18 minute read

JAG ÄR SCOUT

”SCOUTERNA BLEV MIN SÄKRA PLATS”

Ledare, valberedning, distriktstyrelseledamot, ideell i Scouternas HR-grupp och ansvarig för kvällsaktiviteterna på Demokratijamboreen. Sedan Alex Dans hittade hem i Flens scoutkår har han suttit på många olika stolar.

TEXT: STINA GYLDBERG FOTO: KARIN WESSLÉN

ALEX DANS, 18 år, tillbringar ungefär hälften av sin vakna tid med scoutaktiviteter. – Det är mitt absolut största intresse. Jag till och med skriver om scouting i skolan när vi har uppgifter. Jag har skrivit om varför Scouterna är bästa arbetsplatsen och på nationella provet valde jag en skrivuppgift som heter ”På lek eller allvar” där jag, precis som det låter, berättade att inom Scouterna är det både lek och allvar. Varför välja en när man kan ha båda?

Alex Dans har många roller inom Scouterna. Han är ledare en dag i veckan, sitter i valberedningen i Nykterhetsrörelsens scoutförbund, NSF:s utmanarscouter och är med i NSF:s distriktsstyrelse i Sörmland. – Jag är också med i Scouternas HRgrupp som bland annat ser till att de nationella grupperna har det så bra som möjligt. Jag hjälper alla ordförande i landet och stöttar alla nationella grupper inom Scouterna, säger han.

Alex Dans hittade Scouterna genom sin mammas kompis för sex år sedan. – Hon sa att det skulle passa mig och att de behövde fler tjejer så jag testade och jag fastnade direkt. I dag är Scouterna en stor del av mitt liv, säger han.

Det Alex föll mest för är acceptansen. – I Scouterna kan alla vara den de är. Det finns ingen som dömer dig.

Så tycker inte Alex att det är överallt, något som han särskilt blev varse när han för några år sedan insåg att han inte var tjej. –Tyvärr är inte alla så öppna och accepterande. Jag har en lång historia med mobbing och Scouterna blev min säkra plats. Där sa ingen något och det var väldigt skönt, säger han. JUST NU PLANERAR Alex Dans kvällsaktiviteterna för årets Demokratijamboree i november. – Jag vill inte avslöja för mycket men det blir musik, prisutdelning och gemenskap. Det blir episkt helt enkelt, säger han som på eget bevåg ansökte om att få planera kvällsaktiviteterna. – Jag har så många idéer och blev så glad att jag fick ansvaret. Det är skitkul!

Inom Scouterna har Alex fått många nya vänner som han umgås med på fritiden. En vän och förebild är scoutledaren Julius Kramer som sitter med i styrelsen för World Organization of the Scout Movement (WOSM). – Jag ser verkligen upp till honom. Han är en otrolig person, säger Alex Dans som hoppas att också han är en förebild för andra scouter. – Jag försöker se till att alla känner sig välkomna. Mitt mål är att ge ett intryck av att jag är en trygg person som stöttar alla.

Alex har svårt att svara på frågan vad det bästa med Scouterna är. – Det är så mycket som jag tycker är så bra. Det finns så många möjligheter, engagemanget är stort, det är en stor gemenskap och man träffar olika människor, säger han. ”I Scouterna kan alla vara den de är. Det finns ingen som dömer dig.”

Alex Dans

Ålder: 18 år. Kommer från: Flen. Bor: I Flen och Höör. Dagpendlar till Stockholm. Studerar: Finsnickeri på gymnasiet. Kår: Flens scoutkår. Roll: Utmanarscout och spårarledare.

Hemlig talang: ”Jag är väldigt bra på att hantera papegojor och har fem papegojor hemma varav fyra bara tycker om mig.” Vanlig fördom om scouter: ”Att vi bara täljer och knyter knopar. Jag vet inte hur ofta jag får förklara att det är så mycket mer än så. Även om jag gillar att tälja.”

Testpatrullen HÅLLER GLASSEN KALL Alingsås scouter visar vägen till en sval sommar

I den stekande solen tar det inte lång tid för en svalkande glass att bli ett smältande stressmoment. Från en vattentät påse som grävs ner i marken till en matlåda där locket fungerar som kylklamp – följ med i jakten på det bästa sättet att slippa smält glass i sommar.

Testpatrullen

Medlemmar i Alingsås scoutkår Elias Klemetz, 14 år Lova Malmering, 14 år Gustav Andersson, 15 år Linnea Stenbaek, 15 år Sigrid Einås, 14 år

Vill ni vara testpatrull?

Vi sätter ofta nya produkter på prov. Vill ni vara testpatrull? Anmäl ert intresse till: redaktionen@scout.se

Hård eller mjuk? Svaret på vilken kylväska som bäst höll måttet finns på nästa sida.

ELIAS, LINNEA, SIGRID och Lova har händerna fulla. Det är en solig eftermiddag i Alingsås och med sig in i skogen har de fyra scouterna femton isglassar förvarade på sex olika sätt. Först när de har nått fram till en eldplats en bit in i skogen kommer Gustav, testpatrullens femte medlem, springandes.

Redan innan testet riktigt har börjat sätts scouternas kunskaper på prov. I en av de vattentäta påsarna ligger tre glassar, och för att de ska hållas kalla måste påsen grävas ner i marken. Men hur gräver man utan en spade?

Lösningen kommer nästan direkt. Med en yxa och en träbit är Elias först med att hugga sig ett spadliknande redskap att gräva med. Samtidigt flyttar Linnea matlådan, termosarna och de två kylväskorna, alla innehållandes isglassar, ut ur skuggan. – Vi ställer dem här i solen för att få full effekt, förklarar hon.

Jorden sprätter åt alla håll när alla fem, utrustade med varsin pinne, hjälps åt att gräva en grop. Och när gropen täckts över med jord och mossa går det inte att se ett spår av påsen med glass som ligger där under.

MEDAN DEN VATTENTÄTA påsen kyls ner i jorden sätter scouterna igång med testets första del: att bedöma produkternas utseende – något som Linnea påpekar även kan ha betydelse för funktionen. – Det är inte bra med svarta saker i en scoutpackning. De syns inte, säger hon.

Elias instämmer: – Den här matlådan är svart, så om den är ute i solen drar den till sig värme.

Efter noga inspektion av produkternas form, färg och material är det slutligen upp till bevis. Det har blivit dags att ta reda på hur väl de har lyckats hålla glassarna kalla. Och testpatrullen tar sitt uppdrag på stort allvar. Ingenting lämnas åt slumpen, inte ens utdelningen av isglassarna. – Den som är yngst får den första glassen, säger Elias och bestämmer att glassarna ska delas ut i åldersordning.

Det innebär att Sigrid får den första glassen, den som förvarats i termosen. Och det blir Elias som får testa en av glassarna som legat nergrävda i den vattentäta påsen. Till en början är han positivt överraskad av resultatet: – Den är helt fryst! Hur kan en påse vara bättre än en kylklamp?

Efter några minuter ovanför jord får dock glassarna i påsen svårt att mäta sig med övriga som har förvarats på andra sätt. Det blir tydligt när Lova sätter tänderna i glassen från kylmatlådan och ryser till. – Man kan inte bita på isglass! Det gnisslar så där äckligt!

NÄR PRODUKTERNA HAR testats på alla tänkbara sätt har vissa av scouterna ätit fyra glassar på bara någon timme. Då kan inte ens värmen från solen konkurrera med kylan från isglassarna. Och det, om något, borde väl vara ett bevis på ett lyckat test.

HÅRD KYLVÄSKA Jula. 99 kr

En hård kylbox i plast som rymmer 10 liter.

Temperatursäkerhet: Packningsvänlighet: Utseende: Prisvärdhet: Totalbetyg:

”Glassen är fortfarande helt fryst!” Gustav

Bäst i test!

MJUK KYLVÄSKA Åhléns. 149 kr

En mjuk tygkylväska med aluminiumklädd insida. Rymmer 10–12 liter.

Temperatursäkerhet: Packningsvänlighet: Utseende:

Prisvärdhet: Totalbetyg:

”Höll kylan ganska bra, men efter ett tag smälte glassen.” Sigrid

BEGAGNAD TERMOS Myrorna. 49 kr

Termos i plast med handtag och mugg i locket. Rymmer 0,5 liter.

Temperatursäkerhet: Packningsvänlighet: Utseende:

Prisvärdhet: Totalbetyg:

”Retro design, antingen gillar eller hatar en den.” Elias

TERMOS Scoutshop.se. 149 kr

Vakuumisolerad termos i metall med scoutsymbolen. Rymmer 0,5 liter.

Temperatursäkerhet: Packningsvänlighet:

Utseende:

Prisvärdhet: Totalbetyg:

”Termosen är i metall, det håller kylan bättre än plast.” Linnea

KYLMATLÅDA Svensktkosttillskott.se. 149 kr

En matlåda i plast med frysbart lock. Locket förvaras i frysen och ska sedan kunna hålla lådans innehåll kallt i ungefär sju timmar i rumstemperatur.

Temperatursäkerhet:

Packningsvänlighet:

Utseende:

Prisvärdhet: Totalbetyg:

VATTENTÄTA PÅSAR Scoutshop.se. 149 kr för ett 3-pack

Vattentäta påsar i tre olika storlekar och färger. Grävs ner i marken eller sänks ner i vatten för att hålla innehållet kallt.

Temperatursäkerhet:

Packningsvänlighet:

Utseende:

Prisvärdhet: Totalbetyg:

”Smidig, lätt att packa ner och att ta med.” Lova

Så bidrar en lott till att barn blir schyssta kompisar

Vet du varför Postkodlotteriet  nns? Det är för att bidra med pengar till ideella organisationer, eftersom vår övertygelse är att de gör världen bättre. Hela överskottet från försäljningen går till ideella organisationer. Sedan lotteriet startade 2005 har det blivit mer än 11 miljarder kronor! Scouterna har fått ta del av överskottet sedan 2009 och har hittills tagit emot 118 miljoner kronor.

Tack Scouterna för allt ni gör, och tack alla som har en lott – ni möjliggör så mycket!

Sandra Dahlberg är vinstutdelare i Postkodlotteriet

#postkode ekten

VISSTE DU ATT…

…det inom svensk flickscouting förr var vanligt med scoutnamn? Det kunde vara namn som Ludde, Bro, Jerker, Babs, Pålle eller Laxen. Namnen användes bland annat eftersom det ansågs fult att kalla en äldre person ”du”.

Så gick det till NÄR TJEJERNA INTOG SCOUTERNA

Att andra än pojkar skulle få vara en del av Scouterna var långt ifrån självklart när det begav sig, men trots starkt motstånd lyckades pionjärerna för flickscoutingen driva igenom sin sak. Här är en del av historien som allt för ofta glöms bort.

TEXT: LINNEA WEDELIN ILLUSTRATION: REBECCA ELFAST

OM DU HAR varit i en vanlig scoutlokal har du säkert sett det sittande på väggen – porträttet av Baden Powell, scoutrörelsens grundare. Men har du hört talas om Agnes Baden Powell? Eller Ludde, Pelle, Pirre och de andra som såg till att även flickor fick uppleva scouting?

Från början var det inte meningen att flickor skulle bli scouter. Det berättar Bodil Formark, som är historiker och har skrivit den första avhandlingen om flickscoutingens historia i Sverige. – Det är ganska tydligt när man tänker på att rörelsens grundfundament heter Scouting for boys, säger hon.

Efter att scouting lanserats 1907 blev det snabbt en världssuccé. 1909 kom det till Sverige – för pojkar. Runt detta år togs dock även de första stegen mot en scoutrörelse för flickor. På Wallinska skolan i Stockholm blev de tre eleverna Gerda Blomberg (Ludde) , Elin Fris (Pelle) och Signe Geijer (Pirre) intresserade av scouting under 1910, och fick med sig tre av sina lärare som scoutledare. – Wallinska skolan var en av de äldsta flickskolorna i Sverige, en plats där väldigt många av de första kvinnliga akademikerna antingen har studerat eller undervisat, så det är en speciell miljö som scouting för flickor uppstod i, berättar Bodil.

”Det flickor eller kvinnor gör blir alltid föremål för diskussion.”

– Bodil Formark, historiker

TILL EN BÖRJAN möttes flickscouterna av motstånd – bland annat diskuterades det i pressen om det verkligen var lämpligt för flickor att utöva scouting. – På det sättet är ju historien om flickscouting ett exempel på något som fortfarande finns i vårt samhälle. Att det flickor eller kvinnor gör alltid blir föremål för diskussion. Kan de spela fotboll? Kan de göra det här eller vad händer om de gör det där?

Under 1913 bildades Sveriges Flickors Scoutförbund (SFS), det första förbundet som samlade flickscouter. I den verksamhet som bit för bit bygg

SPECIALMÄRKEN

För flickscouterna i SFS fanns flera olika specialmärken att ta. Dessa handlade om massor av olika saker, till exempel bokbinderi, skytte, ladugårdsskötsel, astronomi, folkdans och språktolkning.

des upp, så småningom nationellt, fick flickorna vara mer än bara flickor. De kunde vara scouter, med allt vad det innebar. Det blev klassprov, specialmärken, världskonferenser och såklart lägerverksamhet. – Rörelsen ville främst fostra flickor till att bli duktiga scouter. Väldigt mycket av flickors och kvinnors historia har handlat om att vara en flicka på rätt sätt, men här hade vi en rörelse som sa “Jaja, du är flicka, men du ska också vara scout”.

I Sverige fick kvinnor rösträtt först 1919 och kunde delta i sitt första val 1921. Flickscouting var alltså

1910 Agnes Baden Powell, Roberts syster, grundar scoutrörelsen för flickor i England. Samma år hålls ett föredrag om scouting på “Kvinnornas diskussionsklubb” i Stockholm. Gerda Blomberg (Ludde), Elin Fris (Pelle) och Signe Geijer (Pirre), elever på Wallinska skolan, lägger tillsammans med tre lärare grunden till Sveriges första flickscoutgrupp.

1911 Wallinska skolans scoutförening bildas.

1913 Sveriges Flickors Scoutförbund (SFS) bildas.

1921 KFUK:s scoutförbund bildas och blir det andra stora flickscoutförbundet i Sverige.

1925 Det första numret av Sveriges flickscouters tidning kommer ut och Frustunaby i Gnesta doneras till SFS av Ebba och Wilhelm von Eckermann. Gården blir centrum för SFS lägerverksamhet och ledarutbildning och är än i dag i Scouternas ägo.

1928 Världsscoutförbundet WAGGGS bildas och svenska Mary Lagercrantz tar plats i den första världskomittén. Sveriges Flickors Scoutförbund har sitt första förbundsläger, tillsammans med KFUK:s scoutförbund, på Häringe. 1 180 scouter från sex länder deltar.

tidigt ute och Bodil Formark tror att det berodde på flera saker. Dels tillhörde flickorna på Wallinska skolan och de andra grundarna en övre medelklass, och hade därför både resurser och möjligheter att ha en fritid. Dels kunde de första ledarna, enligt Bodil, på ett strategiskt sätt hantera den debatt som uppstod om att flickor blev scouter. Genom att skapa ett program som inte var allt för radikalt och upprörande, kunde de få godkännande från fler. Vad de sen gjorde, kunde vara betydligt mer radikalt.

Ett exempel är den långa kjol som flickscouterna hade som scoutdräkt. Att flickor hade byxor ansågs vid den tiden vara kontroversiellt av många. – Det finns skildringar av att de hade på sig kjolarna när de åkte till lägret, men att de kastade av sig dem så fort de kom ut i skogen. ”Åh, vad härligt att få klättra i träd!”

Efter en lång process med mycket diskussion gick till slut organisationerna Sveriges flickors scoutförbund och Sveriges scoutförbund samman under 1960-talet. Att ha separata scoutmöten för barn av olika kön kan nu kännas ganska avlägset. Inom Scouterna i Sverige finns i dag bara ett fåtal könsseparerade grupper. – Scouterna vill följa och spegla samhället! I vårt samhälle i dag, och sedan ganska länge, blandas ju alla kön i till exempel skolan och liknande, säger AnnaKarin Hennig som är tillförordnad generalsekreterare på Scouterna.

ORGANISATIONEN SCOUTERNA ÄR medlem i världsorganisationen WAGGGS, som samlar scouter som är flickor. Ute i världen finns fortfarande mycket scoutverksamhet för bara flickor. – WAGGGS är en av världens största ”girls onlyorganisationer” och behövs för att möjliggöra att flickor och unga kvinnor runt om i världen ska kunna ha en fritidssysselsättning. Att vara del i en mixad

”Det finns skildringar av att de hade på sig kjolarna när de åkte till lägret, men att de kastade av sig dem så fort de kom ut i skogen.”

– Bodil Formark, historiker

B o d i l F o r m a r k

Vill du lära dig mer om flickscouting i Sverige?

Bodil Formarks avhandling Den välsituerade flickan: Om den svenska flickscoutrörelsens historia 1910-1940 kan du beställa på denvalsitueradeflickan.wordpress.com. I höstas spelades “Riddare av tusen äventyr” – en teaterföreställning inspirerad av avhandlingen.

verksamhet är helt enkelt inte möjligt på alla ställen i världen, säger Anna-Karin.

BODIL FORMARK MENAR att scoutrörelsen i Sverige hittills har haft problem med att berätta sin historia. Det är pojkscouterna som lyfts fram och ofta har flickscouting glömts bort. Hon vill att det som har funnits, och betytt så mycket för tusentals flickor och kvinnor, inte ska glömmas bort. – För att förstå varför flickscoutrörelsen inte getts samma utrymme i historieskrivningen så tror jag att rörelsen skulle behöva lära sig mer om de maktobalanser som samgåendet skedde under, men också på allvar diskutera om könsintegrerad scouting verkligen har ökat jämställdheten inom rörelsen. För mig som historiker är frågan om flickscoutrörelsens historia ytterst en fråga om rättvisa. Ska rörelsen berätta sin historia, vilket så klart är ett val, så bör den berätta historien på ett sätt som inte osynliggör eller förminskar halva verksamheten. Tips! Initiativet till den här artikeln togs av scouten Emma Eineskog. Läs mer: scout.se .

1932 SFS förbundsmärke ändras till den treklöver som fortfarande ingår i Scouternas symbol.

1936 SFS står värd för WAGGGS nionde världskonferens.

1939-45 SFS nästan fördubblar sitt medlemsantal till över 21 000 medlemmar under andra världskriget. Många flickscouter är aktiva i totalförsvaret, och några bemannar även luftbevakningsstationer.

1949 Luddes stipendium instiftas när Gerda Bäckström (Ludde), en av grundarna till den Svenska flickscoutröreslen, avgår som flickscoutchef efter 14 år.

1959 SFS har sitt sista egna förbundsläger, Västgötaresan, vid sjön Sävelången utanför Alingsås med 3 400 deltagare från 16 länder. Förbundet har nu mer än 28 000 medlemmar.

1960 SFS och Sveriges scoutförbund, SS, går ihop och bildar Svenska scoutförbundet.

1973 SFS och SS upphör formellt att finnas. Anledningen att SFS funnits kvar var bland annat för att se till att flickorna inom svensk scouting var medlemmar i världsscoutorganisationen WAGGGS.

Gerda Bäckström också kallad Ludde, var en mycket viktig person för scoutingen i Sverige. Förutom att vara en av de tre initiativtagarna till den första flickscoutgruppen, var hon länge en omtyckt scoutledare och dessutom flickscoutchef under 14 år. Under Luddes tid som flickscoutchef i SFS fördubblades antalet medlemmar och organisationen skickade sin första kontingent till ett internationellt scoutläger. Hon beskrivs som varm, empatisk och som en kreativ ledare. I dag delas ”Luddes stipendium” årligen ut till framstående, kvinnliga ledare inom scoutrörelsen.

Agnes Baden-Powell var en brittisk scoutpionjär som år 1910 grundande scoutrörelsen för flickor i England efter sin brors modell.

Eman är från Syrien och har bott i Sverige i fyra år. ”Jag kom till Mer för flerträffen med min vän. Det är roligt att vara här, jag gillar att träffa svenskar och träna på språket.”

Mouner vaktar boet under Capture the flag.

Mer för fler – lyckas med inkluderingen

Södermalms scoutkår i Stockholm har länge arbetat för att inkludera deltagare med olika bakgrund i verksamheten. Redaktionen hängde med på en ”Mer för fler-träff” för att inspireras.

TEXT OCH FOTO: EMIL ANNETORP

EN LÖRDAGSEFTERMIDDAG UNDER vårterminen är gräsmattan på Långholmen i centrala Stockholm fylld av barn, unga och vuxna i olika åldrar och med olika bakgrund. Alla är på jakt efter gula väst-flaggor i den för många scouter välkända leken Capture the flag. En av deltagarna är 17-årige Mouner från Syrien. Han har bott i Sverige i omkring fyra och ett halvt år och har flera gånger varit med på Mer för fler-träffarna i Södermalms scoutkårs regi. Han tycker att det är roligast att leka och lära sig nya grejer. – Vi har vunnit Capture the flag en gång. I dag ska vi vinna igen, säger han andfått och springer vidare.

Efter leken vankas det krabbelurer. – Vi har arbetat länge med att locka deltagare med olika bakgrund och kommit fram till att bjuda in till eftermiddagsaktiviteter fungerar bäst, säger Mia Lindskog, avdelningsledare på Södermalms scoutkår och initiativtagare till Mer för fler.

För att nå ut har kåren gjort reklam på

ett närliggande språkcafé och tagit hjälp av organisationen Goda grannar, ett samarbete mellan Svenska kyrkan, Stockholms moské och biståndsorganisationen Islamic Relief. De har också kontakt med ett genomgångsboende i Tantolunden, där Södermalms scoutkår har flera kompisfamiljer.

DET ÄR SMÅKALLT och rått denna dag. Men eld, kaffe och krabbelurer hjälper till att hålla värmen uppe. Vid elden står Tintin Nyberg-Fåhraeus och Anna Yu Gerholm, ” Nan-Nan”, som är scoutledare för äventyrargruppen Skogsfåglarna. De berättar att scouterna själva har fått fundera på vilka de vill bjuda in och gjort affischer. – Sedan frågade vi vad de ville göra och svaret blev krabbelurer och att köra Capture the flag, säger Tintin och fortsätter: – Det har verkligen varit mycket aktivitet! Jag tror aldrig att jag har lekt så bra Capture the flag och med så många engagerade förut.

Scoutledarna Tintin Nyberg-Fåhraeus och Anna Yu Gerholm, ”Nan-Nan”.

3 x inkluderingstips

1. Engagera scouterna på riktigt och involvera dem i planeringen. 2. Ta hjälp av andra organisationer som vänder sig till nyanlända för att få kontakt. 3. Etablera personlig kontakt, till exempel genom kompisfamiljer.

Mer inkludering

Scoutledare med olika erfarenheter gör barn och unga redo för livet. Genom projektet Open Up hjälper Scouterna er ute i kårerna att hitta en ny ledare som har scoutbakgrund från sitt hemland, som ni kan byta idéer och kunskaper med. Vi lär oss av varandra och gör ännu roligare scouting tillsammans. Projektet hjälper kårens nya ledarteam att komma igång och utbildar där det behövs.

Vill du veta mer? Kontakta: openup@scouterna.se.

MAC'N'CHEESE VEGAN STYLE

Att äta icke-animaliskt behöver inte vara varken svårt eller dyrt och vid det här laget är de allra flesta överens om att det är bättre för klimatet. Våga vego i sommar!

TEXT: EMIRA RAMIC FOTO: KARIN WESSLÉN STYLING: KARIN SCHAEFER

This article is from: