11 minute read
Elof Hansjons och Nina Unesi sid
Nina Unesi och Elof Hansjons är mycket kritiska till hur Region Stockholm sköter vården i Södertälje.
NINA UNESI
Advertisement
BOR: Mariekälla. FAMILJ: Föräldrar, fyra syskon och två syskonbarn. UPPDRAG: Sitter i Regionfullmäktige och forskningsberedningen.
VIKTIGAST PÅ MIDSOMMAR:
Sång, gemenskap och jordgubbar.
ELOF HANSJONS
BOR: Östertälje. FAMILJ: Sambo och barn. UPPDRAG: Kommunalråd i Södertälje och ledamot i regionfullmäktige.
BÄSTA SOMMAR-
AKTIVITETEN: Sitta vid någon av Södertäljes uteserveringar.
Foto: Privat, Socialdemokraterna Södertälje
SÖDERTÄLJEPOLITIKER KRITISKA MOT REGIONEN: SER RÖTT
När man frågar människor om vilka frågor de tycker är viktigast kommer sjukvården ofta på en hög placering. Trots detta är det många som inte vet att ansvaret för sjukvården ligger på regionen, som här i Region Stockholm styrs av en moderatledd koalition. Elof Hansjons och Nina Unesi, båda representanter från S i Södertälje, har båda uppdrag i regionfullmäktige och är inte nöjda med hur sjukvården har hanterats.
ll I region Stockholm talas det ofta om valfrihet och vårdval. Både Elof och Nina är starkt kritiska till hur det sköts i regionen och ifrågasätter vem det egentligen är som har ett val. I region Stockholm har det fria vårdvalet drivits längre än på andra platser i landet med flera omfattande vårdvalssystem. De har enligt Elof visat sig svåra att få överblick över och det har varit en hög kostnadsutveckling utan att särskilt många medborgare uppfattat att det blir bättre. – På många sätt är det ett system där privata aktörer får välja vilken vård de vill bedriva, snarare än att patienterna känner att de har faktisk möjlighet att påverka sin sjukvård, sammanfattar Elof.
Tanken om att en privat vård blir billigare och bättre slår de båda bort, och pekar på att det öppnar för att vården på ställen som Södertälje istället utarmas. – Det är exakt den sortens uttalanden från högerpolitiker som gör att jag ser rött, och som jag hoppas att Södertäljebor ifrågasätter, säger Nina. Men vad är då en lönsam patient? Jo, det är en inte så sjuk patient, som går snabbt att hjälpa men som söker vård ofta. De som behandlar allvarligt sjuka, ofta med flera komplicerade diagnoser, och akutsjukvården trängs alltså undan. Och trots att det bor fler människor i regionens södra delar så koncentreras allt mer vårdresurser i centrala Stockholm och norr om stan. Det är en tendens som även gav eko i hur vaccineringen mot covid sköttes. – Det har varit smärtsamt att se hur illa covid-vaccineringen skötts här, och hur satsningarna på vaccinering koncentrerats till centrala och norra delen av Stockholm. Vi har fått för få tider att boka och för få platser att vaccinera oss på, säger Nina.
Att besluten tagits av de som inte har någon koppling till Södertälje och de utmaningar och särskilda behov som vår mycket varierade kommun har är tydligt för dem båda. – Väldigt många beslut om Södertäljes sjukvård bestäms av makthavare i Stockholm som ibland knappt vet var Södertälje ligger och ännu mindre om våra medborgares behov. I samband med covid blev det tydligt att region Stockholm byggde upp system anpassade efter innerstadstjänstemän som hade e-legitimation och jobbade hemifrån. Den som jobbar inom äldreomsorgen eller som busschaufför kan inte sitta och uppdatera en app hela dagarna för att få tag i vaccineringstid och den kan ännu mindre bara släppa allt för att ta sig norr om Stockholm där tiderna på vaccinationsmottagningarna fanns, säger Elof. – De ansvariga politikerna i regionen förstår inte hur viktigt det är att ha bra vård nära där man bor. De låter vårdvalsföretagen bestämma, när det i själva verket är politikerna som har det övergripande ansvaret för hur och var vården ska vara i regionen, säger Nina och lyfter att bara de senaste åren har specialistvården för såväl hjärt-kärlsjukdomar, öron-näsa-hals och snart även psoriasisvård stängts i Södertälje.
I regionen sitter Socialdemokraterna sedan många år i opposition, en situation de såklart hoppas ska ändras efter valet. Och trots att regionvalet är ett av de mer bortglömda valen är det ett mycket viktigt val, som påverkar de allra flesta Södertäljebors vardag. Förutom sjukvårdsfrågor så har regionen även ansvar för tillväxt och utveckling i regionen och kollektivtrafiken. Och när det gäller vården är det mycket som skulle kunna förbättras. – Jag vill att Södertälje ska vara ett sjukvårdsnav för vård i vår del av regionen så att även de angränsande Sörmlandskommunerna får det närmare till vården. Det innebär att man satsar på vården här genom att öppna en öron-näsa-hals mottagning på Södertälje sjukhus igen, behålla hjärt-kärl- och psoriasisvården, satsa på rehabilitering och öppna en familjecentral till, säger Nina.
Trots att de båda vill förändra många aspekter av hur vården sköts idag är de båda överens om att personalen är vårdens främsta resurs och därför värd att hylla. Dessutom måste vi lyssna på dem, när de berättar om en arbetssituation med knivskarpa marginaler, ett mycket ansträngt läge och en underfinansierad primärvård. – Sjukvården har fantastiska medarbetare som sliter så gott de kan. Men fördelningen av vård utvecklas åt fel håll. I Södertälje och på södra delen av Stockholm minskar vårdens resurser och mer och mer har koncentrerats till Stockholms innerstad eller de rika kommunerna norr om huvudstaden. Men sjukvården ska vara jämlik och ges efter behov. Över huvudtaget måste vi ha mer tillit till personalen och mindre marknadsstyrning, avslutar Elof.
SÖDERTÄLJE ALLTID I FOKUS FÖR VÅR RIKSDAGSLEDAMOT I FINANSUTSKOTTET
Ingela Nylund Watz, arbetar för bättre lagar mot välfärdsbrott, att avskaffa EBO-lagen och andra av viktiga Södertäljefrågor. Foto: Privat
INGELA NYLUND WATZ
BOR: Östertälje. ÅLDER: 59. FAMILJ: Make, vuxen dotter. UPPDRAG: Riksdagsledamot, ledamot i finansutskottet, ledamot i kommunfullmäktige och flera andra lokala uppdrag. Tidigare gruppledare i landstinget, till 2010. Vice ordförande i forskningsstiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Ingela Nylund Watz representerar tillsammans med Abraham Halef Södertäljes socialdemokrater i riksdagen. Där driver hon självfallet frågor som är viktiga för Södertälje: EBO-lagen, en ny folk- och bostadsräkning, bekämpa välfärdsbrotten och en ny bro eller tunnel över kanalen. Men hon har också motionerat om bättre vård och behandling för sköldkörtelsjuka och mot spelreklam i teve.
ll Ingela Nylund Watz sitter i finansutskottet, som bereder alla förslag från regeringen om hur resurser ska fördelas till samhällets olika områden. – Det har varit annorlunda i riksdagsarbetet sedan pandemin bröt ut med många digitala möten men inte ”tråkigt” – vi har hittills behandlat och drivit igenom 20 extra ändringsbudgetar med kris- och stödåtgärder både till enskilda och företag vilket gjort att krisen kunnat lindras, berättar hon.
Den här tidningen handlar om trygghet, och det kommer in även i finanspolitiken.
– Ja, verkligen. Samhällsekonomin och privatekonomin går hand i hand. Ett exempel är att hushållen nu under många år har tagit på sig väldigt mycket skulder, främst för bostäder, när räntorna varit låga. Men om de går upp igen efter pandemin kan det få stora negativa konsekvenser för mångas privatekonomi. Det måste finanspolitiken ha under luppen och på ett rimligt sätt dämpa riskerna för överskuldsättning.
Ingela Nylund Watz ser frågan om tilliten i samhället som en av de viktigaste trygghetsfrågorna. Den skadas när kriminella ger sig på vår gemensamma välfärd och utnyttjar den för att sko sig själva. Resurserna till våra gemensamma verksamheter gröps ur och risken finns att människor slutar tro på att välfärden ska räcka till. Tilliten får sig en törn. – Om man upplever att kontraktet kring ett nödvändigt skatteuttag och rätten till en god vård- och omsorg mellan medborgarna och staten inte fungerar så underminerar det demokratin. Om man misstror politikens och partiernas förmåga att upprätthålla kontraktet finns en risk att man väljer andra lösningar på hur samhället ska styras – och historien har visat att de är väldigt obehagliga. Det är därför kampen mot den organiserade brottslighetens attacker mot välfärdsystemen är så viktig.
NÅGRA KONKRETA TRYGGHETSFRÅGOR, VAD SÄGER DU OM:
1 EBO-lagen, som gör det möjligt för flyktingar och nyanlända att bosätta sig var som helst, vilket driver fram en svart, parallell bostadsmarknad?
– Vi har slitit med frågan i många år, och gjort vissa framsteg så nu kan Södertälje och en del andra kommuner undanta vissa bostadsområden från EBO. De som ändå väljer att bosätta sig där går miste om dagersättningen från Migrationsverket. Men det går enkelt att fuska med detta system också. Därför är det enda rimliga att helt avskaffa EBO-lagen.
2 Tuffare lagar mot svarta hyreskontrakt och handel med hyresrätter?
– Självklart. Vi från Södertälje har bidragit till att lagarna skärpts, men vi menar att man behöver gå längre. Det är fortfarande helt fritt att ha inneboende, men det utnyttjas allt för ofta i kriminella syften för att tjäna pengar på utsatta människors behov av tak över huvudet. Man kan exempelvis se lägenheter och källarlokaler fulla med staplade madrasser som hyrs ut till hutlösa priser per natt, vecka eller månad.
Mer samarbete mellan myndigheter, mot organiserade välfärdsbrott?
– Regeringen har sett till att ett antal myndigheter samverkar mot välfärdsbrott men kommunerna är inte med i det samarbetet, det borde ändras. Dessutom borde sekretessreglerna mellan myndigheterna lättas upp. Det är knöligt och improduktivt att kommunen inte enkelt kan dela uppgifter med andra, statliga, myndigheter.
Ändra lagar om arbetskraftsinvandring?
– Ja, jag har aldrig förstått varför vi ska tillåta arbetskraftsinvandring för någon som ska städa på McDonalds. För bristyrken och vissa specialistkompetenser – ja. Men i övrigt – nej.
Begränsa fri etableringsrätt inom välfärden?
– Ja, en kommun måste få avgöra om det är rimligt att ett företag etablerar sig där. Det handlar om att kommunens måste ha rimliga förutsättningar att uthålligt kunna planera för och ta ansvar för verksamheterna oavsett om det handlar om vård-, omsorgs- eller skolföretag.
3 4
5
BOEL SER LJUSET I TUNNELN
Tryggheten byggs av många skydd, även grundläggande saker som tak över huvudet, klotterfria kulvertar, tömda papperskorgar och bra skolor. Boel Godner jobbar för samarbeten som ska stoppa den organiserade brottsligheten.
Samarbete. Boel Godners recept för ökad trygghet i Södertälje är rakt och tydligt. Under flera år har kommunen, polisen och andra myndigheter gått samman för att pressa tillbaka gängbrottslighet och fusk med våra gemensamma pengar. Det har fungerat.
– Om man jämför med hur det var för tio år sen så är det som natt och dag, säger kommunalrådet Boel Godner, ordförande i kommunstyrelsen.
Det finns flera skäl till brottsligheten som oroar södertäljeborna, bland annat arbetslöshet och utanförskap. Boel ser EBO-lagen som en bidragande orsak till att kriminaliteten växte i början av 2000-talet. Lagen gjorde det möjligt för nykomna att bosätta sig var som helst i landet. Under några få år fick Södertälje 6 000 nya invånare från andra länder. – Med EBO-lagen hoppar man över migrationsverket och kan flytta direkt till en svart bostad. Man får betala extra dyrt och eftersom man inte får vara skriven på en svart adress blir det svårt att få bidrag. Man tvingas jobba svart.
Så ser en kedja av orsaker ut bakom den organiserade brottsligheten, anser Boel Godner. Kriminella gäng växte fram, med knarkhandel och utpressning, vilket kulminerade i dubbelmordet på Oasen i Ronna 2010.
Det kickade igång polisens så kallade Tore 2-insats, med förstärkta resurser och nya samarbeten. Det ledde till 65 dömda för allt från bedrägeri och utpressning till mord. – När jag tillträdde som kommunstyrelsens ordförande 2011 vände kommunens prioriteringar. Vi skakade hand med polisen om att jobba tillsammans, berättar Boel Godner.
Brottsligheten hade ätit sig in i välfärdssystemen. Det skedde bedrägerier med assistansersättning, fusk med försörjningsstöd (socialbidrag) och även bygglov och annat. – Till skillnad från andra kommuner så började vi leta efter fusk. Vi dammsög vår organisation på utnyttjande av skattemedel man inte har rätt till. Vi upptäckte ett systematiskt fusk med försörjningsstöd. Vi har nu nästan halverat kostnaden.
Polisen och kommunen har samarbetat under lång tid. Nu är även försäkringskassan, arbetsförmedlingen, kronofogden och skatteverket med. Varje gång kommunstyrelsen har möte sitter polisen med och rapporterar om läget.
Boel Godner vill även ha stramare regler för arbetskraftsinvandring. Nu kan skumma företag erbjuda arbetstillstånd som en biljett till Sverige. – Människor kommer till kommunen eller kyrkan för att få hjälp. De sålde allt de ägde i något land och köpte sig ett arbetstillstånd här. Och så de får jobba under slavliknande villkor till nästan ingen lön. – Eller så finns det inget jobb alls utan de är utlämnade till svart hyresmarknad och svart arbetsmarknad. Kommer de till myndigheterna och söker hjälp så blir de hemskickade eftersom de inte hade något jobb här och därmed ingen anledning att stanna.
Människor föds inte kriminella, understryker Boel Godner, de hamnar i händerna på brottslingar, delvis beroende på våra regler. – Ja, myndigheterna har varit för godtrogna när Sverige införde marknadiseringen. Personer har startat välfärdsföretag bara för att tjäna pengar, utan att göra något jobb, och det har varit möjligt med gällande lagstiftning.
När det pratas i media om ”trygghet” så handlar det ofta om fängelser och polis, brott och straff. Men insatser måste komma mycket tidigare, menar Boel Godner. När utvecklingen skulle vändas satsade man extra mycket på skolan, bland annat på höjda lärarlöner. – Skolan är jätteviktig för tryggheten i samhället. Ungar som har svårt att klara skolan blir lättare rekryterade till brottslighet. De lockas med snabba pengar, klockor och kläder och dyra bilar. Sånt som en del ser som lyckan i livet. – Skolan måste vara så bra att den vägen är vackrare än den andra, slår hon fast.
Någon har sagt att Sveriges främst naturresurs inte är skogen eller stålet, utan tilliten. – Det finns ett osynligt kontrakt mellan dig som medborgare och oss som kommun. Jag jobbar och står i och betalar skatt, efter min förmåga. Om jag behöver det så finns samhället där för mig. Då ingår också att man inte överutnyttjar det eller fuskar. Att vi kan lita på varandra. – Det är otroligt viktigt att vi värnar och bevarar tilliten. Det finns de som av politiska skäl försöker beskriva ett annat Sverige, ett som raseras eller blir sämre och sämre. Men när man jämför internationellt – var man är lyckligast, tryggast, har mest frihet och mest demokrati – så ligger vi i topp.
