.

52

öppen famn2017.indd 52

13-02-2017 11:42:41

• Hur kunde mina föräldrar lura mig hit? Få se vad de hittar på nästa gång.

• Jag som hade så mycket jag ville berätta för Jesus. Det är nog bäst att inte öppna sig för någon.

Samtalsterapeuten Ingalill Roos skriver att ingenting är så smärtsamt för ett barn som att bli känslomässigt övergivet eller likgiltigt bemött. Barn har svårt att förstå att vuxna inte gläds över dem. Om man bär med sig starka bilder av att ha blivit bortstött upprepas den känslan senare i livet.

Den väcks till liv när någon inte förstår eller inte lyssnar. Att bli ensam och utstött är det vi fruktar mest av allt. Vi kan sedan skapa en falsk verklighet för att kunna uthärda. Barnet förnekar känslan av att ha blivit övergiven och vänder skulden mot sig själv. De äkta genuina känslorna fryses in och förpassas till det omedvetna.

Ordens betydelse avtar inte ju äldre barnet blir. En undersökning vid Pittsburgh och Michigan universitet bland 976 föräldrar med barn i åldern 13-14 år visade att rop och skrik kan vara lika allvarliga som fysiska slag. Tonåringarna känner sig kränkta och jagbilden tar skada.

Föräldrarnas skrik och rop gör att tonåringarna känner sig odugliga och tror att de är värdelösa och onyttiga. Att skrika eller ropa löser inte problemen. Forskaren föreslår i stället klara straff som förbud att se på TV eller begränsning av dataspel. Gränsdragningen fungerar bäst om den ges i bestämd men lugn ton.

Begynnande pubertet är för övrigt tillsammans med fosterstadiet och babystadiet de tider när man är speciellt utsatt för stress. En varaktig stressituation kan enligt undersökningar leda till både depression och ångest, men också diabetes och problem med ämnesomsättningen.

Under de här utvecklingsskedena är det viktigt att närmiljön är trygg.

Fostrets, babyns och den blivande tonåringens kropp befinner sig i ett mycket känsligt utvecklingsstadium då varma ord och en trygg omgivning är viktig.

53

öppen famn2017.indd 53

13-02-2017 11:42:41

Mycket kan hända i barnens liv. I ett församlingshem hade man satt upp nedanstående lista på anslagstavlan. Man kan bara ana sig till vilka direkta och indirekta budskap de barn har tagit emot som måste gå igenom något av följande: • • • • • • • • • • • • • • •

Lillebror får all uppmärksamhet Jag gillar inte pappas nya tjej Jag känner ingen vuxen som jag kan lita på Ingen vill vara med mig Jag är aldrig riktigt glad Han våldtog mig Varför kan jag inte vara som alla andra?

Mamma äter tabletter och då får jag ont i magen De säger att jag är för tjock Hos vem skall jag bo?

Vi har inte råd att åka på semester.

Jag får inte ta hem kompisar Min lärare mobbar mig De väljer alltid ut mig sist Jag orkar inte leva längre!

I strävan att överleva och att skydda sig själv kan man i tidig ålder fatta beslut som blir som krokar som man sedan hakar det övriga i livet på. De inre beslut man gör kan bli blockeringar och hinder som gör att man inte vågar leva öppet i relationer med andra eller att lita på andra. De hårda orden, ”förbannelserna”, kan gå djupt. Psykologin har numera också verifierat de gammaltestamentliga orden om att destruktiva saker som händer och som inte bryts kan föras vidare i fyra generationer i en släkt.

Varför går hårda och felaktiga ord så djupt i psyket? Månne det har att göra med att vi är ämnade för något annat. Vi är skapade för kärlek, inte för osämja. Det innebär att också den som säger de hårda orden skadar sig själv. Den som har fått sår kan i sin tur börja odla på bitterhet och hämnd.

54

öppen famn2017.indd 54

13-02-2017 11:42:41

Sören Kierkegaard insåg redan på sin tid ordens kraft: Därför bör man vara så försiktig med barn, aldrig tro det värsta, genom en malplacerad misstanke, genom en utslungad anmärkning ... framkalla ett oroligt medvetande, varvid lätt oskyldiga, men inte starka själar kan frestas tro sig skyldiga, förtvivla och därmed ta det första steget för att komma till det mål som den oroande aningen förebådade.

Buden är livets skyddsnät. De är som trafikregler som skyddar livet. Att se föräldraskapet utifrån dem är också en väg framåt. Också i bönens form.

Föräldrabön utifrån de tio buden Gode Gud Hjälp mig till en rätt prioritering i livet.

Bevara mitt tal så att barnen får hjälp till en sann gudsbild Hjälp mig att hitta balans i livet mellan hem och arbete.

Bevara relationen mellan generationerna.

Hjälp mig att vårda livet.

Bevara mig från otrohet i dess olika former.

Hjälp mig att vara en god förebild i det jag fått att förvalta.

Bevara mig till att välsigna barnen genom att tala gott om dem.

Hjälp mig att leva i en anda av tacksamhet.

Bevara mig från avundsjuka när jag ser andras föräldraskap.

55

öppen famn2017.indd 55

13-02-2017 11:42:42

Avslutning Bokens budskap sammanfattas i en komplettering av ”barnets tio bud”, författare okänd. Min komplettering är inspirerad av samtal vid dagklubbsföräldrasamlingar.

• Jag är bara ett barn, genom dig finns jag till, överge mig inte, jag har inga andra föräldrar. Din kärlek behöver jag allra mest när jag förtjänar den allra minst.

• Döm mig inte i onödan, för ju mer du dömer mig dess mindre betyder dina ord för mig.

• Avskilj tid åt mig, för som du använder din tid så delar du ditt hjärta.

Om du inte visar mig att du älskar mig så blir jag aldrig en människa.

När du bekräftar din kärlek till mig behöver jag inte söka den på annat håll.

• Respektera din pojke och din flicka, så att också de lär sig respektera livet i sig själva och andra. Som du bemöter mig kommer jag att på många sätt bemöta andra.

• Döda inte mina tankar med nonchalans, ringaktning, ironi eller hot.

Mina små saker är stora för mig. Du kunde kanske inte heller allt när du var liten.

• Gör inte äktenskapsbrott för det lider jag allra mest av. Den bästa gåvan du kan ge mig är att älska min mamma/pappa.

131

öppen famn2017.indd 131

13-02-2017 11:42:47

• Stjäl inte mitt liv genom att låta mig bära dina ouppfyllda drömmar och oförrätter. Jag måste få göra mina egna fel.

• Ge mig dina förhoppningar och drömmar, då börjar jag också hoppas och vill leva.

• Ge mig inte fel bild av verkligheten. Jag vill tro fastän du inte tror, hoppas fastän du inte hoppas. Ganska fort märker jag att du inte är allvetande och då är jag bara glad att du gett mig en chans. Befria mig till att våga se på min uppväxttid med sunda ögon så att inte hemmets vägkost blir till en barlast, en tung ryggsäck i stället för en riklig matsäck.

• Ha inte begär till det som är värdelöst, din attityd kommer att påverka mitt liv. Jag behöver goda föredömen och förebilder. Kärleken lever genom att kärlek se.

• Ge mig inte allt jag vill ha. Din vidsynthet kan vara likgiltighet, din givmildhet dåligt samvete, din fördragsamhet dina förfallna ideals kraftlöshet, ditt tålamod bara principlöshet och bekvämlighet.

• När jag blir äldre, en ibland trotsig tonåring, ta då inte mitt ”hackande” på dig så personligt. Jag behöver få ”hacka” av det band som ändå förr eller senare måste brytas. Men jag ber dig - låt mig ha ett band att kämpa mot – överge mig inte – men spänn inte bandet så hårt att det brister, inte heller så löst att jag inte får något motstånd.

• Du är den allra bästa experten på mig. Men jag hoppas att du är så stark att du vågar söka hjälp när du märker att du inte klarar av att hjälpa mig med alla de problem jag har.

• När du låter mig få se din vardag, veta vad du gör och var du är när du är på ditt arbete så känner jag mig tryggare.

132

öppen famn2017.indd 132

13-02-2017 11:42:47

• Jag vill gärna vara tillsammans med dig, också fastän jag säger något annat. Dagsrutinerna med gemensamma måltider och en kram när det är dags att gå och lägga sig kommer jag alltid att bära med mig, jag märker att min ”känslotank” blir påfylld.

• Mamma/pappa ge inte upp fastän du tycker att du misslyckats som förälder. Tror du inte att Guds kärlek och förlåtelse också gäller dig?!

133

öppen famn2017.indd 133

13-02-2017 11:42:47