SBMI Årsberättelse 2013

Årsberättelse 2013

Sveriges Bergmaterialindustri

1

Vår förening växer stadigt och omfattar allt större delar av bergmaterialindustrin. Tillströmningen av företag som verkar inom branschen är god. År 2007 kom 50 procent av hela Sveriges bergmaterialanvändning från SBMIs medlemsföretag. Därefter har andelen stadigt ökat och 2012 var den siffran drygt 90 procent.

SBMI är nu en tyngre remissinstans än tidigare och nya och gamla medlemmar bidrar med djup kunskap inom viktiga områden.

Som framgår av sid 7, har vi under året svarat på ett antal remisser inom många olika områden. Ibland gör vi det själva, ibland i samverkan med andra branschföreningar.

Tyvärr innehöll dock förslaget många byråkratiska krångligheter som skulle kostat tid och pengar samt öka risken för straff om man inte i tid lämnat in rätt papper. Vår gemensamma kritik från gruvoch bergmaterialsektorn har varit ganska skarp.

Heder åt Arbetsmiljöverket som nu tänkt om och tar fram ett förslag som verkar bli riktigt bra!

Och heder åt branschföreningar som informellt samverkar och stöttar varandra.

Vi inrättade 2012 ett nytt Arbetsmiljöutskott.

God arbetsmiljö är helt konkurrensneutralt – alla vill ha en skadefri bransch. Här är det rätt att samverka.

Utskottet har under året tagit fram en checklista för hur trafiken i täkter ska kunna bli säkrare genom bättre styrning av trafikflöden, separation av olika sorts trafik och hinder som minskar risker till exempel vid branta slänter.

2

mobilt maskinstopp till sina maskiner, vilket kostar några tusen kronor.

I slutet av året skickade vi så en julhälsning där vi även föreslår att SBMIs medlemsföretag gemensamt den 1 januari 2014 inför förbud mot att hantera mobiltelefon och dator i fordon som är i rörelse i täkter.

Att ta emot korta samtal när fordonet är i rörelse kan dock tillåtas om mobilen är utrustad med hands-free och det kan ske utan risk. Men när man själv ringer upp eller använder dator måste fordonet stå still och fordonet ska stå still under hela samtalet.

Samverkan för en skadefri bransch Sedan tidigare har maskinleverantörer

Vi var många som samverkade i remis­svaret på Arbetsmiljöverkets förslag till ny föreskrift (AFS) om kvarts. Frågan är viktig och givetvis ska skyddsnivåer sättas så lågt att alla kan gå hem friska från jobbet vid 65 års ålder.

Fotot på omslaget: Kjell Lundin

­

Arbetsmiljö och säkerhet allt viktigare

Styrelsen har tillstyrkt förslaget och skickat det till alla medlemmar med en rekommendation att använda denna checklista i det systematiska arbetsmiljöarbetet och den återkommande riskbedömning som görs i täkten.

Styrelsen rekommenderade samtidigt att varje före­tag tar ett aktivt beslut om man ska skaffa

varit medlemmar i föreningen och det är med glädje som jag även ser att konsultföretag och juristbyråer numera förenas med oss.

Våra branschdagar är välbesökta och deltagandet vid våra utbildningar har varit mycket bra. Vår tidning Stenkoll läses av många och hålls av vissa annonsörer för den viktigaste att synas i.

Jag har nu haft förmånen att få vara SBMIs ordförande i nästan fyra år. Vår styrelse och våra utskott är välbesatta med kompetenta och engagerade medlemmar.

Jag vill tacka kansliet med Björn, Joakim, Jan och Leena för att ni gör ett fantastiskt bra jobb. Jag vill också hälsa Lars Björk välkommen in i gänget.

Stort tack till ledamöter i styrelse och utskott som utöver ert vanliga värv även tar en ökad arbets­ belastning för föreningen. Ni gör en stor insats för branschen!

Tack alla medlemmar som troget betalar medlemsavgiften och stöttar föreningen. Jag kan garantera att den som är med i SBMI får stor valuta för sina pengar. Nu går vi alla ut och talar om hur bra vi är så att vi får ännu flera medlemmar i SBMI. Tack för 2013!

Kenneth Johansson Styrelsens ordförande

SVERIGES BERGMATERIALINDUSTRI Org. nr 802001-2566

Förvaltningsberättelse för år 2013 Styrelse och kansli: Under 2013 har ordnats en årsstämma och sju styrelsemöten varav två telefonmöten. Vid före­ningsstämman den 11 april omvaldes de i styrelsen som var föremål för omval.

Genom fyllnadsval invaldes Gustaf Werner, Skanska och Anders Gustavsson, Svevia då de tidigare invalda ledamöterna från dessa företag hade lämnat sina poster i respektive företag.

Föreningen har inte haft några anställda.

Utskott: Samhällsutskottet har haft fyra möten varav två telefon­ möten. Tekniska utskottet har haft fyra möten varav två telefonmöten. Krossutskottet har även det haft tre möten varav ett telefonmöte. Det nyinrättade Arbetsmiljöutskottet har haft tre möten varav ett telefonmöte.

Styrelsen 2012–2013 Fr. vänster: Pär Åström, Urban Norlin, Gustaf Werner, Jan Ericsson, Anders Gustafsson, Björn Strokirk (vd), Jarl Westin, Jonas Johansson (vice ordf), Kenneth Johansson (ordf).

Programrådet har rådfrågats inför varje branschdag och intervjuats efter branschdagarna.

Under året har SBMI deltagit i UEPG:s kommittémöten, i två möten i SGUs råd och tre möten i Bergsam.

Medlemsvärvning: Nya medlemmar har främst kommit till SBMI som följd av att branschdagar och kurser bedömts vara värdefulla. Under 2013 fick SBMI nio nya medlemsföretag. Föreningen hade vid utgången av året 122 medlemsföretag (117 föregående år) varav 59 (54) i leverantörs- och konsultsektionen.

Administration: Föreningen SBMI har gemensam administration med sitt helägda servicebolag Sveriges Bergmaterialindustri SBMI AB, där har kansliets personal sin anställning: vd och projektledare 100 procent samt sekre­­­ terare 85 procent. Sekreteraren har varit uthyrd drygt hälften av tiden till föreningen SPCI med kontor intill SBMI. Dessutom har SBMIs tekniske chef sedan många år varit engagerad på konsultbasis och en ny tillträdande teknisk chef började arbeta under hösten med mål att verka 20 procent av tiden för SBMI och resten av tiden för Nordcert AB där han har anställts.

Ekonomi: På följande sidor redovisas resultat- och balansräkning för föreningen SBMI, dit medlemsavgiften (10 procent) går. Övriga 90 procent av avgiften (serviceavgiften) går till servicebolaget SBMI AB. Koncernredovisning upprättas inte i årsredovisningen, men omsättningen i föreningen inklusive servicebolaget SBMI AB uppgick till 8 751 kkr (8 368 år 2012). SBMI AB gjorde ett resultat efter skatt på –72 kkr (–43 kkr) medan resultatet för föreningen och SBMI AB sammantaget blev 57 kkr. Eget kapital för förening och SBMI AB tillsammans uppgår till 5 417 kkr (5 360 år 2012).

Styrelsen föreslår att disponibelt kapital om 5 267 405 kronor (5 139 277 år 2012) i föreningen balanseras i ny räkning.

3

ä

3AUI7

SVERIGES BERGMATERIALINDUSTRI IVWVVG,WDPP ä IVWVVG,WDPP Org. nr 802001-2566 ä

3AUI7 UI7 3A3AUI7

IVWVVG,WDPP IVWVVG,WDPP

Resultaträkning Resultaträkning jj Resultaträkning jj

jj Rörelseintäkter,vlagerförändringvm.m.

Medlemsintäkter Rörelseintäkter,vlagerförändringvm.m.

3 Medlemsintäkter Rörelseintäkter,vlagerförändringvm.m.

3 Medlemsintäkter äTääGmG 3 äTääGmG äTääGmG Rörelsekostnader 33 Rörelsekostnader 33 Rörelsekostnader ä 33 ä Rörelseresultat ä Rörelseresultat Finansiellavposter Rörelseresultat 3333 Finansiellavposter 333 3333 Finansiellavposter 3333 333 ää 333 ää äää ää äää Bokslutsdispositioner äää Bokslutsdispositioner ää ä Bokslutsdispositioner IVWVVG,WDPP ää ä Skatter ää MjGjjVmGKDD ä 333 Skatter MjGjjVmGKDD Balansräkning 333 Skatter ä ä 333 Balansräkning jj IVWVVG,WDPP ä Balansräkning mm ä TILLGÅNGAR mm Balansräkning

TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar jj TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Finansiellavanläggningstillgångar TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar x33 Finansiellavanläggningstillgångar

Not Not Not

2b13Sb1Sb1S 2b13S12S31 2b13Sb1Sb1S 2b13S12S31 2b13Sb1Sb1S 2b13S12S31 DMM3KPE EI3WKE DMM3KPE EI3WKE DMM3KPE PMD3MGI EI3WKE PMD3MGI PMD3MGI

2b12Sb1Sb1S 2b12S12S31 2b12Sb1Sb1S 2b12S12S31 2b12Sb1Sb1S 2b12S12S31 PGG3AMK PGG3AMK, PGG3AMK, , PGG3AMK PGG3AMK

3 3 3

Not Not

,PAV3VDV ,PAV3VDV ,PAV3VDV ,PAV3VDV ,PAV3VDV KD3PPI ,PAV3VDV KD3PPI KD3PPI GVD3DVW ,AWW GVD3DVW GVD3DVW ,AWW GVD3GIV ,AWW GVD3GIV GDV3IKI GVD3GIV GDV3IKI GDV3IKI GDV3IKI GDV3IKI GDV3IKI ,WW3MGE ,WW3MGE GWI3GWE ,WW3MGE 2b13S12S31 GWI3GWE 2,13O12O31 GWI3GWE 2,13O12O31

,DWA3GVD ,DWA3GVD ,DWA3GVD ,DWA3GVD ,DWA3GVD II3WPE ,DWA3GVD II3WPE II3WPE GKE3EMP GKE3EMP, GKE3EMP, GKE3EMP GKE3EMP, WAI3WKD GKE3EMP WAI3WKD WAI3WKD 3KUI7 WAI3WKD WAI3WKD 3AUI7 WAI3WKD 3AUI7 ,AE3GGA ,AE3GGA 3KUI7 GEE3GAW ,AE3GGA 2b12S12S31 GEE3GAW 2,12O12O31 GEE3GAW 2,12O12O31

Not

2b13S12S31

2b12S12S31

6

GAD3VVV Vjj3jjj GAD3VVV WK3jjj Vjj3jjj WK3jjj VWK3jjj GAD3VVV GAD3VVV VWK3jjj GAD3VVV VWK3jjj VWK3jjj GAD3VVV IIG3EGW DD3PAA GVM3KAA MMV3IVG KK3DWW G3VKK3EMI MMV3IVG IIG3EGW VjP3AWW KK3DWW DD3PAA VjP3AWW V3jAA3IPM K3GAP3KWM GVM3KAA V3jAA3IPM K3GAP3KWM G3VKK3EMI A3VWD3AGP 2b13S12S31 A3VWD3AGP D3GIG3KVD Not K3GAP3KWM A3VWD3AGP K3GAP3KWM 2b13S12S31 K3VMV3AjK D3AGP3KVD 2b13S12S31 K3VMV3AjK D3GIG3KVD 8 K3WVD3AjK K3WVD3AjK D3GAE3WMP D3AGP3KVD GWI3GWE D3GAE3WMP D3WPM3KVD D3GAE3WMP GWI3GWE GWI3GWE D3WPM3KVD D3WPM3KVD D3WPM3KVD

GAD3VVV Vjj3jjj GAD3VVV WK3jjj Vjj3jjj WK3jjj VWK3jjj GAD3VVV GAD3VVV VWK3jjj GAD3VVV VWK3jjj VWK3jjj GAD3VVV PWG3IVE GD3DIP WAK3IVK DGV3MjI VK3KMD IMW3GEE DGV3MjI PWG3IVE GWA3MjA VK3KMD3DUI7 GD3DIP GWA3MjA MPG3VII K3GMD3VDD WAK3IVK MPG3VII3DUI7 K3GMD3VDD IMW3GEE3DUI7 A3VPK3jKK 2b12S12S31 A3VPK3jKK D3VKM3WDK 2b13S12S31 K3GMD3VDD A3VPK3jKK K3GMD3VDD 2b12S12S31 K3jAP3GKA D3GIW3WDK 2b12S12S31 K3jAP3GKA D3VKM3WDK K3VMG3GKA K3VMG3GKA K3EKV3GKD D3GIW3WDK D3GAE3WMP GEE3GAW GWI3GWE K3EKV3GKD D3GAE3WMM D3WPM3KVD K3EKV3GKD GEE3GAW GEE3GAW D3GAE3WMM D3GAE3WMM D3GAE3WMM D3WPM3KVD

1 1 1

4 4 4

5 5 Not5

6 x33 33 Finansiellavanläggningstillgångar Anläggningstillgångar 7 6 x33 Finansiellavanläggningstillgångar 7 x33 33 ä 6 x33 33 33 ä Omsättningstillgångar ä Kortfristigavfordringar ä Omsättningstillgångar 7 w33 Omsättningstillgångar 3 Kortfristigavfordringar Omsättningstillgångar w3333 8 &33 Kortfristigavfordringar Kortfristigavfordringar 3 33 8 &33 7 w33 &3333 3 ä Kassavochvbank 3 ä IVWVVG,WDPP &3333 33 33 w3333 IVWVVG,WDPP ä 33 Kassavochvbank 333 33 IVWVVG,WDPP ä Balansräkning 33 Kassavochvbank IVWVVG,WDPP Balansräkning Kassavochvbank jj Not 33 333 ä jj Balansräkning 33 333 Balansräkning 333 jj Not äää ä ä jj Not äää ä 8 Egetvkapital ä äää Egetvkapital ä jj äää 8 ä Egetvkapital jj L3 ä 8 Egetvkapital L3 3 jj 3 jj L3 333 333 L3 3 3 333 ää 333 ää Kortfristigavskulder ää Kortfristigavskulder Leverantörsskulder ää Leverantörsskulder Skatteskulder Kortfristigavskulder Skatteskulder Kortfristigavskulder 3333 Leverantörsskulder 3333 Leverantörsskulder Skatteskulder 33 33 Skatteskulder 3333 3333 33 ääää 33 ääää

ääää ääää

4

D3WPM3KVD EAW D3WPM3KVD KI3VPI EAW, EAW KI3VPI KE3VVV KI3VPI, KE3VVV, D3AGP3KVD KE3VVV

D3GAE3WMM W3VMM D3GAE3WMM EAW KV3EVG KI3VPI ,G W3VMM W3VMM, KV3EVG KW3EMM KE3VVV KV3EVG ,G ,G KW3EMM D3GIW3WDK KW3EMM D3AGP3KVD

D3AGP3KVD D3AGP3KVD

D3GIW3WDK D3GIW3WDK

äää äää Inga ställda säkerheter och inga ansvarsförbindelser finns per 2013-12-31 och inga fanns 2012-12-31. äää ä äää ä j jb13S12S31 2b12S12S31 j jb13S12S31 ä jjjjj jjjjj jb13S12S31 jjjjjj Inga Inga jä 2b12S12S31 jjjjjj j jjjjj jjjjj jjj jjjjjj

jb13S12S31 Inga

Inga 2b12S12S31 Inga

3DUI7

2b12S12S31

K3EKV3GKD GEE3GAW D3GAE3WMM D3GAE3WMM W3VMM KV3EVG ,G KW3EMM D3GIW3WDK

2b12S12S31 Inga

IVWVVG,WDPP ä Tilläggsupplysningar ä Tilläggsupplysningar IVWVVG,WDPP

Tilläggsupplysningar Tilläggsupplysningar Tilläggsupplysningar ä Redovisningsprinciper ä Redovisningsprinciper SVERIGES BERGMATERIALINDUSTRI Tilläggsupplysningar IVWVVG,WDPP Redovisningsprinciper

3PUI7 3PUI7

IVWVVG,WDPP

3 UI7 P 3PUI7

IVWVVG,WDPP 333333333L3

333333333L3 Org. nr 802001-2566 Redovisningsprinciper 333333333L3 3.33333.

3,33333, Redovisningsprinciper 333333333L3 3,33333, Tilläggsupplysningar Redovisningsprinciper 333333333L3 Tilläggsupplysningar 3.33333. ää Redovisningsprinciper ää 333333333L3 3.33333.

ää 333333333L3 Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer 3.33333. ää 3m333333333333.

3.33333.

3)333333333333, ää 3)333333333333, Redovisningsprinciper ää Redovisningsprinciper 3m333333333333.

333333333L3 ää 3m333333333333.

333333333L3 3.33333.

3m333333333333.

3.33333.

3m333333333333. ää ää ää ää

ää ää äKää äKää ää x 3äKää x 3 3333.

3333, ää äKää x 3 3333,

3m333333333333. ää 3m333333333333.

äKää x 3 3333. äKää x 3 3333. äKää ää äPäääää x 3äPäääää 3333. ää äPäääää x 3L 3333333.3J33333.

L 3 3333.

3333333,3w33333, äPäääää L 3 3333333,3w33333, äPäääää L 3 3333333.3J33333. äKää äKää äPäääää L 3333333.3J33333. x 33äCääää 3333. äPäääää x 3äCääää 3333.

L 3333333.3J33333. äCääää L 3 3333333.3J33333.

2b13Sb1Sb1S 2b12Sb1Sb1S 2,13O,1O,1O 2,12O,1O,1O äCääää 2,13O,1O,1O 2,12O,1O,1O 2b13S12S31 2b12S12S31 äCääää 2,13O12O31 2,12O12O31 2b13Sb1Sb1S 2b12Sb1Sb1S äPäääää 2,13O12O31 2,12O12O31 äPäääää 3333L3xL33 KGD3PGD KVE3VGG äCääää 2b13Sb1Sb1S 2b12Sb1Sb1S 3333L3xL33 AVK3DVK AjI3jVV 2b13S12S31 2b12S12S31 L 33333L3xL33 3333333.3J33333.

AVK3DVK AjI3jVV äCääää L 333 3333333.3J33333.

33 WGK3KAD GGK3VEK 2b13Sb1Sb1S 2b12Sb1Sb1S 2b13S12S31 2b12S12S31 GVA3AWK VVA3jIA 3333L3xL33 KGD3PGD KVE3VGG 33 GVA3AWK VVA3jIA 2b13Sb1Sb1S 2b12Sb1Sb1S 2b13S12S31 2b12S12S31 3333L3xL33 KGD3PGD KVE3VGG Summa VCOäODO DPCäKOD 33 WGK3KAD GGK3VEK Summa VCOäODO DPCäKOD 2b13S12S31 2b12S12S31 Summa VCOäODO DPCäKOD 3333L3xL33 KGD3PGD KVE3VGG 33 WGK3KAD GGK3VEK äCääää Summa VCOäODO DPCäKOD äCääää 3333L3xL33 KGD3PGD KVE3VGG 33 WGK3KAD GGK3VEK w 3& 33GVV3c333L3L3xLm333DDPMIE,DMWP333 3PUI7 2b13Sb1Sb1S 2b12Sb1Sb1S Summa VCOäODO DPCäKOD ä 333 33Vjj3c333L3L3xL)333KKDPMImKPGD333 ä WGK3KAD GGK3VEK 3PUI7 2b13Sb1Sb1S 2b12Sb1Sb1S & 3 33Vjj3c333L3L3xL)333KKDPMImKPGD333 3.3333GV3c333333333 Summa VCOäODO DPCäKOD MjGjjVmGKDD 2b13S12S31 2b12S12S31 3,3333Vj3c333333333 MjGjjVmGKDD w 33,3333Vj3c333333333 33GVV3c333L3L3xLm333DDPMIE,DMWP333 2b13S12S31 2b12S12S31 3333L3xL:333333Lergmaterialindustrim3333 Summa VCOäODO DPCäKOD 3333L3xLE333333Lergmaterialindustri)333 w 33.3333GV3c333333333 33GVV3c333L3L3xLm333DDPMIE,DMWP333 3333L3xL33 KGD3PGD KVE3VGG 3333L3xLE333333Lergmaterialindustri)333 3333L3xL33 KGD3PGD KVE3VGG 3.3333333333.

3PUI7 w 33333L3xL:333333Lergmaterialindustrim3333 33GVV3c333L3L3xLm333DDPMIE,DMWP333 ä 3,3333333333, 3.3333GV3c333333333 33 WGK3KAD GGK3VEK 3,3333333333, ää 333L3xL. WGK3KAD GGK3VEK ää w 333 33GVV3c333L3L3xLm333DDPMIE,DMWP333 MjGjjVmGKDD 3.3333GV3c333333333 333L3xL, 3333L3xL:333333Lergmaterialindustrim3333 3.3333333333.

333L3xL, Summa VCOäODO DPCäKOD 3.3333GV3c333333333 3333L3xL:333333Lergmaterialindustrim3333 Summa VCOäODO DPCäKOD 3.3333333333.

333L3xL. 3333L3xL:333333Lergmaterialindustrim3333 3.3333333333.

333L3xL. äVääää äHääää ää äVääää 33.3333333333. w 33GVV3c333L3L3xLm333DDPMIE,DMWP333 äHääää 3333L3xL. 33GVV3c333L3L3xLm333DDPMIE,DMWP333 äHääää mw 2,13O12O31 2,12O12O31 2b13Sb1Sb1S 2b12Sb1Sb1S 3.3333GV3c333333333 m 2,13O12O31 2,12O,1O,1O 2,12O12O31 333L3xL. 2,13O,1O,1O äHääää 3.3333GV3c333333333 2,13O,1O,1O 2,12O,1O,1O x3E 3333L3xL:333333Lergmaterialindustrim3333 3PUI7 2b13S12S31 2b12S12S31 x3E ä äHääää 2,13O12O31 2,12O12O31 3333L3xL:333333Lergmaterialindustrim3333 2b13Sb1Sb1S 2b12Sb1Sb1S äVääää 2,13O12O31 2,12O12O31 m33 Vjj3jjj Vjj3jjj 3.3333333333.

MjGjjVmGKDD 3m3 GVD3KDW GKE3EWG äHääää m33 Vjj3jjj Vjj3jjj 2b13Sb1Sb1S 2b12Sb1Sb1S 3.3333333333.

Ränteintäkter)3 VjK3AKG VAI3IGV 2b13S12S31 2b12S12S31 mRänteintäkterm3 2,13O12O31 2,12O12O31 333L3xL. Ränteintäkter)3 VjK3AKG VAI3IGV äHääää DV DD ääää KOOäOOO KOOäOOO 2b13Sb1Sb1S 2b12Sb1Sb1S 2b13S12S31 2b12S12S31 333L3xL. Ränteintäkter)3 Kj KK ääää KOOäOOO KOOäOOO 3m3 GVD3KDW GKE3EWG x3E 3P,UI7 Ränteintäkter)3 Kj KK ä 2b13Sb1Sb1S 2b12Sb1Sb1S Räntekostnaderm3 ,AWW 2b13S12S31 2b12S12S31 3PmUI7 3m3 GVD3KDW GKE3EWG ä Räntekostnader)3 mWGG ää Ränteintäkterm3 DV DD m33 Vjj3jjj Vjj3jjj MjGjjVmGKDD Räntekostnader)3 mWGG m 2b13S12S31 2b12S12S31 3m3 GVD3KDW GKE3EWG Ränteintäkterm3 DV DD MjGjjVmGKDD Summa KODäKxO KH6ä6ÖV äHääää Räntekostnaderm3 ,AWW , Summa KODäKxO KH6ä6ÖV ääää KOOäOOO KOOäOOO Specifikationvavvmoderföretagetsvinnehavvavvaktiervochvandelarvivkoncernföretag 3m3 GVD3KDW GKE3EWG äHääää P 3 Ränteintäkterm3 DV DD Summa KODäKxO KH6ä6ÖV Räntekostnaderm3 ,AWW ,UI7 ä Specifikationvavvmoderföretagetsvinnehavvavvaktiervochvandelarvivkoncernföretag 2b13Sb1Sb1S 2b12Sb1Sb1S Summa KODäKxO KH6ä6ÖV 3333)3333333333 Ränteintäkterm3 DV DD 2b13Sb1Sb1S 2b12Sb1Sb1S äVääää MjGjjVmGKDD Räntekostnaderm3 ,AWW , ää 3333)3333333333 2b13S12S31 2b12S12S31 Summa KODäKxO KH6ä6ÖV ää 3, Räntekostnaderm3 ,AWW , äDäääää 2b13S12S31 2b12S12S31 mSumma 2,13O12O31 2,12O12O31 3, äDäääää KODäKxO KH6ä6ÖV 3m3 GVD3KDW GKE3EWG Specifikationvavvmoderföretagetsvinnehavvavvaktiervochvandelarvivkoncernföretag äDäääää 2b13Sb1Sb1S 2b12Sb1Sb1S 3m3 GVD3KDW GKE3EWG x3E Summa KODäKxO KH6ä6ÖV 2,13O,1O,1O 2,12O,1O,1O äDäääää Ränteintäkterm3 DV DD äVääää 3333)3333333333 2,13O,1O,1O 2,12O,1O,1O mää m Redovisat 2b13S12S31 2b12S12S31 Ränteintäkterm3 DV DD m33 Vjj3jjj Vjj3jjj äDäääää mm3, m Redovisat äVääää 2,13O12O31 2,12O12O31 2b13Sb1Sb1S 2b12Sb1Sb1S Räntekostnaderm3 ,AWW , 2,13O12O31 2,12O12O31 m%mmm%m mu värde 3 WW3MGE AE3GGA Räntekostnaderm3 ,AWW , äDäääää 2b13Sb1Sb1S 2b12Sb1Sb1S ääää KOOäOOO KOOäOOO m%mmm%m mu värde m 2,13O12O31 2,12O12O31 3 GG3PVI WI3VVW 2b13S12S31 2b12S12S31 P 3 UI7 x3E Summa KODäKxO KH6ä6ÖV ä 3 GG3PVI WI3VVW äDäääää 3L3L3xL Vjj Vjj Vjj3jjj 3MUI7 2b13Sb1Sb1S 2b12Sb1Sb1S äVääää ä 2b13S12S31 2b12S12S31 PPäÖK6 C6äKKC Summa KODäKxO KH6ä6ÖV 3 WW3MGE AE3GGA x3E 3L3L3xL Vjj Vjj Vjj3jjj MjGjjVmGKDD Summa PPäÖK6 C6äKKC m m Redovisat m33 Vjj3jjj Vjj3jjj 2b13Sb1Sb1S 2b12Sb1Sb1S 3KKDPMImKPGD)3 IVWVVG,WDPP 2b13S12S31 2b12S12S31 Summa PPäÖK6 C6äKKC mm33 2,13O12O31 2,12O12O31 3 WW3MGE AE3GGA 3KKDPMImKPGD)3 Vjj3jjj Vjj3jjj m%mmm%m mu värde Summa PPäÖK6 C6äKKC 2b13S12S31 2b12S12S31 ääää KOOäOOO KOOäOOO 3 WW3MGE AE3GGA Specifikationvavvmoderföretagetsvinnehavvavvaktiervochvandelarvivkoncernföretag x3E Summa PPäÖK6 C6äKKC äDäääää 3L3L3xL Vjj Vjj Vjj3jjj ääää KOOäOOO KOOäOOO 3 WW3MGE AE3GGA äDäääää ää 3333)3333333333 m33 Vjj3jjj Vjj3jjj KOOäOOO Summa PPäÖK6 C6äKKC ää 2b13Sb1Sb1S 2b12Sb1Sb1S 3KKDPMImKPGD)3 KOOäOOO 2b13Sb1Sb1S 2b12Sb1Sb1S 3, Summa PPäÖK6 C6äKKC ääää KOOäOOO KOOäOOO 2b13S12S31 2b12S12S31 Specifikationvavvmoderföretagetsvinnehavvavvaktiervochvandelarvivkoncernföretag 2b13S12S31 2b12S12S31 33L3L3xL3333, 3 WW3MGE AE3GGA äVääää Specifikationvavvmoderföretagetsvinnehavvavvaktiervochvandelarvivkoncernföretag 33L3L3xL3333, 3333)3333333333 WW3MGE AE3GGA KOOäOOO äVääää m3 m Redovisat mSumma 2,13O12O31 2,12O12O31 PPäÖK6 C6äKKC 3, j3333)3333333333 2b13S12S31 2b12S12S31 m%mmm%m mu värde Summa PPäÖK6 C6äKKC Specifikationvavvmoderföretagetsvinnehavvavvaktiervochvandelarvivkoncernföretag 3, x3E äÖääää 33L3L3xL3333, x3: 3L3L3xL Vjj Vjj Vjj3jjj 3333)3333333333 äÖääää Vjj3jjj Vjj3jjj m Redovisat mm33 2,13O12O31 2,12O12O31 3, ,33 GAD3VVV GAD3VVV 3KKDPMImKPGD)3 m 2,13O12O31 2,12O12O31 mm%mmm%m m Redovisat mu värde x3E ääää KOOäOOO KOOäOOO ääää KCDäOOO KCDäOOO x3E äÖääää m%mmm%m mu värde m33 WK3jjj WK3jjj 3L3L3xL Vjj Vjj Vjj3jjj mm33 m Redovisat KOOäOOO WK3jjj 2,12O12O31 WK3jjj m 2,13O12O31 3L3L3xL Vjj Vjj Vjj3jjj 3KKDPMImKPGD)3 ääää CDäOOO CDäOOO m%mmm%m mu värde x3E Specifikationvavvmoderföretagetsvinnehavvavvaktiervochvandelarvivkoncernföretag ääää CDäOOO CDäOOO 3KKDPMImKPGD)3 Specifikationvavvmoderföretagetsvinnehavvavvaktiervochvandelarvivkoncernföretag 3L3L3xL Vjj Vjj Vjj3jjj 33L3L3xL3333, m33 WK3jjj WK3jjj 3333)3333333333 KOOäOOO 3333m3333333333 3KKDPMImKPGD)3 3, ääää CDäOOO CDäOOO Specifikationvavvbolagetsvinnehavvavvaktiervochvandelarvivintresseföretag KOOäOOO 3.

Specifikationvavvbolagetsvinnehavvavvaktiervochvandelarvivintresseföretag äÖääää 33L3L3xL3333, KOOäOOO mm m Redovisat 2,13O12O31 2,12O12O31 j33L3L3xL3333, j Redovisat Specifikationvavvbolagetsvinnehavvavvaktiervochvandelarvivintresseföretag m%mmm%m mu värde x3E jåjjjåj jv värde 33L3L3xL3333, äÖääää 3L3L3xL Vjj Vjj Redovisat Vjj3jjj Intresseföretag% m m33 WK3jjj WK3jjj 3L3L3xL GVV GVV GVV3VVV mäÖääää 2,12O12O31 Intresseföretag% m2,13O12O31 Redovisat 3KKDPMImKPGD)3 m/mmmmmmmmmmm mmu värde ääää CDäOOO CDäOOO 3DDPMIE,DMWPm3 x3E m/mmmmmmmmmmm mmu värde m3L3xL 2,12O12O31 WKj WW 2,13O12O31 WK3jjj äÖääää MinLx3xL ADV AA Redovisat AD3VVV Intresseföretag% m m33 WK3jjj WK3jjj 3L3xL WKj WW WK3jjj KKDKVWmIGPK)3 x3E KOOäOOO m 2,13O12O31 2,12O12O31 3DDPDGA,EWMDm3 m/mmmmmmmmmmm mmu värde KKDKVWmIGPK)3 ääää CDäOOO CDäOOO m33 WK3jjj WK3jjj Specifikationvavvbolagetsvinnehavvavvaktiervochvandelarvivintresseföretag x3E KCDäOOO 3L3xL WKj WW WK3jjj 33L3L3xL3333, m33 WK3jjj WK3jjj ääää CDäOOO CDäOOO KKDKVWmIGPK)3 ääää CDäOOO CDäOOO Not 8 Fordringar hos koncernföretag äxääää 33L3L3xL3333.3 Specifikationvavvbolagetsvinnehavvavvaktiervochvandelarvivintresseföretag A 3äÖääää DV3333L3xL3333GVV3m333AD3VVV3.

2,13O,1O,1O 2,12O,1O,1O äxääää Intresseföretag% m Redovisat Specifikationvavvbolagetsvinnehavvavvaktiervochvandelarvivintresseföretag 2,13O12O31 mm/mmmmmmmmmmm 2,13O,1O,1O 2,12O12O31 2,12O,1O,1O mmu värde Specifikationvavvbolagetsvinnehavvavvaktiervochvandelarvivintresseföretag äxääää x3E 2,13O12O31 2,12O12O31 3L3xL WKj WW 2,13O,1O,1O WK3jjj äÖääää 2,12O,1O,1O m33 DGV3MjI V3PWj3KDV WK3jjj Redovisat WK3jjj x3E Intresseföretag% m KKDKVWmIGPK)3 2b13Sb1Sb1S 2b12Sb1Sb1S 2,12O12O31 mx3 mV3VjM3PKG m33 DGV3MjI V3PWj3KDV m/mmmmmmmmmmm mmu 2,13O12O31 värde ääää CDäOOO CDäOOO Intresseföretag% m Redovisat 2b13S12S31 2b12S12S31 x3E m3 GDj3VjW mx3 mV3VjM3PKG 3L3xL WKj WW WK3jjj Intresseföretag% m Redovisat m/mmmmmmmmmmm mmu värde x3: m33 DGV3MjI V3PWj3KDV m3 GDj3VjW KKDKVWmIGPK)3 ääää xxKä6KP VPKäxO6 m/mmmmmmmmmmm mmu värde ,33 PWG3IVE G3MAV3DPG 3L3xL WKj WW WK3jjj mx3 mV3VjM3PKG Specifikationvavvbolagetsvinnehavvavvaktiervochvandelarvivintresseföretag äxääää ääää xxKä6KP VPKäxO6 3L3xL WKj WW WK3jjj ,x3 ,G3GVI3MDW KKDKVWmIGPK)3 m3 GDj3VjW 2,13O,1O,1O 2,12O,1O,1O KKDKVWmIGPK)3 ,3 WPV3GVA ääää xxKä6KP VPKäxO6 2,13O12O31 2,12O12O31 äxääää ääää xxKä6KP VPKäxO6 x3E 2,12O,1O,1O Intresseföretag% m 2,13O,1O,1O Redovisat m33 DGV3MjI V3PWj3KDV äxääää 2,12O12O31 m/mmmmmmmmmmm värde mx3 mV3VjM3PKG äxääää mmu 2,13O12O31

5

SVERIGES BERGMATERIALINDUSTRI ä Org. nr 802001-2566 MjGjjVmGKDD

3MUI7

ä6äää 333333E 333 L3 3 333 ää

2,13O12O31

2,12O12O31

m K3VWI3GPD VGM3VGI K3GDP3AjK

m A3IAj3VAK VII3VWV K3VWI3GPD

DäPVÖäHOD

DäKC6äPÖV

ä

3IUI7

MjGjjVmGKDD

Underskrifter 333VM33GjVA m

m

3)3ÄÄ33xL Styrelseordförande

3)3xL3 3

3wricsson)33xL

x3Oustafsson)33xL

3)33xL

O3)33x33L3xL

3)3xL33)33T3O3xL3

L3 VJ 333333333333333333GjVA

Janm3Lrandt x3

6

L3Holm

Bättre villkor för täkter Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI, företräder medlemmarnas gemensamma intressen i samhället. Det gör SBMI till lägre kostnad och med större tyngd än om varje företag var för sig skulle bevaka sina intressen. Under 2013 har villkoren för täktverksamheten och arbetsmiljöfrågor ägnats stor uppmärksamhet.

Verksamheten bedrivs inom tre program:

Programområde 1 – Samhällsdialog Mål: Att främja mer ändamålsenliga verksamhetsförutsättningar

Aktivitetsområden: Besvara remisser SBMI har, främst genom sina kompetenta medlemmar i utskotten, goda möjligheter att bidra med kunskap i de remisser som departement och myndigheter skickar ut.

SBMI har 2013 medverkat i åtta remisser: Miljökonsekvensbeskrivning: EU föreslår förändringar i MKB-direktivet. SBMI har svarat Miljödepartementet och genom den euro­peiska organisationen UEPG, medverkat med synpunkter på förslaget till EUkommissionen. SBMI menar att det är angeläget att man förtydligar när en MKB ska upprättas och att man förenklar hur den ska göras, men SBMI menar att EU-för­ slaget snarare bidrar till en ökad byråkrati.

SBMI reagerade särskilt mot den omfattan­ de processen för att fastställa om det behöver göras en MKB och mot förslaget om ackreditering av de som utarbetar en MKB. SBMIs uppfattning delades av många i EU och det förslag som togs fram i slutet av 2013 var i många avseenden förbättrat.

Detta förslag ska nu till EU-parlamentet.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kvarts: Det lagda förslaget kan ge stora administra­tiva merkostnader utan någon mätbar nytta. Idag finns en nedre gräns under vilket man inte behöver mäta så ofta om man kan säkerställa att gränsen inte överskrids. Denna princip föreslås gälla även fortsatt inom bygg- och anläggningsverksamhet, men inte i alla branscher.

SBMI menar att samma regler bör gälla för alla branscher – även vår.

Förslag till direktiv om havsplanering: SBMI framhöll att det är rimligt att samma regler för utvinning av havssand gäller i hela Östersjön och att regelverket bör säkerställa möjligheten att utvinna havssand också inom den svenska ekonomiska zonen, såsom idag sker i våra grannländer.

Därför stöder SBMI förslaget till ett EUdirektiv om havsplanering och integrerad kustförvaltning.

Bullerregler för att underlätta bostadsbyggande: SBMI tillstyrker förslaget – om man säkrar att nya bostäder inom bullerstörd zon inte kan hindra fortsatt drift.

Den som bygger en bostad i en bullerstörd zon ska inte kunna åberopa buller som argument mot fortsatt verksamhet.

Synpunkter på RUFS 2010 för Stockholms län: SBMI framhåller den stora efter­ frågan på bergmaterial i regionen och att transporter av bergmaterial innebär en betydande miljöbelastning. Därför bör plats beredas nära användnings­området inte bara för täkter utan också för mellanlag­ring och terminaler. Såväl kostna­der som vägslitage, trafikrisker och trängsel talar för detta. Markanspråken för berg­ material­industrin måste ges ökad priori­tet – gärna i sjönära eller järnvägsnära läge.

En svaghet i RUFS 2010 är att sådan prioritet saknas.

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster: SBMI ser positivt på att ekotjänster värderas i olika beslutsprocesser och medverkar gärna i framtagandet av hållbarhetsindikatorer för bergtäkters roll i ekosystemet. Nya biotoper av större natur­värde än de som togs i anspråk när täkten öppnades, kan ibland skapas efter dess stängning.

Långsiktigt hållbar markanvändning: I Miljömålsberedningens delbetänkande föreslås en utredning som ska studera hur en förstärkt samordning kan uppnås i den statliga förvaltningen i syfte att förbättra helhetssynen när det gäller markanvändning. SBMI menar att utredningen även bör beakta mineralutvinningens betydelse för markanvändningen.

7

Ta egna initiativ SBMI har på eget initiativ agerat i några frågor: Under 2012 gjorde SBMI flera inspel till regeringens arbete med en svensk mineralstrategi för åren 2013–2022, vilka redovisades i SBMIs Årsberättelse 2012. SBMI framhöll även, i ett inspel tidigt 2013, att en ny mineralstrategi måste innefatta mine­ral för byggande och anläggning.

Strategin bör peka på behovet av: • ett uttalat sektorsansvar för berg­ materialindustrins utveckling och samhällets försörjning av mineral för byggande och anläggning – förslagvis inom SGU • en översyn av Plan- och bygglagen så att planer för utvinning, transport och hantering av byggmaterial och återvinningsmassor upprättas i samband med övrig samhällsplanering. Det kommunala planmonopolet bör ersättas med krav på planering av större områden.

SBMI menade även att en översyn av regelverket för miljöprövning av täktverksamheten bör göras så att: • kraven blir tydligare och mer enhetliga över landet • tiden för tillståndsprocessen minskar • täkters potential för nya verksamheter bättre beaktas i miljöprövningen.

Ett initiativ från (S) där man utvecklat en egen ”Gruvstrategi” parallellt med mine­ ral­strategin, föranledde SBMI att söka kontakt med projektledaren och ge lite kompletterande information, vilket kom att bli en bilaga till Gruvstrategin. I denna bilaga framhålls argumenten ovan och man måste stimulera återvinning av bergmaterial. Därmed behöver mindre mängd nytt material brytas och transporterna med tunga miljöstörande lastbilar kan minskas.

Det ger vinster både ekonomiskt och miljö­mässigt, och det minskar även trafikrisker, vägslitage och trängsel på vägarna.

Länsstyrelserna och MPD-organisationen tog sent 2012 fram ett beslutsstöd i form av en generell mall för tillståndsbeslut. I ett 8

brev till MPD-organisationen framhåller SBMI det positiva i denna beslutsmall – på sikt bör den kunna bespara såväl sökande som länsstyrelserna en hel del onödigt arbete. Men SBMI har även viss kritik av denna ”utgåva 1” av mallen: • En mall borde avse en genomsnittlig täkt. Sådana lokaliseras där risken är liten för att skada vattenintressen, bullerstöra närboende, etc – att finna sådana lägen är vad lokaliserings­ arbetet främst går ut på. För täkter i känsliga områden kan tuffare villkor föreskrivas, t ex sommaruppehåll, men sådana villkor hör inte hemma i en standardmall.

• Man kan med fördel reglera delar av verksamhetens miljöpåverkan i kontrollprogram och via tillsynen säkra att miljömässigt motiverade åtgärder genomförs – utan att låsa så många frågor i täkttillståndets villkor som mallen föreslår.

SBMI föreslog justeringar av några detalj­er, men ser som sagt initiativet som mycket lovvärt.

Förbättra implementeringen av lagar, regler och miljömål SBMI presen­terade i november 2012 ett antal förslag till regelförenklingar för att på ett mer ändamålenligt sätt värna om miljön. Miljöministern beslöt 201305-08 att ge Naturvårdsverket i uppdrag att göra en översyn av förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2014. SBMIs förslag ingår i denna översyn.

Några av de regelförenklingar som SBMI föreslår är: • Arbetet med att utforma end of wastekriterier för ballastmaterial m.m. måste påskyndas och ske i samråd med branschen • FMH-bilagan: – En ny punkt 10.55 om anmälningsplikt för krossning av inert material införs för att förtydliga att schaktmassor, asfalt och andra inerta massor inte utgör avfall

– En ny punkt 10.70 införs för att öka möjligheterna till lagring av inert material inom täktområde – En justering av punkten 26.150 görs så att det framgår att uppställning av asfalt- eller oljegrusverk även inom täktverksamhet i högst 90 dagar är undantagen anmälningsplikt – Förtydliga att sorterings- och kross­ ningsverksamhet ingår i täktverksamhet •

•

Den yta som undantas från efterbehandling bör utökas för större täktverksamheter (till 3 hektar) Den särskilda behovsprövningen för bergtäkter bör avskaffas.

Mätning och uppföljning är ett sätt att sprida kunskap om goda exempel. När regeringen genomförde en koncentration av Miljöprövningen till 12 län var de övergripande motiven bakom förändringen dels en effektivare prövning, dels en mer enhetlig rättstillämpning.

I ett brev 2013-08-23 till Socialdepartementet föreslår SBMI att departementet bör ge de 12 MPD-länen i uppdrag att ta fram ett gemen­samt redo­vis­nings­system för total nettotid – för att ge alla län en chans att lära av varandra hur handläggningen kan bli effektivare.

SBMI föreslår även att MPD-ordförandena ges i uppdrag att följa upp hur den beslutsstödsmall som man har tagit fram fungerar och i vilken utsträckning beslut följer eller avviker från denna.

SBMI menar att mätning och uppföljning kan ge stora effektivitetsvinster och minska skillnaderna i rättstillämpning mellan länen.

Skapa enhetliga och rimliga driftsvillkor för täkter SBMI har försökt öka kvaliteten på medlemmarnas MKB och ansöknings­ handlingar genom att ta fram en Täkthandbok, så att ”allt” ska komma med och i en enkel överblickbar ordning. SBMI har mötts av positiva reaktioner och många menar att detta har varit ett bra initiativ.

En viktig fråga är också vilka villkor som sökanden yrkar på och med vilka motiv.

Här spelar lokala förhållanden stor roll, till exempel närhet till känslig natur som kräver extra hänsyn.

Trafik är en allt viktigare fråga när täkter tillståndsprövas.

Men i det stora flertalet fall bör sökande kunna åberopa det dokument ”Rimliga enhetliga villkor för täktverksamhet” som SBMIs Samhällsutskott har tagit fram.

Där ägnas stor uppmärksamhet åt bl. a vilka värden för buller, vibrationer, luftstötvåg, drifttider, m m, som sökande enligt rättspraxis bör kunna föreslå i sin ansökan.

Under 2013 har Täkthandboken och ”Rimliga enhetliga…” setts över och de båda dokumenten har sedan integrerats i nya Täkthandboken 4.0.

Främja utvecklingen SBMI samverkar i det gemensamt ägda bolaget MinBaS med stenindustrin och mineralindustrin. MinBaS tilldelades 500 tkr av Vinnova under 2012 för att beskriva branschernas Forsknings- och Innovationsagenda för de kommande 10–15 åren (en övergripande verksamhetsidé).

MinBaS var ett av totalt 78 olika agenda­ områden som fick Vinnovas stöd. Av dessa utvaldes fem som fick fortsatt stöd från Vinnova för ett konkret utvecklingsprogram.

MinBaS blev inte ett av dessa fem, främst på grund av att MinBaS-företagens export är relativt obetydlig. Dock ansågs MinBaS strategiska agenda och programansökan vara av hög klass och Vinnova beslöt att i en något mindre form ge MinBaS stöd för ett antal projekt och en central projektkoordinering. Några av de projekt som MinBaS kommer att söka stöd för inom denna ram har en direkt bäring på SBMI.

HAND

BOK

FÖR DE N SOM SKA AN Version SÖKA 4.0

OM TÄ KTTIL LSTÅND

SVERIGE S BERG MATE 2013-1 RIALIN 2-04 DUSTRI

1

SBMIs Täkthandbok har uppdaterats under året.

9

forskning och innovation. Dessutom har SBMI deltagit i några av departementets möten om infrastrukturprioriteringar.

Med Miljödepartementet diskuterades de förslag till regelförenkling som kort summerats ovan.

Större täkter behöver mer tillsyn än små täkter som bara används en liten del av året. Tillsynsavgiften bör spegla detta.

Möta myndigheter Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, haft två rådsmöten med Bergmaterialrådet. Dessutom har SBMI träffat SGU i ett bilateralt möte. Diskussionerna berörde frågor om naturgrusbrytning och grundvatten, arbetet med materialförsörjningsplaner, riksintressefrågan, SMPrapporteringen och tillgången till data från denna databas samt myndigheternas syn på havssand.

SBMI har sökt samråd med Naturvårdsverket angående deras regeringsuppdrag (se ovan) föranlett av bl a SBMIs inspel till departementet, men fått besked om att det är meningsfullt med ett möte först efter årsskiftet 2013/14.

SBMI har träffat Vinnova flera gånger för att diskutera möjligheterna till framtida stöd för forskning och innovation.

SBMI har träffat ledande representanter för länsstyrelser för att utveckla de tankar som legat till grund för SBMIs inspel (se ovan) om hur mätning och uppföljning kan främja målen med MPD-reformen.

Utveckla relationer med departementen SBMI har under året haft möten med Miljö-, Närings-, och Socialdepartementet.

SBMI har diskuterat branschens förutsättningar för att bedriva en effektiv täktverksamhet.

Mot Socialdepartementet har särskilt framhållits bristen på handläggarresurser på länsstyrelserna och de problem som långa handläggningstider medför. Departementet visade stort intresse för SBMIs förslag om Mätning för att främja målen med MPD-reformen (se ovan).

Stenkoll utkom med tre nummer under 2013.

10

Med Näringsdepartementet diskuterades förutsättningarna för industrirelevant

Granska oskäliga tillsynsavgifter Alla täkter innebär någon form av påverkan på omgivningarna vilket medför ett behov av till­syn. För större täkter eller täkter med sämre lokalisering kan tillsynsbehovet bli större. För täkter som är väl lokaliserade och medför en begränsad miljöpåverkan planerar inte tillsyns­ myndigheterna för besök ens varje år.

Detta borde speglas i tillsynsavgiften.

SBMI menar att avgiften bör spegla tillsynsbehovet. En avgift ska till skillnad från en skatt motsvaras av en prestation från det allmänna i nivå med avgiften.

Tillsynsavgiften bör kunna höjas från en generell nivå om mer tillsyn än normalt krävs och av­giften bör kunna sänkas där lågt tillsynsbehov föreligger. Skötsamma bör således premieras och vice versa.

Avgiftsfrågan är ständigt aktuell och SBMI har en mallskrivelse för hur man kan begära omprövning av de orimliga tillsynsavgifter som vissa kommuner har börjat att ta ut.

Tillhandhålla informationsmaterial SBMI gett ut tre nummer av tidningen Stenkoll under året. Stenkoll tar upp aktu­ella frågor inom branschen för att skapa intresse och sprida information, och växelverkar med SBMIs hemsida, i de fall där mer information finns att läsa på den öppna delen eller på medlemssidorna.

Stenkoll sprids i nästan 3 000 ex till medlemmar, myndigheter, länsstyrelsernas handläggare, MPD, kommuners tillsynsansvariga, politiker och departement.

SBMI har även nytryckt en del av det informationsmaterial som producerats för att underlätta medlemmarnas kommunikation med närboende och berörd kommun: en folder som belyser nyttan av bergmaterial och ett bildspel om vår verksamhet samt tre korta videofilmer.

Programområde 2 – Teknikutveckling

Mål: att göra produktionen mer säker och driftsäker, att kvalitetssäk­ ra produkter samt medverka till att tekniska regler och standarder blir funktionella och implementeras.

Aktivitetsområden: Utveckla europastandarder Efter en lång process har 5-års revision av de reviderade produktstandarderna varit ute på en slutremiss. Tyvärr uppstod hanteringsfel i samband med omröstningen där de skulle fastställas och därav har de vid årsskiftet 2013/14 ännu inte trätt i kraft.

SBMI har gett medlemmarna råd vid mätning i berg och materialupplag, samt uppmanat dem med hög gammastrålning att inte använda den till betong, utan finna annan avsättning för denna. Frågan var bland annat uppe vid höstens branschdagar.

SBMI har aktivt deltagit i arbetet och har bl.a. fått gehör för kravet på mängdrelaterad provning parallellt med tidsbaserad (provning efter X ton istället för efter Y produktionsdagar) i de nya förslagen till produktstandard för asfalt- och betongballast, obunden ballast samt produktionskontroll, som kommer om några år.

En annan viktig fråga är urlakning av metaller till mark och vatten – främst tungmetaller. SBMI menar att provtagning bör ske på det material som används, inte på ytterst finkrossat material < 4 mm, om sådant inte är representativt.

Branschens/Trafikverkets metodgrupp ”Asfaltutskottet” har gett ut egna metodhandledningar pga. att SIS inte fungerar.

Samma sak ska ”Ballastutskottet” göra för provningsmetoder som komplement till originaltexten på engelska. Däremot kommer de reviderade produktstandarderna översättas även i fortsättning. Ballastutskottet håller för närvarande på att ta fram metoder för mottagningskontroll och provtagning på väg som kommer att gälla för Trafikverkets vägupphandlingar.

Byggproduktförordning – prestanda­ deklaration Byggproduktförordningen trädde i kraft i sin helhet i juli 2013 med krav på prestandadeklaration och obligatorisk CEmärkning. SBMI har utvecklat en mall för hur denna prestandadeklaration bör utformas.

Medverka i SIS/TK 497 ”Avgivning av farliga ämnen …”

Tre möten har hållits. Viktigaste frågan har varit avgivning av gammastrålning från betongballast i husstommar. SBMI samarbetar med Svensk Betong i denna fråga: SBMI har avgett remissvar avseende införande av BSS-direktivet (strålning) tillsammans med Svensk Betong.

Folder som belyser nyttan med verksamheten och möjlighe­­terna i en efter­behandlad täkt.

Medverka i SIS/TK 187 ”Ballast” SBMI har hållit i två möten som ordförande med en hel del arbete däremellan.

Under året har arbetet fokuserat på 5-års översyner av Europastandarder, översyn av vissa provningsmetoder samt avgivning av farliga ämnen. I förlängningen av översynen arbetar man långsiktigt med framtagning av en ny Produktionskontrollstandard som kommer att sätta upp riktlinjer för certifieringsarbete, bl.a. första typprovning och produktionskontroll med användning av statistiska metoder.

En temporär produktionskontrollstandard kommer att gå ut på remiss och omröstning under våren tillsammans med reviderade produktstandarder.

Det är viktigt att indu­strin genom SBMI är engagerad i detta arbete och inte överlåter det till forskare och myndighets­ anställda. Normer och standarder måste anpassas till praktiska behov och det tekniskt och ekonomiskt rimliga.

11

MinBas fick tio miljoner 2012 från Vinnova för att utveckla teknik för ”Hållbar produktion av finkorniga produkter från bergmaterial”.

Utföra forskning och utveckling Stommen till ett nytt forskningsprogram har färdigställts inom Vinnovas ram och har beviljats stöd från Vinnova (se sid 9).

MinBaS har 2012 fått 10 000 000 kronor i stöd från Vinnova för sitt projekt ”Hållbar produktion av finkorniga produkter från bergmaterial”. Projektet är 2-årigt och understöds av lika stora insatser från industrins sida.

Projektet är delat i fyra användningsområden för materialet: cementbundna produkter, funktionella ballastprodukter, fillerprodukter och jordförbättringsprodukter. Alla dessa användare är beroende av ett och samma delprojekt – utveckling av krossteknik och siktning för finkorniga produkter. Andra delprojekt är fastställande av krav, anpassning av metoder för QA, LCC och miljöanalys, samt verifierande provning/tester.

Under året har en försöksanläggning bestående av VSI-kross och vindsikt inköpts och efter en inkörningsperiod testats i tre täkter. Prover har analyserats hos CBI och Cementa med fokus på lämplighet som finballast till betong.

Sprida EN-standarder Den CD som togs fram för några år sedan har uppskattats mycket. Arbete har påbörjats med en ny version i och med de större förändringar som är på gång.

Delta i arbetet inom europeiska branschorganet UEPG SBMI har ökat sitt engagemang i arbetsmiljökommittén liksom i tekniska kommittén och miljökommittén. SBMI har varit representerad vid alla möten i dessa

12

kommittéer under året. SBMI har även en ledamot av UEPG:s styrelse.

SBMI har under våren lämnat in fem bidrag till erfarenhetsutbytet ”UEPG Awards”. Sverige var därmed ett av de mest aktiva länderna i ”tävlingen” som totalt samlade 50 bidrag. Ett bidrag be­ lönades med en utmärkelse (Kållered).

SBMI har studerat det material som UEPG och våra franska och brittiska systerorganisationer har tagit fram. Intressanta och relevanta delar av det omfattande materialet har översatts.

Verka för bättre maskiner Under året har Krossutskottet främst fokuserat på hur framtidens krossar och gula maskiner ska kunna bli mer driftsäkra och säkra. Maskindirektivet ställer krav på att det ska finns godkända arbets­ plattformar där man fler än två gånger per år utför arbeten på över två meters höjd. Utskottet har samlat exempel där nya maskiner inte klarar dagens krav.

Utskottet har även samlat erfarenheter av vad som ofta går sönder eller slits ut och där lättare utbytbara komponenter eller större och slitstarkare komponenter vore att föredra.

I möte under januari 2014 togs dessa frågor upp med tillverkare samt frågan hur man kan få bättre tillgång till service.

Under året har även grunden lagts för två kandidatarbeten 2014 vid Chalmers: en grupp ska studera säkerhet och design med möjlig inriktning kapsling av maski­ ner under drift, medan en grupp ska utveckla säkra lyftdon för mantlar och krossplattor.

Programområde 3 – Föreningsinformation

Mål: att förbättra kunskaperna hos medlemsföretag, stärka medlemsnyttan och insikten vad SBMI erbjuder, ge god medlemsservice samt locka fler att bli medlemmar.

Aktivitetsområden:

SBMI fortsätter sprida boken Berg för byggande. Boken och utbildningshäftet Bergmaterial, som är en kortare version av boken, används i gymnasieskolan på de program där bergmaterialhantering ingår i kursplanen och i Bergskolans kurser.

SBMI har under året arbetat med att få fram utbildning av framtidens maskin­ operatörer. Tyvärr saknas relevanta läromedel för såväl gymnasieskolans elever som vuxna som börjar arbeta i våra täkter. Ett omfattande utbildningspaket har därför tagits fram. Det består av dels PDF-filer om 4-6 sidor, dels filmer om 8–12 minuter.

Kurskatalog och medlemsmatrikel uppdateras årligen på hemsidan, liksom de index 1011 + 1012 och Bergmaterialindex som berör branschen. materialin

dustri

inför min

nr 121

Januari 2013

102 15 Stockholm

iges Berg

eralstrate gi Regelföre nklingsfö rslag

ialindustri,

SBMI har under till regelförenklin året utarbetat förslag som styr täkttil gar i de förordningar lstånd. Försla regler som gen rör är onödigt krångl på något sätt bidra till att iga utan att Det handla värna miljön r om . till förenklingar ett dussin olika förslag till krossning rörande allt från MKB i täkt och hanter återvunnet ing av material.

I samband I oktober arrang med att regerin ade ett förslag gen skickpersoner kom erade SGU en stor konfer om till konferensen. ens under rubrik reglerna i miljöb ändring av MKBDär diskute SBMI medve en alken föreslo rades metode a att fortsat rkade i dialogm GeoArena. Fler än 500 g SBMI r att minska ter att skydda t Från Sve bl drift ötet inför handlä viktiga täkter bör kräva utredn i en befintlig täkt inte rigeggning stider för miljöti Mineralstrategin. s Bergm och platser för Dialogmötet ing av alterna låg samtidigt ateriali llstånd och möjlig liserin materialhant tiva lokatog upp vårt he- diga gar annat än om det behov av materi som konferensen Samhä ering. ndustri finns motstr markanvänd llsplanering täktverksamh al till vägar, ioch et kommer det sökta tillstån ningsintressen eller nr 124 i konflikt med bostäder och anläggningar infrastruktur, som medlemmar om det innebär fick ett svårt boende och . Vad händer utökning av betydande skyddsvärda val – vilken när verksa Juli 201 naturo av de intressa SBMI menad mhetsområdet.

3 nta konferensern mråden? SBMIs Krossmö e även att kraven a skulle man innehåll i en te på välja?

MKB bör följa SBMI för dialog tiv. SBMI framh EU:s direkNytt forsk med tillverk sar och gula are av krosningspro ar om alterna öll också att utredningmaskiner för Säk gram Med stöd av tiva er fram säkrar att försöka lokalis Täkt Vinnova överar eringar av täkter generellt e och driftsä få SBM SBMI, liksom betar nu krare maskin I skrev bör ha ett stärkt till ett rimlig hantsekrete MinFo och er ering av maj ett t pris novemiber brev, Ifrån sskydd förbundet, Stenin iner . lämna maskiner. Efter – SBMI-klassade dustrisina ta mas detillfälligt in ordf ett första möte av ytgrammet MinB delar i forskningspro- ochterliga de av SBMI VD re ett öran asfaltverk sor, uppställ förslag Sandvik och med täktverk ning aS Innovation. alla pro- som bland fokusetill , behovspr Metso i mars, duce annat rade ordnad sam ntm på SBMI hantering e ett idéutv rades i KrossO het, och övning som referetäktav edle tillst ecklingsmöt inerta för sor, längden rdet 116, har ånd. mastillfällimm ar, november för att info Tidi fortsatt på inläm på dialogen rmegrauppstä att se om det e den 26 det behov Arland asfaltv ar gare 2012 har om llning avnat behov som arbetesprövn fanns nya ing SBMI MKB-pr tankerk, om en av täktve SBMIs förslag a den 23 oktober. som SBM inte redan gör längde oces var identifi het, för att n på täkttil när MinBaS I av rksam s och ochett effektivare driftsäkra maskin till säkrare och mer erade Innovation förtydliga . eppen säkra arbe bidra till lståndbegr skrevs. er komm Mötet gav verk nde exploatö sträckning tsplatser. ett brevMall att finnas med er i stor utr med det samhetsutövare för täktv I et uppman och några nya flertal nya uppslag i framtidens som och Nu har ansvar versioner av ades illkor maskiner, men standard första med önskemål. befintliga ävenEn Naturvår Miljödepartem som följer. lemmversion önskemål från ett fåtal När arna av en gemen entet givit villkor samrket ställ ten till projek de något yviga utkas- att taför mall sskrivningöver denndsve ning i att diskutera SBMIs sida återstår ännu upp för t till: drag alla a fråga hetern Mob hur man ska a finns nu framm struktur kunde inordnades i en fastare ilt mas en2014 medMPDoch återk att samlat se lösa. stopphar man summ e. omma ett uppgif redan kinev. förslt – efter varit mycke ändras Enligt de flesta av Volvo – Swe hösten någr ag till t givande. Represera att mötet i gälla månader MPDa sig bakom con besö länen nde från NCC, s test, med ställt lagstiftni vad som bör dokumentet.

SBMI för även ks Skanska, Jehand entanter gott resuSBMI ng.

Standa dialog Plat Chalmers och ltat, finn tycker att princi er, med tform sakn att försöka rdvillk s SBMI deltog Svevia, nu envillkor n för få fram säkrar Sweco as slutrappo även på or Som vipen enhetl är mycket bra. . e och rare maskin ganska rt framme nämnde iga för täkter SBMI utskot er till Und nya mask er bran driftsäkVåre (finnt skomm i Kro ns rimlig llsen försts Samhä bran på vårer attnuläsa iner t schdagen Efter ett första ettberä hemsida schd (höjdag a version ssOrdet 121 snaras ttade pris. denProgra ). Styr förslagdokum 4-5 t och möte med finns 10 mmet Anders av ett gem el- ev. föreslå mars besökt till villkentet Sweco för vårens branscmeter) sen menar l Grankvis apri justeri n i e SBMIsom mas ensa orssk ngar. tolv 11 att alla mt Sweconkind t april Stockh ett aktiv hdag den rivning MPD-län i Eskilstuna irekt mas Med ivet ställ om dei krav Volvo för alla olm börjart beslut medlemm kiner: och i septem ar lems Några de initiative en framme. er teman över viss ber. bör ta matratt extra mas formas.att insta Mötet mycket konstr ikel finn SBMI för konfer meterssäkerpå våra llera med r En såda bantad kinstopp mycket medt följe uktivt. as en säkevar höjdarbetsm någonensern na a blir på mas något r platt tliga villk anser bra, men enhe ska det iljö, ny när man version kan fastn kiner där lemsm justeringav SBMI teknik utför arbe form vinnin att atrikel medfö 014 or är s har medföreslagi samtaåteroch skad 2013–2 ar. minst två ta att,avstå återstäbeslu ljer detta Dec–jan ten som arbegtaoch ifrån t vissa as, eller llning.

KrossOrd. fullstä SBM förekom från att Den ndiga matrik aktiv Säke I vanligen gånger per år insta elnhålle läggni stop t över (viss höjd mer inom r täkttrafik medr för två allanärv återfin an- arande – en arbe llerangar vägledni SBMI har p. täkt är ns påden I ”eftersna meter).

SBMI ng da. s hemsi tillst för täkt för yrka på att se tagit fram tsgrupp cket” ånd ”En maskine er, nden om kor…” hetliga r med någoframkom att ställt. Styr som SBMIs styre en checklista som riml flera riktigt iga ri SBMI tagit villrimligt levde upp t år på nack indust använda elsen rekomm lse har fastska fram. I Bergmaterial en inte till dett Då SBM enderar checklist Sveriges när så är vara i sam SBMIs försl Från a arbetsmi er att an i det ag log med I har en myc krav. ljöarbete yrkanden systemat villkor. klang med MPDtillnderade ket maskinl som årlig t iska rekomme:s stan de med everantö god diaen görs och i de riskanaly lemmar, fler följer SBMIs dardrerna ber en i täkten. ser Om exempel som kan vi i sina yrkanden kan Presta villkor på vad Regelföingspaket för nya standard nda etableras. som bord ge oss några på kom Utbildn Den 1 praxisdek mande laration nSBMI har renklinörer rimligare juli modeller e förbättras SBMIs operat gsförslag krävs dock expertku 3 ska und som kom 201 det alla kans , att kon tillmaskin Givetvis krävs regelföre er året utarbeta behovet av byggprodan som takta Vi sum li. utfram täktansök omfattas mer nklingarår 2000 att t försl på en ukte mer mar få som att r ar bedömde i de föro till ag inkomna och pres styr täkt skap förav EN-stan knad SBMI amatör 50–60 CEsomenenoch ente tillstånd. uppgår rdningar som märkas. dard obli och inget Förs måttet, ringar för rar våra försl synpunkter maskinoperatörer Kravet nyalage gatoriskt en till håller ag betong gälle själv. Handbok krångliga n rör regle år. r som är gång i oktomaskinleverantö till förbättoch ihop helt r t ex ballamen inte snickra utanper onö till gymna-vägskan st t, likso att någo ningen - och järn asfal till attpersoner konsulter experter/ sätt få del ber. Att på ett rerna någon m balla tillströmt sätt digt värna milj har på vägb kan vägleda ska CEbidrRekrytedussin Tyvärr ön. Det minskat. mär dem. yggnad. Prod st till a från kun av erfarenheter mer samlat olikarelevanta ukte geno produkti ersätta kas förslag linjerhandlar om sker därderna bruk siets och önsk rande allt till företill täkternaett onsanläg m certifiering rna för tillv emål ar vara från personal nkli ny er erkare. gnin av av ngar röav stort och hantring MKB till som gen. e maskin SBMI har värde ris säkrar kros g av vuxna, ering av via anställnin tagit fram för främst återvunn sning i täkt I novembe mod, ell Paketp gsmaskin ett år testat en en gem snart anläggnin för et mat har under r lämn hur krav ensam fall kan köra förslag i bästa erial. täkt. ballastpro Skanska et böretthant antal extra kasom blan ade SBM i större dukter. e med harIarbetat in aldrig d anna eras för larm, nya hjullastar Denna men som intro-es und t fokuseradett en god terad med mod ensorer er en treti ell pres varningss e på via Dessa personer behöver telefon meror, mmars arbeta meden-mera. och dato distansku ingsljud, g för att kunnajuni sorts backvarn r, den för duktionsutbildnin rs, att några på av testerna med hög kvalitet ett 30-t veck visar al SBMing sista Utvärder säkert i täkten och I-medlem an iinte uppee! kameror och hands-fr mar. larm utan material. at dessa av samtal Sveriges Bergmater

Avsändare:

are: Sverige s Bergma

terialin

dustri,

Box 55684,

102 15

Stockh

olm

Säkrar e arbe tsplat ser

Avsänd

Dokumentation från SBMIs branschdagar läggs på medlemssidan. Den ger de medlemmar som var där möjlighet att repetera och summera det som sades, medan de som inte var där kan ta del av kunskaper från branschdagarna.

Från Sver

Dialogmö te

Box 55684,

SBMI publicerar i allmänhet sina remis�svar och viktigare inspel på hemsidan.

Tryckt information: Stenkoll, KrossOrdet, m m Tre nummer av KrossOrdet gavs ut under året. KrossOrdet går bara till medlemmar.

SBMIs egen tidning Stenkoll kom under året ut med tre utgåvor. Dessa sprids till betydligt fler intressenter än KrossOrdet och går även till länsstyrelser, andra myndigheter och departement.

Svensk Bergs- & Brukstidning har publicerat reportage om årsmötet och förra höstmötet.

En ny medlemsmatrikel, ny kurskatalog och årsberättelse har producerats under 2013.

nr 126

Säkrare täkttrafik

ilregler med nya mob

102 15 Stockholm

SBMI har exklusivt via hemsidan publicerat en Täkthandbok och en handbok om PR (goda relationer), samt stödmaterial för Öppen täkt (del av PR-handboken) och aktuella miljödomar. Goda råd vid sprängning i form av checklista och ”Sprängning i bergtäkter” finns också, liksom en mallskrivelse för den som söker argument mot oskäliga tillsynsavgifter.

SBMIs PR-handbok i tre delar.

dustri, Box 55684,

Handböcker och utbildningsmaterial SBMI stöder medlemsföretagens verksamhet genom att via hemsidan tillhandahålla handböcker och information.

Förutom ovan nämnda handböcker och självstudiehäften finns på hemsidan även KrossOrdet och tidningen Stenkoll samt EU-nyheter och en ökande informationsmängd om arbetsmiljö.

Bergmaterialin

Dessutom hölls vid tre tillfällen i slutet av juni en webbaserad kurs om bygg­ produktförordningen, CE-märkning och prestandadeklaration.

Information via hemsidan Internet har löpande använts som en kommunikationskanal och hemsidans utseende och funktion uppdateras löpande.

Avsändare: Sveriges

Under året har följande kurser genomförts: Produktion I, Produktion II, Produktkunskap och kvalitetssäkring, samt Grundkursen (två gånger). Kurserna var välfyllda: totalt samlade de 100 deltagare.

Under året har 34 PDF-filer producerats och nästan lika många kortfilmer. Materialet läggs successivt ut på internet med access via SBMIs medlemssida.

Foto: Carl-E rik Alnavik

Utbildning via kurser SBMI genomför kurser för medlems­ företag, myndigheter och andra offentliga intressenter, men utan tillträde för branschföretag som inte är medlemmar.

producer av maskinförarna, en sådan introduk levdes som positiva SBMI har skapat bidra till bättre små PDF-foldrar medan några ansågs tion i form av 34 många kommenterade säkerhet. , och (på sikt) lika kan ett paketpris Inom någon månad filmer. som urval av åtgärder på SBMIs hemsida för detta samlade Materialet ligger prioriterat, finnas och ska även fungera maskinförare har under e-learning av blivande kommer då snarast där medlemkrets brev SBMI ett och läsvan maj i icke framme tmot en SBMI skrev till vår för alla producen Det kräver samma des att ta ställning att redovisa det i maskinoperatörer.. marna uppmana medStyrelandra som täkter. i g trafik medlemmar. medlemsinloggnin en checklista för alla att använda inte spridas utanför lemssidor och får sen rekommenderade iska arbetssystemat SBMI. checklistan i det grundläggande Hemsidan är relativt miljöarbetet i täkten. i december – mer djupbrev och praktiskt inriktad I ett uppföljande ex får sökas inom t med förslaget att lodande kunskap kompletterar SBMI företag, med början Bergsskolan.

SBMIs medlems ldad att mot tionsutbi förbud Med bättre introduk 1 januari 2014, inför och fon och dator i fordon personal blir det färre olyckor hantera mobiltele och produktivitet, i täkter. tillbud, högre kvalitet som är i rörelse och bättre kvalitet n ovan: att ta högre materialutbyte Som nämns i bildtexte kan tillåtas om mobi- i ny infrastruktur. emot korta samtal hands-free och det ndbok len är utrustad med ”korta” menas Med Uppdaterad täktha kan ske utan risk. har nu 2008 bok från en minut.

SBMIs täkthand samtal om högst sammanupp eller ani version 4.0 och När man själv ringer och uppdaterats om yrkanden och fordonet stå still flätats med skriften kel medföljer vänder dator måste för hela samtalet. a rimliga villkor Medlemsmatri villkor: ”Enhetlig det ska stå still under liten version av således tydligare Medlemmar får en täkter”.

SBMIs förslag är på länsatt gäller till som matrikel med detta syftar lag den Täkthandboken och går längre än kom- SBMIs medlems matrikeln med alla anr mer lättlästa och sedan 1 decembe KrossOrd. Hela styrelserna ska få allmän väg i Sverige på SBMIs hemsida. vilket bör minska tanke på alla de inciläggningar återfinns pletta täktansökningar 2013, men med rna. r som inträffat vill ningstide plåtskado med handlägg denter rekommendation. styrelsen ha denna

Inga är samtal när fordonet Att ta emot korta är tillåtas om mobilen i rörelse kan dock e och det kan ske utrustad med hands-fre menas samtal om utan risk. Med ”korta” högst en minut.

KrossOrdet utkom med tre nummer under 2013.

13

Ett brev till medlemmarna uppmanade dem att i de egna täkterna införa förbud mot ”knappande” på mobiler och samtal utan hands-free i fordon som är i rörelse.

20 maj Stockholm den

ersoner i SBMIs

Till kontaktp

producentmedle

2013

msföretag

sarbete för

smiljö säker arbet

kling till gör för att bidra arbete som SBMI företag om det a dig och ditt för till: lämplig teknik brev för att informert be er att ta ställning att dels söka Vi skriver detta ts slutrapport. gsprojekt för tser. Vi vill samtidig at ett utvecklin bifogar en sida ur projekte köpa tekniken. säkra arbetspla har finansier Vi kan topp: SBUF a vald teknik. även beskriver var man r för Mobilt maskins dels testa och utvärder vi minska kostnadedet hemsida, där ha lem, och även ett maskinstopp,finns att läsa på SBMIs och även liv att n som kan spara maskiner bör överväga Hela rapporte är en teknik tekniken i egna menar att det frågan SBMIs styrelse väljer att installera Eftersom . som Den tekniken maskinskador. upphandling av UE. att installera hur aktivt beslut år följa upp vid som ett krav företag tar ett vidtalat kansliet att nästa att alla medlems styrelsen Styrelsen önskaratt glömmas bort så har SBMIs för i denna fråga. är för viktig för täkter, som har ställt sig en checklista i det systematiska medlemmarna har tagit fram att få checklistan pp inom SBMI medveten om : en arbetsgru rekommenderar er att använda Styrelsen är er och Säker täkttrafik i täkten årligen. är att förhindra incident fastställt. Styrelsen inte ser som görs Målet styrelse har t i och de riskanaly kan 2012 (i Vällsta) kan göra något. arbetsmiljöarbete föreslås, men tror att alla så att den tragiska dödsolyc som trafik allt och r göra kan ade av maskine ter inte är olyckor förorsak rgade föreskrif iljöverkets orangefä information och regler upprepas.

Arbetsm att viktig er de om några lätt att förstå AFSar: det är till vardags. Samtidigt innehålla affischer för att påminna Affischer med lättsamm peratör läser ter på dem. r ta fram tre maskino synpunk varje konsulte vad låtit gärna emot följa. Vi har fikarum.Vi tar som vi måste – t ex i täktens av föreskrifterna och med posten. iskt brev både elektron Vi skickar detta skadefritt 2013 hopp om ett hälsningar och Med vänliga

SBMIs utvec , Bäste medlem

I Olunda har man arbetat med trafikregleringar för att skapa en säkrare täkttrafik.

stri Björn Strokirk Bergmaterialindu VD, Sveriges

n Kenneth Johansso Ordförande

SVERIG ES

ALIND USTRI återvunnet material BERGM ATERI , naturgrus och av bergkross

i.se sbmi.se • www.sbm Storgatan 19 25 • kansliet@ Tel 08-762 62 • Besöksadress: 15 Stockholm Box 55684, SE-102

Branscho

ter rgan för producen

Brev till medlemmarna En grupp på Chalmers har testat ett komp­letterande mobilt maskinstopp till mobilkrossar med gott resultat. Under våren har därefter SBMI i ett brev, från ordförande och VD till alla producentmedlemmar, berättat om Chalmers erfarenheter och uppmanat dem att installera ett maskinstopp i sina anläggningar. I samma brev bifogades även en checklista för Säkrare Täkttrafik som bör användas i den årliga riskanalys som görs i täkter.

I december följdes detta brev upp med en maning till samtliga täkter att från 1 janu­ ari 2014 införa restriktioner för mobilanvändning: i fordon som är i rörelse får föraren inte ”knappa på” mobil eller dator annat än för att kort besvara samtal – ska man ringa upp måste fordonet stå still och ska så göra under hela samtalet.

Branschdagar ger information Programutskottet har bidragit till att forma några välbesökta branschdagar.

Branschdagen den 11 april i samband med stämman hade 184 deltagare, medan höstens branschdagar samlade 193 deltagare i Jönköping och 124 i Umeå. De efterföljande enkäterna visade att mötes­ deltagarna var mycket nöjda.

Föredrag från branschdagarna ger också underlag för reportage i tidningen Stenkoll.

Etik har inlett branschdagarna: ordföran­ de/vice ordförande har informerat alla om två viktiga frågor: var nödutgångar finns i händelse av brand och att det råder nolltolerans mot samtal om priser som varit, priser på kommande jobb, eller andra konkurrensbegränsande faktorer.

Därefter har dagens program tagit vid och bland annat har följande presenterats: Säker täkttrafik: olyckan i Vällsta och nya regelverk med anledning av den Säker täkttrafik: teknik för att hjälpa föraren Bandtransportörer: så kan de bli säkrare Säkerhetskrav på CE-märkta maskiner Sprängning: hur ser sprängarna på oss och hur kan vi få säkrare täktsprängning

Branschdagen i Jönköping hade 190 besökare, och även de andra två branschdagarna var välbesökta.

14

Internet har löpande använts som kommunikations­kanal och hemsidans utseende och funktion har förnyats.

Nystartad ettårig sprängutbildning

Prestandadeklaration – nya krav

SBMIs internetbaserade utbildningspaket

Ny e-handelsstandard

Biologisk mångfald i efterbehandlade täkter och under drift

Samordningsansvar i täkter.

Förbifart Stockholm – berget kan klassas som avfall

Medlemmarna skapar tyngd och bredd Under året har SBMI fått nio nya medlemmar och SBMI har nu 122 medlemmar från att ha varit under 100 för några år sedan. SBMI bedriver uppskattad och värdefull verksamhet och har blivit känd för det. Välbesökta branschdagar och tidningen Stenkoll är viktiga exponeringsytor.

Juridik och skattekonsekvenser om berg klassas som avfall Återvinning av schaktmassor Optimerade transporter MinBas FoI-agenda (utvecklings-planer) MinBaS-projektet ”Finkorniga produkter” Så kan stölder förhindras Konjunkturbedömning för byggoch anläggningssidan En avancerad norsk täkt Länsstyrelsernas nya standardvillkor för täkter Nya vägledande miljödomar Lärdomar från miljöarbete i Frankrike Bullerbekämpning i täkter

SBMIs andel 2007

SBMI låter den som är intresserad av ett ev medlemskap gå på en branschdag på prov (en men inte två). Det är flera som valt att gå med i SBMI efter att ha besökt en branschdag.

SBMIs andel 2012

Andel av svensk bergmaterialproduktion från SBMIs medlemmar.

År 2007 kom 50 procent av hela Sveriges bergmate­rialanvändning som kom från SBMIs medlemsföretag. Därefter har andelen har stadigt ökat och år 2012 var siffran 93 procent. SBMI är nu en tyngre remiss­instans än för några år sedan och nya medlemmar bidrar med djup kunskap inom viktiga områden.

Krav på återvunnen betong och asfalt Strålning från betongballast i bostäder

Mat rike l Mem ber Lis

SVE R Swed

IGE SB

ish

Aggr

201 4 ERG M

egat

es Pr

ATE R

oduc

ers

IALI

t

N DU

Asso

ciat

STR I

ion

1

15

ORGANISATION OCH LEDAMÖTER 2013/2014 Stämma

120 medlemsföretag

Styrelse

Kenneth Johansson, NCC Roads, ordf* Jonas Johansson, Nybrogrus, v ordf* Jan Ericsson, Swerock* Anders Gustafsson, Svevia Urban Norlin, Åkerigrus Gustaf Werner, Skanska Jarl Westin, Krossekonomi Pär Åström, Jehander Björn Strokirk, sekr* * Styrelsens arbetsutskott

Kansli

Björn Strokirk, vd Joakim Heise, proj. led.

Leena Eriksson, sekr Jan Bida, tekn. chef, konsult Lars Björk, konsult

Arbetsmiljöutskottet

Krossutskottet

Susanne Björklund, ordf Stig Adolfsson Jerry Andersson Thomas Blomgren Jenny Nyström Lars Svensson Björn Strokirk Joakim Heise

Programrådet Björn Abrahamsson Pär Burlin Magnus Niklasson Bengt Nilsson Leif Pettersson

Samhällsutskottet

Magnus Reuterwall, ordf Andreas Almén Joakim Boman Daugaard Henrik Bäck Johan Carlsson Michael Haddleton Jonas Johansson Pär Johnning Lennart Kron Niklas Osvaldsson Jarl Westin Björn Strokirk Joakim Heise

Niklas Skoog, ordf Torbjörn Andersson Tove Andersson Marie Berglund Katarina van Berlekom Eva-Britt Eklöf Petrusson Sonja Grauwald Boman Ulf Kjellén Anders Linnerborg Gustaf Magnusson Erica Nobel Sara Selegran Monica Soldinger Almefeldt Mats Waern Katarina Wallinder Sven Wallman Björn Strokirk

Niklas Skoog Nicklas Stenqvist Lennart Sundin SBMI:s kansli

Tekniska utskottet Pär Johnning, ordf Peter Andersson Jan Bida Lars Björk Emilie Bosson Magnus Evertsson Klas Holmesson Erik Hulthén Peter Martinsson Per Murén Monica Soldinger Almefeldt Andreas Sunesson Henrik Westin Björn Strokirk

SBMIs medverkan i organisationer och arbetsgrupper Bergsam

SGUs råd för Samhällsplanering

Bergsprängningskommittén

Stiftelsen Betong och Ballastindustrins Kvalitetsutveckling, styrelse

Geologins Dag, styrelse

Svenskt Näringsliv, styrelse

MinBaS AB, styrelse

Svenskt Närlingslivs vd-grupp

Nordcerts Tekniska Råd Ballast Nordiska Sten & Grusindustriförbundet SGUs Bergmaterialråd

Swedish Standards Institute, SIS – Europastandardisering Union Européenne des Producteurs de Granulats, UEPG

Sveriges Bergmaterialindustri Box 55684, 102 15 Stockholm Tel 08-762 62 25, kansliet@sbmi.se, www.sbmi.se 16

E x pli c a r e 2014

Nordcert, styrelse