...för däremellan kommer fasta!

I början av januari träffade jag en bekant. Samtalet började, som det ofta gör den tiden på året, med att handla om julen som vi nyss firat. Jag fick frågan om jag arbetat mycket och svarade att jag tjänstgjort under jul- och nyårshelgerna, men sedan fått ledigt över trettonhelgen. Min bekant kommenterade då: ”Så bra. Nu händer det väl inget särskilt i kyrkan förrän till påsk.”

Det blev inledningen på ett samtal om helger och högtider. Jag insåg att för många är det bara något speciellt med en helg om den innebär extra lediga dagar. Ur det perspektivet händer det ju inget särskilt mellan jul och påsk. Samtidigt har vi i kyrkans värld flera söndagar som vi firar lite extra, så jag tänkte påminna om dem:

Kyndelsmässodagen firas i regel den första söndagen i februari. Den kan sägas avsluta julfirandet och kallas även Jungfru Marie kyrkogångsdag. Den firas till minne av att Josef och Maria tog den nyfödde Jesus till templet. Ordet ”kyndel” betyder bloss och är samma ord som det engelska ”candle”, ljus. Ordet finns också i ”kandelaber”. Förr välsignades alla ljus som skulle användas i kyrkan under det kommande året på Kyndelsmässodagen. Kopplingen mellan att Jesus bärs till templet och välsignandet av årets ljus är att Jesus beskrivs som ett ljus för världen av den gamle Symeon, som familjen träffar i templet. Fastlagssöndagen, blåmåndagen och fettisdagen är de tre karnevals-dagarna. Karneval betyder ”Farväl kött”. Det var nu det gällde att fylla på med fet mat innan askonsdagen, som inleder de fyrtio dagarnas fasta fram till påsk. Blåmåndagen har fått sitt namn av att kyrkorummet fick sina blå till den unga Maria och berättar att hon ska föda Guds son. På Jungfru Marie Bebådelsedag äter vi traditionsenligt våfflor. Marie Bebådelsedag kallas också ”Vår Frus dag”. Om man säger ”Vår Fru” lite snabbt och slarvigt låter det litegrann som ”våffla”. Det finns alltså ingen ”kyrklig” förklaring till våffelätandet. Det är helt enkelt en missuppfattning av ord. Men det är gott! eller lila textiler. Vad fettisdagen betyder vet alla. Fastlagssöndagen firas ofta lite extra i våra kyrkor, gärna med semlor till kyrkkaffet om det finns möjlighet.

Jungfru Marie Bebådelsedag bryter fastan. Den har inget med påsk att göra utan hör till julfirandet. Den firas ungefär nio månader före jul, alltså i slutet av mars. Det är denna söndag vi får höra om hur ängeln Gabriel kommer

Palmsöndagen inleder ”Stilla veckan” som avslutas med påskhelgen. På Palmsöndagen avslutas fastetidens insamling till Act, det internationella arbetet inom Svenska kyrkan. Bibeltexterna berättar om hur Jesus rider in i Jerusalem och folket tar emot honom med att lägga sina mantlar på vägen och viftar med palmblad. Onsdagen i Stilla veckan kallas Dymmelonsdag därför att kyrkklockornas klang skulle dämpas. Antingen genom att man bytte ut den vanliga kläppen mot en av trä, som kallades dymmel, eller att man lindade in kläppen i tyg. Den dämpade klockklangen skulle sedan ljuda fram till påskdagens glada gudstjänst om uppståndelsen.

Det händer alltså en hel del i kyrkan mellan jul och påsk –för däremellan kommer fasta.