Säkerhetsinstallatören #2/26

SÄKERHETSENTREPRENÖRER & AUKTORISERADE LÅSMÄSTARFÖRETAG

AI-RACE OCH DIGITALISERING

Smartare system, men vem har kontrollen?

SÄKERHETSCHEFENS NYA VERKLIGHET

Från lås till ledning

REALTIDSÖVERVAKNING

I Helsingborg kan ”big brother” bidra till snabba insatser

KRÖNIKA: HASSE ARO

BEATA WICKBOM –VAR DET TRYGGARE FÖRR? FRÅN NYCKELKNIPPA

TILL MOBIL SLR ÅRSMÖTE

Den dolda länken i säkerheten INSTALLATÖREN +

MotionIQ Framtidens access

är redan här

Lär känna dormakaba MotionIQ – intelligent rörelsedetektering för automatisk öppning och stängning av dörrar. www.dormakaba.se

Skanna QR-kod för mer information

Hållbar

Effektiv

Intelligent

UR INNEHÅLLET:

29/AI-racet, en risk för säkerheten?

Säkerhetssystem blir allt smartare och mer AI-drivna, men samtidigt växer frågan om hur mycket kontroll vi egentligen har över den teknik vi är beroende av.

8/BIG BROTHER I HBG. Ett 60-tal av Helsingborgs cirka 400 kameror används nu för realtidsövervakning av gator och torg, vilket möjliggör snabbare insatser vid händelser i det offentliga rummet. 8

24

19

19/Beata Wickbom/krönika . ”Vi bad någon främling utanför affären kolla till vår väska, cykel eller till och med lillasystern i vagnen. Vi öppnade när en försäljare eller besökare ringde på dörren, trots att vi varken hade övervakningskamera eller tittöga”

24/SÄKERHET FÖR ALLA?

Säkerhetssystem fungerar inte alltid för alla användare – något låssmeden Fredrik Hermansson, som har en synnedsättning, möter både i arbetet och vardagen.

34/Bytte nyckelknippa mot mobil. In- och utflyttningar i studentbostäder skapar logistiska utmaningar för fastighetsägare kring nyckelhantering, administration och tillgänglighet.

Säkerhetsinstallatören ges ut av: Sveriges Lås- och Säkerhetsleverantörers Riksförbund, SLR Prenumeration: kansli@slr.se

Tel: 08–721 40 55 Webbplats: www.slr.se Ansvarig utgivare/VD SLR: Martin Järbur, martin.jarbur@slr.se Ordförande: Tommy Sköld, tommy.skold@slr.se Besöksadress SLR Låsteknikcentrum Stockholm: Västertorpsvägen 136, 129 46, Hägersten Redaktör: Victoria E. Kiss Nylund, victoria.kiss-nylund@slr.se Annonser: Ebbe Svensson, ebbe.svensson@slr.se Repro & layout: SLR Service AB Förstasida: Victoria E. Kiss Nylund Upplaga: cirka 8500 exemplar Tryck: Printall AS, 2026, Svanenmärkt trycksak, 4041 0820 ISSN: 2001-791X Om SLR: Sveriges Lås- och Säkerhetsleverantörers Riksförbund, SLR, bildades 1955 och är en rikstäckande organisation för auktoriserade Låsmästare från Trelleborg till Kiruna. Vi är idag cirka 230 anslutna verksamhetsställen/företag.

Nyfikenhet är en grundpelare för säkerhet!

Det kan låta som en kontroversiell tanke, särskilt inom en bransch där tradition och beprövade arbetssätt ofta värdesätts högt. Men faktum är att om säkerhetsbranschen ska fortsätta vara relevant och trovärdig måste vi hänga med i den snabba teknikutvecklingen. Det kräver fler personer som både kan och vill förstå nya tekniska lösningar.

Det räcker inte att bara installera systemen.

Det räcker inte att bara sälja dem.

Det räcker inte heller att lösa enskilda problem där de uppstår.

Vi måste förstå tekniken på riktigt.

Alla som läser det här vet att utvecklingen går i rasande fart – automatisering, integrationer, molntjänster, AI och cybersäkerhet smälter ihop med det fysiska skyddet snabbare än någonsin tidigare.

Frågan är inte om tekniken förändras, utan om vi själva förändras i samma takt.

Det är enkelt att hålla fast vid det man kan bäst – sina rutiner, favoritprodukter och beprövade knep. Erfarenhet är en ovärderlig tillgång och ska vårdas. Men erfarenhet som inte längre är nyfiken riskerar att bli ett hinder.

VI HAR ALLA mött kollegan som redan ”vet bäst” och inte ser behovet av vidareutbildning. Ibland har den rätt. Men förr eller senare räcker inte gårdagens kunskap för morgondagens krav.

Då spelar det mindre roll hur mycket man kunde i går, och större roll hur villig man är att lära sig nytt i dag.

Det här gäller inte bara anställda i säkerhetsföretag. Hela kedjan påverkas. Beställare måste förstå vad de faktiskt köper in. Säkerhetschefer måste se helheten mellan fysisk säkerhet, IT och verksamhet. Projektörer måste samla in alla krav innan produkter väljs.

Kompetens är inget man blir klar med – vi måste fortsätta utvecklas och utbilda oss. Lärande får inte vara en engångsin-

sats, utan en självklar del av vardagen.

Det är kanske just där skillnaden mellan proffs och medelmåtta visar sig. Den ena säger: ”jag behöver inte mer utbildning”, den andra: ”jag vill hela tiden få nya perspektiv och bli bättre”.

Ibland är det inte bekvämlighet som orsakar de allvarligaste misstagen, utan små glipor i kunskapen eller bristande ansvarstagande. Just inom säkerhetssystem kan sådana luckor snabbt växa till stora risker. Därför är det avgörande att vi fortsätter lära oss, tar ansvar och vågar ställa frågor – även när vi tror att vi redan kan det mesta.

DÄRFÖR ÄR UTBILDNING inte en kostnad – det är en självklar del av säkerhetsarbetet. Lärande är inget man sysslar med när det finns tid över, utan den hygienfaktor som gör och behåller oss professionella.

Nyfikenhet har inget med ålder att göra. Det handlar inte om unga mot äldre, eller digitalt mot mekaniskt. Några av de mest imponerande yrkespersoner jag träffat har efter decennier i branschen fortsatt att fråga, testa, gå utbildningar och vilja lära sig mer. Det har gjort dem ännu mer värdefulla.

Samtidigt behöver nya kollegor förstå att framtiden inte bara finns i appar och digitala plattformar. Den finns också i hantverket, i förståelsen för mekanik, i respekten för regelverk och i det praktiska kunnande som utvecklas genom erfarenhet.

DET ÄR NÄR erfarenhet möter nyfikenhet som branschen blir som starkast.

Kanske är därför den viktigaste framtidsfrågan inte vilken teknik vi väljer – den diskussionen kommer vi alltid ha. Den större frågan är vilken lärandekultur vi bygger kring tekniken.

Vågar vi vara tillräckligt nyfikna?

Vågar vi erkänna att vi behöver fylla på med ny kunskap?

Vågar vi prioritera utbildning, även

Martin Järbur

Född: 22 januari 1985

Bor: Lägenhet i Göteborg

Familj: En underbar dotter

Karriär: Civilekonom och låsmästare med 20 års erfarenhet av lås- och säkerhetsbranschen

Hobby: Byggnation och renovering, samt att skriva musik

när schemat är fullt eller kassan trång?

Vågar vi låta nästa generation lära av de erfarna – och utmana dem tillbaka?

Tekniken kommer att utvecklas, det är vi säkra på.

Men om vår kompetens och nyfikenhet inte utvecklas lika snabbt, då är det inte tekniken som är problemet – då är det vi som har stannat upp.

Och det är något som säkerhetsbranschen inte har råd med.

Martin Järbur, VD SLR

De som väljer SL630 vet varför.

Mycket lås och lite verkstad

Våra motorslutbleck erbjuder:

✓ Smidig installation

✓ Hög säkerhet

✓ Anpassade för de flesta låshus

✓ >1.000.000 problemfria öppningar

Det är lätt att tänka motorlås så fort en dörr ska motoriseras. I de flesta installationer är det faktiskt enklare, bättre och billigare att flytta motorfunktionen till karmen. Med motorslutbleck får du samma funktion, höga säkerhet och ofta en betydligt enklare installation.

Människan i säkerhetssystemet

Människan lyfts ofta fram som en central del av säkerhetssystemet – men vad betyder det i praktiken? I det här temat belyser vi hur krav, teknik och arbetssätt möter verkligheten i vardagen. Det handlar om hur beslut tas, hur risker uppfattas och hanteras, och vilka förutsättningar som faktiskt finns. Några enkla svar finns inte – men bilden av människans roll i säkerheten är mer komplex än den ofta framställs.

TEXTER: REDAKTIONEN

FOTO: ADOBE STOCK

”Det är alltid människor bakom åtgärderna”

På bland annat Furutorpsplatsen i Helsingborg sker kamerabevakningen i realtid under delar av dygnet.

Foto: Victoria E. Kiss Nylund

När säkerheten flyttar närmare människan

Omkring 400 kameror finns i dag utplacerade i Helsingborg. Ett 60-tal av dem används sedan årsskiftet för att bevaka gator och torg i realtid. Det innebär att det som sker i det offentliga rummet inte bara dokumenteras i efterhand, utan också kan ligga till grund för snabba insatser.

Det är en vanlig dag i Helsingborg, nordvästra

Skånes största stad. Människor rör sig över torget, någon väntar på bussen, andra passerar snabbt vidare. Ovanför dem – diskret placerade – finns kameror som följer rörelserna under delar av dygnet.

– Det här är ett av flera verktyg vi har, säger Erika Duvner, säkerhetsstrateg på Helsingborgs stad.

Men det som skapar trygghet på riktigt handlar om mycket mer än teknik.

SÄKERHET I REALTID – MEN ALDRIG UTAN MÄNNISKAN

Helsingborg är en av de första kommunerna i Sverige som arbetar med kamerabevakning i realtid som en del av det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Kameror på centrala platser som Sundstorget, Hamntorget och Furutorpsplatsen är kopplade till stadens trygghetscentral, där operatörer följer vad som händer i staden när det händer.

Om en situation uppstår – en konflikt, en ordningsstörning eller något som riskerar att eskalera – kan en bedömning göras direkt. Utifrån den kan resurser kallas till platsen, till exempel väktare, ordningsvakter eller i vissa fall polis och räddningstjänst.

Det avgörande är dock att tekniken aldrig agerar på egen hand.

– Det är alltid människor bakom åtgärderna. Kameran kan visa en händelse, men det är en person som tolkar och avgör hur vi ska agera på en eventuell avvikelse.

Det innebär att säkerheten inte bara handlar om att se – utan om att tolka, bedöma och agera. Kamerorna skapar möjligheten, men det är människan som ger dem riktningen.

– Med hjälp av kamerabevakningen som sker i realtid har vi möjlighet att vara proaktiva genom att tidigt kalla resurser till platsen, förklarar Erika Duvner.

Det förändrar inte bara hur händelser hanteras – utan när. Säkerhet handlar inte längre enbart om att reagera, utan också om att förebygga.

TRYGGHET SKAPAS INTE AV KAMEROR

Det är tydligt att kamerorna i sig inte är det som avgör om människor känner sig trygga.

– Det viktigaste är goda sociala förutsättningar och relationer. Att känna delaktighet i staden, att ha en plats och trivas – det är det som avgör om människor känner trygghet, berättar Erika Duvner.

Kamerabevakningen som i det här fallet utgör den säkerhetstekniska aspekten, är ett verktyg i ett betydligt bredare och långsiktigt arbete för att skapa en trygg och säker stad. Parallellt pågår insatser där kommunen samverkar med polis, socialtjänst, fastighetsägare och civilsamhälle. Trygghetsvärdar och ord-

Erika D uvner

vakter rör sig i stadsmiljön, nattvandrare finns på plats under kvällar och helger och fritidsverksamheter anpassas efter behov.

Näringslivet involveras i arbetet genom flera samverkansforum, med fokus på exempelvis ett tryggt krogliv eller företagens brottsutsatthet, där återkommande möten hålls för att aktörer ska ha en gemensam lägesbild och kunna planera gemensamma insatser.

I Helsingborg sker detta strukturerat genom så kallad EST –effektiv samordning för trygghet – där staden två gånger i veckan samlar berörda aktörer för att få en gemensam bild av läget och snabbt kunna sätta in rätt åtgärder.

Kamerorna är en del av detta – men ersätter inget av det andra.

HUR

MÄNNISKOR

REAGERAR SPELAR ROLL

En central fråga i arbetet med kamerabevakningen för Helsingborgs stad har varit hur invånarna faktiskt upplever kamerabevakningen. Och svaret är tydligt: stödet är stort. – I våra dialoger och enkäter är över 90 procent positiva, säger Erika Duvner.

Reaktionerna handlar sällan om oro. I stället är det inte ovanligt att invånare efterfrågar fler kameror, särskilt i områden där de upplever problem.

Samtidigt går det att se förändringar i beteenden. På vissa platser har brottsnivåer, särskilt kopplade till skadegörelse, minskat. Men bilden är inte entydig, forskning visar att effekten av kamerabevakning skiljer sig åt beroende på brottstyp. Problem kan också flytta från en plats till en annan.

Det visar något grundläggande: säkerhet är inte en automatisk effekt av teknik. Den formas av hur människor reagerar, anpassar sig och rör sig i miljön.

Att invånare och näringsidkare accepterar kamerabevakningen är inte bara en fråga om legitimitet – det är en förutsättning för att systemet ska fungera.

– Vi gör det här för de som bor här och de som besöker vår stad. Skulle det finnas ett stort motstånd hade vi lagt tid på att förstå oron och ha en dialog kring det, förtydligar Erika Duvner.

Därför har Helsingborg arbetat aktivt med transparens. Invånare har informerats via lokala medier, stadens webbplats och dialogverktyg där de kunnat lämna synpunkter och svara på enkäter. Det handlar inte bara om att berätta vad som görs –utan om att skapa förståelse för varför det görs.

KAMERABEVAKNING KANTAD AV LAGAR OCH REGLER

Samtidigt är ramarna tydliga. Kamerabevakning i

Sverige är strikt reglerad och måste förhålla sig till såväl kamerbevakningslagen, dataskyddslagstiftning och

Integritetsskyddsmyndigheten IMY:s vägledning.

Det påverkar var kameror får sättas upp, när på dygnet de får användas och hur materialet får hanteras. Efter lagändringen av kamerabevakningslagen under 2025 behöver kommuner inte längre söka tillstånd för kamerabevakning. I stället ligger ansvaret på kommunen själv att göra de juridiska avvägningar som tidigare gjordes av tillståndsmyndighet – mellan behovet av att etablera kamerabevakning på platsen och skyddet för den personliga integriteten.

Det betyder att gränsdragningen inte längre bara är juridisk –utan också praktisk och i hög grad mänsklig.

– Det kan låta som att det är fritt fram, men så är det inte. Vi måste anpassa oss till vad lagen tillåter, säger Erika Duvner.

Det innebär också att det finns situationer där kamerabevakning inte används, trots att det finns ett upplevt behov. Antingen för att lagstiftningen inte ger utrymme, eller för att problembilden inte är tillräckligt tydligt dokumenterad.

NÄR TEKNIKEN GÅR SNABBARE ÄN LAGEN

Utvecklingen av ny teknik sker i ett betydligt högre tempo än förändringar i lagstiftningen. Det innebär att lösningar som finns på marknaden inte alltid är möjliga att använda i kommunal verksamhet.

Enligt Erika Duvner är det en utmaning som teknikföretag behöver känna till. Det finns i dag avancerade lösningar som tekniskt sett ligger långt fram, men som kommuner saknar lagstöd för att använda.

– Det vore önskvärt att leverantörer känner till en del om de juridiska ramar som kommuner arbetar inom – då kan vi hjälpas åt så det inte slutar med att tekniken som köps in aldrig kan komma till användning, poängterar Erika Duvner.

ETT SYSTEM DÄR MÄNNISKAN AVGÖR

Arbetet med kamerabevakning i Helsingborg visar att säkerhet i dag inte kan förstås som endast en teknisk lösning. Det är ett system där teknik, juridik, organisation och mänskliga bedömningar samverkar. Där beslut fattas i stunden, där relationer spelar roll och där acceptans avgör om åtgärderna fungerar.

– Det är ett omfattande arbete som involverar många verksamheter, förklarar Erika Duvner.

Kanske är det just där den viktigaste insikten finns.

NÄR SÄKERHET BLIR VARDAG

I takt med att kameror blir en allt mer naturlig del av stadsbilden sker en förskjutning. Säkerhet flyttar från bakgrunden och blir en del av människors vardag. I Helsingborg handlar det om hundratals kameror. I andra städer är det tusentals. I vissa delar av världen har tekniken gått ännu längre.

Men oavsett nivå kvarstår samma fråga: Vad händer med människor när säkerheten alltid är närvarande?

– Det viktigaste är att hitta balansen mellan behovet och integriteten, och att förstå vilken effekt det faktiskt ger, säger Erika Duvner.

För i slutändan räcker det inte att säkerheten fungerar. Den måste också kännas rimlig – det är i människors upplevelse som den avgörs.

Begreppet ”Big Brother” används ofta som en symbol för övervakning och har sitt ursprung i George Orwells roman 1984. Helsingborgs realtidsbevakning omfattar kameror på vissa torg och parker under begränsade tider.

Foto: Victoria E. Kiss Nylund.

Installatören: dolda länken i säkerheten

På papperet kan en säkerhetslösning se perfekt ut – rätt lås, rätt klassning, rätt funktioner. Men när systemen möter verkligheten är det något annat som avgör om de fungerar: människorna – de som använder systemen och de som bygger dem. I installatörens möte mellan teori och verklighet sätts säkerheten på prov – varje dag.

Installatörer, låssmeder och säkerhetstekniker möter dagligen situationer där säkerhetslösningar testas i verkliga miljöer – i flöden, i stressade sammanhang och i hur människor faktiskt rör sig och agerar. Det är där det avgörs om säkerheten fungerar.

MÄRKS DIREKT MEN OFTA FÖR SENT Flera av installatörerna som Säkerhetsinstallatören pratar med beskriver samma sak: det märks snabbt när en säkerhetslösning inte är anpassad efter verkligheten.

– Det tar bara några minuter. Jag frågar hur det är tänkt att fungera, och då ser man direkt om det kommer hålla eller inte, säger Tommy Hallander, platschef på säkerhetsföretaget RA-Gruppen.

Problemet är sällan att tekniken saknas. Oftare handlar det om att lösningen fungerar i teorin – men inte i vardagen.

– Kunden vet ofta vad de vill ha, men inte vad som krävs rent säkerhetstekniskt, säger låssmeden Petar Skrobic.

Tom Jonsson, som arbetar med passage, larm och CCTV, beskriver hur mycket av arbetet handlar om att förstå

användningen bakom önskemålen:

– Jag börjar alltid med kunden. Vad är det de faktiskt vill göra? Öppna en dörr med en app, eller bara komma in smidigt? Många gånger vet de inte själva, då får man hjälpa dem att landa i rätt lösning.

Ofta är lösningen korrekt enligt ritning, krav och regelverk – men ändå fungerar den inte i praktiken. Det handlar sällan om en enskild aktör, utan om att olika delar av processen hanteras var för sig – från projektering och produktval till installation och användning.

– Man har tittat på en del i taget, men inte på helheten. När alla delar ska samspela är det där det riskerar att brista, säger Tommy Hallander.

När flera system ska samverka – lås, passage, brand och utrymning – kan en enda brist påverka hela funktionen.

Kristoffer Johannesson, arbetsledare och säkerhetstekniker på Alingsås Lås, ger sin bild av hur det kan se ut i installatörens vardag:

– Ofta fungerar funktionen i en dörr bra, men det kan finnas delar som inte riktigt fångar hur lösningen står sig i verkliga miljöer.

Mycket avgörs av hur väl behoven fångas upp tidigt – något som inte alltid är enkelt i praktiken.Här finns också ett perspektiv från föreskrivande håll. Mats Hermansson på Intec, som planerar, ritar och leder tekniska lösningar i byggnader och industrier, menar att mycket avgörs långt tidigare:

– Idealt ska man prata med de som faktiskt ska använda dörrarna redan från början. Men ofta kommer de frågorna in sent, och då är mycket redan bestämt.

NÄR VERK-

LIGHETEN INTE FÖLJER PLANEN

Det som kanske påverkar mest är inte tekniken – det är människan. I vardagen används säkerhetssystem inte alltid exakt som de är tänkta att göra. Dörrar ställs upp, nödutgångar används som vardagsinTom J o n sson

”Stort fokus läggs på regler och krav, men hur människor faktiskt använder dörrmiljöerna tappas ibland bort”

Tommy

gångar och funktioner kringgås för att få vardagen att fungera. I vissa

miljöer löses det med enkla medel – dörrar som kilas upp eller funktioner som kopplas bort – vilket i praktiken sätter hela säkerhetstänket ur spel.

– Det handlar ofta om att det ska gå snabbt och enkelt. Människan gör det som är smidigast i stunden, säger låsteknikern Michael Casey.

Ett tydligt exempel är nödutrymningsbeslag. De är till för nödsituationer, men används ofta dagligen eftersom det är enklare än att använda passersystemet.

– Istället för att ta fram passerkortet trycker man på nödhandtaget. Det är en klassisk genväg, säger Tommy Hallander.

– Problemet är att de här produkterna inte är byggda för den typen av användning. Då finns det en risk att de inte fungerar när de verkligen behövs.

Kristoffer Johannesson ser samma sak:

– Vi är vanedjur. Man tar i handtaget, man gör det som känns naturligt.

Det väcker också en större fråga: vad

är egentligen ett “fel”?

För Mats Hermansson är det tydligt:

– Om användarna gör “fel” är det oftast systemet det är fel på.

Tom Jonsson beskriver hur det kan slå över när systemen blir för avancerade och ger ett konkret exempel. I ett projekt i en bostadsrättsförening krävdes att användarna öppnade dörrar på ett specifikt sätt via knapp istället för handtag.

– Det var ett system där man var tvungen att göra “rätt” varje gång. Annars började det larma. I slutändan blev det bara irritation, väktarutryckningar och kostnader. Till slut fick man förenkla lösningen.

I värsta fall handlar det inte bara om irritation eller kostnader, utan om att säkerheten urholkas i det tysta – när systemen används på andra sätt än de är tänkta för.

DET HANDLAR INTE OM MER – UTAN

OM RÄTT

– Det är lätt att bygga in mer och mer funktioner i ett säkerhetssystem. Men till slut blir det så komplext att det inte fungerar i vardagen, säger Tom Jonsson.

Det handlar inte alltid om mer säkerhet – utan om rätt nivå av säkerhet. En lösning som fungerar i teorin men inte används i praktiken riskerar i slutändan

att bli svagare än en enklare lösning som faktiskt följs.

Även

Mats

He r m

Tommy Hallander återkommer till att säkerhet alltid måste fungera i sin kontext:

ansson

– Man kan bygga väldigt säkra lösningar. Men om de inte fungerar tillsammans, eller inte används som det är tänkt, då tappar man effekten ändå.

Mats Hermansson är inne på samma spår:

– Stort fokus läggs på regler och krav, men hur människor faktiskt använder dörrmiljöerna tappas ibland bort.

När systemen blir för komplexa flyttas ansvaret över på användaren – och där uppstår ett glapp.

– Människan vill inte behöva tänka varje gång den ska öppna en dörr. Det ska bara fungera, säger Tom Jonsson.

Det ställer nya krav på branschen: att inte bara addera funktioner, utan att aktivt designa bort komplexitet. Annars riskerar tekniken att skapa nya säkerhetsproblem – inte för att systemen är för svaga, utan för att de är för svåra att använda.

H allander

Säkerhetslösningar avgörs inte bara av teknik och regelverk – utan av hur de fungerar i människors vardag. Installatörer möter dagligen glappet mellan teori och verklighet.

Petar

I MÖTET MED VERKLIGHETEN

Mitt i allt detta står installatören, låssmeden och säkerhetsteknikern. Det är här teori möter verklighet – och där problemen ofta först visar sig. Det som på ritningen ser ut att fungera ska nu fungera i vardagen, i riktiga miljöer och för riktiga människor.

– Det är väldigt mycket som för vår yrkesroll handlar om att tolka och anpassa, inte bara installera, säger Tommy Hallander.

Installatörens roll handlar därmed inte bara om att montera rätt produkter, utan om att förstå hur lösningen faktiskt kommer användas. Det innebär ofta att väga krav, funktion och verkliga behov mot varandra.

avgörande roll i det arbetet. Det är genom upprepade installationer och möten med verkliga miljöer som förståelsen byggs upp.

– Man lär sig med tiden vad som funkar och inte funkar, säger Michael Casey. Och med yrkeserfarenheten förändras också synen på vad som är en “bra” lösning.

ristofer J o h annesson

Petar Skrobic möter ofta projekt där ambitionen är tydlig redan från start –men där kraven bakom lösningen inte alltid är lika självklara.

– Många lösningar ser bra ut på ritbordet, men blir betydligt mer komplexa när de ska fungera i vardagen.

Installatören blir därför ofta en rådgivare – någon som behöver översätta behov till fungerande lösningar.

– Många gånger handlar en stor del av utförandet om att guida kunden rätt, säger Tom Jonsson.

ERFARENHET – DET SOM FORMAR

Installatörens erfarenheten spelar en

– I början av sin karriär kanske man väljer mer avancerade lösningar för att man tänker att det är bra, men med tiden lär man sig att det ofta är bättre att göra det enklare, säger Tom Jonsson.

Samtidigt finns en grund som aldrig förändras, oavsett hur mycket teknik som byggs på.

– Det mekaniska måste alltid fungera. Annars spelar resten ingen roll, säger Tommy Hallander.

Även avancerade digitala system faller om den fysiska funktionen brister. En dörr som inte går igen, ett slutbleck som kärvar eller ett lås som inte linjerar rätt kan göra hela säkerhetslösningen obrukbar.

Det är en insikt som ofta kommer med erfarenhet: att den mest sofistikerade lösningen inte är starkare än sin enklaste, mest grundläggande komponent.

NÄR VERKLIGHETEN FÖRÄNDRAS

Mats Hermansson lyfter ytterligare en dimension – osäkerheten i hur lösningar

faktiskt används över tid:

S k robic

– Från vår sida, det föreskrivande ledet, vet vi ganska lite om hur systemen faktiskt kommer användas i vardagen. Det räcker att en ny verksamhet flyttar in, så kan hela lösningen bli fel.

Det innebär också att erfarenheter från hur systemen faktiskt används sällan kommer tillbaka till de som ritar och projekterar dem – vilket gör att samma problem riskerar att upprepas.

Samtidigt förändras förutsättningarna över tid. Dagens fastigheter byggs ofta för att vara flexibla, vilket ställer högre krav på att lösningarna också klarar att anpassas.

En bra säkerhetslösning behöver fungera här och nu – och samtidigt vara tillräckligt genomtänkt för att hantera förändringar i hur den används.

– Det går inte att förutse allt, men man kan skapa lösningar som är robusta och som går att justera när behoven förändras, säger Mats Hermansson. Så vem bygger egentligen säkerheten? Frågan som återstår är kanske den viktigaste: hur mycket tar man egentligen hänsyn till människan som användare när säkerhetssystem utformas? Samtalen med installatörerna ger inget enkelt svar, men pekar i en riktning. Människan som användare finns alltid med – men inte tillräckligt tidigt eller konkret.

När det brister är det sällan tekniken som saknas, utan förståelsen för hur systemen faktiskt används.

Säkerhet byggs inte bara i system. Den byggs i mötet mellan teknik och människa. Kanske är det just där framtidens säkerhet avgörs – inte i fler funktioner eller mer avancerad teknik, utan i hur väl systemen anpassas efter dem som faktiskt ska använda dem – varje dag.

Maximal driftsäkerhet med världsledande svensk teknologi

från lås till ledning säkerhetschefens nya verklighet

Säkerhetschefen var länge den som såg till att dörrar var låsta, larm fungerade och rutiner följdes. I dag förväntas samma roll bidra till affärsbeslut, översätta risker till verksamhetspåverkan och ge råd till ledning och styrelse. Säkerhet har med andra ord lämnat teknikrummet och tagit plats i ledningsrummet.

Rollen har gått från lås och larm till att omfatta förståelse för internationella hotbilder, cyberskydd och säkerhetsskydd, säger Jon Stewén, säkerhetskonsult med bakgrund inom både försvar och näringsliv. Men förändringen handlar inte bara om fler arbetsuppgifter.

– Den viktigaste förändringen är hur rollen utövas, inte vad säkerhetschefen ansvarar för, säger Maria Dahlstedt som ansvarar för Stöldskyddsföreningens utbildningar inom säkerhetsområdet.

Kärnan är densamma – att identifiera och hantera risker –men uppdraget utförs i en betydligt mer komplex kontext. Fler beroenden, högre tempo och en bredare hotbild gör att säkerhetschefen i dag måste analysera, prioritera och agera i flera dimensioner samtidigt.

– Rollen har blivit mycket bredare och mer strategisk. Det handlar inte bara om fysiskt skydd och incidenthantering längre, utan också om att skapa förtroende och värna varumärket, säger Michael Englund, säkerhetschef på Jernhusen, ett statligt ägt svenskt fastighetsbolag som äger, utvecklar och förvaltar fastigheter kopplade till järnvägen – till exempel stationer, stationsområden och depåer.

EN MER KVALIFICERAD ROLL

Historiskt har säkerhetschefer ofta rekryterats utifrån bakgrund

En bakgrund inom polisen och försvarsmakten är inte längre lika självklar eller meriterande när dagens säkerhetschefer rekryteras.

snarare än kompetensprofil. Poliseller militärerfarenhet har länge setts som en självklar grund – men den uppfattningen håller på att luckras upp.

– Det fanns en tydlig koppling: var du polis så kunde du bli säkerhetschef. Den parallellen finns inte i alls i samma utsträckning idag, menar Jon Stewén.

I takt med att rollen blivit mer komplex har också kraven förändrats. Säkerhetschefen behöver inte bara förstå risker, utan också kunna formulera dem i termer som ledningen kan agera på.

– Säkerhetschefer måste kunna leverera beslutsunderlag. Ledningen vill veta vad olika säkerhetsrisker och händelser innebär för verksamheten – både här och nu och på lång sikt, säger Jon Stewén.

Den förmågan lyfts också av Stöldskyddsföreningen, som ser ett tydligt skifte i hur säkerhetskompetens används.

– Fokus har förflyttats från vad säkerhet är till hur säkerhet används i verksamheten, säger Maria Dahlstedt.

– Det märks i vilka kompetenser som efterfrågas: analys-

förmåga, affärsförståelse, kommunikation och förmåga att skapa förankring. Rollen har blivit mer kvalificerad – och mer verksamhetsnära.

– Fokus ligger på att kunna arbeta på rätt nivå i organisationen, inte bara operativt, tillägger Maria Dahlstedt.

Det har också förändrat vilken typ av kompetens som efterfrågas, det menar Jon Stewén.

– Efterfrågan finns framför allt på seniora profiler, gärna med akademisk höjd och erfarenhet av att arbeta mot myndigheter.

Bakgrund inom polis eller försvar kan fortfarande vara meriterande, men räcker inte längre som grund i sig. Samtidigt har säkerhetschefen i allt större utsträckning blivit beställare av säkerhet. Att upphandla och kravställa lösningar är i dag en central del av uppdraget.

– Leverantörerna behöver kunna prata säkerhetschefens språk och förstå vilka risker organisationen möter, poängterar Maria Dahlstedt.

Det ställer i sin tur krav på säkerhetschefen att kunna översätta behov till konkreta krav.

SÄKERHET HAR FLYTTAT NÄRMARE LEDNINGEN

När säkerhetsfrågor påverkar drift, ekonomi och varumärke blir de också svårare att hålla vid sidan av verksamheten.

– Det påverkar varumärke, ekonomi och leveransförmåga, även i förlängningen ett samhällsförtroende, säger

Maria D a hlstedt

Michael Englund.

Säkerhetsfunktionen har därför fått större tyngd. Den formella placeringen varierar, men inflytandet har ökat.

– Säkerhetschefen fungerar i dag oftare som en direkt rådgivare till ledning och styrelse, säger Maria Dahlstedt.

Jon Stewén beskriver samma utveckling i organisationerna.

– Det är inte ovanligt att säkerhetschefen sitter under ”fel huvud”. Sitter man under HR eller Fastighet får man inte det utrymme man behöver.

När säkerhet hamnar för långt från beslutsfattandet riskerar den att reduceras till kostnad eller teknik, snarare än att ses som en del av verksamhetens kärna. Samtidigt förändras strukturen kring säkerhetsarbetet.

faller mellan stolarna. Då börjar man peka på någon annan, säger Michael Englund. För att komma vidare krävs tydligare samarbete och att säkerhet integreras tidigt i processer och investeringar.

”Jag ser en risk att vi litar för mycket på tekniken och mindre på människan”

– Tidigare var det ofta en person. I dag är det en funktion, med flera roller och specialistkompetenser, säger Maria Dahlstedt.

Det speglar en ökad förståelse för att säkerhetsfrågor behöver finnas i fler delar av organisationen.

FRÅN SKYDDSFUNKTION TILL MÖJLIGGÖRARE

Säkerhet handlar inte längre enbart om att stoppa eller begränsa. I allt högre grad handlar uppdraget om att skapa förutsättningar för att verksamheten ska fungera – även under press.

– Säkerhetschefer behöver vara innovativa och inte bara skydda, utan också möjliggöra verksamhet, säger Michael Englund. Samtidigt är förflyttningen inte självklar i praktiken.

– Många säkerhetsansvariga känner sig vilsna i rollen. Man pratar inte alltid verksamhetens språk, säger Maria Dahlstedt.

Enligt Maria handlar utvecklingen om att bidra till kontinuitet och funktion över tid – vilket ställer högre krav på att koppla säkerhetsarbete till affär och drift.

I publika miljöer blir detta särskilt tydligt. För Jernhusen handlar säkerhetsarbetet om att kombinera trygghet, tillgänglighet och funktion i öppna miljöer.

– Det ska kännas som ditt vardagsrum. När det händer något ska det finnas ett agerande, men vi måste jobba med samverkan och brottsprevention, säger Michael Englund.

Parallellt har säkerhetsarbetet rört sig närmare ett risk management-perspektiv.

– Säkerhet är en dimension, men risk management handlar om att arbeta proaktivt för att minimera risker, säger Jon Stewén.

GLAPPET FINNS I GENOMFÖRANDET

– Man måste tänka i termer av security investment. Då är det inte dyrt – det skapar tillväxt, påpekar Michael Englund.

Jon Stewén pekar samtidigt på att branschen behöver bli bättre på att visa värdet av ett förebyggande arbete när det kommer till säkerhetsfrågorna.

TEKNIKEN RÄCKER INTE

Teknikutvecklingen förändrar säkerhetsarbetet snabbt – inte minst genom AI. Men varken Maria Dahlstedt, Jon Stewén eller Michael Englund ser tekniken som en lösning i sig.

– Jag ser en risk att vi litar för mycket på tekniken och mindre på människan, säger Michael Englund.

AI kan redan i dag avlasta vissa uppgifter, men ställer samtidigt högre krav på mänsklig analys och tolkning.

– AI kan skriva en bra policy, men det krävs fortfarande någon som förstår verksamheten och avgör vad som faktiskt behöver göras, säger Jon Stewén och tillägger:

Trots att säkerhetsfrågorna fått större utrymme finns ett tydligt glapp mellan ambition och verklighet.

– De flesta vet vad som ska göras, men det brister i genomförande, mandat och koppling till affärsbeslut, säger Maria Dahlstedt.

Även i praktiken finns utmaningar.

– I komplexa organisationer finns alltid en risk att ansvar

– Ju mer avancerad tekniken blir, desto viktigare blir den mänskliga förmågan att förstå sammanhang, prioritera och samverka.

EN ROLL SOM FORTSÄTTER ATT FÖRÄNDRAS

Michae l E nglund Jon S t e wén

Det mesta pekar på att säkerhetchefssrollen kommer att fortsätta stärkas. Hotbilden är bredare, beroendena fler och kraven på robusthet högre än tidigare.

– Framtidens säkerhet handlar nog mindre om färdiga svar och mer om att hantera osäkerhet, säger Michael Englund.

Säkerhetschefen blir därmed allt viktigare som länk mellan risk, verksamhet och beslut. Teknik, rutiner och fysisk säkerhet är fortfarande en del av uppdraget – men de utgör inte längre helheten.

– Det innebär inte att de klassiska delarna av säkerhetsarbetet har försvunnit – utan att de blivit en del av något betydligt större, betonar Jon Stewén.

Det är kanske där den största förskjutningen ligger.

Säkerhetschefen har inte lämnat lås och larm bakom sig. Men rollen stannar inte där längre.

När slutade trygghet vara något vi skapade tillsammans?

Beata Wickbom

Född: 1968.

Familj: Döttrar med sambos och stor släkt.

Bor: I Stockholm.

Karriär: Handelshögsklan, internetbolaget Spray, reklam och media, sedan 15 år frilans inom digital folkbildning och affärsutveckling.

Hobby: Kajak året runt, gå på tur i fjällen, umgås med vänner, yoga och teater.

NÄR JAG VÄXTE upp på 70-talet sprang vi mellan kompisarnas radhus, få var de familjer som låste. Vi bad någon främling utanför affären kolla till vår väska, cykel och till och med lillasystern i vagnen. Vi öppnade när en försäljare eller besökare ringde på dörren, trots att vi varken hade övervakningskamera eller tittöga. Trygghet var något vi skapade tillsammans i bostadsområdet, på jobbet och i det offentliga rummet. Den byggdes i relationer, i igenkänning och i en känsla av att vi såg varandra och tog ansvar för det som hände omkring oss.

NU LEVER VI i en tid där allt mer ska säkras. Dörrar och datorer ska låsas i flera led. Vi övervakar våra barn och svärmödrar via mobilen. Och mycket sker automatiskt: system upptäcker avvikelser innan vi själva hinner reagera, AI fattar beslut i realtid och smarta klockan larmar när pappa ramlat. Listan på säkerhetslösningar är oändlig och svår att ifrågasätta. Det är lätt att förstå varför. Hoten är mer komplexa och finns på fler nivåer: fysiska, digitala, ibland osynliga. Säkerhet har blivit en nödvändig kompetens, inte bara en funktion. Den är mätbar, skalbar och möjlig (och ofta nödvändig) att upphandla. Och samtidigt händer något i oss.

DEN NYA ÖVERVAKNINGSKAMERAN glor med sitt fisköga. Dess uppgift är att öka säkerheten på torget. Men den säger också att det är farligt att vistas där. Annars skulle den ju inte behövas. Brandväggen i datorn säger att därutanför finns de smarta hackarna. Ju mer vi låser, blippar och krypterar, desto mer påtaglig blir otryggheten. Som om varje ny lösning påminner oss om att något kan gå fel. I trygghetens samhälle var vi människor subjekt och aktörer. Vi ska-

Ny gästkrönikör i varje nummer!

pade tryggheten, tillsammans med andra.

I SÄKERHETENS SAMHÄLLE riskerar vi att bli objekt – något som ska skyddas, övervakas och hanteras.Vad gör det med oss som individer? Vad händer med vårt omdöme när systemen – och allt oftare AI – tar över ansvaret? Blir vi mer eller mindre uppmärksamma? Känner vi oss tryggare eller bara lugnare för stunden, samtidigt som vi blir mer beroende? Och när något ändå går fel – vems ansvar är det då? Vi har blivit bättre på att använda säkerhetssystem och teknologi, men har vi blivit bättre på att använda vårt omdöme och uppmärksamhet?

FÖR DET FINNS en sorts trygghet som inte riktigt låter sig installeras. Den uppstår när någon märker att något inte stämmer och agerar. När en kollega stannar upp i ett beslut och tänker ett varv till. När någon vågar lita på sin magkänsla, även i en värld av data. När en vuxen kollar till några ungar efter matchen, fast föräldrarna har dem under digital uppsikt.

DEN TYPEN AV omdöme går inte att automatisera fullt ut. Den behöver tränas, användas och upplevas som efterfrågad. Annars riskerar ansvaret att sakta glida –från människa till system, från omdöme till algoritm. Vi ska inte välja bort säkerhet. Utan samtidigt välja och skapa tillit mellan människorna runt oss. Tänk om vi kan se varandra som medspelare i samma system och inte bara som risker att hantera? Det är så jag hoppas att samhällsväven blir lite tätare igen. Och kanske är det också en fråga till oss alla – inte minst oss som bygger systemen: går det att skapa säkerhet som samtidigt stärker tilliten mellan människor?

Upplev en racingklassiker med oss 18–19 september på Mantorp Park

Det här vill du inte missa! Vi bjuder på mat, dryck, minimässa och exklusiv rundtur bakom kulisserna på ikoniska Mantorp Park. Det blir kul , vi lovar!

Ta med bästa kollegorna och anmäl er på en gång!

Skanna QR-koden eller gå in på copiax.se

Människan

- både risk & lösning

Säkerhetssystem kringgås sällan för att tekniken brister, utan för att någon med behörighet, förtroende – eller bara rätt kläder – gör något som verkar normalt. Trots det lever den gamla devisen kvar: att människan är den svagaste länken – en bild som branschexperter menar är alltför förenklad. Det handlar inte om att systemen är svaga – utan om hur de används.

Människan är inte ett sidospår i säkerhetsarbetet. Snarare är människan ofta själva nyckeln, konstaterar Birgitta Edlund från branschföreningen Bakgrundskontrollföretagen.

Utvecklingen märks också tydligt i hur organisationer ser på säkerhet i dag.

– Vi ser att kunderna tar ett mycket mer samlat grepp om säkerhet, där människa, teknik och cyber hänger ihop, säger Marie Agelii, ansvarig för kunderbjudande och marknadsstrategi på säkerhetsföretaget Finlarm.

– Det handlar inte längre om enskilda lösningar, utan om motståndskraft i hela verksamheten.

Men trots ett mer samlat grepp om säkerhetsfrågorna uppstår många av riskerna inte i tydliga eller dramatiska situationer – utan i det som upplevs som helt normalt.

– Oftast är insiderhot inte av den dramatiska sorten, där ett enskilt ögonblick är avgörande, säger David Grann Dalrot, rådgivare på säkerhetsföretaget 2secure.

– Hoten växer snarare fram i varda-

gen. I säkerhetsarbetet talas det ofta om system, teknik, kameror, passerkontroller och cyberhot. Men i praktiken går vägen in istället genom något betydligt svårare att kontrollera: människors tillit, stress, hjälpsamhet och vilja att få vardagen att fungera.

Det är där insiderhotet blir konkret. Inte som en filmscen med en spion i skuggorna, utan som en kollega, en leverantör, en tekniker eller en kontakt på LinkedIn. Någon som redan har – eller lyckas skapa – legitimitet.

– Människan är ofta den enklaste vägen förbi annars ganska starka tekniska skydd, säger Birgitta Edlund.

INSIDERN ÄR INTE ALLTID SPIONEN Föreställningen om insidern som en medveten infiltratör är i många fall missvisande.

– Förr tänkte man kanske mer på den enskilt illojala individen. I dag är bilden bredare och mer komplex, säger Birgitta Edlund.

Insiderhot handlar sällan bara om illojalitet. Det handlar oftare om press,

okunskap, slentrian eller långvarig påverkan. Birgitta Edlund beskriver tre typer av insiders: den medvetna, den omedvetna och den pressade eller sårbara.

– Det kan handla om ekonomisk press, påverkan utifrån, lojalitetskonflikter eller personer som av olika skäl blir sårbara, säger hon.

David Grann Dalrot pekar på samma sak:

– Allt som skapar en sårbarhet hos en individ är en möjlighet för en antagonist. I många fall handlar det inte ens om att någon aktivt vill göra fel, säger han och tillägger: – Man kan vara en omedveten insider, utan att förstå att man ens lämnar känslig information.

DET BÖRJAR I DET LILLA

Det som gör insiderhot särskilt svårhanterligt är att det sällan börjar med något tydligt avsteg.

– Ofta börjar det i små steg som inte upplevs som särskilt allvarliga, säger Birgitta Edlund.

En genväg för att spara tid. Ett avsteg från en rutin. Ett förtroende som växer

– utan att det egentligen granskas. En beteendeförändring som ingen riktigt tar tag i.

– Det är nästan alltid de små signalerna som missas.

– Det finns ofta rutiner, men utmaningen är att få dem att fungera i vardagen, säger Marie Agelii och tillägger:

– I pressade situationer eller i komplexa miljöer prioriteras det operativa, och då är det lätt att göra små avsteg som över tid blir en risk.

Samma bild återkommer från säkerhetsföretagen.

– Säkerhet sitter inte i system eller riktlinjer, den sitter i beteendet i vardagen, säger Uno Lundberg, vd för Heras Sverige.

– De flesta incidenter vi ser handlar inte om illvilja, utan om situationer där förutsättningarna brister, otydliga rutiner, tidspress eller bristande verifiering, säger han.

Det är en avgörande skillnad. När rutiner inte följs konsekvent, särskilt under tidspress, uppstår utrymme för misstag – eller för någon att utnyttja situationen.

– Säkerhet måste vara lätt att göra rätt i, annars följs den inte i praktiken, poäng-

terar Marie Agelii.

Så varför fungerar det?

Det enkla svaret är att det ser normalt ut. Det farliga är inte alltid det som ser hotfullt ut. Ofta är det just det som upplevs som helt rimligt som passerar obemärkt. Det handlar om mänskliga mekanismer: vi litar på varandra, vi vill inte vara besvärliga, vi utgår från att andra gör rätt – och vi vill få jobbet gjort.

– Vi har länge byggt system på tillit, och det är en styrka. Men i dag behöver den kompletteras med strukturer som håller även när det är stressigt eller när situationen kräver snabba beslut, säger

Marie Agelii.

Just den öppenheten i hur vi förhåller oss till varandra är en central del av problematiken – och en förklaring till varför många risker uppstår utan att uppfattas som hot.

– Vi har en stark tillit till varandra i Sverige. Det är en styrka – men också en sårbarhet, säger David Grann Dalrot.

Trots ökad medvetenhet och återkommande varningar fortsätter människor att bli lurade.

– Vi är övertygade om att vi inte blir lurade – och det är just därför vi blir det, säger han.

Det är också här kopplingen till andra typer av hot blir tydlig.

– Många cyberangrepp börjar i ett mänskligt beteende, till exempel en felbedömning eller något som inte verifieras fullt ut, säger Uno Lundberg.

TEKNIK RÄCKER INTE

Det finns en tydlig samsyn: teknik är nödvändig – men otillräcklig för fullgott skydd.

– Teknik är ingen komplett lösning i sig själv, säger Marie Agelii.

– Du kan ha avancerad analys och övervakning, men om organisationen inte vet hur den ska agera i skarpt läge får du ändå inte den effekt du vill ha.

– Det är därför säkerhet i dag handlar lika mycket om beteenden, utbildning och kultur som om teknik.

Uno Lundberg beskriver det som ett samspel:

– Säkerhet avgörs i samspelet mellan människa, teknik och process. När något brister är det sällan en enskild komponent, utan hur de fungerar tillsammans.

Det innebär att säkerhet inte kan byggas i enskilda delar. Den måste fungera i hela kedjan – i vardagen, i beteenden och i de beslut som tas under press.

Bakom många säkerhetsincidenter finns inte avancerade hackerattacker, utan mänskliga misstag och förtroenden som utnyttjas över tid. Det är där insiderhotet blir verkligt.

Det är här många organisationer tappar greppet menar Marie Agelii.

– Rutinerna finns ofta på plats, men de efterlevs inte konsekvent, särskilt under stress.

Utvecklingen drivs inte bara av hotbilden – utan i allt högre grad av förändrade kundkrav.

– Det som tidigare var något vi i branschen drev själva har i dag blivit ett tydligt krav från kunderna, säger Marie Agelii.

– Frågor om personal, bakgrundskontroller och hur vi faktiskt arbetar i leveranserna ställs mycket mer explicit än tidigare. Det är en positiv utveckling. Säkerhet måste vara seriöst – hela vägen.

FÖRTROENDE – DEN NYA ATTACKYTAN

När någon väl har fått en roll, en titel eller en funktion behövs sällan mer.

– Har en person väl kommit nära verksamheten finns accessen redan där, säger Birgitta Edlund.

Det gäller inte minst externa aktörer.

– En tekniker eller installatör har ofta både fysisk access, systemkunskap och legitimitet, säger Uno Lundberg.

– Därför ökar kraven på bakgrundskontroller, säkerhetsprövningar och

tydliga processer. Men även kraven på kontinuerlig och relevant utbildning och övning.

Samtidigt betonar David Grann Dalrot en viktig aspekt:

– Bakgrundskontrollen är nödvändig men den är också ett ögonblicksverk, betonar han.

Den visar hur situationen såg ut då – men säger inget om vad som händer sedan. Risken uppstår ofta över tid, inte vid anställningstillfället.

– Förtroende är inte bara något man säger att man har, det är något man måste kunna visa i praktiken, säger Marie Agelii.

– Det handlar om att kunna påvisa rutiner, kontroller och uppföljning – och faktiskt leva upp till det i leveransen.

MÄNNISKAN INTE BARA PROBLEMET

ÄVEN LÖSNINGEN

Frågan är inte hur man “fixar” människan – utan hur man skapar förutsättningar för att rätt beslut faktiskt tas i vardagen.

– Vi ser inte bara människan som en risk, utan som den viktigaste delen av lösningen, säger Uno Lundberg.

– Det handlar om kultur, tydliga och

enkla processer, kontinuerlig träning och ett närvarande ledarskap, det är så vi får hela säkerhetsarbetet att fungera i praktiken och inte bara på papper.

Men i takt med att säkerhetsarbetet blir allt mer teknikdrivet väcks också frågan om hur den mänskliga förmågan påverkas över tid.

– Det absolut viktigaste framåt är att hålla det mänskliga kunnandet levande, fortsätter Marie Agelii.

– I takt med att tekniken utvecklas och automatiseras finns en risk att vi tappar förmågan att förstå och agera själva.

– Det är där den verkliga sårbarheten kan uppstå.

David Grann Dalrot är inne på samma spår:

– Organisationer som lyckas är de där säkerhet är en ledningsfråga – och där man har mod att agera när något inte känns rätt.

I slutändan är det inte systemen som avgör om säkerheten håller. Det är människorna – och vilka förutsättningar de får att agera rätt. Det ställer krav på organisationen: att ta säkerhetsfrågorna på allvar från start och bygga en kultur där rätt beteenden är det enkla valet.

”Skulle

det hända något i en sådan miljö skulle jag nog bli paralyserad”

Fredrik Hermanssons ögonsjukdom har ingen prognos men den skulle kunna innebära att han blir helt blind i framtiden.

Smidig säkerhet

inte för alla

Säkerhetssystem utformas

ofta utifrån funktion och skydd – men hur fungerar de för människor med olika behov?

När de inte går att använda blir de ett hinder. För Fredrik Hermansson, låssmed och företagare med synnedsättning, är det vardag – han arbetar med säkerhetslösningar, men möter också deras brister.

En enkel sak som en porttelefon. En display, några siffror och en knapp att trycka på. För de flesta är det en självklar del av vardagen. För Fredrik är det något annat.

– Min synnedsättning gör att jag inte ser vad som står på displayen. Istället får han plocka upp mobilen och använda den som ett förstoringsglas. Ett extra moment, varje gång. En anpass-

ning han själv fått hitta.

Fredrik Hermansson äger och driver Skrea Lås, han är låssmed och har arbetat i branschen sedan 2005. Han kan säkerhetssystem, han bygger dom, installerar dom och lever med dom. Som synskadad möter han också deras begränsningar.

Så fort han är i en miljö som inte är kraftigt upplyst – det kan räcka med att det börja skymma ute – försvinner hans syn i princip helt och hållet.

– Även skugga kan göra det mörkt för mig och då ser jag inget. Samtidigt är jag extremt ljuskänslig, så ett vitt papper med svart text på bländar mig, förklarar han. Hans yrkesroll är en ständig utmaning, synen har försämrats med tiden och idag kopplar han inga kablar eftersom han inte ser siffrorna på kopplingsboxarna.

– Lägga cylindrar har jag gjort i snart tjugo år, så även om jag inte ser lika bra längre, sitter det i muskelminnet. Jag klarade dessutom nyligen mästarprovet, vilket jag är väldigt stolt över.

Idag hanterar Fredrik även allt från att bemanna den egna säkerhetsbutiken, göra bokföringen till att planera alla projekt och sköta nyckelkopieringen.

Han har också fullt personalansvar. Hans ögonsjukdom har ingen prognos men den skulle kunna innebära att han blir helt blind i framtiden.

SYSTEMEN ANPASSAS INTE – MÄNNISKAN GÖR DET

– Bara en sådan sak att nästan alla digitala skärmar är vita, enligt många ögonläkare är det inte ens hälsosamt för dom med fullgod syn, ändå är det väldigt få säkerhetstillverkare som skapar mörka lägen för sina skärmar och displayer idag. Fredrik har själv fått lista ut hur han kan kontrastanpassa olika datorprogram för att ge dom en mörk bakgrund när han arbetar i programmen, samma sak med sin mobil.

– Det är nog en verklighet vi som har behov som avviker från det normala får leva med, att vi får hitta egna lösningar för att få saker att fungera så som vi behöver det.

När Fredrik talar med leverantörer av säkerhetstekniska produkter och tjänster om dessa frågor får han ofta höra att han har bra idéer för att anpassa produkterna till fler, som exemplet med mörkt läge på skärmar, men det är sällan de bra idéerna

För personer med synnedsättning kan en hotellmiljö som anses säker bli svår att orientera sig i, särskilt i en akut situation där varje sekund räknas.

blir verklighet menar han.

Samtidigt är han både imponerad över leverantörers och branschkollegors förståelse för hans synnedsättning och den tekniska utveckling som nu faktiskt sker, vilken Fredrik tror kan ge honom och många med honom, bättre användarvänlighet när det kommer till många olika delar i samhället och i synnerhet säkerhethetssystem.

NÄR DET VERKLIGEN GÄLLER

Säkerhetssystem är uppbyggda för att uppfylla krav, vilket i praktiken självklart är bra, menar Fredrik Hermansson. Men i verkliga situationer fungerar det ändå inte för alla.

– Låt säga att brandlarmet går på ett hotell. Det ska finnas ledbelysning, men den räcker inte för min del.

I teorin finns lösningen där, men den håller inte i praktiken. För en person med synnedsättning kan en miljö som uppfyller alla krav ändå vara i princip obrukbar. Ljusstyrkan som anses tillräcklig är inte det för alla. Kontraster som ska visa vägen syns inte. Utrymningsvägarna finns där – men går inte att följa.

– Det finns ett minimikrav som efterlevs av branschen. Men för mig är det ändå kolsvart i de miljöerna.

Skillnaden mellan vardag och nödsituation är avgörande. I vardagen finns tid att anpassa sig, att ta fram mobilen, att be

om hjälp. I en akut situation finns inget av det.

– Skulle det hända något i en sådan miljö skulle jag nog bli paralyserad.

Det är en stark formulering, men den säger något om hur säkerhetssystem fungerar i verkligheten. Inte som en teknisk lösning, utan som något som måste fungera i ett ögonblick av stress, osäkerhet och begränsad kontroll. I offentliga miljöer – hotell, tåg- och busstationer och på flygplatser – blir det extra tydligt. Platser där människor förväntas kunna röra sig själva, hitta ut, ta sig i säkerhet. Men där förutsättningarna ser olika ut. Där systemen, trots att de är korrekt installerade, inte alltid är byggda för alla.

– I det här fallet ger säkerhetssystemet en trygghet som inte gäller alla, lyfter Fredrik fram.

ANVÄNDAREN FINNS INTE MED I

UTVECKLINGEN

Samtidigt är det inte i den enskilda produkten problemet börjar. Det börjar långt tidigare.

– Användarperspektivet är långt ifrån representerat alla gånger, säger Fredrik. Som installatör har han varit med i projektering, installation och diskussioner kring säkerhetslösningar i många år. Bilden är tydlig: tillgänglighet finns med – men inte hela vägen och inte med alla typer av användare inräknat. Fokus ligger

på att uppfylla krav. Att systemen ska fungera enligt standard. Att de ska klara certifieringar och regelverk. Men frågan om hur de faktiskt används i praktiken hamnar ofta i skymundan.

– Man pratar mycket om brand, om krav, om funktion. Men väldigt lite om hur det fungerar för alla.

Det betyder inte att ingenting görs. Tvärtom har utvecklingen gått framåt inom vissa områden. Tillgänglighet för rullstolsburna är idag en självklar del i många projekt. Men andra perspektiv – som synnedsättning – får inte samma utrymme.

– För oss synskadade finns det mycket kvar att jobba med.

Varför det ser ut så är inte helt enkelt att svara på menar Fredrik Hermansson. Det kan handla om prioriteringar, kunskap – och ibland om kostnader. Att bygga lösningar som fungerar för fler kan uppfattas som mer komplext, mer tidskrävande och därmed också avsevärt mer kostsamma. Men konsekvensen blir att systemen utformas för en tänkt standardanvändare.

FRAMTIDEN – HOPP I TEKNIKEN

Samtidigt finns det en annan sida av utvecklingen. För den teknik som idag skapar hinder kan också vara en del av lösningen. Fredrik beskriver hur han redan idag använder sin mobil som ett hjälpmedel – för att förstora, tolka och förstå sin omgivning. Det som saknas är inte tekniken i sig, utan hur den används. – AI kommer definitivt hjälpa till i framtiden, det är jag övertygad om. Han nämner möjligheter som redan finns inom räckhåll. Glasögon som kan tolka omgivningen, system som kan läsa upp information, lösningar som kan guida användaren i realtid. Teknik som inte bara visar – utan även förklarar. – Kombinationen med kameror och högtalare… det finns massor av sådana lösningar som skulle vara jättebra. I framtiden hoppas Fredrik Hermansson inte bara på röststyrda porttelefoner utan också att branschen ska få en helt annan förståelse för när användarperspektivet skiljer sig från normaliteten. Kanske kan tekniken hjälpa människan i dubbel bemärkelse i framtiden, både med tekniska lösningar och en ökad förståelse.

Är din kassa redo inför 2027 ?

Skatteverket inför skärpta krav på kassasystem den 1 januari 2027. Många kassor uppfyller inte det uppdaterade regelverket. Det gör EasyCashier.

Digitalt kassaregister249 kr per månad*

EasyCashier – ett säkert val

Prisvärt och problemfritt

Lättanvänt kassaprogram för butik, för endast 249 kronor per månad. Helt utan bindningstid. Välj vår kassadator eller använd din nuvarande PC.

Följer Skatteverkets nya krav

Tillverkardeklarerat kassaregister med stöd för XML-export av försäljningsdata. Ett måste från och med den 1 januari 2027.

Fri support ingår alltid

Snabb hjälp via telefon, fjärranslutning och e-post alla vardagar. Kostnadsfritt både vid uppstart av din nya kassa och framåt.

Vi hjälper dig att anpassa

EasyCashier så att kassan fungerar som du är van vid. Utan kostnad – givetvis.

Gratis licens i 3 månader, värde 747 kr!

Skanna QR-koden eller gå in på easycashier.se/sakerhet för mer information och villkor.

*Pris för EasyCashier kassaprogram exklusive moms, utan bindningstid. Hårdvara säljs separat.

Människorna som gör skillnad

Vi tänker gärna på de små människorna också – var med i vår insamling till Min Stora Dag

Vi tror på kunskap, omtanke och raka svar.

Hos oss på AXS möts du av människor som kan produkter, förstår vardagen ute på fältet och gärna hjälper till lite extra. Med värme, humor och koll på detaljerna gör vi det enklare för dig som låssmed och säkerhetsinstallatör att få jobbet gjort. Välkommen!

Smartare system –vem har kontrollen?

Säkerhetssystemen blir smartare, mer uppkopplade och allt oftare förstärkta av AI. För användaren ska allt bli enklare – men bakom de smidiga gränssnitten växer en komplex verklighet. Frågan är om vi fortfarande har kontroll över systemen vi är beroende av.

Den snabbt framåtrusande teknikutvecklingen har gjort att säkerhetssystem allt mer liknar samhällsinfrastruktur. De ska inte bara fungera – de måste vara begripliga, robusta och ha funktionalitet även när en enskild komponent slutar fungera. Samtidigt byggs ett allt tätare nät av beroenden upp, där system kopplas samman och påverkar varandra.

– När flera system samverkar räcker det inte att varje enskild del fungerar – hela kedjan måste hålla ihop, säger Fredric Gatu, produktlinjechef för ARX och Aptus på Assa Abloy Opening Solutions.

Frågan handlar därför inte längre bara om funktion, utan om överblick, ansvar och kontroll – och om människan fortfarande förstår de system den själv har byggt.

systemförståelse avgörande.

INTEGRATION DRIVER

UTVECKLING – MEN

ÖKAR BEROENDEN Utvecklingen är både nödvändig och kunddriven.

– Säkerhetssystem har gått från fristående lösningar till uppkopplade, mjukvarudrivna system som är en del av större digitala miljöer, säger Fredric Gatu. Integrationerna ger bättre överblick och effektivare förvaltning, men skapar också ett ökat beroende.

Hanna L i nderstål

Patrik S i mson

FRÅN ENSKILDA SYSTEM TILL SAMMANLÄNKADE EKOSYSTEM

Säkerhetssystem är idag långt ifrån isolerade lösningar. De kopplas samman med fastighets-, personal- och passersystem och bildar ett ekosystem där varje del påverkar helheten. I takt med att systemen blivit mer mjukvarudrivna har också kraven förändrats.

– Det vi ser i dag är att fastighetsbranschen, och inte minst installationsledet, generellt inte har samma IT-mognad eller kommit lika långt i sin digitaliseringsresa som till exempel telecom-, bank- och fordonsbranschen, säger Patrik Simson, vd på Amido, som utvecklar system för digital hantering av fastighetsaccess.

– Varje integration är positiv, men kräver kontroll.

Ju fler system som kopplas ihop, desto viktigare blir helhetsförståelsen.

KOMPLEXITET SOM INTE FÅR MÄRKAS

Fredric Gatu beskriver en tydlig paradox i utvecklingen.

”Vår uppgift är att hantera komplexiteten så att kunden slipper göra det”

– Tekniskt sett blir systemen allt mer avancerade, med fler funktioner och fler integrationer. Men för användaren måste det upplevas som enklare, inte svårare. Komplexiteten försvinner inte –den flyttas. Den byggs in i arkitektur, gränssnitt och logik istället för att ligga hos användaren.

– Vår uppgift är att hantera komplexiteten

så att kunden slipper göra det. Det ställer helt andra krav på design och hur systemen kommunicerar vad som händer.

ihop människor, platser och system, och att få olika system att sömlöst interagera med varandra, så att användaren inte behöver hantera varje del separat, säger Patrik Simson. Användarvänlighet har därmed blivit en allt viktigare konkurrensfaktor – även i en bransch som traditionellt varit teknikdriven. Men det förändrar också relationen mellan människa och system. Ju enklare systemen upplevs, desto lättare är det att använda dem utan att fullt ut förstå vad som sker i bakgrunden.

STANDARDER, REGELVERK OCH FÖRSTÅELSE AVGÖR UTVECKLINGEN Kontrollen blir avgörande när systemen växer. Patrik Simson pekar på att system ofta utvecklas utan gemensamma ramar, vilket försvårar samverkan och överblick.

– Utan till exempel branschgemensamma standarder blir komplexiteten svårare att hantera.

Samtidigt driver nya regelverk utvecklingen.

– Kraven på kompetens ökar, inte minst i och med NIS2 och kommande regelverk som CRA, säger Fredric Gatu.

Det räcker inte längre att förstå enskilda system – det krävs en helhetsförståelse av hur de hänger ihop. Utbildning och kontinuerlig kompetensutveckling blir därför avgörande, särskilt i en tid där AI förändrar förutsättningarna rekordsnabbt.

SNABB DIGITALISERING OCH AI-RACE PRESSAR SÄKERHETEN

Säkerhetsexperten Hanna Linderstål ser att tempot i utvecklingen riskerar att tränga undan grundläggande säkerhet.

– Alla vill digitalisera och använda AI snabbt. Det gör att konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet tappas bort.

När lås och fastighetsdrift blir en del av digitala plattformar uppstår en komplexitet som framför allt ligger i hur systemen kopplas ihop. Sårbarheter uppstår därmed ofta i kopplingarna mellan systemen, vilket gör överblick och

Men i praktiken handlar det inte bara om att dölja komplexiteten, utan också om att hantera den över tid – i miljöer där nya och gamla system måste fungera tillsammans.

– Det handlar i grunden om att koppla

Hon pekar på ett starkt narrativ:

– Hänger du inte med i AI-racet riskerar du att bli irrelevant.

Konsekvensen blir att många springer fortare än de har kontroll över.

– Vi tappar grundläggande säkerhet

som

kan också användas för övervakning och kontroll. Hur systemen påverkar människor avgörs inte av tekniken i sig – utan av hur den används.

Teknik

skapar trygghet

och riskerar att bygga system vi inte har kontroll över. Det gäller också att förstå var informationen faktiskt hanteras och hur leverantörer säkerställer att den inte sprids vidare.

AI KAN STÄRKA SYS

TEMEN – MEN INTE ERSÄTTA MÄNNISKAN

I samma utveckling ser branschen också tydliga möjligheter.

redan, men är svår att överblicka utan rätt stöd.

– AI kan hjälpa till att analysera data, hitta fel och föreslå åtgärder, men ska inte fatta oöverskådliga beslut i bakgrunden, säger Fredric Gatu.

Artificiell Intelligens kan göra systemen mer effektiva – men förändrar också hur beslut tas.

– AI är inte en kompass – det är en spegel av den data vi tränat den på, poängterar Hanna Linderstål.

Därmed förstärker AI befintliga mönster och riskerar att skapa en falsk känsla av kontroll i system som redan är svåra att överblicka, menar Hanna Linderstål. Fredric Gatu ser samtidigt en kompletterande potential i tekniken.

– AI kan hjälpa oss att upptäcka mönster vi annars inte ser och därmed göra komplexa system och stora datamängder mer begripliga. Informationen finns ofta

ANSVARSKEDJAN BLIR

ALLT

VIKTIGARE

När systemen blir mer sammanflätade sprids ansvaret.

– Leverantören bör ansvara för systemet, installatören för implementationen och kunden för användningen, säger Fredric Gatu. I praktiken är gränserna inte alltid tydliga. – Man måste förstå hela leveranskedjan. Vem har access, vem uppdaterar, vad händer om något inte fungerar som det ska?

Det handlar om styrning, kravställning och kunskap – om att förstå helheten och kunna agera när systemen inte beter sig som förväntat.

BEROENDET

AV UPPKOPPLING SKAPAR NYA SÅRBARHETER

När systemen kopplas upp växer beroendet av infrastrukturen.

– Vi bygger system som kräver internet och molntjänster. Men vad händer om den infrastrukturen inte finns, frågar sig Hanna Linderstål.

– System måste kunna fungera offline. Vi behöver redundans och backup-planer.

Perspektivet delas även av branschen.

– Vi behöver ta hand om och vidareutveckla det vi redan har. Nya system ska kunna implementeras och samtidigt integreras utan att den befintliga infrastrukturen behöver ersättas, menar Patrik Simson.

SAMMA TEKNIK KAN SKAPA BÅDE SÄKERHET OCH KONTROLL

Teknik som skapar säkerhet kan också användas för övervakning.

– Ett dörrlås kan bli en stämpelklocka. Kameror kan användas för beteendekontroll. Sådana system används redan i delar av världen för att kartlägga och styra människor, lyfter Hanna Linderstål fram.

Här möts teknik, demokrati och geopolitik. Gränsen avgörs inte av tekniken – utan av hur den används.

FRAMTIDENS UTMANING: KONTROLL

I EN ALLT MER KOMPLEX SYSTEMVÄRLD

Utvecklingen handlar inte om att välja mellan teknik och kontroll, utan om att säkerställa att kontrollen inte försvinner i takt med att komplexiteten ökar.

Det kräver bättre standarder, tydligare ansvar, högre kompetens och en mer medveten användning av AI.

Komplexiteten kommer inte att minska – men den kan hanteras bättre om den förstås lättare.

Säkerhetssystem är idag långt ifrån isolerade lösningar. De kopplas samman med fastighets-, personal- och passersystem och bildar ett ekosystem där varje del påverkar helheten.

Fredric G atu

Framtidens säkerhet är beteendedriven

Isa Brandt är färdig kriminolog och på väg in i säkerhetsbranschen. Inom kort kommer hon börja arbeta på lås- och säkerhetsföretaget Göthes Säkerhet, där hon blir en del av branschens växande behov av kompetens som kopplar samman teknik med förståelse för mänskligt beteende och samhällsutveckling.

Som kriminolog jobbar du med situationell prevention. Vad innebär det i vardagen för ett säkerhetsföretag?

Situationell prevention handlar om att minska risken för oönskade händelser genom att påverka platsen och situationen där de uppstår. I praktiken gör man två saker: försvårar att något händer och gör det mindre attraktivt att genomföra. Det innebär att identifiera svaga punkter och åtgärda dem med belysning, lås, passersystem eller kameror. Samtidigt gör man det lättare att bli upptäckt, svårare att genomföra och mindre lönsamt att försöka. För säkerhetsföretag handlar det om att kombinera teknik, rutiner och bemanning i flera lager – för att förebygga både brott, otrygghet och störningar.

Hur kan säkerhetsinstallatörer tänka mer på människan redan i projekteringen?

Utgångspunkten bör vara människan, inte tekniken. Det handlar om att förstå hur platsen faktiskt används – hur människor rör sig, vilka ytor som upplevs som otrygga och var det finns glapp mellan plan och verklighet. Man behöver också designa för trygghet, inte bara skydd. Ljus, sikt och orienterbarhet påverkar upplevelsen minst lika mycket som tekniken. Slutligen måste lösningarna fungera i vardagen. Är systemen krångliga används de fel eller kringgås. Skiftet går från ”vilken teknik ska vi installera?” till ”vilket beteende vill vi påverka?”.

Vad borde branschen bli bättre på när det gäller de mjuka värdena?

Branschen behöver ta trygghet på lika stort allvar som säkerhet.

En plats kan vara tekniskt säker men ändå upplevas som otrygg – och då har man inte lyckats fullt ut. Människan är inte vid sidan av säkerheten, utan en del av den. Teknik tappar effekt om den inte anpassas till hur människor faktiskt beter sig. Det krävs också bättre kommunikation. Säkerhet måste göras begriplig och accepterad. Samtidigt bör trygghet ses som en affärsfaktor som påverkar hur platser används och värderas.

Hur ser du att framtidens säkerhetslösningar kan kombinera teknik och beteende bättre?

Framtiden är beteendedriven, där tekniken är ett stöd. Säkerhet uppstår i samspelet mellan människa, teknik och organisation. Utvecklingen går mot mer proaktiva lösningar där AI och data kan upptäcka risker i förväg. Samtidigt behöver systemen bli enklare, mer intuitiva och integrerade i vardagen. Vi går mot helhetssystem där olika delar kopplas ihop och analyseras tillsammans. Människan blir en aktiv del av lösningen, vilket ställer krav på utbildning och säkerhetskultur. Dessutom smälter digital och fysisk säkerhet samman, vilket kräver lösningar som är genomtänkta från start – tekniskt, etiskt och beteendemässigt.

Om du fick ge ett råd till säkerhetsinstallatörer – vad ska de aldrig glömma om människan?

Att människan alltid anpassar sig – både användare och angripare. Säkerhet är därför aldrig färdig, utan en pågående process. Installatörer bör fråga sig: hur kan detta kringgås imorgon, och vilka beteenden skapar lösningen?

Den största risken är inte att system saknas, utan att de används fel. Säkerhet måste därför designas för verkligt beteende, inte önskat. Kort sagt: designa inte för hur människor borde agera, utan för hur de faktiskt agerar.

Nyckelknippa till mobil

– digital access förändrar förvaltningen av studentbostäder

I början och slutet av varje termin upprepas samma mönster i många studentstäder. Hundratals – ibland tusentals – hyresgäster flyttar in eller ut inom loppet av några dagar. För fastighetsägare innebär det en logistisk utmaning där nyckelhantering, administration och tillgänglighet snabbt sätts på prov. Samtidigt pågår en bredare förändring i branschen.

TEXT: VICTORIA E. KISS NYLUND FOTO: SALTO SYSTEMS

Allt fler aktörer inom bostadsförvaltning går från fysiska nycklar till digitala passersystem – en utveckling som drivs av både effektiviseringsbehov och förändrade användarförväntningar.

Men övergången handlar inte i första hand om teknik, menar Dennis Postol, vd på företaget Salto Systems som levererar säkerhetstekniska lösningar.

– När fastighetsägare går från fysiska nycklar till digital access handlar det sällan om tekniken i sig, utan om förändringen runt omkring. Det innebär att gå från ett enkelt, analogt tänk till att strukturera vem som ska ha tillgång till vad, när och hur, säger han.

FÖRÄNDRADE ARBETSSÄTT – INTE

BARA NY TEKNIK

Att införa digital access innebär ofta en större omställning än vad många först

räknar med. Det som kan uppfattas som ett teknikbyte visar sig i praktiken vara en fråga om struktur, processer och organisation.

– Den största tröskeln är att komma igång och ta rätt beslut från början.

Många underskattar hur viktigt det är att sätta en tydlig struktur för behörigheter och arbetssätt, säger Dennis Postol.

Mycket av nyttan uppstår först när systemen kopplas samman.

– Värdet skapas på riktigt när passersystem integreras med andra processer, till exempel vid in- och utflyttning, där access kan automatiseras, fortsätter han.

När systemen väl är på plats förändras också det dagliga arbetet i förvaltningen.

– Mycket av det manuella arbetet försvinner och ersätts av ett mer proaktivt och datadrivet arbetssätt. Samtidigt kräver det en annan typ av kompetens, där systemförståelse och struktur blir viktigare, förklarar Dennis Postol.

ÖKAD EFTERFRÅGAN – OCH NYA KRAV Efterfrågan på digitala passersystem har ökat tydligt de senaste åren, enligt branschen. Drivkrafterna är både interna och externa.

– Det handlar dels om behovet av effektivare förvaltning och mindre manuell hantering, dels om att användarna själva förväntar sig digitala lösningar. Mobil access och möjligheten att styra allt på distans är idag mer eller mindre ett standardkrav, säger Dennis Postol. Riskbilden förändras också i takt med utvecklingen.

– Tidigare var riskerna främst fysiska, kopplade till nycklar. I dag blir de mer digitala, vilket ställer krav på IT-säkerhet, tydliga rutiner och rätt systemval.

Frågor om integritet och dataskydd har också fått större tyngd.

– Transparens kring hur data hanteras och efterlevnad av regelverk som GDPR är ofta avgörande i beslutsprocessen i dag.

STUDENTBOSTÄDER FALLSTUDIE

Ett område där utvecklingen blivit särskilt tydlig är studentbostäder. Här sammanfaller höga flyttflöden, begränsad bemanning och en målgrupp med höga digitala förväntningar.

Campus Living, som är en av Norges större privata aktörer inom studentbostäder, är ett exempel på hur digital access implementeras i praktiken. Bolaget förvaltar bostäder i bland annat Oslo, Trondheim och Gjøvik, och hanterar återkommande toppar i samband med terminsstarter.

– Vår vision är holistisk och framtidsorienterad. Genom att strategiskt utnyttja modern teknik optimerar vi verksamheten, stärker säkerheten och säkerställer en sömlös och säker vardaglig nyckellös upplevelse för våra studenter, säger Rositsa Ilieva, ansvarig för tillgångsförvaltning på Campus Living.

I takt med att antalet bostäder ökat har behovet av skalbara och flexibla lösningar blivit tydligare. Genom att koppla passersystemet till förvaltningssystemet har Campus Living kunnat automatisera access i samband med inoch utflyttning, samtidigt som hanteringen kan skötas på distans.

Samarbetet med leverantören har också varit en del av utvecklingen.

– Vi vet vad vi behöver – men inte alltid hur vi kommer dit. Det handlar mycket om att förstå vilka möjligheter som finns och hur de kan användas i verksamheten, säger Rositsa Ilieva.

EN FRÅGA OM MOGNAD

Trots den ökande efterfrågan är digital access inte helt friktionsfri att införa i alla miljöer.

– Det kan vara mer utmanande i äldre fastigheter med begränsad infrastruktur eller i organisationer som inte är redo att arbeta digitalt. Då handlar det mer om mognad och förutsättningar än om tekniken i sig, säger Dennis Postol.

Sammantaget pekar utvecklingen mot att digital access blir en alltmer central del av modern fastighetsförvaltning. Men övergången handlar i lika hög grad om förändringsarbete som om teknikval – och om att hitta balansen mellan effektivitet, säkerhet och användarvänlighet.

Campus Living på Carl Berner i Oslo använder XS4 Com porttelefon från Salto Systems, där mobilen fungerar som dörröppnare.

–Salto ger oss trygghet och insikt i vilka möjligheter systemet erbjuder. Det gör vardagen enklare och tryggare, både för studenterna och för oss som förvaltar fastigheterna. säger Rositsa Ilieva.

Presentera gärna en affärsidé

Hasse Aro

Född: Den 8 september 1957.

Familj: Fru, fem barn.

Bor: Stockholm (uppvuxen i Tumba).

Karriär: Började på lokalradion, följt av Radio Stockholm där han jobbade som reporter, nyhetsredaktör och programledare för Stockholm Direkt. Programledare för SVT:s Trekvart och därefter för

TV3:s Efterlyst i drygt 30 år. Har även arbetat med andra program för TV3 och Krimkvarten för TV4. Under året syns han återigen i tv-rutan med Efterlyst i TV3. Han har tidigare också suttit med i styrelsen för Svenska Stöldskyddsföreningen, SSF.

Mottagare av Kristallens hederspris 2025.

Hobby: Att resa.

HAN HADE EN IDÉ som skulle göra Stockholm mycket säkrare och få människor att känna sig tryggare. Och nu ville han ha med mig i satsningen. Var jag intresserad?

Den här mannen jobbade med lås, närmare bestämt porttelefoner med kameror. Dessa var ju ofta placerade utomhus och tanken var att sätta in vidare linser i dem så kameran täckte en stor del av gatan framför porten.

”Det finns ju tusentals porttelefoner i stan”, sa han. ”Med min idé kan vi täcka hela Stockholm”.

Hans plan var att filmerna i kamerorna skulle sparas i 24 timmar. Och därmed kunna användas av polisen i brottsutredningar.

”Vad säger du, vill du vara med?” frågade han.

Men jag var tveksam. Visst, han hade en poäng. Det skulle ju kunna hjälpa till att lösa brott. Absolut.

Men vem vill bo i en stad med kameror överallt? Som i något slags Georg Orwell-samhälle.

Så jag tackade nej. Antagligen korkat.

MEN NU, NÄSTAN 20 år senare är vi ju där ändå. Kameror överallt.

På gatorna, i kollektivtrafiken, i butiker och många andra ställen. Och, mannen, med idén jag tackade nej till, hade rätt. Kamerorna har blivit ett viktigt verktyg för brottsutredare. I min podd berättar jag ofta om fall där polisen lyckats lägga ett pussel med bilder de samlat in från olika kameror. Ett noggrant, metodiskt och systematiskt arbete som bit för bit bygger upp en samlad bild på vad som hände.

Men det finns en paradox. För trots detta, trots kamerorna och deras förmåga att både förhindra och lösa brott, har tryggheten inte ökat. Tvärtom, faktiskt. Otryggheten växer hela tiden. Det visar flera olika undersökningar.

I Novus Trygghetsundersökning 2026 säger sig mer än hälften av de tillfrågade

att de blivit mer otrygga under de senaste åren. Andra institut bekräftar den bilden. Vi är helt enkelt mer rädda nu än tidigare. Och rädslan ökar.

DET SOM SKRÄMMER oss mest är brottsligheten. Gängen, rånen, inbrotten, överfallen.

Så där hade han fel, mannen med erbjudandet.

Kameror ökar inte känslan av lugn. Känslan av trygghet sitter inte i tekniken.

Så var finns den då? Bra fråga!

Under mina år i Efterlyst har jag lärt mig att det som faktiskt får oss att må bättre, känna större tillit och öka tryggheten är våra medmänniskor. Alla andra som finns runt om oss.

Varje år delar vi ut Civilkuragepriset, där vi tillsammans med Stiftelsen tryggare Sverige, uppmärksammar och belönar de som gripit in, som förhindrat ett brott, som sagt stopp helt enkelt.

Till exempel det kompisgäng i 18-årsåldern var insats stoppade en kidnappning. De såg hur en man försöker fösa in en ung kvinna i sin bil. De skriker åt honom och han släpper henne.

Eller kvinnan som var med på skjutningen på Risbergska i Norrköping. Men under skottlossningen flyr hon inte, utan stannar kvar och lyckas rädda en svårt skadad man.

Eller dom tre killar i 10-årsålder som följer efter en inbrottstjuv och lyckas få honom gripen.

DET ÄR SÅDANT AGERANDE som skapar trygghet på riktigt. När vi känner att vi inte är ensam, att andra finns där för vår skull om något händer.

Att människorna runt omkring oss är goda. Inte onda.

Och det är här den finns, tryggheten. I mänskligheten. Inte i kamerorna.

Och hur ökar vi den då?

Ja, det är den stora frågan.

Presentera gärna en affärsidé om detta. Då hänger jag på.

Säkerhetsnavet från idé till verklighet i en bransch som behöver fler lösningar

Säkerhetsbranschen är full av idéer. Det som saknas är ofta vägen från tanke till färdig produkt. Där någonstans uppstod Säkerhetsnavet. – Bra lösningar gynnar alla. Men alldeles för många idéer fastnar på vägen, säger grundaren David Grünewald.

Efter nästan 40 år i branschen – från låssmed till vd och regionschef – såg han samma mönster om och om igen: tekniker och kollegor med smarta lösningar, men utan möjlighet att ta dem hela vägen till marknaden. I maj 2025 bestämde han sig för att göra något åt det. Resultatet blev Säkerhetsnavet.

EN KANAL FÖR IDÉER SOM ANNARS INTE BLIR VERKLIGHET

Säkerhetsnavet är varken en traditionell grossist eller ett vanligt produktbolag. Det är snarare en innovationshub – ett nav där idéer kan utvecklas, paketeras och nå ut. Affärsidén är att hjälpa branschkollegor att gå från idé till marknad – tillsammans.

– Vissa har en bra idé men saknar möjligheten att tillverka, paketera eller nå ut. Vi vill vara den länken som saknas, säger David.

Men att vara den länken är inte alltid enkelt. Alla idéer går inte att ta vidare.

– Det svåraste har varit att tacka nej. Det kom in idéer redan innan vi ens hade startat, och jag hade inte möjlighet att ta dem vidare då. Det är tufft, särskilt när man vet att det är bra

lösningar.

Det innebär också ett ansvar i urvalet – att inte ta in mer än man faktiskt kan förvalta.

LÖSNINGAR SOM FÖDS I VERKLIGHETEN

En tydlig röd tråd i Säkerhetsnavets arbete är att idéerna inte kommer från ett skrivbord – utan från verkligheten. Det märks i produkterna, menar David Grünewald. Ett exempel är ett enkelt täcklock till dörrautomatik. En liten detalj kan tyckas – men med stor betydelse. Om automatiken stängs av i verksamheten, ofta utan insikt om dess betydelse, riskerar en person med funktionsnedsättning att inte kunna ta sig ut vid en brand.

– Man måste tänka bortom själva produkten. Vad är syftet?

Vad händer när vi stänger av något? Det handlar om den mänskliga faktorn.

Ett annat spår handlar om digitalisering. Integrationer som redan finns – till exempel via API:er – används inte alltid fullt ut i branschen.

– Tekniken finns, men vi har inte alltid haft musklerna eller förståelsen att ta den hela vägen. Där kan vi bidra.

LÅSSMEDEN – BÅDE INNOVATÖR OCH KUND

För låssmeder är Säkerhetsnavet relevant på två tydliga sätt.

Dels som kund – en plats att hitta produkter som löser konkreta problem i vardagen.

Dels som innovatör – en möjlighet att få sina egna idéer realiserade.

– Många ute i branschen ser vad som inte fungerar. De vet vad som behövs. Men alla ska inte behöva bli produktutvecklare själva, säger David.

Istället fungerar Säkerhetsnavet som en kanal där idéer kan utvecklas vidare via ett nätverk av innovatörer och i bästa fall nå marknaden – ofta via etablerade grossister.

– Jag behöver inte äga alla produkter. Det viktiga är att de kommer fram.

ETT NÄTVERK – OCH DESS BEGRÄNSNINGAR

Grunden i Säkerhetsnavet är Davids långa erfarenhet och kontaktnät inom branschen – från låssmeder och installatörer till leverantörer och konsulter.

– Jag har rest runt i hela branschen i många år. Det gör att vi snabbt kan koppla rätt idé till rätt kompetens.

Samtidigt bygger modellen på just relationer och förtroende – något som tar tid att etablera i större skala. Innovatörerna som får in sina produkter blir ambassadörer, men tillväxten är beroende av att fler vågar dela med sig av sina idéer.

– Det finns fortfarande en kultur där man håller hårt i sina lösningar, eller säljer dem vidare direkt. Där försöker vi visa att det finns andra vägar.

ÅTERBRUK – EN IDÉ SOM TESTAS

Alla satsningar är inte självklara framgångar.

Ett exempel är initiativet kring återbruk, där Säkerhetsnavet erbjuder en kanal för att sälja överblivet material mellan branschkollegor.

I många projekt blir nytt material över – produkter som av olika skäl inte längre kan användas i just det uppdraget, men

som fortfarande håller full kvalitet. Samtidigt ökar kraven på hållbarhet, inte minst inom byggsektorn, där återbruk kan ge tydliga utslag i klimatberäkningar och certifieringar.

– Det är en bra idé både ekonomiskt och hållbarhetsmässigt. I vissa projekt handlar det inte ens om att det ska vara billigare, utan om att det är återbrukat och ger rätt värden, säger David.

Trots det är det inte helt enkelt att få snurr på modellen.

– Det tar tid att ändra beteenden. Man är van vid att köpa nytt och att slänga det som blir över. Vi testar och ser vart det tar vägen.

Här sker affären direkt mellan parterna, medan Säkerhetsnavet står för synlighet och plattform.

EN

BRANSCH I FÖRÄNDRING

MEN MED UTMANINGAR Säkerhetsbranschen har förändrats kraftigt sedan 1980talet, när David började sin resa. Från ren mekanik till en kombination av IT, elektronik och integrationer. Men samtidigt finns en stor utmaning: kompetensbristen.

– Vi saknar yrkeskunnigt folk. Låssmed är fortfarande i mångt och mycket ett hantverk som kräver både praktiskt och tekniskt kunnande, men återväxten är för svag.

Han ser också en risk för att kvaliteten i branschen påverkas över tid.

– Många av dem som verkligen brinner för yrket är de som varit länge i det. Vi behöver fler som vill utvecklas och engagera sig på riktigt.

EN ANNAN SYN PÅ PRODUKTÄGANDE

En tydlig ståndpunkt från Säkerhetsnavet är att uppmuntra innovatörer att behålla ägandet av sina idéer.

– Tidigare sålde man ofta sin idé och fick betalt en gång. Sen var det klart. Men då försvinner drivkraften att utveckla produkten vidare, menar David.

Samtidigt är det inte alltid ett enkelt val. Att behålla en produkt kräver tid, engagemang och tålamod – något som inte alla har möjlighet till.

– Men gör man det, finns också möjligheten att bygga något över tid.

VILL INTE BLI ÄNNU EN AKTÖR I MÄNGDEN

Efter knappt ett år har Säkerhetsnavet redan fått fäste i branschen. Flera produkter har hittat ut till marknaden, ofta via etablerade grossister, och nätverket av innovatörer fortsätter att växa. Men ambitionen handlar inte om att bli ännu en aktör i mängden.

– Vi ska inte vara en traditionell grossist. Vår roll är att få fram det som saknas – och se till att det faktiskt når ut, säger David.

För låssmeder och säkerhetstekniker innebär det i praktiken en möjlighet som länge saknats: att inte bara lösa problem i stunden, utan också bidra till lösningar som lever vidare.Kanske är det där Säkerhetsnavet fyller sin viktigaste funktion – att göra erfarenheten ute i verkligheten till något fler kan dra nytta av.

MIKAEL NYLANDER NY VD FÖR SÄKERHETSGROSSISTEN COPIAX

Den 1 maj tillträdde Mikael Nylander som ny vd för Copiax. Med nära 30 års erfarenhet från säkerhetsbranschen vill han stärka stödet till säkerhetsinstallatörer och låssmeder i en bransch som förändras snabbt.

Vad lockade dig till rollen som vd för Copiax? Jag har länge sett Copiax som ett kompetent bolag med stark leveransförmåga och ett professionellt arbetssätt. Det som lockade mest var möjligheten att vidareutveckla verksamheten tillsammans med kunder och leverantörer.

Hur ser du på Copiax position på den svenska säkerhetsmarknaden idag?

Copiax har en stark position genom det nära samarbetet med kunder och leverantörer. I en tid med osäkerhet kring handel, råvaror och regelverk blir stabil lagerhållning och effektiva produktflöden allt viktigare för branschen. Det

Hur vill du utveckla Copiax roll gentemot säkerhetsinstallatörer och låssmeder? Kunderna efterfrågar inte bara produkter utan också lösningar och tjänster som förenklar vardagen. Det handlar om rätt produkter i rätt tid, men också om stöd som minskar administration och frigör tid till kärnverksamheten. Där vill vi vara ett ännu starkare stöd framåt. Våra kunder behöver partners som förstår deras vardag – i allt från offert och projekt till installation och service.

Vilken roll ser du att Copiax ska spela i en bransch som präglas av teknikutveckling och konsolidering? Behovet av en stabil och kompetent grossist kommer sannolikt att öka. Copiax ska hjälpa kunderna att hantera ett bredare och mer komplext erbjudande där utbildning, support och digitala tjänster blir allt viktigare. Samarbete med andra aktörer i branschen är därför

Vilken betydelse har relationen till branschorganisationer som SLR? Branschorganisationer spelar en viktig roll för standarder, kompetens och utveckling i branschen. Dialog är viktigt och SLR är en betydelsefull aktör i vårt gemensamma ekosystem

Hur ser du på kompetensförsörjning och samarbetet i branschen framåt?

Är dina installationer redo för svensk sommar?

Regn, blåst och strålande sol. Allt på en och samma dag.

Kodlås och kortläsaren KPAD och kortläsaren KPROX är byggda för att hålla.

IK10 och IP65.

Funkar direkt med ATRIUM passersystem.

Kompetensförsörjning är en av branschens största utmaningar. När tekniken blir mer komplex ökar behovet av utbildning och produktkunskap, samtidigt som kraven på dokumentation och spårbarhet växer. Därför blir samarbeten i branschen allt viktigare framåt. Det är frågor som blir svåra för enskilda aktörer att hantera

Mer om de nya läsarna här!

KPAD

AXS ARENA – NY MÖTESPLATS FÖR BRANSCHEN

AXS tar steget och lanserar sin egen branschmässa, AXS Arena. Premiären hölls den 7 maj i Malmö på Eleda Stadion och markerar starten på en ny satsning att samla säkerhetsbranschen i ett eget format. Säkerhetsinstallatören har pratat med Sofia Tasevski, marknadsansvarig på AXS Nordic.

Vilket behov vill ni fylla med AXS Arena – och hur skiljer den sig från andra mässor?

Vi ser ett tydligt behov av en egen mötesplats där vi kan samla branschen och skapa värde på våra villkor. Med AXS Arena vill vi komplettera snarare än konkurrera med befintliga mässor. Förutom själva mässan erbjuder vi även utbildningar och rundvandring på Eleda Stadion. Det ska vara enkelt och flexibelt att delta – man ska kunna komma när det passar och kombinera besöket med både kunskap och nätverkande utan att det tar för mycket tid.

Vilka vänder ni er till – och planerar ni att bredda målgruppen framöver?

Vi riktar oss främst till låssmeder, dörrtillverkare, glasmästare samt larm- och säkerhetsinstallatörer – våra huvudsakliga kundgrupper. I dagsläget har vi ingen

plan på att bredda målgruppen, eftersom vi vill fokusera på att skapa största möjliga värde för just dessa segment.

Varför valde ni Malmö och Eleda Stadion för premiären?

Malmö är en region med stark tillväxt och god tillgänglighet. Eleda Stadion är en modern arena med erfarenhet av den här typen av arrangemang, och det är enkelt att ta sig dit med både goda parkeringsmöjligheter och närhet till city.

Vad kunde besökarna ta del av under premiären?

Vid premiären deltog 32 utställare och totalt var vi cirka 180 personer under dagen. Fokus låg på att skapa tydligt värde för både utställare och besökare – med möjligheter till nya kontakter, idéer och affärsmöjligheter.

Hur ser planerna ut framåt för AXS Arena?

Vi kommer att arrangera AXS Arena två gånger per år, med nästa tillfälle i Göteborg den 10 september. Målet är att etablera AXS Arena som en återkommande och självklar mötesplats för branschen.

FAAC LANSERAR MOLNPLATTFORM FÖR UPPKOPPLAD DÖRRAUTOMATIK

FAAC lanserar den molnbaserade plattformen Simply Connect, som samlar styrning och övervakning av grindar, portar, dörrar och bommar i ett och samma system. Tjänsten riktar sig till såväl installatörer som slutanvändare och möjliggör fjärråtkomst till status, larm och parametrar i anslutna dörrautomatiksystem.

Genom att koppla upp installationer kan användare både felsöka och göra inställningsändringar på distans, vilket kan minska behovet av fysiska servicebesök. Plattformen erbjuder även funktioner för tillträdesstyrning, exempelvis öppning via mobil, samt stöd för integration med andra system.

Björn Nilsson på FAAC berättar att syftet med lösningen är att ge bättre överblick över anläggningar och bidra till effektivare drift och underhåll.

– I ett av våra senaste projekt kunde vi efter installationen hantera hela anläggningen på distans, från justeringar till övervakning. Det sparar tid, minskar resor och ger en mer tillgänglig service. Systemet är molnbaserat och uppges uppfylla gällande krav på säkerhet och dataskydd.

HÅLL DIG UPPDATERAD

Prenumerera på Sveriges Låsoch Säkerhetsleverantörers

Riksförbunds nyhetsbrev för att hålla dig uppdaterad om sådant som rör branschen. Skanna QR-koden och börja prenumerera på SLR:s nyhetsbrev redan idag! slr.se/nyhetsbrev

Vi är Sveriges ledande lås- och säkerhetsföretag!

Alla SLR:s medlemmar är auktoriserade. Det innebär att de innehar Mästarbrev, har en bred utbildning och ett gediget kunnande. Medlemsföretagen finns över hela landet och din närmsta säkerhetspartner hittar du här eller genom en enkel sökning på www.slr.se. Våra etiska regler och krav på Mästarbrev, garanterar en god service till mycket hög kvalitet.

ALINGSÅS Alingsås Lås & Larmservice AB www.alas.se

ARLANDASTAD Certego AB www.certego.se

ASKIM Låsspecialisten Bröderna Nykom Aktiebolag www.lasspecialisten.com

BODEN Låssmeden i Boden AB www.lassmedboden.com

BORÅS Direct Larm Borås AB www.directlarm.se

BORÅS LåsTeam Sverige AB www.lasteam.se

BROMMA Avarn Security Systems AB www.avarnsecurity.se

BROMMA Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se

DANDERYD Täby Danderyds Lås AB www.tabydanderydlas.se

EKSJÖ Höglandets Lås och Säkerhet AB www.hoglandetslas.se

ENKÖPING Certego AB www.certego.se

ENSKEDE Bergs Låsverkstad AB www.bergslas.se

ESKILSTUNA Certego AB www.certego.se

FALUN Göthes Säkerhet AB www.gothessakerhet.se

FALKENBERG Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se

FALKENBERG Protectum AB - Wikströms lås www.protectum.nu

FALKENBERG Skrea Lås & Smide AB www.skrealas.se

FALKÖPING Vadsbolås AB www.vadsbo.se

FARSTA Farsta Lås AB www.farstalas.se

FINSPÅNG AB Byggbeslag Lås & Säkerhet www.byggbeslag.se

GUSTAVSBERG Lås Larmteknik Värmdö AB www.laslarmteknik.se

GÄLLIVARE Låsab Lås- & Larmservice AB www.lasab.se

GÄVLE Certego AB www.certego.se

GÄVLE Göthes Säkerhet AB www.gothessakerhet.se

GÄVLE Lås & Nyckel i Gävle AB www.nyckel.nu

GÄVLE LåsCity i Gävle AB www.lascity.se

GÖTEBORG Avarn Security Systems AB www.avarnsecurity.se

GÖTEBORG AB Låfa Lås & Fastighetsservice www.lafalas.se

GÖTEBORG Göteborgs Lås & Nyckelverkstad AB www.gbglas.se

GÖTEBORG Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se

GÖTEBORG Låset i Centrum HJK AB www.lasetgbg.se

GÖTEBORG Låsinväst Svenska AB www.lasinvast.se

GÖTEBORG Låssmeden Sven Alexandersson Aktiebolag www.lassmeden-sa.se

GÖTEBORG LåsTeam Sverige AB www.lasteam.se

GÖTEBORG Granitor/Mart. Mattsson www.martinmattsson.com

GÖTEBORG SafeTeam i Sverige AB www.safeteam.se

GÖTEBORG Södra Vägens Låsservice AB www.sodravagenslas.se

HALMSTAD AB Byggbeslag Lås & Säkerhet www.byggbeslag.se

HALMSTAD Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se

HALMSTAD Lås & Larmspecialisten AT AB www.las-larm.com

HANDEN Brandbergens Låshörna AB www.lashornan.se

HANDEN Haninge Lås AB www.haningelas.se

HAPARANDA Gränslås Service AB facebook/granslas

HELSINGBORG Avarn Security Systems AB www.avarnsecurity.se

HELSINGBORG Brand & Säkerhet i Helsingborg AB www.brandochsakerhet.se

HELSINGBORG Lås & Trygghet i Helsingborg AB www.las-trygghet.se

HELSINGBORG Öbergs Lås & Nycklar Eftr KB www.obergs.com

HUDDINGE Lås-Arne Malmström AB www.las-arne.se

HUDDINGE Securitas Technology Sverige AB www.stanleysecurity.se

HÄGERSTEN AB Byggbeslag Lås & Säkerhet www.byggbeslag.se

HÄGERSTEN Aspuddens Lås - Låstjänst HB www.lastjanst.com

HÄGERSTEN Bravida Säkerhet AB www.bravida.se

HÄGERSTEN Certego AB www.certego.se

HÄGERSTEN Västberga Lås AB www.vastbergalas.se

HÄRNÖSAND AB Norrskydd www.norrskydd.se

HÄRNÖSAND Nylunds Lås & Larm AB www.nylundslas.se

HÄSSLEHOLM Hässleholms Låssmed AB www.hlmlassmed.se

HÄSSLEHOLM Hesslelås AB www.hesslelas.se

HÖGANÄS RA Låshuset www.ragruppen.se

HÖRBY Allans Lås & Larm AB www.allanslas.se

JOHANNESHOV Safe Team Sverige AB www.safeteam.se

JOHANNESHOV Sickla Låsteknik AB www.sicklalasteknik.se

JÄRFÄLLA Newsafe www.newsafe.se

JÄRFÄLLA AB Norrlås www.norrlas.se

JÖNKÖPING Yxhage Lås & Europalarm AB www.yxhage.se

JÖNKÖPING Passera AB www.passera.se

KALMAR WB- Låsservice AB www.wblas.se

KARLSHAMN Avarn Security Systems AB www.avarnsecurity.se

KARLSKOGA Ekbergs Låsservice eftr AB www.ekbergslas.se

KARLSKRONA Creab Säkerhet AB www.creab.se

KARLSKRONA Karlskrona Låsservice AB www.kna-las.nu

KARLSTAD Certego AB www.certego.se

KATRINEHOLM Certego AB www.certego.se

KIRUNA Certego AB www.certego.se

KINNA Kinna Låsservice www.kinnalas.com

KISTA AB Byggbeslag Lås & Säkerhet www.byggbeslag.se

KISTA Axlås Solidlås AB www.axlassolidlas.se

KISTA Certego AB www.certego.se

KRISTIANSTAD Certego AB www.certego.se

KRISTIANSTAD Citylåset i Kristianstad AB www.citylaset.se

KRISTINEHAMN Låsmästarn i Värmland AB www.lasmastarn.se

KUNGÄLV Kungälvs Lås Aktiebolag www.kungalvslas.se

KÖPING Certego AB www.certego.se

LERUM AB Lerums Lås & Larmservice www.lll.se

LIDINGÖ Lidingö Lås & Larm AB www.lidingolas.se

LIDKÖPING Vadsbolås AB www.vadsbo.se

LINDESBERG Lås & Säkerhetsspecialisten i Sverige AB www.l-ss.se

LINKÖPING Byggbeslag Lås & Säkerhet AB www.byggbeslag.se

LINKÖPING Certego AB www.certego.se

LJUNGBY Byggbeslag Lås & Säkerhet AB www.byggbeslag.se

LULEÅ Certego AB www.certego.se

LUND All-Round Låsservice AB www.allroundlas.com

LUND Certego AB www.certego.se

LUND Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se

LYCKSELE AB Norrskydd www.norrskydd.se

MALMÖ AB Låscentralen E. Borgström www.lascentralen.se

MALMÖ Avarn Security Systems AB www.avarnsecurity.se

MALMÖ Bengtssons Låsservice AB www.bengtssonslasservice.se

MALMÖ Certego AB www.certego.se

MALMÖ Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se

MALMÖ Malmö Låstjänst AB www.malmolastjanst.se

MALMÖ Optimera Svenska AB www.optimera.se

MALMÖ SafeTeam i Sverige AB www.safeteam.se

MARIEFRED Mälardalens Säkerhetscenter AB www.sakerhetscenter.eu

MARIESTAD Vadsbolås AB www.vadsbolas.se

MARKARYD Säkerhetstjänst i Markaryd AB www.sakerhetstjanst.se

MJÖLBY Axet Lås i Mjölby AB www.axetlas.se

MOTALA Certego AB www.certego.se

MÖLNDAL Paralarm AB www.paralarm.se

MÖLNDAL SafeTeam i Sverige AB www.safeteam.se

DET HÄR INNEBÄR SLR AUKTORISATION

Auktoriserade Låsmästareföretag uppfyller de krav som SLR och Svenska Stöldskyddsföreningen gemensamt har tagit fram. Bland annat ska det finnas bevis på yrkeskunskap genom mästar- och gesällbrev, SLR:s etiska regler ska följas, licenser från tillverkare måste finnas och butik och lokaler måste uppfylla gällande skyddskrav.

Auktorisationen följs årligen upp av SLR genom lärande, och utvecklande kontroll i syfte att säkerställa medlemsföretagens kompetens och yrkesskicklighet. Allt för att garantera att kunskap och kvalitet på medlemsföretagen håller hög klass och för att du som kund ska känna dig trygg i ditt val av säkerhetsleverantör.

SLR AUKTORISATION INNEBÄR I KORTHET

• Att SLR:s etiska regler följs

• Att SLR:s ekonomiska krav följs

• Skydd av lokaler och förvaring av kunddokumentation

• God företagssed

NACKA Great Security Nacka AB www.greatsecurity.se

NORRKÖPING AB Byggbeslag Lås & Säkerhet www.byggbeslag.se

NORRKÖPING Assemblin El AB www.assemblin.com

NORRKÖPING Certego AB www.certego.se

NORRKÖPING Lås & Nycklar i Norrköping AB www.lasonycklar.se

NORRKÖPING Låssmeden i Norrköping AB www.lassmeden.se

NORRTÄLJE Loxea Norrtälje AB www.loxea.se

NORRTÄLJE Norrtälje Låsservice AB www.ntjlas.se

NYBRO Nybro Lås AB www.nybrolas.se

NYKÖPING Certego AB www.certego.se

NYNÄSHAMN Södertörns Lås AB www.sodertornslas.se

OSKARSHAMN Sjögrens Lås & Brandskydd AB www.sjogrenslas.com

PITEÅ Caverion Sverige AB www.caverion.se

SANDVIKEN Certego AB www.certego.se

SANDVIKEN Göthes Säkerhet AB www.gothessakerhet.se

SKARA Vadsbolås AB www.vadsbo.se

SKÄRHOLMEN Axlås Solidlås AB www.axlassolidlas.se

SKÖVDE Låsteam AB www.lasteam.se

SKÖVDE Vadsbolås AB www.vadsbo.se

SOLLENTUNA Gerts Lås & Larm AB www.gertslas.se

SOLLENTUNA Sollentuna Lås AB www.sollentunalas.se

SOLNA ALSA säkerhet www.alsasakerhet.se

SOLNA Råsunda Säkerhetsentreprenad AB www.rasundalas.se

SPÅNGA SafeTeam i Sverige AB www.safeteam.se

SPÅNGA Spånga Lås AB www.spangalas.se

STENUNGSUND SafeTeam i Sverige AB www.safeteam.se

STOCKHOLM AB Kungslås AB www.kunglas.se

STOCKHOLM AB Låscentrum Surbrunn www.lascentrum.se

STOCKHOLM AB Låssnabben www.lassnabben.se

STOCKHOLM Astralås AB https://astralas.se

STOCKHOLM Axlås Solidlås AB www.axlassolidlas.se

STOCKHOLM Bravida Säkerhet www.bravida.se

STOCKHOLM Corells Lås AB www.corellslas.se

STOCKHOLM Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se

STOCKHOLM Hornsplans Låsservice Aktiebolag www.hornsplanslas.se

STOCKHOLM Kungsholms Låsservice AB www.kungsholmslas.se

STOCKHOLM Lindells Låsservice AB

STOCKHOLM Låsborgen AB www.lasborgen.se

STOCKHOLM Låskomfort AB www.laskomfort.se

STOCKHOLM Låskompetens i Stockholm AB www.laskompetens.se

STOCKHOLM Låsman AB www.lasman.se

STOCKHOLM Låssmeden FGJ AB

STOCKHOLM Låsteam Sverige AB www.lasteam.se

STOCKHOLM Låspartner i Stockholm AB www.laspartner.se

STOCKHOLM Nybergs Lås AB www.nybergslas.se

STOCKHOLM Mysec Sweden www.mysec.se

STOCKHOLM S:t Eriks Lås AB www.stlas.se

STOCKHOLM SafeTeam i Sverige AB www.safeteam.se

STOCKHOLM Stockholms Låsservice City AB www.sthlmslas.se

STOCKHOLM Storstadens Lås HB www.storstadenslas.se

STOCKHOLM Söderlås vid Ringen AB www.soderlas.se

STOCKHOLM Södermalms Lås AB www.sodermalmslas.se

STRÄNGNÄS Certego AB www.certego.se

SUNDBYBERG Låspunkten AB www.laspunkten.se

SUNDSVALL AB Byggbeslag Lås & Säkerhet www.byggbeslag.se

FÖRETAG MED ANSTÄLLDA DU KAN LITA PÅ

• Har mästarbrev i låssmedsyrket (minst sex års yrkeserfarenhet)

• Brotts- och belastningsregisterkontrollerad välutbildad personal

• Utför professionell installation

• Följer alltid Allmänna Reklamationsnämndens beslut

OM SLR

SLR bildades 1955 och har sedan dess arbetat målmedvetet för att erhålla statlig auktorisation av sina medlemmar. SLR har därför i samarbete med bland annat Svenska Stöldskyddsföreningen och Svensk Brand och Säkerhetscertifiering utarbetat regelverk och krav för auktorisation samt tredjepartscertifiering av verksamheten. Åtgärderna är till för att du ska känna dig trygg i ditt val av säkerhetsleverantör.

ANVÄND MEDLEMSLISTAN – HÄR OCH PÅ WEBBEN

Fler medlemsföretag tillkommer löpande och du hittar alltid en uppdaterad lista på www.slr.se. Använd sökfunktionen överst på sidan.

SUNDSVALL Certego www.certego.se

SÄVEDALEN Avarn Security Systems AB www.avarnsecurity.se

SÖDERTÄLJE Axlås Solidlås AB www.axlassolidlas.se

SÖDERTÄLJE Certego AB www.certego.se

SÖDERTÄLJE Mälardalens Säkerhetscenter AB www.sakerhetscenter.eu

SÖDERTÄLJE Telge Lås & Nyckel AB TIERP TW Låsservice AB www.twlasservice.se

TRELLEBORG Isgrens Låsverkstad Aktiebolag www.isgrens.se

TROLLHÄTTAN Dalek Lås & Larm AB www.dalek.se

TROLLHÄTTAN SafeTeam i Sverige AB www.safeteam.se

TYRESÖ Tyresö Låsservice AB www.tyresolas.se

TÄBY Ensta Lås AB www.enstalas.se

TÄBY Täby Danderyd Lås AB www.tabydanderydlas.se

UDDEVALLA Rikstvåans Låsservice AB www.rikstvaanslas.com

ULRICEHAMN Roger Perssons Låsservice AB www.perssonslasservice.se

UMEÅ AB Byggbeslag Lås & Säkerhet www.byggbeslag.se

UMEÅ AB Norrskydd www.norrskydd.se

UMEÅ Certego AB www.certego.se

UPPLANDS-BRO Lås & Larm Upplands-Bro AB www.llbro.se

UPPLANDS VÄSBY Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se

UPPLANDS VÄSBY Väsby Lås & Alarm AB www.vasbylas.se

UPPSALA AB Byggbeslag Lås & Säkerhet www.byggbeslag.se

UPPSALA Certego AB www.certego.se

UPPSALA Låsservice i Mälardalen AB www.lsim.se

UTTRAN Botkyrka Lås & Säkerhetsmontage AB www.botkyrkalas.se

VALLENTUNA Täby Danderyd Lås AB www.tabydanderydslas.se

VARBERG Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se

VARBERG Låsservice i Varberg AB www.lasserviceivbg.se

VIMMERBY Lås & Nyckelservice Vimmerby www.lasochnyckelservice.se

VISBY Visby Lås & Nycekeltjänst AB www.visbylas.se

VÄLLINGBY Garantilås i Stockholm AB www.garantilas.se

VÄNERSBORG Dalek Lås & Larm AB www.dalek.se

VÄNERSBORG Puttes Lås & Nyckelservice Aktiebolag

VÄSTERÅS Avarn Security Systems AB www.avarnsecurity.se

VÄSTERÅS Certego AB www.certego.se

VÄSTERÅS Finlarm AB www.protectyou.se

VÄSTERÅS Lundkvist Lås & Nycklar AB www.lundkvistlas.se

VÄSTERÅS Bravida Sverige AB www.bravida.se

VÄSTRA FRÖLUNDA Avarn Security Systems AB www.avarnsecurity.se

VÄSTRA FRÖLUNDA Assemblin El www.assemblin.com

VÄSTRA FRÖLUNDA Certego AB www.certego.se

VÄSTRA FRÖLUNDA SafeTeam i Sverige AB www.safeteam.se

VÄXJÖ Certego AB www.certego.se

VÄXJÖ Stål & Verktyg www.sov.se

YSTAD Skåne Lås AB www.skanelas.se

ÅRSTA Hellgrens Lås AB www.hellgrenslas.se

ÄLVSJÖ Låslära AB www.laslara.se

ÄNGELHOLM RA Låshuset AB www.ragruppen.se

ÖREBRO Axet Låsservice AB www.axet-las.se

ÖREBRO Certego AB www.certego.se

ÖREBRO Great Security greatsecurity.se

ÖREBRO Lås och Säkerhetsspecialisten i Sverige AB www.l-ss.se

ÖREBRO Örebro Säkerhetscenter AB orebrosakerhetscenter.se

ÖRNSKÖLDSVIK Norrskydd AB www.norrskydd.se

ÖRNSKÖLDSVIK Övik Låsteknik AB www.lasteknik.com

ÖSTERSUND Gärdin & Persson AB - K-bygg Sverige AB www.gardinpersson.se

36696

Nickelsäker med returfjäder

619U

Rostfritt och med returfjäder

Säkerhetslösningar från en fri och oberoende leverantör

Beslagsgrossisten i Linköping AB

Låsbomsgatan 25 SE 589 41 Linköping

info@beslagsgrossisten.se www.beslagsgrossisten.se

+46 13 16 16 31

2068U

Gör ovalcylinder till rundcylinder (Kaningårigodkändlåsenhetklass5) Med adapter även för iLOQ

Nickelsäkra

2272FP

Med återfjädrande funktion

Toalettbehör 519T

Nycklar Maskiner Hänglås Låsprodukter

QUATTROCODE D600

Quattrocode D600 fräser och graverar i en enda cykel vilket gör att hela cykeln för att göra en nyckel med märkning blir snabb. Quattrocode D600 är utrustad med

RFID-igenkänning.

Detta gör att maskinen känner av vilken fräs som sitter i, på så sätt kan man undvika att använda fel fräs om man tex glömmer att byta. Maskinen är utrustad med en 10” display som är lutningsbar.

UNOCODE F600

På Unocode F600 hittar du automatisk fräsning på kod/kopia, märkning på båda sidor av greppet.

Supersnabb kamera för avläsning av delning vid kopiering samt kvalitetskontroll. Automatisk stängning och öppning av skyddshuv, 10” touchskärm.

FUTURA M600

Elektronisk nyckelfräsmaskin med dubbla funktioner. Har två fräsbackar, en för cylindernycklar och den andra för borrade eller laserskurna nycklar.

Förutom vanliga cylindernycklar kan maskinen även fräsa korsformade, tubular och systemnycklar.

Maskinen kan fräsa både på kod och kopia. Har en ny integrerad touchskärm och widiafräs vilket ger längre livslängd och bättre fräskvalitet.

Se filmen på Quattrocode D-serien

Se filmen på Futura M-serien

Se filmen på Unocode F-serien

NY INTRODUKTIONSVECKA FÖR SLR YRKESTRAINEE

SKA FÅ FLER LÅSTEKNIKER IN I YRKET

Behovet av nya låstekniker i Sverige är stort. Enligt SLR:s uppskattningar behöver över 5 000 nya låstekniker rekryteras till branschen de kommande 10 åren – samtidigt som vägarna in i yrket är få.

För att möta utmaningen har Sveriges Lås- och Säkerhetsleverantörers Riksförbund, SLR, tagit fram utbildningsmodellen SLR Yrkestrainee. Modellen bygger på att deltagarna anställs hos ett medlemsföretag samtidigt som de genomgår en strukturerad utbildning med stöd från SLR. Efter avslutad utbildning genomförs yrkesprov och deltagarna får yrkesbrev. Utbildningen har redan genomförts i flera omgångar med gott resultat, och ett tjugotal nya låstekniker har hittills utbildats genom modellen. När höstens introduktionsvecka i Stockholm nu närmar sig har Göthes Säkerhet redan bokat fem platser.

– Vi ser ett väldigt stort behov av nyutbildade låstekniker. Marknaden växer, men det finns få tekniker med rätt kompetens, säger Lars Brandt, vd på Göthes Säkerhet.

En branschutmaning utan enkla genvägar

Enligt Thorbjörn Hellman, ansvarig för kompetensförsörjningsfrågor på SLR, handlar utmaningen framför allt om att skapa

fler vägar in i yrket.

Så bemannar vi branschen

– Problemet är inte efterfrågan, det är att vi inte har tillräckligt många vägar in i yrket. Det är där vi tillsammans med företagen försöker hitta lösningar, säger han.

SLR Yrkestrainee är en del av det arbetet. Den intensiva introduktionsveckan i september fungerar som startpunkt för deltagarna och kombinerar teori med praktiska moment inom yrkets olika delar.

– Under veckan varvar vi teori och praktik för att ge deltagarna en tydlig ingång i rollen som låstekniker, säger Martin Järbur, vd på SLR.

Avlastar verksamheten och ger snabbare start

För Göthes Säkerhet är satsningen en del av ett långsiktigt arbete med kompetensförsörjning. Lars Brandt lyfter särskilt värdet av att utbildningen sker parallellt med arbetet ute i verksamheten.

– När vi utbildar internt tar det mycket tid från våra erfarna tekniker. Här får vi istället ett upplägg där deltagarna får rätt grundkunskaper från start och snabbare kan komma in i yrket, säger han.

Att alla deltagare går igenom samma introduktion gör det också lättare för företagen att planera och bygga vidare på kompetensen internt.

SESAM

I september 2023 förvärvade

Låsspecialisten det lager och de inventarier som kvarstod av FD Sesam. V i kan nu stoltsera med en av Sveriges mest kompletta verkstäder för kassaskåpsnyckeltillverkning.

Kontakta oss gärna för mer info: sesam@lasspecialisten.com

031 - 77519 90

En modell för framtiden

För Göthes Säkerhet är SLR Yrkestrainee en modell de ser långsiktigt på.

– För individen handlar det om att väcka ett intresse för yrket och en vilja att utvecklas. För oss som företag handlar det om att kunna fortsätta hålla en hög kvalitet i det vi gör, säger Lars Brandt.

Inför höstens introduktionsvecka finns fortfarande möjlighet att anmäla deltagare. Företag kan delta med egna traineer, och personer som är intresserade av yrket kan ta kontakt med företag i branschen för att hitta en anställning som möjliggör deltagande.

– Som företag tycker jag inte man ska tveka utan ta chansen. Vi behöver utbilda fler låstekniker i Sverige, säger Lars Brandt.

Höstens introduktionsvecka för SLR Yrkestrainee äger rum vecka 36 på plats på Låsteknikcentrum i Hägersten. Läs mer och anmäl er som medverkande företag på slr.se.

▶ Anställning hos ett medlemsföretag från start

▶ Kombination av arbete och utbildning under cirka 12 månader

▶ Handledning av erfarna låstekniker ute på företaget

▶ Strukturerad utbildningsplan från SLR

▶ Varvning mellan praktiskt arbete och teoretiska moment

▶ Avslutas med yrkesprov och yrkesbrev

▶ Passar både nya i branschen och karriärväxlare

▶ Företaget får möjlighet att utbilda framtida medarbetare

SLR YRKESTRAINEE – I KORTHET

RÖSTER FRÅN EVENEMANGET SLR ÅRSMÖTE 2026, 23-24 APRIL, HELSINGBORG

SUSANNA BODÈN & JOHAN ZÄTTERBERG, GÖTEBORG LÅS & NYCKELVERKSTAD

Varför är det viktigt för er att delta?

Johan: Det är ett intressant och välfungerande koncept, med både årsmöte, mässa, middag och föreläsning. Susanna: Det är ett bra tillfälle att träffa branschkollegor och få information som man annars kanske missar i vardagen.

Vad gör SLR som är bra för medlemmarna?

Johan: SLR bidrar till trygghet genom auktorisationen, vilket stärker seriositeten i branschen. Susanna: Ni erbjuder också stöd inom juridik och utbildning, vilket är bra.

Vad kan SLR göra ännu bättre?

Susanna: Fler utbildningar på regional nivå, till exempel i Göteborg, skulle underlätta för fler att delta.

JIMMY THORSELL, SÄKERHETSTEKNIK ÖRESTAD AB & ALL-ROUND LÅSSERVICE, LUND

Är det här ditt första årsmöte?

Ja, jag är ny inom SLR. Det känns som ett bra tillfälle att komma närmare både nätverket, SLR och leverantörerna.

Varför är det viktigt för dig att delta?

Det viktigaste är helheten – att allt finns samlat på ett ställe. Här handlar det om att hjälpa varandra och utveckla branschen tillsammans.

Vad gör SLR som är bra för medlemmarna?

SLR skapar en gemensam grundsyn i branschen och bidrar till samsyn kring hur vi arbetar och utvecklas. Det hjälper också till att skapa mer rättvisa villkor.

Vad kan SLR göra ännu bättre?

Fortsätta sprida ny kunskap till branschen och göra den lättillgänglig och relevant för medlemmarna.

EVA-LENA SJÖGREN, SJÖGRENS LÅS & BRANDSKYDD, OSKARSHAMN

Varför är det viktigt för dig att delta?

Det viktigaste är att träffa människor –både leverantörer och kollegor – och att ta del av nyheter i branschen. Det är också ett tillfälle att återknyta kontakten med personer man inte träffat på länge.

Vad gör SLR som är bra för medlemmarna?

SLR fungerar som en sammanhållande länk i branschen och finns till för medlemmarna. Vad kan SLR göra ännu bättre?

Det är en utmaning att samla hela landet, eftersom det är geografiskt stort. Fler möjligheter att nå ut till alla medlemmar vore positivt, även om det är svårt i praktiken.

ROBIN & KENNY BERGKVIST, HÄSSLE LÅS, HÄSSLEHOLM

Varför är det viktigt för er att delta?

Robin: Det handlar mycket om att träffa kollegor, leverantörer och representanter från SLR. Kenny: I södra Sverige har vi ett nära samarbete, och sådana här träffar ger möjlighet att diskutera gemensamma frågor.

Vad gör SLR som är bra för medlemmarna?

Kenny: SLR skapar forum för diskussion kring viktiga ämnen, som till exempel CE-märkning – där det är värdefullt att se hur andra arbetar för att göra rätt.

Vad kan SLR göra ännu bättre?

Robin: Fortsätta utveckla utbildningsutbudet inför framtiden.

Vad är värdet av mässan?

Robin: Att kunna gå runt, prata med leverantörer och känna på produkter. Det gör att man inte fastnar i gamla arbetssätt, utan vågar testa nytt.

PETER JÖNSSON & TOBIAS MAGNUSSON, BRAND & SÄKERHET, HELSINGBORG

Är det här ert första årsmöte?

Ja, det är första gången vi deltar, och det känns extra roligt att det arrangeras lokalt i Helsingborg.

Varför är det viktigt för er att delta?

Tobias: Det är ett bra sätt att följa branschens utveckling och träffa kollegor i branschen.

Peter: Här ses vi mer som branschkollegor än konkurrenter, och det är värdefullt att träffa leverantörer på samma plats.

Vad gör SLR som är bra för medlemmarna?

Peter: SLR skapar forum för viktiga branschfrågor och erfarenhetsutbyte, särskilt regionalt.

Tobias: SLR bidrar också till hög kompetens i branschen genom att värna utbildning och yrkesbevis.

Vad kan SLR göra ännu bättre?

Tobias: Fortsätta utveckla utbildningsutbudet inom områden som är viktiga för hela branschen.

MARIA JOHANSSON, SAFETEAM, MÖLNDAL

Varför är det viktigt för dig att delta? Årsmötet är ett viktigt tillfälle att göra sin röst hörd och bidra till en stark organisation. Det visar också engagemang för branschen.

Vad gör SLR som är bra för medlemmarna?

SLR samlar branschen och ställer krav som bidrar till kvalitet och seriositet.

Vad kan SLR göra ännu bättre?

Att fortsätta satsa på utbildningar – både fler och bredare. Det är också viktigt att uppmuntra fler att bli gesäller och mästare. Själv planerar jag att ta mästarbrevet.

SLR KURSKATALOG

Vi vidareutbildar mängder av låstekniker varje år!

Gesällprov, Göteborg

Datum: 2026-05-23

Gesällprovet är ett kvalificerat branschprov som visar att du är väl insatt i låsteknikeryrket och har de kunskaper, kompetenser och praktiska färdigheter som krävs för att självständigt utföra yrkets vanligt förekommande arbetsuppgifter.

Gesällprov, Stockholm

Datum: 2026-05-30

Gesällprovet är ett kvalificerat branschprov som visar att du är väl insatt i låsteknikeryrket och har de kunskaper, kompetenser och praktiska färdigheter som krävs för att självständigt utföra yrkets vanligt förekommande arbetsuppgifter.

Mästarprov

Datum: 2026-05-28

Mästarbrev ställer krav på specialiserat yrkeskunnande. För att erhålla mästarbrev måste du ha arbetat sex år i yrket, avlagt godkänt gesällprov samt ett kompletterande teoretiskt mästarprov.

Introduktion Yrkestrainee

Datum: 2026-08-31

SLR Yrkestrainee håller gemensam intensiv introduktionsvecka i höst, teori varvas med praktiska moment inom yrkets olika delar. Intensivintroduktionen ger en tydlig introduktion till rollen som låstekniker. Veckan kan fungera som startpunkt för traineeprogrammet, men är inget krav för att delta. Medlemspris: 3 750 kr per deltagare (ordinarie pris 25 000 kr)

Du hittar alla aktuella kurser och anmälan på vår webb slr.se. Använd QR-koden för att komma direkt till Kurskatalogen på slr.se.

Som medlemsföretag i SLR dras 70% av som subvention på alla kurser!

Auktorisationskontroll

Datum: 2026-05-28

Auktorisationskontroll, även kallad Femårskontroll, för behöriga gesäller och mästare. Den stärkta auktorisationen är en dela v den nya auktoristionsordningen (2024) och består i uppföljande kvalitetskontroll som ska se till att verka kompetens- och konkurrensstärkande för företagen.

HLR med hjärtstartare

Datum: 2026-09-07

Denna HLR-utbildning är den grundläggande utbildningen gällande hjärt- och lungräddning och är grunden för alla HLR-utbildningsprogram. Här får deltagaren kunskapen som krävs för att självständigt agera om en vuxen person drabbas av hjärtstopp.

VÄLKOMMEN SOM NY ORDFÖRANDE I SLR, TOMMY SKÖLD

VÄLKOMMEN TILL SLR:S STYRELSE, ANETTE AAVA

VÄLKOMMEN TILL SLR:S STYRELSE, PETER LARSSON

Du är ny i rollen som ordförande – vad vill du åstadkomma?

Inledningsvis handlar det om att skapa en överblick av verksamheten och driva de planer vi redan har framåt. Jag vill också få igång mer aktivitet i lokalföreningarna, särskilt där det i dag är lugnare. Samt stärka lagandan genom fler möten och erfarenhetsutbyten.

Hur ser du på utvecklingen av utbildning och kompetens?

Vi är redan på rätt väg. Mitt fokus är att bygga vidare på det som är beslutat och se till att det fungerar fullt ut. En viktig del är att fortsätta ge SLR:s kansli rätt förutsättningar att lyckas.

Vad tar du med dig in i rollen?

Ett etablerat kontaktnät och erfarenhet från både branschen och styrelsearbete. Jag har respekt för att förändring tar tid och vill börja med att sätta mig in i verksamheten ordentligt.

Vilka är de största utmaningarna och möjligheterna för branschen just nu?

Nya direktiv som NIS2 och CER påverkar branschen. De innebär utmaningar, men också stora affärsmöjligheter – precis

Du har varit med i SLR:s styrelse tidigare – vad motiverade dig att engagera dig igen? Jag vill fortsätta bidra till branschens utveckling och till att både stora och små medlemsföretag får stöd i viktiga frågor.

Hur ser du på rollen som styrelseledamot i ett branschförbund som SLR?

Det är en viktig roll där man får möjlighet att arbeta för medlemmarnas bästa och vara med och påverka branschens framtid. Jag ser också fram emot att samarbeta med styrelsen igen.

Du är ny i SLR:s styrelse – vad var det som gjorde att du ville ta dig an uppdraget? SLR och medlemsföretagen har varit viktiga genom hela min karriär. Jag vill bidra med min erfarenhet för att utveckla värdeskapande lösningar för kunderna.

Hur ser du på rollen som styrelseledamot i ett branschförbund som SLR?

Det är ett hedersuppdrag. Jag vill bidra till branschens utveckling och stärka servicen för medlemmar och kunder.

Du kommer från Byggbeslag – vad tar du med dig därifrån in i styrelsearbetet? Erfarenheten från entreprenader och

som tidigare regelverk har gjort. För att ta vara på dem krävs kunskap, och där har SLR en central funktion att fortsätta ta tillvara på.

Hur vill du att SLR - Sveriges Lås och Säkerhetsleverantörers Riksförbund ska uppfattas framåt?

Som en självklar aktör i ett större säkerhetssammanhang. Vi ska bidra i helhetslösningar och vara mer synliga i samhällsdebatten. Säkerhet handlar om mer än lås och beslag, och de frågorna behöver in tidigt i processerna – där kan vi göra verklig skillnad. Jag vill också vara en tillgänglig ordförande som lyssnar och lär tillsammans med organisationen.

KORT OM TOMMY SKÖLD

Har över 30 års erfarenhet från säkerhetsbranschen, med bakgrund inom bland annat Assa Abloy, Stöldskyddsföreningen och Combitech. I dag är han Site Security Manager inom Saab med globalt ansvar för fysiskt skydd. Han har även ett långvarigt engagemang inom utbildning och normarbete och har bland annat varit medförfattare till SLR:s läroböcker samt varit drivande i Assa-skolan.

Du kommer från Storstadens Lås – vad tar du med dig därifrån in i styrelsearbetet?

Som egenföretagare sedan 1992 har jag fått bred erfarenhet av både med- och motgångar, vilket har gett mig stor förståelse för medlemsföretagens vardag och utmaningar.

Vilka frågor eller områden brinner du särskilt för att bidra inom? Jag tycker det är viktigt att lyssna aktivt och förstå olika perspektiv för att tillsammans hitta bra lösningar för branschen.

större byggprojekt har gett stark kompetens inom kvalitet, hållbarhet och effektiva arbetssätt som jag vill bidra med. Vilka frågor eller områden brinner du särskilt för att bidra inom? Jag brinner för affärsutveckling och digitalisering, särskilt inom service och förebyggande underhåll.

Vilka ser du som de största utmaningarna och möjligheterna för våra medlemmar just nu? Lågkonjunkturen och hållbarhetsfrågorna är stora utmaningar. Samtidigt finns möjligheter i digitala lösningar och nya erbjudanden som skapar ökad kundnytta.

Kvalitet och säkerhet som håller över tid

Från robusta trycken och beslagsprodukter med blyfri mässing till marknadens bredaste hänglåssortiment. Varje detalj är utvecklad för långsiktig funktion, trygghet och hållbarhet.

Framtidens trycke är här

ASSA ABLOY lanserar nu 8655 RF, ett trycke som är utvecklat för framtidens dörrmiljöer och byggt för att klara högfrekvent användning utan att kompromissa med hållbarhet eller design.

Produkten är tillverkad i AISI 316-syrafast rostfritt stål och behandlad med MIRUS PVD. 8655 RF står emot både korrosion och hårt slitage – perfekt för tuffa miljöer där tillförlitlighet är avgörande.

8655 RF är dessutom accepterad i Byggvarubedömningen och får snart en EPD, vilket understryker vårt ansvar för både produktens och planetens framtid.

8655 RF är först ut i en helt ny produktserie där vi kombinerar teknisk kvalitet, miljöhänsyn, skandinavisk design och framtidssäkrade lösningar.

ASSA ABLOY har marknadens bredaste sortiment av hänglås

Nu erbjuder vi ett komplett hänglåssortiment från oklassat till klass 5, med snowman eller för oval cylinder. Dessutom har vi hänglås med Neptun ReKey.

Beslagsprodukter med blyfri mässing

ASSA ABLOY övergår nu till blyfri* mässing på en stor del av beslagssortimentet. Det handlar om produkter i ASSA Classic-serien samt utrymningsbeslag i 179-serien. Produkterna får nu bedömningen ”Accepteras” hos Byggvarubedömningen.

Det finns en lång rad fördelar med att välja beslagsprodukter med blyfri mässing.

Blyfri mässing minskar miljöpåverkan och är ett ansvarsfullt val för framtiden. Det bidrar till hållbara byggprojekt och miljövänligare installationer.

Produkter med blyfri mässing är ett tryggt alternativ i projekt där försiktighetsprincipen tillämpas, exempelvis i skolor, sjukhus och andra offentliga byggnader med höga miljökrav.

* Blyfri mässing: produkterna innehåller mindre än 0,1 procent bly som spårämne.

SLR Låsteknikcentrum

Västertorpsvägen 136

129 46 HÄGERSTEN

Gemensam introduktionsvecka för traineer startar v.36

FRÅN LÄRLING TILL

GRUNDUTBILDAD LÅSTEKNIKER

SLR YRKESTRAINEE

Läs mer på www.slr.se och anmäl ert företag redan idag

Endast för medlemsföretag i SLR