bladderbar-nr-6-2015

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon Nummer 6 2015 Årgång 14 Pris: 49 kr

region skåne

– övar fullskaligt

över 150 hjärtstartare

salsa-insatser

– samhällsEkonomiskt lönsamt

– Stockholmspolisen en förebild www.s112.se

samverkan 112 nr 6 2015

1 Senaste blåljusnyheterna på nätet. www.S112.se

Ambu Man Basic Xtremt liten och lätt.

Realistisk och prisvärd HLR-docka med feedback.

Xtremt tålig design. Xtrem funktionalitet.

Ökad säkerhet för dig och din patient genom aktiv fordonsfeedback under uppdraget.

Enkel, snabb och effektiv metod att etablera vaskulär access.

Vår mission och existensberättigande är att göra skillnad - varje dag. Tillsammans med våra kunder och samarbetspartners arbetar vi för att rädda liv och förbättra livskvalitén för de människor som kommer i kontakt med våra produkter.

Medidyne AB I Tel +46 431 448 050 I www.medidyne.se

ledare

2016 i blickfånget Nu läser du det 84:e numret av Samverkan 112. Tiden har gått så galet fort och det brukar ju vara ett gott tecken...

I denna tidning, liksom i tidigare utgåvor försöker vi skildra det som händer i "blåljussverige" och på vårt primitiva sätt göra avstånden i Sverige lite kortare.

Visste du förresten att Sverige är 1 571 930 meter eller 157,2 mil långt från Treriksröset i norr till Smygehuk i söder.

Ni som tipsar är guld värda!

Under det gångna året har redaktionen fått många bra och spännande artikeluppslag från Er, vår kära och engagerade läsekrets. Till och med fler än någonsin.

Tack för alla tips och fortsätt att tipsa!

Vi är grymt nyfikna och det finns så mycket intressant att skriva om.

I det här numret bjuder vi som vanligt på en väl varierad reportage- och artikelmix från Kiruna i norr till Båstad i söder.

Vi tänker inte göra några drastiska innehållsförändringar under 2016, mer än att krydda innehållet lite till.

Hur tänker en tidningsmakare, en chefredaktör på en smal facktidning?

– Sanningen är att jag tänker så det knakar. Vi befinner oss i en skakig tidnings-

bransch som kämpar för att behålla både läsare och annonsörer. Mediavanorna förändras i snabb takt och ingen vet hur länge våra papperstidningar kommer att överleva. Konsumtionsmönstren bli allt mer digitala. Å andra sidan, det är just i sådana här lägen som det blir en extra utmaning att låta idéerna flöda och hitta ett bra sätt att komma vidare. Att göra något nytt för vår läsekrets.

Vi har precis släppt vår Android-app som kan laddas ned gratis från Google Play. iPhone-appen kommer nu under januari. Under 2016 kommer vi att satsa på en "blåljus-quiz", interaktiva 3D/PDF dokument, Augmented Reality (AR) eller förstärkt verklighet, och vår virtuella mässa i 3D miljö.

Plus ett hemligt utbildningsprojekt som ska ta oss till nya höjder.

nödvändig förändring

Under december har vi också påbörjat ett nödvändigt förändringsarbete. Tidningen måste spara och snåla på ett kontrollerat sätt. Gasa och bromsa samtidigt.

Prenumerationspriset, helår 6 nummer, har varit oförändrat sedan starten 2002.

Räknat på 2015 års penningvärde borde

prenumertionspriset vara minst 290 kr.

Men en prishöjning ser jag inte som ett vettigt alternativ.

I stället kommer Samverkan 112, att i pappersform, komma ut med fyra nummer per år, varav två är något större dubbelnummer. Neddragningen kommer inte att påverka tidningens innehåll rent kvalitetsmässigt.

Just nu är lusten, modet och nyfikenheten större än rädslan för att misslyckas.

Tack för i år! Hoppas på återseende i början av mars 2016.

Sven Åsheden Chefredaktör och ansvarig utgivare sven@s112.se

Utgivningsplan 2016

Utgivare

Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Communications AB. Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier.

Månad

Mars

Juni

September

December

Nummer

1

2 och 3

4

5 och 6

8 februari

9 maj

15 augusti

14 november

v9

v 23

v 36

v 51

Materialdag Utgivningsvecka

PreHospen konferens 10 - 11 mars

Flisa konferens 20 - 22 september

Utgivningsbevis 24 224 ISSN: 1650-7487 Postadress Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn Tel: 0454-300 800 E-post red@s112.se

www.s112.se

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Sven Åsheden, 070-603 40 53 Formgivning Sven Åsheden www.s112.se

Övriga medarbetare i detta nummer Mats Jonsson, Euan Morin, Fredrik Mårtensson, Helen Rosenberg, Sören Viktorsson och Hanna Welin.

Produktion On Road Communications AB Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren.

Annonser Sven Sandberg 0454-300 800

Upplaga 2 500 exemplar Tryck: Mixiprint, Olofström Prenumeration www.s112.se/prenumerera/ Ett år 250:-, 6 nummer, varav två dubbelnummer Utanför Sverige tillkommer ett portotillägg.

Foto framsida Sven Åsheden Tipsa oss... Tipsare skyddas av källskyddet och är garenterad full anonymitet. samverkan 112 nr 6 2015

3

innehåll

30 26

27 prehospital sjukvårdsledning Fullskalig beredskapsövning i samverkan med Räddningstjänsten, Polismyndigheten och Trafikverket.

4

världsunika brandbilar Specialbyggda släckbilar hos Räddningstjänsten i Båstad

utökad patrullering Omfattande spaning från luften skulle bryta våldsvågen i Malmö. Gav resultat.

34

Resuscitation Academy

HLR-engagerade får del av den senaste forskningen

6

senaste nytt Blandat

24

sista tåget har rullat över Hallandsås Hög säkerhet viktig

37

Stockholmspolisen en förebild Utrustade med över 150 hjärtstartare

8

senaste nytt Ny Ambulansbåt

26

övningsledare i region skåne Två ambulansare från Ängelholm

38

Ingen förändring utan aktivt ledarskap Jörgen Andreassons forskning

10

finsk varg på väg mot sverige Besök hos Tamlans

27

fokus på prehospital sjukvårdsledning Fullskalig beredskapsövning i Båstad

40

deckare i ambulansmiljö Ambulanssjuksköterskan Erik Sandström.

13

Replik från sos alarm ”Ambulansdirigering i egen regi”

30

världsunika brandbilar Under karossen sitter fyra rälshjul

42

alarm ambulansförbundet Herr ordförande har ordet

14

kirunas brandstation spricker Är gruvan orsaken?

32

att bemästra ett ledningsuppdra Kräver utbildning, övning och träning

44

riksföreningen för ambulanssjuksköterskor Magisteruppsats väcker frågor

18

utökad patrullering Polisens helikopterspaning i Malmö

34

Resuscitation Academy Ökad överlevnad vid hjärtstopp

45

magisteruppsats Nominering nr 5 - 2015 Beredskapen inför en allvarliga händelser

22

ny i ambulanssjukvården Himmel eller helvete

36

räddningstjänstens salsa-insatser Samhällsekonomiskt lönsamt

48

snart ryker gränsen Vi träffar polisen i Övertorne

samverkan 112 nr 6 2015

www.s112.se

AKMC Akutsjukvården i Västerbotten

Inbjudan till Trafikinstruktörsutbildningar för utryckningsförare våren 2016

Trafikinstruktörsutbildning - Feb / Mar Kursdatum: veckorna 8, 10 och 14 (Måndag - Torsdag)

Kursavgift: 22 000:- SEK, ex. moms, per person. Lunch, fika

Sista anmälningsdag: 1 februari Kursort: Örebro Kurslängd: 3 x 4 dagar

och kursmaterial och färdigt utbildningsmaterial ingår. Kostnader för resor och boende betalas av kursdeltagarna själva.

Målgrupp: Anställda inom Ambulanssjukvård, Räddnings-

Antal deltagare: Max 16 Trafikinstruktör blåljus: Mikael Signon

tjänst, Tullverket eller andra grupper som är ansvariga för

Föreläsare: Pontus Albertsson, Peter Nord, Claes Pekkala

trafikutbildning av egen personal.

Pedagog: Per Edén, Meristema

”Fokus har flyttats från körteknik i hög fart till smarta beteenden och rätt attityd. Resultatet blir effektivare och säkrare utryckningar. Under utbildningen får du redskap och träning för på ett pedagogiskt sätt föra fram budskapet.”

Fortbildning för trafikinstruktörer - Maj Kursdatum: 23 - 24 Maj

Kursavgift: 4 800:- SEK, ex. moms, per person. Lunch, fika

Måndag: 12.00 – 21.00 (inkl. middag och kvällsövning)

och kursmaterial och färdigt utbildningsmaterial ingår. Kostna-

Tisdag:

der för resor och boende betalas av kursdeltagarna själva.

08 00 - 15.00

Antal deltagare: Max 16

Sista anmälningsdag: 11 april Kursort: Söderhamn, Flygstaden Kurslängd: 2 dagar Målgrupp: Anställda inom Ambulanssjukvård, Räddnings-

Trafikinstruktör blåljus: Mikael Signon Föreläsare: Pontus Albertsson, Forskare Pedagog: Per Edén, Meristema

tjänst, Tullverket eller andra grupper som är ansvariga för trafikutbildning av egen personal.

Anmälan: www.vll.se/akmc Uppdaterad info: www.utryckningskorning.se

Frågor besvaras av:

Kursansvarige Mikael Signon, Tfn: 070-623 0450, E-post: mikael.signon@soderhamn.com 5

senaste nytt / Blandat

insatspoliser ska bli självförsörjande på sjukvård Socialstyrelsen gör ett undantag från läkemedelsreglerna för att insatsstyrkornas sjukvårdsoperatörer snabbare ska kunna hjälpa egna skadade kollegor.

Text: SVEN ÅSHEDEN KÄLLA: socialstyrelsen arkivFOTO: JIN JOHANSSON

Under 2014 genomförde insatsstyrkorna Stockholm, Syd och Väst sammanlagt cirka 2 000 insatser av olika karaktär.

Utbildningen för insatsstyrkornas sjukvårdsoperatörer är idag femton veckor.

Utbildning bedrivs och genomförs huvudsakligen av Försvarsmakten, med stöd av insatsstyrkan Västs sjuksköterskor.

Utbildningen är kopplad till och certifieras av Göteborgs universitet och genererar 15 högskolepoäng i akutsjukvård.

Samtliga grundutbildade sjukvårdsoperatörer genomgår årligen minst 32 timmars repetitionsutbildning i olika omfattning och olika ämnesområden genom Sahlgrenska universitetssjukhusets försorg.

Detaljerna är hemliga

Bland läkemedlen finns bl a Ketalar, Morfin och Adrenalin samt vätsketerapi med inriktning mot traumaskador. Behand-

lingar ska kunna ges nasalt, intramuskulärt, intravenöst eller genom intraosseös nål-sättning.

Socialstyrelsen har inhämtat ett yttrande från professor i kirurgi Ulf Björnstig, Socialstyrelsens vetenskapliga råd inom krisberedskap, katastrofmedicin.

I detta yttrande uppges bland annat följande. Mot bakgrund av alltmer frekvent förekommande kriminella handlingar såsom skjutningar och sprängningar föreligger en uppenbar risk för att insatspersonal kan drabbas av skador som kräver ett snabbt omhändertagande.

särskilda skäl föreligger

Den prehospitala vårdens möjligheter att i tidigt skede stödja en polisiär insats där hot mot insatspersonalens hälsa föreligger är i Sverige begränsad. Polisens hemställan

samverkan 112 nu även som mobilapp Vi vill göra det lättare för vår läsekrets. Med appen i mobilen ökar tillgängligheten avsevärt.

Vi släpper först appen för Androidmobiler, appen för iPhone kommer under januari 2016.

Android-appen kan laddas ned gratis från Google Play.

Med vår app kan du enkelt följa vad som händer inom blåljussektorn i din mobil eller på din surfplatta. ■

6

samverkan 112 nr 6 2015

bör tillstyrkas, säger Ulf Björnstig.

Eftersom en förutsättning för att Socialstyrelsen ska kunna medge undantag är att det föreligger särskilda skäl bör beslutet vara begränsat i tid och gälla under förutsättning att de förhållanden som legat till grund för prövningen kvarstår.

Socialstyrelsen har även påbörjat en översyn av aktuell föreskrift. Av dessa skäl anser Socialstyrelsen att beslutet ska gälla till och med den 30 oktober 2017.

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören Olivia Wigzell. Juristen Åsa Lindberg har varit föredragande. ■

Rekordstort intresse för SMS-livräddare Appen SMSlivräddare är en av de mest nedladdade på App Store.

I ett Facebook inlägg som gillats av mer än 18 800 och delats över 3 600 gånger berättar läkaren Madeleine Liljegren om hur hon som SMS-livräddare blev larmad för att bistå med hjärt-lung-räddning då en person i hennes närhet plötsligt drabbats av hjärtstopp.

Från Facebook: ”Jag skulle precis lägga upp en bild på god mat och trevligt sällskap när den här bilden dök upp på min mobilskärm, ackompanjerat av ett öronbedövande larm som hela restaurangen hörde. Ett hjärtstopp. I närheten av där jag befann mig. Jag lämnade mitt sällskap, vinet och maten och sprang allt vad jag hade. Förstås! Jag vet ju hur man utför hjärt-lungräddning. Varför fick jag det här smset? För att jag är -SMS-livräddare” ■ www.smslivraddare.se www.s112.se

Hicka är Årets narkotikasökhund

Tioåriga retrievern Hicka tillsammans med sin förare Ingemar Paulsson.

Foto: Peter Löfqvist

Tioåriga flatcoated retrievern Hicka, eller Hinnared's Snoa som hon heter i stamtavlan, ger alla narkotikasmugglare i Skåne skrämselhicka med sin doftsäkra nos. Nu har hennes arbete tillsammans med sin förare Ingemar Paulsson, 62, resulterat i utmärkelsen Årets narkotikasökhund 2015.

Hicka är en rutinerad narkotikasökhund som snart ska få gå i pension efter en lång och framgångsrik tjänst i Tullverket.

Med det tidigare regelverket skulle hon ha pensionerats när hon fyllde tio men numera finns ingen bortre gräns så länge man klarar de funktionskontroller som genomförs fyra gånger per år.

– Hon är fortfarande pigg och alert och klarar hon kontrollerna får hon fortsätta åtminstone till i sommar, säger Ingemar som själv bara har några år kvar till pensionen.

– Hicka blir min sista tjänstehund, vilket känns lite vemodigt efter 32 år som hundförare inom Tullverket, fortsätter Ingemar.

Hicka kommer från Hinnareds kennel ett par mil utanför Borås precis som pappan till Ingemars förra tjänstehund, en stor och stark hane.

– Hon är lika snabb och har samma arbetslust som han hade men väger betydligt mindre och är därmed mer lätthanterlig, vilket underlättar vid sök på tåg, säger Ingemar. Där är det ofta trångt och svårframkomligt bland passagerarna och

vi har bara sju–åtta minuter på oss att söka igenom sex vagnar.

Hicka och Ingemar är stationerade i Trelleborg men arbetar främst vid Öresundsbron med såväl tåg- som biltrafik.

Ingemar beskriver Hicka som en mycket reaktionssnabb narkotikasökhund, som är lätt att läsa av.

– Som hundförare handlar det mycket om att läsa hunden, berättar Ingemar. Det är hunden som arbetar och själv sitter man i baksätet!

Utöver att hon är snabb och arbetsvillig lyfter Ingemar fram att hon gärna spontansöker och själv deltar i selekteringsarbetet på såväl person som fordon.

reagerar på oerhört små mängder

Bland de minnesvärda insatserna finns såväl stora som små beslag där Hicka visat hur viktig hon är för ett lyckosamt arbete och Ingemar lyfter fram den fantastiska utveckling av narkotikasökhundarna som han kunnat se under sina över trettio år som hundförare inom Tullen.

– I dag reagerar de på oerhört små mängder narkotika tack vare alltmer förfinade träningsmetoder, säger Ingemar.

Hicka och Ingemar Paulsson kundes ses på Stockholm Hundmässa den 12 december på Stockholmsmässan i Älvsjö.

Priset ett resestipendie på 20 000 kr för Ingemar och ett smaskigt ben samt en skön säng från Biabädden och 6 månaders foder från Royal Canin till Hicka.

På Stockholms Hundmässa fck även Årets polishund, Årets bragdhund och Årets sociala tjänstehund ta emot pris. ■ Källa: Svenska Kennelklubben

Ett jättestort tack till alla Er läsare, prenumeranter, annonsörer, journalister, fotografer, annonssäljare, övriga medarbetare och alla Ni som tipsat om intressanta reportage och notiser i ett fascinerande samarbete under hela 2015.

Ett riktigt Gott Nytt 2016 till Er alla!

Sven Åsheden Chefredaktör och ansvarig utgivare

www.s112.se

samverkan 112 nr 6 2015

7

senaste nytt / Ambulansbåt

Bättre ambulanssjukvård för boende i Göteborgs skärgård En helt ny båttyp som uppfyller ambulanssjukvårdens höga krav, även i skärgårdsmiljö, invigdes för fjorton dagar sedan. text: Sven åsheden foto: Pernilla Sätherström, Pinkbox

T

illsammans med företaget Northern Offshores Services AB (NOS) har Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SUS) utvecklat en helt ny ambulansbåt. Båten Rescuer uppfyller regionens högt ställda krav på service och säkerhet för ambulanssjukvård i Göteborgs skärgård.

höghastighetstransporter

– NOS står för såväl båt, besättning som medicinsk personal berättar David Kristensson, Chief Executive Officer.

Båttypen är en drygt 21 meters höghastighetskatamaran som är nästan åtta meter bred. Två Catepillar motorer på sammanlagt cirka 3 000 hk ger båten en maxfart på 35 knop när en vägambulans står på däck.

Rescuer har hela Göteborgs skärgård i sitt upptagningsområde. Från de norra delarna till de södra. Ambulansbåten är bemannad dygnet runt, med en befälhavare, en styrman och två ambulanssjuksköterskor. Alla är anställda av NOS. I totalentreprenaden som kostar runt 14 miljoner om året ingår förutom båten all personal ombord, även den medicinska.

Den medicinska personalen har samma kompetens som övrig ambulanspersonal i regionen.

Avtalet med Northern Offshore Services AB löper över fem år med möjlighet till förlängning. ■ 8

samverkan 112 nr 6 2015

Runt 700 personer hade samlats i hamnen på Donsö för att få se invigningen av den nya ambulansbåten

Båt-fakta Längd löa: Skrovlängd: Bredd: Djupgång:

21,25 m 21,04 m 7,66 m 1,30 m

Motorer:

Maxfart: servicefart:

Två Catepillar C32 om 1081 bkW vardera.

35 knop 30 knop

www.s112.se

FUNGERAR ERA RADIO OCKSÅ EFTER DET HÄR?

www.s112.se

www.celab.se

samverkan 112 nr 6 2015

9

ambulanssjukvård / Reportage

finsk varg på väg till sverige text: Sören Viktorsson foto: tamlans

Kari Ojala, Verkställande direktör

Efter att ha sålt sju, varav tre är på option, Amarok-ambulanser till Region Kronoberg, storsatsar finska Tamlans AB nu på svenska marknaden.

– Vi ser en potential på över tvåhundra Amarok-ambulanser till Sverige de närmaste fyra, fem åren, säger VD Kari Ojala.

Den moderna fabriken på Rusko industriområdet i Tammerfors färdigställdes år 2008 och har en areal på 4 300 m².

10

samverkan 112 nr 6 2015

www.s112.se

Nu sök er vi nya kolleg or!

Vill du arbeta inom ambulanssjukvården? regiongavleborg.se/ambulans

Arbetet med den egentliga inredningen och utrustningen sker i den stora hopsättningshallen.

EASYFIX READY2GO Säker (krocktestad)

T

isdagen den 15 februari 2011 deltar Tamlans produktchef Jaakko Lohjansalo i Volkswagens "vinterkörskola" i den lilla orten Jämijärvi, nordväst om Tammerfors.

- Det var första gången Amarok visades upp i Finland. När jag provkörde den märkte jag hur lätt den klarade terrängen och tog sig fram överallt.

- Samma kväll ritade jag på en bordsduk den första modellen av Amarok-ambulansen. Ungefär två månader senare, på väg från jobbet, klarnade idén och jag vände om och åkte tillbaka till firman för att börja ta mått.., berättar Lohjansalo.

Vi befinner oss på företagets fabrik i industriområdet Rusko, knappa milen från Tammerfors centrum. Här grundades Tamlans 1998 av Jaakko Lohjansalo (namnet är en sammanslagning av "Tammerfors" plus "ambulans").

- Jag hade bland annat drivit ett eget företag inom påbyggnad för taxi och mindre bussar. En del kunder hade invataxi och ambulanser och frågade varför jag inte även tillverkade ambulanser, minns Jaakko Lohjansalo som är utbildad arbetsledare inom bilteknik.

►

www.s112.se

3 års Garanti Ergonomisk Komfortabel

Inspired Safety Innovation

Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se E-post: fab@fernonorden.com

samverkan 112 nr 6 2015

11

ambulanssjukvård / Reportage

Tamlans Oy:s tradition av tillverkning av specialfordon började år 1998 då företaget grundades på Rusko industriområdet i Tammerfors.

Sagt och gjort. Från tre anställda blev man år 2000 fem, då Kari Ojala tillträdde som VD. – Precis som Jaakko har jag över 20 års erfarenhet från specialfordonsbranschen och kom närmast från firman Reco auto design, berättar Ojala som är utbildad diplomingenjör.

Ambulansmarknaden i Finland utgjordes vid denna tid av ett stort antal oftast mycket små firmor. Tamlans första produkt var en ambulans byggd på Volkswagen Transporter-chassi 1998.

– Det var sett i backspegeln en mycket enkel produkt. Men så började vi utveckla design och ergonomi och tog i bruk nya material som exempelvis glasfiber, berättar produktchef Lohjansalo.

Tamlans Negea ute på marknaden.

– Omkring 40 procent av vår produktion är utryckningsfordon. Resten är bussar.

– Vi tillverkar omkring 70 ambulanser i år, 2015, av märkena Mercedes Benz Sprinter samt Volkswagen Amarok. Från och med innevarande höst produceras Amaroken på regelbunden basis och är den ambulans vi gör mest av, förklarar Kari Ojala.

Enligt honom säljs Amarok-ambulanser idag till England, Holland, Schweiz, Rumänien, Tjeckien, Sverige, Finland, Norge och Ryssland.

– Vi ligger dessutom just nu i förhandlingar om kontrakt med ytterligare ett flertal länder.

samarbete med brukare

norska staten är storkund

Hela 2000-talet var ett decennium av tillväxt för Tamlans. År 2003 köpte man en fabrik i Korpilahti, nära Jyväskylä, där det än idag tillverkas Pro Style-bussar.

Så, 2011, föddes alltså idén om en modulambulans på Amarok-kaross.

– Det unika är konceptet modul plus ambulans, fastslår VD Ojala och fortsätter: – En paketbil har ju sina fabriksbestämda mått som innebär klara begränsningar.

När vi började jobba med konceptet modulambulans frågade vi oss först och främst vilka som är ambulanspersonalens och patienternas behov.

Tamlans inledde ett intensivt samarbete med brukare i flera nordiska länder, för att kunna modifiera produkten just utifrån deras behov och önskningar.

En protyp stod klar 2012 och 2013 fanns den första Volkswagen Amarok 12

samverkan 112 nr 6 2015

Storbingo blev det när Tamlans i februari i år tog hem ett kontrakt från norska staten, som innebär köp av minst 200 Amarokambulanser de närmaste fyra åren.

– Det betyder enormt mycket för oss.

Nu har vi säkrat produktionen, får tillbaka en del av alla de pengar som lagts på att ta fram produkten och har även råd att vidareutveckla den, fastslår VD Ojala.

I Sverige representeras Tamlans sedan i somras av RIPA Specialfordon AB. En dialog pågår med Volkswagen Sverige AB angående exempelvis produktgarantier.

– Vi strävar efter att bygga goda relationer där de sköter after sales och vi svarar för allt som rör påbyggnaden, berättar Kari Ojala.

Tamlans har låtit göra marknadsundersökningar vad gäller Sverige. Enligt dessa skulle det de närmaste fyra, fem åren

finnas utrymme för över 200 Amarokambulanser.

– Vad som talar för vår produkt är bland annat att den är så jämförelsevis lätt, man kan framföra den med B-körkort och den tar sig fram överallt i terrängen, påpekar VD Ojala.

Tamlans har idag ett 50-tal anställda, varav knappa 40-talet i produktionen. Av dessa finns fem på bussfabriken i Korpilahti. År 2008 hade man en omsättning på ungefär 11 miljoner euro, i fjol var den runt 8 miljoner.

– De dåliga konjunkturerna har märkts, men nu är vi åter på väg uppåt vad gäller omsättning, fastslår Kari Ojala och berättar att siffrorna enbart rör själva påbyggnads-verksamheten.

utveckling av modul-konceptet

– Till skillnad mot exempelvis England och Sverige köper vi inte karosserna, utan den kostnaden tas av återförsäljare och slutkunder.

Framtiden handlar mycket om renodling, det vill säga att koncentrera sig på och utveckla just modul-konceptet.

– Det kan ju appliceras även på andra typer av exempelvis räddningsfordon, terrängfordon och polisfordon.

Att "på allvar" erövra världsmarknaden finns också i kikaren. Hur ser det då ut om Samverkan 112 år 2025 ånyo besöker företaget?

–Då hoppas vi ha tiodubblat försäljningen av främst modulambulanser och ha ett återförsäljarnät jorden runt, avslutar VD Kari Ojala. ■

www.s112.se

ambulanssjukvård / Larmcentral

Replik sos alarm:

”Först i Sverige

– med ambulansdirigering i egen regi” I Samverkan 112 nr 5-2015 porträtteras arbetet på Sjukvårdens Larmcentral, SVLC, som drivs i egen regi av landstingen i Uppsala och Västmanland. Vi vill framhålla att samverkan med SVLC är god och att SOS Alarm hela tiden arbetar för ett tryggare Sverige med den hjälpsökande i fokus.

Den bild som ges av SVLC i artikeln är mycket positiv, men ger dessvärre, enligt SOS Alarm, inte en helt rättvis bild över hur hela larmkedjan fungerar.

SOS Alarm hanterar nödnumret 112, där SOS-operatörer svarar på det initiala samtalet från den hjälpsökande. Efter att SOS-operatören har besvarat samtalet, gjort en första bedömning och fastställt vad ärendet gäller, lämnas ärendet över till SVLC om det är ett vårdärende.

Denna överlämning sker genom manuell uppläsning av de faktauppgifter den hjälpsökande har lämnat, då SOS Alarm och SVLC inte har gemensam teknikplattform. När överlämningen är avslutad behöver den hjälpsökande återigen förklara sitt ärende i ännu en intervju, för att SVLC ska kunna prioritera ärendet och vidta rätt åtgärder.

Åke Kjellin

Det innebär att det för den hjälpsökande snarare blir en fördröjning på cirka en minut än tidigare när SOS Alarm hanterade hela larmkedjan.

Vidare uppger även landstingen att den medicinska kvaliteten har ökat sedan övertagandet i egen regi. Det finns emellertid idag ingen vetenskapligt baserad studie som visar att vårdbedömning i telefon blir bättre när den görs av en sjuksköterska.

SOS Alarm har valt en modell (som även finns i flera länder internationellt) där en utbildad SOS-operatör med hjälp av ett medicinskt beslutsstöd gör den initiala vårdprioriteringen.

I mer svårbedömda fall finns tillgång till så kallad högre medicinsk kompetens, dvs.

SOS-sjuksköterskor och i vissa fall även läkare. Åke Kjellin, Affärsområdeschef SOS Vård

ambulanssjukvård / Reportage / Larmcentral

först i Sverige

– med ambulansdirigering i egen regi Sedan fyra månader tillbaka besvaras alla samtal av erfarna, landstingsanställda sjuksköterskor.

– Vi trodde att det skulle bli jättebra på sikt. Det blev jättebra redan från början, säger ambulanschefen Fredrik Leek.

Text och foto: Mats Jonsson

P

å Sjukvårdens larmcentral i utkanten av sjukhusområdet i Västerås sitter fyra larmoperatörer och dirigenter och jobbar koncentrerat.

Skenet från de stora dataskärmarna som dominerar arbetsplatserna lyser upp den annars nedsläckta lokalen.

Samtalstonen är lugn och lågmäld. Även om arbetet är stressigt med larm om olycksfall, skador och sjukdomar är det inget som märks. Allt verkar vara under fullständig kontroll.

– Ett jobb som är intressant, omväxlande och roligt. Vi ligger först i vårdkedjan. Utmaningen är att ge rätt hjälp så att patienterna hamnar på rätt vårdnivå redan från början, säger sköterskan Henrik Wikström.

Erfarenhet från frontlinjen

Henrik växlar mellan att vara dirigent och

larmoperatör i den nya organisationen.

Det innebär att han, som just den här dagen, dirigerar fordon och ser till att logistiken fungerar ute på fältet. Eller så tar han emot samtalen, gör vårdbedömningar och ser till att rätt hjälp ges.

Tidigare var Henrik själv en av dem som ryckte ut när larmet gick.

– Jag har jobbat i 15 år som ambulanssköterska i Västerås och Dalarna i 15 år, berättar han.

Henrik Wikström tycker att han i sin nuvarande roll har stor nytta av erfarenheten från att ha jobbat längst ut i akutvårdens frontlinje.

– Jag har träffat många patienter i deras bostäder och vet hur det fungerar i verkligheten. Det gör det lättare för mig att hänvisa till rätt ställe. Det är inte alla som behöver åka ambulans till akuten.

Redan för tio år sedan började några

landsting i Mellansverige, däribland Västmanland och Uppsala, titta på hur de tillsammans skulle kunna utveckla ambulanssjukvården.

– Slutsatsen blev att bästa sättet att utveckla kvalitén är att äga sina egna resurser, kunna dirigera dem själva och bygga vårdkedjor utan att behöva ta hänsyn till andra, säger Fredrik Leek, ambulanschef i Västmanland.

Slutade med skilsmässa

Då blev det ingen larmcentral i egen regi.

I stället gick några av landstingen vidare genom att lämna offentligägda SOS och upphandla ambulansdirigeringen av privata Medhelp, som bemannade sin larmcentral med sköterskeutbildad personal.

Resultatet blev bara delvis lyckat.

Medhelps anställda gjorde ett resultatmässigt mycket bra jobb. Men företaget

Helene Thorsell är en av sjuksköterskorna på Sjukvårdens larmcentral

och landstingen kom inte överens om de affärsmässiga villkoren. Det slutade med skilsmässa och ömsesidiga stämningar.

Under en övergångsperiod fick SOS tillbaka uppdraget medan Uppsala, Västmanland och Södermanland planerade för nästa steg med verksamhet i egen och med enbart erfarna sjuksköterskor som tar emot larm och prioriterar insatser.

Modiga politiker

Under resans gång valde landstingspolitikerna i Södermanland att hoppa av. Bland annat med hänvisning till sjuksköterskebristen och att man inte ville riskera att förvärra den genom att plocka sköterskor till nya uppdrag.

Kvar blev Västmanland och Uppsala, som

i Uppsala.

Foto: Hannes Ljung

gick ihop och bildade en gemensam politisk nämnd som ansvarig för Sjukvårdens larmcentral.

– Vi har haft modiga och framsynta politiker. När vi har fått utveckla den här organisationen tror jag inte det finns något gångbart alternativ, säger Fredrik Leek, starkt övertygad om att det är en framtidsmodell man jobbat fram.

Intresset är också stort från andra landsting som med intresse följer arbetet i Västerås och Uppsala för att eventuellt haka på själva i en eller annan form.

Kostnaden för själva larmcentralen är några miljoner högre i dag än när landstingen tidigare köpte tjänsten av SOS. Men i gengäld minskar belastningen på akuten.

Det blir också färre onödiga utryckningar

med bilarna och såväl mänskliga som ekonomiska vinster i form av att patienterna hamnar rätt direkt.

– Vi slipper mycket irritation hos både patienter och vårdpersonal för att folk hamnat fel, säger Fredrik Leek.

Har sköterskebristen förvärrats?

– Det ser vi ju inte här oss. Jag har svårt att tro det. Man kan också vända på det och fråga varför det inte är krav på sköterskekompetens hos den som svarar på 112.

På akutmottagningen jobbar en sköterska i luckan. Ringer man 1177 (vårdguiden) svarar en sköterska.

– Varför ska det inte vara krav på att man ska möta en sköterska när det är som mest akut? Vi har satt det kravet. ►

"Vi slipper mycket irritation hos både patienter och vårdpersonal för att folk hamnat fel" Henrik Wikström arbetar omväxlande som larmoperatör och dirigent.

samverkan 112 nr 5 2015

6

samverkan 112 nr 5 2015

SOS-operatör

”Ett intressant, omväxlande och roligt jobb”, säger han.

www.s112.se

www.s112.se

7

Samverkan nr 5-2015 www.s112.se

samverkan 112 nr 6 2015

13

Räddningstjänst /

Reportage

text och foto: Fredrik Mårtensson

Text och FOTO: Maria Jansson Sjödin

kirunas brandstation spricker Sprickorna i Kirunas brandstation, invigd så sent som 1994 och nu på väg att ersättas av ett nybygge, vittnar om närheten till LKAB:s gruvbrytning.

14

samverkan 112 nr 6 2015

www.s112.se

Den stora stadsomvandlingen i Kiruna märks även tydligt för Räddningstjänsten. En ny brandstation är planerad att stå färdig 2018 och med sprickbildning i den nuvarande kan det bli en kamp mot klockan.

– Jag hoppas verkligen att vi direkt kan flytta över

verksamheten till den nya stationen och slipper provisoriska lösningar, säger Thomas Winnberg, räddningschef sedan 2009.

– Helt säkra kan vi inte vara att det är gruvverksamheten som orsakat problemen, men det är förstås mycket som tyder på det.

Väggar och golv har tydliga sprickor när vi kommer på besök på brandstationen, byggd så sent som 1994 och ett rätt talande exempel på hur snabbt samhällsförändringarna går i Kiruna.

Då fanns inga signaler om att den här delen av tätorten, nära LKAB:s gruvbrytning, skulle behöva evakueras.

Men sedan några år tillbaka är det klarlagt att hela Kiruna centrum och en del av omgivande bebyggelse behöver omfattas av den säkerhetszon som gruvbrytningen kräver.

Statligt ägda LKAB står för notan på åtskilliga miljarder kronor och särskilt 2017 och -18 väntas bli särskilt intensiva år i en byggrush som Sverige knappast skådat förut.

Matojärvi har fostrat Börje Salming

Med Thomas Winnberg som chaufför gör vi en rundtur genom tätorten med omkring 18 000 invånare.

Från Gamla Kiruna - med klassiska ishallen Matojärvi som är Sveriges äldsta och fostrat stjärnor som Börje Salming - som blir kvar i det nya Kiruna som växer fram, till de centrala delarna som bit för bit kommer att utrymmas. ►

Nu sök er vi nya kolleg or!

Vill du arbeta inom ambulanssjukvården? regiongavleborg.se/ambulans

www.s112.se

samverkan 112 nr 6 2015

15

Räddningstjänst /

Reportage

Stockholmaren som fanns kärleken och livskvalitet i Kiruna. Thomas Winnberg är gruvkommunens räddningschef sedan 2009.

I nuläget är det faktiskt inte mycket som påminner om den intensiva byggaktivitet som väntar, mest några ensamma lyftkranar och embryot till en ny centrumväg.

– Här blir nya brandstationen, säger Thomas Winnberg och stannar till bilen vid en skogsdunge i ett industriområde.

Vilka alternativ fanns?

– Vi tittade på tre olika placeringar och det här växte fram som det bästa. Det blir nära till nya centrum med bra insatstider.

Att bygga upp en brandstation med en modern och bra arbetsmiljö kommer att prioriteras. Räddningstjänsten i Kiruna har titta på olika nybyggen runtom i Sverige och Thomas Winnberg nämner bland annat Helsingborg som en förebild.

stockholmare med norrländskt kynne

Efter sex år längst upp i norr har han som stockholmare, med professionell skolning inom Södertörns brandförsvar, så smått utvecklat ett norrländskt kynne i sättet att lågmält betrakta svängningar i konjunkturen.

– Går det bra för LKAB, så går det bra för Kiruna – så är det ju. Men man har väl insett att det går upp och ner i cykler. När jag började 2009 var det en del pessimism 16

samverkan 112 nr 6 2015

men det övergick snabbt i flera år med fantastiska resultat för LKAB. Nu har världsmarknadspriserna sjunkit igen men fortfarande är gruvorna stabila arbetsgivare.

En hel del har hänt inom hans ansvarsområde under sex år som chef som inte har kopplingar till stadsomvandlingen.

nya insatsledarorganisation

Totalt sysselsätter den kommunala räddningstjänsten i Kiruna 29 personer med sex insatsledare och minst fem personer i utryckningsstyrkan.

I den nya insatsledarorganisationen tar alla medarbetare ett ansvar för det förebyggande arbetet.

– Vi är mer effektiva. Jag har också prioriterat att stärka de sex brandvärn som vi har runtom i vår vidsträckta kommun – med utbildning, nya fordon och resurser för IVPA. Det har tagits emot väl och vi har lyckats förhållandevis väl med att rekrytera folk till våra värn, säger Thomas Winnberg.

Hur fungerar det i övrigt att rekrytera?

– Till våra deltidsbrandkårer i Vittangi och Svappavaara har vi lite bekymmer att hitta folk men det delar vi ju med Sverige

i övrigt. En lösning i Svappavaara, där malmbrytning kommit igång igen, kan bli att LKAB tar över en del av bemanningen med egen personal.

– Jag tycker att vi har några större problem att rekrytera brandmän till vår huvudstyrka i Kiruna. Många kommer söderifrån och trivs med vidderna och naturupplevelserna häruppe. Flera skåningar jobbar hos oss och jag som stockholmare trivs utmärkt med det klimat som Kiruna har, säger Thomas Winnberg

samarbete en hjärtefråga

Samarbete inom både Norrbotten och grannländerna är något av en hjärtefråga för Kirunas räddningschef.

Avlägsna byar som Abisko, Riksgränsen och Karesuando (18 mil från Kiruna) får bistånd från norska respektive finländska styrkor vid brand.

– Riksgränsen är särskilt utsatt med en väg som brukar vara oframkomlig en månad om året på grund av svåra väderförhållande. Så att vi kunnat få igång ett fungerande räddningsvärn där känns riktigt bra, säger Thomas Winnberg, som även framhåller ett ökat räddningssamarbete inom Norrbottens län på bland annat utbildningsområdet.■ www.s112.se

Sörbyvägen 15, 521 52 Floby • Tel. 0515 - 72 34 50 • www.autokarossrescue.se LÄTT SLÄCK-/RÄDDNINGSBIL Mercedes Sprinter 519 CDI 4x4 med automatlåda, totalvikt 5 ton. Påbyggnad uppbyggd lika de större släck-/räddningsbilarna med stomme av natureloxerade aluminiumprofiler sammanfogat med fästvinklar och skruv enligt ARS-koncept. Yttre beklädnad av slät aluminiumplåt.

Takskiva och botten av kompositmaterial.

CCS-Cobra skärsläckare med tillsatsmedelpump och MPN (Multi-Purpose Nozzle).

Vattentank 500 liter. Upprullningsbar varningsskylt med budskap ”OLYCKA” som i transportläge är nerfälld i påbyggnaden.

Säljare: Sture Håkansson Mail: sture.hakansson@autokarossrescue.se Tel: 0515-72 34 58 Denny Walthersson Mail: denny.walthersson@autokarossrescue.se Tel: 0515-72 34 84

Floby.indd 1

www.s112.se

2015-12-01 09:03

samverkan 112 nr 6 2015

17

polis / Reportage / Polisflyget

utökad patrullering Med hjälp av utredningsförstärkning och en unikt omfattande spaning från ovan skulle våldsvågen i Malmö brytas. Det gav resultat.

Text: hanna welin FOTO: Martin lindeborg

Jonas Andersson, Polisflygets baserings-chef i Malmö.

18

samverkan 112 nr 6 2015

www.s112.se

H

elikoptern skakar lätt i den hårda vinden. Rutorna är prickiga av regn.

Några hundra meter ner ligger staden som bara i somras drabbades av tio sprängningar på åtta veckor. Militära granater i tätbefolkade kvarter.

Malmö är både litet och stort. 320 000 invånare, i en region med 3, 5 miljoner.

En stad där förort och innerstad ligger kloss intill, där belastade områden och eftertraktade kvarter bitvis går omlott.

Sommarens skoningslösa dåd i vanliga bostadskvarter runt om i stan, kom nära.

Tidningarna skrev om en stad i skräck.

Och för många malmöiter skuggades verkligen sommarljuset av oro.

Jonas Andersson, Polisflygets baseringschef i Malmö, blickar ner över brofästet och stans västra villaförorter.

– Efter att vi engagerades har det faktiskt inte smällt, säger han från baksätet i helikoptern: – Om det sedan beror på oss eller på något annat kan vi förstås inte veta.

– Vi vill heller inte specificera hur många från polisflyget som jobbar i insatsen, säger han.

unik omfattning

Baseringen på Sturups flygplats är ännu inte helt återuppbyggd och det kommer ta några år innan den är fullt bemannad. För sju år sedan flyttades regionens helikopter till Göteborg och ersattes aldrig. Nu är situationen en annan. Polisflygets fem helikoptrar är på väg att ersättas med sju nya och minst en av dem ska utgå från Sturups flygplats.

– Härifrån kan du både förebygga och dokumentera, leda och snabbt agera när något händer. I helikopterspetsen sitter en kamera med direktuppkoppling till insatsledningen som kan följa spaningen i realtid, säger Jonas Andersson.

Sedan början av augusti har Malmöborna, som mest hört flygande och hovrande helikoptrar under högriskmatcher och en och annan demonstrationer, fått vänja sig vid en tidvis ny ljudbild. Under dagar, kvällar och ännu fler nätter har helikoptern spanat från luften i en omfattning som är unik i Sverige.

– Det är ett effektivt sätt att både få överblick och visa närvaro. En helikopter syns, och det avskräcker, säger Jonas Andersson.

Det var i juli som blev läget blev rejält ansträngt i polisområde Malmö.

– Under några veckor ramlade nästan fallen in. Nya sprängningar flera dagar i www.s112.se

rad, skjutningar och ett mord. Dessutom mitt under semesterperioden, säger Petra Stenkula, chef för utredningsenheten i Syd. Handgranater har sprängts i en rad svenska städer. I Malmö då och då sedan millennieskiftet. Men aldrig så lättvindigt och i den omfattning som nu.

– De är lätta att få tag i, det är bara att sätta sig i bilen och köra ned till Balkan, säger Stefan Sintéus, chef för polisområde Malmö.

Att angripa granaterna som fenomen var inte görligt, menar han. Eftersom kännedomen om stans kriminella värld var god valde de istället att fokusera på de troliga inblandade individerna: 20 till 30 tyngre kriminella och deras svans på 70, 80 personer.

– Insatsen var underrättelsestyrd. Vi vågade satsa på de spår vi trodde på.

Taktiken var, och är alltjämt, att ligga på de här personerna ordentligt.

Problemet var att Malmöutredarna redan hade fullt upp med andra brottsutredningar, med frihetsberövade som omöjligt kunde nedprioriteras. För att

Stefan Sintéus, Polisområdeschef Malmö Foto: Ulrika Bergström

och hemlig kompetens från Noa och personal från mängd- och seriebrottsstyrkan i Göteborg. Totalt ett trettiotal utredare i olika tappning.

– Folk från hela Sverige har hjälpt oss.

Trots att satsningen här tar från annat har jag inte mött någon som sagt ”Ska vi hjälpa Malmö nu igen”. Tvärtom har alla tyckt att det är för jävligt med sprängningarna, säger Stefan Sintéus.

När det blev klart att Malmö skulle få nationell förstärkning var helikoptern en viktig del.

var, och är alltjämt, ”attTaktiken ligga på de här personerna ordentligt.” lyckas krävdes förstärkning utifrån, och de behövde få den beviljad trots att straffskalan är låg för granatattacker och trots att ingen hade behövt sätta livet till. Men hjälpen kom. Mats Karlsson, operativ chef för Malmöpolisen, säger att det var det goda underrättelseläget som avgjorde.

– Vi kunde påvisa vilken typ av konflikter som låg bakom, vilka personer det handlade om, vad som behövde göras och varför det var så viktigt.

Ofta består en förstärkning av poliser i yttre tjänst. Men den här gången var det även erfarna utredare Malmöcheferna bad om.

england inspirerade

– Det viktigaste var att begränsa handlingsfriheten för de här individerna och förhindra deras kriminalitet. Vi kan inte lagföra ett nätverk, däremot en individ, säger Stefan Sintéus.

24 juli tillsattes en fredad särskild utredningsgrupp. Först med personalförstärkning från region Syd, men snart också från nationellt håll: utredningsexperter

– Till viss del var vi nog inspirerade av England, där helikoptern är ett vanligt redskap i polisarbetet, säger Stefan Sintéus.

De flesta skjutningar och sprängningar skedde kvällar och nätter. Utrustad med både värmekamera och strålkastare som når 300 meter ner, är det betydligt lättare att söka igenom mörka gator. Fågelvägen är avstånden små, särskilt för den som färdas 220 kilometer i timmen. Eftersom kartläggningen också visat att gärningsmännen flydde från platsen på moped, skulle ett samarbete mellan helikopter och motorcykelpoliser bli effektivt.

– Taktiken är att titta på avvikande beteende, folk som rör sig konstigt, och snabbt styra mc:n och bilarna dit, säger Jonas Andersson.

Regnet har tilltagit. Från ovan är Malmö nu på väg att försvinna bort i grått.

För att spana behöver helikoptern gå ner på låg höjd.

► samverkan 112 nr 6 2015

19

polis / Reportage / Polisflyget

I dag är det Jonas Anderssons kollega som sitter i förarsätet.

– Men det gör vi inte i onödan, för att inte störa boende.

Medan kollegan går ner för landning konstaterar Jonas Andersson att ett par polisbilar just samlats vid brofästet.

– Säkerligen ett migrationsärende, säger han.

Förutom helikoptern, som alltid ligger under Noa (Nationella operativa avdelningen - före detta rikskriminalpolisen), har Malmö inte längre nationell förstärkning.

Däremot har polisområdet fått en rad lättnader för att kunna freda det fortsatta arbetet med våldsdåden. Framförallt handlar det om den omfattande Almainsatsen. En bra bit över tusen flyktingar anländer varje dag till landet. Och flest kommer över Öresundsbron och till färjeläget i Trelleborg. Just nu tjänstgör cirka hundra poliser per dygn i Alma. En del är Malmöpoliser, men merparten är kommenderade från annat håll i regionen.

Enligt Jarl Holmström, biträdande chef för region Syd, styrs insatsen i projektform och utifrån dagliga prioriteringar.

– Men allt tyder på att vi behöver rigga för ett långsiktigt arbete, kanske ta höjd för ett år, säger han.

Att Skåne numera är en del av en region med 4 600 medarbetare gör det lättare att stötta upp de områden som hamnar i ett 20

samverkan 112 nr 6 2015

ansträngt läge, menar Jarl Holmström.

– Det underlättar också att den nya regionala operativa ledningsgruppen har en samstämmig lägesbild och, framförallt, en gemensam ambition att ta ett nationellt helhetsperspektiv. Det blir särskilt tydligt när övriga polissverige så påtagligt ställer upp för vår södra region.

Berörda poliser, som måste lämna sina arbetsuppgifter för kommendering i Malmö, hur känner de?

– Våra polisanställda är otroligt engagerade i sitt dagliga arbete och vill göra skillnad, så självklart kan det vara frustrerande att få uppdrag i annat område, säger han: – Vi måste göra prioriteringar. Varje dag.

Och här fattar vi beslutet att det som de jobbar med nu är viktigare än det de lämnar.

Press på misstänkta och deras nätverk Alma är prioriterat, liksom det fortsatta arbetet mot våldsvågen i Malmö. För den här gången ska insatsen vara långsiktig.

– Just nu är det lugnare, konflikterna är tillbakatryckta. Men de finns kvar, säger Stefan Sintéus.

I dag är runt 100 förundersökningar igång, varav cirka 30 rör stans tyngre klientel. Fem personer sitter häktade för två av sommarens dåd, samt för ett under

våren. Den sammantagna bilden pekar på att det handlar om en rad olika men samtida konflikter i den kriminella världen.

– En del mer allvarliga och långtgående.

Andra, som attacken mot en dörrvakt, ser ut att handla om att en känd kriminell som inte blev insläppt på en nattklubb. Att ta till en handgranat för att du upplever dig kränkt, det är minst sagt oroande, säger Stefan Sintéus: – Det kan mycket väl spränga igen, be-roende på individerna och på vem som är inlåst.

Inte minst därför fortsätter Malmöpolisen att sätta press på misstänkta och deras nätverk. Helikoptern spanar från luften, och även rytteriet och trafikpolisen har allt som oftast vägarna förbi kvarteren där de rör sig. Dessutom trycker andra myndigheter på från sina håll, såsom Skatteverket, Kronofogden och Försäkringskassan.

– Svensk polis har inte varit bra på uthållighet. När det blivit bättre har vi släppt och riktat om resurserna. Men vi måste hålla i arbetet och våga vara kvar även om det inte alltid ger tydliga mätbara resultat, säger Mats Karlsson.

Stefan Sintéus håller med.

– Vi kan absolut inte ta ett steg tillbaka.■ www.s112.se

Den nya Polismyndigheten består av: ► 85–90 lokalpolisområden ► 27 polisområden ► 7 regioner ► 1 nationell operativ avdelning ► 1 nationellt forensiskt centrum ► 6 gemensamma avdelningar

Polisregion Nord

Polisregion Mitt

Polisregion Bergslagen

(HR-avdelningen, IT-avdelningen, Ekonomi- avdelningen, Kommunikationsavdelningen, Rättsavdelningen, Utvecklingsavdelningen)

► Rikspolischefens kansli ► Avdelningen för särskilda utredningar

Polisregion Stockholm

Polisregion Polisregion Väst

Polisregion Syd

Fakta: polisflyget

Öst

Polisens sex helikoptrar är stationerade i Stockholm, Göteborg, Malmö, Östersund och Boden, och kan därmed användas för uppdrag över hela Sverige.

De flesta uppdragen rör räddningsverksamhet eller grova brott där polisen vill: ● Färdas snabbt. ● Få överblick över stora områden. ● Söka av områden som är svårtillgäng- liga från marken.

Under flyguppdragen har piloten alltid en så kallad taktisk flygoperatör bredvid sig. Flygoperatören sköter den tekniska utrustningen när helikoptern befinner sig i luften så att piloten kan fokusera på flygningen. Utrustningen anpassas beroende på vad uppdragen kräver och kan till exempel omfatta värmekameror, strålkastare, vinschar, foto- och filmutrustning, högtalare, pejlutrustning och glasögon för mörkerseende.

Både piloterna och operatörerna är poliser som vidareutbildat sig. Utbildningen görs vid Polisflygets egen flygskola.

Ett 60-tal personer arbetar inom Polisflyget.

Källa: Polisen

Polisen använder idag helikoptermodellen EC 135.

Foto: Polisen

Polisen har köpt 7 ny helikoptrar, modell Bell 429

www.s112.se

Foto: Bell

samverkan 112 nr 6 2015

21

ambulanssjukvård / Reportage

Ny i ambulanssjukvården – himmel eller helvete?

– Det kan vara både och, säger Anna Hörberg, ambulanssjuksköterska och forskare.

Text: mats jonsson Bild: aisab

Anna Hörberg tyckte själv att det var ”hur kul som helst” att komma ny till ambulanssjukvården. Men i dag är förutsättningarna lite annorlunda.

T

änk dig att komma ny till ett arbete där du omedelbart får stort ansvar och förväntas vara expert på allt inom ett komplext område från dag ett. Ett jobb där tryggheten är den erfarenhet som du ännu inte hunnit skaffa dig.

Så är det att komma ny till ambulanssjukvården.

För många är det som att bli utkastade på djupt vatten när de går från lagarbete på en välutrustad vårdavdelning med läkare, sköterskor och undersköterskor till att bli ena halvan i ett team på två personer som ska lösa allt på egen hand ute på fältet, oavsett om det handlar om svåra trafikolyckor, hjärtstillestånd eller någon

22

samverkan 112 nr 6 2015

som skurit sig i lillfingret och blivit orolig.

Började forska

En som funderat mycket över hur det är att vara ny i yrket är Anna Hörberg, 37-årig ambulanssjuksköterska hos Aisab i Vällingby.

– Alla måste få vara ny någon gång.

Men som ambulanssjuksköterska förväntas du vara expert första dagen på jobbet, säger hon.

Anna nöjde sig inte med att bara fundera. Hon satte igång med att forska kring den utsatta rollen, hur nyanställda upplever ingången i yrket och hur patientsäkerheten påverkas av de höga krav som ställs

på personer med bristande erfarenhet.

– Jag har alltid varit intresserad av förnyelsearbete, och det här är ett område som det inte bedrivits någon forskning om tidigare. Åtminstone inte i Sverige.

Mentorskap

I första skedet gjorde Anna Hörberg ett magisterarbete om mentorskap.

– Jag fick många bra reaktioner, säger hon. Lite oväntade visade det sig att även personer med 30 års yrkeserfarenhet önskade sig mer stöd och uppbackning. Det säger en del om hur stort behovet är.

Som doktorand på Karolinska institutet borrar sig nu Anna Hörberg djupare ned www.s112.se

i ämnet. Bland annat genom att djupintervjua 13 ambulanssköterskor om hur det är att komma som ny i ett yrke där kraven är höga och våld och hot någonting som man får räkna med i vardagen.

Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

Analysen av svaren pågår och det är för tidigt att dra slutsatser av materialet.

– Men man kan väl säga att det är tudelat, både lycka och nervositet. Jag hade ”himmel eller helvete” som arbetstitel, och lite så verkar det vara.

Hur var det för dig själv att komma som ny i yrket?

– Som många andra hade jag en romantiserad bild av ett jobb som erbjuder utmaningar och stor frihet. Och, ja, det var hur kul som helst. Det blev aldrig vardag. Man träffade så många olika typer av patienter. Sedan trivdes jag också med att bara ha en kollega att samarbeta med. Ha, ha. Det var bara att njuta.

Men Anna Hörberg menar att hennes egna erfarenheter inte är helt representativa för hur dagens nykomlingar har det. Dels för att hon började åka som allmänsyrra ihop med en specialistsköterska, dels för att kraven då för sju år sedan såg annorlunda ut.

– Samhället har över huvud taget blivit mer krävande. Medborgarna vill ha en lösning här och nu. Förväntningarna har blivit större. När ambulansen kommer utgår folk från att allt ordnar sig.■

Grattis

Romantisk bild

REGION ÖSTERGÖTLAND

2015-11-26 Benny Lundahl och Roger Johansson hämtar bil till PreMedic

MALÅ - VÄSTERBOTTEN

2015-12-08 Kim Bergström och Karl Renström hämtar en XC70 till Malå i Västerbotten

Anna Hörberg bryter ny mark inom forskningsvärlden genom att titta på hur nykomlingarna inom ambulanssjukvården har det på jobbet

fakta: Anna Hörberg Yrke:

Aktuell:

Fritiden:

www.s112.se

Ambulanssjuksköterska i Vällingby, anställd av AISAB (Ambulanssjukvården i Storstock- holm AB) Doktorand på Karolinska institutet. Räknar med att bli färdig med sitt forskningsarbete om hur det är att vara ny inom ambulans- sjukvården 2018 Lever friluftsliv och renoverar fritidshus

PreHospenkonferensen WHERE ALL CARE BEGINS 10-11 mars 2016

www.hb.se/prehospen2016 samverkan 112 nr 6 2015

23

hallandsås / reportage / Beredskapsövningar

Grafik: Tomas Öhrling/Info

Båstad

Ca 8 700 meter

Förslöv

sista tåget har rullat över Hallandsås

1885 invigdes enkelspåret över Hallandsås, men nu har sista tåget rullat över åsen och en hundra år gammal dröm har blivit verklighet.

Kapaciteten på sträckan ökar från fyra till 24 tåg i timmen.

text och foto: Sven åsheden KÄLLA: trafikverket illustrationer: trafikverket

24

samverkan 112 nr 6 2015

www.s112.se

H Västkustbanan ► Klarar lika mycket gods som en 16-filig motorväg ► Tunnlarnas kapacitet 24 tåg i timmen ► Hastighetsökning från 80 till 200 kilometer. Byggd för framtida 250 km/h. ► Tunnelbygget har kostat totalt 10,8 miljarder kronor i 2008 års penningvärde

ela tunneln övervakas från driftledningscentralen i Malmö via kameror som finns placerade både i huvudtunnlar och i tvärtunnlar. Det finns cirka 4 700 belysningsarmaturer.

Att bygga järnväg handlar inte bara om att bygga spår och kontaktledningar med 16 000 Volt.

Det krävs även installationer av avancerade kommunikationssystem för mobiltelefoni, datakommunikation, och det nationella kommunikationssystemet Rakel samt GSM-R som är det system som tågen kommunicerar med.

Månaderna före trafikstart testades och kontrollerades många olika funktioner. Öresundståg kördes i 180 km/h för att säkerställa att all installerad utrustning klarar de tryckstötar som uppstår vid tågtrafik i hög hastighet.

Pågatåg användes för att kontrollera att alla radio- och telefonisystem fungerade felfritt, vilket är nödvändigt både för tågtrafiken och för säkerheten i tunneln.

Som tågresenär upplever man ibland att ett mobilsamtal "tappas bort" när tåget passerar genom en tunnel, men här fungerar allt perfekt i 200 km/h.

Hög Säkerhet är viktig

Skulle en evakuering behöva ske inne i tunnlarna så sker det via gångbanor vid sidan av spåret.

De två parallella tunnelrören binds också samman av 19 tvärtunnlar, som fungerar både som utrymningsvägar och teknik-utrymmen.

Avståndet mellan tvärtunnlarna är cirka 500

meter. Där kan man bli upphämtad av ett annat tåg eller så promenerar man till närmsta tunnelmynning.

Om räddningstjänsten behöver göra en insats så har de fyra rälsgående fordon för detta ändamål.

Två släckbilar och två växelflak. Se separat artikel på sidorna 16-17.

Risken för att en brand eller andra olyckshändelser kommer att ske i tunneln bedöms som förhållandevis små.

Men om en olycka skulle inträffa kan följderna bli svåra. Därför har räddningstjänsten fått medel, runt 24 miljoner kronor, från Projekt Hallandsås för att köpa in den utrustning som behövs.

Vid en olyckshändelse är det många aktörer, i närområdet, som blir inblandade. Trafikverket, trafikutövaren, räddningstjänsten, ambulanssjukvården och polisen. ■ www.s112.se

samverkan 112 nr 6 2015

25

ambulanssjukvård / Reportage / Beredskapsövning

övningsledare PS- Prehospital Sjukvårdsledning är ett svenskt nationellt koncept, som gäller såväl vid "dagliga olyckor / skadehändelser" som vi den stora olyckan/katastrofen. text och foto: Sven Åsheden

K

atastrofmedicinskt centrum i Linköping (KMC) fick 2003 uppdraget av Socialstyrelsen att ta fram en konceptutbildning för särskild sjukvårdsledning i ett skadeområde.

Utbildningen fick namnet PS- Prehospital Sjukvårdsledning. Konceptet utgår ifrån de lagar och föreskrifter som reglerar hälso- sjukvårdens arbete i stort och specifikt för katastrofmedicinsk beredskap (SOSFS 2013:22).

Ledningskonceptet bygger på att all ambulanspersonal kan komma först till en allvarlig händelse. Vid denna typ av händelse ska personalen kunna organisera och leda sjukvårdens arbete.

Hur många PS-instruktörer finns det?

– Vi har utbildat 236 instruktörer i 20 landsting/regioner av 21 möjliga och vi har en bra spridning ute i landet tack vare instruktörerna. Över 7 000 personer har utbildats i PS- prehospital sjukvårdsledning runtom i Sverige, berättar Henrik Lidberg, Nationell koordinator, Katastrofmedicinskt centrum i Linköping (KMC).

Tidningen Samverkan 112 har träffat två ambulansare som är verksamma i Region Skåne, närmare bestämt i Ängelholm.

brinner för sina roller

Under hösten har ambulanssjuksköterskan Torbjörn Lindau och ambulanssjukvårdaren Conny Barnesjö varit övningsledare under fyra omfattande beredskapsövningar vid tunneln genom Hallandsås. Övningarnas syfte har bland annat varit att öva prehospital sjukvårdsledning.

Har övningarna varit obligatoriska för samtlig ambulanspersonal?

– Nej, övningarna har varit helt frivilliga. Men ett 80-tal personer har valt att delta och ingen verka ångra sin medverkan. För att bemästra en allvarlig händelse krävs utbildning, övning och träning inom alla områden, säger övningsledare Conny Barnesjö.

Hur omfattande har övningarna varit?

– Under de fyra övningarna har vi sammanlagt hanterat cirka 300 tågpassagerare

flera kilometer in i tunnlarn, och cirka en tredjedel av dessa har varit mer eller mindre skadade. Vi har haft hundratals mycket verklighetstrogna markörer, berättar Torbjörn Lindau som varit övningsledare på skadeplats inne i tunnlarna.

Nyttan och svårigheterna med övningarna?

– Ambulanssjukvården har fått en möjlighet att öva under riktigt verklighetsliknande förhållanden. Stort fokus har legat på ledning, beslutsfattning och samverkan. Svårigheter visar också på möjligheter.

Och då tänker jag närmast på att kunna skapa bra förutsättningar för effektivitet, säkerhet och logistisk, säger Conny.

Samband genom Rakel - några problem?

– Ja, när två olika SOS centraler, i det här fallet Malmö och Halmstad är involverade i insatsen, hamnar till exempel statusrapporteringen i fel län. Detta problem får vi titta närmare på. I övrigt har Rakel fungerat bra, tycker Torbjörn.

Hur rekryterade ni tvåhundra markörer?

– Vi har fått bra hjälp av verksamhetsansvariga från Ungdomsbrandkåren i Laholm och Knäred. Stefan Agnesson och Fanny Stane har gjort ett strålande sminkningsarbete. Polisens volontärer, Akademi Båstad/usk-utbildningen och Sunnerbogymnasiet i Ljungby har varit bra markörkällor berättar Conny.

Några bra tips?

Ambulanssjuksköterskan Torbjörn Lindau och ambulanssjukvårdare Conny Barnesjö.

Torbjörn är ansvarig för ambulanssjukvårdens Beredskapsgrupp, som består av Rtj, Polis, Ambulans och Trafikverket, och har arbetat med förberedelser inför driftsättningen av Hallandsåstunneln i 1,5 år. Torbjörn är utsedd av RSPE med fullt ansvaret för tunneln. Conny är PS- och Rakel-instruktör.

26

samverkan 112 nr 6 2015

– Att kolla försäkringsfrågor för alla inblandade. Speciellt för markörer. Personoch egendomsskador, tycker Conny.

– Stötta (supervisor) övningsdeltagarna med att omsätta sina teoretiska kunskaper till praktiskt handlande, säger Torbjörn – Väl inövade beteenden underlättar vid större och komplexa olyckor. Träna PS även vid mindre "vardagsolyckor", tycker Conny.

Önskemål på framtida övningar?

– En större mörkerövning avslutar Torbjörn Lindau och Conny Barnesjö.■ www.s112.se

fokus på prehospital sjukvårdsledning Fullskalig beredskapsövning i samverkan med Räddningstjänsten i Båstad, Polismyndigheten Region Syd och Trafikverket.

Text och foto: sven åsheden

Conny Barnesjö, övningsledare och PS-instruktör, presenterade övningens innebörd, riktlinjer och begränsningar för en stor skara frivillig ambulanspersonal.

U

nder hösten har Ambulanssjukvården i Region Skåne, Räddningstjänsten i Båstad, Polismyndigheten Region Syd och Trafikverket genomfört fyra omfattande och fullskaliga beredskapsövningar för att vara väl förberedda om olyckan skulle vara framme i de nyligen öppnade tunnlarna som går genom Hallandsåsen.

För ambulanssjukvårdens del har fokus legat på att öva prehospital sjukvårdsledning (PS Skåne), samverkan, kommunikation, transport, sjukvård på skade-/uppsamlingsplats, anläggningskännedom och Region Skånes förstärkningsenhet i form av en container.

Mycket verklighetstroget

Över 800 personer har deltagit i de fyra övningarna, både övande och markörer. Övningarna har varit finurligt döpta efter potatissorter som odlas på Bjärehalvön, Ukama, King Edward, Blå Kongo och Magnum Bonum.

Samverkan 112 följde den fjärde och mycket verklighetstrogna övningen. Kaos mötte samtlig räddningspersonal. Övningsdagen började med att PS-instruktören och ambulanssjukvårdaren Conny Barnesjö presenterade övningens innebörd, riktlinjer och begränsningar för en stor skara frivillig ambulanspersonal. ● Övningens namn: Magnum Bonum ● 9 kompletta ambulanser med besättning deltar i övningen www.s112.se

● Blå väst på supervisors ● RAKEL - ska användas fullt ut ● Dokumentationstvång och patient- rapport på sjukhus gäller ● Ej blåljus på allmän väg ● Kör lugnt och vettigt ● Säkerheten före allt annat ● Skadekort som i skarpt läge ● Nödvändig utrustning ska med till skade- och uppsamlingsplats ● Skademarkörer är verklighetstrogna.

Behandlas som i skarpt läge. ● Utvalda Sjukvårdsledare (SL) och medicinskt ansvarig (MA) utses

I ledningsrummen finns fantastiska möjligheter till hjälp. Övervakningskameror, logistiktavlor, mallar och "lathundar" samt ett logistikbefäl från räddningstjänsten.

Foto: Ambulanssjukvården

Nu startar samverkansövningen.

snabbt inriktningsbeslut

Räddningstjänst har två separata inhägnade angreppsvägar till tunnlarna, en i Båstad och en i Förslöv som är helt avskilda från publika utrymmen. Här finns även ett Ledningsrum i markplan.

I anslutning till respektive angreppsväg finns även ett område för uppställning av räddningstjänstens fordon.

Foto: Trafikverket

Scenariot, som är hemligt för de övande är, att en man beväpnad med kniv, gjort utfall mot tågpassagerare och tågförare.

Ombord finns ett 50-tal passagerare. Flera är allvarligt knivskadade. Tågföraren medvetslös och tågvärden troligtvis död.

Ledningsrummet vid tunnelmynningen är alltid lednings- och samverkansplats vid tunnelincidenter.

►

samverkan 112 nr 6 2015

27

ambulanssjukvård / Reportage / Beredskapsövning

Personalen i först anländande ambulans blir sjukvårdsledning. Sjukvårdsledningen måste nu fatta ett snabbt inriktningsbeslut om hur ambulanssjukvårdens arbete ska läggas upp. Ansvaret för beslutet ligger på sjukvårdsledaren (SL) i samråd med medicinskt ansvarig (MA).

Utlarmningen från SOS Alarm handlade om många potentiellt livshotande skador. Men även om en knivbeväpnad man.

Ambulanspersonalens egen säkerhet måste alltid tillgodoses i första hand.

Sjukvårdsledaren är att betrakta som sjukvårdens skyddsombud och den som ansvarar för sjukvårdens personal i skadeområdet. För att kunna göra en så bra första bedömning som möjligt, om platsen är säker eller inte, tas det första inriktningsbeslutet i samverkan med räddningstjänst och polis.

Erfarna PS-instruktörer eller supervisors, markerade med blå väst ger hjälp, stöd och feedback till ambulanspersonalen.

Räddningstjänstens växelflak som är utrustade med rälshjul kan transportera fyra liggande patienter + personal åt gången.

Det är polisen och/eller räddningstjänsten som har områdesansvaret dvs. ska se till att platsen där sjukvården ska arbeta är säker.

I det här fallet är det polisen som har områdesansvaret dvs. ska se till att platsen där sjukvården ska arbeta är säker.

En intensiv polisjakt efter den knivbeväpnade mannen startar i samverkan med räddningstjänsten som ansvarar för transporten in i tunneln.

Under tiden anländer ambulanser från grannlänet Halland och från stora delar av Skåne. Nu blir det också tydligt att det tar lång tid att få en gemensam och korrekt lägesbild inne från tunnlarna. Är platsen säkrad eller ej?

En Stabsperson och en Avtransportledare utses från någon av de anlända ambulanserna. Deras uppgift blir nu att stötta sjukvårdsledaren och medicinskt ansvarige.

Plötsligt kommer information om att en svårt medtagen och nyligen hjärtopererad kvinna är på väg ut från en av tunnlarna.

Medicinskt ansvarige (MA) och sjukvårdsledaren måste tillsammans fatta ett nytt medicinskt inriktningsbeslut.

Supervisor stöttar och handleder

Efter någon timma kommer så beskedet till sjukvårdsledaren att gärningsmannen inte är kvar inne i tunneln. Han har smitit ut via andra tunnelmynningen.

28

samverkan 112 nr 6 2015

Nyligen hjärtopererad kvinna.

Ett nytt inriktningsbeslut fattas. Medicinskt ansvarige (MA) ska åka in i tunneln med ambulanskollegor för att inventera skadeområdet och återkomma med medicinskt underlag till sjukvårdsledaren.

Arbetet försvåras plötsligt av regn och tilltagande vind. Det märks även att alla inte känner sig helt bekväma med sin tilldelade ledarroll.

Sjukvårdsledaren är även pressansvarig, vilket betyder att han ska svara på medias frågor utifrån sjukvårdens uppdrag.

Har du någon klar bild över hur många som är skadade och döda?

– Ja, medicinskt ansvarig har just rapporterat att det finns 15 mer eller mindre svårt skadade och ett 35-tal oskadade samt en död person. Fyra "röda" patienter

God tillgång på ambulanser betydde ”load and go” Kontra ”stay and play”.

är på väg ut till vår uppsamlingsplats för skadade och beräknas vara här om ca 20 minuter, berättar ansvarig sjukvårdsledare.

Arbetet på uppsamlingsplatsen är organiserat i flera steg, en mottagande enhet, en behandlande enhet och en avsändande enhet - Avtransportledare. Den senare sköter även nödvändig registrering och ser till att fördelningsnyckeln följs.

För tillfället är tillgången på ambulanser god och därför blir det medicinska omhändertagandet på uppsamlingsplatsen kortvarigt. En snabb ilastning i ambulanserna och omedelbar avtransport.

Under hela övningen cirkulerar supervisors klädda i blå väst. Det är erfarna PS-instruktörer, som ger hjälp och stöd åt ambulansbesättningarna eftersom förutsättningarna förändras under övninwww.s112.se

Tillgången på ambulanser är nu obefintlig. Medicinska åtgärder bedöms nödvändiga på uppsamlingsplatsen.

Fysiskt oskadda fick transport till olika Vårdcentraler i närområdet. Ambulans medföljer efter som rutin.

Poliser tar hand om fysiskt oskadade och chockade människor som springer omkring och söker sina anhöriga.

Medvetslös patient med svår ansiktsskada och ofri luftväg. Ventileras.

Foto: Ambulanssjukvården

Torbjörn Lindau, ambulanssjuksköterska och övningsledare på skadeplats inne i tunnlarna.

gens gång. Ibland blir rekommendationen att backa något eller några steg. Ta om och gör rätt. Övningsledningen menar att det är mycket viktigt att stötta och hjälpa och ge personalen feedback på deras arbete.

Inne i tunneln, på själva skadeplatsen fortsätter medicinskt ansvarige (MA) sin sållningstriage med att snabbt identifiera "röda" patienter som behöver ett omedelbart omhändertagande. De har livshotande skador och deras tid håller på att rinna ut.

Ambulanspersonalen som befinner sig 4 kilometer in i tunneln utsätts nu för svåra påfrestningar vid omhändertagandet av skadade, oskadade och anhöriga. Risken finns att till synes oskadade personer snabbt kan försämras. www.s112.se

Omhändertagandet handlar även om basal psykologisk omvårdnad.

Medicinskt ansvarige kommer tillbaka till uppsamlingsplatsen. Uppdraget är slutfört efter många timmars slitsamt arbete.

insatsen drar ut på tiden

Sjukvårdsledaren har många strängar på sin lyra. Men han glömde inte bort att se till så det finns en uthållighet i insatsen.

Proviant anländer med bud.

– Patienter som är triagerade som fysiskt oskadda ska få transport till olika Vårdcentraler i närområdet. Avtransport kommer att ske med buss som är beställd, berättar sjukvårdsledaren.

Hur gick det för den hjärtsjuka kvinnan som var på väg ut ur tunneln i ett tidigt skede?

Nu har vi varit här i ungefär fem timmar.

När tror du att alla är evakuerade?

– När tunnlarna bedömdes som säkra för vår personal, mötte vi upp kvinnan och tog hand om henne. Hon blev den första person som avtransporterades, säger Sjukvårdsledaren

Hur har ni löst situationen för de 35-talet oskadade som du nämnde tidigare?

– Alla inblandade i denna allvarliga händelse är nu evakuerade och omhändertagna. Vår prehospitala sjukvårdsledning, har i stort sett på alla nivåer lyckats med, att skapa balans mellan behov och resurser.

Grunden för en lyckad insats är god samverkan och en väl fungerande kommunikation, avslutar Sjukvårdsledaren.■ samverkan 112 nr 6 2015

29

Räddningstjänst / Specialfordon / Reportage

världsunika brandbilar De specialbyggda släckbilarna i Båstad och Förslöv har kompletterats med spårdrift. Under karossen sitter fyra rälshjul som kan sänkas ner. text och foto: Sven åsheden

B

åstads Räddningstjänst har två släckbilar som kan användas både i de 8,7 km parallella järnvägstunnlarna genom Hallandsås och i den dagliga verksamheten. Det ena fordonet är placerat i Förslöv.

Släckbilarna är klassade som ett tungt spårgående arbetsredskap och besiktigade för 20 km/h vid spårdrift.

Räddningstjänsten har även två växelflak som kan köras med egen drift på järnvägsspåren.

utmaningar för räddningstjänsten

En tågurspårning inne i den långa tunneln med brand, många skadade och fastklämda är räddningstjänstens skräckscenario.

En komplex och komplicerad arbetsmiljö där det kan vara mycket svårt att få en rimlig överblick.

Den främsta och största utmaningen 30

samverkan 112 nr 6 2015

ligger i att snabbt kunna transportera in såväl räddningsutrustning som personal från räddningstjänst, ambulanssjukvården, sjukvården, polisen, trafikverket med flera.

För att i nästa skede kunna transportera ut skadade och oskadda ur den långa tunneln.

släckbilar och växelflak

Räddningstjänsten i Båstad har själva klurat ut hur släckbilarna och växelflaken ska utformas för att uppnå maximal flexibilitet och funktionalitet.

Idéer och tankar har följts upp med ett långt och intensivt utvecklingsarbete tillsammans med Autokaross i Floby och ett tyskt företag som bland annat konstrurat rälshjulen.

Släckbilarna ser ut som en vanlig brand-

bil vid en snabb blick. Vid en noggrannare granskning kan den uppmärksamme urskilja fyra snillrika och nersänkbara rälshjul bakom däcken.

Växelflakets vattentank rymmer åtta kubik och ovanpå tanken kan man transportera människor och utrustning. Antingen fyra bårplatser eller tio sittplatser.

De båda brandbilarna kan tillsammans med de två växelflaken ta in 20 kubikmeter vatten i tunneln.

Vid ett tillbud kör släckbilarna in från varsitt håll, i det tunnelrör som inte är påverkat av olyckan. Brandbilarna möts vid den tvärtunnel som är närmast själva skadeplatsen.

Svenska staten har betalat investeringen 24 miljoner kronor mot att räddningstjänsten står för alla eventuella insatser i tunnlarna. ■ www.s112.se

När det är livsviktigt att synas!

VC 612 Flexibright är en prismatisk reflexvinyl med extrema egenskaper när det gäller reflektion och slitstyrka, Reflexite Flexibright VC612 är ett på något som är väldigt viktigt vidareutvecklat mikroprisamtiskt fordon där det reflexmaterial ställs höga ämnat krav högreflekterande yrkesgrupper där man ställer stora påförsynbarhet.

När det gäller...

Lastväxlarbilarna är byggda på 3-axliga chassi av standardtyp. Växelflakets vattentank rymmer åtta kubik och ovanpå tanken kan man transportera människor och utrustning.

krav på synbarhet och säkerhet.

Som mångårig leverantör till Dess egenskaper ger en mycket hög Blåljusorgnisationer, vet vii på synbarhet i dagsljus såväl som mörker och en kraftigt ökad R&D Spandex vadsynbarhetsfaktor som krävs. med sina fluorescerande egenskaper

viddu dåliga väderförhållanden såsom Vill veta mer? regn eller dimma.

Kontakta oss på: 0430 738 00 eller maila på info@rdspandex.se För mer information om Reflexite eller andra av våra produkter ring 0430 - 738 00 R&D Spandex AB, Box 98, SE-312 22 Laholm Sverige Tel. 0430 738 29 | Fax. 0430 133 17 | www.rdspandex.se

KANGOOFIX Undertill är växelflaken utrustade med rälshjul. Drivningen sker hydrauliskt via ett "powerpack" med en Euro 6 klassad JCB-motor.

KangooFix ger en säker, trygg och varm transport av nyfödda barn Inspired Safety Innovation

Det ena växelflaket är placerat på brandstationen i Båstad och det andra flaket står på brandstationen i Förslöv. Vid larm kör Båstad ut och och spårsätter sitt flak och vid behov hämtas det andra flaket i Förslöv.

www.s112.se

Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se E-post: fab@fernonorden.com

samverkan 112 nr 6 2015

31

ambulanssjukvård / Artikel

Foto: Trafikverket

färdighet, förmåga och kunskap – krävs för att bemästra ett ledningsuppdrag Ambulanssjukvård, Räddningstjänst och Polis leder sig själv under respektive lagrum - men i samverkan.

Text: sven åsheden

A

mbulanspersonal har mycket varierande arbetsuppgifter. Det går aldrig att förutsäga hur ett arbetspass kommer att se ut.

En allvarlig händelse, som definitionsmässigt ersatt benämningarna katastrof och stor olycka, kan inträffa när som helst och utan förvarning. Vid denna typ av händelse ska sjukvårdens resurser organiseras, ledas och användas enligt konceptet prehospital sjukvårdsledning (PS). Vilket i praktiken innebär att besättningen i första anländande ambulans går in i ledningsrollerna Sjukvårdsledare (SL) och Medicinskt ansvarig (MA).

Sjukvårdsledaren blir ambulanssjukvårdens och sjukvårdens formella chef och "skyddsombud" under en insats och den person som ska skapa förutsättningar 32

samverkan 112 nr 6 2015

för att arbetet fungerar effektivt, säkert och på ett logistiskt bra sätt.

Upplägget innebär, att även en något oerfaren ur en ambulansbesättning, kan få ett mycket stort initialt ledningsansvar.

Rollerna kan tas över av andra mer erfarna kollegor om personalen som är först på plats känner sig obekväm med uppgiften.

Alternativt att stötta och hjälpa varandra.

händelser som kräver en särskild ledning på skadeplats. En polis med flera års yrkeserfarenhet, som är särskilt ledningsutbildad och van att vara i ledande befattning.

Räddningstjänsten kommer ut i samövade arbetslag med särskilt utbildade ledare.

Polisens och räddningstjänstens organisationer har klara regler och rutiner för hur ett ledningsansvar ska lämnas över

saknar förutbestämda ledare

samÖvning är viktigt

Ambulanssjukvård runtom i Sverige har vanligtvis inga förutbestämda ledare utan löser ledningsfrågan genom PS-konceptet.

En påbyggnadsutbildning PS-Plus för speciellt utvald personal som kan ta över ledningsrollen sjukvårdsledare eller medicinskt ansvarig är på gång.

Polisens yttre befäl larmas alltid ut vid

Tvekan får aldrig råda om vem som har ledningsansvaret i organisationen vid en allvarlig händelse.

För att bemästra ett ledningsuppdrag krävs utbildning, övning, träning och erfarenhet från den egna verksamheten.

Bubblan och tron om, att det här kan inte hända mig, kan snabbt spricka.■ www.s112.se

Nya Akutväskan med förbättrad in- och utsida Några produktfördelar: Valfrihet mellan modulsystem eller traditionellt Flexi XL-system Du bygger insidan själv Framtagen med Ambulanspersonal Ergonomiskt förbättrat bärsystem Generösare utrymme, bättre planerad Tyg Cordura, extra slitstarkt

IM-MEDICO SVENSKA AB TEL: +46 8 715 55 10 | E-POST: INFO@IM-MEDICO.SE WWW.IM-MEDICO.SE

Trygghet - Ekonomi - Kvalitet

För att insidan räknas En rymlig och ljus arbetsplats för en modern akutsjukvård.

Läs mer på: www.ambulansproduktion.se www.s112.se

Ambulansproduktion i Sandviken AB Mullervägen 23, 811 93 Sandviken Tel: 026-24 51 30

samverkan 112 nr 6 2015

33

Resuscitation Academy - 17-18 november / Hjärtstoppscentrum

tydlig Målsättning för Resuscitation Academy

– att öka överlevnaden vid hjärtstopp Text och bild: sven åsheden

Leif Svensson, professor i kardiologi, Thomas Hermansson, narkos- och ambulanssjuksköterska, Anders Bäckman, narkos- och ambulanssjuksköterska, David Fredman, sjuksköterska och doktorand, Ingela Hasselqvist-Ax, narkossjuksköterska, magisterexamen i pedagogik.

Resuscitation Academy kommer ursprungligen från Seattle i USA. Målsättningen är klar och tydlig, att förbättra överlevnaden vid hjärtstopp genom att låta redan verksamma och HLR-engagerade få ta del av den senaste forskningen. En fördjupningskurs som förmedlar validerade och många väl genomtänkt budskap.

Å

rets kurs, den 17-18 november, på Södersjukhuset i Stockholm var den andra i ordningen. Den första genomfördes 2014 vid motsvarande tid. anonym ståldörr Kurserna hålls i ett mytomspunnet bergrum 10-talet meter under Södersjukhusets många korridorer.

Kursdeltagarna är några av få som fått

34

samverkan 112 nr 6 2015

passerkoden till den tämligen anonyma entrédörren. En rejäl ståldörr och luftsluss i sjukhuskorridoren, konstrurerad för att stå emot tryckvågor och farliga gasutsläpp.

Väl inne sluttar golvet kraftigt nerför mot underjorden, omgivet av kala vitmålade bergväggar och starka lysrörslampor.

avdelning med fyra operationsbord, intensivvårdsavdelning, uppvakning och vårdavdelning samt en saneringsanläggning. Bergrummet kan nås via båt, tåg, bil och helikopter.Källa: Wikipedia Lokalerna används i dag främst som utbildningslokaler.

bergrummet Här finns ett 4 700 m² stort bergrum som färdigställdes 1994. Det kan på mycket kort tid göras i ordning för att vid en akut katastrofsituation ta emot 160 patienter.

Bergrummet är självförsörjande på el, vatten, radio- och telekommunikationer.

Pulsådern i anläggningen är en 170 meter lång huvudkorridor. Från huvudkorridoren går det, åt båda håll, ut tolv långsmala bergrumskorridorer. Här ryms bland annat akutmottagning, operations-

artikelserie Samverkan 112 kommer att presentera kursinnehållet i en serie olika artiklar med varierande inriktning. I detta nummer bland annat: ● Björn Sund, filosofie doktor i nationalekonomi, berättar att SALSA-projektet är Samhällsekonomiskt lönsamt. Sida: 36 ● Peter Bjurén, polisinspektör vid polisen i Stockholm, berättar om polisens samarbete med Hjärtstoppscentrum på Södersjukhuset. Sida: 37 ■

www.s112.se

Avancerad Medicinsk Simulering Enkel – Flexibel – Realistisk iSimulate förvandlar ett enkelt scenario till avancerad medicinsk simulering. Träna var du vill och när du vill, skapa och kör realistiska simuleringar snabbt och enkelt. iSimulate bygger på teknik du använder dagligen och består av två iPads trådlöst anslutna till varandra.

Snabb och smidig simulering ALLYTEC AB • Tel 08-31 00 46 • Fax 08-33 88 10 • kontakt@allytec.se

• www.allytec.se

TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN Ett stor tack till alla er som träffade oss på FLISA och visade ert intresse för vår nya VITO ambulans!

0457-45 06 00 www.s112.se

eurolans.se samverkan 112 nr 6 2015

35

Resuscitation Academy 17-18 november / Räddningstjänst

räddningstjänstens salsa-insatser – Samhällsekonomiskt lönsamt

Text och foto: Sven åsheden

Hälsoekonomiska utvärderingar är teoretiskt baserade på ämnet nationalekonomi, som i sin tur bygger på teorier om människors beteenden och värderingar. Utvärderingarna används som stöd vid beslutsfattande.

B

jörn Sund är filosofie doktor i nationalekonomi och arbetar som analytiker med räddningstjänstinriktning på MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och som forskare på Karlstads universitet.

Till Björn Sunds arbetsuppgifter hör bland annat att framställa en lägesanalys av svensk räddningstjänst i ett nationellt perspektiv.

– Samhällets resurser är begränsade, det går inte att tillfredsställa alla önskemål och behov. Val måste göras om hur resurserna ska användas. Mina hälsoekonomiska utvärderingar är ett beslutsstöd. Utvärderingarna jämför kostnader och konsekvenser av olika insatser, dvs vilka insatser som är kostnadseffektiva ur ett nationalekonomiskt perspektiv, berättar Björn Sund och tillägger.

– Simuleringsmodeller av statiska och dynamiska förändringar, som till exempel trimning av larmbehandlingstider och placering av räddningsenheter, är viktiga instrument för beslutsfattare.

Är det rätt att använda Trafikverkets VSLvärde på ett statistiskt liv, 24 mkr i 2010års prisnivå, trots att hjärtstoppspatienter är betydligt äldre och har en lägre livskvalitet?

VSL är ett mått på nyttoförlusten i samhället på grund av förlusten av ett liv - här ett dödsfall på grund av en trafikolycka.

– Trafikverkets VSL-värde är ingen övervärdering av ett hjärtstoppsliv. Rekommendationen är att använda samma värde som Trafikverket i samhällsekonomiska utvärderingar av åtgärder som berör hjärtstopp berättar Björn Sund.

Björn Sund påminner om att åtgärder har både fördelar och kostnader.

graden (1 månad) steg från 4,4 % till 6,8 %.

Vilket motsvarade ca 16 liv per år.

Kostnaden för hela projekttiden (10 år) 81 mkr, fördelades enligt följande: - Utrustning. Hjärtstartare plus förbrukningsmaterial, 4 mkr - Utbildning. Introduktions- och repetitionsutbildningar i D-HLR, 25 mkr

- Sjukvård. Ökade sjukvårdsresurser för de ”extra” överlevande, 43 mkr - Utryckning. Fler utryckningar för räddningstjänsten, 6 mkr - Larmcentral. Administration och utbildning, < 1 mkr - Administration. Projektledning för ambulans och räddningstjänst, 3 mkr ■

Analysmetod

Fördel

Kostnad

Resultat / Slutsats

Kostnadseffekt CEA

135 liv

81 mkr

600 000 kr per liv

16 liv per år

Diskonterat under 10 år

Diskonterat under 10 år

räddningstjänstens medverkan lönsam Björn Sund har gjort en hälsoekonomisk utvärdering av det framgångsrika hjärtstartarprojektet SALSA (Saving Lives in the Stockholm Area). 2005 och framåt.

43 brandstationer i Stockholms län utrustades med hjärtstartare. Räddningstjänsten larmades ut parallellt med ambulans vid misstänkt hjärtstopp.

SALSA-effekten blev att överlevnads-

36

samverkan 112 nr 6 2015

Kostnadsnytta

CUA

625 OALY *

81 mkr

77 per år

Diskonterat under 10 år

Diskonterat under 10 år

Kostnadsintäkt CBA

2 930 mkr

81 mkr

VSL** = 22 mkr

Diskonterat under 10 år

Diskonterat under 10 år

* Måttet QALY kombinerar hälsorelaterad livskvalitet och tid

Lönsamt om kostnaden är < 650 000 kr 130 000 per OALY

Måttligt kostnadseffektivt mellan 100 000 - 500 000 kr Nytta / kostnad = 36

Samhällsekonomiskt lönsamt om nyttokostnadskvoten är > 1

** 2013-års prisnivå www.s112.se

Resuscitation Academy 17-18 november / Polis

Peter Bjurén, polisinspektör och koordinator för livräddning/sjukvård hos Stockholmspolisen.

Foto: Polisen

Polisens framkörningstid från larm till adress är 4-5 minuter, vid parallel utlarmning med räddningstjänst och ambulans, i storstadsmiljö. En mediantid för hjärtstopp i hela Stockholms län.

Foto: Fotogruppen Södersjukhuset

Stockholmspolisen en förebild Polismyndigheten i Region Stockholm är sedan länge ledande inom Polisen vad gäller livräddning vid hjärtstopp. Med sina över 150 hjärtstartare är Stockholmspolisen en förebild för andra polisregioner i landet.

Text: Sven åsheden

Idag är det inte bara vanliga polisbilar som är utrustade med hjärtstartare.

Nu har också Sjöpolisen, Polisflyget, Tunnelbaneenheten, Trafikpolisen och Insatsstyrkan i Stockholm defibrillatorer i sina sjö- luft- och vägburna enheter.

– Polisen i Stockholm har sedan flera år tillbaka samarbetat med Hjärtstoppscentrum på Södersjukhuset berättar polisinspektör och koordinator för livräddning/sjukvård Peter Bjurén.

tiden, tiden, tiden...

När någon ringer in till SOS Alarm om ett misstänkt hjärtstopp grupperas larmet vilket innebär att polis, räddningstjänst och ambulans larmas samtidigt, för att få så många resurser som möjligt till platsen.

– Larmets väg är dock något omständig i Stockholm. Vi får larmet sist i kedjan.

När ambulans och räddningstjänst är utlarmade kontaktar SOS Alarm polisens kommunikationscentral som i sin tur larmar ut närmsta enhet.

– Fördröjningstiden från hjärtstopp till www.s112.se

defibrillering är den allra viktigaste faktorn som påverkar chansen till överlevnad, så vi ser fram emot en mer samordnad utlarmning, berättar Peter Bjurén.

Polisen är alltid på "rull"

Stockholmspolisen förfogar över mer än dubbelt så många hjärtstartare som ambulanssjukvården i Stockholms län.

– Eftersom vi ofta är ute och rullar på stan kan vi väldigt snabbt vara framme när hjälpen behövs. Vid 39 procent av hjärtstoppslarmen var en polispatrull först på plats. Under 2013 åkte vi på 985 hjärtstoppslarm. Av dessa var 300 skarpa hjärtstopp och vi räddade 110 liv tillsammans med räddningstjänst och ambulans. År 2004 var överlevnaden cirka fyra procent och nu 11 år senare är överlevnaden över 10 procent i Stockholm, berättar Peter Bjurén.

Pilotprojekt

SALSA har nu tagits till en nationell nivå, som ett forskningsprojekt i nio län under 2012-2014, och döpts till SAMS (SAving More lives in Sweden). Utvärdering av

projektet pågår och data kommer att publiceras under 2016.

– Halland ordnade snabbt fram hjärtstartare, utbildade instruktörer och personal, och är sedan två år tillbaka på banan i full skala.

– I början av året fick ett åttiotal av den gotländska polisens anställda utbildningen som gör att de kan påbörja livräddning direkt och sex av polisens bilar är utrustade med hjärtstartare.

– Fler och fler polisregioner börjar att visa intresse och vill haka på trenden.

Göteborg har börjat i mindre skala och kommer förhoppningsvis att bygga ut sin verksamhet i hela Västra Götalandsregionen, berättar Peter Bjurén.

På frågan om Peter Bjurén har några andra polisdistrikt på gång blir han mycket hemlighetsfull om detaljerna. Detta kan bara tolkas på ett sätt. Mycket kommer att hända inom svensk polis framöver Genom samtidig utlarmning av polis, räddningstjänst och ambulans hoppas Resuscitation Academy att överlevnaden på en nationell nivå kommer att öka från 9 till 12 procent. ■ samverkan 112 nr 6 2015

37

ambulanssjukvård / Forskning

Ingen förändring utan aktivt ledarskap I dagens ambulanssjukvård pratas det mycket om effektiva processer och utifrån det är det många som funderar på hur ett bra ledarskap ser ut inom just ambulansområdet.

Text och bild: Helen Rosenberg

Tankar om processarbete är dock någonting som kan ses även inom övriga delar av sjukvården. Idag har även de flesta svenska sjukhus valt att försöka arbeta mer processinriktat, där det är patientens väg mellan olika enheter som ska styra arbetet. I dessa gemensamma strukturer har både ambulansverksamheterna och övriga sjukvården någonting att lära.

V

ägen till de nya organisationsmodellerna har inte varit helt enkel, och hur de nya arbetssätten implementeras och fungerar i praktiken är något som Jörgen Andreasson, doktorand inom Människan i vården, tittar närmre på.

– 85-90 % av svenska sjukhus använder sig idag av någon form av processorienterat arbetssätt. På vissa sjukhus är det Lean och på andra sjukhus kan det vara andra modeller som också syftar till att förbättra vårdprocesserna.

Jörgen tillhör ett forskarlag med forskare från Högskolan i Borås och Kungliga Tekniska högskolan. Forskarlaget består av sju forskare inom olika områden, och de studerar fem sjukhus i olika delar av Sverige som samtliga har infört någon form av processorienterad arbetsmodell.

Syftet med studien är att ta reda på hur olika tillvägagångssätt i samband med införandet påverkar det faktiska resultatet.

studerar chefer och strategier

– Min roll är att studera chefer och vilka strategier och organisatoriska förutsättningar de har för att införa det nya arbetssättet i olika vårdorganisationer, berättar Jörgen Andreasson. Vi tittar också på vad som krävs av cheferna för att de ska lyckas. Exakta aktiviteter kan givetvis variera, men vi har absolut hittat gemensamma nämnare i de fall som varit framgångsrika.

– Vår forskning visar tydligt att chefen har en nyckelroll i alla förändrings38

samverkan 112 nr 6 2015

processer, men det kräver självklart att cheferna också har de förutsättningar som krävs för att genomföra förändringarna.

De organisatoriska förutsättningar Jörgen talar om kan till exempel handla om hur många anställda en chef har under sig i sitt arbetslag eller vilken chefsnivå man arbetar på.

I studierna forskarlaget gjort har det visat sig att en av de allra viktigaste förutsättningarna för att lyckas implementera processorienterat utvecklingsarbete är chefserfarenhet.

Med många års chefserfarenhet hanterade cheferna bättre de komplexa utmaningar chefer ofta möter under utvecklingsarbeten.

implementeringsförsök går åt skogen

– Vi har även jämfört Lean-sjukhus med andra typer av processorienterade sjukhus, för att ta reda på om det är någon skillnad på olika typer av processorienterat ledarskap. Men det är en stor variation i hur mycket man på enhetsnivå verkligen utvecklat vårdprocesserna. De enheter som arbetade på ett lean-inspirerat sätt ökade också sina resurser i arbetsmiljön, vilket gör att det är svårt att se i vilken utsträckning de faktiska modellerna har varit det som varit avgörande.

– Forskning visar att över 50 % av alla implementeringsförsök av nya arbetsmetoder går åt skogen. Eftersom vi vet att chefen har en så betydelsefull roll i dessa sammanhang vill jag med min forskning

Jörgen Andreasson, doktorand inom Människan i vården.

ta reda på hur vi kan stötta cheferna att lyckas bättre.

I vår har du möjlighet att höra Jörgen tala om sin forskning under PreHospen konferensen, som äger rum i Borås 10-11 mars. ■

Faktaruta Lean är ett arbetssätt där man fokuserar på flöden och vill undvika arbetsmoment som inte är värdeskapande.

Läkartidningen definierar Lean inom sjukvården som ett antal principer för att förbättra vårdprocesser ur patientens perspektiv och att låta medarbetare kontinuerligt förbättra arbetssätt inom vården.

www.s112.se

Let heavy be light Pensis bår Ergomy gör det möjligt att lasta säkert utan att lyfta. Med ett enkelt knapptryck kan du ensam lasta patienten hela vägen in i fordonet.

Bårens multifunktioner minskar antal överflyttningar och gör förflyttningen tryggare och bekvämare – både för våra patienter och för oss som arbetar inom ambulanssjukvården.

Pensi är ledande inom bårteknik och förser din ambulans med effektiv utrustning för transport och vård av patienter. Våra ambulansprodukter är slitstarka, lätta och enkla att rengöra och underhålla.

SEXPUNKTSBÄLTE • TRAPPKLÄTTRARE • ENMANSHANTERING • ERGONOMISK

www.pensi.se

Återförsäljare i Sverige: Mago Scandinavia AB, telefon 0500-48 49 74

VARNINGSLJUS FÖR PROFFS Högsta Kvalitet

Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

Grattis

5 års Garanti

GISLAVED

2015-11-06 Torbjörn Bransmo hämtar XC70

REGION ÖSTERGÖTLAND Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se E-post: fab@fernonorden.com

www.s112.se

2015-11-10 Bosse Modig och Benny Lundahl hämtar nummer ett av PreMedics tio nya XC70

samverkan 112 nr 6 2015

39

ambulanssjukvรฅrd / Reportage

deckare i ambulansmiljรถ Mikael Ressems tredje kriminalroman om ambulanssjukskรถterskan Erik Sandstrรถm. text: Elliot Turvall bild: privat

40

samverkan 112 nr 6 2015

www.s112.se

M

ikael Ressem är undersköterskan som avancerade inom sjukvården till olika chefspositioner, innan han bestämde sig för att parallellt med vårdarbetet satsa seriöst på sitt skrivande.

För några veckor sedan gav han ut ”Hav utan botten”, den tredje och oberoende delen i en deckartrilogi, där hjälten oväntat nog är ambulanssjuksköterskan Erik Sandström.

– Jag började som undersköterska i Västerås för arton år sedan och därefter utbildade jag mig till ambulanssjukvårdare, minns Ressem tillbaka. Efter ytterligare uppdragsutbildning blev jag ambulanssköterska och jag arbetade sammanlagt tio år inom ambulanssjukvården i Gävle. Där trivdes jag fantastiskt, så när jag blev erbjuden att bli ambulanschef i länet, tackade jag självklart ja, fortsätter han.

Efter ett par år som ambulanschef blev Ressem chef för barn- och ungdomssjukvården i Gävleborg och numera är han chef för läkarna vid Kardiologin i Gävle samt tillförordnad vårdenhetschef på hjärtintensiven i samma stad.

tre böcker i vårdmiljö

Ressem berättar att skrivandet alltid har varit en passion: – Jag har alltid skrivit i någon form och som yngre skrev jag ofta lyrik. Jag hade dock aldrig någon tanke på att ge ut något, framför allt eftersom mina texter många gånger berörde personliga ämnen.

För några år sedan testade jag att skriva en deckare, som jag sedan skickade till ett antal förlag. Detta utkast ledde till ett kontrakt på en trilogi på förlaget Orda, en serie som jag alltså nu avslutar, förklarar Ressem.

Ressems tre böcker utspelar sig i vårdmiljö och det är uppenbart att han använder mycket av sina egna erfarenheter i skrivandet, både när det gäller miljöerna och de olika temana för böckerna.

Huvudpersonen i deckarna är också en ambulanssjuksköterska, vid namn Erik Sandström.

– Målet med mina böcker är naturligtvis att erbjuda skönlitterär underhållning, men jag vill också diskutera viktiga samhällsfrågor, genom att beskriva fall som skulle kunna ha hänt på riktigt, understryker Ressem. På detta sätt får läsaren något utöver det rent litterära.

www.s112.se

Ressems första bok, ”Levande död”, gavs ut för ungefär ett

och ett halvt år sedan och fick mycket positiva recensioner.

Den berättar om jakten på Gävles första seriemördare, samtidigt som den tar upp frågan om hur lättillgängligt ämnet paracetamol (den verksamma substansen i vanliga värktabletter) är, då Alvedon och andra liknande läkemedel säljs receptfritt i matvaruaffärer. ”När det tysta tar över” är Ressems andra deckare i trilogin och den släpptes för ett drygt halvår sedan.

Den kretsar kring problematiken i samband med självmord. Bokens huvudpersoner tar sig an uppgiften att reda ut om ett antal personer begått självmord eller om de mördats av någon som vill röja dem ur vägen.

– Även den andra boken sålde bra och blev mycket väl mottagen, säger Ressem positivt.

Den tredje och sista delen i trilogin, ”Hav utan botten”, gavs alltså ut för ett par veckor sedan. Den låter läsaren få en inblick i tvångsvård och hur lagen om psykiatrisk tvångsvård påverkar och förändrar människors liv. I deckaren får man följa ambulanssjuksköterskan Erik Sandströms jakt på sanningen bakom en psykiatrisk slutenvårdsavdelning.

Fortsätter att skriva

– Jag har även börjat arbeta på en fjärde bok om ambulanssjuksköterskan, men jag är inte säker på om jag vill publicera den, berättar Ressem. Det finns en risk att bokserien blir lite trist, om det är för många böcker som handlar om samma huvudpersoner.

– För ett par månader sedan började jag också skriva på något helt annat, nämligen ett romantiskt drama, som jag tyckte kunde vara spännande att prova på, fortsätter han.

– Jag har flera olika uppslag och jag är inte riktig säker på vad jag kommer att koncentrera mig på. Jag kommer dock garanterat att fortsätta skriva i någon form, avslutar Ressem bestämt. ■

Fakta: Mikael Ressem Ålder: Bor: Familj: Arbete: Intressen:

36 år I Gävle Fru och två barn Chef inom sjukvården Att spendera tid med barnen, läsa och skriva. Även träning och kampsport, om tiden räcker till.

Fakta: Hav utan botten Författare: Mikael Ressem Utgivning: 1 december 2015 Serie: Den tredje oberoende delen i en deckartrilogi Huvudperson: Erik Sandström, ambulans sjuksköterska Medhjälpare: Patrik Andréasson, ordnings- polis samt Tomas Svensson, en udda figur Samhällsfråga: Lagen om psykiatrisk tvångs- vård och hur den påverkar och förändrar människors liv

samverkan 112 nr 6 2015

41

samverkan / Reportage

Betald annonsplats

ambulansförbundet Box 3047, 750 03 Uppsala Tfn: 018 - 430 11 10 Tfn: 073 - 343 55 00 www.ambulansforbundet.se

Herr ordförande har ordet:

Det är en ordförandes första plikt att ta vård om de medlemmar som valt honom.

Stundom innebär det att bringa ordning i kaos, att vägleda, skydda och ta debatten. Jag går nu som ordförande för Sveriges frihetliga ambulansfack in i finalen av min mandatperiod.

Vid kongressen 2016 ska stafettpinnen överlämnas till en ny rorsman.

I det fackliga arbetet uppstår ibland målkonflikter, vilket i sig är helt naturligt.

En sådan målkonflikt är frågan om hur ambulanssjukvården bäst kan organiseras.

En annan kan vara hur arbetstiderna bäst kan förläggas.

Vi måste kunna debattera svåra frågor och även ideologiska målkonflikter. Förbundet har inte en åsiktskatalog skriven i sten, utan ett förhållningssätt som vilar i den demokratiska medlemsviljan.

Goda ambulansare kan tycka olika i målkonflikter mellan olika färdval, men ända vara vänner och sträva efter valfrihet, jämlikhet och individuella lösningar.

Jag är emellertid besviken över att vissa av våra fackliga idéer inte fått det breda genomslag som vi hade hoppats på. Jag kanske kan förefalla en smula pessimistisk när jag säger följande: – Vi är hopplösa konformister där den synbara likgiltigheten för våra villkor i vissa frågor gör det fackliga arbetet marginaliserat.

Det finns förstås också en förklaring i att människor behöver bröd på bordet och ogärna ställer sig till motvärn mot den på sina håll tydliga nedrustningen som i längden drabbar ambulanspersonalen.

Arbetsgivarnas främsta alibi är tystnaden.

42

samverkan 112 nr 6 2015

aldrig tiga Vissa tycker att fackligt engagemang är meningslöst och att det egentligen inte spelar någon roll, vilket idag kanske är det i särklass största hindret att nå reell facklig framgång.

Tänk er om landstingen och ambulansbolagen fick verka helt utan vår närvaro. Då blir det självklart varför vi som är här idag väljer att samla oss.

Vi lever i en mörk tid med stor oro, vilket också påverkat mig personligen. Runt om i världen ser vi skådeplatser för våldsamma oroligheter.

På vissa områden, däribland bredskapsfrågan, är jag djupt oroad över händelseutvecklingen i vår omvärld.

Vare sig politiska trollspön, magi eller kortkonst är lösningen på dessa problem. Tystnaden och acceptansen kring nedskärningar kommer en dag gälla oss alla, då vi själva kan vara i behov av räddning och akutsjukvård.

Personligen tror jag vi kommer se en framväxt av ideella ambulansflottor och en utbredning av privat ambulanssjukvård knuten till områden där ekonomisk starka grupper bor.

Jag vet varför jag blev engagerad.

För egen del blev jag engagerad när jag såg behov av rättvisa och insyn. När jag såg hur vi tillsammans de facto kan göra skillnad.

Jag blev engagerad när jag såg hur vissa arbetsgivare gjorde skillnad på människor.

Där den som tiger hyllas och den som talar straffas.

Jag blev engagerad när kollegor riskerade eller förlorade sina arbete för att de anmält risker i verksamheten och påpekat allvarliga fel på fordonsflottan.

För mig blev medlemskapet i ALARMAmbulansförbundet självklart när jag såg vad förbundet har åstadkommit.

Det handlar om att det ska löna sig att arbeta. Det handlar om att värna en långsiktig och trygg arbetsmiljö. Det handlar också om att arbeta för att inpränta dicisplin och tydliga krav.

Jag har under dessa år fått många vänner, men även ett antal ovänner. Det förefaller sig helt naturligt att ett kämpande och proaktivt frihetligt fackförbund trampar på ömma tår. Sådant måste alla fackmän var mentalt förberedda på.

Att i arbetet synliggöra allvarliga brister och därtill föreslå goda idéer till åtgärder genom remissyttranden till myndigheter.

Det har inte sällan känts som våra argument inte mottagits på annat sätt än regndroppar på ett ambulanstak. Jag har anat en latent ovilja från framförallt vissa landsting och fackförbund att alls angripa verkliga problem, vilket jag också givit uttryck för i flera debattartiklar.

Nu fortgår förnyelsen och jag är övertygad om att ett fackförbund som så till bredden är fylld av energi och idéer har mycket kvar att uträtta. Tack för dessa år. Henrik Johansson, avgående förbundsordförande för ALARMAmbulansförbundet, ambulansfacket som talar när andra tiger.

2015 var ett verksamhetsår präglat av i huvudsak fem frågor.

Beredskapsfrågan har drivits oförtrutet sedan förbundets start, men under året har

frågan om rikets ambulansberedskap av nödvändighet intensifierats Sverige behöver ambulansberedskap, och ambulanspersonalen måste ges förutsättning att hålla en godtagbar beredskap för de händelser som kan, och stundom drabbar ett samhälle.

Det råder enligt förbundet bland annat mycket stora brister i ambulanssjukvårdens katastrofberedskap. En ambulanssjukvård utan beredskap kommer möta enorma påfrestningar när det verkligen gäller.

Inom begreppet beredskap inryms även behovet av verklighetsnära tester, relevanta utbildningar och regelbunden övning.

Genom en rad debattartiklar och tal på temat beredskap har frågan aktualiserats, men ännu inte slagit rot i medborgarnas fulla medvetande. Det ska också sägas att det finns ambulanspersonal som är helt tillfreds med rådande läge, vilket i sig är problematiskt, då det utgör ett alibi för arbetsgivarnas undfallenhet att alls vidröra frågan.

Hot, våld och nonchalans mot ambulanswww.s112.se

Betald annonsplats

personal. Ambulanspersonalens närkontakt med ökad social oro, upplopp, dödsskjutningar, hot och våld går inte att ta miste på.

Några otäcka händelser där ambulanspersonal drabbats av hot och våld uppmärksammades i media.

Under året har vi i domstol företrätt flera medlemmar som utsatts för helt oacceptabla situationer.

En av frågorna som förbundet särskilt betonat är att ambulans- och räddnings-tjänsten måste beredas möjlighet att få ta del av kända farliga adresser, oroliga områden och riskfyllda persongrupperingar.

Förbundet har tydligt markerat att ambulanssjukvården ovillkorligen måste garanteras tid för övning och utbildning att hantera den ökade graden av social oro samt grova vapen i förening med grovt våld.

Frågan om taktiska enheter har under slutet av året skapat intresse även hos lagstiftare och andra aktörer på ambulansarenan.

Arbetet med att föreslå straffskärpningar för brott begågna mot bland annat ambulanspersonal är påbörjat.

flera avsteg som vi anser diskvalificerar vissa aktörer från kollektivavtal. En annan inte helt obetydlig sak rörande kollektivavtalen är det faktum att nuvarande kollektivavtalsbärande parter satt i system att bevilja dispenser som även drabbar förbundets medlemmar.

I den händelse en olycka eller dylikt sker blir ansvarsfrågan mycket knepig. Under sista kvartalet har ett arbete inletts för att råda bot på dessa pampfasoner att avgöra frågor ovanför medlemmarnas huvuden.

Nuvarande kollektivavtal är utan tvekan otidsenliga och devalverade.

Nationella kampanjer som bedrivits är dels appeller vid Almedalen och förslaget att kriminalisera störande fotografering vid olycksplatser.

Förbundet har under året samarbetet nära Brandmännens Riksförbund (BRF) och även deltagit på BRF:s kongress. Förbundet har även med intresse följt arbetet med en etableringen av en ambulansmässa, vilken realiserades första kvartalet och föredömligt genomfördes av Riksföreningen för Ambulanssjuksköterskor (RAS).

Förbundet var på plats en av mässdagarna.

Under året har förbundet haft flera möten med Socialstyrelsen (SoS) rörande den kommande revideringen av föreskrifterna avseende läkemedelshantering.

Nya sektion har bildats i Skaraborg och vi har kraftigt utökat medlemsantalet i Skaraborg. Förbundet har vid ett antal tillfällen besökt Skaraborg och träffade i början av december även verksamhetsledningen för akut- och ambulansverksamheten.

Samtalen var förutsättningslösa och behandlade poängmodeller och en eventuell återgång till "allmänna bestämmelser".

Frågan rörande kollektivavtal har landat i att förbundet under rådande förutsättningar inte är intresserade av att sluta avtal med aktörer som systematiskt bryter mot såväl kollektivavtal som svensk lag.

SKL/PACTA och Vårdföretagarna har bjudit in förbundet till samtal och ombudsman Lars Hansson har arbetat med att ta fram ett förslag till ett enhetligt kollektivavtal.

Avtalsrättsligt är kollektivavtal i en särart, bland annat för att ett kollektivavtal får vissa rättsföljder; däribland fredsplikten som förbundet inte sällan ser effekterna av.

Det ligger därför i förbundets intresse att skapa avtal som verkligen hedras fullt ut.

Förbundet har under året kunna peka ut www.s112.se

Individuella scheman och möjligheten att förlägga arbetstiden över dygn har debatterats flitigt.

Förbundet har genomfört en namninsamling som med förkrossande majoritet visar att ambulanspersonalen själva är i kraft att planera sina arbetstider.

Frågan om individuella scheman är delvis kopplad till frågan om ambulansberedskap, då en ambulans i beredskap inte ständigt ska vara på rull.

En viktig del av förbundets arbete är opinionsbildning, dels i form av remissyttranden, debattartiklar och möten med beslutsfattare.

En annan, inte alls oviktig del av förbundets verksamhet, är rättsligt stöd för medlemmar som kommer i konflikt med arbetsgivare. Året 2015 har inneburit att flera ärenden löst sig redan vid förhandlingsbordet.

Förbundet har ökat kompetensen i arbetslivsfrågor och byggt ut nätverket genom tvärfackliga samarbeten.

Samarbetet med Brandmännens Riksförbund är ett bra exempel. Nu nämnda och andra aktiviteter har medverkat till att vi fortsatt att öka i medlemsantal.

Medlemsökningen är dock inte fullt tillfredställande, då många ännu väljer att stå oorganiserade.

Förbundet förhandlar aldrig i frånvaro av medlemmarna och det har även präglat 2015. Bra förberedelser och ett samordnat agerande med andra förbund resulterar i att

vi flyttar fram positionerna framför allt inom frågor som handlar om att synliggöra verkligt läge.

Arbetet med att lyfta kollektivavtalen är högprioriterat 2015.

Förbundets förhandlingsverksamhet karaktäriseras av regelbundna kontakter med medlemmar och förtroendevalda i sektionsstyrelser.

Stort arbete har under 2015 lagts på att stötta nya sektionsstyrelser och lokala arbetsgrupper. Rådgivningen sker ofta över telefon och e-post och vid tvister e t c sker förhandlingar på olats hos arbetsgivarna.

Under året har förbundet avgivit sex (6) remissyttranden, tillsänt myndigheter och landsting 311 skrivelser, deltagit i SVT, TV4, SR och tidningsmedia vid flertalet tillfällen.

Förbundet har därutöver publicerat 63 debattartiklar. Facebook uppdateras regelbundet och flera intressanta diskussioner har utvecklats där.

Förbundet har genomfört 43 MBL- och domstolsförhandlingar. Under året har totalt 71 medlemsärenden renderat kontakt med arbetsgivaren.

Medlemsmöten har skett i framförallt Stockholm, Skaraborg och Gävleborg, men även på andra håll i landet vid 60-tal tillfällen.

Därutöver en lång rad stationsbesök.

Förbundet har medverkat på mässor, arbetsmarknadsdagar och andra aktiviteter över hela landet i syfte att fånga kunskap och synliggöra ambulanssjukvårdens särart och behov.

Förbundet stod över FLISA 2015 på grund av hastigt påkallade domstolsärenden.

Under året har ett rådslag genomförts i Gävle, Örebro och Skövde för förbundsstyrelsen, arbetsgrupper och våra ombudsmän.

Vid rådslaget fattades beslut om att öppna för ökat samarbete med BRF, ny färdväg för kollektivavtal samt en strategi för att synliggöra frågan om hot och våld.

Pensionsåldersutredningen och livförsäkringsutredningen är exempel på viktiga frågor som förbundet arbetar vidare med.

Alarm Ambulansförbundet är det självklara ambulansfacket.

Med vänlig hälsning Henrik Johansson

Förbundsordförande

samverkan 112 nr 6 2015

43

magisterarbeten / artikel / Nominering nr 5 - 2015

väcker frågor - inför en allvarlig händelse Magisteruppsatsen ”Ambulanspersonals beredskap inför allvarliga händelser inom gruvindustrin” avslutas med slutsaten, ”Resultatet väcker frågor om hur ambulanspersonalen upplever sin beredskap inför andra allvarliga händelser och katastrofer, samt om behov finns av kunskapsutveckling även inom andra områden”.

S

tudien är utförd hösten 2014 men slutsatsen slår huvudet på spiken för den oro som för närvarande finns hos många verksamma inom ambulanssverige.

Det rådande samhällsklimatet får oss att fundera över hur vi i Sverige kan hantera en likande insats som den som skett i Paris och hur vi hanterar händelser med pågående dödligt våld.

Vilken utbildning har vi, hur ser beredskapsplanerna ut, vilket material har vi att arbeta med och vilken specialistkunskap krävs av den ambulanspersonal som beträder skadeplatsen?

Om vi däremot lyfter blicken en aning kan vi se att det finns många områden och skadeplatser vid en allvarlig händelse som kräver mycket specifik och fördjupad kunskap hos ambulanspersonal, kunskap som förmodligen inte normalt anses som ambulanssjukvård och kanske suddar ut gränser som finns i kunskap och arbetsmoment mellan de olika blåljusorganisationerna.

Charlotta Joanson & Helena Lundin har med sin magisteruppsats tagit en rejäl djupdykning, faktiskt mer än en kilometer djup, ned till en av de potentiellt sett mörkaste platser i Sverige nämligen den underjordiska gruvindustrin.

Författarna har vänt sig till alla de ambulansstationer som bedriver verksamhet

44

samverkan 112 nr 6 2015

i närområdet till svensk underjordisk gruvindustri. Man vill på detta sätt kartlägga den beredskap som ambulanspersonal har inför en allvarlig händelse inom gruvindustrin i Sverige med de risker detta medför.

Resultaten av denna tvärsnittstudie var bland annat att nära hälften av berörd personal inte känner sig förberedda inför en händelse som behöver ledas, organiseras och fördelas på särskilt sätt och man önskar mer praktisk övning i eller vid en underjordisk gruva.

Man kan av resultatet i denna studie se att svar på enkäten även lyfter oro och tankar kring den utmanande miljö som ett uppdrag i en gruva kan innebära. Även om en patient som drabbats av ett benbrott inte per definition är en allvarlig händelse i detta sammanhang belyser det den komplexa situationen som uppdraget i sig innebär då den drabbade kan ligga på en otillgänglig plats t.ex. flera meter ned i ett schakt.

Det är få ambulansorganisationer i Sverige som aktivt bedriver arbete i vertikala miljöer utan förlitar sig istället på våra kollegor inom Räddningstjänsten för den initiala åtkomsten av patienten.

Denna magisteruppsats är mycket väl genomförd och belyser även frågan i hur vida arbetsgivaren har beredskapsplaner som är förankrade till personalens verkliga arbetsförhållande och även att det förmodligen finns brister i ambulanspersonalens egenansvar av att faktiskt ta del av de beredskapsplaner som finns!

Har du god kännedom om din organisations beredskapsplan?

Magisteruppsatsen är skriven vid Umeå Universitet och RAS vill gratulera Charlotta och Helena för ett mycket intressant

arbete som väcker många tankar och funderingar på områden som kan utvecklas inom svensk ambulanssjukvård! Grattis och välkomna, även om ni varit färdigutbildade i ett år, in i den växande familjen av ambulanssjuksköterskor!

RAS vill även ta tillfället i akt att önska er alla ett gott slut på detta år och ett gott nytt 2016! ■

Euan Morin, styrelseledamot Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor

www.s112.se

Ambulanspersonals beredskap inför allvarliga händelser - inom gruvindustrin Textsammanfattning: sven åsheden

Helena Lundin Foto: Privat

Ni har valt att kartlägga den beredskap som ambulanspersonal har inför allvarliga händelser inom gruvindustrin i Sverige. Varför?

Först en bakgrund – Varje år sker ett stort antal incidenter, arbetsplatsolyckor och bränder inom den svenska gruvindustrin. Att omhänderta skadade som befinner sig i en underjordisk gruva innebär en utmaning för ambulanspersonal. Idag finns begränsad kunskap om vilken beredskap ambulanspersonal har inför allvarliga händelser inom gruvindustrin berättar Helena Lundin och Charlotta Joanson.

Demografiska data Deltagarna var kvinnor och män med olika utbildning och arbetslivserfarenhet inom ambulansen, som arbetade i olika delar av landet, vissa hade fått utbildning av sin nuvarande arbetsgivare.

Känsla av att vara förbered Ungefär hälften av deltagarna 51 % upp-gav att de kände sig förberedda att arbeta vid en allvarlig händelse i en underjordisk gruva. www.s112.se

Hypotes 1. Det finns ingen skillnad i upplevelsen av att vara förberedd inför en allvarlig händelse mellan män och kvinnor.

Hypotes 2. Det finns ingen skillnad i upplevelsen av att vara förberedd inför en allvarlig händelse mellan deltagare med olika utbildningsnivå.

Resultat – Hypotes 1 bekräftades, då ingen skillnad i förberedelse kunde ses mellan de båda könen. Ingen skillnad fanns heller mellan de olika utbildningsnivåerna, vilket innebar att även hypotes 2 bekräftades, berättar Helena.

Hypotes 3. Det finns ingen skillnad i upplevelsen av att vara förberedd inför en allvarlig händelse mellan deltagare med olika arbetade år.

Hypotes 4. Det finns ingen skillnad i upplevelsen av att vara förberedd inför en allvarlig händelse mellan de deltagare som fått utbildning via sin nuvarande arbetsgivare och de som inte fått det.

Resultat – Hypotes 3 förkastades, då det fanns en skillnad i känslan av förberedelse mellan deltagare som arbetat olika antal år inom ambulansen. Deltagare som kände sig förberedda hade arbetat i snitt 17,5 år,

Fakta: magisterexamen Fakultet: Kunskapscentrum Katastrof medicin, Umeå Universitet D-uppsats: Magisternivå, 15 hp.

Författare: Charlotta Joanson & Helena Lundin Handledare: Jonas Aléx och Britt-Inger Save-

man, Institutionen för omvårdnad.

medan de som inte upplevde sig förberedda i snitt hade arbetat 12 år Även hypotes 4 förkastades, eftersom deltagare som fått utbildning via sin nuvarande arbetsgivare upplevde högre grad av beredskap jämfört med de som inte fått det, berättar Charlotta Skillnad mellan norra Sverige och mellan-Sverige?

Hypotes 5. Deltagare från norra Sverige (Kiruna, Vittangi, Gällivare, Lycksele, Skellefteå, Norsjö och Malå) upplever sig vara bättre förberedda än deltagare från mellan-Sverige (Avesta, Östhammar, Lindesberg och Öre► bro). samverkan 112 nr 6 2015

45

magisterarbeten / Nominering nr 5 - 2015

Resultat – Förkastades, eftersom ingen skillnad mellan norra Sverige och mellan-Sverige avseende känslan av att vara förberedd inför en allvarlig händelse inom gruvindustrin kunde ses. Det framkom dock att det var betydligt vanligare att personal som arbetade på någon av stationerna i norra Sverige hade varit ned i en gruva i tjänsten. Av deltagarna som arbetade i den norra landsändan hade 34,4% erfarenhet av att i tjänsten vara ned i en gruva jämfört med 17,5% av de som arbetade i mellan-Sverige, säger Helena.

Diagram som deltagare deltagarefrån frånnorra norra respektive mellan-Sverige av arbetsgivare Diagram 1.1 Utbildning Utbildning som respektive mellan-Sverige fåttfått av arbetsgivare.

Fått utbildning 16 14 Skriftlig info

12

Föreläsning

10

infofilm

8

Praktisk övning gruva

6

Praktisk övning annan plats

4

Betydelsen av tidigare erfarenhet De som i tjänsten varit ned i en gruva upplevde sig vara förberedda inför en allvarlig händelse i underjordsgruva i högre grad än övriga oavsett var i landet man arbetade. De 53 (38,7%) deltagare som uppgav sig ha arbetat vid en allvarlig händelse inom gruvindustrin upplevde sig trots detta inte bättre förberedda än de som saknade den erfarenheten.

En genomgång av de beskrivna allvarliga händelserna visade att allt från benbrott till dödsfall, bränder och rasolyckor klassats som allvarliga händelser av deltagarna.

Beredskapsplaner Av deltagarna svarade 26 personer (19%) att en skriftlig beredskapsplan inför allvarliga händelser i en gruva fanns på arbetsplatsen.

56 (40,9%) svarade att en sådan plan inte fanns och 52 (38%) visste inte.

107 personer (78,1%) ansåg att en sådan beredskapsplan skulle behövas på arbetsplatsen, medan 28 (20,4%) uppgav att de inte såg något behov av en skriftlig beredskapsplan.

Utbildning 50 deltagare (37%) hade i sin nuvarande anställning, fått någon form av utbildning som syftade till att öka förberedelsen inför en allvarlig händelse i underjordisk gruva.

I den norra landsändan var det vanligast med skriftlig information samt praktisk övning på plats i en gruva, medan det i södra landsändan var vanligare med föreläsningar. Se diagram 1.

Av de 137 deltagarna upplevde 125 (91%) att de skulle ha nytta av utbildning för att öka förberedelsen inför arbete vid allvarliga händelser i en underjordsgruva.

De tillfrågades i en multiresponsfråga (där de alltså kunde välja ett eller flera alternativ) vilken eller vilka typer av utbildningar de önskade erhålla. Den utbildning 46

samverkan 112 nr 6 2015

Annat

2 0

Norr

Mellan

Diagram 2 Utbildning som deltagare deltagarefrån frånnorra norra respektive mellan-Sverige önskar av arbetsgivare Diagram 2.

Utbildning som respektive mellan-Sverige önskar av arbetsgivare.

Önskad utbildning 60 50

Skriftlig info

40

Föreläsning infofilm

30

Praktisk övning gruva Praktisk övning annan plats

20

Annat

10 0

Norr

Mellan

som främst efterfrågades var praktisk övning i eller vid en gruva. Se diagram 2.

Slutsats

– Vår studie visade att nära hälften av deltagarna, vilka har en underjordisk gruva i sitt upptagningsområde, inte upplevde sig förberedda att arbeta vid en allvarlig händelse där. Majoriteten av deltagarna efterfrågade utbildning och övning i syfte att öka denna beredskap berättar Charlotta.

– Våra fynd indikerar också vissa brister i ambulansverksamhetens beredskapsarbete och resultatet skulle därför kunna vara till hjälp vid planering av ambulansverksamhetens framtida personalutbildningar, tycker Helena.

– Vidare studier kan inriktas mot att undersöka hur samövningar mellan

ambulans, räddningstjänst och gruvföretag påverkar personalens kunskap och beredskap.

– Samövningar där arbetet sker efter befintliga katastrofplaner skulle även kunna påvisa vilka styrkor och svagheter som finns i planerna, samt föranleda utvecklingsarbete inom områden där brister uppdagats.

– Vår studie belyser endast en liten del av de utmaningar som ambulanspersonalen kan ställas inför i sitt arbete. Och resultatet väcker frågor om hur ambulanspersonalen upplever sin beredskap inför andra typer av allvarliga händelser och katastrofer, samt om behov finns av kunskapsutveckling även inom andra områden, avslutar Helena Lundin och Charlotta Joanson. ■

www.s112.se

14

TORSDAG DEN APRIL, kl 18.00 KASTAR R.A.P.S Loss för första gången! DJ´s, HEMLIG ARTIST & föreläsning.

BOKNIngen har startat, Först till kvarn!

Vi samlar alla inom RAPS. BOKNINGSINFORMATION 1 4 A P R I L 2 0 16

Boka din resa online på: https://www.vikingline.se/raps För de som vill ringa in och boka tillkommer en serviceavgift på 35:-.

Då ringer man tfn 08-452 40 00. Pris från 210:-/person För mer information: www.rapsevent.se

vikingline.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 6 2015

47

polis / Reportage / Norrbotten

snart ryker gränsen I en nära framtid ska det bli möjligt för poliser i Norrbotten att göra insatser över gränsen mot Finland. Utbildningssatsningen Joint Patrol rustar 150 poliser i både Sverige och Finland för den utvecklingen.

Text och foto: Fredrik Mårtensson

Övertorneåpolisen Mikael Rova är svensk projektledare i arbetet att utbilda poliser i Norrbotten för insatser på finländsk mark.

48

samverkan 112 nr 6 2015

www.s112.se

– Idag är vi begränsade till att endast kunna

följa efter misstänkta som vi tar på bar gärning om de rör sig över gränsen. Så det polisiära arbetet på båda sidor gränsen blir betydligt enklare med det nya arbetssättet, säger Mikael Rova, projektledare inom Polisen i Sverige.

Det finns bara ett problem. Lagstiftningen som ska göra det möjligt för gränsöverskridande, polisiärt arbete saknas ännu. Dock har centralmakten i respektive länder engagerat sig hårt för att så kommer att ske, inte minst förre rikspolischefen Bengt Svensson – Vi kan jobba med mixade patruller tills den delen är färdig. Det är möjligt att arbeta så efter beslut av polischef och i ärenden där en förundersökning är inledd. Själva utbildningsprojektet avslutas till sommaren och det är viktigt att hålla kunskaperna från det vid liv, anser Mikael Rova.

Vi träffas i Övertorneå, några mil uppströms Torne älv från Haparanda, som är Mikael Rovas placeringsort som tillförordnad gruppchef inom polisområde Östra Norrbotten.

vet inte i vilket land man är

Världens fredligaste gräns har den kallats, den väldiga älven som delar Sverige och Finland.

På ömse sidor gränsen ligger små samhällen som hittills varit avskurna från möjligheterna till polisiärt samarbete.

– Det har såklart varit en nackdel för oss utifrån att kriminella inte är bundna över gränser och med stöld- och smugglingsligor som kan operera över gränsen.

Det framtida arbetssättet gör det möjligt att ge förstärkning över gränsen, att

genomföra spaningsarbete och även hålla förhör på finländsk mark.

– Jag kan ta ett exempel. Upp till Pajala har vi 18 mil från kusten i Haparanda, där vi kan ofta ha närmaste polis om det skulle hända någonting i Pajala. Om vi då kan använda finländsk polis, två mil från Pajala, för en insats så vinner vi mycket i tid och effektivitet, säger Mikael Rova.

Faktiskt kan det även uppstå dråpliga situationer där Polisen inte vet i vilket land man är i. I den nya gränsbebyggelsen vid Haparanda-Torneå kommer det bland annat att finnas ett hotell mitt på gränsen.

Att göra insatser där underlättas med uppluckrade regler för att arbeta gränsöverskridande.

får undervisning i finska

Joint Patrol inleddes med utbildning 1 augusti 2014 och är indelad i fem moduler/block och parallellt med det språkutbildning. Totalt deltar från svensk sida 75 poliser och befäl.

– Vi som jobbar nära gränsen kan i regel finska rätt bra. Men det går en språkgräns mellan Haparanda och Kalix och därför har behovet varit skiftande.

12 utbildningsdagar har varit avsatta för undervisning i finska för svenska poliser, berättar Mikael Rova.

Utbildningen i moduler inleddes hösten 2014 med introduktionsdagar och fortsatte med en genomgång av finländska polisens allmänna befogenheter samt process- och straffrätt.

Modul tre fokusera på polislagen i respektive länder samt skillnaden i nödvärnsrätt.

I modul fyra handlade det om trafiklagstiftning och i den avslutande modulen

sker teambuilding och tre dagar med praktiska övningar.

– Det är ett ambitiöst program som gör oss väl rustade att kunna jobba på finländsk mark, säger Mikael Rova.

svensk polislag omodern och byråkratisk Att gå igenom nödvärnsrätten har varit extra viktigt under utbildningen då det skiljer en del mellan länderna.

Till Finlands fördel, enligt Mikael Rova.

– Finländsk polislag är enligt min mening modern och praktisk, vår svenska är omodern och byråkratisk.

Hur då?

– Bara språkbruket är talande. I Sverige talar vi om att bruka våld, i Finland om maktmedelsanvändning vilket ger det hela ett helt annat folkligt mandat. Det är ingen tvekan om att den finländska modellen är framgångsrik med endast ett fåtal personer som blivit ihjälskjutna de senaste 25 åren.

Finländska poliser har tydliga instruktioner i tre faser som gör det möjligt att ingripa tidigare med vapen: att berätta tydligt vem man, vad man vill att personen ska göra och vad konsekvenserna blir om man inte lyssnar.

– I Sverige tvingas vi oftast vänta med att avlossa skott och det sker först när det är fara för liv och hälsa. Det betyder att vi skjuter betydligt farligare skott med fler döda som resultat.

Ser du några fördelar på andra områden med hur svensk polis jobbar?

– Ja, vår tradition med medbestämmande och att förankra beslut har klara fördelar. Vi har också bättre arbetsvillkor – finländska kollegor jobbar exempelvis tre helger av fyra, säger Mikael Rova. ■

Bäst när det gäller!

Högpresterande LED-arbetsljus för alla tillfällen.

Upp till 4800 lumen!

Varningsljus i världsklass!

Godkända enligt ECE R65 klass 1 eller 2.

Robusta och pålitliga CANBus-baserade styrsystem för alla typer av fordon.

Larmbågar utan kompromisser!

Godkända enligt ECE R65 klass 1 eller 2.

Nohabgatan 12C, Trollhättan I 0520-49 44 40 I www.standby.eu

www.s112.se

samverkan 112 nr 6 2015

49

Resuscitation Academy - 17-18 november

10 steg som förbättrar överlevnaden – vid plötsligt hjärtstopp Steg 1-4 Lättare och mindre resurskrävande

Införa ett hjärtstoppsregister 1

Att införa ett hjärtstoppsregister är det första steget till ökad överlevnad. En av Resuscitation Academy´s mantra är: ”mät,

► Intubation och IV-kanyl etableras utan HLR- avbrott. ► Komprimera om möjligt under pågå- ende defibrillator-uppladdning ► Byt "komprimerare" varannan minut, i samband med defibrillatoranalys.

Vid återupplivning ska personal kunna ut- föra HLR i åtminstone 90 % av tiden.

Implementera snabb larmmottaging 4 och utlarmning Närmsta enhet utlarmad inom 1 minut, möjliggör tidig start av HLR och defibrillering. Utlarmning ska ske genom medlyssning. En dirigent larmar ut enheterna och larmoperatören fortsätter samtalet för att skaffa ytterligare information och sedan ge telefonassisterad HLR (T-HLR).

Viktigt att mäta responstiden dvs. tid från 112-samtal till första resurs är på plats.

förbättra – mät, förbättra”.

Det förutsätter att man har tillförlitliga uppgifter registrerade i ett hjärtstoppsregister så man kan mäta, implementera förbättringar och mäta effekter.

Steg 5-10 Svårare att förverkliga

med träning och kvalitetskontroll Forskning visar på ett starkt samband mellan HLR-kvalité och överlevnad. Ju bättre HLR desto högre överlevnad.

Hög-kvalitativ HLR innebär: ► Korrekt handplacering ► Kompressionstakt 100-120/min ► Kompressionsdjup minst 5 cm ► Fullt återsläpp vid dekompression ► Ventilation (inblåsning) 1 sekund ► Minimala HLR- avbrott (< 10 sek.)

50

samverkan 112 nr 6 2015

Inför hypotermibehandling vid alla mottagande sjukhus Hypotermi (nedkylning) bör vara standardbehandling av alla patienter som åter-upplivats, är medvetslösa och som haft ventrikelflimmer som initial rytm vid första EKG-analys.

Att kyla ned patienten i 24 timmar efter återupplivningen, har givit försiktigt lovande resultat och förbättrad överlevnad.

Ändra inställning och kultur!

10 Sträva efter att ständigt bli bättre och att öka överlevnaden Det förutsätter ett bra ledarskap och en stark vision av att lyckas. Ledningsansvariga måste träffas regelbundet och arbeta med utbildningsprogram och riktlinjer.

Förbättra övningar och utbildningar och förbättra kvalitetsarbetet med uppföljning etc. Kvalitetsarbete innebär ett kontinuerligt förbättringsarbete där strävan är att hela tiden förbättras.

Ett bra mantra är: 9

Implementera röstinspelning och EKG-registrering 5 vid samtliga återupplivnings försök

Implementera hög-kvalitativ HLR, 3

Kompletterande finansiering och stöd för utbildning och kvalitetsuppföljning I spartider så är budget för utbildning och kvalitetsarbete bland det första som reduceras. Därför är det viktigt att söka andra källor till hjälp med investering och finansiering, såsom fonder, gåvor etc.

8

Implementering av telefonassisterad 2

HLR från larmoperatör (T-HLR) Larmcentraler har i sina instruktioner T-HLR, men ges inte alltid. Kräver träning.

Målsättning. Larmoperatörerna ska ha svar på två ytterst viktiga frågor inom 15 sek: ► Är patienten vid medvetande? ► Andas patienten normalt? Är svaret nej på båda frågorna. Larmoperatören ber den uppringande att starta T-HLR med hjälp av operatörens råd.

Kräver fortlöpande träning hos larmoperatörerna. Kvalitetskontroll - medicinskt ansvariga lyssnar av och följer upp alla "hjärtstopps-samtal".

Starta upp ett samarbete / organisation 6 med polis-defibrillering Genom att utbilda poliser i D-HLR och få med ortens polisverksamheten vid utlarmningen till misstänkta hjärtstopp, ökar chanserna till tidig defibrillering ytterligare och därmed chanserna till överlevnad.

Det finns betydligt fler polisfordon än ambulanser. Polisens fordon är oftast på "rull" och kan därför vara på plats snabbare än övriga blåljusenheter.

På orter där "polis-defibrillering" implementerats har överlevnaden ökat drastiskt.

Etablera publika hjärtstartare (AED) 7 Att sprida hjärtstartare ut i samhället där mycket folk rör sig vilket kan korta tiden avsevärt till första defibrillering och ökar överlevnaden.

Skapa en kvalitetkontroll av samtliga hjärtstoppsuppdrag. Registreringen ska omfatta röstinspelning, EKG-registrering och mätbara data, såsom procentuell tid där HLR utförts. De flesta defibrillatorer klarar registrering av återupplivningsåtgärder. Ge all inblandad personalen feedback på insatserna snarast möjligt. Vid uppföljning kan man t ex upptäcka längre HLRavbrott under återupplivningen, som är till nackdel för patienten.

Personal och organisationen blir bättre.

”- Alla patienter med ventrikelflimmer ska överleva!” www.s112.se

Akutmedicinsk personal levererar bästa HLR. Och väljer Physio-Control för att göra det.

Akutmedicinsk personal strävar alltid efter att höja nivån på den vård de tillhandahåller och de förlitar sig på studier och utrustning för att uppnå detta mål.

Med HLR-lösningar från Physio-Control, har de vetenskapligt grundade studier och den bästa utrustningen som de behöver för att på bästa sätt vårda sina patienter och uppfylla kraven på hög kvalitet och ständiga förbättringar.

BRÖSTKOMPRESSIONSSYSTEM effektiva kontinuerliga kompressioner

DATAGRANSKNING OCH ANALYS programvara för omfattande HLR-analys

MONITOR/DEFIBRILLATOR med kapnografi, HLR-metronom och överföring av hjärtdata

DEFIBRILLATOR/MONITOR med kapnografi, HLR-metronom och överföring av hjärtdata

www.physio-control.se Kontakta oss för mer information: Tfn: 0770-870 120 E-mail: :info.nordic@physio-control.com Facebook: PhysioControlNordic ©2015 Physio-Control, Inc. Redmond, WA, USA. GDR 3323081_A

51

POSTTIDNING B

IPM Ulricehamn.

Avsändare: On Road Communications AB Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn

DET ÄR EN HEL VETENSKAP ATT KLÄ SIG RÄTT. Vi vet vad som skyddar mot extrem värme.

Mot isande kyla. Mot stormande vind. Mot iskalla hav.

Mot farlig ström. Mot elektriska ljusbågar. Mot hårt regn.

Mot farliga kemikalier. Mot vätskeburen smitta.

Mot flammande eld. Vet du?

Läs mer och anmäl dig till våra utbildningar på taigatestcamp.com

UTBILDNINGAR I KROPP, KLÄDER OCH KLIMAT.