Stenkoll #148

K RO S S O R D E T En tidning från Sveriges Bergmaterialindustri

# 148 • November 2018

Höstens branschdagar – samling i norr och söder Fossilfri industri – SBMIs färdplan Impulsljud – gissa eller mäta

FRAMTIDEN ÄR HÄR Morgondagens produkter finns redan SKLs nya tillsynsavgifter

Helkrossat till betong

Rovfågel i täkt

Volvo EC750E grävmaskin

DET PERFEKTA PAKETET

Öka produktiviteten och avkastningen på din investering. Den 75 ton tunga grävmaskinen är en perfekt kombination av kraft och stabilitet som gör att den har hög kapacitet under alla förhållanden. Den kraftiga EC750E-grävmaskinen presterar hela 374 kW/502 hk med Volvos steg 4-certifierade D16-motor. Detta säkerställer extremt följsam manövrering vilket bidrar till maximal produktivitet och lönsamhet. EC750E finns även i High Reach-utförande.

Swecon supportar dig med service och reservdelar på 34 orter i landet - från Kiruna i norr till Staffanstorp i söder! Läs mer på www.swecon.se

Auktoriserad återförsäljare av Volvo Construction Equipment Swecon Anläggningsmaskiner AB Växel: 010 - 556 08 50 www.swecon.se

K RO S S O R D E T

Ansvarig utgivare Mår ten Sohlman

INNEHÅLL

FOTO: SBMI

KROSSORDET STENKOLL

#148

Redaktör Niclas Kindvall

Reporter Hans Lundgren

Projektledare Joakim Heise

Art Director Karin Sundin Layout & repro Sundin Reklamstudio AB Fotografer Se bildbyline, övriga bilder iStockphoto Omslagsfoto: Rickard Forsberg Prenumerationsärenden joakim.heise@sbmi.se Hör av dig till Joakim om du vill ha tidningen eller om du inte vill ha fler nummer.

Annons/Marknad Patrik Swenzen, patrik@annonshuset.se Adress SBMI, Box 55684, 102 15 Stockholm Hemsida www.sbmi.se Tryck Lenanders Grafiska AB, Kalmar 2018

Övriga medverkande detta nummer: Eva Edberg, Rickard Forsberg, Carolin Hammar, Erica Nobel och Björn Strokirk.

Vad vill du läsa om i tidningen?

Har du några tips till redaktionen?

Mejla till oss på stenkoll@sbmi.se Under 2019 ges Stenkoll ut vid tre tillfällen.

Stenkoll ges ut av SBMI, bergmaterialindustrins branschorganisation.

SBMI tillvaratar branschens intressen i samhället och stöder medlemmarnas kompetensutveckling.

30

SBMIs branschdagar i Jönköping och Umeå (bilden) är inte bara föredrag från scenen utan också en ypperlig möjlighet att träffa och prata med branschkollegor. Gärna över en fika, som synes.

5 Ledaren 6 Anslagstavlan 7–8 Nyhetsflödet 10 End of Waste?

Advokatfirman Delphis Erica Nobel och Carolin Hammar frågar sig varför Sverige inte tagit fram EoW-kriterier för ballast.

12 Fossilfritt Sverige Näringslivet har en viktig roll att spela när det gäller klimatomställningen.

16 Fossilfri industri SBMIs styrelse har beslutat att ta fram en färdplan för en fossilfri bergmaterialindustri.

19 Soldriven täkt Med hjälp av solceller och smarta batterilager skulle en täkt kunna vara självförsörjande på el.

23 Electric Site Forskningsprojektet Electric Site har som mål att skapa världens första klimatneutrala bergtäkt.

26 Cirkulära flöden Samhället behöver temporära återvinningsytor i tätortsnära lägen, säger Ecoloops Kristina Lundberg.

28 Helkrossat till betong Det ställs andra krav på betongballast jämför t med ballast till asfalt eller bär- och slitlager i vägar.

Behöver vi specialiserade täkter?

30 Branschdagar Stenkoll rappor terar från två välbesökta dagar i Jönköping och Umeå.

40 AVs tillsyn Uppenbara brister i maskinsäkerheten kan leda till nyttjandeförbud, när inspektörer besöker täkter – oavsett varför de är i täkten.

42 Förslag till avgifter SKL har arbetat fram en ny modell för kommunernas tillsynsavgifter. Målet är en enklare och mer transparent taxa.

44 Impulsljud Flera domar har gett skärpta bullervillkor vid skutknackning.

Men skärpta villkor kan i praktiken öka störningarna.

46 Goda grannar När skyddsvärda fåglar flyttar in i täkten kan goda råd vara dyra.

Med tagen hänsyn och dialog kan dock de flesta problem lösas.

48 SBMIs hemsida I detta nummer av Stenkoll tittar vi närmare på SBMIs utbildningar.

KROSSORDET # 148

3

Jag är eldriven

s s o r k I S V tt le p m Ko Efterfrågan på högförädlade krossprodukter med hög och konsekvent kvalitet växer stadigt. Därför lanserar Maskin Mekano tillsammans med SCP den helt nya VSI 1203 T7, en komplett maskin med VSI-kross, tredäckad sikt och utlastningstransportörer för färdiga fraktioner. Med denna helt elektriskt drivna anläggning får du en kostnadseffektiv produktion vare sig ditt behov avser maskinsand, bättre kubisitet eller ett justerat kulkvarnsvärde. Med branschledande teknisk support hjälper vi dig att optimera utrustningen efter dina förutsättningar och behov, allt för att reducera oönskad 0-fraktion, minimera slitagekostnaden per ton och maximera produktiviteten.

Kontakta oss! Försäljning: Daniel Smedenman 0709-508270 Calle Smedenman 0709-508271 Anders Åsberg 0720-656039 Service & reservdelar: Tomas Tärneberg 036-317405

Box 9083, 550 09 Jönköping, 036-31 74 00, info@maskinmekano.se, www.maskinmekano.se

Ledare

Glöm inte bort att framtiden redan är här!

U

ppmaningen kommer från Sten Bergman i en intervju på ett annat ställe i detta nummer av Stenkoll. Å ena sidan en putslustig osanning, å andra sidan ligger det mycket i uppmaningen.

Många av de maskiner och processer vi kommer använda i framtidens täktverksamhet är fullt tillgängliga redan idag! Men varför har de i många fall inte funnit sin väg ut i verksamheten än?

Omställningen till ny teknik sker inte av sig själv så fort den nya tekniken finns, utan den kommer till användning först då den utvecklats till en nivå där den är tillräckligt billig, lättillgänglig och tillförlitlig.

Jag ser att SBMI har en viktig funktion att fylla genom att bidra till att befintlig ny teknik används. Vi kan genom diskussion och demonstration bidra till att sprida bilden av hur framtiden ser ut i branschen. Branschdagarna är en viktig arena för detta. Jag hoppas att alla ni som deltagit vid någon av årets branschdagar upplevde att ni fick er beskärda del av framtidsspaning under dagen. Både framtidsspaning i termer av ”nästa års maskiner”, men även framtidsspaning med längre horisont som vi bara kan börja ana vad det handlar om.

Många produkter och tjänster vi idag använder i vardagen kunde vi inte föreställa oss för bara några år sedan. På samma sätt har vi idag inte en aning om hur mycket vi kommer att behöva det som ännu inte uppfunnits. ”Det är först när det var uppfunnet som vi insåg hur mycket vi behövde det.”

Digitalisering, elektrifiering, automatisering, processeffektivisering, aktiv säkerhet och fossilfrihet är trender som kommer att prägla utvecklingen i framtidens täkter

Just nu talas det om klimatomställningen som en av de största drivkrafterna till förändring i hela näringslivet. SBMIs sätt att ta klimatomställningen på allvar är styrelsens beslut att ta fram SBMIs egen färdplan för fossilfrihet. Bergmaterialindustrin är en viktig del i framtidens hållbara samhällsbyggande!

I detta arbete är det viktigt att vi lyckas få med input från hela branschen. Från alla affärsled, alla geografiska regioner, alla kompetenser och så många perspektiv och

”

Det är otroligt inspirerande att träffa medlemmarna i SBMI.

se de möten och diskussioner som uppstår spontant när så många personer med så stor kompetens inom samma område får träffas!

Trots att en timme fortfarande är lika lång som alltid så upplever vi att tid blir alltmer exklusivt. Att mötas på det sätt vi gör under SBMIs branschdagar blir en alltmer sällsynt lyx i arbetslivet.

Det finns en stor styrka och potential i att samla så många kunniga personer på samma ställe, och det är ett ansvar att förvalta tiden då all denna kompetens är samlad. Vi på SBMI har stor respekt för de höga förväntningar som finns på branschdagarna, och vi funderar mycket på hur vi ska skapa så mycket branschnytta som möjligt vid dessa tillfällen.

Jag hoppas kunna bjuda in er deltagare till en mer aktiv roll vid kommande branschdagar!

åsikter som bara är möjligt. Har du tankar kring framtidens klimatneutrala bergmaterialindustri så tveka inte att delta i arbetet på något sätt, om inte annat genom att delta i workshopen den 15 januari 2019!

Detta nummer av Stenkoll upptas till stor del av höstens branschdagar. Ni som deltog vid branschdagarna kommer att känna igen er, och ni som av någon anledning missade dem detta år kommer att förnimma en känsla av att ni var där efter att ha läst detta nummer av Stenkoll.

Jag vill tacka alla er som deltog vid någon av branschdagarna för alla de intressanta samtal och spännande möten som uppstod i Jönköping och Umeå! Det är otroligt inspirerande att få träffa medlemmarna i SBMI på det sätt som branschdagarna möjliggör. Det är fantastiskt att

Mårten Sohlman, VD SBMI

KROSSORDET # 148

5

Anslagstavlan Skriv gärna till oss på adressen: SBMI, Box 556 84, 102 15 Stockholm Anmäl dig till kurserna till: joakim.heise@sbmi.se.

Anmälan till branschdag på SBMIs hemsida.

Kurser och branschdagar 2018–2019 20–21/11 Produktkunskap, kvalitetssäkring & EN-standarder Radisson Blu Arlandia

Kursen vänder sig till alla som arbetar med produktion, försäljning och upphandling av bergmaterial.

Kursprogrammet syftar till att ge deltagaren förmågan att definiera produktegenskaper hos bergmaterial, kvalitetssäkra dessa samt hantera avvikelser från deklarerade specifikationer.

7–10/1 2019 Produktion 1 Radisson Blu Arlandia

Kursen vänder sig till arbetsledare och maskinoperatörer i grustäkter, bergtäkter och krossanläggningar.

Deltagarna förutsätts ha minst ett års praktisk erfarenhet av arbete i bergmaterialindustrin eller angränsande verksamhet.

8–9/1 2019 Grundkurs för bergmaterial­ industrin Radisson Blu Arlandia

Kurs för nyanställda och administrativ personal, samt personer verksamma i anläggningsverksamhet och myndigheter med anknytning till bergmaterialindustrin.

17/1 2019 Branschkurs – Maskinsäkerhet & CE Radisson Blu Arlandia

Kursen riktar sig till platschefer, area managers, skyddsombud, inköpare och företagsledare. Syftet är att ge grundläggande kännedom kring kraven i Maskindirektivet och när ny CE-märkning krävs. Utbildningen föregås av cirka 30 min teoriutbildning (film) via SBMIs hemsida, deltagarna förbereder sig på egen hand.

En stor del av kursdagen ägnas sedan åt praktiska exempel.

5–7/2 2019 Ansvarig driftsledare – Produktion, kvalitet och miljö del 1. (tidigare Produktion II) Radisson Blu Arlandia

Kursen vänder sig till arbetsledare, platschefer, produktionschefer eller motsvarande med helst tre års praktisk erfarenhet av arbete i bergmaterialindustrin eller angränsande verksamhet. Kursen ger fördjupade kunskaper om bergmaterialproduktionen och bergmaterialets geotekniska, produktionstekniska och miljötekniska förutsättningar. Ökad förståelse för användarnas krav på bergmaterial för olika användningsområden.

19–21/2 2019 Ansvarig driftsledare – Produktion, kvalitet och miljö del 2. (tidigare Produktion II) Radisson Blu Arlandia

MED FULL KOLL PÅ FLÖDET! OJ1436 – smart BELT WEIGHER INDICATOR - full av möjligheter.

Koppla upp dig mot smartTONNES och få total kontroll över din produktion. Där kan du skriva ut eller ladda ner utförliga rapporter om både kalibreringar, produktion och statistik ända ner till enskilda materialsorter. Abonnemang tecknas nu för fullt!

Alla äldre skåp kan enkelt uppgraderas med OJ1436 i ny panelmodul.

Kontakta oss för information!

”Med smartTONNES blir mitt arbete med produktionsrapporterna så mycket lättare och mindre tidskrävande” Henrik Bäck, Swerock

Tallskogsvägen 9 793 35 Leksand oj.s@vagsystem.se

Tel: 0247-13657 Fax: 0247-145 96 www.vagsystem.se

12–13/3 2019 Grundkurs för bergmaterial­ industrin Radisson Blu Arlandia 4/4 2019 Årsstämma och branschdag Stockholm Oktober 2019 Branschdag Jönköping Oktober 2019 Branschdag Umeå

Nyhetsflödet

I somras blev det klart att Metso köper PJ Jonsson & Söner. Den svenska krosstillverkaren kommer dock även fortsättningsvis drivas på samma sätt som tidigare, under det inarbetade varumärket.

– Det affären innebär för oss, åtminstone inledningsvis, är att vi nu börjar konstruera om för att också kunna erbjuda Metsos krossar i våra krossverk, berättar Carl-Henric Gustafsson. I övrigt kommer vi även fortsättningsvis uteslutande sälja vårt eget sortiment medan Metso säljer sin utrustning.

PJ Jonsson kommer under de närmaste två åren att erbjuda krossverk med Sandvik-krossar parallellt med att man som alternativ erbjuder krossverk med Metso-krossar. Kundens behov står i fokus och kunden gör valet.

Carl-Henric Gustafsson fortsätter: – Vi får ibland förfrågningar om krossverk med Metso-komponenter och nu kan vi erbjuda även sådana. Vilket förstås känns väldigt bra.

Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

Skakapparater

Vågar

Siktar

Fukt/temperaturmätare

FOTO: SBMI

PJ Jonsson + Metso = Sant

Ökad ballastproduktion Drygt tio miljoner ton. Så mycket ökade leveranserna av ballast 2017 jämfört med det föregående kalenderåret. SGU, Sveriges geologiska undersökning, står för statistiken som visar på nivåer som inte varit så höga sedan slutet av 1980-talet.

96 miljoner ton ballast levererades under 2017 och den trend som inleddes 2014 fortsätter därmed, företrädesvis på grund av ökat byggande i landet. SGU menar också att stora satsningar på bostäder medför att behovet av ballast kommer fortsätta att öka under de kommande åren.

Dessutom visar siffrorna att antalet täkter i Sverige ökar för första gången på ett antal år. Under 2017 fanns 1 265 täkter jämfört med 1 256 täkter 2016. De tre län i landet som producerar mest ballast är Västra Götaland (17 miljoner ton), Skåne och Stockholms län (båda 11 miljoner ton).

All statistik publiceras i SGUs kommande publikation "Grus, sand och krossberg".

Värmeskåp

Tryckpressar

Industriell Vägning Kubformar

Lufthaltsmätare

Sättmått

Utrustning för materialprovning

S. Långebergsgatan 18 • 436 32 Askim

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se

Flöde - Dosering - Nivå Tel: 08-764 74 00

Fax: 08-764 75 00

internet: www.s-e-g.se

Nyhetsflödet FOTO: MASKIN MEKANO/SCP

Ny VD från årsskiftet

FOTO: ABT BOLAGEN

SBMI-medlemmen ABT Bolagen får en ny VD från årsskiftet. Nuvarande VD Mikael Graffman övergår då till rollen som arbetande styrelseordförande.

ABT Bolagens nya VD heter Peter Andersson, är 54 år, civilingenjör från KTH och kommer närmast från en befattning som VD för Bäckströms Anläggning. Han har en bred erfarenhet från bygg- och fastighetsbranschen, i ledande roller inom bland andra Skanska och NCC. – Jag ser fram emot att tillsammans med våra kunniga och engagerade Peter Andersson medarbetare och kunder fortsätta utveckla ABT med unika och hållbara helhetslösningar i bygg- och anläggningsbranschen, säger Peter Andersson.

Komplett anläggning från Maskin Mekano och SCP I somras lanserades VSI 1203 T7, en komplett maskin med VSI-kross, tredäckad sikt och utlastningstransportörer för fyra färdiga fraktioner.

Anläggningen drivs med elektricitet för en kostnadseffektiv produktion.

Maskin Mekano har bidragit med sin kunskap kring siktning medan Scandinavian Crusher Partner är specialister på krossoptimering och slitgods.

Själva krossen tillverkas av Techroq i Sydafrika och är känd för sin prestanda och driftsäkerhet. Flera stationära Techroq-krossar är sedan tidigare i drift i Sverige.

Den första anläggningen finns redan i drift i Skåne och producerar material till ett asfaltverk.

Personligt och professionellt hela vägen

Kontakta oss för mer information!

Tel. 0660-731 00, info@pjjonsson.se, www.pjjonsson.se Försäljningsrepresentanter: Carl-Henric Gustafsson, 070-732 76 86, och Joakim Boman Daugaard, 070-213 96 80

www.roxx.se

DIN SAMARBETSPARTNER PÅ SIKTMEDIA! Egen produktion, stort lager och snabba leveranser!

Sidspänningsplåt

SPG Kilbult

Lokomokrok

SPG Y-länk Heavy Duty

Light

Stålgaller

Alla typer av gummisiktduk

Gummiboll, assymetrisk

Mittnedhåll, gummi

Understödslist, UR1

Slitgummi

Ultra Light

PU-duk

Tel växel: 08–504 106 00 | Fax: 08–504 106 10 E-post: info@spgab.se | Hemsida: www.spgab.se Adress: Förrådsvägen 6, 137 37 Västerhaninge Postadress: Box 118, 137 22 Västerhaninge

gästkrönika

End of Waste – en förutsättning för en cirkulär ekonomi?

Varför är inte den svenska ballastindustrin bättre på att återvinna entreprenadberg, schaktmassor, asfalt och betong? Vid en jämförelse med delar av de andra europeiska medlemsstaterna framstår vi som passiva, bland annat till följd av att vi inte har kunnat besvara frågan när ballastmaterial upphör att klassas som avfall, d.v.s. End of Waste.

B

Det andra, eller snarare det parallella, alternativet för att kunna hantera ballastmaterial som klassas som avfall på ett mera cirkulärt sätt är att tillämpa End of Waste (EoW)-kriterier som tagits fram på EU-nivå. Det vill säga

”

För att kunna återvinna materialet krävs en anmälan eller ett tillstånd enligt miljö­balken, vilket ofta förknippas med omständliga processer och utdragna handläggningstider.

10

KROSSORDET # 148

FOTO: ADVOKATFIRMAN DELPHI

allastmaterial som återvinns på annan plats än där det uppkommer klassas som avfall. För att kunna återvinna materialet krävs en anmälan eller ett tillstånd enligt miljöbalken, vilket ofta förknippas med omständliga processer och utdragna handläggningstider. För att kunna hantera materialet och istället få det att utgöra en del av en cirkulär ekonomi finns huvudsakligen två alternativ.

Det första är det som i skrivande stund ses över av våra lagstiftare, det vill säga att göra ändringar i gällande rätt.

Mer konkret innebär det att undantagen för anmälningsoch tillståndsplikt i artikel 24 avfallsdirektivet tillämpas och att undantagen från anmälnings- och tillståndsplikt i avfallsförordningen flyttas till miljöbalken. En annan möjlighet är att undanta återvinning av ballastmaterial från anmälnings- och tillståndsplikt enligt miljöprövningsförordningen. Oavsett vilken lagteknisk lösning som tillämpas kvarstår problematiken att om ballastmaterial blir liggande under en period av mer än tre år klassas det som deponi med påföljande krav, anmälnings- och tillståndsplikt.

GÄSTKRÖNIKÖRER: Erica Nobel och Carolin Hammar, Advokatfirman Delphi

att klargöra när ballastmaterial som omhändertas på annan plats än där det uppstår upphör att klassas som avfall.

Kriterierna är framtagna mot bakgrund av en rad förutsättningar som uppställts i avfallsdirektivet: • Användningen av ämnet eller föremålet kommer inte att leda till allmänt negativa följder för miljön eller människors hälsa.

• Det finns ett specifikt användningsområde för ämnet eller föremålet.

• Det finns en marknad eller efterfrågan på ämnet eller föremålet.

• Ämnet eller föremålet har likvärdiga egenskaper som andra produkter som finns på marknaden.

SLIT- OCH RESERVDELAR TILL KROSSAR!

”

Sverige bör ta fram EoWkriterier på nationell nivå.

I detta arbete måste samtliga berörda parter involveras, såväl privata aktörer som statliga myndigheter.

• Ämnet eller föremålet uppfyller de tekniska kraven för det tänkta användningsområdet och befintlig lagstiftning för produkter.

Hittills har EoW-kriterier tagits fram på EU-nivå för järn- och aluminiumskrot, glaskross och kopparskrot, medan kriterier för ballastmaterial saknas. Bland annat Nederländerna, Storbritannien, Österrike och Frankrike tillämpar dock nationella EoW-kriterier för ett eller flera ballastmaterial som klassas som avfall och som kan återvinnas.

Då EoW-kriterierna innebär att frågan om när ballastmaterial ska anses upphöra vara avfall kan klargöras och inte längre lämnas till lokala myndigheter, blir kriterierna en effektiv metod och ett starkt incitament för en cirkulär ekonomi.

Användningen av EoW-kriterier pekar på en rad fördelar, inte endast för verksamhetsutövaren utan även utifrån ett samhälleligt helhetsperspektiv. Mot denna bakgrund är det oundvikligt att ställa sig frågan varför inte EoW-kriterier tagits fram för ballastmaterial.

Svaret är inte givet men det kan konstateras att hittills har de EoW-kriterier som tillämpas i Sverige tagits fram inom EU, vilket kan ha föranlett en viss passivitet på nationell nivå. Detta ska jämföras med att delar av de övriga medlemsstaterna valt att agera med avseende på EoW-kriterier för ballastmaterial.

Samtidigt är det viktigt att poängtera att sammansättningen av materialet varierar mellan medlemsstaterna vilket kan göra det komplicerat att ta fram kriterier för ballastmaterial inom EU. Slutsatsen är dock att fördelarna med EoW-kriterier för ballastmaterial är många och berör betydligt fler än verksamhetsutövarna. Då det saknas signaler på att EU avser agera för att ta fram kriterier för ballastmaterial bör Sverige vidta åtgärder på nationell nivå, på samma sätt som vi har sett exempel på i andra medlemsstater, för att följa upp och komplettera det pågående arbetet med regelförenkling. I detta arbete måste samtliga berörda parter involveras, såväl privata aktörer som statliga myndigheter.

•

Slimmingevägen 118, Blentarp

Nu även motorer, Tel: +46 727-77 22 77lager, växlar, remmar mm. www.scpartner.se • info@scpartner.se

Scandinavian Crusher Partner AB

Uppkopplad kross

Slimmingevägen 118, Blentarp • Tel: +46 416 131 35 www.scpartner.se • info@scpartner.se Information sparas automatiskt i molnet Automatiska rapporter och nyckeltal (KPI, OEE) Exempel på data: effekt, tryck & tonnage Enkelt analysverktyg

Machine Site 1 Kross 1 Kross 2 Machine Site 2 Kross 3 Kross 4 Kross 5 Kross 6

www.roctim.com | info@roctim.com | +46 703 149 224

HÃ¥llbar framtid

12

KROSSORDET # 148

Dagens miljöproblem ska hanteras nu och inte lämnas över till kommande generationer. Sveriges regering har som mål att vi som nation inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2045. Men för att Sverige ska bli fossilfritt krävs en ökad satsning på nya energislag och ett tydligt fokus på teknikutveckling.

Alla samhällsaktörer behöver dessutom arbeta för att minska avfall och bättre utnyttja resurser liksom öka återanvändning och återvinning. Kort sagt; ställa om till cirkulära flöden i mesta möjliga grad.

På de följande uppslagen tar Stenkoll upp flera olika aspekter i hållbarhetsfrågan, med fokus på hur bergmaterial­industrin kan medverka till en fossilfri och hållbar framtid.

ILLUSTRATION: EVA EDBERG

KROSSORDET # 148

13

fossilfritt sverige

Fossilfria färdplaner Utsläppen av växthusgaser måste minska om klimatmålen ska uppfyllas. Fossilfritt Sverige startades därför av regeringen inför klimatmötet i Paris 2015. Initiativet ska skynda på den svenska klimatomställningen och hittills har 350 aktörer gått med.

Näringslivet ses som en stor del av lösningen för att uppfylla målen i projektet.

TEXT: HANS LUNDGREN

I

nitiativet Fossilfritt Sverige har som mål att Sverige ska bli klimatneutralt 2045. Hjälp på vägen är de färdplaner som näringslivet ska redovisa. Färdplanerna har initierats av Fossilfritt Sverige, men de utarbetas av branscherna själva i en öppen process som drivs av de egna organisationerna. Svante Axelsson, tidigare generalsekreterare för Natur-

skyddsföreningen, är nationell samordnare för initiativet.

– Engagemanget från branscherna och företagen är imponerande. De ger en tydlig bild av vilka möjligheter som finns, men också var det finns hinder och vilka knutar som måste lösas upp av politiker och näringsliv, säger han och fortsätter: – Att olika företag visar hur de kan

FOTO: FOSSILFRITT SVERIGE

”

Vägen till fossilfrihet ska vara en naturlig del av branschernas affärsutveckling.

14

KROSSORDET # 148

Svante Axelsson

bli fossilfria är positivt, men att hela branscher på det här sättet utvecklar sina egna planer för fossilfrihet är unikt och ger hopp för framtiden.

Vägen till fossilfrihet ska vara en naturlig del av branschernas affärsutveckling.

Lönsam omställning Färdplanerna ska redovisa vilken teknisk utveckling som krävs, vilka politiska beslut som behövs och hur kostnader kan fördelas. Tanken är att de kan visa att klimatomställning kan stärka branschernas konkurrenskraft och öka sysselsättningen. Att skynda på omställningen ska alltså ses som ekonomiskt lönsamt.

Några exempel ur de planer som hittills redovisats: • Bygg- och anläggningssektorn visar hur de redan med befintlig teknik kan halvera sina utsläpp till 2030.

• Stålindustrin siktar mot att bli först i världen med fossilfritt stål.

• Gruv- och mineralbranschen satsar på att ha världens första fossilfria gruva före 2035. Branschen har kommit långt med att byta dieseldrivna maskiner till eldrift.

• Skogsindustrin siktar mot fossilfrihet redan 2030.

Skogen måste också bidra med råvaror för att andra branscher ska klara sina mål. Biodrivmedel spelar en viktig roll i industrins visioner för att bli fossilfri. Här finns utmaningar.

– Andra sektorer är väldigt beroende av skogsindustrin, säger Svante Axelsson. Hur biomassorna ska räcka

ILLUSTRATION: VOLVO

Forskningsprojektet Electric Site, med Volvo och Skanska som två av aktörerna, har som mål att skapa världens första fossilfria bergtäkt med hjälp av elektrifiering och automation. Läs mer om Electric Site på sidorna 23–24. till är en knäckfråga. Idag har vi en överbokning och vi måste omprioritera. Transportmönstren kan inte fortsätta som tidigare. Som det är nu tror jag efterfrågan är alldeles för stor för utbudet, men frågan är om hela efterfrågan kommer på en gång? När flyget vill ha mycket biodrivmedel så har kanske trafiken redan elektrifierats, så alla branscher har inte sin puckel samtidigt vad gäller efterfrågan.

Chans till bättre spelregler Fossilfritt Sverige har formaliserat arbetet med en mall för färdplanen som respektive bransch följer. Branscherna äger själva sina färdplaner och är ansvariga för de mål och visioner som presenteras. De ska identifiera vilka teknikskiften som behövs, eventuella hinder för att planerna ska genomföras och hur dessa hinder kan undanröjas.

– Vi kan stötta vid behov, inspirera och kommunicera. Men också hjälpa till vid analyser av hinder och möjligheter, säger Svante Axelsson.

Det är slående hur ambitiösa branscherna är, konstaterar han.

– Färdplanerna är ett kvitto på att näringslivet blivit mer offensivt.

Branscherna brukar vara mer tröga.

Men inte i arbetet mot fossilfrihet.

Man bejakar arbetet med att uppfylla det svenska målet.

Krävs tekniksprång En generell slutsats Svante Axelsson drar av de planer som hittills kommit in är att mycket handlar om hur man ska klara energibytet. Vad ska vi ha istället för fossila bränslen? Arbetet med ersättning i form av biodrivmedel och elektrifiering pågår. Det krävs olika tekniksprång för att klara av det. Stålindustrin, exempelvis, hävdar att man ska bli fossilfri med nuvarande teknik,

Viktigt när det kommer till att minska utsläppen av växthusgaser är att de tunga lastbilarna som främst kör på diesel byter till biodrivmedel, enligt åkerinäringens färdplan. Biodieseln som energimässigt är identisk med fossil diesel och heller inte kräver några förändringar i infrastruktur eller motorer kommer mer och mer.

Mellan 2010 och 2016 har utsläppen minskat med 25 procent tack vare biodrivmedel, trots ett ökat trafikarbete, framgår det av planen.

– Många färdplaner överlappar varandra. För bergmaterialbranschen handlar det mycket om hur snabbt man kan ersätta die-

KROSSORDET # 148

15

fossilfri industri

Fossilfri industri seln i maskiner och krossar med elektrifiering och biodrivmedel, säger Svante Axelsson.

Många pekar på kostnadsfrågan.

Hur ska Sverige gå mot fossilfrihet samtidigt som andra länder konkurrerar med lägre kostnader? Det är en internationell konkurrens som Sveriges politik och styrmedel inte råder över. Här är det viktigt, enligt Svante Axelsson, att offentliga upphandlare väljer klimatsmarta lösningar, inser att de får kosta mer och inte alltid väljer det billigaste.

– Färdplanerna ställer också krav på politiskt stöd och anslag för att företagen ska investera i miljövänligare produkter. Men det rör sig ändå om mindre summor än jag trodde.

Uppföljning och revidering Några av målen mot Fossilfritt Sverige är att 2030 ska energianvändningen vara 50 procent effektivare än 2005. 2030 ska trafiksektorns utsläpp av växthusgaser ha minskat med 70 procent jämfört med 2010. 2040 ska elproduktionen vara 100 procent förnybar. Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.

Projektet Fossilfritt Sverige ska rapportera sitt uppdrag till regeringen i slutet av 2020.

Svante Axelsson räknar med att ha fått in något tjugotal färdplaner från industrins företrädare innan dess.

– Vi ska följa upp arbetet med färdplanerna och revidera dem efterhand. De ska inte bli några hyllvärmare, försäkrar han.

•

16

KROSSORDET # 148

SBMI har startat arbetet med att ta fram färd­ planen för en fossilfri bergmaterialindustri.

VD Mårten Sohlman ser klimatomställningen som den största drivkraften för förändring i branschen de närmaste åren.

TEXT: HANS LUNDGREN

V

ägen till ett fossilfritt Sverige ska redovisas i så kal�lade färdplaner från olika branscher. Nio är klara och publicerades under april 2018: betongbranschen, bygg- och anläggningssektorn, cementbranschen, dagligvaruhandeln, flygbranschen, gruvoch mineralnäringen, skogsindustrin, stålindustrin och åkerinäringen.

Fler branscher är på gång, bland annat bergmaterialindustrin. SBMI in-

ledde arbetet i oktober med att utse en projekt- och referensgrupp.

Mårten Sohlman, VD för SBMI, ser klimatomställningen Fossilfritt Sverige 2045 som ett ambitiöst mål. Han menar att det inte är självklart att vi klarar målet. Det krävs en kraftsamling.

Vilka styrmedel?

– Politiken efterfrågar vilka förutsättningar som krävs för att branscher och företag ska kunna klara av målen, berättar han. Branschen får beskriva sina utvecklingsbehov och vad man behöver från politiken.

Vilka styrmedel krävs för att uppnå fossilfrihet? Det blir ett slags önskelista riktat till politikerna. Traditionellt upplever jag att många politiker har en övertro på enbart politiska styrmedel.

Men här visar de verkligen att de har förstått att företagen har en viktig roll i klimatomställningen och att vi behöver samverka för att klara målet.

Klimatomställningen inne­bär att både privatpersoner och företag måste ändra sina beteenden, konstaterar Mårten Sohlman.

– Många företag har redan kommit långt, andra behöver hjälp för att styra om och några kommer att tvingas.

Det innebär en dramatisk omställning för många, men vi måste få med alla. SBMI har en viktig roll i det arbetet, som en plattform för samarbete inom branschen. Vi kan skapa en

FOTO: RICKARD FORSBERG

TIDPLAN FÖR ARBETET MED BERGMATERIALBRANSCHENS FÄRDPLAN:

Under SBMIs branschdagar i Jönköping och Umeå berättade Mårten Sohlman om SBMIs styrelses beslut att ta fram en färdplan för en fossilfri bergmaterialindustri.

bred diskussion, sprida kunskap och peka på goda exempel. Vilka åtgärder kan göras redan nu? Hur kan vi hjälpa andra att ta första steget?

Mårten Sohlman vill inte föregå resultatet av arbetet med bergmaterialindustrins färdplan, som nyligen inletts. Men transporter, elektrifiering och logistik i täkt är några av de utmaningar som kommer att diskuteras i projektet.

– Förutsättningarna skiljer sig åt mellan olika regioner och olika affärsled i branschen. En stor del kan göras med befintlig teknik, det gäller bara att få ut det i produktionen.

Färdplanen innebär inte bara att hitta nya områden som är angelägna för en klimatomställning, utan det handlar också att fortsätta driva frågor som SBMI gjort i flera år. Vi börjar inte från noll. Det handlar om lokalisering av täkter, längre täkttillstånd och regelverk för cirkulära materialflöden.

– För att minska transportavstånden krävs vällokaliserade täkter och fungerande materialhantering. Det är viktigt med täkter nära stadsmiljöerna. Det kan möta motstånd från övriga samhället och privatpersoner om täkten ska få tillstånd. Men lyckas vi visa hur buller och damm från täkterna kan minska, minskar också motståndet.

SBMI vill sprida förståelse om nyttan och behovet av bergmaterialtillförsel i samhället. För branschen är det viktigt att få bra förutsättningar för ökad materialåtervinning av schaktmassor och asfalt. Behovet av täktmaterial är enormt. Entreprenadberg från stora tunnelbyggen måste användas på bästa sätt. I dag riskerar det att klassas som avfall, vilket är ett jätteproblem för återvinning. Både entreprenadberg och fräsasfalt bör betraktas som biprodukter, inte avfall, enligt SBMI.

Nytta och behov

Potentialen finns

Trösklarna för investeringar behöver sänkas så att företagen kan göra långsiktiga investeringar. Längre täkttillstånd är något som kan öka investeringsviljan, enligt Mårten Sohlman. Ett annat exempel är lokaliseringen av täkter.

Bygg- och anläggningssektorn, som redovisat sin färdplan, står för en femtedel av Sveriges klimatpåverkan.

Redan med befintlig teknik finns potential att i det närmaste halvera utsläppen till 2030, men för att sektorn

• Oktober 2018; projekt- och referensgrupp utses.

• Oktober-december 2018: sammanställning av relevant bakgrundslitteratur.

• 6 december 2018: workshop med projektgruppen. En preliminär beskrivning av utmaningar och hinder.

• 15 januari 2019: genomförande av en större workshop.

Bredda diskussionen i branschen, skapa förankring och delaktighet.

• Februari 2019: sammanställning av resultat i en rappor t och överlämna till ansvarig minister.

ska bli klimatneutral krävs teknikskiften och innovationer, framgår det av färdplanen.

– Bergmaterialindustrin är en del av bygg- och anläggningsbranschen.

Det de kommit fram till påverkar också oss. Vår plan blir mer branschspecifik på en tydligare detaljnivå, säger Mårten Sohlman.

Drivkraft för förändring Han ser klimatomställningen som den största drivkraften för förändring i branschen de närmaste åren.

– I mitt tidigare yrkesliv har jag jobbat mycket med klimatfrågor, som energieffektivisering exempelvis. Det är givetvis engagerande för mig att denna fråga seglat upp som en så stor fråga inom SBMIs verksamhet. Men det är viktigt att annat också får plats samtidigt, som arbetsmiljö, materialförsörjning, täkttillståndsprocessen och SBMIs kursverksamhet.

Målen som uttrycks i klimatlagen kan tyckas ligga långt bort i tiden.

Men 2030 när trafiksektorns utsläpp av växthusgaser ska ha minskat med 70 procent är bara tolv år bort.

– Omställningen kommer att ta tid.

Börjar vi inte i dag tar det ännu längre tid, säger Mårten Sohlman.

•

KROSSORDET # 148

17

0370-140 55 | krosskonsult.se

Kristofer Almén, Uthyrning Service

Mats Remnelid, Eftermarknad

Där det händer Genom korta beslutsvägar, nära engagerat samarbete och djup kunskap har vi lärt oss att det är där det händer slaget står när det gäller krossning- och sorteringsutrustning. Genom mer än 45 års erfarenhet har vi byggt upp en bred serviceorganisation och en stor uthyrningsflotta. Vår moderna anläggning rymmer en rejäl verkstad med ett stort urval reservdelar på hyllan. Allt i ett utmärkt geografiskt läge!

Vi vet att ett nära samarbete är lika viktigt vid ert dagliga arbete som när vi drar upp riktlinjerna för en effektiv ombyggnation av en stationär krossanläggning.

Vi sätter alltid säkerheten främst. Innan vi börjar jobba.

Vi är helt enkelt med – där det händer.

Försäljning

Uthyrning Service

Eftermarknad

A NDR E A S A L MÉ N, V D

K RIS T OF E R A L MÉ N

M AT S R E MNE L ID

070-626 01 22 andreas @ krosskonsult.se

070-618 01 22 kristofer @ krosskonsult.se

070-619 01 22 mats.r @ krosskonsult.se

elektrifiering

Eldrivna täkter När vi pratar om framtiden och vilka uppfinningar den innehåller glömmer vi ibland bort att den i många fall redan har anlänt. Den tekniska utvecklingen går i rasande takt. De svenska täkterna kan redan idag drivas med elektricitet.

Vad som behövs är helt enkelt kunskap, handlingskraft och kapital.

TEXT: NICLAS KINDVALL

S

Snabbt lönsamma

”

Sten Bergman exemplifierar med en bergtäkt som idag förbrukar 200 000 liter diesel per år i driften. Med eldrift skulle bränslekostnaderna sjunka från två miljoner kronor till ungefär 700 000 kronor, en sänkning med 65

procent. Utsläppet av växthusgaser skulle minska med 400 ton per årligen.

– En variant är att ansluta täkten till elnätet men varför inte också bygga upp ett smart batterilager kopplat till solcellslösningar. I teorin skulle en täkt kunna vara självförsörjande på el och även kunna sälja överskottsel tillbaka till det svenska energisystemet.

Han menar att de större täkterna snabbt skulle bli lönsamma, investeringskostnaderna går att räkna hem på kort tid. Dessutom är det möjligt att elbolagen är intresserade av att samarbeta med täktindustrin. Bolagen har ytor som bör vara lämpliga för installation av solceller.

elektrifierade lastfordon inom de närmaste åren. Utvecklingen inom automation, med självkörande bilar och fjärrövervakning måste också tas med i beräkningen.

– Det kommer att finnas tillgång till fordon som fossilfritt transporterar industrins produkter. Exempelvis till mellanlager nära storstäderna, något som blir mer attFOTO: RICKARD FORSBERG

ten Bergman, grundare av konsultföretaget StonePower som bland mycket annat arbetat för Världsbanken med elektrifieringsfrågor på den afrikanska landsbygden, menar att många av de saker gemene man idag betraktar som "science fiction" redan är verklighet.

– Den hållbara, fossilfria täkten är möjlig redan idag, berättar han. Tekniken finns men naturligtvis är det så att det behövs kapital för att möjliggöra omställningen. Och självklart måste branschen vara mogen och kanske behöver aktörerna se över sina affärsmodeller.

Självkörande lastbilar?

När det gäller batterier så driver fordonsindustrin på. Utvecklingen sker snabbt. Såväl Volvo som Scania drar igång projekt med fokus på

Den hållbara, fossilfria täkten är möjlig redan idag. Tekniken finns men naturligtvis är det så att det behövs kapital för att möjliggöra omställningen.

Sten Bergman

KROSSORDET # 148

19

elektrifiering

Solceller i täkten? Sten Bergman menar att ett smart batterilager kopplat till solcellslösningar skulle kunna göra täkten självförsörjande. Dessutom finns möjligheten att sälja överskottselen.

raktivt med ordentligt minskade utsläpp och mindre buller.

Sten Bergman menar att vi historiskt vant oss vid att tekniken utvecklas under relativt långa tidsrymder.

Det som sker nu har vi, i många fall, ännu inte hunnit med att fånga upp och omsätta i praktiken.

– Som bransch måste täktindustrin mogna för att kunna ta till sig det nya, säger Sten Bergman. Det krävs lyckade "case" att titta på och lära av.

Det kommer dessutom att behövas kapital för omställningen vilket kan vara en fråga för finansinstituten och staten.

En sak är dock säker, enligt Sten Bergman.

– Det går inte att stoppa utvecklingen utan industrin behöver följa med.

När hela samhället utvecklas mot fossilfrihet måste alla rätta in sig i ledet.

När lagkraven kommer har man som verksamhetsutövare inget val.

•

20

KROSSORDET # 148

Vilken värld vill vi ha? Omställningen till ett fossilfritt samhälle kräver att alla samhällets aktörer rättar in sig i ledet. Fossilfria täkter är ett steg på vägen mot en klimatsmartare planet.

Besök oss gärna på fredheim-maskin.se för att se fler produkter!

Intag: 1200x830mm

Motor: Volvo 13l/330 kWa

Krossenhet: Sandvik CJ412 ”1208”

Drift: Hybrid (eldrift), 63 amp uttag för drift tex sorterings

Matare: 6m3 med tvåstegsgrizzly

Garanti: 3 år/2000 h

Vikt: 69 ton

Sikt: 3-däcks hängsikt

Vikt: 60 ton

Intag: 215mm

Motor: Volvo 13l/500 kWa

Krossenhet: Sandvik CH440 Drift: Hybrid (eldrift) Matare: 8-10m3 med tvåstegsgrizzly

Garanti: 3 år/2000 h

AKTUELLA LEASINGERBJUDANDEN - 22.900 kr/mån - 0 kr kontantinsats - 36 mån - Garanterat restvärde - Max 1000 h / år

- 29.500 kr/mån - 0 kr kontantinsats - 36 mån - Garanterat restvärde - Max 1000 h / år

LEASA MASKINER VIA OSS! Tel: 054 120 400 Mail: info@fredheim-maskin.se

FÖRSÄLJNING – UTHYRNING – SERVICE Tel: 054 120 400 Mail: info@fredheim-maskin.se Webb: www.fredheim-maskin.se

Robert Andreasson och Roger Johansson på Bohus Bergsprängning AB gratuleras av Lars Eric Lindquist och Johan Swärd Transtronic AB till sina 2 installationer av Trimble DPS900 maskinstyrning.

Besök vår nya hemsida på www.transtronic.se

ÄLKOMMEN TILL VÄLKOMMEN VÄLKOMMEN TILL TILLSVERIGES SVERIGES SVERIGES TÖRSTA BLOCKSTENSPRODUCENT STÖRSTA STÖRSTA BLOCKSTENSPRODUCENT BLOCKSTENSPRODUCENT Swimpex Granite AB blir Scandinavian Stone.

Som Swimpex Swimpex Granite Granite AB AB blir blir Scandinavian Scandinavian Stone.

Stone.

Som Som Sveriges största blockstensproducent, med tolv egna Sveriges Sveriges största största blockstensproducent, blockstensproducent, med med tolv tolv egna egna svenska svenska stenbrott, stenbrott, kan kan vi erbjuda erbjuda dig dig allt allt från från hållbart hållbart svenska stenbrott, kan vivierbjuda allt från hållbart bruten bruten blockstensråvara blockstensråvara tilltill bergmaterial bergmaterial för för ballast. ballast.

På På bruten blockstensråvara till bergmaterial för ballast.

På köpet köpet får du flexibel flexibel service service och och kunskap kunskap som som skapar skapar köpet fårfår du fldu exibel service och kunskap som skapar värde, värde, allt allt levererat levererat med med hög hög skandinavisk skandinavisk kvalitet. kvalitet. värde, allt levererat med hög skandinavisk kvalitet.

ViVi kallar kallar det det QUALITY QUALITY BYBY NATURE. NATURE.

Vi kallar det QUALITY BY NATURE.

scandinavianstone.com scandinavianstone.com

dinavianstone.com

Phone Phone +46+46 [0] [0] 44-732 44-732 50 50 info@scandinavianstone.com info@scandinavianstone.com

Phone +46 [0] 44-732 50 info@scandinavianstone.com

elektrifiering

electric site

Elektriskt experiment

Elektrisk framtid

Sedan 2015 har Volvo, tillsammans med flera andra Electric Site. Under aktörer, drivit projekte vägen har man gjort t flera framsteg men tänka om på några också tvingats områden. Stenkoll besöker Eskilstun en elektrifierad a för att få veta och automatiserad hur täkt kan fungera i framtiden.

EQUIPMENT

TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: VOLVO CONSTRUCTIO N

I

”

en av Volvo Construction EquipMen vi börjar från ments verkstäder början. står hybrid– Vi ser helt klart hjullastaren LX01 ett teknikskifte tillsammans framför oss, säger med den självkörande Johan Sjöberg, tekdumpern nisk specialist inom HX01. Den sistnämnda site automation ska strax ut på Volvo. på ytterligare en körning i Volvos eget inhägnade testområde Han jämför med teknikskiften som strax utanför andra industrier Eskilstuna. De gjort tidigare. båda maskinerna är vitala delar i Electric – Ta till exempel hamnindustrin Site-projektet, som i början av som inledningsvis 1900-talet inte till största delen var särskilt effektiv. handlade om elektrifiering Allt gods som skulle men där skeppas hade olika automation med tiden tagit storlekar och det fanns inga system re plats. Volvo konstaterar allt störsom effektiviserad att för att e lastningen. Vilket nå maximala effekter, gjorde att ett fartyg och tillbringade väldigt största möjliga besparingar därmed mycket tid vid kaj istället för att nomiskt som miljömässigt, såväl ekofaktiskt transportera krävs att lasten till destinationen man tar ett större grepp och funde. rar över hur man Det stora teknikskiftet driver hela täkten. i hamnindustrin kom när man Inte bara varifrån maskinerna får beslutade sig för sin att standardisera energiförsörjning. . Numera lastas den Johan Sjöberg överväldigande majoriteten av allt gods i standardisera de containers som fungerar i stora med hjälp av genomtänkta drag på samma logistiska sätt som det gjort i många system placeras på rätt fartyg. Allt år. för att tiden ett fartyg Han menar att flera saker samspeligger i hamn ska lar och möjliggör vara kortast möjliga. ett tankemässigt och tekniskt språng.

Tankar och tekniksprå – Dels tittar vi mer och mer på hur ng vi arbetar, gör vi Johan Sjöberg menar att täktinduverkligen rätt saker på rätt sätt? Och strin nu är redo dels så påverkas för ett liknande tekvi alla förstås av omvärlden. nikskifte.

Vi ser på tv och läser tidningar, – När man tittar om självkörande på vår bransch Johan Sjöberg har så bilar och liknande. det inte hänt så Den marknad som jättemycket, det vi riktar oss till har börjat intressera

När man tittar på bransch så har det vår inte hänt så jättemycket, det fungerar i stora drag på samma sätt som det gjort i många år.

12

KROSSORDET # 143

HX01-prototypen

lastar 2,5 gånger sin

egen vikt.

sig för de här frågorna på ett helt annat sätt än tidigare.

Electric Site var från början ett projekt med stort fokus på elektrifiering .

– Vi gjorde en förstudie tillsammans med Skanska och upptäckte då att vi inte kunde nå den grad av elektrifiering vi siktade på utan att också automatisera . Vilket i sin tur ledde till att vi behövde involvera hela arbetsplatsen s flöden.

Jämnt flöde bäst

I förstudien arbetade Volvo, efter flera studiebesök, med en modell av en typisk täkt där en grävare matar en mobil primärkross och det krossade materialet sedan lastas på truckar och körs till sekundärkrossen.

I exemplet leder olika produktionskapacitet på krossarna och hur truckarna körs till att mycket material släpps ner på marken direkt under primärkrosse n och sedan flyttas till mellanlager. För en täkt som producerar 1–1,5 miljoner ton material om året betyder det att man förbrukar runt en halv miljon liter diesel årligen. Det optimala vore förstås att i stället skapa ett flöde från berg till färdig produkt med så få stopp och mellanlager som möjligt.

Något som dessutom skulle spara både pengar och miljö.

– I det skedet gick vi in i det skarpa pro-

Enligt Volvos kalkyler minskar täkten i det nedre exemplet koldioxidutsläp till sekundärkrosse n med 95 % och den pen fram totala driftkostnaden med 25 %.

KROSSORDET # 143

Stenkoll nummer

2 2017.

Skanska och Volvo har under hösten 2018 genomfört ett tio veckor långt test med el­drivna grävmaskiner, hjullastare och dumpers, de sistnämnda självkörande, i bergtäkten Vikan utanför Göteborg. Forskningsprojektet har som mål att skapa världens första klimatneutrala bergtäkt.

TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: MÅRTEN SOHLMAN

S

tenkoll skrev om Electric Site redan under våren 2017. Då hade projektet pågått i några år, från början med stort fokus på elektrifiering. Under resan har sedan flera framsteg gjorts men aktörerna har också tvingats tänka om på några områden. Electric Site var från början (och är förstås fortfarande) ett projekt med stort fokus på elektrifiering. Men man upptäckte att det inte gick att nå den önskade graden av elektrifiering utan att också auto-

matisera, framförallt när det gällde transporterna av material mellan primärkross och sekundärkross. Lösningen blev ett system med flera små förarlösa dumpers. Dessa har relativt små batterier som laddas ofta och kan lasta 2,5 gång sin egen vikt.

Förutom att elektrifiera transporterna i täkten innebär Electric Site också att grävare och primärkross ansluts med sladd till elnätet. I Vikan är även den fasta krossen, som matas med material från de autonoma dum-

prarna eldriven. Totalt hoppas projektet kunna bevisa att det är möjligt att minska koldioxidutsläppen med 95 % och den totala driftkostnaden med 25 % i den specifika processen. Detta genom att ändra de traditionella arbetssätten, inte enbart genom att byta energislag från diesel till el.

I slutet av augusti inleddes alltså en tioveckorsperiod av tester där ambitionen var att systemet skulle leverera en produktion som matchar den ordinarie utrustningen i Vikan-täk-

KROSSORDET # 148

23

13

elektrifiering

Joakim Käpynen, produktionsledare på Vikan Kross, och Andreas Sunesson, projektledare för Electric Site.

ten. Skanskas projektledare Andreas Sunesson är, halvvägs in i de tio testveckorna, nöjd med resultaten hittills.

– Jag har varit inblandad i projektet redan från starten och det känns verkligen härligt att se tankarna omsatta i praktik. Testerna fortskrider enligt vår planering men självklart har inte allt gått helt smärtfritt.

Andreas Sunesson poängterar att Electric Site är ett forskningsprojekt med väldigt hög ambitionsnivå och med helt ny teknik. De prototyper som används är forskningsprojekt i sig själva och ska dessutom interagera med varandra.

”

Electric Site är ett forskningsprojekt med väldigt hög ambitionsnivå.

24

KROSSORDET # 148

Andreas Sunesson

– Svårighetsgraden är hög, konstaterar han. Maskinerna i sig ska fungera som det är tänkt och ovanpå det ingår de i ett nyutvecklat site-management-system. De senaste veckorna har vi kommit upp i kapacitet och nu kan vi se att det verkligen fungerar.

några beslut om framtiden för Electric Site tas.

– Det är naturligtvis det enda rimliga sättet att gå vidare, avslutar Andreas Sunesson. Först när testveckorna är över och vi utvärderat resultaten kan vi se hur nästa steg ska utformas.

•

Säkrare och bättre arbetsmiljö Andreas Sunesson tillägger att man heller inte kan fokusera enbart på de minskade utsläppen och den lägre driftskostnaden.

– Vi får inte glömma att Electric Site innebär bättre arbetsmiljö och större säkerhet. Även i de delarna stämmer projektet väl in på Skanskas värderingar och gör det väldigt viktigt för oss att arbeta med.

Den 21 november, en knapp vecka efter att detta nummer av Stenkoll kommit ut redovisar projektgruppen initiala resultat och tankar från testveckorna. Därefter kommer en grundlig utvärdering att genomföras innan

ELECTRIC SITE Forskningsprojektet har pågått sedan 2015. Efter höstens skarpa testveckor sker en noggrann utvärdering innan man bestämmer nästa steg.

Budget: 203 miljoner kronor Samarbetspartners: Volvo Construction Equipment Skanska Energimyndigheten Linköpings universitet Mälardalens högskola

A WIRTGEN GROUP COMPANY

EFFEKTIVITET MÖTER PRECISION. MOBISCREEN MS 953 EVO

EXTREMT NOGGRANN SORTERING FÖR EN SLUTPRODUKT MED HÖGSTA KVALITET. MOBISCREEN MS 953 EVO siktanläggning utmärker sig med sina många användningsmöjligheter, utmärkta transportegenskaper, snabb uppställning och effektiv drift. Denna mobila siktanläggning med tre däck har en generöst dimensionerad siktlåda med en siktyta på 9,5 m², vilket ger effektiv materialsortering och noggranna resultat i alla lägen. Precision kombinerad med högsta produktivitet – oberoende av vilket material du arbetar med, sten, sand, berg eller återvinning. www.wirtgen-group.com/sweden WIRTGEN SWEDEN · Försäljning 0472–100 91 · Service 0472–162 48 · Reservdelar 0472–139 39 · info.sweden@wirtgen-group.com

Komplett sortiment av siktmedia

Vår historia och tradition gör att vi kan tillverka hantverksmässiga produkter

högsta kvalitet

– med all den av service som våra kunder är i behov av.

allt är möjligt.

Oavsett hur våra kunders behov

Vi är övertygade om att

ser ut har vi ambitioner att finna lösningar som fungerar.

Peterson & Duhr

På är vi nyfikna på framtiden och måna om att hela tiden utvecklas. På det sättet kan vi svara upp mot kundens behov när det gäller service, priser och snabba leveranser.

Vi är kanske inte störst – men strävar efter att vara

Försäljning: Lars Bjärsholm 070-8118297

bäst.

Niklas Rickan 070-8723330

www.peterson-duhr.se

Tel: 0371-150 35

materialhantering

Cirkulära visioner I Sveriges storstadsregioner består runt en fjärdedel av alla godstrans­porter av jord och berg. Dessa bidrar till en knapp tredjedel av den samlade mängden koldioxidutsläpp från den tunga trafiken. En mer cirkulär materialhantering skulle förbättra för både entreprenörer och miljö.

TEXT: NICLAS KINDVALL

U

”

tvecklingsföretaget Ecoloop är specialister på att driva processer för effektivare resurshantering. Ett aktuellt projekt handlar om hur framtidens materialförsörjning i storstadsregionerna skulle kunna fungera på ett effektivare och miljövänligare sätt.

Många stora infrastrukturprojekt,

Den här sortens verk­ samheter bullrar och dammar, vi behöver hitta ny teknik för att minska påverkan.

Kristina Lundberg

som exempelvis Förbifarten i Stockholm, genererar stora mängder materialmassor av olika slag; varav många redan är eller kan omvandlas till eftertraktade råvaror. Det kan handla om bergmassor, grus och sand eller morän av god kvalitet. Problemet är att det ofta saknas platser som kan ta emot, förädla och lagerhålla produkterna. Följden blir att massorna behöver transporteras långa sträckor, negativt både ur miljömässig och ekonomisk synvinkel.

– Samhället behöver temporära återvinningsytor i tätortsnära lägen, säger Kristina Lundberg, projektledare på Ecoloop. Problemet är förstås att hitta dessa ytor och reservera dem för den här uppgiften.

Det behövs helt enkelt strategier

och en samverkan mellan myndigheter och entreprenörer. Kommunerna måste inse vikten av sådana ytor och entreprenörerna, exempelvis bergmaterialbranschen, behöver hitta fungerande affärsmodeller. Minskade transporter i hela kedjan, ökad återvinning och nära till kunderna som efterfrågar materialet är potentiella vinster med ett fungerande system.

Tillfälliga ytor

FOTO: SBMI

Ecoloop har utvecklat ett verktyg – Optimass – med vilket det går att räkna på hur mycket material som behövs framöver och var den största efterfrågan kommer att finnas.

– Naturligtvis blir prognoserna osäkrare ju längre fram vi kommer men det går absolut att förutsäga var materialbehovet kommer vara störst, säger Kristina Lundberg. Och det är precis i de områdena som återvinningsytor behöver etableras. Ytor som tillfälligt uppstår för uppgradering och återvinning av material.

Hon exemplifierar med vår östra granne Finland där man i Helsingforsregionen utarbetat en handlingsplan när det gäller just återvinningsplatser för massor. Planen sträcker sig ända fram till år 2050.

– Det är förstås svårt att jämföra mellan länder men det projektet är en fingervisning om vad som faktiskt är möjligt.

Ny teknik viktig

Tätortsnära verksamheter betyder minskade transporter, ökad återvinning och nära till kunderna.

26

KROSSORDET # 148

Det är förstås inte alldeles enkelt att etablera den här typen av verksamheter på de platser där de miljömässiga och logistiska vinsterna är som störst.

För att dra maximal nytta av cirkulära materialflöden behöver återvin-

Hitta sätt för samverkan Tekniken behöver alltså finnas där men än viktigare, åtminstone i nuläget, är att sätta i gång med att planera framtiden.

– Som vi ser det är det kommunerna som måste komma i gång med processen att hitta återvinningsytor och möjliggöra för entreprenörer att driva

FOTO: RICKARD FORSBERG

ningsytorna placeras där de stora projekten pågår, i närheten av människor och bostäder.

– Ny teknik är en viktig aspekt, säger Kristina Lundberg. Stora delar av den här sortens verksamheter bullrar och dammar, vi behöver hitta nya sätt för att minska påverkan. Elektrifiering är en av nycklarna.

verksamheten. Myndigheterna och företagen behöver hitta ett bra sätt för samverkan, något man lyckats med i några fall. Men naturligtvis är det en lång process, därför är det viktigt att den inleds så snart som möjligt. Helst nu!

•

”

Samhället behöver temporära åter­ vinningsytor i tätortsnära lägen

Kristina Lundberg

MRM LAB i LULEÅ och STOCKHOLM

Har ni frågor?

Våra två lab inhyser såväl väglaboratorium som geotekniklaboratorium.

Utöver labben har vi i Stockholm också vår geolog som snabbt kan ge oss en extra dimension vad gäller bergkvalité och mineralogi.

Laboratorierna är bemannade med erfaren personal , använder ny modern utrustning, vilket tillsammans gör att vi kan erbjuda snabba resultat med hög kvalité så som:

Vi kan hjälpa er med ackrediterade analyser för upprätthållande av CE-märkning såväl som analyser för den dagliga produktionen.

Våra lokaler i Stockholm ligger på Tavastgatan 34, nära Mariatorget.

Vill ni ha hjälp med hämtning av prover så erbjuder vi även det.

• Ballastanalyser som t.ex. LA, micro-Deval, siktningar och kulkvarnsanalyser.

Våra lokaler i Luleå ligger på Gammelstadsvägen 5D.

• geotekniska analyser innefattande hållfasthetsparametrar, deformationsparametrar, klassificering, konsistensgränser m.m.

Läs mer om våra tjänster, laboratorier och erfarenheter på mrm.se

• Geologiska analyser som petrografier, glimmerhalt, radonmätning m.m.

Kontakta gärna vår marknadsansvarige för Stockholm Per Samuelsson Telefon 076-864 04 64

www.mrm.se

ballast till betong

Behövs nya täkter?

I takt med att naturgrusproduktionen fasas ut blir efterfrågan på bra ersättande ballast för tillverkning av betong allt större. Det ställs andra krav på betongballast jämfört med ballast för asfalt och bär- och slitlager i vägar. Samtidigt är de flesta täkter i Sverige etablerade på platser med bergarter mer lämpliga för det senare användningsområdet.

TEXT: NICLAS KINDVALL ILLUSTRATION: EVA EDBERG

B

ehovet av bergmaterial kommer inte att minska. Det råder inget tvivel om att en ökande befolkning, stora satsningar på infrastruktur och ett ökat bostadsbyggande kräver mycket ballast. Inte minst för betong, som traditionellt och även fortfarande i

FOTO: RICKARD FORSBERG

Bra kornkurva krävs

”

Det optimala vore bergtäkter specialiserade på produktion av ballast för betong, i anslutning till tätortsnära betongstationer.

28

hög grad tillverkas med naturgrus som huvudsaklig ingrediens för den finkornigare delen av betongballasten.

– Vi kommer att behöva mycket betong framöver, säger Thomas Eliasson, geolog på SGU. Det faktumet tillsammans med att användandet av naturgrus ska minska och att det i vissa regioner är ont om naturgrusförekomster gör att krossat berg i framtiden i allt högre grad kommer att ersätta naturgrus i finballast.

KROSSORDET # 148

Thomas Eliasson

Det finns dock flera utmaningar för bergmaterialindustrin, och samhället, att ta sig an. Alla bergarter är nämligen inte optimala för betongtillverkning. Den bästa betongen, med bra flytegenskaper och styrka, innehåller en så liten andel cement som möjligt.

För att uppnå detta krävs ballast med runda eller kubiska korn, egenskaper som naturgruset redan har.

Ballast från krossat berg kan behöva bearbetas för att efterlikna naturgrus.

– Krossberg har generellt fler kantiga och flakiga partiklar jämfört med naturgrus, säger Thomas Eliasson.

Vilket innebär att åtgången av cement ökar.

Det är vanligen förekomsten av höga halter av flakiga glimmermineral som ger problem när vissa bergarter krossas. Det optimala vore därför bergtäkter specialiserade på produk-

tion av ballast för betong, i anslutning till tätortsnära betongstationer – där behovet av betong är störst. Det sistnämnda inte minst för att minska transportbehoven. Dessa täkter skulle då kunna placeras där lämplig bergart finns, till exempel en granit med lågt innehåll av glimmer.

Motstående intressen – Naturligtvis vore det scenariot lämpligt, åtminstone om man bara beaktar behovet, säger Thomas Eliasson. Men det finns förstås också motstående intressen i samhället. Tätortsnära täkter kan innebära ökade problem med exempelvis buller och damm.

Det kommer att krävas ordentlig planering om ett sådant scenario ska bli verklighet, menar Thomas Eliasson. Och att man på det stadiet är noga med att undersöka de geologiska förutsättningarna, för att hitta rätt berg.

•

LÄS OCKSÅ Nya täkter för betongballast – motiv av Björn Lagerblad. Dokumentet finns på SBMIs hemsida under fliken

Info/Råd/Handböcker ➔ Täkttillstånd, Miljö, Hänsyn

KROSSORDET # 148

29

branschdagar

Framtidens berg

30

KROSSORDET # 148

materialindustri

Både i Jönköping och, som här, i Umeå användes mentimeter-systemet för snabba kommentarer från konferensdeltagarna.

SBMIs höstsamlingar i Jönköping och Umeå bjöd på tankar, idéer och framtidsspaningar inom vitt skilda områden. Några av branschdagarnas teman var att lära av andra branscher, arbetsmiljö, materialförsörjning, klimatomställning och hållbar samhällsutveckling.

TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: RICKARD FORSBERG OCH SBMI

KROSSORDET # 148

31

branschdagar

SBMI på scenen

Erica Nobel, Jönköping

B

ranschnytta. Det är vad det handlar om, fastslog SBMIs VD Mårten Sohlman i sitt inledningsanförande. Dessförinnan hade han tillsammans med SBMIs vice ordförande Jonas Johansson från Nybrogrus hälsat alla välkomna, med en extra varm hälsning till de myndighetsrepresentanter och studenter som fanns på plats. Han efterlyste också feedback från deltagarna, såväl efter branschdagen som under dagens lopp. Tack vare mentimeter-systemet gavs möjligheten till kommentarer och frågor i realtid under konferensen. Är programpunkterna de rätta? Saknas viktiga frågor av betydelse för branschen? Medlemmarnas åsikter är viktiga för hur SBMI ska arbeta framöver.

Under förmiddagspasset, som till stor del berörde frågor av juridisk art, var Erica Nobel från Advokatfirman Delphi moderator. I Umeå hade Tove Andersson från Setterwalls Advokatbyrå denna roll.

”

Efterbehandling Förste talare från scenen var land-

Det enda jag vet när jag skissar upp ett möjligt framtida område är att så här blir det aldrig.

32

KROSSORDET # 148

Lars Wikström

skapsarkitekten Lars Wikström och hans ämne var efterbehandling av avslutade täkter. Wikström menade att han varit verksam ända sedan efterbehandling bara handlade om att skydda landskapsbilden och i princip försöka återställa till en miljö som liknade den innan verksamheten inletts. Tack och lov har man i många fall tänkt om. Unika miljöer kan skapas med överkomliga insatser. Miljöer som är till stor glädje för flora, fauna och människor. Han visade upp ett flertal exempel på lyckade efterbehandlingar, i många fall genomförda utan att alltför stora insatser från verksamhetsutövarna varit nödvändiga. Endast fantasin sätter gränserna

för vad som kan göras, menade Lars Wikström. Varje problem innebär också nya möjligheter om man tänker på nya sätt.

Lars Wikström uppmanade till visioner, gärna tidigt under en verksamhets aktiva år. Det handlar om att se de lokala förutsättningarna och använda sig av enkla och kostnadseffektiva åtgärder.

Finns det en plan finns nämligen också möjligheten att improvisera.

"Det enda jag vet när jag skissar upp ett möjlig framtida område är att så här blir det aldrig", konstaterade han och lockade till skratt.

Lars Wikström poängterade också vikten av planer och visioner men för-

Tove Andersson, Umeå

tydligade samtidigt vikten av att inte gå ned på detaljnivå på ett alltför tidigt stadium. Trots goda idéer är det i slutändan markägaren som bestämmer hur det ska bli.

Ömsesidig hänsyn Kan pilgrimsfalkar häcka i täkten under pågående verksamhet? Är det överhuvudtaget möjligt att som täkt samexistera? Uppenbarligen kan svaret vara ja på båda frågorna. I den film som utgjorde dagens andra punkt visades två exempel på hur täktverksamhet och häckning kan kombineras, åtminstone i de täkter i Västsverige där NCC och Swerock får falkbesök varje år. I filmen framträ-

der Peter Lindberg, Göteborgs universitet och Morgan Johansson, Onsala Biokonsult tillsammans med NCCs Katarina van Berlekom och Swerocks Niklas Osvaldsson. I båda fallen har verksamheterna kunnat fortsätta i stor utsträckning, tack vare att man visar fåglarna hänsyn. Man arbetar också i nära kontakt med Länsstyrelsen. Läs mer om rovfåglar i täkten på sidorna 46–47 i detta nummer av Stenkoll.

Gissa eller mäta? ÅFs Pär Wigholm fanns på plats för att tala om impulsljud. I några aktuella domar har Mark- och Miljödomstolen nämligen skärpt bullervillkoren

”

Kan pilgrimsfalkar häcka i täkten under pågående täktverksamhet? Är det över­huvudtaget möjligt att som täkt samexistera?

i givna tillstånd. Vad betyder det för branschen? Pär Wigholm redde ut begreppen och kom dessutom med förslag på hur man skulle kunna komma till rätta med problemet. Läs mer om impulsljud på sidorna 44–45 i tidningen.

Ner i gruvan

Pär Wigholm, Jönköping och Umeå

Erik Lindblom, Jönköping

Bergmaterialindustrin och gruvindustrin har många beröringspunkter.

Till höstens branschdagar hade SBMI därför bjudit in Erik Lindblom från IVL Svenska Miljöinstitutet (i Umeå höll Erik Strandberg samma presentation) som berättade om erfarenheterna från det som kallas Gruvdialogen.

Den är en process som inleddes 2014 med bakgrund i att Naturvårdsverket 2011 överklagade LKABs tillstånd för brytning i Svappavaara.

Gruvdialogen var ett försök att bjuda in relevanta aktörer för att tillsammans diskutera fram hur miljöprövningen av gruvverksamhet skulle kunna förbättras. IVL fungerade som

KROSSORDET # 148

33

branschdagar

Kerstin Brinnen, Jönköping ledare av dialoggruppen där exempelvis gruvbolagen, SGU, Naturvårdsverket, SveMin och Länsstyrelsen i Västerbotten ingick. Man identifierade och prioriterade ett antal svar på hur miljöprövningen av svenska gruvor kunde förbättras. Högst prioritet gavs ett försök till samsyn kring vilket prövningsunderlag som krävs för att beskriva utsläpp till ytvatten från

Flera leverantörer fanns på plats under branschdagarna.Var och en fick möjlighet att kort berätta om det senaste.

gruvverksamhet. Efter tre års arbete finns nu ett utkast till en handledning i ämnet.

Erik Lindblom poängterade att framgångsfaktorerna i en lyckad dialog handlar om kompromissutrymme, förtroende, respekt och vilja att se frågan även ur andra aktörers perspektiv. Nu återstår att se om handledningen får praktiskt genomslag i

någon framgångsrik ny gruvetablering.

Effektivare process SveMins branschjurist Kerstin Brinnen fortsatte på gruvtemat genom att berätta om hur SveMin arbetar för effektivare tillståndsprocesser. Framförallt handlar det om att förutsägbarheten behöver bli bättre. Hon berättade också att det inte under de senaste tio åren getts tillstånd till brytning utanför de redan etablerade områdena. Bland annat därför har SveMin tagit initiativ till ett eget projekt för att försöka identifiera problem i processerna.

Den sista punkten före lunchen bestod i att de närvarande leverantörerna, med utställningar i foajen, fick komma upp på scenen för att kort berätta om sin verksamhet och välkomna till en pratstund under pauserna. Totalt nio representanter fanns på plats i Jönköping. Denna programpunkt uppskattades av både utställare och publik.

Helkrossat från nya täkter Efter lunchen och det obligatoriska minglet över kaffepannorna samlades åter alla deltagare för att lyssna till SGUs Thomas Eliasson. Dennes föredrag fokuserade på helkrossad ballast för betongtillverkning. Kommer vi i framtiden att behöva fler täkter för framställningen av ballast till betong?

Kommer tillstånd att ges för täkter där berget är särskilt lämpligt för just

34

KROSSORDET # 148

ALLA NER PRESENTATIO hittar du på å rna p medlemssido SBMI.SE

Thomas Eliasson, Jönköping och Umeå

Ola Wik, Jönköping och Umeå

detta användningsområde? Dessa och fler frågor försökte Eliasson svara på.

Läs mer om helkrossad ballast till betong på sidorna 28–29.

Avfallsfrågan Miljökemisten Ola Wik från ÅF hade fått i uppdrag att försöka klargöra

utvecklingen i återvinningsfrågan när det gäller betong och asfalt från rivningsprojekt.

Naturvårdsverket har i uppdrag att försöka utarbeta enklare regler för avfallsåtervinning, EU säger att 70 procent av allt icke-farligt bygg- och rivningsavfall ska återvinnas år 2020. Den målsätt-

ningen kommer dock inte att uppnås om den exkluderar återvinningen av asfalt och krossad betong, enligt en nordisk utredning från 2014. De tekniska kvalitetskraven finns redan på plats för en effektivare återvinning men miljökriterierna har Sverige inte hunnit med, menade Ola Wik. Däre-

Din leverantörav avslitgods slitgods &reservdelar reservdelar Din av slitgods Din leverantör av slitgods reservdelar Leverantör &&reservdelar Svedala siktar & Matare Vi lagerför och tillverkar slit- och reservdelar till Svedala siktar och matare.

Vänligen ring: Lennart Arell, 0278-408 29 Hel och delrenoveringar krossar.

Egen Egen tillverkning tillverkningi imodern modernverkstad verkstad

Egen tillverkning i modern verkstad

Tel: 0240-376 10 Fax: 63 Tel: 0240-376 Fax:0240-376 0240-376 63 Tel:10 0240-376 10 E-mail: info@swemas.com E-mail: info@swemas.com Tel: 0240-376 10 Fax: 0240-376 63 E-mail: Normansväg 2, 771info@swemas.com Normansväg 2, 77194 94Ludvika Ludvika E-mail: info@swemas.com Normansväg 2, 771 94 Ludvika www.swemas.com www.swemas.com Normansväg 2, 771 94 Ludvika www.swemas.com

www.swemas.com

Lennart Arell 0240-799 65 Peter Svensson 0240-799 68 Carina Dahlström 0240-799 64 Johan Nordlund 0240-47 91 90 Nu även med reservdelslager i Bålsta

branschdagar branschdag

Christian Skarman, Jönköping och Umeå

Tove Andersson och Mårten Sohlman, Umeå

mot har många andra länder, som Tyskland och Storbritannien liksom våra nordiska grannländer tagit fram regelverk och kriterier för underlätta återvinningen. Utan risk för negativa miljöeffekter.

Ola Wik drar slutsatsen att upparbetad asfalt och krossad betong är välkända material med hög teknisk prestanda där det tekniska ramverket redan finns på plats med kompetenskrav och prestandakrav. Han menar

”

Niklas Nilsson, Umeå

Utgångspunkten för den nya modellen är att den ska vara enklare att förstå, transparent och gemensam för kommunerna.

36

KROSSORDET # 148

också att återvinning vid tillståndsgivna täkter, materialterminaler och asfaltsverk borde omfattas av allmänna regler som undantar dessa från tillståndsplikten. Ola Wik uppmanade också Naturvårdsverket att plocka ut det bästa av miljökriterierna från andra länder. Praktiken bör styra utformningen av regelverket och inte tvärt om.

SKL föreslår ny taxa Därefter var det dags för Thomas Hammarlund från Härryda kommun.

Presentationen gick under namnet "Ny tillsynstaxa – vad får vi för pengarna?" och rörde SKLs nya förslag.

Utgångspunkten för arbetet, som Thomas Hammarlund deltagit i, är att hitta en modell som är enklare att förstå och mindre arbetskrävande för tillsynsmyndigheterna. Dessutom ska den nya modellen helst vara tydlig för verksamhetsutövarna, de ska helt enkelt veta vad de betalar för. I Umeå höll NCCs Niklas Nilsson presentationen. Läs mer på sidorna 42–43 i Stenkoll.

Materialbehov och täkter När Thomas Hammarlund lämnade scenen så lämnade han också plats för en omsvängning i branschdagens ämnesval. Under eftermiddagen bereddes stor plats för en av de viktigaste frågorna för industrin, nämligen hur den framtida materialförsörjningen

ska säkras samtidigt som hela samhället behöver ställa om till en hållbar och fossilfri framtid. Både i produktionsledet och i transportsektorn.

Blocket inleddes av Christian Skarman från Sweco med en spännande exposé över befolkningsutvecklingen i Sverige och de prognoser som ligger till grund för samhällsbyggandet.

Skarman trollband deltagarna och visade flera intressanta grafer, exempelvis barnafödandet över tid och kommunernas nettoinflyttning där han lät publiken gissa sig fram till orsakerna för toppar och dalar i kurvorna. Ganska enkelt gick det att utläsa hur stora årskullar under några år resulterade i ökad efterfrågan på exempelvis bostäder ett antal år senare.

Trenden kan i viss mån följas även i kurvan över efterfrågan på bergmaterial genom åren. Miljonprogrammen syns till exempel tydligt i efterfrågan.

Christian Skarman framhöll vad han kallade "regionförstoring" som en viktig samtidstrend; hur storstadsområdenas utbredning, med större pendlingsavstånd, påverkar infrastrukturinvesteringarna och därmed efterfrågan på ballast.

Skarman förutspådde en ökning av efterfrågan på byggmaterial de närmaste åren då baby boom-barnen från slutet av 1980-talet och början 1990-talet bildar familj. På lite längre sikt räknar Sweco med en liknande utveckling kring 2040 eftersom bar-

ALLA NER E PRES NTATIO hittar du på å rna p medlemssido SBMI.SE

Kristina Lundberg, Jönköping och Umeå

nafödandet väntas nå ytterligare en topp runt 2020.

Ny väg och järnväg Trafikverket är en tongivande och viktig beställare av bergmaterial till sina projekt. SBMIs Mårten Sohlman visade verkets egen presentation från de nyss genomförda regionala leverantörsdagarna. Den som är nyfiken rekommenderades ett besök på Trafikverkets hemsida för att söka information om aktuella projekt. Under fliken ”för dig i branschen” finns omfattande information som är användbar för kort- och långsiktig planering av verksamhet och materialbehov för infrastrukturprojekt. SBMIs medlemmar kan ladda ner Trafikverkets presentation från hemsidan under

Mårten Sohlman och Sten Bergman

rubriken Konferensdokumentation.

Detsamma gäller givetvis samtliga föredragshållares bilder från branschdagen. I många fall inkluderar dessa också ytterligare bilder som inte visades på branschdagen då tiden för föredragen är begränsad.

Öka återvinningen Frågan kring framtidens materialförsörjning fortsatte med nästa föredragshållare Kristina Lundberg från Ecoloop. Hur ska behovet av ballast kunna tryggas i storstadsnära områden – där behovet ofta är som störst men där det ofta också är långt till lämpliga täkter med långa transporter som resultat. Ett förslag till lösning är att etablera cirkulära flöden och skapa storstadsnära utrymmen

för återvinning och lagring av material. Läs mer på sidorna 26–27.

Film om vatten Efter kaffepausen, som blev ytterligare ett tillfälle för deltagarna att träffa kollegor och prata med utställarna, fick hållbarhetstemat även omfatta hållbara vägar som inte går sönder – i form av ännu en SBMI-producerad film. Filmen handlar om bättre bäroch förstärkningslager med hjälp av vatten. Via filmduken besöktes NCCs väglaboratorium i Upplands-Väsby där Folke Johansson berättade om fördelarna med att vattna ballasten.

Förutom de uppenbara, en bättre arbetsmiljö och minskad risk för damm och fallande material från lastbilarna, påpekade han att ett fuktat material beter sig bättre vid anläggandet av vägar. Det är lättare att packa och risken för separation är betydligt mindre, finmaterialet hålls på plats på samma sätt som bitumen sköter den detaljen i asfaltstillverkning. Inloggade SBMImedlemmar kan se filmen på hemsidan under Konferensdokumentation.

Fossilfri framtid SBMIs styrelse har tagit beslut om att SBMI, liksom ett flertal andra branscher, ska ta fram en färdplan för en fossilfri bergmaterialindustri. Läs mer på sidorna 12–16 om initiativet Fossilfritt Sverige och om hur SBMI ska ta fram branschens färdplan.

KROSSORDET # 148

37

branschdagar

Hallå där Mårten Sohlman, VD för SBMI Hur upplevde du dina första branschdagar som vd för SBMI? Eller helt enkelt den klassiska sportfrågan: hur känns det?

– Jag känner mig väldigt nöjd med att vi lyckades skapa ett engagerande samtalsklimat. För mig personligen och för SBMI är det viktigt och dessutom roligt att få tillfälle att träffa medlemmarna. Vi arbetar varje dag med branschens frågor och de här dagarna får vi diskutera på bred front vad medlemmarna tycker är viktigt.

Björn Strokirk, SBMI

Elektrifiering En fossilfri industri förutsätter nya sätt att driva såväl täkter som de fordon som levererar produkten. Dessutom spelar utvecklingen inom digitalisering och automation en viktig roll. Näste föredragshållare, Stonepowers Sten Bergman, redogjorde för de framsteg som görs och vad vi kan förvänta oss i framtiden. Läs mer om elektrifiering, digitalisering och automation på sidorna 19–20.

Arbetsmiljö i fokus Hur gjorde sågverken sina maskiner säkrare? För ett knappt tiotal år sedan befann sig branschen i ungefär samma läge som bergmaterialindustrin befinner sig idag. Arbetsmiljöverket har vid flera tillfällen slagit ner på maskiner i täkter under det senaste året. Bengt Zetterström berättade om när sågverken befann sig i en situation där många arbetsplatser riskerade att stängas om man inte kom till rätta med säkerhetsfrågorna. SBMIs Björn Strokirk avlöste Bengt Zetterström och berättade om sina kontakter med Arbetsmiljöverket i frågan.

Läs mer om Arbetsmiljöverkets täkttillsyn på sidan 40.

Därmed hade den långa listan av föredragshållare betats av under en innehållsrik dag. Mårten Sohlman tackade samtliga medverkande och självklart även de deltagande representanterna från industri, myndigheter och skolor. Det var dags att återvända ut i verksamheten igen, förhoppningsvis fulltankad med inspiration, nya idéer och nya bekantskaper att ta med sig in i framtidens bergmaterialindustri.

•

38

KROSSORDET # 148

Höstens branschdagar arrangeras på två platser; dels i Jönköping och dels i Umeå. Finns det några skillnader mellan platserna?

– Många frågor är förstås gemensamma, oberoende av geografin, men självklart finns det också skillnader.

Ett exempel är att i södra Sverige är det en del fokus på hur storstadsregionerna ska klara sin materialförsörjning i framtiden. I Umeå, med många medlemmar från norra Sverige, finns det med ett glesbygdsperspektiv med andra utmaningar som längre transportsträckor, kyla och otillgänglighet.

För oss kompletterar branschdagarna varandra och det känns angeläget för oss att träffa medlemmar från hela landet. Det är viktigt att möjliggöra för SBMI-medlemmar i alla regioner att medverka vid branschdagarna!

Kändes det som om ni lyckats få med de flesta ämnen som är aktuella den här hösten?

– Vi hoppas förstås att vi bjöd på ett program som var stimulerande och inbjöd till fortsatta diskussioner.

Vår ambition är både att lyfta goda exempel och belysa problematik som är gemensam för branschen. Personligen tycker jag det var väldigt inspirerande att gå omkring och se hur samtalen fortsätter under lunchen, i pauser och under middagen efteråt.

Jag upplever att i de frågor som vi fokuserar på finns det en stor vilja att dela med sig av kunskap och idéer. Även om medlemmarna är konkurrenter med varandra finns det många ämnen som vi har en stor nytta av att diskutera med varandra och utbyta tankar kring. En bransch som fungerar väl är helt enkelt bra för alla aktörer i branschen.

Efter en liten tjuvstart under vårens samling i Stockholm användes nu mentimeter-konceptet fullt ut; deltagarna kunde kommentera eller fråga i realtid under presentationerna. Det som knappades in på mobiltelefon sammanställdes på stora skärmen. Hur använder SBMI denna information?

– Vissa frågor går att fånga upp i direkt anslutning till föredraget, andra tar vi med oss i det fortsatta arbetet. Våra föredragshållare får naturligtvis också ta del av de sammanställda kommentarerna.

Till sist; vilka stora frågor jobbar SBMI med under hösten?

– Satsningen på ett fossilfritt Sverige är förstås en stor grej och den färdplan för fossilfri bergmaterialindustri som vi arbetar med. Sedan är arbetsmiljöfrågorna ett viktigt område som vi alltid jobbar med.

Ytterligare en fråga att nämna är Naturvårdsverkets uppdrag kring regelförenklingar och undantag från tillståndsplikten när det gäller avfallsåtervinning. Omställningen till fossilfrihet och ökade cirkulära flöden sker i hela samhället, och här gäller det bara att hänga med. Det är mycket fokus på detta just nu, och det är ämnen som kommer att återkomma under kommande branschdagar.

•

Pfreundt Hjullastarvåg

DYNAMISK VÄGNING EXAKT OCH SNABB VIKTREGISTRERING

Pfreundt hjullastarvåg väger dynamiskt, snabbt och exakt medans när hjullastaren lyfter - det ger en enkel överblick, sparar tid och minskar kostnaderna.

Scanvaegt Systems AB är också leverantör av: • Fordonsvågar • Registreringssystem • Förarterminaler • Trafikstyrning • Kameraövervakning

Scanvaegt Systems AB Box 9059 • 400 92 Göteborg • Sverige • Tel. 031-709 07 07 • info@scanvaegt.se • www.scanvaegt.se

TATRA PHOENIX

I ORIGINALUFÖRANDE SOM 10X10 ELLER 8X8

✓ FRAMKOMLIGHET SOM EN DUMPER ✓ 50% AV BRÄNSLEFÖRBRUKNINGEN ✓ ÖVERLÄGSEN KOMFORT MED INDIVIDUELLT UPPHÄNGDA HJUL Generalagent:

Cordestam

Cordestam Maskin AB Tjärnvägen 18 893 30 Bjästa Tel: 0660-22 82 05 Kvalité, Styrka & Ekonomi som standard www.cordestam.se

maskinsäkerhet FOTO: MICHAELA ANDERSSON

Arbetsmiljöverket planerar inte någon nationell tillsyn av maskinlinjer i täktbranschen under 2019. Uppenbara brister i maskinsäkerheten kan dock leda till att nyttjandeförbud utfärdas.

Fortsatt tillsyn Arbetsmiljöverkets inspektörer har i uppdrag att skaffa sig en helhetsbild vid täktbesöken, även vad gäller maskinsäkerhet. Saknas ingrepsskydd kan driften stoppas.

TEXT: HANS LUNDGREN OCH BJÖRN STROKIRK

I

år har Arbetsmiljöverket genomfört ett antal inspektioner av täkter i Region Öst, som består av Stockholms, Södermanlands, Gotlands och Östergötlands län. Den regionala tillsynsaktiviteten av krossar initierades efter att de krossar som skulle användas för berget från Förbifart Stockholm hade visat säkerhetsbrister. Även täkter besöktes och flera brister konstaterades. Många transportörer saknade skydd, vilket ska finnas upp till 2,5 meters höjd över mark eller plattform, eller hade skydd som inte var utformade enligt de krav som gäller.

Dessutom stötte inspektörerna på många ombyggnader och förbättringar som inte var dokumenterade på det sätt som reglerna kräver. En väldokumenterad riskanalys ska föregå

40

KROSSORDET # 148

arbetet – här finns mallar att tillgå på SBMIs medlemssida – och efter åtgärd ska en ny riskanalys göras som visar att risken har byggts bort.

Många åtgärder innebär att maskinens bruksanvisning behöver uppdateras liksom den dokumentation som varje maskin ska ha. I vissa fall kan även berörd personal behöva informeras eller utbildas.

Ny märkning krävs En väsentlig ombyggnad som exempelvis berör maskinens hållfasthet eller stabilitet kräver att maskinen CEmärks på nytt.

Arbetsmiljöverket har i några fall ställt krav om ett omedelbart användningsförbud tills täktföretaget genomfört de åtgärder som behövs för att få säkra maskiner.

Arbetsmiljöverkets planer för näs-

MASKINSÄKER KURS SBMI har under året initierat en utbildningssatsning kring maskin­ säkerhet och CE-märkning. Kursen, som leds av Dan Assarsson från JL Safety, har hittills hållits vid fem tillfällen och har vid samtliga kurstillfällen varit fullbokad. Kursen återkommer den 17 januari 2019. Läs mer i kalendern på SBMIs hemsida.

ta år ännu inte fastställda, men även vid annan inspektionsverksamhet i täkterna än den som fokuserar på maskinerna, kan uppenbara brister i maskinsäkerhet till exempel att skydd saknas, leda till att Arbetsmiljöverket utfärdar nyttjandeförbud. Detta gäller i alla Arbetsmiljöverkets fem regioner: inspektörer ska skapa sig en helhetsbild av täkten när de är på besök.

Det finns således goda skäl att snarast åtgärda det som brister: främst för personalens skull, men även för att undvika sanktionsavgifter och stopp i produktionen.

•

ser bra

LED

Ja g

Pssst: Båda lamporna för 320kr

27W

ut!

Stenkoll!

• 4G-kontrollerat – Kräver ingen WIFI eller Internet • Motorstyrd zoom – Rikta kameran med App/PC • Superbild, tack vare högupplöst videosensor • Bra bild även i mörker (IR-ljus) • Se och övervaka från din mobiltelefon eller PC • 2 års garanti och fri support • Vi hjälper till med installationen Spegelvänd

Zooma

Komplett paket med 4G-kort, installation och Mjukvara

6.950:-

FLEXVIEW MOBILE

DIGITAL

CAMERA

Förinställda kameravyer

Fungerar för Mobiltelefon Tablet eller PC

Autentisk bild

Flytta kamera med touch

Färgbalans

Ta ögonblicksbild

Spela in och Se video

Ändra Upplösning

För ännu bättre koll – Komplettera med Områdesbelysning

5.0

00

10.

Lum

en

50W Stolpbelysning 5 års garanti, IP65

1.450:-

000

lum

en

100W Stolpbelysning 5 års garanti, IP65

2.584:-

480W Arena Ljus 5 års garanti, IP65

7.300:-

Ger MINST 42.000 Lumen

Kontakt oss för produktdemo, produktblad, eller visning:

0663-240 780

www.maskinhandel.com Priser exklusive 25% moms

tillsynsavgifter

Enklare och bättre Nu har SKL tagit fram en ny modell för kommunernas tillsynsavgifter för bergtäkter – och andra verksamheter som regleras av miljöbalken.

Tanken är att skapa en enkel, transparent och likvärdig taxa.

TEXT: HANS LUNDGREN

Förordning om avgifter

”

Grunden för kommuners och länsstyrelsers tillsyn är, förutom miljöbalken, Miljöprövningsförordningen som reglerar vilka branscher som är tillstånds- och anmälningspliktiga enligt miljöbalken, samt Miljötillsynsförordningen, som reglerar vilken myndighet som bedriver tillsyn över olika verksamheter.

Vilken avgift som ska tas ut för prövning och tillsyn regleras för länsstyrelsen i Förordningen om avgifter för prövning och tillsyn (FAPT). Den omfattar alla tillståndspliktiga verk-

Främsta skälet till en för­ ändring är förenkling. Målet är att det ska vara tydligt för verksamhets­utövarna vad man betalar för.

42

KROSSORDET # 148

FOTO: RICKARD FORSBERG

K

ommuner och verksamhetsutövare, bland annat täktföretag, har framfört behovet av en enklare och mer användarvänlig taxa inom miljöbalkens område. Nu har SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) gått dem till mötes.

Thomas Hammarlund, miljöchef i Härryda kommun, har suttit med i den arbetsgrupp som tagit fram det nya förslaget till avgiftsmodell.

– Främsta skälet till en förändring är förenkling. Nuvarande taxemodell är krånglig att använda. Den nya är enkel att förstå och mindre arbetskrävande för myndigheterna. Målet är att det ska vara tydligt för verksamhetsutövarna vad man betalar för.

– Nu får vi också ett likvärdigt taxesystem för statlig och kommunal tillsyn, säger Thomas Hammarlund.

Thomas Hammarlund var med i gruppen som tog fram förslaget. samheter – så kallade A- och B-objekt (där bergtäkter ingår). För flera verksamheter finns undernivåer, i täktföretagens fall skiljer det sig åt beroende på hur stora mängder berg man har tillstånd att utvinna.

Enligt praxis är länsstyrelsens timtaxa idag 800 kronor i timmen. Grunden är att staten genom länsstyrelsen har tillsyn över alla A- och B-objekt.

Men om en kommun begär det kan länsstyrelsen överlåta tillsynen till kommunen.

Taxan för den tillsyn som kommunerna bedriver bestämmer varje kommun för sig, genom beslut i kommunfullmäktige. Dett gäller även timtaxan, vilket innebär att nivån kan variera mellan kommunerna. Idag ligger den mellan 700 och 1 100 kronor.

Detta prisspann borde vara mindre, tycker Thomas Hammarlund. SKL har tagit fram ett nytt förslag till taxemodell för kommunerna att använda.

Den hittillsvarande modellen bygger på avgiftsklasser, kompletterat med risk- och erfarenhetsbedömning samt premiering. Idag finns 33 avgiftsklasser och en verksamhet kan omfattas av flera delar i avgiftsklassi-

ficeringen. Hur detta ska tolkas skiljer sig dessutom åt mellan kommunerna. För en tillståndspliktig deponi, exempelvis, där man också krossar berg vid anläggningen kan det senare ses som en ny verksamhet med ytterligare tillsynsbehov.

Krångligt system Efter den grundläggande klassindelningen görs det en riskbedömning där varje riskpoäng ger fler timmar och därmed högre taxa. Därefter tillkommer en erfarenhetsbedömning och en premiering.

Enligt Thomas Hammarlund använder cirka 200 av 290 kommuner enbart grundklasser.

– Betydligt färre använder riskbedömning, ännu färre använder erfarenhetsbedömning, och premiering har ingen utnyttjat, säger han.

Systemet är krångligt. Det kan skilja mycket mellan olika kommuner, vilket ger stora skillnader mellan högsta och lägsta avgift för samma verksamhet.

Inte minst gäller det för bergtäkter.

I den befintliga modellen har taxan styrt behovet av tillsyn. I det nya förslaget man vänt på det hela: behovet

taxa?

Tillsyn i bergtäkter När det gäller bergtäkter innebär det att tillsynsbehovet, enligt SKL, bedöms vara 6–18 timmar per år – beroende på hur stor täkten är.

– Jag tror inte att det innebär högre avgifter för bergmaterialbranschen generellt, snarare tvärtom. Nu lägger man inte till tidigare bedömningar av risk och erfarenhet. Det kan dock variera mellan enskilda verksamheter.

För att ta reda på vilken avgift man ska betala är ett första steg för täktägaren att ta reda på om det är staten – via länsstyrelsen – eller kommunen som har tillsynsansvaret. Är det länsstyrelsen så kan man direkt gå till FAPT och se att den totala avgiften för tillsyn och prövning tillsammans är 26 250 kronor. Tas prövningsdelen bort, som är inbakad i den statliga avgiften, innebär det en kostnad för enbart tillsynen på 8 000 kronor per år – räknat på den statliga timtaxan som är 800 kronor, vilket ger 10 timmars årlig tillsyn (om tillståndet gäller för mer än 200 000 ton). Är det kommunen som har tillsynsansvaret kollar man vilken timtaxa som gäller. Är timkostnaden 1 000 kronor (som är en genomsnittlig timtaxa) blir tillsynskostnaden 18 000 kronor per år – eftersom tillsynsbehovet är 18 timmar för en täkt med tillstånd på minst 200 000 ton mängd berg, enligt SKL:s justering av tillsynsbehovet.

Utvärdering om något år Några kommuner har hunnit med att anta den nya modellen för 2019.

Ett flertal är på gång, vilket innebär att det säkert är många kommuner som använder sig av den nya modellen från 2020. Eftersom taxorna ska beslutas av kommunfullmäktige och de bör gälla från ett årsskifte så är det inte konstigt att det inte är många kommuner som antagit en ny taxa för 2019, enligt Thomas Hammarlund.

– Vi kommer att göra en utvärdering av förslaget efter något år. Verksamhetsutövarna kan förstås påtala brister och komma med synpunkter på kommunens avgift. Den går också att överklaga.

– Hur många timmar är rimligt?

För att få en samsyn mellan statliga och kommunala myndigheter ska vi börja med branschträffar, där myndigheterna träffas för att diskutera tillsynsbehov. Ett första test är nu i höst och då gäller det avloppsreningsverk, säger Thomas Hammarlund.

•

täkthandläggare på Swerock Ni fick tillsynsavgiften för er täkt Storlandet 5:1 sänkt av Gällivare kommun. Berätta om ärendet.

– Vi fick en kommunicering från kommunen om 60 timmars tillsyn för täkten vilket vi tyckte kändes väldigt mycket. Det är en relativt liten täkt, vi spränger ungefär en gång vart tredje år och har då ett uttag på ungefär 30 000 ton. Dessutom arbetar vi behovsstyrt och följaktligen bara i perioder. Vi upplevde att kommunen verkligen hade tagit i när det gällde tillsynsbehovet.

FOTO: PRIVAT

styr taxan. Risk- och erfarenhetsbedömningen utgår och ersätts av en behovsutredning som kommunen ska göra. Den är nyckeln i det nya förslaget. Vad behövs för en viss bransch? I vilka fall behövs det mer tillsyn?

– SKLs nya taxa är enbart en rekommendation. Det är upp till kommunerna själva att bestämma om man vill följa den. Vi vill gärna att man gör det, men vi kan ju inte tvinga någon kommun. Det blir mer jämförbart om alla har samma modell för tillsynsbehovet, säger Thomas Hammarlund.

Detsamma gäller timtaxan som SKL har en modell för. Tanken är även här att det ska bli mer transparent för branscherna. Den nya modellen utgår från FAPT, som i förväg fastställer tillsynsbehovet för branscher på A- och B-nivå. I förordningen finns en avgift som räknas om till ett antal timmar genom att dividera med länsstyrelsens timtaxa på 800 kronor. Vilken avgift det sedan blir i respektive kommun beror på kommunernas olika timtaxor.

Huvudprincipen är att timmarna från FAPT inte ska ändras. Men i tre branscher har SKL justerat behovet av antal timmar för tillsyn. Det gäller jordbruk med djurhållning, fiskodling samt täkter. För täkter anser man att tillsynsbehovet är större än vad som anges i avgiftsnivåerna enligt FAPT, där det rör sig om allt från en till tio timmar per år.

– Det går inte att bedriva tillsyn med så få timmar för dessa verksamheter, säger Thomas Hammarlund.

Hallå där Teresia Jonsson,

Hur agerade ni?

– Vi skickade in en begäran om nedsättning och bifogade jämförelser med andra täkter som är ungefär lika stora eller större. Vi påpekade också att vi i koncernen har många riktigt stora täkter i södra Sverige, som där inte bedöms ha lika stort tillsynsbehov som Storlandet 5:1.

Vad hände?

– Kommunen sänkte helt enkelt till från 60 till 18 timmars tillsyn, vilket är i enlighet med SKLs nya förslag. Och betydligt rimligare, tycker vi. I norra Sverige har vi många mindre täkter som drivs behovsstyrt och det blir förstås väldigt dyrt med höga tillsynsavgifter på var och en.

Vad tror du om SKLs nya förslag?

– Det är helt klart ett steg i rätt riktning. Det är viktigt för oss verksamhetsutövare att avgifterna är rimliga och överblickbara.

PRINCIPER I DEN NYA BEHOVSSTYRDA TAXEMODELLEN 1. Tillsynsbehovet styr taxan, behovsutredningen är grunden.

2. För tillståndspliktiga branscher kopplas tillsynsbehovet till FAPT. 3. Behovet bedöms per bransch, inte per objekt.

4. Behovet bör vara detsamma, oavsett om det är en statlig eller kommunal tillsynsmyndighet.

5. Varje delverksamhet bedöms inte separat.

6. Det finns olika sätt att justera avgiften när tillsynsbehovet avviker från schablonen.

KROSSORDET # 148

43

impulsljud

Gissa eller mäta?

Flera verksamheter har under de senaste åren i domar fått skärpta bullervillkor vid skutknackning. Skärpningen har inneburit en sänkning med 5dB (A), gällande den ekvivalenta ljudnivån. Detta är en olycklig utveckling, menar Pär Wigholm, ÅF Ljud och Vibrationer.

TEXT: NICLAS KINDVALL

I

nittionio av hundra fall hörs skutknackning knappt. Det menar Pär Wigholm och påpekar dessutom att huruvida ett ljud är ett impulsljud eller inte beror på omständigheterna.

– Störningsupplevelsen ökar med hörbarheten hos impulsen står det i en remiss från Naturvårdsverket, berättar han. Precis som en läckande kran är väldigt störande om det i övrigt är ganska tyst.

Han påpekar att skärpta bullervillkor vid skutknackning ofta kan bidra till ökad störning, eftersom företagen kan tvingas göra uppehåll i krossningsarbetet för att klara av att hålla sig inom villkoren vid skutknackning.

Resultatet blir att skutknackningen, utan vanliga bakgrundsljud, kan uppfattas som tydligare och att företagen tvingas utöka drifttiderna för att klara produktionen. Det blir ett så kallat moment 22.

– Som företag kan man hamna i en negativ spiral där skärpta villkor i praktiken ökar störningarna hos de kringboende. Domarna är helt enkelt inte konstruktiva.

Incitament att bygga bort Ett eventuellt problem ska också ha konstaterats vid mätning på den aktuella platsen. Enligt Naturvårdsverket ska nämligen en störning (impulsljud) bedömas hos mottagaren, exempelvis FOTO: FINNSUOJA

Det finns flera fungerande sätt att dämpa buller från skutknackning. Exempelvis det hydrauliska splitterskydd som tagits fram av Finnsuoja. Läs mer om buller­ bekämpning på SBMIs hemsida under Info/Råd/Handböcker.

44

KROSSORDET # 148

FOTO: RICKARD FORSBERG

”

Skärpta villkor kan i praktiken öka störningarna.

vid närliggande bostäder.

Pär Wigholm menar att istället borde ett tillstånd innehålla skrivningar om att "i de fall problem uppstår på grund av impulsljud vid en bostad så skärps villkoren till dess att problemet är åtgärdat".

En sådan skrivning skulle ge verksamhetsutövaren ett incitament för att arbeta noggrant med att bygga bort tänkbara bullerproblem. I den bullerutredning som görs i ansökan

Pär Wigholm

kan skutknackningsparametrar finnas med och åtgärder föreslås.

– Om det tas fram en metod för att beräkna risken för tydlig hörbarhet så blir det möjligt att i ett tidigt skede identifiera risker och proaktivt planera för att bygga bort dessa, säger Pär Wigholm.

– På så sätt minimeras risken för störningar och man kan undvika onödiga och kontaproduktiva skärpningar av bullervillkoren.

•

Din samarbetspartner och leverantör!

STÖRNINGSFRI DRIFT FÖR OPTIMERAD TILLGÄNGLIGHET

Vi kan allt om bandavskrapare, rullar, slitgummi, eldrivtrummor och mycket mer.

stort lage snabba leverarns er! du hittar hela vå utbud på vendig rt .se

www.lutze-conveying.com

Tel 0511-173 60 | www.vendig.se | info@vendig.se

Rovfågel i täkt Vad gör man som verksamhetsutövare när en skyddad fågelart bygger bo i täkten?

Stänger ner delar av produktionen? Inte nödvändigtvis. Genom bra samverkan med tillsynsmyndigheterna och en plan för hur man visar fåglarna hänsyn är fortsatt drift med vissa mindre inskränkningar möjlig. Det visar två exempel från Västsverige.

TEXT: NICLAS KINDVALL

F FOTO: ANNA HÅLLAMS

”

ör tre år sedan flyttade ett par pilgrimsfalkar in i en av NCCs täkter i Västsverige. Vid tillfället arbetade NCC intensivt med utlastning i området. Ett möte hölls med Länsstyrelsen för att diskutera frågan.

– Länsstyrelsen var bekymrad, berättar NCCs Katarina van Berlekom.

Enligt generella riktlinjer brukar man vilja ha ett ordentligt skyddsavstånd till boplatsen. Det hade dock försvårat vår verksamhet ordentligt.

Länsstyrelsen och kommunen rekommenderade NCC att ta kontakt med forskaren Peter Lindberg på Göteborgs universitet.

– Peter har i princip koll på varenda pilgrimsfalk i Sverige, skrattar Katarina van Berlekom. Han tyckte helt

Man får vara beredd på att göra åtaganden men visst går det i många fall att samsas i täkten.

46

KROSSORDET # 148

Katarina van Berlekom

enkelt att det var jättekul att paret etablerat sig i vår täkt.

Peter Lindberg menade att det blir mer och mer ont om bra naturliga boplatser för falkarna. Och att urbana falkar, som bosätter sig nära människor och industrier, är tuffa fåglar som tål mycket.

NCC kontaktade en lokal ornitologisk förening och kontrakterade dessutom en extern naturvårdskonsult för att få hjälp med att upprätta en handlingsplan. En handlingsplan som förhoppningsvis skulle möjliggöra drift men också skydda pilgrimsfalkarna.

Prova sig fram Lösningen blev att prova en sak i taget, gå stegvis fram och hela tiden vara uppmärksamma på om fåglarna stördes.

– Vi arbetade upp ett förtroende mellan parterna, från NCCs sida handlade det om att visa att vi verkligen vill ta hänsyn och minimera eventuella störningar. Samtidigt vill vi förstås också fortsätta vår verksamhet i så stor utsträckning som möjligt.

På täktbotten, nedanför branten där boet är beläget hade NCC en redan utsprängd salva och man bad att få testa att lasta ut den och transportera till krossen i en annan del av täkten. Detta fick göras på försök med motvillkoret att fåglarna övervakades och att utlastningen avbröts om de visade tecken på att bli störda. Redan efter någon dag avbröts övervakningen som den ornitologiska föreningen stod för. Det visade sig att falkhonan knappt reagerade överhuvudtaget på arbetet.

– Vi kunde visa att det fungerade.

Att vi visade hänsyn men ändå kunde fortsätta arbeta. Nu har vi lite större spelrum men måste förstås ändå fortsätta att vara försiktiga. Vill vi bedriva verksamheten måste vi helt enkelt jobba för att det ska vara möjligt.

Sök kunskap och dialog Katarina van Berlekom rekommenderar alla som hamnar i liknande situationer att söka kunskap där den finns.

– Dialogen är viktig, med myndigheterna och med lokala föreningar.

Det är dessutom bra att involvera ut-

FOTO: ANNA HÅLLAMS

”

Vi ska inte vara så rädda för att skapa miljöer som är attraktiva för exempelvis fåglar som pilgrimsfalk och berguv.

Morgan Johansson

omstående, till exempel ta hjälp av en naturvårdskonsult. Man får vara beredd på att göra åtaganden men visst går det i många fall att samsas i täkten.

Kellve har levererat mer än 19 000 bandtransportörer till bergmaterial industrin.

Kellve arbetar tillsammans med kunderna genom hela processen – från projektering till övertagande av anläggningen.

Bulk Material Handling Solutions www.kellve.com • tel 0512-300 200

Minimera störningarna Morgan Johansson från Onsala Biokonsult och har under flera år drivit biologiska mångfaldsprojekt i en annan täkt i Västsverige. Även i den täkten har man sedan 2011 ett häckande par pilgrimsfalkar. Han menar att om fåglarna väljer att bosätta sig på en plats med pågående verksamhet tål de störningarna i hög grad.

– Vi har förstås studerat paret noga och de enda gånger vi märker att de blir störda är när något ovanligt händer i täkten, som inte har med det dagliga arbetet att göra.

Han berättar om fågelskådare som kommit med personbil, klivit ur och plockat fram sina kikare. Detta har fåglarna reagerat på, inte på arbetet i täkten som ser relativt lika ut dag till dag.

– Min personliga uppfattning är att vi inte ska vara så rädda för att skapa miljöer som är attraktiva för exempelvis fåglar som pilgrimsfalk och berguv. Väljer de att slå sig ner mitt i en pågående verksamhet så klarar de av de flesta störningar som kan uppstå. Men självklart ska man som verksamhetsutövare vara noggrann och minimera störningarna, liksom se till att ha en bra dialog med myndigheterna.

Morgan Johansson berättar också att det finns idéer om att göra en större studie på fåglarna som flyttat in mitt under pågående täktverksamhet.

– Ingenting är beslutat men visst vore det fantastiskt spännande om det blev av.

•

NYA FXJ-SERIEN HYDRAULHAMMARE UTAN GENOMGÅENDE BULTAR

”När erfarenhet räknas är bara det bästa gott nog”

AMAS Svenska AB Kvartsgatan 8 749 40 Enköping

Kontakta oss för mer info!

0171-48 74 00, info@amas.se, www.amas.se

SBMIs utbildningar

Interaktiva utbildningar SBMI har tagit fram flera interaktiva utbildningar, tillgängliga för inloggade medlemmar på hemsidan. Utbildningarna är tänkta dels som stöd vid nyrekryteringar men fungerar dels också utmärkt som underlag för uppfräschning av kunskaper för redan anställd personal.

Grundutbildningen är indelad i fem teman: A – Produktion B – Täkten och det omgivande samhället C – Arbetsmiljö och förebyggande av risker D – Underhåll och service E – Användning av bergmaterial Varje tema består i sin tur av ett antal filmer som tar upp ett specifikt ämne inom området. Till varje film hör också ett dokument i form av en pdf-fil.

Med hjälp av SBMIs självstudiepaket kan arbetsplatsen erbjuda en god introduktion där arbete i täkten varvas med någon film/folder per dag.

Flera platschefer har även valt att samla anställda med större erfarenhet för att se några filmer och sedan tillsammans diskutera frågor ut­ ifrån den egna verksamheten.

SBMIs hemsidas huvudsakliga syfte är att fungera som en kunskapsbank för medlemmarna. Inloggade medlemmar ges där möjligheten att ladda ner och läsa de handböcker, råd och andra viktiga dokument som föreningen eller medlemmarna producerat. Dessutom samlas alla presentationer och filmer från branschdagarna på hem­ sidan. Stenkoll gör i ett antal nummer ett nedslag och vägleder inom ett avgränsat område.

ILLUSTRATIONER: EVA EDBERG

Säker hjullastarförare SBMI har även tagit fram påbyggnadsutbildningen Säker hjullastarförare.

Den interaktiva utbildningen består av filmer och diskussionsfrågor som tar upp de vanligaste riskerna och informerar om vad som kan göras för att öka säkerheten. Utbildningen avslutas med ett prov i syfte att säkerställa att deltagaren tagit till sig informationen.

Säker maskinförare fungerar också utmärkt som en samlingspunkt där ett arbetslag kan gå genom de olika frågeställningarna och diskutera hur man tänker säkerhet i täkten. Även gymnasielärare kan ges tillgång till SBMIs utbildningspaket för att använda materialet i undervisningen. Kontakta Joakim Heise på SBMIs kansli, joakim.heise@sbmi.se

E

I.S NAVIGERA PÅ SBM

hittas under rubriken SBMIs utbildningspaket . huvudmenyn på sbmi.se i g nin Självstudier/E-lear sdes ar hitt are rlig ytte Den som vill fördjupa sig ument under rubriken utom fler användbar a dok der den vinjetten finns Info/Råd/Handböcker. Un skilda teman, en undersär d me r fler a avdelninga aren håller muspekaren meny öppnas när använd så att gå direkt till ock går t De . över menyvalet på underavdelningar na Info/Råd/Handböcker var rmenyn. ste vän i as även presenter ast tillgängligt för medend är t iale ter Delar av ma ra delar är åtkomliga and lemmar av SBMI medan för alla.

FOTO: NICLAS KINDVALL

Flera av kurserna inkluderar studiebesök i pågående verksamhet.

SBMIs kurser

SBMI bedriver ett omfattande utbildningarbete i det årligen återkommande kursprogrammet. Flera av kurserna har funnits länge medan andra är nya och fokuserar på aktuella frågeställningar i branschen. Samtliga revideras och uppdateras löpande för att spegla nya idéer, ny teknik och dessutom följa med i gällande lagstiftning.

Kursen som tidigare hette Produktion II heter numera Ansvarig driftsledare – produktion, kvalitet och miljö.

Samtliga kurser presenteras på SBMIs hemsida under menyvalet Kurser/Kalender. Klicka på respektive kurs för att läsa om datum, kursplan och innehåll.

Stora eller små planer, WSP hjälper er att realisera dem WSP erbjuder flexibla, heltäckande och kundanpassade lösningar inom torv-, sten- och bergmaterialindustrin.

Kontakta oss för mer information. wsp.com

Foto: Lars Wikström

Falun Sara Hård 010-722 51 21

Kalmar Mats Waern 010-722 55 65

Sundsvall Anna Mazza 010-722 67 15

Malmö Karl Andersson 010-722 91 69

Västerås Elin Löfroth 010-722 81 79

Örebro Mia Jameson 010- 722 55 28

Växjö Thomas Hultquist 010-722 55 69

Stockholm/ Eskilstuna Per Johansson 010-722 81 45

Göteborg Therese Häggström 010-722 71 91

WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag.

Med drygt 42 000 medarbetare på 550 kontor i 40 länder bidrar vi till en hållbar samhällsutveckling.

Nyckelfärdiga Tvättanläggningar Snabb Installation.

Minimal yta behövs.

Maximal återvinning.

Minimal miljöpåverkan.

Snabb, Enkel & säker tillgänglighet.

Sand & Sten Tillverka betongsand av stenmjöl Avtäckningsmassor & Morän Återvinn Schaktmassor från byggarbetsplatser

Läs mer: cdeglobal.com

C&D avfallshanteringsanläggning, Sverige

Här kan du läsa mer Vår passion på CDE är att leverera lösningar för våtbehandling till våra kunder. Vår expertis och kunskap bevisas genom våra fallstudier. Läs mer om våra fallstudier här på cdeglobal.com/case-studies

E N N Y VÄ R L D AV R E S U R S E R

POSTTIDNING B

Returadress: Krossordet Stenkoll, Sveriges Bergmaterialindustri, Box 55684, 102 15 Stockholm