Scouternas_alkohol_drogpolicy_issuu

Alkohol- och drogpolicy

2

Alkohol- och drogpolicy En handledning i konsten att få alla att dra åt samma håll.

En alkohol- och drogpolicy anger ett gemensamt förhållningssätt till alkohol, tobak och andra droger. Policyarbetet ger kåren/distriktet möjlighet att tillsammans bestämma hur man vill ha det i sitt distrikt eller scoutkår.

Handlingsplanen är ett redskap för att följa de riktlinjer som satts upp i policyn. Den hjälper till att förebygga och förhindra att eventuella problem uppstår. Den ger även en vägledning i hur man ska agera om något händer. Att ta fram en policy med handlingsprogram är ett processarbete där vägen är lika viktig som resultatet.

Scoutrörelsen har ett stort ansvar i att stödja och utveckla våra barn och ungdomar.

Vi vill göra unga redo för livet genom att låta dem utvecklas fysiskt, socialt, intellektuellt, känslomässigt och andligt.

Inom scoutrörelsen vill vi att våra miljöer, där barn och ungdomar medverkar, skall vara fria från alkohol och andra droger. Samtidigt vet vi att det inte alltid är så – ett problem vi inte kan blunda för.

Scoutrörelsen, så väl som andra frivilligorganisationer, är en spegelbild av samhället i stort. Just nu ökar alkoholkonsumtionen bland både ungdomar och vuxna, och tyvärr vet vi att det kan vara just inom vår rörelse eller andra ungdomsrörelser som ungdomar kan komma i kontakt med alkohol och andra droger första gången. Samtidigt vet vi att organiserad ledarledd föreningsverksamhet har förebyggande effekter vad gäller barns och ungdomars utveckling.

Det är viktigt att senarelägga alkoholdebuten och att hålla på 18-årsgränsen när det gäller alkohol och tobak.

Hur ska man kunna leva upp till allt detta? Ett sätt är att tillsammans skapa samsyn kring problemen och även fundera över vilket förhållningssätt vi ska ha till alkohol och droger. Att skapa en handlingsplan för hur vi som kår/distrikt, ska ha det med alkoholen, tobaken och andra droger kan vara första steget.

Det här materialet är framtaget för att hjälpa er kår/ert distrikt att skapa er egen handlingsplan kring alkohol, tobak och andra droger. Materialet baseras på erfarenheter och fakta.

3

Varför ska vi engagera oss?

Om vi ska lyckas med att få ned alkoholkonsumtionen och höja debutåldern blandungdomar måste föräldrar, skola och samhället i stort samverka. Vi inom scoutrörelsen kan bidra med det vi är bra på. Här följer fem områden där scoutrörelsen spelar en viktig roll.

Scouternas sociala miljö

Att vara medlem i en scoutkår är mer än att bara uppleva friluftsliv och utvecklas som individ. Här får man en trygg och social gemenskap. För många barn är scoutkåren, näst efter hemmet och skolan, den viktigaste uppfostringsmiljön. Scoutledaren är en viktig social förebild. Ledarens förhållningssätt till bland annat alkohol och tobak kan påverka värderingar som barnen och ungdomarna bär med sig. Alkoholen kan göra oss ”socialt beroende”, det vill säga att vi inte kan dansa, dra roliga vitsar eller ta kontakt med den man är kär i innan vi druckit alkohol. Det är bra om man får lära sig prata med killar och tjejer, dansa, fira eller sörja efter tävlingsdagen, vara på hajk och läger och umgås med varandra utan alkohol.

Därför är det viktigt att miljön omkring scoutingen är alkohol- och tobaksfri så långt upp i åldrarna som möjligt.

Scouternas sociala ansvar

Många barn och ungdomar har sett och upplever alkoholens skadeverkningar på nära håll i sin omgivning.

Ca 300 000 barn, 3-4 barn i varje skolklass, växer upp i en familj med alkoholism. För dem och alla andra barn är det viktigt att scouterna är en frizon från alkohol och andra droger. Barn och ungdomar har ofta ett stort förtroende för sin scoutledare och för barn som växer upp i en otrygg hemmamiljö står scoutledaren ofta för en trygghet som man saknar.

Därför bör scoutrörelsen vara den plats där man får vara barn – vara sig själv – och där man slipper möta vuxna som luktar alkohol. Scouterna ska vara en plats där barn och ungdomar ska kunna lita på de vuxna.

Möjligheten att kunna lyckas påverkas

Konsumtion av alkohol ger försämrad prestationsförmåga. Alkoholen reducerar förmågan till logiskt tänkande och kan sitta i flera dagar. Hur mycket problem alkoholen orsakar beror på hur mycket och hur ofta man dricker. Det blir svårt att kunna planera och tänka framåt. Alkoholen påverkar den egna upplevelseförmågan samt gruppens sammanhållning och laganda.

Därför är tydliga riktlinjer i frågan viktigt för att så många som möjligt skall kunna utveckla förmågor och färdigheter fullt ut.

Scoutrörelsens trovärdighet

Scoutrörelsen får som ungdomsorganisation ekonomiskt stöd från samhället, och i det stödet ingår att vi ska arbeta drogförebyggande. Genom att våra scoutkårer arbetar fram riktlinjer i drogfrågan ökar vår tydlighet i frågan. Vi kan med stor sannolikhet öka vårt stöd från samhället i stort och från sponsorer som vill se att scoutrörelsen tar ett större ansvar. Det ökar helt enkelt vår trovärdighet som ungdomsorganisation.

Därför är det viktigt att gentemot föräldrar, allmänhet och politiker kunna visa upp ett bra arbete och en policy i dessa frågor.

4

Trygg och säker scouting

För alla föräldrar som har sina barn och ungdomar i scoutrörelsen är det viktigt att miljön är trygg och säker.

Berusade eller bakfulla ledare och ungdomar ökar risken för osämja, olyckor, skador eller andra negativa händelser inträffar.

Därför är en tydlig alkohol- och drogpolicy ett viktigt redskap för att gentemot föräldrar kunna garantera barnens och ungdomarnas säkerhet så långt det går.

Alkohol leder bland annat till:

• Försämrad muskeltillväxt • Vätskeförlust • Sämre återhämtning dygn att återställa) åd (Kan ta kroppen upp till tre • Tömmer kroppens energiförr nkvalitet • Trötthet och försämrad söm • Sämre logiskt tänkande • Högt blodtryck

ion research institute)

I, Prevent (Källa: Åke Andrén-Sandberg, PR

Tobak leder bland annat till:

• Försämrat immunförsvar ng • Försämrad sår- och skadeläkni • Försämrad blodcirkulation and, muskler och senor • Skador på kotor, leder, ledb • Sämre muskeltillväxt oner • Ökad frisättning av stresshorm • Ökad benskörhet hjärnan • Syrebrist i kroppen, särskilt • Försämrad syreupptagning ner)

(Källa: Tobaksbruk, Pellmer/Wram

5

Att ta fram en policy och handlingsplan För att ta fram en policy och handlingsplan är det bra om så många som möjligt kan vara med och påverka och tycka till. Samla därför så många som möjligt från kårens alla led (styrelse, scouter, ledare och föräldrar) till en träff för att diskutera förhållningssätt samt ta fram en policy. Ta gärna kontakt med er utvecklingskonsulent om ni känner att ni behöver någon utomstående som process- och samtalsledare.

Så här kan ni jobba – En översikt

• Det är viktigt att ha styrelsen med innan kåren börjar arbetet med en kår/distriktspolicy. Det kan vara bra att bjuda in andra närliggande kårer till ett möte. På mötet kan ni ta upp den aktuella alkohol- och drogsituationen på orten, prata om scouternas sociala ansvar, på vilket sätt en alkohol- och drogpolicy inom kåren kan förbättra situationen och på vilket sätt det eventuellt kan öka bidragen till kåren.

• Efter beslut i styrelsen är det dags att bjuda in så många som möjligt, glöm inte bort scouter och föräldrar.

• Genomför en träff för att ta fram alkohol- och drogpolicyn med handlingsplan.

Räkna med minst tre timmars arbete.

• Anta alkohol- och drogpolicyn i kårstyrelsen eller på kårstämman.

• Förankra bland alla på kåren och synliggör ert arbete även utåt – mot kommunen och de som stödjer er verksamhet på olika sätt. Informera lokaltidningen om ert arbete.

• Följ upp och omarbeta er alkohol- och drogpolicy årligen eller vid behov. En policy med handlingsplan är en färskvara.

6

Så här kan ni praktiskt arbeta fram en policy med handlingsplan på en kväll

Förberedelser:

• Ta reda på om kåren har en gammal alkohol- och drogpolicy.

Om det finns, ta med den och uppdatera den.

• Läs igenom handledningen så att du kan leda processen framåt.

• Bestäm hur mycket tid ni ska lägga på varje del.

• Blädderblock eller whiteboard • Papper och pennor för arbetet i smågrupper • Möblera gärna i grupper om 4-5 personer.

• Se gärna till att det finns förtäring!

Nu kör vi!

Börja träffen med en kortare presentation – om det behövs. Därefter är det bra om handledaren kort redogör hur träffen är upplagd.

Löpsedlar

• Sätt igång gruppen med hjälp av de provocerande löpsedlarna. (Se bilagor) • Diskutera i stor grupp eller två och två.

• Har detta hänt hos oss?

• Skulle det kunna hända?

• Vad gör vi om det händer?

Arbetsmetod för fortsättningen

Dela gärna upp gruppen i mindre grupper om 4-5 i varje, för att diskutera frågor och ta ställning till olika påståenden. Varje grupp utser en samtalsledare som ser till att var och en i gruppen kommer till tals samt att gruppen inte fastnar för länge i någon fråga. Någon i varje grupp får i uppdrag att anteckna.

7

Första uppgiften Skapa motiv för en policy

Prata om:

• Har kåren tydliga regler när det gäller alkohol- och tobaksfrågor?

• Varför är det viktigt för mig och vår kår att vi har en alkohol- och drogpolicy med handlingsplan?

• Lista argument och enas kring de som känns viktiga för er.

Hur ser det ut på vår kår?

Inled gärna med en kort beskrivning av hur kåren ser ut idag: antal medlemmar, verksamhet, hajker, läger, kårstämmor, distrikts- och förbundsarrangemang, utbildningar och övrig verksamhet. Detta så att alla har en helhetssyn av kårens verksamhet.

Vid en del av kårens verksamheter förekommer kanske alkohol. Frågan är vilka konsekvenser detta får – och inte minst hur ni på kåren hanterar det.

Lista alkoholrelaterade händelser och be deltagarna ange hur troligt det är att det skulle kunna hända hos er.

Ni kan utgå från listan på nästa sida – eller gör en egen. Det viktiga är att diskussionen handlar om problem och situationer som angår er.

Lyft frågorna i gruppen utan att fastna i vad som ska göras och hur. Syftet är att synliggöra ert eventuella behov att göra något.

Om det inte finns några bekymmer, notera det och ge beröm. Gå vidare med att påpeka att det är något vi ska vara rädda om – därför ska vi planera hur vi kan bibehålla det.

8

SITUATION

Händer

Har hänt

Har ej hänt

Ungdomar röker eller snusar på kårens anläggningar.

Ledare eller föräldrar röker eller snusar vid scoutaktiviteter Medföljande förälder har med sig alkohol på hajk eller läger Ledare har kommit berusad till scoutkåren/hajk eller läger Ledare har kommit bakfull till scoutkåren/hajk eller läger Ungdomar dricker alkohol på hajker eller läger Flera gör sin alkoholdebut på kåren Ledare eller scouter uppträder berusade i scoutplagg Föräldrar kommer påverkade eller bakfulla när de ska hjälpa till Vuxna ledare har med sig alkohol på hajker, läger eller arrangemang Alkohol förtärs på aktiviteter där scouter under 18 år deltar Vuxna blir fulla på kårens fester Scouter under 18 år dricker alkohol tillsammans med vuxna Utmanarscouter dricker öl i smyg under hajker, läger eller avdelningsmöten Alkohol serveras eller förtärs i kårens lokaler Ledare köper ut alkohol till scouter under 20 år Cigaretter och snus förekommer inom scoutkåren Det finns någon inom kåren som använder narkotika Det finns någon inom kåren som har alkoholproblem Scouter använder dopningsmedel/kosttillskott

9

Andra uppgiften Skapa Policyn, Riktlinjer Nu är det dags att skapa policyn; riktlinjerna, för hur er kår eller ert distrikt vill ha det. Det är viktigt att deltagarna får prata om detta så att de känner att de riktlinjer som de kommer fram till just är deras – inte handledarens! Läs påståendena högt eller skriv upp dem på blädderblock eller på tavlan.

Förslag till arbetsgång:

Arbeta i par eller grupper. Ta ställning till ett påstående i taget och ge lite tid att prata om vilka riktlinjer kåren ska ha.

Gå laget runt eller hör vad grupperna har kommit fram till.

Lista gruppernas riktlinjer på blädderblock/tavlan.

Nästa steg blir att enas kring en eller flera riktlinjer att gå vidare med. Har ni många idéer kan ni eventuellt prioritera så att ni har ett mindre antal riktlinjer att gå vidare med. Försök att fokusera riktlinjerna så att de blir realistiska utan att vara allt för mesiga – en svår men spännande konst.

Därefter tar ni nästa påstående. Håll koll på tiden, fastna inte för länge på någon fråga.

Exempel på diskussionsfrågor: TOBAK

Är det ok om våra scouter röker eller snusar vid kårens olika verksamheter?

Prata om: Vilka riktlinjer ska vi ha när det gäller ungdomar och cigaretter/snus? Är det ok om våra ledare röker eller snusar i samband med kårens olika verksamheter?

Prata om: Vilka riktlinjer ska vi ha när det gäller snus/cigaretter för vuxna ledare?

ALKOHOL

Är det ok att våra scouter dricker alkohol vid kårens olika verksamheter?

Prata om: Vilka riktlinjer ska vi ha när det gäller ungdomar och alkohol? Är det ok om våra ledare dricker alkohol i samband med kårens aktiviteter såsom avdelningsmöten, hajker, läger eller distrikts- och förbundsarrangemang?

Prata om: Vilka riktlinjer ska vi ha för detta?

Är det ok att ledare kan komma bakfulla till kårens olika aktiviteter?

Prata om: Vilka riktlinjer ska vi ha för detta?

Är det ok om vuxna dricker alkohol på fester där ungdomar finns med?

Prata om: Vilka riktlinjer ska vi ha för detta? Är det ok att dricka alkohol i scoutdräkt?

Prata om: Vilka riktlinjer ska vi ha för detta?

10

NARKOTIKA

Allt bruk, försäljning och innehav av narkotiska preparat är olagligt. Ändå förekommer det – och det går i vågor. Enligt CAN:s årliga skolundersökningar har mellan 4-9 % av alla ungdomar i gymnasiet provat narkotika någon gång. Det positiva är att de allra flesta inte fortsätter. Det negativa är att några blir fast.

Prata om: Vad har vi för beredskap om vi upptäcker att ungdomar på vår kår testar eller använder narkotika? Vilka riktlinjer ska kåren ha för narkotika?

DOPINGMEDEL/KOTTILLSKOTT

Sedan lång tid tillbaka är det förbjudet med dopningsmedel inom all ungdomsverksamhet.

Kosttillskott och energidrycker har numera oftast en 18-årsgräns.

Argumenten för detta är många men kan sammanfattas i fyra punkter.

• Det är fusk att dopa sig. En känsla för ärlighet och rent spel ligger i scoutingens natur.

• Det är farligt att dopa sig. Det strider mot medicinsk etik och är förenat med stora hälsorisker för individen.

• Dopning skulle vara ett allvarligt hot mot scoutrörelsen som ungdomsorganisation och folkrörelse.

• Det kan vara olagligt att dopa sig enligt svensk lagstiftning.

OBS! Tänk på att man kan dopa sig av misstag genom att äta olika former av kosttillskott!

Prata om: Vad har vi för beredskap för att förebygga att någon använder dopningsmedel/kosttillskott?

Hur ser kåren på att det används kosttillskott och energidrycker? Vilka riktlinjer ska vår kår ha för kosttillskott och energidrycker?

11

Tredje uppgiften Skapa handlingsplanen

Ta en riktlinje i taget och prata om följande frågeställningar:

• Vad gör vi om våra gemensamma riktlinjer inte följs?

• Vems är ansvaret för att riktlinjer följs?

• Vilka åtgärder eller insatser (utbildningar/aktiviteter) behövs för att riktlinjerna ska kunna följas?

• För vem; scouter, ledare, föräldrar, styrelse?

• Vem har ansvaret att se till att insatsen blir av och när?

Enas i storgrupp kring konsekvenser, ansvar och åtgärder. Dokumentera under rubrikerna: RIKTLINJE KONSEKVENS ANSVAR Exempel Exempel Exempel Ingen under 18 år får Om någon gör det Ledare. dricka alkohol inom kontaktas föräldrar vår kår

ÅTGÄRDER/INSATSER VEM/VILKA och NÄR Exempel Exempel Informera om kå- 15/5 på föräldramöte rens policy av Pelle Pellesson

Var realistiska. Titta lite extra på åtgärdslistan – här finns det antagligen behov av att prioritera. Man vill gärna förändra världen på en kvart. Börja med det som är enklast. Om man vill nå engagemang så är det bra att lyckas med delmål så att man kan se resultat ganska snabbt.

Anta och Förankra

Anta och förankra alkohol- och drogpolicyn och handlingsplanen på avdelningsmöte, styrelsemöte eller kårstämma. Ledarna kan få i uppdrag att, utifrån kårens alkohol- och drogpolicy och handlingsplan, ta fram avdelningsregler för sin avdelning. Dessa kan anpassas efter scouternas ålder och med fördel skickas hem till föräldrar för kännedom och underskrift.

Prata om: Finns det några aktiviteter som vi kan genomföra som stärker vår kårpolicy? Hur kan vi på ett enkelt sätt följa upp policyn och handlingsplanen?

Lycka till!

Föfattare: Stefan Lagesson – Utvecklingskonsulent – Svenska Scoutförbundet – 2011

12

13

BILAGA LÖPSEDEL

KVÄLLSPRESS Scout drunknade

på hajk!

Ledarna berusade!

14

BILAGA LÖPSEDAL

KVÄLLSPRESS SCOUTLEDARE GICK BÄRSÄRKARGÅNG PÅ RESTAURANG Försökte strypa annan gäst med scouthalsduken.

Hur ska jag kunna se mina scouter i ögonen igen? säger den förtvivlade scoutledaren.

15

BILAGA LÖPSEDEL

KVÄLLSPRESS SCOUTER ORSAKADE

SKOGSBRAND ELDEN SPRED SIG

BLIXTSNABBT .

UTMANARSCOUTER

TJUVRÖKTE I SKOGSDUNGE! 16

BILAGA LÖPSEDEL

KVÄLLSPRESS SCOUT NÄRA ATT FÖRBLÖDA! 10-årig scout högg sig illa i benet under en hajk.

Var nära att förblöda då medföljande föräldrar och ledare inte var nyktra nog för att hjälpa den skadade scouten.

Räddningen blev hans jämnåriga scouter som larmade ambulans!

17

BILAGA LÖPSEDEL

KVÄLLSPRESS SCOUTKÅREN VAR ETT KNARKNÄSTE! Utmanarscouter kunde fritt röka sitt hasch på kåren.

Vi kunde aldrig ana att våra scouter använde narkotika, säger en upprörd scoutledare.

18

19

Alkohol- och drogpolicy

En alkohol- och drogpolicy anger ett gemensamt förhållningssätt till alkohol, tobak och andra droger. Policyarbetet ger kåren/distriktet möjlighet att tillsammans bestämma hur man vill ha det i sitt distrikt eller scoutkår.

Tack till våra partners!