Nr2 3 2019 bladderbar

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon Nummer 2/3 2019 Årgång 18 Pris: 69 kr

NY LARMCENTRAL

- I Västra Götalandsregionens regi

FIR

- Första Insats Resurs i Nybro

SPECIALFORDON

– LYFT för polisens fyrbenta vänner

KRIMINALHISTORIA – MORDET PÅ ANNA LINDH

Senaste blåljusnyheterna på nätet. www.S112.se

ALLFA LEGEND ALLFA LEGEND är en ambulansbår som möter de krav en modern ambulanssjukvård ställs inför. Uppdrag som kan skifta från fjällmiljö, trånga hissar/trappor i gamla byggnader, öar ute på kusten, helikoptersjukvård, sjuktransporter och vanliga ambulansuppdrag.

Allt från nyfödda till överviktiga vuxna skall kunna transporteras säkert och bekvämt. Liggande, sittande, eller i flera olika medicinska positioner, ALLFA LEGEND är en bår för alla patienter i alla miljöer.

Allfa Legend tillsammans med den elektriska bårsläden Allfa EasyLoad Ger dig den mest ergonomiska, flexibla och driftsäkraste lösningen!

Ferno Norden AB Tel: 0520-420200 Mail: fab@fernonorden.com

innehåll

8 Ny LARMCENTRAL

28 ny hundbil

56

18

jobbutbyte australien

terrorövning

6 blåljuslarm

26 Praktik hos räddningstjänsten

Blandat

YH-utbildning i Malmö

8 NY larmcentral i regionens regi Västra Götalandsregionen tar över

10 Vård i ambulanshelikopter Sedd ur traumapatienters perspektiv

14 Första Insats Resurs i Nybro Hemtjänst natt och räddningstjänst

16 rikspolischef Anders Thornberg Åtta frågor

18 stor terrorövning Försvarsmakten och blåljuspersonal

22 sambulans med nya funktioner Uppfyller högre ställda krav

25 Första strokepatienten FRÅN FINLAND Får behandling i Umeå www.s112.se

28 stort lyft för polisens fyrbenta vänner 300 nya hundbilar till svensk polis

32 BLÅLJUSSTIFTELSENS TILLDELNINGSBESLUT Ansökningar som fått sökt belopp

34 att bedöma en traumapatient PreHospital Trauma Life Support

36 Trafikinstruktörsutbildning Fler än 300 personer har utbildats

38 De både jobbar och lever tillsammans Äkta paret Åsa och Mikael Fors

42 Väderförhållandets påverkan På antal kollapser

48 Längre tid till vård För personer med låg utbildningsnivå

50 attackerade styrkeledare Döms till böter

52 AMBULANSFÖRBUNDET Tf förbundsordförande har ordet

54 Kort och gott OLÄMPLIGT "Fejkambulans"

56 jobbutbyte med AUSTRALIEn Växjö mot Elanora Guldkusten

58 KRIMINALHISTORIA Mordet på Anna Lindh

66 BACKSPEGEL Ville varumärkesregistrera OLA

44 PRIVATSPANING Volvo Duett var en vanlig polisbil samverkan 112 nr 2/3 2019

3

ledare

Vi kan aldrig slå oss till ro ”Ensam är stark!” Möjligen i Ibsens drama

varifrån citatet hämtats, men inte i verkligheten och absolut inte inom verksamheter som sysslar med blåljuslarm.

En sak är säker. Samtliga artiklar i denna tidning, som du just nu bläddrar i, konkurrerar om all tänkbar uppmärksamhet.

Trots detta väljer jag att rikta en del av ljuset mot 333 sjöräddare inom Stockholms län som ska utbildas i att ge syrgas till akut sjuka eller skadade personer.

Det här möjliggörs genom ett samarbete mellan Region Stockholm, Ambulanssjukvården i Storstockholm AB (AISAB) och Svenska Sjöräddningssällskapet (SSRS).

Sjöräddarna fyller en viktig funktion och påbörjar ofta livsuppehållande insatser tills ambulanspersonal är på plats.

Nu stärks deras förmåga. Att tidigt kunna ge syrgas vid till exempel drunkningstillbud kan vara direkt livsavgörande.

Tankarna går tveklöst till höstens skriverier i media som berättade att räddningstjänstens personal i sydliga delar av detta avlånga land förbjöds att ge syrgas. Ett beslut som möttes av mycket skarp kritik.

När professionen har så olika uppfattningar om syrgasens vara eller icke vara, då blir det riktigt knepigt.

Alla extrema händelser griper tag i oss och

ruskar om ordentligt. Tankarna går bland annat till organiserad brottslighet, extrema natur- och väderhändelser men inte minst till terrorism. Samhällets beredskap för nämnda extremhändelser bygger på att alla tar ansvar för sin verksamhet. Att rädda människoliv förutsätter effektiva och samordnade insatser. Samverkan och utbildning är ledstjärnan.

PHTLS utbildningen riktar sig till alla professioner som på ett eller annat sätt kan komma i kontakt med trauma-

Utgivningsbevis: 24 224 ISSN: 1650-7487 Postadress: Nyckelpigevägen 2 374 51 ASARUM Tel: 0454 - 300 800 E-post: red@s112.se Redaktörsråd: Sofia Almerud, Carina Elmqvist, Linda Fabricius, Bengt Fridlund, Kristina Julin Nyquist, Helena Nord Ljungquist, Mikael Sibner, Anders Svensson, Pontus Åman och Sven Åsheden

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Sven Åsheden, 070 - 603 40 53 Layout och formgivning: Sven Åsheden

4

samverkan 112 nr 2/3 2019

Sven Åsheden Chefredaktör och ansvarig utgivare sven@s112.se

Utgivningsplan 2019

Utgivare: Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Communications AB. Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier.

patienter i sin dagliga arbetsmiljö. Utbildningen betonar lagarbetet oavsett bakgrund, tillhörighet eller medicinsk kunskapsnivå. I våra grannländer Danmark och Norge är PHTLS utbildning obligatorisk för flera professioner. I Sverige finns i dagsläget inget sådant krav. Utbildningen ska vara frivillig anser Socialstyrelsen.

Rätt eller fel?

Månad Nummer Materialdag Utgivningsvecka

Mars

Juni

Oktober

December

1

2-3 Dubbelnummer

4

5-6 Dubbelnummer

1 mars

20 maj

9 september

18 november

v 13

v 26

v 42

v 52

Tryck: Mixiprint AB, Olofström. Övriga medarbetare i detta nummer: Lotta Eriksson, Bengt Fridlund, Daniel Jibbers, Andrea Jonsson, Fredrik Mårtensson, Fredrik Nyblad, Mia Sandblom, Mikael Sibner, Mikael Signon, Anders Svensson, Andreas Utterström och Sören Viktorsson.

Produktion: On Road Communications AB Annonser: Sven Sandberg Telefon: 0470-802 02 eller 070-594 62 00 annons@s112.se

Prenumeration: www.s112.se/prenumerera/butik Ett år 250:- 6 nummer, varav två dubbelnummer. Utanför Sverige tillkommer 150 SEK. Foto omslag framsida: Sven Åsheden Tipsa oss...

Tipsare skyddas alltid av källskyddet och är garanterad full anonymitet.

Hemsida: www.s112.se För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren.

www.s112.se

LUCAS® 3 Bröstkompressionssystem

Jag är LUCAS

Det mest använda bröstkompressionssystemet i världen HLR kvalitet Säkerhet Drifteffektivitet

JAG ÄR LUCAS. Jag frigör dina kollegor att utföra andra livräddande insatser.

JAG ÄR LUCAS. Jag ger högkvalitativa kompressioner där HLR utförs; på plats, under patientförflyttning, i ambulansen eller i helikoptern under transport, ger vårdgivare möjlighet till säker transport.

Mer information om mig finns på: lucas-cpr.com Detta dokument är tänkt att enbart användas av vårdpersonal.

Vårdpersonal måste alltid förlita sig på sina egna professionella kliniska bedömningar när beslut ska tas om en särskild produkt ska användas för att behandla en särskild patient. Stryker ger ingen medicinsk rådgivning och rekommenderar att vårdpersonal utbildas inför användandet av en viss produkt. Den här informationen är tänkt att presentera bredden av produkter som Stryker erbjuder. Vårdpersonal måste alltid hänvisa ta del av förpackning, produktetikett och/eller bruksanvisning innan användning av någon produkt från Stryker. Produkterna är kanske inte tillgängliga på alla marknader eftersom produkternas tillgänglighet är gällande under regelverk och/eller medicinsk praxis på enskilda marknader. Kontakta din Stryker-representant om du har frågor om tillgängliga produkter från Stryker i ditt område. Stryker Corporation eller dess divisioner eller andra företagsrelaterade enheter äger, använder eller har ansökt om följande varumärken eller servicemärken: Stryker. Alla andra varumärken är deras respektive ägares eller innehavares varumärken. De avbildade produkterna är CE-märkta enligt gällande EU-förordningar och direktiv. Det här materialet ska inte distribueras utanför EU eller EFTA. ©2018 Stryker, GDR 3338238_B

5

blåljuslarm / Blandat

sjöräddare – ska få ge syrgas

framtida helikopterbasering

badvett respekt för vatten

Foto: Sjöfartsverket

UTVECKLING. Att bada, åka båt eller AKTUELLT. Under 2019 räknar SjöfartsFoto: Sjöräddningssällskapet

AKTUELLT. Inom kort ska totalt 333 sjöräddare utbildas i att ge syrgas till akut sjuka eller skadade personer till sjöss eller på ö inom Stockholms län.

Det här möjliggörs genom ett samarbete mellan Region Stockholm, Ambulanssjukvården i Storstockholm AB (AISAB) och Svenska Sjöräddningssällskapet SSRS. SSRS är en ideell organisation med 2300 frivilliga sjöräddare fördelade på 71 räddningsstationer runt om i landet.

Ofta är sjöräddarna först på plats när personer råkar ut för olyckor eller andra tillbud i länets ytterområden eller till sjöss.

– Sjöräddarna fyller en viktig funktion och påbörjar ofta livsuppehållande insatser tills vår ambulanspersonal är på plats.

Nu stärker vi deras förmåga. Att tidigt kunna ge syrgas vid till exempel drunkningstillbud kan vara direkt livsavgörande, säger Patrik Söderberg, chefläkare för prehospital vård inom Region Stockholm.

I avtalet som nu tecknas mellan SSRS, Region Stockholm och AISAB berörs 333 frivilliga sjöräddare som nu ska få påbörja syrgasutbildning.

Utbildningen genomförs av SSRS under överinseende av läkare från AISAB som utfärdar personliga tillstånd.

Varje insats där syrgas används ska dokumenteras och avtalet kommer att följas upp årligen. ■

SAMVERKAN

Prenumerera på tidningen via vår butik. Betala med Swish.

6

samverkan 112 nr 2/3 2019

verket med att besluta om en långsiktig lösning för basering av räddningshelikopterverksamheten i södra Sverige.

Nu har en förfrågan om möjligheterna att tillhandahålla en helikopterbas i det området gått ut.

– Vi behöver vara baserade i södra Sverige, med relativ närhet till kusten. Nu ställer vi frågan: finns det någon aktör som kan tillhandahålla en helikopterbas utifrån ett antal kriterier? säger Mattias Hyllert, direktör för sjö- och flygräddningsavdelningen på Sjöfartsverket.

Vid halvårsskiftet 2018 flyttade Sjöfartsverket basen för räddningshelikopterverksamhet i södra Sverige från Ronneby till Kristianstad.

Orsaken var att länsstyrelsen fattat beslut om förändrat miljötillstånd för verksamheten i Ronneby.

Det nya miljötillståndet innebar begränsningar i tillgängliga flygtider, vilket skulle ha lett till att övningar på kvällar, nätter och helger inte hade varit möjliga att genomföra med Ronneby som fortsatt baseringsort.

Basen i Kristianstad är tillfällig till dess att Sjöfartsverket beslutat om en långsiktig lösning för basering i södra Sverige.

Planen är att under 2019 besluta om en permanent helikopterbasering med hyreskontrakt på 20 år. Som förberedelse inför upphandlingen av hyreskontraktet har Sjöfartsverket skickat ut en RFI, Request For Information.

RFI:n är en sondering av marknaden och möjligheterna för placering av en permanent helikopterbas i södra Sverige.

– Vi behöver vara baserade i södra Sverige, med relativ närhet till kusten. Nu ställer vi frågan: finns det någon aktör som kan tillhandahålla en helikopterbas utifrån ett antal kriterier?

Detta är en sondering av hur utbudet på marknaden ser ut, säger Mattias Hyllert. ■

skridskor kan ge fina upplevelser, men tänk om man inte kan eller vågar?

Sjöräddningssällskapet Junior är en ny satsning för att uppmuntra barn att lära sig om säkerhet vid bad, på båt och is.

Tanken med satsningen är att öka kunskapen kring vatten och riktar sig till barn från förskoleklass till årskurs tre.

Två färdiga lektioner finns framtagna, en teoretisk och en idrottslektion, som är anpassade till läroplanen.

– Vi älskar vatten och vill att fler ska kunna vistas säkert i närheten av vatten.

Idag finns det dock stora skillnader i vattenvanan beroende på var du växer upp någonstans. Sjöräddningssällskapet vill vara med och utjämna den skillnaden, och vi vet att skolan har en viktig roll att spela där.

– Men vi vet också att det som lärare kan vara svårt att hitta rätt nivå på kunskapen och planera lektioner som fungerar för en hel klass, säger Emma Valham på Sjöräddningssällskapet Att förebygga olyckor vid vatten genom att informera är en viktig del av Sjöräddningssällskapets arbete.

– Som ideell förening kan vi inte träffa alla barn själva, men ett effektivt sätt att nå ut är att hjälpa lärare att kunna hålla lektioner i ämnet. När vi testat på skolor har vi fått mycket positiva reaktioner och bra återspel som hjälpt oss att förfina konceptet.

Satsningen har möjliggjorts av Föreningen Solstickan, som gjort en öronmärkt donation.

– Vi hoppas på att materialet kan få ett långt liv och göra mycket nytta på landets skolor. Men det räcker med att vi kan förhindra att ett enda barn drunknar för att det ska vara värt alla insatser, säger Emma Valham.

Sjöräddningssällskapets skolmaterial finns här: https://www.sjoraddning.se/skola ■ www.s112.se

Svensk-norskt unikt samarbete Foto: Region Dalarna

UTVECKLING. Nyligen kopplade den

svenska och norska ambulansen ihop sina kommunikationssystem för att kunna hjälpa varandra. ”Genom att ta del av varandras anrop kan vi samverka med varandra oavsett om ambulansen som kommer fram till patienten är norsk eller svensk. Det ger oss möjlighet att hjälpa patienter effektivare”, säger Ola Jönsson från ambulanssjukvården i Region Dalarna.

Genom att använda det norska kommunikationssystemet Nødnett och det svenska kommunikationssystemet RAKEL tillsammans förbättras det gränsöverskridande samarbetet och krisberedskapen stärks. Sammankopplingen gör det också möjligt för personer som bor nära den norska gränsen att få snabbare hjälp.

– Förberedelsearbetet har pågått länge och vi är glada att vi äntligen är i drift, säger Ola Jönsson.

Det är första gången som två länder ger varandra möjlighet att samverka i varandras kommunikationsnätverk. Möjligheten att koppla ihop systemen har varit tekniskt möjligt sedan 2016 och sedan dess har man förberett för implementering. ■

GRUNDUTBILDNING TILL KUSTBEVAKARE Foto: Kustbevakningen

UTBILDNING. Vill du göra en insats för säkra och rena hav? Är du en trygg och flexibel person som bevarar lugnet även i krissituationer?

Då kanske yrket som kustbevakare passar dig.

Tidig morgon eller sen kväll. Under gassande sol eller i isande kyla.

Dygnet runt, året om finns vi på plats längs Sveriges kust för att rädda, hjälpa och övervaka.

Som kustbevakare har du ett stimulerande och aktivt arbete där du tillsammans med dina kollegor löser varierande arbetsuppgifter.

Nu söker vi 25 aspiranter till vår grundutbildning som startar 20 januari 2020.

Utbildningen omfattar två terminer teori i Karlskrona med praktisk kompetens inom sjömanskap.

Efter teorin genomförs en termin sjöpraktik ute i Kustbevakningens ordinarie verksamhet.

Sista ansökningsdag är 5 augusti 2019.

Du hittar mer information om att arbeta som kustbevakare och hur du ansöker via www.kustbevakningen.se/utbildning--jobb/ grundutbildning/ ■

Polis och kustbevakning Foto: Anna Hermansson

SAMVERKAN. En ny lag ger Polismyn-

digheten möjlighet att begära biträde av Kustbevakningen i det brottsbekämpande- och ordningshållande arbetet på land.

Under årets Sweden Rock Festival i Sölvesborg kunde besökarna se poliser och kustbevakare arbeta sida vid sida.

Sampatrulleringen är ett resultat av den nya lag som trädde i kraft den 1 april i år.

Lagen ger Kustbevakningen möjlighet att ingripa mot brott och ordningsstörningar även på land under förutsättning att detta sker på begäran av, och i samverkan med, polisen.

Polisen har även tidigare begärt biträde av Kustbevakningen under festivalen, men då har biträdet haft fokus på deras ordinarie uppdrag - att arbeta mot sjöfylleri och andra brott som begås på vatten.

– Som brottsbekämpande myndigheter har vi ett tydligt uppdrag att vi ska samverka med varandra. Syftet med att vi sampatrullerar är bland annat att vi ska lära oss allt om den nya lagstiftningen och se var Kustbevakningen kan bidra mest utöver sitt ordinarie uppdrag. Ju bättre relationer vi har desto bättre kan vi också arbeta tillsammans i större allvarliga händelser, säger polisens kommenderingschef Mats Karlsson. ■

Mercedes Vito Nidia 4x4 – en ambulans som håller måttet!

Du vet väl att du även kan teckna service- och reparationsavtal?

En genomtänkt och innovativ byggnation i kombination med Mercedes höga kvalitet gör Mercedes Vito Nidia till en av marknadens mest omtyckta ambulanser.

Kontakta mig gärna: Louise Larsson 0457-45 06 44 louise.larsson@eurolans.se www.eurolans.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 2/3 2019

7

ambulanssjukvård / Sjukvårdens larmcentral

Foto: Sjukvårdens Larmcentral

NY Larmcentral i Västra Götalandsregionens regi Den 1 april tog Västra Götalandsregionen (VGR) över alla medicinska nödsamtal till 112 i egen regi.

Syftet är att öka säkerheten för patienterna.

TEXT: mia sandblom

V

ästra Götalandsregionen är efter flera års arbete klara med omstruktureringen. Sedan april går alla vårdrelaterade 112-samtal till Sjukvårdens Larmcentral (SvLc) och besvaras av regionens sjuksköterskor.

– Den stora vinsten är att vi gör prioriteringar med högre kompetens, vården börjar faktiskt redan i telefon, säger primärvårdschef Monica Bondesson.

utdragen process Att Sjukvårdens Larmcentral i Västra Götalandsregionens regi tagit över vårdsamtalen från SOS Alarm har varit en process som pågått länge.

8

samverkan 112 nr 2/3 2019

– För tio år sedan började man prata om det. Antalet larm ökade, och man ville prioritera och dirigera bättre.

– Regionen ville ha mer sjuksköterskeinvolvering i samtalen till SOS Alarm.

2013 valde man att ta över ansvaret för liggande sjuktransporter, säger Monica Bondesson.

2017 togs det avgörande beslutet politiskt, och som grund för det ligger delvis Alarmeringsutredningen. Regionen skulle själv ta över samtal och prioritering, medan SOS Alarm skulle fortsätta dirigera. Målet sattes till maj 2018, men det visade sig snart att planen skulle spricka.

– Det är en utmaning att bygga upp en

helt ny avdelning från början, säger AnnLouise Andersson som är områdeschef på Sjukvårdens Larmcentral och 1177 Vårdguiden på telefon.

Det fanns ingen föregångare att snegla på, utan man fick göra uppskattningar på vilka resurser som skulle komma att behövas, och hur lång tid det skulle ta.

Uppsala, Västmanland och Sörmlands län har visserligen ett liknande system, där sjuksköterskor svarar på larmsamtal, men de är betydligt mindre regioner.

De tar emot ungefär 100 samtal var per dygn, medan Västra Götalandsregionen får cirka 600 vårdsamtal under samma tid. www.s112.se

Ett problem är rekryteringen. Det råder helt enkelt sjuksköterskebrist.

– Det är hög konkurrens med många privata aktörer. I vår region åker en del till Norge och arbetar. Vi vill dessutom ha de bästa. 112 är jättespännande och oerhört givande att hjälpa människor, men också krävande känslomässigt.

– Man vet inte vad man möter när man svarar, det kan vara allt från en stukad tumme till livshotande tillstånd säger Ann-Louise Andersson.

genomgår test Som en del av arbetsintervjun genomgår den sökande ett test som ger en fingervisning om hur lämpad personen är för att svara på larmsamtal.

Det handlar om personlighet, stresstålighet, logiskt tänkande och datakunskap, bland annat. Efter anställningen följer en upplärningstid på 6-10 veckor, beroende på vilka förkunskaper som finns.

Totalt kommer 40 årsarbetande sjuksköterskor behövas, och idag är man nästan där. Under våren har ungefär 25 sjuksköterskor lärts upp – av de som alldeles nyligen själva blev upplärda.

– Det har faktiskt varit tufft för många, att ständigt lära upp någon, men de har gjort ett fantastiskt arbete, säger AnnLouise Andersson.

– Vi har en del växeltjänstgöringar, där personal växlar mellan att arbeta på

ambulans och larmcentralen, och mellan 1177 Vårdguiden på telefon och Larmcentralen och vi kommer jobba mer med rotationstjänster. Det har många fördelar, säger Monica Bondesson.

rätt bedömning görs kring om ambulans behöver komma, vilken typ av ambulans, och hur bråttom det är, säger Ann-Louise Andersson.

sitter i säkerhetsklassad lokal

Ambulansernas uppdrag har förändrats genom åren. Från att enbart vara en transport till sjukhuset finns nu både specialistutrustning och sjuksköterska i bilen.

Ambulansverksamheten har dessutom kompletterats med en rad olika alternativ, till exempel ambulanshelikopter.

– Man kan till exempel skicka ut hjärtlungräddare via SMS där den som är i närheten kan komma och påbörja HLR. Man kan även skicka IVPA, I Väntan På Ambulans, som kan bestå av räddningstjänst eller kommunal hemsjukvård.

– Det kan vara livsavgörande. Och så har vi naturligtvis helikoptern, säger AnnLouise Andersson.

Sjuksköterskorna har nu fått tio arbetsplatser i samma lokaler där SOS Alarm sitter i Göteborg, på Gårda Brandstation.

Det är i nuläget trångt, men det är svårt att råda bot på. Av säkerhetsmässiga skäl behöver personal som svarar på larmsamtal sitta i säkerhetsklassad lokal.

– Vi arbetar tätt ihop med SOS Alarm.

Det är fortfarande de som rycker in om vi inte har möjlighet att svara, men i nuläget besvarar Sjukvårdens larmcentral över 90 % av vårdsamtalen, säger Ann-Louise Andersson.

När den arbetskrävande uppstarten är klar tror de båda cheferna att verksamheten kommer löna sig.

Budgeten byggde på uppskattningar, och den sprack. Avtalet med SOS Alarm blev dyrare än beräknat, och uppbyggnaden av organisationen kostade mer än man trott.

– Men det beror på hur man räknar, om man ser till budget eller effekter.

Innan detta var det tal om att införskaffa en ny helikopter. Nu behövs inte det, och det sparar VGR cirka 80 miljoner på. De stora effekterna vi kan se är att Foto: Mia Sandblom

Ambulansuppdragen har förändrats

vårdkoordinator Västra Götalandregionen har en vårdutbildad vårdkoordinator till hjälp.

Koordinatorn går dag för dag igenom med helikopterpersonalen hur väderförhållandena är och vilka möjligheter det finns för att flyga inom regionen kommande dygn.

Koordinatorn ses som den femte helikoptermedlemmen, när helikoptern är i luften, och kan föra kommunikation med till exempel sjukvården och anhöriga.

De båda cheferna ser positivt på framtiden, men vågar inte jubla förrän sommaren är över. De har bemannat upp för att personalen ska räcka till över semestern, men allt kan ske.

– Vården har samma utmaning överallt.

En plötslig sjukskrivning kan förstöra planerna, för det finns inga marginaler. Men vi har hjälp av SOS Alarm vid kris och det samarbetet fungerar bra, säger Monica Bondesson. ■

FAKTA - SvLc - VGR

Ann-Louise Andersson och Monica Bondesson har goda förhoppningar nu när verksamheten kommit igång. "Samtidigt är vi fortfarande i uppstarten. Kom tillbaka om ett år, så ser vi hur det gått. Sedan tror jag det tar ungefär tre år innan vi blivit varma i kläderna och alla rutiner sitter", säger Ann-Louise Andersson. www.s112.se

► 180 000 samtal per år genererar ambulanstransport ► 40 000 koordineras som liggande sjuktransport ► 20 000 ambulansbeställningar mellan sjukhus ► 60 000 återkopplande samtal till patienter som väntar på ambulans i SvLc:s ”väntrum” ► 758 genomförda ambulanshelikop- terflygningar med patient samverkan 112 nr 2/3 2019

9

Luftburen ambulanssjukvård / Forskning

Vård i ambulanshelikopter – sedd ur traumapatienters perspektiv Text: sören Viktorsson

Linda Sandström undersöker olika delar av vårdkedjan efter trauma.

A

tt transporteras med och få vård i en ambulanshelikopter upplevs som tryggt och professionellt av traumapatienter. Det framgår i en studie utförd vid Luleå Tekniska Universitet.

– Fram tills nu har det saknats forskning om patienternas upplevelser av dessa transporter, säger Linda Sandström som i maj disputerade inom omvårdnad med sin avhandling ”Trauma – erfarenheter från skadade personer och intensivvårdssjuksköterskor”. ”The helicopter as a caring context” (fritt översatt) ”Vård i ambulanshelikopter sedd ur traumapatienters perspektiv”) är titeln på en artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften International Emergency Nursing.

Linda Sandström Foto: Privat

Författare är den nydisputerade Linda Sandström, hennes handledare professor Åsa Engström samt universitetslektorerna Päivi Juuso och Carina Nilsson.

flera olika studier Samtliga är knutna till institution för hälsovetenskap vid Luleå Tekniska Universitet.

– Att det blev just en artikel om ambulanshelikoptern beror på att mitt doktorandprojekt handlar om traumapatienter, alltså personer som blivit skadade i olyckor vilka krävt akutsjukvård, förklarar Linda Sandström för Samverkan 112.

– Sett till mitt doktorandprojekt i helhet kan man säga att jag undersöker olika delar av vårdkedjan efter trauma.

– I en av studierna fokuserar jag på intensivvårdssjuksköterskor som möter upp traumapatienter när dessa anländer till sjukhus.

– I en annan ligger fokus på traumapatienters upplevelser av att drabbas av en skada och av vården vid multipel trauma, alltså där flera skador uppstått.

– En ytterligare studie i avhandlingen är baserad på insamlade data från svenska traumaregistret SweTrau, där traumapatienter skattar sin hälsa vid tre tillfällen under året efter sin olycka och skada.

Bakgrunden till att man i en av de

Ambulanshelikopter med placering i Östersund Operatör: Babcock Scandinavian Air Ambulance AB

Arkivfoto: Petter Berggren

10

samverkan 112 nr 2/3 2019

www.s112.se

Luftburen intensivvård (ambulanshelikopter) vid Akademiska sjukhuset. Foto: Magnus Laupa

ovannämnda studierna tittar just på patienternas upplevelse av vård i luftburna ambulanser, beskriver Linda Sandström så här.

– Man har tidigare studerat vårdpersonals erfarenheter av att ge vård i helikopterambulanser. Det har visat sig att personalen ser vissa begränsningar med vårdmiljön, framför allt kopplade till turbulens och högt ljud som försvårar undersökning, övervakning samt kommunikation. Personal har beskrivit att de blir mer beroende av visuella observationer.

– Forskning visar också att det kan vara en utmaning för vårdpersonal att i det prehospitala skedet skapa en tillitsfull relation, där de delger information och lyssnar på patienten då de samtidigt måste vidta akuta medicinska åtgärder.

– Utifrån detta förstår vi att vårdmiljön i ambulanshelikoptern upplevs begränsande, och att det kan vara en utmaning att vårda akut skadade personer och skapa en tillitsfull relation när det handlar om personer som är skrämda och osäkra på skadans konsekvenser.

Helicopter Emergency Medical Service I studien har 13 personer, i åldrarna 21 till 76 år, intervjuats. Majoriteten är män och i de flesta fall handlar det om skador som uppstått i samband med fysiska fritidsaktiviteter.

Den internationellt gångbara term som används i de här sammanhangen är HEMS eller ”Helicopter Emergency Medical Services”.

– ”Bredaste” termen på svenska är ”luftburen ambulanssjukvård”, vilket då www.s112.se

innefattar såväl helikopter som flygplan, förklarar Linda Sandström.

Att råka ut för en olycka och plötsligt befinna sig i en ambulanshelikopter är naturligtvis i sig för många något traumatiskt.

Till fördelarna med HEMS hör, att vårdtagaren är enda patienten och har tillgång till ett litet, sammansvetsat professionellt team.

En fördel som brukar anges vad gäller HEMS är också, att patienten avsevärt snabbare kan transporteras till sjukhus än med markburen ambulans.

hög kompetens ombord Den typiska bemanningen i en svensk ambulanshelikopter är vanligtvis, utöver en eller två piloter, en anestesiolog samt en eller två sjuksköterskor, vanligen specialistutbildade inom intensivvård eller anestesi.

De flesta intervjuade hade fått någon slags konventionell ambulanssjukvård innan de togs ombord på en ambulanshelikopter. Man upplevde sig vara i chocktillstånd till en början och utan förmåga att riktigt inse allvaret i situationen.

Genomgående är att de kände sig väl omhändertagna av vårdgivarna i ambulanshelikoptern, vilka hela tiden fanns närvarande och visade sin omtanke och omsorg. ”Besättningen på ambulanshelikoptern var bra och jag gillade dem. De framstod som sammansvetsade och gav mig en känsla av säkerhet. De talade till mig i en varm ton och jag fick en väldigt positiv upplevelse av vården i helikoptern”, säger en intervjuad som råkat ut för en skid-

olycka med frakturerad ryggkota som följd.

Att vara fastspänd på en bår, upplevde en del som problematiskt. Det är en förebyggande åtgärd ifall det skulle visa sig handla om en ryggskada. Även om kommunikationen i en bullrig helikopter kan vara svår, var detta inget de intervjuade personerna upplevde som problematiskt.

Men helikopterns vibrationer och avgaser gjorde att en del av de intervjuade patienterna upplevde illamående.

Något behov av att anhöriga skulle finnas med på helikoptern upplevde man inte, dessa kunde istället på marken sköta exempelvis praktiska arrangemang som att samla ihop tillhörigheter vilka skulle komma att behövas på sjukhuset.

– Jag tolkar detta, som att personalen kunde möta deras emotionella behov, säger Linda Sandström.

positiva till HEMS Retrospektivt upplevde deltagarna i undersökningen det som positivt att de fått HEMS. Detta eftersom det indikerade att de verkligen fick bra vård och betraktades som ”worst case scenario”.

En del upplevde dock att denna avancerade vårdinsats skapade oro vad gäller hur svåra de egna skadorna var.

I viss kontrast till vården på ambulanshelikoptern stod den vård de fick på akutmottagningen.

Deltagarna upplevde visserligen, att personalen där och senare på vårdavdelningar ofta gjorde sitt bästa och verkligen visade omsorg, men att de ibland var oerfarna gällande just de här skadorna. ► samverkan 112 nr 2/3 2019

11

Luftburen ambulanssjukvård / Forskning

► Helikopterhangaren i Göviken, vid Storsjöns strand i Östersund.

Foto: Babcock Scandinavian Air Ambulance AB

Gällivare

En studie som refereras visar, att patienter på akutmottagningen ofta tvekar inför att be om vårdpersonalens uppmärksamhet eftersom de vet att sjuksköterskorna också har många andra patienter som pockar på vård.

Den aktuella studien framhåller fördelarna med att i ambulanshelikoptern vara enda patient och få full uppmärksamhet.

Alla deltagarna i undersökningen hade råkat ut för singelolyckor. Författarna understryker, att trauman där flera personer är involverade kan ge andra resultat.

Lycksele

Gävle

Resultatsammanfattning

Östersund

Hur skulle då Linda Sandström vilja sammanfatta resultatet från intervjuerna?

– Den här studien visar att traumapatienterna känner sig väl omhändertagna i ambulanshelikoptern.

- Trots att vårdmiljön har sina begränsningar, så visar den att vårdpersonalen i ambulanshelikoptern förmedlar trygghet.

De finns både fysiskt och mentalt nära till hands och patienten känner att den blir tagen på allvar och blir således tryggare i situationen.

Finns det något i studien som överraskar och var mindre väntat?

– Det var kanske lite oväntat att traumapatienterna skulle vara så ”positiva”, med tanke på att olyckan kan vara en väldigt känsloladdad upplevelse. Det är glädjande att höra att så många har väldigt goda erfarenheter och att det är personalen och deras bemötande som har hjälpt dem.

Mora Uppsala Karlstad Stockholm 15/5 - 15/9

Göteborg Visby

Ser du anledning att forska vidare kring detta och vilka frågeställningar vore då intressanta?

– Då jag precis har sammanställt mina studier har jag närmast tänkt att det vore av fortsatt intresse att undersöka eftervården, det vill säga hur patienterna har det efter sin olycka, efter sin sjukhusvistelse och när de väl är hemma.

– Det är då som de verkligen kan slås av olyckans och skadornas konsekvenser.

Frågan är hur vi gör för att på bästa sätt ta hand om dem då. ■ 12

samverkan 112 nr 2/3 2019

Norrtälje

Grafik: Sven Åsheden

I Sverige finns, i skrivande stund, ambulanshelikoptrar stationerade på tio orter: Gällivare, Lycksele, Östersund, Mora, Uppsala, Karlstad, Norrtälje, Stockholm, Göteborg och Visby www.s112.se

ANVÄNDAREN I FOKUS Att ta tillvara på den kunskap som finns inom vården är en viktig och avgörande del när vi ska öka kvalitén för patienter och personal.

Ett bra exempel på hur det kan gå till att utveckla ambulansen som arbetsplats är när Region Dalarna för några år sedan såg förbättringsmöjligheter i samband med sina IVA-transporter och hur man då drog nytta av personalens kunskap och insikter.

Efter att man gjort en utredning stod både nya rationella och ergonomiska lösningar på önskelistan.

Till exempel skulle medföljande personal kunna ha full fokus på patienten men samtidigt vara säker och trygg i sin arbetsmiljö. Även insatstiden för varje transport kunde bli mer effektiv.

Genom ett tätt samarbete mellan leverantörer, IVA-personal och

erfaren ambulanspersonal utvecklades ett system så att all medhavd utrustning (IVA) smidigt kunde förberedas på intensivvårdsavdelningen och möjliggöra för en mer tidseffektiv lastning av patient i ambulans.

Tack vare ett lyckat utvecklingsprojekt sitter idag systemet Frontpack i Region Dalarnas samtliga ambulanser.

HAR DU IDÉER PÅ HUR MAN KAN UTVECKLA MORGONDAGENS AMBULANS? Vi sätter stort värde på om du vill dela med dig av dina tankar!

Gå in på: ambulansproduktion.se/morgondagensambulans

HUR MYCKET ÄR ETT LIV VÄRT? VI HAR GJORT EN UTRÄKNING Ingen vill sätta pris på ett människoliv, varken på vårdtagare eller personal. Vi har istället gjort en kostnadsberäkning som visar att man inte behöver kompromissa för högre säkerhet och bättre arbetsmiljö. Se filmen på ambulansproduktion.se/ekonomi

Följ oss på sociala medier:

Ambulansproduktion Sandviken

www.ambulansproduktion.se

RÄDDNINGSTJÄNST / Samverkan

FIR TEXT och foto: Mikael sibner

I Micael Wernerström, Magnus Lindahl, Adam Thorén, Rebecka Grenmyr och Carola Täck

Carola Täck och Rebecka Grenmyr framför sitt nya fordon

början av maj besöker Samverkan 112 Räddningstjänsten i Nybro för att få en artikel om deras nya projekt FIR. Vi samlas i ett av Räddningstjänstens konferensrum tillsammans med räddningschefen Magnus Lindahl, brandmännen Adam Thorén och Micael Wernerström, samt Rebecka Grenmyr och Carola Täck från hemtjänst natt.

Magnus börjar med att berätta om bakgrunden till FIR och varför de kom fram till att det var just detta koncept som Nybro skulle använda.

Nyfikenheten för just FIR startade för 2-3 år sedan efter att han varit på en konferens där han träffade en kollega som pratade om just detta med samarbete mellan Räddningstjänsten och andra kommunala resurser.

Redan på vägen hem satt Magnus och funderade på vad man kunde göra i Nybro och ganska kort efter hemkomsten tog han kontakt med övriga tjänstemän och därefter bokades ett studiebesök hos Räddningstjänsten Väst i Varberg.

Efter detta besök började Magnus tillsammans med kollegan Henrik och dåvarande omsorgschefen Carina Leijon att spåna på om Nybro skulle kunna ha ett liknande koncept som används inom Varbergs kommun.

Syftet skulle ju vara att på ett bra sätt utöka trygghet och säkerhet för alla medborgare, ge dem ett likvärdigt skydd, oavsett geografiska avstånd och minska responstiden med hjälp av kommunala resurser.

uppstart och utbildning

Interiörbild från FIR-bilen

14

samverkan 112 nr 2/3 2019

Man tog sedan fram ett förslag och började titta på vad som skulle behövas, och vad det skulle innebära utbildningsoch kostnadsmässigt. Planen är att man ska kunna larma FIR i väntan på Räddningstjänst / Ambulans på trafikolyckor, plötsligt hjärtstopp, bränder och SAMS. Utbildning och behov var sedan det som fick styra. Under 2017 började man sedan att utbilda. www.s112.se

Första Insats Resurs i Nybro Samtlig personal som skulle medverka som FIR fick utbildning i grundläggande HLR inklusive barn-HLR och D-HLR, Första Hjälpen ABCDE, en tillspetsad ”GBU” utbildning samt Trafikutbildning. Även Rakelutbildning och scenarioträning i brand, trafik och hjärtstopp genomfördes.

Utöver ovanstående genomfördes och genomförs regelbundna utbildningar / scenarioträningar årligen.

Under uppstarten och utbildningarna kollade man även på hur man skulle kunna ta fram bra fordon, kläder och utrustning. Vad det gäller fordon så testades en del, men i slutänden så föll valet för Volkswagen Caddy 4x4, ett fordon som hade de flesta efterfrågade egenskaperna.

Fordonet utrustades sedan med specialanpassade reflexer, extraljus, varningsljus och Rakel. Samtliga fordon utrustades även med hjärtstartare, sjukvårdsmaterial, dubbla brandsläckare, brandfilt, varningstält, ljuspuckar, glaskross, bältesskärare och diverse personligt skydd som skyddsglasögon och pannlampor.

Personalen fick nya arbetskläder i form av kläder med hög synbarhet och reflexvästar med texten FIR. Efter Magnus presentation och genomgång av FIR så går automatiskt frågan över till hemtjänst natt personal där vi ställer frågan vad de tycker om allt detta.

Gemensamt svarar de båda att förväntan

är hög och just att kunna göra skillnad vid en första insats känns mycket spännande.

Carola säger även att man känner sig trygg och nöjd med den gedigna utbildning som man nu genomgått. Utbildningen är ju något som man för med sig i arbetet, men självklart också privat.

Rebecka säger samtidigt att allt är spännande och kanske en smula nervöst, men upplevs så klart olika. Och visst är det så att i skrivande stund så har man faktiskt inte haft något skarp larm ännu…

Adam som är kontaktman för nattpatrullen har även tillsammans med Micael varit med och tagit fram utbildning och utbildat de 35-36 personer som nu skall utföra uppdraget.

Adam påtalar att alla är olika individer och har med sig olika kompetenser. Nu med en gedigen utbildning i ryggen så ska alla kunna känna sig trygga, men självklart är det svårt att sätta sig in i, innan det första uppdraget är genomfört.

Micael tycker även han att alla haft en positiv attityd och varit hungriga på att lära sig.

Räddningstjänsten Väst är bollplank Under framtagningen har Magnus, Adam och Micael haft stor hjälp av Räddningstjänsten Väst som har använts som ett bollplank, för att just ventilera frågor som är en viktig del i det hela. Det är ju så att

Fakta om Räddningschef Magnus Lindahl www.s112.se

FIR

vi är en av de första kommunerna i landet att starta upp denna tjänst säger Magnus.

Från båda sidor är man samtidigt förväntansfulla, men samtidigt säger Micael att man förväntar sig att personalen som kommer fram till de olika ärendena samtidigt, inte förväntas göra mycket mer än en en välutbildad och motiverad samhällsmedborgare. Återigen påtalas, att viktigast är att man snabbt kan vara först på plats och utföra en snabb åtgärd. En åtgärd som i många fall kan vara livsavgörande.

Magnus säger samtidigt att även om man har en prognos på 40-talet larm per år så är synligheten och närvaron lika viktiga skäl.

Tanken bakom FIR är ju inte enbart att rädda liv eller att minska materiella skador på person och material, utan även att bidra med en trygghet i kommunen.

Samtidigt så bidrar ju FIR till en ökad kompetens där man höjer yrkesstoltheten och kanske till och med underlättar rekryteringen.

Vid bra utfall kommer troligen fler att engageras inom kommunen, vi har ju tex. vaktmästare och kanske snart kommunala väktare som vore perfekt att utrusta och utbilda till FIR, säger Michael.

Samtliga är dock mycket glada över positiviteten som alla visat, alltifrån chefer, tjänstemän till personal, det är ju inte alltid positivt att ändra en arbetsbeskrivning och utöka arbetsfunktionerna. ■

FIR, första insats resurs är ett samarbete mellan hemtjänst natt och räddningstjänst som ökar tryggheten runt om i Nybro kommun. Det handlar om att när SOS får ett larm om en trafikolycka, brand eller medvetslös person anropas hemtjänst natt för en eventuell första insats. Om personal finns i närheten av olyckan kan de göra en första insats innan polis, ambulans eller räddningstjänst kommit till platsen. Hemtjänst natt prioriterar alltid sina egna kunder först.

samverkan 112 nr 2/3 2019

15

polis / Porträtt

Frågor till rikspolischef Anders Thornberg intervju gjord av: BENGT FRIDLUND FOTO: PRIVAT

Hej Anders Thornberg, rikspolischef sedan februari 2018.

Och stort tack för att du tar dig tid till att besvara åtta frågor för att bekantliggöra dig för Samverkan 112s läsare.

Beskriv dig i/med 5 ord; vem är du som professionell?

– Egentligen tycker jag inte att man ska beskriva sig själv.

De bästa sanningsvittnena om hur du är som person är de du arbetar med. Men jag tror att många uppfattar mig som en engagerad person som verkligen brinner för uppdraget. Att ta ansvar och driva på arbetet är en viktig del. Som chef på hög nivå är det också viktigt att arbeta strategiskt och långsiktigt.

– Jag tror också på ett 16

samverkan 112 nr 2/3 2019

inkluderande arbetssätt. Jag kan inte lösa alla svårigheter som polisen står inför på egen hand, här behöver andra få komma fram och ta ansvar.

Dessa egenskaper sammantaget, vilken spetskompetens blir då särskilt användbar i ditt arbete som rikspolischef?

– Polisen är en mycket stor organisation med ett komplext uppdrag. Därför är det viktigt att jag främst är strategisk i mitt arbete och inte fastnar i detaljerna.

– Jag måste kunna identifiera vilka strategiska beslut som behöver fattas för att gynna polisen som helhet och sedan skapa förutsättningar för att driva igenom besluten, samt undanröja

hinder för alla som arbetar i organisationen.

Vilken absoluta nyckelroll/funktion anser du att polismyndigheten har i dagens samhälle, men inte minst får/tar i framtidens samhälle?

– Vi har ett fantastiskt fint uppdrag och det är att skydda vår demokrati, bekämpa brottsligheten och att främja trygghet och säkerhet i samhället.

– Vi har också ett viktigt uppdrag att kunna ge service till allmänheten på olika områden, det handlar till exempel om att utfärda pass och olika typer av tillstånd.

– Att bekämpa brottsligheten och öka tryggheten är vårt kärnuppdrag i dag och kommer

också att vara det i framtiden.

Vad blir då särskilt viktigt att satsa på strategiskt eller specifikt utifrån ett myndighetsperspektiv?

– Genom ökade resurser får vi möjlighet att växa till närmare 40 000 anställda till slutet av 2024. Stort fokus ligger på att säkra kompetensförsörjningen genom att behålla, rekrytera och återanställa medarbetare.

– En viktig del i det arbetet är att befästa Polismyndighetens ställning som en attraktiv arbetsplats.

– Vi kommer också fortsätta arbeta för att renodla polisens uppdrag, så att vi kan fokusera mer på kärnverksamheten.

– Det handlar exempelvis om www.s112.se

transporter av frihetsberövade, omhändertagande av berusade personer och åtgärder på djurskyddsområdet. Här finns det möjligheter att renodla polisens verksamhet så att vi kan satsa mer på vårt kärnuppdrag.

– Ett annat viktigt område är att få fler samhällsaktörer att arbeta tillsammans med polisen för att bekämpa brottsligheten och öka tryggheten. Polisen har förut ofta varit ensam kvar i områden där kriminaliteten är hög och många far illa. Polisen ska bekämpa brottsligheten, men viktigt är att övriga samhällsinstitutioner också tar sitt ansvar och agera mer tillsammans med polisen.

– Slutligen behöver vi också fortsätta att driva på för att utveckla lagstiftningen för att kunna möta till exempel den organiserade brottsligheten och den växande it-brottsligheten.

Som sagt, du är ju ännu ganska ny på din arbetsplats; vad är eller har varit ditt fokus så här långt under det gångna året som rikspolischef?

– Mitt fokus har sedan start varit att fortsätta stärka polisens strategiska ledningsförmåga, säkra den framtida tillväxten och att skapa en modern Polismyndighet.

– Vi har tagit fram en långsiktig strategi för verksamheten som innebär att polisen 2024 ska ha en framgångsrik brottsbekämpning och uppklaring, att det ska finnas en stark lokal närvaro och vi ska vara en attraktiv arbetsplats och samarbetspartner.

– Kopplat till strategin finns också en plan för vår framtida kompetensförsörjning. Vi genomför just nu en djupare verksamhetsanalys för att kunna lägga fast en mer detaljerad plan om vilka prioriteringar och resursförflyttningar som ska vägleda vår fortsatta tillväxt till 2024.

Vad kan du summera så här långt; alltså vad är du mest nöjd med ”i ditt byggande” av www.s112.se

myndigheten med dig som chef och ledare; sett ur något perspektiv såsom organisation, funktion, e d?

– Vi har skapat en ny tydlig inriktning efter omorganisationen. Vi har lyckats få ett stort gehör för de resursbehov vi har pekat på i verksamheten. Vi har tagit flera viktiga steg för att förbereda den pågående tillväxten.

– Fler än någonsin är i polisutbildning, bland annat tack vare att polisutbildningen öppnat vid två nya lärosäten i Borås och Malmö och tillgång till fler distansutbildningsplatser.

– Vi har också lyckats skapa en större förståelse i samhällsdebatten om vad som krävs för att mota den grova brottsligheten.

Under hösten 2018 arbetade vi fram en skrivelse till regeringen med en redogörelse av vad vi ska göra, men också en mängd förslag till lagskärpningar och utökade uppdrag till andra myndigheter för att långsiktigt motverka utvecklingen av den grova brottsligheten.

– Förslagen bygger på en bred dialog med områdespoliser, kommunpoliser, lokalpolisområdeschefer och många andra.

Vilka fotavtryck vill du ha satt efter avslutat värv en gång i tiden som rikspolischef?

– Jag hoppas att jag har kunnat bidra till att skapa en modernare, starkare och mer effektiv polis. En polis som är närmare medborgarna och att polisen har de bästa förutsättningarna att kunna fullgöra uppdraget att göra hela Sverige tryggt och säkert.

Utveckla din kompetens inom samhällsskydd och beredskap Informationsdelning och samlade lägesbilder 12–14 november 2019 i Stockholm Sista anmälningsdag 2 september 2019

Rakel – att planera och agera utifrån ett sambandsansvar 26 –28 november 2019 i Rosersberg Sista anmälningsdag 1 oktober 2019

Grundkurs i samhällsskydd och beredskap 3 – 5 december 2019 i Göteborg Sista anmälningsdag 8 oktober 2019

Fler kurser och anmälan finns på msb.se/utbildning

Avslutningsvis, hur läser du Samverkan 112?

– Jag läser den som annan branschnära press, för att hålla mig uppdaterad om utvecklingen i omvärlden. Än en gång tack för din medverkan, Anders Thornberg, Sveriges rikspolischef. ■

samverkan 112 nr 2/3 2019

17

TOTALFÖRSVARET / Övning

Försvarsmakten och blåljuspersonal i stor terrorövning Effektiva och samordnade insatser vid händelser med pågående dödligt våld (PDV) förutsätter aktörsgemensam och systematisk planering, utbildning och övning i autentisk miljö. Bra och effektiv beredskap är näst intill en färskvara. text och foto: sven åsheden

B

egreppet pågående dödligt våld i publik miljö (PDV) är definitionsmässigt en händelse när en eller flera gär- ningsmän attackerar en plats eller byggnad med syfte att slumpmässigt döda så många som möjligt. Attacken pågår tills den avbryts och den är inte absolut eller exakt avgränsad.

autentiskt Det var riktigt autentiskt när Totalförsvaret övade mitt i centrala Värnamo.

Svenskt totalförsvar består av ett militärt och ett civilt försvar. Vid en större

En lastbil har kört in på Storgatsbacken i centrala Värnamo mitt under pågående handel, fordonet krockar efter några hundra meters färd med en personbil i en gatukorsning.

Lastbilen innehåller sprängmedel och körs av en självmordsbombare.

Ett 50-tal personer är skadade, dödade och chockade.

allvarlig händelse ska båda fungera som en enhet. I fokus för denna förmåga står välutvecklade rutiner för samverkan vid krishantering och kriskommunikation Även sjukvårdens funktionalitet måste och ska vara säkerställd.

Från det militära försvaret deltog Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum från Eksjö. Förkortat: Swedec.

Från det civila försvaret deltog polis, räddningstjänst, ambulanssjukvård, akutsjukhus, tjänsteman i Beredskap (TiB) och särskild sjukvårdsledning.

Närbelägna gymnasieskolor medverkade

med ett 50-tal figuranter som spelade skadade och chockade människor. Övningen var planerad utifrån flera verkliga händelser, bland annat terrordådet den 7 april 2017 på Drottninggatan i Stockholm.

– Vi har flyttat det som hände på Drottninggatan i Stockholm för två år sedan, hit ner till Värnamo, berättar Fredrik Peedu som är chef vid Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum.

Hur stor är egentligen risken för att något sådant här skulle hända i just Värnamo?

Övningens syfte är att samöva totalförsvarsaktörer i att hantera ett större terrorattentat där pågående dödligt våld (PDV) är närvarande.

Försvarsmakten, polis, ambulanssjukvård, räddningstjänst samt Region Jönköpings län deltar i övningsmomentet.

Försvarets sminkörer gjorde ett fantastiskt jobb med figuranterna.

Allt skulle kännas så verkligt och realistiskt som möjligt utifrån ett brett skadepanorama.

Från vänster planeringsansvarig/biträdande övningsledare Tomas Wikström och Fredrik Peedu som är chef vid totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum Swedec.

Försvarets sminkörer gjorde ett fantastiskt jobb med figuranterna.

18

samverkan 112 nr 2/3 2019

www.s112.se

– Den här typen av hotbild ser vi både internationellt och tyvärr även i Sverige och det finns all anledning att öva för att kunna hantera en sådan händelse, om det värsta skulle hända, säger Tomas Wikström från Swedec som är biträdande övningsledare.

Terrorattacker sedan april 2017 I skrivande stund - här är några av de allvarligaste; April 2017, S:t Petersburg. 13 människor dödas när en bomb exploderar i tunnelbanan i ryska S:t Petersburg.

Självmordsbombaren pekas ut som en rysk medborgare född i Kirgizistan.

April 2017, Stockholm. En man kör på människor längs Drottninggatan i centrala Stockholm och kraschar därefter in i varuhuset Åhléns. Fem människor dödas och ett tiotal skadas.

Maj 2017, Manchester. 22 människor, varav flera barn, dödas i samband med en självmordsattack vid popstjärnan Ariana Grandes konsert i Manchester. IS tar på sig dådet.

www.s112.se

Juni 2017, London. Åtta personer dödas och 50 skadas när tre gärningsmän kör in i folkmassan på London Bridge med en skåpbil och därefter angriper människor med kniv vid Borough Market.

Augusti 2017, Barcelona. En skåpbil rammar människor på den populära turistgatan La Rambla. Minst fjorton personer dödades och 130 skadades i vad som blev Europas nionde terrordåd år 2017.

November 2017, USA. En gärningsman dödar 58 personer när han öppnar eld från ett hotellfönster i Las Vegas. Han tar sedan sitt eget liv.

I det lilla samhället Sutherland Springs i Texas dödas 26 personer när en person öppnar eld under en söndagsgudstjänst.

Oktober 2018, USA. Elva personer skjuts till döds i en synagoga i Pittsburgh.

November 2018, USA. Tolv personer dödas när en man öppnar eld på en bar i södra Kalifornien.

Januari 2019, Kenya. 21 människor dödas i en terrorattack vid ett lyxhotell i Kenyas huvudstad Nairobi. En islamistisk terrorgrupp säger sig ligga bakom dådet.

Kapten Jan-Olof Svärd levererade ett realistiskt "smörgåsbord" av olika trauman.

Realistiskt övningstillfälle Jan-Olof Svärd är reservofficer och kirurg inom Försvarsmakten. Till vardags överläkare på Värnamo sjukhus och stabsläkare på Göta Ingenjörregemente Ing 2 i Eksjö.

Han är för dagen utlånad till Swedec

►

samverkan 112 nr 2/3 2019

19

TOTALFÖRSVARET / Övning

►

som momentövningsledare för att säkerställa realistiska skademoment.

– Mitt militära uppdrag var att leverera ett realistiskt "smörgåsbord" av olika trauman till aktörerna. Detta mottogs helhjärtat av räddningstjänsten och polismyndigheten, som framför sig såg värdefulla övningsmöjligheter, säger Jan-Olof Svärd och tillägger: – Intresset från centrala delar av Region Jönköpings län var dock ganska svalt.

Oavsett regionens ljumma intresse så tog Värnamo sjukhus tacksamt emot övningen och gjorde sitt absolut bästa av den.

– Sjukhuset har det senaste året tagit emot flera skottskadade patienter, men har inte övat katastrofläge på över 10 år.

– Nu såg man en övningsmöjlighet och förberedde sig mycket väl. Man ville öva ett modernt scenario. En massolyckshändelse (MASCAL) med närhet till sjukhuset. Och högflödestriage oavsett händelseorsak. Något som aldrig övats tidigare.

– Sjukhuspersonal i Värnamo hade sett och läst om hur andra sjukhus gått till väga både i verkligheten, som vid i masskjutningen i Las Vegas 2017, där ett 60-tal

personer dödades och hundratals skadades.

– Och vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Försvarsmedicincentrums stora gemensamma katastrofövning Liv. Där övningsscenariot också var ett terrorattentat. En lastbil hade exploderat inne på Försvarsmedicincentrums område vid Käringberget i Göteborg med 110 skadade personer, berättar Jan-Olof Svärd

smolk i övningsbägaren En vecka före övningen, blev det av oförklarade skäl ”bakåt” av Hälso- och sjukvårdsledningen.

– Något som ej kan tolkas på annat sätt än ren prestige. Värnamo sjukhus hade noggrant förberett att inte dra ned på planerad operativ verksamhet, den skulle genomföras parallellt med övningen, säger Jan-Olof Svärd.

– Med vissa justeringar och inskränkningar kunde dock övningen genomföras ungefär såsom tänkt.

– Ledande tjänstemän inom Region Jönköpings län gjorde ironiska uttalanden typ ”Knappast troligt att en LasVegas skjutning skulle hända i lilla Värnamo”.

– Uttalandet känns lite arrogant och fantasilöst med tanke på att Ringerike sjukhus i norska Hönefoss fick ta hand om 40 skadade ungdomar på 3 timmar i samband med Utöya-katastrofen 2011.

Ringerike sjukhus är storleksmässigt jämförbart med Värnamo sjukhus, säger Jan-Olof Svärd och tillägger: – Det handlar om att på övningsnivå testa sjukhusets handlingsplan, identifiera svagheter och framgångsfaktorer.

– Efter övningen har man mycket indata att analysera och jobba vidare med.

Och sjukhusets katastrofplan är också i behov av uppdatering.¬

extremist åtalad Fyra veckor före Värnamoövningen omhändertog polis i Jönköpings län en extremist som hade 5 st vapen av typ AR-15 och skrivna planer på terrorhandlingar.

AR-15 är en vapentyp som använts vid flera masskjutningar i USA. Personen togs i Taberg och är nu åtalad i Jönköping för förberedelse till terrorbrott. Så nog finns det många likheter med norske terroristen Breivik och Utöya. ■ Källa: Försvarsmakten

Totalförsvarets ammunitionsoch minröjningscentrum (SWEDEC) Swedec är Sveriges kompetenscentrum inom ammunitions- och minröjningsområdet och ingår i Eksjö Garnison.

Swedecs uppgifter är bland annat att utbilda Försvasmaktens personal för nationell och internationell verksamhet, utbilda landets bombtekniker inom Polismyndigheten samt

20

samverkan 112 nr 2/3 2019

genomföra säkerhetsutbildningar av civila, myndigheter och företag till exempel räddningstjänsten, Fortifikationsverket och Nationellt forensiskt centrum (NFC).

Anställda: Runt .............................................. 70

www.s112.se

Isolerande räddningssäckar och täcken • Utvecklat tillsammans med användare av produkten. Används idag av ambulanser i hela Norge, Sjöräddningen, försvaret, räddningshelikoptrar m fl • Högt isolerande värde, Clo-värde upp till 5,477/ -14 (bland marknadens högsta värden) • Vind- och vattentätt, med ångspärr • Låg vikt och volym • 3 reglage i dragkedjan för att lättare komma åt patienten utan att behöva öppna hela säcken • Dragkedja på ena långsidan och kortsidan, kardborreband i huvudändan.

Vänligen kontakta oss för mer info, prover eller order.

W. www.s112.se

espe.no I E. espe@espe.no I T. +47 93 61 67 00 samverkan 112 nr 2/3 2019

21

ambulanssjukvård / Stationsreportage

sambulans med nya funktioner Bussen uppfyller högre ställda krav på miljö, komfort, säkerhet och arbetsmiljö.

TEXT: FREDRIK MÅRTENSSON Foto: Region Västerbotten

I

slutet av april började Region Västerbottens nya ”sambulans” – en kombination av buss och ambulans – att rulla på E4:an mellan sjukhusen i Skellefteå och Umeå. Bättre arbetsmiljö är en viktig faktor bakom satsningen, som med ambulanssjuksköterska ombord även gör det möjligt att transportera svårare sjuka patienter än tidigare.

Den nya sjuktransportbussen i Västerbotten har byggts för att klara patienter med svårare sjukdomsbild än tidigare.

22

samverkan 112 nr 2/3 2019

www.s112.se

– För arbetsmiljön blir det en klar förbättring jämfört med tidigare med betydligt fler moment som vi kan göra utan att behöva flytta oss från stolen. Vi kan ge läkemedel, använda sprutpumpar och annan medicinsk utrustning samt övervaka monitorer för att nämna några exempel, säger Oscar Jacobson, ambulanssjuksköterska vid Region Västerbotten.

– Däremot kan vi fortfarande inte flytta stolen under färd för att nå andra patienter och vi hade nog fått intrycket att det skulle vara möjligt.

den tidigare sambulansen finns kvar Den sambulans som tidigare trafikerat den knappt 14 mil långa sträckan mellan Umeå och Skellefteå har nu dirigerats om för att täcka sjuktransporter mellan universitetssjukhuset i Umeå och länets tredje sjukhus – i Lycksele.

Den bussen går via Vindeln och kan för många patienter bli ett alternativ till taxitransporter.

För Sträckan Umeå-Skellefteå har den nya sambulansen prägel av ”de luxe”, enligt Region Västerbotten.

Peter Fjellström och Oscar Jacobson är två av de ambulanssjuksköterskor som bemannar sambulansen mellan Skellefteå och Umeå. ►

Spara ryggen - använd bara din utbildning och kompetens • Inga lyft - upp/ner - in/ut • Elektrisk kontroll • Många genomtänkta ambulansfunktioner • Använd upp till 300 kg/kuvös/IVA

Återförsäljare: Medak ApS ka@medak.dk +45 70 299 911 WWW.MEDAK.DK

www.s112.se

samverkan 112 nr 2/3 2019

23

ambulanssjukvård / Stationsreportage

► Satsningen har gjorts med inriktning på att förbättra områden som miljö, komfort, arbetsmiljö, säkerhet och vårdkvalitet.

En konstruktion med arbetsstolar kopplade till skenor ska göra det enklare att arbeta ”bedside”. Personalen jobbar också i en mittgång som är bredare än tidigare och transporterna har gjorts smidigare genom enklare insteg i bussen och två olika former av finurliga lyftanordningar.

Karta över Västerbotten med sina tre sjukhus

roterande tjänstgöring Bemanningen och vården i sambulanstransporterna har utvecklats över tid. Nu kan sambulansen transportera fler och svårare sjuka patienter.

– Vi har vår basplacering inom ordinarie ambulansverksamhet i Skellefteå, men tjänstgör vissa dagar på sambulansen. Första turen går från Skellefteå klockan åtta på morgonen och är framme vid tiotiden i Umeå. Sedan är vi tillbaka i Skellefteå omkring 13.30 då jag lämnar patienter på avdelning och därefter slutar för dagen, berättar Oscar Jacobson.

Dagens andra tur och returresa slutar i Skellefteå vid 19-tiden och är bemannad utan sjuksköterskekompetens. Schemat gäller måndag till torsdag och med en tur under fredagar.

Inriktningen var att den nya sambulansen skulle vara i drift under första halvåret

Christina Appelblad, avdelningschef för Region Västerbottens ambulansorganisation i Skellefteå.

24

samverkan 112 nr 2/3 2019

2018, men rejält försenad har den nu börjat användas under våren.

specialbyggd i spanska baskien Scaniabussen av märket Irizar är specialombyggd i Baskien på uppdrag av kollektivtrafikbolaget Skellefteå buss.

Christina Appelblad, avdelningschef på ambulansen i Skellefteå, utropar ett ”äntligen” när sambulansen nu tagits i drift och tillägger att det är en viktig förbättring i säkerhetsarbetet där Arbetsmiljöverket kräver åtgärder för att undvika att vårdpersonal jobbar obältade under transport.

– Fördelen med vår stora vårdbuss är att vi kan transportera patienter, läkemedel, provlådor, personal samt hjälpmedel i ett och samma fordon vilket är kostnadseffektivt. Vi sparar på våra vägambulanser eftersom svårt sjuka patienter kan vårdas i denna buss och kan om behov finns ta flera patienter samtidigt, säger Christina Appelblad.

– Överflyttningstransporter mellan sjukhusen sker smidigt då vi har långa avstånd och vi kan då spara på våra akutambulanser. Sambulansen ger en säkrare och bättre arbetsmiljö eftersom sjuksköterskan kan sitta fastspänd och vårda bedside.

Tanken är att behålla den tidigare, enklare sambulansen för sträckan LyckseleUmeå tills en permanent busslösning för sjuktransporter mellan de sjukhusen finns på plats.

– Sambulansen är en kombination av

buss och ambulans och till för att erbjuda länets invånare den absolut bästa och smidigaste vården vi möjligtvis kan. Det känns jättebra att ha den nya sambulansen med de nya funktionerna på plats och samtidigt behålla det tidigare fordonet under en period för att köra turer även från Lycksele, kommenterar Göran Hugosson, strateg på hälso- och sjukvårdsstaben vid Region Västerbotten. ■

Om den nya bussen:

▶ Den bemannas av en ambulans-

sjukvårdare, en ambulanssjuk-

sköterska och chaufför

▶ Märket är Scania, modell Irizar i8 ▶ Har specialutrustats i spanska

San Sebastian av Irizar

▶ Fyra bår/sängplatser ▶ Fyra rullstolsplatser ▶ 18 sittplatser ▶ Två platser för intensivvård ▶ Två arbetsytor för sjv.personal ▶ Plats för gods och provlådor www.s112.se

Första strokepatienten från Finland har behandlats i Umeå

Andningsvårdsväska Light Saccis Andningsvårdsväska Light rymmer allt du behöver för att hjälpa patienter i behov av enkel eller avancerad andningshjälp.

Slitstark CORDURA® för att klara de allra svåraste miljöerna

Foto: Jan Lindmark

3 olika öppningslägen för smidigast möjliga åtkomst Nya ergonomiska bärremmar.

Du hittar ett fullständigt produktblad på sacci.se

Foto: Jan Alfredsson

Nu har den första patienten från Vasa i Österbotten flugits över Kvarken och behandlats med trombektomi vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. En win-win situation för både patienter i Finland och specialister i Umeå.

– Vi ser framemot ett fortsatt samarbete som möjliggör en förbättrad prognos för strokepatienter i en situation där varje minut räknas, säger Peter Nieminen, ansvarsområdesdirektör vid Vasa centralsjukhus.

Avtalet mellan Region Västerbotten och Vasa centralsjukhus inleddes i mars 2019 och innebär att strokepatienter kan transporteras med ambulansflyg från Finland och behandlas med trombektomi vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

Vid trombektomi förs en kateter upp i hjärnan via ett kärl i ljumsken, det drabbade kärlet lokaliseras med hjälp av röntgen och proppen avlägsnas.

Lyckat resultat Patienten som flögs till Umeå fick behandling inom fyra timmar; från insjuknandet i hemmet, via en undersökning på Vasa centralsjukhus, ambulansflyg till Umeå och till www.s112.se

dess trombektomin påbörjades på INR-labb vid Norrlands universitetssjukhus.

– Logistiken fungerade som den skulle, både med larmkedjan och transporten. Men framförallt blev det ett mycket lyckat resultat för patienten, säger Johan Jacobsson, medicinsk chef vid Neuro- huvudhalscentrum Västerbotten.

Dubbel vinst Avtalet är en vinst, både för strokepatienterna från Österbotten som kommer under behandling snabbt och för neuroradiologer vid Norrlands universitetssjukhus som är i behov av fler ingrepp för att upprätthålla sin kompetens.

– Vi behöver större volymer av patienter för att lära upp nya kollegor och tillskottet från Vasa är därför positivt ur ett utbildningsperspektiv, säger Jörgen Strinnholm, verksamhetschef för Bild- och funktionsmedicin Västerbotten.

– Trombektomin gick dessutom mycket bra.När neurointerventionisten Alexander Henze besökte patienten efter ingreppet gick patienten själv i korridoren och Alexander fick en kram. Det känns extra roligt.

Fakta: INR står för interventionell neuroradiologi. ■

Tel: 0243-932 50 Mail: info@sacci.se

Sacci Ryggsäckar AB Gamla Tunavägen 8 784 36 Borlänge SWEDEN

WWW.SACCI.SE

REALITi Integrated smart solution for more reality

PHC Nordic AB +46 855 53 63 00 phcnordic.com

iSimulate annonce.indd 1

samverkan 112 nr 2/3 2019

25

01/03/2018 09.39

YH-UTBILDNING / Säkerhets- och Trygghetskoordinator

Praktik hos räddningstjänsten gav mersmak Malin Axelsson går Företagsuniversitetets YH-utbildning Säkerhets- och Trygghetskoordinator i Malmö. I maj avslutade hon sin praktik hos Räddningstjänsten Skånemitt och får nu fortsätta att arbeta där i sommar.

TEXT: LOTTA ERIKSSON FOTO: privat

E

fter sex veckors praktik är hon tillbaka i skolbänken, med många intryck, praktiska erfarenheter och sommarjobb i bagaget. Malin Axelsson hoppas dessutom att hon har bidragit med nya infallsvinklar till Räddningstjänst Skånemitt, i kommunerna Höör och Hörby.

Hennes första dagar under utbildningens första LIA-period (Lärande i Arbete) blev oväntat intensiv. Det inkom larm om flera bränder, bland annat den stora skogsbranden i Hästveda.

– Jag jobbar ju inte med utryckning på något sätt men fick möjlighet att sitta med i det regionala ledningsfordonet, som vanligtvis åker ut på stora händelser, berättar hon.

– Där fick jag uppleva hur stabsarbete fungerar vid en större händelse. Det är övningar vi haft under riskhanteringskursen så jag kände igen mycket av arbetet.

medverka på möten, delta vid utbildningar och fick dessutom i uppdrag att göra en stor kartläggning.

– Jag fick också jobba aktivt med evenemangssäkerhet tillsammans med ansvariga för Hörbys kulturkalas och Höörs kulturkvartersdag. Det passade

bra med min bakgrund och med den evenemangssäkerhetskurs som vi läste i våras, konstaterar hon.

Hon var med och träffade arrangörer, kommunpoliser, volontärer, tog fram dokument, kartor med tillfartsvägar, utrymningsvägar och plane-

rade publiksäkerheten. Båda evenemangen gick helt enligt planerna och alla inblandade var väldigt nöjda.

Återvänder gärna Malin berättar att hon lärt sig mycket under praktiken och framhåller hur väl hon tagits

Teori prövas i praktik Under praktiken fick Malin 26

samverkan 112 nr 2/3 2019

www.s112.se

STEGAR SOM RÄDDAR LIV BRAND – & RÄDDNINGSSTEGAR FRÅN WIBE LADDERS

Med vårt sortiment av stegar för räddningstjänsten så är du väl utrustad för att klara det mesta. Vi har multifunktionella skarvstegar, utskjutsstegar och arbetsplattformar som klarar de mest varierande uppdragen.

wibeladders.se/norbas

Nervöst att plugga igen Säkerhets- och trygghetsfrågorna började intressera henne under några år utomlands, bland annat i Asien och SpaNor-Bas Annons 2019.indd 3 nien, då hon arbetade i eventTel: 0430-490 50 branschen som dykinstruktör, www.nilsson.se med stort säkerhetsperspektiv.

När hon väl återvände till Sverige tittade hon på olika utbildningar och fastnade för Företagsuniversitetets.

Hon blev antagen och började, med viss nervositet eftersom det var länge sedan hon pluggade. Även om det både har varit spännande och ibland litet svårt att hitta studietekniken så har hon inte ångrat en sekund; - Det här är helt rätt utbildning för mig, avslutar hon. ■

Grattis

emot och handletts av Per Björkman och kollegorna på Räddningstjänst Skånemitt.

– Jag fick ett otroligt gott bemötande av alla och kan konstatera att det var sex intensiva och roliga veckor, säger hon.

– Jag har varit väldigt nöjd med konsulterna under utbildningen och har även tipsat Höör och Hörby om dem, eftersom jag tror på samverkan och att dela kontakter med varandra. Det har också lett till samarbete.

Nu har hon fått timanställning över sommaren, som hon kombinerar med arbetet i ett evenemangssäkerhetsföretag. I höst, när det är dags för nästa praktikperiod, återvänder hon till Räddningstjänst Skånemitt.

Samverkan 112, 93 x 130

2019-02-19 16:14:41

REGION HALLAND Mats hämtar

FAKTA YH-utbildning Yrkeshögskolans utbildningar ska tillgodose verkliga behov av kompetens i arbetslivet. Därför är arbetsgivare engagerade i utformning och genomförande av utbildningen och genom att erbjuda LIA-platser.

Företagsuniversitetets YH-utbildning Säkerhets- och trygghetskoordinator är på 300 Yh-poäng (1,5 års heltidsstudier) inklusive 12 veckor LIA. Den finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Mer information finns på www.foretagsuniversitetet.se www.s112.se

MARIEHAMN / ÅLAND Tom och Peter hämtar sista XC70:an

samverkan 112 nr 2/3 2019

27

polis / Specialfordon

Foto: Polisen

Foto: Polisen

stort lyft

för polisens fyrbenta vänner Sveriges drygt 400 polishunder och lika många hundförare - har vanligtvis färdats i Volvo- och Mercedesfordon. Hundarna används vid omkring 35 000 uppdrag per år De flesta av polisens hundar är av raserna schäfer och malinois.

TEXT: SVEN ÅSHEDEN

P

olisens "hundbursbekymmer" började redan för fem år sedan, när länsstyrelsen i Skåne gjorde en inspektion och fann att det var 57 centimeter mellan fordonets hjulhus och hundburens mellanvägg. Det var för trångt. Lagen kräver en bredd på 60 centimeter.

Polisen fick ett tidsbegränsat uppskov hos Jordbruksverket. Dispensen löper ut 2022.

Transportera hundar i bil Jordbruksverkets krav på transportburar 28

samverkan 112 nr 2/3 2019

för hund säger att varje hund ska ha minst följande utrymme: Längd = Hundens längd från nosspets till sittbensknöl när hunden står i normal ställning gånger 1,1 Bredd = Hundens bröstbredd gånger 2,5. Hunden ska kunna ligga ner och vända sig obehindrat.

Höjd = Hundens höjd över hjässan när hunden står i normal ställning.

De flesta av polisens hundar är av raserna tysk schäferhund och belgisk vallhund malinois.

Enligt Jordbruksverkets regelverket ska polisens hundburar ha måtten; längd 120 cm, bredd 60 cm och höjd 80 cm.

Det normala i Sverige är att ha utrymme för två hundar i varje bil. Ingen av dagens Volvo V70 kombi klarar detta krav eftersom måttet mellan hjulhusen är mindre än på den tidigare tjänstebilen Volvo 245.

Lösningen på problemet blir att efterhand ersätta dagens hundbilar med ett helt nytt fordon.

Anders Månsson som jobbar på polisen i Västra Götaland fick i uppdrag att ta www.s112.se

Foto: Euro-Lans

fram en ny hundbil som skulle beställas i 300 exemplar.

Myndighetens val föll till slut på VW Amarok TDI med V6-motor. Ett fordon med förnämliga terrängegenskaper och fyrhjulsdrift.

Uppdraget att bygga om bilarna gick till Nordic Vehicle Conversion AB i blekingska Backaryd, några mil norr om Ronneby.

Under koncernens tak finns Euro-Lans, Karosseriverken, U-Lift och Ydre Skåp.

JÄTTEORDER Samverkan 112 träffar Jan Svensson, teknisk säljare på Nordic Vehicle, som aktivt deltagit i hundbilsprojektet ända sedan den stora och konkurrensutsatta upphandlingen började 2017.

Jan Svensson berättar kort om bakgrunden och polismyndighetens grundkrav på det nya specialfordonet.

– Polisen använder hund vid omkring 35 000 uppdrag per år. Vid 1 100 av dessa uppdrag handlar det om att leta efter försvunna personer. Hundarna och hundförarna räddar cirka hundra liv varje år.

– Hundbilen ska ha ett baksäte, rymma två lagliga och godkända hundburar, ha hög markfrigång, fyrhjulsdrift och en god arbetsmiljö, både för hundar och hundförare.

Bara några veckor före jul 2018, fick vi veta att vi fått denna jätteorder tillsammans med biltillverkaren Volkswagen. En order värd en kvarts miljard, säger Jan Svensson.

Innan vi går in i den stora verkstadshallen visar Jan Svensson upp en tjock pärm som innehåller kravspecifikationer och ombyggnadsdetaljer. Krav som ska uppfyllas in i minsta mikrodetalj för var och ett av fordonen.

– Att bygga om 300 specialutrustade hundbilar håller oss sysselsatta under flera år framöver, berättar Jan Svensson och förtydligar; – Det är en avancerad och komplicerad kedja av viktiga ombyggnadsdetaljer som ska utföras på varje fordon. Vi ska kunna garantera att varje detalj är säker ur alla tänkbara avseenden. Återvinningsgraden ska vara maximal.

– Vi använder endast underleverantörer inom EU

Jan Svensson

Foto: Euro-Lans

MONTERING Nya vitmålade VW Amarok flak pickuper levereras från Volkswagen. Karosseriverkets personal demonterar utvalda delar av

►

www.s112.se

Foto: Sven Åsheden

samverkan 112 nr 2/3 2019

29

polis / Specialfordon

► originalfordonet och ersätter dessa med bland annat specialbyggda hundburar, förvaringsutrymmen för utrustning och ett extra sofistikerat elsystem.

– När hundfordonen lämnar oss är de fullmatade med ny teknik och har ett påbyggt skåp över flaket. En del av polisens lösningar är lite hemligare än andra, berättar Jan Svensson och fortsätter; – Det är möjligt att från förarsätet ha koll på hundarna via en kamera i burarna.

Temperatur, ljus och luftfuktighet kan regleras från förarplatsen – allt för att ge hundarna en så bra miljö som möjligt.

I början av april månad 2019 levererades de första hundbilarna från Backaryd.

Några var polismålade och några var civila. Produktionstakten är planerad till fem fordon per vecka. Under 2019 ska Euro-Lans leverera totalt 100 fordon till en kostnad av 830 000 kr per styck. ■

Foto: Sven Åsheden

Foto: Polisen

fakta om utbildningen De hundar som arbetar hos polisen måste vara orädda, fungera med alla sorters människor, agera rationellt och kanske viktigast – tycka att det är roligt att arbeta.

Majoriteten, eller cirka 70 procent, av de polishundar som finns i Sverige är schäfrar. Cirka 20 procent är av rasen malinois. Det finns inget krav på att hundarna ska vara renrasiga men de ska vara mentalt och fysiskt starka.

Hundarna bor med sina hundförare och deras familjer. Hundförarna har ansvar för att ta hand om och träna hundarna även på sin fritid.

Hundpatrullernas arbetsförmåga kvalitetssäkras kontinuerligt av den lokala polisen.

Källa: Polisen

Specialfordon en specialitet Arkivfoto S112

Foto: Polisen

I början av 2008 levererade Euro-Lans tre helt nya bepansrade specialfordon till dåvarande Rikskriminalpolisen.

Fordonen döptes till SandCat och placerades ut hos polisens piketenheter i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Bilarna byggdes som en resurs för hela Sverige, vilket gör att polismyndigheter, räddningstjänster och sjukvården i hela landet har möjlighet att rekvirera dem via Polisens nationella operativa avdelning (NOA), tidigare Rikskriminalpolisen. ■ 30

samverkan 112 nr 2/3 2019

www.s112.se

Den nya generationens ljusramp.

W3 LJUSRAMP En vidareutveckling av den slimmade W-serien med den senaste teknologin inom lysdioder. Rampen har ofärgat glas runtom oavsett vilken färgkombination man väljer. www.standby.eu

Partnerskap för att rädda liv I mer än 30 år har det svenska HLR rådet och Laerdal samarbetat för att leverera det bästa i HLR-träning och utbildning.

Nu arbetar vi tillsammans med att implementera RQI i den svenska sjukvården.

ww.laerdal.se www.s112.se

samverkan 112 nr 2/3 2019

31

blåljusstiftelsen / Tilldelningsbeslut

Stiftelsens ansökningskriterium

Du ska vara aktivt verksam inom en enhet som direkt eller indirekt arbetar med ”Blåljuslarm” Blivit drabbad av arbetsrelaterad ohälsa Forskar/utbildar inom ämnet god arbetsmiljö

539243

Hjälpverksamhet för att öka livskvaliteten

www.blåljusstiftelsen.se

Bankkonto: 5619 10 150 89 (SEB) Bankgiro: 5280-9126 Swish: 123 049 49 06

Stiftare

Arbetskamrat eller anhörig till arbetskamrat som behöver ekonomiskt stöd Föredömligt entreprenörskap för bättre arbetsmiljö Eget initiativ till bidrag

Ansökningar och tilldelningsbeslut: Stiftare

Ansökan avser: Axelskada / Upplevelse med min son

Sökt och beviljat belopp: 3 600 SEK

Stiftare When attentionmatters

Stiftare

Trentec medical

Stiftare

MAGASIN OM BLÅLJUSVERKSAMHETER och specialfordon

Professionell samarbetspartner

32

samverkan 112 nr 2/3 2019

Kortfattad beskrivning: Anna heter i själva verket någonting annat.

2017-10-01 möttes jag och min poliskollega av våldsamt motstånd från en kille på 14 år som fått en ordentlig snedtripp och var aggressiv.

Då vi skulle lägga ned honom på golvet fick jag en tackling mot min axel. Jag fick 3 skador i höger axel. I juni 2018 opererade jag axeln.

Efter operationen fick jag frusen skuldra och av de tre ursprungliga skadorna går bara en att förbättra.

Under hela sommaren 2018 har jag endast kunnat belasta axeln lätt.

Framför allt har jag inte kunnat leka eller åka och bada med min son Vidar idag 4 år, som jag är ensam med varannan vecka.

Inga resor då jag inte kunnat köra bil eller bära en packning och haft svårt att köra honom i vagnen. Under höst/vinter har axeln långsamt blivit bättre, men det är fortfarande idag svårt att klara av vardagliga saker som att handla mat, städa eller hjälpa Viktor med vinterkläderna.

Jag har ont varje dag. Jag har inre tjänst under rehab.

Ekonomiskt har det varit tufft och jag har lagt mycket tid på att få de

ersättningar jag har rätt till. Allt har sammanlagt inneburit en stor stress.

Nu när axeln är lite bättre så önskar jag kunna göra en resa en helg med min son till exempelvis Kolmården för att ta igen lite av den semester jag hade önskat få med honom i somras och få en fin upplevelse tillsammans.

Jag ansöker därför om ett bidrag för att kunna resa med Vidar till exempelvis Kolmården och bo en natt på hotell och besöka djurparken.

Vänligen Anna Polis, LPO Södertälje

Ansökan avser: Bidrag för drift av verksamheten, främst bilen

Sökt och beviljat belopp: 2 000 SEK Kortfattad beskrivning: Önskeambulansen är en ideell verksamhet som vänder sig till svårt sjuka människor, ofta i livets slutskede, och som av någon anledning inte kan få hjälp med transport av Kommun eller Landsting, oftast beroende på att personen kräver bårtransport.

Det kan vara en resa till ett möte med släkt och vänner, till en plats som betyder mycket eller ett evenemang man vill vara med på. Önskeambulansen i Uppsala 743 34 Storvreta www.s112.se

Lnu.se

Save the date!

CISA KONFERENS: Ett samarrangemang med Regionsdagarna för intensiv- och perioperativ vård, Krissamverkan Region Kronoberg och Centrum för Polisforskning och Utveckling (CPU)

24 oktober

Tema 1 - Hot och våld Våld och hot i arbetsmiljö Våld och hot i nära relationer Krisstöd Tema 2 - Framtidens intensivvård

25 oktober

Tema 3 - Tekniska lösningar för ett effektivt kliniskt träningscentra Tema 4 - Framtidens anestesi och operationssjukvård

Keynotes

� � �

Tanja Ståhle, projektledare ERIA, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap Henrik Belfrage, professor Kriminologi, Linköpings Universitet Mats Holmberg, forsknings- och utvecklingsstrateg, Region Sörmland, och adjungerad forskare, Linnéuniversitetet

Utställning och workshops

Kostnadsfritt Drop-in Lnu.se/cisa

Centrum för interprofessionell samverkan och sambruk inom akut vård Kontaktperson: Carina Elmqvist, carina.elmqvist@lnu.se

www.s112.se

CISA

MAGASIN OM BLÅLJUSVERKSAMHETER och specialfordon

samverkan 112 nr 2/3 2019

33

PHTLS / Utbildning

Tydlig strategi för att bedöma en traumapatient PreHospital Trauma Life Support (PHTLS) konceptet bygger på att i rätt ordning omhänderta traumapatienter ute på en skadeplats. Ett välfungerande teamarbete mellan de olika professionerna är av största vikt för att optimera ett omhändertagande. text, foto och illustrationer: sven åsheden

O

rdet trauma kommer från grekiskan och betyder »sår«, det vill säga kroppslig skada genom yttre våld. Trauman är den vanligaste dödsorsaken hos yngre personer.

Samverkan 112 åkte till Kristianstad för att träffar två traumaspecialister och eldsjälar, som vet allt om hur skadade människor ska omhändertas, både ute på skadeplatsen och inne på sjukhuset.

Yvette Emtsjö, specialistsjuksköterska och tillika Sveriges nationella PHTLSkoordinator och Tomas Wetterling, kärlkirurg och överläkare. CMD (Course Medical Director) PHTLS Kristianstad.

samverkan vid pågående dödligt våld Att rädda människoliv vid pågående dödligt våld i publik miljö (PDV) förutsätter effektiva och samordnade insatser.

Yvette Emtsjö och Tomas Wetterling lyfter bland annat fram två mycket viktiga aspekter för att optimera ett omhändertagande: 1. Att hitta de svårast skadade först, och att snabbt få iväg dessa till sjukhus.

2. Att professionerna ”talar samma språk”, både ute på skadeplatsen (PHTLS) och inne på sjukhuset (ATLS).

Båda utbildningskoncepten bygger på att i rätt ordning åtgärda: A = fri luftväg, B = andning, C = cirkulation, D = neurologiska funktioner, E = exponera och skydda.

– Konceptens absoluta fokus är att alla aktörer tänker, dia­gnostiserar och behandlar efter samma principer, säger Yvette Emtsjö och tillägger; – ABCDE - flödet skapar tydlighet och blir en mall som förstås av alla som genomgått en PHTLS - utbildning. Detta i sin tur betyder att den information som ska överföras mellan olika professioner blir överförd på ett snabbt och effektivt sätt.

– Samstämmigheten mellan de två utbildningsprogrammen är därför stor. De principer som lärs ut i PHTLS, om prehospital handläggning, grundar sig på att traumapatienten efter ankomst till sjukhus skall omhändertas i enlighet med ATLS. 34

samverkan 112 nr 2/3 2019

Yvette Emtsjö och Tomas Wetterling. Två entusiaster och riktiga eldsjälar. www.s112.se

PHTLS

I våra grannländer Danmark och Norge är PHTLS utbildning obligatorisk för bland annat ambulanspersonal.

– I Sverige finns i dagsläget inget sådant krav. Utbildningen ska vara frivillig anser Socialstyrelsen. Men vi ska aktualisera frågeställningen på nytt, säger Tomas Wetterling och tillägger: – Internationella studier och mätningar visar på väsentligt bättre medicinska resultat efter införandet av PHTLS i kedjan som räddar liv.

Att snabbt bedöma traumapatienter med hjälp av ett strukturerat tillvägagångssätt.

Att omedelbart behandla livshotande tillstånd Att minimera tiden för avtransport till sjukhus

copyrigHtskyddade koncept PHTLS pris i USA Den legendariska PHTLS utbildningen utvecklades i USA av National Association of Emergency Medical Technicians NAEMT. Utbildningen har funnits sedan 1983. Idag genomförs utbildningar i 64 länder. I Sverige har kursverksamhet bedrivits, med stor framgång sedan 1998.

Räddningstjänsten i Kristianstad var först i landet med att utbilda sin brandpersonal i PHTLS. Året var 2001.

Kurslängd: 16 timmar. Fördelning av timmar och dagar kan skilja sig åt vid olika utbildningstillfällen.

Antal kursdeltagare: är 16, 24 eller 32.

Utbildningens medicinska innehåll revideras kontinuerligt och uppdateras vart fjärde år för att avspegla aktuell kunskap och övningsverksamhet.

Kursen använder den internationellt erkända engelskspråkiga PHTLS läroboken, med ett omfång på cirka 600 sidor.

Tomas Wetterling har på sin fritid översatt hela bokens text till svenska.

– Copyrightskyddat bildmaterialet fick tidigare inte flyttas över. Av detta skäl användes den engelska boken och den svenska översättningen parallellt för att kursdeltagarna skulle kunna studera alla bilder och tabeller, berättar Tomas Wetterling.

I och med den nya översättningen blir det nu bara en bok, på svenska, komplett med bilder och tabeller!

Yvette Emtsjö och Bengt Eriksson, ambulansöverläkare i Region Dalarna, fick PHTLS utmärkelse i USA av NAEMTs president Dennis Rowe. Motivering till priset: För lång och trogen tjänst men mest för att Sverige utbildar flest i hela världen i förhållande till vårt invånarantal.

A

Airway Fri luftväg kontroll av halsrygg

B

Breathing Andning (ventilation)

C

Circulation Blödning och genomblödning

D

målgrupper PHTLS utbildningen riktar sig till alla professioner som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med traumapatienter i sin dagliga arbetsmiljö. Utbildningen betonar lagarbetet oavsett bakgrund, tillhörighet eller medicinsk kunskapsnivå.

Kursen lämpar sig för Hälso- & sjukvårdspersonal, Räddningstjänst, Polisen, Väktare, Hemtjänstpersonal med flera. ■ www.s112.se

Disability neurologiska funktioner

E

– I min roll är man inte alltid omåttligt popular, berättar Yvette Emtsjö skämtsamt.

Exposure Exponera och skydda mot omgivningen

samverkan 112 nr 2/3 2019

35

UTRYCKNINGSKÖRNING / Utbildning

Trafikinstruktörsutbildningen 2019 TEXT: MIKAEL SIGNON FOTO: PRIVAT Nyligen har en trafikinstruktörsutbildning genomförts i Örebro i samarbete med Nerikes brandkår. Sedan starten 2005 har nu över 300 personer genomgått utbildningen.

A

lla blåljusorganisationer är välkommen att gå den 10 dagar långa utbildningen som genomförs som en insiktsinriktad utbildning.

Efter avslutad utbildning skall varje instruktör i samråd med sin egen verksamhet säkerhetsställa och riskbedöma sin utryckningskörning. Utbildningen är ett smörgåsbord som lägger en bra grund att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete.

Man kan säga att den nyutbildade trafikinstruktören tillsammans med sin arbetsgivare är skyddsombud för att säkerhetsställa en mycket riskfull arbetsmiljö så långt det är möjligt. Utbildningen har satt tydliga spår på ett framgångsrikt förändringsarbete att ohälsa och olycksfall kan förhindras.

Höghastighetskulturen och bältesanvändning är tydliga exempel som ett resultat av utbildningen. Allt startar med rätt budskap från trafikinstruktören och

36

samverkan 112 nr 2/3 2019

vi på I am Safe är stolta att vara en del i det säkerhetsarbetet.

Framtidsvisioner och utbildning Det handlar ytterst om att ändra kulturer och attityder vilka leder till ett smartare beteende i trafiken. Vår övertygelse är at utbildningen behöver förläggas mer till verklig trafikmiljö och minska ner den gamla modellen där förarprestation, häva en sladd och tolka trafiksituationer i höga farter var huvudfokus i utryckningsutbildningen.

Dessa högpresterande övningar på ett flygfält leder tyvärr enligt min mening ofta till en övertro på egen förmåga och kan inte bli ett ryggmärgbeteende efter några timmars träning. Framtidens utbildning bör i allt större grad syfta till att förstärka ett bra förarbeteende i verklig trafikmiljö.

Utryckningskörning handlar därför inte enbart om färdigheter i att manövrera ett fordon, utan även om förarens beteenden och hänsyn till andra trafikanter som har sin lagliga rätt att också vistas på vägarna. Som utryckningsförare måste vi ödmjukt begära fri väg samt nyttja våra

undantagsregler på ett riktigt sätt.

Individanpassad utbildning som ett alternativ Men en begränsad ekonomi och tid att bedriva trafiksäkerhetsarbete måste ledning och trafikinstruktörer fundera hur Sverige kan minska incidenter och tillbud och i värsta fall dödsolyckor bland blåljuspersonal eller andra trafikanter som uppehåller sig vid vägen.

Vår utbildning utvecklas Vårt varumärke och styrka på I amSafe är att vi har förmånen till mycket gedigna förläsare och forskare inom trafiksäkerhet.

Detta i kombination med lång beprövad yrkesutövning gör att utbildningen hålls levande och utvecklande.

Utbildningen bygger på grundläggande kompetensmål för utryckningsförare för att framföra ett utryckningsfordon.

Utifrån denna publikation delges också vikten att inse att se utryckningen som en helhet från larm till avslutat uppdrag med stort fokus på säker arbetsmiljö.

Under kursen delges strategier och verktyg så inte utryckningsföraren hamnar www.s112.se

i en ”stresskon” med ett tunnelseende och tappat periferiseendet. Är det många rörande föremål i trafiken, kan nya utryckningsförare ha svårt att hinna med all information som inkommer till ett utryckningsfordon.

Idag har vi allt för många olyckor där stress och press i kombination med höga farter. Därför är det viktigt jobba efter riktlinjer kopplat till trafikpolicy.

utbildad trafikinstruktör eller mentor är kanske morgondagens utbildning till färdig utryckningsförare.

Reflektion över sitt förarbeteende och risktagande är centrala syften i en tänkt handledarutbildning.

Strategiska vägval, lokalkännedom trötthetsaspekter fordonskännedom och trafiklagar kopplat till verklig trafikmiljö får en fördjupas inlärning.

Från introduktion till färdig larmförare i nya tankebanor

Lägg där till:

Utbildningsmetodik skiljer sig i vårt avlånga land och förutsättningar ser väldigt olika ut i olika blåljusorganisationer.

Traditionellt är utbildningar indelad i olika steg eller block innan man är färdig utryckningsförare. Tidsplan och förutsättningar varierar likaså.

I framtiden kan det finnas skäl att titta på en handledarutbildning likt man har i Norge code 160 för att få en ännu bättre utbildning.

Att få erfarenhet bakom ratten är en viktig erfarenhet inför uppgiften att köra under trängandefall uppdrag. Att tidigt få möjlighet att under handledning av

► Kommunikation mellan ett utryck ningsfordon och andra trafikanter. ► Hur man ska använda siren och blåljus ► Utryckningstaktik på 2+1 väg ► Fordonsplacering vid rusningstrafik ► Avsökningsteknik vid passage av rött ljus ► Manövrering och adresskännedom

Block utbildningar anses i idag inte kunna förmedla ovan viktiga trafikhändelser och är man otrygg som ny medarbetare med många trafikhändelser i traditionella block utbildningar som bygger på konstruerade miljöer. Det anses också ta i vissa fall lång tid innan nya medarbetare kan göra sina

PREMEDIC ÖSTERGÖTLAND

grundläggande utbildningar.

Nyckeln till dagens utryckningskörning är planerad körning med framförhållning och hänsyn till andra trafikanter ökad säkerhet.

Planerad körning innebär inte bara ekonomiska vinster utan även miljön måste sättas i fokus i framtidens utbildningar.

Dags att nu även blåljusverksamheten bidra till hållbar miljöanpassad utbildning. Handledarutbildning kan vara en tanke att utveckla som miljöanpassad säker utbildning.

Som ett komplement till förarutbildning har undertecknad under vårkanten besökt Väg och transportforskningsinstitutet (VTI) i Linköping.

Där har man tagit fram en simulatorbaserad metod , som en unik möjlighet att riskfritt träna på situationer som kan inträffa. En bättre och mindre stressande arbetsmiljö, förbättrad trafiksäkerhet och ökad effektivitet vid utryckningar är några av de positiva effekter som kan uppnås genom simulatorträning enligt min mening. Dessutom miljöanpassat och trafiksäkert som ett komplement till handledning till säker utryckningsförare. ■

REGION KALMAR LÄN

Benny och Johan med ny XC90

Borgholm, Västervik och Ålem får XC90

VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

REGION JÖNKÖPINGS LÄN

Grattis

Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

www.s112.se

Bengt med förstärkt V90CC till Göteborg

Krister hämtar XC90 till Tranås

samverkan 112 nr 2/3 2019

37

ambulanssjukvård / Stationsreportage

DE både jobbar och lever tillsammans intervju gjord av: BENGT FRIDLUND FOTO: PRIVAT Hej Åsa och Mikael, ni är ju ett gift par som båda har valt den vårdande inriktningen i raden av blåljusprofessioner, dvs som ambulanssjuksköterska och ambulanssjukvårdare.

Vad säger du Mikael – hur kom det sig att du valde den banan?

– Jag avslutade undersköterskeutbildningen 2003 och arbetade ett tag inom äldrevården när min dåvarande chef här på hälsocentralen kontaktade mig och undrade om jag ville ta ett vikariat.

– Senare uppstod ett vikariat på ambulansen 2010 som jag blev tillfrågad om att pröva på. Till en början var jag tveksam men eftersom jag gillar utmaningar så tänkte jag varför inte pröva på ett tag.

– Efter konceptutbildningarna och en bra handledare så kändes ambulansen som min grej. Jag minns att jag var helt slut efter den första veckan av skarpt arbete den första sommaren.

Och vad säger du Åsa vilket var ditt skäl?

– När jag var i slutet av grundutbildningen till sjuksköterska uppstod ett vikariebehov på ambulansen här och jag blev tillfrågad. Jag tog examen på fredagen och på måndagen veckan efter började jag min bredvidgång på ambulansen.

– Till en början var det väl ingen som trodde att jag skulle klara det eller bli särskilt långvarig på tjänsten. Men jag klarade fystester och körutbildning, hade bra handledare och trivdes jättebra så nu har det gått 15 år och jag är kvar än.

– Till en början tog arbetspassen mycket energi både mentalt och fysiskt, men allt eftersom jag fick erfarenhet så blev det ett mycket omväxlande och lärorikt arbete.

Hade ni något annat förstahandsval innan det blev ambulanssjukvården? Åsa, hur var det i ditt fall?

– Jag hade aldrig tänkt sjukvård men när jag slutade gymnasiet var detta redan ett bristyrke här. Mycket tveksam började jag utbildningen, jag hade ju ingen erfarenhet alls av arbetslivet.

– Första veckorna på grundutbildningen var jag på väg att hoppa av flera gånger, 38

samverkan 112 nr 2/3 2019

Äkta paret Åsa och Mikael Fors, ambulanssjuksköterska respektive ambulanssjukvårdare vid Pajala hälsocentral. men några bra handledare höll mitt intresse kvar.

Mikael, hade du tänkt dig någon annan profession?

– För mig har vården alltid varit lockande. Flera i släkten arbetar inom hälsooch sjukvården men under gymnasietiden var vårdyrken inte ”manliga” yrken utan jag utbildade mig till svetsare. Jag arbetade därefter inom industrin i några år men insåg att det inte var något för mig.

– Jag hade mognat och vågade ta steget att börja undersköterskeutbildningen. Alla studieuppgifter var intressanta och gick så lätt att göra, så jag förstod genast att jag hade valt rätt.

Ni bor ju långt upp liksom långt ut i Lappland närmare bestämt i Pajala, vid gränsen

till vårt grannland Finland som bara ligger några få kilometer härifrån och nära det finska samhället Kolari; finns det idag ett existerande samarbete mellan era motsvarande verksamheter? Och på vilket sätt fungerar i så fall samarbetet i ert fall?

– Det finns ett bra samarbete mellan oss och våra kollegor på finska sidan. De bistår ofta med insatser när vi är upptagna, vi träffar dem ofta på larm och de är mycket professionella, med en utrustning i ambulanserna långt bättre än vår.

– Vi däremot, arbetar sällan på finska sidan, vilket främst beror på att de har mycket fler enheter i sin glesbygd, både i form av vägambulans och ambulanshelikopter, och har därmed inte samma behov av vår hjälp. Finland har dessutom en annan struktur av personalupplägg i sina ambulanser. www.s112.se

Grafik: Sven Åsheden

Om arbetsplatsen Pajala Hälsocentral är en så

kallad glesbygdshälsocentral - med 15 mil till närmaste sjukhus – bestående av en läkareoch distriktssköterskemottagning med planerade besök och akutverksamhet, mödravård, barnhälsovård, röntgen, ljusbehandling, LAB för provtagning samt en vårdavdelning med 6 OBS-platser.

Det innebär att ambulanspersonal kan få följa patienten från att den själv inkommer eller med ambulans till mottagning och undersökning till inläggning på OBS-avdelning.

Ambulanspersonal bemannar en ambulans dygnet runt alla dagar, samt en dagambulans måndag t o m fredag. Pajala kommun med cirka 6 000 invånare i nordöstra Norrbotten består av ca 80 byar omfattande ett område motsvarande 2.5 gånger så stort som Blekinge.

– De har enheter som enbart består av vår motsvarighet till sjukvårdare liksom enheter som vår med både sjuksköterska och sjukvårdare.

– Eftersom vi båda är finsktalande kan vi lätt kommunicera med våra finska kollegor men språkförbistringar förekommer.

Då är det vanligt att rapportering och kommunikation sker på engelska.

Ni både bor och verkar på en liten ort där alla mer eller mindre känner varandra. Hur ser ni på att ni kanske känner den person som ni larmas ut till? Vad ser ni för för- och nackdelar med det? Vad säger du Mikael?

– Fördelen är att våra multisjuka träffar samma personer då de larmar ambulansen. Det ger dem trygghet och de behöver inte dra hela sjukhistorien från början varje gång.

– Och jag kan se om de har försämrats från senaste kontakten. Nackdelen är att jag kan larmas till mina nära och kära.

– Jag hade t ex ett larm till min faster då hon var i slutskedet av sin cancersjukdom, och jag fick köra henne till sjukhuset. Det var tungt. www.s112.se

Och du Åsa?

– Fördelen är att jag byggt upp en god kontakt med de som larmar ofta, de blir glada att se mig och situationen bygger på samspel och trygghet.

– Nackdelen är just att jag kan bli larmad till en närstående och då finns ju sällan möjlighet att någon annan kan ta larmet utan jag får helt enkelt ta det.

– En sak till som kan vara lite olustig är att även vi har några lite ”stökiga” personer som larmar ofta, och även dessa kommer ju då att känna igen oss ute i samhället vilket inte är så trevligt när vi rör oss privat.

En logisk följdfråga blir då; hur är det med debriefing eller motsvarande åtgärder för ert välmående? Vad finns att tillgå – både formellt och informellt? Har ni ”nytta” av varandra vid sådana här tillfällen? Åsa, hur resonerar du här?

Region Norrbotten har fem sjukhus, tre vid kusten och två i Malmfälten. ▶ Kiruna sjukhus ▶ Gällivare sjukhus ▶ Kalix sjukhus ▶ Sunderby sjukhus ▶ Piteå sjukhus Och 15 ambulansstationer. ▶ Sju tillhör sjukhusen i Kiruna, Gällivare, Kalix, Sunderbyn och Piteå. ▶ Åtta finns vid hälsocentralerna i Pajala, Jokkmokk, Övertorneå, Överkalix, Haparanda, Arjeplog, Ãlvsbyn, och Arvidsjaur.

– Möjlighet till debriefing är lite begränsad i akuta skeden, då är det ju de som finns närmast som jag får prata med.

Det som är svårast är väl att bli avlöst snabbt från arbetet då det finns så få kollegor.

– Att ha Micke nära är alltid en fördel, och även om han inte varit med på ett tungt larm så förstår han ju hur arbetet är och jag kan prata med honom.

– Situationer kan ju sätta spår för resten av livet och bubbla upp i privata situationer och då är det skönt att han förstår varför jag reagerar som jag gör. ► samverkan 112 nr 2/3 2019

39

ambulanssjukvård / Stationsreportage

► Och Mikael, vad är dina tankar?

nackdelarna, om det nu finns någon/några?

– I vår verksamhet är debriefing begränsad i akuta skeden. Vi tar ofta upp detta med den läkare som är inblandad i situationen. Exempelvis vid trafikolyckor, så har vi haft debriefing tillsammans med räddningstjänsten.

– Med Åsa är det ju lätt att kunna prata om något jobbigt larm. Jag har ju möjlighet att prata med henne närsomhelst när tankar och funderingar kommer upp, även om det gått ett tag från själva händelsen.

– Fördelen att arbeta i samma verksamhet är att vi känner till arbetets natur och har en bättre förståelse för vad den andra går igenom under en arbetsdag.

– Detta kan även vara en nackdel i de situationer som är farliga. Vi kan oroa sig för den andra då vi vet vad som kan vara risker på vissa typer av larm.

En annan intressant fråga är så klart hur ni jobbar; jobbar ni vanligtvis tillsammans eller endast vid något enstaka tillfälle, eller kanske t o m aldrig?

– Vi arbetar tillsammans så mycket som privatlivet tillåter, dvs någon måste ju vara med våra barn för att vi ska kunna jobba ihop. Just nu har vi mormor som trivs med barnen och kan tänka sig att ställa upp.

Detta gör att vi kan gå dygn tillsammans.

Hade vi inte haft den möjligheten hade vi ju fått gå om varandra hela tiden vilket hade varit svårt och slitsamt i längden.

– Just nu har vi dag- och dygnsturer, cirka två av båda per vecka. Det hade utan möjlighet till barnvakt på kvällar och nätter - inneburit att vi bara kunnat gå dagtid ihop, sedan hade vi bytt av varandra för att gå dygn på olika dagar.

– Periodvis har vi under de senaste åren arbetat på detta sätt för att barnen varit så små att vi inte kunnat lämna dem med barnvakt, men också beroende på att verksamheten delat på oss för att vi som erfarna ska stötta upp en oerfaren kollega.

– Dessa perioder har varit tunga. Mest för att vi trivs tillsammans och uppskattar varandras sällskap både privat och på jobbet. Att vi arbetar tillsammans är inte alltid så uppskattat bland våra kollegor.

Någon närmare förklaring på varför har vi inte fått.

– På senare tid har vi iallafall lagt pass tillsammans och det har inte fått några kommentarer. Kanske har de accepterat det nu. Dessutom har vi börjat få in ett annat par som vikarierar här. Eftersom de får möjligheten att arbeta tillsammans borde vi ju också få det, kan vi tycka.

Oavsett hur vi arbetar så ser vår chef till att vi är lediga samma helger, så då ses vi.

En följdfråga blir ju om det finns fler fördelar än nackdelar med att jobba inom samma verksamhet? Om vi börjar med dig Åsa; vad är de stora fördelarna? Och

40

samverkan 112 nr 2/3 2019

kliniska undersökningsmetoder.

– Några kurser har varit nätbaserade exempelvis förskrivningsrätt och infektion som jag gått via Högskolorna i Kristianstad och Mälardalen. Är ni båda norrlänningar ”från födsel och ohejdad vana”?

– Vi är båda födda och uppvuxna i Tornedalen. Vi trivs här.

Åsa:

– Att arbeta med Micke är jätteroligt.

Han är erfaren, mycket kunnig och skicklig, han har ett sätt som får de flesta situationer och personer att bli positiva.

Dessutom var det ju den professionella sidan av honom som jag lärde känna först.

– När vi arbetar tillsammans är vi på ett annat sätt än hemma, vi lyfter inte diskussioner som hör till det privata under arbetstid. Att ha honom nära är en trygghet och jag blir glad och lugn.

Mikael:

Mikael, vilka utöver vad Åsa har sagt är de för- och nackdelar du ser med att ha samma verksamhetsfält?

Och så en avslutande fråga: vad är det bästa med era jobb? Åsa, vad säger du?

– Det bästa med mitt jobb är att det är

– Att komma in i svåra situationer tillsammans med Åsa är en trygghet. Kommunikationen sker utan ord då vi känner varandra så väl. Detta ger ett bra flyt trots att situationen är stressig.

– Hennes styrka är att hon kan behålla lugnet i de svåraste lägen och hon är mycket professionell i sin yrkesroll.

varierande. Vårdtiderna är långa i ambulansen och jag får möjlighet att ta hand om mycket sjuka patienter på egen hand, vilket är utmanande och lärorikt. Jag får användning av min erfarenhet och kunskap varje dag.

– Det innebär olika problemlösningar, där patienternas uppskattning blir en direkt återkoppling på ett väl genomfört arbete.

– Det enda negativa är löneutvecklingen som avstannat och där kriterier alltid gör att just sådana som jag här i glesbygden inte får del av avtal och lönepåslag.

Det var frågor om den dagliga verksamheten, men innan ni kom så långt i era liv; var har ni gått era utbildningar, inte minst med tanke på de fysiska avstånden?

Vad säger du Mikael?

– Undersköterskeutbildningen har jag gått här i Pajala. Alla konceptutbildningarna som PS, PHTLS och förarutbildning har jag åkt till olika städer i Norrbotten för att gå.

– Alla hospiteringar kräver resor, vanligtvis 15-20 mil till ett sjukhus.

Och du då, Åsa?

– Jag har gått min grundutbildning i Boden, när jag skulle gå ambulansspecialistutbildningen fanns den inte kvar i Boden, utan den gick jag i Luleå på Luleå Tekniska Universitet.

– Där har jag sedan gått flera fristående kurser inom bland annat akut sjuka barn, ledarskap och kardiologi. Konceptutbildningarna har även jag gått runt om i Norrbotten. Instruktörsutbildningen i barn HLR gick jag i Umeå liksom kursen

– Jag har ju jakt och fiske som mina stora intressen. Skog och vatten har vi ju gott om här uppe. Det finns inget bättre än att ge sig ut i naturen och uppleva tystnaden. Åsa:

– Jag har allt jag behöver här. Att röra sig ute i naturen eller trädgården är det jag gör så fort jag kan.

Och du Mikael, vad är det bästa utifrån ditt perspektiv?

– Det bästa med mitt jobb är just att jag aldrig vet hur dagen blir. Det ställer höga krav på kunskap och det ger en utmaning.

– Att vårda patienterna under långa larm ger möjlighet till utvärdering av insatsen. Jag kan göra en avgörande skillnad för patienterna, de som bor längst bort får en chans till god vård trots avstånden.

Då säger jag tack så mycket för att ni tog er tid till denna intervju och jag önskar er fortsatt välmående såväl inom ambulanssjukvården som det äkta par ni också är. ■

www.s112.se

Telium Pandora är en smart, säker och flexibel kommunikationsplattform som används bland annat för ambulans och patienttransporter.

All information är samlad på ett ställe, med ett gemensamt användargränssnitt för såväl Tetra/ Rakel, GSM och Intercom. Alla anslutna system kan styras via fordonets pekskärm. Telium Pandora är utformad i samarbete med slutanvändare och lätt att anpassa, bl.a. med snabbval för frekventa kommandon. Förare och vårdare manövrerar systemen oberoende av varandra, har tillgång till inbyggd Intercom och kan genomföra treparts-samtal.

Kommunikationen förenklas och både arbetsmiljö och trafiksäkerhet förbättras.

Lättstyrd och säker kommunikation

”

Samverkan mellan Telium Pandora och CSAM Paratus skapar ett komplett system som tillsammans underlättar och hanterar alla kommunikationsaspekter i bl.a. ambulanstransporter.”

hstd

CSAM HEALTH

teliumsweden.se www.s112.se

samverkan 112 nr 2/3 2019

41

FORSKNING / Vårdvetenskap

Foto: Glenn Unger

Väderförhållandets påverkan på antal kollapser i samband med Göteborgsvarvet TEXT: ANDERS SVENSSON Göteborgsvarvet är världens näst största långlopp (efter New York maraton) med över 64 000 anmälda löpare.

V

arje år kollapsar ett antal löpare till följd av den fysiska ansträngning loppet medför. I samband med 26 gradig värme vid 2010 Göteborgsvarv sågs ett överväldigande behov av ambulanstransporter då över 60 personer fördes till Sahlgrenska Universitetssjukhuset för vård.

Eric Carlström och Amir KhorramManesh vid Göteborgs Universitet är två av de forskare som sedan dess drivit ett forskningsprojekt för att utreda om det går att förutspå hur många löpare som kommer att kollapsa under loppet.

I samverkan med forskare vid institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs Universitet har de arbetat fram en modell där de kan göra prediktioner på hur många löpare som kommer att kollapsa utifrån rådande väderförhållanden.

– Utifrån vår modell kan vi med 85 % säkerhet förutspå hur många löpare som kommer att kollapsa och vara i behov av ambulans menar Eric.

– Vi har även sett att löparna kollapsar i kluster. För det första så sker kollapserna

42

samverkan 112 nr 2/3 2019

Eric Carlström, professor och ambulanssjuksköterska vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Foto: Privat

främst under loppets sista tredjedel, vilket är ett känt faktum även vid andra långlopp.

– Det intressanta är att kollapser tycks ske sista tredjedelen av loppen oberoende loppens längd menar Eric.

– Det andra är att många kollapsar i samband med målgången vilket kan förklaras av blodtrycksfall som sker i samband med att löparna står still.

– Vi ser också kollapser vid platser där det finns många åskådare som står och hejar på löparna. Ett kluster av löpare kollapsar även precis innan Götaälvbron

Amir Khorram-Manesh, docent och kirurg vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset, Sahlgrenska. Foto: Privat

vilket vi tror beror mer på den psykiskt upplevda utmattningen än den fysiska menar Eric.

DISPONERA RÄTT sjukvård Detta är viktiga forskningsresultat för att kunna disponera sjukvårdens resurser rätt.

– Utifrån denna kunskap kan vi både förvarna sjukhuset om hur många löpare de kan förvänta sig samt placera ut ambulanser och sjukvårdstält i närheten av vart löparna kollapsar.

Amir och Eric menar vidare att det är www.s112.se

den ”vanliga” medellöparen som företrädesvis kollapsar och de har inte funnit några signifikanta skillnader i varken ålder eller kön.

Medelåldern för de som hämtades av ambulans var 34 år vilket är något lägre än medelåldern för samtliga löpare som ligger på 41 år för män och 37 år för kvinnor.

förutsägelser kring kollapser Varför det är yngre personer som drabbas av kollaps kan Eric och Amir i dagsläget inte svara på.

- Våra resultat skiljer sig från forskning kring kollapser i samband med långlopp i varmare länder där det främst är äldre löpare som kollapsar.

– Vi kommer att fortsätta vår forskning med att intervjua och skicka enkäter till de löpare som har kollapsat under Göteborgsvarvet för att skapa oss en bild kring varför just dessa löpare kollapsat säger Eric.

– Vi ställer bland annat frågor kring hur de förberett sig inför loppet vad gällande träning och kost samt hur de varit klädda under loppet. Det behövs mer forskning kring detta menar Eric.

– Det vi tror oss veta om detta område

baseras på lösa antaganden. Vi är övertygade om att här finns många myter att slå hål på menar Eric och Amir.

– Det har visats intresse för vår modell från flera idrottsförbund i Sverige för att göra förutsägelser kring kollapser vid olika idrottsevenemang.

– Vi ser att vi kommer få en stor spridning av vår modell såväl inom som utan-för Sverige avslutar Eric och Amir. ■

2021 firar staden Göteborg 400 år. Samma år anordnas den 42:a upplagan av världens största halvmaraton, GöteborgsVarvet.

Starten går kl. 10:00 söndagen den 19 september 2021.

Läs mer om Eric och Amirs forskning Carlström, E., Börjesson, M., Palm, G., KhorramManesh, A., Lindberg, F., Holmer, B., Berner, A. Örninge, P., Luning, H., Nilson, F., Gelang, C. & Thorsson S. (2019) Medical Emergencies During a Half Marathon Race - The Influence of Weather.

International journal of sports medicine.

40(5):312-6.

Nilson, F., Lindberg, F.,Palm, G., Lundgren, L., Rayner, D., Börjesson, M., Thorsson, S., KhorramManesh, A. & Carlström, E. (2018) Can participants predict where ambulance-requiring cases occur at a half marathon?

Scandinavian journal of medicine & science in sports. 28(12):2760-6.

REGION JÖNKÖPINGS LÄN

REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN

REGION SÖRMLAND

REGION VÄSTMANLAND

Krister och Henrik med Jönköpings första XC90

Tobias hämtar

Grattis

Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

www.s112.se

Mats, Peter och Pierre hämtar

Berikas med två XC90

samverkan 112 nr 2/3 2019

43

POLIS / Bilhistoria

Privatspaning!

Volvo Duett var en vanlig polisbil i Sverige men det krävdes ett långt sökande och en intensiv renovering för att Polismuseet skulle kunna visa upp ett exemplar. Mycket tack vare privata insatser.

TEXT OCH FOTO: FREDRIK NYBLAD

N

är jag och den pensionerade poliskommissarien Bengt Svensson parkerar Polismuseets Volvo Duett vid Rosersbergs slott avstannar all verksamhet. Plötsligt har vi en hel grupp med människor runt oss. De ler och tar bilder och Bengt, som för dagen tagit på sig sin gamla uniform, får posera vid bilen. Det är inte bara att det är en Volvo Duett och inte heller att det är en gammal polisbil. Det är också något med kombinationen av Duettens näpna utseende med rötterna i 1940-talet och den svartvita polismålningen som fortfarande utstrålar myndighetsutövning.

Volvo Duett uppmanade till hårt brukande och de flesta gnagdes ner till märgen. Det gäller förstås också de bilar som först ägts av polisen. Därför är den här Volvon en prestation. För Polismuseet har egentligen ingen budget för nyanskaffning av fordon och än mindre någon professionell renoveringsverkstad. Däremot finns det en grupp hängivna pensionärer

44

samverkan 112 nr 2/3 2019

runt museet. Det är tack vare Kjell-Arne Stamvall och Bengt Svensson som Duetten nu finns i samlingarna.

Redan för tolv år sedan köpte Polismuseet in en Volvo Duett som skulle renoveras.

– Den blev stående i många år, jag tyckte att om vi skulle ha den så fick vi ta tag i renoveringen, säger Bengt Svensson. Men jag lade märke till att innertaket inte hade några dragkedjor som bilar med utryckningsljus på taket hade.

I vårt arkiv upptäckte jag sedan att den gått som civilbil i Partille – då sålde vi den!

Det var en äkta målad Polisduett man ville ha, det är så människor minns den. Bengt fortsatte att söka efter rätt bil.

Genom Rikspolisstyrelsens arkiv fick han fram gamla länsbokstavsregistreringsnummer och med dem till hjälp sökte han efter bilar hos Riksarkivet.

Det gav ingen utdelning så istället tittade Bengt efter färgkod 60 i PV-klubbens matrikel, det är nämligen koden för svartvita bilar. Nu hittade Bengt två gamla polisbilar.

– En ägare ville inte sälja, nästa hade redan sålt bilen och dess nye ägare ville inte heller göra affär. Men jag ringde igen efter en tid och då hade han ändrat sig, säger Bengt Svensson.

www.s112.se

»Duett var den första polisbil som specialbyggdes för hundpatruller.«

Bengt Svensson har varit trafikpolis och även arbetat på Rikspolisstyrelsen där han var med och tog fram den nuvarande blågula målningen på polisbilar.

www.s112.se

Volvo Duett hade många användningsområden inom polisen. Den kunde vara en vanlig radiopatrullbil eller teknikerbil. Volvos kundtidning Ratten skrev 1956 om en Duett som Göteborgspolisen hade. Den var i skåpvagnsutförande och hade en specialinredning med en liggplats i det täckta lastutrymmet.

En annorlunda version var den så kallade piketvagnen med extra baksäten placerade som i en Land-Rover. På de bilarna var reservhjulet flyttat och dörrarna gick ner lägre. 1965 levererade Volvo 116 stycken Duetter i piketvagnsutförande.

Volvo Duett var också den första polisbil som specialbyggdes för hundpatruller.

Visserligen fanns det VW Typ 1 som fick en träskiva istället för baksäte där hunden kunde sitta, men Duetten var betydligt mer anpassad för användningsområdet.

Den hade luftventil på taket, lastförskjutningsskydd, mellanvägg och ett särskilt fack för kopplet.

Duetten som polisbil levde på övertid i fyra år. När PV 544 lades ner hösten 1965 var det en tidsfråga innan det skulle bli för dyrt att tillverka de polisdelar som var specifika för Duetten. Att polisen valde att köpa in modellen trots att den var på väg ut styrdes av en annan logik.

Det var komplicerat att ta fram de delar

som var speciella för polisbilarna och när väl en modell godkänts för polisbruk så köptes den in så länge det gick.

Hundbil i Blekinge Den här Duetten är en 67:a som levererades till polisen i Karlskrona i januari 1968. Där användes den av tre olika hundförare fram till 1971.

– Efter polistiden fanns den hos en elfirma i Teckomatorp där den först var blåmålad och senare svart, berättar Bengt. Det satt en B20-motor i den och det var ju fel. Men flera polisdetaljer var kvar. Bland annat larmpanelen, reläbryggan, ventilationsgallret på taket och sidoblinkersen på b-stolpen.

I december 2015 transporterades bilen hem till Bengts garage. Den första prioriteringen var att få bromsarna att fungera då arbetet med bilen både skulle ske hemma hos Bengt och hos Kjell-Arne.

– Bromstrummorna gick inte att få loss. Bilen gjorde motstånd, den ville inte bli renoverad, säger Bengt Svensson.

Rostproblemen var värre än man hade trott. Framskärmarna byttes till begagnade i mycket bra skick och dörrar hittades på en skrot. Tröskellådorna, delar av golvet, torpedväggen och delar av ramen fick också bytas ut. Karossen slipades plåtren innan lack. ► samverkan 112 nr 2/3 2019

45

POLIS / Bilhistoria

►

– Vi sa till lackeraren att det inte gjorde något om det tog ett par månader, för det var ingen panik. Men så ska man inte säga, i slutändan dröjde det uppemot åtta månader innan vi fick tillbaka bilen.

I februari 2017 kom karossen tillbaka från lackfirman och nu lämnade man in dörrar och skärmar. En B18-motor som penselrenoverats monterades, sedan arbetade man med elsystemet. Bara några få kablar behövde bytas, vilket kanske var tur med tanke på all eldriven extrautrustning som kommer med polisversionen.

Nytillverkade gummimattor och stolsklädsel köptes från VP Autoparts, medan baksätesklädseln är orörd. Ändå går det inte att uppfatta någon skillnad mellan fram- och baksätet.

En del av polisutrustningen kunde hämtas från Polismuseets samlingar.

Saftblandaren lyckades Bengt byta till sig från en polisbilsentusiast och taksökaren donerade PV-klubben.

enormt mycket nerlagt arbete Dagen innan bilen skulle premiärvisas vid ett Öppet Hus på Polismuseets fordonssamling kom polistexten på plats.

– Då började den se ut som en polisbil, men den saknade fortfarande många delar som stötfångare och ventilationsrutor, säger Bengt Svensson. Ännu var inte bilen körbar och det dröjde till slutet av augusti 2017 innan

1

2

3

4

1. Gummimattor och stolsklädsel i framsätet är nytillverkade. 2. På en hundbil krävs två handtag så att en hund i taget kan släppas ut. Det vänstra specialhandtaget fick gjutas upp i mässing och förkromas. 3. Baksätet rymmer utrustning för händelser i trafiken. 4. Larmpanelen satt faktiskt kvar när Polismuseet köpte bilen.

man bokade en besiktningstid. Men vid en provtur några dagar före kom ett intensivt skrapljud från bakvagnen.

– Vi rev av bromstrummorna och det visade sig vara jätteglapp i bakaxeln. En trumma skavde mot en bromssköld så det var fullt med järnspån. Vi fick låna en annan bakaxel av en medlem i PVklubben, berättar Bengt Svensson.

Väl på bilprovningen blev det rent protokoll.

Det är ett enormt arbete som duon

lagt ner på en bil som de faktiskt inte äger – den är ju statlig egendom.

– Vetskapen om att det här är den första äkta polisduetten som renoverats gör att det är värt det, säger Bengt Svensson.

Fortfarande söker man efter en del polisutrustning till bilen, bland annat de särskilda dörrsidorna.

Fram till sista april 2019 fanns polisbilen att se i Göteborg. Den ingick i Volvo Museums specialutställning om Volvo Duett. ■

Inte snabb, men effektiv. En svartvit Volvo Duett syns förmodligen på betydligt längre avstånd än en modern polisbil.

46

samverkan 112 nr 2/3 2019

www.s112.se

Framtidens integrerade IT-lösning för ambulanssjukvården med övervakning och kliniskt beslutsstöd MONITORERING Vitalparametrar övervakas i ambulansen och överförs automatiskt till sjukhuset. (EKG, SpO2, NIBP, EtCO2 samt respiration). Inställbara larmnivåer som uppdateras dynamiskt. EKG analys kan utföras direkt, antingen prehospitalt eller på sjukhuset.

JOURNAL & BESLUTSSTÖD Baserat på gällande riktlinjer, fattas kliniska beslut för initial vård på plats och transport direkt till rätt vårdnivå (t.ex. PCI, stroke- /traumaenhet).

EXEMPEL PÅ FUNKTIONER • Integration mot sjukhusjournaler • Olycksplatsjournal för sjukvårdsledning • Läkemedelsmodul med doserings beräkning • Inloggning med kort • Kamera • Akutliggare för uppsikt över flera ambulanser • Beslutsstöd t.ex. ATLS: ABCDE, NEWS, RETTS • Slagningar i register: Sjukdoms historia, läkemedelsriktlinjer, guidelines, etc.

• Meddelandefunktion

Sjukhusets olika avdelningar har tillgång till informationen och assisterar beslut och förbereder vårdinsats vid ankomst.

Region Kronoberg har integrerat MobiMed systemet med sjukhusjournalen Cambio Cosmic MobiMed journalsystemet har integrerats med sjukvårdens stora journalsystem. Arbetet som planerats en längre tid är nu klart. Vinsterna är många – framför allt för personalen som slipper extra arbete i form av dubbel journalföring.

Patienterna kan nu dessutom läsa sina ambulansjournaler hos 1177.se.

www.s112.se

www.ortivus.com | sales@ortivus.com | +46 8 446 45 00

samverkan 112 nr 2/3 2019

47

ambulanssjukvård / Forskning

Längre tid till vård för personer med låg utbildningsnivå TEXT: Andrea Jonsson Foto: Mostphotos

När stroke slår till utan förvarning kan ambulanspersonalens första bedömning vara ovärderlig för att minska tiden tills patienten får behandling. En ny studie visar ett samband där personer med lägre utbildning och inkomst löper större risk att få längre tid till vård av stroke.

I studien delades patienter in i tre grupper; efter låg, medel och hög socioekonomi. Då kunde forskarna se en skillnad i tiden från larm till röntgen på sjukhuset, där de som befann sig i den grupp med lägst socioekonomi hade ca 30 minuter längre tid till behandling än de som befann sig i den med högst.

Forskningsfrågan uppstod när läkaren Amanda Niklasson skrev en uppsats vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Studien tog hon sedan vidare i en forskningsartikel tillsammans med Katarina Jood, universitetslektor vid Sahlgrenska akademin och Johan Herlitz, professor i prehospital akutsjukvård vid Högskolan i Borås.

– Stroke är ju en sjukdom som ofta debuterar som en blixt från klar himmel, där patienten blir svag i armar och ben, får svårt att prata eller blir sned i ansiktet. De klassiska symtomen missar inte ambulanspersonalen. Men alla patienter har inte de typiska symtomen, ibland kan de vara mer diffusa, förklarar Johan Herlitz.

En tredjedel känns inte igen I dag upptäcker ambulanssjuksköterskor ungefär två av tre fall, en tredjedel känner de inte igen. Därför var det intressant för forskarna att undersöka vilka faktorer som kan påverka 48

samverkan 112 nr 2/3 2019

hela den tidiga vårdkedjan så att vårdpersonalen upptäcker en stroke och prioriterar patienten för snabb behandling.

– Här räknas minuterna, så därför är vi intresserade av att se hur duktig ambulanssjuksköterskan kan bli på att upptäcka stroke.

I det nationella kvalitetsregistret Riksstroke dokumenteras sjukvården, men

på nationell nivå kan inte alla variabler räknas in utan att registret blir ohanterbart.

Studien har istället använt sig av ett lokalt register i Göteborg som heter Väststroke, där fler variabler finns med.

Bland annat dokumenteras den prehospitala komponenten, alltså hur ofta sjuksköterskorna misstänker stroke, vilka symptom som patienten

presenterade, blodtryck, puls, syremättnad och tiden från att patienten ringer ambulansen till röntgen för att fastslå om det är en stroke eller inte, så kallad systemfördröjning.

– Vi gjorde nedslag i geografiska områden för att studera socioekonomin och få fram ett genomsnitt på medelinkomsten och utbildningsnivån i området. Sedan har de www.s112.se

REALITi Integrated smart solution for more reality

Foto: Mostphotos

varför detta samband?

Resultatet visar att medianen i systemfördröjningen för patienter som befinner sig i gruppen med lägst socioekonomi är 3 timmar och 47 minuter, medan det för personer i gruppen med högst socioekonomi har en median på 3 timmar och 17 minuter.

– Med lägre socioekonomi var det mindre chans att sjuksköterskan skulle misstänka stroke. De fick en lägre prioritering och systemfördröjningen var längre. Men det viktiga i den här studien är inte minuterna, det viktiga är att det fanns ett samband och det ska vi jobba vidare på. Det här ska ses som en första rapport, en pilotstudie, säger han.

Exakt varför detta samband

uppstått har forskarna inget svar på än.

PHC Nordic AB – Ekonomin har jag svårt att +46 855 53 63 00 förklara. Men en patient som phcnordic.com är mer utbildad har kanske bättre möjlighet att förklara sina symptom för sjukvårdspersonalen. Här kan finnas flera så kallade störfaktorer, iSimulate annonce.indd 1 01/03/2018 språksvårigheter skulle kunna spela in. Om dessa faktorer hör ihop med lägre socioekonomi vet vi inte med säkerhet, Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se men det skulle möjligen kunna vara så.

Nu inleds ett samarbete med Amanda Niklasson och PreHospen, en centrumbildning för prehospital akutsjukvård vid Högskolan i Borås, där de ska se vidare på vilka övriga faktorer som kan påverka den tidiga vårdkedjan och vad mer VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN de kan få ut av att studera XC90 läkarbil till Göteborg socioekonomin i relation till vården.

– Vi har bara skrapat lite på ytan i en källa av viktig kunskap där man måste tränga in djupare för att förstå det här, säger Johan Herlitz. ■

Grattis

resultaten relaterats till olika faktorer i den tidiga vårdkedjan, så som exempelvis systemfördröjningen – från larm till röntgen – eller andelen fall som upptäcktes och gavs högsta prioritet av ambulanspersonalen, säger Johan Herlitz

Visste du att... ... artikeln heter ”Socioeconomic disparities in prehospital stroke care” av: Amanda Niklasson, Johan Herlitz och Katarina Jood. Artikeln finns att läsa i: Scand J Trauma Resusc Emerg Med. 2019 May 2;27(1):53.

Mer info om Högskolan i Borås prehospitala forskning: hb.se/PreHospen

www.s112.se

REGION NORBOTTEN Mikael klar för hemfärd till Pajala

samverkan 112 nr 2/3 2019

49

09.39

DOMSTOL / Tingsrättens dom

Berusad man attackerade styrkeledare – döms till böter Vid en insats i Lund 2018 blev en styrkeledare på Räddningstjänsten Syd angripen av en 71-årig man som uppträdde hotfullt och hindrade släckningsarbetet. Lunds Tingsrätt har dömt mannen för förgripelse mot tjänsteman.

TEXT och illustrationer: SVEN ÅSHEDEN KÄLLA: LUNDS TINGSRÄTT

Tilltalad NN Åklagare Kammaråklagare Kristina Wedelsbäck Målsägande Styrkeledare Företrädd av åklagaren DOMSLUT Brott som den tilltalade döms för Förgripelse mot tjänsteman, 17 kap 2 § 1 st brottsbalken 2018-10-09 Påföljd m.m.

Dagsböter 100 om 200 kr Skadestånd NN ska betala skadestånd till Styrkeledaren med 5 000 kr jämte ränta på beloppet enligt 4 § 5 st och 6 § räntelagen (1975:635) från den 9 oktober 2018 till dess betalning sker.

Utredningen Åklagaren har visat filmer från platsen för brottet; dels två filmer inspelade av vittnen, dels en film som visats vid ett nyhetsinslag i SVT. Tingsrätten har hört målsäganden styrkeledaren och den tilltalade NN. DOMSKÄL - NN ska dömas för förgripelse mot tjänsteman.

50

samverkan 112 nr 2/3 2019

LUNDS TINGSRÄTT

Styrkeledaren har i detalj berättat om händelseförloppet natten den 9 oktober 2018 varvid han i huvudsak har uppgett följande.

Han arbetade som räddningsledare på Löddeköpinge brandstation och åkte tillsammans med sin personal på ett larm om en brand i ett sophus i ett bostadsområde i Nöbbelöv utanför Lund.

När de kom fram till platsen möttes de omedelbart av NN som uppträdde mycket aggressivt och ifrågasatte varför brandmännen anlände så sent.

NN var mycket berusad. Han bar en plastflaska med bensinfärgad vätska i vänstra handen. Han gick mot styrkeledaren, tog tag i hans krage och tryckte honom bakåt.

Styrkeledaren anropade i detta skede polis.

Civila på platsen fick hjälpa till att mota bort NN. NN fortsatte dock uppträda mycket hotfullt mot brandmännen och började

slutligen gå mot killen som skötte pumpen hos en anslutande styrka.

Styrekeledaren fick i detta skede brotta ned NN och tilldela honom ett slag i ansiktet för att avbryta NNs hotfulla agerande.

Det händelseförlopp som styrkeledaren har beskrivit stöds i allt väsentligt av de uppgifter som lämnats av vittnena samt av de filmer som rätten tagit del av. På den film som visats på SVT ser man t.ex. tydligt hur NN går mot styrkeledaren, tar tag i hans krage och knuffar honom bakåt. Man hör också hur han ropar ”vad fan håller ni på med”.

Vittnet Patrick Persson har bl.a. uppgett att NN hela tiden tjafsade med brandmännen och skrek ”jävla idioter”.

Beträffande situationens allvar har framgått följande På filmerna syns tydligt hur det slår upp höga lågor i sophuset bakom de inblandade på platsen. www.s112.se

Styrkeledaren har uppgett att han bedömde att det på grund av gnistbildning fanns hög risk för spridning av branden.

Han har med stor tveksamhet angett att det totala händelseförloppet tog cirka tio minuter. Vittnena har uppgett ett händelseförlopp på mellan fem och tio minuter.

Under denna tid har styrkeledaren uppgett att han i egenskap av räddningsledare inte alls kunde sköta sitt arbete eller skydda sin personal.

Hans uppgift på platsen är att göra en riskbedömning och göra en plan för släckningsarbetet. Eftersom han direkt blev avbruten av NN hann han aldrig påbörja detta när de kom till platsen.

Styrkeledaren bedömde istället att NN med sitt agerande var den största omedelbara risken på platsen.

Vittnet Patrick Persson har även han uppfattat att det på grund av NN inte bedrevs något aktivt släckningsarbete under den tid händelseförloppet pågick.

NN själv har uppgett att han inte minns händelsen så noga eftersom han var berusad. Han har medgett att han var upprörd eftersom det dröjde så lång tid innan brandkåren anlände till platsen, men anser inte att hans agerande var så allvarligt att det kan ha påverkat släckningsarbetet.

Han minns att han gick mot styrkeledaren, att han tog tag i honom samt angrep honom verbalt men han riktade inga slag mot honom.

Det saknas enligt tingsrätten skäl att ifrågasätta såväl styrkeledarens som vittnenas uppgifter.

Vad NN har uppgett är inte heller oförenligt med den bild som styrkeledaren och vittnena lämnat.

Tingsrätten anser sammantaget att all den bevisning som finns i målet entydigt visar ett händelseförlopp som stämmer väl överens med samtliga de moment som anges i gärningsbeskrivningen.

Det är således bevisat att NN angripit styrkeledaren i tjänsten i syfte att hindra hans pågående myndighetsutövning.

Av styrkeledarens uppgifter om att han kände sig mycket psykiskt pressad vid händelsen, främst på grund av sitt ansvar för situationen och sin personal, framgår det enligt tingsrätten även att NNs handlande lett till såväl lidande som olägenhet för styreleledaren. Samtliga objektiva förutsättningar för brottet förgripelse mot tjänsteman är därmed uppfyllda.

Beträffande de subjektiva förutsättningarna för brottet, dvs. om NN ska anses ha begått gärningen med uppsåt, anser www.s112.se

71-årige NN uppträdde hotfullt och hindrade släckningsarbetet.

tingsrätten att det är uppenbart att NN avsiktligen har angripit styrekeledaren.

Att NN varit kraftigt berusad vid tillfället är inte en sådan omständighet som befriar honom från ansvar. Åtalet är därmed styrkt och NN ska dömas för förgripelse mot tjänsteman.

Påföljd Straffvärdet för gärningen ligger på bötesnivå.

Vid bestämningen av antalet dagsböter beaktar tingsrätten att det varit fråga om ett relativt utdraget händelseförlopp som hindrat brandmännens arbete under en pågående nödsituation vilket skulle kunna ha fått allvarliga konsekvenser.

Antalet dagsböter bestäms därför till 100 st.

Skadestånd För att tingsrätten ska döma ut kränkningsersättning krävs att den tilltalade genom brott utsatt målsäganden för en allvarlig kränkning.

Vid bedömningen ska rätten främst se till den typiska kränkningen genom den brottsliga handlingen, snarare än den kränktes personliga upplevelse.

Enligt motiven till bestämmelsen i 2 kap. 3 § skadeståndslagen anses vissa yrkesgrupper, framför allt poliser, ordningsvakter och anställda inom Kriminalvården, ha att räkna med angrepp i sitt arbete i samband med ingripanden.

Det krävs då något mer för att man ska

kunna konstatera att det varit fråga om en allvarlig kränkning.

I detta fall kan man enligt tingsrätten, i avsaknad av vägledande praxis, till viss del argumentera för att även räddningstjänstens personal bör bedömas på motsvarande sätt som de ovan uppräknade yrkeskategorierna då det vid släckningsarbete inte torde vara ovanligt att man möter stressade och upprörda personer.

Det finns dock även skäl för att argumentera på motsatt sätt. Styrkeledaren har i detta fall redogjort för hur han, i egenskap av räddningsledare, blev rejält störd av NN och att han led mycket av att inte kunna ta ansvar för situationen eller för sin personal.

Han har vidare beskrivit att händelsen påverkat honom mycket och att han var tagen ur tjänst i några veckor på grund av den internutredning som följde. Händelsen blev också mycket medialt uppmärksammad.

Efter internutredningen har styrkeledaren på egen begäran endast arbetat dagtid.

Enligt honom själv beror detta också på den nu aktuella händelsen och hur den har påverkat honom.

Sammantaget med vad som i övrigt framkommit om situationens allvar anser tingsrätten att vad styrkeledaren blivit utsatt för av NN är mer än vad han i tjänsten ska behöva tåla eller förvänta sig.

NNs agerande ska därför bedömas som en allvarlig kränkning av styrkeledaren och han ska också betala skadestånd till honom.

Skälig kränkningsersättning bedöms till 5 000 kr. Räntan är inte tvistig. Övriga frågor Den ersättning som försvararen har begärt bedöms som skälig och han tillerkänns därför ersättning i enlighet därmed av allmänna medel.

NN ska med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden ersätta staten med 5 000 kr för kostnaden för sin försvarare.

Eftersom det ingår fängelse i straffskalan för förgripelse mot tjänsteman ska NN enligt lag betala en avgift till Brottsofferfonden.

Enskilda anspråk Styrkeledaren yrkar skadestånd av NN med 10 000 kronor. På beloppet yrkas ränta enligt 4 § 5 st och 6 § räntelagen (1975:635) från dagen för brottet till dess full betalning sker. Beloppet avser kränkning. samverkan 112 nr 2/3 2019

51

Betald annonsplats

Varför ska du bli medlem

Box 25, 826 21 Söderhamn Tfn: 018 - 430 11 10 Tfn: 073 - 343 55 00 www.ambulansfacket.se

Vänner av livets stjärna, hoppas att ni alla haft en fin pingst och en fantastisk midsommarafton, antingen i ambulanstjänst eller med en välförtjänt ledighet, eller så kanske ni har er semester att se fram mot.

Det är så viktigt med lite utrymme för återhämtning och stillhet i dessa hektiska semestertider som också på många platser präglas av olika former av resursbrist.

För nog är det väl märkligt att varje sommar synes komma som en stor överraskning för många arbetsgivare, som inte sällan helt sonika ställer av ambulanser och kluddar med scheman till vredesmod för den fasta personalen.

Sommaren är en tid för många nya möten, då sommarpersonalen som kommer in i verksamheten på ett eller annat sätt inte sällan blir kvar i verksamheten.

För vissa är det fackliga arbetet inte något självklart, lika lite som valet av facklig tillhörighet. Men sommaren ger oss oanade möjligheter att värva fler medlemmar till ALARM-Ambulansförbundet. Det är genom samtal som vi kan växa och bli starkare.

Ibland hör vi berättelser från någon som blivit medlem i förbundet på grund av en berättelse från en medlem som fått hjälp vid ett arbetsrättsligt ärende, eller från någon som mött förbundet och några av dess medlemmar på en mässa eller ett stationsmöte.

52

samverkan 112 nr 2/3 2019

Om Statistiska centralbyrån gjorde sympatimätningar över facklig trivsel och vi-känsla så tror vi att ALARMambulansförbundet hade fått goda siffror. Vi är inte ett stort pampigt fackförbund med flotta kontor, men vi finns där människor finns och är med i såväl med- som motvind.

Vårt uppdrag är detsamma sedan vår start 2005; att använda den solidariska fackliga kraften till att förbättra villkoren för arbetstagare inom svensk ambulanssjukvård och på detta sätt också öka varje anställds trygghet.

Denna avgränsning till prehospital verksamhet har under åren diskuterats inom förbundet.

Det finns alltjämt många som slutligt inte bestämt sig för facklig hemvist.

Det betyder att det fortfarande finns massor av möjligheter att påverka människors val av fackförbund. Och här kan vi alla göra viktiga insatser i vardagen. För dom allra flesta blir det allt mer tydligt hur viktigt det är att gå samman för att arbeta för bättre villkor.

Självklart hade vi velat se helt andra medlemssiffror för förbundets del. För oss är det tämligen uppenbart att den rådande osäkerheten på arbetsmarknaden också påverkar våra medlemssiffror. En del av våra presumtiva medlemmar ställer frågor som det är vårt ansvar att ge svar på.

Här har den senaste kongressen i Sundsvall landat i att vi ska fokusera på ett antal kärnfrågor, där trygghetsfrågorna är fundamentala. Vad händer om man blir skadad eller drabbas av en sjukdom är en vanlig fundering, men även frågor om anställningstrygghet i samband med att arbetsklimatet hårdnar när vi går in i besparingens tidevarv.

Står löner och övriga villkor i paritet till de risker vi utsätter oss för, är en lika självklar som berättigad fråga ett fackförbund måste äga mod arbeta med. Frågorna om trafiksäkerhet måste vi arbeta mer med.

Vid kongressen 2019 var trafiksäkerhet ett viktigt inslag där vi även fick ta del av expertkunskap.

– Dela våra inlägg på sociala medier, eller sprid nyhetsklipp med våra uttalanden (vissa är i verklig mening tidlösa).

De presumtiva medlemmarnas förtroende kan vi bara vinna genom att visa att ett medlemskap i förbundet ger konkreta resultat. Dels att medlemskapet i solidarisk menig hjälper utsatta kollegor, men också att vi som fackförbund är relevanta i tiden.

En stärkt arbetsrätt och vettigare anställningsavtal är högaktuella frågor.

– Prata med dina kollegor! Varje gång du pratar fackliga frågor med någon kompis, kollega, granne eller släkting så gör du en viktig insats. Fråga om de har bestämt sig, och berätta om varför du själv är medlem i ambulansfacket ALARM-Ambulansförbundet.

– Ha gärna på dig någon av våra kampanjknappar eller profilkläder med budskap som kan sätta igång fackliga samtal.

Det kommer under hösten att som medlem beställa knappar mm via förbundets webbsida.

– Har du mer tid att avvara, så hör av dig till förbundet och berätta att du vill hjälpa till i kampanjer och arbetet med att öka vår synlighet.

ALARM-ambulansförbundet är det självklara fackförbundet för den som arbetar prehospitalt och som vill ha ett starkare fackligt inflytande på arbetsplatserna. Så enkelt kan du svara på frågan ”Varför ska jag bli medlem i ALARM-Ambulansförbundet?” – den enda meningen räcker.

Vill du ha fler argument när du pratar fackliga frågor med dina kollegor?

Här är några: – Jämlika villkor och lön i paritet till utbildning och risker. Lönen är en av de viktigaste orsakerna till att vi inom ambulansfacket vill ha en starkare löneutveckling. Utbildning måste löna sig och yrkets risker måste stå i paritet till lönen.

www.s112.se

Betald annonsplats

i ALARM-Ambulansförbundet?

Därför är vi helhjärtat för en individuell lönesättning där lönen också ska spegla ansvaret.

Oskick som hemliga löner och snedsitsar ska vi göra allt för att bekämpa. Det ska vara logiska resonemang och tydliga spelregler i lönesamtal.

- Säkerhet på väg. Som fackligt aktiva inom en verksamhet där lejonparten av arbetet sker på väg alla årets dagar och nätter så vet vi att säkerhetsfrågorna är av största betydelse.

Därför var en av kongress 2019 tema att just belysa säkerhet på väg. Vi är vänner av utryckningskörkort och vill se betydligt fler övningstillfällen kopplat till utryckningskörning.

- Säkerheten i samhället. Införseln av vapen, narkotika och människohandel känner inga gränser. Riskerna med ökat skjutvapenvåld och radikalisering måste bekämpas och vi som arbetar inom ambulanssjukvården behöver ökat informationsutbyte.

Ambulanssjukvården måste ovillkorligen få tillgång till flaggning av farliga adresser eller personer som bedöms som synnerligen farliga.

Slutligen. Nyligen gjordes en rockad i förbundsstyrelsen, där Henrik Johansson från början av juni gått in som tf. förbundsordförande medans Gordon Grattidge axlar uppgiften att vara chefsstrateg.

Det har varit en vår med en hel del arbetsrättsliga ärenden och strategiarbete för att möta och välkomna fler potentiella medlemmar.

FÖRBUNDSSTYRELSEN

Henrik Johansson, tf. förbundsordförande, förbundssekreterare

Lars Hansson, 1:a vice förbundsordförande, förhandlingschef

Gordon Grattidge, 2:a vice förbundsordförande, förbundsstrateg

Bengt Olsson, förbundsekonom

Malin Marklund, ledamot, medlemsansvarig

Kai Koivumaa, ledamot, förbundsombudsman

Sven-Gunnar Lundin, ledamot

Jonas Sjöström, ledamot

Christopher Eriksson, supleant

Som alltid: hör gärna av er med iakttagelser, frågor och synpunkter. Vi kan inte lova att svara personligen på alla brev, men vi lovar att noggrant läsa och begrunda allt som ni tar upp.

Ambulanshälsningar från Gordon Grattidge, chefsstrateg och Henrik Johansson, tf. förbundsordf.

www.s112.se

samverkan 112 nr 2/3 2019

53

ambulanssjukvård / Debatt

Kort och gott OLÄMPLIGT Akutkliniken vid Centrallasarettet i Växjö sålde fordonet till KVDBIL i oktober 2016, som i sin tur sålde vidare till SSG AMBULANS i november 2016 som i sin tur sålde vidare till BLEKINGE EXOTISKA VÄRLD i januari 2018. Bilden togs i april 2019.

TEXT OCH FOTO: SVEN ÅSHEDEN Enligt en lag som trädde i kraft 1 januari 2017 är "fejkpolisbilar" i trafiken förbjudna.

– Allmänheten måste kunna lita på att en polisbil också är en polisbil och att det är poliser som sitter i bilen. Annars riskerar förtroendet för poliser att skadas, sade justitieminister Morgan Johansson till Sveriges Radio i december 2016 I korthet går lagen ut på att polisens heraldiska vapen liksom ordet Polis endast får finnas på riktiga polisbilar och polisMC om inte ägaren har ett särskilt tillstånd.

Ett sådant tillstånd kan polismyndigheten utfärda vid exempelvis filminspelningar eller vid någon annan konstnärlig verksamhet där ett polisfordon ingår som rekvisita.

ingen Lagstiftning för blåljusfordon Under flera år har MFH 691 åkt omkring på våra vägar, med RAKEL-märkning, Star of Life dekaler och texten Intensivvård.

Fordonet är i allra högsta grad förväxlingsbart med en väg-ambulans i skarp drift.

Fordonet tillhörde i april månad 2019 ett tropikarium som sysslar med inhemska och exotiska djur.

Samverkan 112 ställer lämplighetsfrågan till Björn Englund, som är utredare på Transportstyrelsen. Sektion Fordonsregler.

– För Ambulanser finns det inte någon 54

samverkan 112 nr 2/3 2019

lagstiftning som förbjuder utseendet som det gör för polisbilar i lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon, säger Björn Englund och tillägger; – I samband med att en ambulans byter ägare informerar Transportstyrelsen ägaren om att larmanordningen måste demonteras och att ägaren måste registreringsbesikta fordonet hos ett besiktningsföretag.

I den information som skickas ut till den nya ägaren hänvisar Transportstyrelsen till förordningen 2001:650 – Det inte lämpligt att ett fordon ser ut som en ambulans om det inte är ett sådant fordon.

– Problemet är något som vi nu har lyft till våran regelutvecklingsplan, så att vi får utreda om det är möjligt att göra något liknande som för polisbilar samt vårt mandat för att föreslå dessa ändringar.

Här kan det också vara rimligt att ta med brandfordon i den genomlysningen, avslutar Björn Englund.

Utdrag ur förordningen (2001:650) om vägtrafikregister 6 kap. 9 § Ett sådant motorfordon som anges nedan skall antecknas som utryckningsfordon, om det vid enskilt godkännande eller registreringsbesiktning enligt 4 kap. fordonsförordningen (2009:211) har godkänts eller i ett intyg om överensstäm-

melse har betecknats som utryckningsfordon: 1. ett motorfordon som har godkänts vid lämplighetsbesiktning enligt 5 kap. 1 § 4 fordonsförordningen och som är inrättat för transport av sjuka eller skadade och är avsett att användas uteslutande för detta ändamål av den som ingår i en sådan organisation som avses i 7 kap. 6 § Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), eller 2. ett motorfordon som är avsett att användas endast av en statlig brandkår eller en kommunal organisation för räddningstjänst eller av ett spårvägs- eller järnvägsföretag för att bereda hjälp vid eller för hindra olycksfall eller för att undanröja trafikhinder, eller av polis- eller tullpersonal eller personal vid Kustbevakningen i brådskande tjänsteutövning.

10 kap. 5 § Om ett utryckningsfordon överlåts skall det stå kvar i vägtrafikregistret som ett sådant fordon endast om förutsättningarna i 6 kap. 9 § är uppfyllda.

20 kap. 4 § andra stycket Transportstyrelsen får också meddela föreskrifter om eller i ett enskilt fall besluta att ett annat motorfordon än ett sådant som avses i 6 kap. 9 § får antecknas som utryckningsfordon i vägtrafikregistret. Undantag som avses i andra stycket 2 får föreskrivas eller beslutas i ett enskilt fall endast om det finns särskilda skäl och det kan ske utan fara för trafiksäkerheten. ■ www.s112.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 2/3 2019

55

räddningstjänst / Jobbutbyte

jobbutbyte med AUSTRALIEN Byter Värends räddningstjänst i Växjö mot Elanora Guldkusten i Australien.

Detta är Daniel Jibbers egen berättelse om alla förberedelser :

I

dén kom ursprungligen från en kollega till mig som hade börjat kolla upp detta med möjligheten att göra ett internationellt utbyte med en brandman från ett annat land.

Efter många om och men och efter många mail till världens alla olika hörn så fick vi först kontakt med 6 st familjer i Winnipeg, Kanada där alla var intresserade av att göra ett utbyte. Så efter en liten och kort faktautbytesprocess så valde vi ut den familj som vi trodde skulle passa oss, vår familj med två barn, bäst att byta med.

Processen drog igång, men efter ca ett halvår fick vi beskedet att de tyvärr inte skulle kunna gå vidare och genomföra ett utbyte som det var tänkt p.g.a. ändrade omständigheter. Tungt besked att få, då vi hade ställt oss in på detta och var någonting vi verkligen såg fram emot.

Men fröet var sått och tanken var helt omöjlig att få ut ur huvudet, så sökandet fortsatte tills en dag i slutet på april förra

året då ett mail damp ned i min In-korg med ett brev från en familj utanför Brisbane, Australien som via långväga kontakter hade fått reda på att vi sökte efter ett utbyte, någonting som de också hade gjort sedan en tid tillbaka.

Dom undrade om vi kunde tänka oss att komma till Australien, och det kunde vi definitivt. Där efter följde några korta mail bara för att presentera oss lite mer ingående för varandra, innan vi ringde upp och sa: ”Let´s do this”!

pappersexercis Sedan började pappersexercisen, både mellan min och hans arbetsplats, och mellan våra familjer och immigrationsmyndigheterna i respektive land. Kontrakt skulle upprättas, utbildningsbevis skickas över, visumansökningar skulle granskas och godkännas, han skulle bli godkänd av en kommitté i Australien att få göra detta utbyte m.m.

Parallellt med detta så skulle vi själva

börja lösa saker som gällde allt det övriga som kommer med ett sådant här utbyte.

Skola för våra/deras barn, försäkringar både på och utanför jobbet, räkningar, bilar, nycklar, ja listan kan göras lång.

Mycket av arbetet kring ett sådant här utbyte görs av de sökande själva, och även om de i Australien har en organisation som hjälper till, så är det mesta upp till oss att komma överens om och lösa själva.

Till slut så fick vi i alla fall grönt ljus från samtliga inblandade instanser och då kände vi att nu är det bara upploppet kvar.

jobba som ordinarie Jag kommer att jobba, leva och bo i stadsdelen Elanora på Guld Kusten, ca 7 mil sydöst om Brisbane. En stad med cirka 600 000 invånare och ett flertal olika typer av brandstationer, där jag efter 4 dagars introduktion och övning kommer att börja åka med deras ordinarie personal.

Foto: Carl Carlert

56

samverkan 112 nr 2/3 2019

www.s112.se

Hur det än blir så kommer det att bli väldigt spännande att se barnen reaktion och hur de kommer att påverkas av en sådan här resa. Det är deras välbefinnande som nog har varit den största frågan i våra huvuden inför detta, om vi verkligen ska ge oss ut på ett sådant här äventyr, men min erfarenhet från andra, kortare resor, är ju att det oftast är de som acklimatiserar sig snabbast.

en erfarenhet för livet

Christopher Peate, brandmannen som jag byter med, är 44 år gammal, har jobbat som brandman sedan 2008 och kommer hit med sin familj, fru och 3 barn, varav två alltså kommer att gå i svensk skola.

Naturligtvis så vandrar tankarna iväg ibland och man måste ibland verkligen anstränga sig för att fatta att det nu snart äntligen kommer att bli av. Sedan är man kanske lite försiktigare denna gång, i och med det som hände med Winnipeg, så när vi väl sitter på planet, det är nog först då som jag kommer våga tro på det.

förskolan skapar kontakter Min fru kommer att vara hemmafru under året då vår dotter bara är 3 år och därför, i alla fall initialt, inte kommer att gå i någon förskola, och vi kommer ju inte då heller att ha något egentligt behov av det.

Däremot så är ju förskolan en mycket bra plats att knyta nya kontakter och www.s112.se

komma in i nya gemenskaper, så vår son är 6 år kommer vi att skriva in på en förskola i närheten och sen tänker vi at tvi får pröva oss fram lite.

Vi har fått jättebra kontakt med rektorn där nere som har sagt att vi är mycket välkomna att komma och besöka dom och kanske att han efter en tid kommer att kunna tillbringa lite tid där på egen hand.

Barn är ju som svampar och dom är redan nyfikna på språket så vi tänker att hamnar dom i en miljö med många nya barn som dom kan leka med, även om dom bara pratar engelska, så tror jag, i alla fall att den äldre, kommer att snappa upp en hel del.

Och barn har ju inte samma känsla som vi vuxna heller att allt måste låta rätt jämt, utan kan dom göra sig förstådda genom att visa eller på något annat sätt få folk att förstå vad dom menar så duger det lika bra. Det är bara en annan tänker och stressar upp sig för att man inte vill säga fel, haha!

Får dom bara vara med oss så känner dom sig trygga och är nöjda, sen om vi är hemma i Växjö eller på andra sidan jorden tror jag spelar mindre roll.

Och vi är ju långt ifrån de första och tveklöst inte de sista som åker ut i världen med två barn i de åldrarna, så vi resonerar mer så att vi kommer att skicka med dom en erfarenhet för livet som dom i sin tur sen kommer att ha nytta av när dom blir större och kanske får egna barn och vill ge sig ut.

Peppade är de i alla fall, som bara den, även om det kan va svårt för dom just nu att ta in vad det är som ska hända. Det är ju nästan svårt för en annan också, ha ha!

De har ju inte riktigt de tidsperspektivet ännu, så om vi säger att vi ska vara borta en månad eller ett år så spelar det ingen roll i deras värld. Vi säger bara att vi ska vara borta länge.

Vi kollar så klart på kartor, bilder på djur som finns i Australien, huset vi ska bo i, saker man kan göra runt omkring, hur vi ska flyga m.m. och försöker förbereda dom lite grann på vad som väntar, i alla fall.

Rent yrkesmässigt så hoppas att få med mig en del nya metoder och tekniker hem som kanske kan vara bra att testa i vår egen organisation. Jag har ju bara erfarenhet från en annan brandstation i Sverige sedan innan, så det ska bli spännande att få vidga vyerna ytterligare. Jag har fått en del av deras kursmaterial skickat till mig och genomfört ett antal utbildningsprogram på datorn inför utbytet, så jag har fått en liten inblick i deras arbetssätt i alla fall.

Vad detta kommer att innebära för mig och min familj har jag ju så klart ingen aning om i nuläget. Jag fick chansen, tog den och nu är det bara att hänga med på, vad jag hoppas och tror, kommer att bli vårt livs äventyr. ■

samverkan 112 nr 2/3 2019

57

kriminalhistoria / Mordet på Anna Lindh

Foto: Peter Hoelstad / SCANPIX

kl. 15.45

kl. 16.13

kl. 16.39

kl. 17.00

kl. 02.00-04.00

kl. 04.30

kl. 05.29

Anna Lindh lämnar UD tillsammans med väninna.

Knivöverfallet inne på NK.

Ambulansen anländer till Karolinska sjukhuset.

Operationen inleds.

Anna Lindhs kritiska tillstånd förbättras, stabiliserad cirkulation.

Hastig försämring, försämrad lungfunktion, sviktande cirkulation.

Anna Lindh avlider.

Illustration: Sven Åsheden

Mordet på anna lindh Hon var kronprinsessan som skulle ta över efter Göran Persson. Men utrikesminister Anna Lindh höggs ihjäl under en shoppingrunda för sexton år sedan. Enorma resurser satsades för att hitta mördaren. Det här är historien om polisutredningen vars bränsle var att inte bli ett nytt Palmefiasko.

Eva Franchell en kort stund och försvann sedan därifrån.

Anna Lindh segnade ner på golvet. Hon var blek i ansiktet, hade skärsår på armarna och blödde kraftigt från magen.

– Jag har blivit knivhuggen, sa hon.

Kort därefter fördes utrikesministern till Karolinska sjukhuset i Solna.

Ville diskutera narkotikaförsäljnin TEXT: Andreas Utterström

A

nna Lindh behövde nya kläder. Det var den 10 september 2003 och på kvällen skulle hon delta i en tv-debatt.

Fyra dagar senare skulle svenska folket rösta i EMU-frågan och utrikesministern var en av de mest engagerade förespråkarna för ett svenskt medlemskap. Kampanjaffischer med hennes ansikte fanns över hela Sverige. Trots detta hade Säkerhetspolisen gjort bedömningen att det inte fanns något behov av livvaktsskydd.

Omkring klockan 15.45 lämnade Anna Lindh sin arbetsplats på utrikesdepartementet i sällskap med väninnan Eva Franchell, som tidigare varit hennes pres�sekreterare.

Efter en stund hamnade de på varuhuset

58

samverkan 112 nr 2/3 2019

NK där de gick in i Filippa K-butiken.

När väninnorna var på väg ut rusade en okänd man mot dem. Han sprang rakt in i Anna Lindh och tryckte sig mot henne.

Eva Franchell stod bara en meter därifrån och tyckte att det såg ut som om mannen skuggboxades. Anna Lindh försökte få upp sin väska för att skydda sig.

– Vad fan gör du? skrek Eva Franchell samtidigt som hon slog till mannen på armen.

Hon reagerade så kraftfullt att två framtänder bets sönder och en gammal benskada slets upp.

Mannen var klädd i grå munkjacka, gröna militärbyxor med utanpåfickor, blå keps och såg sliten ut. Han stirrade på

Leif Jennekvist, chef för länskriminalen i Stockholm, satt på sitt tjänsterum bland pappershögar med budgetunderlag och verksamhetsplaner. En kollega kom förbi och berättade att Anna Lindh blivit överfallen på NK. Jennekvist följde med till ett möte och tog del av den information som fanns, att utrikesministern blivit knivskuren i armen men att det inte var någon fara för hennes liv.

Jennekvist tänkte tillbaka på den enda gång han hade träffat Anna Lindh. Det var i början på 90-talet. Hon var då kulturoch fritidsborgarråd i Stockholm och hade kommit till polishuset för att diskutera narkotikaförsäljningen på Sergels torg.

Anna Lindh hade en av sönerna, som då var bebis, med sig och mitt under mötet blev han hungrig. Diskret men utan att tveka fortsatte hon sammanträdet www.s112.se

spärrades av och polisen sökte metodiskt efter spår. I en papperskorg vid närliggande Salénhuset hittades en blå keps.

Polismannen som gjorde fyndet förstod direkt att den kunde vara ett viktigt spår.

Vissa vittnen hade nämligen berättat att gärningsmannen bar just en blå keps.

ingen fråga - utan en order

Anna Lindh var riksdagsledamot och utrikesminister 1998–2003. Foto: Wikipedia

ammande. Det var ingen syn som brukade förekomma runt konferensbordet, men länspolismästare Sven-Åke Hjälmroth fann sig snabbt och låtsades som ingenting.

Nu hade cirka 20 år passerat och Anna Lindh var en av landets mest populära och exponerade politiker. Leif Jennekvist utgick därför från att hon haft livvaktsskydd under besöket på NK. Han undrade hur gärningsmannen ändå hade nått fram till ministern. Men Jennekvist var trots allt lättad över att det bara handlade om en lättare skada.

På eftermiddagen lämnade han arbetet och promenerade mot lokalen där han skulle poströsta i EU-valet. På väg dit ringde en kollega och berättade att läget var värre än de trott. Utrikesministern var allvarligt skadad. www.s112.se

Hemma i lägenheten tittade Leif Jennekvist på Aktuellts 18-sändning. En mycket tagen Göran Persson berättade att Anna Lindh opererades och sa: – Angreppet på henne är ett angrepp på vårt öppna samhälle. Över detta känner jag stor bestörtning och vrede.

Allt gjordes enligt regelboken Polisen hade tur. När gärningsmannen flydde nedför NK:s rulltrappa släppte han den blodiga kniven.

En kvinna upptäckte vapnet, tog varsamt upp den och lämnade in kniven i en butik där den lindades in i silkespapper.

En vakt tog sedan hand om den och gav till polisen.

Timmarna efter angreppet gjordes allt enligt regelboken. Området kring NK

Den 11 september klev Leif Jennekvist som vanligt upp klockan 6.15. Han åkte till jobbet och inledde arbetsdagen med en stabsgenomgång där de högsta cheferna stämde av vad som hänt i utredningen.

Efteråt ringde telefonen. Länspolismästare Carin Götblad undrade om Jennekvist kunde komma förbi så fort som möjligt. Det var ingen fråga, utan en order. När han var framme stängde hon dörrarna till tjänsterummet så att ingen skulle höra vad de sa. Jennekvist förstod att chefen hade dåliga nyheter.

– Leif, hon är död, sa Carin Götblad med låg röst.

Jennekvist förstod ingenting. Vem pratade hon om? Sedan gick det upp för honom att utrikesministern hade avlidit.

Leif Jennekvist hade svårt att ta beskedet till sig. På sjunyheterna hade han hört att Anna Lindhs tillstånd var stabilt.

– Det ska inte offentliggöras förrän statsministern framträder i Rosenbad klockan nio, sa Götblad.

Hon berättade också att han från och med nu var kommenderingschef och ansvarig för utredningen.

Leif Jennekvist gick därefter till ett sedan tidigare planerat möte med rotelcheferna. I stället för att sätta igång berättade han att de först skulle titta på statsministerns presskonferens klockan nio. De väntade under tystnad. Göran Persson var lite försenad och Jennekvist upplevde att flera timmar passerade. Medarbetarna noterade att chefen såg blek ut och anade vad som väntade.

Sedan tog Göran Persson plats i tv-rutan. Statsministern var mycket nära gråten när han berättade att Anna Lindh hade avlidit tidigare samma morgon, klockan 5.29.

Nu hade poliserna en mordutredning framför sig.

en fullständigt unik människa

Anna Lindh föddes den 19 juni 1957.

Hon växte upp i Stockholm och utbildade sig till jurist. Men politiken fanns

► samverkan 112 nr 2/3 2019

59

kriminalhistoria / Mordet på Anna Lindh

► med tidigt. Anna Lindh var bara tolv år gammal när hon engagerade sig i Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU. Olof Palme var hennes stora förebild och Anna Lindh höll, i egenskap av ordförande i SSU, tal på hans tv-sända begravning 1986.

Hon var riksdagsledamot 1982-1985 och från 1998 och fram till sin död. Anna Lindh var också kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm 1991-1994 och miljöminister 1994-1998.

Det riktiga lyftet kom just 1998 när Göran Persson utsåg henne till utrikesminister. Hon efterträdde den 14 år äldre Lena Hjelm-Wallén. Lars Danielsson, som då var statssekreterare och statsministerns högra hand, minns att det fanns en utbredd skepsis på det konservativa utrikesdepartementet.

– Många verkade utgå från att det inte skulle gå så bra för Anna, men det tog inte så lång tid innan tjänstemännen började tycka att hon var rätt person för jobbet, säger Lars Danielsson.

Han är inte känd för överord, men kal�lar ändå Anna Lindh för ”en fullständigt unik människa”: – Det är lätt att politiker blir tjänstemän, plockar fram verktygslådan och börjar skruva i detaljer. Annas styrka var att hon aldrig glömde att hon ville förändra samhället. Hon hade engagemang och tydliga ideal. Även i internationella sammanhang stack hon ut.

– I EU-systemet fanns, och finns fortfarande, en mansdominerad kultur där man bland utrikesministrarna kunde hitta en del rätt förfärliga typer. Riktiga mansgrisar. En blond kvinna i 40-årsåldern började på hundra minus i deras ögon, säger Lars Danielsson.

Men han blev flera gånger vittne till hur skickligt Anna Lindh hanterade den typen av situationer. Det mest minnesvärda tillfället inträffade 2001 när Sveriges skulle lämna över ordförandeskapet i EU till Belgien. Landets utrikesminister Louis Michel flög då till Sverige för ett möte med Anna Lindh.

– Han var en riktig mansgris som tyckte att kvinnor var prydnader som inte förstod sig på politik, minns Lars Danielsson.

Anna Lindh insisterade på att träffa sin belgiska kollega på en restaurang i hemstaden Nyköping. Det innebar en timmes extra bilresa för Louis Michel.

– Han var sur som ättika när han kom fram, men Anna vände honom 60

samverkan 112 nr 2/3 2019

Varuhuset NK på Hamngatan i Stockholm, där mordet ägde rum. Foto: Holger Ellgaard

fullständigt. Det tog en halvtimme, sedan åt han ur hennes händer. Anna kunde kombinera kunskap, oräddhet och charm, säger Lars Danielsson.

Det är en beskrivning som Marita Ulvskog känner igen. Under sin tid som minister satt hon i flera år bredvid Anna Lindh på regeringssammanträdena.

– Hon var effektiv, strukturerad och skrattade ofta. Anna brukade komma direkt från ett överfullt tåg där hon ibland suttit på golvet och jobbat, säger Marita Ulvskog.

Hon tyckte sig märka att kollegans potential blommade ut på allvar i rollen som utrikesminister.

– Anna tyckte att det var fantastiskt roligt. Jag tror att hon växte lite extra av att Göran Persson var klok nog att ge henne, en ung kvinna mitt i livet, chansen.

Lars Danielsson menar att Anna Lindhs personlighet var som klippt och skuren för jobbet som utrikesminister.

– Det handlar mycket om mänskliga relationer och det var Anna väldigt duktig på. Hon var resultatinriktad och hade samtidigt inget behov av att framhäva sig själv, något mycket ovanligt bland utrikespolitiker där det finns många stora egon.

Anna Lindh hanterade det svåra jobbet som utrikesminister på ett imponerande sätt. Respekten för henne bara växte. De flesta tog därför för givet att hon var den som skulle ta över efter Göran Persson. Det var nog bara en tidsfråga innan

Sverige fick sin första kvinnliga statsminister.

det här måste vi bara klara upp

Tidigt på morgonen torsdagen den 11 september 2003 satte Agneta Blidberg sig i bilen och åkte mot jobbet. Hon visste att det skulle bli en lång dag. Blidberg var tillförordnad överåklagare i Stockholm.

Det innebar också att hon numera ägnade mycket tid åt administration och sällan var i rätten.

Dagen innan hade riksåklagaren Klas Bergenstrand dock ringt och sagt att hon skulle ta över som förundersökningsledare i utredningen om attacken mot Anna Lindh. Hon anade att arbetsbördan skulle bli enorm och bestämde sig därför för att ha chefsåklagare Krister Petersson vid sin sida.

Blidberg satt fast i en bilkö på Valhallavägen när telefonen ringde. En kollega berättade att Anna Lindh var död. Agneta Blidberg körde åt sidan och stannade bilen. Hon kände sig tagen av beskedet och försökte samla tankarna. Sverige hade förlorat sin utrikesminister och två unga pojkar sin mamma. Inbäddat i det sorgliga budskapet fanns hos Agneta Blidberg en stark känsla som sa ”det här måste vi bara klara upp”.

Framme på jobbet gick hon direkt till ett möte. Polis, åklagare och Säpo kom

► www.s112.se

MÖTESPLATS SAMHÄLLSSÄKERHET KISTAMÄSSAN 19-20 NOVEMBER 2019 nu! g i d a rer Regist llssakerhet.se

w w w.

samh

a

ATT MÖTAS FÖR ETT SÄKRARE SVERIGE HAR ALDRIG VARIT VIKTIGARE ÅRETS TEMAN Klimatförändringar och extrema väderhändelser Samhällets sårbarheter, beroenden och resurser Organiserad brottslighet, våldsbejakande extremism och terrorism

Demokrati, påverkan och samhällets motståndskraft Digitaliseringens möjligheter och risker Att förbereda samhället för krig

www.samhallssakerhet.se #samsak19 Huvudpartners

Mediapartner

kriminalhistoria / Mordet på Anna Lindh

► överens om att hålla en gemensam presskonferens för att signalera att alla myndigheter samarbetade.

Det sades aldrig rätt ut, men alla tänkte sannolikt samma sak. Misstagen från Palmeutredningen, som de första åren präglades av tunnelseende och inre motsättningar, fick inte upprepas.

Agneta Blidberg kunde turerna bättre än många andra. Hon hade inte varit med under Hans Holmérs förvirrade ledning på 80-talet, men var numera förundersökningsledare i den fortfarande öppna Palmeutredningen.

Den här gången skulle polis och åklagare inte göra några speciallösningar. De skulle följa sina vanliga rutiner, agera precis som de brukade vid spaningsmord.

Ingen skulle, som Holmér, visa fantombilder eller segervisst sitta och snurra med en revolver framför pressfotograferna.

NK-mannen, var inte där för att handla

Leif Jennekvist minns tydligt den koncentration med vilken utredningen bedrevs.

– Det slog mig redan under första presskonferensen att det kändes som om mediernas fokus var att vi skulle misslyckas. Det ökade trycket. Samtidigt kände jag något slags lugn eftersom vi hade en fungerande organisation, säger han.

62

samverkan 112 nr 2/3 2019

Övervakningsfilmen från NK blev snabbt det viktigaste spåret. Där fanns en man vars utseende stämde överens med många vittnesuppgifter. Rörelsemönstret talade också sitt tydliga språk. NK-mannen, som han kom att kallas, var inte på varuhuset för att handla. I stället verkade han leta efter någon. Var det Anna Lindh?

Och vem var i så fall mannen?

Leif Jennekvist tänkte spontant att Mats Hinze, den så kallade OS-bombaren, inte var helt olik NK-mannen.

– Tydligen tänkte Hinze i samma banor, för han ringde själv till oss och berättade att han befann sig på en kibbutz i Israel och inte hade med mordet att göra.

En hel del läckte ut till tidningarna

Agneta Blidberg har hängt sina kavajer i garderoben. Numera är det, konstaterar hon nöjt, jeans och tröja som gäller. Det är en av fördelarna med att vara pensionär.

Under sin drygt 30-åriga åklagarkarriär hade hon flera uppmärksammade fall på sitt bord, men Anna Lindh-mordet sticker ut. Pressen att lyckas har aldrig varit större och trycket från medierna var enormt.

När utredarna insåg att NK-mannen sannolikt var mördaren skickades bilderna ut till polismyndigheter i hela landet. Det dröjde inte länge förrän de läckte till medierna. Agneta Blidberg hade lätt att hålla sig för skratt när hon såg dem i tidningen.

– Jag blev väldigt irriterad eftersom vi inte hunnit höra alla vittnen, men det var bara att lägga korten på bordet och berätta för media att vi ville ha hjälp att identifiera den här mannen.

Det var också annat som läckte ut.

Delar från förhör, detaljer som bara en snäv krets kände till, återgavs i tidningarna.

– Till slut blir det så att man sitter runt ett bord och tittar på varandra. Alla tänker samma sak: ”Det var bara vi som visste det här, vem har läckt?” Det är väldigt olustigt.

Hon kunde dock glädja sig åt att polisen tidigt hittade många spår. På mordvapnet fanns dna från Anna Lindh och en okänd person, sannolikt mördaren.

Det fanns också dna-spår i den keps som hittats i närheten.

Efter att bilderna på NK-mannen publicerats i tidningar och visats i tv strömmade tipsen in till polisen. Någon påpekade att kronprinsessan Victorias pojkvän, i dag make, Daniel Westling var väldigt lik. En annan ringde och sa:

– Hej, jag ville bara säga att jag har kommit hem nu och inte sett någonting.

Riktigt intressant blev det dock när en 35-årig man pekades ut av flera personer, både sådana som träffat honom inom kriminalvården men också hans egen mamma.

Han rörde sig i Stureplanskretsar, hade dömts för bedrägerier och använde sig av falska kontokort och identiteter. Mannen kunde också vara våldsam.

– När så många personer oberoende av varandra pekade ut honom var jag tvungen att agera, förklarar Agneta Blidberg.

Hon beslutade om att 35-åringen skulle anhållas i sin frånvaro. Eftersom han levde ett liv under radarn var det svårt att hitta honom. Först den 16 september, efter att Expressen upptäckt honom i närheten av Råsundastadion i Solna i samband med en derbymatch, kunde polisen gripa honom.

Leif Jennekvist gick till krimjouren för att ta en titt på den gripne mannen. I en av cellerna satt 35-åringen framåtlutad på en träbrits med händerna på låren.

– Jag tänkte direkt att det var fel person.

Han var för kort och smal och hade en annan hållning än NK-mannen. Dessutom var han väldigt ovårdad, säger Leif Jennekvist.

Han har också ett annat tydligt minne.

När 35-åringen upptäckte Jennekvist förstod han direkt vad saken gällde och log mot honom. Det var som om han redan tänkte på skadeståndet.

rent ut sagt för jävligt

Intresset från medierna var enormt. Som så ofta blev det en dragkamp mellan journalisternas strävan att berätta så mycket som möjligt och polisens vilja att arbeta i lugn och ro.

Presskonferenserna förvandlade nästan Carin Götblad, Agneta Blidberg och Leif Jennekvist till kändisar. Artiklarna om dem som personer började nu dyka upp.

Läsarna fick veta att Götblad tidigare arbetat som förskollärare, att Blidberg gillade att plocka svamp och medarbetarna uppfattade Jennekvist som ”lugn, sansad och med förmåga att delegera”.

Somliga njuter av den typen av exponering, men Leif Jennekvist har aldrig trivts i rampljuset. Kanske var det därför tv-tittarna såg en mycket bekymrad, nästan lite rädd, polischef framför tv-kamerorna.

Men värst tyckte han att det var utanför polishuset.

– Det var enormt jobbigt när fotografer www.s112.se

posterade sig i huset mitt emot och tog bilder rakt in i vår lägenhet. Jag blev också förföljd på stan. Det var rent ut sagt för jävligt, men jag försökte hålla mig neutral och professionell, säger Leif Jennekvist.

Palmeutredningen ett varnande exempel

Den 19 september häktades 35-åringen.

Men Agneta Blidberg funderade över om han verkligen kunde vara mördaren. Vad skulle han ha för motiv för att mörda Anna Lindh? Det kändes inte rätt.

– Vi var tvungna att köra spåret i botten. Gör man inte det så skvalpar obesvarade frågor runt i utredningen och skapar oro.

Mannen saknade alibi för den 10 september. Hans dna stämde dock inte med det som fanns i kepsen.

Trots att en person satt häktad var Agneta Blidberg och kollegorna noga med att parallellt fortsätta med andra spår. Här var Palmeutredningen återigen ett varnande exempel. När Hans Holmér snöade in på PKK lades nästan allt annat åt sidan.

Så fick inte ske den här gången.

Tipsen fortsatte att strömma in och flera personer tyckte att polisen borde kontrollera en man som kallades ”Micke” och bodde utanför Stockholm. Genom att pussla i informationsflödet kunde polisen till slut hitta mannen.

Han hette Mijailo Mijailovic, var 24 år gammal, arbetslös och led av psykiska problem. Han var dessutom dömd för att ha knivhuggit sin pappa.

Ett par som kände Mijailovic hörde av sig och berättade att han betett sig så underligt strax efter mordet att de tvingats ringa på polis för att få honom att lämna deras lägenhet.

Uppgifterna var så intressanta att lägenheten där Mijailovic bodde sattes under uppsikt. Polisens spanare kunde se att det rådde allt annat än harmoni därinne. Vid ett tillfälle gick Mijailovic ut på bakongen, tittade upp mot stjärnhimlen och gjorde korstecknet. Polismannen som såg detta i sin kikare tänkte att de nu hittat mördaren.

Agneta Blidberg hamnade i ett svårt läge. Hon behövde dna från Mijailovic för att jämföra med spår från kepsen och kniven, men kunde inte fatta beslut om ett gripande eftersom det redan fanns en annan person häktad. Samtidigt ville hon inte släppa 35-åringen förrän det var helt utrett att han inte hade med mordet att göra.

Lösningen blev att ta ett blodprov från www.s112.se

Mijailo Mijailovis byxor och keps som han bar vid mordet på Anna Lind, utställda på Polismuseet. Foto: Holger Ellgaard

PKU-registret på Huddinge sjukhus. Där finns blodprov från alla – utom de vars föräldrar uttryckligen motsatt sig detta – som är födda i Sverige från 1975 och framåt. Syftet är att underlätta forskning om ärftliga sjukdomar.

Agneta Blidberg fattade beslut om en husrannsakan på Huddinge sjukhus. Ledningen kunde ha överklagat beslutet, men lät sig övertygas av åklagaren.

Den 23 september flögs provet med helikopter till Statens kriminaltekniska laboratorium i Linköping. Beskedet skulle komma redan dagen efter. Det blev en lång väntan.

När SKL morgonen den 24 september ringde och berättade att det var Mijailo Mijailovics DNA som hittats på kepsen utbröt jubel i polishuset.

– När vi fick beskedet skrek jag rätt ut. Åh, så skönt det var, minns Agneta Blidberg.

Sedan gick det undan.

Hon beslutade att 35-åringen omedelbart skulle släppas på fri fot. Fem minuter senare anhöll hon Mijailovic i sin frånvaro. Nationella insatsstyrkan åkte direkt till Tullinge. Eftersom det fanns risk för en gisslansituation eller självmord slogs dörren in och en överrumplad Mijailovic greps utan motstånd.

Utan att några journalister fick nys om saken fördes den misstänkte till polishuset. Han gjorde ett förvirrat intryck. Ena stunden hette han Tom Cruise, i nästa ville han ha Tom Cruise som advokat.

Äntligen kunde polis och åklagare kosta på sig att pusta ut lite. Alla var utmattade efter dygnet-runt jobb i nästan två veckor.

Den kvällen firade de med att äta pizza tillsammans.

ETT ÖDE - fick ingen hjälp av psykiatrin Ytterligare DNA-tester visade att Mijailovics dna också fanns på mordvapnet, blandat med Anna Lindhs. Polisen hittade också kläder som han försökt bränna.

Dessa hade dna från Anna Lindh. Mijailovic hade dessutom erkänt mordet för sin mamma. Trots den starka bevisningen nekade han till anklagelserna.

En helg, när utredningen närmade sig sitt slut, satt Agneta Blidberg i sommarstugan med förundersökningen utspridd på köksbordet och funderade på vilka vittnen som skulle kallas till rättegången.

Då ringde telefonen. Det var Mijailovics försvarare Peter Althin. Han berättade att klienten bett om ett nytt förhör och att Blidberg borde vara med. Hon förstod direkt vad som väntade – ett erkännande.

Så blev det också. Men Mijailo Mijailovic menade att han styrts av inre röster och inte haft för avsikt att mörda Anna Lindh.

Det var en hållning som han höll fast vid under rättegångarna. Där upprepade Mijailovic till synes väl utvalda fraser om att rösterna sagt åt honom att ”angripa” (inte mörda) Anna Lindh. Han berättade

► samverkan 112 nr 2/3 2019

63

kriminalhistoria / Mordet på Anna Lindh

► också att han fått ”panik” och ”handlat därefter” (utan uppsåt att döda).

För åklagarna var förklaringen enkel.

Mijailovic ville slippa fängelse och dömas till vård. Men var han så sjuk att fängelse var uteslutet? Experterna som vittnade var oense, vilket gjorde utgången osäker.

Vilken expertis skulle domstolen låta sig övertygas av?

I mars 2004 dömdes Mijailovic till livstids fängelse av Stockholms tingsrätt.

Han överklagade och i juli samma år ändrade Svea hovrätt domen till rättspsykiatrisk vård. Agneta Blidberg blev mycket upprörd.

– Jag förstår inte vad som flög i hovrätten. För mig var det uppenbart att Mijailovic spelade sjuk, säger hon.

Det var långt ifrån självklart att Högsta domstolen skulle ta upp fallet, men så blev det. I december kom domen där några av landets högsta jurister bestämt att Mijailovic skulle dömas till livstids fängelse.

Därmed var åklagarens arbete slutfört. Även om Agneta Blidberg varit känslomässigt berörd av tragiken i målet kände hon aldrig något förakt gentemot gärningsmannen.

– Han befann sig i en förfärlig situation, kände sig misslyckad och sökte hjälp inom psykiatrin som han aldrig fick. Det är ett väldigt tragiskt människoöde även om det inte ursäktar gärningen, säger hon.

Blidberg har senare föreläst om utredningen för sina kollegor. Detsamma gäller Leif Jennekvist, men han gick ett steg längre och skrev boken ”Mordet på Anna Lindh”, som kom ut 2005.

Hade utredningen misslyckats hade det i stället för bok blivit avgångar och granskningskommissioner.

Jennekvist behöver inte fundera länge innan han svarar på frågan hur allmänhetens förtroende för polisen skulle ha påverkats om Anna Lindhs mördare gått fri: – Det hade gått rakt ner i botten.

mordet begicks av en slump

Trots den framgångsrika polisutredningen återstod en obesvarad fråga: Varför hade Mijailo Mijailovic begått mordet? Anna Lindhs make Bo Holmberg, som avled 2010, berättade i en intervju om sin frustration över att inte få någon förklaring.

Men Mijailo Mijailovic höll tyst – ända fram till 2011 då han ställde upp på en lång intervju i Expressen. Där berättar han att mordet begicks av en slump. Han 64

samverkan 112 nr 2/3 2019

fick syn på Anna Lindh utanför NK och bestämde sig för att följa efter henne och gå till attack.

– Jag kände hat mot politiker, både svenska och serbiska. Jag skyllde alla mina egna misslyckanden på politiker, säger Mijailovic i intervjun.

Aggressionerna var inte personligen riktade mot utrikesministern: – Grejen är den att jag tittade också på Lars Leijonborg, på ett torgmöte. Men då hade jag ingen kniv på mig. Om jag hade haft det hade jag kanske angripit honom.

I intervjun tar Mijailo Mijailovic helt avstånd från den historia han berättade för polis och domstolar, att inre röster skulle ha fått honom att mörda.

– Jag vet inte vad det är för domstol och läkare att du i Sverige 2004 kan säga ”jag hörde röster när jag begick brottet” och de går på det. En läkare som tror på tomtar och troll, som ska lära upp studenter, men själv inte vet vad som är rätt och fel.

Han fortsätter i intervjun: – Vissa psykiatriker är så entusiastiska och snälla att de köper allt. Har du en patient som vet vilka knappar han ska trycka på så är det inte så svårt att lura en läkare.

Mijailo Mijailovic kommer att bli kvar i fängelse i många år. Han har hittills inte ansökt om att få sitt straff tidsbestämt.

– Man kan inte bli förlåten för allting.

Jag kommer att hamna i helvetet, när det är dags.

Använde kompetens och förmåga rätt

Sättet som Anna Lindh dog på gör det lätt att glömma hennes politiska gärning. Det vore orättvist om hon, liksom Olof Palme, fick vänta i över 25 år innan politiken och inte mordet stod i centrum.

Ulf Bjereld, aktiv socialdemokrat och professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, menar att Anna Lindh gjorde en viktig insats när hon som miljöminister stärkte de gröna frågornas ställning inom socialdemokratin.

– Som utrikesminister tycker jag att hon skickligt bejakade förstärkningen av de mänskliga rättigheterna, säger han.

Lars Danielsson funderar länge på frågan om vilket arv Anna Lindh lämnade efter sig. Sedan säger han: – Hon hade en stor kompetens och förmåga att använda den på rätt sätt. Anna visade att den som har rätt kvalifikationer och drivkraft faktiskt kan göra skillnad.

Hon var en typ av politiker som vi skulle behöva fler av. ■

Huvudpersonerna Mijailo Mijailovic, gärningsman: Avtjänar ett fängelsestraff på livstid.

Har under sin tid bakom murarna fortsatt att begå brott och dömts för två fall av grov misshandel, bland annat för att ha huggit en medfånge i magen med en skruvmejsel. Har tillbringat flera år på rättspsykiatrisk klinik, trots att han dömts till fängelse.

Agneta Blidberg, åklagare: Pensionär sedan 2009. Har helt lämnat juridiken bakom sig. Njuter av livet och tillbringar mycket tid på landet tillsammans med hunden.

Leif Jennekvist, chef för länskriminalen: Hårt kritiserad i samband med debatten om polisens infiltratörer. Är i dag länspolismästare i Västmanland.

Bo Holmberg, make: Var vid tiden för hustruns död landshövding i Södermanlands län. Avled 2010. Därmed hade sönerna förlorat båda sina föräldrar.

Eva Franchell, väninna: Är numera ledarskribent på Aftonbladet. Har skrivit boken ”Väninnan” som bland annat handlar om mordet och rättegången.

35-åringen, misstänkt: Klagade över uppmärksamheten och stämde utan framgång flera tidningar. Ställde dock upp på intervju med namn och bild i TV3. Fick 150 000 kronor i skadestånd för den tid han suttit anhållen och häktad.

Carin Götblad, länspolismästare: Hennes förordnande gick ut 2012.

Har varit regeringens samordnare mot våld i nära relationer. Är i dag regionpolischef för Polisregion Mitt.

Göran Persson, politiker: Stannade som statsminister längre än han önskat. Förlorade valet 2006 och avgick som partiledare året efter. Är i dag deltidsbonde och seniorrådgivare på pr-byrån JKL. ■ Fotnot: En version av texten är tidigare publicerad i Expressen.

www.s112.se

Inbjudan till Trafikinstruktörsutbildning för utryckningsförare i oktober 2019

Som instruktör ska du lägga grunden till rätt värderingar Vår insiktsinriktade körutbildning utgår från tankesättet, att föraren måste inse att möjligheten att hantera en uppkommen kritisk situation är begränsad, när den väl händer.

Anders Grenhav

Utbildningen innehåller

Premedic

” Helhetsbedömningen av kursen har varit mycket bra med egna grupparbeten blandat med pålästa föreläsare. Kursen har gjort att jag vuxit i min roll som trafikinstruktör ” Johan Backlund Nerikes Brandkår

” -Var lite skeptiskt till alla bikupor i början av utbildningen, men detta gjorde att gruppen sammansvetsades och inlärningen gick rakt upp ” Fredrik Bergström Räddningstjänsten Kalmar

” Kursen för utryckningsförare har fått mig att tänka på trafiksäkerhet och arbetsmiljö på ett helt annat sätt. Utbildningen har väckt delar ur min hjärna som jag inte trodde fanns.

Imponerande utbildning med proffsiga föreläsare ” Kursdatum: Sista anmälningsdag: Kursort: Kurslängd: Målgrupp: Kursavgift:

Antal deltagare: Föreläsare:

• Trafikinstruktörens budskap • Blåljusorganisationens nollvision • Säker utryckningskörning och säker arbetsmiljö • Trafikförfattningar och undantagsregler • Erfarenheter från olyckor med utryckningsfordon • Ledarskaps- och pedagogisk utbildning • Presentationsteknik

Veckorna 42 - 44 (Måndag - Fredag) 30 september Jönköping 10 dagar Ambulansverksamheten, Räddningstjänsten, Tullverket. Övriga som bedriver trafiksäkerhetsutbildningar 21 000:- SEK, exkl. moms per person.

Luncher, fika och kursmaterial samt förslag på utbildningsupplägg ingår i kursen.

Kostnader för resor och boende betalas av kursdeltagarna själva.

Max 20 ▪ Ulf Rydh. Olycksutredare på Trafikverket ▪ Sonja Forward. Forskare på VTI ▪ Mattias Sjöström. Olycksutredare MSB ▪ Per Eden. Pedagog ▪ Räddningstjänsten Medelpad ▪ Räddningstjänsten Örebro ▪ Mikael Signon. Trafikinstruktör Kursansvarig ▪ Pontus Albertsson. Med.dr och forskare ▪ Peter Nord. F.d Polismyndigheten Stockholm

www.utryckningskörning.se

Anmälan:

mikael.signon@iamsafe.se För mer information kring utbildningen: 070 623 04 50

Mikael Signon - Kursansvarig

65

backspegel / Svenska Räddnings- och Akutvårdsgruppen

saxat fr

ån

Räddningstjänsten vill varumärkesregistrera OLA

Foto: Göran Pensjö

Det var i Göteborg OLA-ambulansen kom till. Och räddningstjänsten i stan är fortfarande ensamma om den speci­alutrustade ambulansen som efterhand blivit ett ganska välkänt begrepp.

– Det finns inte en göteborgare som inte vet vad en OLA­ambulans är, konstaterar räddningstjänstens direktör Åke Jacobsson.

Och för att skydda namnet har nu räddningstjänsten ansökt om att få registrera det som ett varumärke hos Patent- och registreringsverket. Så att ingen annan olovligen kan använda och dra nytta av den goodwill OLA har.

– Det beror inte på att det finns något hot i dagsläget. Vi är ute i god tid, säger Åke Jacobsson.

Den första OLA-ambulansen dök

66

samverkan 112 nr 2/3 2019

upp på Göteborgs gator 1980. Då var det ytterst ovanligt att en människa som drabbades av hjärtstopp på annan plats än på ett sjukhus överlevde.

Så kom OLA och plötsligt klarade sig 25 av de 300 personer som varje år drabbas av hjärtstopp. Sedan dess har siffrorna nära nog fördubblats och tack vare OLA-ambulanserna är Göteborg bland de bästa i världen när det handlar om överlevnadsstatistik.

Det finns två OLA-ambulanser i Göteborg, en på brandstationen i Gårda och en på Lundby, och när räddningstjänsten får ett larm om ett svårt sjukdomsfall eller olycka larmas två ambulanser ut - en vanlig och en OLA. Den vanliga hinner i allmänhet först till platsen och har som primär uppgift att hålla patienten vid liv.

OLAs uppgift blir att vårda och transportera patienten till rätt sjukhus.

För att klara uppgiften har OLAambulansen specialutrustning och i den specialutbildade personalen ingår förutom ambulanssjukvårdare även en sjuksköterska med erfarenhet av hjärtinfarktvård och intensivvård.

Trots att resultaten omedelbart blev goda var OLA­ambulansen länge hotad av ekonomiska skäl. Vändpunkten kom 1986, då en tioårig pojke skänkte 50 kronor för att rädda OLA kvar och han lyckades.

Hans 50-lapp blev starten för OLAfonden som sedan dess växt till mellan 5 och 6 miljoner kronor. Fonden är inte direkt knuten just till ambulanserna, men avkastningen varje år går till att spetsa ambulansjukvården ytterligare med avancerad utrustning och utbildning och ett stöd till forskning och utveckling.

Text: Arne Larsson

www.s112.se

Med Pensis ergonomiska utförande klarar du enkelt alla lyft rätt och riktigt

Pensi löser alla svåra passager vid överflyttning av patienten

Med ett enkelt knapptryck lastar och lossar du patienten tryggt och säkert in och ur fordonet

Let heavy be light Pensi gör det möjligt att lasta utan tunga lyft. På ett säkert och ergonomiskt sätt lastas patienten med enbart ett enkelt knapptryck. Bårens multifunktioner minskar antalet överflyttningar och gör transporten bekvämare och – både för våra patienter och för oss som arbetar med patientförflyttning. Pensi är ledande inom bårteknik och förser ditt fordon med den bästa utrustningen för transportoch vård av patienter.

SEXPUNKTSBÄLTE • TRAPPKLÄTTRARE • ENMANSHANTERING • ERGONOMISK

Återförsäljare i Sverige: Mago Scandinavia AB, telefon 0500-48 49 74

www.pensi.se

67

POSTTIDNING B

IPM Ulricehamn.

Avsändare: On Road Communications AB Nyckelpigevägen 2, 374 51 ASARUM

Ida Petersson, Ambulanssjukvården Malmö

KLÄDER FÖR IDA PETERSSON För dig som jobbar utomhus, i extrem hetta, kyla eller väta. För dig som jobbar i krävande miljö och för dig som handlar när andra råkat illa ut och som kan göra skillnad mellan liv och död.

För er som ser till att allting fungerar så att vi andra kan slappna av. Vi finns för er.

WWW.TAIGA.SE | 0340-66 69 00