bladderbar-nr-3-2014

G S T J Ä N S TIN R E M R A L A EN U T R E D N IN G

Vad händer ?

D AMBUL ANS

IR IG E R IN G

r banden Treklövern klippe med SOS Alarm

Nummer 3 2014 Årgång 13 Pris 49 kr Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon

CKER UT Y R IS C IN V A

m ingen till nödställda so annan kan nå S T R O K E F IN

DER

kan snabbt skilfrjaån blodpropp hjärnblödning

Och mycker mer...

Trevlig sommarläsning!

Nyheter!

Senaste blåljusnyheterna på nätet. Landet runt med 70 dagstidningar varje dag!

www.s 1 1 2 .se

Årets kronobergare:

En polis och en blivande polisstudent

Vi erbjuder Dig rätt förutsättningar - vid utbildning...

AMBU SAM Torso docka i vuxenstorlek, för basal HLR-träning.

AMBU DOCKOR (torso och helkropp) Flertalet HLR-dockor för basal och avancerad HLR-träning. Finns även för övning i intubation och ventilering på mask.

Tillval: PC-anslutning med HLR program.

AMBU INTUBATIONSHUVUD För träning av alla intubationstekniker.

... och i verkligheten

ZOLL Monitorer och defibrillatorer från ZOLL för sjukhus- och transportbruk. Förenklar och förbättrar samtliga delar av hjärtstoppsberedskap. ZOLL:s unika pacingteknologi är erkänt världen över.

STATPACKS Ett brett sortiment av akutväskor och moduler av hög kvalitet.

AUTOPULSE Ett kompakt och bärbart system som ger mer effektiva hjärtkompressioner på plats och under transport.

För mer information kontakta Medidyne AB I Telefon 0431 - 44 80 50 I www.medidyne.se

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon Utgivare Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Communications AB. Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier.

Utgivningsbevis: 24 224 ISSN: 1650-7487 Adress Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn (NetPort Science Park) Tel: 0454-300 800 (vx), E-post: red@s112.se www.s112.se Chefredaktör och ansvarig utgivare: Sven Åsheden, 0454-300 800 (vx), sven@s112.se Reporter Mats Thorner, Mobil: 070-39 73 666 Övriga medarbetare i detta nummer Gunnar Bergström, Lena M Fredriksson, Mats Jonsson, Maria Lindberg, Fredrik Solvang, Elliot Turvall, Erik Wallsten och Dag Öhrlund.

Formgivning Sven Åsheden och Johan Carlsson Produktion On Road Communications AB. Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren.

Annonser Adviser AB, Västergatan 40, 211 21 Malmö, Dennis Sandström, 040 - 97 04 43, dennis@adviser.se Upplaga: 3 000 exemplar Tryck: Mixiprint, Olofström Prenumeration - www.s112.se/prenumerera/ Ett år 250:-, 6 nummer. Lösnummer 49:- inkl. porto inom Sverige. Utanför Sverige tillkommer ett portotillägg.

Foto framsida: Polisen i Blekinge

Utgivningsplan 2014 NR 1 UTKOMMER vecka 8 / 9 Materialdag annonser, 4 feb . ...........................................

NR 2 UTKOMMER vecka 16 / 17 Materialdag annonser, 2 apr . ...........................................

NR 3 UTKOMMER vecka 25 / 26 Materialdag annonser, 3 jun

...........................................

NR 4 UTKOMMER vecka 36 / 37 Materialdag annonser, 19 aug

12

Mediadrevet går Dagliga rubriker i media som; – Brist på personal – ambulanser stod stilla.

– Ambulans stod still fyra pass efter personalbrist.

– Personalbrist hotar ambulansverksamheten.

Vad är det som händer? Är det driftsformen som är problemet? Inte vet jag, men det mullrar mer i vissa landsdelar än i andra.

Media har rapporterat om ”fula lösningar” från arbetsgivarnas sida och den positiva erfarenheten av privat ambulanssjukvård, som politikerna tror finns, lyser oftast med sin frånvaro. Media drar stegvis fram ny och besvärande fakta i ljuset och de stegvisa erkännandena och den ryckiga reträtten försämrar trovärdigheten ytterligare: När arbetsgivarna bara medger det som pressen grävt fram, hur ska vi då veta att det inte finns ännu mer surdeg?

Det ska sägas direkt: Personalbrist och andra problem som hotar ambulansverksamheter förekommer också inom den landstingsägda ambulanssjukvården.

Och att ambulanssjukvården granskas av media är bra och en viktig insats för vår svenska demokratimodell.

Men vilka är orsakerna till missnöjet?

Nuvarande regelverk har gett allt för stort spelrum till politiker och tjänstemän att själva få tolka vilken kvalitet den lokala ambulanssjukvården skall ha. Under dessa förutsättningar blir ambulanssjukvården knappast nationellt jämlik.

Som en direkt följd av detta påverkas ambulanssjukvården negativt inom flera områden; arbetsmiljö, utbildning, kompetens och utveckling. Till detta kan läggas bristen på systematisk tillsyn och avsaknaden av nationella riktlinjer.

Det krävs mycket arbete för att återigen, få det så populära ambulansyrket attraktivt. Skarp kritik måste riktas både mot offentlig och privat verksamhet när Ni inte lyckats lösa rekryteringen till detta fantastiska yrke.

Personal har rätt att förvänta sig att, i grunden konstruktiva synpunkter och idéer, tas på största allvar. Det är sådant som återspeglas i förtroendekapitalet.

Avslutningsvis. Låt oss inte glömma bort behovet av stilla eftertanke och alla möjligheter som kan utvinnas ur god vilja. Jag hoppas att Ni alla får möjlighet till en härlig semester och en go sommar nu när ljuset och värmen ska skölja över Sverige!

På återseende i början av september.

...........................................

NR 5 UTKOMMER vecka 42 / 43 Materialdag annonser, 1 okt

...........................................

NR 6 UTKOMMER vecka 51 / 52 Materialdag annonser, 2 dec

...........................................

WWW.S112.SE

Sven Åsheden Chefredaktör och ansvarig utgivare sven@s112.se SAMVERKAN 112 NR 3 2014

3

SAMVERKAN

22

Innehåll

Viktigt hur markörerna agerar

l a n o s r e p s n la u b m a Mässa för

Klipper banden med SOS

38

Alarm

12 8

Framgång i samverkan 5 8 10 12 16 20 4

Landet runt - aktuella notiser Alarmeringstjänstutredningen - Vad händer?

Färre onödiga ambulansuppdrag Ambulansdirigering i egen regi Sprider kunskap om nätmobbning Räddningstjänsten i Karlshamn

SAMVERKAN 112 NR 3 2014

22 24 26 28 32 34

Viktigt hur markörerna agerar Interaktiv verktygslåda utvärderas på Sandö Flygburen livräddning på flera kontinenter Är digitalt beslutsstöd framtiden?

Ny NiIsson med flexibelt tvåbårs-utförande Strokefinder – Test i ambulans under hösten

36 38 40 41 42 44

Alarm - Ambulansförbundet Mässa för ambulanspersonal 2015 Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor “Orena ambulanser" - Nominering 3 Thommy Larsson är död - Fuck cancer!

Kriminalhistoria - Den olycklige rånaren WWW.S112.SE

Text: Sven Åsheden Foto: John Thorner

Efterlysning gav resultat I förra numret (2-2014) vände Sven Hellerström sig till Samverkan 112:s läsekrets för att be om hjälp: – De som har kunskap om inredningen i en Mercedes-ambulans av årsmodell 1964, eller de som eventuellt vet var jag kan få tag på prylar – ta kontakt

med mig! Jag skulle vara jättetacksam för sådana kontakter!

– Jag har faktiskt fått två svar på efterlysningen i artikeln, dels en person som ringde och tipsade om ett par ställen att kontakta, dels ett SMS från ambulansmannen Sven i Strömsund. Hans hustru är från Gäddede och hennes ex-man har

åkt i ambulansen och kände den tidigare ambulansägaren berättar Sven Hellerström och tillägger: Detta känns väldigt kul. Och vi på tidningsredaktionen instämmer förstås.

Proveniens viktigt Sven Hellerström tycker att dokumentation (Proveniens*)

runt gamla fordon känns väldigt viktigt. Han minns speciellt ett tillfälle. 1993 besökte Sven Hellerström Gillstad Bilmuseum utanför Lidköping.

Innehavaren var egentligen Radio och TV-handlare, men hade tagit bilar i inbyte när han sålde nya TV-apparater.

Bilarna var inställda i mycket enkla lokaler precis i det skick som de befunnit sig i vid överlämningstillfället.

Många fordon var faktiskt ganska unika och det speciella med detta museum var att innehavaren kunde berätta om varje bil - vem som ägt den, dess historia, förklaringar till bulor och repor, etc.

*) Proveniens utgör uppgifter om ett objekts tillverkare, ursprung, hemvist och tidigare (oftast berömda) ägare. Det är en term inom framförallt arkivvetenskap, men förekommer även inom historia, arkeologin, konst, antikviteter ochmuKälla: Wikipedia seivärlden.

"Cykelambulanser" i Göteborg I år kunde alla deltagarna i Göteborgsvarvet känna sig extra trygga. Sex stycken ”cykelambulanser” som bemannades av sjukvårdspersonal från Sahlgrenska Universitetssjukhuset fanns redo.

Förra året var det riktig högsommarvärme under Göteborgsvarvet och det ledde till att fler än vanligt blev sjuka och skadades under loppet. Dessa lärdomar togs snabbt till vara. För att öka tillgången på sjukvårdspersonal vid

Varningsljus från Ferno Norden när professionella användare själva får välja Marknads bästa ljuseffekt kombinerat med världsledande teknik ger dig ett utryckningsfordon som verkligen syns ute på vägarna.

årets tävling satsade man därför på sex stycken ”cykelambulanser”.

– Det handlar inte om några traditionella ambulansuppdrag utan fokus ligger på D-HLR.och första hjälpen säger Gunilla Edholm, instruktör på HLRcentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Vi ser det som att vi utökar den livräddande vårdkedjan.

Jane Smith (till vänster på bilden) med lång erfarenhet av ambulansarbete och Gunilla Edholm.

Text: Sven Åsheden Foto: Sahlgrenska Universitetssjukhuset

VARNINGSLJUS FÖR PROFFS

5 års garanti på elektroniken - Patenterad Linjär-LED teknologi

www.fernonorden.se Tel: 0520-42 02 00

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 3 2014

5

Galna midsommarsamtal till SOS Alarm

Ambulanssjukvårdaryrket på väg tillbaka?

När vi firar midsommarafton betyder det högt tryck på nödnumret 112. Under midsommarafton/natten 2013 tog SOS Alarm genom nödnumret 112 emot 6 633 samtal mellan kl. 18.00–04.00. Det är en ökning på 55 % jämfört med en vanlig fredagsnatt.

– Midsommarafton är en högtid då många reser bort, då det är mycket folk i rörelse och där alkohol ofta tar stor plats i festligheterna. Det gör att många ringer nödnumret. Det är också en helg då många är ute och åker på vägarna och då det sker många olyckor. Det spelar också in, säger Johan Hedensiö, VD SOS Alarm.

40 % av alla nödsamtal borde egentligen inte ha ringts. Läs 112-rapporten: http://2013.sosalarm.se/112-i-sverige/ Nedan följer några exempel på samtal som kommer in till nödnumret 112: Kalle Blomgren Ambulanssjukvårdare har i flera år ansetts vara ett utdöende yrke, skriver tidningen Kommunalarbetaren. Men i december kommer 14 nyutbildade ut på arbetsmarknaden.

Foto: SOS Alarm

Ett visst humoristiskt värde...

– En kvinna ringer till 112 och vill kopplas till polisen.

Glassbilen har sålt gammal glass till henne.

– En kvinna ringer till 112 och frågar om det är någon ambulans ute och åker. Hennes cigaretter är slut och hon undrar om någon kan komma förbi med ett paket.

– En kvinna med sin febriga son sitter på akuten och vill beställa en ambulans. Hon tycker att väntetiden är för lång på akuten och vill komma in snabbare.

– En man lyckas inte få tag i någon taxi och ringer 112 och frågar om det är någon ambulans som är på väg åt hans håll som han kan få åka med hem.

– En man ringer och ber 112-operatören att koppla honom till hans kompis då pengarna på mobilen är slut.

– En kvinna ringer 112 och vill att polisen ska köra ikapp en spårvagn. Hon har glömt sin matkasse på spårvagnen.

Ovanstående exempel kommer från SOS Alarms operatörer.

Och även om det såhär i efterhand kan tyckas ha ett visst humoristiskt värde, är det viktigt att komma ihåg att dessa samtal har tagit värdefull tid i anspråk.

Källa: SOS Alarm

6

SAMVERKAN 112 NR 3 2014

– En intressant utveckling, eftersom både behov och efterfrågan finns säger ambulanssjukvårdare Kalle Blomgren.

Redan 1997 aviserade Socialstyrelsen att det måste finnas en legitimerad sjuksköterska i varje ambulans framöver.

Landstingen fick därmed god tid på sig att rekrytera sjuksköterskor och vidareutbilda ambulanssjukvårdare.

Från och med den 1 november 2005 blev det aviserade kravet verklighet. Efter detta datum fick inte ambulanssjukvårdare hantera läkemedel.

NU-sjukvårdens ambulansverksamhet har arbetat hårt med att rekrytera personal.

I detta arbete ingår bland annat en intern satsning på att utbilda undersköterskor till ambulanssjukvårdare.

Hårt tryck Därmed går NU-sjukvården mot strömmen. En bidragande orsak till att man satsar på ambulanssjukvårdare är att det varit svårt att hitta välutbildade

Foto: Privat

sjuksköterskor till semesterperioderna.

När NU-sjukvården sökte undersköterskor med B-körkort för ambulanssjukvårdarutbildning anmälde sig 76 sökande.

Efter hårda fysiska tester, teoriprov och intervjuer antogs 15 undersköterskor till utbildningen. En har slutat under våren.

Påbyggnadsutbildning Utbildningen är 40 veckor lång och innehåller en blandning av teori och praktik.

Under första terminen ligger fokus på praktik och mycket tid ute på NU-sjukvårdens ambulansstationer.

Höstterminen varvas mellan teori och praktik, men tonvikten ligger på teoridelen.

I december kommer de nyutbildade ambulanssjukvårdarna ut på arbetsmarknaden.

Det är ännu inte klart om utbildningsbevisen blir nationellt gångbara. Så här långt gäller bevisen endast i Västra Götalandsregionen och studenterna får ingen formell ambulanssjukvårdartitel.

Yrket kan vara på frammarsch. I höst startar ett privat företaget ambulanssjukvårdarutbildning.

Text: Sven Åsheden

WWW.S112.SE

Kustbevakningen fokuserade på sjösäkerheten under midsommar

Under 2010 rapporterades cirka nio procent av dem som kontrollerades medan det under 2013 har sjunkit till cirka sju procent.

– Vi märker av en beteendeförändring där fritidsbåtstrafiken som besöker skärgårdskrogar i allt högre grad har en nykter båtförare med sig, säger Lars Langman, stabschef vid Kustbevakningens regionledning nordost.

Denna beteendeförändring bedöms vara en effekt av den nya sjöfyllerilagstiftningen, vilket får stöd av den statistiska minskning som skett av antalet påverkade fritidsbåtsförare sedan 2010.

Sjöfylleriet minskar Under hela året genomför Kustbevakningen kontrollverksamhet utifrån riskanalysbaserade tillsynsplaner. Hittills i år har Kustbevakningen vid 183 tillfällen genomfört sjöfylleriI midsommarhelgen inriktade Kustbevakningen sig kontroller och antalet anmälningar för misstänkt sjöfylleri är 11 mot sjötrafikövervakning med fokus på att öka sjösä- stycken. Kustbevakningens region Nordost har genomför 116 kerheten och på det goda mötet med allmänheten. kontroller varav 6 har rapporterats för brott och Kustbevakningens region Sydväst 67 kontroller där 7 har resulterat i rapporter Sedan lagändringen om en nedre promillegräns infördes 2010 för misstänkt sjöfylleri. har antalet personer som misstänks för sjöfylleri minskat.

Källa och foto: Kustbevakningen

Källa: Sjöfartsverket Foto: AgustaWestland

Sveriges nya räddningshelikoptrar är i drift – Tack vare de nya helikoptrarna går det att rädda fler nödställda som befinner sig längre bort i sämre väder än tidigare, säger Noomi Eriksson, direktör för sjöoch flygräddningsverksamheten på Sjöfartsverket.

Till dags dato har fyra av sju AW 139 levererats till Sverige.

De övriga tre levereras enligt plan under 2014 och 2015. AW 139 ersätter succesivt de sju nuvarande räddningshelikoptrarna av modellen Sikorsky S-76.

Förbättringarna är flera: AW 139 är hypermodern i allt från uppbyggnad och säkerhet till autopilot och instrument. Den har

större räckvidd, flyger snabbare och kan ta mer last.

En annan viktig skillnad är att AW 139 är utrustad med avisningssystem, vilket innebär bättre allvädersförmåga.

AW 139-helikoptrarna kommer att placeras på de nuvarande baserna i takt med att besättningarna utbildats och certifierats. Umeåbasen var först ut. För tillfället pågår utbildning av besättningarna på Ronnebybasen, där den nya helikoptern beräknas vara i drift i slutet av september. Därefter följer helikoptrar till i tur och ordning Norrtälje, Göteborg och slutligen Visby under våren 2015.

Förflyttningskunskap för Ambulanssjukvården Förflyttningskunskap Grundutbildningför förAmbulanssjukvården handledare Grundutbildning för handledare Målgrupp: personal inom ambulans och akutsjukvården Målgrupp: personal inom ochförakutsjukvården Kursinnehåll: Enambulans teknikbank att undvika att bära och lyfta.

Kursinnehåll: En teknikbank för att undvika att bära tung och lyfta.

Baserat på ett principbaserat arbetssätt.

Fokus patient.

BaseratKurstid: på ett principbaserat arbetssätt.

Fokus tung patient.

27-29 januari 2015 Kurstid: 27-29 januari 2015 Kursplats: Flöjelbergsgatan 7A Mölndal Kursplats: Flöjelbergsgatan Ring för offert: 031-27 7A 25 Mölndal 30, Ring för offert:office@modernarbetsteknik.se 031-27 25 30, E-post: E-post: office@modernarbetsteknik.se

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 2 3 2014

7

n e g n i n d e r t u t ns

Alarmering

ä j t s g n i r e m r a l A ? r e d n ä - vad h

N

är regeringen tillsatte Alarmeringstjänstutredningen 2012 fanns det en rädsla för en ökad fragmentisering av alarmeringstjänsten när fler aktörer valde att organisera verksamhet i egna lokaler, egen teknik och personal.

Vi var på väg tillbaka till den tid som rådde innan den samordnade alarmeringstjänsten etablerades 1973. En tid då kraven var färre, tekniken analog och vare sig vård eller räddningstjänst var så specialiserad eller kompetent som idag. ”De grundläggande motiven för samordning har varit att en nödställd person enkelt ska kunna komma i kontakt med hjälporgan och att möjliggöra effektiva och samordnade räddningsinsatser” står det i Alarmeringstjänstutredningens sammanfattning.

Det är det, det handlar om och ingenting annat: den nödställde först, samordning ger effektivitet både i insats och i ekonomi.

Alarmeringstjänstutredningen lade fram sitt förslag och den har remissbehandlats.

Regeringen har nu berett frågan i nio månader. Till dess att besked i frågan ges får vi aktörer besinna vårt ansvar och fortfarande

8

SAMVERKAN 112 NR 3 2014

tröm nar Bergs Text: Gun larm A Foto: SOS

med den nödställde för ögonen söka organisera verksamheten på bästa sätt.

Framgång i samverkan Nyckeln till gemensam framgång ligger i samverkan. För den nödställde är tiden till insats viktig. För räddningstjänsten är det fortfarande viktigt att det finns en effektiv samverkan med exempelvis polis och sjukvård. För sjukvården är det viktigt att larmkedjan svetsas ihop med vårdkedjan så att rätt vård kan ges vid varje tillfälle. Alla aktörer har behov av lokala och regionala lägesbilder.

I väntan på att regeringen ska ge besked undersöker man nu på många håll nya vägar för utalmering av räddningstjänst och ambulans.

– Det är bra att SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, tar initiativet till ett sammanhållet grepp om möjliga framtidslösningar. Det är min bestämda uppfattning att framtidens lösningar ligger i att vi utvecklar ett alarmeringstjänstsystem där vi sätter den nödställde i fokus, säger Johan Hedensiö VD för SOS Alarm.

Olika utgångspunkter I de diskussioner som följt på Alarmeringstjänstutredningen är det i huvudsak två producentperspektiv som stått emot varandra när det gäller utalarmering av ambulans.

Alarmeringskedjan som företräds främst av utredningen och som tar sin utgångspunkt i vad som ska vara statens ansvar. Det handlar om att svara på 112, ställa frågorna, Vad har hänt? och Var har det hänt? och därefter om larmet bedöms ha hög prioritet larma ut ambulans, om prioriteringen är lägre ska samtalet lämnas över till vårdgivaren.

Vårdkedjan som främst företräds av vårdgivarna som tar

sin utgångspunkt i att hushålla med vårdens resurser och slussa patienter till relevanta vårdnivåer.

I verkligheten måste dessa två kedjor kopplas samman till en där effektivitet för såväl hjälpsökande som vårdgivare och räddningstjänst är ledstjärnan.

Skilda behov Visst skiljer sig behoven sig mellan Stockholm och Norrbotten mellan Västra Götaland och Gotland. Trots det måste det finnas en kärna i alarmeringstjänsten som alla använder. Där bör finnas gemensam teknik, en sammanhållen 112-tjänst, möjligheter till lokala lägesbilder och samverkan mellan kompetent personal. När det väl är på plats ska det vara möjligt att genom avtal göra lokala och regionala anpassningar. Ett landsting kan addera sjuksköterskekompetens och räddningstjänster kan i den gemensamma tekniken driva egna centraler. Med sådana lösningar kan fragmentisering undvikas och vi kan ta gemensamt ansvar för att fortsatt utveckla en av världens bästa alarmeringstjänster för de nödställdes bästa.

WWW.S112.SE

Samverkansmodell i Dalarna Landstinget Dalarna har i samråd med SOS Alarm tagit fram en samverkansmodell som innebär att landstinget bemannar SOS Alarms trafikrum med sjuksköterskor som sköter prioritering och dirigering. Sjuksköterskorna använder gemensam teknik med SOS-operatörerna och effekten blir att hjälpsökande inte behöver beskriva sitt ärende flera gånger eller vänta i överkopplingskö som är fallet om annan aktör sköter tjänsten. I SKLs öppna jämförelser framgår att det är svårt att följa utalarmeringstiderna när överkoppling sker till annan teknik.

Denna modell för att få samman larmoch vårdkedjan väcker allt större intresse från flera olika håll. Så sent som i början av juni besökte Försvarsminister Karin Enström SOS-centralen i Falun för att titta närmare på samverkansmodellen. Med på besöket var även adjutant Axel Oweling, pressassistent Jesper Gyberg samt Peter Linder som är politisk sakkunnig (se bild).

heter till samordning och samverkan över administrativa gränser.

Från ett medborgarperspektiv är det knappast positivt om man inte kan hålla samman stora och små regioner och kommuner. Administrativa gränser bör inte påverka medborgarnas trygghet. En självklar utgångspunkt är att nödnumret alltid ska fungera. Om man väljer egna lösningar så får de inte medföra tidsfördröjningar, man måste ha en teknik som är fungerar tillsammans med den som används inom 112.

Hittar man en lösning på remissopinionens åsikter och förslag skulle behovet av att skapa kostsamma kommunala och regionala larmcentraler försvinna.

En återgång till 1970-talets ineffektiva och splittrade alarmeringslösningar undvikas.

Skilda tekniska och organisatoriska lösningar i olika delar av landet är inte något som hjälper enskilda medborgare i akuta nödsituationer.

Klockan har inte stannat Alarmeringstjänstutredningens förslag har remissbehandlats och remissopinionen var i stort sett samlad och positiv vad gäller behov av klarlägganden som kan påverka enskilda i en nödsituation. Däremot finns olika uppfattningar om huruvida alarmeringstjänsten ska drivas som en statlig myndighet och om den föreslagna myndighetens ansvarsområde.

För många landsting och kommuner har detta skapat osäkerhet om den framtida inriktningen. Utredningen har föranlett en del aktörer att starta en diskussion om man ska ha egna lösningar och hur dessa skulle kunna organiseras. Att inte göra något innebär betydande risker från ett medborgar-/patientperspektiv med ökade skillnader i kompetens, tekniklösningar som inte är kompatibla och minskade möjligWWW.S112.SE

9

Ambulanssjukvå

rd

Text: Erik Wallsten, Corren Arkivfoto: John Thorner Illustration: Sven Åsheden

Färre onödiga ambulansuppdrag

Ambulansutryckningarna blev allt fler, och ofta körde tomma ambulanser kors och tvärs över Östergötland.

Nu har landstinget lyckats vända utvecklingen.

2010 skenade plötsligt statistiken. Efter att landstinget under några år hade legat på strax över 44 000 ambulansutryckningar per år i hela länet steg plötsligt antalet ordentligt under ett par år. 2012 ryckte ambulans ut över 60 000 gånger.

Samma år fick enheten för prehospital vård i uppdrag att se över vad man kunde göra åt situationen. Tillsammans med de entreprenörer som hanterar ambulansverksamheten - SOS Alarm, Falck Ambulans (sköter centrala och västra länet) och Ambulanssjukvården i Östergötland (sköter östra länsdelen) - har de sedan dess gått igenom rutinerna och styrt om verksamheten. Det har gett resultat: prognosen för 2014 är 50 946 ambulansuppdrag.

– Syftet är att få en bättre ambulanssjukvård och att nyttja skattemedlen på ett så bra sätt som det går, säger Erik Freiholtz, som tillsammans med Magnus Käck är verksamhetsutvecklare på enheten för prehospital vård.

Beredskapsuppdrag gick överstyr Framför allt har man dragit ner på så kallade beredskapsuppdrag. I stället för att 10

SAMVERKAN 112 NR 2 2014

omedelbart skicka en ambulans från Mjölby när de tycks slut i Linköping ser man efter om det inte finns någon som är nästan fri i närheten, till exempel som precis lämnat av på akuten. Förr fick ofta beredskapsambulansen avbryta sitt uppdrag och åka hem tomhänt för att en ambulans på närmare håll blev redo. Nu undviks sådana dubbelkommenderingar.

– Förut hade vi över 6 000 beredskapsuppdrag utan någon patient i bilen på ett år. Vi hade tomma ambulanser som åkte 30 000 mil om året. Nu är vi nere på 2 000 såna uppdrag, säger Magnus Käck.

Varför skenade uttryckningarna 2010?

– Det vet vi inte, men det är samma utveckling i hela västvärlden. Patienterna ställer andra krav i hela sjukvården och det är ökade besök på akutmottagningarna.

Och så ser vi att beredskapsuppdragen gick överstyr, säger Magnus Käck.

Förbättrad arbetsmiljö Att minska antalet utryckningar är så klart inte ett självändamål. Men det frigör resurser till annat och har påverkat huvud-

målet: att det i 75 procent av akutfallen ska ta högst tio minuter från larmning till att ambulansen är framme hos patienten. Under 2010-talet har siffran legat mellan 72 och 74 procent, men prognosen pekar på en förbättring i år.

Andra följder är en förbättrad arbetsmiljö för personalen. Onödiga långåkningar tvärs över länet är betydligt mindre vanliga nu, och det är lättare för ambulanspersonalen att hinna med luncher och raster.

Dessutom sparar arbetet pengar till landstinget.

– Det är klart, men det är inget huvudfokus. Vi vill använda skattepengarna så bra som möjligt, säger Erik Freiholtz.

Samverkan är nyckeln Östergötlands framgång har inte gått obemärkt förbi. Det är flera andra landsting som visat intresse för arbetet. Nyckeln till framgång har varit samverkan - att alla enheter jobbat tillsammans.

– Att alla jobbar mot samma mål tillsammans är förutsättningen för att vi har lyckats så bra, säger Erik Freiholtz.

WWW.S112.SE

Så blev det bättre...

60 381 54 545

44 654

43 887

44 452

44 792

2006

2007

2008

2009

57 243 50 945

47 871

2010

2011

2012

2013

2014

Följande förändringar i ambulanssjukvården gjordes 2013: ►

► ► ►

Nytt styrdokument för SOS Alarm, som reglerar larm processen.

Förbättrade rutiner.

Satsning på kompetent personal.

Ständig uppföljning och korrigeringar när det behövs.

► Enheten för prehospital vård leder länets ambulanssjukvård och är länken mellan entrepenörerna Falck Ambulans (sköter centrala och västra länsdelen), Ambulanssjukvården i Östergötland (sköter östra länsdelen), SOS Alarm, IVPA (räddningstjänsterna i hela länet) och beställaren landstinget.

Trygghet - Ekonomi - Kvalitet

För att insidan räknas En rymlig och ljus arbetsplats för en modern akutsjukvård.

Läs mer på: www.ambulansproduktion.se WWW.S112.SE

Ambulansproduktion i Sandviken AB Mullervägen 23, 811 93 Sandviken Tel: 026-24 51 30

SAMVERKAN 112 NR 2 3 2014

11

Bakgrunden Ambulansdiriger

ing

Klipper banden med SOS Alarm:

När Uppsala, Västmanland och Södermanland i juni 2015 startar egna larmcentraler med operatörer i Uppsala, Eskilstuna och Västerås, blir det legitimerade sköterskor som svarar på alla samtalen till nödnumret 112 som handlar om sjuvård.

– För oss handlar det inte om att välja mellan SOS Alarm eller köra själva. Det är ett val mellan upphandling eller egen regi. Utifrån den syn vi har på vad ett larm är väljer vi egen regi för att få bättre kontroll över hela kedjan, säger Kenneth Österberg (S), landstingsråd i Västmanland.

Det är ett val – mellan upphandling eller egen regi Tidningsrubrikerna om ambulansdirigeringen i mälarregionen har under de senaste åren handlat om brutna avtal, ömsesidiga stämningar och skadeståndskrav i mångmiljonklassen.

Text: Mats Jonsson Foto: Privat

Treklövern blir först i Sverige med ambulansdirigering i egen regi

”

– Vi vill hålla ihop vårdkedjan, säger Per Andersson, verksamhetschef i Uppsala.

12

SAMVERKAN 112 NR 3 2014

Gick ifrån SOS 2011 upphörde samarbetet mellan offentligägda SOS Alarm och sjukvården i Uppsala, Västmanland och Södermanland i samband med att det gamla avtalet gick ut.

De tre landstingen, som då också samarbetade med Gotland, valde efter upphandling att i stället anlita privata vårdföretaget Medhelp. Detta bland annat för att få tillgång till mer medicinskt kunniga larmoperatörer.

Men Medhelp och landstingen kom inte överens om omfattningen på uppdraget och betalningen. SOS Alarm tog i november förra året tillfälligt tillbaka larmcentralen med operatörer placerade i Stockholm och på andra externa orter medan landstingen utredde hur larmsamtalen ska tas emot i framtiden.

– Det har blivit lite snurrigt.

Operatörerna har inte samma lokalkännedom som vi själva,

>> WWW.S112.SE

2009

2010

2010

Nu ska SOS Alarms monopol på ambulansdirigering bryts. Fyra landsting Gävleborg, Uppsala, Västmanland och Södermanland ger IT-företaget Open Care uppdraget att dirigera ambulanserna. Deras bud var 8 miljoner kronor billigare är den närmaste konkurrenten. Open Care ska ta över dirigeringen den 1 juli 2010.

Berörda landsting säger under mars månad upp avtalet med Open Care.

Företaget har gjort klart att de inte kan leva upp till de utfästelser som gjorts. SOS Alarm, som redan påbörjat stora förändringar, får beskedet; Ni får behålla uppdraget. Landstingen i Gävleborg, Västmanland, Sörmland och Uppsala län får hjälp ur en besvärlig situation.

Ny upphandling och SOS Alarms monopol på ambulansdirigering ska än en gång brytas. Sjukvårdsrådgivningsföretaget Medhelp vinner upphandlingen om driften i Uppsala, Västmanland, Södermanland och på Gotland.

Gävleborg "hoppar av" och deras plats tas över av Region Gotland.

2011

2013

2013 / 2014

Medhelp etablerar sig med sjukvårdsutbildad personal i Uppsala, Eskilstuna och Västerås. SOS Alarm fortsätter att ta emot 112-samtalen men kopplar vidare till Medhelp, som intervjuar de som ringer och dirigerar ambulanserna till rätt adress.

På våren hotar Medhelp med att bryta avtalet med motiveringen att verksamheten blivit en förlustaffär.

Företaget hävdar att landstingen lämnat felaktigt underlag och att det blivit 200 000 fler samtal än vad som angetts.

På hösten stämmer Medhelp landstingen och kräver 25 miljoner kronor i skadestånd. Landstingen svarar med att kräva Medhelp på 18 miljoner för avtalsbrott. SOS Alarm tar tillfälligt tillbaka larmcentralen men får kritik av uppdragsgivarna för att svarsoch utryckningstiderna blivit längre och att ambulanser ofta larmas ut i onödan.

2014

2015

Mer bakgrund

Landstingen i Uppsala, Västmanland och Södermanland bestämmer sig för att i framtiden driva verksamheten i egen regi och börjar förbereda en gemensam politisk nämnd för huvudmannaskapet.

Avtalet mellan landstingen och SOS Alarm går ut 31 maj.

Flera brandförsvar har egna larmcentraler i samverkan med SOS Alarm dock utan vidarekoppling.

Det räddningstjänsterna gör är att de leder sina utryckande resurser med hjälp av SOS Alarms teknik.

Riskerna med att lämna SOS Alarm utreddes 2010/2011 inför övergången till Medhelp.

Den enkla lösningen vid video intubation Flergång optik. Engångsblad.

Låga kostnader, ingen investeringkostnad.

Optik Återanvändbar i upp till 50 intuberingar Helt isolerad från patienten

Bladet

Dockningsstation

Engångsbruk Två storlekar Fler storlekar kommer

Ladda batteri Visar produktens livslängd och status

Wi-Fi Kamera Videoupptagning 2 Axis Flip screen Wi-Fi PC Phone Surfplatta

Allt i ett Klar att använda Engångsbruk

Vuxna Flergångs + Engångsbruk

Inget kapital investerat

Minskad risk för kontaminering Låga kostnader Ingen investeringskostnad Inga underhållskostnader Kan även användas vid magnetröntgen (MRI)

A360

Komplett system Alltid tillgängligt

Vuxen regular 7.0-8.5 ETT

WWW.S112.SE

Dubbel lumen

Nasal

Barn

Pediatrisk 4.0-5.0 ETT

CODAN TRIPLUS AB I Box 10233 I 434 23 Kungsbacka I tel 0300-356 60 I info@codantriplus.se I www.codantriplus.se

Vuxen small 6.0-7.5 ETT

Spädbarn 2.5-3.5 ETT

TRIPLUS SAMVERKAN 112 NR 3 2014

13

>>

”– Det har blivit lite snurrigt.

Foto: SOS Alarm

Martin Jansson, ambulanssjuksköterska i Nyköping-Vagnhärad.

Foto: Privat

”

Åke Kjellin, affärsområdeschef för vård inom SOS Alarm:

– SOS Alarm ställde upp för treklövern när de hamnade i en besvärlig situation. Det är märkligt att de nu utnyttjar det i en argumentation för egen regi. vilket man får ha stor förståelse för. Men det blir irritation när de exempelvis inte alltid larmar närmaste bil, säger Martin Jansson, ambulanssjuksköterska i NyköpingVagnhärad. .

mellan att svara på larmsamtal och jobba i exempelvis en ambulans.

– Förhoppningsvis blir det här både en långsiktig och bra modell, säger Martin Jansson

Onödiga larm Ambulanssköterskorna ute på fältet har också stört sig på att det blivit onödigt många prio ett-larm med bilar som åker ut med påslagna sirener och blåljus till patienter som skulle kunna åka i egen bil till närmaste vårdcentral eller få vård i hemmet.

– Ytterst handlar det om säkerhet. Det gäller ju att ha så många bilar som möjligt tillgängliga för uppdrag där de verkligen behövs. Alla prio ett-körningar innebär dessutom en viss risk.

Lösningen blir nu att de tre mälarlandstingen startar egna larmcentraler i samarbete med varandra. Centralerna bemannas med sjuksköterskor som antingen jobbar heltid som larmoperatörer eller som skiftar

Svåraste uppdraget Vårdfacken har inte haft några invändningar mot upplägget.

– Kompetensen är jätteviktig. Larmoperatör är ett av de svåraste uppdragen som finns, säger Ulla Jordán, ordförande i Vårdförbundet i Södermanland.

Utredarna har tittat på hur larmcentralerna är organiserade i ett tiotal andra länder, däribland Norge.

– Vi har plockat russinen ur kakan och anpassat det efter svenska förhållanden, säger Per Andersson, verksamhetschef för ambulanssjukvården i Uppsala län.

– När vi bygger en tjänst under ständig utveckling för 20-25 år framåt krävs det drift i egen regi. Det är svårt att skapa lång-

14

SAMVERKAN 112 NR 3 2 2014

siktighet om man måste gå ut och upphandla med jämna mellanrum.

Portal in i vården Enligt Per Andersson får larmcentralen nu en tydligare roll som portalen in i sjukvården. Med sköterskornas kompetens blir det lättare att se till att sjuka eller skadade får rätt vård på rätt nivå.

– Sjukvården börjar med att larmsamtalet tas emot och fortsätter tills patienten blivit utskriven från sjukhuset, lämnat vårdcentralen eller fått vård i hemmet.

Per Andersson menar att det i de allra flesta fallen handlar om att få det interna samarbetet inom sjukvården att fungera på optimalt sätt.

Mer sällan är det frågan om utryckningar till stora olyckor och katastrofer där flera myndigheter samarbetar.

– Det måste fungera i vardagen när det handlar om exempelvis en hjärtinfarkt, en stroke eller en höftfraktur.

>>

WWW.S112.SE

– Rent medicinskt är tillståndet ofta lika allvarligt vid sådana uppdrag. Men de gör sig inte lika bra på bild i tidningarna som kraschade bilar.

Enligt Per Andersson finns det också en ny syn på vad en ambulans är som i sin tur ställer nya krav på hur larmcentralerna ska fungera.

– I dag är en ambulans ingen transportresurs. Det är ett akutrum slash intensivvårdsavdelning på hjul.

Men en sammanhållen vårdkedja behöver inte innebära att sjukvården blir sämre på att samarbeta med andra myndigheter, menar han.

– Man behöver inte sitta i samma lokal för att dela information. Vi ska ta ett stort ansvar för att få till bästa möjliga samarbete.

Blivit utnyttjade Åke Kjellin, affärsområdeschef för vård inom SOS Alarm, säger att företaget var tydlig med vad man kunde leverera med extremt kort uppstartstid när SOS hastigt fick ta över treklöverns ambulansdirigering senhösten 2013.

– Både landstingen och vi visste vilka konsekvenser det skulle få för bland annat svarstiderna under tiden som vi successivt utvecklade kompetensen och höjde kvalitén.

Kjellin tycker det är tråkigt att landstingen kritiserar hanteringen när man känt till förutsättningarna.

– SOS Alarm ställde upp för treklövern när de hamnade i en besvärlig situation.

Det är märkligt att de nu utnyttjar det i en argumentation för egen regi.

Vad blir konsekvenserna av att samtalen till 112 nu ska kopplas vidare?

– Det beror på om man har olika tekniska system och andra omständigheter. Men det riskerar att bli en fördröjning. Det finns risker som måste analyseras och utredas.

Vem ansvarar exempelvis för en hjälpsökande som kan vara svårt sjuk om nästa led inte kan svara och ta över?

Hur går det med samordningen mellan olika myndigheter när sjukvården går över till egen regi?

– Samverkan med olika lokala och regionala lösningar försvåras vid händelser som kräver flera olika hjälpresurser. Det kan vara allt från vardagshändelser som trafikolyckor eller villabränder till större samhällskriser som exempelvis Backabranden i Göteborg eller om något liknande Utöya skulle hända igen.

4-hjulsdrift till Älvsbyn

Hämtas av Lennart Berggren

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

En ambulans är ingen transportresurs – Det är ett akut- / intensivvårdsrum på hjul

Let heavy be light Med Pensi Ergomy lastar du säkert utan att lyfta.

Bårens multifunktioner minimerar antal överflyttningar och gör förflyttningen tryggare och bekvämare – både för våra patienter och för oss som arbetar inom ambulanssjukvården. Den ergonomiska båren kan lätt hanteras av en enda person och minskar behovet att lyfta och bära patienten.

Pensi är ledande inom bårteknik och förser din ambulans med effektiv utrustning för transport och vård av patienter. Våra ambulansprodukter är slitstarka, lätta och enkla att rengöra och underhålla.

SEXPUNKTSBÄLTE • TRAPPKLÄTTRARE • ENMANSHANTERING • ERGONOMISK Återförsäljare i Sverige: Mago Scandinavia AB, telefon 0500-48 49 74

WWW.S112.SE

www.pensi.se SAMVERKAN 112 NR 3 2014

15

Ambula Pons lissjukvå

rd

Scott och P ierre vill få föräl drar

att se

NÄTMOBBNINGEN En polis och en blivande polisstudent, båda har de utsetts till Årets Kronobergare för sitt engagemang för andra människor.

Nu samarbetar Scott Goodwin och Pierre Davidsson för att sprida kunskap om nätmobbning.

Text och foto: Maria Lindberg

bete samt skapat dialog mellan myndighet och medborgare.

att det kunde bli en bra kombination om vi uppmärksammar detta tillsammans.

Pierre Davidsson hakade genast på idén om att föreläsa när Scott kontaktade honom.

– Jag hade funderat på något liknande själv ett tag och kände att vi kan göra något bra tillsammans.

Mobbning bland barn och ungdomar är inget nytt, men med internet har trakasserierna kunnat ta nya former och ofta bli ännu mer utbredda då det sprids via sociala medier och fler hakar på. Ungdomar är ständigt uppkopplade och även om man befinner sig i sitt trygga hem slipper man inte ifrån sina mobbare.

– Vi på polisen har märkt av mer näthat, nätmobbning och trakasserier på nätet senaste tiden. Om det beror på att det har ökat eller om det uppmärksammas mer vet jag inte, säger Scott Goodwin, chef för Kronobergspolisens ungdomsgrupp.

Han är själv känd som Facebook-polisen och berättar om polisens dagliga arbete via facebook-sidan för Polisen i Växjö/Alvesta. Han utnämndes till Årets Kronobergare för att han med sina personliga berättelser väckt intresse och debatt kring polisens ar-

”

Kronobergsmodellen Scott är inte rädd för att ta i känsliga saker och på ungdomsgruppen jobbar de enligt den så kallade Kronobergsmodellen som handlar om att få föräldrar att ta mer ansvar för sina barn.

I samma anda ville han även verka mot nätmobbningen.

– Jag kände att man inte bara kan låta det hända, utan måste ta tag i det på något sätt. Därför tog jag kontakt med Pierre. Jag kände till hans bakgrund och hans engagemang mot mobbning sedan tidigare och eftersom vi båda blivit utsedda till Årets Kronobergare tänkte jag

De enda platserna jag var trygg på var hemma och i stallet" 16

SAMVERKAN 112 NR 3 2014

WWW.S112.SE

Pierre börjar till hösten läsa till polis vid Linnéuniversitetet i Växjö och vill precis som Scott arbeta med ungdomar. Själv driver han projektet Att vända motgång till framgång, som handlar om hans erfarenhet av mobbning och hur han tog sig ur det. Nu vill han hjälpa andra som utsätts eller har utsatts för kränkningar, bland annat genom att föreläsa om sina egna erfarenheter.

– Jag blev mobbad när jag var yngre för att jag tyckte om hästar och red på ridskola.

Pierre utsattes både för verbal mobbning och för ren misshandel.

– De enda platserna jag var trygg på var hemma och i stallet. Men hemma satt jag bara och grubblade, jag kunde ligga hela eftermiddagen och kvällen efter skolan och bara gråta. Så jag drog hellre till stallet och var där hela kvällen för att slippa tänka på all skit.

Den då 14-åriga Pierre mådde allt sämre

och tillslut gick det så långt att han ville ta sitt eget liv.

– Ett av mina starkaste minnen är när jag satt på badbryggan i mörkret en höstkväll och hade förlorat allt hopp. Jag ville dränka mig och försvinna från allt.

Men ett samtal till SOS och en förstående operatör i andra änden lyckades övertala honom att inte genomföra självmordet.

Motgång till framgång Byte av skola hjälpte Pierre att komma ifrån de värsta mobbarna, men det tog lång tid att läka de djupa sår som trakasserierna orsakat honom. Idag är Pierre en glad 25-åring som lyckats vända motgången till framgång och det vill han förmedla till barn, ungdomar och deras föräldrar.

– När jag var utsatt för mobbning användes inte internet på det sättet som de gör idag, så jag upplevde ingen nätmobbning.

Men kränkningen är den samma och det är viktigt för barn och ungdomar att höra vad elaka ord och kommentarer gör med en annan människa.

Därför ska Pierre och Scott ut på skolor och föreläsa dels för elever, men främst för deras föräldrar. Även om föräldrarna säkert har en större förståelse för mobbningen som fenomen och hur det kan påverka den som utsätts, så finns det en stor okunskap bland föräldrar om hur nätet och näthatet fungerar.

– Vi vill öppna ögonen på föräldrarna och uppmärksamma dem på hur det ser ut på nätet, vilka sidor som finns och är populära just nu och vad du som förälder kan göra. Många föräldrar har inte en aning, och det skulle inte jag ha heller om jag inte jobbade med det här, konstaterar Scott.

>>

Pierre Davidsson och Scott Goodwin föreläser tillsammans om nätmobbning och vill få föräldrar att uppmärksamma vad deras barn gör på internet.

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 3 2014

17

>>

”

Det är inte olagligt att gå in och kolla vad ens barn gör på nätet"

Han menar att många föräldrar tror att det bara händer andras barn men inte deras eget.

– Jag och Pierre kan inte ändra ungdomars beteende på nätet, men vi kan belysa problemet och få föräldrarna att agera.

Riktar in sig på föräldrarna Huvudbudskapet i föreläsningen handlar om att föräldrar måste ha koll.

– Det är inte olagligt att gå in och kolla vad ens barn gör på nätet. Det är inte kränkande att vilja veta vad barnet gör om dagarna, bättre att ha koll på vad ditt barn gör än att hen blir kränkt eller kränker andra på nätet utan att du vet om det, säger Scott.

Han uppmanar föräldrar att be sina barn om deras lösenord till facebook och andra sociala forum samt att titta i deras telefoner.

– Om du som förälder betalar telefonen och abonnemanget – varför ska du inte veta vad den används till?

Scott och Pierre hoppas att deras föreläsning ska leda till en större medvetenhet hos föräldrarna och att det in sin tur gör att nättrakasserierna kan stoppas innan de går för långt och blir en polisangelägenhet.

Pierre utsattes för mobbning på grund av sitt hästintresse.

Det gick så långt att han ville ta sitt liv. Men numera mår han bra, ska plugga till polis och vill hjälpa andra som blir mobbade.

18

SAMVERKAN 112 NR 2 2014

WWW.S112.SE

Räddningstjä

nst

n m a h s l r a K i n e t s n ä j n t o s z r g e n k i ä n s t r d jä H Räd m o s s a s s a t kl t a e g i r e v S i först

Text: Sven Åsheden Foto: Jessica Holmström Den 17/6 fick heltidsstyrkan vid brandstationen i Karlshamn, som är en del av Räddningstjänsten Västra Blekinge sitt certifikat som visar att stationen är först i Sverige att klassas som Hjärtsäker zon.

Certifikatet delades ut av Jessica Holmström från Techmedico AB tillsammans med Hjärt-Lungfonden.

– En Hjärtsäker zon på räddningstjänsten skapar trygghet både för den egna personalen och för kommuninvånarna säger Jessica Holmström Nationell kampanj Kampanjen Hjärtsäkra Sverige och certifikatet Hjärtsäker 20

SAMVERKAN 112 NR 3 2014

zon är ett initiativ från HjärtLungfonden och sker över hela Sverige. Syftet är att öka antalet överlevande som drabbas av plötsligt hjärtstopp. Techmedico AB är det enda företaget i Blekinge som har HjärtLungfondens mandat att dela ut certifikatet för Hjärtsäker zon.

Varför Hjärtsäker zon Det krävs goda kunskaper, bra beredskap och snabbhet när ett hjärtstopp inträffar.

– Detta känns jättespännande och är en bra väg att vidareutveckla rutiner, personlig kompetens och snabb behandling med hjärtstartare. Det finns med andra ord alltid utrymme att förbättra och finslipa tekniken säger Peter Håkansson.

nebär att: tstopp rtsäker zon in ett plötsligt hjär Att vara en Hjä t kunna hantera at p n sättas in ka ka ds de re en be er och t hjälp omgå at så g in dn • det finns rutin äd gr petens i hjärt-lun ntera den • det finns kom finns och kan ha n re rta ta ts är hj r va t in ve m al 3 on • pers n ske inom hjärtstartare ka ed rregister m g rta lin ta ts nd är ha • be i Sveriges hj d ra re st gi re är n • hjärtstartare

Räddningstjänsten i Västra Blekinge tog klivet in i IVPAvärlden för många år sedan och all personal får sedan dess årlig repetitionsutbildning i D-HLR. Det finns ett nära och gott samarbete med landstinget Blekinges befintliga ambulansorgani­sation.

Hög HLR-kvalitet Under de senaste tio åren har ett stort antal forskningsprojekt påvisat och betonat kvalitetsaspekten vid HLR-insatser.

Det finns många faktorer som bidrar till överlevnad vid

ett hjärtstopp, men inga lika kraftfulla som graden av rätt kompressionsdjup, rätt frekvens, korrekt uppsläpp, begränsade avbrott och lämplig ventilationsvolym.

– Techmedicos scenario-baserade träning med återkopplad lättförståelig HLR-feedback i realtid är ett mycket bra sätt att nöta in kvalitetsaspekten i vår D-HLR berättar Peter Håkansson vidare.

Ny teknik med kontroll – Vi använder Laerdals senaste modeller av Resusci Anne WWW.S112.SE

ALLFA EUROPE PREMIUM Allfa Europe ambulansbår Hanterar alla patienter i alla situationer. Liggande/sittande i alla miljöer. Klarar 300 kg.

Ergonomisk Driftsäker Tillverkad i Sverige

www.fernonorden.se Tel: 0520-42 02 00

Foto: Filip Holmström Peter Håkansson fick ta emot bevis och Certifikat för sitt och räddningstjänstens engagemang, ur Jessica Holmströms hand. och Resusci Baby övningsdockor. Båda med avancerad trådlös elektronik och med inbyggda kompressions- och ventilationssensorer (QCPR).

Funktioner som gör det möjligt för mig som instruktör att mäta de absolut viktigaste komponenterna i brandmännens HLRfärdigheter berättar Jessica Holmström.

– Den nya tekniken gör det enklare att förmedla pedagogiska budskap och skapa reflektion berättar Jessica Holmström vidare. Återkopplingen tar också bort gissningsleken från traditionella HLR-utbildningar.

I Karlshamn finns Räddningstjänsten Västra Blekinges huvudstation.

Brandstationen invigdes 1970 och här tjänstgör 24 heltidsanställda brandmän (0 kvinnor).

Medelålder 42 år.

Värdeorden, känsla, kunskap och närhet beskriver tydligt vad organisationen står för och detta påverkar också personalens arbetssätt.

När det gäller...

Reflexite Flexibright VC612 är ett vidareutvecklat mikroprisamtiskt högreflekterande reflexmaterial ämnat för yrkesgrupper där man ställer stora krav på synbarhet och säkerhet.

Dess egenskaper ger en mycket hög synbarhet i dagsljus såväl som i mörker och en kraftigt ökad synbarhetsfaktor med sina fluorescerande egenskaper vid dåliga väderförhållanden såsom regn eller dimma.

För mer information om Reflexite eller andra av våra produkter ring 0430 - 738 00 R&D Spandex AB, Box 98, SE-312 22 Laholm Sverige Tel. 0430 738 29 | Fax. 0430 133 17 | www.rdspandex.se

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 3 2014

21

>> Samverkan

Viktigt hur markörerna agerar Text och Foto: Fredrik Solvang, MSB För femte gången genomfördes samverkansövningen på Sandö.

Sandö är ett av två utbildningsställen inom MSB, där Revinge är den andra. Samverkningsövningen är en del av en tre dagars utbildning för sista terminstudenter från Skydd mot olyckor (SMO), Polisutbildningen och Specialistutbildningen för ambulanssjuksköterskor. Vid vårens övning är ambulanssjuksköterskorna från Mittuniversitetet och Luleå tekniska universitet och på hösten från Umeå universitet.

Syftet med samverksansutbildningen, är att de tre utryckningsfunktionerna ska lära förstå varandras yrkesroller vid olika händelser och se vilken hjälp de kan få av varandra. Upplägget är att första dagen ägnas åt att lära varandra. Det innebär att studenterna lär hur deras yrke agerar samt ger utbildning för hur man t.ex genomför rökdykning, ett ingripande och sjukvård på plats.

Andra dagen viks åt att öva. Det är fyra olika scenarier som genomföras. Tre av dessa är utformade så att fokus läggs på en yrkesgrupp. Exempelvis en övning är illegal fest där det börjat brinna. Ett aggressivt bemötande gör att polisen måste hantera situationen, så att brandkåren och ambulansen kan påbörja sina insatser.

Spontana reaktioner av övningen?

– Rejvfesten som den nu definieras, är väldigt beroende på hur markörerna agerar, inleder Bosse Ek . Det blir helt avgörande 22

SAMVERKAN 112 NR 3 2014

om hur scenariot utvecklas, och det gör det svårt att se en progression.

– Det är därför det är så viktigt att just denna övning hamnar rätt inom ramarna, inflikar Peter Johansson.

– Fast jag tycker det har hämnat rätt i ramarna. För nu är det inte markörerna som styr utan polisstudenterna som bestämmer hur det utvecklas, menar Conny Tärnklev. Polisstudenternas agerade kan ju höja eller dämpa situationen, och det ger ju situationer som de sedan kan reflektera över. Och de reflekterar. Efteråt ställde jag frågan till en grupp, vem gav order att gripa bråkstakarna? Ingen kommer ihåg vem som gav ordern, och troligtvis gav ingen ordern utan det en gruppreaktion.

Det gav en intressant diskussion om att kunna hålla sig lugn i en pressad situation.

Märker ni någon skillnad på studenterna under dessa dagar?

– Från markörerna fick jag höra hur de blir bemötta av SMO:are och polisstudenterna. Att de frågar hur de mår och försöker ta reda på de mådde, då sjukvårdsstudenterna var få och därmed tvungna att fokusera på sina uppgifter, reflekterar Susanna Backteman-Erlanson.

– Här vill jag citera det Sune Fanqvist sa, att man ska tänka på det är människor ni möter, och det handlar inte enbart att släcka en brand utan att ta hand om människor, säger Conny.

– En anledning är att det inte blir mer vårdande om personer är att för sjukskötarna blir det en torrövning, då de inte har med sin utrustning, förklarar Christer Kågström. Sjukskötarna har fullt upp med att

skriva på lappar vilka åtgärder de gör. Samt att de var färre än vad som det brukar vara vid en olycka.

– Jag tyckte inte det märktes, menar Per. De löste situationen väldigt bra.

– Det är en intressant reflektion från sjukvårdarna, speciellt från bussolyckan.

Där fick de kliva ur sina yrkesroller, då de inser att de är för få och börjar delegera.

De är obekväma att lämna ifrån sina uppgifter till icke-vårdande yrkesgrupper, men de behöver det för att lösa uppgiften, säger Christer.

– Både polisen och SMO uppskattade att det delagerades, infliker Per, för då blir det tydligt vad de kan hjälpa till med. Det skapar en trygghet när de som vet får tydliga direktiv.

– Det som jag tycker är fantastiskt, fortsätter Christer, att se de som väljer att kliva fram under övningen. De som man har följt under året och som visar att de kan tillämpa sina kunskaper. Det är häftigt! De reflekterar över det de har lärt sig.

Kan konceptet göras mer komplext?

– Jag tror övningen går att göras mer komplex, om man förbereder studenterna på vad som ska hända, inleder Conny. Det går att lägga mer tid till deras egen presentation av sitt yrke. En tanke vi har haft är fjärde stationen ska vara flera småbränder, där man får gå på patrull.

– Det är något som studenterna efterfrågar. Att få öva i det lilla, säger Per. – Det går även göra det med komplicerat för sjukvårdarna, då man under övningen ändrar värden för de drabbade utifrån den WWW.S112.SE

behandling de får, föreslår Christer. Det ställer krav på sjukvårdarna att vara uppmärksamma och hantera ett förändrat läge Slutligen, detta är en regional, norrländsk, övning går den att göras som en nationell övning?

– Vi är redan frälsta och ser gärna att konceptet sprids i landet, säger Ann Jacobsson.

– Det finns ingen anledning att vi håller detta för oss själva. Samverkansövningen är känd. Önskan är att om en region med yrkesverksamma kan komma hit och trim-

ma deras organisationer, avslutar Per intervjun.

Med de orden avslutades intervjun. I framtiden kanske vi kommer att se fler samövningar denna typ i hela landet. Vägen är utstakad mot det målet, då behovet finns och konceptet finns på plats.

Säker vård kräver bra och säkra villkor i arbetet

Vårdförbundet är den kollegiala mötesplatsen för sjuksköterskor inom ambulanssjukvård.

Läs mer om oss och bli medlem: www.vardforbundet.se/112 WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 3 2014

23

>> Samverkan

Interaktiv verktygslåda utvärderades på Sandö Text: Fredrik Solvang, MSB

Foto: Marie Norberg, MSB

Den 6-7 maj arrangerades en två-dagars workshop i Sandö på temat farliga ämnen, av Europeiska CBRNE-centret i samarbete med MSB. Workshopen innefattade den stora slutövningen för projektet PRACTICE där träningsmaterialet i en ny interaktiv verktygslåda ska utvärderas.

Syftet med PRACTICEövningen är att utvärdera ett CBRN-övningsmaterial som är tänkt att förbättra planering och hantering av incidenter av kemiska (C), biologiska (B), radiologiska (R) och nukleära (N) ämnen. Materialet finns i en interaktiv databas-baserad verktygslåda som tagits fram under projektet. Under projektets sista övning var det dags att utvärdera nyttan av och kvaliteten på träningsmaterialet i verktygslådan.

De som deltog i övningen är yrkesaktiva och studenter inom polis, ambulans och räddningstjänst. Deltagarna har i en tidigare övning i Umeå i mars visat sina ursprungliga färdigheter i ett incidentscenario. Därefter följde en tid för träning med övningsmaterialet. Nu var det 24

SAMVERKAN 112 NR 3 2014

dags för deltagarna att genomföra en liknande övning på Sandö.

Dzenan Sahovic, du är projektledare för PRACTICE. Vad står PRACTICE för?

– Det är ett storskalligt EUprojekt med flera länder inblandade. PRACTICE står för Preparedness and resilience against CBRN terrorism using integrated concepts and equipment, förklarar Dzenan.

Vi försöker skapa en metod som förbereder Europa på terroristattacker med CBRN. Det gäller inte bara förberedelse inför en händelse, utan hela kedjan till återhämtningsfasen.

Peter Johansson, du var övningsledare på PRACTICEövningen i Sandö.

Nu direkt efter övningen, hur tycker du övningen genomfördes?

– Magkänslan är det har gått ganska bra. Detta är en delövning av två, där första var i Umeå. Tanken är att det ska vara en träningsövning, där vi mäter förändringar mellan övningar. Vid övningen i Umeå använde studenterna liksom de yrkesverksamma sina befintliga förkunskaper, och inför övningen i Sandö har de fått möjlighet att använda ett utbildningsmaterial som är framtaget i PRACTICE. Med hjälp av observationer, film- och ljudupptagning, mäter vi gruppernas framsteg mellan övningarna. Det ger oss en status på vad de kan.

Mirkko Thorstensson, du är ansvarig för själva utvärderingen vid övningar.

Kan du berätta mer om hur utvärderingen har genomförts?

– Vi har valt att lägga upp utvärderingen på att samla in data på flera olika sätt, inleder Mirkko. Just i den här övningen har vi utvärderat själva träningsmomentet. Vi har använt observatörer som haft olika uppgifter. Då detta är andra delen av två, så har vi nu data där vi kan få fram vad de tagit till sig av PRACTICE träningsmaterial mellan övningarna. Förutom att ha kvalificerade observatörer med bedömningsprotokoll, använder vi oss av filminspelning och ljudupptagningar på ledande befattningar.

Det är ena delen. Den andra delen är att de som övar inför varje övning genomfört ett diagnostiskt prov, så att vi mäter deras teoretiska kunskaper. Det gör att vi kan mäta förändringar både i deras teoretiska och praktiska kunskaper.

– När vi genomförde övningen i England, mätte vi effekten av de verktyg som riktar sig WWW.S112.SE

ERGONOMI FÖR PROFFS Ergonomi Säkerhet Trygghet

Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se E-post: fab@fernonorden.com

mot allmänheten. Det visar på mångfalden i PRACTICE, menar Mirkko.

Det låter som att PRACTICE innehåller många verktyg?

– Ja, det är som en verktygslåda med alltifrån manualer till kommunikativa metoder, förklarar Mirkko.

Peter, vad innehåller utbildningsdelen av PRACTICE, och hur är upplägget?

– Det är främst ett teoretisk diagnosierande test, där övningen fungerar som ett praktiskt test. Upplägget är ett webbaserad utbildningspaket som är tänkt att fungera i vilken EUstat som helst. Men, det funkar olika i EU-staterna när det gäller allt från organisation till utbildningsnivå och hur man jobbar. Troligtvis kommer det att behöva göras specifika til�lämpningar nationellt.

– Det är skillnad mellan länderna i Europa, säger Dzenan.

Vi analyserade hur länderna i WWW.S112.SE

Europa arbetar, och vi upptäckte att det var skillnad i organisation, ansvarsområden, kommunikation och ledarskap för att nämna några områden. Det är en stor utmaning att skapa en europeisk standard. Vårt svar är att PRACTICE ska kunna anpassas till ländernas olika behov. En del skulle säga att det är ett problem att vi i Europa inte kan ha en standard. Men, olika typer av hot och resurser kan kräva att vi har olika sätt att agera.

PRACTICE-projektet avslutas i oktober 2014. Projektet genomgår nu en utvärderingsfas, där verktygen ska förbättras utifrån data från övningarna. Sedan tar ett nytt projekt, EDEN, över vidareutvecklingen av verktygslådan och dess verktyg till en kommersiell produkt som så småningom kommer att erbjudas på den europeiska marknaden genom webbutiken EDEN Store.

>>

SAMVERKAN 112 NR 3 2014

25

Samverkan

Flygburen livräddning på flera kontinenter

– Avincis rycker ut till nödsatta som ingen annan kan nå

När någon behöver omedelbar hjälp långt ute på havet eller när någon råkar ut för en olycka högt uppe på ett berg, är Avincis personal redo att komma till undsättning. Även när det gäller allt från att släcka omfattande bränder till att övervaka kustremsor, är Avincis verksamma i ett tiotal länder.

Avincis är en av världens ledande leverantörer av flygtjänster för akuttransporter, sök- och räddningsoperationer, brandräddning, med mera. Dessutom sysslar cirka 3 000 medarbetare med övervakning (både till havs och i städer) samt transport av personal till gas- och oljeplattformar ute till havs.

När det gäller den akuta delen av Avincis, är de anställda redo att rycka ut dygnet runt, var de än behövs. Förra året genomförde de till exempel drygt 50 000 sådana 26

SAMVERKAN 112 NR 3 2014

uppdrag. Beträffande de mer regelbundna uppgifterna, kretsar de kring övervakning (av till exempel fiskare, men även landgränser) och personaltransporter i energisektorn (framför allt gas och olja). ­Säkerhet i fokus Som väntat är säkerheten i fokus hos Avincis. Kate Hill, taleskvinna för gruppen, berättar mer: – Säkerheten är det absolut viktigaste för oss. Om ett uppdrag inte är säkert till hundra procent, åtar vi oss det inte. Vårt mål är alltid att rädda liv, så vi är inte beredda att riskera våra egna liv för att rädda andras.

– Säkerhetstänkandet genomsyrar hela vår verksamhet, fortsätter Hill. Det är inte ett separat ämne, utan löper som en röd tråd genom alla delar av våra uppdrag. Grunddokumenten inom detta område är våra mycket strikta säkerhetsriktlinjer, som vi följer till punkt och pricka.

– Redan när vi planerar ett uppdrag, sätts säkerheten i första rummet, förklarar Hill.

Den dikterar vilken flygmaskin som ska användas, vilken pilot som är bäst lämpad, vilken sjukvårdspersonal som behövs, med mera. All personal har fått passande utbildning och de fortbildas kontinuerligt i bland annat säkerhet samt genomgår regelbundna hälsokontroller. Dessutom servas flygplanen och helikoptrarna, som är bland de mest avancerade som finns på marknaden, med jämna mellanrum.

– Även efter avslutat uppdrag dokumenteras hela händelseförloppet och slutsatser dras inför framtida uppgifter, säger Hill vidare. Alla dessa steg gör att vi kan vara övertygade om att uppdragen genomförs på det allra säkraste sättet.

Andra riktlinjer som reglerar Avincis sätt att arbeta är den etiska kod och den policy mot korruption som utvecklats inom koncernen. Dessa två skrifter (som finns tillWWW.S112.SE

gängliga på gruppens webbsida) är djupt rotade i den dagliga verksamheten och ska se till att allt sköts som det ska.

– Alla anställda, både på fältet och i ledningen, följer dessa regler fullt ut och de garanterar att såväl moraliska regler som lagar följs, poängterar Hill.

Finns i flera länder Avincis är, som sagt, redan idag representerat i ett tiotal länder och nästa planerade marknad är Sverige, Danmark och Finland.

I dessa länder pågår för tillfället förhandlingar med Scandinavian AirAmbulance (som väntas bli en del av Avincis), med ett tjugotal flygplan och helikoptrar utspridda på ett dussin olika baser i regionen.

Scandinavian AirAmbulance specialiserar sig på sjuktransporter, både akuta sådana (till exempel vid olyckor) och icke akuta överföringar av patienter mellan sjukhus och för eftervård.

– Vi har stora förhoppningar inför att Scandinavian AirAmbulance ansluter sig till Avincis, understryker Hill. De bidrar med 160 kunniga medarbetare med en avundsvärd meritlista av att rädda liv.

Tillsammans kommer vi att kunna göra ännu mer för att alla patienter ska få en så bra, så snabb och så säker service som möjligt.

Helikoptermodeller Avincis anställda är redo att rycka ut dygnet runt.

Stora bilden: Offshore Helicopters Augusta Westland AW139 G-VINC använd av Bond i Storbritannien.

Nedre bilden: EC-LEE Agusta Westland AW139 använd av Inaer i Spanien.

Längst upp till höger: Eurocopter AS-332L2 Super Puma Mk2 G-REDM använd av Bond i Storbritannien.

Strax under: Agusta A109 Power/Grand Samu 64A / Inaer F-GPBH cn 11606 använd av Inaer.

Strax under: Eurocopter EC-145, EC-KYU, sn 9205 använd av Inaer i Spanien.

Nederst: Eurocopter EC-145, EC-KYU, sn 9205 använd av Inaer i Spanien.

Avincis i siffror Cirka 3 000 anställda.

Ungefär 350 flygplan och helikoptrar av olika slag.

Verksamma i ett tiotal länder.

Aktivitet per år: Cirka 100 000 flygtimmar. Över 50 000 akuta medicinska transporter.

Deltar i fler är 6 000 skogsbränder.

– Säkerheten är det absolut viktigaste för oss.

Räddar cirka 2 000 personer till havs och på berg.

Text: Elliot Turvall Foto: Avincis

WWW.S112.SE

Transporterar knappt 200 000 passagerare till gas- och oljeplattformar.

SAMVERKAN 112 NR 3 2014

27

? n e d i t m a r f d ö t ss t u l s e b lt a t i g i s d a r Är a giw

Ambulanssjukvå

rd

a H s u Magn ndling klar avha

Vad skulle ett digitalt beslutsstöd för prehospital vård betyda? Hur skulle det kunna se ut? Och vilken inställning har ambulanspersonal till att införa ett sådant stöd? Detta är några av de frågor som Magnus Hagiwara har brottats med i sin avhandling. Nu är den klar och han ser svaren som en början på något som kommer att utvecklas vidare.

Magnus Hagiwara har arbetat i många år som ambulanssjuksköterska i Borås. Under de senaste åren har han ägnat sig åt forskning, på Prehospen vid Högskolan i Borås. Samverkan 112 har tidigare skildrat en pilottest av ett elektroniskt beslutsstöd i simulerad miljö (nr 3 2011). Det var ett av momenten som ingår i hans avhandling. Nu är avhandlingen klar och han berättar här om vad den omfattar och vad han har kommit fram till.

– Jag började forska 2010 och gjorde då en systematisk litteratursammanställning, säger Magnus Hagiwara. Det visade sig då att det inte fanns en enda studie i hela världen som hade undersökt datoriserade beslutsstöd för prehospital vård. Men jag tror att det finns en del sådana stöd, det har bara inte skrivits om dem. Efter detta har 28

SAMVERKAN 112 NR 3 2014

jag gjort sökningar då och då, men fortfarande inte hittat något. Därför kan man med fog säga att min avhandling är en sorts pionjärarbete.

Positiva tester Nästa del i forskningen var att testa ett digitalt beslutsstöd som tagits fram i samarbete med ett medicintekniskt företag. I testen fick 30 ambulanssjuksköterskor ta hand om två simulerade patientfall på vanligt vis och 30 fick göra det med hjälp av beslutsstödet.

Det digitala beslutsstödet fanns i en apparat som såg ut som en lite tjockare i-pad.

Där klickade vårdarna in vad de gjorde med patienten, och fick olika typer av respons på det: kontrollfrågor, alternativa diagnoser, instruktioner om ytterligare åtgärder och så vidare.

Samverkan 112 skildrade Magnus Hagiwaras pilottest av ett elektroniskt beslutsstöd i simulerad miljö i nr 3 2011.

Eftersom testen gjordes i en simulerad miljö fick alla vårdare ta hand om ”samma” patienter, i form av en docka.

Patienten pratade och reagerade på olika, i förväg planerade, sätt beroende på vilken behandlingsåtgärd som vårdarna valde.

– Här kunde vi se att riktlinjerna följdes i högre utsträckning när beslutsstödet användes, säger Magnus Hagiwara. Följsamheten var 60 procent för

”

Följsamheten var 60 procent för de som arbetade på vanligt sätt. De som använde det digitala beslutsstödet följde riktlinjerna till 80 procent "

de som arbetade på vanligt sätt.

De som använde det digitala beslutsstödet följde riktlinjerna till 80 procent. Men de arbetade något långsammare, vilket också är viktigt att ta i beaktande.

Kvalitativ fallstudie Nästa del i Magnus Hagiwaras forskning var en kvalitativ fallstudie, där han dels intervjuade de som ansvarar för utvecklandet av riktlinjer i Västra Götalandsregionen och dels observerade ambulanspersonal för att se hur de befintliga riktlinjerna användes.

- En slutsats här är att ambulanspersonalen är positiva till att använda riktlinjer och att man gärna vill följa dem, säger han. De arbetar ofta i konstiga miljöer och har långt till annan support, och därför känns det nog extra viktigt att ha riktlinjer att förhålla sig till. Det stora hindret är att riktlinjerna ofta har så otympligt format.

Det kan till exempel vara en stor pärm, vilket inte funkar att använda direkt i bedömningen av en patient. Man kan också behöva kolla i flera olika dokument, vilket är besvärligt.

Effektiv journalskrivning En av fördelarna med det digitala systemet är att journalskrivningen påbörjas genast när man använder det. I normala fall göra ambulanspersonalen anteckningar för hand, som de sedan för in i ett datoriserat journalsystem när de har lämnat patienten på sjukhuset.

Både ledningen och medarbetarna visade sig ha en positiv inställning till att i framtiden

arbeta med ett elektroniskt beslutsstöd.

Den fjärde och sista delen i forskningen var att testa beslutsstödet på en ambulansstation. Först följde Magnus Hagiwara det ordinarie arbetet där i tre månader, och därefter följde han det i ytterligare tre månader, när personalen använde det digitala beslutsstödet.

Modeller för felbedömning – Varje vecka kollade jag i journalerna och bedömde hur väl vården verkade följa de riktlinjer som finns, säger han. Det visade sig att följsamheten med riktlinjerna var 10 procent högre när beslutsstödet användes.

En hake är att viss information försvinner i journalerna, men skillnaden är så stor att den är tillförlitlig ändå. Det var ingen signifikant tidsskillnad mellan de två grupperna.

Magnus Hagiwara har kopplat sina resultat till ett par olika teorier, med utgångspunkt från patientsäkerhet. En av teorierna handlar om felbedömningar.

Det är något som i tidigare studier har visat sig vara det största hotet mot patientsäkerheten, och är alltså något som man gärna vill minimera.

– Det finns modeller för att identifiera hur man kan minimera felbedömningar, som kan bero på en mängd olika faktorer. Vilka arbetstider personalen har, vilken utrustning och annat. Grundläggande är att inse att människor kommer att göra fel, och att försöka bygga ett försvarslager mot dessa fel.

IMMOBILISERING FÖR PROFFS Ferno Norden erbjuder dig ett komplett sortiment av professionella produkter för fixering. Hög kvalitet med unika funktioner för en trygg och säker insats i extrema miljöer.

Världsledande premiumprodukter.

3 års garanti på all vakuumutrustning!

>>

Magnus Hagiwara har arbetat i många år som ambulanssjuksköterska i Borås. Under de senaste åren har han ägnat sig åt forskning, på Prehospen vid Högskolan i Borås och Hälsohögskolan vid Högskolan i Jönköping.

WWW.S112.SE

www.L52.eu

www.fernonorden.se Tel: 0520-42 02 00 SAMVERKAN 112 NR 3 2014

29

>>

Början på framtiden?

Ett av skälen till att det blir fel är att riktlinjer och beslutsstöd inte är tillräckligt bra.

Detta pekar på ett eventuellt behov av ett nytt, digitalt beslutsstöd. Man ser också att checklistor är viktiga.

Det senare hänger bland annat ihop med en teori kring hur vi tänker och fattar beslut. Man kan säga att vi har två system för tänkande och att de flesta av våra beslut fattas i system 1. Här gör vi en massa automatiska överväganden och är inte medvetna om hur vi kommer fram till våra beslut. Det bygger på vilka erfarenheter vi har sedan tidigare.

– System 2 för att fatta beslut är mer omständligt och det är där oerfaren personal ofta befinner sig. System 1-tänkande är bra, men där begås de flesta misstagen. Då gäller det att försöka hitta modeller för att få personalen att då och då gå från system 1-tänkande till system 2. Detta kan till exempel göras genom kontrollfrågor i ett beslutsstöd.

Sammanfattningsvis kan man säga att Magnus Hagiwara har kommit fram till att nyttan med ett digitalt beslutsstöd kan vara att man följer en bedömningsprocess, att den kan användas som checklista, att journalföringen inleds direkt och att den till exempel kan ställa motfrågor, vilket bidrar till att vårdaren kommer på andra tankar och inte låser sig vid en första misstänkt diagnos, det vill säga att beslutsfattandet går från system 1- till system 2-tänkande.

– Jag vill betona att detta bara är en början, säger Magnus Hagiwara. Många frågetecken återstår, till exempel kring hur implementeringen av ett beslutsstöd skulle gå till och hur man kan hantera datasäkerhetsfrågor. Nu kommer jag att fortsätta att varva en lärar- och forskartjänst med ambulansverksamhet. Jag hoppas då kunna vidare forska inom beslutsfattande, bedömning och kognition. Det är ett mycket intressant område.

Avhandlingen heter: Development and Evaluation of a Computerised Decision Support System for use in pre-hospital care 30

SAMVERKAN 112 NR 3 2014

”

– Jag hoppas kunna forska vidare inom beslutsfattande, bedömning och kognition.

Det är ett mycket intressant område."

Text och foto: Lena M Fredriksson WWW.S112.SE

Effektiva kontinuerliga kompressioner Full energi upp till 360 joule Direkt kontakt med sjukhuset För varje patient som behöver det Kontakta oss för visning och information om vår senaste unika innovativa lösning True CPR™ Coaching device

Lifesaving Innovations from Physio-Control

För mer information kontakta din Physio-Control representant eller ring kundservice på telefonnummer:

www.physio-control.se

0770-870 120

Ambulans SM i Golf 2014 Sista anmälningsdag är den 20 juli, därefter förhöjd avgift fram till "stängningsdags" den 15 augusti.

– Vi ser verkligen fram emot SM-fajten här på vackra Carlskrona Golfklubb, mitt i Blekinges underbara skärgård och vilka får lyfta SM bucklan på dam- respektive herrsidan undrar en entusiastisk Kenneth "Kea" Andersson, ordförande i Karlskrona Ambulans Kamrat/Idrottsförening och til�lika arrangemangsansvarig.

WWW.S112.SE

För att hitta senaste eller ytterligare information om tävlingen, besök tävlingens hemsida http://www.ambulansgolf-sm.se – Ett STORT TACK till alla härliga samarbetspartners som gjort det möjligt att arrangera detta "historiska" första golf SM för ambulanspersonal. Utan ert stöd hade

det varit omöjligt att genomföra tävlingen, hälsar "Kea" och fortsätter: tävlingen avgörs den 27-28 augusti med ”kanonstart”. Även pensionerad personal är välkommen.

Text: Sven Åsheden

www.ambulansgolf-sm.se

31

Premiärvisning Ny NiIsson med flexibelt tvåbårs-utförande

Fordon

Text och foto: Sven Åsheden Nilsson siktar mot nya mål - att erövra marknadsandelar i klassen storbilsambulans, över 3,5 ton.

Samverkan 112 fick i samband med premiärvisningen titta närmare på Nilssons nya, stora MB Sprinterambulans.

Det har tagit lite tid men nu har Nilsson Special Vehicles i Laholm äntligen ett storbilsalternativ att erbjuda sina kunder.

För tredje gången på 10 år visade företaget upp en ny ambulansmodell för en speciellt inbjuden publik.

Nåja, ny och ny...

Det mesta går att känna igen på MB Sprinter-ambulansen, i varje fall till det yttre. Man måste titta in i sjukhytten för att tydligt upptäcka att något nytt är på gång och det första vi lade märke till var den tvärställda bårsläden.

Upphandlingsfördel Med sin nya MB Sprinter ser Nilsson om sitt hus och lever upp till sina kunders återkommande önskemål. Nämligen, att kunna köpa både små- och storbilsambulanser från en och samma leverantör.

Men det ska sägas direkt: Ambulansen är inte ett renodlat Nilsson-bygge utan en pro-

totypmodell som skapats i samarbete med det lilla polska och familjeägda företaget Auto-Form i staden Mysłowice. En stad i södra Polen med cirka 2 miljoner invånare.

– Sprintern från Auto-Form, som vi nu har nöjet att visa är ett traditionellt handarbete, som motsvarar de mest högt ställda krav och förväntningar som vi och våra kunder kan tänkas kräva berättade VD Karl Justh i sitt hälsningsanförande.

Som påbyggare ska Nilsson och polska Auto-Form föra gamla genuina familjeoch hantverkstraditioner vidare. I en Nilsson-levererad ambulans ska det inte finnas några kvalitetsmissar.

Foto: privat Karl Justh tillträdde VD-posten för NSV den 16 januari 2013.

Nilsson Special Vehicles erbjuder ett 2-bårsalternativ. Ena båren är tvärställd precis bakom mellanväggen.

Fokus på tvärställd kuvöstransport Utökade och mer kvalificerade arbetsuppgifter för dagens ambulanspersonal ställer också ökade krav på deras arbetsplats. Önskelistan innehåller ofta krav på smarta nyheter, god prestanda, hög lastkapacitet, utvecklad säkerhet, låg ljudnivå och en allmänt god kör- och åk-komfort. Är ni nöjda med responsen?

– Vi har fått extremt bra respons, dels på vår nya MB Sprinter men också på våra idéer, visioner och tänkta utveckling. Riktigt kul tycker vi alla, nu kör vi för allt vad tygen håller avslutar Karl Justh.

Inköpsansvariga från hela Sverige minglade runt i visningshallen. Ett bra tillfälle att få prata med andra "inköpskollegor".

32

SAMVERKAN 112 NR 3 2014

WWW.S112.SE

När någon drabbas av plötsligt hjärtstopp är det bråttom. En hjärtstartare inom

180

sekunder

ökar chansen dramatiskt att rädda liv.

Enkla och användarvänliga hjärtstartare för alla Philips HeartStart HS1 Hjärtstartare när den är som enklast.

Philips HeartStart FRx Hjärtstartare för tuffa miljöer.

Philips HeartStart FR3 Hjärtstartare för proffs.

Techmedico är regional distributör åt Laerdal Medical AB i Skåne, Blekinge, Småland och i Östergötland.

Eget lager och snabba leveranser!

Techmedico AB Pirgatan 2 374 35 Karlshamn 0454-300 806 info@techmedico.se www.techmedico.se

Strokefinder kan snabbt skilja hjärnblödning från blodpropp – Test i ambulans under hösten

Ny produkt

Strokefindern placeras på patientens huvud och undersöker hjärnvävnaden med hjälp av mikrovågor. Signalerna tolkas av systemet för att avgöra om stroke-skadan är orsakad av en blodpropp eller blödning.

– Resultaten av denna studie visar att vi kommer kunna mångdubbla antalet strokepatienter som får optimal behandling när instrumentet ställer diagnos redan i ambulans, säger Mikael Persson, professor i medicinsk teknik på Chalmers. Att vi kan utesluta blödning redan i ambulans är ett stort framsteg som kommer att vara till stor nytta inom den akuta strokevården. Minst lika spännande är den möjliga tillämpningen inom traumavården.

Källa: Chalmers, Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetsjukhuset

Antennerna på hjälmen sänder i tur och ordning in svaga mikrovågssignaler i hjärnan, samtidigt som mottagarantennerna lyssnar efter reflekterade signaler. Hjärnans skilda strukturer och substanser påverkar mikrovågornas spridning och reflektioner på olika sätt. De mottagna signalerna ger ett komplext mönster, som tolkas med hjälp av avancerade algoritmer. Utifrån dessa mätdata kan systemet diagnostisera en blödning respektive propp.

En blödning blir särskilt markant, men även ett område med propp och syrebrist kan urskiljas. Illustration: Boid

34

SAMVERKAN 112 NR 3 1 2014

Resultaten från de första patientstudierna med mikrovågs-hjälmen Strokefinder bekräftar användningen av mikrovågor för snabb och exakt diagnos av strokepatienter. Det visar en vetenskaplig artikel som publicerades den 16 juni. Strokefinder kan ställa diagnosen tidigare än dagens metoder, vilket ökar möjligheten att motverka hjärnskador vid stroke.

I artikeln presenterar forskare från Chalmers, Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetsjukhuset resultaten från de inledande patientstudierna som avslutades förra året. I studien ingår 45 patienter och resultaten visar att tekniken med stor säkerhet kan skilja propp från blödning hos akuta strokepatienter.

Test i ambulans under hösten De inledande patientstudierna har genomförts på sjukhus, men i höst kommer forskargrupperna från Chalmers och Sahlgrenska akademin testa en mobil strokehjälm på patienter i ambulans.

– Att redan i ambulansen kunna diagnostisera och inleda behandling av strokepatienter är vår målsättning med Strokefinder, säger Mikael Elam, professor i klinisk neurofysiologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Eftersom tiden är en kritisk faktor vad gäller strokebehandling kan användningen av instrumentet leda till färre eller mindre omfattande skador hos patienterna. Det i sin tur kan förkorta vårdtiderna, minska behovet av rehabilitering och ge en mängd andra goda följdeffekter för både patienten och sjukvården.

Idag bedrivs studier med Strokefinder på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Södra Älvsborgs Sjukhus i Borås. Forskningen sker i nära samarbete mellan Chalmers, Sahlgrenska akademin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Södra Älvsborgs sjukhus, samt Medtech West, som är en plattform för medicinteknisk FoU-samverkan med lokaler på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

En ny produkt, baserad på resultaten från den presenterade studien, har tagits fram och ytterligare studier kommer att genomföras i flera länder inför ett CE-godkännande som Medfield Diagnostics, ett avknoppningsföretag från Chalmers, räknar med ska bli klart senare under året.

Artikeln Microwave-based stroke diagnosis making global pre-hospital thromWWW.S112.SE

bolytic treatment possible publicerades nyligen i tidskriften IEEE Transactions on Biomedical Engineering.

Mer om: Patientstudien Två prototyper har testats på 45 strokepatienter som har kommit in till sjukhuset.

Patienterna har varit stabila efter att ha fått sin första bedömning/behandling.

Resultaten från studien visar att systemet kan skilja propp från blödning, samt skilja patienter med blödning från friska försökspersoner. Systemet är självlärande, vilket innebär att kompletterande patientstudier kommer att minimera feldiagnostisering ytterligare och öka patientnyttan.

Därför pågår sedan ett år tillbaka fler kliniska studier på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås.

Innan systemet kan användas rutinmässigt för diagnos i ambulans måste man genomföra större jämförande studier med skiktröntgen (datortomografi, CT).

Mer om: Strokebehandling idag Cirka 30 000 människor i Sverige drabbas varje år av stroke – ett tillstånd där en del av patientens nervceller i hjärnan skadas av syrebrist.

Under en akut stroke dör miljontals hjärnceller i minuten och många patienter

kan räddas till ett bättre liv om behandlingen ges snabbt.

Sjukvården har här en stor utmaning.

Orsaken till stroke kan vara antingen en blödning eller propp i något av hjärnans blodkärl. Det finns inget sätt att utifrån yttre symptom på patienten säkerställa orsaken, och behandlingen kan inte påbörjas förrän diagnosen är ställd, vilket idag sker med hjälp av skiktröntgen (datortomografi) på sjukhus.

Den stora majoriteten av patienterna drabbas av blodpropp och skulle framgångsrikt kunna behandlas med propplösande medicin, trombolys, som måste sättas in inom fyra timmar från insjuknande.

Idag är det endast en liten andel av patienterna som hinner diagnostiseras i tid för att kunna få denna behandling.

Hos övriga patienter har stroken orsakats av blödningar, på vilka en behandling med propplösande medicin skulle vara livshotande. Rätt medicinsk bedömning är en kamp om tiden även i dessa fall.

Om sjukvården kan minska skadorna genom att tidigare sätta in rätt behandling finns det ur ett samhällsekonomiskt perspektiv stora pengar att spara.

Den totala samhällskostnaden för stroke i Sverige uppgår till 16,1 miljarder kronor per år, enligt en rapport från Hjärt-Lungfonden.

4-hjulsdrift till Kalix

Hämtas av Karl-Gustaf Forss och Björn Kallin

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

Chalmers i Göteborg forskar och utbildar inom teknik, naturvetenskap, sjöfart och arkitektur, med en hållbar framtid som allomfattande vision. Chalmers är känt för sin effektiva innovationsmiljö och har åtta styrkeområden av internationell dignitet – Energi, Informations- och kommunikationsteknologi, Livsvetenskaper, Materialvetenskap, Nanovetenskap och nanoteknologi, Produktion, Samhällsbyggnad och Transport.

Graphene Flagship, ett av EU-kommissionens första forskningsinitiativ inom Future Emerging Technologies, koordineras av Chalmers, Chalmers har 11.000 fulltidsstudenter och 3.000 anställda.

Stoppa blödningen inom 5 sekunder ITClamp50 är en innovativ lösning för att snabbt och enkelt stoppa blödningar.

ITClamp50 är en självlåsande kirurgisk klämma med suturnålar som tränger genom huden och fäster hudkanterna.

En justerbar låsmekanisim ökar eller minskar trycket över såret för att erhålla önskad vätsketät förslutning eller sårstängning.

Adolfsbergsvägen 31 • 168 66 BROMMA • Tel.08-715 55 10 • info@im-medico.se

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 3 2014

35

Betald annonsplats

info@alarmforbundet.se Telefon: 018 - 430 11 10

Ambulanssjukvården är en del av

De regler och författningar som gäller för hälso- och sjukvården gäller även inom ambulanssjukvården. Förbundet upplever att en verksamhet präglad av övning och beredskap ersatts av suddiga modeord som "ambulansproduktion" och "säsongsanpassning". Övning och beredskap är allt för ofta satt på undantag.

Förbundet reagerar med fasa på vissa landstings "säsongsanpassade" ambulansberedskap. Förbundet ser inga goda skäl eller argument för att "säsongsanpassa" livsnödvändig beredskap. Några konsekvens- och riskanalyser finns inte, ännu mindre en medvetenhet om ambulansens roll som en i lag beskriven katastrofmedicinsk nödvändighet. Vi anser att förfarandet är förkastligt.

Vi har sedan lång tid efterlyst öppenhet, insyn och en mer ändamålsenlig avtalsuppföljning för att råda bot på den oreda som de senaste åren blivit ett signum för ambulanssjukvården.

Kritiken mot den slutenhet som är synonym med bolagslogiken blir allt mer aktuell då insynen är obefintlig i de bolag som säljer ambulanstjänster.

Genom att överlåta beredskapen till vinstdrivande aktiebolag gör sig landstingen helt beroende av bolagens nycker och terminologin med ord som "ambulansproduktion" och "säsongsanpassning" smyger sig in i verksamheten.

De samvetsgranna personer som dristar sig till att kritisera frånvaron av övning och anmärka på undermålig beredskap, rekrytering och arbetsmiljö får utan dröjsmål en styvmoderlig påminnelse om lojalitetsvillkoret i anställningsavtalet.

De näringsidkare som vid upphandlingar av ambulanssjukvård räknar in övning e t c

36

SAMVERKAN 112 NR 3 2014

anses för dyra. Dessa aktörer kan idag konstatera att de drar en dubbel nitlott.

De räknade sannolikt inte med den paradoxala kompromissvilja som beställaren skulle visa deras konkurrenter genom att lydigt följa bolagens minsta vink.

Förbundet har tydligt tagit ställning för ett förstatligande av ambulanssjukvården men vidhåller tills dess en ny ordning gäller att konkurrens måste råda på lika villkor

Henrik Johansson, förbundsordförande, Alarm Ambulansförbundet och att ingångna avtal ska hedras. Landstingen måste bli betydligt mer noggranna i avtalsuppföljningen.

Landstingen ska fortlöpande revidera sin katastrofplan och tillse att all berörd personal regelbundet får information härom.

För att kunna motsvara lagens krav vid stora olyckor eller katastrofer i fred och vid väpnat angrepp krävs en särskild beredskap med planläggning utbildning och övning.

Den medicinska katastrofberedskapen skall enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) § 3 tillförsäkra god hälso- och sjukvård. Landstingets planering ska baseras på geografiska förhållanden, befolkningstäthet och riskanalyser.

Ambulanssjukvården måste ha en orga-

nisation som kan växa med uppgiften. Vid risk för eller vid inträffad skadehändelse skall sjukvården kunna skapa resurser för att kunna möta det aktuella behovet. För att detta ska vara möjligt måste sjukvården gradvis kunna höja sin förmåga/kapacitet utifrån ett normalläge. Detta kräver logiskt reell beredskap och personal som givits rätten att träna för olika scenarier.

Huvudmännens katastrofplaner är värdelösa om de inte är förankrade av dem som förutsätts arbeta efter dem. För att befästa teoretiska och praktiska kunskaper måste därför övningar genomföras regelbundet av varje huvudman för såväl ledningspersonal som hälso- och sjukvårdspersonal.

Lagen I 31 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) finns bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande skall utvecklas: • riskanalyser utifrån ett hälsooch sjukvårdsperspektiv.

• utbildning, fortbildning, övning och kompetensutveckling.

Lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd Landstingen ansvarar för hälso- och sjukvårdens insatser vid allvarliga händelser såväl i fred som under höjd beredskap.

De lagar, föreskrifter och allmänna råd som reglerar hälso- och sjukvårdens ansvar vid allvarliga händelser är: Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) .

Enligt ett tillägg i den 7 § från den 1 juli 2002 ska landstingen planera sin hälsooch sjukvård så att en katastrofmedicinsk beredskap består.

Lag (2006:544) om kommuners och

WWW.S112.SE

Betald annonsplats

hälso- och sjukvården landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap . I denna lag beskrivs landstingets ansvar vid extraordinära händelser.

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om fredstida katastrofmedicinsk beredskap och planläggning inför höjd beredskap (SOSFS 2005:13 M).

Bestämmelser om landstingens beredskapsplanering och ansvar inför höjd beredskap regleras bland annat i: • Lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap • Lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig, krigsfara m m • Lagen (1994/1720) om civilt försvar • Lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.

all konkurrensutsatt verksamhet bör avgränsas redovisningsmässigt och åläggas ett ekonomiskt mål om att uppnå minst full kostnadstäckning, vilket rimligen innebär att den aktör som räknar hem ett uppdrag ska beräknat tid för övning e t c.

bli övning och utopiska beräkningar som bolag och landstingsdivisioner räknat hem uppdrag. Logiskt leder det till ökade risker för alla parter. Skillnaden är dock att i offentligt driven verksamhet råder möjlighet till insyn.

Mål och krav bör tydligt anges i riktlinjer eller andra styrdokument. Det ekonomiska målet kompletteras med ett klargörande att den konkurrensutsatta verksamheten ovill-

Det är som förbundet tidigare fört upp till debatt. När två diametralt olika intressen möts, bolagslogiken och allmännyttan, så kommer konsekvenserna som ett blekt brev på posten.

Vi ser på tok för mycket negativa konsekvenser när marknaden får styra beredskapsarenan. Det senaste kring "säsongsanpassning" och införande av begrepp som "ambulansproduktion" kan bara äga ett syfte; nämligen att rita om kartan och uppfinna en ny verklighet, där folk är mindre sjuka och drabbade av olyckor på sommaren, och vips så kan ambulansbolagen dra ner på bemanningen och tjäna pengar, eller åtminstone slippa betala för en lösning. Ekvationen går inte ihop och hör inte heller ihop.

Konkurrensutsatt ambulans, räddningstjänst, polis och försvarsmakt!

I Lag om skydd mot olyckor (2003:778) beskrivs ansvaret för räddningstjänst som delas av staten och kommunerna.

NEJ TACK!

Enligt Polislag (1984:387) 3 § ska samarbete äga rum med andra myndigheter och organisationer vilkas verksamhet berör polisverksamheten.

Vid säkerhetsplanering måste landstinget ovillkorligen ta hänsyn till att oväntade händelser de facto kan inträffa.

Det är för de allra flesta en självklarhet att konkurrensen mellan offentliga och privata aktörer måste ske på så lika villkor som möjligt. I betänkandet ”Konkurrens på lika villkor mellan offentlig och privata sektor (SOU 2000:117) finns redovisat de villkor som rådet anser bör vara uppfyllda för att åstadkomma konkurrens på så lika villkor som möjligt. Kortfattat kan sägas

WWW.S112.SE

korligen kommer omprövas om målet inte uppfylls på några års sikt. Det ekonomiska utfallet bör vara särredovisat. Hänsyn skall tas till samtliga relevanta kostnader som uppkommer i den konkurrensutsatta verksamheten.

Förbundet har fått nog och kommer nu klart deklarera vår mening kring bolagshysterin inom ambulanssjukvården.

Om ambulansbolagen blir tvingade att upprätthålla övning, beredskap och en reell arbetsmiljö, lägg därtill att tvingas avveckla den så hatade jouren; då är vi ganska säkra på att det blir mycket svårt att krama ur vinster ur ambulansverksamheten. Det är ju genom påhitt som jour och att låta

Ingen övning, otrygga anställningsvillkor och skyhög personalomsättning är sannerligen inte att värna skattebetalares intressen.

Vi hymlar inte med att ett förstatligande innebär ett förbud mot vinstuttag inom all ambulanssjukvård!!!

Med vänlig hälsning Henrik Johansson, Förbundsordförande

SAMVERKAN 112 NR 3 2014

37

Kongress / Mässa

Mässa för ambulanspersonal arrangerad av ambulanspersonal Text: Sven Åsheden

Bakgrundsfoto: Hotell Scandic Infra City

Riksföreningen för ambulanssjukskötskor, RAS, har gett Andreas Byström och Kjell Öhman ansvaret att skapa förutsättningar till Sveriges bästa mötesplats för ambulanspersonal.

Efter kongresserna Ambulansforum 2011 och 2012, valde RAS efter dialog med Ferno Norden, Pensi Rescue, Samverkan 112 och Umeå Kongress att flytta föreningens mötesverksamhet till Stockholm och Hotell Scandic Infra City.

– Utställare och ambulanspersonal har under flera år efterfrågat en modern och ändamålsenlig kongress i närheten av Stockholm. Lokalerna på Hotell Scandic Infra City har alla dessa förutsättningar.

Inte minst med sitt utomordentliga läge i Upplands Väsby norr om Stockholm. 15 minuter från Arlanda flygplats och 20 minuter från centrala Stockholm berättar Kjell Öhman.

Detta ledande Nordiska kongresshotell blir arena för nästa års konferens och mäs�sa, Ambulans 2015.

– Mässlokalerna har en golvyta på cirka 3 000 m2 (72 x 48 x 6 meter) i hotellets bottenvåning och här kommer vi att få rum med ambulanser, prehospitala innovationer, scen för produktvisningar och olika debatter förtydligar Andreas Byström Många nya idéer – Idéerna är många kring hur vi ska skapa en dynamisk kongress tillsammans med utställarna. “Hands on”, är ett centralt kon38

SAMVERKAN 112 NR 3 2014

gressbegrepp som innebär att alla produkter kommer att vara tillgängliga för utprovning och interaktion.

– Genom uppdelning i ett rekryteringstorg, en leverantörs- och en innovationsdel, blir Speakers Corner och stora scenen centrala delar. Tanken och målsättningen är att skapa en levande och omfångsrik konferens och mässa säger Andreas Byström och Kjell Öhman.

En central mittpunkt Rekryteringstorget är tänkt att bli en mittpunkt för deltagare och besökare.

Här kommer fackföreningar, arbetsgivare och lärosäten att dela plats och tillsammans inspirera besökarna till karriär- och arbetsmöjligheter.

Just nu sker också en dialog med Försvarsmakten om hur de aktivt kan delta i kongressen.

– Ambulansverksamheterna runtom i Sverige har behov av att hitta nya medarbetare. Under konferensdagarna ges en unik

möjlighet att rekrytera medarbetare och studenter till sin verksamhet direkt på plats säger Andreas Byström.

Två fokusteman Föreläsningarna i kongressprogrammet kommer att vara baserade på två teman, arbetsmiljö och prehospital säkerhet.

– Det finns en mängd intressanta föreläsare inom dessa ämnesområden och vi för en aktiv dialog med flera berättar Kjell Öhman Unikt med Ambulans 2015 är möjligheten att komma och gå, antingen dag ett eller dag två, alternativt från lunch till lunch, utan att förlora någon del av programmet.

För dem som vill gå båda dagarna ges även möjlighet till detta, då kan deltagarna mer utförligt ta del av två keynote-föreläsningar och workshops.

Ambulans 2015 kommer att erbjuda utställarna generösa konferensmöjligheter i form av lättillgängliga, prisvärda och rymliga golvytor i den populära Inframässan.

Kongressprogrammet startar kl 10:15 båda dagarna. Ökat samarbete med Finland Tillsammans med Pensi Rescue kommer Ambulans 2015 att marknadsföras även i Finland, allt för att öka samarbetet med finska kollegor. Ambulans 2015 blir en mötesplats som är till för att skapa ett utbyte av kunskap, erfarenheter samt diskutera ambulanssjukvårdens framtid.

WWW.S112.SE

E N MÖTESPL ATS AV AMBULANSP ERSO NAL FÖR AM BULANSP ERSO NAL

28 - 29 April

Ambulans 2015 Ambulans 2015 Scandic Infra City

Scandic Infracity vidflygplats Arlanda 15 minuter från Arlanda 20 minuter28-29 från centrala aprilStockholm Välkommen till en konferens och mässa för personal, leverantörer, innovatörer och forskare inom ambulanssjukvård i olika landsting men även mellan olika nordiska länder.

www.ambulans2015.se

Stig Holmberg tar emot den 200:e ambulansen av nuvarande modell med kolfiberskåp. Slutdestination är Älvsbyn.

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

UTRUSTNING FÖR PROFFS Andningsvård Förbandsmaterial Akutväskor Övervakning

Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se E-post: fab@fernonorden.com

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 3 2014

39

Examensarbeten EN MÖTESPL ATS AV AMBUL AN SPERS O NAL FÖR AMBUL AN SPERSON AL

28 - 29 April

Ambulans 2015 Ambulans 2015 Scandic Infra City

Janne Kautto, ordförande Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor

Scandic Infracity vidflygplats Arlanda 15 minuter från Arlanda 20 minuter från centrala Stockholm 28-29 april Välkommen till en konferens och mässa för personal, leverantörer, innovatörer och forskare inom ambulanssjukvård i olika landsting men lättar ävenäven i det dagliga betet är justländer. behovet av att städa mellanarbetet olika nordiska

“En ren ambulans är en bra ambulans” Linda Johnsson och Karin Olsson har i deras studie “Orena

ambulanser - En risk för patientens hälsa” valt att analysera ambu-

lanspersonalens städning och förebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner, VRI. Senaste åren har antalet vårdrelaterade infektioner ökat markant och detta ökar både vårdlidandet och vårdskador i samhället.

Själv minns jag tillbaka till min praktik inom hemsjukvården i nordöstra Skåne 2005 och patienten som hade enorma vätskande ödem på benen.

Patienten fick en fantastisk omvårdnad och personalen lindande hans ben i hemmet flera gånger om dagen. Själv stod jag där i strumplästen och blev riktigt blöt av vätskan.

Jag var mycket frågade till min situation som vårdare och handledaren var inte helt nöjd med situationen för någon av oss. Paniken i arbetsgruppen 40

SAMVERKAN 112 NR 1 3 2014

kom när det upptäckes MRSA i såren hos patienten och alla i personalgruppen fick vi odlas.

Ingen hade positiva svar som tur var.

Resan med den “osynliga faran” finns alltid i bakhuvudet, när jag idag kliver in hos en patient i rollen som ambulanssjuksköterska.

Vad kliver jag på? Vad finns här inne? Varken jag, min kollega, patienten eller anhöriga vet.

Det är oerhört svårt att försöka bedriva en ren omvårdnad i den prehospitala miljön.

Det blir inte lättare av att ambulanssjukvården i Sverige idag inte har tillgång till patientöversikt innan ankomst till adress.

Verksamheten pratar mycket om farliga patienter och situationer som behöver flaggas, men även den smittsamma patienten skulle behöva flaggas för att minska riskerna för VRI och smittspridning. Det under-

med rengöring mellan varje patient.

och regelbundet.

Ambulansen är inte ren för att vi tvättar bilen utvändigt www.ambulans2015.se Nånstans i framtiden skulle efter varje arbetspass, det är jag gärna se en lösning där vi minst lika viktigt att få tid avbara trycker på en knapp när vi satt till att varje dag städa bilen lämnar ambulansen och fordo- invändigt och framförallt melnet sanerar sig själv. lan patienterna.

Det finns lösningar med roHär måste vi bli kreativa och botar som sanerar via aerosol, hitta tydliga bra lösningar som försök har gjorts på ambulan- förenklar städningen och minsser. Varför detta inte görs idag, kar risken för smittspridning! är oklart för mig.

Janne Kautto, ordförande I Johnssons och Olssons studie visar deras odlingar tydligt på att de mest vanliga kontaktytorna är kontaminerade och behöver rengöras oftare med bättre rutin.

Intressant i resultatet är att informaterna kommenterat att odlingarna kanske skulle gjorts efter storstädningen, då den Årets magisterarbete dagliga städningen brister. inom ambulanssjukvård Det vi kan ta med oss av kunskapen som hittas i magisterar-

Nominera ditt förslag till: info@ambssk.se WWW.S112.SE

NOMINERING NR 3 - Orena ambulanser – En risk för patientens hälsa Författare: Linda Johnsson Karin Olsson Huvudområde: Vårdvetenskap Nivå och poäng: Magisternivå, 15 högskolepoäng

Linda Johnsson och Karin Olsson har valt att undersöka mängden bakteriekolonier på kontaktytor i ambulanser och personalens uppfattning av städrutiner och utsatta kontaktytor.

Varför har ni undersökt om kontaktytor i svensk ambulansmiljö kan utgöra en källa till VRI och därmed bli en risk för patienters hälsa?

Linda Johnsson och Karin Olsson berättar: – Tidigare studier visar att om vårdare brister i sina vårdhandlingar kan patienten drabbas av komplikationer i form av VRI (Vårdrelaterade infektioner). De vanligaste bakterierna när det gäller VRI är Stafylokocker Aureus. Vårdaren har då orsakat en vårdskada som ur ett vårdvetenskapligt perspektiv innebär ett vårdlidande för patienten. Det är därför betydelsefullt att öka medvetenheten hos ambulanspersonal beträffande smittspridning och sekundär kontamination.

– Dessutom är den prehospitala vårdmiljön komplex när det gäller exponering av olika mikroorganismer. Odlingar i ambulanser har påvisat oönskad tillväxt av flertalet BA (Biologisk Agens), vilket skulle kunna leda till VRI. – Det är bevisat att en smitta kan föras vidare via en kontaktyta och det finns påvisade brister i följsamhet till gängse hygienrutiner. Detta är problematiskt för patientsäkerheten.

Urvalet - två ambulansdistrikt I distrikt A finns det nio ambulansstationer med totalt 15 ambulanser. Linda och Karin odlade i fem ambulanser på två stationer.

I distrikt B finns det fyra ambulansstationer med totalt fyra ambulanser. Linda och Karin odlade i tre ambulanser på en station.

Datainsamlingen har skett med: ► Odlingar med kontaktplattor ► Frågeformulär - Hygien- och städrutiner Det genomfördes 31 kontaktodlingar i 8 ambulanser och 14 anställda inom ambulanssjukvården besvarade frågeformuläret.

Resultat blev: Fordonsratt Samtliga odlingar gjorda på fordonens ratt visar att mängden bakteriekolonier är inom intervallet för ”ej godtagbar yta".

Hälften av personalen uppfattade att ratWWW.S112.SE

Kurs: Ambulanssjuksköterskeutbildning Handledare: Gabriella Norberg och Birgitta Wireklint Sundström Examinator: Anders Bremer, Högskolan i Borås

ten var ett av de ställen som utsattes för mest frekvent kontakt.

Datorskärm Odlingarna på datorskärmen visade att mängden bakteriekolonier i 50 % av fallen var tveksamt godtagbara och 25 % var ej godtagbar yta. Ingen av personalen uppfattade datorskärmen som en yta som utsätts för frekvent kontakt med händer. Dock var det en som angav att alla delar till övervakningen var utsatta för frekvent kontakt vilket skulle kunna inkludera datorskärmen.

Skrivstöd Samtliga odlingar på baksidan av skrivstödet visade att mängden bakteriekolonier hamnade inom intervallet ”ej godtagbar yta” i likhet med odlingen på fordonsrattarna.

Ingen av personalen uppfattar skrivstödet som en yta som utsetts för frekvent handkontakt. I en av ambulanserna fanns inget skrivstöd att tillgå.

Handtag höger sida om patient Odlingarna visar att bakteriekolonier befinner sig i intervallet ej godtagbart i fem fall. Frågeformulärsvaren visar att fem av personalen uppfattar att handtaget för patienten utsätts för frekvent kontakt. Två personal har skrivit att patientnära ytor utsätts för frekvent kontakt, vilket kan tolkas som att respondenterna i detta även inkluderar handtaget.

Antal bakteriekolonier Majoriten av personalen uppfattar att båren är den yta som utsätts för mest frekvent kontakt, därefter kom ratten och sedan handtag. Den yta som visar på mest bakterie-

kolonier i studien är ratten.

Baksidan av skrivstödet som inte nämndes av någon av vårdarna visar sig vara den yta om innehöll näst mest BA i genomsnitt.

Som samlingsnamn för de mikroorganismer som kan spridas används begreppet biologisk agens (BA) (Arbetsmiljöverkets författningssamling, 2005).

Under 10 procent är godkända Endast tre (9,7 %) av studiens 31 odlingar var godkända. Dessa var utförda på två datorskärmar och ett patienthandtag.

De godkända odlingarna var utförda i olika ambulanser.

Det går inte att se någon klar skillnad mellan distrikt A och B efter analyserna av odlingssvaren.

Personalens svar i frågeformuläret Resultatet från fråga ett i frågeformuläret synliggör att det finns ett protokoll för storstädning som ska signeras vid utförandet.

Endast tre av de 14 anställda nämner daglig städning efter patient i samma fråga.

Det framkom i fråga två att åtta anställda hade fått utbildning i städrutiner.

I fråga tre framkom det att alla utom en bland personalen har tagit del av stationens städrutiner.

I fråga fyra framkom att de medel som fanns att tillgå främst var alkoholbaserad ytdesinfektion, Virkon och allrengöring med tensider. Personalen hade en klar uppfattning av att de visste när respektive medel skulle användas.

I fråga fem nämndes båren som den mest utsatta ytan av tio i formuläret, ratten nämndes sju gånger. Av dessa var det fyra personal som angav både ratten och båren som utsatta ytor. Två angav endast båren medan endast en angav bara ratten.

Kontaktytor och städning – Kontaktytor innebär de ytor som utsätts för frekvent kontakt. Det är vedertaget att handen är den största faktorn till smittspridning berättar Linda Johnsson – Viktigast när det gäller städning är att prioritera ytor som är patientnära och som utsätts för frekvent handkontakt tycker Karin Olsson SLUTSATS Linda Johnsson och Karin Olssons slutsats är bland annat att majoriteten av de kontaktytor som odlats inte var godtagbart rena. Det handlar främst om patientnära ytor som utsätts för frekvent handkontakt.

Frågeformulär och odlingssvar antyder att verksamheternas städrutiner sviktar.

Trots att hälften av personalen hade genomgått städutbildning var övervägande andel ytor orena beroende på otillfredsställande städning.

Ambulanssjukvården behöver därför se över sina städrutiner för att inte orsaka ett onödigt vårdlidande.

”

Ratten och baksidan av skrivstödet är två orena och ej godtagbara ytor Samanfattande text: Sven Åsheden SAMVERKAN 112 NR 3 2014

41

Thommy Larsson är död - Fuck cancer!

Den 4:e maj förlorade Sweden Rock en av sina viktigaste och mest omtyckta medarbetare.

Thommy Larsson jobbade under många år som medicinskt ansvarig och var den som byggde upp festivalens stora säkerhetsgrupp, Sweden Rock Rescue – SRR. Rösten med de underfundiga och roliga kommentarerna, humorn och berättarkonsten har tystnat.

Thommy Larsson avled på Skånes universitetssjukhus, i sitt älskade Malmö, med sina närmaste runt omkring sig.

Hans kamp mot sjukdomen var både tuff och smärtsam mot slutet.

Det känns tungt och orättvist och svårgreppbart att Thommy Larsson inte finns bland oss längre.

Vi påminns än en gång om att livet inte är en självklarhet och att varje dag måste ses som en gåva.

För sju månader sedan be42

SAMVERKAN 112 NR 3 2014

Text och arkivfoto: Sven Åsheden rättade Thommy Larsson för mig, om sin sjukdom för första gången: – Bitvis, i samband med behandlingarna, mår jag riktigt dåligt. Jag vet inte hur framtiden ser ut och tar därför en dag i taget. Min läkare testar en nya behandlingsform och det känns positivt berättade Thommy.

Det var inte speciellt roligt att lyssna på hans tragiska berättelse och sin kamp mot sjukdomen. Men det fanns samtidigt ett hopp om att detta kommer att lösa sig på ett bra sätt och hans optimism fanns kvar.

Framtidstro Thommy Larssons arbete

Akutläkare Erik Wall, SRR-ansvarige Thommy Larsson och narkossjuksköterkska Ulrika Eriksson

med Sweden Rock Rescue har under årens lopp inneburit stora PR-framgångar.

Förfrågningar om festivalens omfattande säkerhetsarrangemang har kommit både från Sverige och från utlandet.

– Vi försöker tänka på allt, från extrema väderhändelser som stormar, orkaner, skyfall till svåra och stora olyckor, men också ner till ett litet skoskav. Alla ska trivas och känna stor trygghet hos oss, berättade alltid Thommy Larsson i sin roll som medicinskt ansvarig.

I mitten av december i fjol hjälpte jag Thommy att göra en PowerPoint presentation om Sweden Rock Rescue.

Ett arbete som präglades av stor inlevelse och kunskap.

Presentationen använde han några dagar senare för att berätta om Sweden Rock Rescue på ett konkret, lättbegripligt och inspirerande sätt för en stor publik från Region Skånes Prehospitala Enhet (RSPE).

Thommy Larsson fick inte vara med på årets Sweden Rock Festival 4-7 juni, som han hjälpt till med att planera. Han begravdes i Limhamns kyrka, Malmö, fredagen den 30 maj.

Thommy Larsson sörjs närmast av hustrun Wiveca, döttrarna Ulrika och Annika samt två barnbarn.

WWW.S112.SE

Vi är stolt sponsor till Ambulans SM i Golf 2014

Ett stort lycka till önskar vi Karlskrona Ambulans Kamrat/ Idrottsförening och Carlskrona Golfklubb!

www.s112.se WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 3 2014

43

Kriminalhistoria

DEN OLYCKLIGE RÅNAREN

Kriminalreporter: Dag Öhrlund Klockan var exakt 09.33 den 15 juli 1998 när postkassörskan Kerstin Ahlenius tittade upp och blev förvånad.

Kerstin hade arbetat på posten i Lycksele i 28 år, men det som nu skulle komma att ske hade hon aldrig upplevt förr.

Några minuter tidigare hade kunden Elvy Sehlin kommit till kassan för att ta ut 2 500 kronor. Kerstin Ahlenius hade då upptäckt att hon hade för lite pengar i kassan, och gått till huvudkassan och hämtat 20 000 kronor i femhundralappar.

När Kerstin kom tillbaka till sin kassa la hon i ögonvrån märke till en man som kom in genom dörren. Hon reagerade direkt på att han var ”utklädd” och sa senare till polisen att han ”såg i princip ut som en rånare”.

Mannen var lång, smal och ”ranglig”, enligt Kerstin. Han bar stora, bruna solglasögon och hade en blå snusnäsduk knuten runt huvudet så att den täckte munnen och näsan. Hon uppfattade också att han med ena handen dolde något under sin jacka.

Kerstin stirrade på honom.

Och plötsligt drog han fram en svart pistol.

Dåliga tider Roger Nordeng var nervös.

Under de senaste fem åren hade han haft dålig ekonomi och det senaste året hade på flera sätt varit riktigt dåligt.

Den 26-årige norrmannen från Mo i Rana hade bott i Sverige i två och ett halvt år. Först hade han jobbat på en hotellanläggning i Tärnaby. När han fick sluta där hade han och flickvännen tillfälligt flyttat till Oslo där han under några månader hade försörjt sig på tillfälliga jobb som servitör och bartender.

När Roger fick erbjudande om ett fast jobb som servitör på ett hotell i Enköping, bestämde han och flickvännen sig för att flytta tillbaka till Sverige.

Men förhållandet var allt an44

SAMVERKAN 112 NR 3 2014

– precis allting gick fel …

nat än bra och under de senaste sex månaderna hade det bara blivit sämre, tills paret bröt upp.

Detta hade tagit Nordeng hårt. Han hade återvänt till Mo i Rana där han under en period bott hos sin mormor och försökt försörja sig som försäljare på ett oljeföretag.

Ekonomin var fortfarande inte bra. Roger hade en kontokreditskuld i banken på 18 000 kronor. Ett studielån på 100 000

kronor hängde som ett svart moln över honom. Dessutom hade han i början av juni köpt en Ford Sierra för 55 000 kronor av en kamrat, lovat fixa ett banklån och betala för bilen.

Men så hade det inte blivit.

Nu hade ångesten tagit ett hårt grepp kring honom. Han var bjuden på ett bröllop den 11 juli men kände att han inte orkade gå dit. Han klarade inte av att möta en massa människor och ville inte svara på vännernas frågor om hur han mådde.

Roger bestämde sig. Fredagen den 10 juli packade han sin bil full med både sommar- och vinterkläder och styrde mot Sverige. Av en ren tillfällighet valde han att stanna i Lycksele.

Han hade en gång kort besökt sjukhuset där, men visste annars ingenting om stan.

När han kom fram tog han en kopp kaffe på ett fik och snackade lite med några tjejer han träffade där. Efter en snabb titt i plånboken förstod norrman-

nen att han skulle få övernatta i bilen.

Han ägde 100 kronor i kontanter.

Bedrövad körde han ut bilen utanför stan, parkerade sex kilometer ifrån Hotell Lappland och la sig att sova.

Kanske var det ren tur att ingen polisbil passerade hans parkering den natten. ”Det var mer vanligt att folk sov i sina bilar förr, när de hade det sämre ställt”, säger polisinspektör Lars-Arne Abrahamsson, som på den tiden tjänstgjorde i Lycksele. ”Framförallt sommartid när det var varmt ute. När jag jobbade i yttre tjänst var det inte ovanligt att vi stötte på låsta bilar där folk hade hängt kläder för rutorna.

Numera är det inte lika vanligt, men visst händer det. Och att sova i sin egen bil är ju inte brottsligt.”

Mat och vila hägrar Kanske var det solen som väckte Roger i hans bil nästa morgon.

Yrvaken och hungrig satte han sig upp och letade fram lite mat som han tagit med sig från Norge.

Han funderade.

Plånboken var lika tunn som kvällen innan, men kanske skulle situationen kunna lösa sig på något sätt. Nordeng startade bilen och körde in till Lycksele. Han promenerade planlöst omkring och tittade i skyltfönster, innan han på nytt parkerade bilen utanför stan och tillbringade resten av dagen med att sitta och läsa.

När det blev söndag morgon hade Roger inte ätit på ett dygn.

Han längtade efter en dusch och tanken på att få byta bilens baksäte mot en skön säng var oerhört frestande.

Roger startade bilen och körde den dryga halvmilen till Hotell Lappland, där han bad om ett rum.

När personalen ville ha betalt förklarade Nordeng att han inte

hade några pengar, men att det skulle lösa sig. Han skulle kontakta sin familj som skulle sätta in pengar på hans konto. Det hade de gjort förr och det kunde man lita på.

Folket på hotellet köpte Rogers förklaring och godkände att han skulle betala för sig på måndagen. Han fick nyckeln till rum 403.

Enligt vad Nordeng senare skulle berätta för polisen, var det för att visa sin goda vilja som han på måndagen ställde sig vid hotellets receptionsdisk och i sin kalender skrev så att alla kunde se: Posten Lycksele 09.15.

Denna anteckning skulle dock få rakt motsatt effekt när Roger så småningom hamnade i Lycksele Tingsrätt.

Under måndagen besökte han en bilhandel men stannade för övrigt mest på hotellrummet.

Han hade förklarat för personalen i receptionen att pengarna ännu inte kommit in på hans konto och mötts av förståelse.

Han skulle få uppskov till nästa dag klockan 13.00 med att betala.

Sonderar terrängen Det blev tisdag och Roger mådde inte ett dugg bättre.

Bortsett från alla andra problem var han nu skyldig 1 007 kronor på hotellet och han hade ingen idé om hur han skulle ta sig ur knipan.

Eller hade han det, sedan länge? Anteckningarna i hans kalender skulle senare tyda på det.

Nordeng lämnade hotellet, körde in till Lycksele och promenerade omkring. Enligt egen utsago såg han i ett skyltfönster bilder från en studentbal och stannade upp för att se om han kände igen de flickor han pratat med på fiket, när han kom till Lycksele.

Sedan gick han vidare, tittade i skyltfönstren till Åhléns och en sportaffär. Vidare höll han sig i området vid Nordbanken, WWW.S112.SE

>>

posten, Domusvaruhuset mittemot posten och en blomsteraffär som låg nära posten. Han skulle senare påstå att detta var en ren tillfällighet, medan vittnet, städerskan Julia Jonsson, sett hans nervösa beteende och menade att han verkade ha stått där för att ”hålla koll”.

Så småningom körde Roger tillbaka till hotellet och kände paniken växa. Hans tidsfrist höll på att gå ut och några pengar hade han fortfarande inte.

För att inte väcka misstänksamhet hos personalen, lämnade han sin väska med ägodelar kvar på rummet, när han smög sig ut, startade bilen och körde iväg.

Nordeng var helt på det klara med att han skulle få tillbringa ännu en natt i bilens baksäte.

Men det var ju trots allt sommar. ”Helt klart mådde han inte bra”, säger Lars-Arne Abrahamsson. ”Nordeng hade checkat in på hotellet under eget namn, lämnat sitt personnummer och registreringsnumret till sin egen bil. Han visste

att han låg illa till att åka fast för bedrägeri om han inte betalade räkningen. Han var tvungen att hitta en lösning för att få fram pengar. Men själv är jag ganska övertygad om att han planerat rånet långt tidigare – det här var en beräknande kille.”

Ett misslyckat rån När Kerstin Ahlenius såg att den maskerade mannen riktade det svarta vapnet mot henne, fylldes hon omedelbart av blandade känslor. Å ena sidan var hon nästan säker på att det var en leksakspistol av plast han höll i handen. Å andra sidan var hon livrädd för att hon kunde ha fel, och att rånaren skulle skjuta.

Mannen kom nu närmare den plats där Elvy Sehlin stod vid Kerstins kassa. Han viftade med pistolen mot Kerstin och sa: ”Det är ett rån, det här.”

Kerstin hade fortfarande svårt att ta mannen på allvar.

Trots att hon var rädd frågade hon om det var ”på skoj”?

Mannen svarade: ”Nej, det är ett rån. Öppna lå-

UNDVIK DESSA SNICKARE OCH ELEKTRIKER. Hur många snickare och elektriker jobbar extra, utan att ta betalt? Vi har ett 30-tal över hela landet. De ställer upp dygnet runt, helt ideellt, precis som alla våra 2.000 frivilliga.

När de arbetar som sjöräddare bör du helst undvika att träffa dem – utom i nödfall. Det bästa är ju om de inte behöver rycka ut alls.

Dina pengar kommer fram! Vi har 90-konto och kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.

dan och hit med pengarna!” Även Elvy Sehlin hade blicken fixerad vid den svarta pistolen. Mannen viftade med den igen och sa: ”Jag skjuter, jag skjuter!”

Sehlin drog sig långsamt mot utgången. Hon hann notera att mannen var spensligt byggd, cirka 180 centimeter lång, klädd i en blå poplinjacka och med en keps nerdragen över huvudet.

När hon väl kom ut på gatan sprang Elvy Sehlin. Raka vägen till polisstationen.

Kerstin Ahlenius väntade på det skott som aldrig kom.

Och plötsligt förstod hon intuitivt att det heller inte skulle komma. Att det var en leksakspistol som mannen höll i.

Hittills hade han inte upptäckt att hon faktiskt stod med en rejäl sedelbunt i sin vänstra hand. Istället hade han flera gånger krävs att hon skulle öppna luckan till det kassafack där hon normalt sett förvarade pengar.

Och där det nu inte fanns några.

Glasluckan mellan henne och

mannen var delvis öppen. Nu tog han ett snabbt steg framåt, fick ett grepp om hennes högra underarm och försökte dra henne till sig.

Fortfarande utan att märka att hon höll 20 000 kronor i handen.

Efteråt kunde Kerstin minnas att hon aldrig sagt rakt ut att rånaren inte skulle få några pengar, men att hon tydligt visat det.

Det gjorde ont när han drog i henne så att hon pressades mot disken, och hon kämpade för att komma ur hans grepp så att hon skulle kunna komma åt larmknappen.

Bättre fly …

Roger Nordeng insåg plötsligt att inte heller denna dag var en av de bättre i hans liv. Kvinnan på andra sidan disken kämpade hårt emot och verkade inte vara rädd för den pistol han höll i handen.

Bättre fly än illa fäkta.

Snabbt släppte han henne, snurrade runt och skyndade mot utgången.

>>

EMIL KARLSSON

ERIC EDBERG

ROLAND PALM

MORGAN FALKENBERG

JONAS WAHLSTRÖM

ULF LÖFGREN

Men om det gäller livet, släpper de allt vad de har för händer och är på väg ut med räddningsbåten inom en kvart. De ingår i en besättning som är välutbildad och har övat mycket för att vara samtrimmade, oavsett vilket yrke de har till vardags.

Förra året gjorde Sjöräddningssällskapet 3.280 utryckningar. Vi står för 70 procent av sjöräddningen i Sverige, utan

bidrag från staten. Så även om sjöräddarna bjuder på sin arbetstid, behöver vi mycket pengar till allt från båtar till utbildning.

Ge ett bidrag på pg 90 05 00 - 0, eller bli medlem på sjoraddning.se. Som medlem får du kostnadsfri hjälp om du till exempel går på grund eller får motorstopp, även om situationen inte är akut. Det är ett sätt för de frivilliga att tacka för ditt stöd.

Frivilliga sjöräddare sedan 1907.

45

>> Kerstin, som hittills varken kunnat eller vågat larma på grund av rädsla för att mannen skulle skjuta, tryckte nu på knappen. Samtidigt ropade hon till sina kolleger att hon hade blivit utsatt för rånförsök och att de skulle ringa polisen.

I postfackslokalen mellan gatan och kassalokalen såg nu Jan Andersson hur den märkligt maskerade mannen som nyss stått vid en kassa, rusade mot utgången. Rånaren passerade på bara två meters håll och Jan hann lägga märke till vilken färg det var på de hårslingor som hängde ner under kepsen.

När mannen förstod att Andersson stirrade på honom försökte han dra upp snusnäsduken ända till näsroten. Den andra handen höll han i jackfickan som om han dolde något där, vilket fick Jan att bli rädd.

För en sekund övervägde Andersson att kasta sig över mannen, men kanske var det rånarens dolda hand som hejdade honom.

Istället följde han efter mannen ut på gatan och tittade efter honom när han sprang Storgatan i sydlig riktning och över på den västra sidan av gatan.

När rånaren kom i höjd med Lyckselebostäders kontor drog han ner snusnäsduken från ansiktet, innan han skyndade vidare. Jan kunde se mannen springa över en parkeringsplats och in i parken vid Djupskolavan, där han försvann ur sikte.

Nu kom en postanställd ut på den trappa där Andersson stod. Jan frågade honom om det verkligen hade varit ett rån, och tjänstemannen svarade ja. Jan hämtade omedelbart sin bil och körde längs Storgatan för att se om han kunde upptäcka rånaren. Därefter plockade han upp posttjänstemannen och tillsammans åkte de runt och spanade en stund.

Men rånaren var borta.

Det var mitt i sommaren och på polisstationen i Lycksele hade man delat upp semestrarna mellan sig. Lars-Arne Abrahamsson var chef för ett utredningsturlag, men under sommaren fick han ha dubbla roller och också vikariera som närpolischef. Nu bestod hela polisstyrkan av honom själv, Christer Ekbäck, Tore Holm46

SAMVERKAN 112 NR 3 2014

lund och Lage Dahlberg. ”Jag var på väg till receptionen när Lage kom till mig och sa att vi hade ett pågående postrån i lilla Lycksele. Jag undrade om det var ett skämt så jag var tvungen att fråga honom – vi hade aldrig haft ett bank- eller postrån i Lyckseles historia!

Men jag såg på Lages ansiktsuttryck att det var sant, och var tvungen att tänka snabbt. Hur skulle vi hantera situationen med så lite personal?”

Lage var upptagen och LarsArne insåg att bara han själv och Christer Ekbäck hade möjlighet att rycka ut omedelbart. ”Då kom nästa fråga – skulle vi springa eller ta bilen? Märk-

ligt nog hade det nog gått snabbare att springa, men vi visste ju inte vad som skulle hända när vi kom fram, det kunde ju bli en jakt. Så vi ringde till posten och bad chefen där möta oss utanför, på baksidan. Sedan tog vi en radiobil och sneddade över kommungården.”

När poliserna kom fram möttes de av en skärrad postchef som kunde bekräfta att posten varit utsatt för ett rånförsök, och att rånaren försvunnit bara någon minut tidigare.

Poliserna visste inte riktigt vad de skulle göra. De hade inget vettigt signalement på rånaren, inte heller visste de om han hade flytt springande eller i bil.

Lars-Arne Abrahamsson skrattar vid minnet. ”Vi var själva skärrade och uppjagade. När postchefen frågade mig om han skulle stänga kontoret och sätta upp en skylt, svarade jag först att det inte var nödvändigt – jag var så inne i

mina egna funderingar. Sedan insåg jag allvaret i situationen och föreslog att han skulle stänga omedelbart.”

Bara 15 minuter efter rånet satt Leopold Oddvall vid sitt skrivbord på Arbetsförmedlingen med en telefonlur i handen. I andra änden hade han en journalist som ringde från Radio Skellefteå.

Nervös och olycklig Oddvall hade fullt upp. Han var ensam på Arbetsförmedlingen och bortsett från journalisten kom det en hel del folk som ville prata arbete med honom.

När dörren slogs upp och norrmannen kom in pratade Leopold fortfarande i telefon.

Under de sju, åtta minuter samtalet pågick noterade han att mannen verkade rejält stressad och uppjagad. Han vandrade otåligt fram och tillbaka och såg sig nervöst omkring.

När Oddvall lagt på luren gick mannen rakt på sak. Han undrade var socialkontoret i Lycksele låg. Kunde Leopold möjligen ge honom en vägbeskrivning?

Det kunde den vänlige tjänstemannen. Han hämtade en telefonkatalog, slog upp en karta och visade hur norrmannen skulle gå.

Därefter försvann mannen lika snabbt som han kommit.

Sammanbrottet nära Roger Nordeng kände paniken växa inom sig. Rånet som skulle ha löst många av hans problem, hade misslyckats fullständigt. Han var trött, olycklig och pank – vem skulle kunna hjälpa honom nu?

Socialen, förstås!

Marie Wikström hade snart avslutat sin treåriga socionomutbildning. Hon hade under sitt yrkesverksamma liv arbetat med människor både inom vården och på Försäkringskassan.

Nu var hon sommarvikarie på Socialkontoret i Lycksele och satt ensam i receptionen när en mycket olycklig man plötsligt dök upp framför henne.

När Marie frågade vad mannen ville trodde hon att han skulle bryta ihop framför henne. Han var rödögd av gråt, tog

sig för ansiktet, hade svårt att få fram orden, tuggade och svalde och tårar trängde fram i hans ögon.

Marie lyckades snabbt förstå att mannens problem inte bara var av ekonomisk art. Han upprepade hela tiden att han måste få hjälp, att han måste få ”prata med någon.”

När handläggaren Lars-Åke Hermansson fick samtalet från Marie i receptionen förstod han att det var bråttom. Han gick dit, hämtade den förtvivlade och till synes mycket förvirrade mannen och tog med honom till sitt rum.

Nu forsade orden ur Roger.

Medan han höll händerna för ansiktet och grät förklarade han att det inte fanns någon lösning på hans problem. Han hade problem med flickvännen, kamraterna och arbetet, en obetald hotellskuld och ekonomiskt trassel i största allmänhet.

Lars-Åke Hermansson arbetar i dag på Arbetsförmedlingen i Lycksele. Han skrattar gott när han drar sig till minnes vad som hände den där sommaronsdagen för många år sedan. ”Jag fick ju först höra att han gått fel på vägen till oss, och hamnat på Arbetsförmedlingen.

När han nu satt framför mig kom det en lång och tårdrypande historia om hur all världens elände hade drabbat honom.

Allt var förfärligt och hemskt och till råga på allt hade det slutat med en obetald hotellskuld.”

Det var varken första eller sista gången Lars-Åke skulle lyssna på något liknande. Efter sina år på socialkontoret i Lycksele var han luttrad och visste vad årstiden brukade föra med sig. ”Varje sommar var det likadant – vi fick in udda typer och vinddrivna farkoster som hade råkat illa ut, tappat börsen och inte kunde ta sig hem. I de lägena gällde det att vara rationell och så att säga hjälpa dem ut ur stan så fort som möjligt. Det var väl så jag tänkte i det här fallet också, att jag skulle hjälpa killen att komma hem till Norge.”

Men Lars-Åke H e r m a n s son, en vänlig och förstående själ, förstod också att han inte skulle kunna hjälpa mannen i det skick han nu befann sig.

Roger måste få träffa en psyWWW.S112.SE

kolog först. Lars-Åke bokade tid åt Nordeng klockan 15.00 samma dag och ville sedan visa honom vägen till Lycksele lasarett.

Nordeng tyckte att det var en bra idé. Men han var hungrig, han hade ingenstans att sova, inga cigarretter och dessutom var bensinen i hans bil slut.

Allt det där skulle man nog kunna lösa, försäkrade Hermansson. En sak i taget, bara.

Till att börja med bad han socialens kanslist att skriva ut en check på 147 kronor, som skulle täcka Rogers akuta behov av cigarretter och bensin. Sedan gällde det att skaffa en sängplats, och naturligtvis skulle det bli på Duvan.

Snöpligt slut Lars-Åke skjutsade Roger till Duvan, ett vandrarhem med restaurang som drivs av frikyrkor i Lycksele, där de bokade ett rum.

Därefter var det dags att åka till Posten, där rekvisitionen skulle lösas in!

I bilen noterade Hermansson att mannen blev alltmer nervös och orolig. Socialtjänste-

mannen kunde ju inte veta, att Posten var den sista platsen på jorden norrmannen ville åka till just nu! ”Han var väldigt stirrig i bilen”, säger Lars-Åke Hermansson, ”men jag tänkte inte mer på det just då. Jag hade ju ingen aning om varför han var rädd för att åka till Posten.”

Medan Lars-Åke styrde tjänstebilen genom Lycksele pratade Roger vidare. Han grät inte längre men var fortfarande nedstämd. När de kom fram tänkte Hermansson parkera precis utanför Posten men Nordeng bad honom ställa bilen längre bort och pekade istället på en parkeringsplats vid Kommunalhuset en bit ifrån Posten.

Hermansson ryckte på axlarna. Det fanns i och för sig inte särskilt många människor på platsen, men närheten till Systembolaget och Domus gjorde ju att det kunde komma att passera många, och kanske var Nordeng i alldeles för dåligt skick för att klara att se människor.

Denna teori kunde tyckas

HÅLL DIG BORTA FRÅN DE HÄR SÄLJARNA. Här är några av våra säljare. Men de säljer ingenting, inte när de arbetar för oss. Deras jobb är att rädda liv – och det gör de utan någon ersättning. De ställer upp dygnet runt, helt ideellt, precis som alla våra 2.000 frivilliga.

När de arbetar som sjöräddare bör du helst hålla dig borta från dem – utom i nödfall. Det bästa är ju om de inte behöver rycka ut alls.

Dina pengar kommer fram! Vi har 90-konto och kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.

bekräftad när Roger kom med nästa önskemål. Han förklarade stammande att han var i så dåligt psykiskt skick att han inte orkade med människor. Han led av fobi mot folksamlingar och framförallt orkade han inte stå i kö. Han var rädd att han skulle börja gråta inne på Posten. Kunde Lars-Åke möjligen vara så vänlig att gå in och hämta pengarna åt honom? Det kunde den förstående Hermansson.

Medan Roger nervöst väntade i bilen försvann socialtjänstemannen, bara för att komma tillbaka en kort stund senare med ett negativt besked.

Posten var stängd på grund av rån! ”När jag kom tillbaka till bilen ramlade pusselbitarna på plats”, berättar Lars-Åke Hermansson. ”Alla små teck-

en hos honom blev plötsligt till en klar bild och jag tänkte: Här sitter rånaren, det är han som har gjort det!”

Men Hermansson, något chockad över sin plötsliga upptäckt, lyckades hålla masken

>>

4-hjulsdrift till Arvidsjaur

Hämtas av Peter Öhman

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

MIKAEL PALMGREN

ULF HERMENIUS

BENGT KLOCK

PER WEHLIN

HELENE VAN DEN BERG

HANS ROSENSTRÖM

Men om det gäller livet, släpper de allt vad de har för händer och är på väg ut med räddningsbåten inom en kvart. De ingår i en besättning som är välutbildad och har övat mycket för att vara samtrimmade, oavsett vilket yrke de har till vardags.

Förra året gjorde Sjöräddningssällskapet 3.280 utryckningar. Vi står för 70 procent av sjöräddningen i Sverige, utan bidrag från staten. Så även om sjöräddarna bjuder på

sin arbetstid, behöver vi mycket pengar till allt från båtar till utbildning.

Ge ett bidrag på pg 90 05 00-0, eller bli medlem på sjoraddning.se. Som medlem får du kostnadsfri hjälp om du till exempel går på grund eller får motorstopp, även om situationen inte är akut. Det är ett sätt för de frivilliga att tacka för ditt stöd.

Frivilliga sjöräddare sedan 1907.

47

>> och tänkte snabbt ut en plan.

Samtidigt lyckades han spela medlidsam när han informerade norrmannen om att Posten var stängd. ”Vilken otur vi har, hördu”, sa han men tillade: ”Vi ska i alla fall se till att du får lite mat så länge. Vi åker till Duvan.” ”Det där var förstås en ren manöver från min sida”, säger Lars-Åke Hermansson. ”Jag kunde ju inte gärna säga till honom att jag förstod att han var rånaren, och att vi skulle åka till polisen.”

Roger var fortfarande nedstämd, men han protesterade inte alls mot att gå in på restaurangen trots att det var mycket folk därinne.

Tydligen hade hans fobi mot folksamlingar blåst bort på några minuter.

Medan Nordeng glatt tuggade i sig gratismaten, förklarade socialtjänstemannen att han skulle köpa cigarretter till Roger och ordna fler pengarekvisitioner. Han lämnade bordet, smög sig ut och drog upp mobilen.

Samtalet gick till polisen.

När posten hade stängt tog Lars-Arne och hans kollega med Kerstin Ahlenius för att hålla ett förhör med henne. Under tiden fick Lars-Arne veta att Lars-Åke Hermansson hade ringt från Duvan och berättat om den mystiske man han försökte hjälpa och som möjligen skulle kunna vara rånaren själv.

Lars-Arne Abrahamsson: ”Jag tog direkt ett beslut om att killen skulle hämtas in till förhör. Att han skulle vara rånaren lät förstås för bra för att vara sant, men hans uppträdande var tillräckligt konstigt för att vi i varje fall skulle vilja prata med honom.”

Lyckseles enda polispatrull utgjordes den dagen av Lage Dahlberg och Leif Nilsson, som fick i uppdrag att åka till Duvan och hämta den märklige norrmannen, som än en gång fick konstatera att lyckan inte stått honom bi. ”De hämtade honom kl 11.20 och han följde med helt utan någon som helst dramatik”, berättar Lars-Arne Abrahamsson. ”Han var aldrig motsträvig på något sätt, förmodligen var han 48

SAMVERKAN 112 NR 3 2014

redan då övertygad om att han skulle klara sig undan.” ”De var snabba och kom medan han fortfarande satt och åt”, minns Lars-Åke Hermansson. ”Alltihop hade gått ganska fort och jag var aldrig rädd.

Roger var inte på något sätt aggressiv eller hotfull. Jag fick för mig att hela hans rånförsök trots allt hade varit ett resultat av en plötslig ingivelse och att han var en ganska förvirrad man.”

Senare, när Lars-Åke fick veta att Roger hade hotat postkassörskan med en leksakspistol som polisen inte hade hittat, fick han en idé. ”Mitt emot socialkontoret låg en kyrkomur med massor

av hål och skrevor. Jag trodde att han kanske hade stoppat in pistolen där någonstans, så jag berättade det för polisen och tog faktiskt en liten tur själv för att leta. Men varken jag eller polisen hittade den. Det ligger ju också en liten insjö i parken borta vid OK/Q8 och kanske hade han slängt den där under sin flykt.”

Klantighet utan motstycke Lycksele är, med sina 8 000 invånare inte alltför stort och ord färdas fort. Vid det här laget visste polisen redan att en norrman smitit från räkningen på Hotell Lappland. Medan Lage Dahlberg inledde det första förhöret med norrmannen bara 20 minuter efter att man gripit honom, satt kollegan Christer Ekbäck och la ihop två och två. Han körde bort till Hotell Lappland, fick veta att Nordeng hade lämnat kvar en väska där och tog den snabbt i beslag.

När väskan en stund senare

tömdes på stationen och poliserna kunde läsa anteckningarna i Roger Nordengs kalender, visste de inte om de skulle skratta eller gråta. Förutom noteringen ”Posten Lycksele 09.15”, hittade man vid bläddrandet en hel del andra anteckningar som Nordeng skulle få mycket svårt att förklara i tingsrätten: ”Gör alla oss menniskor til tok och galna.

I slutendan är endast en väg kvar att bryta en lag. För att själv kunde se att själv ha roligt att själv börja om.

Jag tror jag är redo. På måndag. Vi ser.”

På nästa sida i kalendern kunde utredarna storögda läsa: ”Ranet, Joggesko, Genser, Jakke, Lue, Hansker, V Bag, Lekepistol” och därunder: ”300 000:- = ca 150 000:- till meg = ok.

Sett bilen en bra plass ikke langt fra Posten” Det såg inte bra ut för Roger.

Och värre skulle det bli. ”Jag blev förstås exalterad när allt blev solklart”, säger Lars-Arne Abrahamsson. ”Jag ringde direkt till åklagaren Inga-Lis Adervall och hon anhöll norrmannen klockan 11.52.

Nu kunde vi lugna ner oss och koncentrera oss på förhören.”

Postkassörskan Kerstin Ahlenius hade förhörts bara en halvtimme efter rånet och hade då kunnat lämna ett bra signalement på gärningsmannen. Det hade också kunden Elvy Sehlin, städerskan Julia Jonsson och Jan Andersson som hade stått i postfackslokalen.

När polisen visiterade norrmannen hittade de ett par solglasögon som enligt vittnena stämde mycket bra överens med dem som rånaren haft.

Men vissa viktiga delar fattades. Var fanns pistolen som han hade använt vid rånförsöket? Var den äkta, eller en leksak? Snusnäsduken och kepsen skulle också behövas som bevismaterial. ”På grund av att han lämnat sitt bilnummer på hotellet och att han bett Lars-Åke Hermansson om bensinpengar, visste vi ju att han hade en bil stående

någonstans”, säger Lars-Arne Abrahamsson. ”Vi förstod ju också att han borde ha ställt bilen relativt nära posten. Tack och lov är Lycksele inte så stort, så när vi gav oss ut och letade hittade vi hans Ford Sierra på stan. Vi tog den till polisstationen där Thore och Lage gjorde husrannsakan i den.”

Under en hög med kläder i framsätet hittade poliserna en snusnäsduk. Längre bak i bilen låg en keps. Det skulle inte ta vittnena många minuter att berätta, att det var exakt dessa plagg rånaren haft på sig inne på Posten.

Lars-Arne Abrahamsson skrattar: ”Jag kommer aldrig att glömma det här. Varken jag eller mina kolleger hade någonsin tidigare upplevt en så klantig gärningsman. När det hände skrattade vi väl inte, såg inte det roliga i det utan var bara glada för varje litet bevis vi kunde lägga till handlingarna. Vi visste att vi hade honom och att det fanns alltför många indicier för att han skulle kunna snacka bort det hela. Anteckningarna i kalendern tydde på att han hade tänkt råna Posten redan på måndagen. Men av någon anledning fick han väl kalla fötter, fixade det inte helt enkelt, utan var tvungen att ta sig mod och vänta till onsdagen.”

Nekade in i det sista Genom sin klantighet med anteckningarna, snusnäsduken och kepsen, hade Roger Nordeng hade likaväl kunnat lämna ett skriftligt godkännande.

Tvärtom skulle han komma att neka sig igenom både förhören och Tingsrätten.

Icke desto mindre blev utredningen en av de snabbaste i Lyckselepolisens historia. ”Att vi fick till ett anhållande bara två och en halv timme efter brottet visar att vi hade ett flyt som inte var av denna världen. Jag vill verkligen tacka Lars-Åke Hermansson för att han reagerade som han gjorde.

Om han inte hade kontaktat oss i det tidiga skedet hade Roger kunnat sticka och det hade i efterhand blivit oerhört svårt för oss att bevisa att det var just han som hade försökt råna posten.

WWW.S112.SE

Förmodligen hade fallet bli- ningarna bestod av två påbörvit olöst.” jade dikter ”som aldrig varit Vittnesförhören klarades av avsedda att förstås av andra på bara några dagar och vid det läsare.” Noteringarna om rånet laget var Roger också så bun- hade han gjort i norska Mo i den till brottet av det man hittat Rana flera månader tidigare. i hans väska och bil, att kam- Han hade lekt med tankarna på maråklagare Inga-Lis Adervall- hur man skulle kunna gå tillÅström kände att hon hade bra väga vid ett rån, men han hade på fötterna för sitt åtal. inte haft några som helst planer Roger nekade hårdnackat. på att råna i verkligheten.

Enligt honom fanns det förklaI hans kalender stod det ockringar till allt. så skrivet ”300 000:- = ca 150 Till att börja med hade han 000:- till meg = ok”. Här menaverkligen inte haft för avsikt att de Roger att han funderat över lura hotellet på notan. Tvärtom vad som skulle hända om han skulle han ha kontaktat sin fa- vann på Triss. Om han fick 25 milj för att få dem att sätta in 000 kronor i månaden i 25 år, pengar på hans konto. skulle han på ett år få 300 000 Det hade bara inte blivit så. kronor och därmed kunna beNär det gällde rånet stod han på tala av sina skulder på 150 000. sig. Han var oskyldig.

Varför han skrivit ”sett bilen Trots skulder på över 170 000 på en bra plass inte langt fra kronor tyckte han inte att eko- Posten”, kunde Nordeng inte nomin var något problem. Hans förklara. Han berättade därefamilj hade alltid hjälpt honom mot att han ofta fantiserade med pengar och det skulle de om både pengar och resor, och säkert ha gjort den här gången gjorde noteringar om detta i sin också. dagbok. På något ställe skulle Beträffande snusnäsduken så han ha skrivit vad han skulle ha trodde han säkert att han haft gjort med två eller tio miljoner mellan tio och tjugo sådana kronor och att han bland annat med sig från Norge. Han bruka- skulle ha köpt en bil för 1 500 de alltid ha en framför ansiktet 000 och en båt för en miljon när han åkte slalom eller skoter. kronor.

Att det nu bara låg en i bilen, Enligt vad han skrivit skulle gömd under kläder i framsätet, en chaufför hämta bilen åt hotyckte han var förvånande. nom i Tyskland och en kapten De besvärande anteckningar- skulle hämta båten. Alltihop var na i kalendern kunde han också bara en fråga om dagdrömmar förklara. ”Posten Lycksele och fantasier.

09.15” hade han ju skrivit för att hotellpersonalen skulle ta honom på allvar, när han sa att han skulle hämta ut pengar.

På tisdagen, när han lämnat hotellet, hade han varit så deprimerad att han funderat på att ta livet av sig. Anteckningen om att han skulle ”bryta en lag” hade syftat på just självmord. Under kvällen hade han dock bestämt sig för att reda upp sitt liv. På onsHämtas av Mikael Jivemo , Lennart Andersson och Stig-Arne Isaksson dagen hade han därför kört till socialen, förklarat sin situation och bett att få tala med en psykolog. www.nilsson.se Tel: 0430-490 50 En del av anteck-

VI SES I TYLÖSAND 16-18 september 2014 Tema Patientsäkerhet God och säker vård

>>

4-hjulsdrift till Örebro

WWW.S112.SE

HUVUDSPONSORER

KONGRESSPARTNERS Ambulansproduktion i Sandviken Telium Sweden Pensi Rescue Taiga Sievi

www.flisa2014.se SAMVERKAN 112 NR 3 2014

49

>> Lars-Arne Abrahamsson: ”Jag var hela tiden säker på att vi hade rätt person, alla indicier stämde. Så egentligen handlade det här bara om att han fick säga precis vad han ville.

Jag fick tidigt uppfattningen att han var väldigt förslagen och en skådespelare god klass. Han visste ju att han hade utfört rånförsöket men trots det pallade han sitta häktad, neka och hitta på saker som om han trodde på dem själv, dag efter dag. Men hans undanflykter höll förstås inte. Snarare verkade det som om han hade planerat alltihop oerhört noggrant och långt i förväg. Att han skulle springa till Arbetsförmedlingen och Socialkontoret efter ett misslyckat rån var väl tänkt som något slags alibi. Och jag undrar om han verkligen hade gått dit ifall rånet hade lyckats och han hade fått de 300 000 kronor han hoppats på?”.

Tragiska konsekvenser När det i etermedia rapporteras om rån hör vi alltför ofta att ”ingen skadades”, vilket i högsta grad är en sanning med modifikation. Även om ingen i den rånade personalen kommer till fysisk, skada, bär många av dem med sig minnet som ett livslångt trauma. Det kan räcka med att någon ropar eller smäller för hårt i en dörr, för att filmen från rånet ska spelas upp på näthinnan igen.

Efterverkningarna hade drabbat Kerstin Ahlenius redan långt innan Roger Nordeng hade börjat förklara sina anteckningar.

Direkt efter rånet, när hon tryckt på larmet, hade hon brutit ihop av spänningen och pressen. Dagen efter hade Kerstin dessutom haft ont i sidan efter att rånaren hade slitit tag i henne och dragit henne mot disken.

Ahlenius hade först tänkt att hon skulle fortsätta jobba som vanligt efter rånet, men det hade hon inte klarat av. Hon hade blivit ledsen, trött, deprimerad och fått sömnsvårigheter. Dessutom hade hennes barn blivit oroliga för vad som skulle kunna hända mamman om hon fortsatte jobba.

50

SAMVERKAN 112 NR 3 2014

”Rånförsöket tog Kerstin riktigt hårt, men efter sjukskrivningen fortsatte hon ändå att arbeta som postkassörska”, säger Lars-Arne Abrahamsson. ”Jag tror att folk underskattar hur illa ett rånoffer mår efteråt. Här i Lycksele hade vi ett fall där personalen i en närbutik blev rånade och utsatta för kraftigt våld av rånarna.

Jag undrar om de någonsin blir människor igen? Och Kerstin är ett bra exempel på hur hårt det kan ta även om det inte är våld med i bilden. I hennes fall kom chocken och känslorna när hon i efterhand började fundera över att hon inte lämnade ut pengarna, vad som kunde ha

hänt om pistolen varit riktig och han hade skjutit.”

Lars-Arne berättar att många brottsoffer också känner sig personligt kränkta, även om det står klart att gärningsmännen inte varit ute efter dem, utan efter pengar eller materiella ting: ”Mina svärföräldrar hade inbrott i sin villa och mådde väldigt illa av att någon varit inne i deras hem, bland deras personliga ägodelar. Och nu senast hade en av mina kolleger inbrott i sitt hus. Trots att han är polis och har stor erfarenhet av hur andra reagerat vid inbrott, tycker han att det är djupt obehagligt och känner sig kränkt.”

Ingen trovärdighet Kammaråklagare Inga-Lis Adervall Åströms stämningsansökan mot Roger Nordeng lämnades in bara en vecka efter rånet och endast tolv dagar senare kunde Lycksele Tingsrätt meddela sin dom: Genom att ha smitit från ho-

tellräkningen hade norrmannen kronor för kränkning, och vidagjort sig skyldig till bedrägligt re ersätta henne med 1 600 krobeteende. Och trots hans ne- nor för förlorad arbetsinkomst. kande kunde rätten konstatera Rätten gick inte helt på henatt det var ställt utom rimligt nes linje, när man tagit hänsyn tvivel, att det var han som hade till Brottsoffermyndighetens utfört rånförsöket mot Posten. praxis. Kerstin fick nöja sig med Rätten skrev: 10 000 kronor för kränkningen. ”Roger Nordeng har viLars-Arne Abrahamsson och dare dagen före rånför- hans kolleger kunde lägga falsöket, den 14 juli 1998, let till handlingarna. Om det blivit sedd då han stått inte hade varit för att postkasutanför posten under en sörskan Kerstin mådde dåligt, längre tid. Det förhål- hade det hela kunnat arkiveras landet att Roger Nord- som en rolig norgehistoria. eng efter det att posten Men hur var det då – var Routsatts för ett rånför- ger Nordeng en trasig, vilsen, sök inte velat att Lars- olycklig själ. Eller var han en Åke Hermansson parkera- av Norges bästa skådespelare? de bilen utanför posten Lars-Arne Abrahamsson skrattar: ”Både och, skulle jag vilja är svårförklarligt om det inte förhållit sig säga, en märklig kombination. så att det varit Roger Visst var han en olycklig stackaNordeng som försökt råna re som inte alls mådde bra. Men posten och nu fruktade jag är ändå fortfarande övertyatt bli identifierad…Vad gad om att rånförsöket inte var slutligen gäller Roger någon spontan handling, utan Nordengs anteckningar att han skulle förverkligade en om ett rån ter det sig dröm han hade haft länge, om emellertid mycket besvä- det stora rånet. Och – hans upprande för Roger Nordeng trädande under förhören visar att anteckningarna upp- med all tydlighet att han hade tager att bilen skall en skådespelartalang som han ställas inte långt från hade kunnat förvalta bättre!”

Kanske har Lars-Arne rätt. posten, det vill säga att det är ett rån mot Kanske inte.

Svaret får vi förmodligen aldjust ett postkontor som avses. Sammantaget fin- rig.

Bara Roger Nordeng vet. ner rätten att det genom den av åklagaren förebringade bevisningen har ställts utom rimligt tvivel att det varit Roger Nordeng som försökt råna posten.

Roger Nordeng skall sålunda fällas till ansvar för försök till rån.”

Straffet blev fängelse i ett år och sex månader och förpassades till Ersbodaanstalten i Umeå.

Vidare dömdes Roger att betala 1 007 kronor i skaHämtas av Harry Joenssu och Per Norman destånd till hotell Lappland.

Kerstin Ahlenius hade krävt att Roger skulle betala ett skawww.nilsson.se Tel: 0430-490 50 destånd på 25 000

4-hjulsdrift till Gällivare

WWW.S112.SE

MOTOROLA

MTP6000

MARKNADENS MEST AVANCERADE RAKELMOBILER KAMERA*

PRESTANDA

Inbyggd kamera med avancerad digital plombering

Ytterligare optimerad radioprestanda och ljudkvalitet

BLUETOOTH

DATAHANTERING

Koppla ljud- och datatillbehör till terminalen samtidigt med Bluetooth 2.0

Använd fjärrprogrammeringstjänsten för att överföra tunga data

VATTENTÄT

MINNESKORT

Motorolas välkända kvalitet nu med IP67klassat hölje

Spara upp till 32 GB bilder och data på minneskortet

www.celab.se/mtp6000

SAMVERKAN 112 NR 3 2014

* endast MTP6750

POSTTIDNING B Avsändare: On Road Communications AB Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn

SYNA BEREDSKAPEN! TESTA DIN VERKLIGHET I TAIGA TEST CAMP. Utbildningen för dig som arbetar i riskfyllda miljöer och utomhus oavsett väder. Teori och praktik i unik simuleringsanläggning: Taiga Climate LabTM.

TAIGA TEST CAMP LÄS MER O UTBILDNINGM N PÅ TAIGA .SE E

Annebergsvägen 3 432 95 Varberg Telefon 0340-66 69 00 www. taiga.se