bladderbar_nr1_2020

SAMVERKAN

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon Nummer 1 2020 Årgång 19 Pris: 89 kr

ambulanssjukvårdare - populärt yrke som ger jobb

Tidning nummer

brandmannen

- räddade polisaspirantens liv

Helikopterpilot hos polisen - 7 100 timmar uppe i det blå

kriminalhistoria

- flykten som blev ett gigantiskt fiasko

sedan starten 2002

många fler - blåljusreportage

blåljusnyheter på nätet: www.S112.se

CISA Konferens:

Ett samarrangemang med Regionsdagarna för intensiv- och perioperativ vård och Blåljusstiftelsen.

22–23 oktober 2020

Linnéuniversitetet, Campus Växjö • •

KOSTNADSFRITT Anmälan dig här:

Lnu.se/cisa2020

Internationell konferens Keynote speakers: Per-Olof Michel, Överläkare psykiatri, docent katastrofpsykiatri, Uppsala universitet Lars Sandman, Professor hälso- & sjukvårdsetik, Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Torbjörn Tännsjö, Professor emeritus praktisk filosofi, Stockholms universitet

• • •

Gunnar Kahlmeter, Överläkare & professor Klinisk mikrobiologi, Region Kronoberg Parallella föreläsare Utställare Workshop

CISA – Centrum för interprofessionell samverkan och sambruk inom akut vård Kontaktperson: Carina Elmqvist, carina.elmqvist@kronoberg.se

2

samverkan 112 nr 1 2020

www.s112.se

innehåll

34 i nöd och lust

10 30 år som pilot

42 jobb utbyte

32

52

ett lyckat recept

empatiskt bemötande

6 blåljuslarm

31 adjö till pärmar och pappersutskrifter

52 TRE-fyra personer tar sitt liv varje dygn

Blandat

NU: Rätt information i realtid

Bemötandet lika viktigt som HLR

8 ambulanssjukvårdare En populär utbildning som ger jobb

10 7 100 timmar uppe i det blå 30 år som helikopterpilot hos polisen

14 NYREGISTRERADE UTRYCKNINGSFORDON Under 2019 registrerades 709 fordon

16 mycket ambulans för pengarna Besök hos Ambulansproduktion

20 räddade polisaspirantens liv Tillbakablick till november 2003

24 TID FRÅN 112-SAMTAL Till första resurs är på plats

28 ökning av polisdrönare Verksamheten har vuxit www.s112.se

32 forskning och ambulanssjukvård Hör det ihop?

34 tulltjänstemän och kollegor I nöd och lust

38 byggde upp norska luftambulansen Sjuksköterskan Ulla Lindqvist berättar

42 jobbutbyte - australien mot växjö Chris Peates egen berättelse

46 8 frågor till katarina norén Generaldirektör för Sjöfartsverket

48 samverkan i fokus PreHospens forskningssymposium

55 fenomenet "RAMPING" Ett allt vanligare problem världen över

58 hög beredskap och få larm Besök på Ringhals brandstation

62 ambulansförbundet informerar Nytt löneavtal för sjuksköterskor

64 NYPAD New York City Police Department

68 utbrytningen som höll världsklass Kriminalhistoria

72 polis om dödsbud En av de värsta uppgifterna

50 intervju med regionpolismästare Hedersdoktor Ulrika Herbst samverkan 112 nr 1 2020

3

GÄSTledare

Kunskap hjälper och rädsla stjälper!

I DENNA SKRIFT SKRIVS det mycket om samver-

kan och då kanske framför allt samverkan inom blåljusorganisationerna.

Jag skulle vilja lyfta en annan dimension av samverkan av hög relevans för våra organisationer.

Idag talas det om kunskapsbaserade verksamheter, det vill säga att medarbetarna förväntas värdera, kritiskt granska och nyttja olika former av kunskap i syfte att hitta bästa möjliga praxis för sitt dagliga arbete.

JUST NU STÅR VI mitt i en stor coronavirus-

pandemi och Världshälsoorganisationens (WHO) generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus varnar för att rädsla och vild panik kan få en större inverkan på samhället än själva viruset. Kunskap hjälper och rädsla stjälper!

EN VIKTIG GRUND för kunskapsbaserade

verksamheter i allmänhet och kunskapsbaserad vård i synnerhet, är samverkan mellan hälso- och sjukvårdens aktörer och landets universitet.

Som ett led i denna utveckling har det i många regioner skapats kliniska lektorat.

Utgivare: Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Communications AB Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier Utgivningsbevis: 24 224 ISSN: 1650-7487 Postadress: Nyckelpigevägen 2 374 51 ASARUM Tel: 0454 - 300 800 E-post: red@s112.se Redaktörsråd: Sofia Almerud Östberg, Carina Elmqvist, Linda Fabricius, Bengt Fridlund, Kristina Julin Nyquist, Mikael Sibner, Anders Svensson, Pontus Albertsson Åman, Helena Nord Ljungquist och Sven Åsheden

4

samverkan 112 nr 1 2020

Ett av huvudsyftena för en klinisk lektor är att verka som brobyggare mellan forskning, klinisk verksamhet och utbildning med avsikt att främja en kunskapsbaserad vård. Denna samverkan är som att lägga ett gemensamt pussel!

MITT EGET UPPDRAG som klinisk lektor i vårdvetenskap med inriktning akutsjukvård i Region Kronoberg innebär att bevaka aktuellt kunskapsläge och främja fortsatt forskning och utveckling inom det vårdvetenskapliga området och för alla där verksamma hälsoprofessioner.

En snårig beskrivning och ett snårigt uppdrag. Men i organisationer där effektivitet och produktionsmål är centralt kan det vara viktigt att stanna upp och fundera kring vilken verksamhet man ska och vill bedriva.

Den ska vara av hög klass och bygga på evidens, det vill säga bästa, nu tillgängliga samlade kunskap. Bäst, tillgänglig och samlad kunskap får vi genom samverkan; mellan enskilda människor, mellan grupper, mellan verksamheter.

Samverkan är något mer än bara du och jag tillsammans. Samverkan är

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Sven Åsheden, 070 - 603 40 53 Layout och formgivning: Sven Åsheden Tryck: Mixiprint AB, Olofström Övriga medarbetare i detta nummer: Marielle Anteskog, Åsa Brorsson, Carina Elmqvist, Bengt Fridlund, Henrik Grönberg, Gudrun Reay, Christine Göhlner-Gunnarsson, Mats Holmberg, Peter Jonasson, Mats Jonsson, Chris Peate, Ingela Rutberg, Mia Sandblom, Marc Skogelin, Anders Svensson, Andreas Utterström, Sören Viktorsson och Skövde Yrkeshögskola Produktion: On Road Communications AB

grunden för att främja en kunskapsbaserad akutsjukvård!

Slutligen vill jag påminna om årets CISAkonferens som hålls vid Linnéuniversitetet i Växjö den 22-23 oktober.

Precis som föregående år är konferensen helt kostnadsfri!

Sofia Almerud Österberg Klinisk lektor vid anestesikliniken, Region Kronberg och docent vid Linnéuniversitetet i Växjö sofia.osterberg@kronoberg.se

Annonser: Sven Sandberg Telefon: 0470-802 02 eller 070-594 62 00 annons@s112.se Prenumeration: www.s112.se/prenumerera/butik

Foto omslag framsida: Adobe Stock Tipsa oss...

Tipsare skyddas alltid av källskyddet och är garanterad full anonymitet Hemsida: www.s112.se Åsikter: För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren

www.s112.se

strykeremergencycare.com

Stryker Emergency Care

LIFEPAK® 15 Monitor – defibrillator

More power to you

LUCAS® 3 v3.1

Power-PRO XT + Power-LOAD

Chest compression system

Powered ambulance cot

This document is intended solely for the use of healthcare professionals. A healthcare professional must always rely on his or her own professional clinical judgment when deciding whether to use a particular product when treating a particular patient.

Stryker does not dispense medical advice and recommends that healthcare professionals be trained in the use of any particular product before using it in surgery. The information presented is intended to demonstrate the breadth of Stryker product offerings.

A healthcare professional must always refer to the package insert, product label and/or instructions for use before using any Stryker product. Products may not be available in all markets because product availability is subject to the regulatory and/or medical practices in individual markets. Please contact your Stryker representative if you have questions about the availability of Stryker products in your area. Stryker Corporation or its divisions or other corporate affi liated entities own, use or have applied for the following trademarks or service marks: Stryker LUCAS, LIFEPAK, Power-PRO XT, Power-LOAD, SMRT and XPS. All other trademarks are trademarks of their respective owners or holders. The products depicted are CE marked in accordance with applicable EU Regulations and Directives. 2019-22613 10-2019

© 2019 – Crédits photos : Lukas Palik

SAVING LIVES IS YOUR POWER

blåljuslarm / Blandat

FIKK samordnar frivilliga Verksamhetschef Daniel Brodin, tidigare ordförande i Missing People under flera år.

Appen IRO Rescue hittar man där appar finns. Går även att ladda ner från: https://fikk.se/iro-rescue/

AKTUELLT. FIKK, (Frivilliga Insatser vid Kris och Katastrof), samordnar frivilliga och samhällets resuser vid extraordinära händelser, samt bistår anhöriga och polisen vid eftersök av försvunna personer. FIKK är en rikstäckande ideell organisation och deras app IRORescue är byggd för att klara en global hantering. Organisationen som har sitt säte i Laholm växer kraftigt. FIKK finansierar sin verksamhet med stöd av det privata näringslivet.

Daniel Brodin som är verksamhetschef för FIKK berättar: – Nu har vi öppnat upp våra resurser och engagerar oss i bland annat förnödenhetsleveranser till COVID-19 drabbade.

Ingen ska lämnas ensam och utan hjälp.

6

samverkan 112 nr 1 2020

– Över 13 000 personer har anmält sitt intresse för att hjälpa till och antalet växer för varje dag – Hela processen hanteras av FIKKs frivilliga resurser/volontärer genom appen IRO-Rescue. I denna miljö kan vi administrera och styra varje unik händelse som till exempel en leverans av varor. Vi kan följa flödet och leveransens position i realtid.

– Genom våra frivilliga resurser/volontärer har vi kontakt över telefon med både beställare och leverantör. Vi har överblick i realtid genom appens gränssnitt. Vilket i sin tur skapar trygghet för inblandade parter. Hur går det till?

– När någon ber om hjälp så skickas en pushnotis ut till alla frivilliga i närom-

rådet där den behövande befinner sig. Vi kan även larma via SMS om det behovet finns.

– Vid larm bekräftar man i appen att man är tillgänglig och vill hjälpa till med denna leverans. Om flera svarat på meddelandet väljer FIKK ut den person som ska utföra uppdraget.

– Den som blir utvald kontaktas av vår nationella resursgrupp (FIKK-NRG). En grupp bestående av frivilliga. Administratören skickar leveransadress och navigeringsinformation direkt till den som ska utföra uppdraget.

– Vi använder ett mobilt växelsystem, vilket ger oss möjlighet att bemanna vårt journummer 010 - 55 11 880 dygnet runt.

Just nu består gruppen av 10 personer, men den kan enkelt utökas. Det finns ingen begränsning i antal. Vill man hjälpa till med detta arbete får man gärna ta kontakt med oss avslutar Daniel Brodin.■ Källa och bilder: FIKK www.s112.se

årets sjöräddare

vattenskopande flygplan

beslagtog 10 kilo opium

Foto: Sjöräddningssällskapet

AKTUELLT. I samband med utmärkel-

sen Årets Sjöräddare - som delas ut för insatser gjorda av Sjöräddningssällskapets frivilliga sjöräddare - prisar organisationen två Sundsvallsbor, som gjort en rådig och livräddande insats till sjöss på egen hand.

Sylvia och Pelle Näslund från Sundsvall var den 27 september ute för att tanka båten. Havet var tomt på människor och båtar, så när de såg något ligga och flyta i vattnet trodde de först att det var skräp från ett byggarbete på kajen.

Det visade sig vara en man som hoppat från Sundsvallsbron men överlevt och nu krampaktigt klamrat sig fast vid en boj. De får snabbt upp honom på badbryggan och ringer 112 samtidigt som de lugnar mannen som är ordentligt nedkyld och kraftlös efter att ha kämpat i det 10-gradiga vattnet.

Tack vare deras uppmärksamhet och snabba agerande räddade Sylvia och Pelle (som är engagerad som frivillig sjöräddare på RS Sundsvall), mannens liv.

Utmärkelsen Årets Sjöräddare är ett sätt att hylla frivilligheten, som har varit Sjöräddningssällskapets grundstomme ända sedan starten 1907.

Sjöräddningssällskapets 2 200 frivilliga sjöräddare har jour dygnet runt, året om.

De ställer upp med sin tid för att alla som vistas utmed vår långa kust och i våra stora sjöar ska känna sig trygga. ■ Källa: Sjöräddningssällskapet

REGION JÖNKÖPINGS LÄN

Rickard till Vetlanda

Foto: MSB

Foto: Tullverket

AKTUELLT. Tullverket har stoppat smuggling av en stor mängd narkotika vid Arlanda flygplats. Nu åtalas två kvinnor misstänkta för synnerligen grov narkotikasmuggling vid Attunda tingsrätt.

I mitten av februari stoppades två kvinnor som kom resande med flyg från Istanbul till Arlanda. Vid passkontrollen kunde den ena kvinnan inte uppge syftet med inresan till Stockholm och nekades att resa in i landet. Hennes incheckade väska togs ut för tullkontroll.

Vid röntgen konstaterades avvikelser och att väskan var dubbelbottnad. I väskan fann tulltjänstemännen över 4 kilo opium.

Den andra kvinnan uppgav att hon skulle turista i Stockholm i några dagar.

I hennes dubbelbottnade väska upptäckte tulltjänstemännen över 6 kilo opium. De misstänkta förnekar brott och all kännedom om narkotikan.

– Genom det viktiga arbete som utförs vid tullkontroller har vi lyckats stoppa stora mängder narkotika att komma in i landet. Beslaget av opium tillhör ett av de större som vi har gjort vid Arlanda, säger Lina Andersson, chef för tullkriminalenheten vid Tullverkets gränsskyddsverksamhet i Stockholm. ■

Källa: Tullverket

Jonas och Carro till Värnamo

GRATTIS

AKTUELLT. MSB har nu tecknat avtal med Saab AB som blir det företag som ska tillhandahålla mindre vattenskopande flygplan. Vattenkapacitet per fällning: 3 000 liter.

Tjänsten som MSB köper från Saab AB innebär att de från och med slutet av maj ska tillhandahålla två flygplan med tillhörande besättning och annan nödvändig logistik.

Inom ramen för kontraktet finns även möjlighet att utlösa en option med ytterligare två flygplan för perioden 2021-2023. Närmaste månaderna kommer MSB tillsammans med Saab AB att utveckla arbetssätt för hur flygplanen ska användas. Arbetet sker i nära samverkan med kommunal räddningstjänst och EU. - Att fälla vatten från luften med skopande flygplan skiljer sig från att arbeta med helikoptrar vid skogsbränder.

– Erfarenhet av att arbeta med skopande flygplan finns i dag inte hos alla räddningstjänster i Sverige. Även för oss på MSB är detta en ny typ av resurs.

Därför behöver vi tillsammans lära oss och utveckla ett effektivt arbetssätt.

– Det är även en förutsättning om vi på sikt ska skaffa tillgång till större skopande flygplan, säger Jakob Wernerman. ■ Källa: MSB

REGION SÖRMLAND

Mats och Mattias hämtar till Strängnäs

Tel: 0430-490 50

E-post: info@nilsson.se Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se Box 83,info@nilsson.se 312 22 Laholm, Sweden E-post: www.nilsson.se

Box 83, 312 22 Laholm, Sweden

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2020

7

ambulanssjukvård / Utbildning

Ambulanssjukvårdare - en populär utbildning som ger jobb

Övningar genomförs från enkla miljöer till realistiska verklighetstrogna miljöer.

Här övas PS (prehospital sjukvårdsledningsövning).

8

samverkan 112 nr 1 2020

www.s112.se

Skövde Yrkeshögskola har de senaste tre åren utbildat Ambulanssjukvårdare som förser branschen med nya kompetenta kollegor. Yrkeshögskoleutbildningen är utformad i nära samarbete med verksamheten för att möta arbetsmarknadens behov av kompetens.

I ambulanssjukvårdarutbildningen deltar Skaraborgs Sjukhus (SKAS), Norra Älvsborgs länssjukhus och Uddevalla sjukhus (NU-sjukvården), Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU), Region Jönköping och Region Värmland i ledningsgruppen för utbildningen.

TEXT och FOTO: Skövde Yrkeshögskola

U

tbildningen till Ambulanssjukvårdare är en vidareutbildning för undersköterskor som har minst två års yrkeserfarenhet från vård och omsorg. Teori varvas med praktiska moment för att ge så omfattande och djupgående kunskaper som möjligt.

Ambulanssjukvårdare är i många delar ett praktiskt yrke. Det ställer stora krav på individens förmåga att snabbt ställa om och kunna lösa problem utifrån de förutsättningar som ges i varje ny situation.

Utbildning som ger rätt kompetens – Vår trafikutbildning är uppbyggd kring begrepp som insikt, riskmedvetande och säkerhetstänkande. Det ger den studerande en god förståelse och förberedelse för yrket Ambulanssjukvårdare, säger Lasse Binnösjö, Trafikinstruktör vid Ambulanssjukvården Skaraborgs Sjukhus En omfattande trafikutbildning ingår i utbildningen, med moment såsom körsimulator, riskutbildning, utryckningsförarutbildning samt C1-körkort. I kursen Fordonskunskap och Körteknik ingår bland annat teoretiska kunskaper kring gällande trafiklagstiftning med särskild inriktning på undantagsbestämmelser, körning i simulator, teknikövningar i manövergård, www.s112.se

Hela utbildningen och dess innehåll var mycket bra och det var ett väldigt roligt och givande år, säger ambulanssjukvårdare Jacob Östergren. riskutbildning, patientfokuserad körning samt övningar i utryckningskörning.

Utbildningen ger jobb År 2019 examinerades 25 studerande från utbildningen. Majoriteten av dessa jobbar idag inom ambulansverksamheten i någon form; på fasta tjänster, vikariat eller som timanställd. Flertalet av dessa återfinns inom verksamheter där de genomförde sin LIA (Lärande i arbete, dvs utbildningspraktik för bättre läsförståelse) under utbildningstiden.

– Utbildningen ger de studerande goda och breda kunskaper inför deras kommande arbete som ambulanssjukvårdare, säger Per Amandusson, enhetschef vid Ambulansen Skaraborgs sjukhus samt ledamot i utbildningens ledningsgrupp.

Populär utbildning För tillfället har Skövde Yrkeshögskola 24 studerande som ser Ambulanssjukvårdare som sin framtida yrkesroll. Fredrik Strand, utbildningsledare och lärare på utbildningen, har själv erfarenhet från ambulans- och akutsjukvården.

– Utbildningen präglas av praktiskt arbete, exempelvis samövningar med räddningstjänsten, kombinerat med teoretiska studier. Det ger de studerande mycket kunskap och en ökad förståelse för uppdraget, säger Fredrik.

Utbildningen ger en bra grund Efter ambulansutbildningen vid Skövde Yrkeshögskola arbetar idag Jacob Östergren inom ambulansverksamheten i NU-sjukvården med placering i området Dalsland norra och hemstation Bengtsfors. Jacob hade testat många olika yrken bland annat inom psykiatrin och att köra sjuktransport innan han sökte till ambulansutbildningen. ¬– Utbildningen och lärarna ger ett proffsigt intryck från början och ger en bra grund att stå på. Man känner att det man får med sig är bra kunskap ute i verkligheten. Lärarna har en bra koppling till arbetet och lång rutin inom ambulansjobbet. Hela utbildningen och dess innehåll var mycket bra och det var ett väldigt roligt och givande år, säger ambulanssjukvårdare Jacob Östergren. ■ samverkan 112 nr 1 2020

9

polisflyget / Porträtt

7 100 timmar uppe i det blå – 30 år som helikopterpilot hos polisen Per "Pelle" Lindquist har fyllt 60 år och får inte längre flyga polisens helikoptrar. Nu tar flygintresset andra vägar.

TEXT: Christine Göhlner-Gunnarsson FOTO: privat

P

elles flygintresse grundlades tidigt.

Hisingspôjk, äldst av tre bröder, uppvuxen i Säve på Hisingen i Göteborg.

– Jag var löjligt flygintresserad redan i tidiga tonåren, säger Pelle. När han och bästa kompisen inte satt och byggde flygplansmodeller, åkte de ofta till flygplatserna i Säve och Torslanda för att kolla in flygplan.

starten på något nytt Efter gymnasiet sökte Pelle till flygvapnet och tog flygexamen på krigsflygskolan i Ljungbyhed 1980 och blev då fältflygare.

– Första ensamflygningen med Viggen är ett av mina största ögonblick i livet.

Men efter några månader ansåg lärarna att 10

samverkan 112 nr 1 2020

också flyga militära propellerplan en månad varje år.

civilt helikoptercertifikat

jag inte passade för att flyga stridsflygplan.

Det var ett hårt slag för en 21-åring, men det blev starten på något nytt när jag sökte till Polishögskolan istället.

Som nyutbildad polis var Pelle tillbaka på Hisingen, i vaktdistrikt 6. Han trivdes bra, men hade alltid kvar suget efter att flyga.

– På den tiden hade man värnpliktiga piloter i arméflyget, så jag sökte dit. Då kunde jag jobba kvar som polis, men

1989 tog han ut ett civilt helikoptercertifikat och började flyga vid Polisflyget på Säve.

– Vår huvuduppgift var då trafikövervakning, men fram till 1997 svarade polisflyget även för regionens ambulansflyg.

Nu fokuserar vi mer på rena polisuppdrag - en mix mellan räddningsuppdrag och brottsbekämpning.

– För oss som flyger är detta verklighetens vardag, men man måste förhålla sig professionell oavsett om man bevittnat lyckohändelser eller tragedier.

– Man släpper jobbet när man sedan www.s112.se

Pelle Lindquist framför en SAAB 37 Viggen under utbildningen på F 15 i Söderhamn våren 1981. Viggen var i aktiv tjänst mellan 1972 och 2007.

går hem. Men varje lyckad insats känns ju väldigt bra!

Minnesvärt uppdrag Polisflyget möts av mycket tacksamhet, inte minst av personer som hittats efter att ha gått vilse i skog och mark. Men tidvis får Polisflyget också ta emot klagomål på flygbullret när helikoptrarna surrar över stan.

– Men vi ligger inte över stan utan orsak, förklarar Pelle. Är vi där så beror det på att vi behövs där. Vi vet att vi bullrar, men försöker minimera bullret på olika sätt.

I arbetet som helikopterpolis är inget uppdrag det andra likt. En kväll 2004 ombads Pelle att flyga till en plats mellan

►

www.s112.se

1989 tog jag ut ett civilt helikoptercertifikat och började flyga vid Polisflyget på Säve.

Pelle som ny helikopterpilot vid Polisflyget på Säve våren 1990. Helikoptern är en Bell 206 Longranger. samverkan 112 nr 1 2020

11

polisflyget / Porträtt

►

Pelle efter godkänd utcheckning på den nya polishelikoptern Bell 429 i februari 2016.

Gotland och Baltikum, för att hämta kvarlevorna efter en av de svenska flygare som omkom i den nedskjutna DC-3 som då hittats efter att ha legat på Östersjöns botten i över 50 år.

– Man blir väldigt liten när man åker så långt ut ensam över havet i mörker.

Men med hjälp av GPS hittade jag fartyget och kunde landa på däck. Kvarlevorna skulle till Rättsmedicin i Stockholm för identifiering. Det var ett hedrande och minnesvärt uppdrag att få föra hem besättningsmannen till Sverige igen.

den värsta upplevelsen När jag frågar Pelle vad det värsta är som han varit med om, utbrister han utan att tveka: – EU-mötet i Göteborg 2001!! Det var jävligt jobbigt, det var så enormt våldsamt, jag har aldrig sett något liknande! Det störde mig att jag satt på bästa åskådarplats men inte kunde göra något annat än att dokumentera händelserna och försöka förvarna när jag såg angripare komma från olika håll. Jag har inga problem med att hålla mig politiskt neutral när jag jobbar, men reagerar när man kastar sten och kollegorna på marken hamnar i trängda lägen.

Som motfråga undrar jag vad som varit roligast med jobbet: 12

samverkan 112 nr 1 2020

– Det bästa är att jag fått se så mycket av Sverige, från Smygehuk till Treriksröset.

Pelle kombinerar flygintresset med fotografering. På lediga stunder går han gärna ut och promenerar och kameran är alltid med.

– Fotograferandet är mitt andningshål, då ställer jag om skallen och ser verkligheten med helt andra ögon.

Jag frågar Pelle om han aldrig varit rädd när han flugit?

–Nej, inte vad jag kan komma på. Jag litar på helikoptrarna och på teknikerna som servar dem. Det är din egen skicklighet och kompetens som avgör om jobbet ska bli lyckat eller inte. Ibland måste man improvisera och fatta snabba avgörande beslut, men det är det som är lite av tjusningen.

Pelle utstrålar trygghet och verkar inte vara rädd för någonting. Han har hoppat fallskärm (inklusive två hopp från berget Trollveggen i Norge), kört MC, flugit stridsflygplan, veteranflyg och helikoptrar.

Söndagen den 2:a februari var sista gången han fick sitta bakom spakarna i polishelikoptern. Pelles annars så glada uppsyn blir sorgsen när han förklarar varför: – Jag vill ju inte sluta flyga! Men jag har accepterat det faktum att jag inte längre får flyga när jag fyllt 60 år. Sådana är våra

regler. Senaste året har varit en sorgeprocess, men nu har jag förlikat mig med tanken; jag inser att detta är slutet på en fin period, men jag är glad att jag har mitt veteranflygande att falla tillbaka på, där finns ingen åldersgräns, man får flyga så länge man är frisk.

Veteranflygsällskap Pelle började med veteranflyg 2013 och är nu chef för propellersektionen inom Swedish Air Force Historic Flight i Trollhättan som renoverar gamla militära propellerflygplan och visar upp dem på flyguppvisningar. Pelle är förstås en av dem som också flyger.

– När jag nu ska summera mina 30 år som helikopterpolis, så är jag ödmjukt tacksam över att ha fått arbeta med det här och haft så bra arbetskamrater genom åren.

Vid den sista helikopterflygningen fick hans söner följa med på en flygtur över Göteborg.

Efter 7.100 timmars flygtid och 30 års tjänst som helikopterpolis kommer Pelle att arbeta med annat fram till den ”riktiga” pensionen.

– Kanske man skulle börja hoppa fallskärm igen? säger Pelle och ler finurligt. ■

www.s112.se

Den nya generationens ljusramp.

W3 LJUSRAMP En vidareutveckling av den slimmade W-serien med den senaste teknologin inom lysdioder. Rampen har ofärgat glas runtom oavsett vilken färgkombination man väljer. www.standby.eu

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2020

13

FÖRSÄLJNING / Nyregistreringar

NYREGISTRERADE UTRYCKNINGSFORDON UNDER 2019 POLISMYNDIGHETEN

AMBULANSSJUKVÅRDEN

RÄDDNINGSTJÄNSTEN

ÖVRIGA FORDON

352

149

135

73

Under 2019 registrerades det 709 fordon med användningssätt utryckning.

TEXT OCH ILLUSTRATIONER: SVEN ÅSHEDEN KÄLLor: TRANSPORTSTYRELSEN och Wikipedia

F

ordon som är godkända som utryckningsfordon har en notering om detta i vägtrafikregistret som administreras av Transportstyrelsen.

Flest utryckningsfordon har polismyndigheten, ambulanssjukvården och räddningstjänsten. Exempel på andra organisationer vid sidan om polis, sjukvård och räddningstjänst som har godkända utryckningsfordon i Sverige är: • Tullverket • Försvarsmakten (på fordon som tillhör militärpolisen samt vissa skyddsvaktsgrupper) • Kriminalvården (civila specialfordon för fångtransporter vid förhöjd hotbild) • Skadeservice i Östhammar AB (bedriver specialuppdrag med räddningsdykare och kemdykare åt räddningstjänsten i norra Uppland)

• Djurambulansen i Jönköping (utför akuta transporter av skadade och sjuka djur, utför också uppdrag med Räddningstjänsten) • Djurambulansen i Skåne AB (utför akuta djurtransporter i samarbete med Räddningstjänst, polis och länsstyrelse) • Djurambulansen i Stockholm (vid undantagsfall med speciellt tillstånd av polis) • Fortum (gasjour) • Göteborg Energi (gasjour) • Bärgningstjänsten Sverige AB (Göteborg har bärgningsbilar med larmanordning - får användas när Göteborgs Spårvägars Trafikledning anger trängande fall på grund av olycka med spårvagn) • Göteborgs Spårvägar (bedriver spårbunden trafik och behöver snabbt kunna nå olyckor som innefattar denna) • Infranord (tidigare Banverket Produktion, kör för uppdrag åt

Trafikverket i Skåne. Behöver snabbt kunna nå olyckor - främst på Södra stambanan.

• Luftfartsverket • MTR Tunnelbanan, • MTR Pendeltågen (trafikledningsbilar för tunnelbanan och pendeltågen i Stockholm) • Securitas (skyddsvakter vid Arlanda, Bromma, Malmö Airport samt vid vissa uppdrag för Försvarsmakten) • Swedavia (på fordon som används av Airport Technical & Operative Supervisor) • Sjöräddningssällskapet (vissa av sjöräddningssällskapets dragbilar för svävare och Rescuerunner. Endast vid larm från sjöräddningscentralen JRCC). • Vy Buss (trafikledning vid Lunds spårväg) • Vägassistans (TMA-fordon används som krockskydd vid t.ex. bärgning, vägarbeten och olyckor i Göteborg och Stockholm) ■

NYREGISTRERADE POLISFORDON under 2019 Personbilsregistreringar

MC

1

29 st BMW

1

(30 st 2018)

2 Lastbilsregistreringar

1

14

17 st VW AMAROK

Hundfordon

8 st VW

(312 st 2018)

3

(186 st 2018)

V90, XC60, S90

127 st VW

(69 st 2018)

Kombi, Passat, Tiguan

3 st MB

(10 st 2018)

Sprinter, Vito Tourer

(4 st 2018)

2

Kombi, Crafter, Caddy

3

Sprinter, Vito

4

4 st MB

Totalt antal 352 st

161 st VOLVO

(5 st 2018)

3 st VOLVO

samverkan 112 nr 1 2020

FM 42 R, FM 64 R

www.s112.se

nyregistRERADE AMBULANSER UNDER 2019 Totalt antal 149 st

1

56 st NILSSON XC90 AMBULANCE

2

19 st CHEVROLET

3

17 st MB SPRINTER

(151 st 2018)

4

Det fanns totalt 1 035 st registrerade ambulanser i Sverige den 5 februari 2020 - varav 1 st buss.

71 st av fordonen är avställda.

7

20 st 2018, 18 st 2017

53 st 2018, 18 st 2017

17 st VW AMAROK 21 st 2018, 16 st 2017

7 st RENAULT MASTER

5 6

55 st 2018, 25 st 2017

Uppgift saknas för tidigare år

4 st MB VITO 2 st 2018, 20 st 2017

2 st VW CRAFTER

nyregistRERADE brandfordon UNDER 2019

Lastbilsregistreringar

1

52 st SCANIA

56 st 2018

2

27 st VW

19 st 2018

3

4

5

6

Personbilsregistreringar

1 2

16 st VW

12 st 2018 14 st FORD

1 st 2018

Totalt antal 135 st (121 st 2018)

3 4

10 st VOLVO 6 st 2018

4 st MB

4 st FORD

8 st 2018

2 st ISUZU 1 st 2018

1 st RAM 3500

7

www.s112.se

5 st 2018

3 st VOLVO

1 st PEUGEOT

8

3 st 2018

1 st NISSAN

1 st 2018

samverkan 112 nr 1 2020

15

ambulanssjukvård / Näringsliv

mycket ambulans för pengarna När ambulanserna är så bra att kunderna kallar de för sina egna vet bilbyggarna på Ambulansproduktion att de hittat rätt. Kraven på arbetsmiljö och säkerhet är höga. Utvecklingen sker i nära samarbete mellan användare och tillverkare.

I slutändan handlar det om att rädda liv.

TEXT och foto: mats jonsson

S

andvikenföretaget Ambulansproduktions fyra ägare känner sig inte själva som entreprenörer. Att starta eget, bygga upp något stort, kanske sälja och gå vidare till nästa projekt är inget de har drömt om.

– Nej, vi är mer tekniker och administratörer, säger Bengt Olsson i ägarkvartetten där även Jan Carlsson, Mikael Lindberg och Conny Johansson ingår.

Men i samband med att deras tidigare arbetsgivare Wiman Ambulance och Yngve Nilsson Karosseri samtidigt gick i konkurs 2003, hamnade Sverige i något som då beskrevs som en ambulanskris samtidigt som Bengt, Jan, Mikael och Conny märkte att jobbet höll på att glida dem ur nävarna.

Valet de fick: Driva vidare själva eller söka sig till något helt annat.

VÄXT SUNT OCH STADIGT De fyra var bra på olika saker och hade lätt för att prata sig fram till lösningar på problemen utan att någon behövde känna sig överkörd av de andra. De såg också vilken potential det fanns för ambulanstillverkningen. Så de bestämde sig för att ge det ett försök.

Med ytterligare en person som anställd tog de över verksamheten och kunde första året leverera åtta ambulanser efter chassibyten.

16

samverkan 112 nr 1 2020

– Varje skåp håller i drygt 150 000 mil, vilket betyder att de klarar tre chassin.

Bengt Olsson, företagets vd och marknadsförare

Under de 17 år som nu gått har verksamheten växt i ett jämnt och sunt tempo till en leveranstakt av 20 ambulanser per

år med 18 anställda i företaget, en omsättning på cirka 45 miljoner och med plusresultat varje år utom ett. www.s112.se

Foto: Ambulansproduktion

Foto: Ambulansproduktion

Chevrolet 709. Åttacylindrig turbodieselmotor med max effekt 445 hk. Fyrhjulsdrift och sexstegs automatlåda.

Antisladdsystem, antispinnsystem, backsensorer m m. Sjukhyttens invändiga längd är 3 100 mm.

Invändig bredd: 2 040 mm. Invändig höjd: 1 650 mm. Totalvikt: Max 5 200 kg. Lastförmåga: 750 kg.

– Vi har medvetet valt att växa i en ganska långsam takt. Det är nog i linje med våra personligheter. Inga risktagare.

Nej, precis. Men uppenbarligen går det att driva företag utan vara entreprenörer, skrattar Bengt Olsson, företagets vd och marknadsförare.

Glädjen ligger inte i att se miljonerna trilla in och nyckeltalen förbättras, utan att i nära samarbete med användarna hitta på tekniska lösningar som fungerar i vardagen och skapa säkra och bra arbetsplatser där liv kan räddas och sjukdomar får ett bättre förlopp tack vare snabba och effektiva insatser ute på fältet.

SKÅP MED CHEVACHASSI Storbilsambulanserna från Sandviken byggs i form av ett skåp som dockas ihop med ett chassi till en 5,2 ton tung ambulans med en lastförmåga på 750 kilo i basutförandet. Skåpen återanvänds två gånger ihop med chassibyten till nya bilar innan det är dags att bygga en helt ny ambulans.

Sandvikenambulanserna säljs för nybilspriset 2,2-2,3 miljoner. Ända sedan Wimantiden är de baserade på Chevrolet Silverado 3500. En kraftfull amerikanare som kan tyckas dyr i inköp men är desto robustare och uthålligare.

►

www.s112.se

Kari Haarahiltunen har byggt om bilar ända sedan 1983 och älskar sitt jobb. ”Jag är född med en skruvmejsel i handen”, skrattar veteranen bland Ambulansproduktions anställda. samverkan 112 nr 1 2020

17

ambulanssjukvård / Näringsliv

► – Ett arbetsfordon med hög framkomlighet och moderna säkerhetssystem som från början är byggt för den här vikten.

Bilarna håller utan problem 50-60 000 mil. Något som innebär att man kan slå ut investeringspengen över fler mil och längre tid, konstaterar Bengt Olsson.

Mycket fokus läggs i dag på arbetsmiljö och säkerhet. Skåpen är rymliga och utformade så att två personer kan åka framlänges med säkerhetsbälte på sig och ändå nå all utrustning samt komma åt hela patienten.

Hur ser trenden ut när det gäller innehållet?

– I grunden handlar det om att kunna ge ett bra patientbemötande. Men detaljer ändras hela tiden. Idag utvecklas i första hand den digitala världen, kommunikation och dokumentation. Det ska finnas bra arbetsplatser där man kan använda minst en skärm, helst två, för att hålla kontakt med sjukhuset eller andra aktörer inom uppdraget.

Den nuvarande utformningen av Chevrolet 709 har utvecklats ihop med bland annat regionerna i Uppsala län och Dalarna. Dalarna är så nöjda med slutresultatet

Mattias Qvarnström är en av i dag 18 anställda hos stadigt växande Ambulansproduktion. av samarbetet att man kallar 709:an för ”Dalaambulansen.”

GENERATIONSSKIFTE PÅ GÅNG Efter många år med trogen personal står nu Ambulansproduktion inför ett genera-

tionsskifte. Fem nya tjänster har antingen nyligen blivit tillsatta eller är på väg att tillsättas. I några fall är det pensionsavgångar som blivit ersatta med yngre personer. Ägarkvartetten i åldersspannet 47 till

Cirka 20 ambulanser levereras varje år från Ambulansproduktions lokaler utanför Sandviken.

18

samverkan 112 nr 1 2020

www.s112.se

66 år har också börjat fundera på sin egen succession och hur företaget ska drivas i framtiden.

– Det är under bearbetning. Vi har ingen exakt plan för hur vi ska hantera det. Men tiden går och vi blir äldre och vi måste så småningom kunna hantera det på ett vettigt sätt.

Framtiden i övrigt? Distansstyrda drönarambulanser, eller andra mer avancerade tekniker, är inget som för dagen känns realistiskt för Sandvikenföretaget.

Däremot känner bilbyggarna att det är nödvändigt att tillmötesgå kunderna genom att inom några år kunna leverera mer miljövänliga ambulanser som går på något annat än diesel.

El eller biogas är intressanta alternativ.

Men det hänger på vad marknaden kan erbjuda.

– Det är svårt för oss att gå steget före de stora biltillverkarna. Med tanke på att det gäller ambulansverksamhet går det heller inte att ha för korta körsträckor eller för osäker tillgång till drivmedel. ■

– Ambulansskåpet är utformat så att två personer ska kunna åka bältade framlänges och ändå nå all utrustning samt komma åt hela patienten.

Utbilda dig till

Ambulanssjukvårdare!

Bli en viktig resurs inom svensk ambulanssjukvård!

Utbildningen bedrivs i nära samarbete med ambulanssjukvården i Västra Götalandsregionen, Region Värmland och Region Jönköpings län.

Utbildningen har studerande från hela landet.

Ansök senast 5 maj Läs mer på: skovde.se/yh

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2020

19

räddningstjänst / Porträtt

precis här räddade brandmannen polisaspirantens liv Opererades i 25 timmar på Skånes universitetssjukhus i Lund.

Snapparp

TEXT och foto: åsa brorsson

20

samverkan 112 nr 1 2020

www.s112.se

Hur det såg ut på olycksplatsen. En skiss som Micke gjort många gånger.

D

et har gått några år och Michael “Micke” Barkström ber om ursäkt och säger att minnena börjar försvinna och att detaljerna har blivit lite diffusa. Och ändå levererar han en exakt och känslofylld berättelse med så många detaljer att jag kan se hela scenariot framför mig.

VI BACKAR BANDET TILL DEN 28 NOVEMBER 2003 Micke, då brandman i Halmstad men numera ytbärgare på Sjöfartsverkets räddningshelikopter, har gått på sitt pass för ett par timmar sedan, det är sen kväll och klockan är ungefär en timme från midnatt.

Så kommer det larm om en bilbrand och Micke åker tillsammans med en kollega, Magnus, i tankbil 102 till platsen, länsväg 540 i närheten av Snapparp, på gränsen till Laholm. Det är en mindre väg, ingen är skadad och de åker därför som enda resurs. Micke berättar: – Det är en liten väg med dike och skog på sidorna, två personbilar kan mötas men till exempel en lastbil och en personbil, då får man ju sakta in annars blir det trångt. Vi kommer fram, kör förbi den brinnande bilen som står vid vägkanten www.s112.se

och de två personer som suttit i den. Vi ställer upp brandbilen så att inget fordon ska kunna ta sig förbi.

De två brandmännen löser situationen omgående, bilen har brunnit rätt länge och Micke släcker det sista samtidigt som hans kollega står och pratar med de två personer som färdats i bilen.

Bärgare är redan på plats när en polispatrull anländer.

I polisbilen sitter Sara Andersson, polisaspirant med åtta tjänstgöringspass kvar tills hon är färdig polis, tillsammans med sin kollega, tillika instruktör, Lasse. Sara har även jobbat dag och har nyligen gått på nattpasset efter att ha varit hemma och fixat med hästarna, städat lite och bakat. då händer det ofattbara Micke, Sara och ägaren till den brinnande bilen står bredvid varandra på vägen och pratar. Saras poliskollega går iväg och ringer ett samtal till ledningscentralen, LC. Det är nu som Micke tar ett par steg framåt och han kan efteråt inte förklara varför, möjligen är det för att plocka undan slangen och förbereda för att avsluta insatsen.

Han säger att minnena är oklara här,

det händer alldeles för mycket på en gång, men att han plötsligt hör motorljud och så händer det ofattbara ungefär 1,5 meter bakom honom.

– Jag vet att jag tar de där stegen framåt och jag hör en rusande bilmotor, det kommer en bil med full gas och det smäller bakom mig när bilen klipper både Sara och bilägaren.

Micke ser hur bilen går ner i diket en bra bit längre fram innan det tar stopp och han tystnar lite vid minnet och rösten är betydligt dämpad när han fortsätter: – Det läskiga är ju att jag i detta ser Sara över biltaket, jag ser henne flyga genom luften en lång stund.. Den sträckan, tills jag hittar henne... Jag räknar sedan ut att det är 23 meter, hon landar 23 meter längre bort. ägaren till den brinnande bilen dog direkt Saras kollega, som redan är i samtal med LC, säger att de måste skicka ambulans, de måste skicka allt de har. Micke rusar fram till Sara medan Magnus springer fram till bilen i diket, en VW Bubbla. Mannen som äger den brunna bilen befinner sig delvis inne i bilen, han har troligen omkommit direkt. ► samverkan 112 nr 1 2020

21

räddningstjänst / Porträtt

►

Sara arbetar i yttre tjänst som polisinspektör.

Sara ligger i diket och Micke beskriver det som en hög av blåa kläder, hår, armar och ben. Han pausar igen innan han fortsätter berätta: – Det är... Fan, var börjar man liksom.

Här någonstans kickar dock utbildningen in: se till att hon andas, kolla OM hon andas. Sara ligger i en sluttning, halvt på sidan, med ansiktet neråt och jag ser hennes rygg. Jag vänder runt henne och ser att hon är jättetrasig, det är blod och hår överallt. En arm är snedställd. käklyft - käken var trasig - inget att ta i Han säger att han inte kan hitta några tecken på andning, att Sara är helt tyst.

Och han beskriver sedan att han inte "är jättesnäll" när han fattar tag i hennes hår och ska försöka göra ett käklyft för att skapa fria luftvägar.

– Men det är liksom inget att ta i, det är trasigt. Det är långt ifrån en optimal övningssituation inomhus på en heltäckningsmatta, då brukar käken vara hel.

Precis där och då räddar brandmannen Micke polisaspiranten saras liv.

– Jag får helt enkelt ta ner fingrarna i hennes mun och hals och det är rätt mycket grejor där. Man ska ju egentligen inte ner där och pilla, men jag måste ju.

22

samverkan 112 nr 1 2020

Hästarna hemma på gården är en stor del i Saras liv.

Jag röjer bort blod, benflisor, tänder, grus och annat och får lyfta upp tungan som ju ligger bakåt.... Får bak hennes huvud och hör något gurglande, en rossling, och tänker - Yes! För jag kan ju inte göra några inblåsningar här, jag har ju inget motstånd.

I detta kaos kommer den svårt chockade bärgaren fram och Micke försöker sysselsätta honom genom att skicka iväg honom till brandbilen för att hämta sjukvårdsutrustning. Micke hör en rossling till, pratar med Sara och hör sedan till sin lättnad hur hon börjar spontanandas på egen hand och han rensar bort ännu mer från hennes svalg och munhåla.

Sedan sitter han hos Sara, som återfått visst medvetande och som med sin friska hand har tagit ett stadigt grepp om Mickes fingrar. Han säger att han försöker kolla igenom henne lite, främst för att säkerställa att hon inte har några livshotande blödningar.

– Jag ser att saker är brutna men det viktigaste är att hon andas och har lite medvetande, resten får ju helt enkelt vara.

Sara håller hårt i Micke och släpper inte förrän ambulanspersonalen lastar henne för transport till sjukhuset i Halmstad.

Där gör läkarna det nödvändigaste innan det blir vidare färd till Lund där hon

opereras akut, i 25 timmar. Därefter ligger hon nedsövd i 11 dygn.

lämnas inte ensam Medan Sara är på väg till sjukhus är Micke kvar på olycksplatsen, styrkan från Halmstad anländer snart och Micke punktmarkeras av en kollega.

– De säger åt honom att följa efter mig vad jag än gör och vad jag än säger, han ska bara vara nära mig helt enkelt. Det är nu som jag stegar upp de där 23 metrarna.

Jag vill också gå och titta länge på platsen eftersom jag vill komma ihåg vad som hänt här. Vid det laget är det som ett tivoli där ute i skogen, det är blåljus, rödljus, vita ljus…

Han berömmer räddningstjänstens förmåga till krishantering, med speciellt utbildad personal som kallas in omgående. Åter på stationen blir det direkt en första debriefing, Micke lämnas överhuvudtaget inte ensam – Jag sitter och pratar och pratar och pratar om vad som hänt, de är enormt duktiga på att ställa frågor och jag kommer ihåg att jag till slut är så trött att jag sitter och vaggar. Då får jag en stund själv i en fåtölj i TV-rummet och sedan minns jag inte mer förrän jag vaknar en timme senare med en filt över mig. Och www.s112.se

efterföljande morgon är det samma sak igen, mer prat och då nystar vi mer i vad det egentligen är som har hänt.

Han vet då inte mer än att Sara lever och ligger på operation i Lund.

Sara tar vid. Hon berättar om de båda brutna benen, den brutna armen, det krossade ansiktet, de utslagna tänderna och det förlorade ögat. Hon säger att hon inte tittade sig i spegeln förrän knappt ett halvår efter olyckan men att hon trots de svåra skadorna då är mest upprörd över att sjukhuspersonalen rakat av henne det långa, blonda håret.

– Jag minns att jag satt och räknade ut hur lång tid det tog innan jag skulle få långt hår igen.

kommer inte ihåg olyckan Sara blir, trots att några arbetspass formellt saknas, godkänd som polis.

– Då ville de komma upp på sjukhuset och ge mig klaffarna men jag sa nej, man blir inte polis på ett sjukhus utan jag tog emot dem på polisstationen senare.

Och otroligt nog deltar Sara i maj 2004 i Vårruset, ett lopp som för henne är tradition och som hon den här gången tar sig

igenom på kryckor. Jävlar anamma har helt uppenbart ett ansikte och det ansiktet, med ärr och allt, tillhör Sara.

Efter ungefär ett år, under vilken tid hon sitter en hel del på larmcentralen eftersom det "tydligen tar tid för brutna ben att läka", är hon tillbaka som polis i yttre tjänst.

– Jag kommer inte ihåg olyckan alls och det är nog räddningen, jag har ju säkerligen hört hur motorn rusat, jag har förmodligen tittat dit och sett lamporna, jag blev ju träffad framifrån. På bilen, där framrutan möter taket, finns det en buckla, den bucklan är efter mitt huvud.

Jobbar i yttre tjänst Mannen som kör på Sara skadar sig i princip inte, han saknar körkort och är påverkad av både alkohol och narkotika vid olyckstillfället. Straffet blir fängelse i 2,5 år. Vid rättegången hävdar han att han blev bländad av brandbilens helljus.

– Ett tunt försvar, det är en lång raksträcka på flera hundra meter. Det är inte som att han kommer ur en kurva och möter ett helljus, han har sett blåljusen på långt avstånd. Och han bromsar inte,

han gasar och hans fart är någonstans mellan 60 och 100 kilometer i timmen, säger Micke.

Tingsrätten gör en rekonstruktion på platsen. När nämndemännen i låg fart, 10-20 km i timmen, ska köra förbi brandbilen så tvingas de ha ena hjulparet utanför vägbanan och de tycker att det är obehagligt.

Sara arbetar idag fortfarande som polis i yttre tjänst, det är här hon känner sig hemma. Hennes polisvardag innehåller givetvis trafikolyckor och säkerhet på väg är ett ständigt aktuellt ämne. Hon betonar vilket stressat och respektlöst beteende som vissa bilister uppvisar på olycksplatser.

– Många filmar när de kör förbi. Hur kan det finnas en anledning till att filma eller fota någon som är allvarligt skadad?

Och tunnelseendet som vissa har: de har alltid kört samma väg, de ska "bara" fram.

När vi talar om att de får vänta för vägen är stängd just nu, de blir oftast inte arga.

De blir förvånade för de har ju som sagt alltid kört här och det ska de göra nu också. ■

TILLBAKABLICK Tillbaka i tjänst ett år efter den svåra olyckan En rattfyllerist körde på Sara Andersson när hon var ute på ett rutinärende. Men just det här rutinärendet skulle få allvarliga konsekvenser.

Rekonstruktionen visar att Sara Andersson kastades 23 meter efter att ha blivit träffad av rattfyllot. Hon fick ansiktet inslaget – förlorade ett öga och tre tänder – bägge benen brutna, luftblåsa i ena lungan och ett brott på höger arm.

Ett år efter olyckan är Sara Andersson åter i tjänst som polis. Vi träffade henne dagen innan hon fick veta vad rattfylleristen fick för dom av tingsrätten i Halmstad.

Sara Andersson bor i en ombyggd banvaktsstuga strax utanför Halmstad. Där har hon och sambon två hundar, en undulat och ett tiotal vackra zebrafinkar i tre burar.

– Vi visste inte att zebrafinkar är fåglarnas kaniner. De får massor av ungar, säger hon och förklarar att fåglarnas interna rangordning gör att de måste flyttas mellan burarna då och då. Åtta dagar kvar När vi pratar med Sara Andersson är det svårt att fatta att hon för bara ett år sedan låg nedsövd på sjukhus med livshotande skador. Hon berättar om hur hundarna borde uppfostras och att den ena fick köras i väg till släktingar i Blekinge när den löpte.

Och så att det har varit fest med arbetskamraterna på hotellet i Tylösand och att några fick sova över i stugan.

Telefonerna ringer och det gäller att pussla ihop allt med skiftjobbet som polis.

Olyckan skedde en torsdagsnatt i november i fjol. Sara Andersson hade åtta arbetspass kvar innan hon skulle ta steget från polisaspirant till polisassistent.

Hennes patrull skickades ut på vad som verkade vara ett rutinärende: en bil hade börjat brinna på en mindre väg vid Snapparp söder om Halmstad.

När branden var släckt stod hon och diskuterade med bilens ägare då det kom en äldre Volkswagen söderifrån. Föraren, en 35-åring från trakten, körde rakt på mannen, som dog omedelbart, och Sara Andersson, som fick livshotande skador.

Sara Andersson opererades för sina svåra skador på neurokirurgen i Lund. Operationerna tog 25 timmar. - Jag hade tur för det fanns experter som kunde avlösa varandra hela tiden.

10

www.s112.se

6-2004

Nersövd i 11 dygn Sara fördes först till Länssjukhuset i Halmstad, men flyttades samma dag till neurokirurgen i Lund, där hon omedelbart opererades.

– Det tog 25 timmar, berättar hon. Jag hade tur för det fanns experter som kunde avlösa varandra hela tiden.

Skadorna i huvudet var mycket komplicerade, då benet mellan ögonbrynen och överkäken var krossat och kindbenet hade tryckts in fyra centimeter.

Läkarteamet lyckades inte rädda hennes vänstra öga, men kunde flytta fram de intryckta skelettdelarna.

Hon var nersövd i nära elva dygn efteråt.

Hon väcktes till medvetande i mitten av december, men minns inget från den första tiden.

Samverkan 112

Sara arbetar idag heltid på polisens ledningscentral i Halmstad. Men hennes dröm är fortfarande att arbeta ute på fältet. - Det är det jag är utbildad för, säger hon.

– Det första jag minns var när läkaren sa att jag skulle kunna få åka hem några timmar på julen.

Under de följande månaderna återvann hon alltmer styrka och lärde sig att gå ganska bra med kryckor.

I dag har hon problem att tugga kraftigt och kommer att få göra flera tandläkarbesök innan de tre tänderna är på plats.

Dessutom ställer en fotled till problem.

– Jag kan inte springa och så länge jag inte kan det så ska jag inte jobba ute. Men drömmen är att börja jobba ute, det är ju det jag är utbildad för.

Tar emot samtal Numera arbetar Sara Andersson på ledningscentralen i Halmstad och tar emot samtal från personer i hela länet. Nästan varje vecka händer det att någon har sett en rattfull förare.

– Då försöker jag få fram uppgifter om var bilen sågs och vilket registreringsnummer den har. Då kan vi se vart bilen kan vara på väg så att en patrull kan genskjuta den. Det gäller ju att ta dem på bar gärning, säger hon.

– Jag känner inget speciellt när det är rattfyllon, men när det är bilbrand så börjar hjärtat slå.

Sara Andersson har inget riktigt svar på hur hon skulle vilja att rattonykterheten ska hindras. Alkolås på bilarna kan vara en god idé, tycker hon. Men än viktigare är att unga människor får rätt attityd från början.

Samverkan 112

– Säg att ett gäng är på en fest och så säger någon att han ska köra fastän han druckit. Då tycker jag att de andra ska stoppa honom. Det ska vara naturligt att när man är full så kör man inte bil. De som sitter tysta och inte gör något ger ju ett tyst medgivande.

Sara vill inte prata om 35-åringen som

körde på henne. Mannen hade 1,3 promille och spår av cannabis i blodet. Hon har läst förundersökningen och vet vad han sagt i förhören och under rättegången.

Text: Mats Öhman Foto: Hans Eric Larsson

Fängelse i 2,5 år för rattfylleristen - Ett av de hårdaste straffen som utdömts.

Fängelse i två år och sex månader. Det blev straffet för den sprit- och knarkpåverkade 35-åring som för drygt ett år sedan körde ihjäl en man och skadade polisassistenten Sara Andersson svårt utanför Snapparp. Mannen som dödades hade tvingats stanna sedan hans bil börjat brinna under färden söder om Halmstad sent på kvällen. Både brandkåren och en polispatrull kom till platsen. När branden var släckt stod bilägaren, hans kamrat och Sara Andersson och pratade vid vägkanten. Då kom 35-åringen i hög fart med sin gamla Volkswagen. För att komma förbi brandbilen var mannen tvungen att köra delvis utanför vägen. Bilen träffade både Sara Andersson och den andre bilägaren, som dog genast. Vid rättegången hävdade 35-åringen att han inte såg blåljusen vare sig på polisbilen eller brandbilen.

- Jag såg bara helljuset från brandbilen och trodde det var en mötande lastbil, förklarade han. 35-åringen hade drygt 1,3 promille i blodet samt spår efter cannabis.

- Det saknar betydelse för vad som hände, tyckte han.

I samband med rättegången granskade tingsrätten olycksplatsen. Domstolen anser det uteslutet att mannen inte kunnat se de blinkande blå-ljusen på brandbilens front och tak.

- Han har visat en uppenbar likgiltighet inför andra människors liv, slår rätten fast.

Straffet är ett av de hårdaste som utdömts i Sverige för rattfyllerister som kört ihjäl någon.

Mannen döms för vållande till annans död, vållande till kroppsskada, grov vårdslöshet i trafik, grovt rattfylleri, narkotikabrott och stöld. Det sistnämnda avser smycken som han tagit från sin förra fru.

Förutom fängelsestraffet ska 35-åringen också betala 125 000 kronor i skadestånd till Sara Andersson och sammanlagt drygt 150 000 till den ihjälkörde mannens sambo och föräldrar. Dessutom ska han betala 428 408 kronor till Trafikskadeföreningen, som delvis redan ersatt offren.

Källa: Hallands Nyheter

11

6-2004

samverkan 112 nr 1 2020

23

RESPONSTIDER / Ambulanssjukvård och Räddningstjänst

Tid från 112-samtal till första resurs är på plats

I

dessa öppna jämförelse har uppgifter om responstid använts för perioden 1 juni 2018 till och med 31 maj 2019.

Våra tabeller visar ett medianvärde avrundat till jämna minuter.

responstid Uppgifter om responstider för ambulans och räddningstjänst kommer från SOS Alarm. Med responstid avses tiden från det att larmcentralen får larmet till dess att första enhet är framme.

Det kan finnas kvalitetsbrister för responstiderna eftersom tidpunkten för ”framme” rapporteras på olika sätt och kan i vissa fall ske långt efter den faktiska framme-tidpunkten.

Ambulanssjukvård. Endast larm med prioritet 1 har tagits med. Mediantid för hela riket; 15,4 minuter.

Räddningstjänst. Endast insatser med syfte att rädda liv, egendom och miljö ingår. Mediantid för hela riket; 11,8 minuter.

• Haparanda (Region Norrbotten) • Nordmaling (Region Västerbotten) • Robertsfors (Region Västerbotten) • Storuman (Region Västerbotten) • Vännäs (Region Västerbotten) • Övertorneå (Region Norrbotten) • Överkalix (Region Norrbotten)

FLEST I IVPA-LARM PER 1 000 INVÅNARE • Eda: 39,0 (38,8 2018) Region Värmland • Ydre: 17,2 (25,5 2018) Region Östergötland • Gagnef: 17,0 (21,1 2018) Region Dalarna REGION BLEKINGE

Text och Illustrationer: Sven Åsheden KÄLLA: Trygghet och säkerhet 2019 - MSB och SKR

• Ragunda: 14,1 (13,8 2018) Region Jämtland • Härjedalen: 14,0 (13,0 2018) Region Jämtland • Torsby: 13,1 (13,5 2018) Region Värmland • Örkelljunga: 12,8 (11,9 2018) Region Skåne • Säter: 12,0 (16,3 2018) Region Dalarna • Hagfors: 11,7 (13,9 2018) Region Värmland • Älvdalen: 11,4 (15,4 2018) Region Dalarna • Bjurholm: 11,4 (11,7 2018) Region Västerbotten • Strömsund: 10,9 (11,8 2018) Region Jämtland • Kinda: 10,4 (11,0 2018) Region Östergötland • Filipstad: 9,7 (10,0 2018) Region Värmland • Rättvik: 8,6 (7,1 2018) Region Dalarna REGION GÄVLEBORG

Folkmängd: 159 837

2019

2018

2019

2018

Karlshamn

12

11

12

11

Karlskrona

14

13

12

12

Olofström

16

16

10

11

Ronneby

15

16

12

11

Sölvesborg

16

16

11

11

Folkmängd: 287 345

2019

2018

2019

2018

Bollnäs

15

14

12

11

Gävle

11

11

12

11

Hofors

13

14

9

11

Hudiksvall

12

12

14

13

Ljusdal

18

17

17

15

Nordans�g

18

18

15

16

Ockelbo

20

20

14

15

Kortare responstid än under 2018

Ovanåker

15

14

19

14

BEFOLKNINGSSTATISTIK

Oförändrad responstid

Sandviken

13

12

11

10

Söderhamn

15

14

14

16

Folkmängd i regionerna per den 3o september 2019. Riket: 10 313 447 Källa: Statistiska centralbyrån.

Längre responstid än under 2018 REGION DALARNA

REGION HALLAND

Folkmängd: 287 828

Folkmängd: 332 774

IVPA Avtal om insatser i väntan på ambulans saknas i dessa kommuner: • Arvidsjaur (Region Norrbotten) • Arjeplog (Region Norrbotten) • Dorotea (Region Västerbotten) Ambulanssjukvårdens responstider - utvecklingskurva Nationell median 15,4 15,4 15,0

15,0

14,7

2015

2016

2017

2018

2019

Räddningstjänstens responstider - utvecklingskurva Nationell median 12,3 12,1

2015

24

2019

2018

2019

2018

2019

2018

2019

2018

Avesta

10

11

10

11

Falkenberg

12

11

12

12

Borlänge

12

12

10

10

Halmstad

11

11

10

9

Falun

12

12

12

11

Hylte

15

14

13

12

Gagnef

23

23

12

10

Kungsbacka

14

14

13

14

Hedemora

21

22

15

16

Laholm

16

15

10

10

Varberg

13

12

11

11

Leksand

13

14

14

13

Ludvika

15

14

11

10

Malung-Sälen

16

16

19

15

Mora

12

13

12

10

Orsa

17

17

14

12

Rä�vik

21

21

15

12

Smedjebacken

20

20

14

16

Säter

20

21

15

14

Vansbro

19

18

12

11

Älvdalen

24

22

18

15

REGION GOTLAND

2016

2017

samverkan 112 nr 1 2020

11,8

2018

2019

Gotland

2019

2018

2019

2018

17

16

13

13

Folkmängd: 130 710

2019

2018

2019

2018

Berg

26

24

17

17

Bräcke

23

22

18

13

Härjedalen

24

23

24

21

Krokom

21

22

19

15

Folkmängd: 59 642

12,1 11,8

REGION JÄMTLAND

Ragunda

26

24

19

15

Strömsund

25

26

16

16

Åre

23

24

16

17

Östersund

12

12

11

10

www.s112.se

REGION JÖNKÖPING

REGION SKÅNE

Folkmängd: 363 289

REGION SÖDERMANLAND

Folkmängd: 1 375 627

Folkmängd: 297 109

2019

2018

2019

2018

2019

2018

2019

2018

Aneby

22

22

10

10

Bjuv

18

18

12

12

Eksjö

13

15

9

10

Bromölla

17

18

Saknas

Saknas

Gislaved

17

17

9

9

Burlöv

16

15

10

11

Båstad

20

19

10

11

Katrineholm

Saknas

11

12

10

Eslöv

15

14

10

10

Nyköping

Saknas

11

13

12

2019

2018

2019

2018

Eskilstuna

Saknas

11

11

11

Flen

Saknas

16

12

9

Gnesta

Saknas

21

12

15

Gnosjö

18

18

9

9

Habo

13

13

9

10

Jönköping

13

12

9

9

12

12

9

9

20

11

Oxelösund

Saknas

16

9

21

10

Helsingborg

Mullsjö

8

Hässleholm

15

15

12

11

Strängnäs

Saknas

16

13

12

Nässjö

15

13

9

9

14

13

10

10

Trosa

Saknas

13

12

14

17

17

9

Höganäs

Sävsjö

9

16

15

10

12

Vingåker

Saknas

21

12

12

Tranås

10

10

8

Hörby

7

18

18

11

11

Vaggeryd

17

18

10

Höör

10

Vetlanda

14

14

11

9

Värnamo

13

12

10

10

REGION KALMAR

Folkmängd: 245 351

2019

2018

2019

2018

Borgholm

16

14

17

19

Emmaboda

15

14

14

12

Hultsfred

15

16

12

13 11

Högsby

18

18

13

Kalmar

13

13

10

10

Mönsterås

14

14

11

11

Mörbylånga

17

17

15

15

Nybro

15

13

11

11

Oskarshamn

12

12

12

11

Torsås

13

12

13

12

Vimmerby

14

15

16

15

Västervik

12

12

13

12

REGION KRONOBERG

Klippan

17

17

10

10

Kris�anstad

14

13

Saknas

Saknas

Kävlinge

17

16

10

9

Landskrona

12

11

9

8

Lomma

17

16

9

10

Lund

13

12

11

10

Malmö

12

11

8

8

Osby

17

18

11

13

Perstorp

12

15

8

8

Simrishamn

16

15

12

11

Sjöbo

17

17

10

11

Skurup

18

17

10

11

Staffanstorp

15

15

9

8

Svalöv

18

17

10

11 10

Svedala

14

14

9

Tomelilla

17

17

9

10

Trelleborg

15

14

9

8

Vellinge

17

16

8

9

Ystad

12

10

9

9

Åstorp

16

16

10

10

Ängelholm

12

12

12

12

Örkelljunga

21

22

10

11

Östra Göinge

15

15

Saknas

Saknas

Kortare responstid än under 2018

Folkmängd: 201 308

Oförändrad responstid Längre responstid än under 2018

2019

2018

2019

2018

Alvesta

16

16

13

12

Lessebo

18

24

12

11

Ljungby

13

13

13

13

Markaryd

17

16

13

12

Tingsryd

20

19

11

12

Uppvidinge

22

23

15

13

Växjö

13

12

11

10

Älmhult

16

17

10

11

REGION NORRBOTTEN

2019

Folkmängd: 250 357

2018

2019

2018

Arjeplog

15

22

18

21

Arvidsjaur

19

16

20

18

Boden

12

12

12

13 12

Gällivare

12

12

16

Haparanda

16

14

12

9

Jokkmokk

20

20

23

27

Kalix

13

12

11

11

Kiruna

14

12

14

11

Luleå

12

12

13

12

Pajala

39

40

27

Piteå

13

13

13

Älvsbyn

13

12

Överkalix

18

Övertorneå

24

www.s112.se

REGION STOCKHOLM

Folkmängd: 2 371 774

2019

2018

2019

2018

Botkyrka

15

14

11

11 11

Danderyd

12

12

11

Ekerö

17

16

14

13

Haninge

15

14

12

12

Huddinge

14

13

12

12

Järfälla

14

14

10

9

Lidingö

14

13

9

9

Nacka

15

14

13

12 14

REGION UPPSALA

Folkmängd: 382 613

2019

2018

2019

2018

Enköping

Saknas

Saknas

13

12

Heby

Saknas

Saknas

14

14

Håbo

Saknas

Saknas

11

11 12

Knivsta

Saknas

Saknas

13

Tierp

Saknas

Saknas

15

15

Uppsala

Saknas

Saknas

11

10

Älvkarleby

Saknas

Saknas

14

13

Östhammar

Saknas

Saknas

13

11

REGION VÄRMLAND

Folkmängd: 282 400

2018

2019

2018

2019

Arvika

12

11

13

11

Eda

27

26

14

13

Filipstad

12

12

14

15

Forshaga

24

23

13

12

Grums

22

22

14

13

Hagfors

16

15

14

14

Hammarö

16

16

11

10

Karlstad

12

12

11

11

Kil

20

20

12

11

Kris�nehamn

10

9

13

8

Munkfors

22

23

12

12

Storfors

21

21

17

19

Sunne

14

14

15

14

Säffle

12

11

9

8

Torsby

17

17

16

16

Årjäng

19

18

17

18

REGION VÄSTERBOTTEN

Folkmängd: 271 487

Norrtälje

18

18

14

Nykvarn

21

20

14

16

Nynäshamn

19

18

14

12

2019

2018

2019

2018

Salem

16

15

13

14

Bjurholm

37

35

13

22

Sigtuna

20

18

13

12

Dorotea

18

23

15

20

Sollentuna

14

13

10

9

Lycksele

13

13

12

10

Solna

11

11

10

9

Malå

17

14

16

21

Stockholm

12

11

9

9

Nordmaling

23

20

16

15

Sundbyberg

13

12

10

10

Norsjö

18

17

15

18

Södertälje

13

13

10

10

Robertsfors

22

21

14

16

Tyresö

16

15

10

10

Skelle�eå

15

14

11

11

Täby

13

13

10

10

Sorsele

27

30

27

30

15

14

10

9

Storuman

22

16

23

17

23

Upplands Väsby Upplands-Bro

17

16

13

12

Umeå

14

13

12

11

14

17

16

12

13

Vilhelmina

19

22

18

15

Vallentuna

16

15

23

23

14

18

Vindeln

23

23

28

27

19

34

Vaxholm

18

Värmdö

17

17

13

14

19

17

12

13

Vännäs

12

20

22

Österåker

17

16

11

11

Åsele

17

16

25

22

samverkan 112 nr 1 2020

► 25

RESPONSTIDER / Ambulanssjukvård och Räddningstjänst

►

Folkmängd: 245 584

REGION VÄSTERNORRLAND

REGION örebro

Folkmängd: 304 446

Folkmängd: 1 723 548

REGION VÄSTRA GÖTALAND

2018

2017

2018

2017

2018

2017

2018

2017

2018

2017

2018

2017

Härnösand

12

11

10

10

Askersund

16

15

17

16

Ale

15

15

13

12

Kramfors

17

18

14

14

Degerfors

16

16

14

15

Alingsås

12

12

10

10

Solle�eå

15

16

17

14

Hallsberg

16

15

15

14

Bengtsfors

19

19

17

16

Sundsvall

14

14

12

12

Hällefors

13

12

14

15

Bollebygd

21

21

13

12

Timrå

19

18

12

11

Karlskoga

10

10

10

10

Borås

12

12

9

10

Ånge

19

19

14

15

Kumla

12

11

11

10

Dals-Ed

16

14

15

15

Örnsköldsvik

13

13

15

14

Laxå

16

16

14

14

Essunga

23

22

11

13

Lekeberg

22

22

14

13

Falköping

13

14

12

12

Lindesberg

18

18

14

13

Färgelanda

24

24

18

15

Ljusnarsberg

15

14

19

17

Grästorp

21

21

12

14

Nora

14

13

19

13

Gullspång

22

23

14

14

Örebro

11

11

12

11

Göteborg

14

14

10

10

Götene

19

18

15

15

Herrljunga

20

20

13

14

Hjo

22

22

14

12

Härryda

19

18

14

14

Karlsborg

16

15

21

21 10

Folkmängd: 275 557

REGION VÄSTMANLAND

Visste du att...

2017

2018

2017

2018

Arboga

Saknas

Saknas

12

10

Fagersta

Saknas

Saknas

13

10

Hallstahammar

Saknas

Saknas

11

10

Kungsör

Saknas

Saknas

12

10

Köping

Saknas

Saknas

11

10

Norberg

Saknas

Saknas

11

12

Sala

Saknas

Saknas

15

12

Skinnska�eberg

Saknas

Saknas

20

19

Surahammar

Saknas

Saknas

11

12

Västerås

Saknas

Saknas

10

9

Ambulans / nationellt

... varje år dör ca 3 000 personer som är folkbokförda i Sverige på grund av olyckor. Samtidigt blir ca 100 000 inlagda på sjukhus och ca 500 000 patienter behandlas av läkare i den specialiserade öppenvården. ... 2018 larmades räddningstjänsterna i Sveriges kommuner ut till cirka 11 000 bränder i byggnader. Ungefär två tredjedelar av insatserna avsåg bränder i boendemiljö, cirka 15 procent allmänna byggnader och resten gäller industrier och övriga byggnader med cirka 10 procent vardera.

RÄDDNINGSTJÄNST / NATIONELLT

15,5 %

56,5 % Ej inom 15 minuter

43,5 % Inom 15 minuter

84,5 % Inom 15 minuter

Tranås Perstorp Vellinge Malmö

Tranås 9,9 Karlskoga 10,0 Kristinehamn 10,3 Avesta 10,4

43 kommuner fick bättre responstid

105 kommuner fick oförändrad responstid

115 kommuner fick längre responstid

15 %

36 %

40 %

Kommunuppgifter saknas från: Arboga, Enköping, Eskilstuna, Fagersta, Flen, Gnesta, Hallstahammar, Heby, Håbo, Katrineholm, Knivsta, Kungsör, Köping, Norberg, Nyköping, Oxelösund, Sala, Skinnskatteberg, Strängnäs, Surahammar, Tierp, Trosa, Uppsala, Vingåker, Västerås, Älvkarleby och Östhammar. Totalt: 27 kommuner

samverkan 112 nr 1 2020

13

14

10

17

17

11

12

Lidköping

11

11

11

11

Lilla Edet

18

19

12

12

Lysekil

15

16

12

12

Mariestad

13

12

14

13

Mark

16

17

11

10

Mellerud

16

16

11

11

Munkedal

15

15

16

16

Mölndal

14

14

11

10

Orust

21

21

16

16

Par�lle

14

14

12

12

Skara

12

11

11

12

Skövde

11

11

11

11

Sotenäs

18

18

14

11

Stenungsund

15

15

11

11

Strömstad

15

14

15

14

Svenljunga

16

18

14

12 16

Tanum

19

19

17

Tibro

18

18

12

16

Tidaholm

13

16

14

14

Tjörn

17

17

14

13

Tranemo

19

20

14

14

Trollhä�an

15

15

11

11

Töreboda

20

20

15

14

Uddevalla

13

12

12

12

Ulricehamn

17

18

14

14

Vara

16

15

15

14

Vårgårda

20

19

12

13

Vänersborg

15

15

12

11

Åmål

12

12

13

17

Öckerö

15

14

11

10

Kortare responstid än under 2018

SNABBAST

SNABBAST

26

Kungälv Lerum

Oförändrad responstid

8,2 8,4 8,4 8,5

66 kommuner fick bättre responstid

88 kommuner fick oförändrad responstid

133 kommuner fick längre responstid

23 %

30 %

46 %

Kommunuppgifter saknas från: Bromölla, Kristianstad och Östra Göinge. Totalt: 3 kommuner

Längre responstid än under 2018

Folkmängd: 464 861

REGION Östergötland

2017

2018

2017

2018

Boxholm

19

18

24

12

Finspång

13

12

11

10

Kinda

17

18

17

13

Linköping

11

11

10

10

Mjölby

12

11

9

8

Motala

11

10

10

10

Norrköping

11

10

9

9

Söderköping

12

13

11

9

Vadstena

19

18

13

11

Valdemarsvik

16

16

15

14

Ydre

27

27

13

19

Åtvidaberg

12

10

14

13

Ödeshög

12

12

13

13

www.s112.se

Telium Pandora är en smart, säker och flexibel kommunikationsplattform som används bland annat för ambulans och patienttransporter.

All information är samlad på ett ställe, med ett gemensamt användargränssnitt för såväl Tetra/ Rakel, GSM och Intercom. Alla anslutna system kan styras via fordonets pekskärm. Telium Pandora är utformad i samarbete med slutanvändare och lätt att anpassa, bl.a. med snabbval för frekventa kommandon. Förare och vårdare manövrerar systemen oberoende av varandra, har tillgång till inbyggd Intercom och kan genomföra treparts-samtal.

Kommunikationen förenklas och både arbetsmiljö och trafiksäkerhet förbättras.

Lättstyrd och säker kommunikation

”

Samverkan mellan Telium Pandora och CSAM Paratus skapar ett komplett system som tillsammans underlättar och hanterar alla kommunikationsaspekter i bl.a. ambulanstransporter.”

hstd

CSAM HEALTH

teliumsweden.se www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2020

27

POLIS / Drönarverksamhet

Drönare som är utrustade med värmekamera används ofta vid eftersök av försvunna personer.

ökning av polisdrönare Polisens drönarverksamhet har vuxit enormt det senaste året.

En handfull operatörer har blivit ett hundratal och utvecklingen förväntas fortsätta under 2020.

P

å skärmen på kontrollen i Rickard Henningssons händer syns Sörentorp i fågelperspektiv. Den gamla polishögskolan utanför Stockholm 28

samverkan 112 nr 1 2020

TEXT: MarC skogelin / TT FOTO: pontus lundahl / TT med dess öppna grönområden och stora tegelhus fungerar i dag som utbildningscentrum för polisen.

Rickard Henningsson, nationellt an-

svarig för polisens allt mer omfattande drönarverksamhet, är en av många högt uppsatta chefer inom organisationen som huserar här. www.s112.se

Rikard Henningsson är nationellt ansvarig för polisens drönarverksamhet.

– Det enda vi inte ser nu är vad som finns bakom huset. Då åker vi helt enkelt bort här.

En enkel tumrörelse på kontrollen dirigerar drönaren i en ny riktning. Det går ett kraftigt surr över området när den passerar över husen i hög hastighet. Han vinklar ned kameran och zoomar in på ett gäng bilar som står parkerade på baksidan.

Bilden på skärmen är skarp, registreringsnumren går lätt att urskilja.

– Ja, visst har den sin funktion, konstaterar han.

en mindre modell med zoom-funktion som kostar runt 30 000 kronor.

Drönarna, som kan utrustas med exempelvis värmekameror, lampor och högtalare, används bland annat vid eftersök av försvunna personer och för att få information och överblick vid offentliga tillställningar – såsom demonstrationer eller högriskmatcher i fotboll.

– Men den mest omedelbara verksamhetsnyttan är faktiskt i brottsutredningar, säger Henningsson.

Handfull till hundratal

Med drönarna kan polisen bättre möta behovet av flygbilder vid brottsplatser, vilket inte har gått med de fåtal polishelikoptrar som finns i Sverige. Drönarna kan dessutom göra 3D-simuleringar av området direkt på plats.

– För nästan inga pengar alls i sammanhanget har vi fått en bättre bas för brottsutredningar, och det har blivit mycket rättssäkrare. Det är sådant man inte riktigt tänker på, men det har varit en gamechanger.

Grundförmågan för drönare finns i

Vid början av 2018 fanns endast en handfull utbildade drönaroperatörer inom polisen. Under 2019 skedde en kraftig expansion av verksamheten och drönarpoliserna finns nu i ett hundratal, spridda över hela Sverige.

En fortsatt ökning av antalet utbildade och drönare, eller UAS (unmanned aerial system) som Rickard Henningsson kallar dem, väntar under 2020.

Den drönare han just styrde över huset är den vanligaste varianten inom polisen, www.s112.se

Till brottsutredning

samtliga polisregioner i Sverige. Ett antal poliser arbetar heltid som operatörer, vissa varierar det med andra uppgifter.

En ändring i lagstiftningen från och med årsskiftet ska även underlätta polisens drönarverksamhet. Tidigare krävdes tillstånd från Datainspektionen för flygningen, men nu får polisen fatta beslut om att använda drönarna på egen hand. Inspektionen blir i stället tillsynsmyndighet.

– Vi blir vår egen tillståndsmyndighet, och Datainspektionen går sedan in och tittar på om vi följer lagens intentioner.

ETT förtroendespel För polisen handlar det om att göra en intresseavvägning mellan behovet av drönaren i det enskilda tillfället och den personliga integriteten hos den som kan råka bli filmad, säger Rickard Henningsson.

Han styr ned drönaren mot marken, låter den stanna i luften några meter över gräsmattan. Löven där under blåser snabbt bort, på kontrollskärmen syns hur drönarens öga fångat objektivet från TTfotografens kamera. Så här kan den sväva

►

samverkan 112 nr 1 2020

29

POLIS / Drönarverksamhet

►

Matrice 210 är den dyraste modellen som polisen använder i dag. Den kostar 250 000 kronor fullt utrustad.

Drönarna köps in genom ett ramavtal med svenska Swedron, och tillverkas av det Kinabaserade företaget DJI.

Mavic 2 Enterprise är den billigaste modellen som polisen använder. Med zoom-funktion kostar den runt 30 000 kronor.

Drönare som är utrustade med värmekamera används ofta vid eftersök av försvunna personer. stabilt oavsett väder och vind, i alla fall så länge batteriet håller.

Rickard Henningsson framhåller att transparensen kring polisens drönaranvändning måste vara total – varje enskilt flygbeslut ska exempelvis alltid gå att spåra till en specifik chefsperson.

– Vår förhoppning är att drönarna ökar trygghetskänslan, man ska inte vara rädd för polisen. Det är ett förtroendespel, om vi kan visa politiker och allmänhet att vi använder det på ett korrekt sätt kommer acceptansen att öka. ■

Om kamerabevakning med "Unmanned Aerial System UAS" » Polisen har rätt att bevaka en plats med kamera utan tillstånd om det finns risk för allvarlig brottslighet och syftet med bevakningen är att förebygga, förhindra eller upptäcka brott. » Polisen har också rätt att använda filmmaterialet i utrednings- och lagföringsarbe- tet. Materialet kan alltså komma att användas som bevismaterial i en rättegång, vilket kan vara avgörande om det till exempel saknas vittnen. » Den som hanterar luftfartyget får inte filma in i bostäder eller andra integritetskrän- kande platser, utan enbart platser som är allmänna. » Läs mer om polisens arbete med UAS, så kallade drönare, och hur polisen behand- lar personuppgifter. https://polisen.se/lagar-och-regler/trafik-och-fordon/dronare/

30

samverkan 112 nr 1 2020

Två veckor in i januari 2020 hade polisen genomfört runt 150 uppdrag med drönare runtom i Sverige. www.s112.se

NY Teknik / Kunskapsstöd

Adjö till pärmar och pappersutskrifter!

NU:

Rätt information i realtid - vid precis rätt tillfälle

Hallå där... ... Mats Holmberg, Ambulanssjuksköterska / Med.dr.

Ambulanssjukvården Region Sörmland.

Hur resonerade ni när ni satsade på ett digitalt kunskapsstöd i form av en mobil-app?

– Vi hade en idé och vision om att det borde gå att både förenkla och effektivisera tillgången till våra behandlingsriktlinjer och rutiner. Samtidigt såg vi en möjlighet att på ett enklare sätt än tidigare nå ut med både uppdateringar och information. Så vi var i behov av ett stabilt digitalt kunskapsstöd och fann att andra regioner hade börjat använda en app i detta avseende.

Vilka positiva verksamhetseffekter har ni upplevt?

INTERVJU GJORD AV: SVEN ÅSHEDEN BAKGRUNDSBILD: Niklas Luks / TT

– Primärt underlättar detta tillgången till och uppdateringen av våra rutiner och riktlinjer, vilket är mycket positivt. Tidigare hade vi en pärm i bilarna och varje medarbetare hade tillgång till en liten pärm i sin benficka. Detta var både obekvämt och opraktiskt. Vi upplever också att appen gör det lättare att nå ut med information till medarbetarna.

Hur upplever användarna kunskapsstödet i sitt dagliga arbete?

– Det jag har hört är bara positivt. När jag arbetar kliniskt använder jag ofta det digitala kunskapsstödet. Jag upplever den som lätt att navigera i även under stress. Därtill tror jag användarna uppskattar att komma åt information ifrån sin privata mobiltelefon även om detta är helt frivilligt. Appen erbjuder även en förenklad telefonlista där vi direkt ifrån appen kan ringa upp, så vi slipper ha alla nummer inlagda i alla mobiler. I appen finns också en sökordsfunktion som jag förstår uppskattas och gör det enkelt att söka upp rutiner.

Har ni råkat ut för dålig mobiltäckning och därmed problem?

– Appen är inte beroende av bra täckning för att fungera eftersom allt material finns nedladdat i offlineläge.

Saknar ni pärmar och pappersutskrifter?

– Bland användarna finns det nog de som fortfarande föredrar pärmar. Jag tror dock att det stora flertalet av användarna föredrar det digitala kunskapsstödet. Samtidigt erbjuder det digitala kunskapsstödet så många nya fördelar (såsom förenklad uppdatering, informationsförmedling, telefonlistor etc.) som sammantaget överväger nackdelar. ■

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2020

31

ambulanssjukvård / Forskning

Mats Holmberg förbereder ett arbetspass med stationens single responder i Katrineholm.

Foto: Staffan Hammarbäck

Forskning och ambulanssjukvård: Hör det ihop?

Traditionellt sett har forskningen inom ambulanssjukvård varit förlagd till universitet och högskolor. Idag kan vi dock se en påbörjad förskjutning av detta till den kliniska verksamheten. På flertalet håll i landet satsar nu ambulansverksamheterna på att anställa forskare i den kliniska verksamheten.

A

mbulanssjukvården har en historia av innovation och framåtanda. Genom åren har mycket tid lagts ner på att exempelvis hitta nya praktiska lösningar på olika vårduppdrag och fordonsutmaningar.

Denna anda håller nu på att förflyttas in i forskningen.

Våra nya medarbetare har redan från sjuksköterskeutbildningen förankrats i 32

samverkan 112 nr 1 2020

forskningens betydelse för en god och patientsäker vård.

Detta leder till att forskning inom ambulansverksamheterna kommer att efterfrågas i högre utsträckning framöver. Idag baserar sig ambulanssjukvården i liten utsträckning på forskning och därför har verksamheterna ett ansvar för att öka detta.

En del i detta är inrättandet av kliniskt förankrade forskningstjänster. www.s112.se

I min roll som ambulanssjuksköterska och forsknings- och utvecklingsstrateg är uppdraget att skapa förutsättningar för och bedriva forskning inom region Sörmlands ambulanssjukvård.

kommer att presenteras. Ambulanssjukvården Sörmland återfinns också som en del av Centrum för interprofessionell samverkan och sambruk i akut vård (CISA) vid Linnéuniversitetet.

Samverkan centralt En viktig del av mitt arbete blir därför att samverka med näringsliv, forskningsinstitut, universitet, högskolor och andra regioner. Detta för att tillsammans få en styrka som är nödvändig för att nå gedigna forskningsresultat.

I detta kan nämnas vår samverkan med ambulanssjukvården i Kronoberg och Dalarna när det gäller forskningsinfrastruktur, direkta forskningsprojekt och doktorander. Inom ramen för detta arrangerar Sörmland och Dalarna den 2 december gemensamt ett forskningssymposium i Falun, där pågående forskningsprojekt

Forskning som lagspel Min erfarenhet är att det är av vikt att tydligt definiera sin roll som forskare i en verksamhet som mestadels är operativt inriktad. Att få in forskningen som ett naturligt inslag är därför en utmaning.

Min ambition är att skapa grundläggande förutsättningarna för detta, medan det är medarbetarnas ansvar att göra forskningen till en naturlig del av det dagliga arbetet. Att entusiasmera och engagera medarbetarna att på olika sätt bli forskningsaktiva ser jag som en viktig del av min roll.

I Sörmland har vi flera medarbetare som utifrån sina

Först och främst behövs engagerade och drivna medarbetare.

Dessutom krävs en förmåga att våga tänka utanför ”boxen” och vara pragmatisk.

Som forskare arbetar vi ofta under lång tid med olika projekt, medan verksamhetens tempo är högre. Därför behövs en förmåga att balansera detta mot forskningens principer om eftertänksamhet och noggrannhet.

Vidare krävs en förmåga till lagspel på alla nivåer i verksamheten. En förutsättning för detta är förståelsen för forskningens betydelse i alla led i organisationen, från medarbetare till ledning.

Allt detta återfinns inom region Sörmland och det bådar gott inför framtidens forskning och ambulanssjukvård.

examensarbeten arbetat vidare med vetenskapliga artiklar.

Därtill har vi en ambulanssjuksköterska som är doktorand på halvtid. Förutom detta är ytterligare två doktorander och en pre-doktorand knutna till verksamheten.

Vi har också initierat ett pilotprojekt med en "klinisk" bibliotekarie som finns närvarande vid varje fredagsfrukost för att hjälpa till med att öka forskningsbasen i verksamheten.

Forskning är för mig ett lagspel och det är bara tillsammans som vi kan nå de stora framgångarna. Min roll i detta är att vara lagledare.

Ett lyckat recept för att sammanfoga klinisk ambulanssjukvård och forskning

Mats Holmberg Ambulanssjuksköterska & FoU-strateg

powered by

Gör det enkelt för din personal!

I dessa tider är det vitalt att riktlinjer för personal ska framgå på ett snabbt, enkelt och tillgängligt sätt. Infosynks värdeerbjudande har sedan 2011 alltid varit att arbeta och utveckla kundanpassat och leverera användarvänliga mobilapplikationer.

Komplettera eller uppgradera era befintliga IT-stöd med vår lösning för att kommunicera ut den information som behövs. Hjälp er personal att få snabb och enkel tillgång till era riktlinjer.

Undvik pappersformat, krångliga intranät och ostrukturerade pdf-filer. Genom infosynks plattform kan ni som administratörer enkelt hantera era dokument och publicera dem i både app- och webbformat utvecklat efter er verksamhet.

Kom igång redan idag och få ett IT-stöd utvecklat efter din verksamhet med en årlig prenumerationskostnad från 19 000 kr.

- Inga gömda kostnader.

- Ingen uppstartskostnad.

- Obegränsat antal användare utan kostnad.

Kontakta oss för mer information! +46 (0)70-988 02 86 contact@infosynk.se https://infosynk.se/

www.s112.se

Softwerk AB Reveljgränd 5, 352 36 Växjö https://softwerk.se/

samverkan 112 nr 1 2020

33

tullverket / Porträtt

Hej Ann-Sofie och Håkan, ni är ju ett gift par från Malmö som båda jobbar inom Tullverket dvs den förvaltningsmyndighet med uppgift att kontrollera in- och utförsel av varor över Sveriges gränser.

tulltjänstemän och Kollegor intervju gjord av: BENGT FRIDLUND FOTO: PRIVAT Vad säger du Ann-Sofie – hur kom det sig att du valde den här yrkesbanan?

– Det var min mor som såg en annons i tidningen och eftersom hon själv jobbat på Tullverket som ung, så tyckte hon att det kunde vara ett jobb för mig.

– Eftersom mitt dåvarande jobb, som lastbilschaufför på Poståkeriet, inte var min framtidsdröm utan mer ett jobb för att ha ett jobb så passade det bra att söka till Tullverket som verkade spännande.

Och vad säger du Håkan vilket var ditt skäl?

– Efter avslutad gymnasieutbildning så tog jag ett jobb som bagare vilket inte var mitt drömyrke utan mer ett jobb som var bra betalt.

– Efter ett antal år på bageri så kände jag att jag ville utvecklas och såg en annons i tidningen om tjänst på Tullverket som jag sökte och fick.

34

samverkan 112 nr 1 2020

– Jag fick en tjänst i Trelleborg och var anställd där tills EU-inträdet vilket innebar att jag blev uppsagd, 1995. Jag gick då tillbaks till bageriet under en femårsperiod och fick sedan återanställning i Tullverket 2000.

Hade ni något annat förstahandsval innan det blev tullverket?

Håkan, hur var det i ditt fall?

– Jag hade inte direkt något drömyrke i sikte utan efter avslutat gymnasium så kände jag att jag ville börja jobba för att tjäna pengar.

Ann-Sofie, hade du tänkt dig någon annan profession?

– Som ung hästtjej var drömmen att bli veterinär, dock svek studiemotivationen mig efter gymnasiet så jag började jobba på Posten direkt efter studenten.

– I samband med att jag fick tjänsten på Tullverket fick jag besked om att jag kommit in på lärarlinjen, men valet föll på Tullverket vilket jag inte har ångrat.

Ja, men vad har ni för utbildningar då?

– Vi har båda gått treårigt gymnasium och det var på den tiden vi sökte hit ett grundkrav.

Så vad har Tullverket för grundkrav?

– Gymnasie examen med godkända betyg i matematik, samhällskunskap, svenska och engelska dvs godkända betyg 3/E i: – Matematik A eller Matematik 1a, 1b, 1c, Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1b, Svenska B eller Svenska 3, Engelska A eller Engelska 5.

– Därtill krävs minst två års arbetslivserfarenhet, liksom att ha förmågan att klara av situationer som är såväl psykiskt som www.s112.se

i nöd och lust fysiskt krävande, även i pressade situationer.

– Ytterligare krav är normalt färgseende, svenskt körkort lägst klass B för personbil, ej automatväxel samt god körvana.

Och vem ger och hur omfattande är dessa utbildningar?

– Dagens utbildning till tullinspektör är ett års grundutbildning som sker internt och är betald utbildning.

– Utbildningen är både teoretisk och praktisk och innehåller många olika moment. Tid under utbildning innebär att vara anställd som tullaspirant.

Ann-Sofie – du jobbar som vakthavande befäl i KCGM, var jobbar du då – det låter klart kryptiskt med den förkortningen, och vad gör du egentligen på jobbet?

– Frågan är mer, vad gör INTE ett www.s112.se

Vakt-havande befäl, VB, i Tullverket?

KCGM som betyder Kompetenscenter Gränsskydd Malmö är som motsvarande Polisens Region Syd men hos Tullverket omfattar detta, Skåne, Blekinge, Kalmar och Kronobergs län.

– VBn är som spindeln i nätet och samordnar operativa resurser i yttre tjänst, både gränsskyddspersonal och spaningspersonal.

– Jag hanterar inkommande samtal internt och externt, t.ex. allmänhetens frågor kring in- och utförsel av varor och vilka bestämmelser som finns. Samtal inkommer även från olika ambassader, andra myndigheter, personer vars anhöriga är misstänkta för brott.

– VBn i Malmö är även myndighetens tjänsteman i beredskap, TiB, vilket innebär att vi är myndighetens kanal in vid särskilda händelser. På icke kontorstid är

Håkan och Ann-Sofie brukar träna gemensamt - löpning och spinning.

Foto: Privat

VBn högsta chef på Tullverket och hanterar samtliga beslut som ska fattas.

Du Håkan jobbar som biträdande chef för Gränsskyddenheten, det låter ju lite mer förståeligt, men kan du också beskriva det lite närmare vad Gränsskyddsenheten är och finns och vad du också faktiskt gör?

– Jobbet som biträdande chef på Gränsskyddsenheten innebär att jag är chef för de grupper som tjänstgör i yttre tjänst inom vårt ansvarsområde som nämndes tidigare.

– Vi har grupper som utgår från Helsingborg, Malmö, Trelleborg, Ystad och Karlshamn och deras uppdrag är i stora drag att göra kontroller i flödet in till landet med prio på narkotika och vapen.

– Huvudkontoret finns i Malmö där jag tjänstgör och mitt ansvar är både verksamhetsansvar och budgetansvar. ► samverkan 112 nr 1 2020

35

tullverket / Porträtt

►

– Jag hanterar alla frågor som inkommer, stora som små, hårda som mjuka, och det kan handla om allt ifrån inköp av olika verktyg till att fatta beslut om stora kontrolloperationer.

– Förutom det så hanterar jag många personalfrågor och då även rehab och då har jag två HR generalister som bistår mig i detta. Dock ligger en stor del av detta ansvar på de gruppchefer som har ansvar för gruppen, totalt har vi idag 20 gränsskyddsgrupper men vi kommer att utöka antalet grupper successivt då vi har fått medel för att rekrytera även under 2020.

I funktionen av era jobb låter det rimligt att ha en del kontakt med utländska kollegor som i ert fall t ex Danmark. Stämmer det; har ni kanske kontakt med utländska kollegor varje dag? Skiljer sig era jobb åt här?

Ann-Sofie:

– Jag har i princip daglig kontakt med vårt grannland Danmark och då oftast i minutoperativa frågor, d.v.s. objekt som myndigheter i Danmark observerat och som är på väg till Sverige.

– Utöver detta har jag ibland samtal från olika ambassader som har frågor kring frihetsberövade personer.

Håkan:

– Jag har ingen daglig kontakt med kollegor från utlandet utan för min del handlar det mer om en långsiktig strategisk planering och möten sker då men inte så ofta som Ann-Sofie har kontakt med utländska kollegor.

– Nämnas bör dock att vi på vårt huvudkontor i Malmö har en sambandsman placerad här från Norge och henne har vi båda daglig kontakt med. Jag måste också få nämna att jag i princip har daglig kontakt med andra myndigheter såväl nationellt som lokalt, och vi har en väldigt bra samverkan i södra Sverige mellan Tull, Kustbevakning och Polis.

En logisk fråga – drar ni nytta av varandras kompetenser i vardagen?

– Ja, vi jobbar inom samma enhet med samma personalstyrka så visst drar vi nytta av varandra när vi jobbar.

Och just vardagen, är det mycket rutinarbete eller skulle ni vilja säga att vardagen har inslag av eller rent av har karaktären av blåsljusverksamhet?

Ann-Sofie:

– Jag är nog den i familjen som har mest inslag av blåljusverksamhet medan 36

samverkan 112 nr 1 2020

Håkan har gården som fritidsintresse när tid ges utifrån barnens aktiviteter som är ridning, scouter, golf, fotboll och simning.

Foto: Privat

Håkan har mer inslag av kontorsverksamhet, ha ha ha.

jobbet och de fina och väldigt stora beslag som görs i vårt ansvarsområde.

Arbetstidsmässigt, jobbar ni enbart dagtid eller har ni roterarande schema?

Finns det t o m arbetspass där ni gemensamt åker iväg till arbetet?

Håkan:

– VBn tjänstgör på lista vilket innebär tjänstgöring på dygnets alla timmar under årets alla dagar, såklart inte hela tiden, och Håkan jobbar dagtid.

– Dock så ligger det i VB:s tjänstgöringslista en dagtidsvecka och då samåker vi och detta inträffar var 6:e vecka.

En riktigt bra dag på jobbet – vad kan det vara/innebära för er?

– En bra dag för mig är när jag efter jobb känner att vi hunnit med att göra det som var planerat för dagen men det är tyvärr sällan vi hinner med det, men jag måste säga att jag trivs otroligt bra med mitt jobb.

Väl hemma vid middagsbordet då, blir det mycket eller litet arbetssnack med tanke på att ni s a s är inom samma skrå och helt logiskt borde ha en hel del gemensamt att diskutera och reflektera över?

Hur låter det hemma hos er?

Ann-Sofie:

– Det är en dag när vi prioriterat rätt och haft mycket att göra men ändå känt att vi har hunnit med och att detta generar fina beslag ute i operativ miljö, det är dock gränsskyddsgrupperna som gör

– Om det hänt något utöver det vanliga så är det klart att vi pratar om det men det är sällan vi får en syl i vädret med tanke på våra två barn, 9 och 12 år gamla.

– Det är oftast dottern som pratar vid middagsbordet, ha ha ha. www.s112.se

Delar av semestern brukar familjen spendera i sin husvagn. Foto: Privat

Men efter en fullmatad dag, vad gör ni för att rensa tankar och ladda upp batterierna till nästa dag? Är det så att ni hinner med och t o m utövar några fritidsintressen?

Vad säger familjen Hansson här?

Familjen Hansson på väg. Foto: Privat

– Vi har inga problem med att rensa tankarna när vi är hemma! Vi håller på med allt ifrån att pyssla på vår gård till ridning för Ann-Sofie och dottern.

– Håkan har gården som fritidsintresse när tid ges utifrån barnens aktiviteter som är ridning, scouter, golf, fotboll och simning.

– Utöver detta så brukar vi träna gemensamt, spinning och löpning. På våra semestrar så brukar vi spendera en del av tiden i vår husvagn.

Vad skulle ni säga är era viktigaste verktyg för att hålla vardagsbalansen utifrån såväl ett arbets- som familjeperspektiv?

– Kärlek och att skapa tid för varandra men även att hjälpas åt med allt det vardagliga. Det är också viktigt att prata med varandra om allt och att ha förståelse och respektera den andres känslor som kan uppstå i vissa sammanhang.

Så vad är det bästa med era respektive jobb?

Håkan:

– Det bästa med mitt jobb är att kunna påverka verksamheten och våra inriktningar inom givna ramar och få positiv återkoppling från grupperna som tjänstgör ute.

Ann-Sofie:

– Det bästa med mitt jobb är variation, ständigt nya utmaningar och att jag hela tiden i rollen som VB har många bollar i luften samtidigt. www.s112.se

Avslutningsvis, kan ni enas om 5 skäl till varför en person som står inför sitt yrkesval ska välja Tullverket?

– Absolut, det är;

kamratskap, såväl på kontoret som ute i grupperna 5. Som tulltjänstemän har vi bra anställningsvillkor och faktiskt också bra löner!

1. Intressant omväxlande arbete 2. Goda

utvecklingsmöjligheter inom myndigheten 3. Bra och trygg arbetsgivare med fantastisk medarbetarpolicy 4. Härligt

Stort tack för era kloka och intressanta svar, nu ska Samverkan 112 inte ”tulla mer” på er tid! ■ samverkan 112 nr 1 2020

37

luftburen ambulanssjukvård / Porträtt

Isbjörnsattacker på hämtplatsen och förlossningar i luften – Ulla Lindqvist var med och byggde upp norska luftmbulansen I slutet på 80-talet var Ulla Lindqvist med om att bygga upp den norska luftambulansen, en verksamhet hon sedan var chef över i nästan 20 år. Hon älskade spänningen, ansvaret och friheten i yrket, men väl tillbaka som pensionär i Hälsingland har cirkeln slutits.

TEXT: Marielle Anteskog FOTO: privat och Marielle Anteskog – Åh Gud, ringer ni från himlen?

Det var den spontana kommentaren Ulla Lindqvist och hennes kollega fick i telefonluren när de 1986 ringde sjukhuset i Hammerfest för att fråga om de inte kunde få komma och jobba ett par månader.

Både Ulla och kollegan var intensivvårdsutbildade sjuksköterskor, något det var stor brist på i Norge vid den tiden, och de hade fått tillfälligt tjänstledigt från jobbet på intensiven på Hudiksvalls sjukhus i Hälsingland.

Från början var det tänkt att de skulle stanna två månader i Hammerfest, men ödet ville annorlunda. Hela 32 år gick innan Ulla Lindqvist 2018 gick i pension och bestämde sig för att flytta hem till föräldrahemmet i den lilla hälsingebyn Ängebo.

Turbulent arbetsplats

Ullas kärlek till sin arbetsplats kan nog sammanfattas i den här bilden, där hon ger planet en kyss innan hon går i pension.

38

samverkan 112 nr 1 2020

Tiden däremellan var händelserik och stundvis bokstavligen turbulent. Efter några år på Hammerfest sjukhus fick Ulla Lindqvist nämligen chansen att vara med och bygga upp verksamheten för Norsk luftambulanse.

Arbetsplatsen kom därefter att vara en några kvadratmeter stor yta i ett bullrigt litet Beachcraft King Air-plan och inte sällan hamnade de i snöoväder och hård blåst – något man kallt får räkna med om man tar luftburen tjänst i Nordnorge.

För ett land som Norge, och då särskilt Nordnorge, med många mil av otillgänglig kustremsa och en hel del öar utan förbindelse med land, kom luftambulansen ofta att betyda skillnaden mellan liv och död när sjukdom och olyckor inträffade.

På 80-talet pågick en livlig debatt om luftambulansens vara eller inte vara i norska medier. Många ansåg att det handlade om "lyxmedicinsk vård", en alltför dyr service.

I Alta, där ambulansen som Ulla kom www.s112.se

Det blir egentligen inte många stunder i lugn och ro på trappan hemma i Ängebo. Särskilt inte nu när Ulla Lindqvist också hoppar in extra som sjuksköterska på Hudiksvalls sjukhus.. Foto: Marielle Anteskog. att jobba på hade sin bas, välkomnades verksamheten.

– Alla i det området var väldigt engagerade i frågan. Alta hade inget eget sjukhus, så det var klart oerhört viktigt för dem.

Och för Ulla var det också något av en dröm som gick i uppfyllelse.

– Jag är lite kär i flygplan och hela miljön runtomkring, får jag erkänna.

Från friheten i att flyga till att vara med att dra in det i hangaren efter en flygning.

Och jag ville egentligen bli pilot när jag var yngre, så jag älskade jobbet från första stund.

I planet, som delades med två piloter och ibland upp till fyra patienter, hade Ulla som sjuksköterska oftast ensamt medicinskt ansvar över patienterna. Och

hade hon funderingar eller skulle vilja ha råd i beslut hon var tvingad att ta, var det inte som idag – att man kunde ta satellittelefonen och ringa.

– Nej, då fanns ingen möjlighet till kommunikation med någon på marken över huvud taget. När jag stängde flygplansdörren var jag ensam. Principen var att man fick göra så gott man kunde.

►

Flygplan och utrustning kontrolleras dagligen. Personalen får aldrig flyga längre än 14 timmar, sedan måste man vila. Foto: Privat. www.s112.se

Ulla Lindqvist var länge Norsk luftambulanses ansikte utåt och kallades av många för Drottningen av Alta. Foto: Privat.

Planet flygs alltid av två piloter och på resterande yta jobbade Ulla ihop med ibland upp till fyra patienter. Foto: Privat. samverkan 112 nr 1 2020

39

luftburen ambulanssjukvård / Porträtt

►

En modell av luftambulansen, en Beachcraft King Air, står på hedersplats hemma i vardagsrummet.

Foto: Marielle Anteskog.

Men det klart, visste man i förväg att man skulle ha att göra med någon i ett svårt medicinskt tillstånd kunde man ta med sig en läkare.

starka minnen Ulla hade bara hunnit jobba i ett halvår när hon var med om första barnafödseln i luften. Pappan var också med i planet och allt gick fort och bra. En viss utbildning hade hon fått av en barnmorska, men kanske mest i hur man tar emot och håller i barnet, berättar Ulla med ett skratt.

En dramatisk händelse som etsat sig fast är när de blev skickade att hämta en grupp skotska pojkar som attackerats av en isbjörn på Svalbard. Pojkarna hade satt snubbeltråd runt sitt tält på natten som man bör, men inte förankrat pinnarna tillräckligt. Isbjörnen kunde därför dundra rakt in i tältet.

– En pojke avled och de andra var svårt skadade. Sönderslagna käkar och djupa rivsår ... Usch, det var hemskt, men de överlevde. berättar Ulla.

Det visade sig efteråt att isbjörnen hade haft tandvärk och det var därför den var så aggressiv, eftersom den hade varit oförmögen att äta och var väldigt hungrig och från tälten luktade det mat.

Ett annat starkt minne är när tre barn höll på att drunkna i iskallt majvatten.

Då var det synligt vilka fördelar luftburen 40

samverkan 112 nr 1 2020

akutvård verkligen har – att man kan vara snabbt på plats med professionell kompetens och utrustning ombord. Barnen kunde räddas tack vare luftambulansen i samarbete med ambulanshelikoptrar från Tromsö och försvaret.

– Luftambulansen är som en liten intensivvårdsavdelning. Där finns hjärtstartare, respirator, EKG-övervakning, sprutpump för läkemedel, sugar, kateterset och sådant som behövs för förlossningar, räknar Ulla upp.

– Och utrustningen utvecklades hela tiden, den måste ju vara lite speciell och tåla vibrationer till exempel.

Så småningom växte också ett nytt samarbete fram, initierat av besättningen i Alta – det mellan luftambulansen och den vägburna ambulansen – ett lyckat koncept som man jobbar efter än i dag i Alta.

Var du aldrig rädd på jobbet?

– Rädd? Nej, då kan man inte koncentrera sig på patienten. Men ibland har man ju verkligen undrat hur det ska gå till att landa, till exempel.

Tvärtom blev Ulla en aning triggad av luftgropar och dåligt väder. Hon gillade spänningen och när det "rister riktigt ordentligt", som hon uttrycker det. Och att arbetet var riskfyllt understryker hon med att hon alltid bäddade sängen hemma innan hon åkte iväg på uppdrag.

– Man visste ju aldrig om man skulle komma hem igen.

Alta är Norges största flygambulansbas och fram till 2005 var Ulla chef över verksamheten. När Norsk luftambulanse det året hamnade under landstingets styre lämnade Ulla chefsskapet och fortsatte som sjuksköterska några år till. Hon gillar inte när beslutsprocessen sker så långt över huvudena på dem som berörs, säger hon.

se framåt och inte i backspegeln Efter pensioneringen vid 67 års ålder beslutade sig Ulla för att flytta hem. Hem till Ängebo i Hälsingland för att ta över barndomshemmet – ett rött hus alldeles intill bergets vägg. Ulla visar oss in i vardagsrummet där det hänger en färgglad tavla på väggen föreställande det plan hon flög med de sista åren. Går man närmare ser man att det är ett kollage av bilder från Ullas långa karriär. Den fick hon av sina kolleger när hon avtackades.

– Då var jag den som hade jobbat längst på luftambulansen. de brukade kalla mig för drottningen av Alta, säger Ulla och skrattar.

Hon har inga problem med att fylla dagarna här i Ängebo heller. När hon inte är i stugan i Stormnäs, Delsbo, kan man hitta henne hos dottern i Stockholm där hon umgås med sitt barnbarn, eller på besök hos andra dottern i Norge. Hon www.s112.se

När kollegerna höll avskedsfest för Ulla fick hon det här kollaget, som på håll ser ut som luftambulansen.

På närmare håll består tavlan av hundratals bilder från Ullas karriär. Foto: Marielle Anteskog. ser också till att låna ut hjälpande händer till särskilt äldre i sin närhet, hon umgås med vänner och är också engagerad i en ledgrupp i Ängebo, som röjer och håller vandringsleder öppna och fixade.

Visst saknar hon flygningen, spänningen och att få träffa nytt folk hela tiden, men Ulla menar att man måste se framåt och inte i backspegeln. Kanske det är anledningen till att hon nyligen gått en

introduktionskurs på Hudiksvalls sjukhus, för att kunna hoppa in istället när de har behov av personal.

– Så nu kan man säga att cirkeln är sluten, säger Ulla Lindqvist. ■

tyskland har flest läkarbemannade helikoptrar

L

89

äkaren Jens Moe grundade Stiftelsen Norsk Luftambulanse. Han hade i flera år varit kritisk till ambulanssystemet i Norge, och trodde att många fler kunde räddas bara hjälpen var snabbare på plats. 1978 åkte luftambulansen på sitt första uppdrag: en bilolycka.

Från att från början ha drivits av pengar från stiftelsen (en av Norges största ideella organisationer) finansieras den i dag av staten. Stiftelsens uppgift är numera att vidareutveckla verksamheten.

Luftambulansverksamheten i Sverige: Kommunalförbundet Svensk Luftambulans bildades ursprungligen av Landstinget i Värmland och Landstinget Dalarna 2014. Från 2015 är Västra Götalandsregionen ansluten till kommunalförbundet och sedan 2016 är även Region Uppsala medlem. ■

www.s112.se

Antal uppdrag under 2018 Tyskland 37 704 Österrike 18 500 Schweiz 12 573 Norge 9 663 Sverige uppgift saknas Finland uppgift saknas Danmark uppgift saknas

Källor: Stiftelsen Norsk Luftambulanse Wikipedia Illustration: Sven Åsheden

21

18

17 9

Tyskland

Schweiz

Österrike

Norge

Sverige

7 Finland

3 Danmark

samverkan 112 nr 1 2020

41

räddningstjänst / Jobbutbyte med Australien

jobbutbyte AUSTRALIEN mot växjö

Chris Peate och hans familj har bytt staden Gold Coast vid Stillahavskusten i södra delen av Queensland, Australien mot Växjö under 11 månader.

Chris tjänstgör på Värends Räddningstjänst.

42

samverkan 112 nr 1 2020

www.s112.se

Detta är Chris Peates egen berättelse och privata bilder: G’day Mate!!

My name is Chris Peate from the Gold Coast, Australia. I am currently 8 months into a 11-month exchange here in Växjö working at Värends Räddningstjänst. We arrived here at the beginning of May this year with my wife Rachel and three of our kids Lochie, Mahlee and Fynn.

Sam our eldest son is working and living in London on a 2-year working visa. As soon as Lochie turned 18 he was straight over to London to start working and travelling there as well.

We were fortunate enough to have the opportunity to meet my exchange partner Daniel Jibbers and his wife Jenny and their kids Devin and Disa for lunch and a quick beer at Copenhagen Airport before they flew onto Australia and for us the train to Alvesta. We were met by fellow firefighter Hasse (who presented me with my helmet) and his wife Ammi, they took us on a quick tour of Växjö and then onto our new home for the year in Öja.

No rest for the wicked and I was off to start induction at the Värends Räddningstjänst two days after our arrival.

Without a doubt it was a tough month, the Swedes as you know are world renown for their work ethic and training regime and so I was thrown straight into it! I was fortunate enough to conduct my training with a great bunch of people and also great instructors.

Rach was lucky enough to be granted 12 months of leave from her librarian work at Bond University on the Gold Coast. So, while I was involved in my introduction www.s112.se

Rach was settling the kids into school here before summer started. Fynn is going to Gemla skola which is a short distance from our place, it is a lovely small country school and the kids and teachers have been so welcoming and amazing. The other day when he told them it is 116 days till he goes home, they tied him to a tree and said, “no you are not going”. No doubt it is been tough for the kids going to a Swedish school however we think they understand much more Swedish than they let on. Mahlee catches the bus into the new school Pär Lagerkvist skola, it is a great new school with amazing resources and teachers.

She has met a great bunch of kids at the start who have taken her under their wing.

Firefighter stuff Our exchange come about by chance, I was working at the Commonwealth Games in April 2018 on the Gold Coast when I was talking to a work colleague from Brisbane about doing an exchange.

Like Daniel we had also thought of going to Canada, we had also thought of Spain as well. My work colleague said he had received an email from a firefighter in Sweden that was looking to participate in an exchange. I spoke to my wife Rachel and family about the idea of living in Sweden for a year and she started packing, so I took that as a yes!!

I have been a firefighter at Queensland Fire & Rescue (QFES ) in Australia for over 12 years with 8 of that being on the Gold Coast. Whilst we have an excellent workforce, Sweden also has a reputation

►

Fysträning med skiftlag 4

Övningspass i vattenräddning

Chris under en varm insatsövning samverkan 112 nr 1 2020

43

räddningstjänst / Jobbutbyte med Australien

►

of being elite in their firefighting as well as their approach towards being the “Healthy Firefighter”. I found this model extremely interesting and making the most of all opportunities to research the processes around equipment and the way it is processed after a fire to reduce contamination. Of course, it is not only the equipment that interests me it is the healthy mind and body approach that is also fundamental to this approach.

I am working on Shift 4 here at VRJT and am enjoying it. I have also had the opportunity on different occasions to work on other shifts as well, and everyone has been very welcoming. There is never a dull moment especially as they quiz themselves on the streets of Växjö and then they quiz me on Swedish words and sayings. I think they get great delight at watching me trying to pronounce the Swedish language. I have also introduced them to the Aussie Burger on one of our weekend shift cook ups.

Adventures Although Rach and I have dreamt of travelling for this length of time we really are still pinching ourselves that we are living in Europe right now. Summer was very short and sweet, but in true Swede style, we made the most of every bit of sunshine, swimming in all the local lakes and headed over to Öland quite a few times.

The firefighters and their families on my shift have been so welcoming and we have accepted many invitations to dinners and lunches, although all were memorable Midsummer celebrations was a definite highlight!!!

After this we drove to Norway and spent a week over there exploring Oslo across to the west coast to Bergen and Flam seeing all 44

samverkan 112 nr 1 2020

the fjords and finished off back in Sweden on an island off Gothenburg. The country is truly incredible and absolutely breathtaking in the scenery and equally the cost of living over there.

We have jumped on a train from Alvesta many times heading to Copenhagen so far, we have seen Poland, Croatia, Montenegro, Bosnia, Austria, Hungary and most recently to Germany with Hasse and Ammi and their friends.

As well as taking local games of soccer, innebandy and several ice hockey games we really loved the Xmas month of December here, our children were involved in the Lucia train and we went with our neighbours to celebrate Lucia in the Växjö church.

Our Christmas was magic even without the snow as our two sons arrived in London with their friends from Australia. We all went out to Rottne to celebrate Xmas in Swedish style with Hasse and his family.

We have had visits from friends in Australia including Rach’s parents. This month my mum is flying over from Australia and we are heading up to Kiruna, there we hope see the northern lights and visit the Sami villages. In February we are driving up to Branäs with another firefighter family Hank and his wife Madde and their kids to go and try skiing and snowboarding which I hope is like surfing. Our last trip planned is up to Skellefteå to visit with Daniel’s father and his wife Carin as well as visiting the Skellefteå Räddningstjänst.

At this point in time we are hoping snow comes our way soon in Öja. ■

Chris Peate med en traditionell australiensk hamburgare.

Hasse och Chris

■ 4:e Maj 2019 tog Daniel Jibbers och hans familj Den tåget från Växjö till Köpenhamn för att därifrån ta sig vidare till Gold Coast vid Stillahavskusten i södra delen av Queensland, Australien. Staden har 679 000 invånare, en 42 km lång strand och solsken närmare 300 dagar om året. www.s112.se

Med Pensis ergonomiska utförande klarar du enkelt alla lyft rätt och riktigt

Pensi löser alla svåra passager vid överflyttning av patienten

Med ett enkelt knapptryck lastar och lossar du patienten tryggt och säkert in och ur fordonet

Let heavy be light Pensi gör det möjligt att lasta utan tunga lyft. På ett säkert och ergonomiskt sätt lastas patienten med enbart ett enkelt knapptryck. Bårens multifunktioner minskar antalet överflyttningar och gör transporten bekvämare och – både för våra patienter och för oss som arbetar med patientförflyttning. Pensi är ledande inom bårteknik och förser ditt fordon med den bästa utrustningen för transportoch vård av patienter.

SEXPUNKTSBÄLTE • TRAPPKLÄTTRARE • ENMANSHANTERING • ERGONOMISK

Återförsäljare i Sverige: Mago Scandinavia AB, telefon 0500-48 49 74

www.pensi.se

sjöfartsverket / Porträtt

frågor till Katarina Norén generaldirektör för Sjöfartsverket

Sjöfartsverket är en svensk myndighet med uppgift att verka för goda förutsättningar för sjöfarten i Sverige. I detta ligger bland annat ansvar för farledshållning, lotsning, isbrytning, sjömätning, produktion av sjökort, sjötrafikinformation samt sjö- och flygräddning. Sjöfartsverket har sitt säte i Norrköping och Katarina Norén har varit dess generaldirektör sedan 1 juli 2017.

INTERVJU GJORD AV: BENGT FRIDLUND FOTO: SJÖFARTSVERKET Hej Katarina Norén, generaldirektör (GD) för Sjöfartsverket sedan hösten 2017. Och stort tack för att du tar dig tid för att svara på åtta

46

samverkan 112 nr 1 2020

frågor för att bekantliggöra dig för Samverkan 112s läsare. Beskriv dig i/med några korta ord; vem är du som professionell?

– Jag skulle vilja säga: en engagerad

samhällsutvecklare med stort intresse för transporter. www.s112.se

Dessa egenskaper sammantaget, vilken spetskompetens blir då särskilt användbar i ditt arbete som GD för Sjöfartsverket?

– Min långa erfarenhet av arbete inom statliga transportmyndigheter som Vägverket, Banverket, Trafikverket och Sjöfartsverket.

– Men också som ekonom med djupare kunskap inom statlig förvaltning och förändringsledarskap.

Vilken nyckelroll/-funktion anser du att Sjöfartsverket har i dagens samhälle, men inte minst får/tar i framtidens samhälle?

– Sjö- och flygräddningssystemet har ju utvecklats starkt de senaste decennierna och det finns goda möjligheter att fortsätta utvecklingen.

– Sjöfartsverket har rollen som expert- och servicemyndighet inom sjöfarts- och räddningssektorn. Som statlig nationell aktör kan vi ta en neutral och övergripande roll för att skapa goda förutsättningar för andra aktörer och säkerställa att vi antingen driver utvecklingen själva eller att global best practice implementeras på bästa sätt i Sverige.

Vad blir då särskilt viktigt att satsa på strategiskt eller specifikt utifrån ett/ditt myndighetsperspektiv?

– Som ansvarig för flyg- och sjöräddningen i Sverige fokuserar vi särskilt på att: 1) säkerställa resurser och samverkan i systemet, 2) ta hävstång i ny teknik och tekniska system, 3) synas och förmedla stolthet i systemet, 4) ha kontroll och förståelse för våra ekonomiska och juridiska förutsättningar.

Som sagt, du är ju hyfsat inkörd på din arbetsplats, vad är eller har varit ditt fokus under de första åren som GD?

– Mitt fokus är att skapa en modern myndighet som kan leverera det vi lovat kunderna www.s112.se

och samhället i idag men som samtidigt på ett lyhört och strategiskt sätt förbereder oss för att leverera framtidens tjänster med högre hållbarhet och säkerhet.

– Genom digitalisering och samarbete ska det dessutom ske till ungefär samma eller lägre budget. Hittills har vi i stort levererat vad vi lovat och förberedelserna för framtiden pågår för fullt. En utan tvekan spännande och rolig uppgift, eller hur?

Definitivt, och hur vill du då summera - så här långt - är en påtaglig styrka hos/med Sjöfartsverket; sett ur något perspektiv såsom organisation, funktion, etc?

– Vår styrka är att vi har mycket erfarna och skickliga medarbetare och en fantastiskt ideell organisation i Sjöräddningssällskapet som dygnet runt, året runt sitter i beredskap för att rädda liv och serva sjö- och flygbranschen.

– Vår styrka är också att vi har ett väl utvecklat samarbete med övriga aktörer i räddningssektorn där vi litar på varandra och tillsammans vill ge 100 % i varje uppdrag.

Antalet sjöräddningsinsatser sjönk under 2019 Totalt genomförde Sjöfartsverket 1134 sjöräddningsinsatser under fjolåret, en minskning med åtta procent jämfört med 2018. Västra Götaland följt av Stockholms och Skåne län stod för flest antal sjöräddningsinsatser under året.

– Siffrorna för fjolåret pekar i helt rätt riktning, vilket är glädjande för oss. Under de senaste fem åren har vi sett en oroväckande trend i ett ökat antal räddningsinsatser, en trend som nu ser ut att vara bruten, säger Annika Vestergård, chef för Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral.

Under 2019 genomförde Sjöfartsverket totalt 1134 sjöräddningsinsatser, vilket är en minskning med åtta procent jämfört med året dessförinnan (1235). Juli månad stod för den största minskningen med hela 24 procent, jämfört med samma period för 2018.

Främst var det räddningsinsatser för olika typer av fritidsbåtar som stod för den största delen sjöräddningar under fjolåret, följt av insatser för handelsfartyg och därefter enskilda nödställda utan eget fartyg.

– Sommarmånaderna innebär högsäsong för våra sjöräddningsinsatser och går också hand i hand med fritidsbåtssäsongen. För att undvika risken för obehagliga händelser ute till sjöss är det viktigt att planera resan i god tid innan. Säkra därför upp att båten är i trim och använd alltid flytväst, säger Annika Vestergård.

Västra Götalands län toppar Sjöfartsverkets lista över vilka län som stod för det största antalet sjöräddningsinsatser under fjolåret, följt av Stockholms och Skåne län.

Vilka fotavtryck vill du ha satt efter avslutat värv som GD vid Sjöfartsverket?

– Jag vill lämna över en

Antalet sjöräddningsinsatser under 2019 fördelat per län 1. Västra Götalands län (244) 2. Stockholms län (232) 3. Skåne län (145) 4. Kalmar län (70) Källa: Sjöfartsverkets statistik för perioden 2019-01-01 – 2019-12-31 5. Hallands län (66)

organisation som på ett stabilt sätt levererar och utvecklar sin viktiga del i demokratin och samhällsutvecklingen, en organisation som unga människor gärna vill jobba i och som medborgarna litar på.

Antalet sjöräddningsinsatser under 2019 fördelat per månad 1. Juli (282) 2. Juni (199) 3. Augusti (161) 4. September (116) Källa: Sjöfartsverkets statistik för perioden 2019-01-01 – 2019-12-31 5. Maj (111)

Avslutningsvis, hur läser du Samverkan112?

– Ha, ha, inte alls ännu, men det är kanske dags att börja prenumerera!

Absolut, gör så! Och än en gång tack för din medverkan i Samverkan 112, Katarina Norén, generaldirektör för Sjöfartsverket.

Vem vet, vi kanske ses på havet någonstans och någon gång mellan Norrköping och Fårö. ■

Sjöfartsverkets Sjö- och flygräddningscentralen Sjöfartsverket ansvarar för insatser, när någon är eller befaras vara i sjönöd, samt för sjuktransporter från fartyg.

Ansvaret gäller svenskt sjöterritorium samt Vänern, Vättern och Mälaren, exklusive hamnområden. Sjöfartsverket ansvarar även för lokalisering av luftfartyg vid inträffat eller befarat haveri, eller då fara hotar lufttrafiken.

Ansvarsområdet är hela Sveriges land -och sjöterritorium samt Vänern, Vättern och Mälaren. När luftfartyget är lokaliserat, övergår undsättningsansvaret till kommunal räddningstjänst eller fjällräddningstjänsten – utom till havs, då Sjöfartsverket även ansvarar för undsättningen. ■

samverkan 112 nr 1 2020

47

akutsjukvård / Forskning

Samverkan i fokus på Prehospens for Cirka 130 personer inom akutsjukvården fanns på plats på Högskolan i Borås den 5 mars för att ta del av aktuella projekt och forskningsresultat inom det prehospitala området. Bakom arrangemanget stod centrumbildningen PreHospen vid högskolan. Temat i år var: den prehospitala vårdens roll i omställning av hälsooch sjukvården: Nära vård och koncentrerad vård.

TEXT och foto: henrik grönberg

F

lera diskussioner och presentationer under dagen handlade om den omställning som hälso- och sjukvården nu genomgår och som innebär mer vård utanför sjukhus. Det är tydligt att det finns ett växande behov av att få en ökad förståelse vad detta innebär för ambulanssjukvården och det uppdrag som ambulanssjuksköterskor utför.

Fokus under förmiddagen var därför på dessa samhällsviktiga frågor som också innebär ökad samverkan med kommun och primärvård.

Stuprör måste arbetas bort Kompetens, beslutsstöd för hänvisning till alternativ vårdnivå, patientsäkerhet och samverkan var huvudfrågorna som diskuterades när verksamhets-

chefer från olika organisationer i Västra Götalandsregionen möttes i ett panelsamtal.

– Det blev tydligt att alla har ansvar för samverkan och för att lyckas krävs kontinuerliga möten där man diskuterar patientens behov utifrån en gemensam plattform. "Stuprör" där till exempel primärvården och ambulanssjukvården gör separata och enskilda bedömningar måste arbetas bort, menar Birgitta Wireklint Sundström, professor på Högskolan i Borås som var panelsamtalets moderator.

En av slutsatserna från panelen är att det är viktigt att personal från olika vårdgivare som kommun, primärvård och ambulanssjukvård lär känna varandra. Allt för att patienten ska slippa att skickas

runt. Södra Älvsborgs sjukhus beskrev goda exempel på samverkan med primärvården.

Nära akutvårdsteam testas i Borås och Bollebygd Efter lunch presenterades ett nytt nära akutsjukvårdsteam, NAV-teamet, som utvecklats på Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) och som sedan i höstas rullar i Borås och Bollebygds kommun. Teamet består av en läkare och två sjuksköterskor som gör hembesök med en bil utrustad med avancerad utrustning för goda medicinska undersökningsmöjligheter.

Teamet rings ut av en legitimerad sjuksköterska, antingen från hemsjukvården, ambulans, primärvård, närsjukvårdsteamet eller specialistmottagningar på SÄS som är på plats

hos patienten och i samråd med patienten kontaktar hen NAV-teamet.

Anders Almqvist, överläkare på SÄS och som också är läkare i NAV-teamet förklarar syftet med teamet: – Det är för att hitta rätt vårdnivå för patienten. Att patienter som inte behöver sjukhusets specialistsjukvård ska kunna få vård i hemmet och slippa bli inlagda på sjukhuset.

– När vi kommer ut till patienten gör vi en bedömning och försöker hitta en bra behandling som gör att patienten kan vara kvar i hemmet.

Vi följer sedan upp besöket under dag två och tre så att vi ser att patienten har en hållbar situation.

Hittills har ni haft 114 kontak-

Samverkan och kompetensfrågor diskuteras under panelsamtalet under ledning av moderator Birgitta Wireklint Sundström, professor på Högskolan i Borås. Medverkade gjorde: Åsa Högstedt på Sjukvårdens Larmcentral inom VGR, Jonas Eriksson, vårdenhetschef, ambulans och prehospital akutsjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Katarina Zamac, verksamhetschef, akutkliniken, Södra Älvsborgs sjukhus och Björn Kalin, verksamhetschef, ambulansen på NU-sjukvården.

48

samverkan 112 nr 1 2020

www.s112.se

rskningssymposium ter sedan starten i september 2019. Hur har det gått?

– Det har gått bra, vi har kunnat behålla många patienter i hemmet. Vi är ju fortfarande en ganska ny verksamhet och alla känner inte till oss men vi hoppas kunna rulla ut konceptet i fler kommuner i Boråsregionen. Vi vill också kunna vara operativa 24/7, inte bara dagtid som nu, vi vet att behovet finns även kvällsoch nattetid.

Videostöd i ambulans vid misstänkt stroke Under eftermiddagen fick deltagarna ta del av aktuella forskningsprojekt. PreHospens föreståndare Magnus Andersson Hagiwara berättade om de videotester som nu görs vid misstanke om stroke. Istället för att ambulanspersonalen ringer det lokala sjukhuset testas videokonsultation med läkare (neurologer) vid den regionala strokebakjouren i Göteborg. Via länk hjälper läkarna ambulanspersonalen med bedömningar och rådgiv-

Simulera verklighetstroget och flexibelt med iSimulate REALITi

ning i beslutsstöd för vidare vårdnivå. Sedan snart ett år rullar tre testambulanser utgående från Skenes och Ulricehamns stationer med kameror där tekniken testas. Piloten ska avslutas i april och det finns tankar om att föra in konceptet i fler distrikt inom Västra Götalandsregionen.

Magnus Andersson Hagiwara: hur ser du på potentialen i detta projekt?

– Jag ser en stor potential för video i ambulanserna. Vid misstanke om stroke är vinsterna uppenbara där regional strokebakjour kan göra kompletterande undersökningar via video och avgöra om patienten ska transporteras till det lokala sjukhuset eller direkt till Sahlgrenska universitetssjukhuset för trombektomi. Jag ser även potential för video för många andra patientgrupper som till exempel trauma och patienter där lämplig vårdnivå behöver bedömas. ■ Läs mer från dagen och ta del av presentationerna på: hb.se/prehospen2020

PHC Nordic AB +46 855 53 63 00 phcnordic.com

Andningsvårdsväska Light Saccis Andningsvårdsväska Light rymmer allt du behöver för att hjälpa patienter i behov av enkel eller avancerad andningshjälp.

Slitstark CORDURA® för att klara de allra svåraste miljöerna 3 olika öppningslägen för smidigast möjliga åtkomst Nya ergonomiska bärremmar.

Du hittar ett fullständigt produktblad på sacci.se

Anders Almqvist, överläkare på SÄS och läkare i NAV-teamet. www.s112.se

Sacci Ryggsäckar AB Gamla Tunavägen 8 784 36 Borlänge SWEDEN

Tel: 0243-932 50 Mail: info@sacci.se WWW.SACCI.SE

samverkan 112 nr 1 2020

49

polis / Porträtt

intervju med regionpolismästare och hedersdoktor Ulrika Herbst INTERVJU GJORD AV: BENGT FRIDLUND FOTO: PRIVAT Hej Ulrika Herbst, och stort grattis till ditt hedersdoktorat vid Linnéuniversitetets Fakultet för samhällsvetenskap. Ni var tre hedersdoktorer som promoverades vid Linnéuniversitetets Akademiska högtid den 31 januari 2020 i Kalmar.

Ulrika:

– Tack.

Hur känns det egentligen att få en sådan bekräftelse på att du har varit mycket betydelsefull för ett svenskt universitet?

Ulrika:

– Det känns både glädjande och mycket hedrande. Jag väljer också att dela uppmärksamheten med Polismyndighetens alla snart 32 000 medarbetare.

Hade du känsla av att du skulle få utnämningen?

Ulrika:

– Nej verkligen inte.

Ja, motiveringen var ju kraftfull: ”Ulrika Herbst har varit väldigt engagerad i polisutbildningen ända sedan starten, och hon är för närvarande ledamot i Rådet för utbildning och forskning i polisiärt arbete.

Hennes engagemang i och kunskap om utbildningen är mycket stort, och tillsammans med hennes enorma drivkraft och vilja gör det henne till en ovärderlig resurs för utbildningen.”

Kan du vara lite mer konkret och beskriva på vilket sätt du jobbade med polisutbildningen vid dåvarande Växjö universitet?

dåvarande Växjö universitet och Växjö kommuns, fokus att etablera uppdragsutbildningen vid universitetet.

– Det handlade om allt från lokaler, lärare och kursplaner till att sätta utbildningen i ett nytt sammanhang nämligen ”campus-världen”. Det senare var viktigt då avsikten med att förlägga polisutbildningen var just att öppna upp den mot omvärlden och bryta den isolering som blir då utbildning sker i egen regi inom myndigheten.

– Därefter har samarbetet handlat om att utveckla utbildningen inom given ram d.v.s. givet det är en uppdragsutbildning med en av Polismyndigheten fastställd utbildningsplan.

Universitetet var också tidig med att utveckla fortoch vidareutbildning och utveckla utbildningen både genom engagemang med externa samverkan exempelvis Kustbevakningen, militärpoliser, Skatten och Tullen och internationella projekt bl.a. i Colombia.

– De senare åren har också utvecklandet av

forskning och praktik blivit allt viktigare och universitetets uppdrag var således att bedriva just forskning och utbildning i samverkan med samhället.

– Både Polisens och universitetets uppdrag har i stort varit oförändrade under många år men sammanhanget och samhällsutveckling kräver att utbildningen ständigt utvecklas och förändras.

– Kompetens föråldras snabbt idag. Inledningsvis deltog jag i styrelsearbetet som representant utsedd av Rikspolisstyrelsen.

Och nuförtiden? Är du engagerad på något sätt i polisutbildningen idag?

Ulrika:

– Idag är jag ledamot i fakultetens råd för utbildning och forskning i polisiärt arbete.

Vårt arbete har delvis fokus på att utveckla institutionens vision som ska kopplas till universitetets Vision 2030 och Polismyndighetens framtidstankar.

– Det handlar om både kortoch långsiktiga framtidsbehov och idéer samt etablerandet av institutionens forskningscenter med praktiknära forskning och utveckling av ett masterprogram.

– Det senare sker i samarbete med de övriga lärosätena som bedriver polisutbildning. Ständigt aktuella frågor är också fort- och vidareutbildningen där Linnéuniversitetet är långt framme med både mängd och bredd.

– I höstas startades också den andra omgången med funktionsinriktad polisutbildning där civilanställda genomgår samma utbildning som grundutbildningen men koncentrerat och efter validering av viss tidigare kunskap.

– För antagning gäller samma antagningskrav

Ulrika:

– Inledningsvis under 2000 och 2001 var vårt, polismyndigheten i Kronobergs län, 50

samverkan 112 nr 1 2020

www.s112.se

och med efterföljande aspiranttjänstgöring som till gängse polisutbildning. Den formen av utbildning tror jag mycket på för framtiden.

Vad eller vilka åtgärder ser du som nödvändiga att polisutbildningen behöver förändra för att motivera fler studenter till utbildningen?

Utbildningsplatser finns men kurserna blir ju inte fulltaliga.

Du är ju utbildad polischef och jurist, och har sedan 2015 ett förordnande som regionpolismästare för Östergötlands, Södermanlands och Jönköpings län. Innan dess har du dessutom varit länspolismästare i såväl Kronobergs, Värmlands som Östergötlands län. Du har haft många chef-/ledarskapstjänster, hur är du som chef?

Vilken typ av chef är du?

Ulrika:

Ulrika:

– Först måste vi ändå konstatera att det är förhållandevis många av landets tillgängliga ”ungdomar” som både söker och påbörjar polisutbildningen, drygt 600 studenter per termin.

– Drygt 3 300 studenter är idag inne i grundutbildning till polis. Men det är riktigt att det inte täcker det prognosticerade behovet inför de kommande åren och det tillväxtuppdrag vi har.

– Enligt mig är det detta till trots inte aktuellt att ändra antagningskraven eller utbildningslängden.

– Morgondagens poliser kommer inte att behöva mindre utbildning utan rustas ännu mer för det komplexa sammanhang i vilket de förväntas verka.

– Polisens uppdrag lockar många sökande men vi måste fortsätta arbeta med att attrahera till polisyrket.

– Vi måste bli bättre på att hitta rätt personer som är attraherade av att bli poliser och som attraherar oss som arbetsgivare.

– Lika viktigt är att vi fortsätter alla våra ansträngningar att behålla våra medarbetare.

– Sammanfattningsvis behövs det många olika åtgärder för att vi ska lyckas och min bedömning är att vi behöver ta steget in i en högskolereform på riktigt. Det är dags nu och hög tid!

www.s112.se

– Jag har alltid haft polisens uppdrag som ledstjärna och det är alltid verksamheten som varit min drivkraft. Med varje nytt uppdrag har jag hamnat i ett nytt sammanhang med nytt chefsuppdrag och nya förväntningar.

– Möjligen kan ett situationsanpassat ledarskap fånga in mig som chef med stort inslag av tydlighet och verksamhetsfokus.

Om du får ha en betydelsefull önskan in i framtiden vad skulle du vilja ha skett inom de kommande fem åren?

Ulrika:

– Polisverksamheten är mycket komplex och det är sällan en åtgärd är lösningen.

– De utmaningar vi inom Polisen står inför är också till stor del ett samhällsproblem.

– Samhällets samlade resurser måste därför kraftsamla för att vända den utveckling vad avser främst den grova brottslighet vi ser idag.

– Det skickar ett tydligt budskap om samverkan och samarbete på riktigt.

– Om fem år är min förhoppning att vi än mer utvecklat vårt gemensamma arbete så att ett plus ett blir tre!

Utveckla din kompetens inom samhällsskydd och beredskap Att identifiera och upprätthålla samhällsviktig verksamhet 20-21 oktober 2020 i Göteborg Sista anmälningsdag 25 augusti 2020

Rakel - att planera och agera utifrån ett sambandsansvar 1-3 december 2020 på Sandö Sista anmälningsdag 6 oktober 2020

Fortbildningstjänsten En digital plattform med webbutbildningar och övningsmaterial för kommunal räddningstjänst på: fortbildning.msb.se

Fler kurser och anmälan finns på msb.se/utbildning

Tack Ulrika Herbst för att du tog dig tid att besvara Samverkan 112s frågor, och än en gång stort grattis till ditt utnämnande! ■

samverkan 112 nr 1 2020

51

LITTERATUR / Handbok för livskämpar

Tre - Fyra personer tar sitt liv varje dygn Ett empatiskt bemötande är lika viktigt som HLR vid akut hjärtstopp!

TEXT: sören viktorsson Självmord och självmordsförsök är inget främmande för blåljuspersonal.

– Er insats spelar en ovärderlig roll.

Ett empatiskt bemötande är lika viktigt som en HLR vid akut hjärtstopp, fastslår Susanne Tell, en av författarna till ”Handbok för livskämpar”.

När en känd person som före detta prinsessmaken Ari Behn i Norge på juldagen i fjol ändade sitt liv, väckte det enorm massmedial uppmärksamhet.

Annars ges ämnet förhållandevis liten uppmärksamhet i offentligheten.

– Generellt har det varit väldigt tyst kring suicidalitet i samhället. För många som lever med sådana här tankar har det känts otroligt ensamt, och den ensamheten kan förstärka känslan av skam, utsatthet och att ingen hjälp finns att få. Det i sin tur gör att människor i riskzonen 52

samverkan 112 nr 1 2020

drar sig undan, undviker att prata om sina tankar och att söka hjälp, förklarar Filippa Gagnér Jenneteg. ”Handbok för livskämpar” är, som titeln antyder, just något av en manual.

Den vänder sig direkt till dem som har självmordstankar, med handfasta råd.

Enligt Folkhälsomyndigheten avled år 2018 i Sverige 886 män och 382 kvinnor av suicid. Sett i proportion till hela befolkningen innebär det 21 självmord per 100 000 män och 9 per 100 000 kvinnor.

– Över 90 procent av alla som överlever allvarliga suicidförsök dör inte av suicid senare i livet. De allra flesta finner nya vägar att orka leva, förklarar Susanne Tell, som är folkhälsovetare.

Hon och Filippa Gagnér Jenneteg, som också är folkhälsovetare, samt professor emeritus i psykiatri Jan Beskow – vilken

hela sitt yrkesliv arbetat med suicidprevention - är författarna bakom boken.

Såväl Susanne Tell som Filippa Gagnér Jenneteg har egen erfarenhet av suicidförsök.

– Vi har skrivit den bok vi själva önskar hade funnits när vi mådde som sämst, berättar de. Blåljuspersonalen spelar en viktig roll i sammanhanget.

– Jag skulle säga att en allmän kunskapshöjning är efterfrågad, inte minst om hur man kan agera i mötet med en suicidal person.

– Är det något vi verkligen vill förmedla, så är det att de ni i ert yrke möter i grund och botten inte vill dö. De orkar bara inte leva, i den starka psykiska plåga de just då befinner sig i, säger Susanne Tell och fortsätter: – Suicidhandlingar är episodiska och liv www.s112.se

finns att rädda om man kan få hjälp att överleva. Så er insats som blåljuspersonal, att finnas där i den mest akuta suicidala episoden, är ovärderlig.

– Kom även ihåg, att i dessa stunder är ett medmänskligt, empatiskt bemötande lika hjälpsamt som en HLR vid akut hjärtstopp. Genom att möta den lidande individen med värme och omtanke signalerar du att personen är sedd av dig, viktig och värd att leva.

Den som gått igenom en livskris vet, hur värdefullt det är med vänner och kontakter. Författarna pekar på, att just upplevd ensamhet är suicidalitetens kärna. ”Du är inte ensam i din plåga. Är det något enda vi vill att du ska få med dig från den här boken, så är det detta. Du är INTE ensam. Oavsett hur det känns just nu”, skriver de i inledningen.

– Att inte känna sig ensam, utan att få vara en del av en gemenskap är viktigt för alla, men kanske ännu viktigare när vi inte mår bra.

– Vänner kan påminna en om en vardag som man kanske inte längre känner sig som en del av. Om att livet finns där ute, människor umgås, barn skrattar, hundar busar och människor skapar saker.

– Att få de små glimtarna in i sitt mörker kan nog för många vara otroligt väsentligt. Så har det verkligen varit för mig, konstaterar Susanne Tell.

Men det finns, påpekar hon, också en svårighet i vänskap.

– Det kan vara svårt att känna sig som en vän när man upplever att man inte tillför något, för att man inte orkar. För

www.s112.se

Du är inte ensam i din plåga vänner kan det kännas svårt att veta vad man ska säga och hur man ska agera i sådana situationer.

– Kom då ihåg, att bara det faktum att du finns där och tar kontakt gör skillnad!

Det kan handla om att ringa eller skicka ett sms med texten ”Hur är det? Tänker på dig!” Det behöver inte handla om att bli terapeut, men att låta personen få vara med i gemenskapen, trots att vederbörande inte orkar vara social.

hur identifieras självmordstankar?

Det här leder till den centrala frågan om hur man kan identifiera en väns eller bekants självmordstankar.

– Fråga hur människor i din omgivning har det och ta dig tid för deras svar. Om du märker att det verkar vara något som skaver i svaret, så fråga vidare.

- Intressera dig för din omgivning. Och föregå med gott exempel. Om du inte har en bra dag eller om det är något som tynger dig, säg det.

– Man behöver inte berätta allt för alla, men undvik att sätta på dig en mask och

slentrianmässigt säga att ”allt är bra”. Visa på så sätt att livet kan innehålla nyanser, även i de vardagliga samtalen, råder Filippa Gagnér Jenneteg och fortsätter: – Om personen har det tufft, försök orka vara kvar i samtalet och låta personen få berätta. Om vederbörande säger att det inte är någon fara, men det ändå inte känns bra i magen på dig, så fråga igen.

Kanske vid ett senare tillfälle. Och låt ert samtal vara en dialog, inte en utfrågning.

Suicidtankar kan vara olika starka och mer eller mindre övergående. Men vad gäller ”akut självmordskris” är läget ett helt annat. Det kan handla om att en person under en längre tid nogsamt planerat att ta sitt liv, eller om ett plötsligt infall att göra det och att det ska ske nu.

Här är författarnas råd i korthet i en sådan situation: Vid akut hjälpbehov - ring SOS Alarm på 112 och be dem skicka någon som hjälper dig. Berätta att du tänker på att ta ditt liv och var du befinner dig.

Andra vårdalternativ är att ta dig till en vårdcentral, allmän akutmottagning eller psykiatrisk akutmottagning.

Har du någon släkting, familjemedlem eller vän som du kan kontakta så gör det.

Be dem komma till dig eller åk hem till dem.

Får du inte kontakt så skicka ett eller flera meddelanden och beskriv var du är, lås upp dörren om du är inomhus så att de kan komma in.

Författarna skriver att ”Ta inte ett nej från vården som ett tecken på att du inte

►

samverkan 112 nr 1 2020

53

LITTERATUR / Handbok för livskämpar

►

Susanne Tell, Jan Beskow och Filippa Gagnér Jenneteg har skrivit boken Handbok för livskämpar. kan få hjälp eller har rätt till hjälp. Vi vet att det inte är enkelt, men du har rätt att få den hjälp du behöver”.

inte säkert att krafterna räcker I ett krisläge kanske krafterna inte räcker att driva på för att få professionell hjälp?

– Det är en väldigt viktigt reflektion. I ett läge där man mår otroligt dåligt är det få som orkar ”stå på sig”. Man kanske dessutom bara umgås med tankar om att man är en börda, en belastning för sin omgivning och att världen hade haft det bättre om man försvann, säger Susanne Tell.

– Här är det viktigt att lyfta möjligheten att be någon som står personen nära att hjälpa till. Kan någon närstående kontakta vården? Följa med till läkare eller, i akutare fall, till psykakuten?

– Det kan underlätta otroligt mycket för individen och även för vården, som får en möjlighet att ställa frågor till en närstående som också kan ha värdefull information om hur personen haft det den senaste tiden.

Fordom sågs självmord ofta som skamligt och något som skulle tystas ned. Hur är det idag?

– Även om samhällsbilden så sakteligen ändras lever mycket av skammen och tabut kring ämnet kvar. Det finns dock mycket som vi kan göra och vi måste börja med var och en av oss.

– För det första krävs, inte mycket men grundläggande kunskap.

Det är svårt att få syn på sina egna fördomar och hantera dem, om vi inte känner till så mycket om ämnet, och ännu svårare blir det att bemöta andras fördomar, svarar Filippa Gagnér Jenneteg.

54

samverkan 112 nr 1 2020

– För det andra krävs att vi på riktigt sätter oss ner och pratar om de här sakerna, på ett genuint och nyfiket utforskande sätt.

Suicid är inte bara en kunskapsfråga utan tangerar ofta också frågor om livets mening, hur man står ut med lidande och andra existentiella frågor.

en av de farligaste myterna Av och till sägs ju, att "Den som talar om att begå självmord gör det inte". Susanne Tell menar, att det är en de farligaste myterna kring självmord.

– Det finns människor som aldrig yppar ett ord om att de funderar på att ta sitt liv och som i slutändan gör det, och det finns personer som kan ha pratat om och brottats med suicidtankar under många år och som också i slutändan tar sitt liv.

– Detsamma gäller motsatsen. Man kan ha brottas med och pratat om suicidtankar länge, men aldrig gått vidare till handling.

Det viktigaste är att ta kommunikation om suicid på allvar, oavsett i vilken form den kommer.

Kan du ge några ”varningssignaler”?

– Exempelvis när en person som alltid varit lugn och lätt att ha att göra med, plötsligt blir irriterad över småsaker och börjar tjafsa om petitesser.

- Alltid när man som medmänniska ser stora beteendeförändringar i sin närhet, bör man reagera och agera.

Fråga personen hur den har det. Berätta att du sett att personen har det tufft och inte är som vanligt. Fråga om det är något vederbörande vill prata om.

– Är man orolig för att personen ska

ta sitt liv så är det viktigt att ställa frågor kring det, och inte drabbas av panik om vederbörande berättar att så är fallet.

– Tecken på akut självmordskris skriver vi mer om i boken, men några sådana är att självmord är den enda tanken, att det finns en plan eller metod samt tecken på stark apati och hopplöshet.

Då är det viktigt att inte lämna personen ensam och att se till att vederbörande får professionellt stöd direkt.

Den absoluta majoriteten som kämpar med tankar på självmord tar sig upp ur jämmerdalen och återfår så småningom ett fungerande liv

– I mörka stunder kan det ibland kännas lite distanserat att höra att ”Det kommer att bli bättre”. Ett tips kan vara att på ett personligt och ödmjukt sätt påminna om att livet inte är statiskt.

– Din situation kommer att förändras. Vi vet kanske ännu inte exakt hur.

Det kommer kanske innebära nya vägar framåt, sådana som du inte ser eller känner till nu, påminner Susanne Tell och Filippa Gagnér Jenneteg, för att göra följande konklusion: – Prognosen är god. Det vet vi enligt forskningen och det ligger ju mycket hopp i det. Så vårt råd till den som har suicidtankar är; släpp inte taget, du är en riktig livskämpe! ■ www.s112.se

FORSKNING / Samverkan

Anders Svensson Gudrun Reay och Carina Elmqvist.

Foto: Privat

Fenomenet ”ramping" Ett allt vanligare problem världen över

Anders Svensson och Carina Elmqvist tillsammans med Ryan Lee och Ian Blanchard båda paramedics vid ambulansverksamheten i Calgary.

Universitetsövergripande samverkan mellan Sverige och Kanada.

TEXT: Carina Elmqvist, Anders Svensson och gudrun Reay

A

llt började med ett personligt möte på en konferens i Dublin 2014, Carina Elmqvist och några av hennes doktorander från Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, vid Linnéuniversitetet träffade Gudrun Reay från University of Calgary i Kanada.

Gemensamma forskningsområden, många mail och skypemöte har utvecklat detta möte till ett långvarigt samarbete. Gudrun Reay ingår nu i CISAs vetenskapliga råd och var gästlärare på Linnéuniversitetet under tiden 6-9 november 2018. www.s112.se

Den 13-21 oktober 2019 besökte Carina Elmqvist och Anders Svensson från Linnéuniversitetet University of Calgary.

Utbytet finansierades av Erasmus Plusmedel och resans syfte var att diskutera möjligheter till framtida forskningssamarbete, möjligheter för student- och lärarutbyte mellan lärosätena samt möjligheten till att utveckla webbaserade kurser universiteten emellan.

I samband med besöket genomfördes flera studiebesök bland annat på Larmcentralen, Alberta Children’s Hospital, ambulansverksamheten och

►

Foto: Privat samverkan 112 nr 1 2020

55

FORSKNING / Samverkan

►

sjuksköterska på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Gudruns erfarenheter från triagearbetet på en akutmottagning har legat till grund för hennes forskningsintresse.

ambulanser väntade i timmar

Calgary Flames hockeyarena Saddledome. Foto: Anders Svensson akutmottagningen på Foothills Medical Center som är ett av Kanadas största sjukhus med ett ledande forsknings- och traumacenter.

STROKETEAM På Foothills fick vi bl a inblick i deras strokeprotokoll vilket innebär att paramedics larmar om stroke, stroketeam med neurolog möter upp vid triage, patienten tas direkt av paramedics till datortomografi där personal från strokeavdelningen står redo att initiera behandling om det är en stroke.

Under besöket mötte vi även Ian Blanchard som är en av de handfull paramedics som bedriver forskningsstudier i provinsen Alberta.

Forskningen inom ambulanssjukvården i Kanada är enligt Ian i sin linda. En skillnad mellan Sverige och Kanada sågs i att de som paramedics inte hade en akademisk koppling likt ambulanssjuksköterskorna har i Sverige.

PARAMEDICS I Calgary bemannas ambulanserna av paramedics. Utbildningen till paramedic sker via en tvåårig eftergymnasial utbildning med förkunskapskrav på en ettårig EMT (Emergency Medical Technician) 56

samverkan 112 nr 1 2020

utbildning. En stor skillnad mellan ländernas sjukvårdssystem märktes vid överlämnandet av patienter mellan ambulans och akutmottagning. I Calgary är ambulanspersonalen skyldiga att vänta med patienten till patienten är näst i tur att omhändertas.

EMS holding areas Det var därav mer regel än undantag att ambulanspersonalen blev kvar vid patientens sida i så kallade ”EMS holding areas” på akutmottagningen i flera timmar innan de blev disponibla för nya uppdrag.

Detta fenomen som benämns ”ramping” och som de senaste åren har blivit ett allt vanligt förekommande problem världen över. Långa väntetider för ambulanspersonalen medförde inte sällan att ansvarsfördelningen mellan paramedics och triagesjuksköterskor blev oklara.

Paramedics var ansvariga för att övervaka patienten och ge vård under väntetiden, samtidigt var triagesjuksköterskan ansvarig för att hålla sig uppdaterad om patients tillstånd och bereda vårdplats på akutmottagningen snarast möjligt om patients tillstånd försämrades.

Vi blev otroligt fint välkomnade på fakulteten för

omvårdnad vid University of Calgary där vi fick en inblick i olika utbildningar med möjlighet att knyta kontakter för framtida samarbete.

Kanada har exempelvis väl utvecklade utbildningar för Nurse Practitioners och vid universitetet ett otroligt välutrustat kliniskt träningscenter.

Tack vare Gudruns gästfrihet fick vi även en inblick i vardagslivet och en mycket god middag i hennes trädgård.

Vi hann även med lite sightseeing, som en tur till Klippiga bergen.

samarbetsavtal på gång En universitetslektor från Linnéuniversitetet vistas just nu på Universietet i Calgary och två doktorander planerar att åka över till hösten 2020 om situationen tillåter.

Ett arbete med att skriva ett samarbetsavtal mellan universiteten pågår för att förankra samarbetet ytterligare.

Gudrun som hade organiserat programmet för vårt besök är äkta smålänning, född och uppvuxen i Jönköping. Hon är dock utbildad sjuksköterska i Kanada och har tillbringat större delen av sitt yrkesverksamma liv som sjuksköterska på en akutmottagning i Calgary, med undantag för två år då hon arbetade som

De senaste 20 åren har patienttrycket på akutmottagningarna i Calgary stadigt ökat. Det var en arbetsmiljö med ofta 20 patienter i väntrummet och upp till tio ambulanser som inte sällan väntade i timmar på vårdplatser som fick henne att börja fundera på hur sjuksköterskor formulerar triagebeslut.

Detta ledde till att Gudrun återvände till universitet och att hon så småningom 2014 doktorerade med specialintresse triage.

triage på akutmottagning Sedan 2015 är Gudrun anställd på University of Calgary där hon bedriver forskning och undervisar.

Gudruns forskning berör främst triage vid omhändertagande på akutmottagningen, överlämnande ”hand-over” från ambulanspersonal till personal på akutmottagningen och till viss del prehospital vård. Hon har bland annat använt forskningsmetoden grundad teori och utvecklat en teoretisk modell för hur triagesjuksköterskor fattar beslut.

För närvarande arbetar Gudrun och hennes team med att utveckla ett psykometriskt instrument angående triagesjuksköterskans beslutsfattande. Planen är att så småningom översätta detta instrument till svenska för att distribueras till Svenska triagesjuksköterskor för att studera detta i Sverige.■ Visste du att... ... Calgary har drygt 1 300 000 invånare från hela världen. Närhet till naturen och Klippiga bergen vilket ger möjlighet till att vandra, åka skidor, cykla och klättra. Calgary har rankats som en av de säkraste och renaste städerna i världen.

Källa: Umeå universitet

www.s112.se

ANVÄNDAREN I FOKUS Att ta tillvara på den kunskap som finns inom vården är en viktig och avgörande del när vi ska öka kvalitén för patienter och personal.

Ett bra exempel på hur det kan gå till att utveckla ambulansen som arbetsplats är när Region Dalarna för några år sedan såg förbättringsmöjligheter i samband med sina IVA-transporter och hur man då drog nytta av personalens kunskap och insikter.

Efter att man gjort en utredning stod både nya rationella och ergonomiska lösningar på önskelistan.

Till exempel skulle medföljande personal kunna ha full fokus på patienten men samtidigt vara säker och trygg i sin arbetsmiljö. Även insatstiden för varje transport kunde bli mer effektiv.

Genom ett tätt samarbete mellan leverantörer, IVA-personal och

erfaren ambulanspersonal utvecklades ett system så att all medhavd utrustning (IVA) smidigt kunde förberedas på intensivvårdsavdelningen och möjliggöra för en mer tidseffektiv lastning av patient i ambulans.

Tack vare ett lyckat utvecklingsprojekt sitter idag systemet Frontpack i Region Dalarnas samtliga ambulanser.

HAR DU IDÉER PÅ HUR MAN KAN UTVECKLA MORGONDAGENS AMBULANS? Vi sätter stort värde på om du vill dela med dig av dina tankar!

Gå in på: ambulansproduktion.se/morgondagensambulans

HUR MYCKET ÄR ETT LIV VÄRT? VI HAR GJORT EN UTRÄKNING Ingen vill sätta pris på ett människoliv, varken på vårdtagare eller personal. Vi har istället gjort en kostnadsberäkning som visar att man inte behöver kompromissa för högre säkerhet och bättre arbetsmiljö. Se filmen på ambulansproduktion.se/ekonomi

Följ oss på sociala medier:

Ambulansproduktion Sandviken

www.ambulansproduktion.se

räddningstjänst / Industribrandkår

Hög beredskap och få larm På Ringhals kärnkraftverk fokuserar räddningstjänsten på förebyggande åtgärder och på innovativa lösningar och uppfinningar.

– Det krävs ofta speciallösningar. Ett kärnkraftverk liknar mer en gruva än en kommunal verksamhet, säger Fredrik Carlstein.

Foto: Vattenfall

TEXT: MIA SANDBLOM FOTO: Anna Wallrud

F

redrik Carlstein är utvecklingsingenjör och arbetar tätt ihop med Esbjörn Strömberg som är verksamhetschef på Falck Räddningstjänst och avtalsansvarig för kontraktet på Ringhals.

Räddningspersonalen på anläggningen är anställda av Falck och de har ett speciellt uppdrag i att i en rad steg jobba förebyggande för att undvika olyckor som skulle kunna få katastrofala följder. Esbjörn Strömberg har arbetat här sedan 2000, och trivs mycket bra, precis som hans kolleger tycks göra.

– Vi har i stort sett ingen personalomsättning alls. Någon enstaka har slutat, men det har berott naturlig pensionsavgång. Utmaningarna och problemlösningarna som krävs i det här jobbet är det roliga, säger han.

Varje vecka sker brandövningar på Ringhals kärnkraftverk. På en avskild plats, alldeles vid havet står sotiga containers utplacerade, i syfte att likna lokalerna på området. Idag är det driftspersonalen från kontrollrummet som ska öva på att släcka bränder.

Målet är att all personal ska vara bekant med brandskydd och bekväma med att hantera andningsskydd. Övningarna är numera anpassade efter verksamheten, eftersom olyckor som kan inträffa på kärnkraftverk skiljer sig avsevärt från exempelvis lägenhetsbränder.

– Det finns ett 20-tal typhändelser sammanställda utifrån de tillbud som inträffat runt om i världen. Det är olika typer av elbränder, brand i kulvertar och så vidare, berättar Esbjörn Strömberg.

ELDRIVEN BEFÄLSBIL ÄR PÅ GÅNG På brandövningsplatsen står både skumbilen Cafs och högtrycksbilen Cobra beredda. Befälsbilen är inte på plats. Den ska bytas ut mot en elbil under året.

– Det blir nog det första eldrivna befälsfordonet i Sverige. Det passar väl bra på 58

samverkan 112 nr 1 2020

Esbjörn Strömberg, verksamhetschef på Falck Räddningstjänst och Fredrik Carlstein, utvecklingsingenjör arbetar tätt ihop. ett kärnkraftverk, säger Fredrik Carlstein.

Han menar att han gärna även sett eldrivna släckfordon, men att det ännu inte är möjligt. Målet är att alltid välja det mest miljövänliga alternativet. Skum är nödvändigt vid oljebrand, och man arbetar just nu på att byta till ett som är så skonsamt som möjligt.

– Det kommer snart vara klart, och troligtvis kommer andra ta efter. Vi har höga

krav, och det kan vara dyrt, men vi vill ha det bästa, säger Fredrik Carlstein.

Han visar skärsläckaren bak på den andra bilen. Den är en specialbeställd Cobra, som är trådstyrd.

– Den radiostyrda Cobran fungerade inte här, för det är för mycket betong och armering. Vi önskade tråd i slangen, och de lyckades leverera det.

Slangarna är extra långa för att räcka www.s112.se

Ringhals kärnkraftverk

Ringhals kärnkraftverk ägs av Vattenfall (70,4 %) och E.ON Kärnkraft Sverige AB (29,6 %).

Det är en av de största arbetsplatserna i Hallands län.

Kärnkraftverket ligger ungefär 60 kilometer söder om Göteborg och producerar cirka en femtedel av all el som används i Sverige.

Fredrik Carlstein och Esbjörn Strömberg visar den radiostyrda och specialbeställda skärsläckaren från Cobra.

Källa: Vattenfall

Skum- och högtrycksbilen är av typen Mercedes-Benz Sprinter. Med 5 tons chassin. Påbyggnad från Autokaross i Floby AB. Foto: Autokaross hela de långa sträckorna i kulvertarna.

Minst 120 meters räckvidd måste de nå.

Nyligen levererades tryckreducerande, reglerbara brandposthuvuden, som Ringhals behöver eftersom brandutrustningen inte klarar det höga tryck som finns i ledningarna på anläggningen.

I anslutning till brandövningsplatsen finns lektionssalarna där personalen utbildas i brandskydd. Just nu sitter ett tjugotal Tryckreducerande och reglerbara brandposthuvuden är nödvändiga eftersom personer och lyssnar på instruktioner om brandutrustningen inte klarar det höga tryck som finns i ledningarna. den skyddsutrustning de kan komma i ► www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2020

59

räddningstjänst / Industribrandkår

► kontakt med på arbetet. På Ringhals finns till exempel mellan 3500 och 4000 brandsläckare utplacerade.

bemannad dygnet runt - fyra skift Esbjörn Strömberg berättar att Falck uppmuntrar sin personal att arbeta extra som deltidsbrandmän.

– Det är naturligtvis frivilligt, men det är bra att få den erfarenheten. Här på Ringhals har vi få larm, eftersom vi jobbar så extremt mycket med förebyggande åtgärder.

I nuläget är 23 brandmän i grundkontraktet från Falck. Alla är operativa, organisationen är slimmad och effektiv.

Tre brandmän och ett befäl i varje lag arbetar i fyra skift. Det fungerar eftersom man har passivtid på natten och undviker att planera in arbete då. Vid stort larm kopplas även det kommunala brandbefälet in, och den kommunala räddningstjänsten är på plats ungefär 20 minuter senare.

På en avskild plats, alldeles vid havet står sotiga containers utplacerade, i syfte att likna lokalerna på området.

utbyter ständigt erfarenheter Räddningstjänsten på kärnkraftverk har naturligtvis specialkunskap om radiologi, strålskydd. Brandbefälen på Ringhals har dubbel kompetens, och fungerar även som strålskyddsbefäl. Alla områden på anläggningen är kartlagda och klassade i olika skyddsnivåer. Strålskyddet kontrolleras ständigt, men vid olyckor kan nivåerna ändras.

– Våra befäl kan tolka den datan, och hjälper vid en eventuell olycka den kommunala räddningstjänsten att tyda vilken dosrat det handlar om, och var strålningen kommer ifrån, förklarar Fredrik Carlstein.

Kärnkraftsverksamheten är smal. Det finns inte många anläggningar att jämföra sig med i landet. Ringhals arbetar tätt ihop med Forsmark, och utbyter ständigt erfarenheter. Man försöker även titta på hur andra länder arbetar. Fredrik Carlstein har besökt kolleger i Ukraina.

– Det var väldigt lärorikt. Vi har samma syfte, men olika tillvägagångssätt. Till att börja med är arbetskraft mycket billigare där, så de har betydligt fler brandmän i tjänst.

Falck är även initiativtagare till ett internationellt möte som sker vartannat år. Det första var på Ringhals 2017, och förra årets sammankomst arrangerades i Barcelona.

– Det finns liknande regelverk överallt, men tolkningarna skiljer sig åt, så det är intressant och nyttigt att träffas och 60

samverkan 112 nr 1 2020

Driftspersonalen från kontrollrummet övar på att släcka bränder.

utbyta erfarenheter med varandra, säger Esbjörn Strömberg.

En Tjernobylolycka kan inte ske Han och Fredrik Carlstein är dock överens om att någon katastrof likt den som inträffade i Tjernobyl 1986 inte kan ske i Sverige. Kärnkraftsverksamheten har lärt sig mycket sedan dess. Fukushima har större likheter med Sveriges moderna anläggningar, och olyckan i samband med jordbävningen där 2011 har man studerat noggrant.

– Hade man haft vårt ”rullande galleri”, som via lastbilar kyler ner härden, så hade Fukushimaolyckan kanske kunnat mildras. PMR hade också kunnat minska utsläppen från Fukushima, säger Fredrik Carlstein när han kör tillbaka mot

grindarna som leder ut från inhägnaden.

PMR, Post Mitra Ringhals är ett säkerhetsfilter som tryckavlastar och renar från radioaktivitet. Några större händelser har inte inträffat på Ringhals de senaste åren.

Det är nio år sedan en brand orsakades av en kvarglömd dammsugare, och resulterade i vad som kallats den dyraste industribranden i Sveriges historia. Sedan dess har det varit mindre händelser, bortsett från en del sjukvårdslarm och automatlarm som räddningstjänsten åker på.

– Vi har minskat larmen mycket de senaste åren. Brandmännen arbetar väldigt aktivt numera, genom övning och utbildning. De kan växla upp och är oerhört duktiga, måste jag säga, även om jag hoppas att de inte blir alltför kaxiga nu, säger Fredrik Carlstein och skrattar högt. ■ www.s112.se

GRATTIS

STEGAR SOM RÄDDAR LIV BRAND – & RÄDDNINGSSTEGAR FRÅN WIBE LADDERS

REGION VÄSTMANLAND / LEDNINGSFORDON Sören hämtar en V90 CC

REGION JÄMTLAND / HÄRJEDALEN Tommy och Johan hämtar till Strömsund

Med vårt sortiment av stegar för räddningstjänsten så är du väl utrustad för att klara det mesta. Vi har multifunktionella skarvstegar, utskjutsstegar och arbetsplattformar som klarar de mest varierande uppdragen.

wibeladders.se/norbas

Samverkan 112, 93 x 130

Simulera verklighetstroget och2019-02-19

Nor-Bas Annons 2019.indd 3

flexibelt med övningsdockor från Lifecast Body Simulation REGION ÖREBRO LÄN Markus, Sören och Anders till Lindesberg

Tel: 0430-490 50 E-post: info@nilsson.se www.nilsson.se Box 83, 312 22 Laholm, Sweden

www.s112.se

PHC Nordic AB +46 855 53 63 00 phcnordic.com

samverkan 112 nr 1 2020

61

16:14:41

Betald annonsplats

ALARM-Ambulansförbun Nytt löneavtal för sjuksköterskor - avtalet som inte fungerar Magasingatan 5 803 10 Gävle Tfn: 073 - 343 55 00 www.ambulansfacket.se Söderhamn 2020-03-25

Under 2019 slöts ett nytt treårigt löneavtal, mellan SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) och Vårdförbundet. Redan nu är nog både arbetsgivare, samt en stor del sjuksköterskor beredda att beskriva avtalet som misslyckat och orättfärdigt.

Eftersom det nya avtalet i sin grund, bygger på individuell lönesättning följer inledningsvis lite historik.

Det individuella lönesystemet infördes inom sjukvården, i början av 90-talet.

Detta var av förklarliga skäl en mycket stor förändring, från ett statiskt system med löneklasser baserade på år i tjänst, samt utbildningsnivå.

Extraåtaganden låg på både gott och ont, som lönetillägg utanför grundlönen.

Den stora fördelen var att sådana åskådliggjordes på ett naturligt sätt, nackdelen är att tillägg utanför grundlönen ej genererar semester, högre övertidsersättning med mera.

Med kollektivavtalsbärande fackförbunds goda minne infördes ett lönesystem, som kunde beskrivas som mer flexibelt och i de bästa av värdar mer rättvist. Det saknades dock inte farhågor, eftersom en individuell lönesättning kräver mer engagemang och arbete från arbetsgivarens sida.

Inte minst så lades stort ansvar på närmaste chef, i egenskap av ansvarig för lönesättningen. I sammanhanget värt att nämna är, att det främst var arbetsgivarorganisationerna som drev på denna förändring.

Intressant är att forskningen på teoribasis är splittrad. Det existerar teorier som hävdar att arbetstagarna presterar bättre 62

samverkan 112 nr 1 2020

om dessa, så att säga får ”tävla” mot varandra rörande högre lön. I andra änden finns lika många teorier som hävdar motsatsen d.v.s. de negativa konsekvenserna, som överskuggar de positiva.

Vän av ordning kan förstås fråga sig, hur blev det hela då? Det borde fler inräknat undertecknad ha ett bra svar på. Systemet med individuella löner har existerat i snart 30 år.

En litteraturgenomgång avseende effekter/konsekvenser i praktiken, ger även den olika besked. Stöd finns för det individuella lönesystemet, samtidigt existerar lika mycket som inte ger stöd för detta system. Facken är splittrade i frågan, medan arbetsgivarna applåderar individuella löner.

I egenskap av facklig företrädare på nationell basis, så är erfarenheten den att det långtifrån sällan sättes rätt lön på specifik arbetstagare. Vid de allra flesta tillfällen är argumenten uppenbara, exempelvis så kan lönesättande chef brutit mot organisationens lönepolicy.

Andra gånger mer svårt att bevisa, exempelvis då subjektiva personliga argument styrt lönesättningen. För det mesta går beskrivna situationer att lösa, med ett enkelt telefonsamtal. Ibland måste förhandlingsvägen via MBL tas.

nya treåriga avtalet är kontroversiellt

Om ökad lönespridning har syftet att få arbetstagarna att prestera bättre, så borde den högre löneökningen komma flera på arbetsplatsen till godo.

På många arbetsplatser blir det kontroversiellt, att sätta en gräns på 20 % av de anställda. Flertalet än dessa 20 % bidrar med ett mycket gott utfört arbete och ansvarstagande. Trots detta, så inkluderas inte dessa individer i avtalet.

Det kan också beskrivas som att hen, var bra på ”fel saker” Helheten i prestationen på arbetsplatsen, tar inte det nya löneavtalet hänsyn till. I sista hand äger arbetsgivaren lönesättningen, förvisso med Vårdförbundets goda minne.

I många regioner har den treåriga lönepolicyn genomförts, på ett brutalt

sätt. Uppenbart har arbetsgivarna slaviskt följt den klausul i avtalet som, påbjuder 20 % av sjuksköterskor på varje arbetsplats/enhet. Resultatet har blivit en rejäl snedvridning.

Konsekvensen har blivit att sjuksköterskor med endast 4-5 års erfarenhet utifrån avtalet betraktats som ”speciellt yrkesskickliga” samtidigt som det handhavandet strider mot klausulen, minst 10 års erfarenhet som sjuksköterska.

I andra änden hamnar sjuksköterskor med så lång erfarenhet som 15-20 år utanför benämningen ”speciellt yrkesskickliga”. Ogenomtänkt, eftersom det naturligtvis finns enheter med mer än 20 % sjuksköterskor, som arbetat mycket längre än 4-5 år som sjuksköterska.

Här har arbetsgivarna genomfört en brutal gallring. Avtalet bidrar varken till rätt lön eller rättvis lön, möjligen för fåtalet sjuksköterskor. De sjuksköterskor som drabbats upplever av förklarliga skäl detta, som ett slag i ansiktet.

Rätt lön och rättvis lön

Försvarstal rörande den individuella lönesättningen brukar inbegripa, argumentet ”rätt lön” i stället för rättvis lön. De flesta förstår nog denna pedagogik. I det nya avtalet kan nog detta argument betraktas mer som ett retoriskt grepp.

Att det mer handlar om retorik istället för logik blottlägges tydligt. Ett talande exempel är den beskrivna ”snedvridningen” d.v.s. sjuksköterskor med lång tjänstgöringstid, kontra kort tjänstgöringstid.

Här faller retoriken pladask eftersom rättviseaspekten aldrig går, att bortse ifrån beträffande det nämnda exemplet.

Ett argument som inte sällan hörs från arbetsgivarhåll, är att man vill ha större lönespridning. Den enskilt största orsaken till detta, är att medarbetaren underförstått då kommer att anstränga sig mer och i slutänden göra ett bättre jobb.

Applicerat på det nya löneavtalet framstår denna logik dock som i allra högsta grad haltande. Den enskilt största negativa effekten utifrån avtalet, är att majoriteten av de anställda inte, kan påverka www.s112.se

Betald annonsplats

det informerar sin lön under tre år. Detta kan sägas strida mot en av hörnstenarna i det individuella lönesystemet, nämligen den att du som anställd ska du ha möjlighet att kunna påverka din lön.

En uppenbar risk är naturligtvis att den stora massan, inte ser någon anledning att anstränga sig extra. Under tre år framåt kommer prestationen på arbetsplatsen, att utöva en minimal påverkan adresserat löneutveckling.

Något som även drabbar sjuksköterskor med kortare arbetstid än 10 år.

många andra avtal, så har bägge parter möjlighet att omförhandla detta avtal efter ett år. Ett klokt råd är att så sker.

Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för lönebildning och arbetsmiljö, följaktligen

är det först och främst dem, som skall ta initiativet till omförhandling.

Lars Hansson

Nationell Ombudsman Ambulansförbundet

FÖRBUNDSSTYRELSEN

Osund lönebildning ger sämre arbetsmiljö

Värt att nämna är att individuella löner av det slaget som nu genomförs, kan lite hårt beskrivet liknas vid en form av kannibalism.

Den fastställda lönepotten är varken, större eller mindre i det individuella lönesystemet. Innebörden av det nya avtalet blir att ett fåtal får kraftigt höjd lön, detta på bekostnad av andra.

En allmän uppfattning är nog den, att sådant kan man leva med till en viss gräns. Det treåriga löneavtalet kan sägas, ha passerat denna gräns med råge. Att majoriteten av sjuksköterskorna inte kan påverka sin lön under tre år, kan liknas vid en gisslansituation.

Från Vårdförbundets håll hörs ingenting, trots kritik i plural från dess medlemmar. Intentionerna från detta fackförbund var säkert goda, dock har man medvetet eller omedvetet valt att bortse från avtalets starkt negativa konsekvenser.

Arbetsgivarna verkar även dem bortsett från avtalets uppenbart negativa följder.

Löneavtalet kan också liknas vid en form av lotteri. Arbetsgivarnas lönesättningar upplevs av många, som alltmer nyckfulla och oförutsägbara.

Ingen vet vad som premieras nästkommande avtalsperiod. Detta medför ett försämrat klimat på arbetsplatserna, bidrar helt enkelt till dålig stämning.

Kort och gott en försämrad psykosocial arbetsmiljö.

Ett sådant avtal är inget bra avtal, det bidrar till en osund lönebildning. Likt www.s112.se

Henrik Johansson, tf. förbundsordförande, förbundssekreterare

Lars Hansson, 1:a vice förbundsordförande, förhandlingschef

Gordon Grattidge, 2:a vice förbundsordförande, förbundsstrateg

Bengt Olsson, förbundsekonom

Malin Marklund, ledamot, medlemsansvarig

Sven-Gunnar Lundin, ledamot

Jonas Sjöström, ledamot

Christopher Eriksson, supleant samverkan 112 nr 1 2020

63

polis / New York City Police Department

New York City Police Department 36 000 poliser och 19 000 civilanställda

TEXT: peter jonasson FOTO: PETER JONASSON OCH DREAMSTIME

I

ngen har väl glömt den islamistiska terroristorganisationen al-Qaidas samordnade terroristattacker mot USA och World Trade Centers tvillingtorn och försvarshögkvarteret Pentagon den 9 september 2001!

Attackerna räknas som det största terroristattentatet i världshistorien. Som ett resultat av detta är New York kanske den stad i världen som har flest antal synliga poliser.

Hur det är med den saken vill jag låta 64

samverkan 112 nr 1 2020

vara osagt, men under en semestervecka i New York i juli ifjol både såg och hörde jag poliser överallt på Manhattan.

New York City Police Department NYPD är polismyndighet i City of New York i delstaten New York i USA och leds av en polismästare. NYPD är den största polismyndigheten i USA och startade i juli 1845. Staden New York har cirka 8,6 miljoner invånare och NYPD har drygt 36 000 poliser och 19 000 civilanställda.

Uniformerade poliser och civilanställda inom NYPD ansvarar för medborgarnas säkerhet, brottsbekämpning, trafikövervakning, terroristbekämpning och ingripandeverksamhet.

NYPD är indelat i tre olika byråer; brottsbekämpning, utredning och administration.

NYPD har 77 polisområden (Patrol Precincts) och 12 tunnelbanepolisområden (Transit Districts) och nio polisserviceområden (Police Service Areas). www.s112.se

Utöver detta finns det uniformerade civilanställda som ansvarar för trafikövervakning (Traffic Enforcement Agents) och säkerheten vid offentliga skolor (School Safety Agents). Det finns även polisvolontärer (Auxiliary Police Officer) inom NYPD. New York City Police Department har under de senaste 25 åren blivit världsberömt för sin metod för brottsbekämpning. www.s112.se

I Sverige kallar vi den för nolltolerans, och förknippar den med hårda straff för minsta förseelse. NYPD har även blivit världsberömt genom filmer och TV-serier som t.ex. På spaning i New York och Tredje skiftet.

Egen larmcentral NYPD har egen larmcentral som nås via larmnummer 911. NYPD använder ett

analogt radiosystem på UHF. Sedan några år tillbaka finns det ett statstäckande blåljusnät (FirstNet), baserat på LTE-teknik, som drivs av AT&T.

Egen polisutbildning Polisutbildningen (Police Academy) utbildar både poliser och civilanställda. All utbildning är kostnadsfri och lön utgår under utbildningen. ► samverkan 112 nr 1 2020

65

polis / New York City Police Department

►

Utbildningstiden för en polis är cirka 7 månader.

För att bli Detective eller högre grad än Captain krävs goda meriter.

Polislön

Civilanställdas lön

En polis tjänar på årsbasis från 42 500 USD (cirka 404 000 SEK) och efter fem och ett halvt år är lönen 85 292 USD (cirka 810 000 SEK).

Det finns flera olika karriärvägar, t.ex.

Sergeant, Lieutenant och Captain.

En civilanställd larmoperatör (Police Communications Technicians) tjänar från 38 183 till 51 700 USD. Vilket motsvarar cirka 363 000 till 491 000 SEK på årsbasis.

En uniformerad civilanställd som arbetar med trafiksäkerhet tjänar från 31 320

66

samverkan 112 nr 1 2020

till 38 625 USD. Vilket motsvarar cirka 297 700 till 367 000 SEK på årsbasis. Även här finns det flera olika karriärvägar.

Källa: https://www1.nyc.gov/site/nypd/index.page

Bilder NYPD använder en mängd olika fordon.

Kuriosa i sammanhanget är att polisbilarna har sitt radionummer på registreringsskyltarna! ■ www.s112.se

GRATTIS REGION STOCKHOLM Mattias på väg till AISAB / Södermalm

REGION STOCKHOLM Mattias hämtar till AISAB / Västerort

REGION GÄVLEBORG Lasse och Hans på väg mot Söderhamn

REGION HALLAND Björn E hämtar till Laholm

REGION JÖNKÖPINGS LÄN Henrik, Ingemar och Mattias mot Jönköping

REGION JÄMTLAND / HÄRJEDALEN Tobias hämtar till Svenstavik

Tel: 0430-490 50 E-post: info@nilsson.se www.nilsson.se Box 83, 312 22 Laholm, Sweden

www.s112.se

kriminalhistoria / Polismördare

Utbrytningen höll världsklass – Men flykten blev ett gigantiskt fiasko TEXT: andreas utterström tidningsklipp: Kungliga biblioteket Foto: TT NYHETSBYRÅN

Tony Olsson och hans tre kumpaner lyckades rymma från Hallanstalten 2004. Men väl utanför murarna började problemen. Rymlingarna blev osams om kompassen, äcklades av varandras dåliga hygien och drabbades av koskräck.

Fem kilometer utanför Södertälje ligger Hallanstalten. När fängelset slog upp portarna 1875 var det ett ställe för, som det hette på den tiden, ”vanartiga pojkar”.

I dag är klientelet av hårdare virke. Hall har säkerhetsklass 1, vilket är den högsta.

En sådan anstalt är utrustad för att ta hand om de farligaste och mest rymningsbenägna brottslingarna.

Med tanke på att Hall har säkerhetsklass 1 och att många av de intagna är yrkeskriminella skulle man kunna tro att det är ordning och reda på fängelset. Att alla regler följs till punkt och pricka och att det är i princip omöjligt att smuggla in vapen.

Så är det inte på Hall sommaren 2004.

Senare skriver Södertälje tingsrätt om ”till viss del närmast anarkistiska förhållanden”. Rätten uttrycker “häpnad och viss förfäran”.

Vårdare kommer sent till jobbet och går tidigt. Det innebär ”underbemanning, ständiga regelbrott, slapphet med rutiner och en ofattbar avsaknad av säkerhetstänkande”.

Det här tillbakavisas senare av fängelsechefen som snarare tyckte att problemet var överbemanning.

Men de exempel som Södertälje tingsrätt räknar upp är hårresande.

Vårdare tar till exempel med sig anstaltsnycklar ut från sin arbetsplats under lunchraster. Det kan låta som en bagatell, men innebär en risk för att de kopieras och hamnar i fel händer.

Det händer också att isoleringsavdelningen lämnas obemannad från klockan 68

samverkan 112 nr 1 2020

www.s112.se

åtta på kvällen. Utan att någon har kontrollerat att celldörrarna är låsta.

Det ska också visa sig att dörren till cellen där en av landets mest ökända brottslingar sitter har stått olåst en hel natt – men inte ens då reagerar någon. Samme person ska andra nätter ha gått runt på avdelningen utanför sin cell.

Men det kanske mest häpnadsväckande är att vårdare besökt anstalten utanför arbetstid och då umgåtts med intagna, utan att någon varken reagerar eller registrerar detta som ett besök.

Att vårdare och intagen har en bra relation kan vara en fördel, men risken finns alltid att vårdaren blir för mycket kompis med den som ska hållas inlåst.

kvartett Just sommaren 2004 är det extra viktigt att det är ordning på Hallanstalten. För en av de som finns innanför murarna är Tony Byström, tidigare Olsson. Han avtjänar ett livstidsstraff för polismorden i Malexander 1999 och anses vara en av Sveriges farligaste män. Tidigare var han nazist, men säger sig vid den här tidpunkten ha lämnat rörelsen.

På Hallanstalten finns också tre andra fångar som snart kommer att jagas av polisen: •Alfred Sansiviero. Förekommer i 21 avsnitt i belastningsregistret. Dömd till elva års fängelse för medhjälp till försök till grovt rån och grovt narkotikabrott.

•Daniel Maiorana. Förekommer i 17 avsnitt i belastningsregistret. Mest känd som grundare av det kriminella nätverket Fucked For Life. Avtjänar ett tolvårigt

www.s112.se

fängelsestraff för bland annat misshandel, rån och grov stöld.

•Mahmoud Amaya. Förekommer i 19 avsnitt i belastningsregistret. Avtjänar ett treårigt fängelsestraff för bland annat misshandel och grov stöld.

Sommaren 2004 bestämmer sig de här killarna för att göra något som framstår som nästan omöjligt. Att rymma från Hallanstalten.

Allt börjar den 27 juli klockan 23.45. En begäran kommer då till centralvakten på Hallanstalten.

Fången i cell nummer 19 ber om två Alvedon. Det är inget ovanligt. Sådant händer hela tiden.

Två kvinnliga vårdare, alltså fångvaktare, går dit med medicinen.

De möts i en kulvert och tar sedan hissen tillsammans till isoleringsavdelningen.

Klockan är några minuter före midnatt när de lämnar hissen och närmar sig cell 19 med värktabletterna.

Men de kommer inte fram. För i en korridor möts de av den morddömde Tony Olsson. Han har en pistol i handen, beordrar dem att stanna och hålla händerna över huvudet. De gör som han säger.

Olsson tar deras larmapparat, tvingar dem att ställa sig mot väggen och tar nycklarna. Han låser upp tre celler och tvingar in vårdarna i en av dem.

celler. Förutom Olsson har också Maiorana en pistol i handen, även om det senare visar sig vara en attrapp.

En av vårdarna tvingas följa med fångarna för att låsa upp de dörrar som skiljer isoleringsavdelningen från centralvakten.

När Olsson och de andra är framme vid centralvaktens besöksrum tar de ett bord och försöker förgäves krossa fönstret med det.

Då skjuter Tony Olsson några skott mot fönstret. Inte heller det har någon effekt.

Då tvingar han vårdaren att öppna den så kallade revolverslussen, den som leder in till centralvaktens centrum.

När de kommer in i rummet finns vaktchefen där. Han ligger på golvet och försöker gömma sig samtidigt som han pratar i telefon med polisen. Vaktchefen har nämligen insett vad som pågår, inte minst för att en röd Saab i hög fart har kört mot centralvakten. Nu står både bilen och en maskerad person med ett gevärsliknande föremål och väntar utanför.

Tony Byström beordrar vaktchefen att avsluta samtalet. Han sparkar på honom och slår honom också i bakhuvudet.

Sedan tvingar Byström vaktchefen att öppna en grindsluss som leder ut från fängelset. Så görs också.

För säkerhets skull tar rymmarna med sig den kvinnliga vårdaren som gisslan.

Först när de är framme, vid den röda Saaben utanför murarna, släpps hon.

vaktchefen gömmer sig på golvet

utbrytning i världsklass

Nu är de hårdbevakade fångarna Tony Olsson, Alfred Sansiviero, Daniel Maiorana och Mahmoud Amaya ute ur sina

Fram till nu har rymmarna gjort allting rätt.

De har lyckats planera fritagningen på ett skickligt sätt.

Så gick det till

►

samverkan 112 nr 1 2020

69

kriminalhistoria / Polismördare

►

Med hjälp av en insmugglad mobiltelefon har de koordinerat det hela med kumpaner på utsidan. De har inte heller, med sina egna mått mätt, använt särskilt mycket våld inne på anstalten.

De skott som avlossats har varit mot ett fönster, inte en människa.

Men det är nu det svåra börjar.

Polisen är redan på väg ut på jakt och det visar sig ganska snabbt att de fyra rymmarna saknar en vettig plan för vad de nu ska ta sig till i friheten.

Den röda Saaben rivstartar och kör iväg.

Några minuter efter att den första polisbilen kommer till Hallanstalten stannar flyktbilen vid en badplats vid Grindsjön.

Men nu börjar problemen.

Det visar sig att rymmarnas mobiltelefoner har för dålig täckning, så de kan inte ringa som det var tänkt. Flyktbilen måste också lämnas eftersom polisen vet att de lämnat fängelset i en röd Saab.

Vart den person som hämtat dem tar vägen är okänt, men rymlingarna försvinner i alla fall in i skogen. I stressen glömmer de en sexlitersdunk med vatten som ligger i baksätet. Det är ett ödesdigert misstag, för även om sommaren 2004 hittills har varit ganska sval börjar det nu bli

riktigt varmt och rymmarna har bara lite läsk att dricka.

För att kunna navigera har de också karta och kompass med sig. Men ingen av dem är någon orienterare.

Efteråt berättar Mahmoud Amaya i förhör att Tony Olsson utan framgång tar kommandot: – Han hade kompassen och kartan och var skitdålig på att navigera. De andra blev förbannade för att de gick runt i cirklar hela tiden. Men han ville inte lämna ifrån sig kompassen.

att mjölka kossorna - ingen bra idÉ I takt med att timmarna går och de fyra blir alltmer uttorkade och utmattade växer osämjan.

Mahmoud Amaya stör sig också på att de andra är smutsiga och luktar illa: – Jag hade med mig roll-on och tandborste. Det hade inte de andra för de är inte lika renliga, säger han i förhör.

Hungern går till viss del att dämpa med blåbär. Törsten är värre. Till slut är killarna så desperata att de är beredda att göra nästan vad som helst för att få något att dricka.

Så när de ser några kossor i en hage kommer någon på idén att mjölka kossorna.

Men en ko kan väga 600-700 kilo och varken Olsson, Sansiviero, Maiorana eller Amaya vet hur man ska hantera dem. I stället blir de rädda för kossorna och lägger ner planen. De tvingas törstiga övernatta i skogen.

polisen hittar flyktbilen Samtidigt undrar resten av Sverige hur Tony Olsson, en av landets mest ökända och avskydda brottslingar, har lyckats smuggla in ett vapen på Hall.

Vissa kräver till och med justitieminister Thomas Bodströms avgång.

Som ett brev på posten startar också en debatt om superfängelser, lösa tankar om att Sverige liksom USA borde bygga anstalter som det är praktiskt taget omöjligt att rymma från.

Men var befinner sig nu Tony Olsson och de andra?

Klockan åtta på morgonen, dagen efter rymningen, hittar polisen flyktbilen, vid Grindsjön. De inser att de fyra inte kan ha kommit särskilt långt.

Men eftersom två av rymmarna viftat med pistoler på övervakningskamerorna är polisen tungt beväpnad. Området söks igenom noggrant med hjälp av hundar,

Tony Olsson hittades av polispiketen när han försökte gömma sig uppe på loftet till Tegelvretens gård som ligger väster om Grindsjön och det område där de andra tre rymlingarna återfanns. Olsson var beväpnad, men använde sig inte av vapnet.

Gripandet blev odramatiskt.

Foto: Expressen

70

samverkan 112 nr 1 2020

www.s112.se

helikoptrar och alla resurser som den svenska polisen kan uppbåda.

Kanske inser rymmarna att chansen att klara sig är större om de delar på sig, kanske blir de osams. Hur som helst splittras gruppen.

trampar fram på stulen militärcykel När jakten är inne på sin artonde timme, klockan 17.32, upptäcks Alfred Sansiviero.

Det är en skyddsvakt som patrullerar i ett område som tillhör Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, som hittar honom kring Sorunda.

Han trampar då fram på en stulen militärcykel, hoppar av den och springer därifrån samtidigt som vakten larmar polisen.

Sansiviero försöker gömma sig under en gran, men hittas av en polishund.

Han ger upp direkt.

Samtidigt går jakten vidare i det Astrid Lindgren-idylliska landskapet med röda stugor och ladugårdar. Nästa förmiddag, vid tiotiden, hittar polisen även Mahmoud Amaya. Han är trött, tärd av vätskebrist och ger upp omedelbart.

Samma sak gäller Daniel Maiorana, som nationella insatsstyrkan griper några timmar senare under en bro. En av poliserna berättar senare att Maiorana sitter till synes helt apatisk med händerna uppsträckta i luften. Han är obeväpnad och barfota.

matta och sover på verandan utanför stugan.

När bärplockarna äter frukost klockan sex på morgonen dagen efter ligger han fortfarande där och sover. Men en stund senare har Olsson försvunnit.

När ägaren till gården får veta vad som hänt hämtar han ett exemplar av Expressen, som har en stor bild av Tony Olsson på sin förstasida.

– Det är han, säger bärplockarna.

Gårdsägaren ringer då polisen som omedelbart skickar insatsstyrkan. Först misstänker de att Olsson återigen kommit undan. Men för säkerhets skull söker de igenom alla uthus och lador. Där hittar de ingenting.

Men i stallet är det något som inte stämmer. Halmbalarna ligger i oordning, som om någon varit där och stökat runt.

När en av poliserna går fram dit ser han att någon gömmer sig under ett gult hästtäcke. Bredvid ligger en pistol.

Polisen skriker: – Visa händerna!

Tony Olsson orkar inte göra motstånd.

Han skriker tillbaka: – Skjut inte!

Olsson signalerar att han ger upp genom att sträcka upp händerna i luften. Fler poliser kommer dit, sätter på Olsson handfängsel och så tas en bild som blivit klassisk. Den föreställer en omtöcknad

rymling som, fastlåst bakom ryggen, hålls fast av två poliser. Olsson tittar rakt in i kameran. I höger mungipa kan man ana lite blod. På sig har han kalsonger och en jacka med Kriminalvårdens logga på.

Bröstet är fullt av hö.

17 personer åtalas Nu, efter 58 timmar, är jakten på de fyra rymlingarna över.

Sverige andas ut, fortsätter fira semester, beställer fruktdrinkar i barerna och sörjer att vi åkte ut på straffar i sommarens fotbolls-EM. Sommaren 2006 döms rymmarna och deras medhjälpare för brott. Sammanlagt åtalas 17 personer. Några är vårdare på Hallanstalten och får givetvis sparken efter det som hänt.

Tony Olsson som numera heter Tony Byström avtjänar fortfarande sitt livstidsstraff. Han ansöker flera gånger om tidsbestämt straff, men lyckas först 2019.

Straffet bestäms till 35 års fängelse. Det innebär att han kan bli villkorligt frigiven i slutet av 2022. Då har han avtjänat två tredjedelar av det 35-åriga fängelsestraffet.

Fotnot: Texten är en omarbetad version av ett kapitel i boken ”Misslyckade brott” av Mattias Bergman och Andreas Utterström (Pug Förlag). ■

Tony olsson fortfarande fri Nu återstår den som både polis och allmänheten anser är den farligaste av de fyra: Tony Olsson. Men det hinner bli torsdagskväll innan ett bra tips kommer.

En kvinna hör av sig och berättar att hon har sett en utmattad man i skogen. Polisen skickar nationella insatsstyrkan och helikoptrar, men utan att hitta honom.

Vad polisen inte vet är att också Tony Olsson är nära kollaps.

Han hittar en stuga och knackar på hos två polska bärplockare som hyrt in sig på övervåningen.

Olsson beter sig förvirrat, ger ifrån sig konstiga ljud och försöker med hjälp av teckenspråk förklara att han behöver någonstans att sova. Polackerna tror att han är full och vägrar släppa in honom.

Då rullar Olsson in sig i en www.s112.se

Tony Olsson, greps kl 9.45. På höloftet låg halmbalar travade. Eftersom en av poliserna har häst hemma så visste han hur man brukar stapla. Det här såg inte riktigt ut. Polisen klättrade upp och såg ner i ett hål. I botten låg ett hästtäcke med något guppigt under. Ett par händer kom fram under täcket och därefter ett ansikte. Han verkade rädd och gjorde precis som han blev tillsagd. samverkan 112 nr 1 2020

71

POLIS / Dödsbud

Poliserna Anna och Daniel berättar om hur de arbetar med att meddela svåra besked och dödsbud till anhöriga.

Polis om dödsbud:

”En av de värsta uppgifter vi har.

Det väcker så mycket känslor” TEXT: Ingela Rutberg foto: Mikael Persson

En av polisens vanligaste och samtidigt svåraste uppgifter är att underrätta anhöriga när någon dött exempelvis i en olycka. En uppgift som kräver fingertoppskänsla. ”Man förändrar deras liv för evigt. Det måste man ha respekt för”, säger polisen Anna.

72

samverkan 112 nr 1 2020

www.s112.se

Arbetet med att fastställa identiteten måste gå snabbt och samtidigt måste det bli hundraprocentigt rätt.

– Vår stora vädjan till allmänheten är att om man kör förbi en trafikolycka och tar en bild med sin mobil så tänk en gång till innan du lägger ut den på nätet, säger Anna, polis sedan fem år, numera i samma polisområde som David.

avvägning - om detaljer Det normala är att en polispatrull tar hand om dödsfallet medan en annan åker och lämnar dödsbudet till anhöriga. Den första patrullen har ofta fullt upp med att reda ut allt kring dödsfallet, en annan patrull kan ta sig den tid som behövs för de anhöriga. Dessutom har patrullen som ger dödsbudet besparats de värsta bilderna på platsen.

– Vi har information, men har inte själva bilden av händelsen på näthinnan, säger Anna.

Ofta får de många frågor, exempelvis om de är säkra på att det är han eller hon, om personen hade ont, om personen levde när de kom till platsen.

– Vi svarar så gott det går. Vi ska svara på vad som hänt, men det är en avvägning hur mycket detaljer man ska ta med.

Kanske ska man bespara de anhöriga vissa saker, säger David.

Att ge dödsbud är en av polisens vanligaste arbetsuppgifter.

Dagen före intervjun har Anna gett två dödsbud. Sedan kan det dröja en period.

L

arm om trafikolycka. Räddningstjänst, ambulans och polis rycker ut. I samma stund som det står klart att någon har avlidit börjar polispatrullen arbetet med att fastställa identiteten genom id-kort, fordonets registreringsnummer och personliga kännetecken som tatueringar. Samtidigt börjar nyheten om olyckan sippra ut.

– Då blir det en press. Vi måste fastställa identiteten, men vi vill inte att anhöriga ska få veta via nyhetsmedier eller sociala medier, säger David, som varit polis i nio år, numera i polisområde Blekinge nordöstra Skåne. www.s112.se

ranter fick de följa med erfarna kollegor, men första gången på egen hand går inte att förbereda sig på. David minns att han var osäker och undrade hur han skulle säga det.

Med åren har han förstått att det räcker att han vet identiteten och vad som hänt.

Då är han trygg i sig själv.

– Det är viktigt att aldrig linda in det.

Jag försöker vara väldigt tydlig. Man ska inte öppna upp för tvekan, att de tänker att vi kanske tagit fel, att det är fel identitet. Vi måste förmedla att vi är säkra, säger David.

– Vi ska säga att personen är död och helst namnet på personen. Det ska inte finnas någon tvekan om vem det handlar om, säger Anna.

De kommer alltid två och två, ofta uniformerade, men ibland civilt klädda.

De säger också alltid att de är från polisen.

Tydlighet är viktigt. Det är svårt nog ändå att ta in det obegripliga.

Många gånger ser de en blixtsnabb skiftning i ögonen när personen först slappnar av för att de är poliser och sedan stelnar till när de frågar sig varför polisen är där.

Alla har sitt sätt att lämna dödsbud

Reaktionerna är väldigt olika. Vissa blir stumma en lång stund, andra har massor av frågor direkt. Vissa skriker rakt ut, andra gråter stilla. Ibland går beskedet inte in överhuvudtaget.

– Folk blir ofta så chockade att vi måste säga det flera gånger. Andra frågar direkt i dörren, säger Anna.

– Inga reaktioner är onormala. Jag har lämnat dödsbud där jag inte fått ”Ibland kan man ha lämnat ett dödsnågon reaktion. De kanbud på förmiddagen och när man ske inte har haft konstannar för att köpa lunch snabbt takt med personen på många år. Andra gånger innan man ska vidare på nästa upprasar hela världen samdrag så säger någon ”är det vad man man, säger David. får för sina skattepengar?” Då får Poliserna svarar på frågor, många gånger man försöka hålla masken och vara om det behövs. De sitter pedagogisk.”

– David tysta. Om personen är ensam ser de till att hämta någon eller skjutsa personen till någon annan så att hon eller Att vänja sig går aldrig. han inte behöver vara ensam.

– Personligen hanterar jag hellre döds– Alla kollegor har sitt sätt att lämna fall än lämnar dödsbud. Jag tycker att det dödsbud. Man får känna in situationen. är en av de värsta uppgifter vi har. Det väcker så mycket känslor. Det är lättare att Vissa vill inte ha närhet, andra slänger sig hantera det praktiska kring ett dödsfall, i ens famn. Det har jag inga problem med. säger David.

Man behöver kanske inte säga så mycket Grunden till hur man ska göra fick de utan bara vara där, säger David. under polisutbildningen, som polisaspi► samverkan 112 nr 1 2020

73

POLIS / Dödsbud

►

Poliserna Anna och Daniel berättar om hur man arbetar med att meddela svåra besked och dödsbud till anhöriga.

De lämnar också över en lapp med ett nummer till polisens dödsfallshandläggare, för de vet att många frågor inte kommer förrän de har åkt. Om någon har haft

Vid större händelser kan poliserna samlas i större grupper för att bearbeta sina upplevelser, men ofta är det enkla samtalet i bilen efter dödsbudet det viktigaste.

– Luften går ur oss. Återhämtningen kan vara att bara berätta hur det gick till ett par gånger för mina kolVi ska alltid vara professionella, men legor, säger Anna. det är människor vi jobbar med.

Vissa upplevelser Deras känslor är viktigast, men självhänger kvar länge efteråt, allt från ett skrik klart har vi också känslor. Man kan till insikten om att ha ha tjafsat med familjen eller råkat ut förlorat den sista i sin för något jobbigt tidigare på dagen. familj.

– Det är en surrealisDet påverkar ens egen förmåga. tisk situation. Vi klampar – David rakt in i någons vardag.

Precis innan man knackar på kan man höra barn som svårt att ta in vad de sagt blir lappen också skrattar eller gråter, höra hur någon fixar i köket och så kommer vi in och allt bara ett fysiskt bevis på att de faktiskt har varit rasar, säger David. på plats, att det inte var en ond dröm.

– Man förändrar deras liv för evigt. Det Att ge dödsbud kan ta allt från en kort måste man ha respekt för, säger Anna. ■ stund till större delen av ett arbetspass.

Ledningscentralen ser i möjligaste mån till att inte störa dem.

74

samverkan 112 nr 1 2020

FAKTA Dödsbud Varje gång ett dödsfall blir ett polisiärt ärende är det polisen som underrättar de anhöriga.

Det kan gälla trafikolyckor, dråp och mord, men också självmord, dödsfall i samband med missbruk, och personer som anmälts som försvunna och sedan hittas döda.

De som underrättas är i första hand äkta makar, sambor, föräldrar, barn och syskon.

• •

•

Fotnot: Av hänsyn till sin säkerhet uppger Anna och David endast sina förnamn.

www.s112.se

Heavy Duty patienthantering

Ferno Norden AB Tel: 0520-420200 www.s112.se Mail: fab@fernonorden.com

samverkan 112 nr 1 2020

75

POSTTIDNING B

IPM Ulricehamn.

Avsändare: On Road Communications AB Nyckelpigevägen 2, 374 51 ASARUM

Ida Petersson, Ambulanssjukvården Malmö

KLÄDER FÖR IDA PETERSSON För dig som jobbar utomhus, i extrem hetta, kyla eller väta. För dig som jobbar i krävande miljö och för dig som handlar när andra råkat illa ut och som kan göra skillnad mellan liv och död.

För er som ser till att allting fungerar så att vi andra kan slappna av. Vi finns för er.

WWW.TAIGA.SE | 0340-66 69 00