Leda scouting 2016

Scouternas folkhögskola är scoutrörelsens center för ledarskap och pedagogik.

Våra ledarutbildningar gör ledare redo för ännu bättre scoutverksamhet!

Handledning

Leda scouting

Handledning

Leda scouting

4

Boken tillhรถr .........................................................................................

ISBN: 978-91-980464-8-9 Copyright: Scouterna 2016 Andra upplagan, Fรถrsta tryckningen Tryck: Ljungbergs Tryckeri 2016.

Scoutfรถrlaget AB / Scouterna

5

Leda scouting

Välkommen till Ledarskapsön

Du håller nu i din hand handledningen för kursen Leda scouting. Vår förhoppning är att den ska inspirera dig som är kursledare och ge fler och nya perspektiv på scoutledarutbildning.

Vårt mål är att du ska känna dig trygg och bekväm att ge en så bra kurs som möjligt. Handledningens syfte är att ge dig ett bra stöd för att planera och genomföra utbildningen som gör de nya ledarna redo för sina uppdrag. Handledningen fungerar som en verktygslåda, inspirationskälla och kunskapsbank.

Handledningen har tagits fram av Scouternas folkhögskola genom projektet Utbildningsutveckling, och är ett resultat av Ledarskapsön och dess utbildningar. Projektet har i samband med framtagningen av detta handledningsmaterial arbetat nära programgruppen.

Vi hoppas att du tycker handledningen ger dig ett gott stöd och att du uppskattar dess innehåll.

Så här använder du handledningen

Handledningen är tänkt att ge stöd till utbildaren att genomföra kursen så att kursdeltagaren uppnår lärandemålen. Det är ett aktivt val att den saknar detaljerat kursupplägg . Istället ska kursens upplägg utgå från rekommenderad tid för respektive kursavsnitt samt tillhörande lärandemål. Folkhögskolan tror på utbildarteamets förmåga att skapa bästa tänkbara kurs utifrån varje unik kurs, dess förutsättningar och deltagare.

Handledningen skall därför inte ses som en spegling av kursens upplägg utan som ett verktyg för att skapa en gemensam kunskapsgrund för alla kursteam, och därigenom alla kursdeltagare. Vår förhoppning är att handledningen ger tillräcklig kunskap för alla utbildare att genomföra kursen men kan med fördel kompletteras med ytterligare läsning.

I handledningens inledande kapitel beskrivs utbildningssystemet, Ledarskapsön, och Leda scoutings plats i detta system.

Handledningen ger där också en sammanfattning av Scouternas folkhögskolas pedagogiska grundsyn samt policydokumentet Utgångspunkter för scoutledarutbildning. Syftet med detta avsnitt är att göra ditt uppdrag tydligare och ge en helhetbild av Leda scouting.

Alla kapitel därefter fördjupar kunskapen inom något delmoment av utbildningen och dessa inleds med syfte samt repetition av lärandemålen. Varje kapitel är sedan indelat i fyra huvudsakliga områden:

6

Leda scouting

Fakta

Fakta som ska ge dig som utbildare den kunskap du behöver.

Vi hoppas att det framförallt underlättar för nya utbildare men tror också att även erfarna utbildare kan hitta ny kunskap i detta material. Det som återfinns i faktamaterialet är inte ett kursmaterial utan ett stöd för utbildningen. Det kan därför ingå material som du inte ska lära ut på den detaljnivån men som ger överblick så att du lättare kan lära andra.

Instruktion till utbildaren Här och där finns instruktionsavsnitt riktade direkt till dig som utbildare. Dessa syftar till att ge dig förståelse för faktamaterialet eller kursens avgränsning. Där återfinner du också tips, möjliga diskussionsfrågor och annat matnyttig.

Instruktion till utbildaren hittar du enkelt med denna gula bakgrund

Exempel från verksamheten

För att tydliggöra stoff eller göra dig beredd på frågor som kan komma har varje kapitel ett eller flera avsnitt som heter Exempel från verksamheten. Det händer ibland att du ska utbilda i frågor av ganska komplex art och kan behöva stöd i att tydliggöra vissa budskap. Att konkretisera kunskap på ett sätt som kan skapa igenkänning hos kursdeltagarna underlättar inlärningen. Givetvis står det dig fritt att ge andra exempel.

Egna erfarenheter är guld värt när du delar med dig!

Exempel från verkligheten hittar du enkelt med denna blå bakgrund

Övningar

Handledningsmaterialet rymmer i regel flera övningar för varje kursmoment som du kan välja mellan och använda för att uppnå färdighetsmålen. De är av olika stor omfattning och längd och flera passar också in på Leda scouting - i korthet. De flesta kräver inte mer material än papper och penna.

Övningarna hittar du enkelt med denna gröna bakgrund

7

Leda scouting

Scouternas folkhögskolas utbildningsutvecklingsgrupp, som ansvarat för handledningsmaterialet, har under arbetet med boken bestått av: Sibban Andersson, Cecilia Blanckert, Magnus Blombergsson, Hampus Boësen, Sara Carlsson, Nicklas Centring, Tomas Ekeberg, Sandra Hammarstrand, Agnes Holmstedt Gransberg, Åsa Jonsson, Johanna Lindeberg, Åsa Strömberg och Mikael Wijk Stort tack till: Linnea Wedelin, Elisabeth Danefjäll, Lotta Gunnarsson Grafisk form: Jesper Landby, nollkoll reklam + fotografi Illustrationer / Fotomontage: Mattias Käll, Jesper Landby & Jonas Nyhav Foto: Magnus Fröderberg

Ljungbergs tryckeri arbetar för en hållbar utveckling och är ett Svanenlicensierat tryckeri. Råmaterialet i pappret kommer från hållbart brukade skogar och bruket som producerat pappret är ISO 14001 certifierat. Pappret är blekt i enlighet med ECF (Elementärklorfri) tekniken.

8

Leda scouting

Innehåll Inledning................................................................................................ 10 Ledarskapsön..................................................................................... 12 Scouternas pedagogiska grundsyn..................................................... 14 Utgångspunkter för scoutledarutbildning........................................... 15 Kursen Leda scouting......................................................................... 18 Kursplan med lärandemål................................................................... 22 Vision och värderingar........................................................................... 24 Scouternas vision............................................................................... 26 Scouternas strategi............................................................................ 27 Scouternas värderingar...................................................................... 27 Scoutlöftet......................................................................................... 20 Ledarrollen............................................................................................. 34 Ledarskap baserat på Scouternas värderingar................................... 36 Lyssnande och stödjande ledarskap................................................... 40 Skapa Verksamhet................................................................................. 46 Scoutmetoden..................................................................................... 49 Scoutlag och scoutlöfte...................................................................... 54 Målspår.............................................................................................. 66 Målspårstabell................................................................................... 72 Varför åldersgrupper?.........................................................................74 Programstöd........................................................................................81 Scouternas märkessystem................................................................. 84 Anteckningar...................................................................................... 88

9

Leda scouting

10

Leda scouting

Inledning

11

Leda scouting

Ledarskapsön

Ledarskapsön är Scouternas utbildningssystem. Bilden och systemet visar på de många möjligheter som står till buds för scoutledare att utvecklas inom Scouterna.

Ledarskapsön ger möjligheter för både ledare och utbildare att fortsätta att utvecklas. Här finns inga raka vägar och inga snitslade banor. Här trampar var och en upp sin egen stig.

För alla nya ledare börjar resan med landstigning på ön. Bryggan är Scouternas gemensamma avstamp med den obligatoriska utbildningen Trygga möten och leder sedan alla genom portalen Leda scouting. Efter Leda scouting står det alla ledare fritt att välja väg. Kanske följer sedan en promenad upp till Reflektionssjön där Treklöver Gilwell, Värdebaserat ledarskap och kursen Ditt personliga ledarskap återfinns?

Eller kanske en vandring till Verksamhetshöjden, platsen för de verksamhetsnära utbildningarna som syftar till att ge både höjd och överblick över avdelningens och kårens arbete.

Utbildarudden är en naturlig del av Ledarskapsön och rymmer olika utbildningar för utbildare, liksom Friluftsgläntan rymmer friluftsutbildningarna och Intresseskäret lokala intressekurser.

12

Leda scouting

13

Leda scouting

Folkhögskolans pedagogiska grundsyn

Utgångspunkten i all utbildning är att deltagarna har kunskaper och erfarenheter att bidra med och att alla är aktiva och ansvarstagande. Utbildningen bör vara autentisk, relevant och utmanande, vilket innebär att deltagarna får prova saker på riktigt. Innehållet ska vara anknutet till den verksamhet som ledaren ska driva, utgå från tidigare erfarenheter samt utmana i både tanke och handling.

Deltagarna i en utbildning ska få veta varför de ska lära sig en viss sak och vad de kan använda kunskaperna till. De vill se nyttan av lärandet och det är en fördel om de kan applicera sin nya kunskap i andra sammanhang som till exempel hemmet eller i arbetslivet.

Lärande innebär en förändring av hur vi förstår vår omvärld. Det kan vara helt nya saker som vi lär oss eller så fördjupar vi sådant vi redan känner till. Vi lär oss saker hela tiden men utbildning har en chans att koncentrera lärandet eftersom vi då fokuserar på att lära och är öppna för nya infallsvinklar.

Inom Scouterna arbetar vi med det som heter icke-formellt lärande, som grundar sig på Scouternas program. Som kursledare arbetar du aktivt med scoutmetoden och gör medvetna val kring hur du använder de olika delarna. Lära genom att göra innebär att deltagarna får prova på själva och sedan reflektera kring och fundera över hur det kan användas i den lokala scoutverksamheten.

Reflektion är en metod för att befästa lärandet och en viktig del i att lära genom att göra. Det handlar om att fundera igenom vad vi har varit med om och försöka dra slutsatser kring vad vi kan lära oss av det. I reflektionen kan vi också få veta om det vi har gjort har fungerat som vi har tänkt oss. Genom att kontinuerligt träna reflektion under utbildningen bidrar detta till att synliggöra det lärande som sker och ger ett underlag för att kunna utvärdera kursen.

Fler ska utbilda sig och mångfald vara en naturlig del av pedagogiken. Förutsättningar för att alla ska känna sig välkomna är till exempel en tydlig information kring det praktiska i kursen, lokaler anpassade för alla behov, ett särskilt rum för vila/bön.

Detta är en sammanfattning av policydokumentet Scouternas pedagogiska grundsyn. Vill du läsa hela dokumentet hittar du det på Scouternas folkhögskolas hemsida.

14

Leda scouting

Utgångspunkter för scoutledarutbildning

Nedan beskrivs ett antal viktiga perspektiv och utgångspunkter som är vägledande vid såväl utformning som genomförande av utbildning. Scouternas utbildningssystem ska verka för och genomsyras av dessa.

Ledarskapet i fokus

Det goda ledarskapet är grundläggande för Scouternas utbildningar. De syftar till att utveckla deltagarnas ledarskap för att kunna driva en utvecklande scoutverksamhet och för att på ett bra sätt kunna bidra till att uppfylla Scouternas vision och mål.

Scouternas utbildning syftar till att göra scoutledaren medveten i sitt ledarskap och sina relationer med scouterna samtidigt som det skapar en arena för ledarens egen utveckling.

Scouternas program är i centrum

Genom ett tydligt fokus på att skapa bra verksamhet med hjälp av Scouternas program, gör Scouternas utbildningar ledarna väl förberedda och trygga i sin ledarroll.

Möjlighet för allas utveckling och bildning

Oavsett behov, förutsättningar eller erfarenhet skall alla få möjlighet att utvecklas i Scouterna. Därför ska utbildningarna ge ledare, avdelningar och kårer verktyg för att göra Scouterna till en inkluderande verksamhet för alla barn och unga. Vägarna in i scoutrörelsen, för alla åldrar, måste vara många och trösklarna låga. Scouternas utbildningar skall stimulera detta både genom utformning, innehåll och tilltal.

Kompetensbaserat utbildningssystem

Utbildningarna skall ta vara på deltagarens kompetenser, erfarenheter och färdigheter och uppmuntra till utveckling av nya kompetenser och färdigheter. Genom att ha olika typer av kompetenser i ett ledarteam stärks teamet. Ingen kompetens skall därmed värderas högre än någon annan, varken i ledarteamet eller i utbildningssystemet. Denna utgångpunkt medför att Scouternas utbildningssystem inte är linjärt, det vill säga att utbildningarna, med något undantag, inte har någon inbördes ordning.

15

Leda scouting

Behoven skall styra, utrymme för förändring är därför nödvändigt

Behoven i scoutrörelsen, omvärlden och ledarens enskilda förutsättningar formar tillsammans viktiga utgångspunkter för utbildningssystemet. Detta gör att kontinuerlig utvärdering och utveckling är nödvändig. Scoutledarens situation och förutsättningar i hur, när och var man kan ta till sig utbildning är styrande för utbud och utformning.

Lärandemål för tydlighet och likvärdighet

Ömsesidiga, tydliga förväntningar lägger grunden för ett bra möte.

Därför skall alla utbildningar ha tydliga lärandemål. Lärandemålen syftar också till att utbildningarna ska vara likvärdiga oavsett var eller med vilka utbildningen arrangeras. Målstyrning bidrar vidare till att förflytta besluten över den konkreta utformningen närmre kursdeltagaren vilket gör att dennes behov och önskemål lättare kan tillgodoses.

Detta är en sammanfattning av policydokumenten om Scouternas utbildningssystem, som antogs av Scouternas styrelse 2014-10-12. Vill du läsa hela dokumentet hittar du det på Scouternas folkhögskolas hemsida.

16

Leda scouting

17

Leda scouting

Kursen Leda scouting

Leda scouting är en utbildning för nya ledare. Men det är också en bra utbildning för dem som varit ledare i Scouterna ett tag men som önskar mer kunskap om Scouternas program. Leda scouting är den kurs som inleder resan på Ledarskapsön och som ger grundläggande kunskap för alla vuxna i Scouterna att bygga vidare på under den fortsatta resan. Oavsett tidigare scoutledarutbildningar, om en är ledare, funktionär eller har ett styrelseuppdrag, så bör en ha tagit till sig den kunskap som denna kurs erbjuder. På www.scouterna.se finns också en webbsida som heter Leda scouting som ger massa matnyttig information om Scouternas program.

18

Leda scouting

Kursens syfte

Leda scouting är en verksamhetsinriktad ledarutbildning med syfte att göra nya scoutledare till en kugge i ledarteamet med förståelse för den verksamhet som planeras och genomförs.

Kursen syftar till att: • • •

Ge förståelse för vad som gör scouting till scouting Ge kunskap om hur en planerar ett möte Ge förståelse för vad ett ledarskap baserat på Scouternas värderingar innebär, och hur det ger ett stödjande och lyssnande ledarskap

19

Leda scouting

Målgrupp

Kursen vänder sig till nya ledare och andra funktionärer i rörelsen eller till dem som varit ledare ett längre tag men som önskar lära sig mer om Scouternas program och vad det innebär att skapa verksamhet utifrån det. Då ledare har olika mycket tid att lägga på utbildning finns kursen i två versioner för att i större utsträckning möta de behov som finns.

Kursen är till för både ledare med bakgrund inom Scouterna och ledare som är nya i verksamheten.

Kursupplägg

Utbildningen är tänkt att kunna varieras i två olika upplägg, Leda scouting respektive Leda scouting - i korthet. På folkhögskolans hemsida finns förslag på hur du kan lägga upp kursmomenten.

Kursen kan med fördel genomföras med olika profiler, till exempel friluftsliv (fjäll, kanot, hajk etc.), nykterhet, sjöscouting, scouting på kristen grund. Extra pass får läggas till kursens innehåll om möjlighet finns att utvidga kursen med tid motsvarande de extra övningarna och passen ni vill lägga till.

Leda scouting

Kursen beräknas ta ca 12 timmar plus tid för inledning, avslutning och raster, och arrangeras under två heldagar med eller utan övernattning alternativt som fyra kvällspass. Kursen blandar teori och praktik och genomsyras av learning by doing. Utöver faktakunskaper får deltagarna öva sig på att til�lämpa dessa kunskaper i verksamheten.

20

Leda scouting

Leda scouting - i korthet

Kursen beräknas ta ca 6 timmar plus tid för inledning, avslutning och raster, och kan arrangeras som en heldagsutbildning alternativt fördelas över två kvällar. Kursen har näst intill samma lärandemål som den längre versionen av Leda scouting.

Där den längre kursen i många avseenden låter kursdeltagaren testa på materialet genom övningar och har ett flertal lärandemål med syfte att ge färdigheter så ges Leda scouting - i korthet mestadels i föreläsningsform.

Lärandemål

Kursen använder sig av lärandemål. Till skillnad från en innehållsbeskrivning visar lärandemål vad kursdeltagaren kan efter kursen hellre än att beskriva vad som händer på kursen.

Lärandemål flyttar också fokus från utbildaren till deltagaren, genom att fokusera på deltagarens lärande/utveckling samtidigt som det sätter en tydlig lägstanivå på de kunskaper som förväntas förmedlas under kursen. Lärandemål syftar också till att göra kursdeltagaren till en aktiv part i sin egen lärandeprocess istället för en mottagare av information.

För deltagaren blir kursen därför lättare att matcha mot det egna behovet eftersom det blir tydligare vad kursen innehåller och på vilken nivå. Kursen blir mer attraktiv och lägger också förväntningarna på en rimlig nivå, vilket troligtvis skapar en positiv kursupplevelse.

För utbildaren ger detta en tydlig ram för vad som ska ingå vilket gör det lättare att avgränsa innehåll och omfattning.

Hur avgörs om lärandemålet är uppfyllt?

Examination genomförs genom ett aktivt deltagande i utbildningen. Prov förekommer ej på kursen, istället avgör deltagarna genom självskattning i utvärderingen om lärandemålet har blivit uppfyllt.

21

Leda scouting

Kursplan med lärandemål Tiderna är ungefärliga och kan varieras mellan olika kurser och upplägg.

Komplett och senast uppdaterad kursplan kan laddas ned från Folkhögskolans hemsida.

Antal timmar

Leda scouting - i korthet

6

Antal timmar

Leda scouting

12

Vision och värderingar I båda varianterna av utbildningen läggs ungefär en timme på Scouternas vision och värderingar. Detta moment säkerställer att att deltagarna känner till och förstår Scouternas gemensamma värderingar och strävar mot samma vision.

• Kunna redogöra för Scouternas vision och uppdrag • Kunna redogöra för Scouternas värderingar

1

Ledarrollen Detta är målgruppens första introduktion till ledarskap inom Scouterna. Vi tar avstamp i Scouternas värderingar och beskriver hur dessa omsätts praktiskt i rollen som ledare. Den praktiska kursen omfattar här förmågan att själv behärska detta ledarskap medan den teoretiska kursen stannar vid en förståelse för detta ledarskap.

•

•

Kunna återge två konkreta exempel på hur du använder lyssnande och stödjande ledarskap i scoutverksamheten Kunna återge två konkreta exempel på ett ledarskap baserat på Scouternas värderingar

2

•

•

Kunna använda Lyssnande och stödjande ledarskap i två konkreta situationer Kunna återge två konkreta exempel på ett ledarskap baserat på Scouternas värderingar

4

Skapa verksamhet Momentet lyfter fram två viktiga beståndsdelar i scoutprogrammet: målspåren (varför) och scoutmetoden (hur). Båda varianterna av kursen går igenom målspåren men den praktiska kursen lägger även tid på att öva sig på att skapa verksamhet med utgångspunkt i målspåren. Kurserna går igenom de sju delarna av scoutmetoden och förklarar särskilt hur learning by doing genomsyrar vår pedagogik. Där den teoretiska kursen diskuterar hur scoutmetoden formar verksamheten ger den praktiska kursen även färdigheter i att skapa verksamhet utifrån den.

Målspår • Kunna redogöra för syftet med de 14 målspåren • Kunna redogöra för vilket programstöd som finns att tillgå Scoutmetoden • Kunna beskriva förloppet av instruktion/genomförande/ reflektion i en aktivitet • Kunna ge exempel på ett scoutmöte som tar med minst två delar av scoutmetoden

22

3

Målspår • Kunna skapa en aktivitet utifrån minst två målspår • Kunna redogöra för vilket programstöd som finns att tillgå Scoutmetoden • Kunna planera förloppet av instruktion/ genomförande/reflektion i en aktivitet • Kunna skapa ett scoutmöte som tar med minst två delar av scoutmetoden

7

Leda scouting

23

Leda scouting

24

Leda scouting

Vision och värderingar 25

Leda scouting

Vision och värderingar LÄRANDEMÅL 1 timme Leda scouting - i korthet Leda scouting • Kunna redogöra för Scouternas vision och uppdrag • Kunna redogöra för Scouternas värderingar

Detta kursavsnitt syftar till att göra kursdeltagaren medveten om Scouternas vision och uppdrag men också den värdegrund som Scouterna står på. Utan att känna sig trygg i denna del av Scouterna är det svårt att förstå varför Scouternas program ser ut som det gör och vad det innebär att vara ledare i Scouterna. Kursen bör också ge möjlighet för deltagarna att resonera kring sin egen del i både vision och värdegrund men också reflektera över hur hen är en viktig del i att förverkliga Scouternas strategi.

Scouternas vision

Scouterna vill skapa en bättre värld. Alla aktiviteter som genomförs syftar till att utveckla scouter som individer och grupp för att nå sin fulla potential och kunna förbättra världen. Scoutmetoden och Scouternas program är vårt stöd för att nå vårt mål.

På Scouternas stämma, Demokratijamboreen, som hölls i november 2014 fattades beslut om den strategi som ska vägleda Scouterna 2015-2025.

ion Sc(doetuhäter drrnömamservviisom)

Unga som gör världen bättre Scouternas uppdrag (det hä

r finns vi til l för) Scouterna ger barn möjl ighet att ut veckoch unga från alla delar av samhä llet där alla får vara sig las til l sin fu lla potentia l, i en trygg m iljö sjä lva.

Vi gör det med fri luf som pedagogisk gr untsl iv och den övriga scoutmetoden uttrycks i scoutlag oc d och lever en lig t de värderingar som h scoutlöfte.

Vi lovar äventyr, spän Sveriges bästa ledar ning, gemenskap och e.

Vi förändrar världen til l det bättre - både lokalt och globa lt.

26

Leda scouting

Scouternas strategi

Scouterna har tagit fram en strategi för detta uppdrag. Strategin ska vägleda oss under 2015-2025 och handlar om att utveckla personen, verksamheten och att nå fler människor.

Strategin har tre huvudområden:

Scouterna utvecklas till förebilder

Scouterna förbättrar världen! Vi gör det genom att varje person som deltar i scoutverksamhet blir redo för livet, utvecklas till sin fulla potential och blir en aktiv världsförbättrare. Kraften i att alla scouter – var och en för sig, och alla tillsammans – utvecklas och tar aktiv del i samhällsutvecklingen är ostoppbar.

Den lilla handlingen får ringar på vattnet som förflyttar berg.

Vi är föregångare i stort och smått och vi är stolta över det!

Vi överträffar scouternas förväntningar i varje möte

Grunden i scoutrörelsen är mötet scouter emellan och mellan scouter och ledare! I alla våra möten upplever den enskilda scouten en verksamhet som är så bra att den inte kan tänka sig något roligare, mer spännande eller mer utvecklande. Scouten är delaktig i att skapa den verksamheten och stöttas av ledare som känner sig trygga och förberedda.

Fler ska få uppleva scouting

Vi vet att scouting förändrar liv och vill därför att allt fler får chansen att uppleva världens bästa fritid – scouting! Vi växer genom att vi präglas av mångfald, både i vilka vi vänder oss till och är öppna för men också i att det finns en mångfald i sätten att bedriva scouting. Bland föräldrar är vi en av de mest eftertraktade fritidsaktiviteterna för deras barn.

Scouternas värderingar

Ordet värdegrund genomsyrar numer de flesta typer av organisationer och rörelser. Förenklat uttryckt handlar det om ett kollektivs gemensamma etiska grundvalar. Det handlar om hur vi agerar mot varandra och hur våra rutiner, vårt dagliga arbetssätt och våra policys ser ut. Scouterna är en värdedriven rörelse och som individer behöver vi agera i enlighet med värderingarna, annars är inte värdegrunden gemensam. Det är därför det är så viktigt att vi förankrar värderingarna.

Scouternas värdegrund består av flera värderingar som tillsammans utgör ett grundläggande förhållningssätt för hur vi i Scouterna bemöter varandra och vår omvärld. Värderingarna styr och påverkar vårt beteende. Det kan liknas vid en näck-

27

Leda scouting

rosdamm. En näckrosrot, symbolen för våra värderingar, sitter djupt förankrad i botten och är nästintill omöjlig att rycka upp.

Näckrosblomman uppe vid ytan symboliserar vårt beteende, det som är synligt för andra. När dessa inte sitter ihop flyter blomman bara runt på ytan utan koppling till det som finns under ytan. I Scouterna vill vi synliggöra det osynliga, det vill säga leda så att Scouternas värderingar syns. Det är lätt att vi bara ser och bedömer näckrosens blomma eftersom vi inte ser rötterna. Därför är det viktigt att vi samtalar om rötterna och att detta samtal aldrig avstannar.

Vad en värdering innebär i praktiken, tolkningen, är också något som kan skilja sig åt. Ett exempel på detta är de många sidor av tolkningslitteratur som finns till de stora världsreligionernas urkunder. Tolkningen i sig är något komplext och påverkas av varje människas referensramar. Därför är det viktigt att hålla igång och bjuda in varandra till samtalet om våra gemensamma värderingar och vad de innebär för oss som är engagerade i Scouterna.

Scoutlagen

I Scouternas stadgar paragraf 1.2, antagna november 2012, står det: “Scouternas syfte är att utveckla barn och unga till trygga och ansvarsfulla medborgare, i såväl det lokala som globala samhället. Detta sker med scoutmetoden som pedagogisk grund och utifrån de värderingar som uttrycks i scoutlag och scoutlöfte”

28

Leda scouting

Alla världens scouter har en gemensam värdegrund som är sammanfattad i scoutlagen. Scoutlagen har moderniserats över tid och ser olika ut i olika länder. Den måste dock godkännas av de två huvuorganisationerna World Organization of the Scout Movement (WOSM) och World Association of Girl Guides and Girl Scouts (WAGGGS) utifrån vissa fastställda principer för att en nationell scoutorganisation ska få medlemskap.

Den svenska scoutlagen lyder för närvarande så här: • En scout söker sin tro och respekterar andras • En scout är ärlig och pålitlig • En scout är vänlig och hjälpsam • En scout visar hänsyn och är en god kamrat • En scout möter svårigheter med gott humör • En scout lär känna och vårdar naturen • En scout känner ansvar för sig själv och andra Scoutlagen är ett uttryck av sin tid och har förändrats i takt med samhället. Att göra förändringar i scoutlagen tar vanligtvis flera år av årsmöten och processer runtomkring. Idag har den tidigare kristna formuleringen i den svenska scoutlagen omformats till en punkt av mer existentiell art. Andra exempel är att tidigare uttryck för barns lydnad och respekt för den vuxne har tagits bort, liksom punkten om sparsamhet.

I grunden handlar scoutlagen om att vara schysst mot sig själv och andra. Det är inte något som man som scout ska följa

29

Leda scouting

bara för att man ska, utan som vi ska göra till en del av oss själva. Scoutlöftet bygger på scoutlagen och går ut på att man lovar att, efter bästa förmåga, försöka följa den.

Scoutlagens ganska enkla språkbruk rymmer en djupare ideologisk grund som gör det omöjligt att kombinera scoutlagen med exempelvis homofobi och främlingsfientlighet. Som ledare i Scouterna måste du tillsammans med dina ledarkollegor och scouter arbeta med värderingarna kontinuerligt för att de ska bli en naturlig del av scoutens och din egen identitet och beteende. Det är målet med allt värdegrundsarbete.

Scoutlöftet

Alla barn som vill får vara med i Scouterna. Det betyder att alla också ska känna att de är välkomna och att det finns förutsättningar för var och en att vara med. Scouterna arbetar för jämställdhet och vill vara en rörelse fri från diskriminering i alla dess uttryck. Alla vuxna är välkomna så länge de står bakom Scouternas värdegrund. Barn bestämmer själva när det är dags att avlägga scoutlöfte och bör vara tillräckligt gamla för att förstå dess innebörd och kunna göra ett aktivt val att leva i enlighet med dessa värderingar. Fram tills dess är det ledarens ansvar att hjälpa scouten att utveckla sunda värderingar.

Scoutlöftet väljer vi att avlägga för att visa att vi vill leva i enlighet med rörelsens värderingar, som som uttrycks i scoutlagen.

Det är detta löfte som binder samman mina egna värderingar med Scouternas. Det är ett aktivt ställningstagande, vilket betyder att man kan avstå om man inte känner sig mogen. För att kunna göra valet är det viktigt att regelbundet diskutera scoutlöftets innebörd. Scoutlöftet kan avläggas många gånger men bör inte avläggas när barnen är för små eftersom det inte är troligt att man kan förstå vilka avkall man kan behöva göra eller vilka konsekvenser det kan få för ens liv att leva i enlighet med scoutlagen. En lagom ålder för detta brukar vara äventyraråldern.

Också scoutlöftet har förändrats genom tiderna och har olika uttryck i olika länder. Sedan 1970 lyder det svenska scoutlöftet så här:

Jag lovar att efter bästa förmåga följa scoutlagen

30

Nyckeln i scoutlöftet är “efter bästa förmåga”. Vad betyder det egentligen? Vem lovar jag detta till? Mig själv? Patrullen? Vilka avkall behöver jag göra i mitt liv för att kunna följa scoutlagen?

Vilka konsekvenser får det?

Scoutlöftet är inget löfte som avges lättviktigt och både för din egen del och för scouternas bör det föregås av reflektion och diskussion.

Leda scouting

Exempel från verksamheten

Scouterna vill ha ett samhälle fritt från övergrepp. Scouter och deras föräldrar ska veta och känna att verksamheten är trygg och säker att delta i. Metoden och utbildningen Trygga möten är ett uttryck för detta.

Scouterna vill vara en öppen rörelse där alla får vara med oavsett bakgrund och individuella förutsättningar. Scouterna har deltagit i flera antirasistiska projekt om normer, värderingar och fördomar, bland annat med stiftelsen Expo, Röda Korsets ungdomsförbund och Ungdom Mot Rasism.

Övningar Näckrosdammen

Syfte: Deltagarna lär sig se kopplingen mellan beteende och värderingarna som uttrycks i scoutlagen.

Material: Papper (gärna större) och pennor till varje grupp.

Genomförande: Dela upp deltagarna i grupper. Ge varje grupp papper och penna samt en av punkterna i scoutlagen.

Be dem rita näckrosen med rot, stjälk och blomma vid vattenytan. Vid roten skriver de en värdering kopplad till gruppens scoutlagspunkt. Vid blomman listar de minst 5 konkreta exempel på beteende/”görande”som synliggör värderingen.

Det är viktigt att de inte blir för svepande. Vad innebär det att vara snäll eller ärlig? Ex: En scout hälsar alltid på alla när hen kommer till mötet.

Scoutlagen

Syfte: Deltagarna får möjlighet att reflektera över vilken del/ vilka delar i scoutlagen de tycker är viktigast samt får förståelse för att scoutlagen betyder olika saker för olika personer.

Material: Scoutlagens sju punkter på separata lappar, en uppsättning för varje deltagare.

Genomförande: Varje deltagare får lappar med scoutlagen på, där en punkt finns på en lapp. Var och en av deltagarna ska nu rangordna punkterna i scoutlagen. Den punkt de tycker är viktigast ska komma överst och den punkt de tycker är minst viktig ska komma nederst.

Vill de ha med alla punkter? Vill de kanske lägga till en punkt?

När alla individuellt rangordnat punkterna sätter de sig i mindre grupper och berättar för varandra varför de rangordnat som de gjort. Låt sedan gruppen gemensamt komma överens om en ordning för punkterna.

31

Leda scouting

Hur går diskussionerna? Är det svårt att komma överens?

Vilka punkter blir det mest diskussion kring?

Låt grupperna presentera det de kommit fram till för alla kursdeltagare.

Scoutlöftet i ny dräkt

Syfte: Deltagarna för möjlighet att reflektera över scoutlöftets innebörd.

Material: Papper och pennor Genomförande: Dela in deltagarna i grupper om 3-4 personer. Ge alla tillgång till scoutlöftet. Varje grupp börjar med att diskutera vad “efter bästa förmåga” innebär. När de enats runt detta formulerar de scoutlöftet i nya ordalag men med samma innebörd som det befintliga. De får använda hur många ord de vill.

Sätta gränser

Syfte: Deltagarna får reflektera över var de vill sätta gränser i verksamheten och hur Scouternas värderingar påverkar dessa gränser.

Genomförande: Dela upp deltagarna i mindre grupper. Alla deltagare får berätta om ett tillfälle när de har sagt ifrån eller känt att de skulle vilja säga ifrån och försöka koppla det till Scouternas värderingar. Tillsammans väljer gruppmedlemmarna ut en av dessa händelser och framför den för resten av deltagarna. Efter framförandet förklarar gruppen vilka värderingar de tycker visas.

32

Leda scouting

Värdeloppan

Syfte: Deltagarna får diskutera scoutlagens punkter.

Material: En värdeloppa per grupp, se beskrivning nedan.

Förberedelser: Vik en loppa, helst i A3. Om du inte minns hur man gör en pappersloppa finns det gott om klipp på youtube.

Skriv frågor kopplade till scoutlagen på de olika flikarna. På varje av de fyra flikarna får det plats två frågor. Skriv gärna område på flikens ovansida. Använd gärna ur listan nedan.

Förslag på frågor: • Vilken är lättast att leva efter?

• Vilken är svårast att leva efter?

• Vilken blir du provocerad av?

• Vilken är viktigast för dig?

• Vilken pratar ni minst om med scouterna?

• Vilken beskriver ditt ledarteam bäst?

• Vilken är lättast att prata om med scouterna?

• Vilken är svårast att prata om med scouterna?

• Vad betyder pålitlighet för dig?

Genomförande: Dela in deltagarna i grupper om 4-5 personer och låt alla grupper få en loppa. En i taget ansvarar deltagarna i respektive grupp för att hålla i loppan. En deltagare säger en siffra mellan 1 och 10 och den som håller i loppan räknar fram loppans “gap”. Där får deltagaren välja symbol eller färg. Lyft på fliken och ställ frågan.

er?

Vill du läsa mdig redo, r gö n re da Le s.160-163 2009 Scoutförlaget,

33

Leda scouting

34

Leda scouting

Ledarrollen 35

Leda scouting

Ledarrollen LÄRANDEMÅL Leda scouting - i korthet 2 timmar • Kunna återge två konkreta exempel på hur du använder lyssnande och stödjande ledarskap i scout verksamheten.

• Kunna återge två konkreta exempel på ett ledarskap baserat på Scouternas värderingar Leda scouting 4 timmar • Kunna använda Lyssnande och stödjande ledarskap i två konkreta situationer • Kunna återge två konkreta exempel på ett ledarskap baserat på Scouternas värderingar

36

Trots våra olikheter i erfarenheter är det viktigt att scouternas värderingar märks i vårt ledarskap och inte bara något som vi diskuterar pliktskyldigt då och då. Under det här kursmomentet får deltagarna därför möjlighet att koppla ihop scouternas värderingar med ledarrollen.

Instruktion till utbildaren Relationen mellan personliga värderingar och den värdegrund som Scouterna har, är en viktig punkt att arbeta vidare med.

Att identifiera sina egna värderingar och göra dessa synliga i det egna ledarskapet kan vara en lång resa. Leda scouting ger inte utrymme för det utan fokuserar på rörelsens egna värdegrund. Tipsa gärna deltagarna om Reflektionssjön där Scouterna erbjuder flera utbildningar som hjälper ledare att göra den resan.

Ledarskap baserat på Scouternas värderingar

Ledarskap är alltid personligt. Det grundar sig i våra värderingar, våra erfarenheter och den situation vi befinner oss i.

När vi utövar ledarskap i scouterna är det viktigt att komma ihåg att vi inte enbart representerar oss själva. Vi representerar scoutrörelsen och har ett tydligt mål med vårt ledarskap i och med att vi ständigt strävar mot vår vision, unga som gör världen bättre, och vill nå dit med hjälp av scoutmetoden.

Att leda utifrån Scouternas värderingar handlar om att ta ställning till och att agera och leda utifrån de värderingar som uttrycks i scoutlag och scoutlöfte. Utöver detta har du egna värderingar och dessa är också viktiga att synliggöra för dig själv. Vilka värderingar är viktigast i ditt eget ledarskap och hur syns det?

Det är ledarens ansvar att skapa en öppen och tillåtande miljö i linje med Scouternas värderingar. Även om värderingar är något personligt är det också något som är viktigt att kunna enas kring inom en rörelse. I Scouterna är alla välkomna att

Leda scouting

vara med, men för att vara ledare behöver du dela scoutrörelsens värderingar. Dessa uttrycks i scoutlag och scoutlöfte.

Därför blir ett värdegrundat ledarskap inom scoutrörelsen att ta ställning till och leda utifrån Scouternas värderingar men som värdedriven rörelse är det ju självklart så att målet är att dessa värderingar ska bli en del av dig, ett naturligt sätt för dig att göra val i livet.

Ledarskap och värderingar i praktiken

Som ledare är du aktiv i att prata med scouterna om hur de upplever olika situationer, ledaren är lyhörd för stämningar och känslor som inte uttrycks, och ser vilka scouter som behöver extra stöd eller mer stimulans. Ibland kan ledaren behöva finnas till hands för att svara på frågor eller hjälpa patrullen att fatta beslut. Det innebär också att leda genom exempel och att vara ett bra föredöme. Ledaren kan inte förvänta sig att scouten gör som hen säger om ledaren inte själv agerar så. Det ställer krav på scoutledaren har ett schyst bemötande, behandlar alla med respekt och säger ifrån om någon brister i sitt omdöme. Det ledaren gör och ger uttryck för kommer scouterna att uppfatta som exempel på vad som är accepterat och bra.

Exempel från verksamheten

Tolkningen av scoutlagens punkter kan vara olika för olika människor. I ledarteamet är det därför viktigt att då och då reflektera över hur det vi gör hänger ihop med våra värderingar. Här följer några exempel på hur de sju punkterna i scoutlagen kan komma till uttryck i vårt ledarskap.

1. En scout söker sin tro och respekterar andras

En av scouterna har tagit med sin kompis som gärna vill börja i Scouterna i utmanarlaget. Någon skojar om den nya medlemmens religiösa tillhörighet. Kommentaren får varken mothugg från scouter eller ledare. Ledaren reagerar på kommentaren men gör ingenting eftersom hen är rädd för att det ska uppstå en konflikt. Personen som var ny känner sig inte välkommen och kommer inte tillbaka.

Hur rimmar det med scouternas värderingar? Sexistiska, rasistiska, homofoba eller andra diskriminerande kommentarer hör inte hemma i scoutverksamhet, inte ens som skämt. Att

37

Leda scouting

skämta på andras bekostnad begränsar utrymmet för vilka uttryck som är tillåtna. Ledaren hade i det här fallet haft både möjlighet och ansvar att ifrågasätta påståendet.

2. En scout är ärlig och pålitlig

Några ledare har förberett lekar till hajken. I lekarna finns inslag av att lura scouterna. Syftet är att det ska vara roligt men det skadar scouternas förtroende för ledarna, och ledarna är kanske inte så goda förebilder i att vara ärliga och pålitliga.

3. En scout är vänlig och hjälpsam

Lägret är slut och det är dags för upptäckarna att sortera tältets innehåll och packa ner allt i rätt väska. Någon scout vill ha hjälp att packa ner sin sovsäck, någon annan har tappat bort sin ena stövel och en tredje vill att ledaren ska ta ut den stora spindeln ur tältet. Ledaren, som är minst lika trött som de yngre scouterna, börjar med att ta ut spindeln, letar rätt på stöveln på vägen och packar sedan ner den krångliga sovsäcken. Finns det andra sätt att göra på?

Det finns mycket vi gör på scouterna som kan vara nytt, svårt eller kanske tungt på olika sätt. Scouterna kommer då att be om hjälp när de upplever att de inte klarar av en uppgift på egen hand. Här är det viktigt att du som ledare tänker efter innan du svarar eller agerar. Kan vi hjälpa scouterna för mycket, eller på fel sätt? Ibland är det rätt att hjälpa scouten rakt av, kanske om hen är väldigt trött eller ska lyfta något som är för tungt för att lyfta själv. Ibland kan det vara rätt att hjälpa scouten att lista ut hur hen skall göra för att lösa problemet på egen hand och ibland kanske du som ledare skall styra om frågan till resten av patrullen så att de får hjälpa varandra.

4. En scout visar hänsyn och är en god kamrat

Ett exempel kan vara att en scoutkår anpassar sin lokal så att den är tillgänglig för personer oavsett fysiska funktionsvariationer. En person som sitter i rullstol och som funderar på att bli scout känner sig välkommen. Aktiviteterna på avdelningen är anpassade utifrån behoven hos de som är med.

5. En scout möter svårigheter med gott humör

En upptäckaravdelning är på väg till scoutstugan och alla går med sina packningar den sista biten från stora vägen. Vägen är inte så lång men för scouterna är det en vandring som känns

38

Leda scouting

som om den aldrig ska ta slut och några av dem halkar efter tillsammans med en ledare. Ledaren vet att ju längre de går, ju tröttare kommer scouterna att bli så hen drar igång en lek som hjälper dem hålla takten och lockar till skratt.

6. En scout lär känna och vårdar naturen

En äventyraravdelning planerar för sommarens äventyr. De bestämmer sig för en fjällvandring i Lappland. Ledarna bestämmer efter en diskussion att gruppen ska åka tåg eftersom det är det mer miljövänliga alternativet.

7. En scout känner ansvar för sig själv och andra

En scout kommer till scoutmötet och frågar sin ledare vad som ska hända på scoutmötet. Ledaren svarar ”Det ger sig”.

Kanske bör ledaren i det här fallet istället berätta vad som ska hända på scoutmötet. Vad tänker du?

Kanske är det så att scouten för att kunna ta ansvar för sig själv behöver ha tillgång till information. Och för att tro på sin förmåga att ta ansvar för andra behöver scouten känna att ledaren tror på hens förmåga.

Ledarna för en äventyraravdelning ska bestämma vilken patrull de olika ledarna ska titta till på kvällens hajk. Avdelningsledaren föreslår att en viss ledare ska stötta en viss patrull eftersom de verkar ha konflikter och att det är just den här ledaren bra på att hantera. Ledaren själv kanske helst hade velat besöka en annan patrull som hen kommer bra överens med och brukar få mycket uppskattning av. Att sätta scouternas behov och intressen före sina egna skulle kunna ses som ett sätt att känna ansvar för andra som ledare. Hur ser du på ledarens möjligheter och ansvar?

Instruktion till utbildaren Exemplen kan användas som diskussionsunderlag. Håller kursdeltagarna med? Finns det andra sätt att se på det? Kan de komma på fler exempel?

39

Leda scouting

Lyssnande och stödjande ledarskap

Inom Scouterna använder vi oss av ett lyssnande och stödjande ledarskap, och det i sin tur är ett uttryck för ett ledarskap byggt på Scouternas värderingar. Det lyssnande och stödjande ledarskapet är en del av scoutmetoden och ett redskap för att leda. Det är Scouternas metod för att hjälpa scouterna att växa genom att stödja, tillåta och uppmuntra scoutens engagemang och egna ansvarstagande. Det lyssnande och stödjande ledarskapet är många gånger mycket mer krävande än det bestämmande och kontrollerande. Att ta ett steg tillbaka och lita på scoutens förmåga kan vara en utmaning för många vuxna men om vi inte gör det är det inte längre scouting vi bedriver. ”En lyssnande och stödjande ledare är lyhörd för gruppens tankar och ger scouterna bekräftelse. Att vara en lyssnande och stödjande scoutledare innebär att ge utrymme åt scouterna att forma sin verksamhet, att uppmärksamma alla scouter i gruppen och att lyssna och uppmuntra till engagemang. Motsatsen är ett ledarskap där ledaren talar om för gruppen vad som gäller och sedan styr den dit hon eller han vill. Det är ofta svårare att tala om hur man utövar ett lyssnande och stödjande ledarskap än att beskriva motsatsen. Ett lyssnande och stödjande ledarskap är inte ett låt gå-ledarskap, som tillåter allt och inte har någon egen ambition.” (ur boken Ledaren - gör dig redo, s. 140)

Synen på människan

Det lyssnande och stödjande ledarskapet passar bra ihop med Scouternas sätt att se på människor. Som ledare vet vi att alla människor är värdefulla individer, som klarar av nästan vad som helst om de får rätt stöd. En lyssnande och stödjande scoutledare skapar den miljö som ger utrymme för att lära genom att göra (learning by doing). Det är en miljö där scouterna får uppgifter och ansvar de kanske inte själva trodde att de skulle klara, men där de får den trygghet och det stöd som behövs för att kunna utföra dem. Det är det som får scouterna att växa.

Se scouterna!

Det stödjande och lyssnande ledarskapet handlar också om att se alla scouter med deras respektive styrkor och svagheter samt att uppmuntra dem till utveckling och engagemang. När det stödjande och lyssnande ledarskapet fungerar bra känner sig alla scouter behövda och viktiga och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.

40

Leda scouting

Det är viktigt att se alla scouter och inte glömma bort nån. Det kan behöva ett medvetet arbetssätt från ledarteamet.

Tips för att se alla scouter •

•

•

•

•

•

Starta varje möte med någon ceremoni där varje barn får säga något kort. Detta är ett väldigt enkelt sätt att garantera att varje barn får åtminstone lite uppmärksamhet.

Arbeta med ett faddersystem så att varje ledare får ansvar för en mindre grupp scouter. Då blir det lättare för ledaren att hinna med att fokusera på och stötta just dessa scouter och hen behöver inte ha dåligt samvete för att inte hinna med alla avdelningens scouter.

Om det är något/några barn som av olika anledningar tar väldigt stort fokus från ledarna kan ni avsätta en ledare som tar extra ansvar för dessa barn så att övriga ledare kan fokusera på de andra. Då behöver inte alla ledare vara ”upptagna” med dem som tar mest utrymme.

Ha för vana att utvärdera mötet tillsammans med dina ledarkompisar. En stående punkt på utvärderingen kan vara att ni berättar för varandra hur ni tyckte att den andre var en lyssnande och stöttande scoutledare just under detta möte. Genom att lyfta goda exempel kommer vi fortsätta med dessa beteenden.

Finns det barn i gruppen som har svårt att koncentrera sig eller sitta still? Försök inte tvinga dem in ett format eller rutin som ni har haft utan fundera istället på vad ni skulle kunna förändra för att det ska fungera bättre för dessa barn. Läs gärna boken Anpassat ledarskap som Scouterna har gett ut som lär ledare mer om detta.

Ta för vana att inte göra som ni alltid har gjort utan diskutera i teamet hur er barngrupp ser ut och vilka intressen som finns just i år? Hur kan ni anpassa och

planera efter de förutsättningarna?

Skapa delaktiga scouter

Den lyssnande och stödjande scoutledaren ger scouterna möjligheter och förutsättningar för att kunna vara med och påverka vad terminen ska innehålla, och bygger programmet utifrån scouternas synpunkter och önskemål. Det kan till exempel innebära att patrullen tillsammans sätter upp mål för terminen och sedan använder mötena för att arbeta med det som behövs för att kunna uppnå målen. Som ledare finns du nära till hands för att stötta och uppmuntra den här utvecklingen, men scouterna övertar större och större del av ledarskapet.

41

Leda scouting

Scoutens ledarskap

En av de unika sakerna med Scouterna är att alla aktiviteter bygger på att scouten får lära sig leda sig själv och andra. Det är en mycket viktig grund och genomsyrar Scouternas verksamhet och program i alla åldersgrupper. Så trots att detta stycke kommer sist i detta kapitel handlar det egentligen om det viktigaste. Det är just detta som vi ska stötta i vårt ledarskap. Som ledare måste vi ha moder att släppa taget. Vi är inte föräldrar utan ett stöd och ett verktyg för scouten att uppnå sitt mål.

Genom att själva få pröva att leda upptäcker scouterna vad det innebär att vara en lyssnande och stödjande ledare. Reflektera tillsammans med scouterna efteråt. Hur var det att leda sina kompisar? Hur var det att bli ledd? Det lyssnande och stödjande ledarskapet innebär också att låta scouterna ta större ansvar för sitt program. Din roll som scoutledare förändras därför från att vara ganska styrande i de yngre åldrarna till att finnas som ett stöd i bakgrunden, i takt med att scouterna i gruppen växer och själva tar mer och mer ansvar för verksamheten.

Exempel från verksamheten

Ett ledarteam har bestämt sig för att se till att alla scouter blir sedda. Efter varje möte utvärderar de kontakten med scouterna och använder en namnlista där de kryssar i vilka barn som har fått mycket uppmärksamhet från ledarna och vilka som har fått lite. Nästa möte kan de kompensera detta.

Ett annat ledarteam har ett rullande schema över vem som får tända lyktan i början av mötet eller spela upp sin favoritlåt för de övriga barnen, så att alla barn får samma möjlighet. Givetvis bygger detta på möjligheten för de scouter som vill.

Övningar Scoutlagen

Syfte: Deltagarna övar på att se kopplingen mellan scoutlagen och den praktiska verksamheten.

Genomförande: Dela in i grupper 3-4. Ge varje grupp 1-3 punkter ur scoutlagen. Ge exempel på hur den kan yttra sig i praktiken. Ex: ”En scout visar hänsyn och är en god kamrat”

42

Leda scouting

Exempel: • Att hälsa på alla när ni träffas • Att stå upp för varandra om någon skämtar • Att bidra till att alla får information • Att utgå ifrån att alla gör så gott de kan även om det blir fel.

Läs gärna upp alla exempel innan deltagarna sätter igång så att de förstår hur de kan tänka. Exemplen de tar fram i gruppen behöver inte nödvändigtvis redovisas i helgrupp. Avsluta däremot med att diskutera: Hur var det att gå från det abstrakta till det konkreta? Vad var lätt/svårt?

Ditt eget ledarskap

Syfte: Deltagarna får möjlighet att reflektera över det egna ledarskapet i koppling till scoutlagen.

Genomförande: Dela in deltagarna i par. Ge deltagarna 5 minuter att enskilt reflektera över: Vilken punkt i scoutlagen är viktigast för dig?

Hur syns den i ditt ledarskap?

Parvis får nu deltagarna dela med sig av sina svar under ca 5 minuter per deltagare. Den lyssnande lyssnar aktivt och avbryter inte. Berätta när paren skall byta roller så att båda hinner berätta.

Stå upp!

Syfte: Deltagarna får ta ställning och koppla praktiskt ledarskap till Scouternas värderingar samt får en trygghet i hur man kan agera för att stå upp för Scouternas värderingar.

Material: Papper och pennor Genomförande: Låt kursdeltagarna skriva ned exempel på situationer där någon har blivit illa behandlad. Dela in deltagarna i grupper och fördela lapparna i grupperna. Deltagarna får nu till varje situation ge förslag på vad ledaren skulle kunna göra åt situationen för att stå upp för Scouternas värderingar.

Följ upp med diskussion med alla deltagare där varje grupp får möjlighet att ta upp fall som var svåra att komma överens om en bra lösning till.

Tvärtom-ledarskap

Syfte: Reflektera över hur ett lyssnande och stödjande ledarskap yttrar sig Material: whiteboard eller blädderblock Genomförande: Helgrupp. Låt alla ge förslag på beteenden som INTE ger uttryck för ett lyssnande och stödjande ledarskap. Anteckna förslagen. Resonera sedan under 5 min i mindre grupper vad som är lätt att undvika och vad som är svårt.

43

Leda scouting

Lyssnande och stödjande ledarskap 1

Vill du läsa mer?

Ledaren - gör dig redo, s. 36-38 Scoutförlaget, 2009 Anpassat ledarskap, Scoutförlaget, 2015 Vi och dom, Kaspra Burns, Svenska Scoutrådet, 2005 Hon och han, Karin Zetterlund, Svenska Scoutförbundet, 2006

44

Syfte: Reflektera över hur de som ledare kan stötta barnets utveckling och vilja att lära sig nya saker.

Material: whiteboard eller blädderblock Genomförande: Helgrupp. Låt alla ge förslag på förutsättningar som får barn att vilja lära sig nya saker och fortsätta utvecklas. Helgrupp. Skriv ned dem på tavlan allt eftersom.

När det är klart, gå igenom respektive ord och diskutera kort i helgrupp huruvida de som ledare kan påverka just det. Kanske också ge exempel på hur de kan påverka just den förutsättningen.

Lyssnande och stödjande ledarskap 2

Syfte: Deltagarna får en djupare förståelse för hur de själva kan utöva ett lyssnande och stödjande ledarskap.

Genomförande: Dela upp deltagarna i mindre grupper. Be dem tänka på en ledare eller chef de har haft någon gång som de tyckte var extra bra och som de också tyckte var duktig på att lyssna in gruppen och ta tillvara på gruppens potential. Vad gjorde denna ledare som de uppskattade extra mycket? Kan de beskriva någon händelse när denna ledare var extra bra?

Låt var och en fundera på detta en stund. Ibland kan det ta ett tag att komma på vilken ledare man tyckt varit extra bra.

Därför är det, om möjligt, bra att ge deltagarna gott om tid att fundera på detta. Har ni möjlighet att bryta för fika/lunch och återkomma med uppgiften efter pausen är det bra.

Varje deltagare får sedan presentera den ledare de minns och berätta varför hen var så bra. Be dem också fundera på om det är något från detta ledarskap som hen har tagit till sig och som hen eftersträvar idag.

Leda scouting

45

Leda scouting

46

Leda scouting

Skapa verksamhet 47

Leda scouting

Skapa verksamhet LÄRANDEMÅL Leda scouting - i korthet 3 timmar Målspår • Kunna redogöra för syftet med de 14 målspåren • Kunna redogöra för vilket programstöd som finns att tillgå • Kunna beskriva förloppet av instruktion/ genomförande/ reflektion i en aktivitet • Kunna ge exempel på ett scoutmöte som tar med minst två delar av scoutmetoden Leda scouting 7 timmar • Kunna skapa en aktivitet utifrån minst två målspår • Kunna redogöra för vilket programstöd som finns att tillgå • Kunna planera förloppet av instruktion/ genomförande/ reflektion i en aktivitet • Kunna skapa ett scoutmöte som tar med minst två delar av scoutmetoden

48

Scoutverksamheten utgår från HUR (Scouternas pedagogik), VARFÖR (målet) och VAD (aktiviteten). Kursdeltagarna ska inte lära sig alla delar utantill utan förstå hur de hänger ihop och varför scouting utgår från dessa tre. När förståelsen är på plats trillar resten snabbt på plats när de är tillbaka i sin kår igen. Då blir också det stödjande och lyssnande ledarskapet en naturlig del av deltagarens engagemang. Genom att tänka igenom varför och hur vi genomför en aktivitet i Scouterna, ser vi till att scouterna utmanas på sin nivå och efter sina förutsättningar.

Utmaningen med detta kursmoment är den stora mängden information som detta lätt skulle kunna överväldiga kursdeltagaren. Det viktiga är dock att kursdeltagaren förstår ekvationen VARFÖR+HUR=VAD och på vilket sätt de olika delarna hjälper ledaren att skapa verksamhet i enlighet med utvecklingsmålen.

Instruktion till utbildaren För att göra ekvationen VARFÖR+HUR=VAD tydlig för deltagarna kan ni sätta upp eller lägga ut dessa tre ord väl synliga för alla. Under tiden som ni berättar om Scouternas vision, syfte, utvecklingsområden, målspår, scoutmetod, märkessystem, terminsprogram mm kan ni lägga dem under respektive rubrik. När passet är slut får ni en tydlig överblick hur allt hänger ihop och ni kan enkelt sammanfatta det ni pratar om.

Leda scouting

Scoutmetoden

Scoutmetoden är grunden i scoutverksamheten. Det är genom att genomföra aktiviteter enligt scoutmetoden som scouting blir just scouting.

Scoutmetoden består av sju delar, Learning by doing, Friluftsliv, Stödjande och lyssnande ledarskap, Patrullsystemet, Symboliskt ramverk, Lokalt och globalt samhällsengagemang och Scoutlag och scoutlöfte. Genom att använda sig av dem som svar på frågan ”hur?” kan nästan vad som helst bli scouting.

Det är omöjligt att använda alla delar av scoutmetoden på samma gång. Det är dock viktigt att ledare anstränger sig för att få med alla metoddelar under en termin eller ett läger. Ett bra sätt att lyckas med det är att reflektera och diskutera tillsammans med ledarteamet över vilka delar av scoutmetoden som är svårast att få med i verksamheten.

49

Leda scouting

Patrullsystemet

Inom Scouterna arbetar vi nästan alltid i mindre grupper, patruller. Där har alla medlemmar bestämda roller och de vet vilken roll de har. Du som kursledare får gärna betona att alla roller i gruppen är lika viktiga och att de alla har en funktion.

I en patrull kan man till exempel ha en ekonomiansvarig, en bloggansvarig eller en utrustningsansvarig. Det är inte bara patrulledaren som är viktig för gruppen, även om det är den som hjälper patrullen framåt och har lite extra ansvar. När scouterna är yngre kan man som ledare bestämma vem som ska ha de olika rollerna i patrullen, men när de blir lite äldre kan man låta scouterna själva bestämma. Då har de fått prova på att ta olika roller och vet förhoppningsvis själva vad de trivs bäst med. Exakt vilka roller som finns beror på vilka roller patrullen behöver, och hur gamla scouterna är.

50

Leda scouting

Syftet med patrullsystemet är att träna sig på att leda och att bli ledd. I en mindre grupp får scouterna öva sig på samarbete, demokrati och att lyssna på varandra. Patrullen är en trygg miljö och genom att prova olika roller och att göra olika saker tillsammans så växer scouterna, de utvecklas som personer. I stället för att tvingas lära sig nya saker inför en stor grupp, är det ofta lättare att testa sig fram bland färre patrullmedlemmar som man vet att man kan lita på.

I Scouterna använder vi oss ofta av delat ledarskap. Till exempel har Scouterna två ordförande och många av de nationella arbetsgrupperna har två, jämnbördiga, ledare. Detta är en bra idé även vid arbete i patruller. I stället för att utse en patrulledare och en vice patrulledare kan man se till att patrullen har två, jämnbördiga, ledare.

Vill du läsa mer?

Ledaren - gör dig redo, s. 84 Scoutförlaget, 2009

Instruktion till utbildaren Det är viktigt att reflektera med kursdeltagarna över hur de kan använda sig av patrullerna på mötena. Hur mycket ansvar kan man som ledare ge till patrullen? Vad finns det för fördelar med att ge dem mer ansvar? Vilka roller ska finnas i en patrull och hur ska vi arbeta med dem?

51

Leda scouting

Exempel från verksamheten

En patrull ska laga middag under lägret. Patrullen består av några som har varit med på tidigare läger, några är fysiskt starka, några tycker om att laga mat, några vet hur man hittar ved i skogen och några tycker om att göra det trevligt för sina kamrater på olika sätt. För att middagen ska bli klar i tid är det mycket som ska göras så patrullen delar upp uppgifterna.

Några ansvarar för själva maten, att hämta ut färskvarar, hacka, steka och krydda. Några ansvarar för att det finns ved och att elden hålls levande under hela matlagningen. Ytterligare några tar hand om det som sker runt omkring, de förbereder diskvatten, tar fram allas matsaker och tar in kläderna som torkat under dagen så att de inte blir blöta igen av kvällsfukten. Någon är patrulledare, vald för dagen eller lägret, och deltar i arbetet som alla andra men har också en helhetssyn på arbetet så att patrullen kan slutföra sitt uppdrag på ett bra sätt. Nästa dag är rollerna ombytta så att alla får pröva på olika delar av matlagningen. Mot slutet av lägret kan patrullen ha kommit överens om att ha en fastare uppdelning av roller, baserat på vad patrullmedlemmarna tycker är kul och är bra på. Om patrullen har arbetat tillsammans en längre tid kan dessa roller vara fördelade redan innan lägret.

Symboliskt ramverk

Det symboliska ramverket bygger på symboler och ceremonier och skapar en känsla av helhet och tillhörighet, men det kan också skapa utanförskap om man inte bjuder in till att dela det och ge förståelse till varför det finns.

I Scouterna har vi många symboler som skapar tillhörighet på olika nivåer. Det är till exempel scoutdräkt, patrullsymbol och märken. Vi har också ceremonier som invigningar, andakter och märkesutdelningar, alla dessa innebär att vi ger utrymme för eftertanke och gemenskap.

Symboliska ramverk är till för att ge en djupare dimension till scoutverksamheten och bidrar till att skapa en känsla av gemenskap. Genom att välja ett ledmotiv som binder ihop patrullnamn, avdelningsnamn och aktiviteter under en termin skapar vi en helhet – ett symboliskt ramverk som är grunden för fantasi, tillhörighet och eftertanke. Symboler och ceremonier på ett läger kan innebära att vi väljer ett tema som får genomsyra allt, från aktiviteter och lägerbål till matlagning och lägerplats. Oavsett om det är Harry Potter-tema, miljötema eller vikingar som utgör ramverket är det viktigt att reflektera över vilka signaler det sänder ut, så att de är i samklang med våra värderingar.

52

Leda scouting

“När vi använder en berättelse eller ett tema som binder ihop symboler och ceremonier har vi skapat ett symboliskt ramverk.

Ett symboliskt ramverk är som en egen liten värld som vi skapar tillsammans och kan också beskrivas som en sinnevärld eller en känsla” (Ledaren - gör dig redo, s. 144) Ett symboliskt ramverk som ni arbetar med under en termin eller ett år skapar också en struktur i mötena som många scouter mår bra av. Inlednings- och avslutningsceremonier som alltid går till på samma sätt är ett bra sätt att rama in möten och skapa en trygghet och ett lugn för scouterna.

Instruktion till utbildaren Poängtera för kursdeltagarna att det är viktigt att förklara för nya vuxna i Scouterna vad våra ceremonier går ut på och varför vi gör dem. Kanske är det några nya vuxna som går kursen?

Vad har de tänkt om ceremonierna de har stött på inom Scouterna? Ceremonier som kan kännas helt normala för någon som varit scout i hela sitt liv, till exempel att sjunga scoutsången eller att hälsa för flaggan, kan kännas konstiga och annorlunda för någon som är ny.

Exempel från verksamheten

En spårarscoutavdelning vill göra något särskilt av sin termin och bestämmer sig för att ha tema rymden. Patrullerna får namn efter olika stjärntecken, under ett möte lagar de rymdmat. De tittar på stjärnhimlen under en övernattning och en gång ser de en film om meteorer. Varje möte avslutas med att deras följeslagare Astronauten kommer ett steg närmare månen. Terminen avslutas med ett besök från en riktig astronaut - Christer Fuglesang - som också har varit scout. Genom att scouterna får leva sig in i en annan värld blir deras fantasi stimulerad. När de går in i en roll så kanske de vågar saker de inte vågat annars - nu är de ju modiga astronauter och inte bara sina vanliga jag. Det skapar också en gemenskap och ett sammanhang för scouterna. Alla har ett gemensamt mål, att få astronauten till månen. Under terminen har ledarna försökt att arbeta särskilt med målspåren Fantasi & kreativt uttryck, Ta hand om sin kropp, Känsla för naturen och Aktiv i gruppen.

I boken Ledaren - gör dig redo, s. 144-145, finns detta exempel: “En ceremoni kan vara ett bra tillfälle att se och bekräfta varje enskild scout. Ett exempel på det kan vara att använda en

53

Leda scouting

”pratpinne” vid den avslutande rundan. Då får pinnen gå runt och bara den som håller i pinnen får prata. Det är en enkel ceremoni som också är ett tillfälle för reflektion (samtidigt som vi också jobbar med flera målspår, till exempel Aktiv i gruppen och Egna värderingar.”

Scoutlag och scoutlöfte

I grunden handlar scoutlagen om att vara schyst mot sig själv och andra. Det är inte något som man som scout ska följa bara för att man ska, utan för att det är schysta värderingar som vi, som scouter, gemensamt står för och som vi ska göra till en del av oss själva. Att använda scoutlagen är ett sätt att reflektera över vad man som scout tycker och tänker och hur man beter sig. Ett verktyg för personlig utveckling, helt enkelt!

Scoutlöftet bygger på scoutlagen och går ut på att man lovar att, efter bästa förmåga, försöka följa den. Rekommendationen är att scouterna avlägger scoutlöftet i äventyraråldern. Då förstår de förhoppningsvis vad vår gemensamma värdegrund innebär. Men, redan som spårarscout lär sig scouten vad det innebär att vara en schyst kompis.

Genom att göra scoutlagen och dess innehåll synligt för scouterna på olika sätt får de successivt mer kunskap om vad det innebär att följa den. När de är äventyrare har de förhoppningsvis så mycket kunskap om scoutings värdegrund att de också kan börja fundera på vad det skulle innebära för dem att följa scoutlagen. Skulle de klara av det? Är de beredda att försöka? Är det någon del av lagen som skulle vara svårare att leva upp till? Det är bra om var och en av scouterna får reflektera och diskutera detta med en ledare, eller kanske en äldre scout, innan det blir dags att avlägga scoutlöftet.

Instruktion till utbildaren Poängtera gärna för kursdeltagarna att det har många fördelar att arbeta med lag och löfte och att låta scouterna reflektera över vad det innebär. Det är lätt att scoutlagen bara blir något som står skrivet på en skinnbit på väggen. I stället för att låta det hända, kan man som ledare verkligen försöka göra lagen, och därmed scoutingens värdegrund, synlig för scouterna!

54

Leda scouting

Exempel från verksamheten

Om patrullerna har arbetat med scoutlagen och kan koppla egna erfarenheter till det kan man också använda den för att lösa konflikter och göra det tydligare för scouten vad som hände. När bråk på avdelningen uppstår kan ledarna gå tillbaka till det arbetet: “Kommer ni ihåg när vi pratade om scoutlagen?

Försökte du följa scoutlagen? Varför gjorde du inte det? Vad gick fel?”

Learning by doing

Learning by doing är det som gör görandet till lärande. En viktig del av Learning by doing är att scouterna lär sig något av en anledning, för att sedan använda kunskaperna till någonting.

Att elda lär vi oss inte bara för att vi ska, utan för att vi ska kunna laga mat över öppen eld, få värme när vi sover i vindskydd och för att kunna ha ett mysigt lägerbål. På samma sätt lär vi oss hur man packar en väska för att klara av en vandring eller hur demokrati fungerar för att kunna bli aktiva medborgare i samhället och påverka vår omvärld. Ser scouterna att de lär sig saker som de sedan har nytta av, blir de förhoppningsvis mer motiverade att lära. Tragglar man till exempel knopar för att sedan aldrig använda dem i praktiken, blir det snabbt tråkigt och motivationen att lära sig minskar.

Scouterna ska finna tillit till sin egen och patrullens förmåga och då måste ledaren visa att hen tror och litar på att de klarar av olika saker. Självfallet måste man som ledare ha ett säkerhetstänk i bakhuvudet, men grundinställningen ska vara att man tror att scouterna klarar mer än vad de själva tror!

Som scoutledare är det också viktigt att lyssna på vad scouterna själva vill göra. Man kan med fördel låta dem vara med i planeringen av sin scouttermin, och utifrån deras önskemål planera aktiviteter som passar. Om scouterna har en idé om något de vill göra, ska en som ledare fundera på om och hur en kan stötta dem i detta. Se inte allt som hinder, utan fundera på hur ni tillsammans kan uppnå målet (det vill säga vad de vill göra). Att planera, genomföra och avsluta något tillsammans, det är Learning by doing på högsta nivå!

Reflektion

För att learning by doing inte bara ska bli görande, utan även lärande, behöver scouterna få tillfälle att reflektera över vad de upplevt. Genom att tänka igenom vad de har gjort, vad som blev bra och vad som blev dåligt, kan de utveckla sina kunskaper

55

Leda scouting

till nästa gång en liknande uppgift ska lösas. Genom reflektion blir upplevelser till kunskap och man lär sig av både sina framgångar och misstag.

Reflektion kan för många ledare vara ett lite obekvämt moment om det inte har varit ett vanligt inslag i den verksamhet de deltagit i tidigare. Det finns många metoder att använda och några av dem finns beskrivna i Ledaren - gör dig redo på s. 172.

För att hjälpa scouterna att reflektera över vad de upplevt kan ledaren ställa öppna frågor, inte bara vid en reflektionsstund utan även när det händer något i verksamheten som det känns bra att reflektera över där och då. En öppen fråga en fråga som inte har ett självklart svar, utan kan leda till ett mer förklarande svar.

Exempel på frågor: Vad hände under diskussionen? Vad hade du velat göra annorlunda? Vad lärde du dig? Det svåraste med att ställa öppna frågor är tystnaden som uppstår när frågan precis blivit ställd. Det är en bra tystnad. Om scouterna får möjlighet att tänka efter ordentligt innan de ombeds dela med sig blir de tryggare i processen och vågar dela mer av sina tankar.

Det är viktigt att komma ihåg att det inom ramen för Learning by doing självfallet också kommer att finnas inslag av misslyckande. Stötta scouterna i att inte se dessa misslyckanden som nederlag, utan istället ta till vara på tillfället att reflektera över hur det känns att misslyckas.. De kan behöva hjälp att sätta ord på detta. Och de har alltid möjlighet att prova igen!

Som scoutledare ska vi hjälpa barn och ungdomar att avdramatisera misslyckandet. De är precis lika mycket värda även om de inte alltid lyckas uppnå de mål som de har satt upp.

Instruktion till utbildaren Poängtera för kursdeltagarna att Learning by doing är ett sätt för ledaren att visa scouterna att man litar på dem. Ger man scouten ansvar och låter dem lösa olika uppgifter själva, växer de som personer. Diskutera också gärna hur ledarna ska hantera sina egna känslor inför att lämna ifrån sig ett stort ansvar till barn. För vissa vuxna kan det vara svårt.

Exempel från verksamheten

Äventyraravdelningen De gyllene enhörningarna ska åka på fjällvandring. Det har de kommit fram till när ledarna lät dem diskutera vad de ville göra under året på Scouterna. Scouterna får själva vara en del av planeringen av vandringen. De söker information på Internet om var man kan vandra och bo samt hur mycket det kostar. De kollar också upp hur man kan resa

56

Leda scouting

dit från staden där de bor. Därmed lär de sig om hur man planerar en scoutresa.

Under terminens möten pratar de om vad som är speciellt för fjällmiljön och vad det ger för förutsättningar för vandring. Scouterna packar väskor, frystorkar mat och lär sig sätta upp sitt tält så snabbt som möjligt. En helg går de ut på hajk där de sätter sina färdigheter på prov ute i naturen.

Efter varje aktivitet samlas scouterna i patrullerna och reflekterar genom metoden “Tre plus delta”. Varje person ska säga tre saker som gick bra och en sak som kan ändras till nästa gång. Denna reflektionsmetod använder de sig dessutom av varje dag under själva vandringen.

Under fjällvandringen skriver patrullerna loggbok och fotograferar vad de gör. Dessa använder de sig sedan av när de har ett “berätta-för-föräldrarna-möte” om vandringen. Då får de chansen att sätta ord på vad som gick bra och vad som gick snett, och kanske framför allt varför och vad de har lärt sig inför kommande utfärder.

Friluftsliv

Friluftslivet är en stor del av scouting. Det är kanske den delen som syns mest men är samtidigt en av sju delar för HUR vi gör scouting. Allt ifrån sommarläger, att vara ute och leka och att hajka till att paddla, segla och laga mat utomhus är en del av friluftslivet. I Sverige har friluftslivet en mer framskjuten plats inom scouting än i många andra länder, något som kanske delvis kan förklaras med allemansrätten. I andra länder har ofta samhällsengagemanget en mer framskjuten plats.

Inom Scouterna säger vi ofta att naturen är vår arena, eller kanske att naturen är vårt vardagsrum. Det innebär att vi när vi är ute i naturen gör andra saker och lär oss om sådant som kanske inte alltid har direkt koppling till friluftslivet. Genom friluftsliv kan scouter till exempel lära sig om samarbete, om miljön, om fantasi och att vara kreativ, om att laga mat, om att arbeta i grupp eller om att ta hand om sig själv. Kanske lär de sig om vad som händer när man är hungrig eller hur man ska klä sig för att inte frysa. Genom friluftslivet växer scouterna som personer på många olika sätt.

Friluftslivet är alltså en metod för personlig utveckling, och för att göra allt det där andra som vi gör i Scouterna. Det kan självklart vara trevligt i sig, för friluftslivets skull, men vi ska inte glömma bort allt det andra som vi utvecklar, upptäcker och lär oss om när vi är ute i naturen.

57

Leda scouting

Friluftslivet utmanar

I friluftslivet ingår yttre förutsättningar som scouterna inte alltid kan styra över själva. Väder och vind sätter till exempel ofta våra planer på ända. De får lösa problem och samarbeta för att alla ska ha det bra.

Förutsättningarna lär också scouterna saker om sig själva.

Vad händer när jag går långt? Hur långt orkar jag gå? Vilka psykiska utmaningar ställs jag inför? Friluftslivet utmanar både fysiskt och psykiskt och ofta lär sig scouterna att de faktiskt klarar mer än vad de tror. Man paddlar långt, man går långt och sover utomhus. Sådant som barn och ungdomar inte normalt ställs inför och kanske inte alls trodde att de kan klara av. En sträcka på kartan kan kännas oändlig, och att faktiskt klara av att gå sträckan är väldigt utvecklande. För varje utmaning som scouten klarar av så växer de inför nästa uppgift. Även här är det dock viktigt att, som ledare, tänka på att man också lär sig av sina misstag. Efter ett misslyckande vet förhoppningsvis scouten hur hen ska göra för att klara utmaningen bättre nästa gång.

Friluftsliv och förutsättningar

Friluftslivet hjälper oss förstå att alla inte har samma förutsättningar. Friluftsliv gör att ledare kan komma att ställas inför dilemman. Hur gör vi om inte alla orkar gå så långt som vi bestämt? Hur gör vi friluftslivet tillgängligt för dem som har funktionsnedsättning? Detta är frågor som vi som scoutledare behöver fundera över och ta ställning kring. Men Scouterna ska också, i enlighet med både scoutlagen och Scouternas strategi, erbjuda en inkluderande verksamhet för alla barn där vi inte kan utestänga någon på grund av funktionsvariationer.

Lär mer om detta under kursmomentet Åldersgrupperna.

Reflektion i naturen

Friluftslivet är ett bra sätt att få till stilla stunder för reflektion.

Ett lägerbål, en kanottur under stjärnorna eller ett ljusspår i skogen är bara några sätt där friluftslivet kan skapa existentiella upplevelser för scouterna. Kanske kan en stilla stund i naturen väcka tankar om livet, universum eller ens egna värderingar. Som ledare är det bra att ta tillvara på dessa stunder och låta dem få en djupare betydelse för scouterna, till exempel genom reflektion.

58

Leda scouting

Instruktion till utbildaren Berätta för kursdeltagarna att det finns en temasida om Friluftsliv på www.scouterna.se/ledascouting. Där finns flera olika underkategorier, “Vinter”, “Elda & laga mat”, “Segling”; “Praktiska nyttigheter”, “Paddling”, “Upptäck naturen”; “Cykling”, “Hajk” och “Kåren som alltid är ute”. Under varje kategori finns konkreta exempel på aktiviteter ledare kan göra med sina scouter och på sidan finns mycket handfasta tips och inspiration!

Lyssnande och stödjande ledarskap

I Scouterna använder vi lyssnande och stödjande ledarskap för att det passar bra med vårt sätt att se på människor. Vi tror att alla människor är värdefulla individer, som klarar av nästan vad som helst om de får rätt stöd. En lyssnande och stödjande scoutledare skapar den miljö som ger utrymme för att lära genom att göra (learning by doing). Det är en miljö där scouterna får uppgifter och ansvar de kanske inte själva trodde att de skulle klara, men där de får den trygghet och det stöd som behövs för att kunna utföra dem. Det är det som får scouterna att växa.

Lokalt och globalt samhällsengagemang

En av scoutverksamhetens grundidéer var att scouterna skulle engagera sig i samhället. Ser man på scouting i världen så genomför många scouter mycket samhällsarbete. Det kan vara utbildning av ungdomar, hjälp vid uppröjning av naturkatastrofer, att samla in pengar till välgörenhet, att prata med äldre på ålderdomshem eller andra projekt. I samband med jordbävningen i Haiti 2010 var de lokala scouterna tidigt på plats och tog stort ansvar för att ta hand om skadade och resa tältläger etc. Ibland kan det kännas som att det inte finns något som vi kan göra i Sverige men så är det inte. Det må finnas länder med värre samhällsproblem än vi har i Sverige men även hos oss finns det mycket orättvisor som vi svenska scouter kan vara med att arbeta mot, både nationellt och internationellt. Scouterna är partipolitiskt obundna, men en vanlig missuppfattning är att det hindrar oss från att ta politisk ställning. Scouterna kan ha åsikter om och försöka påverka många politiska frågor, så länge vi inte knyts till ett visst politiskt parti.

59

Leda scouting

Samhällsengagemang får oss att växa

Samhällsengagemang motiveras inte bara med att du kan förbättra samhället. När du är engagerad i samhället lär du dig dessutom mycket, om hur samhället fungerar men också om dig själv och andra. I många andra länder kallas den här delen av scoutmetoden just för “Learning through serving others”.

Genom att låta scouterna själva fundera över hur de vill engagera sig så tar vi tillvara på på scouternas egna engagemang. Låt dem fundera på vad de vill förändra med samhället och hur de vill göra skillnad. Ett tips är att fråga dem vad de vill förändra och låta dem ta egen ställning.

Aktiviteter och samarbeten

Det kan vara svårt att veta hur man ska engagera sig i samhället. Därför gäller det att som scoutledare vara lyhörd och fånga de naturliga tillfällena för samhällsengagemang som dyker upp. Berättar scouterna att de känner sig otrygga i en viss del av ert närområde? Ska ni panta burkar för att få ihop pengar till ett läger? Tycker scouterna att det är skräpigt på gatan eller är de oroliga för samhällsmedborgare som har det svårt?

Tänker de på drabbade av naturkatastrofer i andra länder? Vad tänker barnen om barns situation i samhället? Om man fångar tillfällen som dessa så blir inte engagemanget bara något ytligt, som man gör för att “man ska”, utan något verkligt och betydelsefullt. Förhoppningsvis ser scouterna också hur samhället har förändrats och förbättrats genom deras insatser.

Det finns många andra organisationer som Scouterna kan ta hjälp av i olika samhällsprojekt. Röda Korset, Fältbiologerna och Rädda Barnen är alla exempel på organisationer med specialkunskaper och inriktning på vissa samhällsproblem. Det kan ge nya infallsvinklar till scouternas samhällsengagemang.

I lokalsamhället kan man också samarbeta med till exempel kyrkan eller ett ålderdomshem.

60

Leda scouting

Exempel från verksamheten

Äventyrarscouterna börjar prata om sin väg till och från skolan och en av ungdomarna tar upp att en stig hem till hen inte är upplyst när det är mörkt på kvällen efter skolan. Scoutledaren och scouterna diskuterar detta och kommer fram till att de ska försöka göra något åt detta på sina möten. Efter en diskussion kommer de fram till att de ska samla ihop namnunderskrifter och skicka dessa tillsammans med ett medborgarförslag till kommunen. Politikerna i kommunen läser scouternas medborgarförslag och frågan tas upp i kommunfullmäktige. Det mötet går scouterna på och följer på det sättet sitt förslag ända till beslutet. Efteråt pratar de med kommunpolitiker om vad de tänker om det lokala samhället. Genom detta lär dig sig inte bara om hur man kan påverka i sin kommun, förhoppningsvis känner de sig dessutom tryggare på vägen hem från skolan.

Utmanarscouterna ordnar ett ”generationscafé” och bjuder in äldre och yngre som får fika tillsammans. På caféborden ligger konversationskort med frågor som gör att gästerna får möjlighet att lära sig mer om hur det är att vara ung respektive äldre. De väljer ut ett antal aktuella frågor som diskuteras i samhället och låter gästerna prata om dessa. Vilka olika perspektiv finns kring frågorna och hur skiljer de sig över generationsgränserna?

Övningar Ritstafett

Syfte: Deltagarna får genom sitt eget och andras kreativa uttryck bekanta sig med scoutmetodens delar.

Material: Papper, pennor Genomförande: En enkel variant på Rita gissa spring. Dela upp deltagarna i mindre grupper. Skriv lappar med en punkt vardera av Scoutmetodens sju delar. Låt en deltagare i taget från respektive grupp få en lapp och under tystnad rita för de andra tills gruppen vill gissa vilken av delarna det del gäller.

Gruppen måste vara enig och har bara en gissning per lapp.

Färglägga scoutmetoden

Syfte: Deltagarna får synliggöra scoutmetodens delar i sin egen verksamhet och fundera över hur de kan utveckla sin verksamhet så att alla delar av scoutmetoden finns med.

Material: 1 vitt A4-papper per person, svarta pennor att skriva med, 7 färgade pennor (en färg för vare punkt i scoutlagen), ett papper med scoutmetodens delar

61

Leda scouting

Genomförande: Dela in deltagarna i mindre grupper. Ge alla fem minuter att enskilt reflektera över sin egen avdelning: Vilka aktiviteter brukar vi genomföra? Skriv ner en aktivitet per lapp. När fem minuter har gått går gruppen igenom lapparna tillsammans och markerar med färgpennorna vilka delar av scoutmetoden som används i varje aktivitet. Det kan vara flera färgmarkeringar på varje lapp. Låt deltagarna sammanställa vilken del av scoutmetoden de har lättast för och vilken svårast. Varför ser det ut så? Hur kan existerande aktiviteter förändras för att vi ska arbeta med fler delar av scoutmetoden?

Kan vi införa andra aktiviteter?

Tips: Be grupperna spara lapparna och använd dem igen i Målspår i olika aktiviteter.

Reflektion med öppna frågor

Syfte: Deltagaren ökar sin säkerhet i att ställa öppna frågor som leder till reflektion.

Material: 1 papper, 1 penna, 2 ögonbindlar Genomförande: Två personer i gruppen sätter på sig varsin ögonbindel och greppar gemensamt pennan över pappret och ska tillsammans rita en bil. När de är klara ställer resten i patrullen en öppen fråga i taget till en av de två som syftar till reflektion över uppdraget och dess resultat. Var noga med att det ska vara öppna frågor. Ge dem tid att tänka innan de svarar. Ex: Hur gick det här? Varför tror du det gick som det gick?

Hur skulle du göra om ni skulle göra om det?

Symboler och streck

Syfte: Deltagarna får diskutera scoutmetodens delar och skapa symboler för att lära sig komma ihåg dem.

Material: Papper och pennor i olika färger Genomförande: Dela in deltagarna i grupper och ge alla tillgång till penna och papper. Låt alla i gruppen komma överens om och rita en enkel symbol för respektive del i scoutmetoden. Ex: ett tält för friluftsliv eller flagga för lokalt och globalt samhällsengagemang. När alla är klara, låt en representant för varje grupp gå till en annan grupp och visa upp symbolerna de har valt och ritat. Låt den nya gruppen gissa vilken symbol som representerar respektive del i scoutmetoden.

62

Leda scouting

Vad är Scouternas program?

Om scoutmetoden är HUR och aktiviteterna vi genomför VAD, så är Scouternas program VARFÖR. Allt vi gör tillsammans med scouten är program. Att laga sin egen mat på lägret likväl som att vara med på scoutkårens årsmöte bidrar till scoutens utveckling och är en del av programmet. Det är också scouting om till exempel en patrull väljer att träffas och jobba med sitt projekt utanför ordinarie mötestid.

Bli redo för livet - och utmaningen Det här innebär också att saker och ting görs i sitt rätta sammanhang och på rätt ställe för att öva. Att sätta upp köket och laga mat görs när det är dags att äta, eller att demokrati övas på årsmötet eller när patrullen ska komma överens om något och så vidare. Samtidigt finns det sådant man måste öva på i förväg, det vill säga att bli redo. Inför en avfärd kan det vara viktigt att känna till hur tältet fungerar så att man inte står på fjället i storm och ska slå upp det för första gången. Men då finns det ett tydligt syfte med att öva tältuppslagning. Att låta scouterna bara slå upp ett tält, utan att ha någon avsikt av att i framtiden åka på läger eller hajk har inget syfte och blir då inte någon bra scouting.

63

Leda scouting

64

Leda scouting

14 målspår

• Ledarskap • Aktiv i gruppen • Problemlösning • Kritiskt tänkande • Existens • Egna värderingar • Fysiska utmaningar • Relationer • Förståelse för omvärlden • Känsla för naturen • Aktiv i samhället • Fantasi och kreativt uttryck • Självinsikt och självkänsla • Ta hand om sin kropp

65

Leda scouting

Målspår

Där scoutmetoden lär oss hur, handlar nu detta stycke om varför. Målspåren är Scouternas stöd till verksamheten för att hjälpa scouterna att utvecklas. Målspåren grundar sig på 5 övergripande utvecklingsområden för scouten: Kroppen: fysisk utveckling Tanken: intellektuell utveckling Känslan: emotionell utveckling Gruppen: social utveckling Andlig: existentiell utveckling De övergripande utvecklingsområdena kräver lång träning, erfarenheter från olika situationer och en mental mognad för att uppnås. Varje utvecklingsområde är lite för stort och svårt att greppa för att fungera praktiskt när scoutledaren sitter ner och planerar aktiviteter. För att det ska bli enklare att arbeta med scoutens utveckling har Scouterna tagit fram 14 målspår.

Målspåren hjälper oss att sikta rätt och är ett jättebra stöd för att planera verksamheten. Många ledare ser detta som en utmaning men i själva verket är det ett verktyg så att du inte ska behöva uppfinna hjulet hela tiden samtidigt som andra ledare runt om i Sverige också sitter och försöker uppfinna hjulet på sitt ställe.

Ballongknippet

De fjorton målspåren symboliseras som ett ballongknippe där vart och ett av målspåren har fått en egen ballong. Det finns en bild där en scout håller i ballongerna och man kan se att hen har lyft en liten bit från marken. Detta ska symbolisera den lyftkraft som arbetet med alla målspår bidrar med. Får scouten göra aktiviteter kopplade till alla målspår, kan hen lyfta riktigt högt. Om man som ledare smäller någon av ballongerna, till exempel genom att strunta i att arbeta med ett eller flera av målspåren, lyfter scouten inte lika högt.

Så funkar målspåren

Målspåren för en viss åldersgrupp kan läsas på flera sätt. Läser du alla mål för en viss åldersgrupp på en gång får du en bra bild av hur den åldersgruppen ser ut, vad du kan göra och vad programmet under den åldern strävar mot. Om du istället läser alla mål, oavsett åldersgrupp, längs ett visst målspår ser du istället hur åldersgrupperna hänger ihop, hur stegringen inom det spåret ser ut och hur de olika målen successivt bygger på varandra.

66

Leda scouting

Målspåren har lite olika karaktär. Vissa arbetar man som ledare ständigt med eftersom de finns med i de flesta aktiviteter man gör med scoutavdelningen. Andra behöver du kanske göra specifika aktiviteter kring för att uppnå. Även formuleringarna i målspåren skiljer sig åt. Några handlar om sådant som vi vill hjälpa scouten att uppnå, andra handlar om sådant som vi vill ge scouten möjlighet att uppleva eller testa under sin tid i Scouterna. Alla målspår syftar dock till att scouten ska utvecklas.

Instruktion till utbildaren Var noga med att poängtera för kursdeltagarna att det är viktigt att man inte ser på och arbetar med målen som separata enheter som man jobbar mot ett i taget.

En del tror att det är meningen att man ska arbeta med alla fjorton målspår under ett och samma möte, eller under en och samma termin. Det är dock inte sant, så påpeka detta för kursdeltagarna! Att täcka in alla målspår på en termin eller ett möte skulle inte bli bra och är förmodligen omöjligt. Under en termin/läger rekommenderas ledare att välja ut 3-5 målspår som de fokuserar lite extra kring.

Många tror också att de fem ballongfärgerna är kopplade till de fem utvecklingsområdena men så är inte fallet. I varje målspår kan du återfinna delar av mål från alla de fem utvecklingsområdena. Färgerna på ballongerna talar däremot om vilka målspår som liknar varandra. För att få en variation i programmet är det bra att välja målspår från de olika ballongfärgerna, till exempel när man planerar sitt terminsprogram.

Visste du…

Trots att uppdelningen av målspår ser annorlunda ut än utvecklingsområdena, är summan av målen densamma som de övergripande utvecklingsmålen.

Programstödet – stöd för målspåren

I programstödet för scouter och ledare förtydligas målspåren genom att tipsa om olika specifika aktiviteter. I Aktivitetsbanken kategoriseras aktiviteterna utifrån målspår, så att det blir lätt att hitta aktiviteter som passar när ledare vill arbeta med ett visst målspår. Då även märkena är kopplade till målspåren vet ledaren och scouten vilket/vilka målspår som hamnar i fokus vid arbetet med ett visst märke.

De figurer som spårar- och upptäckarscouterna möter i sina böcker kan även de enkelt kopplas till olika målspår. Genom att till exempel fråga scouterna om de känner igen sig i någon figur, eller vilken figur de skulle vilja vara, kan man få till en diskussion om deras personliga utveckling.

67

Leda scouting

Fyra sätt att arbeta med målspåren

Det går att arbeta på flera olika sätt för att nå målformuleringarna i målspåren. Vissa spår är lättare att nå genom särskilda aktiviteter, medan andra lättare nås genom ett genomtänkt arbetssätt. Ibland kan det vara bra att inte fokusera en scoutträff på ett målspår utan i stället återkomma till det en kort stund varje möte.

Aktiviteter

Gör specifika aktiviteter för att uppnå ett visst delmål. Exempel: Skriv ett förslag till kommunfullmäktige för att jobba med Aktiv i samhället.

Arbetssätt

Använd ett genomtänkt arbetssätt som hjälper scouterna att nå målet. Exempel: Låt scouterna leda varandra för att jobba med Ledarskap.

Lite varje möte

Ibland är det bra att inte fokusera en hel scoutträff på ett målspår utan i stället återkomma till det en kort stund varje gång.

Exempel: Avsluta varje möte med en kort andakt för att jobba med Existens.

Fånga tillfället

Läs in er på målspåren och tänk på dem när ett tillfälle att jobba med dem dyker upp. Exempel: Stanna upp mötet om en konflikt uppstår och ta chansen att diskutera hur scouterna vill vara mot varandra och hur konflikten kan lösas. Då jobbar ni med Relationer och Problemlösning.

Instruktion till utbildaren Visa kursdeltagarna hur Ledaren - gör dig redo på ett tydligt sätt berättar mer om dessa målspår och hur de förhåller sig till åldersgrupperna (s 84-119). På Scouternas hemsida www.scouterna.se/ledascouting finns också målspåren sammanställda för de olika åldersgrupperna. Där finns också nedladdningsbara pdf:er med de olika åldersgruppernas målspår sammanställda. Dessa kan vara bra att ha till hands för scoutledarna när de ska planera sin verksamhet, så du som kursledare får gärna tipsa dem om det.

68

Leda scouting

Involvera scouterna i målspåren

Målspåren är ett bra sätt att involvera scouterna i planeringen.

För att få dem delaktiga kan man som ledare använda sig av målspåren. När man arbetar med spårare och upptäckare går det att arbeta med figurerna som finns i deras böcker. Figurerna är bra på olika saker och behöver utveckla sig på olika sätt.

Till exempel är älvan Solfina extra bra på Fantasi och kreativt uttryck och scoutonauten Klara är en hejare på att vara Aktiv i gruppen, på Ledarskap och Relationer. För att få till en reflektion med de yngre scouterna kan man använda sig av dessa figurer, de hjälper scouterna att förstå vad målspåren innebär mer konkret.

För Äventyrare och Utmanare som är lite äldre är det enklare att prata om målspåren mer direkt. De förstår ofta innebörden i de olika målspåren och det gör att reflektionen kan bli enklare. Målspåren finns beskrivna i deras böcker. De olika böckerna för åldersgrupperna är bra att använda för att få till en diskussion och reflektion.

För utmanarscouterna finns speciella profilkort, som hittas på sidorna 2-3 i Våga Utmana! Tanken med dessa är att scouterna ska bege sig ut på en ensamvandring/hajk när de börjar sin utmanartid. På hajken ska de fundera på vilka målspår de är bra på och vad de vill utveckla hos sig själva. När scouterna återsamlas berättar de för varandra vad de kommit fram till och på så sätt får de till en diskussion om den egna utvecklingen. Genom att berätta för sina patrullkompisar vad de är bra på och vad de vill utveckla kan scouterna sedan hjälpa varandra i sin respektive utveckling. När de sedan slutar som utmanarscout kan de göra om samma hajk. Då fyller scouten återigen i ett profilkort och reflekterar därigenom över hur hen har utvecklats. Denna reflektionsövning är kopplad till två av utmanarnas deltagandemärken, de som heter ”Början” och ”Fortsättningen.” Även i roverscoutprogrammet får scouterna möjlighet att jobba med sin personliga utveckling. Roverscouten inleder och avslutar med en egen färd där hen reflekterar över vad hen vill uppnå, och vad som har uppnåtts. Däremellan arbetar roverscouten med de 14 målspåren för att planera sina projekt och sin personliga utveckling.

69

Leda scouting

Övningar Den röda tråden i målspåren

Syfte: Deltagarna ser hur målspåren bidrar till att det blir en stegring från spårarscout till roverscout och får en känsla för vilken nivå som passar för respektive åldersgrupp. De får fördjupad förståelse för några av målspåren.

Material: Målspårstexter utan åldersgruppsnamn, isärklippta (se genomförande).

Genomförande: Dela in deltagarna i grupper. Varje grupp får ett antal målspår med de olika åldersgruppernas mål på enskilda lappar. Det framgår inte längre av målspårstexten vilken åldersgrupp den hänvisar till eftersom åldersgruppsbeteckningen är utbytt. En grupp kan exempelvis få målspårstexter för målspåret ”Aktiv i samhället” och ”Ta hand om sin kropp.”

Se till att texterna för de olika målspåren inte blandas ihop.

Gruppen ska sedan rangordna texterna utifrån åldersgrupperna och lägga de texter som riktar sig för Spårare, Upptäckare, Äventyrare, Utmanare och Rovers i rätt ordning vid målspåret.

Ge sedan ut facit och diskutera hur övningen fungerade att genomföra. Facit hittar ni i Ledaren - gör dig redo på s. 84-119.

Matövningen

Syfte: Deltagarna får förståelse för hur de kan använda målspåren när de planerar program. De får en förståelse för att samma aktivitet kan uppnå olika mål och att målspåren hjälper dem att ”vinkla” aktiviteterna.

Genomförande: Dela in deltagarna i grupper med tre i varje.

Varje grupp bestämmer sig för vilken åldersgrupp de ska arbeta med och drar ett målspår. Sedan ska de försöka komma på aktiviteter med tema ”matlagning” som kan kopplas till detta målspår. Låt grupperna dra ett nytt målspår efter cirka fem minuter och försöka komma på nya aktiviteter med matlagning kopplat till detta målspår. Efter en stund vill du kanske göra det lite svårare. Då kan grupperna dra två målspår. Be grupperna komma på aktiviteter kring matlagning som kan kopplas till båda dessa målspår.

70

Leda scouting

Målspår i olika aktiviteter

Syfte: Deltagarna får en förståelse för att många av de aktiviteter som görs i scoutverksamheten kan kopplas till olika målspår. Deltagarna förstår kopplingen mellan målspår och aktivitet.

Material: Papper och pennor Genomförande: Be deltagarna att skriva ner aktiviteter som de har gjort eller kan göra med scouterna. Denna del av övningen ska gå ganska fort, ungefär som en brainstorm. Uppgiften för gruppen blir sedan att gemensamt bestämma vilka målspår som kan kopplas till de olika aktiviteterna. Be grupperna att berätta om aktiviteterna och målspåren de kommit fram till. Var det enkelt? Kan de koppla flera målspår till samma aktivitet? Kan de ändra lite på någon aktivitet så att de kan koppla annat målspår till aktiviteten?

Tips: Om ni genomfört Färglägg scoutmetoden kan lapparna återanvändas i denna övning.

Målspårstabellen

Denna tabell finns att ladda ned från Folkhögskolans hemsida.

Syfte: Deltagarna får en förståelse för att man kan arbeta på olika sätt med målspåren. De förstår att vissa målspår är enklare att få med medan andra kan kräva lite mer uppfinningsrikedom.

Genomförande: Berätta att det går att arbeta på flera olika sätt för att nå målformuleringarna i målspåren (se inforuta i Ledaren - gör dig redo, s. 127). Dela in deltagarna i mindre grupper.

Varje grupp får stencilen ”Mall-målspårstabell” och drar två målspår. De ska sedan försöka att fylla i tabellen med exempel på aktiviteter och sedan berätta för övriga deltagare vad de kommit fram till. Observera att det kanske inte är möjligt att fylla i alla rutor. Om övningen genomförs efter att deltagarna fått en genomgång av åldersgrupperna går det att be deltagarna ange vilken åldersgrupp aktiviteterna lämpar sig för.

71

Leda scouting

Målspårstabell Exempel: Förståelse för omvärlden Aktivitet Vad kan vi göra för att nå målen?

Rollspel om EU-migranter Lite varje gång Vad kan vi göra för att nå målen i små steg?

Prova olika funktionshinder, tex förbundna ögon Fånga tillfället I vilka situationer kan vi jobba med målen?

Fånga upp diskussioner om olika förutsättningar Genomtänkt arbetssätt Hur kan vi jobba för att nå målen?

Sopsortera och se hur mycket sopor det blir under lägret

72

Leda scouting

73

Leda scouting

Varför åldersgrupper?

Åldersgruppernas indelning är ett förslag från Scouterna. När programmet togs fram läste Scouternas programgrupp forskningsrapporter och pratade med ämneskunniga personer. Efter det kom de fram till det som förmodligen är en bra indelning. Givetvis behöver scoutledare inte följa denna indelning om de har ett annat sätt att arbeta som känns bra. En del scoutkårer har till exempel åldersintegrerade grupper där alla, eller några, av åldersgrupperna arbetar tillsammans. Detta arbetssätt fungerar särskilt bra om man inte har så många barn i varje åldersgrupp. Det är roligare att ha en lite större avdelning med blandade åldersgrupper än att vara väldigt få på en avdelning.

En fördel med att ha åldersintegrerade grupper är att de äldre scouterna kan hjälpa till och ta ansvar för de yngre. Det blir naturligt att de äldre scouterna då tar på sig patrulledarrollen. Berätta för kursdeltagarna att de kan tänka på att de äldre scouterna inte bara ska ta ansvar. Ibland behöver de också bli ledda! Arbetar man med åldersintegrerade avdelningar kan man till exempel ha delar av mötet uppdelat i åldersgrupperna.

Scoutprogrammet riktar sig till barn och ungdomar mellan 8 och 25 år – det vill säga det är under denna ålder som Scouterna kan erbjuda stöd via scoutprogrammet. För yngre intresserade kan scoutkåren bedriva prova på-program. Scoutprogrammet erbjuder stöd till scoutens personliga utveckling och ligger i samklang med det vi vet om barn och ungas utveckling. För scouter över 25 år, efter roverscouttiden, erbjuder Scouterna en mängd utmaningar: till exempel engagemang i kårstyrelsen, distriktet, som avdelningsledare eller i någon av de nationella arbetsgrupperna. Den personliga utvecklingen fortsätter med andra ord men utan ett programstöd att luta sig mot.

74

Leda scouting

Symboler och färger stärker identiteten

Scoutprogrammet är uppdelat i fem åldersgrupper. Namnen för de olika åldersgrupperna är aktiva ord som väcker lust och känsla. Förutom namnen har varje åldersgrupp en färg, ett typsnitt och en symbol. Detta är den del av den ”grafiska profilen” och som ledare kan du använda det som stöd i verksamheten. Till exempel kan du använda färgerna och symbolerna till hajkinbjudningar, läger och program för scoutmötena, eller på halsdukar, tröjor och liknande. Allt för att skapa en helhet och identitet för åldersgruppen. Tanken med färgerna och symbolerna är också att det ska fungera identitetsskapande och bli tydligt vilken åldersgrupp scouten tillhör. Har scouten en t-shirt eller en matpåse med just ”sin” symbol, blir det något alldeles extra att vara en del av åldersgruppen.

Det är därför viktigt att de äldre åldersgrupperna blir synliga för de yngre, vilket ger dem något att se upp till och längta till.

Till exempel kan de äldre scouterna komma och berätta om något de har gjort eller att planera och genomföra ett möte för de yngre scouterna.

75

Leda scouting

Spårarscout 8-9 år

t Ledord: Nyfikenhet, Prova, Natur, Fantasi, Rolig sig utanför sin vågar och nytt t någo på t Spåraren har fått upp spåre t visar på viljan att hemm iljö med stort mod och upptäckarglädje. Orde yret. ävent upptäcka spåret och finna n och kan föra tankarna Färg och symbol: Grönt är ofta den första färgeduktig på att spåra och är n Räve e. till något spirande och det grönskand visar väg för de yngsta scouterna. börjar ta in sin omvärld En 6-7-åring utvecklas enormt på många plan, och och i att hitta lösningar andra med g och vill utmana sig själva i både tävlin rn blir det lite lugnare, lite på problem. När barnet nu träder in i 8-9-årsålde ålder kan alltså vara års 8-9 i barn Ett mer grubblande och drömmande. vara mycket känsl igt. känsl igt även om det inte alltid syns utåt. Kritik kan att vuxna inte alltid inser t barne och Det logiska tänkandet har utvecklats sättas. Rättv isa ifråga r börja ritet aukto as vuxn De allt. om kan och har rätt är mycket viktig t.

Upptäckarscout 10-12 år

Ledord: Våga, Samarbeta, Vilja, Lösa problem, Omvärlden För upptäckarna öppnar sig nya möjligheter och tillsammans löser de alla problem. Namnet anspelar på äventyrslust och vilja att utforska den yttre och inre världen.

Färg och symbol: Den blåa färgen ger utrymme för nya upptäckter och spänning och kan samtidigt associeras till vatten. Ficklampan sprider ljus i mörkret och ger utrymme för nya upptäckter.

När barnet kommer in i 10-11-årsåldern är det på väg att utvecklas till tonåring. Trots att kompisarna blir allt viktigare, så finns närheten till familjen kvar. Nu vill barnet bli accepterat och kunna göra det som alla andra gör. Den här perioden är en ganska lugn och utforskande tid.

76

Äventyrarscout 12-15 år

Leda scouting

llen, Möten Ledord: Medvetenhet, Respekt, Friluftsliv, Patru friluftsliv i och n möte nya till llen patru i nas utma a Äventyrarn över sin och allt större sammanhang, tillsammans reflekterar man ingen på färden. spänn och atsen strap ar spegl t Orde . insats s andra ng och syns Färg och symbol: Orange används ofta för varni oavsett ävent yr! rna coute yrars ävent r från långt avstånd. Det passa av en eldstad.

Symbolen kan ses som ett flammande berg eller del alt och fysiskt.

I denna ålder kan det bli lite oroligare både mentgt indiv iduel l. väldi är en kling utvec Nu börjar puberteten, men a, samtidigt Nu är det viktig t att vara popu lär bland kompisarn n jämnåriga. mella er intrig och ikter konfl som det kan storma med prioritet och Aktiv iteter utanför familjen och skolan får nu högyngre tonåren de I are. stark sig växer ett eller några få intressen eförmågan är mycket svart eller vitt, ett konk ret tänkande. Tank ra och funde få att ingen tonår för t utvecklas och det är viktig roller. Sökandet olika r prova och et myck sätter ifråga De era. reson och för många efter den egna ident iteten genomsyrar allt agerande iteter och aktiv , är det viktig t att vara med och prova olika stilar grupper.

Utmanarscout 15-19 år ernationel lt, Gemenskap

Int Ledord: Reflektera, Nätverk, ls inför större uppgifter i ett allt tyd ligare internationellt stäl och r ätte gas gruppen utmanas på olika Utmanaren ifrå rar både på att ind ividen och use fok et mn Na ng. nha ma sam r omvärlden. plan och att man själv utmana en uppstudsig färg närmare bestämt magenta, är vill höras och bli r elle , osa rkr Mö : bol sym som Färg och Megafonen symbol iserar någon som provocerar och utmanar. tagen på allvar. lyserande tänkande eck ling. Ett nyanserat och ana läg ga upp mer utv l nta me e and välv om av kunna En period rare på sin identitet och börjar tar form. Tonåringen är nu säk r, karriär och livsstil. För att hitta sin egen väg fram så i hjärnan som rör lust och långsiktiga planer för akt ivitete vågar ta vissa risker. Områden även kan förklara suget av testar tonåringen mycket och et er den här perioden, vilk spänning är ext ra akt iverade und er. att våga testa nya sak

Roverscout 19-25 år

Ledord: Gränslöshet, Redo, Utveckl Roverscouten vandrar vidare utåt ocha, Ledarskap, Lyssna och stötta projekt och stötta andra i deras utvecklibortåt genom att söka egna hänsyn både till dess betydelse och för ng. Namnet är valt med internat ionella möjligheterna, eftersom att poängtera de ökade Rover är ett etablerat internat ionellt begrepp.

Färg och symbol: Gult visar på en mog och kan associeras till exempelv is citro en och utvecklad smak scouting i hjärtat och visar på gemensk ner. Roverscouten tar till sig apen i hela världen.

Den mentala, kroppsliga och sociala till vuxen börjar i och med pubertetenutvecklingen från barn 20-25-årsåldern. Hjärnan fortsätter att och kan pågå ända till vi är i 20-25-årsåldern. Under tiden hjärutvecklas fram till dess att känsliga för att påverkas av andra. Kän nan utvecklas är vi extra som förä lskelse, glädje, ilska eller räds slomässig t stark påverkan förstånd iga tänkandet hos en ungdomla kan störa det annars .

77

Leda scouting

Symboliskt ramverk för åldersgrupperna

Varje åldersgrupp har även en egen bok som riktar sig till scouterna. I denna bok blir åldersgruppens symboliska ramverk ännu tydligare.

Färgerna och symbolerna för respektive åldersgrupp bildar tillsammans en helhet genom flamman, som återkommer hos alla åldersgrupper. Den visar på ett brinnande engagemang och är också den övergripande symbolen för programmet.

För Spårarna och Upptäckarna är det relativt enkelt att koppla det symboliska ramverket direkt till scoutmöten och läger. Till exempel kan man använda en räv som spårarscouternas maskot och låta räven starta varje möte. Scouterna kan få uppgifter från räven som de sedan ska utföra.

För Upptäckarna kan ficklampan, som är deras symbol, användas. Kanske kan varje scout få en egen ficklampa av kåren när de börjar på upptäckaravdelningen? En scouttermin kan ha tema mörker, där man använder ficklamporna på till exempel reflexspår, för att göra ett eget blinkspråk eller för att utforska mörkret tillsammans.

Exempel från verksamheten

En Upptäckaravdelning funderar på om det är någon plats i närheten där de bor som de tycker är särskild mörk och otäck.

De tar kort på platsen, skriver ner varför de tycker den är otäck och gör några förslag på lösningar som skickas till kommunen.

Genom denna aktivitet har avdelningen arbetat med sin symbol och samtidigt med målspåret Aktiv i samhället.

Enskede upptäckaravdelning använde sig av det symboliska ramverket på ett annat sätt. Under en hel termin fick scouterna ge sig ut på en amulettjakt, precis som patrullen i boken Den stora upptäckten gör. Äventyrare och utmanare har inte ett lika tydligt symboliskt ramverk som de två yngsta åldersgrupperna. För dessa åldersgrupper kan man i stället arbeta extra mycket med färg och symbol. Säg inte nej när utmanarna frågar om de får måla delar av scoutlokalen rosa. Köp in rosa tröjor eller sy rosa lägerbålsfiltar! Kanske kan man måla äventyrarnas lägerutrustning orange?

78

Leda scouting

Byta åldersgrupp

En stor anledning till att scouter slutar är att deras kompisar slutar. Det är därför viktigt att vi är lyhörda för hur den enskilda scouten känner för att till exempel byta åldersgrupp.

Om scouten säger att hen hellre vill vara kvar på den avdelning där hen är i dag eftersom bästa kompisen är det, så kan man prata igenom detta med scouten. Var inte rädd för att låta någon stanna kvar på avdelningen eller låta någon börja ett år tidigare i en åldersgrupp. Åldersgruppernas gränser är flytande och tanken är att de ska kunna ”överlappa” varandra. Det är scoutledaren som har bäst förmåga att, tillsammans med scouten, bestämma vilken åldersgrupp som passar bäst.

Exempel från verksamheten

Var tydlig med att det inte är bra att ”begränsa” de yngre åldersgrupperna om man i kåren har bestämt vad varje åldersgrupp ska göra. Ett vanligt exempel är att kårer bestämmer att spårare inte får paddla kanot eftersom man börjar med det när man är upptäckarscout. Om alla spårarscouter kan simma 200 meter och om de vill paddla kanot så kan du som ledare låta dem göra det, om du bedömer att det är säkert.

Ett argument för att begränsa vilka friluftsaktiviteter de yngre åldersgrupperna får göra är att det inte finns något för de äldre scouterna att göra om de yngre får göra ”allt”. Detta argument måste vi slå hål på, så betona det för kursdeltagarna.

Om spårarna till exempel får börja paddla kanot kan man som ledare höja svårighetsgraden på kanotpaddlingen för de äldre scouterna. Samma sak gäller med andra aktiviteter.

79

Leda scouting

Övningar Ledord och åldersgrupper

Syfte: Deltagarna får kunskap om vilka åldersgrupperna är samt möjlighet att reflektera över vad barn och ungdomar i de olika åldrarna tycker om att göra och klarar av. De får också kunskap om åldersgruppernas symboliska ramverk.

Material: Lappar med namn, symbol och åldersspann för varje åldersgrupp, lappar med alla åldersgruppers ledord på enskilda lappar. En uppsättning per patrull.

Genomförande: Deltagarna arbetar i patruller. Varje patrull får lappar med åldersgruppsnamn och symbol på, en lapp per åldersgrupp. På lapparna är det tydligt vilket åldersspann varje åldersgrupp har. Patrullerna lägger sina lappar i en rad på golvet framför sig.

Patrullerna har också fått lappar med ledorden för varje åldersgrupp, med ett ord på varje lapp. Deras uppgift är att lägga ut fem ledord under varje åldersgruppslapp. Det gäller för patrullen att komma överens om vilka ord som de tycker passar till respektive åldersgrupp.

När alla lappar är utplacerade berättar du som kursledare om varje åldersgrupp. Du läser den förklarande texten om varje åldersgrupp och berättar mer om färgen och symbolen. När detta är gjort får deltagarna möjlighet att flytta sina ledord. Ni går sedan gemensamt genom vilka ledord som hör till vilken åldersgrupp. Du kan gärna be deltagarna att berätta varför de valt att lägga orden som de har gjort.

Tema för åldersgruppen

Syfte: Deltagarna får öva på att koppla åldersgruppernas symboliska ramverk till olika mötes-, hajk- eller lägerteman.

Genomförande: Deltagarna delas in i mindre grupper. Varje grupp väljer ut eller blir tilldelade en åldersgrupp. Gruppens uppgift är nu att komma på så många mötes-, hajk- eller lägerteman som möjligt för denna åldersgrupp. Det är viktigt att aktiviteterna de kommer fram till har en koppling till åldersgruppens symboliska ramverk. Tanken är att fantasin och kreativiteten ska flöda fritt, så att deltagarna märker att det inte är så svårt att koppla aktiviteter till respektive symboliska ramverk. Be sedan varje grupp presentera sina teman i storgrupp.

En variant på denna övning är att grupperna får komma på aktiviteter till alla åldersgrupper.

80

Leda scouting

Programstöd

Det finns en stor mängd böcker som syftar till att ge scouter och ledare stöd till Scouternas program. Böckerna går att ladda ner digitalt eller köpa via scoutshopen. Det går också att få böckerna gratis via studieförbundet Sensus genom att starta en studiecirkel. Det enda som behöver göras är att registrera verksamheten som studiecirkel under två terminer. Man behöver inte skriva egna studieplanen eftersom scouternas böcker utgör studieplaner. Det går att starta nya cirklar varje termin vilket gör att nya scouter och scouter som byter åldersgrupp får de böcker som de ska ha. Studiecirkeln ska registreras på Sensus där man sedan får en kod att använda i scoutshopen.

Det är viktigt att använda den koden för att räkningen ska gå till Sensus, annars går den till Scouterna.

Åldersgruppsböcker

Varje åldersgrupp har fått en egen bok. Böckerna är fulla av inspiration och tips på vad scouting kan vara för respektive åldersgrupp. Tanken är att varje scout ska få sin egen bok som hen kan använda på scoutmötet eller ta med sig hem. Åldersgruppsböckerna ska också ge ledare stöd för att planera och skapa verksamhet.

Den stora spårarboken: Målspåren och scoutmetoden kan vara lite svåra att förklara för spårarscouter. I form av en serie får spårarscouterna möta olika karaktärer vilket på ett enkelt sätt förklarar vad man kan syssla med inom Scouterna. De olika kapitlen tipsar också scouterna om aktiviteter som kan kopplas till de olika målspåren.

Upptäckten: Boken riktar sig här direkt till scouten, som med bokens hjälp visar på vad man kan göra som upptäckarscout. Boken ska också inspirera till att få scouten involverad i mötesplaneringen. Äventyrarnas handbok: Boken skiljer sig en del från de två tidigare åldersgruppsböckerna genom att leda äventyrarna till att själva uppleva äventyr, men med lite stöd av ledarna. Boken riktar sig tydligt till scouten och dennes patrull.

Våga utmana!: Boken har två delar där den inledande förklarar hur utmanarna ska skapa ett program genom att förhålla sig till ekvationen VARFÖR+HUR=VAD. Bokens andra del behandlar projektuppdraget som är den stora delen i utmanarprogrammet. Boken ger flera tips på vad en utmaning kan vara, vad den kan innehålla och hur man kan spåna fritt utifrån rubrikerna på utmaningsmärkena.

Vägvis: Roverscouternas bok Vägvis innehåller fakta,

81

Leda scouting

metodtips och inspiration för att planera och genomföra olika roverprojekt. Boken beskriver roverprogrammet som en färd och lägger mycket fokus på hur du planerar, genomför och utvärderar projekt.

Ledaren – gör dig redo

Vad är scouting? Vad innebär det att vara scoutledare? Boken behandlar scoutledarrollen, men också målspåren, scoutmetoden och märkessystemet. Boken syftar också till att ge ledare konkreta tips och verktyg för att planera scoutverksamheten, oavsett om man är ny ledare eller har lång erfarenhet av scoutledarrollen och är på jakt efter ny inspiration.

Temamaterial

Scouterna rymmer också organisationer med grund i kristna rörelser och nykterhetsrörelsen och därför finns också programstöd för hur man bedriver scouting på kristen eller nykter grund.

Nykter Scout: en bok som diskuterar alkoholens roll i samhället och hur vi påverkas av alkohol i olika sammanhang. Boken syftar till att ge stöd till scoutledare för att arbeta förebyggande.

Glöd – scouting på kristen grund: riktar sig till alla som är intresserade av att arbeta med scouting och kristen tro, oberoende av om man själv är troende eller är nyfiken på kristen tro.

Boken vill utmana dig att tänka nya tankar och reflektera över hur du och din kår arbetar med kristen tro.

Digitala resurser

På Scouternas olika hemsidor hittar du den mest aktuella informationen om Scouternas program. Här beskrivs några verktyg som du kan ha nytta av. För varje verktyg finns en webbadress som är aktuell när handledarmaterialet trycks. Det går lika bra att använda en sökmotor för att hitta till de olika sidorna.

82

Leda scouting

Aktivitetsbanken

Aktivitetsbanken är en metodbank som syftar till att ge stöd för planering av verksamheten. Den innehåller över 800 aktiviteter som scoutledare kan göra med sina scouter. Det går att söka på olika målspår, tidsåtgång, åldersgrupp etc. för att få fram exempel på aktiviteter. Aktivitetsbankens innehåll byggs på kontinuerligt av ledare från hela landet och om du har en bra aktivitet som du vill dela med dig av har du möjlighet att lägga in denna aktivitet i banken.

Aktivitetsbanken hittar du på: www.scouterna.se/aktiviteter-och-lager/aktivitetsbanken/

Leda scouting

Här hittar scoutledare stöd i att leda patruller i olika åldrar: programmaterial, färdiga terminsprogram för respektive åldersgrupp med mera.

Leda scouting hittar du på: www.scouterna.se/ledascouting/

Terminsprogram

För åldersgrupperna Spårare, Upptäckare och Äventyrare finns det ett antal färdiga terminsprogram att ladda ner från Scoutservice. Terminsprogrammen beskriver tio färdiga möten samt en hajk. Dessa program är bra att använda för dig som är ny scoutledare och som kanske inte är helt insatt i Scouternas program än.

Terminsprogrammen finns att ladda ner under respektive åldersgrupp på Leda scouting.

Märken

Vi har ett gemensamt märkessystem för Scouterna med kategorierna tillhöra, deltagande, intresse och bevis. Scouternas märkessystem är ett stöd för ledare och scouter att planera och genomföra scoutprogrammet och därigenom uppmuntra den personliga utvecklingen. Efter ett genomfört projekt, en viss termin eller när scouterna lärt sig något tillsammans fungerar ett märke eller någon annan symbol som ett minne.

Beskrivning av alla märken finns under respektive åldersgrupp på Leda scouting.

83

Leda scouting

Scouternas märkessystem Instruktion till utbildaren För nya ledare är det inte så intressant att gå in på varje enskilt märke. Det är viktigare att få en förståelse för att det finns ett märkessystem med fyra kategorier, varför vi använder märken i Scouterna och var de kan hitta mer information om de olika märkena. Som utbildare är detta därför inget du ska lägga alltför mycket tid på i din utbildning. Däremot kan du använda märkena som ett sätt att lära ut om programmet om du önskar.

Märkessystemet är tänkt att vara ett konkret programstöd för scouter och ledare och det finns inte något krav på att använda märkessystemet. Det är upp till varje scoutkår att själva bestämma i vilken utsträckning de vill använda sig av märkessystemet. Det viktiga är inte att ta massor av märken utan att scouterna lär sig något på vägen till märket. Låt märket vara en väg till reflektion över vad de lär sig och upplever tillsammans.

Tillhörighetsmärken

Genom sina tillhörighetsmärken talar scouten om för andra vilken grupp hen tillhör. Var noga med att hälsa nya välkomna till gruppen, till exempel genom en fin ceremoni där nya medlemmar får gruppens märke och hälsas välkommen av de andra. När det är dags för scouter att lämna en grupp är det också viktigt att ta ett fint avsked. Då ska man vara tydlig med att personen kommer att bli saknad och att hen varit betydelsefull för gruppen men att det är dags att gå vidare till andra utmaningar. På så sätt blir det ett tydligt avslut för den som lämnar, men också för de som är kvar i gruppen. Tillhörighetsmärkena kan enkelt användas för att bygga olika symboliska ramverk runt.

Bland tillhörighetsmärkena finns det väldigt många olika märken. Det finns världsscoutmärken, nationalitetsmärken, förbunds-, distrikts- och kårmärken. Det finns också åldersgruppsmärken och patrullmärken. Det är roligt om scouterna själva får bestämma namn till sina patruller och sedan göra sina egna märken men om man inte kan arbeta så, finns det en mängd olika patrullmärken att välja på.

84

Leda scouting

Instruktion till utbildaren Ibland kommer frågan om varför det tidigare bäverscoutmärket är borta. Scouterna har valt att inte utveckla ett konkret programstöd för denna åldersgrupp, eftersom scouting i första hand ska handla om barn och ungdomars personliga utveckling. Forskning som Scouterna tagit del av visar att ett barn först vid åtta års ålder börjar bli så pass moget att hen kan reflektera över sin egna personliga utveckling. Scouternas programgrupp fick av stämman 2014 uppdraget att ta fram ett stödmaterial för familjescouting

Deltagandemärken

Scouten får deltagandemärken som minnen för vad hen har upplevt tillsammans med patrullen. Precis som med till exempel märken som delas ut efter hajker och läger delas deltagandemärkena också ut till alla som har deltagit, oavsett om de varit med hela tiden eller bara en del.

Spårare och Upptäckare

Spårar- och upptäckarscouternas märken representerar deltagande under en viss tid, en termin eller motsvarande. Precis som ett märke från ett läger blir deltagandemärket ett minne av upplevelserna som patrullen har haft tillsammans. Alla scouter i en patrull eller avdelning får ett likadant deltagarmärke, oavsett om det var deras första eller fjärde termin, eftersom de delar samma upplevelse.

Det finns fyra deltagandemärken för spårare och sex för upptäckare. Det är upp till scoutledaren och scouterna att själva bestämma vilket märke som delas ut. Det spelar ingen roll i vilken ordning märkena används, men man ska bestämma inför varje termin/tidsperiod vilket som ska delas ut i slutet. Den som vill kan bygga vidare på namnet eller temat för respektive märke/spår under terminen men det går lika bra att inte göra det. Oavsett hur man gör kommer scouterna att koppla sina minnen till respektive märke.

I Ledaren - gör dig s.188-190, finns bilde redo, deltagandemärken förr på alla åldersgrupper.

Äventyrare

Äventyrarnas deltagandemärken består av åtta projekt som kallas äventyr. Patrullen bestämmer själva vilket äventyr de vill genomföra. De hinner med ungefär ett per termin. Även om flera patruller väljer samma äventyr genomför varje patrull sitt eget projekt var för sig.

85

Leda scouting

2- PMS - PMS166 166

T T155 155- PMS - PMSRub RubRed Red

T T8324 8324- PMS - PMS396 396

T T343 343- PMS - PMS547 547

T T342 342- PMS - PMS549 549

Om en patrull inte lyckas slutföra sitt äventyr, är det viktigt att poängtera att vi lär oss lika mycket av ett misslyckande som av en framgång, även om det så klart inte är lika roligt. Som ledare ska man hjälpa scouterna att utvärdera vad som hände och fundera över hur de kan lyckas bättre nästa gång.

PMS PMS 253 253

PMS PMS 187 187

T 712 T 712 - PMS - PMS 1675 1675

PMS PMS 504 504

PMS PMS 204 204

PMS PMS 217 217

Utmanare

Deltagandemärkena för Utmanare kallas för utmaningar och fungerar som projekt med vissa fasta ramar. Dessa ramar är till för att hjälpa utmanarna att planera, genomföra och reflektera över sina projekt. Det finns två typer av utmaningar: patrullutmaningar och personliga utmaningar.

T 231 - PMS 361

T 802 - PMS 2995

T 172 - PMS 166

T 155 - PMS Rub Red

T 8324 - PMS 396

T 343 - PMS 547

T 342 - PMS 549

PMS 253

Roverscouter T 172 - PMS 166

PMS 547

T 155 - PMS Rub Red

T 343 - PMS 547

Roverscouterna har inga färdiga deltagandemärken eftersom deras program går ut på att arbeta i olika projekt som initieras av roverscouterna själva. De kan inom ramen för sina projekt göra ”projektmärken” som fungerar som deltagandemärken.

T 342 - PMS 549

PMS 253

PMS 187

T 712 - PMS 1675

PMS 504

PMS 204

PMS 217

T 342 - PMS 549

Intressemärken

S 549

MS 547

T 8324 - PMS 396

T 342 - PMS 549

För intressemärkena är scoutens egna intresseområden huvudfokus. Att få möjlighet att fokusera på ett område som scouten är speciellt intresserad av kan bidra stort till scoutens personliga utveckling. Det finns närmare 40 olika intressemärken, och det finns målspår kopplade till alla dessa. Ni hittar alla intressemärken samlade på ett ställe på hemsidan www.scouterna.se/ledascouting.

Vissa märken finns i flera nivåer, men det är inget krav att ha det första märket innan man får det andra. I stället inleds beskrivningen av märke tre med samma innehåll som fanns för märke två, som i sin tur inleds med beskrivningen för märke ett. De märken som finns i flera nivåer känns igen på att de har samma bakgrundsfärg eller samma typ av symbol.

Bevismärken

Bevismärkena ger scouten tillträde till något, till exempel att använda kniv, efter att hen har visat att hen kan utföra det på ett säkert sätt. Det är ledarens uppgift att bedöma om, och när, det är lämpligt att jobba med och dela ut märket. För varje märke finns en rekommendation för vilken åldersgrupp de är lämpliga att göra aktiviteter runt.

86

PMS 187

T 712 - PMS 1675

Leda scouting

Övning Märkeskartan

Syfte: Deltagarna lär sig känna igen de olika märkena och får förståelse för hur de kan användas i scoutarbetet.

Material: Stora papper med märkeskategoriernas namn på, märken ur alla kategorier Genomförande: Om det är många deltagare kan det vara bra att dela upp dem i olika grupper eftersom det då är lättare att göra alla delaktiga. Då krävs det mer material eller en annan aktivitet för de grupper som inte gör den här aktiviteten. Annars kan de jobba i en stor grupp. Förbered blädderblocksblad eller stora papper med namn på de olika märkeskategorierna och lägg ut dem på golvet. Detta är märkeskartan.

Placera alla deltagare i en ring runt blädderblocksbladen.

Sprid ut märken eller bilder på märken runt bladen. Se till att de hamnar huller om buller. Informera om att det finns fyra kategorier av märken. Tillhörighets-, deltagande-, intresse- och bevismärken. Dessa kategorier finns markerade på märkeskartan framför deltagarna. Efter att du berättat om en märkeskategori ber du deltagarna att välja ut de märken som hör till aktuell kategori och lägga dem rätt på märkeskartan. När alla märken är placerade på de olika blädderblocksbladen ger du möjlighet för gruppen att ställa ytterligare frågor.

87

Leda scouting

Anteckningar

88

Leda scouting

Anteckningar

89

Leda scouting

Anteckningar

90

Leda scouting

Anteckningar

91

Scouternas folkhögskola är scoutrörelsens center för ledarskap och pedagogik.

Våra ledarutbildningar gör ledare redo för ännu bättre scoutverksamhet!

Hej utbildare!

Du håller nu i handledningen till utbildningen Leda scouting, en grundläggande utbildning för nya ledare. Med denna bok får du som utbildare stöd, inspiration, nya infallsvinklar och kanske till och med ny kunskap, oavsett om du är ny i rollen eller är rutinerad utbildare. Välkommen till Ledarskapsön!