Issuu

SEXNUMRET 69 2012-11-15

Redaktionen Chefredaktör: Emelie Engström SP3E

Vice chefredaktör: Nike Rydberg Krohné SP3E

Ansvarig utgivare: Emma Allmoge Augustsson Veteran

Sekreterare och korr: Hanna Wennerlund SE3A

Illustrationer: Viktoria Andersson SP3E

Insändaransvarig: Alice Hedström HU2A

Layout: Niklas Rutgersson SP3E

Vice chefredaktör:

Ledare

Suzy Goodhands bekännelser När vi på redaktionen började planera det här numret så upptäckte vi med skräckblandad förtjusning att det skulle bli NUMMER 69. Några av oss fnissade, några av oss vred på sig och kved ”betyder det att vi måste göra ett sexnummer?” och några av oss tyckte bara att det var jättefestligt (jag tillhör alla tre kategorier)! Här är vi nu alltså, med årets skamligaste/busigaste/roligaste nummer och jag skulle vilja inleda med att berätta för er hur man ska göra för att sexa upp sitt namn lite! Mitt första tips är att sätta bokstäverna sl framför sitt namn, det blir ofta en hit! ”Slemelie”, ”Sli(c)klas”, ”Slemma” och ”Sli(c)ktoria” kan man heta då, för att ta några exempel från redaktionen. Namnen får genast en sliskig, slipprig, slemmig och slaskigt sexig karaktär! Mitt andra tips är att räkna ut vad ens stripparnamn är. Enligt sägnen så ska man ta namnet på ens första husdjur följt av namnet på den första gatan man bodde på. I mitt fall blir det ”Suzy Godhem” som med lite fantasi blir ”Suzy Goodhand”. Nu hade jag ju turen att mitt första husdjur var en katt, jag antar att det blir svårare om ens djur är en vandrande pinne eller akvariefisk. Med lite barnslig fantasifullhet och hjälp av mina vänner så har jag författat ihop helt nya sexnamn för mina medarbetare: Nike Prydberg, Klemma Ballmoge, Mammas Flickvännerlund, Viktoria ”ingen” Skamdersson, Analice Skedström och Slicklas Pruttgersson. Så, nu har jag varit pinsam nog för det här året! Slemelie i Sängström SP3E

SEX

"Måste vi göra ett sexnummer?" - om att vara pryd

Eftersom min mamma förmodligen aldrig kommer att läsa det här numret av Schilldringar (jag kommer att gömma undan det i mitt rums djupaste vrå när jag kommer hem i kväll) kan jag ju erkänna att jag mycket väl visste vad den här texten skulle handla om. Jag tänkte skriva om hur mycket jag avskyr när en minoritet av *sköna peeps* ska sätta agendan för hur man är rolig, bestämma när man är pretto/ torr/PRYD och upprätthålla normen om att alla ska vara sköna. Det vill säga: du ska vara skränigt frispråkig för att göra oss andra generade vilket oftast kräver mängder av erfarenheter och anekdoter att dela med sig av (särskilt som pojke). Om du inte har erfarenheter är du "gullig" och om du inte är frispråkig är du "torr".* *Med "erfarenheter" och "anekdoter" menar jag alltså "sexerfarenheter" och "sexanekdoter"; med "frispråkig" syftar jag på frispråkig när det gäller sex. Så att vi är på det klara med det. Efter en helt otroligt pryd tonårstid har jag lärt mig att prata om sex utan att egentligen behöva yttra ett enda explicit ord, genom att ta omvägar runt det jobbiga. Och blivit ganska bra på det, om jag får säga det själv. Jag vet inte hur stor del av min så kallade prydhet som är ett resultat av hundratals års förtryck och förnekande av kvinnans sexualitet, men det brukade ge mig dåligt samvete att som feminist inte bättre utnyttja kvinnokampens triumfer - jag tyckte att jag betedde mig som någon stel, avdankad hemmafru i Mad Men när jag bara ville vara som typ Liv Strömquist. Det här kom att förändras lite till det bättre när en av mina allra prydaste vänner för en tid sedan konstaterade ungefär “Jag stör mig som fan på att folk tycker att det har ett egenvärde att vara ‘öppen’”. Nu är jag för pryd för att i skrift formulera några riktigt frigjorda handlingar att använda som exempel, men hur som helst fick det mig att förstå att kvinnlig frigörelse inte behöver innebära att utföra de mest opryda saker - bara om jag själv vill det, såklart.

Med all säkerhet är jag prydare än vad jag skulle må bra av, men värt att tänka på är att även ni livslirare har gränser. Det finns ingen universell linje för vad som är okej och vad som bara är vulgärt och äckligt och om den fanns skulle den inte råka gå just där er egen genans tar vid. Det kommer att komma en dag då ni flämtar av häpnad över att någon tar sig friheten att inkräkta på era personliga sfärer genom att fråga eller berätta något ni kommer att beskriva som "helt jävla sjukt". Ni kommer att minnas alla gånger ni frågat oss tråkiga om när vi låg senast/hur vi låg senast/när vi förlorade oskulden/om vi är oskulder och sedan skrattat när vi rodnat och velat byta till ett samtalsämne vi trivs med. Ni kommer att ångra er och det kommer att vara en bra dag. Vi lider inte av att, låt oss säga, inte vilja prata om sex med våra mödrar. Eller med andra personer. Jag säger inte till min mamma att "jag ska skriva en text om att vara pryd för att jag är väldigt pryd. Jag tycker inte så mycket om att prata om sex, mamma." helt enkelt för att gränsen för min obekvämlighet inför henne passeras långt tidigare än så. Det kanske hämmar oss på olika sätt ("på olika sätt": mitt sätt att skriva "sexliv" utan att behöva göra det) men oavsett vilket kommer ingenting att förändras av att ni sitter på era festivalcampingar i era solstolar och är sköna och införlivar myten om vår prydhet genom att kalla oss just "pryda". Ingenting. Vi kommer bara att fortsätta skämmas av samtalsämnet och, ännu värre: skämmas för att vi är fel. Nike Rydberg Krohné SP3E

SEX BDSM: sexliv i en Nettopåse eller psykisk dominans? Jag ringer min vän Andréa och bestämmer möte för att intervjua henne om hennes intresse för BDSM (en förkortning av bondage, dominans och sadomasochism). Hon är inne på Kondomeriet, en affär för sextillbehör, och jag går dit för att träffa henne. Väl i affären står hon och gräver bland kondomerna och skrattar åt en av förpackningarna som ser ut som en fotboll och säger ”Den här ska jag köpa till min pojkvän!”. En stund senare sitter vi på ett källarkafé i Vasa och hon berättar om hur det är att vara ung i BDSM-kulturen. – Det är svårt att tas på allvar som ung tjej. Många äldre tror att man inte kan veta vad man vill ha bara för att man är ung, och bara för att det tog så lång tid för dem själva att upptäcka vad de gillar, säger hon. Men jag har alltid vetat vad jag ville ha, från första jävla stund då jag fick min oskuld tagen i en bastu så har jag vetat det! Dessutom tror de att man måste ha någon sorts faderskomplex bara för att man kan bli attraherad av en äldre man. Nu låter jag som Olle i Fråga Olle, men allt är okej så länge alla är med på det! Andréa förklarar att BDSM inte bara är en grej, utan att det är olika för alla. Det finns de som ser det som en krydda till det ”vanliga” sexlivet medan det för andra är en hel livsstil. – Jag ser det inte som en ”krydda”, för mig är det något som måste vara där! Vad är det då som måste vara där? Vad är BDSM och vad är det som lockar med det? – Det viktigaste för mig är psykisk dominans. Det går ut på maktförskjutningar. Jag har den ”undergivna” rollen i sexet, men jag går inte med på kravlöst sex bara för det. Det är JAG som bestämmer att jag är undergiven! Det ska vara ett privilegium för dig att få ligga med mig, såväl som det ska vara ett privilegium för mig att ligga med dig. Hon påpekar flera gången tyngden av respekt för varandra och berättar att det är vanligt att personerna som utövar BDSM med varandra har ett kodord eller en signal som de använder när man tycker att det går för långt då sexet ofta innehåller stryptag eller liknande. En vän till henne brukar låta tjejen hålla i en nyckelknippa under sexet som hon sedan kan släppa i golvet om hon tycker att det blir för mycket, och då tar han det lugnare. En annan sak som är viktig för Andréa är att man klickar med den andra personen, att man inte bara har sex med varandra utan att man faktiskt kan ha intelligenta konversationer också. – Jag har väl egentligen samma kriterier för ”liggpartners” som för pojkvänner. Jag kan klicka så starkt med den andra att det nästan känns som kärlek; det är såklart jobbigt men samtidigt så fantastiskt och intensivt! Hon pratar också om bilden som ”vanligt folk” har av BDSM. Många tänker sig kanske att det bara är ”äckliga gubbar och piskkärringar” som utövar det och alla personer utöver dem ofta glöms bort, menar hon. En annan vanlig uppfattning är att man måste ha massa redskap som piskor, dräkter eller handbojor. – Jag såg ett par i en dokumentär som hade hela sitt sexliv i en Nettopåse. Där låg liksom dildon och ögonbindeln, och jag tyckte så synd om dem! Det blir påklistrat om man använder fakegrejer. Allt sitter ju här! säger hon och pekar på huvudet. Om en person inte fattar det så vill i alla fall inte jag ligga med den. Men det är olika för alla såklart. I slutändan handlar det bara om värderingar. Emelie Engström SP3E

SEX INGEN SKALL KUNNA TA PÅ DIG BÄTTRE ÄN VAD DU KAN TA PÅ DIG SJÄLV Onani känns fortfarande som en fruktansvärt underskattad del av sexualiteten. Jag blir alltid upprörd och ständigt förvånad över det faktum att man fortfarande kan hitta människor som kan vara hur frispråkiga när det gäller partnersex som helst men som höjer ögonbrynen när det kommer till onani. Jag känner fortfarande människor som aldrig fått sig själv att komma, och som väntar på den där personen som sexet skall vara så bra med att man når en orgasm. Att folk går omkring och tror att orgasm är någonting som bara kommer, antagligen i samma ögonblick som den där rosaskimrande perfekta personen som är ”den rätte” gör sin entré och då resten av livet, inklusive sexlivet, blir fullständigt och perfekt. Men nej! Att komma är fan ingen dans på rosor, för att komma dit behövs fan träning och HÅRT ARBETE! Eller ja… mycket onani iallafall. Och hur grymt och mysigt och najs det än är när någon annan tar på dig, så skall den personen inte vara bättre på det än dig själv, även om det kan kännas mycket najsare på ett annat sätt.

Emma Allmoge Veteran

FĂśr mina kĂ¤ra barnbarn, om jag hade nĂĽgra

SEX

Att få för lite kuk Prostitution var under 1800-talets Sverige ett centralt ämne för debatt. Man såg det som problematiskt att prostituerade kvinnor spred könssjukdomar. Argumentationen löd: eftersom fler män än kvinnor har könssjukdomar så bara måååste det vara de prostituerade kvinnorna som ger upphov till dem och därmed måste dessa SKÖKOR hållas i skick! Vi måste förhindra de smittsamma sjukdomarna från att nå fler män! En läkare vid namn Nilsson skrev med största säkerhet: ”Allmänt erkändt att hufvudkällan för syphilis är prostitutionen”. Och Strindberg – denna faaaaaaaantastiske, omåttligt begåvade man – höll med om att det var de prostituerade som ”alstrat sjukdomen, vilket männen ej gjort”. Som sagt, man såg det som problematiskt att prostituerade kvinnor härjade gatorna och spred sjukdomar likt epidemier sprider sig. Man såg dock inte prostitutionen som ett problem i sig. Snarare som en nödvändighet, och en möjlighet för svenska män att få utlopp för sin okontrollerbara – eller ”mera grofkorniga” som läkare Wistrand* uttryckte sig 1843 – könsdrift (läs KÅTHET), och därmed infördes ett reglementeringssystem. Detta system gjorde det lätt för staten att kontrollera prostituerade kvinnor för könssjukdomar och förhindra spridningen, så att svenska män i lugn och ro kunde fortsätta att utöva sin makt, och sin sexlust. * Samma läkare kallade för övrigt prostituerade kvinnor för ”släckningsapparater” för män, en annan föredrog att se på dem som ”afloppskanaler”. HUR SOM HELST, reglementeringen kritiserades starkt av svenska kvinnor och 1878 bildades Federationen, vars mål var att kämpa mot prostitution och att avskaffa detta statliga system. Medlemmarna i Federationen var kvinnor, som idag skulle kallas feminister, och välgörenhetsdamer som värnade om kristna värderingar och en god moral. Många av medlemmarna var gifta och därmed omyndiga, och de hade som bekant ingen rösträtt eller bestämmandemakt. Kvinnor som talar offentligt om sexualitet! Det var något nytt och normbrytande. Dårskap! Och sådan synd lämnas inte obestraffad: ”Federationens medlemmar fick stå ut med nedsättande kommentarer, höra att de var oattraktiva och sexualfientliga” (Lena Sohl, Synd & sedlighet, 2007).

Det här får mig, helt osökt, att tänka på kult-uttalandet: ”DU HAR FÅTT FÖR LITE KUK!” I våras skrev Gunilla Brodrej, reporter för Expressen, en kritisk recension av Göteborgsoperans uppsättning av Lady Macbeth. Kritiken rörde sig om det ”vulgärt sexistiska scenspråket”, som hon uttryckte det, och om avsaknaden av genusmedvetenhet. Göteborgsoperans dramaturg, Göran Gademan, tog väldigt illa vid sig av denna kritik och likaså gjorde en av sångarna i föreställningen. De fann kritiken fullkomligt omotiverad. Först blev de ledsna. Sedan blev de arga. Då sa de: ”Hon har nog fått för lite…” och ”Tror att hon behöver ett rejält kylskåpsknull”. MEN GUUUUD, VAD GULLIGT! VAD OMTÄNKSAMT AV DEM, ATT TÄNKA SÅ! ATT VILJA UNNA HENNE! Kan man tänka. ”Du har fått för lite kuk!” Intressant. Att få lite kuk, vad är definitionen av det? Jag vet inte. Men, inte nog med att du har fått lite kuk, stackare – du har fått FÖR lite. För lite för att… vara resonabel? För att fungera som människa? För att tas på allvar? Nej, så lite kuk som du har fått smaka på, det är helt enkelt inte nyttigt, tvärtemot rent ohälsosamt. Du borde uppsöka läkare! Terapeut! Personlig tränare! Tillsammans kan ni lägga upp någon slags agenda över ditt framtida brukande av kuk. Vad är det med dessa mothugg, spydigheter, slentrianmässigt fällda kommentarer som anspelar på att den största förlusten för en kvinna skulle vara den av kuk? Intressanta tankar om ämnet (källa: Facebook) ”Ah, kuken! Detta fantastiska verktyg för att likrikta åsikter.” ”Jag fick också för lite kuk i mitt liv under en period av mitt liv. Jag löste problemet genom att bli lesbisk. Nu har mitt kukbehov helt försvunnit. Det är fantastiskt!!!!” ”Vilken tur att andra vet vad man behöver! Särskilt när man är så förvirrad att man till och med vågar ta till en diskussion, trots att man bara borde skaffa sig lite kuk och hålla käften.” Slutligen vill jag hänvisa till en sida på Facebook som jag har hittat och som är JETTE-ROLI: Feminister har bara fått för lite kuk.

Mr Sprattel Mr Sprattel rör sig som sprattelgubbar gör mest. Vad han än gör ställer han till med en yvig gest. Med glatt humör och raska kliv tar han sig an leken utan kiv. Han har en grön strumpa och en blå. Med dom ramlar han genom livet på tå. Iklädd prickig tröja och en hatt på sne, stannar han aldrig, ens för en kopp te. Nej, Mr Sprattel rör sig framåt, får aldrig rast. Det är som att någon jagar honom med kvast. Ja, man kan undra varför han rör sig så fort. Vill han aldrig sitta ner för att spela ett parti kort? Kan vår vän Mr Sprattel aldrig få andas ut? Vad ska hända? När tar det slut? Kommer han märka att trådar är fästa till kroppens delar? Eller är han för upptagen av att någon med hans liv spelar? Ja, det finns någon annan som styr och bestämmer. Men från vår vän Mr Sprattel hörs aldrig något jämmer. Även fast Mr Sprattel aldrig får göra som han själv behagar, varken gnäller han eller klagar. Det går inte an för han är gjord av trä. Om han ändå kunde slippa böja på sitt knä. Eller är han för upptagen av att någon med hans liv spelar? Ja, det finns någon annan som styr och bestämmer. Men från vår vän Mr Sprattel hörs aldrig något jämmer. Även fast Mr Sprattel aldrig får göra som han själv behagar, varken gnäller han eller klagar. Det går inte an för han är gjord av trä. Om han ändå kunde slippa böja på sitt knä. Den glada Mr Sprattel finns inte kvar. Han sprangs med i trappan och var visst för hal. Eller så var det Peter som hade fumliga nävar. Vi kan ju alltid hoppas på att Mr Sprattel i himmelen svävar. Men du kan ju tänka på det nästa gång du går en promenad. Var är trådarna? Är jag glad? För Mr Sprattel tog det slut med dunder och brak. Men leken är inte slut. Peter har en ny sak. Du är inte gjord av trä som Mr Sprattel vår vän. Du kan klippa dig loss. Än. Alice Hedström HU2A

Festivalreflektion

Det 채r KB att vara PK!

Lärarcitat

Lärarcitat Ja, hur många baksäten har man inte varit i? -Engelsklärare om att vara ung på 50-talet Här sitter ni och tar på varandra! Det brukar jag också göra när jag är ensam! -Geografilärare Det är bra att vara cool! -Religionlärare Sex! Det är ingen som är intresserad av det? -Svensklärare Sen ska vi gå in på alla mediciner jag fått också!

Har du ett lärarcitat som borde vara med i tidningen? Lägg det i Schilldringars svarta brevlåda (vid anslagstavlan mittemot tjejernas toalett) i entrén!

-Svenskalärare Som ni märkt gillar jag lite porr såhär på morgonen... -Svensklärare Åh så mycket färger, tur att det är inget rött. HAHA. -Liberal lärare under samhällslektion

Radions schema 10.00-10.45 Vakna med Nike och Emelie 10.45-11.00 Wilhelm och Navid LIVE 11.00-11.30 Erik Hultin gästar 11.30-12.00 Emmas snuskstund 12.00-12.45 Uppläsning med litterär gestaltning 12.45-13.00 Clas-Håkans romantiska repliker 13.00-14.00 Finsmakarmusik med Nike och Niklas 14.00-14.15 Constantinople LIVE 14.15-14.30 Kevins Band LIVE 14.30-15.00 ArRe HaRrE spelar musik 15.00-15.20 Önskemusik 15.20-16.00 Tankesmedjan Pågående under dagen: Lekar, gäster besvarar lyssnarnas relationsfrågor