nr-4-2016-bladderbar

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon Nummer 4 2016 Årgång 15 Pris: 59 kr

● ambulanshelikopter

- bas visby ● ambulanssjukvård i palestina ● ny vito-ambulans ● räddningstjänst som sticker ut ● lena har två blåljusjobb ● före detta nhl-proffset www.s112.se

● malin lämnar polisyrket

återvänder till jobbet som sjuksköterska på hia ● bemanningsföretag

gör entré ● två frivilliga sjöräddare ● en berättelse om hämnd samverkan 112 nr 4 2016

1 Senaste blåljusnyheterna på nätet. www.S112.se

KYLER BRÄNNSKADOR, INTE KROPPEN. Medical Care Spray är avsedd för behandling av termiska brännskador över hela kroppen liksom för ögon- och sårskador. Den öppna och riktade behandlingen ger en effektiv kylning av enbart den utsatta kroppsdelen vilket minimerar risken för hypotermi.

För mer information, www.medicalcare.se

ledare

hur f-n tänker våra landstingspolitiker?

Bemanningsföretagen kom till Sverige i mitten av 90-talet. Det fanns mycket kritik mot dem redan från början men efter att deras branschorganisation - Bemanningsföretagen - bildades, tecknar de flesta verksamma bemanningsföretagen kollektivavtal med olika fackliga organisationer.

I dag är över 500 uthyrningsföretag anslutna till Bemanningsföretagen. En bransch- och arbetsgivarorganisation för företag med verksamhet inom uthyrning, omställning och rekrytering.

Bemanningsföretagen ingår i Almega och är medlem i Svenskt Näringsliv.

Medlemmar i Bemanningsföretagen är auktoriserade. Auktorisationen säkerställer att företagen i bemanningsbranschen är seriösa företag som uppfyller höga krav på affärsmässighet.

En mycket sund utgångspunkt! enorma kostnader för landsting / regioner Sedan 2010 har inhyrd personal kostat Sveriges landsting och regioner sammanlagt 16 miljarder kronor.

Enka studier visar tydligt att inhyrd personal är minst 2-3 gånger dyrare än egen landstingsanställd personal.

Tänk så mycket bättre löner och bättre arbetsmiljö det kunde ha blivit för de pengarna.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) satte 2012 upp ett delmål med innebörden att kostnaderna för inhyrd personal skulle halveras på två år.

Ambitionen har blivit ett enda stort jättefiasko. För landsting och regioner har utvecklingen gått åt precis fel håll. I stället för att minska beroendet av inhyrd personal har det ökat till en "missbruksnivå".

Idag är inte yrket, på något sätt, ett kall för sjuksköterskor och läkare. Med hjälp av bemanningsföretag är det för många i stället en källa till de riktigt stora pengarna.

Inte det minsta konstigt att landstingens besparingsåtgärder står som spön i backen.

Hur f-n tänker våra landstingspolitiker egentligen? är det rättvist?

Hur schysst och rättvist känns det att jobba tillsammans med en "hyr-kollega" som har flera gånger mer i lön för exakt samma jobb?

Som landstingsanställd måste du själv blanda in facket och alla tänkbara resurser för att förhandla om någon tusenlapp mer i månadslön. Låter det rättvist?

Våra landstingspolitiker, som styr och ställer runtom i landet, behöver göra betydligt mer för att bli bra och attraktiva arbetsgivare.

Politiker har gjort, avsiktligt eller oavsiktligt, ett antal delar av sjukvården - mer eller mindre till en marknad - trots att skattefinansierad välfärd inte alltid lämpar sig speciellt bra för den typen av verksamhet.

När får vi från någon svensk landstingspolitiker höra?

– Nu ska vårt landsting bli den bästa arbetsgivaren i landet ...

Alla landstingsstyrelser i vårt avlånga land borde kanske i framtiden bestå av 40 procent förtroendevalda politiker och 60 procent styrelseproffs.

Sven Åsheden Chefredaktör och ansvarig utgivare sven@s112.se

Utgivningsplan 2016

Utgivare

Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Communications AB. Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier.

Månad

Mars

Juni

September

December

Nummer

1

2 och 3

4

5 och 6

8 februari

9 maj

15 augusti

14 november

v9

v 23

v 36

v 51

Materialdag Utgivningsvecka

PreHospen konferens 10 - 11 mars

Flisa konferens 20 - 22 september

Utgivningsbevis 24 224 ISSN: 1650-7487 Postadress Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn Tel: 0454-300 800 E-post red@s112.se

www.s112.se

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Sven Åsheden, 070-603 40 53 Formgivning Sven Åsheden och Johan Carlsson www.s112.se

Övriga medarbetare i detta nummer Ingemar Amberntsson, Henrik Johansson, Sophia Jiglind, Mats Jonsson, Annie Klasén, Lars Ljungmark, Peter Nilsson och Petra Olsson.

Produktion On Road Communications AB Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren.

Annonser Sven Sandberg Telefon: 0470-802 02 eller 070-594 62 00

Upplaga 2 500 exemplar Tryck: Mixiprint, Olofström Prenumeration www.s112.se/prenumerera/ Ett år 250:-, 6 nummer, varav två dubbelnummer Utanför Sverige tillkommer ett portotillägg.

Foto framsida Nilsson Special Vehicles Tipsa oss... Tipsare skyddas av källskyddet och är garenterad full anonymitet. samverkan 112 nr 4 2016

3

innehåll

10

20

ambulanshelikopter

har två blåljusjobb

19 LÄMNAR POLISYRKET

14 industribrandkår

6 marknadsnyheter Blandat

8 marknadsnyheter Blandat

10 region gotlands ambulanshelikopter Besök på Bas - Visby

14 preemraffs egen räddningstjänst Kompetens som sticker ut

18 malin lämnar polisen Återvänder till sitt sjuksköterskejobb

20 lena har två blåljusjobb Styrkeledare / Ambulanssjuksköterska

22 sjöräddare som jobbar gratis Möt Johan och Katrin

4

samverkan 112 nr 4 2016

24 glödhet - både då och nu Möt Omar Henriksson

28 eurolans i backaryd Ny säljare och ny ambulansmodell

30 upplopp hindrade räddningsuppdrag Vi besökte Gottsunda

34 bemanningsföretagens entré Artikelserie om inhyrd personal

38 FD NHL-PROFFSET KENNY JÖNSSON Deltidsbrandman i Ängelholm

42 patientsäkerhet - outforskad mark Forskningsartikel från PreHospen

44 gryningspyromanen En berättelse om hämnd

50 ambulanssjukvård i palestina Resereportage - Ingemar Amberntsson

56 krönika - vi är under attack Kolumnist Henrik Johansson

58 alarm ambulansförbundet Remissyttrande

60 tydliga brister i ambulansjournaler RAS - nomineringstext

62 kvalitetsgranskning av journaler Magisteruppsats - Martin Lindfors

64 produkter som står pall Företagsreportage - Vimpex

66 Kryssett Blåljuskorsord

www.s112.se

ZOLL X-Serien monitor och defibrillator

NU MED SÄNDNING AV REALTIDSDATA TILL SJUKHUSET Visas på FLISA

Realtidsdata skickas från ambulans till sjukhus

Vår mission och existensberättigande är att göra skillnad - varje dag. Tillsammans med våra kunder och samarbetspartners arbetar vi för att rädda liv och förbättra livskvalitén för de människor som kommer i kontakt med våra produkter.

Medidyne AB I Tel +46 431 448 050 I www.medidyne.se

5

marknadsnyheter / Blandat

LUCAS 3 Bröstkompressionssystem

EviDos - läkemedelsstöd EviDos är ett webb-baserat, lättnavigerat beslutsstöd för dig som hanterar läkemedel. Verktyget kan hjälpa dig att kontrollera interaktion, räkna ut en ordination, kontrollräkna en dosering och larma vid orimlig dosering.

Effektiva kompressioner och bra blodflöde leder till livräddande HLR. Med över 12 års klinisk erfarenhet, presenterar vi nu den tredje generationen av LUCAS bröstkompressionssystem.

LUCAS 3 bröstkompressionsstem har förbättrade funktioner som underlättar underhåll och hantering, samtidigt som det upprätthåller ett konsekvent blodflöde från och med ögonblicket den startar, vilket ökar chansen för ett positivt resultat för patienten.

De nya förbättrade tillbehören så som väska, bakplatta och stabilseringsrem är även kompatibla med LUCAS2.

Visar om medicinerna passar ihop eller ej.

Sök eller skanna läkemedelsuppdaterad information från Fass

Påminner när du ska ta din medicin.

MinMediciApp presenterar liknande läkemedel

Besök oss i vår monter under FLISA 2016 Mobil: : +46 70 275 00 26 www.physio-control.com Mejl: info.nordic@physio-control.com

EviDos AB Mobil: 0732-426 962

www.evidos.se

Ambulans Amarok NEGEA räddningsdockor för land och vatten

Ambulans Amarok NEGEA uppfyller Euro6. Motorer som offereras är V6 på 224 hk.

RIPA specialfordon AB har vunnit följande upphandlingar:

- Bedömningsbilar. Landstinget Värmland 1st (+1st i option) - Lättvårdsambulanser. Region Jönköping 1st (+2st i option) - Lättvårdsambulanser. Region Kronoberg 2st (+1st i option) - Ambulanser Region Jönköping 2 år (+ytterligare 1+1 år i option) RIPA specialfordon AB Mobil: +46 (0)709 10 59 20 Mejl: patric@ripaspecialfordon.se

6

samverkan 112 nr 4 2016

Svenska Räddningsprodukter tillverkar räddningsdockor för övningar/simuleringar både på land och i vatten, nu finns även en svensktillverkad branddocka för övning av brandsläckning i kläder.

Dockan är tillverkad i två olika typer av mycket brandbeständig väv. Innehåller inga giftiga ämnen eller tungmetaller. www.svenskaraddningsprodukter.se

www.s112.se

marknads- och annonschef på samverkan 112

FERNO SCOOP TSL EXTENDER KIT

Sven Sandberg har en gedigen 35-årig internationell erfarenhet, till större delen från Latinamerika.

Från Mexiko i norr till Argentina i söder.

Sven har mångårig erfarenhet av ledande befattningar.

Oftast med rollen att strukturera och utveckla företags affärsprojekt.

Nu drivs han av utmaningen att ytterligare positionera tidningen Samverkan 112 på marknaden. Under hösten sjösätts flera projekt.

Behöver Du hjälp med marknadsnyheter, produktnyheter eller att annonsera?

Sven Sandberg: Telefon: 0470-802 02 Mobil: 070-594 62 00

Mejl: sven.sandberg@s112.se

Med en lastkapacitet på 227 kg och justerbar längd är Fernos Scoop® EXL kapabel att användas på alla patienter, gammal som ung och liten som stor. Möjligheten att utöka bredden på Scoop EXL gör nu att man kan anpassa bredden på Scoop EXL utifrån den fysiska storleken på patienten. Antingen utökar man bredden enbart vid huvudändan t.ex. för en patient som är kraftig upptill eller mycket bredaxlad, eller så utökar man även i fotändan för att få en generellt bredare Scoopbår.

Ferno Norden Mejl: fab@fernonorden.com

VÄSTERÅS - XC70

HELSINGBORG - FLISA KONGRESS

Mats Hill och Sören Svärd

Lansering Nilsson XC90 Ambulans

Grattis Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 4 2016

7

marknadsnyheter / Blandat

nilsson xc90 ambulans

över 1 miljon bildelar på nätet Bildelar från 627 tillverkare & leverantörer.

Prenumerera på nyheter och specialerbjudanden via e-post.

Under årets Flisa Kongress i Helsingborg 20-22 september visar Nilsson Special Vehicles upp efterföljaren till succéambulansen XC70. Med sin nya XC90 tar företaget ett stort kliv in i framtiden.

www.topreservdelar.se

info@topreservdelar.se

ACR -Ambulance Child Restraint

Nilsson Special Vehicles Telefon: 0430-49 050 info@nilsson.se www.nilsson.se

Eurolans X-press

En snabb leverans av rätt resurs!

Eurolans erbjuder en unik produkt med grundläggande basförmåga som framförs på B-kort.

För mer information eller boka visning ring eller mejla.

Ett innovativ, flexibel och fullt justerbart bältessystem för säker och effektiv transport av spädbarn i en ambulans.

De 4 färgkodade spännerna gör det enkelt att välja rätt storlek (från 5 kg till 45 kg).

ACR är EN 1789-kompatibel. Används bland annat hos franska, spanska och brittiska ambulans kårar och U.K. Air Ambulance.

Vimpex AB Tel: 036 37 10 65, www.vimpex.se, sales@vimpex.se

Tel: 0457-45 06 44 Mejl: Johan.Lindman@eurolans.se

nytt system för urinhantering omfattande analyser inom några minuter I-STAT analysen tar 2 minuter om man vill analysera blodgaser, elektrolyter och hematologi. Hjärtmarkörer, graviditetstest och koagulation tar max 10 minuter.

Tiderna är inklusive kalibrering.

Abbott Scandinavia AB Mobil: 072-505 85 43, Mejl: ann.zaar@abbott.com

8

samverkan 112 nr 4 2016

Urocomfor (män) och Urinex (kvinnor) är ett revolutionerande och plattförpackat system för urinhantering.

De är skräddarsydda för kön, samtidigt som de förhindrar spill och lukt.

In-To AS Mobil: + 47 45 04 13 73. www.in-to.no Mejl: ina@in-to.no

www.s112.se

Låt oss presentera LUCAS 3 bröstkompressionssystem ®

Ansluten. Redo.

Effektiva kompressioner och bra blodflöde leder till livräddande HLR Med över 12 års klinisk erfarenhet, presenterar vi nu den tredje generationen av LUCAS bröstkompressionssystem.

LUCAS 3 bröstkompressionsstem har förbättrade funktioner som underlättar underhåll och hantering, samtidigt som det upprätthåller ett konsekvent blodflöde från och med ögonblicket den startar, vilket ökar chansen för ett positivt resultat för patienten.

Samlar data vid varje kompression LUCAS 3 bröstkompressionssystem samlar nu data på kompressioner, pauser, användarinteraktioner, larm och batteriinformation. För enkel granskning av enhets- och användarprestanda kan data överföras via Bluetooth®, utan några extra sladdar att hålla reda på. LUCAS 3 är framtagen på en dataplattform som är redo för framtidens uppkopplingar.

“Den är enkel och smidig att använda, och den är liten och kompakt.”

Läkare Charles Lick, Medical Director, Allina Medical Transportation

För vidare information, vänligen kontakta din försäljningsrepresentant eller kundsupport på info.nordic@physio-control, tel. 0770-870 120

©2016 Physio-Control, Inc. Redmond, WA, U.S.A. Alla namn i detta dokument är varumärken eller registrerade varumärken tillhörande respektive ägare.

GDR 3329370_A

9

ambulanssjukvård / Reportage

Ambulanshelikopter 3 79 5910

skräddarsydd verksamhet – nyckeln för Region Gotland Ambulanshelikoptrar i Sverige 2016

◙ Gällivare

I Sverige finns ambulanshelikoptrar stationerade på nio orter: Gällivare, Lycksele, Östersund, Mora, Uppsala, Stockholm, Karlstad, Göteborg och Visby.

Ö ◙ Lycksele ◙ Östersund ◙ Mora ◙ Karlstad

◙

◙ Göteborg

bakgrund Uppsala

◙ Stockholm ◙ Visby

Illustration: Sven Åsheden

10

samverkan 112 nr 4 2016

n är cirka 17 mil lång och 5 mil bred.

Och här bor drygt 57 400 invånare.

De senaste 10 åren har antalet turister ökat. Nu har Gotland cirka 800 000 årliga besökare, främst från Sverige men runt 11 procent kommer även från andra länder.

I siffror handlar det om 931 000 kommersiella gästnätter, 1 653 000 enkelresor med färja och 431 000 med flyg. Samtliga siffror är från 2015. (Källa: Gotlands Turistbyrå)

Det finns idag nio baser för ambulanshelikoptrar i Sverige. Och stora delar av landets yta saknar ambulanshelikoptertäckning.

Norge har 19 ambulanshelikoptrar, Finland 5 och Danmark 3 st.

I Sverige upphandlar landsting/regioner sina flygtjänster var för sig, vilket innebär stora skillnader mellan verksamheterna.

Vid de nio baserna används en handfull olika helikoptertyper. Det finns två operatörer som bedriver verksamhet med ambulanshelikoptrar i Sverige.

Text och foto: sven åsheden

Dels Scandinavian MediCopter som är dotterbolag till Scandinavian Air Ambulance Holding.

Dels Svensk Luftambulans (SLA), som ansvarar för ambulanshelikopterverksamhet i Göteborg, Karlstad och Mora.

Kommunalförbundet Svensk Luftambulans bildades ursprungligen av Landstinget Värmland och Landstinget Dalarna. Nu är även Västra Götalandsregionen och Landstinget i Uppsala län (passiva) anslutna.

Bas - visby

En söndagsmorgon träffade Samverkan 112 pågående besättning på Region Gotlands ambulanshelikopter i Visby.

– En lämplig tidpunkt eftersom det oftast är lite lugnare då, berättade Håkan Karlsson som är pilot och basecommander, när vi talades vid första gången.

Helikopterbesättningen består denna dag av pilot Håkan Karlsson, ambulanssjukvårdare och HEMS Technical Crew Member (HTC) Håkan Svensson och narkos- och chefsjuksköterska Reine Ekedahl samt flygmekaniker Magnus Granberg.

Avgående HEMS Technical Crew Member var ett välkänt ansikte från tv-serien "112 - Luftens hjältar", nämligen Kjelle Bergstrand från Östersund. www.s112.se

Dagens besättning från vänster.

HEMS, Håkan Svensson, narkossjuksköterska Reine Ekedahl och pilot Håkan Karlsson – Jag har hjälpt till här på basen, lite då och då, sedan 2009. I Jämtland flyger vi betydligt fler primärtransporter än här på Gotland, berättar Kjelle.

Region Gotland har valt att anlita två entreprenör för sin luftburna ambulanssjukvård. De anställdas löner kommer därför från flera olika arbetsgivare.

Pilot Håkan Karlsson är anställd av Scandinavian MediCopter som tillhandahåller piloter och helikopter.

Håkan Svensson och Reine Ekedahl är heltidsanställda av Falck Ambulans AB som även bedriver ambulanssjukvård vid stationerna Visby, Slite och Hemse.

Flygmekaniker Magnus Granberg kommer från Saab.

Lokaler jämte räddningstjänsten

Håkan berättar samtidigt som han visar runt i personalutrymmen och hangar.

– Vi flyger under dygnets alla timmar, men är i huvudsak verksamma under dagtid. Mest för sekundärtransporter av patienter till och från fastlandet, huvudsakligen till Stockholm. Flygtid till Stockholm är cirka en timme. Sommartid flyger vi även på Prio 2 uppdrag som ligger lite avlägset på ön, om andra enheter är upptagna. Annars handlar det bara om Prio 1.

Ilastning sker på samma sätt som i en vägambulans. Vårdutrymmet är rymigt och all medicinteknisk utrustning lätt åtkomlig för narkossjuksköterska.

– Helikoptermodellen är en tvåmotorig Eurocopter EC145. Dagtid är vi i luften inom tre till fem minuter.

– EC 145 har en stor kabin som är speciellt utrustad för sjukvård. Vi kan ta två bårar vid behov. Ombord har vi all tänkbar sjukvårdsutrustning för ett akut omhändertagande på en hämt- eller skadeplats. Men vi kan även ta ombord utrustning för att ge avancerad intensivvård under transport.

► samverkan 112 nr 4 2016

11

ambulanssjukvård / Reportage

Pilot och befälhavare ombord denna dag är Håkan Karlsson. Håkan har en bakgrund från det militära bakom sig, men har valt att gå den kommersiella vägen. Han jobbar en vecka - tisdag till tisdag - och är sedan ledig fjorton dagar. Bor i Stockholm.

– Nu under sommarmånaderna ökar antalet flyguppdrag ganska markant, både de primära och sekundära, eftersom vi har många besökare från fastlandet och utlandet på ön, berättar Håkan.

hushålla med resurserna

– Här på ön måste vi verkligen hushålla med våra knappa resurser. Det finns ingen "granne" som kan stötta när våra ambulansresurser är upptagna, säger Reine Ekedahl.

2004 stängde SOS Alarm sin larmcentral på Gotland. I fjol flyttade polisens länskommunikationscentral från polishuset i Visby till Stockholm.

– Något som orsakat sämre service, missförstånd, dialektförbistring och bristande lokalkännedom när operatörer i Stockholm ska ta emot våra gotländska samtal, tycker Reine.

Bårstativ för extra intensivvårdsutrustning.

Reine Ekedal berättar, – Vid ett tillfälle behövde vi akut handräckning av polis. Då svarar operatören att en sådan begäran måste faxas till Länskommunikationscentralen i Stockholm. Men hallå, vi har inte tillgång till fax där vi befinner oss just nu.

En sak är alla rörande överens om.

Samverkan mellan de olika helikopteroperatörerna, SAR-helikoptrarna, Försvarsmakten och Polisflyget är dålig. Fantastiska resurser utnyttjas dåligt.

Hur är detta möjligt?

privat vårdgivare

en sorgens dag

Falck Ambulans AB är i lagens mening en privat leverantör av sjukvård. Då gäller speciella regler och lagar för exempelvis journal- och informationshantering.

– Vi får inte med automatik tillgång till sjukvårdens journaler. En biverkning av detta blir att vi inte kan flyga direkt till en PCI-behandling i Stockholm, utan att först ta vägen runt Visby lasarett. Viktig tid går förlorad, säger Reine.

– Falck Ambulans på Gotland är en bra arbetsgivare tycker "HEMS-aren" Håkan Svensson.

Komplicerat regelverk

– All medicinteknisk utrustning som används i ambulanshelikoptern är omgärdad av ett omfattande regelverk. Vårt specialtillverkade bårstativ för extra intensivvårdsutrustning kostade exempelvis flera hundra tusen kronor, berättar Håkan Karlsson.

för dålig lastkapacitet

Ja, den typen av problem känner vi igen från den vägburna ambulanssjukvården.

12

samverkan 112 nr 4 2016

I april 2014 levererades en sprillans ny och väldigt modern ambulanshelikopter, en Bell 429, till hangaren i Visby.

Samma modell som Svenska polisflyget använder idag.

Helikoptern var unik och speciell eftersom personalen själva fått utforma vårdutrymmet utifrån behov och önskemål.

Patienten lastades från sidan och själva vårdutrymmet var ljusare och rymligare till glädje för patienter och personal.

Men glädjen blev mycket kortvarig.

Det visade sig omgående att helikoptern hade för dålig lastkapacitet. Den blev helt enkelt för tung om en läkare behövde åka med på uppdraget.

En grym besvikelse för alla. Ambulansmässigt var helikoptern otroligt bra. Men den fick inte flygas på grund av för dålig lastkapacitet.

– Luftfartyg är som sagt omgärdade av ett komplicerat regelverk. Olika viktregler och viktklasser gäller i olika länder - inom och utom EU. Det kan vara så att beställaren, Scandinavian Medicopter, blivit lite förda bakom ljuset av tillverkaren Bell, berättar Håkan Karlsson.

Lösningen på problemet blev att Visby fick tillbaka en begagnad och något yngre modell av samma helikoptertyp som tidigare fanns på ön.

Måndagen den 31 oktober 1994 blev en sorgens dag för ambulanshelikopterbasen i Visby.

Då inträffade ett totalhaveri under en kvällsflygning från Stockholm till Visby och de tre ombordvarande omkom.

Haveriutredningen fann inget tekniskt fel på helikoptern. Skadorna på helikoptern visade att den i marschfart kolliderat med vattenytan. Haveriet berodde sannolikt på att piloten under visuell flygning i mörker hade förlorat yttre referenser.

Haverikommissionen fann en rad brister i flygföretagets operativa föreskrifter och rutiner.

Efter haveriet genomlystes och förändrades verksamheten på Gotland i sin helhet. En större helikopter anskaffades också. År 2006 ersattes den av en modernare EC 145.

Minnesmärke över de omkomna finns på stranden vid Allstädar i Lummelunda. ■ www.s112.se

LIV IQ ad REN(MED-1365)_A4.qxp_LIV IQ ad SE(MED-1365)_93x130 2016-03-2

fakta: ambulanshelikopter - visby Operatör: Scandinavian MediCopter

Antal uppdrag: 730 Antal primära (Prio 1) uppdrag: 110 Antal sekundära uppdrag: 620 till fastlandet.

Total flygtid: 780 flygtimmar. Varav 680 h är ambulanstransporter till fastlandet och ca 100 h prio 1 på ön.

Statistikuppgifterna avser 2015.

Helikoptertyp: EC 145 C2

Knowing when it´s time to change. LIV® IQ.

Viktklass: Max Take-off weight: 3 585 kg Marschfart: Ca 240 km/h Räckvidd: 2 h 45 min vid full tank. Cirka 600 km Instrumentflygning: Single-pilot VFR, IFR, Dager, Mörker (NVIS)

Besättning: Pilot, HEMS-crew (Räddningsman/ambulanssjukvårdare), Narkossköterska, Läkare (Vid behov).

Den intelligenta gasflaskan med digital display som visar återstående behand lings tid på minuten.

Linde: Living healthcare AGA Gas AB Linde Healthcare, 181 81 Lidingö Tel 08-731 10 00, www.linde.healthcare.se

Bårplatser: 1 - 2 bårar. Efter behov.

Sjukvårdsbesättningen bemannar även en ambulans

FLEX SPLINT tid från 112-samtal till första resurs är på plats

gotlands län

57 400 inv.

personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt

2013: 2014:

36 30

Enkel Flexibel Universal

Inspired Safety Innovation

Dödsdatum = incidensdatum

Gotland

2014

2015

15,6

16,2

2014 2015 13,7

13,1

Källa: SKL & MSB

Visste du att... ... det första kontraktet för ambulanshelikoptersjukvård i Sverige, fick Lapplandsflyg på 1950-talet (Handell & Dahl 1996).

www.s112.se

Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se E-post: fab@fernonorden.com

samverkan 112 nr 4 2016

13

Räddningstjänst / Industribrandkår / Reportage

Detta är en arbetsplats där det är en ”självklarhet att alltid sätta säkerheten i

första rummet, säger räddningschef Tomas Beillon".

Eftermiddagens skift. Från vänster. Anders Aronsson, Micael Söderberg, Anders Ralbring och Kasper Frisk.

unik räddningstjänst - som sticker ut Text och foto: sven åsheden

Preemraff, tidigare Scanraff, är beläget vid Brofjorden på Lysehalvön cirka 1 mil från Lysekils tätort i Bohuslän.

Anläggningen är en av de största och modernaste i Europa och här arbetar cirka 600 personer. Samverkan 112 har besökt Preemraffs egen Räddningstjänst, där 20 personer arbetar heltid, i fem olika skift, och finns på plats 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan och 365 dagar om året.

F

örst en liten anekdot. Jag kom tidigt till Preemraff och mitt avtalade möte med räddningschef Tomas Beillon. Hittade en besöksparkering och använde tiden utanför det väl inhägnade, och flera km2 stora och steniga området, till att leta bra fotoobjekt.

Efter en kort stund kom en vänlig men

14

samverkan 112 nr 4 2016

bestämd skyddsvakt och frågade efter namn och vad jag sysslade med.

Min primitiva förklaring hjälpte föga.

Under sträng övervakning fick jag radera mina två bilder som jag hunnit ta.

Raffinaderiet är klassat som skyddsobjekt och omfattas av mycket strikta säkerhetskrav och avancerade övervakningssystem.

Det förs en kontinuerlig dialog med polis, militär och myndigheter för att säkerställa en god beredskap.

Affärsman ensam ägare Scanraff Lysekil stod klart 1975 och ägdes då gemensamt av OK och Texaco. Bygg-

kostnaden uppgick till ca 8 miljarder i 2016 års prisnivå.

Redan 1994 gick den etiopisk-saudiska affärsmannen Mohammed Al-Amoudi in som delägare och 2003 blev han ensam helägare till Preemraff. Nu laddar Al-Amoudi för en ny investering på 10 miljarder i Lysekil.

Förutom Preem äger Mohammed Al-Amoudi bland annat byggföretaget Midroc, Svenska Petroleum Exploration samt ett stort antal fastigheter i Sverige.

Den nybyggda ambulansstationen i Helsingborg som färdigställdes under 2015 ägs av Mohammed Al-Amoudis byggföretag Midroc, liksom stora delar (huvudägare) av specialbilsföretaget Nilsson Special Vehicles i Laholm som producerar och säljer ambulanser, begravningsbilar och limousiner. www.s112.se

preemraffs egen räddningstjänst Preemraff i Lysekil har egen räddningstjänst med heltidsanställd personal.

Styrkan består av fem brandförmän och 15 yrkesutbildade brandmän. Räddningstjänsten följer helt och hållet driftorganisationens skift-cykel.

Varje skift är bemannat med en brandförman och tre heltidsanställda brandmän.

Minimibemanningen är en brandförman och två brandmän. Den tredje brandmannen kan av en eller annan orsak vara frånvarande. Utbildning eller sjukdom.

Utöver skiftgående personal finns daggående räddningschef Tomas Beillon.

Till varje skift finns också sex skiftgående driftoperatörer som fått både teoretisk och praktisk brandutbildning, dessa räknas som "deltidsbrandmän" och ingår alltid i första styrkan vid ett nödläge.

Vid behov kallas även kommunens räddningstjänst som är väl samövad med företagets personal. verksamhet med landets näst största hamn I Sverige finns tre raffinaderier som framställer drivmedel och eldningsoljor.

Preemraff i Lysekil samt Preemraff och Shell i Göteborg.

Preemraff Lysekil tar främst emot råolja med hög svavelhalt, framför allt från Ryssland, då raffinaderiet är väl utrustat för att ta bort svavel. Preemraff Göteborg använder till största del den lågsvavliga råoljan från Nordsjön då den är bättre lämpad för just den anläggningen.

Raffinaderiet i Lysekil är en stor och mycket komplex anläggning där den hög-svavlig råoljan processas till svavelfria fordonsbränslen och lätta råvaror till den petrokemiska industrin.

De färdiga produkterna lagras i produkttankar eller i bergrum, men en betydande del direktblandas till fartyg i hamnen.

– Att hantera brand- och explosionsfarligt material handlar i första hand om att bemöta och hantera den riskbild som finns med lämpliga och väl avvägda resurser. Och här sticker vi ut, berättar räddningschef Tomas Beillon.

Tillsynsmyndighet i Sverige är MSB och Länsstyrelsen i Västra Götalands län. www.s112.se

1 1. Scania-chassi som Sala Brand har kundanpassat och utvecklat. Fordonet har flera unika lösningar och funktioner. Kostnad av cirka 6,5 miljoner kr.

2. Samtliga fjärrstyrda funktioner manövreras från pekskärm som även visar aktuellt status i systemet.

3. Enkel, lätt och effektiv "hands-free" metod för ögonsköljning. Morgan Lens är standardutrustning på Preemraff.

2

4. LUCAS är ett uppskattat verktyg i räddningsledarens MB Sprinter. I detta fordon finns all tänkbar sjukvårdsmaterial för ett akut omhändertagande.

5. Lättåtkomligt sjukvårdsutrymme med all nödvändig utrustning för ett akut omhändertagande.

3

4

5 samverkan 112 nr 4 2016

15

Räddningstjänst /

Industribrandkår / reportage

akutsjukvård med personliga delegeringar.

– Skiften är väl utbildade och övade för räddning på höga höjder. Rappelering.

– Alla har utbildning i både rök- och kemdykning. (Enligt AFS).

– Vår personal har teoretiska och praktiska kunskaper i vattenlivräddning.

– Specialutbildningar i utlandet. Egna specialutbildningar i t.ex. takbrandsläckning och riskhantering av flytande naturgas (LNG), som är extremt brandfarlig.

Företagshälsovård Anders Ralbring Skiftets brandförman anders ralbring berättar:

– Som brandförman är jag räddningsledare och ansvarar för insatsen tills nödläget är avklarat eller tills kommunens räddningsledare anlänt. När ansvaret är överlämnat blir jag skadeplatschef. En insats prioriteras och drivs alltid av ordningsföljden rädda liv, miljö och egendom.

vår kompetens

– All heltidsanställd brandpersonal är utbildade av MSB. – Vi har medicinsk specialkompetens i

– Sjuksköterskorna Lena och Karin berättar att de under dagtid rycker in och hjälper räddningstjänsten vid behov.

– Företagshälsovården ansvar även för alla medicinska delegeringar. Lysekils ambulanser är ofta ute på uppdrag och då kan lång väntetid uppstå, säger Lena.

– Vi utbildar och övar räddningstjänstens personal i akutsjukvård och i akut stresshantering, men vi ingår också i nödlägesorganisationen, tillägger Karin.

Företagshälsovården är bemannad med tre sjuksköterskor dagtid. Läkare finns på plats två dagar i veckan.

räddningstjänstens fordon / Båt

► Ny MB Sprinter för räddningsledare.

Mycket välutrustad med sjukvårdsmaterial. Hjärtstartare, Lucas, akutväska m.m. ► Två moderna och specialbyggda släckbilar på Scania-chassi. Båda med skumkanoner som sitter på taket. Kapacitet på 7 000 liter/minut vid 10 bar. ► En äldre släckbil som reservfordon. ► Samt en snabbgående räddningsbåt.

miljöskydd - övar med kustbevakningen – Vi ska kunna bekämpa oljeutsläpp i samverkan med bl a Kustbevakningen.

några händelser i år – I början av januari brast en slang fylld med ånga och en man fick ånga över sig.

Han träffades även av slangen och fick föras till sjukhus med ambulans.

– Någon vecka senare utbröt brand i en värmeväxlare i ett av tornen på raffinaderiet. Lågorna var 30-40 meter höga. Vi påbörjade släckningen och senare anslöt Lysekils räddningstjänst. Branden tog runt 45 minuter att släcka.

Brandman Kasper Frisk fjärrstyr fordonets takkanon (Rosenbauer).

Bilen har en vattentank på 5 000 liter plus en skumtank på 13 000 liter. Skumkanonen som sitter på taket har en kapacitet på 7 000 liter/minut vid 10 bar.

16

samverkan 112 nr 4 2016

www.s112.se

Häng med brandman anders aronsson – på en guidad rundtur området av ca 2 300 specialutbildade personer, från ett 40-tal olika nationella och internationella företag. Tillsammans med 450 egna medarbetare utförs inspektioner och underhållsarbete på samtliga delar av anläggningen. Ett totalstopp utförs vart sjätte år. Senaste totalstoppet var 2013.

Foto: Preemraff

Ny DRIFTCENTRAL - 4 800 kvadratmeter

För några år sedan invigdes en ny skräddarsydd driftcentral. Byggnaden har en spektakulär utformning i sex våningsplan.

Högsta säkerhetsnivå i kombination med arbetsmiljö i toppklass. Pris: 200 MSEK – Anders berättar att byggnaden är diFoto: Patrik Johäll Källa: Preemraff Foto: Preemraff

Anders Aronsson

RÅOLJEKAJEN - inleverans

Råolja anländer till Preemraff med ca 90 fartyg årligen. Man kan ta emot de största i världen, men oftast är de kring 80 000 dwt.

– Råoljan pumpas under mycket högt tryck, upp till 18 000 m³/timme, från fartygen upp till råoljebergrummen. , berättar Anders.

PROCESSOMRÅDET

Själva processområdet, där all vidareförädling sker, är beläget en bra bit över havets yta.

– Området är indelat i zoner med egna vägnamn och beteckningar. Klara och tydliga skyltar gör det lätt för all räddningspersonal att hitta.

stort revisionsstopp

För att klara stabil drift och hög säkerhet krävs underhåll och många inspektioner.

Ett totalt stopp med nedsläckning, underhåll och start av anläggningen tar ungefär åtta veckor. Förhöjd olycksfallsrisk.

– Under dessa intensiva veckor fylls

Olika entreprenörer jobbar ständigt inne på området.

Kontrollrummet har egen larmcentral för Kommunikation-samband-alarmering.

– Under detta stopp hade vi 39 larm och 19 handlade om akutsjukvård. Vid ett annat tillfälle fick vi plocka ned en person som blev hastigt sjuk på en arbetsplattform nästan hundra meter upp i luften.

– Regelbundna rappeleringsövningar är en självklarhet för oss, berättar Anders.

mensionerad att stå emot en gasmolnsexplosion med ett grundtryck på 200 mbar, eller två ton/m² Från det dygnet runt bemannade kontrollrummet, där driftoperatörer och drifttekniker arbetar, styrs och optimeras samtliga produktionsprocesser. Här övervakas även larm, kameror, driftstopp och företagets egen larm- och ledningscentral.

produktkajerna - utleverans

All export från raffinaderiet sker med tankfartyg via produkthamnen som har fem stora kajplatser. Omkring fem fartyg per dygn ankommer och avlöper hamnen.

De färdiga produkterna lagras normalt i produkttankar eller i bergrum, men en betydande del direktblandas direkt till fartyg i produkthamnen. Maxlängd på fartyg som kan tas emot är 230 meter.

– Det förekommer både sjukdoms- och olycksfall på båtarna, säger Anders.

Arbetstid

– Vi har ett bra skiftschema, där skiften roterar. Vardagar arbetar vi 8 timmar och under helger 12 timmars skift. Den sammanlagda veckoarbetstiden är 35 timmar.

Måste bara fråga. Hur mycket tjänar du i månaden?

– Ligger runt 40 000 kronor brutto. ■

Foto: Preemraff

Vid ett stort revisionsstopp inspekteras och kontrolleras varje tryckbärande detalj på hela raffinaderiet. www.s112.se

Foto: Preemraff

Sveriges näst största hamn och landets största privatägda. samverkan 112 nr 4 2016

17

polis /

Reportage

malin är en av många som lämnar polisyrket

"Jag var alltså inte mer behövd i organisationen?

Jag försvann som en rökpuff efter 16 år i yrket."

Text och foto: lars ljungmark

D

et är egentligen inte med bitterhet som Malin Mårtensson-Szilagyi lämnar polisyrket. Det säger hon uttryckligen.

Men "det gjorde ont i hjärtat", som hon säger, att upptäcka att hennes chefer faktiskt inte frågade varför hon ville sluta och gå tillbaka till sitt tidigare yrke, sjuksköterska, vars arbetsmiljö kanske inte heller har målats upp i ett rosenskimmer de senaste åren.

– Jag har inte fått något avslutningssamtal. Ingen på chefsnivå har frågat mig varför jag lämnar yrket och det är ingen som frågat vad de kan göra för att behålla mig.

– En chef sa att det kan vara klokt att byta jobb ett tag. Då kände jag, så mycket 18

samverkan 112 nr 4 2016

värd var jag! Jag fick inte heller tjänstledigt så jag sade upp mig.

erfaren polis i yttre tjänst

Malin Mårtensson-Szilagyi var en av de äldre och erfarna poliserna i yttre tjänst.

Hon hade dessutom uppdraget som skyddsombud under den sista perioden av sin tid hos polisen och sedan början av juni jobbar hon som sjuksköterska på hjärtintensiven på Östersunds sjukhus.

– Jag har verkligen älskat mitt jobb men känner mig mätt och dränerad. Man är inte sedd, hörd eller bekräftad av sin arbetsgivare på det sett som gör att man vill eller orkar stanna kvar, säger hon. Och hon påpekar att hon alltid har tyckt om att

jobba med människor; att det är hennes primära val när hon tänker yrkesliv.

– Men jag vill jobba med människor på ett annat sätt där jag får känna att jag är behövd på ett annat sätt.

Malin Mårtensson-Szilagyi har självklart en hel del att säga om polisyrket inte minst om den stora omorganisationen som bland annat resulterade i att larmoch kommunikationscentralen i Östersund lades ner och flyttades drygt 40 mil bort till en större enhet, Regionledningscentralen i Umeå.

– Jag tycker fortfarande att det är otroligt synd att man centraliserade till en huvudort i Umeå. Du tappar det geografiska och tappar otroligt kompetent personal www.s112.se

som har hjälpt oss att lösa ärenden, jag vet inte hur många gånger. De kan geografin.

Det krävs att man har lokalkännedom och den går nu förlorad.

Hon, liksom många poliser med henne, hade en förhoppning om att omstruktureringen av myndigheten skulle leda till något bättre. Som det ser ut nu är det inte så, vittnar många poliser som LT har varit i kontakt med.

– Vi skulle ju få en beslutsgång som skulle bli förkortad. Vi skulle kapa nivåer från högsta chefen ner till fotfolket, alltså vi i radiobil. Det skulle bli mer lättarbetat och lättare att fatta snabba beslut, men i min värld har det blivit ännu värre.

Kommer du någonsin tillbaka till polisyrket?

– Någonsin eller aldrig, det kan jag inte säga. Jag måste låta det här smälta att jag har sagt upp mig från ett yrke som jag har identifierat mig i så länge och ge det här en ärlig chans. Jag tycker att jag har valt ett otroligt spännande jobb. ■

Efter 16 år inom poliskåren gick Malin tillbaka till sjukvården. "Jag vill jobba med människor på ett annat sätt där jag får känna att jag är behövd".

Säkerhet och arbetsmiljö i fokus Två personer sitter bekvämt och vårdar patienten under färd, fastspända och framåtvända. Vi ser till att du som jobbar i ambulans aldrig behöver göra avkall på arbetsmiljö och säkerhet.

Vill du veta mer?

026-24 51 30

Läs mer på: www.ambulansproduktion.se www.s112.se

Mullervägen 23, 811 93 Sandviken

samverkan 112 nr 4 2016

19

Räddningstjänst /

Industribrandkår / reportage

Lena Persson jobbar som deltidsbrandman och styrkeledare vid räddningstjänsten i Ekshärad.

Lena har två blåljusjobb – Man måste tycka om människor när man jobbar med det här, säger Lena Persson om sina två blåljusjobb. När hon inte tjänstgör på ambulansen i Hagfors är hon beredd att hoppa i brandmannautrustningen då hon är styrkeledare vid räddningstjänsten i Ekshärad.

Text och foto: Peter Nilsson /nwt

S

jukdom och olyckor är nog det första som de flesta tänker på när ambulans och brandkår kommer på tal. Och visst är det en del av vardagen för personalen när de åker ut på larm. De vet ju inte vad som väntar när de kommer fram.

– Men det är inte bara elände, det är lycka också när allt går bra. Och folk är tacksamma när man kommer och är fort på plats, säger Lena Persson.

Hon är medveten om att det är viktiga

20

samverkan 112 nr 4 2016

jobb hon har. Och hon känner att hon hittat rätt då hon har ett starkt intresse för det hon gör.

– Jag trivs med att ha mycket kring mig så det är ju lite av en livsstil. Jag är en sådan människa, positiv till allting, säger hon med ett leende.

Hennes inställning innebär också att hon vill utvecklas i det hon gör. Som så många andra vårdintresserade inledde hon sin yrkesbana inom äldrevården.

1999 började hon som ambulanssjukvårdare i Torsby och är nu sjuksköterska, en utbildning hon blev klar med 2013.

Vidareutbildning

Efter en tid på akuten i Torsby är hon sedan drygt två år tillbaka på ambulansen i Hagfors. Parallellt med jobbet på ambulansen går hon vidareutbildning till specialist, det vill säga ambulanssjuksköterska, något hon är klar med nästa sommar. www.s112.se

Lena Persson har sitt ordinarie jobb som sjuksköterska vid ambulansen i Hagfors.

– Det är ett mål inom ambulanssjukvården att man ska ha vidareutbildad personal, säger Lena.

Att hon blev brandman var mer en slump.

– Jag blev arbetslös efter en sväng på Centralsjukhuset i Karlstad och då råkade det vara med i platsjournalen om att man sökte brandmän. Varför inte, tänkte jag.

Det har hon inte ångrat. 1995 började Lena som brandman i Ekshärad och har under åren kunnat utvecklas en del, från rökdykare till maskinist och sedan 2011 är hon styrkeledare vilket innebär att hon leder och fördelar arbetet inom den utryckande styrkan.

ning vet hon känns tryggt för de andra vid exempelvis IVPA-larm (i väntan på ambulans) som räddningstjänsten kan få rycka ut på vid sjukdomsfall. Hon kan ju utnyttja bägge sina kompetenser vid en sådan situation.

Rent praktiskt kan hon kombinera de två jobben genom att hon har möjlighet att byta skift vid räddningstjänsten under de veckor som hon har jour där.

Att jobben ibland går in i varandra, som vid olyckor eller bränder, ser hon som en fördel.

– Jag vet ju hur det är på den andra sidan, så att säga. Men jag får ju tänka på vilken situation jag är i.

Intresset avgör

Krävande jobb

– Att en brandman också är sjuksköterska finns på en del ställen men inte i kombinationen styrkeledare och kvinnlig, säger Lena. Och att vara kvinna i en mansdominerad bransch har hon aldrig sett som en svårighet.

– Det handlar mer om ett intresse.

Att Lena dessutom har sjukvårdsutbildwww.s112.se

Det är två krävande jobb hon har, såväl fysiskt som psykiskt. Det görs hälsokontroller varje år inom räddningstjänsten plus att det görs fystest på stationen med full utrustning på rullband med en viss lutning.

– Så länge du sköter dig fysiskt är helt avgörande hur länge du kan hålla på. Och

jag gillar att träna i alla former, det är ett stort intresse, säger Lena som förr spelade innebandy i division två.

– Nu är det mest löpning och skidåkning.

Kamratstöd viktigt

När det gäller att avlasta den psykiska anspänning som blivit under ett uppdrag så löses det oftast i bilen på väg tillbaka.

– Man ventilerar mycket med de man jobbat med. När vi åker tillbakapratar vi med varandra, säger Lena som planerar att skriva sin uppsats/magisterexamen om hur kamratstödet kan hjälpa ambulanspersonal i olika händelser.

Efter extra jobbiga insatser, där det inte gått så bra, kan det bli aktuellt med avlastningssamtal och vid större och allvarligare händelser kan det bli fråga om debriefing, det vill säga krisbearbetning för att motverka stressreaktioner efter ett trauma.

– Det är värst om det är barn och ungdomar inblandade. Det har blivit mer märkbart sedan jag själv fick barn för snart fjorton år sedan, säger Lena. ■ samverkan 112 nr 4 2016

21

Svenska Sjöräddningssällskapet / frivilliga / Reportage

Johan Smedman jobbar som inköpare på MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Katrin Steverding som utredare på Säffle kommun.

a k a b l l i t t e k c y m å s r å f i V

►

allt går släpper de t e rm la r ä n n v. Me Johan bb vid sidan a gsbåten. Möt jo in a n g li d n d a rä v ll lt ti e h g are. tt ta si De har ivilliga sjörädd fr inuter på sig a s m e g n ri to e v m S fe v r a a och h ycket tillbaka m teverding, två S så in r tr få a h K c h o c t o r jobbe Smedman för att vi älska s ti ra g r ä h t e – Vi gör d ger de båda. sä r, a d d rä i v av dem Dahlström / VF d foto: Jeanette Text: Sophia Jiglin

Står för ungefär 70 procent av alla räddningsinsatser till sjöss i Sverige.

Båten heter Cacci och är donerad av en man i Bohuslän vars dotter tragiskt omkom ute på havet.

22

samverkan 112 nr 4 2016

www.s112.se

S

venska Sjöräddningssällskapet på Hammarö har en hektisk vecka bakom sig. På sju dagar har de gjort nio räddningsinsatser på Vänern, varav en brand och en akut bogsering då en segelbåt var tre centimeter från att sjunka.

– Jag tror att det är ett rekord för oss just här. Samtidigt är vi lyckligt lottade som inte haft en dödsolycka på över tio år, säger Johan Smedman som precis gått av sitt jourpass.

trettiotal frivilliga jobbar ideellt

Passen för stationens fyra jourlag ligger måndag till måndag för varje grupp och totalt är det ett trettiotal frivilliga som hjälps åt.

– Vi har rekryterat en del nya aspiranter, så snart kommer det tre personer till. Det behövs. Vi är även en av två stationer som är året runt-aktiva. Resten stänger ned kring hösten så då blir det en del. Vi söker också hela tiden nya sjöräddare.

Verksamheten är ideell och bygger helt på medlemsavgifter och donationer då de inte får några pengar från statliga bidrag.

– Förra året stod vi för ungefär 70

pro-cent av alla räddningsinsatser till sjöss i Sverige och sparade ett par miljarder åt staten, säger Johan.

får ingen lön

Trots det får sjöräddarna ingen lön och måste ha ett heltidsjobb vid sidan av.

– Jag jobbar som utredare på Säffle kommun. Två dagar i veckan får jag vara i Hammarö och jobba så att jag har nära till båten, det är tacksamt. Vi har väldigt förstående arbetsgivare, säger Katrin.

Johan jobbar som inköpare på MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap, där även han har flexibiliteten att kunna åka iväg på utryckningar. Men trots att det blir en del pussel så tycker båda att det är värt allt jobb de lägger ned.

– Det är fruktansvärt roligt att hålla på med det här. Delvis är det kul att köra båt och de man räddar är extremt tacksamma, säger Johan.

lär oss enormt mycket

– Vi får mycket för vår egen utveckling också. Utbildningar, träna på livräddning och lära oss enormt mycket, säger Katrin.

Båten som används mest vid räddningsinsatserna heter Cacci och är donerad av en man i Bohuslän vars dotter tragiskt omkom ute på havet.

– Det var en fin gest av honom. Båten går som mest i 34 knop och är av Gunnel Larson-klass. Vi har även en båt för miljöräddning som används vid oljeläckage. Då tar vi med oss en högsjölänsa och ringar in det drabbade området. Den är vi ensamma om i Vänern, säger Johan.

Utöver de två båtarna har de även tillgång till en militärbåt som används vid busväder och bogsering av större båtar samt en svävare. ■ Visste du att... ... det finns 2 100 frivilliga sjöräddare i Sverige som har jour dygnet runt, året om, utan lön. ... det finns 69 stationer längs våra kuster och i stora insjöar.

Lämnar kaj inom 15 minuter.

Patric Mohag Rickard Lövdahl

Fridhemsvägen 8 372 25 RONNEBY Mobil: Email:

+46 (0)709 10 59 20, +46 709 10 59 30 patric@ripaspecialfordon.se rickard@ripaspecialfordon.se

Historiska ambulanser!

■ 2 års nybilsgaranti / 20 000 mil ■ Körkortskrav - behörighet B ■ Kvalitetsbygge från finska Tamlans ■ Vi har levererat flera Amaroker till den svenska marknaden, med mittplacerad bår och vårdarstolar på båda sidor om patienten.

Men det går lika bra att få traditionell bårplacering. Felexibilitet är vår ledstjärna!

Träffa oss på

Följ oss på Facebook: https://www.facebook.com/ripaspecialfordon/

www.s112.se

samverkan 112 nr 4 2016

23

ambulanssjukvård / Reportage

Omar Henriksson förstår inte hur sjukvårdspolitikerna i Gävleborg kan få sitta kvar efter att ha lagt 15 miljoner kronor på att spara 2,5 miljoner och fått ett 40-tal ambulansanställda att säga upp sig.

glödhet - då och nu Omar Henriksson hade varken sjukvårdsutbildning eller körkort när han började inom ambulansen. Han var storväxt. Det räckte då. I dag är den före detta ambulanschefen och branschprofilen glad åt att den prehospitala nivån han slogs för under hela sitt yrkesliv nu uppnåtts. Men han är förbannad på etablissemanget i Gävleborg ”som borde sparkas åt helvete”.

Text och foto: mats jonsson

D

et märks att kulturhistorikern, Macexperten, IVA-sköterskan, professorn, ambulansföraren och numera pensionären Omar Henriksson, tidigare med tilltalsnamnet Ulf, också är författare.

När 70-åringen berättar episoder från sitt yrkesliv med inslag som exempelvis om hur det var att jobba med att rädda liv i New York och samtidigt själv bli beskjuten, gör han det med effektiva, 24

samverkan 112 nr 4 2016

mustiga formuleringar och vant utmejslade poänger.

Ambulansanställd blev den då 17-årige Omar i Växjö 1963 bara för att slippa mammas tjat om att börja på Posten och bli ”nåt riktigt”., – Till sist tröttnade hon, vände på det och frågade mig vad jag ville bli. Jag funderade på att dra till med astronaut eller lejontämjare men jag fick ur mig

ambulansförare för att täppa till käften på mamma och syster.

”Körde utav helvete”

Omars storasyster högg direkt. Hon ringde chefen för räddningskåren, som råkade behöva ett nytt ambulansbiträde just den dagen.

►

www.s112.se

PLATINUM CHANNEL PARTNER Mission Critical Radio Systems Specialist Professional & Commercial Radio Elite Specialist

LEDNINGSSTÖD FÖR VERKSAMHETSKRITISKA TILLÄMPNINGAR. Under namnet Four:C Family tillhandahåller vi applikationer för såväl central som mobil ledning. Lösningar som idag bidrar med ökad kontroll och effektivare kommunikation hos bland andra...

• Falköpings Räddningstjänst • Rtj Karlstadsregionen • Länstrafiken i Örebro Län

www.s112.se

• Länstrafiken Västmanland • StorStockholms brandförsvar • Rtj Östra Götaland

celab.se/fourc

samverkan 112 nr 2/3 2016

25

ambulanssjukvård / Reportage

Omar Henriksson som ambulansförare på 70-talet. Ulf, som han kallades då, stred hårt för att ambulanssjukvården skulle bli mer professionell.

Bild: Privat Skicka hit han till halv sex så får han en vit rock, var beskedet. Klockan sex var den storväxte – enda kravet! – ynglingen i tjänst.

Som 18-åring avancerade Omar till ensamarbetande ambulansförare, fortfarande utan en enda timmes vårdutbildning.

– Två veckor efter att jag hade fått körkortet åkte jag ut ensam på en trafikolycka. Tre personer var skadade varav ett barn. Jag fick in de vuxna på två bårar där bak. Barnet fick åka på instrumentbrädan.

Sedan körde jag utav bara helvete.

Dog i onödan

När Omar Henriksson berättar om hur det gick till på den tiden, när yrket bara handlade om att transportera, konstaterar han allvarligt att en del människor som dog hade kunnat räddas till ett bra liv om personalen bara hade varit mer kompetent.

Men det är ingenting som gnager på samvetet så här långt efteråt. Det var bara så förutsättningarna var på den tiden.

Det fanns ingen läkare som var intresserad av att ambulansen skulle vara någonting annat än en enkel transporttjänst.

– I dag är jag snarare stolt över att jag orkade ligga på och bidra till att den nivå vi drömde om på 70-talet i dag blivit verklighet.

Startade branschorganisation Själv utbildade sig Omar Henriksson till sjuksköterska och senare i livet vidare till specialiserad IVA-sköterska.

När landstinget Gävleborg började köra ambulans i egen regi på 70-talet fick den dåvarande allmänsköterskan jobb i Sandviken.

– De anställde en långtradarchaufför som förman, fyra taxiförare, en cykelreparatör och några ospecifierbara figurer.

26

samverkan 112 nr 4 2016

Och så en sjuksköterska då. Det var nog förmodligen bara ett misstag, ha, ha.

Omar såg problemen med kompetensbrist och dåliga arbetsförhållanden. Han startade därför en branschorganisation för ”ambulanskuskar” från hela Sverige för att på allvar ta tag i utbildningsfrågor och arbetsvillkor.

– Det började ligga i tiden då.

Första storambulansen Under tre år i slutet av 70-talet och början av 80-talet var Omar Henriksson - då fortfarande känd som Ulf - omstridd, omskriven och svårstyrd ambulanschef i Gävleborgs landsting.

I den rollen slogs han framgångsrikt för att få bygga den första storambulansen i Sverige, ”modulansen” som blev förebild för dagens rullande akutmottagningar.

Bild: Privat

Text och foto: mats jonsson

”Ett rullande fältlasarett” kallades den första storambulansen som byggdes i Sverige efter mycket övertalning av dåvarande ambulanschefen Omar Henriksson.

Han lyckades också utöka bemanningen med narkosläkare som följde med på alla akutkörningar. Nytt också det.

De viktigaste yrkeserfarenheterna samlade Omar på sig under den intensiva period då han gick amerikansk paramedic-

utbildning och därefter jobbade inom ambulansen i New York på ett green card som personalchefen förfalskat mot lämplig betalning.

– Ett år i New York var som tio-tolv år i Gävle. Folk sköt på varandra och på mig också. De våldtog, knivhögg, ströp och fick hjärtinfarkt på 27:e våningen.

Hemlig professor Hemma i Sverige igen arbetade Omar Henriksson som sjuksköterska innan han avrundade yrkeskarriären med tio år som egen företagare specialiserad på att serva Macdatorer.

Som bisyssla levererade han 1 842 ihopsamlade Macdatorer till sjukhus och skolor i Kenya och utbildade användarna inom ramen för en biståndssatsning styrd från Linköping.

Insatsen med att datorisera sjukvården blev så uppskattad att Omar belönades med en professorstitel vid hälsouniversitet i staden Eldoret.

Utnämningen fick han dock lova att hålla tyst om hemma i Sverige så att det inte skulle nå professorerna vid Linköpings universitet som var med och samordnade biståndsprojektet. De såg nämligen inte med blida ögon på att en enkel sköterska skulle få en lika fin titel som de själva.

– Jag höll det löftet i sju år för att inte skada relationerna för kenyanerna, skrattar Omar.

Gick i taket I dag är han åter bosatt i födelsestaden i Sandviken där han tre dagar efter inflyttningen hade hunnit med att både bilda föreningen Sandvikens Vänner och starta studiecirkel om Sandvikens historia.

Som 70-åring jobbar Omar Henriksson nu bland annat med att göra en digital kalender över Sandvikens historia som ska www.s112.se

läggas ut på nätet och, till skillnad från en pappersvariant, hållas ständigt levande med ändringar och uppdateringar.

Ambulansverksamheten i Gävleborg, som han alltså själv en gång var chef för, hade Omar önskat att han inte behövt bry sig mer i.

Men när det i vintras började storma kring förslaget om att aktiv arbetstid skulle bytas ut mot jourtjänstgöring med krav på 90 sekunders inställelsetid, något som lett till att ett 40-tal ambulansanställda nu slutat, blev han heligt förbannad och gav sig in i debatten som vass skribent.

– De har lyckats göra en besparing på 2,5 miljoner kronor till en kostnad av 15 miljoner, konstaterar Omar Henriksson om krissituationen som uppstått med bilar som måste ställas eller bemannas med dyrt inhyrd personal utifrån.

– Etablissemanget som lyckats ställa till det här borde sparkas åt helvete.

Att Omar Henriksson lyckas krama ur så mycket av dygnen förklarar han med att han dels är arbetsnarkoman, dels klarar sig bra med bara fyra timmars sömn.

– Klockan tre-fyra på morgonen har jag sovit färdigt. Då stiger jag upp och sätter igång. ■

fakta: omar henriksson Ålder: 70 år.

Familj: Har 13 barn i åldrarna 22-49 år.

Bor: Nya Bruket i Sandviken men har inte mycket till övers för arkitekten Ralph Erskine som ritat det uppmärksammade bostadsområdet. Opraktiskt, tycker han.

Yrkeskarriär: Ambulansbiträde, ambulansförare, ambulanschef, sjuksköterska, paramedic, IT-företagare och professor.

Brinner för: Forska i lokal kulturhistoria, digitalisera gamla bilder och delta i föreningslivet.

Har skrivit: Boken ”ALS Medic 124 – blod, svett och bårar” samt en skrift om tolvåriga Sandvikenflickan Elna som yxmördades och skändades 1911.

Aktuell: I debatten om jourtjänstgöringen inom ambulansen i Gävleborg och i arbetet med att skapa Sandvikens historiska kalender med bland annat en hel del blåljushistoria.

Bättre utbildning var huvudkravet när Omar Henriksson 1977 samlade Sveriges ambulansanställda i intresseorganisationen Svenska räddnings- och akutvårdsgruppen.

Ständigt omstridd och omskriven. Omar Henriksson, eller Ulf som han tilltalades då, ledde ambulansverksamheten i Gävleborg under en tid då det stormade. Då också.

Bilder: Privat

www.s112.se

samverkan 112 nr 4 2016

27

ambulanssjukvård / fordon / Reportage

ett kraftfullt steg mot framtiden Eurolans i Backaryd satsar. Med ny ambulansmodell och ny säljare tar det anrika Blekingeföretaget ny sats på en benhård marknad.

Snart rullar de första Vito-ambulanserna ut från Eurolans lokaler i Backaryd.

En rad nyheter och förbättringar har gjort den till företagets bästa ambulans någonsin.

Text och foto: Sven Åsheden

A

lla timmar som projektgruppen, bestående av Tomas Michelsberg, Maria Spets, Jonas Enarsson, Stefan Magnusson och Michael Olsson investerat i Vito-projektet har gett påtagliga skillnader och nyheter.

Byggnationen har blivit kostnadseffektiv med minimala ingrepp i grundfordonet.

– Största ingreppet på karossen är en egen specialdesignad takförhöjning, med integrerade lampor runtom, för att inte påverka bilens luftmotstånd. En annan integrationseffekt är - lätt att tvätta och hålla ren, säger Tomas Michelsberg, utvecklingschef på Nordic Vehicle Conversion AB. – Detta är vår bästa ambulans någonsin, tillägger Tomas Michelsberg.

Den stora stjärnan i fronten inger respekt, och det märks tydligt att tyskarna satsat på komfort och kvalite. Chassit är galvaniserat och Mercedes ger 12 års rostskyddsgaranti, – Den här fyrhjulsdrivna varianten av Vito har den starka 119 BlueTEC motorn.

En 2,1-liters diesel på 190 hk. Den har en lastkapacitet på upp till 620 kg säger, Michael Olsson, som är ny säljare.

Mercedes har höjt totalvikten från 3.050 kg till 3.200 kg

strömförbrukning, generatorn får jobba mindre, vilket även påverkar bränsleförbrukningen positivt, säger Tomas Michelsberg.

Utrustningsmodulen till höger om vårdarstolen ger den som vårdar patienten en säker arbetsplats. Här finns bra fästmöjlighet för diverse skärmar och en infällbar tangentbordshållare.

Vårdarstolen är bekväm med fällbart armstöd.

Jobbet kan skötas med säkerhetsbälte på, sittande bredvid patienten.

Nidiakoncept i sjukhytt

nytt styrsystem

New Improved Design Interior Ambulance, är ett tämligen nytt inredningskoncept vars främsta syfte är, att skapa en behagligare sjukhyttsmiljö, till gagn för personal och patient.

Materialformerna i Nidiakonceptet är mjuka och tilltalande och uppfyller framtidens normer vad gäller miljö- och säkerhetsaspekter.

Sjukhyttens alla dimbara LED-ljuspunkter, med olika färgval, ger en skön och ombonad belysning även i förvaringsfack och skåp.

– Med LED-lampor minskar bilens 28

samverkan 112 nr 4 2016

I Viton finns ett nytt och kraftfullt styrsystem SE05 från Standby som styr ljus, ljud och andra avancerade funktioner.

Det går lätt att koppla ihop olika tekniska enheter och funktioner med systemet. Ett exempel är den helautomatiska temperaturregleringen som även styr tillsatsvärmaren. Ställ in önskad temperatur på touchpanelen och styrsystemet sköter resten.

Touchpanelerna, en fram vid förarplatsen, en bak vid vårdarstolen och en tredje vid bakluckan, gör det enkelt att överblicka och styra all påbyggd utrustning.

– En smart innovation från ambulanssjukvården i Kalmar län. Patienter som själva vill gå och lägga sig på båren får hjälp av ett extra nedfällbart fotsteg och handtag, berättar Michael Olsson.

www.s112.se

specialdesignad mellanvägg

Det märks direkt att det är en Mercedes jag kliver in i.

Projektgruppen har tagit fram en specialdesignad mellanvägg så att framstolarna går att flytta längre bak, skönt för oss med långa ben.

Automatlådans rattväxelspak sitter på höger sida om ratten. Den innovativa placeringen ger mer plats i mittkonsolen.

Dieselmotorn på drygt två liter och 190 hästkrafter räcker fint till för att ge bilen bra fartresurser.

Styrningen svarar följsamt på ett behagligt sätt och vändradien är bra.

Ambulansen bjuder på åkkomfort i sann Mercedes-anda. Körupplevelsen går att sammanfatta med ordet - komfortabelt.

– Viton fick fem stjärnor i Euro NCAP:s tuffa krocktester och den klarar miljökrav enligt Euro 6.

– Vid kraftig och byig sidvind hjälper ett reglersystem med sensorer föraren att hålla kursen, berättar Tomas Michelsberg.

– Man kan köra med påslaget helljus nätterna igenom. Strålkastarna anpassar sig efter mötande och upphinnande trafik.

Till 100 procent. Vår ”bästa ambulans någonsin"

Från vänster Tomas Michelsberg, Michael Olsson, Jonas Enarsson och Maria Spets.

En helt ny display med touchpanel gör det enkelt att överblicka och styra all påbyggd utrustning.

Modulen på högersidan är avsedd att ge vårdaren en säker arbetsplats.

Vårdaren behöver aldrig lossa bältet för att exempelvis nå syrgasreglage med mera.

Tomas Michelsberg

– De fyra integrerade ljuspunkterna på takets utsida, kan med hjälp av vårt kraftfulla styrsystem, bestyckas med blått, gult, vitt och rött sken efter behag och önskemål, avslutar Tomas Michelsberg.

Eurolans är VanPartner till MercedesBenz, vilket innebär att Mercedes-Benz godkänt företagets produktkvalité, ekonomi och miljöledningssystem, enligt ISO 9001 och 14001. ■ www.s112.se

Viton levereras registreringsbesiktigad i Sverige med svensk manual. Fordonet är byggt enligt EN 1789.

samverkan 112 nr 4 2016

29

lag och ordning

Upploppen hindrade räddningsinsats

Vi besökte två bostadsområden Text: henrik johansson

30

samverkan 112 nr 4 2016

www.s112.se

Våldsamma upplopp, skjutningar och gängmentalitet som skapar otrygghet.

S

öndagen den 17 juli besökte jag Gottsunda och Valsätra, två bostadsområden i Uppsala. Den gångna helgen hade präglats av flera anlagda bränder, attacker mot boende, kollektivtrafiken och blåljuspersonal. Tillföljd av upploppen hindrades också en livräddande räddningsinsats.

söker ett svar

Jag ville besöka några av Uppsalas problemområden för att prata med personer som har sina hem i dessa bostadsom-

råden. Min huvudsakliga utgångspunkt med besöket var att söka svar på hur invånare upplever de våldsamma upplopp som ansatt Gottsunda och Valsätra.

Då jag sedan februari sitter med i den av inrikesminister Anders Ygeman, instiftade rundabords delegationen, ansåg jag mig uppgiften skyldig att försöka bilda mig en djupare bild av orsak och verkan till den ökade graden av attacker mot blåljuspersonal, men även ta reda på hur dessa attacker drabbar invånarna i berörda områden.

Jag har tidigare gjort liknande besök i andra bostadsområden i Sverige samt i

några europeiska städer (Paris, Marsielle och London).

Symtomatiskt vid besök i områden där det nyligen varit bränder, skjutningar och andra våldsamheter, är att många människor både är oroliga och ilskna.

Egendom har förstörts, bilar har satts i brand, och stora grupper män och ungdomar har skapat kaos på flera platser.

Det är inte svårt att förstå den vanmakt som många känner, då det är fullkomligt mänskligt att vilja skydda nära och kära och sin egendom från angrepp.

Rädsla som inte går att ta miste på

Många jag möter är också rädda och beskriver situationerna som en utbredd laglöshet. Våldet krockar oupphörligen med etiska normer om vad som i samtiden är att betrakta som rätt och fel.

Jag har även träffat ett fåtal personer som anser att den avgörande orsaken till upploppen är ett resultat av social och ekonomisk ojämlikhet.

►

Förhindra ytterligare skador med rätt produkter HLR av god kvalitet räddar fler liv Resusci Anne QCPR mäter, utvärderar och förbättrar din kompetens snabbt och effektivt, tack vare tydlig och detaljerad feedback.

BaXstrap- en konturformad ryggbräda som är bekväm för patienten. Den passar ihop med Speed Blocks huvudfixation som hindrar rörelse.

Stifneck Select- tre kragar i en. Finns i både vuxen- och barnstorlek.

IM-MEDICO SVENSKA AB TEL: +46 8 715 55 10 | E-POST: INFO@IM-MEDICO.SE WWW.IM-MEDICO.SE

www.s112.se

samverkan 112 nr 4 2016

31

lag och ordning

De allra flesta jag mött under mina besök, vill leva i trygghet och anser att orsaken till utvecklingen stavas kriminalitet. Vissa vittnar också om droghandel som sker mer eller mindre öppet i vissa områden.

Är du rädd?

äldre man berättar

yngre man berättar

Under mitt besök i Gottsunda kom jag först i samspråk med en man i pensionsåldern. Han berättade att han bott i området sedan flera år. Han trivs bra med lägenheten och närheten till centrumanläggningen (Gottsunda centrum).

Vad som dock oroar honom är känslan av att yngre män styr och ställer.

Var finns föräldrar och anhöriga och deras möjlighet att ingripa för att skapa ordning?

– Jag tror dessa unga män styr och ställer hemma också, ja föräldrarna kanske inte vågar eller förmår att hejda deras framfart. Vid tidigare oroligheter har jag försökt att prata grupper av unga män tillrätta, men det har resulterat i hotfulla situationer, svarar mannen Mannen berättar att det finns ledarfigurer med stort våldskapital, personer som domderar och dikterar villkor.

– Nej, för egen del är jag inte rädd, men jag kan oroa mig för att det är min bil som brinner nästa gång eller att någon ska bli dödad. Ett antal skjutningar har också skett i området, berättar mannen.

Vid centrum träffar jag en kille i tjugoårsåldern som berättar att han tidigare bodde här med sin familj. Är här för att handla.

– Det som hände här är helt vansinnigt och skämmer ut hela området, säger han.

Han berättar om idrottsföreningar och goda krafter som verkar i området, med betoning på "dagtid".

– Jag har själv blivit utsatt för brott av gängen som drar omkring här under kvällar och nätter. Om det stämmer att ett polisingripande efter en mopedstöld tände helgens gnista, så är det verkligen på tiden med samhällsupplysning. Ingen kan väl vara ovetande om att det är olagligt att själa mopeder, säger ynglingen.

Känner du dig rädd:

– Inte ett dugg, dessa killar är bara tuffa i grupp och hetsar då varandra, men visst är det bedrövligt att dom får hållas.

Har du själv aldrig lockats in i gängen?

– Aldrig. För det första avskyr jag stölder, narkotika och vandalisering. För det andra skulle mina föräldrar aldrig tillåta det

Kanske var det därför ni flyttade?

– Vad skulle du själv göra, svarar killen.

Jag traskar vidare genom Gottsunda.

Området präglas av en klassisk miljonprogramsvy, omgärdad av grönområden, en grusgrop och kedjehus. Centrumanläggningen är stor och det pågår uppenbarligen en utbyggnad av centrum.

Några personer jag går förbi väntar på bussen. Efter vägen passerar jag en jourbutik och några pizzerior.

Träningsoveraller med huvjackor synes vara det högsta modet att döma på de ungdomar jag möter.

Påminnelse om krig och förföljelse

Råkar efter en stund på en familj. Jag redogör för mitt ärende och kvinnan i sällskapet berättar att helgen skakat om familjen, som inte bott i området så länge.

– Människor som upplevt krig och förföljelse påmindes i helgen om hur snabbt ett samhälle kan förändras. Det finns lugnare gator i området, men att alla boende blir drabbade när stenar kastas på bussar eller när räddningstjänsten inte kan åka till vissa adresser utan följe av polisfordon, säger kvinnan.

Har ni övervägt att flytta?

– Nej, det finns ingen möjlighet, vare sig ekonomiskt eller på grund av att väntetiden till lediga bostäder är mycket lång.

– Det är bra att polisen cirkulerar i området. Många boende är rädda för att ingripa då det finns mycket vapen. Varför inte använda vattenkanoner och spruta vatten på stenkastarna, säger mannen med viss efterklang av ilska.

det krävs lag och ordning

” Bedrövligt att dom

här killarna får hållas"

32

samverkan 112 nr 4 2016

Säkerheten för invånare i många områden måste få en helt ny plats på den politiska agendan.

Lagstiftaren måste inse att tystnad och rädsla ofta hänger samman.

Det är även hög tid att tala högt och tydligt om den utsatthet som Sveriges ambulans, brand- och polispersonal fjättras vid.

Det krävs lag, ordning och en påminnelse om vad begreppet "respekt" verkligen betyder. ■

www.s112.se

Rädda liv snabbare, enklare och bättre...

Philips HeartStart FR3 - för professionella livräddare Bland utbudet från de världledande tillverkarna är Philips HeartStart FR3 den i särklass minsta och lättaste halvautomatiska, externa hjärtstartaren. ofessionell livräddning.

- Förinstallerade elektroder - QuickShock minskar avbrotten i HLR och ger snabbare leverans av energin - Tack vare barnnyckeln används samma elekroder till spädbarn, barn och vuxna www.s112.se

www.laerdal.se samverkan 112 nr 4 2016

33

bemanningsbranschen / Artikelserie

bemanningsföretagens entré Samverkan 112 kommer i en serie artiklar att granska ambulanssjukvårdens ökande behov av inhyrad personal.

Text: Henrik Johansson och Sven Åsheden Illustrationer: Sven åsheden

A

mbulanssjukvården brottas på många håll i landet med svårigheter att kunna behålla sina anställda. En verksamhet där det tidigare var lång kö för att få arbeta, har på sina håll blivit en minutoperativ ambulansverksamhet där varje bemannad timme har ett högt pris.

Omsättningshastigheten på ambulanspersonal är i vissa län oroväckande hög. I Region Gävleborg valde över 40 specialistsjuksköterskor att säga upp sig i våras, då arbetsgivaren införde en jourmodell i det annars omtyckta arbetsschemat.

Sakfrågan handlade om att ambulanssjukvården var tvungen att minska sin övertid. Regionledningens bedömning blev att jour mellan klockan 23-07 var en rimlig åtgärd. Något som skapade starka reaktioner.

Inhyrning av ambulanspersonal har blivit ett nödvändigt ont på många håll i landet. I rådande situation är det kanske trots allt bra, att det finns möjlighet att hyra in personal med relevant erfarenhet, för att kunna bemanna ambulansflottan med kompetent besättning.

I vår granskning ska vi försöka kartlägga landstingens/regionernas kostnader för inhyrd ambulanspersonal.

fyra bemanningsföretag

För bemanningsföretagen finns det pengar att tjäna visar vår initiala granskning av fyra bemanningsföretag – bolagen har gett sina ägare över 90 miljoner i vinster under 2015.

I denna artikel har vi kikat på bolagen Dedicare, Rent A Nurse, Centric och Nurse Partner.

Fakturakopior har rekvirerats från Väs-

tra Götalandsregionens diarium och på dessa fakturakopior kan vi se hur mycket respektive företag debiterat för sina tjänster under 2015.

Företagens ekonomiska status har hämtats från Kreditupplysningsföretaget UC. Som ett vidare led i vår granskning ska vi även studera platsannonser och intervju ambulanspersonal som arbetar åt bemanningsföretag.

Vi ska även undersöka fall där systemet med inhyrd vårdpersonal fått allvarliga konsekvenser för patienten. inget nytt fenomen Inom vissa grenar av den prehospitala verksamheten och alarmeringen är inte konsultarvoden och fakturor från bemanningsbolag något nytt.

Läkare som verkar operativt inom ambulanssjukvården eller alarmeringen,

Vecka 1 2015 ► 2 dagpass 1/1 Nyårsdagen

Vecka 26 2015 ► 2 dagpass ► 5 nattpass

34

samverkan 112 nr 4 2016

www.s112.se

Dedicare AB

Startade sin verksamhet 1996. Är verksamma både i Sverige och i Norge. Enligt företagets egen hemsida är man störst i Sverige på uthyrning av sjuksköterskor.

har sedan många år som regel fakturerat sina uppdragsgivare via egna bolag.

Inte sällan vid sidan om en ordinarie anställning vid ett landsting. Många läkares förmåga att hantera bisysslor är intressant att studera separat, kanske under rubriken "Hur får ni tiden att gå ihop?"

Kontor: Stockholm (Huvudkontor), Karlskrona och Göteborg.

Auktoriserat bemanningsföretag: Ja Kvalitets- och miljöcertifierade: ISO 9001 och ISO 14001.

TimPrisuppgifter från augusti 2015

bemanningsföretagen lyckas bättre

Landsting/regioner och bemanningsföretagen konkurrerar många gånger om samma personal.

I vissa fall är valet av bemanningsbolag ett strategiskt val. Bemanningsföretagen kan bland annat stimulera med flexibla villkor.

– Varför lyckas bemanningsföretagen rekrytera personal, när offentliga och privata arbetsgivare inom den skattefinansierade välfärden inte gör det?

Svaret är lika kort som entydigt och stavas PENGAR. Bemanningsföretagen erbjuder betydligt bättre ekonomiska villkor för sina anställda. Åtminstone på kort sikt - med givet faktum - att anställningarna har ett start- och slutdatutum.

Måhända en med traditonella mått mätt mindre grad av anställningstrygghet.

Bemanningsföretagen har förstått att snabba och flexibla utbetalningar värdesätts av många sjuksköterskor. Egentligen är fenomenet en naturlig del av marknadens logik. Goda förtjänster och snabba utbetalningar ger livet lite extra njutning.

Vecka 25-27 2015 ► 6 nattpass

www.s112.se

Bemanningstyp: Ambulanssjuksköterska Timtaxa - Normal tid: 655,00 kr OB kväll/natt: 85,00 kr OB Helg: 110,00 kr Övertid enkel: 504,35 kr

Ekonomi 2015-12-31

Nettomsättning:

382 712 000 kr Resultat efter finansnetto: 68 801 000 kr Summa eget kapital: 78 817 000 kr Total avkastning kapital: 40,5 % Kassalikviditet: 202,3 % Soliditet: 54,6 % Antal anställda: 291 st Bokslut och nyckeltal: 2015 2014 2013 +382.712 +288.727 +244.080 Nettoomsättning Resultat efter finansnetto

►

+ 68.801

+ 32.326

+ 21.316

2012

2011

+298.270

+266.644

+ 15.936

+ 11.600

Moderbolag / Juridisk delägare: (Publ) Betalningsanmärkningar: Inga anmärkningar finns registrerade Andra anmärkningar: Skuld hos kronofogden saknas 2016-08-26

Vecka 29 2015 ► 2 dagpass ► 2 nattpass

samverkan samverkan 112112 nr nr 2/34 2016

35

bemanningsbranschen / Artikelserie

Centric Care AB

Centric Care AB. Org.nr: 556596-3351 Ett av Europas största privatägda tjänstebolag med över 5 000 anställda i Skandinavien och Nordeuropa. Ett nederländskt bolag.

Flera av de bemanningsföretag som vi granskat erbjuder redan befintlig ambulanspersonal extraarbete. I detta sammanhang är det viktigt att hålla reglerna kring "bisyssla" i minnet.

Frågorna om bisysslor har egentligen två olika sidor. Dels rör den lojalitetsplikten. Dels rör den i vilken mån en arbetstagare klarar av att utföra sina ordinarie arbetsuppgifter (det vill säga sysslorna hos huvudarbetsgivaren).

Bland annat ska arbetstagare enligt gällande arbetsrätt, fullt ut utnyttja sin arbetsförmåga.

Låt säga att "Adde" extraknäcker för ett bemanningsföretag som har avtal med ett landsting/ region. Samtidigt har "Adde" en heltidsanställning inom ambulanssjukvården i sitt eget hemlän .

Enbart denna omständighet är grund för att "Adde" ska riskera att mista sin heltidsanställningen i hemlänet.

I praktiken är det idag relativt ovanligt att arbetsgivare väljer att försöka upplösa ett anställningsförhållande till följd av bisysslor.

Då många inom sjukvården har bisysslor, så måste också arbetsgivarna vara enhetliga i sin eventuella invändning, för att inte en anställd ska anses särbehandlad.

Man ska vara noga med att informera sin arbetsgivare om bisysslor, då det annars kan leda till tråkigheter. ■

Kontor: Göteborg (Huvudkontor), Sundbyberg, Malmö och Auktoriserat bemanningsföretag: Ja Kvalitets- och miljöcertifierade: ISO 9001 och ISO 14001.

TimPrisuppgifter från augusti 2015

Bemanningstyp: Anestesisjuksköterska Timtaxa - Normal tid: 508,00 kr OB kväll/natt: 85,00 kr OB Helg: 110,00 kr OB Storhelg: 214,00 kr Övertid 50 %: 254,00 kr

Ekonomi 2015-12-31

Nettomsättning:

97 529 000 kr Resultat efter finansnetto: 3 787 000 kr Summa eget kapital: 5 484 000 kr Total avkastning kapital: 15,5 % Kassalikviditet: 163,8 % Soliditet: 35,5 % Antal anställda: 84 st Bokslut och nyckeltal: 2015 2014 2013 +97.529 +105.880 +76.771 Nettoomsättning Resultat efter finansnetto

Rentanurse Scandinavia AB. Org.nr: 556578-0847 Har funnits sedan 2002 och är en del av Rent-A-Doctor som redan 1994 började hyra ut vårdpersonal. Först i Sverige.

Kontor: Stockholm, Trollhättan, Malmö och i Umeå Auktoriserat Bemanningsföretag: Ja Kvalitets- och miljöcertifierade: ISO 9001 och ISO 14001

TimPrisuppgifter från Januari 2015

+ 606

- 2.405

samverkan 112 nr 4 2016

+ 614

- 2.030

Nurse Partner Scandinavia AB. Org.nr: 556576-9345 Grundades 1999. Nurse Partner och Doc Partner är affärsområden inom NGS Group, ett nischat bemanningsföretag.

TimPrisuppgifter från augusti 2015

Bemanningstyp: Specialistsjuksköterska Timtaxa - Normal tid: 532,00 kr OB kväll/natt: 85,00 kr OB Helg: 110,00 kr

Ekonomi 2015-12-31

2012 +48.622

2011 +28.132

+ 4.122

+3.306

Moderbolag / Juridisk delägare: Rent-A-Doctor AB, 556582-3480 Betalningsanmärkningar: Inga anmärkningar finns registrerade Andra anmärkningar: Skuld hos kronofogden saknas 2016-08-26

36

+ 3.198

Nurse Partner

Ekonomi 2015-12-31

+ 3.275

+ 7.233

2011 +48.935

Kontor: Karlskrona, Malmö och Oslo Auktoriserat Bemanningsföretag: Ja Kvalitets- och miljöcertifierade: ISO 9001

Bemanningstyp: Ambulanssjuksköterska Timtaxa - Normal tid: 611,00 kr OB kväll/natt: 86,00 kr OB Helg: 110,00 kr OB Storhelg: 214,00 kr

Resultat efter finansnetto

+ 3.787

2012 +70.688

Moderbolag / Juridisk delägare: Centric Nordic AS, Norge Betalningsanmärkningar: Inga anmärkningar finns registrerade Andra anmärkningar: Skuld hos kronofogden saknas 2016-08-26

Rent-A Nurse

Nettomsättning:

75 557 000 kr Resultat efter finansnetto: 3 275 000 kr Summa eget kapital: 4 444 000 kr Total avkastning kapital: 20,6 % Kassalikviditet: 110,6 % Soliditet: 26,2 % Antal anställda: 99 st Bokslut och nyckeltal: 2015 2014 2013 +75.557 +57.129 +31.867 Nettoomsättning

Oslo.

Nettomsättning: Resultat efter finansnetto: Summa eget kapital: Total avkastning kapital: Kassalikviditet: Soliditet: Antal anställda: Bokslut och nyckeltal:

198 003 000 kr 15 180 000 kr 38 011 000 kr 29,0 % 479,9 % 79,7 % 144 st

Nettoomsättning

2015 +198.003

2014 +168.912

2013 +129.957

2012 +107.124

2011 +95.211

Resultat efter finansnetto

+15.180

+11.723

+7.476

+6.174

+4.993

Moderbolag / Juridisk delägare: Ngs Group AB, 556535-1128 Betalningsanmärkningar: Inga anmärkningar finns registrerade Andra anmärkningar: Skuld hos kronofogden saknas 2016-08-26 www.s112.se

NY SÄLJARE OCH NY AMBULANS.

Vi hälsar dig hjärtligt välkommen till monter B2 på Flisa i Helsingborg den 20-22 September. Där kan du se vår nya Vito Nidia 4x4 och träffa vår nya säljare Michael Olsson samt övriga gamla bekanta.

Du kan även se vår nya reklamfilm för Viton på: www.samverkan112.se

NU

!

IG L G N

GÄ L L I T

CERTIFIKAT Härmed intygas att

Nordic Vehicle AB Backaryd har ett ledningssystem som uppfyller kraven enligt

ISO 9001:2008 ISO 14001:2004 avseende

Utveckling, tillverkning och försäljning av komplett ombyggda fordon och komponenter för yrkesmässig persontrafik, utryckningsfordon och varutransporter.

Utveckling, tillverkning och försäljning av personliftar för spårbundna fordon.

Michael

Certifikatet är giltigt förutsatt att Qvalify AB:s certifieringsbestämmelser följs.

Jönköping 2015-12-11

Ursprungscertifikat utfärdat: ISO 9001 2008-04-15 ISO 14001 2015-12-11

Per-Olof Winberg På uppdrag av Qvalify AB

VanPartner

by Mercedes-Benz

Jonas

Vi är certifierade enligt ISO 9001 och ISO 14001 Cert no. 1131

VanPartner by Michael Mercedes-Benz Olsson 0457-450 675

Giltigt t o m 2018-09-15

Jonas Enarsson 0457-450 679 160822_NV_Annons_Samverkan-112_186x134.indd 1

Nu sök er vi nya kolleg or!

www.qvalify.se

eurolans.se 2016-08-23 16:36:20

Eripio Wear.

Puvab ABs varumärke Produkt utveckling AB till Ambulans & Räddningstjänst Alltid på jakt efter innovativa lösningar och nya idéer vad

gäller plagg, web shop och logistik.

Lösningar så som stretch material i

våra byxor. Kläd-korts system i vår web shop m.m.

Kika gärna på vår hemsida

www.eripiowear.se och kontakta oss för mera info:

Vill du arbeta inom ambulanssjukvården?

Acram Marcoff 0733 88 44 16 Ulf Österberg Kontoret

0727 36 66 08 033 20 54 80

regiongavleborg.se/ambulans

www.s112.se

samverkan samverkan 112112 nr nr 2/34 2016

37

Räddningstjänst / deltidsbrandmän / Reportage

Brandmännen Peter Sappelt, Ingmar Mauritzon, Kenny Jönsson och Peter Hjort kör både teori och praktik under kvällens övningspass.

Före detta Rögle-spelaren och Kenny Jönsson - gillar att job Text och foto: Petra olsson /HD

Vibrerar det i sökaren ska de vara på max sex minuters bilavstånd från brandstationen. När deltidsbrandmännen har jourvecka gäller det att vara redo, oavsett om de står i duschen, matkön eller på biltvätten.

D

et är måndagskväll på brandstationen och deltidsbrandmännen ska börja sitt övningspass.

När larmet går vid klockan 17.30 blir 38

samverkan 112 nr 4 2016

det plötsligt skarpt läge. Ska heltidstyrkan eller deltidsbrandmännen åka iväg på trafikolyckan i Hjärnarp? Det blir heltidsbrandmännen som får åka nu när tidningen är på plats för att göra ett reportage om deltidsstyrkan.

– Det blev lite rörigt för de ville skicka deltidarna, men så fick heltid åka eftersom ni är här. De klarar 90 sekunder om de kör nu, säger Martin Sandgren, platschef för deltidsstyrkan.

Medan brandbilarna kör iväg med sirenerna påslagna klär deltidsstyrkan om från full mundering. Övningspasset sätter igång. Den här dagen fokuserar både det teoretiska och praktiska passet på hur så kallade dimspikar kan begränsa spridningen av en brand.

Bland deltagarna finns ett välkänt ansikte. Före detta Rögle-spelaren och NHL-proffset Kenny Jönsson kan redan det här med dimspikar.

►

www.s112.se

Tel: 0430-490 50

Grattis

www.nilsson.se

KARLSHAMN

Christer Johansson och Michael Thomasson hämtar XC70

KARLSKRONA

Jan-Erik Yllenius och Kenneth Holmstrand hämtar ännu en XC70

VARNINGSLJUS FÖR PROFFS Högsta Kvalitet

NHL-proffset ba i grupp

5 års Garanti

Visste du att... ... Kenny Jönsson är en av Sveriges bästa hockeybackar genom tiderna. Han var grym i både OS och VM 2006.

Brodern Jörgen Jönsson är ny assisterande tränare i Växjö Lakers. Jörgen har erfarenhet både som spelare och ledare i Färjestad.

www.s112.se

Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se E-post: fab@fernonorden.com samverkan samverkan 112112 nr nr 2/34 2016

39

Räddningstjänst / deltidsbrandmän / Reportage

– Det är mycket repetition, det här är sådant som vi ska ha koll på, säger Kenny Jönsson.

fyller tomrum efter hockeykarriären

Han har varit deltidsbrandman i två år och tycker att jobbet fyllde ett tomrum som uppstod när hockeykarriären tog slut för tre år sedan.

– Det är roligt att få jobba tillsammans i grupp. Jag kände också att jag ville hjälpa folk, säger Kenny Jönsson.

På frågan om vad nödställda Ängelholmare säger när det före detta hockeyproffset dyker upp i sina brandskyddskläder svarar han lite undvikande.

– Inget särskilt, inte till mig.

Men efter en stund berättar han om en trafikolycka som han ryckte ut på. Ett gäng Röglesupportrar befann sig i en byggnad strax i närheten och blev entusiastiska när hockeystjärnan dök upp.

– Men det lugnade sig väldigt snabbt när de förstod att jag var där för att jobba.

Kenny Jönsson är en av totalt tolv brandmän som ingår i Ängelholms deltidsstyrka. De är indelade i tre grupper med fyra personer som har jouren var tredje vecka, dygnet runt.

Egenföretagaren Kenny Jönsson, som driver en biltvätt, behöver inte tillstånd från en arbetsgivare för att ägna sig åt räddningsarbetet.

Deltidsstyrkans platschef Martin Sandgren, som arbetar på företaget Villans glas, måste däremot ha en dialog med arbetsgivaren.

– Jag har ganska stor frihet att planera min jobbtid. Men när jag har jourvecka måste jag hålla mig i centrum.

Vid jour gäller det ju att hålla sig på sex minuters bilavstånd från stationen för att snabbt åka ut på alla olika typer av larm.

Deltidsbrandmannen och styrkeledaren Peter Hjort har brunnit för blåljusyrket sedan han var liten.

Tidigare i år ryckte Kenny Jönsson och Peter Hjort ut när två kanotister hade råkat i sjönöd.

kollega omkom

– Trafikolyckor är absolut vanligast. Det handlar nog om mer än hälften av våra larm, säger Martin Sandgren.

Den här kvällen informerar han kollegorna om ett pågående arbete i Skåne med att identifiera risker när brandmännen är ute på trafikolyckor.

Under våren inträffade flera dödsolyckor där personal från Räddningstjänsten omkom i samband med trafikolyckor, bland annat en brandman i Örkelljunga.

– Vi hade i april en brandman i Örkelljunga som blev skadad av ett vajerräcke som fjädrade tillbaka, och som tyvärr dog.

Efter de här olyckorna kommer vi att ha 40

samverkan 112 nr 4 2016

T Deltidsbrandmannen Peter Hjort har brunnit för blåljusyrket sedan han var liten

www.s112.se

ett större fokus på hur vi beter oss på vägarna.

Det kan handla om att stänga av motorvägar för trafik eller att ställa upp bilarna så att brandmännen kan hoppa av där det inte är trafik.

inga rekryteringsproblem

Trots att jobbet som deltidsbrandman är fullt av risker är det inga rekryteringsproblem i Ängelholm.

– Vi har precis gjort en rekrytering och fick 32 sökande. Jag tror att ungefär 25 av dem bor och jobbar inom rätt avstånd.

Nu har vi tagit ut fyra stycken som snart kommer att påbörja sin introduktionsutbildning, berättar Martin Sandgren.

Det är knappast pengarna som lockar.

Att som i Ängelholm ha en kombinerad heltids- och deltidsstyrka är billigare jämfört med att enbart ha heltidsarbetande brandmän. En deltidsbrandman i Ängelholm får runt 4 000 kronor per beredskapsvecka.

– Det blir ju ett extra tillskott i kassan, men hade det varit för pengarna hade jag

www.s112.se

inte varit här, säger Martin Sandgren.

Styrkeledare Peter Hjort har brunnit för blåljus sedan han var liten. Då sprang han runt med en dammsugare och släckte imaginära bränder på gården där han växte upp. Sedan några månader tillbaka jobbar han med blåljus på heltid.

larmoperatör på sos alarm

Innan kvällens övningspass har han tagit emot uppemot hundra samtal på SOS Alarm där han jobbar. Men det nya jobbet i Halmstad innebär att vännerna på stationen måste gå in och täcka upp när han befinner sig för långt bort. Brandmansjobbet har därför blivit något av ett fritidsintresse som han ogärna vill släppa.

– Det är väldigt svårt att få ihop det men det jag brinner för är kamratskapet och att hjälpa folk, säger Peter Hjort.

I maj i år åkte han och Kenny Jönsson ut på ett räddningsuppdrag där två unga kanotister hade råkat i sjönöd i Skälderviken.

När de kom till platsen var två privatpersoner redan på väg ut för att hjälpa.

Kenny Jönsson beskriver hur det var att simma ut för att plocka upp kanotisterna.

– Det är ingen rolig känsla att simma ut i vattnet och dyka efter någon som saknas.

Peter Hjort, som befann sig på land, skötte kontakten med dykarna från Helsingborg som var på väg. Lättnaden var stor när de nedkylda kanotisterna kunde skickas iväg med ambulans.

– Det var mitt första drunkningstillbud.

Men det är en skön känsla efteråt när man har hjälpt folk. Det är därför man håller på med det här, säger Peter Hjort.

Heltidsstyrkan är tillbaka efter larmet som gick. Den här gången var det en bil som körde i diket i Hjärnarp. Ingen person behövde köras till sjukhus. ■ Visste du att... ... en deltidsbrandman i Ängelholm får runt 4 000 kronor per beredskapsvecka.

samverkan 112 nr 4 2016

41

ambulanssjukvård / FORSKNING / Reportage

Patientsäkerhet

– forskning på outforskad mark Text: Annie Klasén foto: Suss Wilén

Hur kan man förbättra patientsäkerheten i ambulanssjukvården? Det vill universitetslektor Magnus Andersson Hagiwara få svar på i sin forskning.

M

agnus Andersson Hagiwara är universitetslektor inom vårdvetenskap med inriktning prehospital akutsjukvård.

Innan han blev doktorand på Högskolan i Borås var han ambulanssjuksköterska vid Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) i 15 år.

– När jag arbetade på SÄS gästade jag ibland högskolan och höll föreläsningar i olika kurser. När jag blev tillfrågad om att söka en doktorandtjänst, tackade jag först nej. Men när platsen inte blev tagen, valde jag till slut att tacka ja.

När jag pratar med Magnus blir jag förundrad över hur många projekt han

42

samverkan 112 nr 4 2016

har på gång. Ett projekt här och ett sidoprojekt där. Men det visar sig att projekten har en gemensam nämnare, nämligen patientsäkerhet.

– En av orsakerna till varför jag forskar inom patientsäkerhet är att det nästan inte finns något gjort på det tidigare, varken nationellt eller internationellt. Men också för att ambulanssjukvården blir mer och mer viktig för sjukvården.

fick läkaren göra bedömningen där. I dag ska bedömningen göras direkt i ambulansen, till exempel att patienten lämnas hemma, skickas till vårdcentralen eller behövs köras direkt till akutmottagningen. Ambulanssjukvården har blivit mer komplex och mycket viktigare för sjukvården. Dock har utbildning, utrustning och system inte riktigt hängt med i utvecklingen.

Ambulanspersonalen behöver ta fler snabba beslut

Magnus är forskningsledare för forskning-

Ambulanssjukvården är relativt ny, på så vis att det inte längre bara är en transportorganisation. Mycket har ändrats och personalen har i dag ett större ansvar.

– För 15 år sedan kördes nästan alla patienter direkt till en akutmottagning, så

Kartläggning av patientsäkerhet

Visste du att... ... Magnus Hagiwara ska tävla i Forskar Grand Prix 2016.

www.s112.se

sprojektet ”Patientsäkerhet i ambulanssjukvården”.

I projektet ska en kartläggning göras för att få en översikt om patientsäkerhetsproblemen i Sverige.

– Just nu samlar vi in data under ett års tid och till vår hjälp använder vi oss av två olika instrument, varav ett är ett egenutvecklat instrument som jämför ambulanspersonalens bedömning av patienter med den slutdiagnos som ställs på sjukhuset. Det andra instrumentet är ett så kallat Trigger Tool som handlar om att man letar efter händelser som skulle kunna leda till eller har lett till patientskada.

Troligtvis kommer denna kartläggning ge mer frågor än svar, lägger Magnus till efter att ha funderat en kort stund. Efter att kartläggningen är gjord, ska nästa steg studeras – hur ambulanspersonalen fungerar kognitivt. Om felbedömningar görs, beror ju det på någonting. Men vad?

två sätt att tänka

– Det finns en teori som heter dual process teori, som innebär att det finns två sätt att tänka.

Typ ett är det snabba, automatiska tankesättet och typ två det långsamma analytiska tankesättet.

Studier visar att de flesta misstag begås i typ ett, och då oftast helt omedvetet om att misstaget görs.

Men det behöver också göras en kartläggning om hur ambulanspersonalen tänker utifrån de här teorierna. Vi behöver alltså testa teorierna på personalen och se vad mer som påverkar beslutsfattandet i ambulanssjukvården. När vi är klara med den kartläggningen hoppas vi att vi vet mycket mer om patientsäkerhet.

Magnus intresse för patientsäkerhet började när han disputerade vid Jönköping University i ämnet kvalitetsförbättringar i hälso- och sjukvård, där en av delarna handlade om patientsäkerhet.

– Under min doktorandtid utvecklade och testade jag att datorisera ett beslutsstöd för ambulanssjukvården. När jag höll på med det insåg jag att jag började i fel ände – jag började med intuitionen utan att egentligen veta vad problemen var, så man kan säga att jag börjar i rätt ände nu istället. ■

universitetslektor i prehospital akutsjukvård

Utbildning anpassad för Ambulanssjukvården i förflyttningskunskap Utbildningsmål: utbilda arbetskamraterna i ett principbaserat arbetssätt som minimerar lyften och tillvaratar patientens möjligheter samt personalens behov av att arbeta manuellt och med hjälpmedel Kurslängd: Kursstart:

3 dagar 29 nov-1 dec. 2016 5-7 sept. 2017

Plats: Mölndal

Utbildning anpassad för personalen inom Räddningstjänsten i förflyttningskunskap (i väntan på ambulans, hjälpa hemtjänsten) Utbildningsmål: Personalen skall ha goda kunskaper/kännedom om: • ergonomi/arbetsställningar, rörelser/lyftteknik • tidiga tecken på överbelastning av leder och muskler • arbetsprinciper och principförståelse • att identifiera, problemlösa och situationsanpassa arbetsställningar i dagliga arbetet Kurslängd: Kursstart:

1 dag Plats: er arbetsplats efter överenskommelse med er

Vi skickar gärna mer information!

Ring eller maila Tfn: 031-27 25 30 office@modernarbetsteknik.se

KANGOOFIX KangooFix ger en säker, trygg och varm transport av nyfödda barn Inspired Safety Innovation

Namn: Magnus Andersson Hagiwara Tycker om: min familj Vill: få in pengar till mina forskningsprojekt När jag inte forskar: gillar jag att vara ute i naturen Gör mig glad: glada människor Fiktiv drömmiddagsgäst: James Reason, en guru inom patientsäkerhetsforskning

www.s112.se

Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se E-post: fab@fernonorden.com

samverkan 112 nr 4 2016

43

brandutredning / Bok om ny metod

Gryningspyromanen

- En berättelse om hämnd

Text: mats jonsson

Gryningspyromanen Ulf Borgström är misstänkt för uppåt 200 bränder men bara dömd för tre. Ett stort misslyckande för rättsväsendet, anser David Widlund, nu aktuell med sin andra bok om mannen som kallats Sveriges värsta mordbrännare.

Tillsammans med medförfattaren Monica Walldén pekar Widlund ut missade bevis och lanserar en helt ny metod för sannolikhetsberäkningar som stöd i rättegångar om bränder.

S

edan april är Ulf Borgström en fri man. Han släpptes då efter att ha suttit av två tredjedelar av ett fängelsestraff för grov mordbrand riktat mot ett hyreshus i Ystad med 37 personer som i all hast fick evakueras.

David Widlund – brandingenjören som ägnat tusentals timmar åt att kartlägga Borgström, hans hat, bränderna och rättsväsendets agerande – tror att det kommer att brinna igen.

– Det är jag övertygad om, säger han.

I boken ”Gryningspyromanen: En berättelse om hämnd”, som kommer ut i oktober, citerar författarna FBI-experten Dian L Williams.

YSTAD 2011 - Ulf Borgström, under rättegången i Ystads tingsrätt.

Foto: Tomas LePrince / TT

Blir bara värre

Amerikanskan konstaterar i boken att Ulf Borgström i allt väsentligt passar in i gärningsmannaprofilen som inom vetenskapen kallas hämndmordbrännare.

En sådan person brukar inte sluta brän 44

samverkan 112 nr 4 2016

► www.s112.se

Se nyheterna och framtidslösningarna!

SKYDD 2016 ger dig senaste nytt inom brandskydd, brandbekämpning och modernt räddningsarbete.

Branschens hetaste mötesplats!

De ledande aktörerna är på plats för att presentera det absolut senaste bland fordon, släck- och skyddsutrustning, katastrofmedicinsk utrustning m.m.

Innovativt och inspirerande. SKYDD 2016 är årets viktigaste mässa för dig som jobbar inom brand och räddning, skydd och säkerhet. Missa inte det!

t! Specialavdelning för Personligt Skydd

Nyhe

Ett 20-tal utställare visar dig utrustningen och lösningarna som gör jobbet säkrare, förhindrar olyckor och räddar liv. Ett perfekt tillfälle att rådfråga experterna och att testa och jämföra.

Bevakning

Kommunikationssystem

Integrerade system

Brandskydd

NORDENS STÖRSTA MÄSSA INOM BRAND & RÄDDNING!

Larm & Åtgärd

Brandredskap

The Internet of Things

Räddningsfordon

Ny kunskap & Het debatt Öppna kostnadsfria seminarier och debatt från fem scener – välj bland över 70 olika programpunkter. På Brandscenen blir det fokus på brand och räddning under ledning av Brandskyddsföreningen.

Allt om utställare, seminarieprogram och årets branschfest – hittar du på www.skydd.net

För fri entré, registrera dig på www.skydd.net

STEGAR SOM RÄDDAR LIV BRAND – & RÄDDNINGSSTEGAR FRÅN WIBE LADDERS

Säkerhet / Brand & Räddning

25 – 27 oktober 2016

ALLFA EUROPE Säker Ergonomisk Lätthanterad MADE IN SWEDEN

WIBE LADDERS är ledande i Europa på tillverkning av brand- och räddningsstegar.

Vår gedigna erfarenhet är din garanti för produkter med beprövade och genomtänkta funktioner av högsta kvalitet.

wibeladders.se/norbas

www.s112.se

Annons Wibe Ladders Norbas.indd 1

Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se E-post: fab@fernonorden.com

samverkan samverkan 112112 nr nr 2/34 2016 11/28/2014 10:08:57 AM

45

brandutredning / Bok om ny metod

Brandutredaren David Widlund är aktuell med sin andra bok om Gryningspyromanen.

Foto: Mats Jonsson

Bränderna som Borgström varit misstänkt för.

En sådan person brukar inte sluta bränna efter avtjänat straff. Tvärtom tenderar brotten att bli allt grövre.

– Efter Borgströms första fängelsestraff (dömd 2006 för två försök till mordbrand i Mora) tog det fem-sex månader innan det började brinna igen. Då var det ett steg värre än innan. Hämningarna hade minskat. Plötsligt började det eldas i bostäder. Han brydde sig inte längre om att folk kunde dö, säger David Widlund och resonerar vidare: – Frågan är hur det nu kan trappas upp ytterligare. Kan det bli ännu värre än att det tänds eld på en villa där en barnfamilj ligger och sover och bara har tur som hinner ut? Eller att det brinner i en bostad där ett par i 90-årsåldern sover och kan hjälpas ut i sista stund?

46

samverkan 112 nr 4 2016

Rädsla hos polisen

Bara tre-fem procent av alla anlagda bränder klaras upp. ”Bevisen brinner ju upp”, som man inom polisen ibland lakoniskt brukar konstatera.

David Widlund, själv en av Sveriges mest erfarna brandutredare, anser att det bara är en del av sanningen. Något som han anser har visat sig i fallet med Gryningspyromanen, vars hämndbegär beräknas ha kostat samhället drygt en miljard i form av förstörda värden, utredningar och rättsprocesser.

– Det handlar också om kompetensen hos dem som utreder bränderna. Poliser kan inte vara experter på allt. Jag upplever att det finns en rädsla inom kåren att ta in kompetens utifrån när det gäller exempelvis bränder och el.

Ett föredöme

I Gävle har man gjort just det med mycket gott resultat genom att anställa en person från brandkåren och vidareutbilda honom till kriminaltekniker, framgår det av boken.

Något som beskrivs som ett föredöme.

– Men det är inte bara ute på brandplatsen det behövs expertis. Det krävs också rätt kompetens i nästa skede av utredningen, en åklagare som är intresserad av att driva den här typen av mål och rätt domare som dömer. Så det är i många led det måste klaffa.

David Widlund och Monica Walldén har i arbetet med boken fördjupat sig extra i händelserna 2004 i skånska Västra Vemmenhög där den kända Nils Holgersson-gården brann ned samma natt som byns kyrka eldhärjades. www.s112.se

Foto: Privat arkiv

Ulf Borgströms skoavtryck säkrades på en av brottsplatserna. Han dömdes i tingsrätten för grov mordbrand för att sedan frias i hovrätten.

Unik beräkningsmetod

Med hjälp av experter på matematik och statistik från Lunds universitet har de båda författarna tagit fram modeller för sannolikhetsberäkningar som sedan presenterats för bland annat jurister.

David Widlund menar att en sannolikhetsberäkning enligt den unika metod som nu utarbetats skulle kunna fungera som avgörande stöd för fällande domar i flera av fallen där domstolarna bedömt att bevisningen inte hållit hela vägen, som exempelvis vid bränderna i Västra Vemmenhög.

– För att beskriva det enkelt är sannowww.s112.se

likheten i båda enskilda fallen större för att man ska få sju rätt på Lotto i spel på en ruta än att Ulf Borgström inte skulle ha med bränderna att göra i någon form.

I boken som är på väg att ges ut kan författarna också presentera nya detaljer från Ulf Borgströms uppväxt som förklarar mordbrännarens rabiata hat mot samhället och extrema hämndbegär.

– Han hade en bedrövlig uppväxt med en elak styvfar, mobbing i skolan och dåliga första kontakter med socialtjänsten och polisen. Ingenting fungerade. Det blev bara dåliga upplevelser. Något som gjorde att han tappade tron på samhället.

Vad är det för missade bevis ni hittat?

– Det finns delar som man med hjälp av ny DNA-teknik skulle kunna knyta till

startföremålet i ett av fallen. Men jag vill inte presentera alla uppgifter innan boken kommit ut.

Går det att få stopp på eldandet?

– Ett sätt är att titta på möjligheten att åtala för gamla bränder för att få uppklarande av dem och samtidigt förhindra nya. Bevakning är ett annat. Man kan också fundera över lagstiftningen. Är det rimligt att bli frisläppt efter två tredjedelar av strafftiden när risken för återfall är så stor? Ska man kunna bli frisläppt med fotboja?

Varför är du så fascinerad av Ulf Borgström?

►

samverkan 112 nr 4 2016

47

brandutredning / Bok om ny metod

Ulf Borgström, alias Gryningspyromanen ■ 52-åring som växte upp i Ystad under svåra förhållanden med misshandel i hemmet, mobbing i skolan och depressioner.

■ Blev redan i unga år småkriminell. Ägnade sig bland annat åt snatterier, bilstölder och narkotikabrott. Dömd till sitt första fängelsestraff på sin 17-årsdag.

■ Fick tidigt ett hat mot samhället efter att ansett sig ha blivit utsatt för övergrepp av poliser och illa behandlad av andra myndighetsföreträdare.

■ Erkänt begåvad. Mycket skicklig på IT och annan teknik, kunskaper som han använt för att driva företag och i kriminella sammanhang.

■ Var under en period känd som Telesabotören efter att ha åkt fast för vidlyftiga telebedrägerier och sedan hämnats genom att förstöra några av Televerkets telestationer i Skåne och saboterat kopplingsskåp.

■ Svor i början av 2000-talet på att hämnas samhället genom att elda.

Det blev upptakten till en serie bränder som under många år höll Skåne i skräck.

■ Men det brann också i bland annat Småland och Dalarna. Många av de utsatta byggnaderna hade högt kulturvärde som exempelvis Nils Holgersson-gården, Snickerboa från filmen om Emil i Lönneberga, kyrkobyggnader i Vadstena och klockstapeln och Zorns gammelgård i Mora.

■ Ulf Borgström har under åren varit misstänkt för att ha anlagt 100-200 bränder. Men han är bara dömd för tre. Borgström har tagit emot stora skadestånd från staten för att ha suttit frihetsberövad som misstänkt för bränder som han senare friats från i brist på bevis.

■ En antändningsmekanism i form av en toalettpappersrulle indränkt

med brandfarlig vätska, och med ett brinnande stearin- eller värmeljus inuti, placerat intill eldfängt material har förekommit i många av de bränder där Ulf Borgström figurerat som misstänkt.

■ Enligt en beräkning som Rikspolisstyrelsen gjort har bränderna som Borgström varit misstänkt för kostat samhället mer än en miljard i form av förstörda värden, utredningar och rättsprocesser.

■ Ulf Borgström blev i slutet av april fri från det senaste fängelsestraffet han avtjänat. Han saknar folkbokföringsadress men deltar själv aktivt i diskussioner på sociala medier om Gryningspyromanen. Ibland med ironiska inlägg och ibland med mer hatfulla kommentarer.

■ Namnet Gryningspyromanen fick Ulf Borgström eftersom många av de bränder han misstänkts för anlagts i gryningen.

– Dels vill jag ta reda på vad som skapade hans hat mot samhället, dels vill jag ha svar på frågan vad rättsväsendet gjort för fel. När ingen annan tog bollen bestämde jag mig för att göra det själv och då inte bara klaga och kritisera, utan även visa på hur rättsväsendet skulle kunna ha gjort i stället.

– Ja, men han har tackat nej på sitt sätt.

Inte så artigt…

– Mest nyfiken är jag på vad som skulle kunna få honom att sluta elda. Vad han skulle vilja ha eller få göra för att inte fortsätta. Men det finns tusen andra saker jag också skulle vilja fråga om. ■

Ulf Borgström är känd för att gilla uppmärksamheten kring sin person. Ingen risk att en bok bara fungerar som ytterligare bekräftelse och taggar honom ännu mer?

– Det är klart att det finns ett problem med det. Men måste väga för- och nackdelar. Nyttan med den nya boken kan vara att vi uppmärksammar nya metoder och bevis och sätter press på samhällets aktörer på ett sätt som bidrar till att fler fall kan klaras upp.

– Kom också ihåg att Ulf Borgström redan satt i fängelse när första boken om honom skrevs. Då hade han hunnit bli misstänkt för 100-200 bränder.

Har du försökt intervjua honom själv om hans liv?

48

samverkan 112 nr 4 2016

Vilken är den viktigaste frågan du skulle ställa till Ulf Borgström om du fick chansen?

fakta: david widlund Ålder: 41 år.

Familj: Inte än.

Bor: Lägenhet i Sundbyberg.

Yrke: Brandingenjör med både eget företag och anställning hos ett fastighetsbolag.

Tidigare böcker: Läroboken ”Elektricitet och bränder med inriktning på brandutredning” samt dokumentären ”Gryningspyromanen – från mobbad tonåring till Sveriges värsta mordbrännare” med Jörgen Pettersson som medförfattare.

Aktuell: Med boken ”Gryningspyromanen: En berättelse om hämnd” med Monica Walldén som medförfattare.

Boken kommer ut 21 oktober på Hoi Förlag.

www.s112.se

ADVANZ En smidig ambulans med personbils köregenskaper, med en rymlig och ergonomisk sjukhytt.

Profile Advanz ambulans påbyggd på Mercedez Benz Vito chassi är ett alternativ för dig som vill köra en smidig och rymlig 4WD Mercedes ambulans.

Vårdutrymmet är optimerat med tanke på säkerhet, vårdergonomi och hygien.

Välkommen till Flisa 2016 Helsingborg för en närmare titt.

Profilecomponent Sweden Ab - Grafitvägen 4 - S-461 38 Trollhättan - www.profilevehicles.com

Nästa generation Akutryggsäckar nu direkt från tillverkaren SACCI

När det är livsviktigt att synas!

VC 612 Flexibright är en prismatisk reflexvinyl med extrema egenskaper när det gäller reflektion och slitstyrka, Reflexite Flexibright VC612 är ett på något som är väldigt viktigt vidareutvecklat mikroprisamtiskt fordon där det reflexmaterial ställs höga ämnat krav högreflekterande yrkesgrupper där man ställer stora påförsynbarhet.

När det gäller... krav på synbarhet och säkerhet.

Som mångårig leverantör till Dess egenskaper ger en mycket hög Blåljusorgnisationer, vet vii på synbarhet i dagsljus såväl som mörker och en kraftigt ökad R&D Spandex vadsynbarhetsfaktor som krävs. med sina fluorescerande egenskaper

viddu dåliga väderförhållanden såsom Vill veta mer? regn eller dimma.

Kontakta oss på: 0430 738 00 eller maila på info@rdspandex.se För mer information om Reflexite eller andra av våra produkter ring 0430 - 738 00 R&D Spandex AB, Box 98, SE-312 22 Laholm Sverige Tel. 0430 738 29 | Fax. 0430 133 17 | www.rdspandex.se

www.s112.se

Sjukvårdsväskor Sacci Akut Saccis nya serie med sjukvårdsväskor är framtagna tillsammans med bla. ambulanspersonal för dagens moderna ambulanssjukvård. De bygger på ett modulsystem där du som användare bestämmer hur insidan ska se ut. Väskorna har ett helt nytt ergonomiskt bärsystem som gör att den sitter bekvämt och avlastande på ryggen. De är gjorda i slitstark Corduraväv.

Finns i olika utföranden. Sjukvårdsväskorna finns i tre olika storlekar; Mini, Medi och Maxi och med olika innerväggar. Finns behov av specialanpassade väggar kan vi hjälpa Er med det!

Sacci Ryggsäckar AB Gamla Tunavägen 8 784 36 Borlänge Tel: 0243-932 50 www.sacci.se

samverkan samverkan 112112 nr nr 2/34 2016

49

ambulanssjukvård / Resereportage

Ambulanssjukvård i Palestina I mars besökte ambulanssjukvårdare Ingemar Amberntsson ambulansverksamheten på Västbanken. Personalen blir dagligen hindrade i sitt arbete av den israeliska militären. Ambulanserna stoppas i checkpoints, och här kan dom bli stående i flera timmar oavsett hur akut det är. Men det handlar också om fysisk misshandel till att dom blir beskjutna när dom ska utföra sina räddningsuppdrag.

Sedan år 2000 har 18 ambulansmedarbetare blivit dödade i Palestina.

Visste du att... Ingemar Amberntsson är ambulanssjukvårdare, 63 år och har jobbat på ambulansen sedan 1979 då han började i Borås. Dom senaste 10 åren i Svenljunga. resereportage - Text och foto: ingemar amberntsson

V

ästbanken är inte så stort, bara lite större än Halland. Men det bor nästan 3 miljoner palestinier på denna lilla yta. Sedan 1967 är Västbanken ockuperat av Israel. Det har byggts/byggs en mur/ separationsbarriär, när den är färdig kommer att vara 720 km lång. Den är till 85 % på Palestinsk mark. Israel kontrollerar största delen av Västbanken genom militärlagar. Som syns på karta är det bara dom bruna områdena som är helt eller delvis styrda av dom Palestinska myndigheterna.

För att komma till Palestina måste man antingen flyga till Israel eller Jordanien.

Då det är mycket billigare att flyga till Israel så väljer jag det. Från flygplatsen tar jag en minibuss till Jerusalem så nära Checkpointen till Bethlehem, Palestina jag kan komma.

över huvud taget. Inga bilar med Palestinska registreringsskyltar får köra i Israel.

Däremot kan israeliskt registrerade (gula registreringsskyltar) köra i Palestina.

Rabbi, han är medicinskt ansvarig för ambulansverksamheten, och Mohamad Samhan som är verksamhetschef för stationen i Ramallah.

oförutsägbar resa

PRCS

Att ta sig till Ramallah från Bethlehem tar i bästa fall ca 2 timmar, men det kan ta mycket längre tid om t.ex. israeliska armén satt upp en check Point någonstans längst vägen eller helt enkelt beslutat att stänga vägen tillfälligt.

Israeliskt registrerade bilar kan ta vägen genom Jerusalem. Då tar resan till Ramallah ungefär 20-30 minuter.

Jag åker dagen innan mötet för säkerhets skull. Väl där så tar Dr. Wael Qadan emot mig på sitt kontor. Han är Director of Health Service Department. När vi pratat en stund kommer både Dr Abed

Palestinska röda halvmånen (PRCS), bildades i december 1968 och är en nationell humanitär organisation. PRCS arbetar för hälsa och välbefinnande för det palestinska folket och andra i nöd i de ockuperade palestinska områdena på Västbanken och Gaza. Dessutom verkar PRCS i Libanon, Syrien, Egypten och Irak.

1999, fick PRCS i uppdrag av den palestinska hälsovårdsmyndigheten att sköta så väl ambulansverksamheten som ambulansdirigeringen.

Det finns 14 ambulansstationer och 26 mindre enheter på Västbanken och i

Mitt i händelsernas centrum

Väl där går jag genom checkpointen. Jag kommer dit en fredag och just på fredagar är det demonstrationer mot ockupationen i många städer och byar. Så även i Bethlehem, jag går ner till Hebron road där demonstrationen är i sitt slutskede, tårgasen ligger tät och det sticker i ögonen.

Jag tar upp kameran och fotograferar när soldaterna skjuter tårgas mot dom få demonstranter som är kvar. Soldaterna blir märkbart irriterade och dom visar tydligt att jag ska sluta fota. Efter en stund är demonstrationen slut och jag går tillbaka till mitt hostel där jag ska bo några dagar innan jag åker till Ramallah.

Jag hyr en bil i Bethlehem. Då jag hyr bilen i Palestina blir det en bil med gröna registreringsskyltar. Vilket innebär att jag inte kan köra in till Jerusalem eller Israel 50

samverkan 112 nr 4 2016

Dr. Wael Qadan Dr Abed Rabbi och Mohamad Samhan på PRCS www.s112.se

Sambandscentralen i Ramallah Israelisk militär stoppar ambulanserna i checkpoints, och här kan dom bli stående i flera timmar oavsett hur akut det är.

Gaza. 142 ambulanser bemannas av 348 EMT och några paramedics och 200 volontärer. 5 % av personalen är kvinnor.

Här finns också ett presscentrum.

Mohamad berättar att i Ramallahs distrikt finns det 6 ambulanser, 1 intensivvårdsambulans och en transportambulans för uppdrag mellan sjukhusen. Fordonen bemannas av 32 EMT och ca 15 volontärer. Personalen jobbar 3-skift med start klockan 08.00. Alla ska göra 22 arbetspass varje månad. Dom kan slå ihop passen om så önskas. Här jobbar både kvinnor och män. Men det är bara männen som jobbar kvällar och nätter.

Någon säger, hur skulle det se ut om en kvinna jobbar ensam med en man under nattetid? Jämnställheten har väl inte kommit så långt ännu, men dom kommer säkert dit dom också.

Grundlönen är ungefär 9 000 SEK / månad. Med lite extra-pass hamnar lönen på cirka 13 000 SEK /månaden. Det är som i Sverige, jobbar man inom vården så blir man inte rik på pengar men väl på erfarenhet.

en så stor larmcentral. Idag registreras alla ärenden manuellt. Kommunikationen sköts med Motorolas VHF-system och med mobiltelefoner.

Hemska siffror

På ett presscentrum förses media och andra internationella organ med uppgifter om skadade och dödade.

Alla övergrepp mot utryckningspersonal, som sker av den israeliska militären, registreras också. Det är allt från att bli stoppad i en check Point, hindrad att passera eller att uppdraget blir fördröjt så länge att det vållar skada för patienten.

Det förekommer vapenhot, beskjutning, misshandel och t.o.m. att ambulanspersonal blir dödade. Sedan år 2000 har 20 personer dödats i samband med ambulanstjänstgöring. Dödssiffran är för oss svenskar helt grotesk, men här är det en verklighet som ambulanspersonalen lever i

jämt och ständigt. Översta raden på tavlan 384 stycken visar hur många som blivit slagna eller iväg knuffade under uppdrag då dom ska ta hand om patienter. Men här har det inte blivit några fysiska skador.

104 Ambulanser har skadats, det är allt från kulhål genom framrutan, tårgasgranater skjutna in i sjukhytten med mera.

Vid 123 tillfällen har ambulanser stoppats helt eller fördröjts av militären och hindrats att komma fram till patienten under akuta uppdrag, det har vid flera tillfällen lett till att patienten avlidit.

Bl.a. har barn som blivit skjutna av israelisk militär hindrats vård och i samband med det avlidit.

157 ambulanspersonal har skadats så allvarligt att dom har varit tvungna att söka sjukvård för behandling. Och det är bara det senaste halvåret.

►

En central larmcentral är på tal

Det finns två larmcentraler, en på Västbanken och en i Gaza. I Ramallah ser personalen ambulanserna på en bildskärm, var de befinner sig och om fordonet är upptaget eller ledigt. Det innebär nu inte att alla ambulanser har GPS i bilen.

När någon ringer efter ambulans så hamnar samtalet på den station som ligger närmast uppringaren. Men det förs diskussioner om att centralisera larmcentralerna till en enda stor enhet. Precis som när SOS Alarm bildades i Sverige, känns oron igen för hur det ska bli med www.s112.se

Stationschef Mohamad Samhan vid presscentret. samverkan 112 nr 4 2016

51

ambulanssjukvård / Resereportage

Bemöta grovt våld

Jag känner mig helt tom efter mötet med Mohamad. Att se statistik och höra deras berättelser det känns. Visst har vi en del våld mot vår personal i Sverige men det går ju givetvis inte att jämföra. Snart ska jag träffa utbildningsansvariga här på centret. Då ska jag fråga hur dom tänker och hur mycket resurser dom lägger på utbildning i att bemöta så grovt våld som det handlar om här.

PRCS har två träningscenter där basal och avancerad utbildning sker för utryckningspersonal. Ett ligger i Ramallah på Västbanken och det andra i Gaza. När jag träffar Ibrahim Gholeh en av lärarna får jag veta att utbildningen på skolan sker i tre steg. First Responder, Basic och EMT. För tillfället pågår ingen ambulansutbildning, men en ny kurs kommer att starta inom kort.

När jag frågar hur man förbereder och utbildar sig för olika våldssituationer så säger han att dom diskuterar det under utbildningen men att alla vet om det och är medvetna om riskerna. För dom tillhör det vardagen att när som helst hamna i farliga situationer. Det finns ingen som jobbar där som inte har varit utsatt för någon form av våld.

Utbildningssteg

Ambulanspersonalens utbildningschef är anestesiolog och han har tre fast anställda lärare. Dom olika utbildningsstegen är: Volontärer har en kurs på 80 timmar.

Den mest basala, att likna vid vår Första hjälpen kurs på Röda korset. Volontärer är där frivilligt. De får ingen lön men en dagersättning på 30 shekel. Det blir ungefär 70 SEK. För många av dem är målet att få en fast anställning och kunna vidareutbilda sig. Volontärer ersätter aldrig utbildad personal utan åker med som tredje man.

Basic har 450 timmar teori och 400 timmar praktik på sjukhuset.

EMT har ytterligare 1 500 timmar teori och praktik på sjukhuset. EMT-personal tolkar EKG, har utbildning på defibrillaVisste du att...

18 ambulanspersonal blivit dödade i Palestina sedan år 2000.

52

samverkan 112 nr 4 2016

Trafikolycka i Jenin

torn, intuberar, behandlar ventilpneumothorax och ger vissa läkemedel.

Paramedic studerar i 4 år. Finns bara 4 stycken på Västbanken.

Förarutbildningen är på 80 timmar och kan påbörjas efter en månad i jobbet.

Efter utbildningen gäller uppkörning för transportministeriet. Förarutbildningen är lika över hela landet. Där ligger dom faktiskt före oss.

Mitt nästa stopp blir i Jenin, det ligger i norra delen av Palestina. Det är en stad med 40 000 invånare. I anslutning till staden bor det ytterligare drygt 10.000 människor i ett palestinskt flyktingläger.

Varmt bemötande

Ambulanschefen i Ramallah har ringt och förvarnat om att jag kommer så jag är väntad. Precis som på andra ställen så blir jag varmt välkomnad. Vi dricker starkt arabiskt kaffe och pratar i flera timmar.

Det är två ambulansbesättningar och Mahmoud Sadi som är ambulanschef.

I Jenin ligger huvudstationen och den har tre satellitstationer som är bemannade med varsin ambulans. I Jenin är två ambulanser stationerade. Dom har totalt sju ambulanser och 24 anställda, varav två är kvinnor. Utbildningsnivån är 50 % Basicpersonal och 50 % EMT-personal.

Det finns två sjukhus i Jenin och där lämnas dom allra flesta patienterna. Krävs det specialistvård, transporteras patienten vidare till något av sjukhusen i Nablus eller Ramallah.

Här får jag tillfälle att åka med ambulansen under två dagar. Jag får en väst som är väl utmärkt med deras symbol röda halvmånen.

I samma stund som jag provar västen

kommer det ett larm om en trafikolycka i centrala Jenin. Och nu går det undan.

Trafiken är intensiv och det är smala gator och bilar överallt men trots det kommer vi snabbt fram till olycksplatsen. En bil har kört in i en stolpe och demolerat vänster front. Båda krockkuddarna har löst ut.

Men föraren har smitit från platsen så vi får ingen patient med oss. Dom allra flesta här kör utan säkerhetsbälte. Om den som krockat bilen inte använde säkerhetsbälte så har personen nog ganska ont i ansiktet just nu.

Nästa uppdrag blir en överflyttning mellan sjukhusen. Sen åker vi till en by som ligger ungefär 30 minuter från Jenin.

Där ska vi hämta en njursjuk kvinna som åker tre gånger i veckan för att få dialys på sjukhuset. När vi kommer fram märks det att ambulanspersonalen känner familjen väl, vi blir bjudna på kaffe innan vi åker.

Tillbaka på stationen så blir det lunch.

Det är fullt med små lunchställen på gatan utanför som serverar smårätter. I dag blir det pizzaliknande bröd med ost och god kryddning.

Efter lunch sitter Mahmoud och jag och pratar. Jag har sett att han har brännskador på båda sina händer och att högra ansiktshalvan måste ha varit svårt bränd.

Han berättar då om vad som hände.

Fruktansvärd explosion

Det var 4 mars 2002 som han, två kollegor och Dr Khalil Suliman skulle hämta en skadad flicka från Jenin Refugge Camp. Israelisk militär var där med bl.a. flera stridsvagnar. Ambulansen hade fått tillstånd att åka dit. Mahmoud berättar att de första två stridsvagnarna släppte förbi dem, men plötsligt så exploderade allt.

En granat träffade ambulansen.

►

www.s112.se

E N M Ö T E S P L AT S AV A M B U L A N S P E R S O N A L F Ö R A M B U L A N S P E R S O N A L

Ambulans 2017 Scandic Infracity vid Arlanda Då var det återigen dags för Sveriges största ambulanskongress, Ambulans2017. Två år har snart passerat sedan föregående upplaga, Ambulans2015, ägde rum och nu kommer alltså den andra upplagan som förväntas bli avsevärt mycket mer omfattande och innehållsrik. Temat för den nya upplagan är personcentrerad vård, ett brett och ytterst aktuellt ämne. Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor, RAS, anordnar denna ambulanskongress i samarbete med Umeå Congress och kongressansvariga är Andreas Byström och Kjell Öhman, bägge verksamma som ambulanssjuksköterskor i Stockholms Län.

Vad är nytt för Ambulans2017 och varför är det värt ett besök?

Vi har utökat kongressens populära hands-on koncept med fler och bättre workshops samt inkluderat fler utställare.

Ambulans2017 kommer även ha en än mer utvecklad speakers corner, ett debattinslag med föreläsare och debattörer som i sig var väldigt uppskattat under föregående kongress. Ett annat populärt inslag som vi har satsat extra resurser på är möjligheten för ambulansverksamheter att, innan kongressen öppnar, ha personalmöte/konferens i samma byggnad som kongressen.

Ambulans2017 är för ambulanspersonal av ambulanspersonal. Vi som arbetar med kongressen ser till kongressens helhet på ett unikt och modernt sätt. Vi tror att allas röst är viktig och har potential att utveckla och förbättra vår verksamhet.

Denna filosofi medför att vi har arbetar väldigt nära våra föreläsare, forskare och deltagare för att få en så naturlig och aktuell kongress som möjligt.

För att betona kongressens huvudtema och ge ett annat perspektiv än vårt eget kommer vi att även att ge än mer utrymme till de som har mest kännedom om patienten det vill säga patienterna själva och de patientorganisationer som representerar dem. Vi tror även starkt på att förändring av vår verksamhet startar redan i skolbänken därför erbjuder vi studenter möjlighet att gå på kongressen helt kostnadsfritt. Slutligen har vi även lyckats pressa ned priserna för att alla inom verksamheten ska ha råd att gå och ta del av den senaste forskningen och produkterna samt få möjligheten att träffa kollegor från andra delar av Sverige.

Ska man välja att besöka endast en ambulanskongress så är Ambulans2017 definitivt den du bör välja.

Boka din plats redan nu på

www.ambulans2017.se

25-26 april 2017 Laerdal | Vårdförbundet | Medidyne | Profile | Ferno | Samverkan 112 | Nilsson | RAS | AISAB | Umeå Congress

ambulanssjukvård / Resereportage

Dr Sulliman dog omedelbart.

Mahmoud och hans kollegor skadades mycket allvarligt. Dom hade fått stora brännskador. En ny ambulans larmades till platsen för att ta hand om den skadade ambulansbesättningen. När den kom fram till platsen besköts den med automatvapen och ambulansbesättningen skadades. Som tur var så ligger sjukhuset bara några minuter från flyktinglägret så ytterligare resurser skickades dit och till slut kunde de skadade evakueras. För att senare transporteras vidare till specialist-kliniker.

Mahmoud vårdades länge på sjukhus och på rehabilitering. Det tog 5 år innan han kunde börja jobba igen.

Mahmoud framför ambulansen som träffades av en granat.

Nytt larm

På eftermiddagen får vi ett larm om att någon sitter i en bil och inte mår så bra, oklart varför. Det är några mil utanför staden. Vägarna här är dåligt underhållna och det är stora hål som vi försöker undvika. Dessutom är det vägbulor, inte bara i städerna och dom mindre byarna utan också mitt ute på landsbygden. Det blir ett konstant gasande och bromsande.

På plats visar det sig att det är en äldre kvinna med buksmärtor. Vi hinner knappt stanna innan anhöriga har burit kvinnan till ambulansen. Vi drar ut båren och dom lägger henne på den.

Vi kör omgående mot sjukhuset. Det går lika fort på tillbakavägen, Om vi tycker att det skakar och svänger ibland, när vi kör på larm, så multiplicera det med hundra så har du verkligheten här.

Jag tänker att han aldrig kommer att kunna göra några undersökningar i ambulansen. Men givetvis så klarar han det utan problem. Han tar ett manuellt blodtryck, för dom har inget annat sätt att göra det på. Intervjuar lugnt patienten . När han ska stasa för att sätta en venflon tar han lite gasbinda och knyter runt armen. Men

så som det hoppar nu känns det som att det är ingen ide att ens försöka, han måste ju be chauffören att sakta ner. Men han bara sätter den rosa venflonen och kopplar direkt en Ringer Acetat.

På akuten kommer genast en doktor och tar första rapporteringen. Kvinnan flyttas över på en brits. Pappersjournalen skrivs klar och lämnas. Ingen dataregistrering sker av ambulanspersonal. Det sista som händer med detta uppdrag är att anhöriga får betala för transporten, det görs kontant.

En kvinna med buksmärtor transporteras snabbt till sjukhuset.

54

samverkan 112 nr 4 2016

www.s112.se

Ambulansbesättningarna. Ingemar Amberntsson två från vänster.

Priset är ungefär 150 SEK. Lite mindre om det är inom staden.

Varierande utrustning

Utrustningen varierar i dom fordonen som jag ser men där finns defibrillator, sug, syrgas, pulsoximeter, scoopbår, läkemedelsväska, förlossningskit och givetvis mycket förbandsmaterial. Och allt annat som hör till en ambulans. Deras bår är av samma princip som vår med hjul som fälls ut fast dom åker ut direkt när man drar ut båren. Den är mycket enklare än Pensibåren men fungerar lika bra. Och till en bråkdel av kostnaden som vi har. Chevrolette WW och JMC är dom vanligaste ambulanserna.

Mitt sista uppdrag blir lite annorlunda, det är en hämtning vid en israelisk check point. Den ligger helt på Palestinsk territorium. Det ligger Palestinska byar på båda sidor av check Pointen. Trots det kan palestinierna inte röra sig fritt mellan byarna.

En konsekvens då israel byggt muren på palestinsk mark och inte på sin egen.

Nu är det en man från en palestinsk by på andra sidan check Pointen som inte får åka till sjukhuset med ambulansen från sin by utan måste överlämnas till oss. Under övervakning av israeliska säkerhetsstyrkor flyttas han över till vår ambulans.

www.s112.se

Hotfull stämning

Jag tänker dokumentera detta också men förstår att jag inte kan ta kort på själva checkpointen, så jag sitter kvar i ambulansen och tar några bilder när han lyfts in i ambulansen. Men när jag gör det ser en av soldaterna mig och ropar åt mig att kliva ut ur ambulansen. Han har sett min kamera och kräver att få veta vad jag gör där och varför jag fotograferar. Jag förklarar att jag är från Sverige och att jag jobbar på ambulansen där. Och att jag besöker flera ambulansstationer i Palestina för att se hur dom jobbar här. Det kommer fler män och ställer sig runt mig, alla är tungt beväpnade. Några är aggressiva när dom ställer sina frågor om och om igen. Ambulansen är nu redo att åka till sjukhuset men dom låter inte mig åka med utan för in mig i en byggnad. En av männen säger åt mig att radera det jag har fotat vid checkpointen, det är bara några få bilder så jag raderar dessa. Männen fortsätter att fråga ut mig. Efter en stund tar en av dem kameran och går iväg.

Jag får sätta mig på en bänk i ett rum och vänta, efter ett tag får jag tillbaka kameran. Sen blir jag sittande där. Jag vet inte vad dom kommer att göra. Timmarna går. Utanför går det beväpnad personal hela tiden. Dom utför kontroller av

palestinier som ska igenom checkpointen.

Kommer dom i en bil får dom parkera den och öppna alla dörrar, bagagelucka och motorhuv. Bilen undersöks noga.

Därefter får personerna lägga ifrån sig alla sina väskor, som nu röntgas. Själva måste de passera igenom en metalldetektor. Jag kollar om mitt minneskort sitter kvar i kameran och det gör det, men dom har givetvis kopierat allt. Hinner knappt stoppa tillbaka kameran i mitt fodral innan en säkerhetsman kommer och säger åt mig att det är förbjudet för mig att röra min kamera eller min mobiltelefon. Uppenbarligen har dom mig under bevakning hela tiden.

Efter ytterligare någon timma kommer dom och säger att jag kan gå nu. Jag letar upp en taxi och åker till ambulansstationen i Jenin. Dom blir glada när jag kliver in på stationen igen. Dom säger att nu är jag nästan som en riktig Palestinier.

Jag avslutar dagen och tackar för deras gästfrihet.Det har varit väldigt intressant att se och uppleva deras många gånger besvärliga arbetssituation. Och att ta del av deras berättelser. Även om mycket skiljer oss åt så utför vi i grund o botten samma jobb.

Och dom är precis som vi hängivna och stolta över det arbete dom utför. ■

samverkan 112 nr 4 2016

55

krönikan

Kollegor i underläge, vi är under attack…

R

ubriken skulle kunna vara hämtad från ett nödrop ur en krigsfilm. Det är den inte. Hot, våld och attacker mot människor som valt att hjälpa andra människor i sina yrkesroller inom ambulanssjukvården och blåljussektorn är ett slag mot hela vår demokrati och de principer som ska prägla en rättsstat.

Ambulanspersonal har blivit misshandlade, hotats till livet och beskjutits.

Rubriken till denna krönika är som sagt inte ett citerat nödrop från en krigsfilm, utan hämtad direkt från verkligheten, en verklighet som för många är så pass skrämmande att de förnekar densamma.

kämpade två ambulanskollegor för sina liv. De attackerades av en person som de larmades ut för att hjälpa. En person som var allt annat än en patient, som gjorde våld på en mor och far, på en syster och broder, på kollegor som valt att bära livets stjärna (Star of Life). Vid polisens ledningscentral gick det inte att ta miste på paniken.

För ett antal timmar sedan

För några veckor sedan fick en ambulanskollega ett hårt slag i ansiktet. Barnen frågade gråtande vad som hade hänt, när kollegan kommer hem till sin familj med en rejäl svullnad och rödsprängda ögon.

För några månader sedan larmades två ambulanskollegor ut för att undsätta en person. I utlarmningstexten stod det "fraktur". På plats upptäcks en skottskada, och budskapet var lika tydligt som hotfullt, de skulle inte gola - annars jävlar. Kollegorna bär ej längre namnskylt.

För ett år sedan fick en ambulanskollega hot och slag mot sig när de larmades ut till en adress som av polisen var känd som synnerligen farlig. Det blev droppen för den f.d. ambulanskollegan, som lämnade verksamheten.

För ungefär 1,5 år sedan tvingades en ambulanskollega under dödshot in i en bil, för att sedan få erfara en skräckfärd, med upprepade dödshot. Ambulanskollegan har mardrömmar om händelsen och har svårt att arbeta natt.

56

samverkan 112 nr 4 2016

För drygt två år sedan blev två ambulanskollegor hotade med kniv av en notorisk våldsverkare. Det gjordes också utfall mot dem. Psykoterapin pågår ännu 1ggr/veckan.

För tre år sedan undsatte en ambulanskollega flera skottskadade personer, och blev även hotad med löftet om att det fanns vapen. Vederbörande äter insomningstabletter, har hög alkoholkonsumtion och lider av återkommande mardrömmar.

Vi begriper visst, men vi vill inte begripa

Hur ofta utbrister vi inte, särskilt när vi läser om en våldsam handling mot blåljuspersonal på sociala medier (nyhetslänkar etc.), att vi inte begriper. Kommentaren "vad är det med folk" och fördömandet ekar på exempelvis Facebook och Twitter. Jag tror denna reaktion ytterst är ett uttryck för en flyktmekanism.

Vi begriper visst, men vi vill inte begripa.

Vi begriper att det finns människor som vill skada oss och som också är beredda att att göra det. Bara detta faktum försätter hela vårt väsen i gungning. I takt med tätt duggande nyhetsinslag om normlöshetens pris, sker en successiv normalisering.

Att med skygglappar förneka framväxten av radikaliserade parallelsamhällen, gängstrukturer och grov kriminalitet gagnar ingen.

Nämn saker vid dess rätta namn

Den som väljer förklaringsmodellen att återkommande skjutningar och våldsamma upplopp inte angår eller drabbar hyggliga medborgare, gör en rejäl tankevurpa, då

våldet inte sällan sker i offentlig miljö.

Det är enligt mitt sätt att resonera grovt vilseledande att beskriva våldsamma upplopp som "stök", "oroligheter" eller "social oro". Det är alarmerande att samhällsresurser som kommer för att hjälpa möts av ett vansinne, som innebär livsfara för såväl blåljuspersonal och boende.

Stenkastning, brandbomber och användning av vapen skapar i sanning inget forum för dialog.

Jag tror att många med mig blir mycket provocerade av normaliseringen och omskrivningarna av allvarsgraden av det återkommande våldet, särskilt när man från politiskt håll pratar om förebyggwww.s112.se

ande kostsamma insatser i form av att lära människor att inte attackera eller angripa räddningspersonal. Stenkastning och användning av vapen skapar i sanning inget forum för dialog. Biljakter på trafikerade vägar, där automatvapen avlossas. Skjutningar i tätbebyggda områden, handgranater som kastas.

”

Att förespråka dialog för att bekämpa attacker mot blåljuspersonal måste vara sumpen från den ultimata verklighetsfrånvaron. Vad som krävs är resurser lag, ordning och nolltolerans. Vilket i sin tur kräver välrustade organisationer med klokt ledarskap

www.s112.se

Som en ambulanskollega kommenterade det ökade våldet:

”

Inom ambulanssjukvården hanterar vi trauman som tidigare varit den militära sjukvårdens domän. Jag har tappat räkningen på alla skottskadade jag vårdat

Det är fullt naturligt och mänskligt att känna oro inför denna destruktiva utveckling. Det finns idag en stor utsatthet inom vissa yrkesgrupper, som dessutom representerar det demokratiska samhället. Därför måste lagstiftaren trimma rättsväsendet, räddningstjänsten och sjukvården för att möta den ökade graden av grovt våld.

Konkreta åtgärdsförslag om flaggning av adresser (revidering av patient- och data-

lagen), tjänstemannaskydd och förstärkt säkerhet, måste komma från fler samhällsaktörer än enstaka branschorganisationer, fackförbund och politiska partier.

För den som undrar över utkomsterna av inrikesminister Ygemans rundabordssamtal, som jag själv deltog vid, finns inget konkret att rapportera, De aktörer som vill göra denna fråga till en oratorisk och meningslös ordduell måste släppa in verkligheten. Säkerheten för blåljuspersonal måste få en helt ny plats på den politiska agendan. Lagstiftaren måste inse att tystnad och rädsla ofta hänger samman. Det är hög tid att tala högt och tydligt om den utsatthet som Sveriges ambulans, brand- och polispersonal fjättras vid.

Vi fick en grotesk påminnelse om detta, när larmet ljöd: Kollegor i underläge, vi är under attack.... ■

Henrik "Hoffa" Johansson, kolumnist henrik@s112.se

samverkan 112 nr 4 2016

57

samverkan / Reportage

Betald annonsplats

ambulansförbundet Box 3047, 750 03 Uppsala Tfn: 018 - 430 11 10 Tfn: 073 - 343 55 00 www.ambulansforbundet.se

ett regelverk

som inte är anpassat för ALARM-Ambulansförbundet (förbundet) har som remissinstans lämnat ett remissyttrande till Socialstyrelsens, på grund av förändringarna av föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården. I september träffar vi Socialstyrelsen för diskussioner i frågan.

Förbundet har i huvudsak fokuserat på rikets ambulanssjukvård i sitt remissyttrande.

Läkemedelshantering inom ambulanssjukvården - Verklig handlingspraktik i ljuset av föreskrifter och allmänna råd Förbundet konstaterar att regelverket rörande ambulanssjukvården inte kommer påverkas av de föreslagna föreskrifterna.

Förbundet anser att det är olyckligt att Socialstyrelsen lämnar en så viktig del av den svenska akutsjukvården och räddningsmedicinen utanför en så pass viktig och nödvändig revidering.

Särskilt då förbundet under flera år informerat Socialstyrelsen om en lång rad av konsekvenser som nuvarande handlingspraktik och ett otidsenligt regelverk medför. Regelverket harmoniserar inte med verklighetens förutsättningar och skapar betydande problem för såväl ambulanssjukvården och patientsäkerheten.

På många håll i Sverige har föreskrifterna tyvärr blivit tandlösa då följsam-

58

samverkan 112 nr 4 2016

heten är oroväckande låg, vilket på sikt också kan skapa betydande problem med rättssäkerheten.

Regelverket är idag utformat på följande sätt: Vårdgivaren ska ansvara för att en ambulans alltid är bemannad med hälsooch sjukvårdspersonal som har behörighet att administrera läkemedel i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården.

Konsekvenser av ett regelverk som inte är anpassat eller tillämpbart för verkliga förhållanden Socialstyrelsen stipulerar i för ambulanssjukvården förenliga föreskrifter att en ambulans ska bemannas med minst en legitimerad personal.

I regelverket nämns överhuvudtaget inget om kompetens för den andra personalen i en ambulans (i många fall en icke legitimerad person/anställd).

Såvitt framgår av förbundets mångåriga försök att upplysa Socialstyrelsen om handlingspraktiken har Socialstyrelsen inte medgett något undantag från regelverket för ambulanspersonal utan legitimation.

Socialstyrelsen har dock medgett undantag från regelverket för enheter inom

polismyndigheten. I den faktiska handlingspraktiken tillämpas inte nuvarande regelverk.

Det är helt enkelt omöjligt att tillmötesgå ska-kraven då en vital del av ambulanssjukvårdens uppdrag är att undsätta svårt sjuka eller allvarligt skadade personer i nöd. I dessa situationer krävs i regel fyra händer, dels vid förflyttningar, men lika fullt vid akuta medicinska insatser.

Således är regelverket redan idag satt ur spel och det har utformats interna regler som skiljer sig åt mellan olika vårdgivare.

För att kunna göra en livräddande medicinsk insats måste således ambulanspersonalen dagligen (såväl legitimerad som icke legitimerad) bryta mot regelverket.

Förbundet tror att den spretiga handlingspraktiken och den uppenbart låga följsamheten av Socialstyrelsens regelverk också leder till en ojämlik sjukvård, vilket aldrig kan varit Socialstyrelsens intention.

Av de 2 823 lex Maria anmälningar som Inspektionen för vård och omsorg (IVO) fattade beslut om under 2015 kunde 393 ärenden hänföras till hantering av läkemedel.

Förbundet konstaterar att det endast finns en (1) inspektion som berört handlingspraktiken inom ambulanssjukvården (IVO - Dnr 8.5-34304/2013), vilken inte

www.s112.se

Betald annonsplats

verkliga förhållanden renderade i någon åtgärd. Den delegering av läkemedelshantering Socialstyrelsen avser införa ger ingen legal möjligt att delegera läkemedelshantering inom ambulanssjukvården.

Socialstyrelsen lägger i resonemanget för övrig icke legitimerad sjukvårdspersonal stor vikt vid utbildningsinsatser för att föreslagna föreskrifter ska kunna implementeras fullt ut.

Här infinner sig en rad frågor. Det är fullkomligt uppenbart att läkemedel av logisk nödvändighet både iordningställs och administreras av icke legitimerad personal.

Handlingspraktiken får dessutom anses vara ett känt faktum även för Socialstyrelsen. Det finns inte heller något alternativ till den rådande handlingspraktiken med mindre än betydande risk för patientskador och ytterst ett väsentligt hot mot liv och lem.

Socialstyrelsen förslag till utökade möjligheter till delegering för övriga delar av vården vänder sig i regel till personal med formellt lägre kompetens än många av rikets växande skara formellt utbildade ambulanssjukvårdare.

Det förefaller dessutom märkligt att rikets ambulanspersonal (även icke legitimerad) genomgår av vetenskapssamhället erkända kurser i bland annat avancerad hjärt- och lungräddning där läkemedelshantering ingår i provmomenten.

Många av de läkemedel som används inom ambulanssjukvården är potenta och administreras intravenöst även av icke legitimerad personal.

Förbundet upplever betydande problem i att undanta ambulanssjukvården från revideringen i övrigt. Genom en regelförändring som även skulle omsluta erforderligt utbildade ambulanssjukvårdare så skulle regelverket harmonisera med den beskrivna handlingspraktiken.

www.s112.se

I en samhällsekonomisk kontext antas behovet av icke legitimerad vårdpersonal öka de närmaste åren. Branschen ger sitt tydliga stöd till yrkeshögskoleutbildningar med inriktning mot ambulanssjukvård. I ett omvärldsperspektiv är utbildningsdoktrinen inriktad på ett system som baseras på paramedic.

I våra grannländer hanterar all ambulanspersonal läkemedel med statens stöd och goda minne. I exempelvis Norge genomgår all ambulanspersonal oavsett befattning en gemensam farmakologisk kurs för att kunna möta verklighetens villkor.

Förbundet omsluter såväl legitimerad personal (läkare, sjuksköterskor) och icke legitimerad personal (ambulanssjukvårdare) som förtjänar ett erkännande

genom föreskrifter som går att efterleva.

Förbundets bedömning är att patienten har rätt att känna sig säker och trygg i att all tjänstgörande ambulanspersonal har tillräcklig kompetens och därtill är lämplig att verka inom den prehospitala vården.

Vidare måste samhället ansvara för att utöva tillsyn och säkra att all personal har förutsättningar att verka i linje med de regelverk som finns på området. Införande av legitimation är en gångbar väg (hemställan skickad till Socialdepartementet).

Det bör vara ett grundläggande krav att all verksam sjukvårdspersonal har lämplig utbildning och faktiska förutsättningar och lämplighet att operativt fullfölja alla moment inom den prehospitala verksamheten.

Förbundet anser att det tyngst vägande skälet för att ompröva förslaget till revidering vilar i behovet av god patientsäkerhet.

Andreas Holmlund, förbundsordförande Lars Hansson, ombudsman Gordon Grattidge, ombudsman

samverkan 112 nr 4 2016

59

magisterarbeten / Nominering nr 2 - 2017

tydliga brister i dokumentation Som kandidat till årets andra magisteruppsats har Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor, RAS, valt att nominera "Kvalitetsgranskning av ambulansjournaler"

M

otiveringen är att det är väldigt viktigt för patientsäkerheten att en korrekt journal med utgångsvärden hos patienten är av yttersta vikt, och kan spela en avgörande roll för om det fortsatta omhändertagandet blir rätt eller fel.

Syftet med studien var att belysa kvalitet på journaler, skrivna av sjuksköterska i ambulans, avseende dokumentation av observationer med speciell hänsyn till patientsäkerheten vid prioritet 1 uppdrag.

Studien är en retrospektiv deskriptiv journalgranskningsstudie med kvantitativ ansats. Trehundra journaler granskades och poängsattes med hjälp av ett journalgranskningsinstrument. Resultatet redovisas som deskriptiv statistik.

brist på Relevant dokumentation

Resultatet visar att det finns tydliga brister i dokumentationen av observationer i ambulansjournaler. Inga skillnader finns i resultat för manliga och kvinnliga patienter.

Dokumentation av parametrar ingående i RETTS sker i stor utsträckning. Journaler skrivna av sjuksköterskor med specialistutbildning i ambulanssjukvård och journaler skrivna vid uppdrag med längre vårdtid har bättre resultat jämfört med övriga.

I den journal som uppnådde den högsta totala poängen i studien var 86 procent (50 av 58 poäng) av de relevanta observationerna dokumenterade och i den journal som uppnådde lägst resultat var endast 25 procent (16 av 64 poäng) av relevanta observationer dokumenterade. Medianvärdet för samtliga studerade journaler var 68 procent (range 25- 86 procent) dokumenterade observationer.

När det gäller dokumentation av parametrar under A-E dokumenteras Fri/Ofri luftväg, påverkad/opåverkad

andning, yttre blödning/sår, EKG samt alla mätvärden förutom P- Glukos i stor utsträckning. Andningsljud och djup, pulsens rytm och fyllnadsgrad, B-Glukos samt relevant beskrivning av problem med luftvägen saknar dokumentation i mer än 50 procent av journalerna. Parametrar i RETTS dokumenteras i hög utsträckning.

kunskapsbrist?

Bakomliggande orsaker till lågt resultat är inte kända. Författarens uppfattning är att det finns flera orsaker bland annat att kunskapen om Patientdatalagens innehåll är bristfällig hos sjuksköterskor i ambulans. Dessutom saknas tydlig instruktion för vad som ska dokumenteras förutom parametrar ingående i RETTS bedömningen.

Granskning av journaler med regelbunden återkoppling har heller inte skett i tillräcklig utsträckning. Ytterligare orsaker

samverkan 112 nr 4 2016

► Beatrice Palmgren Peder Nyström Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor

Beatrice Palmgren 60

till bristande dokumentation kan vara att sjuksköterskan anser att patienten inte är så påverkad att det finns några observationer att dokumentera alternativt att vårdtiden är kort och observationerna inte hinns med.

Även kunskapsbrist hos sjuksköterskan kan inverka då hon möjligen inte inser att en observation är relevant för patientens tillstånd. Även gällande syftet med journaler kan det finnas en kunskapsbrist, sjuksköterskan känner möjligen inte till syften som att genom journalgranskning få materiel till forskning och kvalitetsutveckling.

Vid kritiskt sjuka patienter kan även där insamlingen och dokumentationen av observationer bli lidande då ambulanssjuksköterskans fokus istället ligger på livsuppehållande åtgärder.

Peder Nyström www.s112.se

AKMC Akutsjukvården i Västerbotten

Inbjudan till Trafikinstruktörsutbildning för utryckningsförare hösten 2017

Trafikinstruktörsutbildning - Oktober 2017 Fokus har flyttats från körteknik i hög fart till smarta beteenden och rätt attityd. Resultatet blir effektivare och säkrare utryckningar.

Under utbildningen får du redskap och träning för att på ett pedagogiskt sätt föra budskapet vidare.

Kursdatum:

Veckorna 40 - 42 (Måndag - Fredag)

Sista anmälningsdag:

4 september

Kursort:

Gävle

Kurslängd:

10 dagar

Målgrupp:

Anställda inom Ambulanssjukvården, Räddningstjänsten, Tullverket och Kustbevakningen.

Eller andra grupper som är ansvariga för trafiksäkerhet för sin personal.

Kursavgift:

21 000:- SEK, ex. moms, per person.

Lunch, fika och kursmaterial och färdigt utbildningsmaterial ingår.

Kostnader för resor och boende betalas av kursdeltagarna själva.

Antal deltagare:

Max 16

Trafikinstruktör:

Mikael Signon

Föreläsare:

Pontus Albertsson, Med Dr.

Anmäl dig på direkten för att säkerhetsställa en utbildningsplats!!

Peter Nord, fd. Polismyndigheten Stockholm Claes Pekkala, Räddningstjänsten Ulf Rydh, olycksutredare. Trafikverket.

Pedagogik och ledarskap: Per Edén

Anmälan: Uppdaterad info: Frågor besvaras av: www.s112.se

www.vll.se/akmc www.utryckningskorning.se Kursansvarige Mikael Signon Tfn: 070-623 0450 mikael.signon@iamsafe.se samverkan 112 nr 4 2016

61

magisterarbeten / Nominering nr 2 - 2017

Fakta: magisterexamen

Fakultet: Specialistsjuksköterskeprogrammet

med inriktning mot ambulanssjuk-

vård, 60 högskolepoäng.

Sophia Hemmet Högskola D-uppsats: Självständigt arbete, 15 högskole-

poäng. Avancerad nivå.

Författare: Martin Lindfors Handledare: Anders Rüter Examinator: Monica Rydell Karlsson

Figur 3

75

Bröstsmärta

36

Dyspné

Skada huvud/nacke

Foto: Privat

KVALITETSGRANSKNING AV AMBULANSJOURNALER Martin Lindfors har valt att belysa kvalitet på journaler skrivna av sjuksköterska i ambulans. Dokumenteras iakttagelser, omvårdnadsåtgärder, medicinska åtgärder och information rörande transporten i tillräcklig omfattning - med speciell hänsyn till patientsäkerheten - vid prioritet 1 uppdrag?

Journalsystem: Paratus sammanfattning & ILLUSTRATIONER: sven åsheden

Frågeställningar 1 Vilka observationer dokumenterades i störst respektive lägst omfattning? 2 Någon skillnad beroende på journalförares utbildning? 3 Någon skillnad beroende på uppdragets längd? 4 Någon skillnad beroende på patientens kön?

Martin Lindfors berättar;

– Sjuksköterskor i ambulans är skyldiga att föra journal vid behandling och transport av patienter. Men det är många faktorer som påverkar sjuksköterskans möjligheter till dokumentation.

– Brist på tid och brist på möjlighet att ta uppmärksamhet från patienten är några av dessa. Det är dessutom inte idag klarlagt vad en bra journal ska innehålla och det saknas ibland tydliga instruktioner för hur en ambulansjournal ska föras.

– Elektroniska journaler är uppbyggda på ett sätt som saknar omvårdnadsfokus, därför är bedömning av journaler utifrån omvårdnadsfokus inte möjlig.

62

26 25

Stroke

Martin Lindfors

samverkan 112 nr 4 2016

Övrigt Kirurgi/gynekologi

13

Förgiftning

13

Skada Höft/Ben

11

Endast vitalparametrar

10

Kramper/Epilepsi

10

Buksmärta

10

Feber/Infektion

9

Allergi

9

Syncope Yrsel/svindel

9 9

Ospecifierad sjukdom

7

Vanligaste ESS koder Bröstsmärta ( 25 % ) Dyspné ( 12 % ) Stroke ( 9 % ) Skada huvud/nacke ( 8 % )

300 journalgranskningar 147 män och 153 kvinnor Medianålder för samtliga = 60 år

Skada Thorax/Rygg/Buk/Bäcken 7 bakgrundsdata Onormal hjärtrytm 7 – Av mina granskade Övrigt Medicin 5 journaler var 147 patienter män och 153 var kvinnor.

Skada Hand/arm 5 Åldern på manliga patientÖvriga Ortopedi 4 er var 0 - 95 år och för kvinnliga 0 - 101 år.

0 20 40 60 80 Medianålder för män var 51 år och för kvinnor 65 år. Medianåldern levanta observationerna dokumenterade. för samtliga 300 patienter var 60 år.

Journalen med sämst resultat hade endast Vårdtid på hämtplats var 1 - 50 min.

25 procent dokumenterat. (Figur 4) Medianvärde: 11 min.

Medianvärdet för samtliga 300 journaler Vårdtid under transport var 2 - 65 min. var 68 procent.

Medianvärde: 12 minuter.

239 journaler (80 %) uppnådde ett re– Minsta totala vårdtiden, det vill säga sultat på 60 procent eller högre. (Figur 4) den sammanlagda tiden på hämtplats och I resultatspannet 60 till 69 procent återtransporttiden, var 5 minuter och längsta fanns flest journaler, 116 stycken (39 %). var 77 minuter. Medianvärde på den totala Under hälften av de relevanta observavårdtiden var 25,5 minuter. tionerna var inte dokumenterade i 17 (2+ 15) journaler (6 %). (Figur 4) 1 Relevanta observationer – Medianvärdet, på totalt uppnått – Den journal som uppnådde högsta resultat, var lika för manliga och kvinnliga poäng i studien hade 86 procent av de repatienter, 68 procent.

www.s112.se

140 120

RETTS - 77 procent godkända

För godkänd RETTS-dokumentation måste samtliga parametrar var angivna minst en gång.

Om någon av RETTS-parametrarna saknas i journalen blir den inte godkänd.

– Fri/Ofri luftväg. Godkänt i 94 procent av journalerna. 6 procent saknade dokumentation.

– Andningsfrekvens. Godkänt i 94 procent. Saknades helt i 6 procent.

– Syremättnad. Godkänt i 98 procent.

Saknades i 2 procent.

– Blodtrycket. Godkänt i 93 procent av journalerna. Saknades i 7 procent.

– Vakenhetsgrad. Godkänt i 97 procent men saknades i 3 procent.

– Temperatur. Godkänt i 89 procent men saknades i 11 procent.

– ESS kod. Bedömdes som korrekt vald och dokumenterad i 89 procent. I 10 procent fanns endast delvis stöd för vald kod. Endast i 1 procent saknades ESS kod eller var uppenbart felaktig. (Figur 3) I 77 procent av journalerna var samtliga parametrar ingående i RETTS godkänt dokumenterade och en ESS kod var vald.

80%

20%

www.s112.se

t Fles aler n r jou

80 60 40

Här var under hälften av de relevanta observationerna inte dokumenterade

20 0

83 %

6%

1%

5%

2

15

44

116

104

19

< 40 %

40-49 %

50-59 %

60-69 %

70-79 %

> 80 %

239 journaler

Figur 4 och fyllnadsgrad, B-Glukos samt problem med luftvägen saknar dokumentation i mer än 50 procent av journalerna.

Parametrar i RETTS dokumenteras i hög utsträckning.

Dokumentation av observationer förekommande i S(OPQRST)AMPLE var fullständigt dokumenterade i en stor del av journalerna.

Observationer som dokumenterades i låg grad var VAS/NRS, Tagna mediciner och senaste intag. Även allergier och pågående medicinering saknade dokumentation i 35 respektive 39 % av journalerna.

2 Resultat fördelat efter utbildning ■ Sjuksköterskor med specialistutbildning i ambulanssjukvård. Resultat som lägst 50 procent och som högst 83 procent.

Medianvärde: 72 procent (Figur 7).

Antal skrivna journaler: 61 st ■ Sjuksköterskor med specialistutbildning

i intensivvård. Resultatet mellan 25-80 procent. Medianvärde: 67 procent. (Figur 7)

Antal skrivna journaler: 20 st ■ Sjuksköterskor med specialistutbildning

i anestesi. Resultat mellan 44-86 procent.

Medianvärde: 67 procent. (Figur 7)

Antal skrivna journaler: 49 st

Medianvärde

86 %

80 % 72 %

67 %

Medianvärde

50 %

BÄST

Medianvärde

67 %

44 % SÄMST

83 %

Medianvärde

67 %

38 %

25 % Ambulanssjuksköterska

Intensivvårdssjuksköterska

Bäst dokumenterade

15 %

Figur 7

60% 40%

35 %

100

Dokumentation av GTT parametrar Godkända är journaler med parametrar ingående i GTT, som är dokumenterade minst en gång förutom P-Glukos som endast behöver dokumenteras vid medvetandepåverkan/neurologiska ESS eller känd diabetes.

– Godkända var 66 procent av journalerna då hänsyn tagits till de fall då P-Glukos inte bedömts som relevant.

– Enskilda parametrarna är godkända i 93-98 procent av journalerna, förutom för P-Glukos. P-Glukos är godkänt endast i 36 procent, trots hänsyn till de journaler där det inte bedömts som relevant.

Dokumentation av parametrar för Fri/ Ofri luftväg, påverkad/opåverkad andning, yttre blödning/sår, EKG samt alla mätvärden sker i stor utsträckning.

Andningsljud och djup, pulsens rytm

100%

39 %

Narkossjuksköterska

Allmänsjuksköterska

■ Allmänsjuksköterskor. Resultat 38-83 procent. Medianvärde: 67 procent. (Figur 7) Antal skrivna journaler: 170 st

Sammanlagt - specialistsjuksköterskor.

Resultat 25-86 procent. Medianvärde: 69 procent. Antal skrivna journaler: 130 st 3 Resultat fördelat på vårdtid Medianvärde för totala vårdtiden var 25,5 minuter. Medianvärde på plats: 11 minuter och Medianvärde transporttid: 12 minuter.

I journaler med kortast vårdtid < 11 minuter var 57 procent av observationerna dokumenterade, jämfört med journaler med längsta vårdtiden > 60 minuter där var 73 procent dokumenterade.

4 Könsfördelning Det syns ingen skillnad på dokumentationen beroende på om patienten är kvinna eller man.

Detta visar att sjuksköterskan i ambulans, i denna studie, inte gör någon skillnad mellan manliga och kvinnliga patienter när det gäller observationer och dokumentation av observationer.

Martin Lindfors slutsats Det finns tydliga brister i dokumentation av observationer i ambulansjournaler.

Resultatet var det samma för både manliga och kvinnliga patienter.

Parametrar ingående i RETTS finns dokumenterat i journalerna i hög utsträckning.

Journaler skrivna av sjuksköterskor med specialistutbildning i ambulanssjukvård har ett bättre resultat jämfört med sjuksköterskor med andra specialistutbildningar och allmänsjuksköterskor.

Vid uppdrag med längre vårdtid är resultatet bättre än för uppdrag med kortare vårdtid. ■ samverkan 112 nr 4 2016

63

blåljusfamiljen / Företagsreportage

Produkter som står pall text: sven åsheden FOTO: VIMPEX

Vimpex grundades 1994. Det är ett internationellt företag som levererar utrustning till polis, räddningstjänst, sjukvård och militär. Vimpex har ett stort urval av räddningsverktyg, personlig skyddsutrustning och belysning.

Huvudkontoret finns i Storbritannien och dotterföretag finns i Nederländerna och i småländska Bankeryd.

– Vimpex säljer endast produkter som vi själva kan reparera och underhålla. Alla våra produkter har långa garantier som stöds fullt ut av Vimpex, våra leverantörer, dotterbolag och återförsäljare, säger George Bryant.

– Vi tar service och underhåll på största allvar och förstår mycket väl att produkter till blåljussektorn kräver yrkesmässig kvalitet, handläggning och support. Våra team jobbar alltid hårt för att leverera de produkter som kunderna vill ha - till rätt pris, tillägger George Bryant

Ogura är den enda tillverkaren av räddningsverktyg som har tillgång till Makitabatterier som även kan laddas i fordonet.

brett produktutbud

En av företagets senaste produkter är Child Restraint (ACR). Ett flexibelt och justerbart system för säker och effektiv ambulanstransport av små barn. De färgkodade selarna förenklar hanteringen.

Athena handsken är en av företagets flaggskepp. Den passar all räddningspersonal och den har unika funktioner. En mycket tålig silikonbelagd Kevlarförstärkning skyddar händerna från vassa och varma föremål och från kroppsvätskor.

– En annan av våra innovativa produkter är det portabla och hydrauliska räddningsverktyget Ogura. Ett komplett sortiment med portabla, lätta och kraftfulla batteridrivna hydrauliska verktyg för klippning, spridning och lyft. Verktyget har varit till stor hjälp för sök- och räddningsteam och för flygplatsbrandkårer över hela världen. Verktyget har exempelvis underlättat losstagning av skadade från byggnader som kollapsat vid jordbävning eller vid explosioner. Även vid trafikolyckor, säger George Bryant.

– Vi har också en omfattande portfölj av lyft-, bryt- och tuff forceringsutrustning.

Taktiska forceringsverktyg som är avsedda för polis, specialstyrkor, ordningsmakt, brandförsvar och militär, avslutar George Bryant.

64

samverkan 112 nr 4 2016

Vimpex har taktiska forceringsverktyg som är avsedda för polis, specialstyrkor, ordningsmakt, brandförsvar och militär.

Handsken är silikonbelagd med Kevlar förstärkning. Kängorna/ stövlarna är kända för sin komfort, hållbarhet och prestanda.

www.s112.se

Snabbaste sättet att kalla på förstärkning?

SMS-inkallelse från mobilen!

En intelligent tjänst som hittar, kallar in och bekräftar förstärkningspersonal helt automatiskt. Starta genom ett par enkla klick, tjänsten sköter resten.

www.lekab.com/ambulans www.s112.se

samverkan 112 nr 4 2016

65

YTTER-

Foto: Polisen

STA SENT LAGREN

JOGGA

SINGEL

DÅLIGT BETEENDE

FÖRMÅNLIGA

SLAVA

JORDREMSOR

RULLA FÖR VILJA HÅRET AV FÅRET PRONOMEN

BARBERA ELEGANTA SAMARBETE

BITER SIDA HÖGSTA KAN VÅGEN KOST- KOMMA NAD SOM

ADELS- GÅTT MAN I LÅS

TOUR FÖR TENNIS

ALLÄTT DELES GRÖNA VATTEN

EGENARTAD

TILL SKÄNKS

Foto: Sven Åsheden

LEVA

BESKED MAGASINERA ÄTS MED FLÄSK

HETER MÅNGA I GÖTET KÖRS PÅ

DYNGAN TOTOSPEL SAMTYCKE

HUGSKOTT GÅTA VAR TJOCK FÖRR

JIPPO

SLARVA OCH RIVA SOM 5

MORGONMAT

PRAKTRUM

STILLA KVINNA 1?

STÖRRE KUNGSFISK

KASS TILL VARDAGS

MÖNSTER

LÄMNA

LEMONAD

BRUKA LAGER PÅ LAGER

SÖNDER

BINGE BEVINGAD TEXT HÄRBRE GRUNDLIG

OXUDDE 73-16

KOMBINERANDET

LÅNGSMALA VIKENS LAND

FÅNGADE

KAN SNÖ VARA

KAN DET KATT

GODSET PROFANERAR KAN INNEHÅLLA ETTAN BRODERA

LURIFAX SÄLLSYNT

Foto: Sven Åsheden

Vinster:

3 vinner tre trisslotter var!

66

samverkan 112 nr 4 2016

OMVÄND

UPPHÖJD BILD HUMUS

ÄR ÖVERORDNAD MÅDDE UGGLA I VISA LEVNADSLOPP

IRLÄNDSK ARTIST MOT

STAD I NORR FN I UK NÅDEN

SES TOKIGT OFTA PRIS FÖR SITTA I TV-PROBUR DUKTION ÄR GIN SMAKSATT MED

HOJTA

SPRINGS OM

När Du löst korsordet, mejla de tre lösenorden till: info@s112.se - eller posta dem till: On Road Communications AB Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn

KAKA

SYFTAS PÅ VÄRKANDE

FRONT

Märk mailet eller brevet ”Kryss 1-2016” OBS! Glöm inte att skriva Ditt eget namn, adress och telefonnummer!

Svaret ska vara oss tillhanda senast den 30 november 2016.

www.s112.se

Med Pensis ergonomiska utförande klarar du enkelt alla lyft rätt och riktigt

Pensi löser alla svåra passager vid överflyttning av patienten

Med ett enkelt knapptryck lastar och lossar du patienten tryggt och säkert in och ur fordonet m Välko

m en

till

nr 1-2 r e t n mo ISAmässan på FL sept 2 2 0 2

Let heavy be light

Pensi gör det möjligt att lasta utan tunga lyft. På ett säkert och ergonomiskt sätt lastas patienten med enbart ett enkelt knapptryck. Bårens multifunktioner minskar antalet överflyttningar och gör transporten bekvämare – både för våra patienter och för oss som arbetar med patientförflyttning. Pensi är ledande inom bårteknik och förser ditt fordon med den bästa utrustningen för transport och vård av patienter.

SEXPUNKTSBÄLTE • TRAPPKLÄTTRARE • ENMANSHANTERING • ERGONOMISK

Återförsäljare i Sverige: Mago Scandinavia AB, telefon 0500-48 49 74

www.pensi.se

POSTTIDNING B Avsändare: On Road Communications AB Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn

IPM Ulricehamn.

ÄR DU SVERIGES BÄST KLÄDDA? Med bra arbetskläder klarar du tuffa väderförhållanden bättre. Nu kan dina arbetskläder ta dig ända till Island. Vi är på jakt efter Sveriges bäst klädda – en person som jobbar i utsatt miljö men som med hjälp av sin klädsel bidrar till ett tryggare, skönare och säkrare arbete. Är du eller känner du Sveriges bäst klädda?

Anmäl dig eller nominera en vän eller kollega på sverigesbastkladda.se.

WWW.TAIGA.SE