Issuu

Ma gasin o m b l ål j usver k samh et er o c h sp ec i alf o r d o n

S VÄVA R E N När isen stängde ute öar och resurser satt fast blev svävaren en viktig länk mellan räddningstjänst, ambulans och andra aktörer. Läs om hur samverkan räddade liv när vintern var som tuffast.

Samverkan 112

P S Y K I AT R I N S UTKANT Polisen möter allt fler personer med psykisk ohälsa. Ny forskning visar hur digitala varningssystem kan stärka polisens beredskap och minska risken för våld.

VEM BLIR ÅRETS B L Å L J U S H J Ä LT E ?

Känner du någon som gör det lilla extra? Nominera en polis, brandman, ambulansare, larmoperatör, instruktör, ledare eller annan blåljushjälte.

Numme r 3, 2026

Utgivare:

Tidningen Samverkan 112 ges ut av Trauma Medicin Ambulans1 AB Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Jerry Lidberg, 073 - 816 48 06

Utgivningsbevis: 24 224 ISSN: 1650-7487 Upplaga: 4200 exemplar Postadress:

Långgatan 32 C 652 22 KARLSTAD

E-post: jerry@s112.se Omslagsfoto: Sjöräddningen

Layout och formgivning:

Kreativa Kontoret i Kristinehamn AB

Tryck:

Mixiprint AB, Olofström

Annonser:

jerry@s112.se

Prenumeration:

https://www.s112.se/prenumerera

Hemsida:

www.s112.se

Åsikter:

För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren

Tipsa oss:

Tipsare skyddas alltid av källskyddet och är garanterad full anonymitet. info@s112.se

UT VECKLING, DRÖNARE OCH EN T E L E F O N K I O S K S F Ö R VA N D L I N G När jag var liten var det stort att gå till campingens telefonkiosk och ringa. Att stoppa i några mynt och stå där och prata i kiosken. På årets semester hade jag mobiltelefonen i fickan och i den en kamera, gps, musik, halva kontoret och massor av annat. Tänk vilken utveckling! Under de senaste månaderna har jag haft äran att besöka flera mässor och konferenser med fokus på blåljus, du kan se några av dem på sidan 25-27. Det som varit den röda tråden på dem alla är utvecklingen av hjälpmedel, för att fatta bättre beslut och kunna hjälpa nödställda snabbare. Sms som larmar privatpersoner att hjälpa till med både HLR och vid överdos. Drönare som blir först på olycksplatsen och kan bidra med viktig information för både räddningstjänst och inte minst larmcentral. Eller hjälpa militären att leverera material till skadade soldater, just det projektet kan du läsa mer om på sidan 20-21.

I detta nummer av tidningen kan du läsa om fler nyheter och innovationer som kan hjälpa till i räddningsarbetet. På sidan 12 hittar du information om en ny räddningssläde i fjällmiljö. På sidorna 28-29 läser du om hur video i ambulansen kan bidra till snabbare vård vid stroke bl.a. I detta nummer presenterar vi också årets kategorier till årets Blåljushjälte 2027, hjälp oss att hitta hjältarna! Tillbaka till telefonkiosken. På Brand och Räddning i Västervik i våras dök den upp igen, telefonkiosken. Men denna gång fylld med hjärtstartare, brandsläckare och annan förstahjälpenutrustning. Kiosken där du innan ringde efter hjälp, där kan du nu hämta den utrustning som du kan använda för att själv göra en första insats i väntan på att den riktiga hjälpen kommer. Det är utveckling!

Viktoria Sandblom viktoria@s112.se

BOKTIPS! NÄR SAMHÄLLET BRINNER – ANNA GRANLUND OM DEL 3 I TUNNA RÖDA LINJEN: DET BRÄNDA BARNET Skogsbränder, anlagda bränder, försvunna barn och en räddningstjänst pressad till bristningsgränsen. I Det brända barnet, den tredje delen i Anna Granlunds serie Tunna röda linjen, står brandmännen återigen i centrum. Berättelsen utspelar sig under en av de varmaste somrar Sverige upplevt, väldigt likt det vi har sett i Europa denna sommar. Efter en omfattande skogsbrand hittas kvarlevorna av en tonårspojke. Fyndet leder tillbaka till en tidigare brand och en betydligt mörkare historia. När ännu en pojke försvinner efter en brand i en skola, börjar en kamp mot klockan. Anna Granlund, som själv arbetar med kommunikation inom räddningstjänsten, vill skildra människorna som åker ut på larmen.

– Jag vill inte skriva om superhjältar, för mig blir brandmännen mer intressanta när de får vara människor. De kan vara modiga och rädda samtidigt, göra fantastiska saker under en insats och gå hem och reagera på vad de varit med om. Plus att de har två ”familjer” att hantera - den där hemma, och den på brandstationen. Det är väldigt speciellt och något jag gillar att skildra.

Det brända barnet släpptes den 24 september.

Nya Version 8 – smartare, öppnare och mer uppkopplad än någonsin Några av nyheterna – PandoraOpen – öppen integration – Intern loggningsfunktion – Fjärruppdatering – GPS-delning

035 – 166 100 info@teliumsweden.se

teliumsweden.se

ENKEL RENGÖRING MINSKADE B A K T E R I E R PÅ E N G Å N G S U T R U S T N I N G Tre enkla rengöringsmetoder minskade mängden bakterier på använd medicinsk engångsutrustning. Det visar en studie från Göteborgs universitet. Resultaten kan få betydelse som en sista reservåtgärd vid svår materielbrist i kris eller krig.

Text: Elin Lindström Foto: Göteborgs universitet

Brist på medicinsk engångsutrustning kan bli ett allvarligt problem i kris och krig. Liknande frågor aktualiserades under covid-19-pandemin, men kunskapen om enkla, fältanpassade rengöringsmetoder är begränsad. Forskarna testade vanligt diskmedel, 70-procentig alkohol och perättiksyra på använd engångsutrustning. Alla tre metoderna minskade bakteriemängden tydligt och forskarna kunde inte påvisa någon skillnad i effekt mellan dem. Enkla metoder testades Studien, som publiceras i tidskriften Prehospital and Disaster Medicine, omfattade 90 använda engångsprodukter av sex olika typer från operationsverksamhet. Utrustningen borstades, blötlades och lufttorkades under förhållanden som skulle efterlikna vård med begränsade resurser. På utrustning för luftvägar hittades genetiskt material från luftvägssmittor i 14 av 30 prover före rengöring. Efteråt var samtliga prover negativa. Ingen synlig påverkan på utrustningens funktion eller struktur upptäcktes. Karl Chevalley är doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och överläkare på Prehospital intensivvård (PIV),

Sahlgrenska Universitetssjukhuset: – Enkla rengöringsmetoder kan minska mängden mikroorganismer på använd utrustning. Det ersätter inte steril utrustning, men kunskapen kan komma till nytta i en katastrof- eller krigssituation, säger han. Sista utväg Forskarna såg tecken på möjlig överföring av föroreningar när sprutor och infusionsutrustning rengjordes tillsammans med annan utrustning. Problemet sågs inte när de rengjordes separat. Göran Sandström är forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och Försvarshögskolan: – Beredskapslager och fungerande leveranskedjor är det viktigaste. Men i krig eller i en katastrof behövs nöd- och reservmetoder som en sista utväg, säger han. Studien är genomförd som ett samarbete mellan Centrum för katastrofmedicin, Sahlgrenska akademin och sjukhuset i Ryhov tillsammans med Försvarshögskolan. Studien omfattade få produkter och bara en rengöringsomgång. Den visar inte att utrustningen är säker att återanvända på patienter. Resultaten behöver därför följas upp i fler studier.

FRÅN UPPSAL A TILL VM I MILANO – MARIE OM H L R-R E S A N S O M G AV M E R S M A K När Lag Ambulansen Uppsala ställde upp i HLR-tävlingen under HLR-kongressen i Göteborg var målet enkelt: att ha roligt och testa sina kunskaper. Resultatet blev betydligt större än så. – Det var egentligen jag som anmälde laget. Vi tänkte att det kunde vara ett kul sätt att se om vi verkligen kunde vår HLR, berättar Marie Hedlund, specialistsjuksköterska inom ambulanssjukvård. Teamet består av ambulanssjukvårdaren Lotta Brundin samt specialistsjuksköterskorna Malin Axelsson, Sofia Lyon och Marie Hedlund. Gemensamt har de lång erfarenhet av både ambulanssjukvård och HLR-utbildning. Alla är instruktörer och vana att träna både kollegor och annan blåljuspersonal. Att arbeta i team är vardag för ambulanspersonalen i Uppsala. Vid hjärtstopp eller andra kritiska tillstånd samarbetar ofta två ambulanser med totalt fyra medarbetare, varav av en blir teamledare under insatsen. – När tävlingen började gick vi nog bara in i våra vanliga roller. Vi jobbade som vi gör på riktigt, säger Marie. Trots publik, mikrofoner och den ovana tävlingssituationen fungerade samarbetet väl.

– Vi genomförde bra basal HLR och hade god kommunikation. Men nervösa var vi allihop. Spänningen fortsatte fram till prisutdelningen senare på kvällen. – Glädjen när vi fick veta att vi hade vunnit är nästan omöjlig att beskriva. Och den fina feedbacken dagen efter betydde väldigt mycket. Segern i Göteborg gav laget en plats på VM i Milano. Där väntade helt nya utmaningar. – Nästan all utrustning var annorlunda mot den vi använder hemma. Ny docka, annan defibrillator och annan luftvägsutrustning. Dessutom skulle allt ske på engelska. Team Uppsala var först ut av 17 lag från tre kontinenter och fick dessutom hantera ett barnscenario. – Vi gjorde vårt bästa, men nådde inte finalen. Samtidigt var det fantastiskt att få vara med och representera Sverige. Även om medaljerna uteblev i Milano beskriver Marie erfarenheten som ovärderlig.

– Vi lärde oss mycket, fick ta del av en internationell kongress och träffa människor med samma engagemang för att rädda liv. Det gav verkligen mersmak! Dessutom var det ett annat svenskt lag, Team ROSC som vann, så VM-guldet gick ju ändå till Sverige. Grattis Team ROSC! Text: Viktoria Sandblom Foto: Privat

GRATTIS TEAM ROSC!

OM CIP

S VÄVA R E N – E N L Ä N K I SAMHÄLLETS SAMLADE BEREDSKAP När isen lade sig vintern 2026 uppstod en lucka i räddningskedjan i delar av landet. Genom samverkan mellan Kommunal räddningstjänst, Regioner, Sjöfartsverket och Sjöräddningssällskapet kunde den överbryggas, med svävaren som gemensam resurs.

Text: Robert Stjerndahl Foto: Sjöräddningen

I januari och februari 2026 frös stora delar av kusten och de stora insjöarna. Flera sjögående resurser låg infrusna. – Vi omstationerade flera resurser för att upprätthålla beredskapen i landet. Våra 26 svävare är trailerbara och kan flyttas landvägen dit isläget är mest ansträngt, säger Erik Molander - sjöräddare, på Sjöräddningssällskapet. Avstämningar med regionerna i landet I Stockholm, Karlskrona, Fjällbacka, Strömstad och flera andra delar av landet omgavs bebodda öar av is med dålig bärighet. – Vi förde kontinuerliga avstämningar med de berörda regionerna om vilka öar som var isolerade och hur ambulansuppdrag skulle larmas. När uppdragen kom fördes ambulanspersonalen ut med svävare, och den som hade ett vårdbehov kunde transporteras tillbaka till fastlandet. Det var en mycket välfungerande samverkan i en utmanande tid, säger Erik Molander. Ambulans- och räddningshelikoptrar är ofta den snabbaste vägen till en patient i skärgården, men svävaren kan komplettera dem. – När väder, landningsplats eller isens bärighet sätter gränser, eller när helikoptern är upptagen på andra uppdrag, kan vi föra patienten till en mötesplats där helikoptern kan landa säkert, eller hela vägen in till vägambulansen.

Isrelaterade olyckor Enligt Erik Molander var vinterns isrelaterade olyckor typiskt sett exempel på en mycket väl fungerande samverkan. När larmet kom om en person i en vak var den kommunala räddningstjänsten ofta först på plats. – Ytlivräddarna tog sig ut över den svaga isen, nådde den nödställde och säkrade personen i vattnet. Det är ett krävande moment, där varje minut i det kalla vattnet räknas både för den nödställde och för ytlivräddaren själv. Samtidigt var svävaren på väg. Den kan gå ända fram till vaken oavsett om isen bär eller brister, och ta ombord både den nödställde och ytlivräddaren. Vid iskanten väntade ambulans, och i vissa fall helikopter, som tog över omhändertagandet. – Varje aktör gjorde det den är bäst på. Räddningstjänsten stod för den snabba första insatsen, svävaren för den säkra transporten och ambulansen för vården. Tillsammans bildade vi en obruten kedja från vak till vårdplats, säger Erik Molander.

Förstå farkosten innan det gäller Den som arbetar inom räddningstjänst eller ambulans kan behöva kliva ombord på en svävare i sin yrkesutövning. – Därför är det väldigt värdefullt att personalen förstår farkosten före insatsen. En svävare bärs av en luftkudde och saknar både köl och bromsar. Den driver med vinden och kan röra sig oväntat vid på- och avstigning, säger Erik Molander. Buller från fläkt och motor gör att kommunikation ombord kräver hörselskydd med samband. Farten, kylan och stänket ställer krav på skyddsutrustning: överlevnadsdräkt, flytväst, varma kläder och varma handskar. Personalens placering ombord påverkar dessutom farkostens balans. – Den som vet detta i förväg kan förbereda sig. Ta med rätt skyddsutrustning, lyssna på pilotens genomgång, kliv på och av där besättningen anvisar och håll dig borta från fläktens riskområde. Då blir transporten både säkrare och snabbare.

Öva tillsammans inför vintern – Kunskapen byggs bäst genom gemensamma övningar. Inför vintern vill vi öva mer med räddningstjänst och ambulansverksamhet, med på- och avstigning, lastning av personer med vårdbehov och utrustning, samband och överlämning till helikopter, säger Erik Molander.

att nå, säger Erik Molander. – Svävaren är en unik resurs, men den gör verklig nytta först när alla i kedjan vet hur den används.

När isen smält undan Svävaren förknippas främst med is, men den gör nytta även under resten av året. Eftersom den bärs av en luftkudde och saknar både köl och propeller i vattnet kan den ta sig fram där det är för grunt för en båt, i vassområden, på sandbankar, i grunda vikar och i strandnära miljöer. Den kan också korsa dy, lera och sankmark som varken bär en bil eller en människa till fots. – Samma egenskaper gör svävaren användbar vid översvämningar. När skyfall eller höga flöden sätter låglänta bostadsområden, parker och vägar under vatten kan vi transportera räddningspersonal och utrustning, evakuera boende och bistå vid sök i områden som är svåra

NÄR BRANDEN ÄR SL ÄCKT – M E N FA R A N F I N N S K VA R En skogsbrand kan se släckt ut, men under marken kan glöden leva kvar. Osynliga glödhärdar kan ligga under rötter och i marken för att senare orsaka en återantändning. För att hitta dessa dolda risker finns i dag en särskild resurs i Sverige: skogsbrandhundarna! Bakom utvecklingen står Malin Kyllesjö som driver Kyllesjö Hund. Hon har tränat hundar, framför allt inom jakt sedan hon fick sin första egna hund 1988. Som skogsägare och med erfarenhet av efterbevakning av skogsbränder växte en idé fram: skulle hundens fantastiska luktsinne kunna användas för att hitta den glöd som människan inte kan se? Tillsammans med en god vän med bakgrund inom hundverksamhet i Försvarsmakten började Malin utveckla metoden. Resultatet blev Ripa, en korthårig vorsteh som inte bara blev Sveriges – utan världens första skogsbrandhund! I dag finns sju ekipage i landet inom Team Skogsbrandhund. Hundarna söker inte efter öppna lågor eller pågående brand, deras uppgift är att lokalisera glöd under marken. När en hund markerar kan räddningstjänsten gräva fram och släcka glöden innan den hinner sprida sig till obränd skog. Av alla skogsbränder 2018 uppskattade man att cirka 73 procent berodde på återantändning, det vill säga att glöd under mark nära obränd skog inte har hittats i tid. Text: Ida Assarsson Foto: Privat

– Vi kan hitta en glöd snabbare än människan och på så sätt döda den innan den utvecklas till en ny brand, berättar Malin. Vilka krav ställs på hund och förare? Arbetsmiljön kan vara krävande. Rök och damm, hög värme, ojämn terräng och svårt underlag ställer stora krav på både hund och förare. Utbildningen tar omkring ett till två år och omfattar därför betydligt mer än själva hundträningen. Föraren måste kunna läsa och föra hunden, men också förstå brandförlopp, risker och säkerhet på en brandplats. Uppdragen kan både handla om en aktuell räddningsinsats med kort varsel, där man exempelvis sökt av ett område längs med järnvägar för att kunna släppa på tågtrafiken igen, men också om efterbevakning med några dagars framförhållning. Ekipaget kan på så sätt vara en viktig resurs för räddningstjänsten under insatsen och snabbt hitta kvarvarande glöd som annars kan vara svår att upptäcka. Malin minns särskilt första gången Ripa

hittade en glöd – efter lång tids träning fick ekipaget följa med på en kontroll efter ett blixtnedslag. Ripa började markera vid en rot, och där fanns den – glöden! – Jag fällde en tår av lycka. Vi visste ju inte om det skulle fungera, berättar Malin. I dag används ett av ekipagen av Länsstyrelsen i Norrbotten, främst vid efterbevakning av naturvårdsbränningar. Det finns dessutom förfrågningar från olika räddningstjänster. En viktig länk mellan räddningstjänst och markägare Förhoppningen är att skogsbrandhundarna ska bli en ännu tydligare del av arbetet efter en skogsbrand och ett viktigt verktyg för räddningstjänsten. Genom att söka av området och hitta kvarvarande glöd innan ansvaret lämnas över kan ekipaget bli en viktig länk mellan räddningstjänsten och markägaren. Ett genomsökt område skapar mer trygghet, minskar risken för återantändning och för att räddningstjänsten senare behöver återvända för en ny utryckning. Det är också viktigt att markägare känner till att resursen finns och få kännedom om möjligheten att använda skogsbrandhundarna som stöd när ett branddrabbat område ska kontrolleras. Med tanke på de bränder som härjar runt om i Sverige och i Europa tror jag att vi kommer bli en viktig resurs framöver. Delvis för att minska kostnader, rädda värdet på skogen samt kanske till och med rädda liv. Det är fantastiskt att vi har ett Team Skogsbrandhund i Sverige, där vi faktiskt kan göra skillnad! – Malin Kyllesjö

Ä R D U I N T R E S S E R A D AV AT T UTBILDA DIG OCH DIN HUND? • • •

Ni ska finnas i ett område där det ännu inte finns något ekipage. Hunden skall testas för lämplighet och vara uthållig. Du som förare skall vara duktig på att läsa och föra din hund, men också ha en pigg kropp och klara av svår terräng.

Läs mer på www.herrgardskliniken.se

CMY

BYGGD FÖR VERKLIGHETEN. SUPPORT HELA VÄGEN.

Vi utvecklar vår service och support - närmare dig. Med svensk organisation, utbildade lokala verkstäder och hjälp på plats vid behov är Proﬁle med dig hela vägen.

SVENSK SUPPORT

Dedikerad supportorganisation med lokal närvaro.

UTBILDADE VERKSTÄDER Vi utbildar lokala verkstäder för snabb och effektiv service.

HJÄLP PÅ PLATS

Om problemet inte kan lösas på plats kommer vi till dig.

11 december 2010 då en grupp tillsattes för att höja polisens förmåga inför fler tänkbara angrepp. Svensk polis var ganska oförberedd och dåligt rustad för den moderna typen av terrorattentat. Nordens första självmordsbombare hade slagit till i Stockholm och vi var tvungna att lära oss att hantera dessa typer av attacker då vi förstod att det snart skulle hända igen.

H J Ä R N A N K A N I N T E S K I L J A PÅ ÖVNING OCH VERKLIGHET När en händelse med pågående dödligt våld (PDV) inträffar finns det inte utrymme att tveka. Beslut måste fattas på sekunder, roller måste vara tydliga och samverkan måste fungera från första stund. För Tomas Koppelman Hellgren, regional insatsledare och expert inom terroristbekämpning och PDV, är budskapet tydligt: det som avgör utfallet sker långt innan den skarpa insatsen. Text: Ida Assarsson Under årets Samverkanskongress i Mars deltog Tomas Koppelman Hellgren tillsammans med Torbjörn Helge från Stockholms brandförsvar och David Limpar från ambulansen i en föreläsning om hur samhället bygger motståndskraft och hur vi skapar effektiv samverkan vid allvarliga våldshändelser. Över 40 år av operativ erfarenhet Tomas Koppelman Hellgren inledde sin poliskarriär redan 1980. Efter Polishögskolan och aspiranten började han på Tunnelbanepolisen i Stockholm, där han under mer än två decennier arbetade som fotpatrullerande polis, radiobilspolis och senare yttre befäl. Tunnelbanan var en fantastisk skola. Vi arbetade nära medborgarna och hade ständigt människor omkring oss vid ingripanden. Det ställde höga krav på säkerhetstänkande och beslutsförmåga, säger han.

Under flera år kombinerade han arbetet med tjänstgöring som livvakt inom Säkerhetspolisen. Senare blev han yttre kommissarie – den högsta operativa ledningsfunktionen i uniform ute på fältet, en tjänst han alltid drömt om. 2015 utvecklades rollen till regional insatsledare och han blev kvar på heltid fram till 2020 innan han blev utbildnings- och övningsansvarig inom PDV och terror för polisen och samverkanspartners. Han har även arbetat internationellt, 2014 - 2015 bodde han i Jerusalem och utbildade den palestinska polisen inom insatsledning. Sedan flera år utbildar han även kollegor i terroristbekämpning på europeiska flygplatser via en organisation som heter Airpol. Terrorattentatet förändrade polisens arbete Specialiseringen inom PDV och terroristbekämpning tog fart efter självmordsbombningen i Stockholm den

Samverkan börjar med att förstå sin roll Den största utmaningen vid en PDV-händelse handlar enligt Tomas inte om teknik eller utrustning – utan om att alla aktörer verkligen förstår sina uppgifter. Polisens uppgift är att stoppa det dödliga våldet. Räddningstjänsten följer därefter in för att hjälpa till med livräddande arbete och evakuering tillsammans med sjukvården, som tar över det medicinska ansvaret och transporterar patienterna till högre vårdnivå. Han lyfter också fram en aktör som ofta glöms bort – allmänheten. De utgör den första motståndskraften. Innan den första polispatrullen hinner fram finns det ofta människor på plats som kan bidra med avgörande insatser genom att larma, hjälpa andra eller påbörja livräddande åtgärder. Ett nytt mindset inom blåljusfamiljen När vi ser tillbaka på den utveckling som skett hittills den senaste tiden är vårt förändrande mindset en avgörande faktor. Vi har gått från att tänka i stuprör till att inse att ingen organisation klarar de här händelserna ensam. Vi är beroende av varandra.

Samtidigt har även företag, skolor och andra verksamheter blivit betydligt mer medvetna om sitt ansvar genom utbildningar, krisplaner, ökad kunskap om inrymning och andra skyddsåtgärder. Hur tror du det ser ut i framtiden, vad hoppas/ tror du vi står om 5 år? Jag hoppas vi fortsätter på den inslagna banan och utbildar oss och övar tillsammans ännu mer, alla aktörer tillsammans inklusive försvarsmakten som blivit en allt viktigare samverkanspartner nu i en orolig omvärld. Framtidens insatser kommer också att präglas av en allt större teknisk utveckling. Tekniken är redan idag avgörande, allt från ett förebyggande skede till brottsutredningar, underrättelsearbete och kriskommunikation, inte minst vid en katastrof då den används brett på olika plan. Risbergska visar både styrkor och utvecklingsområden När Tomas blickar tillbaka på insatsen vid Risbergska lyfter han särskilt fram polisens snabba respons i den inledande fasen eftersom tidsfaktorn är helt avgörande vid den här typen av händelser. Samtidigt menar han att efter det att gärningsmannen tagit sitt liv tog det för lång tid innan skolan bedömdes tillräckligt säker för

att räddningstjänst och sjukvård skulle kunna påbörja sitt arbete inne i byggnaden. Vad tror du är den lättaste lösningen just nu men som ger snabb effekt? Att vi skaffar oss medvetenhet och kunskap om problemet och att vi övar tillsammans och att alla är öppna för förändringar och nytänk då utvecklingen går väldigt fort. Övning skapar handlingskraft Genom åren har Tomas lett ett stort antal mycket allvarliga insatser. En tragisk händelse i norra Stockholm, där två personer brutalt mördades men samtliga gärningsmän kunde gripas inom 40 minuter, tänker han ofta på. Den insatsen blev ett tydligt exempel på att rätt Mindset och principen "Bäst läge leder" – att den som har bäst förutsättningar att agera också ska ta initiativet har stor betydelse. Hjärnan tränar på det den får uppleva och kan inte skilja på övning och verklighet. Det innebär att regelbundna övningar skapar mentala mönster som gör att människor kan agera snabbare och säkrare när en verklig händelse inträffar. Den mentala förberedelsen och hur varje individ förbereder sig är ofta omtalat vid utbildning inom särskilda händelser. Tomas fyller i och menar på att det åligger alla att ha koll på sin utrustning och fundera över

begreppen nollvärde och duellvärde – vad de innebär för både dig själv och dina kollegor i praktiken. Hur ser du på frågan om ambulans och räddningstjänst skall bära skyddsväst? Jag har inget emot detta men det skall ske under kontrollerade former dvs de som har med sig utrustningen måste träna med densamma och veta när man skall ta på sig den och inte. Man behöver verkligen förstå och träna på sitt Duellvärde då detta är en förutsättning för att göra ett övervägt och bra jobb. Detta kan vara än viktigare på landsbygden än i storstan. De första tio minuterna avgör allt Om Tomas får sammanfatta vad som är viktigast under de första minuterna av en PDV-insats landar han i följande punkter. • Förstå din roll. • Ta initiativ och vänta inte på att någon skall säga åt dig vad du skall göra. • Samverka där du befinner dig och fokusera på att rädda liv, bäst läge leder. • Tänk inte för stort utan agera i mindre sektorer. Tomas avslutande budskap är lika enkelt som tydligt: Skaffa kunskap. Öva tillsammans och fortsätt öva. Det här är ett arbete som aldrig blir färdigt. Jag tycker vi är på rätt väg och mycket bra saker har gjorts och görs runt om i Sverige. Dock skulle jag vilja se mer samverkan i vardagen mellan alla blåljusaktörer. Att känna varandra i vardagen, att öva på allt ifrån vardagshändelser till allvarliga situationer lägger grunden för en lyckad insats. Alla måste jobba på sitt Mindset.

RÄDDNINGSPULKA Räddningspersonal arbetar ofta med undermålig utrustning när de ska hämta skadade och sjuka med skoter eller ATV, exempelvis en fyrhjuling, ute i terrängen. Nu lanseras en lösning på problemet. – Det finns ett skriande behov, säger Marcus Bergman, vd på NTS-kälken i Boden. Text: Ulrika Vallgårda En öppen kälke, utan möjlighet för vårdaren att spänna fast sig och där man måste ligga på sidan för att kunna vårda patienten – det är verkligheten för många som arbetar med räddningsinsatser idag. Marcus Bergman var själv på en mässa för brand- och räddningsutrustning i Västervik och pratade med räddningspersonal från hela landet. – Det finns ingen täckt sjukvårdsstransportlösning för barmarksterräng och inte heller någon räddningspulka för vinterbruk som är byggd för ändamålet, berättar han. I Kalix i vintras satte ett skyddsombud vid ambulansen skyddsstopp på den gamla omoderna skoterpulkan som användes och krävde att arbetet inte skulle återupptas förrän en säkrare räddningspulka hade införskaffats. Men tillgången på moderna räddningspulkor har varit skral och det är något man på NTSkälken i Boden vill ändra på. Den nya räddningspulkan RescueSled är täckt med hårt plasttak. Pulkan utrustas efter kundens behov. Man kan ha blåljus, dieselvärmare, arbetsbelysning både ut- och invändigt, stolar för två sjukvårdare med säkerhetsbälten samt fäste för en liggbräda. Det går också att installera elvärmd framruta, extra ventilation, och intercom mellan förare och vårdpersonal. – Kunden får välja exakt vad den vill ha. Allt justeras i ett skensystem hämtat från flygplansindustrin för att skapa balans vid körning. Vintermodellen har också extra bra fjädring. I taket finns en nödutgång i fall man skulle gå igenom isen. – Det borde det vara lag på, men det är endast vi som har det, säger Marcus Bergman. När snön är borta kan pulkan förvandlas till en räddningsvagn med hjul. – Det är bara att lossa fyra skruvar och lyfta över kabinen från kälken till vagnen, berättar han.

Foto: Ulrika Vallgårda

Vi släppte RescueSled i början av juni och redan efter ett par veckor var beställningarna i gång både från Sverige och andra länder, berättar Marcus Bergman, vd på NTS-kälken. Foto: Ulrika Vallgårda

Den här AI-genererade bilden av en prototyp visar hur det kan komma att se ut när räddningsvagnen är ute på uppdrag. Foto: Prototyp

Personer som till exempel har brutit benet långt ifrån farbar väg har kunnat bli transporterade på en öppen flakkärra efter ett terrängfordon på en gammal uttjänt ambulansbår. – Tänk att du har en skallskadad patient som du som vårdare måste sitta på knä och hålla koll på, kanske i flera timmar i storm och snöblandat regn. Nu kan du i stället lägga den skadade på liggbrädan i ett varmt utrymme, tända taklampan, ta av dig jacken, spänna fast dig och din patient och påbörja prehospital vård, så smidigt det är möjligt.

Vid extremt svårframkomlig terräng, till exempel på branta fjäll, går det med ett enkelt handgrepp utan verktyg att tillfälligt ta bort kabinen från kälken och spänna fast liggbrädan direkt på kälken. – Detta möjliggör att man kan hämta personer i allra den tuffaste terrängen. När man kommit ner med patienten kan man enkelt skjuta in liggbrädan i den uppvärmda och upplysta kabinen och fortsätta färden. Marcus Bergman startade NTS-kälken i januari 2015 och har specialiserat sig på tunga transporter på snö med kunder världen över. Idén om räddningspulkan föddes för många år sedan. – Men ju längre tiden går desto mer aktuell har den blivit. Marcus Bergman ritar allting själv och har en egen mekanisk verkstad med sex anställda som tillverkar produkterna i huset intill. Han har använt sin erfarenhet av skoterkälkar och samarbetat med fjällräddningen och räddningstjänsten för att de ska kunna komma med synpunkter så att det ska bli så bra som möjligt.

13 Platinum Reseller

https://celab.se/branscher/blaljusverksamhet

V I D E O K O N S U LTAT I O N I A M B U L A N S E N K A N G E B ÄT T R E B E S L U T S S T Ö D V I D M I S S TÄ N K T S T R O K E När en patient drabbas av stroke är varje minut viktig. I en ny avhandling har Lise-Lotte Omran undersökt hur videokonsultation mellan ambulanssjuksköterskor och neurologer kan användas redan i ambulansen för att stödja vid bedömning och beslut om vilken vårdnivå patienten behöver. Text: Solveig Klug Foto: Ida Danell Vid misstänkt stroke kan ambulanssjuksköterskan med hjälp av videoteknik få kontakt med en neurolog som ser patienten i realtid och deltar i bedömningen innan patienten kommer till sjukhus. Syftet är att tidigt identifiera patienter med misstänkt storkärlsstroke och ge bättre underlag för beslut om vilket sjukhus som patienten bör transporteras till. För patienter med storkärlsstroke är det särskilt viktigt att snabbt komma till ett sjukhus som kan utföra trombektomi. Eftersom denna behandling endast erbjuds vid ett begränsat antal sjukhus i Sverige kan valet av transportmål få stor betydelse. Forskningen har undersökt hur videokonsultation påverkar samarbetet mellan ambulanssjuksköterskor och neurologer, hur de kliniska besluten påverkas samt vilka förutsättningar som krävs för att ett sådant arbetssätt ska fungera i den prehospitala vården. Gemensam bedömning av patienten Tidigare forskning har visat att videostöd

kan användas vid strokebedömningar. Den nya avhandlingen bidrar nu med kunskap om vad som händer när ambulanssjuksköterskor och neurologer kan se samma patient och genomföra bedömningen tillsammans i realtid. – Det som särskilt intresserat mig är hur samarbetet förändras när båda professionerna kan se patienten samtidigt. Det skapar andra förutsättningar för kommunikation, bedömning och beslutsfattande än när kontakten enbart sker via telefon, säger Lise-Lotte Omran. Resultaten visar att videokonsultation kan stärka samarbetet mellan professionerna. När både ambulanssjuksköterskan och neurologen delar samma bild av patientens tillstånd blir kommunikationen mer tvåvägs och det blir lättare att resonera tillsammans kring bedömningar och beslut. Personalen beskriver också en ökad trygghet i arbetet. Ambulanssjuksköterskorna upplever att neurologen får möjlighet att se sådant som kan vara svårt att beskriva med ord, samtidigt som neurologen får en bättre helhetsbild av patientens situation.

Mer träffsäkra transportbeslut I de kliniska studierna såg Lise-Lotte Omran även tendenser till mer träffsäkra transportbeslut. En större andel patienter transporterades direkt till rätt vårdnivå och färre behövde senare flyttas mellan sjukhus. Studierna omfattade dock relativt få patienter, vilket innebär att resultaten inte räcker för att

LÄS MER Lise-Lotte Omran disputerade den 18 september inom området Människan i vården vid Högskolan i Borås. Doktorandprojektet bygger på projektet ViPHS –Videostöd i den prehospitala vårdkedjan, initierat av VGR:s regionala strokecenter.

Läs avhandlingen: Från akut vårdplats till livräddande skärm: intraprofessionellt samarbete och videokonsultationens roll i prehospital strokevård

Läs mer om forskningen inom området Människan i vården

Läs mer om PreHospen – Centrum för prehospital forskning

dra slutsatser om videokonsultation leder till bättre patientutfall. – Vi såg tecken på att fler patienter kunde transporteras direkt till rätt vårdnivå. Samtidigt behövs större studier för att undersöka vilken betydelse arbetssättet har för behandlingstider och patientutfall, säger Lise-Lotte Omran. Från simulering till införande i vården Avhandlingen består av fyra delstudier som följt utvecklingen steg för steg. Arbetet inleddes med realistiska simulerade strokefall där ambulanssjuksköterskor och neurologer använde videokonsultation. Därefter testades arbetssättet på patienter i en mindre klinisk studie och senare i större skala inom Västra Götalandsregionen. Slutligen studerades själva införandeprocessen för att identifiera vilka faktorer som underlättade respektive försvårade användningen. Materialet omfattade bland annat intervjuer med ambulanssjuksköterskor och neurologer, videoinspelningar från simuleringar, patientjournaler, uppgifter om transport- och

behandlingstider samt personalens utvärderingar efter genomförda videokonsultationer. Tekniken bara en del av lösningen En viktig slutsats är att fungerande teknik i sig inte är tillräckligt för att ett nytt arbetssätt ska bli en del av den ordinarie verksamheten. För att videokonsultation ska fungera över tid behövs tydliga rutiner, utbildning, stabil teknik, organisatoriskt stöd och delaktighet från personalen. Forskningen visar också hur digitala lösningar kan bidra till att göra specialistkompetens tillgänglig tidigare och mer oberoende av geografiska avstånd. I takt med att avancerad strokevård koncentreras till färre sjukhus kan videokonsultation vara ett sätt att stödja en mer jämlik tillgång till specialistbedömning. Framöver ser Lise-Lotte Omran möjligheter att vidareutveckla arbetssättet inom strokevården och att undersöka om liknande lösningar kan användas vid andra tidskritiska tillstånd där ambulanspersonalen snabbt behöver tillgång till specialistkompetens.

Lise-Lotte Omran

Hållbarhet som går att räkna på. När livscykeltänk ger effekt - i både miljö och ekonomi

Återanvändning innebär mindre nyproduktion, kortare byggtid och lägre totalkostnad över tid. Ett hållbart val - även för budgeten.

Ambulanser byggda med erfarenhet Vad kostar en ambulans? Scanna QR-koden och testa vår kalkylator.

SVENSKA BL ÅL JUSKOLLEGOR OBSERVERADE STORÖVNING I KRIGETS UKRAINA Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har Insamlingsstiftelsen Blåljus i Samverkan arbetat för att stödja landets blåljusverksamhet. Med hjälp av donationer från svenska folket har stiftelsen levererat ambulanser, brandfordon, medicinsk utrustning och annan livsviktig materiel direkt till mottagarna. När stiftelsen nyligen bjöds in till en internationell storövning i Ukraina blev det en möjlighet att både fördjupa samarbetet och ta med viktiga erfarenheter hem till Sverige. Text: Anna Forsman & Viktoria Sandblom Foto: Anna Forsman

Tre veckor efter invasionens början levererade Insamlingsstiftelsen Blåljus i Samverkan sina första fordon till Ukraina. Sedan dess har representanter från stiftelsen genomfört 27 resor till landet. Under åren har cirka 50 miljoner kronor som skänkts av svenska medborgare omsatts till fordon, sjukvårdsutrustning och räddningsmateriel. När en inbjudan kom till en internationell storövning i Rivne-regionen tackade stiftelsen ja. Deltagare från Polen, Tyskland, Storbritannien, Litauen, Danmark, Sverige och Ukraina samlades för två dagar av praktiska övningar och erfarenhetsutbyte. Från Sverige deltog 2 personer från region Stockholm samt 2 brandmän från Göteborg, 1 brandman från Stockholm samt undertecknad åkte ner. Resan började i polska Jasionka, en av de viktigaste knutpunkterna för stöd till Ukraina. Efter gränspassagen in i det krigsdrabbade landet blev allvaret påtagligt. – När man kliver över gränsen vet man att man befinner sig i ett land i krig. Det är en speciell känsla som är svår att beskriva, berättar Anna Forsman, styrelseledamot i stiftelsen. Övningen samlade omkring 200 deltagare och inleddes med en ceremoni där stupade soldater och räddningsarbetare hedrades med två tysta minuter. För många deltagare blev det en stark påminnelse om den verklighet som Ukrainas blåljuspersonal arbetar i varje dag.

På övningsområdet fanns ett stort antal scenarier uppbyggda. Deltagarna övade bland annat räddningsinsatser i rasade byggnader, trafikolyckor med buss och personbil, tågolyckor, fordonsfrigöring, brandsläckning och vattenlivräddning. Området innehöll även simulerade bombskador på vägar och byggnader samt olika miljöer för sök- och räddningsinsatser. En av de mest lärorika stationerna handlade om minor och drönarhot. Instruktörerna beskrev hur minor försvårar och fördröjer räddningsinsatser eftersom områden först måste säkras av minröjare. Skogsbränder och olyckor i misstänkt minerade områden ställer särskilda krav på samordning och riskbedömning. Drönare lyftes fram som både ett av krigets största hot och ett värdefullt verktyg. De används för rekognosering och lägesbilder inför insatser, men kan också ligga bakom så kallade

”double tap”-attacker där en andra attack riktas mot platsen efter att räddningsinsatser inletts. För räddningstjänsten innebär det ett konstant behov av omvärldsbevakning och säkerhetsbedömningar. Under övningen genomfördes även utbildningsmoment inom traumavård, där deltagarna tränade på att stoppa livshotande blödningar med tourniquet, sårpackning och kompression. Erfarenheterna från kriget visar hur avgörande dessa kunskaper är när skadade måste stabiliseras innan avancerad vård finns tillgänglig. Besöket avslutades med en rundtur på veteransjukhuset i Rivne, som tidigare mottagit en ambulans från stiftelsen. Sjukhuset imponerade med modern utrustning och en tydlig beredskap för framtida behov, med färdigställda operationssalar och intensivvårdsplatser som snabbt kan tas i bruk. För de svenska deltagarna blev resan mer än

en övning. Den gav konkreta insikter om hur räddningstjänst och sjukvård fungerar under krigsliknande förhållanden, kunskaper som kan stärka svensk beredskap i en orolig omvärld. Samtidigt blev mötet med de ukrainska kollegorna en påminnelse om varför stödet fortsätter. – Vi hoppas att vi aldrig ska behöva använda dessa erfarenheter hemma. Men att se deras vardag på nära håll ger viktiga perspektiv på beredskap, samverkan och uthållighet, säger Anna Forsman

R E S U LT

LS (Siffrorna visar vad godset värderats till)

AV U T M Ä T N

2023: 93 miljoner kronor 2024: 115 miljoner kronor 2025: 116,7 miljoner kronor 2026 (jan-juni): 60,6 miljoner kronor

IN G

NS: • Via en jourverksamhet hos Kronofogden kan utmätningarna ske dygnet runt, även nattetid och på helger. Hittills i år har Kronofogden tagit emot nästan 6 000 samtal från Polisen.

N U U T Ö K A S U T M ÄT N I N G PÅ D I S TA N S – TRE MYNDIGHETER ANSLUTER Från och med den 1 juli kan även Tullverket, Kustbevakningen och Ekobrottsmyndigheten biträda Kronofogden med att utmäta gods på distans. – Att fler myndigheter nu får den här möjligheten innebär att vi hittar mer tillgångar som vi annars skulle haft svårt att utmäta. Det betyder både att vi med större kraft kan motverka kriminell ekonomi, och att fler skulder – många till brottsoffer eller till staten – kommer att bli betalda, säger Cecilia Hegethorn Mogensen, vikarierande rikskronofogde.

– Vi vet av erfarenhet att utmätning ger resultat även till sjöss, tillsammans med Kronofogden har vi vid vissa tillfällen kunnat utmäta båtar och andra ägodelar. När vi nu får göra det här på distans ökar effektiviteten. Sverige tar inte slut på stranden, säger Jessika Janse, tillförordnad chef för operativa ledningsenheten på Kustbevakningen.

Sedan augusti 2022 kan Polisen, på uppdrag av Kronofogden, omhänderta gods som utmäts på distans från personer de träffar på i sin ordinarie verksamhet. Nu utökas den möjligheten till ytterligare tre myndigheter: Tullverket, Kustbevakningen och Ekobrottsmyndigheten.

– Det är inte ovanligt att vi i vår verksamhet stöter på tillgångar även hos dem som har skulder registrerade hos Kronofogden. Det är med stor tillfredsställelse som vi nu kan bidra till att även dessa skulder drivs in av Kronofogden, säger Annette Olsson, vikarierande generaldirektör på Ekobrottsmyndigheten.

– Distansutmätning är ett mycket välkommet tillskott i vår verktygslåda i arbetet mot den kriminella ekonomin. Vi har länge efterfrågat de här befogenheterna eftersom vi vet att det kommer att göra stor skillnad, säger Stefan Granath, biträdande chef på Tullverkets kontrollavdelning.

Text & foto: Tullverket

S TA

• Om det finns obetalda skulder och personen är i besittning av värdefull egendom, till exempel kontanter, fordon, smycken eller klockor, kan tjänstemannen ringa till Kronofogden, som per telefon fattar beslut om utmätning. Därefter kan tjänstemannen på plats omhänderta godset.

• Genom en app i telefonen, alternativt genom att ha kontakt med Kronofogden, ser tjänstemannen om personen har skulder hos Kronofogden.

• Polisen, Tullverket, Kustbevakningen eller Ekobrottsmyndigheten stoppar i sin verksamhet en person, till exempel i en bil vid en kontroll eller en person som kontrolleras vid en gränskontroll.

SÅ GÅR DET TILL:

Förra året utmättes tillgångar värderade till nästan 117 miljoner kronor på distans. – När fler myndigheter arbetar tillsammans kan vi nå ännu fler av dem som kan, men inte vill, betala sina skulder. Vi ser fram emot samarbetet, avslutar Cecilia Hegethorn Mogensen.

7 76 N YA UTRYCKNINGSFORDON U N D E R 2 02 5

Foto: aisab.nu

Under 2025 registrerades 776 nya utryckningsfordon i Sverige. Det är en ökning med 297 fordon, eller cirka 62 procent, jämfört med 2024 då 479 nya utryckningsfordon registrerades. Antalet nyregistrerade utryckningsfordon har varierat kraftigt över åren. Under 2020–2024 låg antalet på mellan 479 och 1 099 fordon per år. Årets siffra placerar sig därmed tydligt över 2024 års nivå, men under de högsta noteringarna från tidigare år. Statistiken visar att behovet av nya fordon inom samhällets blåljusverksamheter kan variera betydligt från år till år. Med 776 nyregistrerade fordon under 2025 ser vi åter en tydlig uppgång efter den lägre nivån 2024.

När varje minut räknas kan en polispatrull på rätt plats göra stor skillnad.

POLISEN LARMAS UT VID HJÄRTSTOPP

Från och med den 1 oktober larmas polisen i Jämtland ut vid misstänkta hjärtstopp utanför sjukhus. Polisen blir därmed ytterligare en resurs tillsammans med ambulans, räddningstjänst och SMS-livräddare. När SOS Alarm får in ett 112-samtal om ett misstänkt hjärtstopp kan en polispatrull nu larmas ut och påbörja hjärt-lungräddning och använda hjärtstartare i väntan på ambulans. I ett län som Jämtland, med stora avstånd, kan det innebära att polisen är först på plats och kan påbörja livräddande insatser innan övrig räddningspersonal hunnit fram. Jämtland är det första polisområdet i polisregion Nord som inför arbetssättet. Poliserna är utbildade i HLR och användning av hjärtstartare, och målsättningen är att hjärtstartare ska finnas i

de polisbilar som rullar ute på vägarna. Erfarenheter från Stockholm visar vilken betydelse insatsen kan få. Där larmas polisen ut på omkring 1 500 hjärtstopp per år, och vid nästan hälften av fallen är polisen först på plats. Sedan samverkan infördes har överlevnaden efter hjärtstopp ökat från omkring 5 procent till över 20 procent. År 2024 drabbades 4 825 personer av hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige. Av dessa överlevde 626 personer efter tidig hjärt-lungräddning och defibrillering. Källa:polisen.se

FÄ R R E B R Y T E R MOT REGLERNA PÅ VAT T E N S K O T E R Allt fler vattenskoterförare verkar ha koll på reglerna. Under maj–augusti i år kontrollerade Kustbevakningen 700 förare, och endast tre av dem saknade det förarbevis som krävs för att köra vattenskoter. Det motsvarar 0,4 procent av de kontrollerade förarna. Det är en tydlig förbättring jämfört med tidigare år. 2022 saknade 5,9 procent av de kontrollerade förarna förarbevis. Även sjöfylleriet fortsätter att minska, vilket Kustbevakningen beskriver som en positiv utveckling. Kontrollerna är en del av Kustbevakningens arbete för att öka säkerheten till sjöss och förebygga olyckor. Resultaten tyder på att kunskapen om reglerna har ökat bland vattenskoterförare – samtidigt som myndighetens kontroller fortsätter att vara en viktig del av det förebyggande arbetet.

C I V I L -M I L I TÄ R T S A M A R B E T E S TÄ R K E R S J U K VÅ R D E N I FÄ LT Innovationsprojektet DiSH har undersökt hur civil digital teknik kan öka sjukvårdsförmågan långt ute på stridsfältet. Vid tre tillfällen under våren 2026 genomfördes tester under militära övningar i tuff vintermiljö. Att projektet har genomförts på bara sex månader visar att det går att snabbt få ut civila innovationer i operativ användning.

Text: Eva-Lisa Saksi Foto: Lindholmen Science Park

Projektet DiSH (Digitalt stöd för högre medicinsk kompetens i högintensiv strid) har testat, övat och utvärderat hur befintlig civil, innovativ och digital teknik kan användas i militära miljöer för att rädda liv längst ut i den militära sjukvårdskedjan. Utifrån erfarenheter från prehospitala projekt inom PICTA vid Lindholmen Science Park har projektet testat teknisk utrustning från den öppna marknaden och anpassat den till

Försvarsmaktens behov och förutsättningar. Projektet har fokuserat på situationer där det är risk för stort skadeutfall i en svårtillgänglig terräng där det är begränsad tillgång till militära läkare och sjuksköterskor, men tillgång till utbildade militära sjukvårdare. – Det finns stor potential i att använda civila innovationer och teknik i en militär kontext. Att samarbeta civil-militärt är en grundläggande del av modern krishantering och försvar, både vid

internationella insatser och på nationell nivå. Det bygger på tanken att om det blir krig eller allvarlig kris, måste hela samhället hjälpas åt, säger Andreas Dehre, projektledare på PICTA innovationsarena. Samarbetet visar kraften i att förena civila innovationer med militär förmåga och att det är möjligt att snabbt anpassa sig efter nya behov. Filip Scheynius, överste och förbandschef på Försvarsmedicincentrum, betonar värdet av samverkan mellan Försvarsmakten och näringslivet: – DiSH är ett av flera projekt som Försvarsmakten och armén gör för att vi ska träna oss på snabbare utveckling och en utveckling där vi sätter samman kompetenser, tekniker och förmågor som finns i näringslivet. Och där vi drar nytta av våra duktiga företag i Sverige och kombinerar det med militär förmåga och sätter samman det i lösningar på kort tid.

ENGAGERA CIVILSAMHÄLLET – VINN TID

Vi kan inte påverka avståndet till olycksplatsen, men med hjälp av frivilliga kan vi korta tiden till första insats

Bland annat har försvarslogistik och militär uthållighet för sjukvårdsinsatser testats. Det är framför allt två huvudspår, telemedicin och drönarleveranser, som har utvärderats för att sedan sätta samman momenten i en fullskalig simulerad miljö, där slutövningen genomfördes under den internationella storövningen Cold Response. Drönare har snabbt kunnat leverera viktiga medicinska produkter som läkemedel och medicinteknisk utrustning. Genom telemedicin har militärsjukvårdare på skadeplatsen fått läkarstöd på distans och fått rådgivning, via streamat ljud och video, ordination och handledning och data från medicinteknisk utrustning (MTU). Projektet har letts av PICTA, Prehospital Innovationsarena vid Lindholmen Science Park, tillsammans med Försvarsmedicincentrum och civila företag, på uppdrag av Arméstaben. Även Försvarsmaktens enheter K3/Försvarsmaktens UAS-centrum, K4 och MSS har medverkat.

Delta larmar frivilliga i egenskap av goda grannar som beﬁnner sig i närheten av brand och misstänkt drunkning. Systemet kan larma till alla typer av tidskritiska händelser. Det är utvecklat i samarbete med räddningstjänst och anpassas till räddningstjänstens/larmcentralens egen teknik. I dag är Delta aktiverat i sju kommuner. Delta och Sms-livräddare använder samma plattform och tekniken är utvecklad av Heartrunner, som har larmat frivilliga i över 15 år.

s kta os Konta r info e för m mo! e h oc d

DELTASVERIGE.SE / jessica@heartrunner.com

TID FRÅN 112-SAMTAL TILL FÖRSTA RESURS ÄR PÅ PLATS

Uppgifter om responstider kommer från SOS Alarm. Med responstid avses tiden från det att 112 anropet ankom till larmcentralen till dess att ambulansen är framme. Det kan finnas kvalitetsbrister för responstiderna eftersom tidpunkten för ”framme” rapporteras på olika sätt och kan i vissa fall ske långt efter den faktiska framme-tidpunkten. Observera att endast larm med prioritet 1 tagits med. I denna jämförelse har uppgifter om larmbehandlingstid för perioden 1 juni 2024 till och med 31 maj 2025 använts. Indikatorn är ett medianvärde i minuter.

REGION BLEKINGE

Folkmängd 2025: 156 971 -252

REGION gävleborg Folkmängd 2025: 283 452 -1045

Kortare responstid än under 2024 Oförändrad responstid Längre responstid än under 2024

REGION jönköpings län Folkmängd 2025: 368 425 +1026

2025

2024

2025

2024

2025

2024

2025

2024

2025

2024

2025

2024

Karlshamn

12,3

12,5

10,8

10,2

Bollnäs

15,9

16,8

13,6

13,5

Aneby

22,8

22,4

9,6

10,1

Karlskrona

14,6

15,6

11,0

11,1

Gävle

13,1

12,9

11,4

11,1

Eksjö

14,5

15,2

9,4

9,3

Olofström

16,0

16,1

11,5

11,0

Hofors

16,0

16,2

8,8

10,2

Gislaved

17,3

18,1

8,9

9,4

Ronneby

15,9

16,7

12,2

11,1

Hudiksvall

14,4

14,6

13,0

13,4

Gnosjö

18,5

19,2

8,8

8,9

Sölvesborg

17,1

11,0

11,5

Ljusdal

19,0

19,2

17,4

15,8

Habo

16,8

15,2

9,3

9,2

Nordanstig

20,1

19,5

14,1

Jönköping

14,3

14,9

8,6

8,9

REGION dalarna

Folkmängd 2025: 286 498 -48

Ockelbo

19,5

22,1

16,0

12,8

Mullsjö

25,1

24,4

9,4

13,1

Ovanåker

18,7

18,5

12,8

14,7

Nässjö

15,0

15,6

8,7

8,3

Sandviken

14,5

15,0

10,9

10,8

Sävsjö

17,6

18,5

8,5

8,3

Söderhamn

17,7

17,1

15,1

15,8

Tranås

11,1

11,2

8,5

8,1

Vaggeryd

18,4

19,3

9,9

11,0

Vetlanda

15,0

15,7

9,4

9,8

Värnamo

13,8

13,9

9,0

9,3

REGION halland 2025

2024

2025

2024

Avesta

12,3

12,5

11,2

11,9

Borlänge

12,5

12,4

10,9

11,0

Falun

14,0

13,7

13,0

11,8

Gagnef

23,0

23,4

10,6

10,9

Hedemora

23,2

23,0

16,7

16,0

Leksand

15,1

13,7

13,5

13,3

Ludvika

16,1

15,4

9,3

10,6

Malung-Sälen

16,8

17,2

16,4

17,2

Mora

13,4

14,0

12,5

13,7

Orsa

18,1

17,5

10,7

12,9

Rättvik

21,7

21,1

14,4

14,8

Smedjebacken

20,8

20,5

11,7

15,2

Säter

19,6

20,3

13,5

15,0

Vansbro

17,2

17,8

12,8

13,1

Älvdalen

22,7

23,9

20,8

14,7

REGION gotland

Gotland

Folkmängd 2025: 347 630 +1053

REGION kalmar län Falkenberg

2025

2024

2025

2024

13,4

13,3

11,3

10,6

Folkmängd 2025: 245 908 -444

Halmstad

12,9

12,8

9,2

9,1

Hylte

15,4

17,0

11,1

11,7

Kungsbacka

15,1

15,5

12,6

12,8

2025

2024

2025

2024

Laholm

17,5

10,1

10,4

Borgholm

15,8

16,1

17,2

15,7

Varberg

13,8

14,0

10,0

10,3

Emmaboda

14,8

16,3

13,9

13,1

Hultsfred

20,0

18,4

11,4

11,8

Högsby

19,9

19,8

13,0

13,5

Kalmar

14,0

14,2

10,1

10,0

Jämtland

Folkmängd 2025: 60 852 -31

Folkmängd 2025: 132 700 -1000

2025

2024

26,7

18,6

20,8

27,7

20,1

20,6

26,2

21,1

19,7

23,4

14,8

17,7

24,1

17,1

21,2

2025

2024

Berg

24,0

Bräcke

23,5

Härjedalen

25,3

Krokom

23,1 23,7

2025

2024

2025

2024

Ragunda

16,1

13,2

14,4

15,7

Strömsund

27,4

26,7

19,2

19,4

Åre

24,0

24,8

16,1

16,5

Östersund

12,4

13,4

10,7

11,1

Mönsterås

15,7

17,0

10,8

10,1

Mörbylånga

18,4

18,6

13,0

12,7

Nybro

13,5

14,5

Oskarshamn

13,0

13,5

Torsås

14,5

14,8

Vimmerby

15,1

15,5

Västervik

12,9

12,7

12,2

9,3

12,7

11,6

10,8

11,2

14,0

14,4

12,0

11,9

Källa: SCB.se, SKR.se och Kolada

REGION stockholm Folkmängd 2025: 2 486 907 +13000 REGION kronoberg

REGION skåne

Folkmängd 2025: 202 654 -697

2025

2024

Alvesta

18,6

Lessebo

21,3

Ljungby

2025

2024

18,6

11,7

10,7

Bjuv

18,1

10,6

9,7

Bromölla

13,3

13,2

11,8

Burlöv

Markaryd

18,7

18,9

11,9

12,3

Tingsryd

22,7

22,5

12,8

Uppvidinge

24,8

26,3

Växjö

14,9

14,7

Älmhult

20,5

18,2

REGION norrbotten

2025

Folkmängd 2025: 1 433 083 +4457

2025

2024

2025

Botkyrka

15,7

15,9

11,3

11,1

12,3

12,9

11,9

12,4

2024

2025

2024

Danderyd

19,1

19,5

9,5

11,0

Ekerö

17,1

17,0

14,2

13,4

16,1

18,3

11,1

Haninge

15,4

15,7

12,6

16,6

17,7

10,3

Huddinge

14,3

14,5

12,6

12,5

Båstad

20,2

21,3

10,0

9,9

Järfälla

15,8

16,0

9,7

9,3

10,5

Eslöv

16,1

16,5

10,7

10,6

Lidingö

14,6

14,5

10,2

13,0

13,3

Helsingborg

13,3

13,4

9,4

9,7

Nacka

15,2

15,7

11,8

12,6

10,5

11,1

Hässleholm

15,3

15,9

11,2

11,5

Norrtälje

17,5

18,7

12,9

13,0

10,9

11,9

Höganäs

16,1

16,5

9,7

10,4

Nykvarn

21,5

21,3

14,2

14,0

Hörby

14,5

15,2

9,5

10,0

Nynäshamn

17,6

16,5

13,1

11,9

Höör

15,1

15,3

10,9

11,2

Salem

16,6

16,9

14,0

14,3

Klippan

19,2

19,6

9,6

10,0

Sigtuna

15,9

15,7

15,5

11,2

12,4

14,4

11,3

12,4

Kristianstad

Sollentuna

14,2

14,7

16,6

17,5

9,9

Kävlinge

9,3

9,9

Solna

12,3

12,5

13,5

13,4

8,6

9,6

Landskrona

8,4

9,4

Stockholm

12,9

13,1

17,5

17,6

8,6

9,3

Lomma

9,2

9,4

Sundbyberg

13,4

10,1

9,4

2025

Folkmängd 2025: 248 927 -1161

2024

2025

Lund

14,0

14,5

10,9

10,6

Södertälje

14,5

14,3

12,7

13,1

8,4

11,4

Malmö

8,5

11,7

2024

Tyresö

16,7

10,4

11,6

10,1

10,6

Arjeplog

21,0

18,1

28,9

18,6

Osby

18,8

19,5

11,3

9,9

Täby

14,4

Arvidsjaur

16,6

18,3

14,8

15,0

Perstorp

14,9

14,5

10,5

8,4

10,1

9,9

14,8

13,1

12,3

Simrishamn

16,2

16,8

11,4

15,5

15,2

9,6

15,2

Boden

Upplands Väsby

13,5

12,6

15,5

18,0

18,9

10,8

10,5

14,7

12,2

13,6

15,1

11,7

Gällivare

Sjöbo

Upplands-Bro

Haparanda

17,3

16,9

13,3

12,4

Skurup

17,4

10,7

Jokkmokk

28,8

22,8

24,1

25,8

Staffanstorp

16,5

16,8

8,2

9,0

14,9

15,2

14,9

Svalöv

20,6

21,9

11,0

11,5 10,8

Kalix

15,1

Kiruna

14,1

12,0

11,8

Svedala

16,8

16,4

11,1

Luleå

15,4

15,6

12,3

12,6

Tomelilla

14,8

15,9

10,2

10,9

27,7

Trelleborg

15,1

16,2

9,4

10,1

14,5

Vellinge

18,1

18,8

8,4

Pajala

37,9

39,7

22,0

Piteå

15,0

14,3

14,2

Älvsbyn

17,1

15,1

13,1

17,3

Ystad

12,7

12,4

10,0

19,0

Åstorp

17,3

16,7

10,5

10,3 11,3

Överkalix

18,0

15,7

18,6

Övertorneå

26,7

27,6

15,3

REGION sörmland

22,4

Ängelholm

14,1

13,8

10,9

Örkelljunga

24,9

25,1

10,2

10,4

Östra Göinge

15,3

16,5

14,4

14,7

2025

2024

2025

2024

11,0

Saknas

11,3

Flen

14,9 Saknas

12,0

11,6

Gnesta

24,5 Saknas

15,7

13,6

Katrineholm

11,4

Saknas

10,6

11,5

Nyköping

11,3

Saknas

13,6

13,3

Oxelösund

16,7

Saknas

11,8

10,4

Strängnäs

15,3 Saknas

14,6

14,8

Trosa

15,4 Saknas

11,2

11,3

Vingåker

22,2 Saknas

9,7

9,5

Eskilstuna

Enköping

2021

15,2

15,3

2022

2023

17,7

10,9

12,3

23,9

14,9

16,8

Värmdö

18,5

17,7

14,4

14,3

Österåker

18,1

18,0

11,7

10,9

2025

Folkmängd 2024: 407 912 +3323

Folkmängd 2025: 282 807 -577

2024

2025

Arvika

12,4 Saknas

12,1

12,3

Eda

27,9 Saknas

15,3

15,8 16,2

Filipstad

14,6 Saknas

16,1

Forshaga

23,3 Saknas

15,8

12,3

Grums

22,4 Saknas

14,1

13,9

Hagfors

17,5

Saknas

15,3

14,5

Hammarö

16,5 Saknas

9,5

8,8

Karlstad

13,5 Saknas

11,7

12,0

2025

2024

2025

2024

12,2

Saknas

12,6

13,1

Kil

22,3 Saknas

12,5

11,5

11,3

11,8

10,8

Saknas

Heby

20,5 Saknas

13,5

13,8

Kristinehamn

Håbo

11,8

Saknas

11,4

10,5

Munkfors

21,0 Saknas

11,1

12,0

Knivsta

17,7

Saknas

11,7

12,3

Storfors

21,5

Saknas

17,1

15,3

Tierp

15,5 Saknas

14,0

13,5

Sunne

16,8 Saknas

13,9

13,1

Uppsala

11,0

Saknas

10,4

10,3

Säffle

13,9 Saknas

10,6

11,4

Älvkarleby

11,8

Saknas

13,2

14,2

Torsby

18,9 Saknas

21,6

16,2

16,8 Saknas

12,0

11,7

Årjäng

21,1

16,4

17,3

Östhammar

Ambulanssjukvårdens responstider i minuter. Nationellt värde. Mediankommunens värde: 17,0

16,8 24,4

REGION värmland

Folkmängd 2025: 300 440 -1122

REGION uppsala

Vallentuna Vaxholm

16,6

2024

2025

Saknas

Räddningstjänstens responstider i minuter. Nationellt värde. Mediankommunens värde: 12,1

2021

11,2

11,4

2022

2023

12,3

2024

2025

REGION västerbotten Folkmängd 2025: 279 340 -1798

REGION Örebro län

Folkmängd 2025: 308 556 +181

Folkmängd 2025: 1 777 803 +5100

2025

2024

2025

2024

2025

2024

2025

2024

2025

2024

2025

2024

Bjurholm

35,5

34,4

16,2

19,3

Askersund

16,7

16,9

13,8

13,7

Ale

17,0

16,3

12,7

12,4

Dorotea

17,9

24,5

21,3

15,4

Degerfors

16,5

16,9

15,5

Alingsås

14,7

14,1

12,5

11,6

Lycksele

12,2

12,9

13,1

12,8

Hallsberg

15,7

16,4

14,5

13,4

Bengtsfors

19,8

17,9

18,3

16,8

Malå

18,5

14,0

12,5

13,7

Hällefors

13,4

13,8

18,6

21,2

Bollebygd

23,7

21,8

11,0

13,5

Nordmaling

23,7

21,5

15,5

16,1

Karlskoga

10,7

10,8

10,6

10,9

Borås

14,2

13,4

9,8

10,0

Norsjö

21,2

18,9

16,5

15,7

Kumla

12,4

10,8

11,3

Dals-Ed

17,7

15,5

18,4

15,9

Robertsfors

24,9

17,1

16,6

Laxå

14,9

15,6

12,6

14,5

Essunga

25,6

26,8

16,2

11,6

Skellefteå

15,8

16,2

11,7

12,1

Lekeberg

21,2

20,9

15,7

13,8

Falköping

16,5

15,3

10,5

11,6

Sorsele

21,4

19,0

25,8

33,4

Lindesberg

18,0

18,5

12,5

13,1

Färgelanda

24,8

22,7

15,5

17,8

Storuman

22,4

22,2

18,9

22,6

Ljusnarsberg

13,9

14,9

18,1

18,5

Grästorp

23,8

23,4

13,5

15,0

Umeå

14,5

11,9

Nora

15,0

15,2

13,7

17,1

Gullspång

24,3

24,4

14,6

15,2

Vilhelmina

20,1

23,4

22,2

20,6

Örebro

11,8

11,7

11,3

Göteborg

16,8

16,5

10,1

9,9

Vindeln

19,6

21,0

19,1

23,0

Götene

21,4

21,3

14,4

14,6

Vännäs

20,0

19,0

12,4

11,8

Herrljunga

18,5

18,2

14,8

12,9

Åsele

19,0

16,9

18,2

19,8

Hjo

23,4

23,7

16,4

13,0

REGION västernorrland

Längre responstid än under 2024

Folkmängd 2025: 241 601 +143

Oförändrad responstid Kortare responstid än under 2024

Härryda

21,6

21,7

13,9

13,0

Karlsborg

18,8

16,6

14,8

17,7

Kungälv

14,4

14,8

10,9

11,6

Lerum

17,9

18,1

12,1

11,9

Lidköping

14,3

12,9

11,1

11,6

Lilla Edet

20,0

19,3

14,6

12,6

Lysekil

18,3

16,5

13,6

15,4

Mariestad

14,8

13,7

12,6

12,2

Mark

19,7

17,4

13,4

12,5

Mellerud

17,0

15,6

11,0

12,4

Munkedal

17,2

15,8

17,2

18,1

Mölndal

16,6

16,1

9,9

10,3 17,9

2025

2024

2025

2024

Härnösand

14,1

14,2

12,6

10,5

Kramfors

19,6

18,4

14,4

14,5

Sollefteå

17,9

16,3

15,1

14,2

Sundsvall

15,7

15,6

12,7

12,5

Orust

22,4

21,6

20,8

Timrå

20,0

19,7

12,8

12,6

Partille

17,3

17,4

11,1

11,9

Skara

14,1

13,3

11,3

12,5

Ånge

18,9

20,1

15,8

14,1

Örnsköldsvik

15,4

14,9

14,8

14,7

REGION västmanland

REGION Östergötland

2025

Arboga

Folkmängd 2025: 472 529 +83

Folkmängd 2025: 281 025 -133

2025

västra götalandsregionen

2024

2025

11,0

2024

Skövde

13,2

12,8

10,1

11,2

Sotenäs

18,6

18,8

12,7

14,6

Stenungsund

17,2

16,6

12,4

13,3

Strömstad

15,2

13,9

13,4

15,0 15,8

Svenljunga

20,5

19,5

11,6

Tanum

20,8

19,0

17,3

17,7

19,9

13,0

13,5

2025

2024

Tibro

20,3

Boxholm

20,1

21,5

15,3

13,3

Tidaholm

18,0

18,3

12,7

14,9

Finspång

14,2

15,3

12,0

12,1

Tjörn

19,3

18,8

13,7

13,9

2024

Kinda

17,6

18,4

13,1

12,4

Tranemo

23,1

23,6

12,7

13,4

13,9

Linköping

11,6

11,8

10,2

10,5

Trollhättan

16,6

15,6

10,7

10,9

14,5

Saknas

Fagersta

9,7

Saknas

12,4

12,3

Mjölby

12,1

12,6

11,2

10,5

Töreboda

21,6

20,2

14,2

14,1

Hallstahammar

15,7

Saknas

10,6

10,5

Motala

11,3

11,8

10,8

11,3

Uddevalla

14,2

13,3

11,3

12,7

Kungsör

13,3

Saknas

12,1

14,4

Norrköping

12,0

12,1

9,4

9,8

Ulricehamn

17,6

15,9

12,6

12,3

Köping

10,4 Saknas

10,6

12,3

Söderköping

14,3

14,6

10,8

11,9

Vara

19,3

17,8

14,7

17,0

Norberg

15,8 Saknas

13,0

13,4

Vadstena

19,1

18,9

11,9

11,3

Vårgårda

19,6

12,9

13,4

Sala

10,0 Saknas

12,5

11,5

Valdemarsvik

16,5

18,1

14,3

12,4

Vänersborg

17,9

16,9

12,3

12,1

Skinnskatteberg

23,6 Saknas

17,1

18,2

Ydre

26,7

29,7

13,8

14,1

Åmål

13,5

13,0

13,3

Surahammar

17,9

Saknas

11,8

10,5

Åtvidaberg

14,1

12,3

9,9

Öckerö

18,2

16,9

16,8

14,3

Västerås

10,1

Saknas

9,9

10,6

Ödeshög

12,6

12,5

15,2

14,0

KAN S A MV E R R ! OU 112 ON T

B I R M I N G H A M , B L Å L J U S O C H E N S PA R K PÅ F R A M T I D E N -S A M V E R K A N 112 PÅ E M E R G E N C Y S E R V I C E S S H O W ”Tänk nu på att detta inte är en riktig hund”, sa han – samtidigt som han sparkade den hundliknande roboten i sidan. Roboten föll omkull, reste sig snabbt igen och fortsatte framåt. Det var en av många saker vi fick uppleva under Emergency Services Show i Birmingham. Under två intensiva dagar möttes vi av framtidens robotar, fordon i alla dess former, ny teknik, skyddsutrustning och framför allt människor med idéer och erfarenheter. Mässan samlar aktörer från polis, ambulans och räddningstjänst och gav oss många nya intryck att ta med hem till Sverige, inte minst till nästa Samverkanskongress. Text & foto: Ida Assarsson Robotarna blev kanske det tydligaste exemplet på hur snabbt utvecklingen går. Vissa kunde röra sig som hundar, andra tog sig fram på hjul och någon gick som en människa. Tankarna började snabbt snurra kring möjliga användningsområden. Tänk att kunna skicka in en robot för att lokalisera en gärningsperson vid en pågående dödlig våldssituation, undersöka ett utrymme vid ett farligt utsläpp eller söka efter människor i svåråtkomliga och riskfyllda miljöer. Tekniken kan ge oss möjligheter att genomföra insatser snabbare och säkrare. Samtidigt väcker den frågor om hur framtidens blåljusarbete kommer att se ut och var gränsen går mellan människa och teknik. Något annat som blev tydligt på mässan

Artikeln fortsätter på nästa sida

var mötet mellan gammalt och nytt. Bland montrarna stod äldre polis-, ambulans- och brandfordon sida vid sida med den senaste tekniken. De gamla fordonen väckte nostalgi, men också tankar om hur mycket som faktiskt har förändrats. En äldre herre visade upp en gammal ambulans och berättade att den rullade under 1980-talet, medan han själv började arbeta redan 1968. Jag tittade på den sparsamt utrustade ambulansen och tänkte på hur modern den en gång måste ha känts för honom. Det fick mig att fundera på mina egna tio år inom ambulansen. Vad har egentligen förändrats under den tiden – och hur kommer det att se ut om ytterligare tio år? Jag hade gärna frågat honom vad han tycker om dagens ambulanser. All teknik, alla

möjligheter och allt ansvar som följer med dem. Blir vi bättre – eller riskerar vi ibland att bli övertänkare? På mässan fick vi se en praktisk demonstration av losstagning efter en trafikolycka. Det blev en bra påminnelse om att teknik och utrustning i slutändan måste fungera tillsammans med människor, erfarenhet och samverkan. Jag tror att vi alla på mässområdet lyfte lite från golvet när en airbag råkade klippas av. Eftersom Marcus, vår egen brandman från Södra Älvsborgs räddningsförbund, var med fick vi dessutom möjlighet att jämföra arbetssätt mellan Sverige och Storbritannien. Och även om det alltid finns saker att lära av andra länder blev det också tydligt att svensk räddningstjänst har mycket att vara stolt över – inte minst när det gäller trafikolyckor. Bland alla utställare fanns fordon, räddningsutrustning, skyddskläder, kommunikationslösningar och tekniska hjälpmedel. Men kanske var det inte alltid det mest spektakulära som gav mest. Ibland går man förbi en monter med planen att bara knycka en penna eller en mintask – och plötsligt fastnar man i ett samtal som ger helt nya perspektiv. Inspiration kan komma från de mest oväntade håll – från en robot värd miljoner till ett spontant samtal med en person man egentligen bara tänkte gå förbi. Emergency Services Show gav oss en möjlighet att se dåtid, nutid och framtid på samma mässgolv. Nu återstår den kanske viktigaste delen: att sortera alla intryck och fundera på vad vi faktiskt kan ta med oss hem. Förhoppningsvis får några av idéerna från Birmingham också ta plats på nästa Samverkanskongress. För när vi möts, delar erfarenheter och vågar tänka nytt kan vi tillsammans utveckla framtidens blåljusarbete.

PREHOSPITAL VIDEO: LÄRDOMAR, SAMVERKAN OCH VÄGEN FRAMÅT. LINDHOLMEN 23 SEPTEMBER Den 23 september bjöd PICTA, Prehospital Innovationsarena en del av Lindholmen Sience park, in till en heldag om prehospital video. Det var slutkonferensen för två av deras projekt inom detta ämne och hölls tillsammans med norska samarbetspartners i projekten. Fokus låg på hur man kan fatta bättre beslut när man inte är på plats. Dagen var uppdelad i fyra delar. Från osäkerhet till överblick: video för bättre lägesbild i larmsamtalet, var temat som inledde dagen. Där presenterade Sjukvårdens larmcentral bla hur de i trepartssamtal kan koppla in exempelvis en barnmorska via videolänk i larmsamtalet för att kunna ge patienten bättre hjälp i väntan på ambulans. Under dagen fick vi också höra hur drönare kan hjälpa till. Inte bara med att ge en tidig lägesbild för att hjälpa både larmcentralen och ambulansen, utan också för att kunna leverera exempelvis hjärtstartare. Men också för hjälp vid kris och krig och då kunna ge verktyg och en första hjälp till nödställda soldater i fält innan man kan skicka dit annan hjälp. Detta forskar Picta tillsammans med Försvarsmakten om i projektet DiSH som du kan läsa mer om på sidan 20-21. Tack Picta för en spännande dag med många intressanta möten och ett väldigt intressant ämne.

TIPSA OSS!

Vi vill komma ut och träffa verksamheter, organisationer och personer som arbetar med trygghet, säkerhet och blåljusverksamhet. Vi är nyfikna på att möta människorna bakom verksamheten och berätta deras historier för våra läsare. Skicka ditt tips till oss på info@s112.se.

AN K R E V M SA U R! O T N O 112

FLISA-KONGRESSEN I UMEÅ 6-8 OKTOBER Under tre dagar möts företrädare för Ambulanssjukvården på Flisakongressen som denna gång gästade Umeå. Här erbjuder man föreläsningar, workshops och ett mässgolv med många utställare med utrustning för branschen. Viktiga dagar att mingla med samarbetspartners och att ta del av nyheter både på mässgolvet och via föreläsningar. Tack Flisa för bra dagar.

STOCKHOLM – UPPSTART INFÖR NÄSTA SAMVERKANSKONGRESS! Under ett soligt dygn i slutet av augusti möttes Samverkan112 och Nordic Congress i Stockholm för att summera Samverkanskongressen 2026 men också för att prata framtid. Hur samarbetet ska se ut framåt mot nästa kongress. För ja det blir en ny Samverkanskongress, den 22-23 mars 2028! Även denna gång är platsen Scandic Infra City i Upplands Väsby. Snart drar det stora planeringsarbetet igång med tema, föreläsningar och mässgolv. Hör av dig om du på något sätt vill vara engagerad i kongressen, eller om du har en bra idé på vad vi ska prata om.

BRAND OCH RÄDDNING VÄSTERVIK 20-21 MAJ I maj var Samverkan112 och besökte Brand och räddning i Västervik. Det kan kännas längesedan nu, men en ack så viktig utställning. Här möts alla med intresse för räddningstjänst, allt från leverantörer till organisationer och nya innovationsföretag. Här tittade vi på stora brandbilar, tvättmaskiner, GPS-system, slangkorgar i nya material och larmställ bla. Men vi såg också nya innovationer och den som kanske fångade Viktorias uppmärksamhet mest var telefonkiosken. Likt en gammal telefonkiosk ifrån 80-talet stod den där, men denna gång utan telefon men istället utrustad med både brandsläckare och hjärtstartare. Ett snyggt sätt att göra samhället tryggare.

DELTADAGEN 8 SEPTEMBER, KARLSHAMN Den 8 september deltog Samverkan112 på Deltadagen i Karlshamn, arrangerad av Delta och Heartrunner. Dagen bjöd på flera inspirerande föreläsningar – från forskning om Naloxon vid opioidöverdos och historien bakom HLR framgång i Sverige, till den privata räddningstjänsten Coor på Volvos fabrik i Olofström. Vi fick också höra om grannsamverkan på Stora Kornö utanför Lysekil och hur Röda Korset och Region Blekinge samarbetar under Sweden Rock. Tack Heartrunner för en intressant dag och många nya kontakter. Kanske får ni läsa om några av ämnena i tidningen framöver!

P O L I S E N I P S Y K I AT R I N S U T K A N T – D I G I TA L A S Y S T E M K A N S TÄ R K A POLISENS BEREDSKAP Poliser möter i allt högre utsträckning personer med psykisk ohälsa, möten som ofta är komplexa och förknippade med risker för våldsanvändning, ibland även skjutvapenvåld. Behovet av förberedelse och kunskap hos poliser är därför stort. Ny forskning har undersökt hur digitala flaggningssystem kan användas för att underlätta i dessa situationer. Text: Kristina Axelsson

Antalet ärenden som är relaterade till psykisk ohälsa och suicidförsök har ökat dramatiskt, från 24 731 ärenden år 2017 till 54 737 ärenden år 2024, visar statistik från Polismyndigheten. Samtidigt innebär möten med personer med psykisk ohälsa stora utmaningar för polisen, inte sällan i akuta lägen. Polisförbundet betonar återkommande hur dessa möten riskerar att leda till negativ stress för poliser. – Vid planerade uppdrag, exempelvis handräckning till vården, kan polisen i vissa fall få information om personen i förväg. Vid akuta 112larm saknas däremot ofta möjlighet att planera, även när polisen tidigare har mött samma person. Vi har studerat hur digitala system kan öka den mentala förberedelsen hos poliser i ingripandeverksamheten, säger Therese Bäckman, universitetslektor i offentlig rätt och en av forskarna bakom studien. Forskarna har undersökt hur digitala och algoritm-baserade varningssystem används internationellt, dels inom polisen, dels inom sjukvården, samt fördelarna och nackdelarna med systemen. Inom sjukvården motiveras användningen främst av arbetsmiljöskäl. Systemen används för att underlätta kommunikationen i risksituationer i syfte att öka personalens och patientens trygghet. Polisen däremot använder systemen huvudsakligen för att dela information mellan myndigheter och öka effektiviteten, samt i brottsförebyggande syfte. – Polisens arbetsmiljö är ett område där vi behöver mer kunskap och där digital information skulle kunna bidra till bättre förberedelser, säger Therese Bäckman. Kan förbättra bemötande Resultaten visar att digitala flaggningssystem kan stödja beslutsfattande och förbättra polisens bemötande av personer som lider av psykisk ohälsa och därmed minska våldsanvändningen. Systemen kan också underlätta för informationsdelning och förbättra samarbetet mellan polisen och hälso-och sjukvården. Samtidigt är användningen långt ifrån oproblematisk. – Användningen väcker många frågor, inte minst kring etiska och juridiska aspekter. Det finns en risk för integritetskränkning och stigmatisering av individer. Den enskildes fri- och rättigheter behöver noggrant vägas mot behovet av effektivitet, mental förberedelse och trygghet hos polisen, säger Therese Bäckman.

Porträttfoto: Isac Lundmark

Polisens roll behöver förtydligas I ytterligare en studie har Therese Bäckman undersökt vilka rättsliga förutsättningar som finns för polisen att agera vid tillfälligt omhändertagande av personer med psykisk ohälsa. Studien visar att det finns ett glapp mellan intentionerna i lagstiftningen och hur polisens arbete ser ut i praktiken. I lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT, beskrivs polisens roll främst som stödjande i relation till andra välfärdsaktörer som socialtjänst eller hälso-och sjukvård. Men i verkligheten lämnas poliser ofta

Foto: Johfors Productions

LÄS MER Forskningen har finansierats med forskningsstöd på 750 000 kr från Centrum för välfärdsstudier (CVS):

Bäckman, T., Sandegård, E. & Thodelius, C. The role of digital and algorithm-based alert systems in policing mental health crises: a scoping review. Health Justice 13, 75 (2025)

Studier

Bäckman, T., Sandegård, E. & Thodelius, C. I psykiatrins utkant: Rättsliga förutsättningar och rättssäkerhetsbrister vid polisens tillfälliga omhändertaganden av personer med psykisk ohälsa

Studier

ensamma i mötet med personer i behov av psykiatrisk vård, utan stöd av vårdpersonal eller socialtjänst. Statistik från Polismyndigheten visar också att det är polisen som i praktiken ansvarar för att den enskilde individen kommer i kontakt med hälso- och sjukvården i det akuta skedet. – Personen som lider av psykisk ohälsa och som behöver stöd och hjälp, möts i det initiala skedet av polisen i stället för professionella inom sjukvården eller socialtjänsten. Samtidigt ger lagstiftningen inte stöd för en ordning som innebär att polisen i dessa fall ska vara den mest närvarande aktören. I dessa situationer handlar det inte om brottsbekämpning utan om socialt ansvarstagande åtgärder. Polisens roll i den tidiga vårdkedjan behöver därför tydliggöras och lagstiftningen ses över, förklarar Therese Bäckman. Forskningen genomfördes med stöd från Centrum för välfärdsstudier (CVS).

Nu hoppas Therese på att fortsätta sin forskning på området. Bland annat vill hon undersöka vilka rättsliga regelverk och principer som styr polisens möjligheter att inhämta, dokumentera och behandla personuppgifter om psykisk ohälsa i samband med utryckningar och ingripanden. – Jag ser behovet av komparativa studier av juridik, etik och tekniska system. En central framtida fråga är också om digitala flaggningssystem kan användas för att förbättra polisens arbetsmiljö, avslutar hon.

Foto: Johfors Productions

C I TA E T C E R TA AT T U T B I L D A E N R Ä D D N I N G S D Y K A R E Jag kommer upp till ytan. Maxdjup: 23 meter. Jag skulle ha stannat på 18 meter. Några dagar tidigare hade jag fått klartecken att börja dyka igen efter ett dykutlöst lungödem. Nu var jag tillbaka i vattnet, fast besluten att visa att kroppen höll. Men pressen att prestera och bevisa att jag var redo hade följt med ner under ytan. Text: Marcus Aronsson, Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Foto: Patric Lundell Det blev en av utbildningens viktigaste lärdomar. Räddningsdykning handlar inte bara om styrka, simförmåga och utrustning. Det handlar om att kunna behålla lugnet när pulsen stiger, mörkret kryper inpå och det blir kallt och ensamt. Storstockholms brandförsvars räddningsdykarutbildning är i praktiken en sex månader lång utbildning komprimerad till åtta veckor. Åtta veckor från tidig morgon till sen kväll. Vår kurs startade den 9 mars och avslutades den 30 april 2026. Deltagarna kom från olika räddningstjänster och hade redan passerat respektive kårs nålsöga. Vi är kårernas ”fittest and finest”. Alla hade klarat uttagning och en godkänd antagningsundersökning innan första kursdagen. Utbildningen rör sig mellan Lillsved på Värmdö, Berga, Eriksdalsbadet, Marinbasen i Karlskrona och Stockholms innerstad. De första veckorna byggs grunden. Materiel, avvägning, parlina, linsignaler, parkontroller och haverihantering varvas

med dykfysik, dykmedicin, föreskrifter och dekompressionstabeller. Allt repeteras. Och repeteras igen. Försvinner lufttillförseln, får du problem med masken eller fastnar finns ingen pausknapp. Du måste kunna lugna kroppen, tänka klart och göra rätt. Sedan skruvas svårighetsgraden upp. Kalla dyk. Söksystem. Djupdyk. Mörkerdyk. Multileveldyk. Tunnlar. Arbetsdyk och larmdyk. På 40 meters djup kan kväveberusningen göra tankarna långsammare. I grumligt vatten kan handen framför ansiktet försvinna. I ett slutet utrymme finns inte alltid möjligheten att bara gå rakt mot ytan. Under de åtta veckorna gör jag 40 dyk. Varje dyk loggas med tid, djup, expositionstid och typ av övning. Loggboken är inte administration för administrationens skull. Dyken ska tillsammans uppfylla kraven från Försvarsmakten och den systematik som används i dykeritjänsten.

dagar ska allt fungera tillsammans: fysiken, tekniken, metodiken, kommunikationen och förmågan att behålla lugnet. Därför bär vi, med stolthet, grodan med blixten som utbildningstecken. Den symboliserar vår förmåga, byggd på kunskap, träning, metodik och respekt för uppgiften.

Därför är räddningsdykarens motto:

Snabbt

Foto: Rikard Moensjö

och säkert -

Cita et certa.

Samtidigt fortsätter teorin. Boyles, Henrys och Charles lagar och Arkimedes princip lämnar skolboken och blir plötsligt högst verkliga. Tryck, temperatur, gaser, flytkraft och uppstigningshastighet är inte längre bara formler. De känns i kroppen vid varje dyk. Parallellt tränar dykledareleverna på det som sker ovanför ytan: dykplanering, tabeller, regelverk och säkerhetsbedömningar. När de sedan leder våra dyk möts teori och praktik på riktigt. Vid ett larmdyk på Norr Mälarstrand gör jag halvcirkelsök i mörkt vatten. Efter några minuter träffar händerna plötsligt något framför mig. Dockan. Jag simmar mot ytan med stoltheten bubblande i bröstet. Söksystemet, linsignalerna och systematiken har fungerat. Vi har gjort det vi tränats för: hittat den som försvunnit under ytan. Men dykaren är bara en del av systemet. Bakom varje dyk finns dykledare, dykskötare, säkerhetsdykare och ett lag där alla måste göra rätt. Utbildningen avslutas med teoriprov och hemsimmet, utbildningskontrollen, en slutövning där allt vi lärt oss sätts på prov. Efter åtta veckor, otaliga dyk, repetitioner och långa

S J U K VÅ R D S S O L D AT E R PÅ PRAKTIK I VÅ R D E N I ett pilotprojekt under fyra veckor har sjukvårdssoldater fått göra praktik i den civila vården. Totalt har fem sjukvårdssoldater från Försvarsmedicincentrum (FömedC) fått göra praktik på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg på olika avdelningar. Text & foto: Gustaf Rydelius/Försvarsmakten

Mollie är anställd sjukvårdssoldat (GSS K) på kirurgiplutonen på Sjukhusbataljonen sedan ett år tillbaka. Då muckade hon från värnplikten som hon genomförde på FömedC som sjuktransportsoldat. Under hösten och vintern 25/26 har hon genomgått Försvarsmaktens sjukvårdarutbildning. Nu har hon fått göra praktik på Hjärtintensivvårdsavdelning 92/93 på Sahlgrenska och här är hennes starkaste intryck och lärdomar. -Jag tar med mig mycket lärdomar. Stora som små. Men en stor lärdom som jag tar med mig är hur viktigt det är att kunna HLR. Inte bara om man jobbar på sjukhus eller liknande. Det kan verkligen hända var som helst och i alla åldrar, säger Mollie. På praktiken har hon fått ta mycket olika kontroller. Mollie har bland annat tränat på vitala parametrar som blodtryck, puls, andningsfrekvens, temperatur och att mäta syresättning i blodet via en pulsoximeter (POX), vakenhetsgrad, NEWS, koppla upp patienter på hjärtövervak, defribillator och även EKG. Det har även blivit en del allmän omvårdnad, som t ex stöd till behövande patienter. Mollie har även fått prova sätta PVK (perifer venkateter), men även fått vara med och tittat under både kranskärlsröntgen och ballongvidgning. Det praktikanterna inte får göra är administrering av läkemedel och liknande. Mollie har varit med bredvid när det har skötts av läkare och sjuksköterskor.

LÄS MER GSS = Gruppbefäl, Soldat, Sjöman

Håll dig uppdaterad inom blåljus och samhällssäkerhet. Skanna QR-koden och prenumerera gratis på vårt nyhetsbrev och Samverkan 112 – Sveriges kompletta blåljusmagasin.

Försvarsmedicincentrum och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. FömedC:s enheter Försvarsmaktens stridsskola för försvarsmedicin (FSS) med stöd av Sjukhusbataljonen genomför projektet. Totalt deltar fem praktikanter, alla kontinuerligt anställda sjukvårdssoldater (GSS-K) på Sjukhusbataljonen. Projektet har fallit väldigt väl ut och från både sjukhusets sida och för sjukvårdarna har det varit långt över förväntan, där sjukvårdarna varit väldigt nöjda med sin praktik och säger bland annat: ”Denna praktik kommer göra mig till en bättre sjukvårdare” och ”Väldigt lärorikt att få möta och vårda riktiga patienter och inte bara markörer eller simuleringsdockor”. Patrik Bruze, ansvarig projektledare på FSS, varför gör ni detta pilotprojekt? -Det finns ett stort intresse och behov runt om i Försvarsmakten i hela Sverige att höja sjukvårdares kompetens med praktisk erfarenhet, att få träffa riktiga patienter kommer höja deras förmåga och då även Försvarsmaktens förmåga. De har alla fått göra åtgärder som de kommer ha stor nytta av i sin roll som sjukvårdare. Nu tar vi ett centralt och nationellt grepp på detta för att kunna erbjuda praktikplatser strategiskt och i större skala. Tidigare gjordes detta bara lokalt genom respektive förband eller regemente som tog egna kontakter med lokala och regionala sjukhus. När projektet är utvärderat och paketerat är målsättningen att skapa ett nationellt avtal där varje förband ska kunna beställa praktikplatser över hela Sverige för sina sjukvårdssoldater.

PRENUMERERA!

-Likheterna mellan den civila sjukvården och Försvarsmakten är flera. En likhet är att man jobbar under samma algoritm under omhändertaganden. Inom det civila jobbar man efter ABCDE och inom Försvarsmakten, Cabcde eller M.A.R.C.H. Samma princip bara att Försvarsmakten har stora blödningar som första steget, säger Mollie. -Även på HIA har man ett bra samarbete mellan sina kollegor. Vare sig om man är läkare, sjuksköterska eller undersköterska så jobbar man som ett lag. Man jobbar i så kallade ”vårdpar”. Det kan jämföras med Försvarsmaktens ”stridspar”, bara att det är en undersköterska och en sjuksköterska. Även fast man har sin ”stridsparskamrat” så hjälps man fortfarande åt i hela gruppen. Det är inte dina och mina patienter, utan det är våra patienter, säger Mollie. Då Mollie gjort praktik på en hjärtavdelning har det mesta varit nytt och skiljt sig från Försvarsmakten då hjärt- och kärlsjukdomar inte är något man som militär sjukvårdare inte utbildas inom. -Ett exempel på en skillnad är gällande material. Inte minst på utbudet som finns, men även att det inte är brist på sjukvårdsmaterialet på det sättet på det civila sjukhuset. I vissa fall inom försvarssjukvården blir det ibland att man får prioritera vem/vilka som är i störst behov av något. Detta då man bara har ett visst antal stycken av varje sjukvårdsmaterial i traumaväskan, säger Mollie. Gällande Mollies framtidsplaner säger hon sig absolut kunna tänka sig att jobba inom civil sjukvård. Hennes intresse att plugga till sjuksköterska har ökat under de fyra veckornas praktik. Till alla som funderar på att göra lumpen och att jobba inom hälso- och sjukvård har Mollie ett tydligt budskap. -Våga göra det! Ta chansen och de olika möjligheterna som kommer på vägen. Man lär sig så mycket, framför allt om sig själv. Lumpen men även nu praktiken gav mig erfarenheter och lärdomar som jag kommer ta med mig lång tid framöver. Det är även en speciell känsla av att känna att man bidrar till något bra och behövligt. Att man gör någon form av skillnad helt enkelt, avslutar Mollie. Pilotprojektet med praktik för sjukvårdssoldater görs inom ramöverenskommelsen mellan

K = kontinuerligt anställd (heltidsanställd) Cabcde = Catastrophic hemmorrhage, airways, breathing, circulation, disability, exposure M.A.R.C.H. = Massiv hemorrhage, Airways, Respiration, Circulation, Hypothermia/Head injury

RAS - NY STYRELSE En ny styrelse har tagit plats i Riksföreningen för Ambulanssjuksköterskor. Med olika erfarenheter men en gemensam riktning vill RAS stärka professionen och dess roll i framtidens ambulanssjukvård. Text: Linus Törneberg

RAS- ST YRELSE Linus Törneberg, ordförande Stockholm/Uppsala Ny styrelse vill stärka ambulanssjuksköterskans roll

Jakob Eiserman, vice ordförande, Åre/Östersund

Ambulanssjukvårdens uppdrag har förändrats. I dag innebär arbetet kvalificerad omvårdnad, bedömning, behandling och symtomlindring i patientens hem och på skadeplatser, liksom beslut om fortsatt vård och vårdnivå. Det ställer höga krav på kompetens och självständiga beslut, med patientens behov och delaktighet i centrum.

Nadja Ståhl, kassör och medlemsansvarig/ledamot, Luleå

I takt med utvecklingen förändras också ambulanssjuksköterskans roll. Här vill Riksföreningen för Ambulanssjuksköterskor, RAS, vara en tydlig professionsröst. RAS är en sektion inom Svensk sjuksköterskeförening och samlar ambulanssjuksköterskor med målet att stärka professionen och bidra till

Veronica Lindström, sekreterare/ ledamot, Umeå Johan Nestin, ledamot, Stockholm Josefine Magnusson, ledamot, Skåne Johan Persson, suppleant, Skåne Kristofer Vikström, suppleant, Stockholm Klara Jepsen, suppleant, Stockholm/Umeå

utvecklingen av ambulanssjukvården. Föreningen går nu in i ett nytt verksamhetsår med en ny styrelse, där erfarenheter från kliniskt arbete, utbildning, forskning, ledarskap och verksamhetsutveckling möts. Bredden ligger nära den roll RAS vill ha – att samla och företräda professionen och stärka kopplingen mellan klinik, utbildning och forskning. En central fråga är hur ambulanssjuksköterskans specialist- och omvårdnadskompetens kan tas tillvara bättre. Det blir särskilt betydelsefullt när ambulanssjukvårdens roll i hälso- och sjukvården utvecklas. I omställningen till god och nära vård finns möjligheter att bättre använda ambulanssjuksköterskans kompetens och samtidigt bidra till en personcentrerad, tillgänglig och sammanhållen vård. För RAS handlar arbetet därför både om att stärka professionens röst och skapa förutsättningar för kunskapsutbyte och utveckling. Forskning, utbildning och samverkan är viktiga områden, tillsammans med kompetensförsörjning, beredskap och framtidens prehospitala vård. Ett konkret exempel är Ambulansrapporten 2026, RAS nationella nulägesanalys av svensk ambulanssjukvård. Genom att kartlägga bland annat organisation, bemanning och kompetenskrav vill föreningen synliggöra skillnader i landet och skapa ett faktabaserat underlag för fortsatt utveckling. Med den nya styrelsen går RAS in i ett verksamhetsår med en tydlig riktning: att samla och företräda professionen, stärka ambulanssjuksköterskans roll och bidra till en kunskapsbaserad ambulanssjukvård som möter patienternas och framtidens behov.

EN NY AMBULANSBÅR EN NY STANDARD Sätter en ny standard i branschen med sin korskompatibilitet, förbättrade kraft, ökad synlighet och överlägsna manövrerbarhet – överträffar dagens ledande elektriska bårar. Läs mer på fernonorden.se CROSSLOCK: UNIVERSELLT KOMPATIBEL MED DE FLESTA MANUELLA OCH ELEKTRISKA LASTNINGSSYSTEM

SCENEBRIGHT: 360° BELYSNING, TVÅSTEGSBELYSNING

ENDURACHARGE: 36-VOLTS LIFEPO4-BATTERI, VARAR DUBBELT SÅ LÄNGE SOM KONKURRENTERNAS

EZGLIDE: 27% STÖRRE HJUL, ÖKAD MARKFRIGÅNG, FÖRBÄTTRAD STABILITET, BÄTTRE MANÖVRERBARHET

fernonorden.se

fab@fernonorden.com

0520 - 420 200

på värdet av att samla olika kompetenser kring samma uppgift. Vid förra årets upplaga av Övning Skymning låg fokus på Prolonged Field Care. I år tog vi nästa steg. 2026 var inriktningen masskadehantering – att kunna prioritera, leda och ge akutsjukvård när behoven är stora och resurserna begränsade. Utbildningsinsatsen och Övning Skymning

Att göra saker

tillsammans är en styrka.

Ö V N I N G S K Y M N I N G 2 02 6 – T I L L S A M M A N S P R Ö VA D E V I H E L A VÅ R D K E D J A N Den 9 september genomfördes Övning Skymning som en fullskalig tillämpad masskadeövning. Region Värmland prövade hela vårdkedjan – från skadeplats till sjukhus – samtidigt som flera aktörers ledningsfunktioner och verksamheter vid Centralsjukhuset i Karlstad involverades. Övningen var medvetet komplex och krävande. När många skadade ska hanteras samtidigt prövas inte bara den medicinska förmågan, utan också ledning, koordinering, kommunikation och förmågan att få flera organisationer att arbeta mot samma mål. – Övergripande är vi mycket nöjda med utbildningsinsatsen och den efterföljande storövningen. Vi drar många lärdomar genom att träna och öva med andra. Vi behöver träna i det lilla, men också våga testa systemet fullt ut – och det gjorde vi nu, säger Henrik Seger, ansvarig från ambulansen för utbildningsinsatsen och övningen. Den 8 och 9 september byggde vi en gemensam grund inför storövningen. Programmet omfattade bland annat det nationella traumatriagesystemet, praktiska triageövningar, arbete vid CCP/uppsamlingsplats och tabletopscenarier. Katastrofmedicinskt centrum belyste framgångsfaktorer vid masskadehantering, arbetet med nya skadekort och patientmärkning. Deltagarna fick även fördjupning kring explosionsskador. Under den andra dagen behandlades

Räddningstjänst under höjd beredskap, RUHB, samt erfarenheter från sjukvårdsutbildningsinsatser inom TCCC och Prolonged Field Care i Ukraina. Därefter var det dags att omsätta kunskaperna i praktiken. Responsen efter dagarna har varit mycket positiv från Polisen, Försvarsmakten, Katastrofmedicinskt centrum och de andra deltagande aktörerna. Det är naturligtvis väldigt roligt, men framför allt ser vi det som ett kvitto

samlade flera aktörer i Karlstad för två intensiva dagar med fokus på akutsjukvård vid allvarlig resursbrist, masskadehantering, ledning och samverkan. – Att göra saker tillsammans är en styrka. När vi delar kunskap, utmanar arbetssätt och prövar vår förmåga i praktiken utvecklas vi, både som organisationer och som samverkanspartners, säger Henrik Seger. Utvärderingen av utbildningsinsatsen och Övning Skymning slutfördes i början av oktober och visar på ett genomgående mycket positivt mottagande. Deltagarna lyfter särskilt fram innehållets höga relevans för den egna verksamheten och värdet av att utbilda och öva tillsammans över organisationsgränserna. Det tydligaste budskapet är en stark önskan om fortsatt utbildning och övningsverksamhet i samma anda. – Det är ett viktigt kvitto på att vi har lyckats med det vi ville uppnå: att först erbjuda en utbildning av mycket hög kvalitet och sedan omsätta kunskaperna i praktiken under krävande förhållanden. Förhoppningen är att erfarenheterna ska ge ringar på vattnet och inspirera till ännu mer samverkan och gemensam träning framöver, avslutar Henrik Seger. Precis som 2025 organiserades satsningen i nära samverkan mellan Ambulansen Värmland och Räddningstjänsten Karlstadsregionen. I år breddades samarbetet ytterligare till att bjuda in Polisen, Svensk Luftambulans, Försvarsmakten och ambulanssjukvården i Dalarna. Katastrofmedicinskt centrum och Myndigheten för civilt försvar bidrog också med kompetens. Text & foto: Henrik Seger

PODDTIPS! R I B P O D C A S T V I L L VÄ C K A N YA TA N K A R I B L Å L J U S VÄ R L D E N Marcus Wallén arbetar som operativ chef för Umeåregionens brandförsvar och Johan Szymanski är förbundsdirektör i Uppsala brandförsvar. Med olika erfarenheter och perspektiv har de ett gemensamt intresse: att utveckla blåljusverksamheten genom att dela kunskap och erfarenheter. – Framför allt hoppas vi kunna ge nya perspektiv. Om någon efter ett avsnitt tänker ”det där borde vi prata om hos oss”, då har podden g jort nytta, säger de.

Vad kan blåljuspersonal lära sig av varandra? Och vad händer om vi vågar ifrågasätta sådant vi gör bara för att vi alltid har gjort så? Det är några av frågorna som står i centrum för RiB Podcast, där Marcus Wallén och Johan Szymanski möts i samtal om operativ verksamhet, ledning och utveckling. Text: Ida Assarsson

Hur föddes idén till RiB-podden? Podden föddes under pandemin när övningar, utbildningar och möten ställdes in. Vi upplevde att det uppstod ett tomrum i erfarenhetsutbyte och lärande, och podden blev vårt sätt att försöka fylla en del av det. Intresset blev större än vi trodde, så vi fortsatte även efter pandemin.

Bland de avsnitt som g jort särskilt intryck finns samtalen med Carl-Oskar Bohlin och Mikael Frisell, där stora frågor om räddningstjänst och beredskap diskuterats. Även avsnittet om Gröna Lund sticker ut, eftersom det gav möjlighet att på djupet prata om beslut, ledning och ansvar under en verklig och komplex insats. Vem är drömgästen till podden? Just nu vore det väldigt intressant att prata med någon som leder räddningstjänst i Ukraina. Vi skulle vilja förstå vad som faktiskt förändras när ett räddningstjänstsystem utsätts för krig under lång tid och vilka erfarenheter Sverige borde ta till sig. En central fråga för podden är också skillnaden mellan planer och faktisk förmåga. När olyckan väl inträffar måste människor, kompetens, materiel, uthållighet och ledning fungera i praktiken.

Skanna QR-koden för att ta del av hela vår aktuella utgivning för blåljussektorn. www.studentlitteratur.se/blaljussektorn

Våld i nära relationer kräver kunskap – och samverkan Fördjupad kunskap om våld, bemötande, ansvar och samverkan

Krönika

AT T VA R A D Ä R PÅ N Å G O N A N N A N S VÄ R S TA D A G Jag har funderat mycket på vad mitt arbete egentligen går ut på. Det enkla svaret är att jag är brandman. Jag släcker bränder, klipper bilar, dyker efter människor som försvunnit under vatten och åker på alla möjliga händelser där någon behöver hjälp. Men efter många år i yrket tror jag att det finns ett annat sätt att beskriva det. Jag får kliva in i människors liv och hjälpa till när de har det som allra värst. När du ser mig kanske ditt hus brinner. Någon du älskar har fått hjärtstopp. Ditt barn har försvunnit under vattenytan. Du sitter fast i en bil. Eller så står du bredvid och väntar medan vi arbetar med någon som betyder allt för dig. För dig kan det vara dagen som delar livet i ett före och ett efter. För mig är det ett larm, men det betyder inte att jag inte berörs. Vissa händelser bär jag med mig resten av livet. Det här är en sådan händelse. Den började med en helt vanlig dag. På morgonen hade jag smugit upp hemma för att åka till jobbet. Barnen vaknade och det blev liv i huset. Jag satte på en film så att resten av familjen kunde sova vidare någon timme. Den dagen var jag kommenderad som styrkeledare på stort larm. På stationen väntade träning, arbeten och, som vanligt på helgerna, gemensam lunch och middag. Jag och en kollega skulle laga maten. Till efterrätt hade han planerat sitt paradnummer, tiramisu. På kvällen spelade vi innebandy, gamla mot unga. Vi hade knappt börjat innan vi får larm. Stort larm. Trafikolycka. På väg ut kommer mer information. Det brinner i bilen. En person sitter kvar. Människor på plats försöker släcka. Under färden börjar vi planera taktik. Två i rökskydd. Påbörja släckning. Fram med klippverktygen. Om möjligt snabbt uttag. Sedan blir det tyst i brandbilen. Alla är fokuserade. Någonstans framför oss sitter en människa fast i en brinnande bil. Den första styrkan kommer fram före oss. Det brinner kraftigt. Snart ser vi skenet. En brinnande bil står intill ett stort träd. Elden har gått upp i grenarna. Det orange ljuset från

branden blandas med blåljusen i höstmörkret. Jag har sällan sett mina kollegor komma ur brandbilen så snabbt. Släckningen är redan igång. Vi försöker slå ner branden och skapa en möjlighet att nå människan där inne. Vi försöker. Men ganska snart förändras allt. Det finns inget liv att rädda. Arbetet fortsätter, men målet har förändrats. Plötsligt kommer en av brandmännen fram till mig. “Det är två i baksätet.” Två? Men vem har då kört? Jag går fram till bilen igen. Vi tittar. Sakta går tragedins omfattning upp för oss. De är tre. Tre ungdomar har avlidit. På morgonen hade jag smugit ut ur huset medan mina egna barn låg kvar hemma. Nu stod jag framför tre unga människor som aldrig skulle komma hem igen. Men arbetet fortsätter. När möjligheten att rädda ett liv försvinner upphör inte vårt ansvar. Branden ska släckas. Platsen ska göras säker. De avlidna ska tas om hand och behandlas med värdighet. För där

Text: Marcus Aronsson Brandman, Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Foto: Picta

inne ligger inte tre kroppar. Där ligger någons barn, någons syskon, någons vän. Vi kunde inte göra olyckan og jord. Vi kunde inte rädda ungdomarna. Men vi kunde göra vårt arbete så professionellt och värdigt som möjligt. Det blev ett svårt arbete. De tre var mycket svårt skadade. Mer än så behöver inte beskrivas. Det finns bilder från den kvällen som jag förmodligen aldrig kommer att glömma. Men där och då finns inget utrymme att stanna upp. Man gör nästa sak. Sedan nästa. Och nästa. När arbetet var färdigt sanerade vi utrustningen och oss själva. Sedan samlades brandmän, ambulanspersonal och poliser vid de tre avlidna. Vi stod tillsammans i höstmörkret och hade en tyst minut. Efter all radiotrafik, alla motorer, verktyg och order blev det alldeles stilla. Tre unga människor hade dött. Sedan fortsatte arbetet. Slangarna ska tillbaka, rökskydden ska tvättas, verktygen ska kontrolleras och brandbilen ska göras klar. För någon annans värsta dag kan börja om fem minuter. När vi kom tillbaka till stationen var det sent. Vi tvättade, fyllde, laddade och återställde. Och där stod tiramisun kvar.

Några timmar tidigare hade vi lämnat stationen för att försöka rädda en människa ur en brinnande bil. Nu visste vi att tre unga människor aldrig skulle komma hem igen. Ändå satte vi oss runt bordet och åt tiramisu. Det kan låta märkligt, nästan fel. Men kanske var det precis vad vi behövde. Vi åt och pratade om det som hänt. Sedan pratade vi om helt andra saker. Det fruktansvärda fick för en stund stå bredvid det alldeles vanliga. Den natten följde bilderna med mig till sängen. Jag somnade, vaknade några gånger och somnade om. Nästa morgon gick jag upp, hängde upp larmställ och g jorde klart det sista inför nästa arbetslag. Vi samlades och pratade om hur natten varit och hur vi mådde. Sedan lämnade vi över och jag åkte hem. Men olyckan följde med. Under dagarna efteråt tänkte jag mycket på ungdomarna och deras familjer. På det vi hade sett och g jort och på om vi hade kunnat göra någonting annorlunda. Vi hade försökt. Vi kunde inte göra mer. Det har gått flera år sedan dess och det har blivit många fler larm. Jag har gått ner under vattenytan för att leta efter en människa medan andra väntar ovanför. Jag har mött människor vars hem brinner och människor som är skadade, rädda och chockade. Ibland lyckas vi rädda ett liv. Det är de bästa gångerna. Ibland kommer vi för sent. Med åren har jag förstått att hjälpa är större än att rädda. Ibland är hjälpen att släcka en brand, klippa loss någon ur en bil eller gå ner i mörkt vatten och leta efter den som saknas. Ibland är den att skapa ordning mitt i fullständigt kaos, behandla en avliden människa med värdighet eller möta någon vars värld precis har rasat samman. Och ibland är den bara att stå kvar. Det är därför jag fortfarande känner en sådan stolthet över mitt yrke. Inte för blåljusen, de stora bränderna eller dramatiken. Utan för förtroendet. När något fruktansvärt händer släpper människor in oss i den mest utsatta stunden i sina liv. De förväntar sig att vi ska hjälpa. Ibland kan vi rädda ett liv. Ibland kan vi bara göra det fruktansvärda lite mindre fruktansvärt. Men vi kan alltid försöka hjälpa. Det är kanske det vårt yrke egentligen handlar om. Att vara där på någon annans värsta dag. När andra måste fly, går vi dit. Och vi står kvar, för dem som inte kunde fly.

en nering Nomi n fram e är öpp ed den hm till oc ember. 15 nov

Scanna koden för att nominera ...eller maila till info@s112.se

VEM BLIR ÅRETS BLÅLJUSHJÄLTE 2027? Vad vore vi utan alla våra blåljushjältar? Dygnet runt, årets alla dagar finns de där för att skapa trygghet, rädda liv, förebygga olyckor och brott samt hjälpa människor när de behöver det som mest. Varje insats är viktig och varje medarbetare bidrar på sitt unika sätt – men varje år finns det personer som genom sitt engagemang, sin professionalism och sitt mod gör det där lilla extra. Nu har du chansen att nominera den person som du tycker förtjänar att uppmärksammas som Årets Blåljushjälte 2027. Kanske är det en kollega som alltid ställer upp, en ledare som inspirerar, en instruktör som utvecklar andra eller någon som genomfört en extraordinär insats under särskilt krävande omständigheter. Genom din nominering hjälper du oss att lyfta fram de förebilder som varje dag gör skillnad för kollegor, patienter och allmänhet. Vinnarna kommer att uppmärksammas av Samverkan 112, presenteras i våra kanaler och hyllas under en mindre gala 2027. Ta chansen att uppmärksamma någon som förtjänar ett extra tack. Din nominering kan bli den uppskattning som visar hur stor skillnad en engagerad blåljushjälte gör – varje dag.

ÅRETS POLIS ÅRETS BRANDMAN ÅRETS AMBULANSARE ÅRETS MEDARBETARE

övriga akutsjukvård och säkerhetsyrken

ÅRETS INSTRUKTÖR ÅRETS LEDARE ÅRETS INSATS ÅRETS LARMOPERATÖR 39

Avsändare: Trauma Medicin Ambulans1 AB Långgatan 32C 65222 KARLSTAD

SAMVERKAN FÖR SÄKERHET OCH BEREDSKAP

I dagens rådande läge är det avgörande att civila och militära resurser kan samverka effektivt när det verkligen gäller. Med våra NATO-kompatibla produkter är vi förberedda inför framtidens utmaningar.

Tillsammans stärker vi vår gemensamma beredskap!

Skanna Qr-koden för att läsa mer om båren Carbon

PENSI C ARBON – TILLVERK ARE FRESTEMS

ÅF Sverige: Mago Scandinavia AB, 0500-48 49 74 mago.se