nr-1-2014-bladderbar

SAMVERKAN

Nummer 1 2014 Årgång 13

Pris 49 kr

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon

JÄTTESJUKHUSET Åtta meter under havet LÄKEMEDEL GER OBEHAG Tvivelaktiga riktlinjer RÄDDNINGSVÄRNET Består av makarna Westlund

Trevlig läsning!

Från kropp till aska på 80 minuter

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon Utgivare Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Communications AB. Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier.

Utgivningsbevis: 24 224 ISSN: 1650-7487 Adress Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn (NetPort Science Park) Tel: 0454-300 800 (vx), E-post: red@s112.se www.s112.se Chefredaktör och ansvarig utgivare: Sven Åsheden, 0454-300 800 (vx), sven@s112.se Reporter Mats Thorner, Mobil: 070-39 73 666 Övriga medarbetare i detta nummer Maria Berkmo, Lars Dahlström, Lena M Fredriksson, Pär Jonsson, Lena Löfgren, Maria Moustakakis, Olof Schääf, Jens Stenman, Elliot Turvall, Dag Öhrlund.

Formgivning Sven Åsheden Produktion On Road Communications AB. Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren.

Annonser Adviser AB, Västergatan 40, 211 21 Malmö, Dennis Sandström, 040 - 97 04 43, dennis@adviser.se Upplaga: 3 000 exemplar Tryck: Mixiprint, Olofström Prenumeration - www.s112.se/prenumerera/ Ett år 250:-, 6 nummer. Lösnummer 49:- inkl. porto inom Sverige. Utanför Sverige tillkommer ett portotillägg.

12

EFTERLYSNING! Hur såg det ut på din ambulansstation förr i tiden?

Du och dina kollegor har säkert en mängd gamla fotografier som ligger hemma, eller sitter fint insatta i ett fotoalbum på din arbetsplats. Vi är många som önskar att få del av den historia som dessa gamla foton och värdefulla tidsdokument förmedlar. Finns det en historia att berätta om bilden vill vi gärna att ni skriver ner den.

Det finns ett stort intresse hos vår läsekrets för gamla bilder som har med gårdagens ambulanssjukvård och klassiska ambulanser att göra. Vi får inte låta minnena försvinna från en svunnen epok!

I detta nummer, på sida 49, publicerar vi ett första smakprov från ambulanssjukvården i Ängelholm.

Fotografier som ger en alldeles speciell närvarokänsla.

Tanken och syftet är att kunna publicera gamla foton i varje nummer av tidningen under vinjetten "Läsarnas bilder".

Har du/ni några gamla foton att dela med oss? Tag då kontakt via telefon: 0454-300 800 eller på e-post: sven@s112.se Om du föredrar att skicka in papperskopior går det bra att använda den här adressen: On Road Communications AB Pirgatan 2 374 35 KARLSHAMN Glöm inte att skicka med namn och fullständig adress så vi kan returnera dina bilder!

Foto framsida: Jonatan Svedgård, DT

Utgivningsplan 2014 NR 1 UTKOMMER vecka 8 / 9 Materialdag annonser, 4 feb . ...........................................

NR 2 UTKOMMER vecka 16 / 17 Materialdag annonser, 2 apr . ...........................................

NR 3 UTKOMMER vecka 25 / 26 Materialdag annonser, 3 jun

Sven Åsheden Chefredaktör och ansvarig utgivare sven@s112.se

...........................................

NR 4 UTKOMMER vecka 36 / 37 Materialdag annonser, 19 aug

...........................................

NR 5 UTKOMMER vecka 42 / 43 Materialdag annonser, 1 okt

...........................................

NR 6 UTKOMMER vecka 51 / 52 Materialdag annonser, 2 dec

...........................................

WWW.S112.SE

Tipsa oss...

Har du egen erfarenhet av saker och ting som inte håller måttet?

Då vill vi gärna ha kontakt med dig. Mejla din berättelse till sven@s112.se Du skyddas av källskyddet och är garanterad anonymitet.

SAMVERKAN 112 NR 1 2014

3

SAMVERKAN

32

Innehåll

30 0 skarpa hjärtstopp i fjol

10 ärn?

v s g in n d d ä r a t s in Sveriges m

44

Allt populärare

Parkeringsgarage och jättes ju

12

khus

6 8 10 12 16 18 20 4

Landet runt - aktuella notiser Nils Wikström - sjukbussförare Sveriges minsta räddningsvärn?

Parkeringsgarage och jättesjukhus Ett äventyrligt polisliv Svenskt beslutsstöd i engelska ambulanser Blekinge ordnar Ambulans SM i Golf 2014

SAMVERKAN 112 NR 1 2014

22 24 26 30 32 36

Vissa läk emedel ger stora obehag Övar sjukvård på hög höjd Från kropp till aska på 80 minuter Lägga pussel och se helhetsbilden 300 skarpa hjärtstopp för polisen i fjol Nursing & Emergency Medicine

38 42 44 46 49 50

Biogasfordon - riskbedömning är viktig Ambulansförbundets egen sida Lättvårdsambulans ett bra alternativ Kriminalreportage Gamla foton från verkligheten Marknadsnyheter WWW.S112.SE

Räddningstjänsten i Luleå vill vara snabbare på plats

Räddnin

gstjäns

– Långsamma rutiner försvårar livräddning Långsamma rutiner försvårar livräddning, tycker räddningstjänsten i Luleå som tillsammans med räddningstjänsten i Boden, Piteå, Gällivare, Kiruna och Kalix sen första januari i år får åka ut tillsammans med ambulansen vid hjärtstopp.

Räddningstjänsten måste invänta att larmcentralen först kollar om det finns lediga ambulanser i närheten av den drabbade och då förlorar man tid, menar Urban Nilsson, brandman och sjukvårdsansvarig på Luleå räddningstjänst.

– Vi skulle kunna åka ut betydligt snabbare och vara till större hjälp än vi är om vi inte behövde vänta utan kunde göra oss klara att rycka ut på förlarmet.

Om det sen finns två lediga ambulanser som kan ta utryckningen kan vi avbryta och återvända till brandstationen, säger Urban Nilsson.

Räddningstjänsten har under en längre tid velat åka ut på hjärtstoppslarm tillsammans med ambulansen och sen årsskiftet får de alltså åka. Anna Alm Andersson, länssamordnare inom akutomhändertagande vid Norrbottens läns landsting, håller inte med om att det skulle vara bättre att räddningstjänsten fick åka ut redan på förlarm.

– Sos-operatören har kartstöd med gps-positionering för att kunna se var ambulanserna befinner sig, så de ska kunna se vilken resurs som är bäst lämpad och närmast tillgänglig. Det

t

HELTIDS KÅRERN A UNDAN - från IVPA TAGNA

i Norrbotte

n

handlar ju också om ett sjukvårdsärende så det är klart att det är ambulans som ska åka i första hand.

Att skicka ut många resurser helt i onödan ser vi ingen anledning till i det här läget, säger Anna Alm Andersson.

Trots att IVP A framgång och blivit en de flesta hål införts på l finns det for i landet, så tfarande undantag. No rrb att vara säm otten ser ut st nisera IVPA-v på att orgahos heltids erksamhet bra Åsikterna om ndkårerna. dessutom isä IVPA går tjänsterna r. Räddningsvill resurser till bidra med IVPA, men landstinget håller ändå emot.

H

Gratis för landstinget Räddningstjänsten erbjuder sin hjälp helt gratis så det kostar inget för landstinget. Urban Nilsson, som har mer än 20 års erfarenhet av att jobba på ambulansen innan han började på räddningstjänsten, vill gärna åka ut.

– Vi finns ju här och vi har betalt för att rädda liv. Då ska man väl inte låsa in oss på brandstationen. Jag har varit på 100-tals hjärtstopp genom åren så jag vet precis hur det ser ut där ute, säger Urban Nilsson.

Enligt räddningstjänsten är det optimala vid hjärtstopp att det kommer två ambulanser, alternativt en ambulans och en bil från räddningstjänsten.

– Man behöver vara fyra personer som arbetar för att det ska gå så bra som möjligt. Tre stycken som jobbar med patienten och den fjärde som tar hand om de anhöriga. Vi kan hjälpa till med de anhöriga och med att ge hjärtkompressioner, medan ambulanspersonalen ägnar sig åt det som är mer avancerat; luftvägar, läkemedel med mera, säger Urban Nilsson.

Men Anna Alm Andersson, länssamordnare inom akutomhändertagande

20

Foto: Susa nne Lindholm och Urban / SCANPIX Nilsson

SAMVE RKAN

112 NR 5 2012

ittills så är det tens glesbygd enbart Norrbotrer som har s deltidsbrandkåIVPA-verksam IVPA finns på het. kriteriet för 13 orter i glesbygden att och i samarbete få bedriva verksamhete med SOS Alar n tinget har varit att den m och landsska finnas på mer än aktuella orten 30 minuter stånd från s avambulans.

Ingen IVPA i länets delar, allts å, det är kalla tätbefolkade landstingets hand sida. Det inne en från nets sex helti dsbrandkårer bär att läorterna (Lul i de största eå, Piteå, Boden, Gäll vare, Kiru na och Kali ix) helt enke inte får ryck lt a lade räddning ut på annat än reno dstjänstuppdra g. 

WWW.S 112.SE

Samverka n 112 nr 5 -2012 "Från landstingets sida har landstingsrådets Kent Ögren uttalat – i landstingets egen tidning – att landstingsledningen anser att patienterna i första hand ska tas om hand av sjukvårdspersonal".

inom landstinget, tycker att det kan gå bra bara med en ambulans.

– Under den fortlöpande utbildningen för ambulanspersonalen övar man på att klara ett hjärtstopp på endast två personer. Det finns också mekaniska bröstkompressioner som blir som en "extra person", säger Anna Alm Andersson.

Att räddningstjänsten får åka på hjärtstoppslarmen drivs på försök under 2014. I slutet av det här året ska landstinget utvärdera hur det har fungerat vid hjärtstoppslarmen.

Text: Turi Wennberg SR P4 Norrbotten

Förflyttningskunskap för Ambulanssjukvården Grundutbildning för handledare Målgrupp: personal inom ambulans och akutsjukvården Kursinnehåll: En teknikbank för att undvika att bära och lyfta.

Baserat på ett principbaserat arbetssätt. Fokus tung patient.

Kurstid: 14-16 oktober 2014 Kursplats: Flöjelbergsgatan 7A Mölndal Ring för offert: 031-27 25 30, E-post: office@modernarbetsteknik.se

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 1 2014

5

27 ambulanssjukvårdare blir av med jobbet

Sjöräddningssällskapet är Sveriges största svävarresurs i räddningssammanhang. I Sjöräddningssällskapets svävarsatsning ingår för närvarande 16 mobila enheter, strategiskt placerade runt om i Sverige.

Foto: Sjöräddningssällskapet

Foto: Patrik Karlsson

Nästa år ska alla ambulanssjukvårdare i Västernorrland försvinna och ersättas med sjuksköterskor. Det här har gjort att 27 ambulanssjukvårdare kommer bli av med jobbet. Nu är det klart att sjukvårdarna kommer få möjlighet till vidareutbildning.

Men Jan- Olov Lampinen, som är kommunals ordförande i landstingssektionen, är fortfarande kritisk.

– Vi tycker det är onödigt att slänga ut en så gedigen yrkeskompetens som ambulanssjukvårdarna har, säger han.

2005 kom socialstyrelsen med ett beslut om att det ska finnas minst en sjuksköterska i varje ambulans. Men i landstinget Västernorrland har man bestämt att alla som jobbar i ambulanserna ska vara sjuksköterskor, från september 2015.

Det här har gjort att 27 ambulanssjukvårdare blir av med jobbet, eftersom de inte har tillräcklig kompetens. Men de som vill kommer få möjlighet att utbilda sig.

– Vi har fått en så bra lösning som det kan bli, men vi har tappat tid. Det är bråttom nu att få det här löst. Det ska ju vara genomfört i september 2015, 6

SAMVERKAN 112 NR 1 2014

säger Lars Norberg, ambulanschef i landstinget.

Förbättra sjukvården Lars Norberg säger att det här görs för att förbättra sjukvården.

– Det ska ju vara så hög kompetens som möjligt utanför sjukhuset och om man är två stycken som kan fatta beslut, diskutera och som har den medicinska kunskapen så blir det annorlunda än om det bara är en.

Trots möjligheten till utbildning är flera av ambulanssjukvårdarna besvikna. En av dem säger att han saknar medkänsla från arbetsgivarna.

– Det är inte så lätt att bara utbilda sig när man har barn och är ensamstående. Dessutom är det flera som snart går i pension, det är svårare för dem. Ska man börja plugga när man vet att man snart ska sluta?

Han säger också att många har jobbat sedan 80-talet.

- Vi har erfarenhet, vi kan det här yrket. Nu känns det som man inte är värd nånting.

Jan-Olov Lampinen håller med.

– Vi tycker att de skulle få gå kvar tills de går i pension helt enkelt, säger han.

Text: Elvira Linderot SR P4 Västernorrland

Storsatsning på ambulanssjukvården Flera nyanställningar och två nya ambulanser. Den sörmländska ambulanssjukvården utvecklas under året för att bättre kunna täcka hela länet.

– En tillgänglig ambulanssjukvård är viktig för alla sörmlänningar. Att vi nu stärker verksamheten i den södra länsdelen innebär bättre ambulanssjukvård i hela Sörmland, säger Thomas af Bjur (FP), hälsooch sjukvårdslandstingsråd.

Det händer mycket med den sörmländska ambulanssjukvården under 2014. Fem nyanställda ambulanssjuksköterskor är på väg in på stationen i Nyköping för att en ambulans som tidigare enbart rullat dagtid ska finnas tillgänglig dygnet runt.

Thomas af Bjur (FP), hälsooch sjukvårdslandstingsråd.

En så kallad singel responder, en ambulans som körs av endast en person, är på väg att börja rulla. Bilen är beställd och kommer när den är levererad att vara stationerad i Gnesta för att snabbt kunna åka på larm i områden där svarstiden i dag kan vara lite lång. Ambulansen ska även användas för samvekan med övrig sjukvård i området. Målet är att verksamheten är i gång i maj.

Senare under året kommer även en ambulans med plats för två liggande patienter. Den ska framförallt användas för överflyttningar mellan sjukhus både inom och utom länet. På så sätt avlastas och frigörs de vanliga ambulanserna som nu används för dessa sjuktransporter.

– Totalt är det en jättesatsning på ambulanssjukvården och den behövs, särskilt i södra länsdelen som tidigare varit hårt belastad. Nu kan vi bättre täcka hela länet med avancerad prehospital sjukvård, säger Jörgen Lifvakt, verksamhetschef för ambulanssjukvården i Sörmland.

För mer information kontakta: Jörgen Lifvakt, verksamhetschef för ambulanssjukvården i Sörmland, 070-300 74

WWW.S112.SE

Nästan hälften kvinnor på räddningstjänstutbildning I år finns 11 kvinnor bland de 26 studerande som är antagna till påbyggnadsutbildningen i räddningstjänst för brandingenjörer. Det är en av de mest jämna könsfördelningarna sedan utbildningen startade i slutet på 80-talet.

Ett steg i rätt riktning ”Det är jättepositivt”, säger Daniel Cederholm, programansvarig för utbildningen. ”Eftersom MSB arbetar aktivt för att öka mångfalden bland de studerande är det här ett steg i rätt riktning.”

Daniel tror att ökningen av kvinnliga sökanden kan bero på ett växande intresse i samhället för risk- och säkerhetsfrågor. Idag finns det en större medvetenhet om vikten av arbeta för att förebygga olika typer av händelser.

Dessutom tror Daniel att det positiva ryktet om utbildningen är en anledning till att allt fler är intresserade.

Kvinnor inom räddningstjänsten lockar fler kvinnor till utbildning Moa Hummelgård, Sofia Frindberg och Nina Gustafsson är tre av de studerande som precis har påbörjat påbyggnadsutbildningen.

De tror att anledningen till att det är många kvinnor i årets klass är att det är idag är fler kvinnor som söker sig till brandingenjörsutbildningen och i förlängningen påbyggnadsutbildningen. ”När fler kvinnor arbetar inom inom räddningstjänsten, kan det leda till att fler kvinnor också vågar ta steget att

Varningsljus från Ferno Norden när professionella användare själva får välja Marknads bästa ljuseffekt kombinerat med världsledande teknik ger dig ett utryckningsfordon som verkligen syns ute på vägarna.

utbilda sig”, tror Moa, som själv har läst både MSB:s utbildning Skydd mot olyckor, SMO, och till brandingenjör innan hon påbörjade påbyggnadsutbildningen.

Kunna agera räddningsledare och lösa problem Ett av syftena med påbyggnadsutbildningen i räddningstjänst är att ge studenterna förmågan och behörigheten att agera som räddningsledare. De utbildas även för att arbeta inom ledande befattningar som enhetschef eller gruppchef. ”En anledning till att vi valde den här utbildningen är att den ger praktiska färdigheter och nya perspektiv. Vi blir mer än bara konsulter. Vi får en chans att utvecklas personligt och att lära oss hur vi ska leda andra. Det får man inte i andra utbildningar,” menar Nina och Sofia. ”Vi vill ge de studerande en bred grund att stå på, säger Daniel Cederholm. Vi utbildar dem till att bli "problemlösare" som kan angripa problem från olika perspektiv och ingångar.

Därför är det viktigt att de får kunskaper i hur till exempel det svenska krishanteringssystemet fungerar och att vi förbereder dem för hur de ska leda och hantera olika typer av olyckor och händelser.”

Utbildning med god förankring i arbetslivet Det pågår ett kontinuerligt arbete för

Moa Hummelgård, Nina Gustafsson och Sofia Frindberg studerar på påbyggnadsutbildningen.

Text och foto: MSB att utveckla och spetsa till både innehåll och utbildningsgenomförande. ”För oss är det viktigt att integrera utveckling inom risk- och säkerhetsområdet i utbildningen”, säger Daniel. ”Därför bjuder vi bland annat in föreläsare från olika räddningstjänster och experter från MSB för att föra in andra kunskapsperspektiv.” ”Vi har även sett att praktiken är ett bra tillfälle för de studerande att förankra utbildningen i arbetslivet. De studerande delar med sig av sina erfarenheter och får på så sätt en inblick i hur det kan se ut på olika räddningstjänster i Sverige.”

Löpande utveckling av utbildningen Under 2014 kommer utbildningen fortsätta att utvecklas. Fokus är att bibehålla en god förståelse kring metod- och teknik och samtidigt förstärka kunskapen om räddningstjänsten som organisation och ledningen av densamma.

VARNINGSLJUS FÖR PROFFS

5 års garanti på elektroniken - Patenterad Linjär-LED teknologi

www.fernonorden.se Tel: 0520-42 02 00

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 1 2014

7

Ambulanssjukvå

rd

Text: Olof Schääf, DT Foto: Jonatan Svedgård, DT

1968 hoppade han in som vikarie vid den då kommundrivna ambulanstjänsten i Rättvik.

NU ÄR NISSES VARDAG FRI TILL VAD SOM HELST 8

SAMVERKAN 112 NR 1 2014

WWW.S112.SE

– Det blir nog bra det här, annars får jag väl ringa och fråga om jag får följa med på en sjukbusstur, skrattar den nybakade pensionären.

Nils, eller Nisse som arbetskamraterna kallar honom, hamnade onekligen rätt direkt när han i ungdomen på 60-talet skulle skaffa sig ett yrke. Han fick höra att den då kommundrivna ambulansen i Rättvik sökte semestervikarier.

– "Ambulans-Pelle" Andersson skulle vara ledig och man sökte ersättare. Jag sökte och fick vikariatet och där blev jag sedan fast i 46 år. På den tiden satt vi hemma och väntade på larmen och när ett sådant kom fick man kvickt som sjutton ta sig till brandstationen för att hämta ambulansen och ge sig iväg, berättar Nisse Wikström som tyckte att arbetet blev bättre när man kom under landstingets regi.

Långa arbetspass – Mycket bättre. Då fick vi t ex en jourlägenhet bredvid brandstationen och kunde göra uttryckningarna betydligt snabbare.

Men skiften kunde vara väldigt långa. På helgerna kunde vi börja kl 17 på fredagskvällen för att sedan vara i tjänst till måndag morgon kl 8 och det var tufft många gånger. Å andra sidan fick vi som landstingsanställda både vårdutbildning och bättre resurser som gjorde att vi kunde ta hand om enklare skador på plats eller i ambulansen. Under den kommunala tiden hade vi knappt plåster med oss.

WWW.S112.SE

Uppdragen som ambulansman kunde variera från barnafödslar och lättare olycksfall till insatser vid svåra olyckor med tragiska följder.

– Det är ett omväxlande arbete som pendlar mellan sorg och glädje, helt klart.

Man vet aldrig i förväg hur en dag kommer att se ut och många gånger kommer ju också känslorna med i bilden, framför allt om det är någon olycka med barn inblandat. Sådant brukar vara lite svårt att släppa, menar Nisse.

Ett kyligt minne Ett roligare, men kyligare, minne är från en nyårsafton runt 1980 då det var hela 41 grader kallt i länet.

– Trots kylan var det dans i Rättviksparken och vi hade beredskapen där. Jag vill minnas att det var så kallt att de fick rulla in bilarna på dansbanan för värmning innan de kunde startas. Den natten fick vi också en körning till Falun och vi var faktiskt riktigt oroliga för att ambulansen inte skulle klara kylan.

Fram till 1998 jobbade han inom ambulanssjukvården för att sedan ta steget till att bli chaufför på en av landstingets sjukbussar. Ett arbete som gjort att han fått möta många sjukdomsdrabbade människor.

– Passagerarna kunde vara allt från svårt sjuka cancerpatienter eller de som stod inför en hjärtoperation till som kanske skulle byta en knä- eller höftled, förklarar Nisse som redan efter ett par dagars pensionärsliv saknar såväl kollegor som passagerare.

– Jo, nog blir det lite tid över numera.

Men jag får väl vänja mig och blir suget för stort för jag väl höra om jag får åka med en tur. Yrkesåren har också gett mig många bekanta och även om jag omöjligen kan minnas alla så är det ändå många som minns mig och t ex kommer fram och hälsar i affären. Sådant är såklart roligt och ett kvitto på att man spelat roll för någon, menar han.

Gått över tiden Nisse har till och med trivts så bra på jobbet att han jobbade till 67 års ålder och lite till.

– Jag har gått två år över tiden som det heter och förklaringen är helt enkelt ett trevligt jobb med fantastiska arbetskamrater och trevliga patienter och passagerare.

Det där vet jag att jag kommer att sakna, avslutar Nisse Wikström.

Det här är Nils Namn: Nils Wikström Ålder: 67 år Yrke: Nypensionerad sjukbussförare

och ambulansman. Allt-i-allo

inom IFK Rättvik Bandy.

Bor: Lägenhet i Rättvik.

Familj: Hustru, två barn och sju barnbarn.

Intressen: Trav, bandy, slalom och

veteranfordon.

Fordon: MB 180 och veteranfordon MB 200 - 67 och moped av

märket Victoria.

Aktuell: Gick i pension den 31/1

efter 46 år inom ambulans sjukvården.

SAMVERKAN 112 NR 1 2014

9

Räddningsv ä

rn

”

Det händer att en rycker ut ensam om inte den andra är hemma.

RÄDDNINGSVÄRNET BESTÅR – makarna Annelie och Tomas Westlund – Man vill ju rädda det sista som finns kvar här i byn, säger Tomas Westlund om makarnas engagemang.

I Ljusdals kommun är det bara de folkrikaste bygderna Ljusdal, Järvsö och Färila som numera har deltidskårer med jour dygnet runt alla dagar på året.

I övrigt är det (med undantag för Ramsjös blandvariant) värn där det finns ett antal som rycker ut om de kan och vill. För det får de några tusenlappar per år plus ersättning vid övning och utryckning.

– Det känns att inte minst de äldre i bygden känner viss trygghet för att vi finns, säger Tomas Westlund.

I Tandsjöborg har engagemanget för den 10

SAMVERKAN 112 NR 1 2014

lokala räddningstjänsten följt utvecklingen i övrigt. Sakta men säkert har bemanningen krympt.

– Vi var väl runt tio personer ett tag och hade beredskap också. Men av olika orsaker har en efter en försvunnit, säger Tomas Westlund.

Fem utryckningar 2013 Tandsjöborg är i dag en by som sommartid har campingplats. Men i övrigt är det inte mycket mer numera. Så räddningsvärnet som makarna Westlund sköter är något av sista bastionen.

Värnet vakar över området från gränsen mot Jämtlands län i norr och Dalarnas län i

söder samt mot Hamra i öster. Av statistiken från räddningsledningen i Ljusdal går det att utläsa att det gjordes fem utryckningar i fjol och åtta 2012 från Tandsjöborg.

Det är mest trafikolyckor och första hjälpen-insatser (i väntan på ambulans, IVPA) som Annelie och Tomas Westlund får rycka ut på.

– Visst känns det lite oroligt när larmet går. Man vet ju inte riktigt vad som väntar, säger Annelie Westlund.

– Men nog behövs vi, tillägger Annelie och berättar om en insats där det dröjde en och en halv timme innan ambulansen kom.

Tomas Westlund har varit med i räddningskåren sedan 1980-talet med visst upWWW.S112.SE

Tandsjöborg är en småort i Ljusdals kommun. Orten tillhör landskapet Dalarna men Gävleborgs län.

Tandsjöborg

AV TVÅ PERSONER pehåll då han bodde på annat håll. Annelie Westlund gick med i mitten av 2000-talet.

– Det var personalbristen som gjorde att jag gick med, säger Annelie.

Tomas Westlund arbetar som lastbilschaufför, Annelie som undersköterska på Furugården i Los. Det innebär skiftarbete för båda och därför finns de inte alltid tillgängliga om larmet går.

– Men det händer att en rycker ut ensam om inte den andra är hemma. Men vi avstår inte något för den skull, säger Tomas Westlund.

I Tandsjöborg finns en mindre brandbil som är avsedd för en första insats i väntan på någon annan styrka som kan komma WWW.S112.SE

från Sveg, Los, Ljusdal, Orsa...

För det här handlar om ett område där länen Gävleborg, Jämtland och Dalarna möts och där det är långa avstånd till andra räddningskårer.

– Rycker vi ut är vi först med allt vad det innebär, säger Tomas Westlund.

På väggen på den lilla brandstationen i Tandsjöborg hänger det foton och tidningsurklipp från olyckor och bränder.

– Lyckligtvis är det länge sedan vi var ute på någon svårare olycka – peppar, peppar, säger Tomas Westlund innan det är dags för honom att vila inför nattskiftet bakom ratten – lastbilsratten.

Ljusdals kommuns räddningschef Peter

Tandsjöborg var förr i tiden en större ort med sågverk, tjärfabrik och många sysselsatta i skogarna. Som mest hade byn cirka 700 invånare, tre affärer, café med bageri, kiosk och stor aktivitet kring järnvägsstationen. Efterhand har byn blivit allt mer glest befolkad. Under 1990-talet lades skolan, och den sista affären ned. Tandsjöborg ligger vackert och längs med byn ligger den cirka en mil långa sjön Tandsjön. Norr om byn ligger Börningsbergets skogsmuseum.

Källa: Wikipedia

Nystedt ger beröm till makarna Westlund.

– Tandsjöborg är en viktig utpost med långt till nästa kår och med en livligt trafikerad väg som innebär olycksrisker. Så de fyller en viktig funktion.

Text: Pär Jonsson Foto: Linda Mårtensson Artikeln kommer från Ljusdals-Posten SAMVERKAN 112 NR 1 2014

11

Utlandet

Parkeringsgaraget som blir ett jättesjukhus Text: Elliot Turvall Foto: Rambamsjukhuset

Nyligen öppnades ett nytt underjordiskt parkeringshus, med plats för 1 400 bilar, vid Rambamsjukhuset i Haifa i norra Israel.

Det som är speciellt med denna byggnad är att den, i en krigssituation, fort kan förvandlas till ett sjukhus (med plats för 2 000 patienter) som kan stå emot konventionella, biologiska och kemiska stridsmedel.

Detta är möjligt tack vare att elledningar, vattenrör och mycket annat som behövs för sjukvården installerats i parkeringshusets väggar i förväg 12

SAMVERKAN 112 NR 1 2014

samt att dessa förstärkts på olika sätt.

Måste alltid vara redo För ungefär åtta år sedan stred Israel mot Hizbollah-gerillan i södra Libanon. Under en månad sköt Hizbollah in tusentals dödliga projektiler mot hela norra Israel.

Ett sextiotal av dessa träffade storstaden Haifa och flera av dem föll ned i närheten av stadens Rambamsjukhus.

Samtidigt strömmade skadade, både militära och civila, samt ”vanliga” sjuka personer in till sjukhusets akutmottagning.

– Vi bara stod där och hörde hur raketerna slog ned i närheten och försökte samtidigt göra vårt jobb på bästa sätt, berättar Michael Halberthal, som arbetade på akutavdelningen under andra Libanonkriget.

Vi gjorde vad vi kunde för att flytta patienterna till skyddsrummet i källaren och för att avlägsna dem från fönstren, men i många fall var vi helt enkelt tacksamma för att vi, genom ett mirakel, inte träffades.

Direkt efter kriget påbörjades förstärkningar av akutmottagningen på Rambamsjukhuset, men det var då klart att denna ombyggnad inte skulle

vara tillräcklig för en eventuell framtida konflikt.

Därför fattades beslut om att satsa mycket stora summor pengar på att bygga världens största underjordiska sjukhus, med kapacitet att serva norra Israels två miljoner invånare i en krigssituation.

Närheten till gränserna till både Libanon och Syrien gör att risken för framtida krig aldrig får underskattas i detta område. Shimon Reisner, kardiolog vid Rambamsjukhuset, ger sin syn på läget: – Idag är det mycket lugnt och fridsamt, men imorgon eller i övermorgon kan någon WWW.S112.SE

ALLFA EUROPE PREMIUM Allfa Europe ambulansbår Hanterar alla patienter i alla situationer. Liggande/sittande i alla miljöer. Klarar 300 kg.

Ergonomisk Driftsäker Tillverkad i Sverige

www.fernonorden.se Tel: 0520-42 02 00

börja skjuta. Vi måste alltid vara redo.

Mindre än tre dygn Under de senaste åren har därför över en miljard kronor investerats i det som, i fredstid, fungerar som ett 60 000 kvadratmeter stort underjordiskt parkeringshus i tre våningar.

Sjutton meter under marknivån finns där plats för cirka 1 400 bilar, vilket löser parkeringsproblemen för personal och besökare vid Rambamsjukhuset.

När larmet går, kan sedan parkeringsbyggnaden på kort tid (mindre än tre dygn) omWWW.S112.SE

vandlas till ett sjukhus med plats för 2 000 sängar.

– Först måste bilarna föras bort och sedan tvättas alla väggar och golv grundligt, poängterar Arie Berkovich, ansvarig för projektet.

Det är viktigt att hela byggnaden steriliseras, innan den kan användas som sjukhus.

Därefter ansluts den infrastruktur som redan installerats i väggarna på parkeringshuset (el, vatten, värme, syre, med mera) till sängar, toaletter, duschar och så vidare. Beträffande el, dricksvatten och syre,

>>

När det gäller...

Reflexite Flexibright VC612 är ett vidareutvecklat mikroprisamtiskt högreflekterande reflexmaterial ämnat för yrkesgrupper där man ställer stora krav på synbarhet och säkerhet.

Dess egenskaper ger en mycket hög synbarhet i dagsljus såväl som i mörker och en kraftigt ökad synbarhetsfaktor med sina fluorescerande egenskaper vid dåliga väderförhållanden såsom regn eller dimma.

För mer information om Reflexite eller andra av våra produkter ring 0430 - 738 00 R&D Spandex AB, Box 98, SE-312 22 Laholm Sverige Tel. 0430 738 29 | Fax. 0430 133 17 | www.rdspandex.se

SAMVERKAN 112 NR 1 2014

13

>>

Tre våningsplan

Åtta meter under havet

ska det underjordiska sjukhuset kunna vara självförsörjande under tre dygn, utan behov av ”påfyllning” från yttervärlden.

Detta är möjligt tack vare att sjukhuset är byggt åtta meter under havet.

Sjukhuset skyddas, förutom av havet, av flera meter tjocka cementväggar på alla sidor.

Dessa gör att sjukhuset kan stå emot konventionella attack14

SAMVERKAN 112 NR 1 2014

er. För att skydda mot biologisk och kemisk krigföring har sjukhuset vidare utrustats med filter av bästa slag. Även under krigstid ska alltså sjukhuset kunna fungera mer eller mindre normalt. Det kommer exempelvis att finnas flera förlossningsrum, en intensivavdelning och fyra operationssalar.

F

FAKTA

Rambam Health Care Campus grundades 1938 och är det största medicinska centret i norra Israel.

Det har fått sitt namn efter Rabbin Moshe Ben-Maimon (förkortat ”Rambam”), den mest berömde läkaren i den judiska historien.

Rambamsjukhuset har 36 avdelningar med cirka 1 000 sängar och sex laboratorier.

I krigstid ska sjukhusets 60 000 kvadratmeter stora underjordiska parkeringshus i tre våningar, på mindre än tre dygn, omvandlas till ett fullskaligt sjukhus med 2 000 sängar, operationssalar, intensivavdelning, med mera.

Det ska då serva norra Israels två miljoner invånare och skydda patienterna och personalen mot konventionella, biologiska och kemiska vapen.

WWW.S112.SE

Effektiva kontinuerliga kompressioner Full energi upp till 360 joule Direkt kontakt med sjukhuset För varje patient som behöver det Kontakta oss för visning och information om vår senaste unika innovativa lösning True CPR™ Coaching device

Lifesaving Innovations from Physio-Control

För mer information kontakta din Physio-Control representant eller ring kundservice på telefonnummer:

0770-870 120

www.physio-control.se

Säker vård kräver bra och säkra villkor i arbetet

Vårdförbundet är den kollegiala mötesplatsen för sjuksköterskor inom ambulanssjukvård.

Läs mer om oss och bli medlem: www.vardforbundet.se/112 WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 1 2014

15

Polis

- Han har varit kidnappad i Afrika.

- Utsatt för ett bombattentat i Kosovo.

- Är säker på att det fanns ryska ubåtar i Hårsfjärden.

- Han har varit med om att gripa Pol Pots ideologiske ledare i Kambodja.

Text och foto: Lars Dahlström

Göran Bergström har levt ett äventyrligt liv 16

SAMVERKAN 112 NR 1 2014

WWW.S112.SE

Göran Bergström har levt ett äventyrligt liv men nu är han hemma igen. Han har blivit polischef i Strömsund där han också har vuxit upp.

– Efter 16 år utomlands känns det verkligen skönt. Tänk bara att alltid ha tillgång till toalett, elektricitet och rent vatten, säger Göran Bergström.

Som ung hade han en dröm om att bli polis och det blev han 1975.

Senare utbildade han sig till livvakt.

– Ett jobb jag trivdes med. Jag blev bland annat chef för de som vaktade kungen och hans familj. Efter mordet på Olof Palme blev jag uttagen att vara med i den grupp som skulle organisera om allt livvaktsarbete, berättar Göran Bergström.

Så småningom värvades han av FN för att utbilda poliser i bland annat Kosovo, andra delar av Balkan och i Afrika.

– Jag var bland annat chef för polisens internationella träningscenter i Kosovo.

Under åren utomlands har jag varit med om att utbilda fler än 6 000 poliser, säger Göran Bergström.

Han har också haft FN:s uppdrag att starta ett arrest- och livvaktsteam i Kambodja.

– Här var jag också med när Pol Pots ideologiske ledare greps. En man som stod bakom mord på ofattbara 1,7 miljoner människor, berättar Göran.

Det är inte i direkt ofarliga områden han verkat under de 16 åren utomlands.

– Det värsta som hänt var nog när jag i Afrika kidnappades och hölls som gisslan i fem dagar. I Kosovo briserade en bomb vid det kontor jag satt och jobbade. Huset fick stora skador men jag klarade mig, säger Göran Bergström som också var med vid den dramatiska ubåtsjakten i Hårsfjärden 1982.

Jakten gav inget resultat och efteråt har det varit många spekulationer om vilket land de främmande ubåtarna kom i från.

Gömde sig under en polsk tanker Men Göran är säker på att de var ryska.

– För att bli ubåtskapten måste man i Ryssland utföra sådana här uppdrag. Man väljer den svenska kusten i stället för den balitiska då det där är lerbotten så ubåtarna har svårt att gömma sig. Vid Sveriges kust är det klippor och mycket mineraler som gör det svårt att upptäcka ubåten, säger Göran Bergström.

Han är också säker på att moderubåten gömde sig under en polsk tanker när den tog sig ut ur området.

Efter alla år utomlands började han fundera på att göra något annat.

– Åldern kommer ikapp en och på slutet vaknade jag varje morgon och hade hemlängtan. Jag äger en gammal stuga i Ösundet och höll på att renovera den . Min fru

älskar naturen här så till slut bestämde vi oss för att flytta hem, berättar Göran Bergström som nu är 59 år gammal.

Han kontaktade länspolismästare Stephen Jerand och frågade om jobb.

– Jag fick en provanställning som vanlig polis och det har tydligen gått bra för i december förra året fick jag jobbet som chef över stationen, säger Göran Bergström.

4-hjulsdrift till Halland

Hämtas av Martin Johansson och Urban Holm

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

Trygghet - Ekonomi - Kvalitet

För säkerhets skull Hög markfrigång och fyrhjulsdrift ger ambulansen utomordentlig framkomlighet i alla väder.

Läs mer på: www.ambulansproduktion.se WWW.S112.SE

Ambulansproduktion i Sandviken AB Mullervägen 23, 811 93 Sandviken Tel: 026-24 51 30

SAMVERKAN 112 NR 1 2014

17

Medicinteknik

Svenskt beslutsstöd i engelska ambulanser I fjol somras utnämnde National Health Service i UK Ortivus som leverantör av elektronisk patientjournal för södra England.

Efter utnämningen vidtog kontraktsarbete och innan jul slöts avtal mellan Ortivus och två ambulanstruster, South Central Ambulance Service NHS Foundation Trust samt South Western Ambulance Service NHS Foundation Trust.

Avtalet är unikt i utformningen eftersom det är en tjänsteleverans. Trusterna köper en tjänst av Ortivus som inkluderar hårdvara, mjukvara, installation, utbildning, drift av servrar, fullservice och support.

Tjänsten omfattar cirka 1 200 ambulanser över en period om fyra år, med option på två års förlängning.

Upphandlingen omfattade från början tre ambulanstruster, South East Coast Ambulance Service NHS Foundation Trust (SECAMB) valde dock att dra sig ur .

Kravet från National Health Service var att alla tre trusterna skulle vara eniga om en gemensam lösning, och sannolikt drog sig SECAMB ur eftersom de inte hade samsyn med de övriga två trusterna om hur den slutliga produkten skulle utformas.

Tidsbesparing, mätbarhet och patientsäkerhet Upphandlingen kommer ursprungligen från det nu nedlagda ”Connecting for Health” projektet. Ett projekt som startades redan 2006. Turerna har varit många genom åren runt finansiering, utformning och utförande.

– Sett ur det perspektivet är det naturligtvis oerhört glädjande för alla inblandade parter - Ortivus, ambulanstrusterna och det centrala teamet inom NHS - att affären nu äntligen är i hamn, säger Jonas Liljedal, säljansvarig utanför Sverige, och ansvarig för upphandlingen från Ortivus sida.

– Det innebär också att Ortivus kan vända blicken framåt och fokusera på leveransen, och att de två ambulanstrusterna kan börja planera för effektiviseringen i form av tidsbesparingar, mätbarhet och patientsäkerhet som plattformen MobiMed kommer möjliggöra för dessa organisationer, fortsätter Jonas Liljedal.

18

SAMVERKAN 112 NR 1 2014

Text: Sven Åsheden

Lösningen som Ortivus ska leverera baseras på MobiMed Smart och inkluderar bland annat Smart-kort inloggning, kryptering och Anti-stöldskydd (i form av spårning och fjärradering av datorerna).

MobiMed Smart kommer även att integreras mot det flertal olika monitoreringsoch defibrillatorprodukter som används av trusterna.

Det blir också en serverbaserad integration med de två leverantörerna av kartstöd och utalarmeringsinformation som används idag.

Dela journal med kollegor En unik del av lösningen är kopplingen till SPINE, vilken innehåller: Summary Care Record (SCR) är en sammanfattning av patientens kliniska information, såsom allergier och biverkningar på mediciner. Det kan jämföras med Sveriges NPÖ, Nationella Patientöversikten.

Personal Demographics Service (PDS) hanterar demografisk information om patienterna, samt deras NHS-nummer (ett unikt nummer för varje individ som används av National Health Service i England).

Dessutom kommer plattformen att innehålla ett nyutvecklat stöd för att kunna hantera journalföring vid incidenter med flera skadade personer.

I korthet innebär det att den första ambulansen på platsen kan starta en journal över incidenten samt påbörja journalskrivning på flera patienter samtidigt.

Journalen för respektive patient kan sedan föras över till ambulansbesättningar som anländer senare.

– Vi håller för tillfället på att färdigställa de kundspecifika funktionerna i den version av MobiMed Smart som ska levereras initialt, och breddutrullningen kommer att påbörjas nu under våren. Det här är en komplicerad tjänsteleverans. 1 200 ambulanser ska installeras och 8 000 användare ska utbildas på väldigt kort tid, säger Rikard Hellqvist, produktchef på Ortivus.

• •

Foto: South East Coast Ambulance Service NHS Foundation och Ortivus

Största beslutsstödet i Europa – Vi har lagt ner ett omfattande och hårt arbete under 2013 för att vinna den här affären, som sannolikt är den största som gjorts inom segmentet Prehospitalt beslutsstöd inom Europa. Det finns höga ambitioner inom NHS att göra en slutlig utfasning av pappersjournaler de närmsta åren, så UK är en mycket spännande marknad att vara på för oss just nu, avslutar Carl Ekvall, VD för Ortivus.

De beräknade intäkterna för dessa båda avtal uppgår till drygt 100 MSEK över fyraårsperioden. Utrullningen påbörjas under våren 2014.

WWW.S112.SE

Stoppa blödningen inom 5 sekunder ITClamp50 är en innovativ lösning för att snabbt och enkelt stoppa blödningar.

ITClamp50 är en självlåsande kirurgisk klämma med suturnålar som tränger genom huden och fäster hudkanterna.

En justerbar låsmekanisim ökar eller minskar trycket över såret för att erhålla önskad vätsketät förslutning eller sårstängning.

Adolfsbergsvägen 31 • 168 66 BROMMA • Tel.08-715 55 10 • info@im-medico.se

Let heavy be light Med Pensi Ergonomy lastar du säkert utan att lyfta.

Bårens multifunktioner minimerar antal överflyttningar och gör förflyttningen tryggare och bekvämare – både för våra patienter och för oss som arbetar inom ambulanssjukvården. Den ergonomiska båren kan lätt hanteras av en enda person och minskar behovet att lyfta och bära patienten.

Pensi är ledande inom bårteknik och förser din ambulans med effektiv utrustning för transport och vård av patienter. Våra ambulansprodukter är slitstarka, lätta och enkla att rengöra och underhålla.

SEXPUNKTSBÄLTE • TRAPPKLÄTTRARE • ENMANSHANTERING • ERGONOMISK

Återförsäljare i Sverige: Mago Scandinavia AB, telefon 0500-48 49 74

WWW.S112.SE

www.pensi.se SAMVERKAN 112 NR 1 2014

19

Golf SM

Sveriges golfkust bjuder in till häftig golftävling Text och foto: Sven Åsheden

Ambulans SM 2014 är namnet på Sveriges nya topptävling i golf. Bakom tävlingen och den nya satsningen står KAKI, Karlskrona Ambulans Kamrat/Idrottsförening och Carlskrona Golfklubb.

Tävlingen avgörs den 27-28 augusti med ”kanonstart”och blir den första större tävlingen, för golfspelande ambulanspersonal i Sverige. Även pensionerad personal är välkommen.

Carlskrona Golfklubb bjuder alltid sina besökare på en utmanande 18-hålsbana med en fantastisk utsikt över Blekinges skärgård.

Friskvård med idrottsligt budskap – Vi gillar nya initiativ och hoppas naturligtvis att vi ska kunna permanenta tävlingen här på vackra Almö, berättar en entusiastisk Kenneth "Kea" Andersson, ordförande

i Karlskrona Ambulans Kamrat/Idrottsförening och tillika arrangemangsansvarig.

Tävlingsformen blir slaggolf som spelas individuellt i två klasser för damer och två klasser för herrar över 18 hål under två dagar.

Antalet deltagare är maximerat till 90 och en värdig mästare kommer att koras på dam respektive herrsidan..

Ambulans SM i Golf 2014 20

SAMVERKAN 112 NR 1 2014

WWW.S112.SE

– Det känns mycket inspirerande att arrangera denna golfaktivitet som ska verka för trevlig samhörighet med andra kollegor och likasinnade, motion, friskvård och ett idrottsligt budskap säger tävlingsansvarige Paul "Palle" Håkansson.

Tredje äldsta banan i Sverige Carlskrona Golfklubb ligger cirka 20 km sydväst om Karlskrona på vackra Almö.

Här finns en fantastisk natur med skog, hav och ekbackar. För golfaren präglas banan av en stark och nära naturupplevelse.

En liten anekdot. "I februari 1984 spred sig som en löpeld rapporter om siktade ubåtar och dykare, till och med inne i Karlskronas hamn.

Ett pådrag för att finna förmodade spioner drogs igång i området och polishunden Ejax blev tillsammans med sin förare världsberömd, då de på Almö följde vittringen av en flyende utländsk grodman.

Vägspärrar upprättades och skyddslagen av 1940 åberopades för att ge polis och militär nya befogenheter".

Banan är den tredje äldsta i Sverige och byggdes redan på 40-talet av många ideella krafter från den omgivande landsbygden.

Klubben har idag 1 285 medlemmar.

– Den som besöker klubben ska alltid känna sig välkommen till en väl fungerande service och med en upplevelse i bagaget som man gärna återvänder till. Att arrangera Ambulans SM tillsammans med KAKI känns både utmanande och spännande berättar klubbchef Thommy Persson.

Brinner för arrangemanget I nära anslutning till klubbhuset erbjuds enklare övernattning i stugor. Här finns även möjlighet för husvagnsuppställning.

Den som önskar kan också välja att bo på ett av arrangemangets ”partner-hotell”, Ronneby Brunn, som ligger ca 20 km från Carlskrona Golfklubb.

– Vi är ett starkt och positivt team som alla brinner för att arrangemanget ska uppmärksammas av golfintresserad ambulanspersonal, både lokalt och runtom i Sverige. Mycket välkomna till vackra Almö avslutar Kenneth "Kea" Andersson.

Ytterligare information och anmälan: www.ambulansgolf-sm.se

Från vänster klubbchef Thommy Persson, arrangemangsansvarige Kenneth "Kea" Andersson och tävlingsansvarige Paul "Palle" Håkansson..

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 1 2014

21

Text och foto: Lena M Fredriksson Ambulanssjukvå

Vissa läk

rd

ger stora

”

Man måste hela tiden utvärdera de insatser man gör och vara flexibel.

– Kenneth Aronsson

I

sin D-uppsats studerade Kenneth Aronsson hur patienter med misstänkt höftfraktur upplevde ambulansvården. Nu publiceras rönen i en artikel i Journal of Clinical Nursing.

– Viktiga lärdomar är att vi måste värna de mjuka värdena i patientkontakten och att vissa läkemedel ger stora obehag, säger Kenneth Aronsson.

Han har arbetat inom ambulanssjukvården i 27 år och har länge funderat på hur patienternas upplevelse är. När han så gick vidareutbildningen till ambulanssjuksköterska vid Högskolan i Borås var det lätt att välja ämne för D-uppsatsen.

– Jag hade hela tiden tänkt att jag ville titta närmare på just patientupplevelsen, och särskilt när det gällde höftpatienter, säger han. Så blev det också.

Uppsatsen gjorde han tillsammans med kurskamraten Ida Björkdahl och med Birgitta Wireklint Sundström vid Vårdhögskolan i Borås som handledare. Tio patienter som blivit hämtade av ambulans för misstänkt höftfraktur djupintervjuades om sina upplevelser.

Trots att Kenneth Aronsson har varit med så länge i ambulanssjukvården och alltid värnat om att patienterna ska känna sig sedda, trygga och omhändertagna blev han förvånad över de svar som kom fram i intervjuerna.

– Flera upplevde att de inte fick tillräckligt med information och att de inte kunde störa ambulanspersonalen med frågor. Och någon mindes som en väldigt viktig upplevelse att

22

SAMVERKAN 112 NR 1 2014

WWW.S112.SE

emedel

obehag ambulanspersonalen tog i hand och sa adjö när de skildes åt på sjukhuset. Eller att någon höll deras hand.

Tveksamma riktlinjer?

I Alingsås, där Kenneth Aronsson arbetar, finns sedan ett antal år Raka spåret för misstänkta höftfrakturer. Det betyder att patienterna förs direkt till röntgen och om de visar sig ha en fraktur sedan kommer direkt till avdelningen, utan att först hamna på akutmottagningen. I samband med att Raka spåret infördes skapade man särskilda riktlinjer för hur dessa patienter skulle tas om hand, bland annat med tanke på att det är viktigt för tillfrisknandet att de kan opereras snabbt.

– I samband med att vi analyserade informationen från våra intervjuer, insåg vi att dessa riktlinjer i vissa fall faktiskt bidrar till att patienten får obehagliga upplevelser, säger Kenneth Aronsson. Detta visar hur viktigt det är att inte blint följa standardiserade riktlinjer, utan att man hela tiden måste utvärdera de insatser man gör och vara flexibel.

Det han framför allt syftar på här är valet av smärtstillande medel. I riktlinjerna stod det att patienterna skulle få stesolid och morfin. Om de fortfarande har ont skulle de sedan få ketalar.

– Ketalar är bra på att lindra smärta, men det ger obehagliga biverkningar i 20-25 procent av fallen, säger Kenneth Aronsson. Det handlar till exempel om hallucinationer och minnesluckor.

Flera av patienterna i intervjuerna beskrev hörsel- och synhallucinationer, något som WWW.S112.SE

de upplevde som mycket obehagligt. Och flera hade minnesluckor.

– Min uppfattning är att ketalaret ofta ligger bakom dessa hallucinationer, säger Kenneth Aronsson. Där skapar vi obehag för patienter enbart genom att följa riktlinjerna.

Men nu kanske det blir ändring på detta.

När uppsatsen var färdig presenterades den både för kurskamraterna och för lärare vid institutionen Vårdhögskolan i Borås tillsammans med ambulansöverläkaren.

Framtid = Nervblockader – Efter detta har riktlinjerna ändrats, så att vi även kan ge smärtlindring med rapifen, säger Kenneth Aronsson. Och först om det inte räcker tar vi till ketalar. Som jag ser det är detta mycket bättre för patienterna. Dessutom finns det planer på att både ambulanspersonal och akutläkare ska lära sig att lägga nervblockader för smärtlindring.

Det har gått ett par år sedan Kenneth Aronssons och Ida Björkdahls uppsats var klar.

Efter det har studierna fördjupats, och Kenneth har fått FoUbidrag för att skriva om rönen i en artikel för Journal of Clinical Nursing. Nu är den klar, och publiceringen sker inom kort.

– Det känns fantastiskt att få vara med och påverka på det här viset, och jag hoppas att många inser hur viktigt det är med de mjuka värdena. Att se patienten, att förklara vänligt och att lyssna. Dessutom hoppas jag att man tänker igenom vilka läkemedel som används, och hur viktigt det är att anpassa detta efter individen.

IMMOBILISERING FÖR PROFFS Ferno Norden erbjuder dig ett komplett sortiment av professionella produkter för fixering. Hög kvalitet med unika funktioner för en trygg och säker insats i extrema miljöer.

Världsledande premiumprodukter.

3 års garanti på all vakuumutrustning!

www.fernonorden.se Tel: 0520-42 02 00 SAMVERKAN 112 NR 1 2014

23

Ambulanssjukvå

rd

Det tar runt 17 minuter innan Peter Hallin är uppe hos den nödställde. Sedan väntar ett styvt jobb med att baxa ner dockan.

Att klättra uppåt för egen maskin tar sin lilla tid...

Tungt jobb. Dockan som ska firas ner väger 80 kilo och scenariot är att det handlar om en arborist som på sex meters höjd sågat sig i armen.

19 ambulansanställda över avancerad räddning i Höganäs. En arborist med blödande arm och en getingstucken elektriker med allergi ska räddas från höga höjder.

Text: Maria Berkmo, HD Foto: Sonny Thoresen, HD

Ambulanspersonal övar sjukvård på hög höjd 24

SAMVERKAN 112 NR 1 2014

Runt ett högt träd mitt i Tivoliparken samlas fyra män iförda klätterutrustning, hjälm samt massor av linor. Det är nollgradigt i luften och snön yr.

Sex meter upp i en trädklyka sitter en arborist som sågat sig i armen med sin motorsåg. Uppdraget är nu att ta ner honom samt se till att han får den vård han behöver.

– Han är vid medvetande, men blöder och kan inte ta sig ner själv, säger Magnus Ivarsson, ambulanssjuksköterska och instruktör under övningen.

Trädet är synnerligen svårWWW.S112.SE

KA OC SD KT VI ER •Ö V

OC KA

KA

AD RG

•K E

MD

Ä TB •Y

OC

UM

BR

KA

AN

OC

DD

SD

OC

NG

KA

NI

WWW.S112.SE

RA

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

IT

Hämtas av Urban Holm.

LT

4-hjulsdrift till Halland

U •M

klättrat. Ingenstans finns någon gren som kan hjälpa till.

– Vi har valt ut det noga för att det ska vara svårt. Det ska vara högt och inte ha några grenar, säger Magnus Ivarsson. Övningsscenariot har aldrig inträffat i verkligheten. Och arboristen är inte heller den en riktig människa.

– Egentligen skulle vi ha haft en kollega som satt i trädet. Men vi tog dockan i stället. Själva övningen är dock verklighetstrogen. Det här hade kunnat hända, säger Magnus Ivarsson.

Ambulansföraren Jonas Öhrstedt svingar en tunn lina med en tyngd i änden. I ett huj är den uppe i trädet och över klykan.

– Mycket snyggt, säger kollegan Peter Hallin.

Han får sedan hedersuppdraget att klättra upp. Förvånansvärt snabbt ömsom firar han och klättrar han uppför den lodräta stammen.

– Men det hade nog gått lite fortare om det hade varit en riktig människa som satt där, konstaterar Staffan Körnung.

Dockan sitter illa till och väger 80 kilo. Det krävs assistans från marken för att få ner den.

– Det här är en rätt svår insats och det tar tid. Men jag är nöjd med att det bara tog 17 minuter innan vi var på plats hos den skadade, säger Magnus Ivarsson.

Övningsdockor för alla situationer!

Magnus Ivarsson leder övningen tillsammans med Andreas Härsjö. "Normalt rycker ambulansen ut på avancerad räddning ihop med räddningstjänsten", säger han Däremot glömmer man i hastigheten bort att vårda den stackars arboristen.

– Hade detta varit på riktigt så hade Peter vårdat patienten.

Vi ska just kunna ge sjukvård på de mest omöjliga platser, säger Magnus Ivarsson.

I ambulansstyrkan som övar ingår 19 personer. Normalt jobbar de ihop med räddningstjänsten i Höganäs när det handlar om avancerad räddning. Styrkan kan sättas in var som helst i Skåne, men när det är dags för övning så gör man det ofta i Kullabygden.

– Vi är 12 som finns här i Höganäs med tanke på Kullaberg och de olyckor som sker där. Sen finns några av oss i Helsingborg som back up vid semestrar, säger Magnus Ivarsson.

Efter lunch är det dags för nästa uppdrag. Att rädda en elektriker som sitter i Lerbergskyrkans klocktorn. Även där används en docka.

– Elektrikern är allergisk mot getingar och har blivit stucken. Även det är ett troligt scenario.

Kontakta oss gärna för mer information!

www.karnag.se

08-630 10 00

UTRUSTNING FÖR PROFFS Ferno Norden erbjuder dig ett komplett sortiment av professionella produkter för livräddande inatser i extrema miljöer.

Andningsvård Förbandsmaterial Akutväskor Övervakning

www.fernonorden.se Tel: 0520-42 02 00 SAMVERKAN 112 NR 1 2014

25

Krematorium

Trenden är tydlig. Vi väljer allt oftare att bränna våra döda. Samtidigt finns en okunskap om vad kremering innebär. LT har följt med på en arbetsplats där döden är ständigt närvarande.

Kistan med den döde står på det sterila golvet framför en lucka av rostfritt stål.

Plötsligt lyfts den upp och metalluckan öppnas. Värmen från den 700 grader varma ugnen pulserar ut i rummet. Det tar bara några sekunder så är kistan inne och luckan stängs. Allt sker med automatik och om 80 minuter återstår bara en hög med aska.

Det har under en längre tid blivit allt vanligare att vi låter kremera våra anhöriga.

Och tendensen märks tydligt på länets enda krematorium i Östersund. Anläggningen delar byggnad med Hoppets kapell vid Östra begravningsplatsen och en normal dag bränns där ungefär fem döda.

Eftersom antalet kremeringar har ökat stadigt räcker lokalytorna inte längre till och just nu pågår en ombyggnad för att skapa större kyl- och frysutrymmen för alla kistor som väntar på kremering.

– Vi betjänar ju hela Jämtland och Härjedalen så det blir en hel del. Ifjol landade antalet kremationer på rekordhöga 997 stycken, säger Sören Olsson som är krematoriemästare.

Hans teori är att människor i dag har en bättre kunskap om vad kremering innebär och att det har bidragit till ökningen.

Flera gamla myter – Det är nog för många precis som det var för mig innan jag började jobba med det här. Man tror att det ska se ut som i ett pannrum ungefär. Sedan tror jag att det har funnits en hel del föreställningar hos den äldre generationen om vad som sker med en kropp när den bränns.

Sören Olsson har arbetat länge på krematoriet och berättar att han under åren har mött människor som trott att den dödes kropp rör på sig i den starka värmen. Andra har levt i föreställningen att det uppstår speciella ljud när kroppen förbränns. Men det är bara myter.

– Jag har jobbat med det här sedan 1979 och aldrig hittills sett eller hört något.

Att det finns en kunskapsbrist om vad kremering innebär har personalen försökt råda bot på genom att varje år ordna öppet hus för att visa upp sin verksamhet.

Text och foto: Jens Stenman

>>

Från kropp till aska 26

SAMVERKAN 112 NR 1 2014

WWW.S112.SE

Krematoriemästare Sören Olsson.

på 80 minuter WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 1 2014

27

På bara några sekunder har kistan slukats av den 700 grader varma ugnen.

Kremeringen av en kropp tar i normalfallet 80 minuter

Sören Olsson övervakar kremeringen genom en inspektionslucka.

Sören Olsson säger att det inte ska vara något hysch hysch bara för att det är en verksamhet som har med döden att göra.

Och frågorna från besökarna brukar vara många.

Till exempel får personalen ofta berätta att ugnen där de döda bränns håller en temperatur på cirka 700 grader och att det normalt sett tar cirka 80 minuter innan kista och kropp har förvandlats till aska.

– Vi brukar titta in genom inspektionsluckan efter 70 minuter och sedan förlänger vi tiden med fem minuter i taget tills allt är klart. Fettet i en kropp gör att förbränningen ökar och att temperaturen stiger.

28

SAMVERKAN 112 NR 1 2014

Därför kan det faktiskt gå fortare om det är en större kropp än en liten, förklarar Sören Olsson.

Den höga temperaturen hjälper till att göra förbränningen till en ren process.

Rökgaserna filtreras till nästan 100 procent från partiklar. Skorstenen behöver därför aldrig sotas. Dessutom tas energin i de heta rökgaserna till vara och skickas ut på fjärrvärmenätet.

Implantat och tandguld grävs ner – När jag började här gick all rök rakt ut i luften, säger Sören Olsson och konstaterar att det har skett många förändringar under

hans år på krematoriet.

Till exempel innehåller de döda kropparna i dag betydligt oftare implantat än de gjorde för 30 år sedan. Implantat av titan, eventuellt tandguld och metalldetaljer från kistan förbränns inte i ugnen och måste därför skiljas ut från askan. Metallresterna grävs sedan ner på en särskild plats.

– Det är begravningslagen som säger att vi inte får ta reda på de här metallerna utan att de ska grävas ner. Men nu finns det en motion i riksdagen om att vi ska få återvinna alla metaller och det tycker jag är helt rätt. Det handlar om mellan 150 och 200 kilo som vi gräver ner årligen, säger Sören WWW.S112.SE

I det sterila kylrummet väntar två kistor på att bli kremerade.

Fakta - Kremering - Östersund Att bränna döda människor är en ritual som har använts av i olika kulturer under årtusenden.

Kremering, eller eldbegängelse som det också heter, har i sin nuvarande form förekommit i Sverige sedan slutet på 1800-talet och är det i särklass vanligaste sättet att ta hand om våra döda.

Kremationsfrekvensen 2012 var 77,9 procent.

Krematoriet i Östersund har sedan starten 1952 tagit hand om och bränt mer än 30 000 döda.

Ugnen håller cirka 700 grader och förbränner både kropp och kista till aska. Men Implantat och metall från kistan blir kvar och skiljs ut.

Olsson.

Den aska som blir kvar i ugnen efter kremeringen rakas manuellt ner i ett speciellt kärl och bearbetas sedan i en askberedare innan stoftet efter den döde slutligen fylls över i den urna som de anhöriga har valt.

Ytterligare en förklaring till varför andelen kremerade ökar kan vara att det finns fler möjligheter än när den döde begravs i en kista.

– Det har blivit vanligare att människor vill sprida askan själva och det kan man få tillstånd att göra om man ansöker hos länsstyrelsen, säger Sören Olsson.

Annars är det vanligaste när det gäller WWW.S112.SE

urnor att de grävs ner i en minneslund eller att de sätts ner i särskilda urngravar eller familjegravar. Askgravlund är ytterligare en variant som är mindre anonym än den traditionella minneslunden.

Värst med barnkistor För krematoriemästaren själv är valet mellan jordbegravning i kista och kremering lätt.

– Jag tycker att det känns renast med kremation. Det känns bäst helt enkelt men jag kan inte riktigt förklara varför.

Trots sina snart 35 år på krematoriet tycker Sören Olsson fortfarande att arbetet

är utvecklande och roligt. Att han arbetar med döden ständigt närvarande är inget som bekommer honom.

– Jag har kremerat min svärfar, svärmor, svåger och kompisar men det gör mig ingenting. Det här är mitt arbete och jag tycker inte att det är obehagligt.

Samtidigt säger han att han inte har blivit avtrubbad eller kall känslomässigt. Det handlar, menar Sören Olsson, mer om en professionell inställning till sitt arbete. För visst händer det att han blir berörd.

– Det värsta är när det kommer barnkistor som ska in i ugnen. Då får jag den där klumpen i halsen.

SAMVERKAN 112 NR 1 2014

29

Examensarbeten

Det saknas former för uppmuntran Janne Kautto, ordförande Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor Styrelsen i Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor, RAS, har sedan länge känt att det saknats former för uppmuntran eller stipendier inom ambulanssjukvård.

Nu kan föreningen presentera ett upplägg tillsammans med Samverkan 112 och Ferno Norden AB. Tillsammans kommer dessa tre organisationer att dela ut årets magisterarbete inom ämnet ambulanssjukvård.

Varje år kommer Riksföreningen för Ambulanssjuksköterskor, genom nomineringar, föreslå sex magisterarbeten som har eller kan komma att påverka ambulanssjukvården såväl lokalt som nationellt.

Arbetena skall röra ämnen som är aktuella inom verksamheten och ger mervärde till läsaren. Magisterarbetena skall vara examinerade och godkända max ett och ett halvt år innan prisutdelningen. Sex utvalda arbeten kommer att publiceras i Samverkan 112, ett arbete per nummer och i en kontext som passar tidningen.

Därefter kommer en jury bestående av RAS, Samverkan112 och Ferno Norden att välja ut ett arbete där författarna får dela på 10 000 kr.

Priset delas ut under april 2015 i Stockholm under formella former.

Med priset vill RAS sprida den kunskap som alla studenter på specialistsjuksköterskeutbildningen inom ambulanssjukvård samlar ihop i sina arbeten.

Varje student lägger ner 20 veckor eller mer på att undersöka, intervjua och analysera det som alla inom verksamheten funderar över. Alla dessa arbeten behöver belysas och värderas på ett nytt sätt och göras mer tillgängliga.

Föreningen kommer att börja publicera abstrakten på www. ambssk.se detta för att göra det enklare att sprida kunskapen via hemsidan, facebook och andra sociala medier. Årets första nominering berör ett ämne som de flesta av oss skulle vilja lägga mer krut på. Varje dag upplever någon av oss obehagliga situationer.

Vi står framför svåra beslut eller rent av möter något som vi kanske inte riktigt klarar av som medmänniska, men måste ändå klara av i arbetet.

Att då inte ha en möjlighet till reflektion eller organiserat samtal ökar belastningen i våra ryggsäckar och gör vardagen svårare allt eftersom.

Engrup och Eskilsson har med sitt arbete intervjuat ambulanssjuksköterskor om hur påfrestande och stressfulla situationer kan vara och kommer framtill att samtal kan vara en lösning på detta.

Själv reflekterar jag ofta över detta vid möten med kollegor på fritiden, på puben eller kanske vid kaffebordet. Det går alltid åt minst en timme till att prata uppdrag och patientfall.

I mina ögon finns ett stort behov av planerade omvårdnadshandledningar och samtal i arbetsgrupperna utanför arbetsplatsträffarna.

Vi har alla något att lära av Engrup och Eskilssons intervjuer.

Årets magisterarbete

inom ambulanssjukvård Nominera ditt förslag till: info@ambssk.se 30

SAMVERKAN 112 NR 1 2014

WWW.S112.SE

NOMINERING NR 1 - LÄGGA PUSSEL OCH SE HELHETSBILDEN

Camilla Engrup

Författare: Huvudområde: Nivå och poäng:

Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Vårdvetenskap Magisternivå, 15 högskolepoäng

Camilla Engrup och Sandra Eskilsson har i sin uppsats valt att undersöka hur ambulanspersonal, på några västsvenska ambulansstationer, i efterhand hanterar svåra och påfrestande arbetssituationer.

Deras förhoppning är att kunna bidra med kunskaper, och ett bra tillvägagångsätt, som kan motverka psykisk ohälsa bland all blåljuspersonal.

En kvalitativ intervjustudie genomfördes och under intervjuerna framkom det att ambulanspersonal ofta upplever ett ”illabefinnande” efter en påfrestande arbetssituation.

Intervjustudiens syfte var att förstå och samla in erfarenheter från informantens livsvärld. Urvalet bestod av fyra män och fyra kvinnor i ålder 30-56 år med en yrkeserfarenhet från 3 till 26 år.

Samtal är ett viktigt instrument Det finns ett stort behov av att kunna uppmärksamma och hantera situationer då kollegor mår psykiskt dåligt.

– Ett av de viktigaste instrumenten för att hantera en påfrestande situation är samtal med kollegor och/eller professionella inom den egna verksamheten berättar Sandra Eskilsson.

– Det framkom också att det kan vara olika svårt att prata, beroende på arbetsklimat och relationen jobbarkompisar emellan.

Hur lätt eller svårt det är att få stöd efter en påfrestande situation kan därför skilja sig åt från arbetsplats till arbetsplats tillägger Camilla Engrup.

Av denna anledning finns det alltid en risk i att personer som mår psykiskt dåligt inte uppmärksammas.

– Ett sätt att förebygga något liknande är regelbundna uppföljningar av personalens WWW.S112.SE

Sandra Eskilsson

Kurs: Handledare: Examinator:

Ambulanssjuksköterskeutbildning Anders Bremer Stefan Nilsson

välmående, exempelvis i form av bestämda samtalsträffar säger Sandra Eskilsson.

Illabefinnande kan påverkar patientvården negativt Camilla och Sandras magisteruppsats visar att ambulanspersonal upplever ett illabefinnande (ett tillstånd då känslorna tar överhand) vid vissa påfrestande situationer.

För att bli av med illabefinnandet behöver man hantera sin upplevelse både för egen del men även för patientvårdens skull.

– Till skillnad från minnen som kan följa en hela livet så är upplevelserna av minnesbilder mer en tillfällig följd av att ha varit utsatt för en påfrestande situation säger Camilla.

Brist på harmoni och obalans i situationen kan leda till rastlöshet, ont i magen och sömnbesvär, men även skapa en oro som grundade sig i ovissheten inför nästa uppdrag. En informat berättar: ”Jag tyckte det var jobbigt att ha sökaren ibland på natten, det var mest för att jag inte visste vad jag skulle åka på. Det tror jag var det värsta, jag kan inte säga hur länge det var men det var definitivt några månader.”

Hantering sker allra bäst genom stödjande samtal och samspel med arbetskollegor.

Det viktiga i samtalet är att få förståelse och senare en helhetsbild av händelsen.

Händelser som varit traumatiska kan göra sig påminda under livets gång och ge en livspåverkan som följd.

– Det är viktigt att få tid till att prata, och den ambulanspersonal som fått denna möjlighet, var dom som kunde hantera den traumatisk händelsen på ett bra sätt berättar Sandra och fortsätter. Det centrala i deras hantering var, att i lugn och ro, få en förstå-

else och en klar bild av händelsen. Därefter föll pusselbitarna på plats och en helhetsbild framträdde.

Minnesbilder, minnen och en egen strategi Minnet från en speciell händelse kan komma tillbaka flera år senare, när man till exempel kör förbi en tidigare hämtplats.

– För vissa personer kommer minnet att finnas kvar resten av livet, som ett ärr i själen. En konsekvens av yrket, som alla bör vara medvetna om säger Sandra.

En risk med minnen som kvarstår är att det till slut kan bli för mycket att bära på och i förlängningen kan det innebära att personen inte orkar utföra sitt yrke.

En tidigare studie visar att en tredjedel av all ambulanspersonalen någon gång behövt ta en paus från sitt arbete på grund av psykiskt illabefinnande. Bidragande orsaker var, stora yrkeskrav, för lite kontroll över sin arbetssituation och brister i stödet från arbetsgivaren.

Ambulanspersonal som medverkade i studien tyckte att erfarenheten var den viktigaste faktorn i yrket. Camilla och Sandra menar också att erfarenheten hjälper ambulanspersonal att vara mer förberedd vid en påfrestande situation. Om situationen inte berör lika djupt, kan det i sin tur göra att händelsen inte resulterar i negativ livspåverkan.

Det finns stora fördelar med att ha en egen strategi för att kunna hantera en traumatisk situation. Egna strategier kan vara någon form av metod eller fysisk aktivitet som ökar välbefinnande och som i sin tur underlättar hanteringen.

Sammanfattning: Sven Åsheden SAMVERKAN 112 NR 1 2014

31

Stockholmspol

isen

300 skarpa hjärtstopp för Stockholmspolisen i fjol

110 livräddande insatser tack vare Polismyndigheten i Stockholms län medverkar i SALSA-projektet, Saving Lives In The Stockholm Area, för att rädda liv.

Under 2013 genomförde Stockholmspolisen drygt 110 livräddande insatser.

Den exakta statistiken för överlevande personer som fått hjärtstopp där SALSA-larm 32

SAMVERKAN 112 NR 1 2014

utfärdats är inte helt klar för 2013, men statistiken visar att Stockholmspolisen hjälpt till att rädda åtminstone 110 liv, säger Peter Bjurén, länskoordinator för arbetet med Salsa hos Stockholmspolisen.

När någon ringer in till SOS Alarm med ett misstänkt hjärtstopp grupperas larmet i det som kallas SALSA-larm. Det innebär att polis, räddnings-

tjänst och ambulans larmas samtidigt, för att få så många resurser som möjligt på plats. Över 300 hjärtstopp Under 2013 åkte Stockholmspolisen på drygt 900 SALSA-larm, av dessa var över 300 skarpa, det vill säga konstaterade hjärtstopp eller akuta pågående hjärtinfarkter.

– Överlevnaden efter 30 da-

gar då en person fått hjärt- och lungräddning av exempelvis en polis har ökat kraftigt det senaste 10 åren. År 2004 var överlevnaden cirka fyra procent och nu 10 år senare är överlevnaden över 15 procent, säger Peter Bjurén.

I dagsläget har Stockholmspolisen 105 stycken hjärtstartare, eller så kallade defibrillatorer och sedan hösten 2012 WWW.S112.SE

Vi söker nya medarbetare

Framkörningstid i minuter från larm till adress: (Mediantider som gäller hela Stockholms län)

Ambulanssjukvården Sahlgrenska Universitetssjukhuset

LIS PO

T NS JÄ T S ING DN D RÄ

Ambulans och prehospital akutsjukvård

S AN UL B AM

Område 6, Göteborg Vi söker sommarvikarier. Heltid. Tillträde enligt överenskommelse med eventuell möjlighet till förlängning.

Källa: Polismyndigheten i Stockholms län

Vi söker: Ambulanssjuksköterskor Ambulanssjukvårdare Sjuktransportörer Upplysningar: Vårdenhetschef Sven Johansson, tfn 0700-87 93 30. Sektionsledare Mikael Olausson, tfn 0700-82 27 83. Sektionsledare David Gembäck, tfn 0700-82 28 06.

Välkommen med din ansökan via http://www.sahlgrenska.se/sv/SU/Jobb-och-framtid/Lediga-jobb/ Sommarvikarie-2014/

hjärtstartare Foto: Sofia Tanaka / TT / SCANPIX

är samtliga polisdistrikt i länet med i projektet. Idag är det inte bara vanliga polisbilar som är utrustade med hjärtstartare eller så kallade, defibrillatorer.

Nu har också Sjöpolisen, Polisflyget, Tunnelbaneenheten och Länstrafiken hjärtstartare och inom kort kommer pikétenheten i Stockholm att delta. Överlevnaden där polispatrull larmats på ett SALSAWWW.S112.SE

larm har enligt Peter Bjurén också ökat stadigt.

– Från 2009 har överlevnaden stigit från cirka 9 procent till idag då överlevnaden är över 20 procent, säger han.

Snabbt framme Anledningen till den stigande kurvan är bland annat att man

www.L52.eu

>>

SAMVERKAN 112 NR 1 2014

33

>>

”

Överlevnaden är över 15 procent i Stockholm.

- Peter Bjurén

Foto: : Jimmy Gustafsson / Stockholmspolisen införde SALSA-larm i Stockholm och att allt fler defibrillatorer finns ute i utryckningsfordon.

– Eftersom vi ofta är ute och rullar på stan kan vi väldigt snabbt vara framme när hjälpen behövs, säger Peter Bjurén.

– I cirka 33 procent av fallen har en polispatrull varit de som varit först på platsen. Mediantiden från larm till framme på

plats var i de centrala delarna av Stockholm 6 min för polisen jämfört med 8 min för ambulans. Två minuter kan vara livsavgörande för en person, säger Peter Bjurén.

Förebild Stockholmspolisen är sedan länge ledande inom Polisen vad gäller livräddning vid hjärtstopp och har varit en förebild

för andra polismyndigheter i landet.

– Det är roligt att fler och fler börjar visa intresse och vill haka på trenden. Göteborg har börjat i mindre skala och kommer förhoppningsvis att bygga ut sin verksamhet till Västra Götaland.

En annan myndighet som börjat med verksamheten är Halland som bestämde sig att

gå med i SAMA, den nationella benämningen för SALSA. I Halland ordnade man snabbt fram hjärtstartare, utbildade instruktörer och sin personal och sedan december 2013 är Halland på banan i full skala, säger Peter Bjurén.

Text: Maria Moustakakis, Stockholmspolisen

Källor: Stockholmspolisen och Hjärt- Lungfonden

Fakta

om

SALSA Foto: Hjärt- Lungfonden

SALSA-projektet är ett samarbetsprojekt som drivs av Södersjukhusets Hjärtstoppscentrum i samverkan med Stockholms Prehospitala Centrum.

105 polisbilar i Stockholm är utrustade med hjärtstartare.

Sedan början av oktober 2012 deltar 34

SAMVERKAN 112 NR 1 2014

alla polismästardistrikt i Stockholms län i hjärtstartarprojektet Salsa - Saving Lives in the Stockholm Area.

Hjärtstartarprojektet Salsa är ett samverkansprojekt mellan bland annat räddningstjänsten, polisen och ambulanssjukvården där syftet är att förkorta tiden till att livsuppehållande åtgärder utförs på en person som har drabbats av plötsligt hjärtstopp.

Polismyndigheten i Stockholms län är en av dem som medverkar i hjärtstartarprojektet. De 105 polisbilar som är utrustade med hjärtstartare kan snabbt vara på plats och poliserna

kan utföra hjärt-lungräddning på den drabbade.

Hjärtstartare räddar fler liv.

Salsa-projektet innebär att 112 inte bara larmar ambulans, utan även räddningstjänst och de polis- och taxibilar i Stockholms innerstad som har hjärtstartare.

Varje år drabbas 1 000 personer i Stockholm av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Hjärt-Lungfonden har varit med och finansierat många av de hjärtstartare som ingår i Salsa och nu sprids projektet under namnet Sams – Saving More lives in Sweden.

WWW.S112.SE

När någon drabbas av plötsligt hjärtstopp är det bråttom. En hjärtstartare inom

180

sekunder

ökar chansen dramatiskt att rädda liv.

Enkla och användarvänliga hjärtstartare för alla Philips HeartStart HS1 Hjärtstartare när den är som enklast.

Philips HeartStart FRx Hjärtstartare för tuffa miljöer.

Philips HeartStart FR3 Hjärtstartare för proffs.

Techmedico är regional distributör åt Laerdal Medical AB i Skåne, Blekinge, Småland, Östergötland och på Gotland.

Eget lager och snabba leveranser!

Techmedico AB Pirgatan 2 374 35 Karlshamn 0454-300 806 info@techmedico.se www.techmedico.se

Las Vegas kasinon är utrustade med hjärtstartare, och säkerhetsvakter utbildade i hjärt–lungräddning.

Hela 74 procent överlevde i gruppen som defibrillerats inom 3 minuter. 53 procent lämnar sjukhusen levande.

Nursing & Emergency Medicine / Las Vegas Vad sysslar vi sjuksköterskor med världen över? Ett smakprov av detta gavs vid ”Nursing & Emergency Medicine”, en konferens i Las Vegas i december förra året.

81 institutioner från 31 länder berättade om sin forskning.

Själv hade jag uppdraget att presentera resultaten från en svensk studie om arbetsbördan bland vårdpersonal på ambulans och akutavdelning, som utgick från Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

Studien var finansierad av AFA Försäkring.

Telemedicin Tre år efter den stora jordbävningen i Japan lever fortfarande 270 000 människor i temporära bostäder. Det råder stor brist på primärvård. Makoto Yoshizawa, vid Tohoku University i Japan, berättade om telemedicinens utveckling.

– Vi kan nu avläsa puls och blodtryck genom att patienten visar upp kinden och tummen via sin smartphone.

Teknik som hjälper till att diagnostisera behövs även på platser som kanske inte ens går under begreppet glesbygd.

– Vid expeditioner i Antarktis finns sällan möjlighet att snabbt kunna evakuera, berättade Sheryl L Bishop, vid University of Texas. ► Tack vare ultraljud kan en diagnos ofta ställas. Bishop talade även om utsattheten för forskningsteam ännu längre bort. Att arbeta i rymden är en extremt utsatt miljö. Människor från olika kulturella bakgrun36

SAMVERKAN 112 NR 1 2014

der på en starkt begränsad yta är helt beroende av varandra för att levande komma hem igen. ► Det finns en föreställning om att vi med hög utbildning förmår att stå över konflikter, t.ex astronauter, läkare och sjuksköterskor. Men det är inte sant; vi är alla människor.

Forskning visar, att minst missförstånd sker i cockpit, där man satsar på tydlig kommunikation och samarbete. Kirurgiska arbetsteam är något av det minst säkra. Vissa kirurger trodde vid intervjuer att de inte ens var kapabla att göra misstag.

Vid en lång vandring genom ökenområden i Australien beskrev kvinnorna i en studie, att de kände en ökad stress, medan männen upplevde en minskad.

Vid mätning av stresshormonet kortisol visade det sig att båda grupperna hade en ökad stress rent fysiskt. ► Det här är en stark riskfaktor vad gäller säkerheten.

När du arbetar i en extrem miljö med stora påfrestningar och inte förstår hur stressen påverkar ditt sinne för detaljer och problemlösande, så kan det ha farliga konsekvenser.

Detta gäller oss inom vården också. Vi måste vara medvetna om våra svagheter, för patienternas skull.

Att göra fel i vården Vad kan då hända när vi gör misstag i vården? Sandra Bogenrief, vid Grand Canyon University i USA, berättade om det amerikanska systemet.

– Idag har vi kortare vårdtider

samtidigt som vården blir mer specialiserad. Som sjuksköterskor har vi en svår balansgång mellan att skydda oss själva kontra att vara patientadvokat. ► I USA stämmer patienterna vårdgivarna för att de behöver pengarna för att överleva och för att ha råd med vidare vård.

I vissa delstater finns en "apology-law". Läkare och sjuksköterskor kan be om ursäkt till patienten om något misstag skett.

Det kan dock betraktas som en ekonomiskt lönsam handling snarare än att vara en ren mänsklig akt, om detta innebär att patienten senare inte kan vidta rättsliga följder.

Nya sjuksköterskor utan klinisk erfarenhet kan få svårt att hitta ett jobb. De anses för farliga och kan orsaka sjukhuset stora kostnader om de gör fel och blir stämda.

Allmän sjukvård eller ej USA är ett av få länder i världen som inte har allmän sjukvård. Det var något vi - "i resten av världen" - diskuterade i kaffepauserna.

Man behöver, enkelt uttryckt, ett arbete för att få tillgång till en sjukförsäkring. En man berättade: – Jag skadade knäet och trodde att det skulle bli en enkel operation. Men först blev det en förhandling mellan mitt försäkringsbolag och ortopeden.

Läkaren ville göra ett större ingrepp än vad försäkringsbolaget gick med på.

Hot och våld inom vården Caroline Vierheller, akut-

sjuksköterska från USA, berättade om hot och våld på akutmottagningarna.

Ibland undviks metalldetektorer vid ambulansentrén, då bårarna ger utslag. Samtidigt ökar risken att vapen följer med patienten in på akuten. ► Det finns mycket social stigma kring psykisk ohälsa.

Därför berättar kanske inte patienterna hela sin medicinska historia för oss. Det är ett problem, när vi som vårdpersonal ska bedöma risker.

Cathy Daniel, från The University of Melbourne, i Australien, berättade om att identifiera högriskindivider vid akutmottagningar. ► Triagesjuksköterskorna lyckades tack vare egna obervationer och rapporterad information identifiera över hälften av alla patienter som utgjorde ett förmodat hot.

– Det blev en tydlig förbättring efter att sjuksköterskor och väktare vid akutmottagningarna fått samma utbildning i att förebygga våld, berättade Joy Duxbury, vid University of Central Lancashire i Storbritannien. ► Det är viktigt att vi som möter de våldsbenägna patienterna har samma förhållningssätt.

– Våld på arbetsplatsen kan ske var som helst, men sjuksköterskor är särskilt utsatta, hävdade Yvonne D McKoy vid North Carolina A & T State University. ► Incidenterna är dock underrapporterade. När vi skickade ut ett frågeformulär till 108 slumpmässigt utvalda sjuksköWWW.S112.SE

Erika Barclay framför Agneta Grimbys ambulansposter

terskor rapporterade 81 % att de utsatts av våld från patienter någon gång.

Orkanen Katrina Dr Marlene M Rosenkoetter vid Georgia Regents University i USA berättade om äldres utsatthet vid orkanen Katrina.

– Vid en katastrof ändras i stort sett allt i ditt liv och äldre är redan mer sårbara. Emotionella sår kan finnas kvar länge och det kan dröja månader innan du ens har fått en ny permanent bostad.

Rosenkoetter tog även upp vikten av att anordna aktiviteter i de temporära bostäderna efter evakueringar: ► Att vara uttråkad leder ofta till konflikter.

Efter Katrina funderar myndigheterna i USA på att inkludera husdjur i evakueringar, då många vägrade lämna sina hem utan sin hund eller katt.

Barn på akuten Claus Sixtus Jensen, Åhus University Hospital i Danmark, WWW.S112.SE

berättade om en studie gällande barnpatienter på en akutmottagning.

– Vi såg hur barnen kunde berätta om sina diagnoser med ett ”vuxet” språk men utan att förstå vad de egentligen drabbats av. De missförstod behandlingar och procedurer.

Det gäller att anpassa sig och se till att barnen förstår vad som händer på sjukhuset.

Medical Emergency Team I en Saudiarabisk studie tyckte MET-sjuksköterskorna från IVA, att patienterna inte var så sjuka som de på avdelningen trodde när de blev kallade för att bedöma tillståndet.

Om vissa vitalparametrar låg utanför gränsvärdena tillkallades MET-team, IVA-sjuksköterskor som hjälper till att stabilisera eller ta med patienten till IVA. – Gränsvärdena som användes gav effektiva varningssignaler, berättade Imran Khalid vid King Faisal Specialist Hospital. Risken att dö var förhöjd

om patienterna stannade på avdelningen jämfört med om de togs till IVA. 80 % av patienterna som blev sämre, blev det inom 8 timmar efter att de visat de första varningstecknen.

Sjuksköterskorna på avdelningarna hade en god ”magkänsla” för när en patient var ”dålig”, medan det var svårare att se detta hos IVA-sköterskorna. De kanske jämförde med de betydligt sämre patienterna de mötte i sitt dagliga arbete. Nu behöver vi titta på hur vi kan förbättra utbildningen, så vi kan få en liknande uppfattning om dessa patienter.

Primärvårdpatienter i akutsjukvården Ione Carvalho Pinto, från University of Sao Paolo i Brasilien, berättade att vårdcentralspatienterna hellre sökte sig till akutsjukvåden.

Någon påpekade att ”jag fick en tid om två månader men det är ju idag jag har ont”. Patienterna tyckte också det fanns

bättre tekniska möjligheter och bättre öppentider inom akutsjukvården. ► Vi måste titta vidare på hur vi kan lösa detta för att inte akutsjukvården ska belastas av primärvårdsfall. ► Mer avancerad utrustning och utökade öppentider.

Det var spännande att få träffa kollegor från hela världen och jämföra sjukvård.

Det som berörde mig mest var en äldre kvinna som glatt berättade att hon tack vare Barack Obamas sjukvårdsreform fick gå och dansa square dance gratis en gång i veckan.

Tanken är att de äldre ska hålla sig i form men det betyder även mycket rent socialt.

En klok investering i välbefinnandet.

Berättat av ERIKA BARCLAY Ambulanssjuksköterska Ytterligare information:  erikaeskil@hotmail.com  agneta.grimby@telia.com SAMVERKAN 112 NR 1 2014

37

Räddningstj ä

nst

Biogasfordon

- taktik och risker vid bränder Foto: Helsingborgs Brandförsvar

Landets räddningstjänster behöver mer utbildning och kunskap om taktik och risker vid bränder i gasdrivna bussar. Det är en av slutsatserna som Statens Haverikommission kom med förra vintern efter den uppmärksammade bussbranden i Helsingborg 2012.

Haverikommissionens rapport tar fasta på ett allt mer aktualiserat problem, nämligen att det ökande antalet gasdrivna fordon har potential att skapa otäcka bränder, inte minst med tanke på landets allt fler vägtunnlar.

Rapporten handlar specifikt om bussar, men antalet gasdrivna personbilar och lastbilar ökar också och de gasdrivna fordonen innebär en komplex problematik vid bränder. Vid en konferens om bränder i fordon och entreprenadmaskiner som arrangerades av SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut i Borås i höstas var gasfordonen en av frågorna på dagordningen och här är en uppdatering när det gäller just bussar.

38

SAMVERKAN 112 NR 1 2014

Fullskalebrand i Helsingborg » Två gånger under 2013 har gasdrivna bussar fått sina takplacerade gastuber avskalade när bussarna kört in i Klaratunneln i centrala Stockholm. Tunneln har låg frigångshöjd och vid båda olyckorna har de gasfyllda tuberna blivit liggande på vägbanan, för att sedan tas omhand av Storstockholms Brandförsvar. Vid första olyckan var osäkerheten så stor att tunneln var avstängd i flera timmar innan tuberna kunde tas omhand och bussen bärgas. » I februari 2012 kolliderade två gasdrivna bussar vid en ändhållplats i Helsingborg. Kollisionen inträffade i halt väglag, i låg hastighet och antände stående gas som

fanns i en bränsleledning som gick sönder vid kollisionen. Resultatet blev en fullskalebrand då båda bussarna inklusive gastuberna totalförstördes, samt brand i en intilliggande rastlokal för chaufförer.

Hur bedöma riskerna?

I båda dessa fall har räddningstjänsterna som ryckte ut på larmen ställts inför ovana och svåra frågeställningar. Frågan som räddningspersonalen måste försöka avgöra är hur stor risken är för att gastuberna ska explodera eller leda till att utströmmande gas skapar en jetflamma. Hur ska de kunna veta, hur ska riskbedömningen se ut..?

Den frågan har därför kommit i fokus

WWW.S112.SE

Del av sammanfattningen från Statens Haverikommission säger bland annat följande: ”Mot bakgrund av den aktuella olyckan och de konsekvenser som den kunde ha fått om händelsen inträffat på en mer central plats längs bussens färdväg samt med tanke på de svåra personskador en bussbrand kan

WWW.S112.SE

förorsaka om bussen skulle vara full, är det enligt SHK:s uppfattning angeläget att räddningsinsatser vid bussbränder uppmärksammas och fysiskt samövas av räddningspersonal tillsammans med aktuella bussoperatörer i kommunerna.

Grundläggande utbildning för en effektiv insats vid bussbränder särskilt för bränder i gasbussar

med tanke på explosionsrisk och gaslågor vid tryckavlastning, bör tas fram och genomföras.

Detta bör på nationell nivå kunna ankomma på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt på regional nivå på länsstyrelserna som har kännedom om specifika förhållanden inom respektive område.”

SAMVERKAN 112 NR 1 2014

39

och Haverikommissionens rapport efter Helsingborgsbranden är att landets alla räddningstjänster bör få bättre kunskap och beslutsunderlag i en tid då de gasdrivna fordonen blir allt fler.

Olika över landet Vid branden i Helsingborg var Helsingborgs Brandförsvar bättre förberedda än man är vid många andra räddningstjänster.

Helsingborg är en av de kommuner som redan hade tagit fram ett insatsstöd för brand i biogasbussar och det användes vid insatsen.

Men när Statens Haverikommission utredde branden konstaterade kommissio-

nen att det ingalunda är så att landets alla räddningstjänster har sådant insatsstöd.

Sannolikt är det främst kommuner med bra resurser som har sådana planer, tror kommissionen, som skrev så här: ”Detta är något som är möjligt för större räddningstjänster med större resurser, men behovet finns hos samtliga räddningstjänster med tanke på att bussar med alternativa bränslen används i allt större omfattning”.

Svårt att vara säker Brandingenjör Anna Brand vid Helsingborgs Brandförsvar berättade om bussbranden under SP:s konferens i Borås och pekade på problemen: – När räddningstjänsten kommer fram

till en brand i ett biogasdrivet fordon, så måste en riskbedömning ske.

Svårigheten är att avgöra om tubernas säkerhetsanordningar löst ut. För att veta behöver man kunna se om branden omslutit och påverkat tuberna i sin helhet. Temperatursäkringarna ska fungera så att de löser ut och släpper ut all gas om de utsätts för över cirka 110 grader. I praktiken betyder det att en fullt utvecklad brand som omsluter alla tuber sannolikt också löst ut säkerhetsventilerna. Men om branden är partiell är det svårare att kunna veta.

Jetflamma farlig Om ventilerna löst ut, eller löser ut, så innebär det dessutom att den utströmmande gasen kan bilda en jetflamma vars

4-hjulsdrift till Halland

Hämtas av Ur

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

40

SAMVERKAN 112 NR 1 2014

WWW.S112.SE

styrka och riktning är svår att förutse (se YouTube-klipp!). Jetflamman kan vara 1020 meter lång och innebär stark värme och dessutom ett kraftigt ljud som gör det svårt för räddningspersonalen att kommunicera.

– Det främsta problemet vid en insats är att vi inte vet riktigt hur ett scenario med en flaska, där temperatursäkringarna av någon anledning inte löser ut, ser ut. Den konkreta frågan är om man kan göra en offensiv insats eller om vi i tveksamma fall bara ska spärra av och vänta.

En jetflamma som avges i riktning mot en byggnad, andra fordon eller som utlöses i en vägtunnel har potential att skapa en kraftigt förvärrad situation.

I Helsingborg utlöstes samtliga säkerhetsventiler med följd att tuberna tömdes med jetflammor innan räddningstjänsten hann fram. Helsingborgs insatsstöd fungerade också på ett bra sätt.

Slutsatserna Anna Brand har listat de frågor som behöver en fördjupning inför framtiden: » Räddningstjänsterna över hela landet behöver ett mer utförligt insatsstöd för bränder i biogasfordon. » Utbildning av bussförare behöver bli bättre, liksom åtgärdskort för dörrmanövrering och avstängning av biogasen i alla slags olika bussmodeller. » Biogasbussar borde ha branddetektorer och automatiska släcksystem i sina motorrum.

Detektorsystemet borde också kopplas till en automatisk avstängning av biogasflödet.

Anna Brand, brandingenjör vid Helsingborgs Brandförsvar

F

FAKTA

• Se bussbrand i Holland som utlöser jetflammor ca 20 sekunder in i filmen: http://youtu.be/QurQ2uW0oOU • Statens Haverikommissions utredning, O-03/12 finns på www.havkom.se • Helsingborgs Brandförsvars olycksunder sökning av branden i Helsingborg, diarie nummer 116/2012.

Finns att ladda hem från www.msb.se

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 1 2014

41

Betald annonsplats

info@alarmforbundet.se Telefon: 018 - 430 11 10

Tiden är nu mogen för att realisera visionen om ett Blåljusförbund också framgent kopplas till flertalet av våra frågor.

Det är hög tid att börja ta ambulanssjukvården på allvar.

Henrik Johansson, förbundsordförande, Alarm Ambulansförbundet

I egenskap av förbundsordförande vill jag uttrycka min tillfredställelse över de framryckningar vi gemensamt gjort. Våra framstötar har i verklig mening på många områden nått framgång. Jag upplever att dialogen i kollektivet och med dess intressenter vibrera med växande intensitet. Den resning vi gör i debatten får antagonisterna att dra efter andan, ja de sätter kaffet i vrångstupen. Det eviga mantrat att vårt förbund skulle sakna förhandlingsrätt eller att medlemskapet i förbundet skulle innebära försämringar i försäkringsskyddet är finalt punkterat.

En sann framgång i den uppgift som anförtrotts av medarbetare och orädda engagerade individer har blivit möjlig genom samaktivitet med andra. Debatten får inte avstanna eller bli köpt och trängd av kompromisser, eller hot om reprimander. Vid konfrontationen med komplicerade frågor måste vi (i synnerhet fackförbunden) vara skyddsvärnet som talar högt och tydligt.

Det kommer krävas inre enhet och orubblig beslutsamhet. Av alla de brännande frågor som vi tagit (kommer ta) strid för, så är det en fråga som har särskild betydelse, det gäller "öppenhet och insyn", vilken förbundet anser måste belysas på ett sådant sätt att inte något som helst tvivel kan kvarstå hos någon. Patientsäkerhetsbegreppet bör

42

SAMVERKAN 112 NR 1 2014

Beredskap, övning och årliga hälsoundersökningar Prehospital beredskap med regelbundna övningar och förutsättningar att agera alert vid större olyckor är sannolikt en sinnesbild många medborgare har av ambulanssjukvården. I en jämförelse med räddningstjänsten förefaller landstingens tolkning kring beredskap och övning nära på paradoxal. Årliga läkarundersökningar och verklighetsnära fystester är idag en sällsynd företeelse inom ambulansverksamheten. Förbundet omsluter personer som riskerar en lång rad förslitningsskador och en stor grad av stressrelaterade åkommor, tillstånd som en årlig och grundlig hälsoundersökning samt regelbunden avsatt tid för träning skulle minska, eller åtminstone i tid, få arbetsgivare att samvetsgrant anpassa arbetsplaceringar efter individens verkliga förutsättningar.

Frågan om beredskap och övning borde inte alls vara kontroversiell. Landstingen ska planera för regelbunden träning och övning så att personalen både kan upprätthålla och utveckla den katastrofmedicinska beredskapen och genomföra insatser vid allvarlig händelse. Vidare framgår att landstinget systematiskt ska följa upp och utvärdera den katastrofmedicinska beredskapen. Bl.a. beskrivs uppföljning av personalens kunskap om den katastrofmedicinska planen och personalens reella förmågan att genomföra insatser vid allvarlig händelse. Ovanstående är en sammanfattning av 5 kap 7 § samt 7 kap 1 § (SOSFS 2013:22).

Förbundet menar att dessa förutsättningar fattas många medarbetare, dels till följd av att den nära på verklighetsfrånvända tolkningsfriheten kring begreppet "regelbunden" kopplat till övning och beredskap.

Förbundet konstaterar att landstingen gör en diametral tolkning av övning och be-

redskap i jämförelse med de kommunala räddningstjänsterna. Förbundet uppmärksammar lagstiftaren och berörda tillsynsmyndigheter om den verklighet som råder.

Förbundet anser fö. att ambulanssjukvården på många platser gått från att vara en del i en förberedd vältränad beredskap till en ren transportorganisation. Förbundet deklarerar behovet av en samordnad blåljus och alarmeringsfunktion.

Uppvärdera nattarbete och kompensera dess hälsokonsekvenser Genom kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation görs undantag i dess helhet eller avvikelser från vissa delar i de lagar som rör vårt arbete. Det råder delade meningar om 24 timmars pass och jourer med 90 sekunders inställelsetid. Förutsättningarna för återhämtning och vila ser olika ut i landet, men det förefaller enligt förbundets sätt att resonera mycket märkligt hur vistelse på arbetsplatsen med 90 sekunders inställelse inte bedöms vara arbetad tid.

Nattarbete är välkänt förenat med en rad hälsofaror och borde enligt förbundet kraftigt uppvärderas. Nattarbete bör resultera i kraftigt sänkt veckoarbetstid, inte dess motsats. De jourer vi ser spridda har skett med kollektivavtalsbärande parters goda minne. Förbundet avser inkomma med en rad förslag för att komma till bukt med det oskick som jourer och illa kompenserat nattarbete ger.

Förhandlingar om samgående 10 år är en kort tidsrymd sett ur ett historiskt perspektiv. På en tidsaxel över människans tillvaro på jorden blir en markering knappt synlig. För Alarm Ambulansförbundet är det en milstolpe i en tid av förändring. I begynnelsen av förbundets historia fanns en uttalad vision om att en dag kunna vara en del i bildandet av ett blåljusförbund. Fruktsamma fördjupade samtal har under en längre tid skett med andra fackliga aktörer och tiden är nu mogen för att realisera visionen. Utkomsterna av pågående förhandlingar är ännu för tidiga att deklarera.

WWW.S112.SE

Betald annonsplats

Summering av 2013 Vi vill vara en fackförening som lär och utvecklas. I vårt fackliga arbete möter vi kollegor där de är, vilket ställer krav på lyhördhet och öppenhet för förändringar.

Som fackförbund är vi förvisso en stor och brokig gemenskap, vilket ställer stora krav på demokratiska arbetsformer och nogsamma prioriteringar. Det bedrivs fackligt arbete på många håll runt om i landet och det lokala arbetet är ofta grunden till förändring. Vår nya avdelning i Kalmar län är ett exempel på engagemang och oförtruten uthållighet.

Förutom en mosaik av externa utspel så gick också startskottet för en omfattande kampanj om arbetsmarknadsfrågor. Missionen låg i linje med att inleda ett organiseringsprojekt för att främst rikta in oss på arbetsplatser med låg facklig närvaro och ökningspotential. Vid kongressen 2013 beslutade vi att lyfta tre fokusområden; kollektivavtal genom samarbete, arbetsrättslig slagkraft och lobbyverksamhet för att synliggöra våra medlemmars yrkesvillkor. Som ett led i detta arbete har förbundet lämnat ett antal remissyttrande och tagit initiativ till flera debatter. Tanken är att förbundet ska hålla liv i kampanjen åtminstone fram till valet 2014. Finalen kommer vid Almedalsveckan 2014.

Under november månad arrangerade förbundet operationen "ambulansmission 2.0.", vars syfte var att synliggöra förbundet och våra kampfrågor. Särskilda rutiner för att hantera utträden och pedagogiskt förklara förbundets legala förhandlingsrätt implementerades under 2013. Vi har under sista kvartalet 2013 tagit fram en pedagogisk text för att ge presumtiva medlemmar en riktig bild av de försäkringar som fackförbunden på ambulansarenan erbjuder.

Förbundet har över tid tappat medlemmar och de insatser vi under 2013 gjort är ännu för tidiga att avläsa effekterna av.

Medlemstappet är förvisso inget unikt för vårt förbund, men vi deklarerade redan vid kongressen 2013 att vi ovillkorligen måste vända denna utveckling och samtidigt underlätta administrationen. Genom förbundets ideella karaktär, d v s det faktum att vi som förtroendevalda arbetar ideellt vid sidan om ordinarie tjänst vid ambulans, ställer detta stora krav på prioritering. En orsak till vår medlemsstagnering är att förbundet som organisation inte är tillräckligt synlig ute på arbetsplatserna och i samhället, vilket delvis förklaras med vår ideella karak-

WWW.S112.SE

tär. En annan orsak är att många väljer bort fackligt engagemang och medlemskap på grund av en misstro över fackföreningsrörelsens roll på arbetsmarknaden. Till följd av att medlemsantalet fortsatt att vara lågt har förbundet, förutom tidigare utförda åtgärder, också blivit mer nogsamma i diverse åtaganden.

Sammantaget har förbundet under året hanterat tjugosju (27) enskilda arbetsrättsliga ärenden. I paritet till vårt medlemsantal är det en hög siffra som manar till eftertanke och reflektion. Utöver dessa nu beskrivna arbetsrättsliga fall har även medling skett i tjugotvå (22) fall, d v s där det upprättats en akt i ett ärende som sedan lösts utan MBL-förhandling. Förbundet har genomfört en lokal organisationsförhandling i Dalarna och arbetar med en pågående förhandling på Gotland i skrivande stund.

Förbundet har därtill hanterat ett tiotal försäkringsärenden. Det tvärfackliga arbetet har fungerat väl på lokal nivå. Kontakt med sjukvårdspolitiker och andra intresseorganisationer har slagit rot och förbundet har idag kontaktvägar till beslutsfattare nationellt och länsvis.

Förbundet har inkommit med remissyttrande i: ► Alarmtjänstutredningen (SOU 2013:33) ► Arbetslivets efterfrågan på ambulans- sjukvårdare (Dnr: YH 2013/698) Förbundets fackliga handbok lanserades under hösten 2013. I handboken har vi valt att ta upp några av de vanligaste frågorna kring vilka rättigheter och skyldigheter vi har som fackligt förtroendevalda. ► Förbundet har lagt fram fyra (4) utred- ningar knutna till fackliga ärenden.

Förbundet deltog på 2013-års FLISA-kongress.

Förbundet tog tidigt ställning för en ökad statlig kontroll av ambulanssjukvården.

Enligt förbundet finns flera skäl till att en marknad med ambulansbolag inte fungerar på ett optimalt sätt. Vi anser därför att staten måste ta ett större ansvar. Förbundet riktar kritik mot den hermetiska anda som är häftad med ambulansbolagen. Insynen är i stort sett obefintlig . Vi ser också bristande resurser till drift, underhåll och reinvesteringar. Det visar sig bland annat genom ibland undermåliga fordon och frånvaro av internutbildning. Lagstiftaren synes dock vilja göra något åt problemet, vilket bl.a. "Alarmeringsutredningen" vittnar om.

Det är viktigt att säkra upp en av landets viktigaste beredskapsresurser, nämligen ambulanssjukvården. En fungerande och alert beredskap utgör samhällets ryggrad i

händelse av större olyckor enligt förbundet.

Flera politiska partier har uttalat ett stöd för förbundets hållning rörande s.k. välfärdsbolag på ambulansarenan. Det är i första hand ett moraliskt och principiellt ställningstagande som är kopplade till att vi sett effekterna av en ambulansverksamhet utan egentlig styrning. Vi kan i vår egenskap som arbetstagarorganisation inte nonchalera dessa högst väsentliga frågor. Förbundets opinionsbildning är helt avhängd på vår medlemsbas.

Förbundet arbetar i alla sammanhang aktivt till försvar av kollektivavtalets framtida ställning, även i ljuset av att förbundet inte själva lyckats sluta något avtal och att det i vissa delar finns en hel del att önska avseende nuvarande avtal på ambulansarenan. Detta påverkar dock inte förbundets förhandlingsrätt och förbundet förhandlar regelbundet med arbetsgivare runt om i landet.

De samhällskrafter som arbetar för att minska arbetstagarnas inflytande är våra antagonister. Detta huttlar vi inte med. Aktioner till värn för rättvisa villkor rörande anställning, lön och pension är en fråga vi delar med många fackliga kollektiv.

Förbundet följer det internationella fackliga arbetet. Förbundet är i dagsläget inte medlemmar i någon europisk eller internationell organisation men följer med stort intresse arbetet inom EU-kommissionen kring beslut rörande de branschområden som ligger nära förbundets. Genom dialog med fackföreningsrörelsen på europisk nivå är förhoppningen att över tid kunna finna samordningsvinster i vissa frågor.

Förbundet kan och bör koexistera med andra fackliga och branschanknutna organisationer. Vi kan förvisso vara oense på vissa områden, men det är inget hinder för gemensam kamp i vissa frågor.

Blåljusyrket är i sin särart unikt och det är en mosaik av frågor som enar oss som arbetar för att göra skillnad. Gemensamt går vi mot den framtid där en ambulanssjukvård schyssta villkor och öppenhen väntar. Vårt signum: "förbundet som talar när andra tiger" har fått appellverkan!

Avslutningsvis vill jag tacka alla medlemmar, förtroendevalda och kampkamrater, för det gångna verksamhetsåret 2013.

Henrik Johansson, Förbundsordförande

SAMVERKAN 112 NR 1 2014

43

Ambulanssjukvå

rd

Lättvårdsambulans

- ett allt populärare alternativ

Lättvårdsambulansen med ambulanssjuksköterskan Pär-Anders Svensson.

Marie Gardtman, verksamhetschef akutkliniken.

Foto: Pernilla Lundgren, SÄS.

Försöket med en så kallad lättvårdsambulans har fallit så bra ut att det nu blivit en del av den ordinarie verksamheten inom akutkliniken.

Syftet är att avlasta akutambulanserna genom att transportera patienter med begränsat medicinskt behov, framförallt mellan olika sjukhus eller andra vårdgivare.

– Att lättvårdsambulansen nu blir kvar permanent är ett kvitto på att verksamheten varit effektiv och lyckosam, säger verksamhetschefen Marie Gardtman. Vi har varit nytänkande på detta område och dessutom först i Sverige med en sådan här lösning. (Se reds. anm.)

Testet med en lättvårdsambulans började som en pilotstudie 2011, förlängdes därefter som projekt och är sedan årsskiftet 2014 ordinarie verksamhet. Den är ett slags mellanting mellan akutambulans och sjuktransport för transporter framförallt mellan olika vårdenheter, till exempel mellan SÄS och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg inför och efter hjärtoperationer.

"Den rullande vårdavdelningen" Ambulansen används när det finns ett vårdbehov under transporten och har i princip samma utrustning som en akutambulans. Förutom prio 3-transporterna används den också på prio 1- uppdrag som första livräddande instans när den är närmast lediga akutenhet. Skillnaden mot akutambulanserna är att lättvårdsambulansen bemannas med en person istället för två.

Internt kallas den för ”den rullande vårdavdelningen” eftersom fordonet i viss mån 44

SAMVERKAN 112 NR 1 2014

har samma funktion som en vårdavdelning, fast för transporter. Om det skulle uppstå ett akutläge stannar föraren, sätter in de åtgärder som behövs och kan också kalla på förstärkning. Tre ambulanssjuksköterskor delar på arbetspassen, varav Pär-Anders Svensson är en.

– Vår patientgrupp har det minst lika bra här som i de vanliga akutambulanserna, säger han. Det finns mer plats, mer komfort och vi har satsat på ”mjukvara” som att lägga in trasmattor och ha en enkel kaffeautomat. Mitt mål är att varje patient ska få det bästa bemötandet och den bästa upplevelsen av sin sjukhusvistelse när hon eller han åker med oss. Personligen trivs jag fantastiskt bra med detta, det är verkligen min grej.

– En erfarenhet är att det är lätt att prata med varandra när man inte har ögonkontakt. Många patienter blir väldigt öppna och personliga när de kan prata med mig på visst avstånd, säger Pär-Anders Svensson. Vi har ju ofta gott om tid ihop när vi är ute och åker. Många vågar berätta om sin rädsla inför en operation och inte sällan blir det ett tillfälle att i lugn och ro prata om deras sjukdom.

Sven-Erik Sjögren, verksam inom ambulanssjukvården i Kronobergs län, och många med honom, hade i åratal letat efter enklare transportalternativ till akutambulans. Sjögren är upphovsmannen bakom lättvårdsambulanserna som togs i drift i 2009/2010. En sjuksköterska bemannar och kör lättvårdsambulansen och kan rycka in när vårdbehov uppstår.

Reds. anm.

Foto: Pernilla Lundgren, SÄS.

Det är mer regel än undantag att en patient som är orolig inför sin vård vid avfärd är mer lugn och vid gott mod när vi lämnar av dem.

Säker vård och god omvårdnad Bakgrunden till försöket är politiska beslut om att ambulanserna ska nå 90 procent av patienterna i upptagningsområdet inom 20 minuter vid akuta och livshotande situationer. I kombination med att ambulansuppdragen blivit allt fler behövde SÄS hitta en lösning för att avlasta akutambulanserna.

2013 hade lättvärdsambulansen närmare 1500 uppdrag vilket är en mycket hög beläggning.

Förutom den huvudsakliga målgruppen kör lättvårdsambulansen de flesta kuvöstransporter mellan SÄS och Sahlgrenska.

Då är också personal från neonatalavdelningen med i bilen.

– Patienterna får en säker vård och dessutom god omvårdnad i lättvårdsambulansen, säger Marie Gardtman. Modellen gagnar alla parter och det känns väldigt bra att verksamheten nu är en del av vårt uppdrag i stort.

Text: Lena Löfgren, SÄS Foto: John Thorner

Samverkan 112 nr 2-2010 WWW.S112.SE

SE OCH PROVKÖR VW AMAROK ENDAST HOS EURO-LANS! Vi vill passa på att tacka alla inblandade för en enormt positiv respons och för de förslag och synpunkter vi fått in så här långt. Det märks att nyfikenheten är stor och att det finns ett behov av något nytt inom ambulanssjukvården. Vi på Euro-Lans är stolta över att vara ensamma om att presentera VW Amarok på den svenska marknaden.

Har du ännu inte sett VW Amarok men är nyfiken på att se och provköra den?

Kontakta Patric Mohag, säljare på Euro-Lans, 0457-45 06 75 och patric.mohag@eurolans.se

0457-45 06 00 WWW.S112.SE

eurolans.se SAMVERKAN 112 NR 1 2014

45

Kriminalreport

age

När den upprivna flickan skrek att hon funnit en död man i sin lägenhet tog både hennes mamma och polisen henne på största allvar. Men det dröjde inte länge förrän kriminalteknikerna insåg att någonting var riktigt fel…

Text: Dag Öhrlund Foto och illustration: Sven Åsheden

BLODPUDDING, RÖDVIN OCH – SVARTSJUKEMORD! Under trettio år som kriminaltekniker har Gunnar Björkén på polisens tekniska rotel i Stockholm hunnit se mycket.

Han tillhör ID-kommissionen, som med kort varsel måste kunna resa vart som helst i världen för att identifiera svenska offer.

Därför blev han också en av dem som fick arbeta med identifieringen av svenska offer för tsunamikatastrofen i Thailand.

I det dagliga arbetet kallas han och hans kolleger till lägenheter där människor legat döda i dagar, veckor eller månader. Ibland är orsaken sjukdom, ibland självmord och ibland – mord.

På hemmaplan har Gunnar upplevt komplicerade och vissa gånger bisarra fall.

En sensommarvecka 1990 hade Gunnar och hans kollega Sven-Olov Gundh beredskap i en vecka, vilket innebar att de skulle vara beredda att rycka ut dygnet runt.

En 22-årig flicka som vi kan kalla Sofia (här avidentifierad av författaren) hade vid midnatt kommit hem till sin lägenhet på Tranebergsvägen, där hon bodde tillsammans med sin 23-åriga pojkvän.

När Sofia upptäckte att lägenhetsdörren var olåst blev hon fundersam, men tänkte att pojkvännen kanske glömt att låsa innan han gått till sängs. Hon gick in i lägenheten och fortsatte till sovrummet, där hon gjorde en fasansfull upptäckt: I hennes och sambons säng låg det en blodig, livlös människa, och väggarna kring sängen var täckta av blod!

I sitt chockade tillstånd rusade Sofia ut ur lägenheten, lyckades få tag i en taxi, åkte hem till sin mamma i Jakobsberg och förklarade upprivet vad som hänt. Mamman följde med henne till närmaste polisstation för att få hjälp.

De två poliserna i lägenheten backade snabbt tillbaka för att inte förstöra några spår. De tillkallade ytterligare en patrull som kunde vakta lägenheten medan de själva skjutsade in Sofia och hennes mamma till krimjouren på Kungsholmen i Stockholm.

Gunnar och hans kollega Sven-Olov träffades som vanligt i polishuset för att ta med sig sin utrustning och hämta en av tekniska rotelns Volkswagenbussar. ”Men innan vi åkte mot Jakobsberg gick vi ner till krimjouren för att få lite mer information”, berättar Gunnar Björkén. ”Sofia och hennes mamma satt där i ett rum och väntade. Vi bad jourhavande kriminalkommissarie att hålla dem kvar tills vi hade kommit in i lägenheten på Tranebergsvägen. Vi ville se hur det såg ut på platsen och ha möjligheten att ställa frågor till flickan direkt.”

Lugnet byts mot drama ”Vi gick på en torsdagseftermiddag”, minns Gunnar. ”Den första natten var lugn för vår del, med andra ord hade vi inga utryckningar.”

Fredagen passerade också stilla, men under natten till lördagen var det slut på lugnet. Klockan var närmare tre på natten när tjänstgörande kriminalkommissarie väckte Gunnar och berättade vad som hänt.

Krimjouren larmas När polisen hade tagit emot Sofias uppgifter körde en radiobilspatrull kvinnorna till lägenheten, för att kontrollera hur det verkligen låg till. Alla fyra gick upp till lägenheten på första våningen och poliserna fann att lägenhetsdörren nu var låst. Sofia låste upp, poliserna gick in och kunde snabbt konstatera att det mycket riktigt låg en död människa i sovrummet.

Någonting är fel När Gunnar och Sven-Olov öppnade lägenhetsdörren på Tranebergsvägen möttes de av stor oordning. Garderobsdörrarna stod öppna, lådor hade dragits ut och kläder hade kastats på golvet. Någon hade dragit fram en stor verktygslåda av metall och öppnat den.

En inbrottstjuv, eller flera?

Redan i hallen kände de båda teknikerna

46

SAMVERKAN 112 NR 1 2014

WWW.S112.SE

var för sig, och utan att säga något till varandra, på sig att något var fel. Hallen hade inte ”rivits ut” på det sätt tjuvar normalt gör. Här och där fanns en orörd låda, en del av en garderob som inte tömts.

Lägenheten bestod av tre rum, ett kök och ett badrum. När Gunnar och SvenOlov kom in i sovrummet såg de en 140 centimeter bred säng direkt till höger om ingången. På den yttre delen av sängen låg en ung man med högra kinden vilande mot kudden. Hans ansikte var täckt av levrat blod och både kudden och den del av täcket som var närmast huvudet, var kraftigt nerblodat. ”Dessutom såg vi att det på väggen bakom sängens huvudände fanns en solfjäderformad stänkbild av blod”, berättar Gunnar Björkén. ”På väggen som gick utmed sängens långsida fanns det också en mängd blodspår.”

De bilder teknikerna tog på platsen visar att lägenheten knappast var en produkt av inredningsglädje eller kreativitet. Sovrummet var tapetserat med brun-beigerandiga tapeter, ovanför sängens huvudände hängde en tavla av Hötorgskvalitet. Strax till vänster om sängens huvudände var en knallröd väggtelefon monterat och till vänster om den stod en mörkbrun träbyrå med en klockradio ovanpå. ”Byrån hade tre utdragbara lådor”, säger Gunnar Björkén. ”Lådan längst ner, som användes till att förvara underkläder i, var utdragen ungefär fem centimeter. På insidan av lådans framstycke kunde vi se små blodliknande droppar som såg ut att ha uppkommit genom att ett föremål i rörelse stänkt dessa droppar på lådans insida.”

Ett föremål i rörelse. Vad hade mördaren använt – en kniv, en hammare, eller något annat?

Ju närmare den döda kroppen teknikerna kom, desto fler tydliga spår hittade de. På ovansidan av täcket som låg mellan kroppen och insidan av sängen närmast väggen, kunde de se intryckningar av mindre fötter, med riktning mot fotändan. ”Vi fick intrycket av att någon legat bredvid den döde och stigit upp med riktning mot fotändan”, säger Gunnar Björkén.

Frågorna hopade sig snabbt vartefter tecknen blev fler. Hade gärningsmannen alltså legat bredvid sitt offer i sängen innan han mördades? Och i så fall – varför?

De båda teknikerna fortsatte att – oberoende av varandra – nosa runt i lägenheten.

Båda gjorde iakttagelser som gjorde att de kände att något inte stämde med den berättelse de fått innan de åkte till platsen.

Misstankar mot Sofia ”Vi kände båda två ganska snart en stark misstanke om att det kunde vara Sofia själv som hade mördat mannen”, berättar Gunnar. ”Vi ringde in till krimjouren och delade WWW.S112.SE

med oss av våra misstankat, vilket ledde till att Sofia förhördes mer ingående och därefter blev anhållen.”

De båda teknikerna fortsatte sin noggranna undersökning med att säkra spår från lägenhetens ytterdörr in till sängen. Golvet i sovrummet bestod av en ganska mörk linoleummatta och på den, längs sängens långsida, hittade de nu ett svagt spår av en naken fot, som var avsatt i blod. Gunnar och Sven-Olov skar omedelbart ut mattbiten för vidare analys.

Efter att de båda teknikerna gått igenom hela lägenheten stod det klart att hela händelseförloppet hade utspelat sig i sovrummet, varför de koncentrerade resten av arbetet dit. ”När vi lyfte på täcket kunde vi se att den döde mannen hade legat helt avslappnad när han utsattes för det dödande våldet”, berättar Gunnar. ”Bägge armarna låg något vinklade i kroppens längdriktning. Av skadebilden på huvudet samt hur täcket låg, kunde vi avläsa att inget var förändrat un-

mord der tiden eller efter det att hans huvud hade utsatts för våld.”

Teknikerna fortsatte att dokumentera mordplatsen. Den solfjäderformade stänkbilden av blod på väggen tydde på att offrets huvud hade blivit utsatt för kraftigt våld med något slags tillhygge. ”Eftersom ansiktet och huvudet var täckt av levrat blod kunde vi inte se hur många slag det hade handlat om”, berättar Gunnar. ”Men vi förstod att det hade handlat om ett besinningslöst raseri!”

Obduktionen skulle senare visa att de hade rätt. Den unge mannen i sängen hade fått mellan sju och nio hammarslag mot huvudet och hade dessutom blivit huggen med kniv i halsen och ansiktet 27 gånger!

Fortsatta förhör Medan teknikerna jobbade vidare i lägenheten i Traneberg, fortsatte förhören med Sofia på kriminalen i Stockholm.

22-åringen berättade att hon jobbade på Konsum i Alvik och att hennes sambo – som vi här kan kalla Anders – var frilansfotograf och hade en egen studio i Abrahamsberg.

Anders var flitigt anlitad, bland annat av

Stockholms Stad för att fotografera i skolor. Sofia brukade därför, när hon hade tid över, hjälpa till med att städa i hans ateljé.

Den här fredagskvällen hade hon vid niotiden åkt ut till Anders studio för att städa där, och alltså inte kommit hem till lägenheten i Traneberg förrän strax före midnatt.

När kriminalarna anhöll Sofia hade de hittat en blodbesudlad hammare i hennes handväska. ”Det var naturligtvis en besvärande omständighet”, säger Gunnar. ”Flickan hade ingen annan förklaring än att hon måste ha hittat hammaren i lägenheten och i sitt chockade tillstånd tagit den med sig.”

Sönderklippta ID-handlingar På lördagen fortsatte Gunnar och SvenOlov sin undersökning i lägenheten.

I vardagsrummet var golvmattorna i oordning och blomkrukor låg utvräkta på golvet. Någon hade dragit ut lågor i bokhyllan och tömt ut papper som legat i dem. ”Även i köket var lådor utdragna på ett sätt som gjorde att vi båda reagerade”, berättar Gunnar. ”Vi har en erfarenhet av hur det brukar se ut efter ett inbrott, och det här stämde inte med det anliga mönstret.”

Ett av de tre rummen i lägenheten användes som arbetsrum. Vid en vägg stod ett skrivbord med en anslagstavla på vilken det satt bilder av den söta, 22-åriga flickan.

När teknikerna tömde papperskorgen bredvid skrivbordet blev de förvånade. ”Vi hittade bitar av både körkort och andra ID-handlingar”, berättar Gunnar. ”När vi pusslade ihop dem såg vi att de tillhörde Anders, och att samtliga handlingar fortfarande gällde.

Sven-Olovs och Gunnars misstankar mot Sofia stärktes. Varför skulle en inbrottstjuv ha mördat Anders för att sedan klippa sönder hans körkort och kasta det i en papperskorg?

Mystiska telefonsamtal Medan den undersökningen pågick i lägenheten, ringde telefonen flera gånger. I vanliga fall brukar teknikerna inte svara om det ringer, men den här gången gjorde de ett undantag. ”Eftersom vi redan hade undersökt telefonen för att söka fingeravtryck, bestämde vi oss för att svara”, säger Gunnar. ”Det var en man som sa att han sökte Sofia. Vi svarade att hon inte var hemma för tillfället och frågade vem det var som sökte henne.

Mannen uppgav att han hette Markus och sa att Sofia hade hans telefonnummer, så han ville att vi skulle be henne ringa.”

På söndagen var det dags igen. Teknikerna hade återupptagit sin undersökning av lägenheten när telefonen ringde.

Det var Markus, igen.

>>

SAMVERKAN 112 NR 1 2014

47

>> Gunnar svarade som tidigare att Sofia inte var hemma, men att han skulle be henne ringa, och med det lät Markus sig nöja.

Men – vem var han?

Avtrycken analyseras ”På måndagsmorgonen säkrade vi Sofias fotavtryck på samma sätt som man säkrar fingeravtryck vid daktyloskopering (så kallad ”daktning”, författarens anm.)”, berättar Gunnar. ”Samtidigt höll fingeravtryckslabbet på att bearbeta den mattbit vi hade skurit loss från golvet.”

Under eftermiddagen hade teknikerna fotograferat fotavtrycket på golvmattan och därefter jämfördes det med Sofias eget fotavtryck. ”Efter några timmar fick vi resultatet redovisat muntligt”, berättar Gunnar. ”Det blodiga spår vi hade säkrat från golvmattan stämde med Sofias avtryck, det fanns inget tvivel.”

Nya historier Under förhören hade Sofia redan medgett att den döde i sängen var hennes 23-årige sambo Anders.

När hon nu konfronterades med att det blodiga fotavtrycket var hennes, ändrade hon snabbt sin historia flera gånger under förhören. Bland annat berättade hon att Anders hade tvingat henne att ligga med honom mot hennes vilja.

Men hennes berättelser var för vaga och för osammanhängande för att de rutinerade utredarna skulle tro på henne. Tålmodigt väntade de och ställde samma frågor gång på gång, tills Sofia bröt ihop och berättade sanningen.

Galen av svartsjuka Sofia och Anders hade blivit ett par ungefär ett år innan han mördades.

Efter bara ett halvår hade de flyttat hop.

Men från Sofias sida var allt inte en dans på rosor.

Hon var svartsjuk.

Misstankarna om att Anders hade någon annan hade grott i hennes hjärna och växt till orimliga proportioner. Säkert träffade han massor av snygga tjejer i sitt jobb som fotograf och eftersom han var egen företagare hade han säkert också möjligheter att träffa dem medan hon slavade på Konsum.

Till sist kunde Sofia inte längre kontrollera sina känslor. Om hon inte kunde få ha Anders för sig själv, skulle ingen annan ha honom heller.

Han måste dö.

Blodpudding, rödvin, sömnmedel Under mordkvällen hade Sofia inte alls åkt till sin sambos fotostudio för att städa där. Istället hade hon noggrant satt sin plan i verket.

När Anders kom hem vid sextiden på 48

SAMVERKAN 112 NR 1 2014

fredagseftermiddagen var Sofia på ett strålande humör när hon mötte honom. Anders blev glatt överraskad när han fick höra att hon hade förberett en festmåltid till dem.

Kanske blev han en aning förvånad när han fick se vad den bestod av. Blodpudding och rödvin.

Varför det blev just blodpudding kunde Sofia aldrig förklara.

Hon hade hällt sömnmedel i hans vin och det verkade ganska fort. När Sofia med ett leende föreslog att de skulle gå och lägga sig tidigt, protesterade han inte. Och Anders hann knappt lägga sig i sängen, förrän han somnade.

En ren avrättning När Anders hade somnat lät Sofia ingen tid gå till spillo. Hon hade för länge sedan hämtat hammaren i verktygslådan och lagt den i en av lådorna i byrån nära sängen, för att hon lätt skulle komma åt den.

mord Trots sömnmedlet reagerade Anders när de första hammarslagen träffade honom i huvudet. Och när Sofia hörde ett gurglande läte från honom, drabbades hon av panik.

När hon naken hoppade ur sängen landade hennes fötter i det blod som redan stänkt ut på linoleummattan bredvid sängen. Sofia rusade mot köket, hämtade en kökskniv och sprang sedan tillbaka för att fullborda sitt verk. I raseri högg hon Anders gång på gång i ansiktet och huvudet tills hon var säker på att han var död.

När Sofia förstod att allt var över for hon runt i lägenheten, slet upp garderobsdörrar, drog ut lådor och tömde innehållet på golvet. Den nyblivna mörderskan släpade fram den tunga verktygslådan av metall så att det skulle se ut som om en inbrottstjuv hittat sitt mordvapen där. Sofia kastade ut blomkrukorna på vardagsrumsgolvet och slet i mattorna så att de kom i oordning.

Varför hon klippte sönder Anders körkort och ID-handlingar kunde hon senare aldrig förklara. Kanske var det hennes sätt att berätta att förhållandet med Anders definitivt var över? Älskaren väntade När Sofia var klar med att röra runt i lägenheten betraktade hon sitt verk. Hon

tvättade mycket noggrant den kniv hon använt helt ren, och stoppade sedan den blodiga hammaren i sin handväska.

Därefter begav hon sig ner på gatan och promenerade lugnt ett hundratal meter till den bil, där Markus väntade!

Markus hade under en tid varit den svartsjuka Sofias älskare och de hade sedan länge gjort upp om att träffas vid tiotiden denna fredagskväll.

Den kallhamrade 22-åringen hade lugnt räknat ut att hon dessförinnan skulle hinna bjuda sin sambo på kärleksmiddag, söva honom och slå ihjäl honom.

När paret kom hem till Markus blev han förvånad. Att de skulle ha sex var uppenbart, men den här gången gjorde Sofia något hon aldrig hade gjort tidigare – hon rusade först in i duschen.

Markus kunde naturligtvis inte veta att hans älskarinna var blodig över hela kroppen efter att nyss ha slagit och huggit ihjäl sin sambo.

Sex, kex, ost och vin När Sofia kom ut ur duschen hoppade paret i säng. Efter kärleksakten hade de en mysig stund med kex, ost, vin och småprat.

Så småningom närmade klockan sig ett på natten. Sofia ville till sin mamma i Jakobsberg och bad Markus att han skulle skjutsa henne, vilket han gjorde för att därefter återvända till sin lägenhet.

När utredarna så småningom fick tag i Markus och berättade för honom vad Sofia gjort strax innan deras kärleksmöte, svimmade han!

När Markus hade släppt av henne utanför mammans port och kört iväg, rufsade Sofia till sitt hår, kletade ut sminket, rusade upp till sin mamma och förklarade hysteriskt att hon hade hittat en död man i sin och Anders lägenhet, när hon kom hem.

Och mamman följde med henne till polisstationen.

Inte sista gången Under förhören öppnade sig Sofia alltmer. Till sist hade utredarna hela bilden klar för sig. Flickan hade erkänt mordet och den tekniska bevisningen var övertygande. Åklagaren kunde väcka åtal.

Under rättegången chockade plötsligt den söta 22-åringen nämndens ledamöter när hon sa: ”Det här var inte sista gången. Det kommer att hända igen!” ”Sofia fick genomgå en stor rättspsykiatrisk undersökning och resultatet blev att hon blev klassad, vilket innebar att hon dömdes till vård istället för fängelse”, säger Gunnar Björkén, som aldrig kommer att glömma den märkliga historien med den svartsjuka mörderskan.

WWW.S112.SE

LÄSARBILDER. Vi söker bilder och bildtexter på allt som har med gårdagens ambulanssjukvård att göra.

För er som vill mejla är adressen sven@s112.se

Gamla foton från verkligheten är alltid lika uppskattade...

Först ut med bilder och bildtexter, från gårdagens ambulanssjukvård, är Peter Jonasson, ambulanssjuksköterska Ängelholm. Tack Peter!

Foto: Ambulansstationens arkiv Den gamla ambulansstationen i Ängelholm, som var en fd bensinstation, var belägen på Storgatan. 1991 invigdes den nya ambulansstationen på Åsbogatan, intill räddningstjänsten.

Ambulanssjukvårdare Kenth Johansson tar emot ett ambulanslarm.

populära på m. Plymouth var ol lh ge Än i s lan sambulanser.

Plymouthambu -talet av Mercede 80 19 på s tte sa er 1970-talet. De sen. rsta Volvoambulan V70 och 4 st MB Sprinter.

1992 kom den fö lvo sstationen 4 st Vo Idag har ambulan

Tygmärke. Ambulanssjukvårdarna bemannade ambulansstationens larmtelefon. Larmen kom via 90 000. Om andraambulansen åkte ut mellan klockan 22-07 hänvisades samtalen till ambulansstationen i Kristianstad, som då skötte utlarmningen. Kristianstads läns landsting anslöt sig till Länsalameringscentralen (LAC) i början av 1980-talet.

LAC blev sedermera SOS Alarmering och heter nu SOS Alarm.

Ambulanssjukvårdare Claus Svensson, som tjänstgjorde i Ängelholm 1966-2011, i full auktion vid en svår trafikolycka.

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 1 2014

49

Ambulans SM i Golf 2014

Marknadsnyheter Marknadsnyheter Nytt bröstspänne Ferno Norden Sweden har tillsammans med våra kunder tagit fram ett bröstspänne för Allfabårens 4-punktsbälte. Spännet underlättar fixeringen av axelremmerna och har redan blivit en stor succé.

Ferno Norden Sweden. Tel: 0520-42 02 00 E-post: fab@fernonorden.com

Batteridrivet varningsljus

Karlskrona Ambulans Kamrat/Idrottsförening arrangerar SM i golf för ambulanspersonal den 27-28 augusti 2014.

Plats: Carlskrona Golfklubb på Almö. Välkomna!

Varningsljuset LM300 Sputnik har uppladdningsbara batterier och högintensiva lågeffektslysdioder. Fulladdade batterier ger en drifttid på upp till två timmar. Laddas i fordonet via 12 V cig.uttag. Varningsljuset har tre magneter och tre sugkoppar. Finns i orange, blått, rött eller grönt utförande. Godkänd enligt ECE R-65, kategori T. HBA Fordonsteknik AB. Tel: 08-88 09 00 E-post: per@hba.nu

www.ambansgolf-sm.se 4-hjulsdrift till Västerås

Martina Winblad Marknadsnyheter!

Hämtas av Sören Svärd

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

50

SAMVERKAN 112 NR 1 2014

Önskar ditt företag att presentera marknadsnyheter?

Maila till: info@s112.se Tjänsten är gratis för våra annonsörer!

Vi kräver högupplösta bilder och komprimerad textvolym!

Ferno Norden Sweden förstärker sitt team med Martina Winblad. Martina är sjuksköterska och kommer senast från barnsjukvården. Martina har även drivit företag inom hälsovård med fokus på hälsa och livsstil vilket kommer stärka kompetensen i Ferno Norden på våra satsningar med produkter för en bättre arbetsmiljö.

Ferno Norden Sweden. Tel: 0520-42 02 00 E-post: fab@fernonorden.com WWW.S112.SE

LÖSNINGAR FÖR VERKSAMHETSKRITISK KOMMUNIKATION Som exklusiv leverantör av Motorolas Rakelmobiler och 35 års erfarenhet av verksamhetskritisk kommunikation kan vi garantera en optimal lösning för just er verksamhet. För såväl vardag som kris.

Våra lösningar ansvarar för kommunikationen hos bland andra...

• Kustbevakningen • Rtj:na Stockholms län

• Rtj StorGöteborg • Forsmark www.celab.se

• Svenska Kraftnät • Strängnäs kommun

POSTTIDNING B Avsändare: On Road Communications AB Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn

VÅRT UPPDRAG ÄR ATT DU SKA KLARA DITT Vårt jobb är att skapa bästa möjliga förutsättningar för arbete utomhus oavsett väder, miljö eller andra riskfaktorer genom unika, behovsanpassade klädsystem. Syna din egen beredskap – testa din verklighet i Taiga Climate Lab. www.taiga.se

Annebergsvägen 3 432 95 Varberg Telefon 0340-66 69 00 www. taiga.se