Stenkoll #152

Krossor

det

TUNNELBANEBERGET: AVFALL ELLER BIPRODUKT?

E N T I D N I N G F R Å N S V E R I G E S B E R G M A T E R I A L I N D U S T R I | nummer 152 • mars 2020

LYCKAT SAMARBETE: Betong från helkross

NV:S REGERINGSUPPDRAG KLART – SVENSKA MASKINMÄSSAN – BERGSSKOLAN CIRKULÄRA INNOVATIONER – BRANSCHPROFILEN PER MURÉN

STOR, kraftfull och produktiv

Öka lönsamheten med EC950F, Volvos största bandgrävmaskin. Den här 90-tonsgrävaren har en hög skopkapacitet som ger fler ton per timme, så att snabb och effektiv produktion kan uppnås på arbetsplatsen. Nya, kraftfulla EC950F utför en mängd olika uppgifter snabbare med avancerad teknik som ökar produktiviteten och effektiviteten. Oavsett om du arbetar i ett stenbrott, med massutgrävning eller någon annan applikation, så kommer den stora EC950F-grävaren att maximera lönsamheten.

Maskinen är uppkopplad med telematiksystemet CareTrack som ger dig maskinövervakning dygnet runt med skräddarsydda rapporter, så att du kan hålla koll på din flotta och öka din lönsamhet.

Kontakta din säljare idag, eller läs mer på www.swecon.se

Auktoriserad återförsäljare av Volvo Construction Equipment Swecon Anläggningsmaskiner AB Växel: 010 - 556 08 50 www.swecon.se

SE FILMEN HÄR!

bit.ly/ec950f

INNEHÅLL Mars 2020

12 Rapporten klar

Utbyggd tunnelbana

Branschen kommenterar resultatet av Naturvårdsverkets regeringsuppdrag.

7,4 miljoner ton bergmaterial ska tas om hand. Men vad gäller?

20 Betong från helkross Tack vare nära samarbete har Thomas Betong, Veidekke Industri och Råsjö Kross hittat en väg framåt.

24 Innovationsprocess

16

Olika delar av branschen söker lösningar för cirkulära materialflöden.

28 Branschprofilen NCC:s Per Murén ser tillbaka på en lång karriär med nyfikenheten som främsta drivkraft.

32 Bergsskolan Praktik kompletterar de teoretiska studierna i höstens nya utbildningar.

Söker framtidens förare Stenkoll presenterar Maskinentreprenörerna.

34 STENKOLL KROSSORDET NUMMER 152

38 Prisade projekt

46 Branschdag

Swerock och Skanska uppmärksammades av UEPG.

Boka in den 1 april i Stockholm.

42 Maskinmässa SBMI arrangerar konferens under Svenska Maskinmässan i juni.

43 Bergteknikpriset SBMIs Björn Strokirk är 2019 års vinnare. Han belönas för sitt engagemang som drivit utvecklingen i branschen.

ALLTID I STENKOLL 5 Ledaren 6 Kurser och branschdagar 7 Nyhetsflödet 10 Gästkrönika

3

SLUTSIKT FÖR STORA FLÖDEN Tredäckade SH 1503 bygger vidare på Maskin Mekanos koncept av flyttbara enheter, som i produktion liknar stationära anläggningar tack vare det upphissade produktionsläget. Detta är slutsiktar för dig med stora flöden och höga krav. Vibroblockkonceptet gör det möjligt att använda ett aggressivt slag trots storleken på sikten.

Med Maskin Mekanos siktar tar du dessutom ett stort kliv framåt när det gäller hållbarhet.

• • • • • •

Högre kapacitet Större siktnoggrannhet Lägre driftskostnader Lägre ljudvolym Mindre CO2 avtryck Säkrare arbetsplats

Välkommen till Maskin Mekano. Din partner för produktivitet.

Box 9083, 550 09 Jönköping, 036-31 74 00, info@maskinmekano.se, www.maskinmekano.se

LEDARE & REDAKTION

ag skriver detta på väg hem från ett möte med höga företrädare för en länsstyrelse, där vi diskuterade framtidens behov av försörjning av högkvalitativt bergmaterial. Men det är ju inget nytt för länssty­ relsen! Eller..?

Givetvis har de stenkoll på processen kring täktärenden, men den stora nyttan med mötet var att ge en ökad förståelse för det stora behovet av bergmaterialet och dess viktiga roll i samhälls­ bygget, och en ökad förståelse för branschens förutsättningar.

Hur viktigt det är för branschen med förutsägbarhet och rätts­ säkerhet i myndighetshanteringen. Vi pra­ tade också om hur behovet av bergmaterial i samhället utvecklas över tid, och hur för­ utsättningarna kring transporterna ser ut: Om bergmaterialprodukter transporteras längre än runt 2–5 mil överstiger transport­ kostnaden produktkostnaden.

J

Saknas berg­material i regionen blir utsläppen orimligt stora."

Varje år konsumerar varje svensk ungefär en lastbilslast (ca 10 ton) med berg­ material per person, det motsvarar något över 1 kg/timme dygnet runt. Ökar vi byggtakten i samhället så ökar denna siffra.

Finns det inte tillgång till högkvalitativt bergmaterial i en region blir trans­ portkostnaderna och klimatutsläppen orimligt stora, och det blir omöjligt att klara samhällets mål om ett klimatsmart byggande.

Trots att bergmaterial finns överallt runtomkring oss, så är den allmänna kunskapsnivån om bergmaterial och bergmaterialförsörjning låg. Även hos beslutsfattare är kunskaperna om bergmaterial alltför låg.

För att vinna acceptans från allmänhet, myndigheter och be­ slutsfattare krävs en ökad kunskap och förståelse för bran­ schens förutsättningar!

Droppen urholkar till slut stenen genom att ständigt falla!

Vi får aldrig underskatta vikten av att återkommande spri­ da kunskap om behovet av bergmaterial i samhällets alla delar! Bergmaterial utgör ju själva grunden för hela sam­ hällsbygget! Bergmaterial är fantastiskt!

MÅRTEN SOHLMAN VD SBMI

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 152

TUNNELBANEBERGET: AVFALL ELLER BIPRODUKT?

E N T I D N I N G F R Å N S V E R I G E S B E R G M A T E R I A L I N D U S T R I | nummer 152 • mars 2020

LYCKAT SAMARBETE: Betong från helkross

NV:S REGERINGSUPPDRAG KLART – SVENSKA MASKINMÄSSAN – BERGSSKOLAN CIRKULÄRA INNOVATIONER – BRANSCHPROFILEN PER MURÉN

FOTO: MÅRTEN SOHLMAN

Krossordet

Kunskapen om bergmaterialförsörjning behöver öka hos våra beslutsfattare

STENKOLL Krossordet

SBMI, Box 55684 102 15 Stockholm www.sbmi.se Ansvarig utgivare Mårten Sohlman marten.sohlman@sbmi.se Redaktör Niclas Kindvall niclas@tfod.se Projektledare Joakim Heise joakim.heise@sbmi.se Form The Factory of Design Layout & repro Karin Sundin Fotografer Se byline, övriga iStockphoto Prenumerationsärenden joakim.heise@sbmi.se Annons/Marknad Patrik Swenzen patrik@annonshuset.se Tryck Lenanders Grafiska AB

Tips till redaktionen?

Mejla till stenkoll@sbmi.se

SBMI tillvaratar branschens intressen i samhället och stöder medlemmarnas kompetens­utveckling.

5

KURSER OCH BRANSCHDAGAR 1 april Årsstämma och branschdag Hilton Slussen, Stockholm

ingreppsskydd

8 oktober Branschdag Jönköping

Nöjda kunder både i Sverige och Europa!

22 oktober Branschdag Umeå

för din säkerhet

Höj säkerheten runt transportörerna med ett lättmonterat Ingreppsskydd, som minimerar klämrisken vid returrullarna. CE-märkt. vi kan allt om bandavskrapare, rullar, eldrivtrummor och slitgummi. alltid snabba leveranser!

Tel 0511-173 60 | www.vendig.se | info@vendig.se

Uppkopplad kross Information sparas automatiskt i molnet Automatiska rapporter och nyckeltal (KPI, OEE) Exempel på data: effekt, tryck & tonnage Enkelt analysverktyg

Machine Site 1 Kross 1 Kross 2

3–4 november Grundkurs för bergmaterialindustrin Radisson Blu Arlandia Kurs för nyanställda och administrativ personal, samt personer verksamma i anläggningsverksamhet och myndigheter med anknytning till bergmaterialindustrin. Utbildningen ger grundläggande kännedom om bergmaterialets användningsområden, produktion samt användarnas och samhällets krav.

Innehåll: • Användningsområden • Kvalitet • Geologi - grunder • Miljökrav och lagstiftning • Produktion • Återvinning • Efterbehandling av täkter

Kalender: sbmi.se Anmälan till branschdag: sbmi.se

17–18 november Produktkunskap, kvalitetssäkring & EN-standarder Radisson Blu Arlandia Kursen vänder sig till alla som arbetar med produktion, försäljning och upphandling av bergmaterial. Kursprogrammet syftar till att ge deltagaren förmågan att definiera produktegenskaper hos bergmaterial, kvalitetssäkra dessa samt hantera avvikelser från deklarerade specifikationer.

Innehåll: • Bergmaterialprodukter och produktkrav • Kvalitets- och miljöbegrepp • EN-standarder • Produktcertifiering • Provningsfrekvenser • Provtagning, provning och kalibrering i laboratorium • Dokumentation och avvikelsehantering • Begreppet trovärdighet • Försäljning och leverans Kursen inkluderar ett studie­ besök.

? LÄS MER i kalendern på sbmi.se

Kursen inkluderar ett studiebesök.

Machine Site 2 Kross 3 Kross 4 Kross 5 Kross 6

Industriell Vägning Flöde - Dosering - Nivå www.roctim.com | info@roctim.com | +46 703 149 224

Tel: 08-764 74 00

Fax: 08-764 75 00

internet: www.s-e-g.se

NYHETSFLÖDET

Uppdaterad värdegrund SBMIs styrelse har under det senaste året arbetat med att uppdatera föreningens värdegrund. SBMIs ordförande Gustaf Werner, Skanska, beskriver bakgrunden till detta arbete. ”Styrelsen har under året i samband med en styrelseutbildning tagit tillfället i akt att göra en genomlysning av SBMIs olika styrdokument. Här har vi funnit behov av att förtydliga och uppdatera SBMIs värdegrund utifrån vår egen och samhällets utveckling. Det är viktigt att vi har en tydlig utgångspunkt kring hur vi agerar när vi träffas vid föreningens sammankomster, det som inom många organisationer och företag kallas för uppförandekod. Historiskt har vi fokuserat på vikten av att säkra

konkurrensperspektivet vid våra sammankomster och nu vill vi komplettera med hur vi förhåller oss till varandra när vi ses. SBMI utvecklas kontinuerligt för att bli bättre, mer attraktivt och uppfattas som en relevant och modern aktör i dagens affärsklimat. Därför är förtydligandet ett naturligt steg för oss.

Vår värdegrund är framtagen med utgångspunkt från flera medlemsföretags uppförandekoder och beskriver hur vi beter oss mot varandra och hur vi skapar en välkomnande och inkluderande miljö i branschen – för nuvarande och framtida medarbetare, kunder och samhället i stort.”

SBMIs styrelse/ordf. Gustaf Werner

Din leverantörav avslitgods slitgods &reservdelar reservdelar Din av slitgods Din leverantör av slitgods reservdelar Leverantör &&reservdelar Svedala siktar & Matare Vi lagerför och tillverkar slit- och reservdelar till Svedala siktar och matare.

Vänligen ring: Lennart Arell, 0278-408 29 Hel och delrenoveringar krossar.

Egen Egen tillverkning tillverkningi imodern modernverkstad verkstad

Egen tillverkning i modern verkstad

Tel: 0240-376 10 Fax: 63 Tel: 0240-376 Fax:0240-376 0240-376 63 Tel:10 0240-376 10 E-mail: info@swemas.com E-mail: info@swemas.com Tel: 0240-376 10 Fax: 0240-376 63 E-mail: info@swemas.com Normansväg 2, 771 94 Ludvika Normansväg 2, 771 94 Ludvika E-mail: info@swemas.com Normansväg 2, 771 94 Ludvika www.swemas.com www.swemas.com Normansväg 2, 771 94 Ludvika www.swemas.com

www.swemas.com

Lennart Arell 0240-799 65 Peter Svensson 0240-799 68 Carina Dahlström 0240-799 64 Johan Nordlund 0240-47 91 90 Nu även med reservdelslager i Bålsta

NYHETSFLÖDET

Urban Norlin 1950–2020 En mycket uppskattad medlem och styrelseledamot (2001–2015) från åkerisidan har hastigt lämnat oss.

Urban Norlin var kursledare för ”Produktion I” i många år och vi är många som träffade honom på denna kurs. Själv träffade jag Urban senast i mitten av januari under denna kurs och han var lika glad och vänlig som alltid – under alla de tretton år vi känt varandra har han sett likadan ut och alltid varit spänstig och pigg. Några dagar senare gick han hastigt bort.

Jag lärde känna Urban lite djupare under de styrelseresor vi båda deltog i. Han berättade en gång om sitt liv som krossare och arbetsledare. Det blev många mil i bil då han veckopendlade från hemmet i Sundsvall till Kiruna, liksom under alla de år han pendlade mellan täkten nära Stockholm och hemmet. ”Det gäller att ha en stark fru som klarar sig själv när man är borta” sa Urban.

De sista yrkesverksamma åren fick han dock sova hemma då han som VD i Åkerigrus endast hade en knapp timme till jobbet.

Succé för vår nya VSI-kross och våra nya multiportsrotorer som passar alla kända VSI:er på marknaden!

Några av resultaten jämfört med traditionell 3-portsrotor: Avsevärt högre kapacitet, bättre kulkvarnsvärde, lägre driftskostnader, lägre fillerhalt, service-vänligare mm.

Hör av er för mer information!

Slimmingev. 118, Blentarp Tel: +46 727-77 22 77 www.scpartner.se info@scpartner.se

Urban var en händig och flitig man. Han hade ofta byggprojekt av olika slag på gång när han var ledig. En gång berättade han om en granne som jobbat hårt hela sitt liv och ägnat sin fritid åt att renovera sitt hus till att bli i toppskick. Strax efter pensionen dog grannen hastigt och oväntat. ”Det är inte klokt vad livet är orättvist” sa Urban om detta. Jag kan bara instämma och tycker att det är fruktansvärt orättvist att Urban inte fick fler lediga friska år som pensionär med sin hustru, sina barn och sina barnbarn.

Vi på SBMIs kansli kommer att sakna Urbans entusiasm och den energi som han alltid visade liksom inte minst den empati han alltid visade sina medmänniskor. Det tomrum han lämnar efter sig överträffas bara av den glädje vi känner när vi tänker på vilken omtänksam människa han var. Tack för allt Urban.

Björn Strokirk, tidigare styrelsekamrat i SBMI

RADIATION CONTROL INSTRUMENTS Tjänster och utrustning för mätning av joniserande strålning och aktivitetsindex i betong och ballast.

För ett bättre inomhusklimat! info@radcontrol.se

www.radcontrol.se

GÄSTKRÖNIKA

GIRJASDOMEN

– PÅVERKAS ANNAN MARKANVÄNDNING AV URMINNES HÄVD? Nu i januari 2020 kom en dom från Högsta domstolen (HD) rörande Girjas samebys rätt att upplåta småviltsjakt och fiske till andra på en fastighet som tillhör svenska staten, men som använts av samebyn för traditionell rennäring i århundraden. omen har varit väldigt upp­ märksammad och det som gör den så viktig är frågan om avgränsning av samer­ nas rättigheter och vilka följdverkningar detta har på annan markan­ vändning. Norra Sverige är som bekant ett myck­ et viktigt område för mineral-, skogs- och vindkraftsindustrin vilket innebär att olika intressen och markanspråk konkur­ rerar.

Utgångspunkten i målet är att samer har rätt att bedriva renskötsel i enlighet med 1 § rennä­ ringslagen där samernas rätt att använda mark och vatten till underhåll för sig och sina renar beskrivs och begränsas enligt bestämmelserna i lagen. Denna rätt tillkommer den samiska be­ folkningen och grundas på urminnes hävd men får endast utövas av den som är medlem i en sameby.

"Denna rätt grundas på urminnes hävd."

10

I renskötselrätten ingår utöver rätten att bedriva renskötsel vissa ytterligare rättigheter, däribland en rätt att jaga och fiska. Enligt 31-34 §§ rennäringsla­ gen begränsas dock denna rätt på så sätt att en sam­ eby inte tillåts upplåta dessa rättigheter. Rätten till upplåtelse av jakt- och fiskerättigheter har istället lagts på staten genom länsstyrelsen.

Girjas sameby menade i HD att de har ensam rådig­ het över rätten till jakt och fiske inom samebyns om­ råde på grund av urminnes hävd, och därmed även rätt att upplåta dessa rättigheter.

HD gör i domen en mycket detaljerad historisk analys och går igenom såväl hur markanvändningen utvecklats som äldre lagstiftning, äldre förarbetsut­ talanden, utredningar och rättsfall. HD:s slutsats blir att Girjas sameby ska ges ensamrätt för jakt och fiske baserat på urminnes hävd och att det är sam­ ebyn – och inte staten i form av länsstyrelsen – som ska få upplåta rätt till jakt och fiske. Statens an­ språk på upplåtelserätt från slutet av 1700-talet och 1800-talet ansågs inte vara tillräckligt tydligt för att bryta samebyns rätt av urminnes hävd. Detta trots att staten är fastighetsägare vilket enligt huvudre­ geln innebär rätt till upplåtelse av jakt- och fiskerät­ tigheter.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 152

Då målet rör upplåtelserätten till jakt och fiske är vår bedömning att domen inte direkt leder till någon större förändring för vindkraftsetableringar, täkter, gruvdrift eller liknande verksamhet.

Det bör uppmärksammas att HD gör vissa ut­ talanden som kan bli relevanta och påverka även andra verksamhetsområden än jakt och fiske. HD refererar till artikel 8.1 i ILO:s konvention nr 169 (om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder).

Enligt artikeln ska vid tillämpningen av natio­ nell lagstiftning hänsyn tas till urfolks sedvänjor och sedvanerätt. Kon­ ventionen har inte rati­ ficerats av Sverige, vil­ ket innebär att domstol och myndigheter inte har en skyldighet att tillämpa konventionen. HD skriver dock att artikeln får anses ge uttryck för en allmän folkrättslig princip samtidigt som HD näm­ ner att principen ska beaktas vid tvister med kopp­ ling till markrättigheter som berör samer där samisk sedvana har konstaterats.

"Domen innebär endast ensamrätt till småviltsjakt och fiske."

HD:s dom kommer med stor sannolikhet att leda en vidare diskussion kring samers och samebyarnas rättigheter.

Domen innebär dock endast ensamrätt till små­ viltsjakt och fiske som har en nära anknytning till rennäringen, på just Girjas samebys byområde på kronomark. Vi ser alltså inte att detta i nuläget kan utsträckas till någon generell ensamrätt för exploa­ tering av områden där rennäring får bedrivas. Det återstår dock att se om lagstiftaren griper in och ändrar spelreglerna.

GÄSTKRÖNIKÖRER

Foyen Advokatfirma

Pia Pehrson, advokat/partner

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 152

Isabel Andersson, biträdande jurist

ÅTERVINNING

Smidigare återvinning?

N ATU RVÅ RD S V ERKETS RAP P ORT KLAR För en dryg månad sedan redovisade Naturvårdsverket sin utredning om undantag från tillstånds- och anmälningsplikt för verksamheter som behandlar avfall. Stenkoll sammanfattar uppdraget och branschen kommenterar rapporten.

egeringen beslutade den 26 okto­ ber 2017 att ge Naturvårdsverket i uppdrag att utreda undantag från tillstånds- och anmälnings­ plikt för verksamheter som behandlar avfall.

Den 30 januari 2020 redovisade Naturvårds­ verket detta uppdrag i en skrivelse till Miljö­ departementet.

SBMI har följt detta ärende på nära håll genom hela processen då det har en stor inverkan för SBMIs medlemmar. SBMI har återkommande framfört att vi anser att upp­ draget är alltför smalt formulerat, men vi har försökt att tillföra konstruktiv input till uppdraget så att det kan förbättra förutsätt­ ningarna för en rationell materialhantering i branschen.

R

Bakgrunden till uppdraget är att regerings­ kansliet bedömt att bestämmelserna om behandling av avfall behöver ändras så att all behandling av avfall blir tillstånds- eller anmälningspliktig alternativt omfattas av allmänna regler. Syftet med denna föränd­ ring är enligt Miljödepartementet att säker­ ställa att Sverige kan genomföra kraven i avfallsdirektivet på ett korrekt sätt. Syftet 12

enligt uppdraget var också att det ska det leda till regelförenkling, ökad förutsägbarhet och re­ sursbesparing. Uppdraget har också omfattat att beakta MÖD:s dom M 7806-16 där Trafikverkets massor som förflyttats i ett anläggningsprojekt klassades som avfall, trots att MÖD konstate­ rade att det inte var lagstiftarens avsikt.

Miljöfarlig verksamhet delas in i A-, B-, C- eller U-anläggningar bero­ ende på verksamhetens omfattning och miljöpåverkan. För att få an­ lägga och driva verksamheter som har miljöpåverkan krävs ett mil­ jötillstånd (A- och B-verksamhet) eller en anmälan (C-verksamhet).

En U-verksamhet är en verksam­ het med liten miljöpåverkan som inte kräver tillstånd eller anmälan.

Enligt det uppdaterade svenska genomförandet av avfallsdirektivet får U-verksamheter inte finnas för verksamhe­ ter som behandlar avfall. Naturvårdsverkets uppdrag har gått ut på att utreda vilka verk­ samheter som kan undantas från tillstånds- och anmälningsplikt i samband med att möjligheten till U-verksamheter försvinner.

"Naturvårds­verkets uppdrag har gått ut på att utreda vilka verksam­heter som kan undantas från tillstånds- och anmälnings­plikt."

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 152

BRANSCHEN KOMMENTERAR MARIA WERNER, NCC "Med tanke på den samhällsviktiga verksamhet branschen bedriver och hur stort miljöavtryck vår verksamhet gör, är det viktigt att det görs en ordentlig översyn av hela regelverket med utgångspunkt i att skapa verklig miljönytta och samtidigt tillmötesgå behovet av tydlighet och en enklare hantering. Frågorna som Naturvårdverket utredde utgör bara en liten del av detta arbete vilket resulterar i en fortsatt splittrad diskussion och en fortsatt osäker rättstillämpning. Utgångspunkten bör vara att en gång för alla reda ut (och i vissa fall begränsa) begreppet avfall, fastställa End of Waste-kriterier i de fallen det inte finns, samt förenkla processen i stort. Allt annat medför enligt min mening egentligen bara ytterligare svårigheter och minskad miljönytta."

Naturvårdsverket har tidigare i uppdraget identi­ fierat följande områden att utreda som möjliga för undantag: • biologisk behandling och förbränning av vissa av­ fallsslag • mekanisk bearbetning och lagring av vissa avfalls­ slag inför återvinning • användning av vissa avfallsslag för anläggnings­ ändamål.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 152

TOVE ANDERSSON, SETTERWALLS "Förslaget löser luckan om att behandling av avfall inte kan vara U-verksamhet enligt EU-reglering. För användning av avfall för anläggningsändamål tillförs dessvärre inga förenklingar just nu. Det mest intressanta är att Naturvårdsverket identifierat behov av att det görs en översyn av hur masshanteringen regleras. Det cirkulära anslaget ligger med andra ord i framtiden. Det var även intressant att de refererade till att de redan föreslagit en lagändring för Miljödepartementet för att åtgärda den sk. Trafikverksdomen, som innebär krav på tillståndsplikt som deponering för utgrävt material som används för byggnation på samma plats.

Jag har inte uppfattat den hemställan som en så tydlig propå, så det är utmärkt om den för branschen efterlängtade lagändringen är under beredning."

13

BRANSCHEN KOMMENTERAR MARTIJN VAN PRAAGH, AFRY "Det som kan sägas om förslaget är främst det som Naturvårdsverket konstaterade själv i sin sista presentationsbild: Förslaget innebär en anpassning till EU-lagstiftningen, men det kommer i sig inte att underlätta återvinning.

Utan ett helhetsgrepp om en styrning mot en cirkulär materialhantering med minsta miljöpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv, och ett fokus på risker snarare än innehåll av föroreningar, finns det risk att förslaget inte kommer att göra det lättare varken för verksamhetsutövare eller tillsynsmyndigheter."

MARIANNE HEDBERG, BYGGFÖRETAGEN "Jag hade hoppats på ett mer konkret förslag om allmänna regler för flera av de fraktioner som används i anläggningsverksamhet. Det går att effektivisera masshanteringen avsevärt med tillhörande vinster för både ekonomi och miljö och branschen behöver stöd i tydliga och entydiga regelverk. Insikt om detta finns hos rapportförfattarna eftersom de föreslår en bred översyn av regelverken kring masshantering. Byggföretagen anser att det arbetet måste starta omgående, miljön vill inte vänta längre."

Naturvårdsverket presenterade följande: Biologisk behandling & förbränning

· Naturvårdsverket har presenterat ett förslag om allmänna regler för kompostering av högst 50 ton park- och trädgårdsavfall per år. · Naturvårdsverket föreslog inte allmänna regler för viss annan biologisk behandling och för förbränning av vissa avfallsslag, vilket också utretts inom ramarna för uppdraget.

14

Mekanisk bearbetning och lagring • Naturvårdsverket presenterade förslag om undan­ tag för Mekanisk bearbetning och lagring av högst 100 000 ton asfaltsavfall per kalenderår respektive vid något tillfälle inför återvinning för byggnadsoch anläggningsändamål vid anmälningspliktiga asfaltverk. · Förslaget innebär att idag anmälningspliktig verk­ samhet (sortering av 1 000–100 000 ton per kalen­ derår, mekanisk bearbetning av upp till 100 000 ton per kalenderår, och lagring av 10–30 000 ton vid något tillfälle) och tillståndspliktig verksamhet (lagring av 30 000–100 000 ton vid något tillfälle) föreslås omfattas av allmänna regler. Dagens Uverksamheter kvarstår som sådana.

• Naturvårdsverket bedömer att det inte är möjligt att utarbeta allmänna regler för motsvarande han­ tering av avfall av berg, jord, betong och tegel som har ett tillräckligt brett tillämpningsområde för att verksamhetsutövarna ska ha ett intresse av att tillämpa dem. Naturvårdsverket föreslår därför att dessa verksamheter även fortsättningsvis är till­ stånds- eller anmälningspliktiga.

"Naturvårds­ verket föreslår ett allmänt regelverk för återvinning för anlägg­ nings­ändamål av berg, jord, betong och tegel i den så kallade Kategori A"

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 152

BRANSCHEN KOMMENTERAR

NATURVÅRDSVERKETS KOMMENTAR ERIKA NYGREN, ENHETSCHEF NATURVÅRDSVERKET "Att undanta viss avfallsbehandling från anmälningsoch tillståndsplikt genom allmänna regler är ett bra första steg och vi tror att det kan bli aktuellt att titta på fler sådana undantag i framtiden, det vill säga för mer förorenat avfall. Men vi ser också att det behövs en bredare översyn av aktuella styrmedel för att åstadkomma en hantering av massor som är både miljöoch hälsomässigt säker och resurseffektiv. Det handlar om att nyttja den resurs som massorna utgör på ett klokt sätt utifrån samtliga miljömål och samtidigt säkerställa att resurserna och kunskapen

hos bransch och tillsyns- och prövningsmyndigheter används på bästa sätt och till rätt saker. De förslag som vi lämnar i detta regeringsuppdrag utgör en bra grund för att komma framåt i dessa viktiga frågor och vi följer med spänning hur förslaget tas omhand. Samtidigt fortsätter vårt arbete med andra viktiga pusselbitar som rör dessa frågor, inte minst vad gäller vad som utgör avfall och inte. Där finns det behov av förtydliganden i såväl bestämmelser om undantag som genom vägledning."

Användning av vissa avfallsslag för anläggningsändamål · Naturvårdsverket föreslår ett allmänt regelverk för återvinning för anläggningsändamål av av­ fall av berg, jord, betong och tegel i den så kallade "kategori A". Detta utgör den fraktion som är allra renast, och motsvarar i stora drag den fraktion som tidigare bedömts som att föroreningsrisken är min­ dre än ringa (MRR), och som varit godkänd för fri användning utan anmälan till kommunen. · Naturvårdsverket bedömer att det vore lämpligt att utarbeta allmänna regler även för andra kategorier, det vill säga material med högre halter än de som angetts för Kategori A. Naturvårdsverket har också identifierat en del problem kring masshanteringen i samhället och bedömer att det krävs en bred översyn av hur mass­ hanteringen regleras för att komma till rätta med de problem och brister som många myndigheter och aktörer upplever.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 152

MÅRTEN SOHLMAN, SBMI "Det är positivt att uppdraget är färdigt, och att NV kommit fram till att det krävs en bredare översyn av hur masshanteringen regleras för att komma till rätta med de problem som finns. Det har funnits en ovilja på politisk nivå och på regeringskansliet att ta några som helst nya initiativ medan uppdraget pågått. Alltsedan uppdraget startade har SBMI påtalat att uppdraget är för snävt formulerat. Jag upplever att branschen vill verka för en rationell hantering av våra naturresurser.

Bara genom samverkan mellan lagstiftare och branschen kan vi uppnå en rationell materialhantering.

Uppdraget syftade till att leda till regelförenkling, och många hade hoppats på förbättrade förutsättningar för återvinning. Jag kan tyvärr inte se att Naturvårdsverkets förslag bidragit till detta."

MARIA ELOFSSON, SKANSKA "Jag hade hoppats på mer konkreta til�lämpbara förändringsförslag för en ökad materialåteranvändning samt återvinning jämfört dagens situation i redovisningen av Naturvårdsverkets uppdrag. Men nu är det redovisat till departementet och vi får blicka framåt.

Det är viktigt i sammanhanget att poängtera att återanvända och återvinna är inte att se som kvittblivning! Fokus för oss som bolag i byggbranschen är på förädling av överskottsmaterial/massor på ett kostnadseffektivt sätt mot tydliga krav. Fler sekundära material som inte utgör en risk behöver upphöra att klassas som avfall.

Det bör initieras uppdrag för sektorsmyndigheter gemensamt (förslagsvis Trafikverk, Naturvårdsverk, SGU) att förutsättningslöst analysera möjligheten att använda End of waste-kriterier eller annat motsvarande Nederländernas ”Green Deal” för flera materialslag inom bygg- och anläggningssektorn, vilket kan vara lämpligt för att få igång marknadskrafterna att hantera ofarliga material och ge en ökad materialåteranvändning samt återvinning i byggbranschen.

Oavsett vad Naturvårdsverkets uppdrag landat i behöver vi i branschen fortsätta att driva de frågor SBMI argumenterat för länge: • Förutsägbarhet i tillämpning av regelverket avseende klassning, handläggningstid, processer, krav, försiktighetsmått, m.m.

• Smidiga och flexibla processer för ändringar i redan befintliga tillstånd och anmälningar för branschens anläggningar så att ökad hantering genom mottagning och vidare förädling/försäljning av massor möjliggörs.

• Enhetlig bedömning av risk."

15

ENTREPRENADBERG

Vad händer med När Region Stockholm under den närmaste tioårsperioden ska bygga ut tunnelbanan med 20 kilometer nya spår och tio stationer kommer stora mängder entreprenadberg att frigöras.

Men hur och enligt vilka villkor? Det avgörs av om entreprenadberget klassas som en biprodukt eller ett avfall.

TEXT: Niclas Kindvall

nder de senaste tjugo åren har ett flertal stora infrastrukturprojekt ini­ tierats i Stockholmsregionen, bland annat de färdigbyggda trafiklederna Norra och Södra länken liksom det pågående jät­ teprojektet Förbifart Stockholm. Stora mängder entreprenadberg har tagits om hand av aktörer i bergmaterialbranschen och i huvudsak har pro­ cessen fungerat bra. Transportavstånden har hål­ lits nere och materialet har kunnat användas för andra projekt. Därmed har jungfruligt material kunnat sparas.

U

Så när FUT, Region Stockholms Förvaltning för Ut­ byggd Tunnelbana, hörde sig för bland intresserade köpare om de runt 7,4 miljoner ton entreprenadberg som beräknas bli resultatet av första etappen av tunnelbanebygget, trodde de flesta att man gemen­ samt redan hittat ett fungerande arbetssätt. Ett förfarande som förutom att det på ett bra sätt åter­ använder berget också minimerar klimatpåverkan.

– Det har fungerat bra, bekräftar Daniel Berg­ ström, marknadschef på Skanska Indu­ strial Solutions. Vi i branschen har på ett relativt smidigt sätt kunnat ta emot entreprenadberget i våra täkter eller ter­ minaler. Tack vare att transportavstånden hållits nere har vi sparat enorma mängder koldioxid genom att använda berget där det byggs istället för att köra det långt och köra tillbaka med nytt material.

"Besluten går helt emot den praxis som utarbetats. Och konsekvenserna blir stora för samhället."

16

Daniel Bergström

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 152

tunnelbaneberget?

BIPRODUKT ELLER AVFALL? Ett ämne eller föremål ska anses vara en biprodukt i stället för avfall, om det: 1. – har uppkommit i en produktionsprocess där huvudsyftet inte är att producera ämnet eller föremålet.

2. – kan användas direkt utan någon annan bearbetning än den bearbetning som är normal i industriell praxis, och 3. – kommer att fortsätta att användas på ett sätt som är hälso- och miljömässigt godtagbart och som inte strider mot lag eller annan författning.

SBMIs bedömning: Allt tunnelberg, som inte på grund av sulfidhalt har problem med krav 3 ovan, bör enligt SBMIs uppfattning klassas som biprodukt – analogt med domen – i näst högsta instans Mark- och miljödomstolen – där Förbifart Stockholms berg klassades som biprodukt.

matpåverkan skulle bli den tjugodubbla och detta i en tid då så gott som samtliga aktörer betonar vikten av en mer cirkulär materialanvändning och en större åter­ vinning. Lägg därtill trängsel på vägarna i Stockholmsområdet.

Skanska sökte tillstånd för att ta emot berg från tunnelbanebygget på tre platser i regionen. Alla tre nekades och beskeden kom samma dag. Dels i Nacka och dels på två platser i Södertälje, Läns­ styrelsen gav avslag med hänvisning till att berget ska klassas som avfall – och att Skanska då måste ha tillstånd för att hantera avfall i sina anläggningar.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 152

– Besluten går helt emot den praxis som utarbetats, fortsätter Daniel Berg­ ström. Och konsekvenserna blir stora för hela samhället.

Om entreprenadberget klassas som avfall kommer det att finnas få platser i regionen som kan ta emot massorna vil­ ket i sin tur innebär att bergmaterialet behöver transporteras långa sträckor. Kli­

Men varför gör Länsstyrelsen ett avsteg från en fungerande praxis, åtminstone att döma av hur det fungerat tidigare?

– Min bedömning är att Naturvårds­ verket drivit hårt mot länsstyrelser och kommuner att entreprenadberg är avfall och ska omhändertas i anläggningar som har tillstånd att hantera avfall, sä­ ger Daniel Bergström.

Naturligtvis är det möjligt att ansöka 17

ENTREPRENADBERG

om sådana tillstånd, tillägger han. Men det kan bli långdragna processer som kostar både tid och peng­ ar. Men byggstart är nu, 2020!

Daniel Bergström ifrågasätter om myndigheterna inser konsekvenserna av sina beslut.

– Påverkan blir stor för alla som ska bygga i regio­ nen, med negativa effekter på miljön och dessutom betydligt dyrare.

Skanska kommer nu att lämna in överklaganden mot Länsstyrelsens beslut till Mark- och Miljö­ domstolen med förhoppningen att ärendet återvisas till Länsstyrelsen. Då för att endast göra platsspeci­ fika prövningar i tillståndsfrågan. Även branschkollegan NCC har hamnat i en liknan­ de situation då Länsstyrelsen avslagit en ansökan om mottagning på NCC:s anläggning i Järfälla. Ha­ kim Belarbi, public affairs-chef för NCC, är lika för­ vånad över att Länsstyrelsen, tvärtemot den praxis som gällt hittills, menar att entreprenadberg är avfall. Han menar att definitionsfrågan måste lösas 18

"Det är inte rimligt att stora bergmassor inte går att återvända på ett smidigt sätt.” Hakim Belarbi

en gång för alla. Och det rimliga utfallet borde vara att fastslå entre­ prenadbergets status som biprodukt.

– Idag saknas en tyd­ lig definition för när ett material upphör att vara avfall. Och det är inte rimligt, vare sig för mil­ jön, klimatet eller samhället i stort, att stora bergmassor inte går att återanvändas på ett smidigt sätt, säger han.

Hakim Belarbi avslutar: – Riksdagen har beslutat att Sverige ska ha nettonollutsläpp av växthusgaser 2045. Detta ska ske samtidigt som befolkningen växer, be­ hovet av bostäder ökar och infrastruktur måste byggas ut. Ska vi lösa den ekvationen behöver vi tänka mer cirkulärt och se till att det materi­ el som används eller blir över ses som en resurs som kan återvinnas och användas igen.

? LÄS MER om utbyggnaden av tunnelbanan på nyatunnelbanan. sll.se

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 152

Tar du ansvar för framtiden?

Vi erbjuder klimatkompenserade slitdelar

1,1005 tco2/ton fritt lastat Bor

0370-140 55 krosskonsult.se Försäljning ANDREAS ALMÉN, VD 070-626 01 22 andreas@krosskonsult.se Uthyrning/Service KRISTOFER ALMÉN 070-618 01 22 kristofer@krosskonsult.se Eftermarknad MATS REMNELID 070-619 01 22 mats.r@krosskonsult.se

B E T O N G F R Å N H E L K R O S S

EN RÖD TRÅD FÖR BETONG FRÅN HELKROSS Sedan början av året levererar Thomas Betong i Stockholmsområdet en högkvalitativ produkt tillverkad helt utan naturgrus. Det hade inte varit möjligt utan ett nära samarbete med täktägare och krossentreprenör, berättar ballastansvarige Jonny Carlsson.

TEXT: Niclas Kindvall FOTO: Mårten Sohlman

Terje Jontell, vd för Veidekke Industri och produktionschefen Stefan Zaar.

20

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 152

VINJETT

"Vid Thomas Betongs fabrik i Märsta inleddes testerna med helkross från Veidekkes täkter", berättar Jonny Carlsson.

en röda tråden går från Veidekke Industri, via krossentreprenören Råsjö Kross, hela vägen till Tho­ mas Betongs fabriker i norra Stockholm. Företagen bildar en kedja som arbetat tätt tillsam­ mans under flera år för att helt fasa ut naturgrus i betongtill­ verkningen, åtminstone i Stock­ holmsområdet. Det har varit en stundtals skumpig resa med flera oplanerade stopp längs vägen, men nu är man tillsammans framme vid målet. Sedan januari i år innehåller betongen som lämnar fabrikerna i Rotebro, Mär­ sta och Uppsala enbart helkrossat material från Veidekkes täkter.

Redan 2015 inledde Thomas Betong stor­ skaliga tester med helkross, då i fabriken i Märsta.

2017 inleddes också samarbetet med Veidekke.

– Bergets egenskaper har förstås stor betydelse, säger Jonny Carlsson. Men också givetvis hur det be­ arbetas och krossas. Ända sedan starten har vi job­ bat nära krossentreprenören Råsjö Kross och testat STENKOLL KROSSORDET NUMMER 152

olika alternativ. Det har inte gått smärtfritt men nu har vi kommit fram till ett lyckat koncept.

Jonny Carlsson erkänner att det inte varit helt enkelt att skifta till betongproduktion enbart med helkrossad ballast. Men att det varit helt nödvändigt.

– Det här är en ledningsfråga, fortsätter han. Det är en stor omläggning men Thomas Betong har en ledning som verkligen satsade, tog tidiga beslut och visat stor uthållighet.

Han pekar på flera or­ saker till att man tillsam­ mans fått konceptet att fungera.

– Det här är inget en Stefan Zaar, produktionschef, betongtillverkare klarar Veidekke Industri av att göra på egen hand. Det krävs att många aktörer samverkar. Där måste förstås finnas stor kompetens och en vilja att lära men också ödmjukhet gentemot varandra.

Jonny Carlsson menar att utvecklingen, både på kompetens- och maskinsidan, har möjligjort skiftet.

– Krossutrustningen är bättre, den styrs på ett bättre sätt och krossteknikerna har utvecklats. Dess­

"Hemligheten är helt enkelt ett samarbete i alla led där alla varit lyhörda och ansträngt sig för att förstå."

21

B E T O N G F R Å N H E L K R O S S

"Det har varit mycket jobb, men på det stora hela så har det fungerat väldigt bra."

Markus Falknér, operatör, Thomas Betong

utom har vi blivit bättre på att konstruera betongrecepten och kan styra dem mer i detalj.

För tekniker och processoperatörer har det också varit utmanande att ställa om. Deras engagemang och inställning har varit, och är fortfarande, väldigt betydelsefullt.

Det är nämligen inte helt enkelt att tillverka betong utan naturgrus.

– Ska den pumpas 200 meter genom en slang så dras det verkligen till sin spets, skrattar Jonny Carls­ son. Då krävs det att allt stämmer. Från kornformen på ballasten och fram till det exakt rätta receptet.

Dit har vi nått idag och det är vi väldigt stolta över.

Veidekke Industris produktionschef Stefan Zaar kan bara instämma: 22

Veidekke Industris krossentreprenör Råsjö Kross har stor del i ett det lyckade resultatet.

– Det kanske låter enkelt men hemlig­ heten är ett samarbete i alla led där alla varit lyhörda och ansträngt sig för att för­ stå varandra.

Han påpekar också att en av framgångsfakto­ rerna varit att man inte försökt stressa fram resultat utan låtit processen ta den tid som varit nödvändig.

– Vi har alla investerat mycket, framför allt av vår egen tid. Det har tagit lång tid att hitta rätt men nu känner vi verkligen att det har varit värt det.

– Vi har behövt skruva i alla delar av processen, fortsätter Jonny Carlsson. Och det gäller såväl Råsjö Kross och Veidekke som vi på Thomas Betong.

Varken Veidekke Industri eller Thomas Betong tänker dock slå sig till ro och lugnt se tillbaka på ett lyckat utvecklingsarbete.

– Nej, vi lutar oss inte tillbaka, avslutar Stefan Zaar. Vi vill fortsätta göra saker ännu bättre framö­ ver.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 152

DIN KOMPLETTA LEVERANTÖR Stockholms plåt & Gummiperforering SPG AB är ett familjeföretag som drivs i andra generation av bröderna Håkan och Peter Cederberg.

Vår Stålgallerproduktion har rötter sedan 1950-talet och den långa historiken och viljan att alltid utvecklas gör att vi ständigt förnyar och förbättrar våra metoder och produkter. För att kunna ge dig som kund en produkt som står för en hög kvalitet så skräddarsyr vi våra produkter efter dina önskemål och behov. www.spgab.se 08-504 106 00

VÅRA PRODUKTSPECIALISTER

PRODUKTSPECIALISTER

MATTIAS NILSSON mattias@spgab.se 08-504 106 08

JONAS WALLGREN jonas@spgab.se 08-504 106 18

BENJAMIN STEVENSON benjamin@spgab.se 08-504 106 34

INNOVATIONSTÄVLING

PROCESS FÖR CIRKULÄRA IDÉER Inom innovationsprogrammet Smart Built Environment pågår fram till sommaren en innovationstävling med deltagare från olika delar av anläggningsindustrin. Målet är att – med hjälp av digitala teknologier – konstruera lösningar för cirkulära, säkra och resurseffektiva materialflöden i anläggningssektorn. Stenkoll besökte ett av tävlingens "labb".

TEXT: Niclas Kindvall FOTO: Mårten Sohlman

nnovationstävlingen Cirku­ lärt digitalt anläggningsbyg­ gande genomförs i fem så kallade "innovationslabb" – träffar på olika platser i Sverige. Premiä­ ren var i Göteborg i början av december och nästa träff, som Stenkoll besökte, skedde i Stockholm i slutet av januari.

När det här numret av tidningen kommer ut har också det tredje "labbet" ägt rum.

Deltagarna, som kommer från vitt skilda delar av anläggningsindustrin, är inde­ lade i fyra lag med uppgiften att vardera presentera en lösning på ett reellt pro­ blem – kopplat till tävlingens huvudmål.

Till sin hjälp har de erfarna projekt- och processledare som hjälper till dem framåt och att undvika fallgropar längs vägen.

I

Dessa båda heter Martin Andersson och Martin Andersson, vilket i sig kan sägas vara den första fallgropen. Men det går att lösa med lite kreativitet. Projektle­ daren benämns Bogg Martin Anders­ son, med släktnamnet som prefix, och processledaren kallas Pollen Martin An­ dersson eftersom han arbetar för innova­ tionskonsultbolaget Pollen.

Den sistnämnde menar att innova­ tionstävlingen är ett mycket viktigt ini­ tiativ.

– Här jobbar vi tvärfunktionellt med 24

människor från helt olika delar av bran­ schen, från olika bolag och med olika kompetenser. Processen blir ett utbyte där deltagarna lär av varandra.

Efter att grupperna under den första träffen i Göteborg lärt känna varandra är det nu dags att gå in i skarpt läge. Först och främst handlar det om att tillsam­ mans inom gruppen lyfta fram problem som behöver lösningar.

– Vi delar in det i en problemhalva och en lösningshalva, berättar Pollen Martin Andersson.

Ambitionen är resonera sig fram och formulera problem där lösningen skulle innebära en väsentlig skillnad.

– Resultatet ska ha marknadspotential och

kunna skapa ett värde, säger Bogg Mar­ tin Andersson. Annars är det ingen inno­ vation utan bara en idé.

Till sin hjälp har deltagarna en process utformad för att på bästa sätt stödja i ar­ betet. Inledningsvis vill processledarna att deltagarna ska stanna kvar i problem­ fasen och inte börja fundera över lös­ ningar. Inte än.

– Nu handlar det om att utforska och våga dela med sig av sina tankar, säger Pollen Martin Andersson. Utvärdering av idéerna, eller problemen om man så vill, sker i ett senare skede.

Att alltför tidigt börja arbeta med lös­ ningar är negativt för processen. Det menar Jonas Thorn­ gren som är vd för

"Det handlar om att utforska och våga dela med sig."

Gauti Asbjörnsson, Petra Brinkhoff, Micael Larsson och Markus Rönnegård.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 152

DE DELTAGANDE LAGEN Lag 1: Klas Hall, Kompetenspartner Elisabet Höglund, Tyréns Dennis W Schörling, OMoment 22 Johan Thorell, WSP Lag 2: Gauti Asbjörnsson, Chalmers Petra Brinkhoff, NCC Micael Larsson, Microsoft Markus Rönnegård, WSP

Analoga post it-lappar för digitala idéer.

"Vi har listat ett tiotal problem som diskuteras för att hitta kärnan."

Pollen och som följer inno­ vationslabbet.

– I ett innovationsarbete vill de allra flesta alldeles för tidigt börja söka lösningar.

Vilket alldeles för ofta slu­ tar som i tv-serien Lorry där Peter Dalles rollfigur hela tiden kommer till Patentverket med nya smarta lösningar.

Han skrattar och fortsätter: – Varje sketch slutar med hur han för­ står att hans lösning kanske inte var så smart ändå, på grund av olika orsaker.

Och utbrister: "jag tänkte inte på det".

Jonas Thorngren menar att om man vill åstadkomma radikala förändringar så behöver man också jobba lite mer radi­ kalt. Därför är inga idéer dåliga eftersom de ofta leder vidare till nya idéer. I en til�­ låtande miljö där alla deltagare känner sig trygga är det också lättare att vara kreativ.

– Om du inte gillar ett förslag så kom­ mer din hjärna vilja att du säger "nej".

Sedan förklär du detta till "ja, men...". Vi vill att svaret istället ska vara "ja, och...".

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 152

Sedan testar man varje idé en stund och ser var man ham­ nar.

Flera av deltagarna i tävling­ en är välkända för Stenkolls läsare, däribland Chalmers Gauti Asbjörnsson. Han ser de fem tillfällena som en chans att lära sig mer och för­ hoppningsvis bidra till nya lösningar.

– Det här är en chans för mig att bredda kunska­ perna och fånga synpunkter som jag kan ta med mig i min forskning. I bästa fall så vinner vi tävlingen, i sämsta fall så har jag utökat mitt nätverk och min kunskap om hela värdekedjan. Samtidigt som jag delat med mig av det jag kan.

Han berättar att den grupp han deltar i hittills har listat ett tiotal problem som nu diskuteras för att hitta kärnan.

I Gautis grupp deltar också Micael Larsson, strate­ gisk rådgivare på Microsoft.

– Jag har ju en helt annan bakgrund jämfört med många av de andra deltagarna och förhoppningsvis kan de ha nytta av mig när det gäller vilka digitala möjligheter som finns.

– Samtidigt lär jag mig mycket om de utmaningar som finns i anläggningsbranschen. Jag får en förstå­

Lag 3: Björn Kalman, VTI Csaba Prokec, Ängelholms Geodesi Anton Tholberg, WSP Lena Furuhovde, Bjerking Lag 4: Felix Magnusson, Tyréns Marjan Mousavi, RISE Martin Tengsved, Swerock Carl Zide, Massbalans RÅDGIVANDE GRUPP OCH MYNDIGHETSGRUPP Den rådgivande gruppen för tävlingen består av: Camilla Byström, InfraSweden Kristina Gabrielii, Smart Built Environment Martin Sjöberg, IVL Mårten Sohlman, SBMI I tävlingen finns också en myndig­hetsgrupp med representanter från Vinnova, SGI, Trafikverket, Energimyndigheten, Upphandlingsmyndigheten, Naturvårdsverket och Svenska Institutet.

INNOVATIONSTÄVLING

Hallå där

MÅRTEN SOHLMAN SBMIs vd och dessutom med i tävlingens rådgivande grupp.

Vilka förväntningar har du på innovationstävlingen?

Vid totalt fem tillfällen träffas deltagarna i innovationstävlingen.

else för processerna där och det kan jag ta med mig i min vardag.

Han funderar och fortsätter sedan: – Jag kan hjälpa mina lagkamrater att sätta på sig digitaliseringsglasögonen, de hjälper mig på med anläggningsglasö­ gonen.

"Tack vare att deltagarna kommer från olika håll får vi många perspektiv."

Elisabet Höglund är chef för miljöavdel­ ningen på konsultföretaget Tyréns och har länge arbetat med frågorna kring cirkulära flöden. Hon säger att materi­ alfrågan är en stor utmaning för många aktörer.

– Jag vill vara med i det här samman­ hanget eftersom jag tycker att vi måste ta de här frågorna framåt på alla sätt vi kan. Tack vare att deltagarna kommer från olika håll får vi många perspektiv och kan korsbefrukta varandras tankar, vilket är oerhört viktigt.

På plats de här januaridagarna i Stockholm finns också Björn Johansson, handläggare på Naturvårdsverket. Han deltar inte i tävlingen utan är medlem i den myndighetsgrupp som är knuten till tävlingen.

– För oss som myndighet är det viktigt att skapa oss en bild av ett framtida cir­ kulärt och säkert anläggningsbyggande.

Vi ska också bidra med vårt myndighets­ perspektiv och vara ett stöd till de delta­ gande lagen.

Björn Johansson tycker att det under förmiddagens diskussioner framkommit mycket intressant och många nya per­ spektiv han tar med sig till sin vanliga arbetsplats.

– Det har varit väldigt givande och vär­ deskapande, säger han. Vi har visserligen en annan roll än deltagarna men det gör också att vi tillsammans kan belysa olika delar av problematiken från flera håll.

26

Innovationstävlingen Cirkulärt digitalt anläggningsbyggande pågår fram till sommaren då de deltagande lagens res­ pektive projekt presenteras och en vin­ nare utses. Stenkoll kommer givetvis att presentera resultatet i kommande num­ mer.

– Först och främst tycker jag att hela konceptet är jättespännande.

Det pågår en stor omställning i hela samhället och vi behöver nya lösningar. Utöver det så har vi också ett generationsskifte och bland deltagarna hittar vi helt säkert några av framtidens idébärare och företagsledare. De idéer som kommer fram här och förstås även i andra sammanhang är de som kommer att prägla vår bransch framöver. Inriktningen är klockren ur ett SBMIperspektiv, som samhälle behöver vi digitalisering och cirkulära materialflöden. Resultaten kommer att vara superintressanta för oss på SBMI.

Vad är det bästa med upplägget?

– Att det finns så många kontaktskapande aspekter där olika delar av branschen möts. Det blir en idéskapande arena som inte är knuten till en speciell aktör eller affär. Deltagarna kommer att lära känna varandra och kunna dra nytta av varandras kunskaper även efter tävlingen har avgjorts.

Vad tror du om resultatet av tävlingen?

– Jag skulle bli förvånad om jag inte blir överraskad när jag får se förslagen. Förhoppningen är att få se innovativa tekniska lösningar som dessutom är affärsmässiga.

Krosskontroll Från kross till kronor

Få kontroll över ditt lager Krosskontroll håller löpande reda på ackumulerade mängder av alla fraktioner och du kan med några få knapptryck se aktuell lagermängd i nuläge eller historiskt. Låt oss koppla in lastbils- och hjullastarvågen så kommer både lageruppbyggnad och försäljning att visas löpande.

• Faktureringsunderlag • Tydliga kundrapporter • Statistik och jämförelser • Lagermängder • Integrationsmöjligheter • Information från ASRi • Realtidsdata • GPS-uppföljning 070 - 543 50 01 info@krossdata.se

MED FULL KOLL PÅ FLÖDET! OJ1436 – smart BELT WEIGHER INDICATOR - full av möjligheter.

Koppla upp dig mot smartTONNES och få total kontroll över din produktion. Där kan du skriva ut eller ladda ner utförliga rapporter om både kalibreringar, produktion och statistik ända ner till enskilda materialsorter. Abonnemang tecknas nu för fullt!

Alla äldre skåp kan enkelt uppgraderas med OJ1436 i ny panelmodul.

Kontakta oss för information!

”Med smartTONNES blir mitt arbete med produktionsrapporterna så mycket lättare och mindre tidskrävande” Henrik Bäck, Swerock

Tallskogsvägen 9 793 35 Leksand oj.s@vagsystem.se

Tel: 0247-13657 Fax: 0247-145 96 www.vagsystem.se

BRANSCH

PROFILEN

Nyfiken i en strut (MED MATERIALPROVER)

Under 2019 valde Stenkoll att lyfta fram några nya unga talanger i branschen och vi kommer säkerligen att träffa fler av framtidens medarbetare längre fram. I år gör vi tvärtom och lyfter i stället fram några av dem som under lång tid varit med och format bergmaterialindustrin.

Först ut är NCC:s outröttlige senior advisor Per Murén.

TEXT: Niclas Kindvall FOTO: Privat/Per Murén

28

e som arbetar i bergmaterialindustrin och som inte råkat på, eller hört talas om, NCC:s Per Murén är antagligen lätt räknade. Han har genom sin långa karriär intresserat sig för de flesta områden inom branschen och kanske är det just nyfikenheten som hela tiden varit drivkraften. Men från början skulle han bli arkitekt.

– Ja, så var det tänkt, konstaterar han. Men så blev det inte.

Just byggandet, i vilken form det än utförs, har alltid varit ett stort intresse. Släkten inne­ håller både murare och elektriker.

– En sorts skaparglädje kanske, funderar Per Murén. Det blir liksom något, ett resultat att se och tänka att "det där var jag med och byggde".

Fortfarande kan han inte undgå att känna en viss stolthet när han passerar sina allra första be­ tongbroar vid Tystberga, söder om Södertälje. Men nu har vi gått händelserna i förväg. Först kommer KTH. – Jag gick väg och vatten , det som idag heter sam­ hällsbyggnad, och examinerades 1970.

jag hade ett fast jobb.

Det var en period med lågkonjunktur och neddrag­ ningar.

Per Murén fick vara med och bygga de sista etapperna av Stockholms tunnelbana, han minns särskilt när en kontrakterad konstnär ville göra en slits för att frilägga Per Murén bergytan bak­ om den precis färdiga sprutbetongväggen.

– Vi blev väl lite sura. Vi hade ju precis gjort färdigt. Men det blev faktiskt väldigt bra till slut.

Jag tänker på det varje gång jag passerar Bergs­ hamra station.

Per Murén blev omedelbart anställd av ABV, Arme­ rad Betong Vägförbättringar, ett företag som senare tillsammans med JCC och Siab bildade stommen i det nuvarande NCC. – På den tiden var en av drivkrafterna faktiskt att

Under karriärens första år blev det även en del uppdrag utomlands, bland annat tillbringades fyra år i DDR för att bygga färjeläge i Sassnitz hamn. Andra städer som kom att dra nytta av en svensk ingenjör var Berlin och Sankt Petersburg.

"Jag vill vara en del av den här stora gemensamma kunskapsbanken."

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 152

PER MURÉN Ålder: 72 år.

Familj: Gift med Elisabet, en son med familj (två barnbarn).

Bor: Stocksund utanför Stockholm.

Karriär: ABV – NCC Anläggning 1971-1999, NCC Industry från 1999.

”Jag har gått till jobbet med ett leende varje dag och det gör jag fortfarande."

På besök hos Jehander i Riksten.

– I Berlin bodde vi med utsikt över mu­ ren. Det är en märklig känsla när man vet hur det gick. Jag tänker förstås också på vilken oerhörd miljöskuld det finns på många platser.

Det mest extrema och mest utmanande uppdraget var annars när han var med om att bygga grundläggningen till Va­ samuseet på Djurgården i Stockholm där

man arbetade med vattentät och kyld betong.

Och resten av byggnaden påminner om brobyg­ ge, med stora betongmängder på hög höjd.

Det stora klivet in i bergmaterialindustrin tog Per Murén 1999 och det var hans tidigare chef, från Sassnitz, Rolf Hörnfeldt som övertygade honom.

– Han sa till mig att "ska du ha världens bästa jobb så ska du bli teknikchef", berät­ tar Per. Min uppgift blev att bevaka teknikutvecklingen och ge stöd till produktionen.

Gillar: Teknik, industrihistoria, reser gärna och besöker märkliga platser. Positiva människor, problemlösare, energiknippen.

Ordning och reda.

Ogillar: Folk som inte ens försöker hjälpa till – ogina människor.

Gör helst på fritiden: Läser, reser, tränar löpning, umgås med familjen, trädgården, fotograferar mycket.

Läser just nu: I backspegeln av Leif Östling. Spionernas arv av John le Carré. Dessutom facktidningar i mängder.

Ser helst på tv: Nyheter, Kunskapskanalen, Skavlan.

Förebild/er: Farbror Nisse, en positiv sjöfarare. Flera av mina chefer (de har varit olika, men tillfört olika delar av ledarskapet).

Favoritplatser i världen: Hemma, Hälsingland, Irland, Danmark men också England, Tyskland, Australien och Japan.

Alltid med på resan: Bra skor, kameran och numera även telefonen.

Sankt Petersburg.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 152

Vasamuseet.

Vad som fascinerar mig med bergmaterialbranschen: Kombinationen av samhällsnytta, grov teknik, high-tech, råvaruoch miljöfrågor. Trogna människor som gillar sitt jobb. Fram­ tidens möjligheter med teknik, IT, samverkan och utveckling.

29

VINJETT

FRAMTIDEN ENLIGT PER MURÉN: "Vi kommer förstås se en fortsatt digitalisering, till exempel inom processtyrning med att mäta, justera och förbättra alla små detaljer. Där finns det flera bra projekt på gång i branschen, bland annat med de oerhört duktiga forskarna på Chalmers.

I och med digitaliseringen tror jag vi kommer se en del förändrade arbetsuppgifter i branschen men vi kommer fortfarande behöva duktiga människor med kunskap som underhåller och reparerar våra maskiner.

Vad gäller maskinsidan så har det sett likadant ut länge men det finns idéer till nya typer av exempelvis krossar. Jag har sett några spännande prototyper. Men den mest närliggande förändringen är förstås elektrifieringen av branschen. Det ska bli oerhört spännande att följa utvecklingen."

– Och det har jag väl sysslat med sedan dess.

Naturligtvis hade han kommit i kontakt med den specifika delen av branschen tidigare, men då som köpare. En del av bergmaterialsidan hade han alltså redan med sig.

– Jag fastnade förstås direkt men kanske är det sådan jag är.

Jag är nyfiken på hur saker fung­ erar och jag vill vara en del av den här stora gemen­ samma kunskapsbanken som vi alla är en del av i branschen.

"Tidigt förstod vi vikten av konkurrensneutralt samarbete."

Per Murén har hunnit med en hel del under sin långa yrkeskarriär. Utvecklingsprogrammet Min­ BaS, mellan 2003-2015, är ytterligare något han är stolt över att ha varit delaktig i, liksom det nuvaran­ de arbetet som ordförande i SBUF:s anläggningsut­ skott. Själv vet han inte riktigt varför han tilldelats de posterna.

30

– Det blev så, man pekade på mig, skrattar han.

Per Murén engagerar sig dessutom mycket i SBMIs verksamhet.

– Ganska tidigt så förstod vi hur viktigt det är med branschgemensamt och konkurrensneutralt samarbete i många frågor.

– Jag tycker det är jätteroligt att fortsätta jobba med frågor som jag verkligen är intresserad av. Jag är jätteglad om jag kan fortsätta att bidra.

Sedan 2014 arbetar han deltid som senior advisor för NCC, något han trivs med.

– Det finns fortfarande saker jag kan hjälpa till med. Bland annat med att slussa in nya i branschen och stötta vår produktion.

Dessutom har han en överenskommelse med sin fru Elisabet, som arbetar som skulpturkonservator.

– Så länge hon jobbar så vill jag fortsätta. Hon konserverar skulpturer, jag har reparerat broar, vi har ungefär samma jobb – men i olika skala.

Per Murén avslutar: – Jag har gått till jobbet med nöje nästan varje dag och det gör jag fortfarande. Bra kamratskap, in­ tressanta möten och ämnen som jag brinner för. Jag stortrivs fortfarande.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 152

NYHET - Jonsson L 130

Kontakta oss för mer information!

Tel. 0660-731 00, info@pjjonsson.se, www.pjjonsson.se Försäljningsrepresentanter: Carl-Henric Gustafsson, 070-732 76 86 Joakim Boman Daugaard, 070-213 96 80

UTBILDNING

TILLBAKA TILL FRAMTIDEN FOTO: JAN HÅKANSSON

Efter ett mycket turbulent år ser anrika Bergsskolan i Filipstad fram emot att välkomna nya elever till hösten. Fyra olika utbildningar erbjuds och på flera sätt tar man ett steg tillbaka, för att förhoppningsvis ta ett jättekliv framåt.

TEXT: Niclas Kindvall

edan Stenkoll senast besökte Bergsskolan, för nästan exakt ett år sedan, har mycket hunnit hända. Då löd artikelns rubrik "Osäker framtid för Bergsskolan" och under året drog sig skolans huvudman, Luleå tek­ niska universitet, ur samarbetet. Den farhå­ gan fanns redan för ett år sedan och rektor Jan Håkansson antydde då att en möjlighet var att driva utbildningarna under yrkeshög­ skolans paraply. Och precis så kommer det att bli med start efter sommaren. Myndighe­ ten för yrkeshögskolan gav Bergsskolan till­ stånd att starta fyra utbildningar.

– Det känns faktiskt otroligt bra, säger Jan Håkansson men medger också att det kän­ des rejält jobbigt när LTU drog sig ur.

– Men nu har vi jobbat oss ur den situatio­ nen och ser väldigt positivt på framtiden.

S

De utbildningar som kommer att ges från och med höstterminen har sin grund i de tidigare högskoleutbildningarna. Några av kurserna kommer att ha samma innehåll som de haft tidigare och några kommer förändras så att ny forskning och nya metoder och tekniker lyfts fram i utbild­ ningarna. Men den

Studenter träffar branschföretag under Bergsskolans arbetsmarknadsdagar.

!

Vill ditt företag bli LIA-företag och ta emot praktikanter från Bergsskolan?

(LIA=Lärande i arbete) Kontakta Bergs­ skolans rektor Jan Håkansson.

"Det allra roligaste har varit responsen från företagen i de branscher vi vänder oss till."

32

stora förändringen är att det nu, precis som under de första 170 åren av Bergsskolans historia, ingår prak­ tik i utbildningarna. I de nya utbildningarna ingår 25 procent praktik och genom att varva teori och praktik kommer studenterna vara än bättre förberedda för arbetslivet.

– Under tiden vi har jobbat med att få detta på plats så har det allra roligaste varit responsen från företa­ gen i de branscher vi vänder oss till. Vi frågade helt enkelt om de kommer att anställa våra studenter när de är färdigutbildade, berättar Jan Håkansson.

– Svaret blev ett rungande ja. För oss är det ett kvit­ to på att bolagen vet vad Bergsskolan står för och vad våra elever kan när de går ut.

Jan Håkansson berättar att praktikperioderna ligger precis före sommaren vilket betyder att den som gör ett bra intryck har goda chanser till sommarjobb.

Det nya upplägget passar egentligen Bergsskolan bättre än den akademiska inriktning skolan haft se­ dan LTU kom in i bilden. Så resonerar Jan Håkansson.

– Vi har alltid legat nära industrin och företagen, nu går vi tillbaka till den "gamla" Bergsskolan.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 152

FOTO: NICLAS KINDVALL

BERGSSKOLANS UTBILDNINGAR • Bergsskoletekniker Berg- och anläggningsindustri, 2 år • Bergsskoletekniker Metall och verkstadsindustri, 2 år • Bergsskoleingenjör Berg- och anläggningsindustri, 3 år • Bergsskoleingenjör Metalloch verkstadsteknik, 3 år

Ytterligare nyheter inför hösten är att elever nu kan ansöka direkt på skolans hemsida och att det i vissa fall går att säkra en utbildningsplats på "reell kom­ petens" och inte behöva förlita sig på betyg.

– Tjugo procent av eleverna får vi ta in på det kriteriet. Exempelvis elever som skaffat sig kunskaper i arbetslivet som gör att vi bedömer att de är lämpliga för våra utbildningar.

Ansökningstiden för höstens utbild­

ningar öppnades den 1 februari och strax därefter arrangerades arbetsmarknads­ dagar på skolan för intresserade stu­ denter. Dagarna handlar om att de som är studenter idag kan träffa företag och knyta kontakter men dels också om att inbjudna gymnasister ges en chans att lära känna skolan och se vad den erbju­ der.

Ansökan till höstens utbildningar är öppen fram till den 15 maj.

? LÄS MER Läs mer om Bergsskolan och de utbildningar som erbjuds på bergsskolan.se

A WIRTGEN GROUP COMPANY

KOM PÅ STUDIEBESÖK

TILLSAMMANS MED ASFALTBOLAGET BJUDER WIRTGEN SWEDEN IN TILL STUDIEBESÖK I FURUBY, VÄXJÖ Komplett krosslinje från Kleemann: > MC 120 Z PRO - Käftkross > MCO 11 PRO - Konkross > MS 15 Z - Grovsorterare > MS 953 EVO - Sorteringsverk

Kontakta oss för mer information: Fredrik Lindblad 0472-162 70 alt. fredrik.lindblad@wirtgen-group.com Magnus Spjutö 0472-162 47 alt. magnus.spjuto@wirtgen-group.com www.wirtgen-group.com/sweden

WIRTGEN SWEDEN · Försäljning 0472–100 91 · Service 0472–162 48 · Reservdelar 0472–139 39 · info.sweden@wirtgen-group.com

MASKINENTREPRENÖRERNA

LETAR EFTER FRAMTIDENS MASKINFÖRARE Klimatomställningen och kompetensförsörjning är två aktuella frågor för Maskinentreprenörerna. Hur ska fler unga övertygas att välja yrkesutbildningarna och vilka utmaningar innebär ett fossilfritt Sverige för branschen?

Stenkoll presenterar en "systerorganisation" till SBMI. TEXT: Hans Lundgren FOTO: Maskinentreprenörerna

id årsskiftet tillträdde An­ ders Robertsson som VD för Maskinentreprenörerna (ME), bransch- och arbetsgi­ varorganisationen för landets företagare med anläggningsmaskiner. Närmast kommer han från posten som vice VD. Han är i grunden yrkesofficer i marinen och kom till Maskinentreprenörerna för femton år sedan. Då arbetade han med affärsutveckling och utformningen av ME:s nya organisation och ME Inköp.

– Jag har lärt känna branschen väl, säger han.

V

När Anders Robertsson började på ME fanns det 3 650 medlemsföretag med 8 000 anställda. En generationsväxling är på gång, med fler yngre företagare.

– Vi kan hjälpa nystartade maskinen­ treprenörer på olika områden, bland annat inom arbetsrätten. Vi får allt fler 34

medlemmar, framför allt större företag med fler anställda. Men vi är fortfaran­ de en utpräglad småföretagarorganisa­ tion.

Kärnan i Maskinentreprenörernas verk­ samhet är rådgivning och stöd till med­ lemmarna. Det kan handla om arbetsgi­ var- och branschfrågor liksom hjälp vid fackliga förhandlingar. ME kan skapa expertteam i frågor som är särskilt vik­ tiga för medlemmarna och som kräver in­ satser av större omfattning och under en längre tid. I teamet kan tjänstemän från ME, tillsammans med förtroendevalda, företagsmedlemmar och ibland utomstå­ ende experter, ingå. Det blir ett sätt att ta tillvara medlemmarnas kunskap och engagemang, enligt Anders Robertsson.

Ett aktuellt område är hur miljökontoren tillämpar regelverket kring schaktmassor och definitionerna kring avfall. Reglerna STENKOLL KROSSORDET NUMMER 152

"Alla som vill får jobb efter att ha gått utbildningen, men det är svårt att rekrytera ungdomar om vi inte når fram med det budskapet."

Anders Robertsson

tolkas olika och expertteamet ska i en kommande rapport redovisa vilka skill­ nader det finns i tillämpningen. Maski­ nentreprenörerna arbetar för en hållbar utveckling. Säkerhet, miljö och ekonomi är viktiga områden för ME och organisa­ tionen vill stötta medlemmarna på vägen mot en fossilfri verksamhet. Men Anders Robertsson är självkritisk och menar att man behöver bredda kompetensen för att bli starkare på området.

En ytterligare viktig uppgift för ME är att öka intresset bland ungdomar att satsa på yrket maskinförare. Tillgången på kvalificerade maskinförare är branschens viktigaste framtidsfråga.

– Det är en utmaning och ett bekym­ mer för oss. Vi har svårt att fylla platser­ na i ME-skolan.

ME-skolan är branschens egen skola, som finns på nio platser i Sverige. Den senaste åtgärden för att locka fler till branschen är att lyfta ut ME-skolans gymnasieverksamhet till en egen websi­ da som riktar sig direkt till ungdomarna.

ME arbetar också via Youtube och influ­ encers för att nå de unga. De traditionella vägar som man tidigare arbetat med ger inte samma effekt längre, enligt Anders Robertsson.

– Alla som vill får jobb efter att ha gått utbildningen men det är svårt att rekry­ tera ungdomar om vi inte når fram med det budskapet. Tidigare var det vanligt STENKOLL KROSSORDET NUMMER 152

35

MASKINENTREPRENÖRERNA Maskinentreprenörerna (ME) är branschoch arbetsgivarorganisationen för landets företagare med anläggningsmaskiner. ME organiserar drygt 4 000 privata maskinentreprenörer med nästan 20 000 anställda och ingår i Svenskt Näringsliv. Medlemmarna finns i olika områden som försörjer och utvecklar landets infrastruktur. Maskinentreprenörerna har en del gemensamt med SBMI. Flera företag är medlemmar i båda organisationerna och samarbeten sker, bland annat genom remissvar och utredningar.

Tidigare var 55 procent av ME:s medlemmar egenföretagare utan anställda. Nu lyder siffran 40 procent, men de flesta i ME är fortfarande småföretag. Det genomsnittliga antalet bland de som har anställda är 8 per företag.

att sonen tog över pappans maskin och företag. Det sker inte idag.

– Utan kvalificerat yrkesfolk kan vi inte utveckla branschen och möta de kommande utmaningarna.

Anders Robertsson menar att branschen måste bli bättre på att beskriva yrket. Många unga har fördo­ mar om vad det innebär. Det är ett kvalificerat yrke där den tekniska utvecklingen går fort och gör det spännande inför framtiden. Han hoppas och tror att fler tjejer ska välja branschen i framtiden.

Idag är det färre än tio procent som är kvinnor.

"Branschen måste bli bättre Maskinentreprenörerna arbetar också för att på att beskriva stoppa maskin- och dieselstölder. Varannan av medlemmar har drabbats. De yrket. Många organisationens flesta av dessa vid flera tillfällen. Stölder börjar ungdomar har bli vardag för många maskinentreprenörer runt­ om i landet. Med ett brottförebyggande koncept fördomar om för att motverka stölder och brottslighet, bland annat bestående av olika stöldskyddslösningar, vad det larm och rutiner vill man göra det svårare för innebär." tjuven.

– Det är dessutom viktigt att anmäla stölderna för att få bra statistik och en riktig bild av omfatt­

36

ningen. Annars är det svårt att få gehör för åtgärder och förbättringar från myndigheterna, säger Anders Robertsson.

Två gånger per år tar ME fram en konjunkturrapport och en prognos. De ger en bild av branschen och hur företagen mår. Den senaste versionen av ME:s kon­ junkturbarometer (MEKO), pekade på brister i Tra­ fikverkets upphandlingar.

Enligt rapporten utnyttjas de mindre företagen inte tillräckligt av Trafikverket. Av landets alla maskinentreprenörer med kompetens inom tung anläggning är det bara tio procent som anser att det fungerar att lämna anbud där staten genom Tra­ fikverket är beställare. 43 procent av landets maski­ nentreprenörer vill lämna anbud men anser att en­ treprenaderna är för stora för att kunna räknas hem, eller att anbudsförfarandet är för krånglig.

– Trafikverket måste bryta upp det förhållandet och förenkla upphandlingsunderlagen. Det bör gyn­ na konkurrensen. Anbudsförfaranden är svåra att sätta sig in i för en småföretagare. Men jag upplever att Trafikverket försöker gå oss till mötes och samar­ betet är på rätt väg, säger Anders Robertsson.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 152

KEESTRACK

RENTAL

VÄLKOMMEN ATT

1208

BESÖKA OSS PÅ

ÅRETS MÄSSOR! Komplett leverantör av kross, sorteringsverk och transportband.

Snabb leverans med både delar och nya maskiner på lager.

Svenska Maskinmässan 4-6 juni 2020, Stockholm

Load Up North 27-29 augusti 2020, Umeå

Entreprenad Live 3-5 september 2020, Göteborg Oktoberdagarna 22-24 oktober 2020, Spydeberg

ETT LYFT FÖR EKONOMIN OCH MILJÖN

KEESTRACK HYBRIDMASKINER MED AVTAGBAR MOTORENHET Du sparar 40% med diesel-elektrisk drift jämfört med dieselhydralisk Drift från kross möjliggör plug-ut till startläggare eller sorteringsverk Möjligt med drift från nätström

FÖRSÄLJNING – UTHYRNING – SERVICE – LEASING

Tel: 054 120 400 Mail: info@fredheim-maskin.se Webb: www.fredheim-maskin.se

@fredheimmaskin

WE MAKE IT EASY

FORDONSVÅGAR UTVECKLADE FÖR MAXIMAL EFFEKTIVITET OCH NOGGRANNHET

Vi är störst på den nordiska marknaden inom tung fordonsvägning. Vårt erbjudande inkluderar robusta, innovativa vägningssystem och vågar tillsammans med en förstklassig serviceorganisation.

Med en fordonsvåg från oss får du en vägningsfunktion som ger dig säkerhet och kontroll över dina in- och utleveranser.

Förutom själva vågfunktionen har vi också utvecklat olika tillbehör till vågen för en komplett kvalitetslösning.

Vi hjälper till hela vägen från analys, planering, inköp och installation av godkänd, EU-verifierad fordonsvåg.

Kontakta oss för mer information om marknadens bästa fordonsvågar 036-31 42 00 / info@flintab.se

S U S T A I N A B L E D E V E L O P M E N T A W A R D S

UEPG prisade Skanska Skanska och Swerock har belönats med hedersomnämnanden för sina respektive projekt för ökad hållbarhet. Skanska för att tillsammans med Volvo skapat Electric Site, världens första utsläppsfria bergtäkt, och Swerock för sitt biologiska mångfaldsarbete i Kålleredstäkten.

TEXT: Hans Lundgren FOTO: UEPG och Onsala Biokonsult

ävlingen i hållbar utveckling heter "UEPG Sustainable Development Awards" och anordnas var tredje år av den europeiska bergmaterialindustrins branschorganisation UEPG. Skanskas gröna utvecklingsprojekt Electric site fick ett hedersomnämnande i klassen för bästa innovativa process eller produkt.

Swerock fick ett liknande omnämnande i klassen biologisk mångfald.

Med tävlingen vill UEPG belöna pro­ jekt och sprida goda exempel som bidra­ git till att utveckla branschen för ökad hållbarhet. I sitt öppningsanförande sade UEPG:s ordförande Thilo Juchem att bergmaterialbranschens företag alltför ofta håller inne med sina lyckade projekt.

– Vi måste visa och kommunicera det vi gör men också lära av varandra och från utomstående experter, sade han.

T

Gustaf Werner, regionchef inom Skan­ ska Industrial Solutions, tog emot priset för Electric Site. På idrottsfrågan ”Hur känns det” svarar han: – Det är jättekul att vi blir uppmärk­ sammade i ett sådant här sammanhang, med hela den europeiska bergmaterial­ branschen på plats. Det ger ytterligare tryck och förutsättningar att fortsätta arbeta med hållbarhetsfrågor.

Tävlingen är viktig, menar Gustaf Wer­ ner. Belöningarna till de svenska företa­ 38

gen visar på en positiv innovationskraft, som är bra för Sverige och branschen.

– Det är roligt med erkännanden. Det ger ringar på vattnet. Projektet har redan skapat uppmärksamhet i andra länder och vi har fått en positiv feedback.

Electric Site är ett spektakulärt projekt, konstaterar han. Ett fullskaletest som visar att det är möjligt att driva en täkt på nya sätt. Resultaten talar sitt tydliga språk: under den tio veckor långa testpe­ rioden minskade koldioxidutsläppen med 98 procent (målet var 95 procent). Sam­ tidigt sänktes energikostnaderna med 70 procent och operatörskostnaderna med 40 procent, vilket sammantaget bidrog

till en minskning av driftskostnaderna med 25 procent.

– Vi är mycket nöjda med resultatet. Vi nådde alla mål. Det gröna arbetssättet skapar inte bara minskade utsläpp, det förbättrar säkerheten när färre individer rör sig på arbetsplatserna. Vi får också effektivitetsvinster och större engage­ mang bland medarbetarna, säger Gustaf Werner.

Electric site är ett utvecklingsprojekt där Skanska och Volvo Construction Equip­ ment tillsammans tagit fram världens första utsläppsfria bergtäkt, med eldriv­ na och självkörande entreprenadmaski­ ner och ett smartare sätt att styra logis­ tiken. Att samarbeta med andra är en bra lösning, enligt Gustaf Werner.

– Att hitta innovationspartners är nöd­ vändigt. Vi måste jobba ihop i framtiden för att dra nytta av olika kompetenser.

Testet genomfördes i Skanskas berg­ täkt Vikan i Göteborg och avslutades 2018 (se Stenkoll #148). Sedan dess har projektet analyserats och arbete pågår

"Det är roligt med erkännanden. Det ger ringar på vattnet.

Projektet har redan skapat uppmärk­ samhet i andra länder och vi har fått positiv feedback."

Gustaf Werner

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 152

och Swerock för att komma vidare till nästa steg. Maskinerna som använts är självkörande minidumprar, en ka­ belansluten grävmaskin och en elhybridbaserad hjullastare. Hybridgrävare och elektrifierade fordon är nu på väg ut på marknaden. För att komplettera eldriften kommer branschen att gå mot en allt större andel biobränsle.

– Kunderna efterfrågar detta alltmer. Trafikverket kommer framöver att ställa högre krav i sina upp­ handlingar, säger Gustaf Werner.

Skanska går nu vidare med att utveckla resultaten från Electric Site i praktiskt arbete.

– Det är jättespännande. Man kan tänka sig att ta delar av idéerna från projektet till mindre an­ läggningar. Skanska implementerar nu delar av konceptet, vi har till exempel hybridhjullastare i några anläggningar. Det kan användas inte bara i bergmaterial­branschens täkter. Systemet fortsätter att testas även om det inte sker i en täkt.

Branschen har, i SBMIs regi, också startat ett pro­ jekt för elektrifiering av mindre täkter. Där ligger en del av utmaningen i att dessa bara producerar under någon månad per år. Målet är att utveckla en modell för elektrifiering så att även medelstora och små

täkter kan komma ifråga för konvertering från die­ seldrift till eldrift. Medlet för att nå detta mål är att göra utrustningen mobil så att transformator med mera kan flyttas mellan olika täkter.

Det andra svenska projektet som fick det europe­ iska priset belönades för häckande pilgrimsfalkar, backsvalor och svarta rödstjärtar. Det handlar om Swerock och arbetet för biologisk mångfald i Kålle­ redstäkten.

– Det känns väldigt bra att bli belönade för vårt arbete för biologisk mångfald. Priset är prestigefyllt och det är av stort värde att delta i tävlingen. Vi är oerhört stolta, säger Monica Soldinger Almefelt, chef för Råmaterialförsörjning Grus och Berg på Swerock.

Arbetet med att skapa förutsättningar för biolo­ gisk mångfald i Kålleredstäkten startade redan 2011 (då ägdes täkten av Jehander) men har sedan 2013 även innefattat den närbelägna fågelsjön Sagsjön.

Ekonomiskt bidrag har erhållits från Länsstyrelsen och BirdLife.

Hur förvandlar man en stor bergtäkt till en plats där pilgrimsfalkar, backsvalor, pollinerande bin, flad­ dermöss och många olika blommor stortrivs? Det tar

UEPG UEPG (European Aggregates Association), som består av medlemsorganisationer från 24 länder, företräder hela den europeiska bergmaterialindustrin och samarbetar med EU-kommissionen i många olika frågor. Branschen omfattar 26 000 täkter runtom i Europa, som drivs av 15 000 företag med 200 000 anställda.

UEPG arbetar också för att samordna branschens miljöinitiativ i hela Europa. Vart tredje år anordnas en tävling i hållbar utveckling (Sustainable Development Awards). 2022 är det dags nästa gång. I år deltog 53 nominerade från 13 länder. I juryn ingår bland andra företrädare för EU-kommissionen. Kategorierna är ekonomi, samhälle, miljö, biologisk mångfald och kommunikation. Cirka 200 deltagare från 20 länder deltog vid ceremonin i Bryssel i november 2019.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 152

39

S U S T A I N A B L E D E V E L O P M E N T A W A R D S

tid, konstaterar Monica Soldinger Almefelt.

– Det känns mycket bra att allt hårt arbete vi tillsammans gjort nu resulterat i miljöer som uppskattas av många olika arter av fåglar och andra djur.

Hon kallar det för ett lagarbete, Swerock har arbetat tillsammans med Onsala Bio­ konsult, och Monica hyllar de som arbetar med miljöfrågorna, liksom Niklas Osvaldsson, arbetschef för Kålleredstäkten, och alla som jobbar i den.

Verksamheten i Kålleredstäkten har varit igång sedan 1939 och ägs sedan 2016 av Swerock i Peab-koncernen. Kålleredstäk­ ten är en av Sveriges största bergtäkter.

Täkten har tillstånd fram till den 1 au­ gusti 2038 och det omfattar brytning och leverans av 1,1 miljoner ton berg per år samt införsel, mellanlagring, krossning och återvinning av entreprenadberg, asfalt, betong och schaktmassor om högst 230 000 ton per år.

Swerock har två asfaltsverk och en betongfa­ brik på området.

Men Kålleredstäkten, som har varit före­ mål för mångåriga protester från lokalbe­ folkningen, är idag mer känd för satsning­ en på biologisk mångfald, en satsning som nu börjar ge resultat. Mark och miljö­ domstolen godkände fortsatt och utvidgad brytning i täkten, trots att skyddsvärda arter etablerar sig inom verksamhetsområdet.

– Det förnyade täkttillståndet vann laga kraft i mars ifjol. Det visar att det är möjligt

Kålleredstäkten

Ung pilgrimsfalk

Pilgrimsfalk över Sagsjön.

att gynna biologisk mångfald och ändå kunna fortsätta med sin verksamhet, säger Monica Sol­ dinger Almefelt.

Målet har varit att skapa ett nätverk av biolo­ gisk mångfald med lämpliga miljöer för olika art­ grupper, där det häckande paret med pilgrimsfalk inne i bergtäkten utgör toppen på näringskedjan.

Men det är även många andra arter som nyttjar den nya miljön som en bergtäkt bjuder på.

– Vi ville visa att det går att göra något bra och hållbart också av en befintlig bergtäkt. Tillsam­ mans med Onsala Biokonsult började vi med att inventera den biologiska mångfalden och därefter gjorde vi en budget och en tidsplan. Det visade sig snart att det fanns mer mångfald i täkten än vad vi trodde och att det var möjligt att skapa nya möjligheter.

Att rovfåglar och pollinerande insekter trivs i bergtäkter visste man redan. Pilgrimsfalkarna har häckat på samma plats i stort sett varje år sedan 2012 och kommer förhoppningsvis att finnas kvar under många år framöver.

– Vi har dessutom många backsvalor som trivs i stenmjölshögar. Eftersom vi vet detta idag lämnar vi kvar dessa högar under häckningstiden.

För att minska erosionen och skapa en varierad flora har man sått in en blandning av gräs och ängsblommor på bullervallarna – något som gyn­ nar både fjärilar och vildbin.

– Vi har även ett bihotell för pollinerande bin och de verkar trivas i täkten, säger Monica Sol­ dinger Almefelt, och tillägger att den biologiska mångfalden i täkten blir rikare för varje år.

"Vi ville visa att det går att göra något bra och hållbart också av en befintlig bergtäkt."

40

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 152

VÅGSYSTEM FÖR SKOG - INDUSTRI - ENTREPRENAD

WNEXUS & TAMTRON POWER DET POPULÄRA SYSTEMET Idag lockar täktens närområde många fågelskådare och det finns en populär vandringsled runt Sagsjön.

Leden har gjorts tillgängligt för allmänheten med stigar, informationstavlor och fågeltorn. Antalet be­ sökare bedöms ha ökat kraftigt och även det antal arter som rapporterats i Artportalen.

Nu fortsätter arbetet med en årlig avstämning av den plan för biologisk mångfald som tagits fram för Kålleredstäkten. Sådana planer är värda att skapa även för andra täkter, menar Monica Soldinger Al­ mefelt.

– Vi hoppas att vårt hållbarhetsarbete ska vara en förebild för andra. Det finns ingen motsättning mellan fortsatt verksamhet och att gynna biologisk mångfald, avslutar Monica Soldinger Almefelt, som har varit med och skrivit en handbok i ämnet. Den vann pris för Årets Innovation 2015 av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF).

WNEXUS Trådlös överföring och effektiv hantering av vägningsdata.

TAMTRON POWER Kröningsbar, noggrann och robust våg. Utvecklad för användare med höga krav.

ÄR DU REDO ATT TESTA EN NY LÖSNING? VI FINNS HÄR - HÖR AV DIG!

TAMTRON

054-402 08 40 viktigt@tamtron.se

TAMTRON.SE

MÄSSA

SOMMARENS MASKINFEST I början av juni är det åter­igen dags för Svenska Maskin­ mässan på Solvalla i Stockholm. En nyhet för året är att SBMI arrangerar en konferens i samband med mässan.

TEXT: Niclas Kindvall FOTO: Svenska Maskinmässan

en 4–6 juni byts de hästkraf­ ter som normalt sett huserar på Solvalla mot helt andra sådana. För tredje gången, de första mässorna arrangerades 2016 och 2018, samlar branschorganisationen Ma­ skinLeverantörerna sina medlemmar till en veritabel maskinfest.

– Vi är en kvalitativ och helt dedi­ kerad mässa med maskinerna i fokus, säger mässansvarige Gabriel Börjesson.

Eftersom det endast är MaskinLeveran­ törernas medlemmar som får ställa ut så kan vi garantera trygga affärer för alla besökare.

D

Han berättar att det ställdes höga krav när man letade plats för den första mäs�­ san för fyra år sedan. Bland annat skulle området vara kompakt, besökarna skulle slippa gå långa sträckor och det skulle finnas bra parkeringsmöjlighe­ ter. Solvalla uppfyller alla kriterier med sina 55 000 kvadratmeter yta för

"Vi är en kvalitativ och helt dedikerad mässa."

Gabriel Börjesson

42

Mässområdet är kompakt och hanterbart.

utställarna. Dessutom ställde MaskinLeveran­ törerna ytterligare krav för att säkerställa att besökarna ska trivas. Fri entré var ett av dessa och att det skulle finnas mat att köpa för under 100 kronor.

– Redan första året blev det succé med nästan 12 000 besökare, fortsätter Gabriel Börjesson.

Dessutom var det rätt besökare för våra utställare – maskinköpare och ma­ skinentreprenörer.

När mässan utvärderades bekräftade också undersök­ ningen hög kundnöjdhet hos besökarna. 2018 ökade besöksantalet med ytter­ ligare ett tusental intres­ serade. Totalt fanns över 800 maskinenheter på plats.

FAKTA SBMIs konferens anordnas den 4 juni klockan 10–12 med föredrag första timmen om det pågående projektet ”Hållbar smart elektrifiering..” och om framtidens maskiner i täkt. Därefter kan alla som deltar i konferensen delge SBMI och maskintillverkarna sina råd och önskemål i en stor workshop.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 152

BERGTEKNIK­PRISET TILL BJÖRN STROKIRK Strax före jul presenterades SBMIs Björn Strokirk som 2019 års vinnare av Bergteknikpriset. Motiveringen löd: att Björn med ett enastående engagemang för branschen han företräder bidragit till att driva utvecklingen framåt inom frågor som berör arbetsmiljö och säkerhet.

Bergteknikpriset delades ut under Epirocs årliga branschseminarium för beslutsfattare inom berg- och gruvindustrin. Priset har delats ut årligen sedan 2002 och syftar till att uppmärksamma personer som starkt bidragit till kunnande och forskning inom bergteknik.

Epirocs VD Lars Senf hyllade pristagaren: – Björn har ett enastående engagemang för branschen och har jobbat i många år med att förbättra och utveckla både arbetsmiljö och säkerhet. Han har på ett föredömligt sätt drivit på den tekniska utvecklingen och tydliggjort detta för medlemsföretagen i SBMI. Det har handlat om allt från arbetsmiljö och ljuddämpning till säker borrning i gamla sprängbottnar.

Utställarna visar upp det allra senaste.

Gabriel Börjesson är övertygad om att även årets upplaga kommer att locka storpublik.

– Utställningsplatserna är slutsålda.

Det här är företagens mässa och de bjuder in sina kunder. Dessutom blir det en stor fest där huvudnumret är ett framträdande av Lena Philipsson.

Henne kommer alla besökare kunna se, helt kostnadsfritt förstås.

En av mässans dagar arrangerar SBMI en minikonferens/workshop för mäs�­ sans deltagare. Eftersom många av mässans deltagare, både utställare och besökare, tillhör SBMIs medlemmar är det ett utmärkt tillfälle att träffas och prata om branschtrender och nyheter.

– SBMI är ju, bland annat en STENKOLL KROSSORDET NUMMER 152

branschsamverkansplattform och då passar det alldeles perfekt att träffas på mässan, säger SBMIs vd Mårten Sohlman. Framför allt kom­ mer våra producerande medlemmar ges möjligheten att diskutera nya innovativa idéer direkt med ma­ skinleverantörerna. Dessutom är vi förstås alla nyfikna på vad ma­ skintillverkarna kommer att visa upp på mässan i form av maskiner för elektrifierade produktionspro­ cesser.

– Vi är jätteglada att SBMI väljer att vara med under mässan, säger Gabriel Börjesson. Jag är övertygad om att det blir en viktig punkt för många och det är kul att vi kan vi­ dareutveckla maskinmässan.

Bergteknikpriset på 100 000 kronor utgörs av två delar varav den ena delen är en donation på 80 000 kronor till ett eller flera utvecklingsprojekt inom bergteknik. Projekten ska bedrivas på svensk högskola, universitet eller företagsoberoende institution och resultaten ska vara offentliga. Björn Strokirk donerade prissumman till Chalmers Tekniska Högskola och det projekt rörande elektrifiering av mindre täkter som veckan efter fick stöd av SBUF. Den andra delen av priset är ett resestipendium på 20 000 kronor som disponeras fritt av vinnaren.

– Arbetsmiljö är ett av branschföreningens fokusområden och här vill vi jobba nära tillverkarna för att främja utveckling och användning av säkrare maskiner. Jag är mycket glad att få detta pris efter mångårigt samarbete med tillverkare, bergsprängare och krossentreprenörer, sade en stolt och hedrad Björn Strokirk.

43

SBMI SE

SBMI.se är en kunskapsbank för medlemmarna. Där samlar SBMI rapporter, mallar, handböcker, råd och andra dokument. Dessutom alla presentationer och filmer från branschdagarna. Delar av materialet är endast tillgängligt för SBMIs medlemmar medan andra delar är åtkomliga för alla.

Unga talanger

Ytterligare två nyproducerade intervju­ filmer har laddats upp och nu finns totalt fyra stycken filmer med unga medarbetare. Dessa är alldeles utmärkta att använda vid rekrytering och kompletterar det material som redan finns under vinjetten För högskolor på SBMIs hemsida.

Malin Treiberg, hållbarhetsansvarig, ABT Bolagen

Catherine Sollerman, entreprenadingenjör, Swerock

– Intervjufilm

– Intervjufilm

"Bergmaterial är en ändlig resurs och vi måste tänka på att utnyttja det bergmaterial vi har på ett klokt sätt".

"Det finns en stor efterfrågan på nytänkande i branschen".

Sökväg: Om SBMI

Sökväg: Om SBMI

➔ För högskolor

Under Om SBMI i huvud­ menyn samlas allmän information om bergmaterialindustrin, SBMI och SBMIs medlemmar.

Meny­valet För högskolor nås via detta meny­val och det går dessutom att navigera i vänstermenyn.

44

➔ För högskolor

Handbok Säker Täkt SBMI arbetar i skrivande stund med att färdigställa och publicera material i projektet Handbok Säker Täkt.

Denna kommer att fungera som en egen avdelning på SBMIs hemsida och har ambitionen att fungera som referensmaterial i alla frågor som rör säkerhet i täkten.

Håll utkik på SBMIs hemsida. Vi presenterar Handbok Säker Täkt mer utförligt i nästa nummer av Stenkoll.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 152

Komplett sortiment av siktmedia

Vår historia och tradition gör att vi kan tillverka hantverksmässiga produkter

högsta kvalitet

– med all den av service som våra kunder är i behov av.

allt är möjligt.

Oavsett hur våra kunders behov Vi är övertygade om att

ser ut har vi ambitioner att finna lösningar som fungerar.

Peterson & Duhr

På är vi nyfikna på framtiden och måna om att hela tiden utvecklas. På det sättet kan vi svara upp mot kundens behov när det gäller service, priser och snabba leveranser.

Vi är kanske inte störst – men strävar efter att vara

Försäljning: Lars Bjärsholm 070-8118297

Niklas Rickan 070-8723330

www.peterson-duhr.se

Tel: 0371-150 35

Fossilfria transporter i framtidens anläggningar Kellve har levererat klimatsmarta anläggningar sedan 1957 i Sverige och internationellt

Kontakta oss för en förutsättningslös diskussion www.kellve.com • Tel. 0512-300 200

bäst.

Å R S S T Ä M M A O C H B R A N S C H D A G

DAGS FÖR VÅRENS BRANSCHDAG SBMI håller årstämma och arrangerar branschdag i Stockholm den 1 april.

Liksom de senaste åren äger sammankomsten rum i auditoriet på Hilton Slussen och ett digert program utlovas. xempelvis finns förre infrastrukturmi­ nistern, numera vd för Byggföretagen, Catharina Elmsäter-Svärd på plats för att prata om konjunkturer och läget i byggbranschen. Hur kommer efterfrågan av bergma­ terialindustrins produkter se ut framöver?

Några ytterligare punkter ur branschdagens pro­ gram: Kim Vendersvik från Svensk Kärnbränslehan­ tering berättar hur SKB:s tillståndsprocess ser ut, Jo­ el Eriksson från Länsstyrelsen i Skåne om material­ försörjningen i regionen och Bergsskolans rektor Jan Håkansson presenterar höstens nya utbildningar.

Bland många höjdpunkter kan också nämnas flera paneldiskussioner och det eventuella svaret på det avslutande föredragets fråga: När tar AI och robotar över i täkten?

E

46

Preliminära programpunkter • Hur ser efterfrågan ut i framtiden?

• Paneldiskussion: Slutrapportering av Naturvårdsverkets uppdrag • Materialförsörjning i Skåne • Paneldiskussion: Hur öka förståelsen för materialförsörjning?

• Biologisk mångfald • SKB:s tillståndsprocess • Nya utbildningar vid Bergsskolan • SBMIs värdegrundsarbete • Paneldiskussion: Kompetensförsörjning • Inga "bra vibrationer" • Bergsäker sprängning och skrotning • Smart elektrifiering i täkten • När tar AI och robotar över i täkten?

Programmet för branschdagen presenteras i sin helhet på sbmi.se

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 152

DINA BEHOV STYR. VI GÖR DET MÖJLIGT. Söker du en flexibel produktlösning för återvinning som ger både kontroll och produktivitet? Vi ger dig mer att välja på! Sandviks användarvänliga mobila käftkrossar, konkrossar, slagkrossar och siktar finns för all typ av återvinning och förädling av återvinningsmassor.

Våra mobila verk finns i flera olika storlekar och med olika typer av återvinnings­ applikationer. Möjlighet till Hybriddrift och smidiga lösningar för underhåll och service ingår. Alla nya maskiner levereras dessutom med Sandvik My Fleet Telematics som ger smart och effektiv dataövervakning för ökad kontroll och trygghet.

Kontakta oss direkt för offert och finansieringslösning.

Rupert Crabtree 070­616 11 03 Mikael Sirenius 070­616 26 73 Lars Andersson 070­616 35 26 ROCKTECHNOLOGY.SANDVIK

POSTTIDNING B

Returadress: Krossordet Stenkoll, Sveriges Bergmaterialindustri, Box 55684, 102 15 Stockholm

Investera i din framtid redan idag Metso erbjuder effektiv finansiering av toppmodern utrustning Ingenting fungerar utan rätt utrustning. Att köpa ny utrustning innebär vanligtvis svåra inköpsbeslut och kapitalkostnader.

Men det behöver inte vara så.

Vi erbjuder flexibla betalningsalternativ så att du enkelt och effektivt kan leasa utrustning för ballastproduktion. Det betyder förbättrad budgetering och balans mellan kostnader och intäkter.

Men det viktigaste av allt är att du får tillgång till utrustningen redan idag, istället för när investeringsbudgeten tillåter.

Leasing via Metso är en trestegsprocess. Välj leasingalternativ, behåll utrustningen och bestäm hur du vill göra när leasingperioden är klar.

Läs mer på metso.com/FinancialServices #TheMetsoWay