bladderbar-nr-1-2015

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon Nummer 1 2015 Årgång 14 Pris: 49 kr

Fönebasen utryckningskörning på vinterväglag

Dygnspassen – en HET fråga

reflektera

– hur uppträder jag själv www.s112.se

polisens

bombjakt

en fråga om liv och död Senaste blåljusnyheterna på nätet. www.S112.se samverkan 112 nr 1 2015 1

Ny distributör av EZ-IO i Sverige Medidyne övertar, fr.o.m. 1 april 2015, ansvaret för distributionen av EZ-IO i Sverige och blir auktoriserad distributör. Vi har sedan många år tillbaka representerat EZ-IO i övriga Norden och har lång erfarenhet av produkten. EZ-IO systemet är ett revolutionerande system för intraosseös access. EZ-IO ger snabb, säker och enkel access, när intravenös access är svår eller omöjlig att uppnå.

Läs mer på www.medidyne.se

ERC Guidelines 2010 rekommenderar IO Säkert, snabbt och effektivt

ZOLL X-Serien monitor och defibrillator

2

samverkan 112 nr 1 2015

ZOLL AutoPulse bröstkompressionssystem

ZOLL AED Pro hjärtstartare

StatPacks akutväskor

Medidyne AB I Tel +46 431 448 050 I www.medidyne.se www.s112.se

ledare

”Gemensamt handlande för visst syfte” Hur en tidning blir beror till stor del på innehållet, men även utseendet spelar en roll. Det känns därför både spännande och lite nervöst att alla, ni kära läsare, kommer att nagelfara vår nya kostym.

Studenterna Johan Carlsson och Simon Svensson, som båda studerar sista året på Högskolan i Jönköping, har städat bort sådant som kändes omodernt, bytt typsnitt och skapat en ny touch och layout.

Tidningen som helhet ska bli mer lättläst och modern.

Men vi har hållit igen förändringsivern när det gäller innehållet i artiklarna.

Vi fortsätter att skriva om hela ”blåljusbranschen” och ambitionen är alltid att leverera en så komplett produkt som möjligt. Och vi har förstått att ni läsare tycker att vi gör ett ganska bra urval. Eller...?

I årets premiärnummer av Samverkan 112 serverar vi en smakfull blandning av olika reportage på sammanlagt 60 sidor.

Tidningen Samverkan 112 vill vara med och stärka samverkan och utveckling för alla blåljusaktörer. Vikten av samverkan och interaktion är med andra ord av mycket stor betydelse för mig och oss.

En exempelfråga som identifierats är hur vi kan ha en dialog och samarbete med två olika fackförbund och en intresseorganisation?

I tidningen betraktar vi olikheter, både när det gäller fordon, produkter, tjänster och olika uppfattningar, som en tillgång snarare än en nackdel.

När samverkan i allt för hög grad endast syftar till att skapa samsyn riskerar den positiva effekten av olikheter att försvinna.

Endimensionella uppfattningar löser inte flerdimensionella problem.

Att kunna och vilja samarbeta och tro gott om samverkan och inte utesluta någon uppfattning eller produkt är en viktig kunskapsresa för mig och tidningen.

Mångfald möjliggör skapande

Sponsorskap & Samarbeten

Enligt Norstedts ordbok betyder samverkan ”Gemensamt handlande för visst syfte”.

Men i begreppsdjungeln förekommer många olika definitioner av samverkansbegreppet som till exempel ”utvecklande”, ”engagemang” etc.

Samverkan 112 är silversponsor till Ambulans 2015 den 28-29 april i Stockholm.

En nordisk ambulansmässa och prehospital mötesplats för alla som är verksamma inom prehospital akutsjukvård.

Vi ser sponsorskapet och samarbetet som en viktig del i den passion vi har

Utgivare Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Communications AB. Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier.

för utvecklingen av svensk prehospital akutsjukvård.

Golf är en sport där det krävs delaktighet, rent spel, dynamik och respekt för att skapa de bästa möjligheterna för framgång. Kärnvärden för Samverkan 112, och en av anledningarna till att vi även i år är stolt sponsor till Ambulans SM i Golf som genomförs på natursköna Carlskrona Golfklubb i Blekinge den 20-21 augusti.

Välkommen, som vi hoppas och tror, till en aptitligare tidning!

Sven Åsheden Chefredaktör och ansvarig utgivare sven@s112.se

Utgivningsplan 2015

Utgivningsbevis 24 224 ISSN: 1650-7487 Adress Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn (NetPort Science Park) Tel: 0454-300 800 E-post red@s112.se www.s112.se Chefredaktör och ansvarig utgivare: Sven Åsheden, 070-603 40 53, sven@s112.se Formgivning Sven Åsheden, Johan Carlsson och Simon Svensson Reporter Mats Thorner, 070-39 73 666 www.s112.se

Övriga medarbetare i detta nummer Peter Alexisx, Simon Bynert, Mats Fäldt, Simon Gunnholt, Mats Jonsson, Anna Kjellsson, Adina Magnusson, Ia Sellerberg, Maria Jansson Sjödin, Elliot Turvall, Elin Sörli Törnqvist och Sören Viktorsson.

Produktion On Road Communications AB Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren.

Annonser Adviser AB, Malmö. Tanja Nilsson Tel: 040 - 64 30 405, tanja@adviser.se

Upplaga 4 600 exemplar Tryck: Mixiprint, Olofström Prenumeration www.s112.se/prenumerera/ Ett år 250:-, 6 nummer.

Lösnummer 49:- inkl. porto inom Sverige.

Utanför Sverige tillkommer ett portotillägg.

Foto framsida: Magnus Ohlsson, Fönebasen Tipsa oss...

Tipsare skyddas av källskyddet och är garenterad full anonymitet. samverkan 112 nr 1 2015

3

innehåll

32 40

mobil omvårdnad Nya perspektiv på framtidens ambulanssjukvård.

Dubbdäck är ingen universallösning Men det förbättrar våra säkerhetsmarginaler, säger Claes Pekkala,

12 Fönebasen Åtta olika banor med lika många övningar.

8

Följ nationella bombskyddet En vardag där varje halvmeter är en fråga om liv och död.

Landet runt Notiser

26-27

24-TIMMARSPASS ELLER EJ? En fråga om pengar

42-43

matash Avancerade datormodeller

Fönebasen Utryckningskörning på vinterväglag

28-29

säker och effektiv ambulanssjukvård Tillsammans för utveckling

44-45

pågående forskningsprojekt Tango 2, Detox och Samba

12-14

höjd ambitionsnivå Och ett insiktsfullt körsätt

30-31

arbetsmiljö och säkerhet Program för Ambulans 2015

46-47

Påverkar personliga värderingar?

Spelar det någon roll?

16-17

polisdrömMAR Örjan Hvass och Emma Sjökvist

32-35

Nationella bombskyddet En fråga om liv och död

48-49

alarm - ambulansförbundet Förbundets egen sida

18

intensivvård på hög höjd Knut Taxbro arbetade i Australien

36-37

ett säkert kort Nya XC70 Ambulans

50-54

RAS Magisterarbeten och nominering

20-22

proffsig strategi i värnamo Ambulanssjukvårdens arbetsmiljö.

38-39

Landets första masterutbildning Prehospital miljö

56-57

finländarna tvivlar på hjälpförmågan 112-dagen i februari

24-25

Motorsågar i räddningstjänsten Särskilt “körkort” nödvändigt

40-41

Mobil omvårdnad Samarbete med Konstfack

6-7 8-11

4

samverkan 112 nr 1 2015

58

när olyckan är framme Posom-gruppen i Kristinehamn www.s112.se

FOUR.C MOBILE

MOBILT ÄRENDEHANTERINGSSYSTEM UTVECKLAT MED RAKEL-ANVÄNDARE, FÖR RAKEL-ANVÄNDARE.  Ta emot uppdrag

och information från SOS Alarm AB eller egen ledningscentral direkt på skärmen.

 Kör direkt till

bifogade koordinater med den integrerade navigatorn.

 Bekräfta genomfört

moment via virtuella statusknappar, som också kan generera autoförfaranden.

www.celab.se/fourc

www.s112.se

NY VERSION FINNS TILLGÄNGLIG NU

samverkan 112 nr 1 2015

5

Landet runt / Notiser

ambulanspersonal bäst i Europa

Text: SVEN ÅSHEDEN KÄLLA: LANDSTINGET VÄRMLAND

Ambulanspersonalen i Filipstad är bäst i Europa på HLR enligt en färsk studie som pågått i ett knappt års tid.

– Det har utvecklat vårt arbete rejält, säger stationschef Peter Nordin.

Det är intresseorganisationen PHSIG som ligger bakom studien. Den inleddes i april förra året och har genomförts i tio europeiska städer. Från stora London till lilla Filipstad. Syftet var att undersöka användningen av simulationsträning och dockor samt hur mer övning kan påverka det dagliga arbetet.

– Enkelt uttryckt kan man säga att vi har genomfört två stora tester med ett halvårs mellanrum. Tiden mellan testerna har vi ägnat till att öva HLR, säger Peter Nordin.

79 000 kompressioner I testerna mättes en lång rad parametrar och verktyget som användes, själva dockan, är bland det mest avancerade som går att hitta för övning av basal HLR, enligt Peter Nordin.

– Dockan Resusci Anne QCPR, mäter det mesta, hur mycket luft man får i, hur mycket man trycker ner eller lyfter upp bröstkorgen, frekvens eller placering av händerna. För ändamålet är det den bästa dockan som finns.

Det första testet var något av en besvikelse för personalen.

– Man kan konstatera att vi inte var riktigt så bra som vi trodde.

Men bortsett från att undersöka hur ett ökat mått av övning kan påverka HLR-utövandet innehöll studien också ett tävlingsmoment som gick ut på att göra störst förbättring på sex månader. Där vann Filipstad klart.

– Det blev en sporre förstås och vi övade ganska mycket.

Utrustningen visade att vi hade gjort 79 000 kompressioner under det halvår studien varade, säger Peter Nordin.

Britt Eklund och Tina Eriksson under ett av många övningstillfällen.

Foto: Landstinget Värmland

Ett nytt grepp Det som har förändrats hos personalen i Filipstad är de små detaljerna.

– Ett bra exempel är att många använde pek- och långfingrarna vid HLR på barndockan tidigare, men i stort sett alla har förändrat sitt grepp. Nu håller man i hela

dockan och trycker ner bröstkorgen med tummarna. Testen visade också att många var för försiktiga med barndockan, säger Peter Nordin.

Att studien har utvecklat arbetet i Filipstad tvekar han inte en sekund på.

– Det törs jag påstå. Nu har vi förvisso övat mer än vanligt, men övar man ofta så minskar man sin egen osäkerhet. Resultaten från studien talar sitt tydliga språk.

Grönt LED-ljus på ambulansens tak Skadeplats

Text och illustration: SVEN ÅSHEDEN

Vid större olyckor upprättar den ambulans som kommer först till plats en prehospital sjukvårdsledning (PS), bestående av sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig. När det efter hand kommer fler ambulanser och andra utryckningsfordon till platsen är det mycket svårt och nästintill omöjligt att se vilken ambulans som har funktionen ledningsambulans (PS).

6

samverkan 112 nr 1 2015

Prehospitala problem på en skadeplats kan vara mörker, dåligt väder och mycket trafik. God kommunikation är grunden för att arbetet på skadeplatsen ska fungera.

Kreativa ambulansmedarbetare har löst problemet genom att utrusta ambulansen med ett grönt rundstrålande LED-ljus som placeras baktill på ambulansens tak.

Det gröna ljuset blir på så sätt, tillsammans med övrigt blåljus, en väl synlig symbol för ambulans med prehospital ledningsfunktionen.

Finns det någon paragraf som reglerar användandet av grönt rundstrålande LEDljus på utryckningsfordon?

– När ambulansen står still så finns det inget hinder för ledningsambulansen att ha denna belysning, tänk bara på grundregeln i Trafikförordningens 3:e kapitel; 67 § Lyktor och strålkastare får inte användas på sådant sätt att andra förare kan bländas berättar Hans Östh, Sektion regelinformation, Transportstyrelsen. www.s112.se

polisens nya ögon

Bättre ambulanssjukvård för boende i Göteborgs skärgård Foto: Polisen

Med hjälp av kameror ska Polisen lättare kunna avgöra vilka fordon som behöver stoppas för närmare kontroll. Systemet testas nu av poliser på flera håll i landet.

Några av polisens fordon har utrustats med en kamera som är kopplad till en dator. Kameran läser av registreringsskyltar i närheten och jämför dem med uppgifter från Vägtrafikregistret och registret för efterlysta fordon. På så vis får poliserna omedelbar information om ett fordon exempelvis är efterlyst, oskattat, avställt eller belagt med körförbud och kan stoppa det för närmare kontroll.

– Syftet är att få bort trafikfarliga fordon från vägarna, säger Anders Arvidsson, kommissarie och trafikansvarig Rikspolisstyrelsen.

Källa: Polisen

söker aspiranter Foto: Kustbevakningen

Kustbevakningen söker 24 aspiranter till utbildningen som startar i Karlskrona i augusti 2015.

Aspirantutbildningen omfattar två terminer teori i Karlskrona, med några veckors sjöpraktik inledningsvis. Efter teorin genomförs en termin sjöpraktik ute i Kustbevakningens verksamhet. Slutligen genomförs en termin maskin- alternativt fartygsbefälskurs. Under utbildningstiden har aspiranten en tidsbegränsad anställning med lön. Efter genomförd och godkänd aspirantutbildning övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Källa: Kustbevakningen www.s112.se

En helt ny båttyp som ska uppfylla ambulanssjukvårdens höga krav, även i skärgårdsmiljö, ska vara sjösatt i oktober 2015. Detta är en del av en pågående trygghetssatsning som görs för att förbättra ambulanssjukvården i Göteborgs skärgård.

Text: SVEN ÅSHEDEN

Tillsammans med företaget Northern Offshores Services AB (NOS) utvecklar Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SUS) ett nytt ambulansbåt-koncept som mer än väl ska uppfylla regionens högt ställda krav på service och säkerhet för ambulanssjukvård i Göteborgs skärgård. Parallellt kommer även satsningar att göras för att förbättra samarbetet med Räddningstjänsten, Primärvården och berörda kommuner.

höghastighetstransporter – NOS grundades 2008 och har idag över 100 anställda. Vi har skapat oss en egen gren inom sjöfarten genom att satsa på höghastighetstransporter av personal till havsbaserade vindkraftverk. Med stor entusiasm tar vi oss nu an utmaningen att i egen regi bedriva ambulansverksam till sjöss i Göteborgs skärgård. Vi står för såväl båt, besättning som medicinsk personal berättar David Kristensson, Chief Executive Officer.

Båttypen blir en 20 meters höghastighetskatamaran, som kommer göra 30 knop när ambulansen står på däck. I totalentreprenaden som kostar 14 miljoner om året ingår förutom båten all personal ombord, även den medicinska.

Den medicinska personalen kommer att ha samma kompetens som övrig ambulanspersonal i regionen.

Avtalet med Northern Offshore Services AB löper över fem år med möjlighet till förlängning.

ILLUSTRATION: NOS

Hur fungerar uppdragen idag?

– Ambulansbåten Hjärtrud (ombyggd stridsbåt) som vi använder idag köper vi som en tjänst från Falck Ambulans. De står för båt och skeppare, medan medicinsk personal tillhör Sahlgrenska Universitetssjukhuset . Så vi har inte tagit över båten från Falck Ambulans i samband med att vi övertog övrig ambulansverksamhet i egen regi berättar Stefan Sarajärvi, Presstjänsten, SUS.

Hjärtrud

Foto: Falck Ambulans

Båt-fakta Längd öa: Skrovlängd: Bredd: Djupgång:

21,25 m 21,04 m 7,66 m 1,30 m

samverkan 112 nr 1 2015

7

utbildning / Reportage

Genomgång inför ”bromsa o sväng” på huvudbanan.

Olika fordon i samma hastighet eller samma fordon i olika hastighet, beter sig helt olika. I Föne lär sig förare av utryckningsfordon att känna gränserna.

Storslalom med brandbil på basens landningsbana.

8

samverkan 112 nr 1 2015

www.s112.se

Vitt och glatt på Fönebasen Snön vräker ner över Hälsinglands skogar.

Konturerna suddas ut och det kan ibland vara svårt att se vart vägen tar vägen i allt det vita. Det gäller inte minst för den blåljuspersonal som befinner sig på Fönebasen för sin vinterutbildning.

Text och foto: Maria Jansson Sjödin

bättre förutsättningar för att träna vinterkörning går knappast att få. Här finns upplogade vägar, höga snövallar, gott om utrymme för misstag och samtidigt avskildhet.

– Utbildningen handlar om att lära sig sin egen, men även fordonets kapacitet och begränsningar på riktigt vinterväglag.

Här finns goda möjligheter att testa gränserna samtidigt som man ser hur bilen och dess säkerhetssystem beter sig i olika hastigheter och situationer, säger Magnus Ohlsson, ambulanssjukvårdare, instruktör och en av initiativtagarna till utbildningen.

Magnus Ohlsson från Järvsö och JanOve Andersson från Ljusdal har båda sina tjänster vid ambulanssjukvården i Gävleborg. Efter att ha deltagit i vinterutbildningar på olika platser, föddes idén om att utnyttja den nedlagda militärflygplatsen i Föne, nära Färila. Ett gigantiskt område mitt ute i skogen, med flygbanor och asfalterade småvägar som Ljusdals kommun tagit över från Fortifikationsverket.

– Här finns utrymme, här är snösäkert och här finns ingen som kan bli störd, säger Jan-Ove. För fem år sedan bildade de båda bolaget Svenska MPJ AB. Ett företag som

www.s112.se

erbjuder förare av utryckningsfordon vinterutbildningar på Fönebasen.

– De som kommer tränar med de fordon som de normalt använder i sitt arbete.

Dessutom erbjuder vi som arrangörer en tung lastbil och en extra brandbil.

Varierade övningsbanor MPJ hyr in sig på delar av Fönebasen, av Ljusdals kommun. Det innebär bland annat tre kilometer övningsvägar, samt fastigheter med undervisningslokal, kök och matsal.

– Vi har ställt iordning åtta olika banor med lika många övningar. Varje grupp övar femtio minuter vid samma station innan de byter till nästa. Det är viktigt att schemat hålls för att undvika irritation mellan grupperna, säger Magnus.

Det är varje grupps instruktörer som håller koll på klockan. Under själva övningen ska nämligen inga klockar användas av kursdeltagarna.

– Det här är ingen tävling och därmed förekommer ingen tidtagning, förtydligar Magnus, själv gammal rallyförare och i vanliga fall rätt tävlingsinriktad.

Under de vinterveckor som utbildnin-

garna ordnas på basen vistas mellan tre till sex grupper på basen samtidigt, i tvådagarspass. När deltagarna är många kan alla åtta övningsstationer vara igång samtidigt.

Det är fyra teknikbanor med snäva svängar och backkrön. Här finns även olika övningar som ställs iordning med hjälp av koner på den drygt två kilometer långa huvudbanan, som exempelvis storslalom, bromsundanmanöver och broms i kurva. Intill, på den smalare taxibanan testas hastig inbromsning i olika hastigheter.

Också finns ”snurren” – I snurren är det tänkt att man ska känna på vad som händer när det släpper.

Banorna plogas av Jan-Ove eller Magnus inför dagens övningar. Plogbilen är även försedd med en vattentank om det skulle finnas behov av att skapa extra halka. ►

samverkan 112 nr 1 2015

9

utbildning / Reportage

Magnus Ohlsson, själv ambulanssjukvårdare, brinner för bättre utbildning för de som kör utryckningsfordon. Tillsammans med kollegan Jan-Ove Anderson erbjuder han utbildning i vinterkörning för utryckningsfordon på Fönebasen, Ljusdals kommun.

Varje grupp har med sig sin egen instruktör och tillsammans med arrangörerna utformas de svårigheter som deltagarna ska träna på.

– Instruktörerna kommer hit kvällen före kursstart så att vi hinner förbereda tillsammans. Det innebär ett värdefullt och givande samarbete, säger Magnus.

vådagars vinterpaket Vinterutbildningen som arrangeras på Fönebasen är öppen för ambulans, räddningstjänst samt polis. Ambulansen i Gävleborg och Uppsala län, samt räddningstjänsten i samma län samt räddningstjänsten i Örnsköldsvik tillhör de som förlagt sin vinterutbildning på basen. Och trots att Magnus och PerOve inte ägnat någon nämnvärd kraft på marknadsföring har ryktet spridit sig. Fler stationer i regionen har visat intresse för verksamheten.

Utbildningspaketet som Magnus och Per-Ove erbjuder är upplagt på två dagar.

– Eftersom de flesta har ganska långt att åka används första förmiddagen för att transportera sig hit. Efter lunch på basen börjar sedan utbildningen.

Efter en intensiv eftermiddag med körövningar färdas man sedan till Ljusdals stadshotell för gemensam middag och övernattning.

– Övernattningen är bra för arbetslaget. Det är även positivt att träffa kollegor från andra stationer. Det skapas mycket kontakter under de båda dagarna, säger Gordon Lindborg, instruktör från räddningstjänsten Enköping/Håbo.

10

samverkan 112 nr 1 2015

Här är perfekta förhållanden för att träna vinterkörning, menar Daag Wigertz, instruktör Räddningstjänsten Enköping/Håbo.

RIB-anställda deltidsbrandmän från Enköping/Håbo gillar upplägget på basen.

www.s112.se

Fakta: Fönebasen På Fönebasen bedrivs utbildning inom räddningstjänst, polis och ambulans. Här byggs ett permanent träningslandskap upp och det avskilda läget gör att man kan arbeta avskilt, utan att störa omgivningen.

Flygbasen är belägen 2,5 mil nordost om Ljusdal, nära Färila, på en nedlagd större militärflygplats (fram till nedläggningen 2005, större än Arlanda!).

Huvudbanan som MPJ använder är 2.100m lång och 25m bred. Taxibanan är 2.300 meter och 8 meter bred. Dessutom övas det på ett nätverk av mindre vägar. På området finns även verkstadshall och maskinhall, samt en villa och två mindre hus med bland annat dusch, bastu och undervisningslokaler. Den totala ytan på fastigheten uppgår till 180 ha.

Försvaret har kostat på anläggningen ofantligt mycket pengar. Med dagens mått mätt så ligger det nog runt en miljard kronor.

Polisen har också anslutit sig till utbildningen.

Foto: Magnus Ohlsson Fönebasen.

är även positivt att träffa kollegor ”frånDetandra stationer. Det skapas mycket kontakter under de båda dagarna.”

Han är på plats tillsammans med instruktörskollegan Daan Wigertz och ett gäng RIB-anställda deltidsbrandmän.

Efter en god natts sömn åker deltagarna tillbaka till Fönebasen och fortsätter öva på banorna fram till lunch.

Utbildningen avrundas med genomgång av de två dagarna innan eftermiddagskaffe och hemfärd.

– Det som kan tala emot Fönebasen är avståndet. Men genom att lägga upp utbildningen på två dagar utan att priset rusar i höjden har paketet fler fördelar än nackdelar, anser Gordon och Daan.

Ett kvitto på att Magnus och Jan-Ove har lyckats är att de arbetsplatser som förwww.s112.se

lagt sin utbildning på Fönebasen en gång, kommit tillbaka för såväl de nyanställdas grundläggande vinterutbildningen som återkommande repetitionsutbildningar för de som jobbat längre.

Bara efter den här säsongen kommer cirka sjuhundra utryckningsförare att ha fått sin vinterutbildning i Hälsinglands vitklädda skogar.

Förhoppningsvis har alla deltagare utvecklats under utbildningsdagarna och därmed känner de sig mer bekväma att köra utryckningsfordon även på vintriga vägar.

– Att träna på verkligt vinterunderlag är värt mycket. Vi i Uppsala har tidigare haft

olika lösningar, men inget som fungerat lika bra, varit lika snösäkert och dessutom trevligt, säger en uppenbart belåten Johan ”Pinnen” Bergström, instruktör från ambulansstationen i Uppsala och han får medhåll av Enköpingskollegorna. ■

samverkan 112 nr 1 2015

11

Räddningstjänst / Reportage

höjD ambitionsnivå OCH ETT insiktsfullt körsätt Bilkörning under utryckning är vid sidan av rökdykning en brandmans farligaste arbetsuppgift.Nu börjar också allt fler räddningstjänster ta trafiksäkerheten på stort allvar.

– En rimlig prioritering. Det handlar om situationer där människor dör, säger Claes Pekkala i Västerås.

Text och Foto: Mats Jonsson

det en olycka per dag i Sverige i samband med blåljuskörning.

Inom ambulansen och polisen har man länge jobbat hårt med trafiksäkerhetsfrågorna. Räddningstjänsten ligger steget efter.

– Det har funnits en ganska rigid inställning byggd på kultur och föreställningar om att man som brandman levt lite i en skydd zon, säger Mikael Signon, som i AKMC:s (Akut- och katastrofmedicinskt centrum) regi utbildar instruktörer inom blåsljuskörning.

i genomsnitt inträffar

ändringar på gång Ett trendbrott är dock på gång. Mikael Signon kan räkna upp ett antal räddningstjänster från olika orter i landet som nu börjat identifiera risker i trafikmiljön, titta på brister i fordonsparkerna och utbilda personalen utifrån nya forskningsrön.

Något som i praktiken exempelvis betyder mindre fokus på undanmanövrar i hög fart och mer fokus på sambandet mellan chaufförernas självuppfattning och deras faktiska förmåga samt det psykologiska samspelet med andra trafikanter.

– Instruktörerna som utbildat sig hos oss har fått en aha-upplevelse och satt igång att jobba på hemmaplan. Tyvärr 12

samverkan 112 nr 1 2015

har vi också haft dödsolyckor i Mellerud och Smedjebacken som bidragit till att de ansvariga fått upp ögonen, säger Mikael Signon.

En av de räddningstjänster som påtagligt höjt ambitionsnivån för att göra blåljuskörningen säkrare är Mälardalens Brand- och Räddningsförbund med 142 hel- och deltidsbrandmän i Västmanland som mer eller mindre ofta kör med påslagna sirener.

– Det här är en jätteviktig fråga. Att köra bil under utryckning är kanske det farligaste vi ägnar oss åt, säger Claes Pekkala, ämnesansvarig för utryckningskörning och trafikutbildning.

Han är en brandman som brinner för uppgiften att göra utryckningskörningen säkrare.

öka säkerheten Med stolthet berättar Claes Pekkala hur man inom Mälardalen nu prioriterat om resurserna för att få råd att använda dubbdäck på vintrarna och anpassade sommardäck under barmarkssäsongen.

– Ett trendbrott som jag ser det.

Claes Pekkala berättar också om hur bältesanvändningen ökat och om en ny syn på hur bilarna ska lastas för att ska-

derisken ska minimeras inför eventuella olyckor.

Men den viktigaste insatsen är att man inom Mälardalsförbundet börjat titta på chaufförernas beteende med andra ögon och både anpassat och utökat utbildningen därefter.

Nummer ett är inte längre att vara duktig på att häva sladd eller göra undanmanövrar vid tvära inbromsningar, utan att undvika att få sladd och planera sin körning så bra att chauffören inte tvingas tvärbromsa bakom en ovan privatbilist som får panik när han i backspegeln ser ett blåljus som närmar sig bakifrån i hög hastighet.

insiktsfullt körsätt Nyckeln är det som trafikpedagogerna kallar för ”insiktsfullt körsätt”. Det vill säga att man inte överskattar sin egen körförmåga och har känsla för samspelet med andra trafikanter.

– Det optimala är om chaufförens självbild är kalibrerad efter den verkliga förmågan. Då kör han varken för fort eller för sakta, utan efter sin egen förmåga. ►

www.s112.se

”

Dubbdäck är ingen universallösning, men det förbättrar våra säkerhetsmarginaler, säger Claes Pekkala, ansvarig för utryckningskörningen vid Mälardalens Brand- och Räddningsförbund”. www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2015

13

Räddningstjänst / Reportage

”

Det är väldigt nyttigt att få reflektera över hur man själv beter sig i trafiken och samspelet med andra.”

Claes Pekkala vill ha ett särskilt blåljuskörkort. ”Att köra utryckningsfordon ställer mycket högre krav på förarna än vanlig lastbilskörning. Det måste tydliggöras, menar han.

Hur bra är du själv på att köra utryckningsfordon?

– Inför instruktörsutbildningen fick vi uppskatta vår egen förmåga. Jag tyckte att jag var ganska bra och gav mig själv en sjua på en tiogradig skala.

– I dag skulle jag säga att jag är en trea eller en fyra. Inte för att jag blivit sämre på att köra bil, utan för att jag förstått vilket jättestort ämne det här är och hur otroligt mycket det finns som man måste kunna i form av fordonsfysik, lagar, trafikpsykologi och andras trafikbeteende.

Brandingenjören Tony Iseklint har gått den nya utbildningen i insiktsfull körning. ”Det är väldigt nyttigt att få reflektera över hur man själv beter sig i trafiken och samspelet med andra”, säger han.

Är det ett känsligt ämne?

– Ja, det kan det vara. Vi är en majoritet män inom räddningstjänsten och vi kan ibland ha svårt att ifrågasätta vår egen förmåga.

– Nu har vi många jätteduktiga chaufförer, och det är inte min uppgift att lära dem köra bil. Men som organisation kan vi helt klart bli bättre.

En av de myter som inte överlevt den nya synen på utryckningskörningen är att det gäller att stå på för att komma snabbt fram till bränder och olycksplatser.

– Vi jobbar med att sänka maxhastigheterna utan att för den skull komma senare ut till olycksplatserna, berättar Claes Pekkala.

14

samverkan 112 nr 1 2015

– En oerfaren chaufför håller ofta högre topphastigheter medan en erfaren kan komma fram lika snabb med lägre farter genom att planera sin körning bättre och ta sig igenom situationer som uppstår på ett smidigare sätt utan tvära inbromsningar.

nya modellen Brandingenjören Tony Iseklint är en av de som börjat utbilda sig enligt den nya modellen.

– En jättebra utbildning som gett mig ökad trygghet. Det har varit väldigt nyttigt att få reflektera över sitt eget beteende,

hur man bär sig åt för att få flyt i körningen och hur man uppträder mot andra trafikanter. Speciellt som vi ska vara föredömen i trafiken.

Claes Pekkala har en förhoppning om att det på sikt ska införas ett särskilt blåljuskörkort.

– Att köra lastbil i normalfallet och köra utryckningskörning är två helt olika saker.

Blåljuskörning ställer mycket högre krav på chauffören, både när det gäller att ha rätt värderingar och att kunna omsätta lagar i komplexa situationer. ■

www.s112.se

Grattis till 215 hk och 4-hjulsdrift

JÖNKÖPING Hämtas av Kristian Jerketeg och Henrik Gunnarsson

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

LULEÅ

ÖVERKALIX

ARJEPLOG

Hämtas av Sten Vuopio och Stefan Kenttä

Hämtas av Magnus Ek

Hämtas av Leif Johansson och Annette Karlberg

Den 18 december gick Mats Dahlberg över till ett liv som pensionär.

Vi på Nilssons vill framföra ett STORT TACK till Mats för många bra år och önskar honom gott pensionärsliv.

SVEG Hämtas av Mats Dahlberg och Eddie Gabrielsson

www.s112.se

SVEG Mats Dahlberg

samverkan 112 nr 1 2015

15

polis / Reportage

Motivationen att studera vidare finns fortfarande, samtidigt som Örjan Hvass arbetar som polis läser han statvetenskap på Linnéuniversitet i Kalmar.

Text: ia sellerberg Foto: Anders johansson

Polisdrömmen blev verklig Efter flera år inom restaurangbranschen ville Örjan Hvass byta karriär. Barndomsdrömmen fick styra valet. ”Jag stortrivs som polis”, säger den före detta kocken på Kebbaben. redan som 18-åring startade Örjan Hvass sitt första företag. Sedan rullade det på med olika jobb inom restaurangbranschen.

Bland annat drev han Stekhuset och Kebbaben i Kalmar.

Men efter några år blev längtan efter att göra något annat allt större. Samtidigt som han jobbade på Kebbaben började han att läsa upp sina betyg så att han fick högskolebehörighet, han läste psykologi på universitet och sökte sedan in till Polishögskolan i Växjö.

– Jag kan känna en viss uttråkning när jag har nått upp till vissa mål och bestämde mig för att byta karriär och då låg polisyrket närmast till hands. Jag hade velat bli polis i unga år och 2003 sökte de mycket folk till polismyndigheten och då sökte jag till polishögskolan. När jag var ung ville jag bli polis, men sedan gick jag kockskolan och då försvann polisdrömmarna. Under mognaden kom drömmen fram igen.

Att sätta sig i skolbänken igen tyckte han var stimulerande.

– Det var skillnad mot när man gick på gymnasiet. Nu var jag mer målmedveten och mer hungrig.

Efter polisutbildningen jobbade han några år som spanare och ingripandepolis i Ystad samt Malmö, innan han för tre år sedan kom tillbaka till Kalmar för att arbeta som ungdomspolis. I arbetet som

16

samverkan 112 nr 1 2015

polis har han stor nytta av sina tidigare yrkeserfarenheter.

– Att kunna prata med folk till exempel. Har du jobbat inom restaurang har du jobbat med snälla människor, med onyktra, med ledsna, med glada, med arga, ja med hela spektrat. Örjan Hvass studerar nu igen – vid sidan om jobbet som polis läser han statsvetenskap på Linnéuniversitetet i Kalmar.

– Det är bra att veta hur samhället i större perspektiv är uppbyggt och fungerar. Linnéuniversitetet ligger ju här och jag har möjligheten att plugga. Jag älskar mitt jobb, men jag gör så att mina förutsättningar till att göra något annat, om jag en dag vill sluta som polis, är bättre.

Skåne var jag till exempel på tre olyckor som var självmord. Att lämna sådana besked till föräldrarna är givetvis jättetungt. Men oftast känner jag att jag gör nytta och kan jag påverka för en del så att deras liv blir bättre är jag jättenöjd.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att man träffar så otroligt mycket folk från alla möjliga olika miljöer. Det är givande. Att kunna påverka ungdomar känns som en stor stimulans för mig som polis. Min uppgift är ju att folk ska må bra. ■

Vilket är ditt tips till andra som funderar på att byta karriär?

Fakta: Örjan kvass

– De flesta av oss kan göra en förändring om vi bara vill. Man kanske måste göra avkall på vissa saker under en viss tid, men det är inte omöjligt att göra en förändring.

När jag läste upp gymnasiebetygen satt jag med skolböckerna och läste på Kebbaben när det var lugnt.

Ålder: Familj: Bor: Gör:

Finns det något du saknar från jobbet inom restaurangbranschen?

– Helt ärligt kan jag sakna att allt var så positivt där. Att vara polis är tufft ibland.

Under mina sista månader som polis i

42 år.

Sambo och två barn.

I Kalmar.

Arbetar som polisinspektör på

Polismyndigheten i Kalmar län.

Intressen: Skytte, tävlar i sportskytte

grenen IPSC (International

Practical Shooting Confederation).

www.s112.se

Antagen till polisutbildning Emma Sjökvist är en rastlös själ som brinner för att hjälpa andra och vill göra skillnad i samhället. Under januari började hon på polisutbildningen vid Södertörns högskola i Stockholm.

Text och foto: Elin Sørli Törnqvist

Grattis till platsen på polisutbildningen!

Varför vill du bli polis?

Hur förberedde du dig inför de fysiska testerna?

– Jag vill jobba med människor i de svåraste situationerna i samhället och vara den som är först på plats när det händer något. Jag är dessutom en ganska rastlös person som trivs bäst när jag inte vet hur varje dag kommer att se ut. Därför tror jag polisyrket passar mig.

– Jag tränar mycket i vanliga fall så det hjälpte verkligen. Jag simmar en del också så simprovet var inga problem.

Hur länge har du velat bli polis?

– Min mamma är polis så det har alltid funnits i bakhuvudet. Det har också förberett mig på vad det innebär att vara polis.

Vilket moment var svårast under uttagningen till polisutbildningen?

– Logiktestet helt klart. Av de fysiska testerna var ISOKAI-testet svårast. Det är ett marklyft som kräver rätt teknik. Men jag litade på rekryteringsprocessen och tänkte att om det är meningen att jag ska bli polis så kommer jag in på utbildningen.

Vad ser du mest fram emot med att bli polis?

– Att gå till jobbet och känna att jag gör nytta.

Finns det något du inte ser lika mycket fram emot med polisyrket?

– Kanske att bli ifrågasatt av andra för sitt yrkesval, men det måste man lära sig att hantera.

Inom vilket område vill du helst jobba efter utbildningen?

– Jag vill gärna jobba som närpolis med ungdomar som har hamnat på glid och skapa en nära relation till dem. Jag ser det som en viktig insats för samhället.

Vad har du gjort tidigare?

– Jag har gått turismprogrammet på Södertörns högskola och bland annat jobbat med funktionshindrade och i butik. Att jobba med service är ett bra sätt att förbereda sig inför polisyrket. Man får lära sig att ha tålamod och bemöta människor på ett bra sätt även om man har en dålig dag. ■

Antagningen till Polisutbildningen 2015 Antal sökande: Antal antagna: Antal män som antagits: Antal kvinnor som antagits:

8 310 339 219 120

Förebygg och behandla

hypotermi

direkt på skadeplats

Aktiv värmefilt

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2015

17

ambulanssjukvård / Internationellt

INTENSIVVÅRD PÅ HÖG HÖJD När anestesi- och intensivvårdsläkaren Knut Taxbro arbetade i Australien gjorde han det mesta jobbet i luften.

Artikeln har tidigare varit införd i personaltidningen Pulsen. text: Mats Fäldt FOTO: privat

”

– Alla patienter jag mötte var kritiskt skadade eller svårt sjuka.

I de svåraste fallen hade patienterna utsatts för flera typer av trauman.”

från januari till augusti 2014 bytte Knut Taxbro rollen som intensivvårdsläkare på Länssjukhuset Ryhov till ett motsvarande uppdrag inom Careflight, en australiensisk vårdorganisation som använder flygplan och helikoptrar för att transportera och vårda svårt sjuka patienter.

Knut var stationerad i delstaten Queensland i nordöstra Australien, ett stort område med omkring fem miljoner invånare.

– 98 procent av dem bor längs kusten, men det finns också människor som bor i det svårtillgängliga inlandet, säger Knut Taxbro.

Där finns städer som har mindre sjukhus, och många uppdrag handlar om att flytta patienter med exempelvis hjärtsjukdomar, multitrauma eller svåra infektioner till större sjukhus.

Man hjälper även akut sjuka och skadade på plats innan de flyttas till sjukhus.

Det kan handla om att någon stångats av en tjur, råkat ut för brännskador eller andra svåra olyckor, och befinner sig på platser långt från specialiserade sjukhus.

– Ibland gick det inte att landa på platsen där patienten fanns så man fick ta

18

samverkan 112 nr 1 2015

in patienten i helikoptern med vinsch. Det var inte så ofta, men det hände.

tark forskningsanknytning Knut är imponerad av vårdsystemet.

Helikoptrarna och planen som Careflight använder fungerar i princip som flygande akutmottagningar, både när det gäller personalens kompetens och den medicinska utrustningen.

Det enda som saknas ombord är utrustning för datortomografi, så kallad CT-röntgen.

– Australien är ett jättestort land, men de flesta människor bor i liknande miljöer som här. Sjukvårdssystemet är uppbyggt efter brittisk modell, och påminner väldigt mycket om den svenska vården. Mycket professionellt och med hög kompetens.

En skillnad är att vården är mer koncentrerad till större sjukhus.

Han beskriver sin roll som en liten del i ett team som kan göra stor skillnad.

– Alla patienter jag mötte var kritiskt skadade eller svårt sjuka. I de svåraste fallen hade patienterna utsatts för flera typer av trauman.

Men det finns alltid en grundplan att

utgå ifrån och många arbetsmoment, som stabilisering av svårt sjuka och transport direkt till rätt sjukhus, fungerar likadant som i Sverige.

– En stor del i mitt arbete som intensivvårdsläkare var att identifiera och åtgärda akuta skador eller sjukdomsprocesser som kunde äventyra patientens vitala funktioner.

tark forskningsanknytning Han berättar om en utmanande och i efterhand ganska komisk situation som uppstod i slutet av sommaren, då Queensland ofta drabbas av kraftiga oväder i form av cykloner. Knut var med om en cyklon som orsakade stora materiella skador och isolerade stora geografiska områden.

– Cykloner innebär mycket vatten och mycket vatten innebär många myggor.

Mitt team skulle hämta en man som drabbats av brusten kroppspulsåder och ta honom till sjukhus. Han befann sig i ett översvämmat område och vi var ordentligt insmorda i myggmedel, men på grund värmen bar vi endast tunna flygdräkter.

Det tog knappt en minut innan vi var helt sönderbitna och såg ut att ha blivit skjutna med hagelgevär. Det var en väldigt besvärlig situation, inte minst med tanke på att vi hade en patient med ett livshotande tillstånd att ta hand om.

För närvarande har Knut inga planer på att återvända till Australien. Då krävs omfattande planering samtidigt som han har många saker på gång på hemmaplan.

– Men det är ett privilegium att ha fått arbeta i ett av världens bäst utvecklade system för luftburen akutsjukvård. Jag trivs väldigt bra med jobbet här hemma, men det är utvecklande att arbeta i en annan del av världen. Så jag kan verkligen rekommendera andra att åka, Det är en väldigt spännande möjlighet om man är intresserad av prehospital vård av kritiskt sjuka och skadade.

www.s112.se

Välkommen till Flisakongressen 15-17 september 2015

KANGOOFIX KangooFix ger en säker, trygg och varm transport av nyfödda barn Inspired Safety Innovation

Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se E-post: fab@fernonorden.com

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2015

19

ambulanssjukvård / Reportage

Proffsig strategi i värnamo Inom ambulanssjukvården förekommer många tunga lyft när patienter ska transporteras till eller från sjukhus. Under varje arbetspass behöver patienter bäras och lyftas in i ambulansen.

Text och foto: Sven åsheden

tuff arbetsmiljö med många tunga moment och riskfaktorer som kan påverka personalens hälsa negativt.

Studier visar att ambulanspersonal i hög utsträckning drabbas av fysiska besvär så som smärta i rygg och muskler. Övervikt är ett allmänt ökande problem bland befolkningen och detta medför att personal utsätts för fler fysiska belastningar.

Ambulanssjukvården i Värnamo bedriver ett mycket engagerat arbete när det gäller att uppmuntra och stödja arbetsmiljöfrågor.

Nyligen avslutades ett längre test av en helt ny och elektriskt assisterad bårsläde, som lyfter och sänker den populära Allfabåren.

en svår och

Proaktiv inställning Avdelningschef Helena Östblom har en mycket sund och proaktiv inställning till ambulanssjukvårdens arbetsmiljö.

Det vill säga att ta hjälp av all tänkbar utrustning som underlättar personalens dagliga arbete.

Helena Östblom har tillsammans med 20

samverkan 112 nr 1 2015

sin personals kunskap och erfarenhet en energi och entusiasm som känns både övertygande och svårslagen.

– Nya och bra hjälpmedel i våra ambulanser har lett till att båren används mindre och mindre som förstahandsval vid lyft. Detta är bra för personalens hälsa berättar Helena Östblom och fortsätter.

– Det tillsammans med högre medicinsk kompetens, och fler undersökningar och bedömningar av patienten på plats, gör att dagens ambulanspersonal låter fler patienter gå själva ut till ambulansen och den väntande båren. Tidigare bars kanske patienten oavsett åkomma.

Olika hjälpmedel Bärstolen är ett hjälpmedel som ambulanspersonalen i Värnamo använder ofta.

– Ett utmärkt komplement till bår när patienter behöver bäras ner i smala trappor och liknande. Det handlar åter igen om att vara rädd om den egna kroppen och undvika tunga lyft i den mån det är möjligt säger Helena Östblom.

Om varken bår eller bärstol fungerar

– Vi har gjort vårt bästa för att hitta "defekter" i konstruktionen. Men till stora delar är vi nöjda med slädens funktionalitet. Vår rapport innehåller dock några förbättringsförslag säger testansvarige Bengt Pettersson

www.s112.se

Avdelningschef Helena Östblom har en mycket sund och proaktiv inställning till ambulanssjukvårdens arbetsmiljö.

ute på hämtplatsen finns ett speciellt kit (remmar) i varje fordon, som gör att personalen kan släpa patienten endast liggande på akutmadrassen nerför exempelvis en smal och brant trappa.

– Vi som ambulanspersonal måste alltid vara anpassningsbara och flexibla utifrån de situationer som uppstår i det dagliga arbetet. Men det är inte alltid lätt att styra över de olika miljöer och situationer som man kan hamna i säger ambulanssjukvårdare och fordonsansvarige Bengt Pettersson.

Stress skapar också utrymme för felbedömningar och misstag och blir kanske mest uppenbart vid i- och urlastningsmomentet. Ett moment som sliter på kroppen, och som inte går att undvika, som det gör med ett flertal andra lyft.

– Vi har väl alla någon gång varit med om incidenter då båren med patient tippat vid ilastning. Och ibland har det varit nära att patienten åkt i backen, när de som lyfter ihop inte är riktigt samspelta säger Bengt Pettersson.

Kommunikation mellan kollegorna är www.s112.se

en viktig bit vid hanteringen av bår med en patient på. Det är också viktigt att vara samspelta och lyhörda för varandra. Det finns situationer där den ena kan tappa greppet, halka till eller känner att ett nytt grepp är nödvändigt.

El-assisterade bårslädar Först ut att revolutionera ambulanspersonalens vardag med eldriven (Ergonomy) ilastning var finska Pensi Rescue Oy. Tack vare deras eldrivna ilastning kan ambulansbesättningar undvika tunga lyft och behöver nästan inte alls använda fysisk styrka.

Men Pensis eldrivna släde kan inte användas tillsammans med, den i Sverige populära, ALLFA båren.

– Ambulanspersonals ändrade inställning till i- och urlastningsmomentet, som sliter på personalens kropp, fick oss att påbörja produktutveckling av en egen elmanövrerad ergonomisk bårsläde speciellt anpassad för ALLFA båren berättar Pierre Kördel, försäljningschef Ferno Norden.

Helena Östblom och hennes personal

har under en längre tid, med spänning följt utvecklingsarbetet av den nya bårsläden, som höjer och sänker patient och bår med ett knapptryck. Det blev naturligt att prototypen hamnade i just Värnamo för ett första skarpt test.

– Med den här typen av medverkan får vi slutanvändarens kunskap och kompetens. Eventuella problemområden identifieras samtidigt som förståelsen för kundernas behov ökar från vår sida säger Pierre Kördel. ►

”

Vi har väl alla någon gång varit med om incidenter då båren med patient tippat vid ilastning.” samverkan 112 nr 1 2015

21

ambulanssjukvård / Reportage

Allfa EasyLoad har lastkapacitet 300 kg i manuellt läge och lyftkapacitet 200 kg.

Testad enligt TSFS2010:2, SS-EN1865 & SS-EN1789.

Ambulanssjukvården i region jönköpings län

Fungerar fullt ut även i manuellt läge.

EasyLoad klarar även kuvöstransporter.

Lyfter och sänker Allfabåren med ett knapptryck.

värnamo I länet finns det 21 ambulanser, fördelade på 10 stationer.

Verksamheten är en egen klinik med 170 medarbetare som utför cirka 43 000 ambulansuppdrag per år. Värnamostationen har 5 dygns- och 1 dagambulans utplacerade i Gislaved, Vaggeryd och Värnamo.

22

samverkan 112 nr 1 2015

www.s112.se

Trygghet - Ekonomi - Kvalitet

För att insidan räknas En rymlig och ljus arbetsplats för en modern akutsjukvård.

Ambulansproduktion i Sandviken AB Mullervägen 23, 811 93 Sandviken Tel: 026-24 51 30

Läs mer på: www.ambulansproduktion.se

Nya Akutväskan med förbättrad in- och utsida Några produktfördelar: - Valfrihet mellan modulsystem eller traditionellt Flexi XL-system - Du bygger insidan själv - Framtagen med Ambulanspersonal - Ergonomiskt förbättrat bärsystem - Generösare utrymme, bättre planerad - Tyg Cordura, extra slitstarkt

IM-MEDICO SVENSKA AB TEL: +46 8 715 55 10 | E-POST: INFO@IM-MEDICO.SE WWW.IM-MEDICO.SE

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2015

23

Räddningstjänst / Reportage

skärpta Motorsågskrav för räddningstjänsten Sedan årsskiftet krävs ett särskilt “körkort” för att få jobba med motorsåg.

Det har ställt till det för Räddningstjänsten.

Stationer saknar nödvändig behörighet.

Text och Bild: Simon Gunnholt

Jörgen Nyqvist, räddningsledare på brandstationen i Krokom.

– det här är en

byråkratisk fadäs.

Motorsågarna är en viktig del i vår utrustning, men nu har jag plockat ur dem ur fordonen, säger Jörgen Nyqvist, räddningsledare på brandstationen i Krokom.

Det är Arbetsmiljöverket som ligger bakom de nya reglerna. Men det behövs ingen närmare granskning för att förstå att bestämmelserna har en annan måltavla än räddningstjänsten.

Reglerna säger till exempel att “det måste finnas hjälpmedel när träd fälls” och att “skyddskängor eller skyddsstövlar ska användas av den som arbetar med röjsåg”.

Målet är att minska olyckor inom skogsbruket, där många allvarliga olyckor har inträffat de senaste åren. Ofta i samband med avverkning av skog.

För Räddningstjänsten har de nya reglerna inneburit en del huvudbry.

– Jag åkte hit den första januari och tog bort motorsågarna från fordonen, så att ingen skulle använda dem.

Vad händer om någon som saknar körkort använder motorsågen?

– Ja, det skulle kosta 15 000 kronor per gubbe. Och jag står som ansvarig arbetsledare. Det är inte hållbart.

24

samverkan 112 nr 1 2015

När använder ni motorsåg under en utryckning?

– Vi sågar igenom tak och väggar. Om det brinner på utsidan av en vägg i ett gammalt hus så kan värme och gnistor gå in i mellanväggen där det ofta finns både sågspån och tidningspapper. Då måste man såga ner väggen för att komma åt branden. Är motorsåg det bästa alternativet?

– Ja, med motorsågen kan du såga i spets med. Men har du en tigersåg så måste du först borra ett hål och sticka in bladet.

Det tar längre tid.

– Reglerna blir märkliga. Vi använder ju cirkelsågar som är farligare än motorsågar, men som inte omfattas av de nya reglerna.

Det här är en byråkratisk fadäs, säger Jörgen Nyqvist.

Länstidningen har varit i kontakt med flera lokala stationer ute i länet, där många saknar behörighet för att använda motorsåg.

– Vi använder motorsåg under i stort sett varje brand. Det kan bland annat handla om att ta hål på ett tak, berättar Stefan Simonsson, stationschef i Änge.

– Men hos oss är det ingen som har behörigheten.

I Oviken finns bara en brandman som har behörighet att använda motorsåg.

– Men vi har anmält oss till utbildningen nu och så småningom ska vi ha behörighet allihop, säger Catrin FundinPetersson, stationschef. ■

”

Vi använder ju cirkelsågar som är farligare än motorsågar, men som inte omfattas av de nya reglerna.”

www.s112.se

Räddningstjänstförbundet har länge vetat om det nya certifieringskravet för motorsågar.

– tanken var först att

gå via den privata marknaden för att genomgöra utbildningen, men det hade kostat ofantligt mycket.

Därför avvaktade vi MSB:s (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) utbildningspaket, säger Jörgen Eriksson, avdelningschef för metod- och taktikavdelningen vid räddningstjänsten i Jämtlands län.

Utbildningspaketet från MSB har dröjt och blev klart först strax före nyår. Nu har räddningstjänstförbundet 15 instruktörer som står redo att utbilda personalen.

– Målsättningen är att vara klar med all

utbildning innan sommaren, säger Jörgen Eriksson.

Räddningstjänstförbundet visste att körkortskravet var på gång, och planerade först att gå via den privata marknaden för att utbilda personalen. Men det visade sig vara alldeles för dyrt.

– MSB sa då att de skulle komma med ett eget utbildningspaket och då valde vi att vänta på det. Det var inte en prioriterad fråga för oss.

Fram till att körkortet är klart (för det krävs både ett teoretiskt och praktiskt prov – med tydlig inriktning mot skogsarbete) får den enskilde brandmannen inte använda motorsåg.

– Det är användarförbud. Är det så att den används utan körkort så beläggs vi med en sanktionsavgift.

Är det en fara att det finns personal som inte får använda motorsåg i dagsläget?

– Jag negligerar inte användandet av motorsåg, den är högst användbar, men det är ingen större fara. Vi använder motorsåg ibland, men det finns också tigersågar.

Om det blir aktuellt att såga sig igenom ett tak för att rädda en person.

Hur ska man agera då?

– Om det handlar om att rädda en person så finns det inget att tänka på. Då använder vi motorsåg. Det finns ingen myndighet någonstans som kan säga något om det.

Men handlar det inte om att rädda liv så ska den utan körkort inte använda motorsåg. ■

Sörbyvägen 15, 521 52 Floby • Tel. 0515 - 72 34 50 • www.autokarossrescue.se

BAS-brandbilar • Crashtender • Släck- och räddningsfordon • Tankbilar • Specialfordon Försäljning Denny Walthersson 0515 - 72 34 84 0765 - 25 34 84

denny.walthersson@autokarossrescue.se

Försäljning Sture Håkansson 0515 - 72 34 58 0705 - 50 44 22

sture.hakansson@autokarossrescue.se

Support Stig Christensen 0515 - 72 34 65 0702 - 90 20 25

stig.christensen@autokarossrescue.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2015

25

AmbulansSJUKVÅRD / Reportage

24-TIMMARSPASS ELLER EJ? Dygnslånga arbetspass inom ambulanssjukvården har blivit en aktuell fråga. Passen finns kvar av ekonomiska skäl.

De borde snarast upphöra anser Vårdförbundet Text och Bild: peter alexisx

och Vårdförbundets förtroendevalda i södra Sörmland. Han är en av dem som är kritisk till att ambulanspersonal i Sörmland arbetar 24-timmarspass.

– Det förstår vem som helst, att om man är vaken 22 timmar i sträck och sedan sätter sig i en bil och kör eller ska vårda en patient, då kan det hända olyckor, och det har det gjort, säger han.

Det han först och främst syftar på är den allvarliga olycka som skedde i Västra Götaland för några år sedan, då en ambulansförare somnade bakom ratten.

martin jansson är ambulanssjuksköterska

Hur mycket ökar riskerna för personal och patienter i slutet av ett dygnspass?

– Man säger att tolv timmars extra vakenhet motsvarar en rattonykterhet på 0,2–0,4 promille i kroppen, säger Jansson.

– Det är många som behöver längre återhämtning efter dygn- jämfört med nattpass och hade tanken på dygnsarbete kommit i dag hade det aldrig tillåtits, fortsätter han.

Vårdförbundet Sörmlands avdelnings-

ordförande Ulla Jordan har en teori kring varför frågan om 24-timmarspassen kommit upp nu. Att en större del av personalen har ansvar för hem och barn och att det inte alltid går ihop med dygnslånga arbetspass.

– Förr var det mest män som arbetade inom ambulansverksamheten. Nu är det mer kvinnor, samtidigt som män har mer ansvar för barn och hem än tidigare. Sedan har arbetssituationen förändrats, det är betydligt fler körningar under ett pass nu, säger hon.

Martin Jansson menar att det snararberor på det senare – arbetssituationen.

INGEN ENKEL FRÅGA – De senaste 20 åren har det varit en stor ökning i antalet uppdrag som man får ge sig ut på. Förut kunde man då och då få sova en hel natt under ett dygnspass. Sedan jag började för 15 år sedan har antalet rena uppdrag per dygnspass ökat med 20–30 procent, säger han.

Helt enkel är dock inte frågan. Långt ifrån all ambulanspersonal vill sluta arbeta

Ambulanssjuksköterskorna Pelle Rönnehed och Christian Vetro har fått mer och mer sysslor genom åren. Foto: Peter Alexis.

26

samverkan 112 nr 1 2015

24-timmarspass. När de har jour tjänar de bara 19 procent av sin lön, men när de då åker ut på ett uppdrag blir det övertidsersättning; 180–240 procent av timlönen.

Jansson menar också att det blir billigare för arbetsgivaren att ha kvar dygnspassen.

– Annars skulle de ha försvunnit för länge sedan. De behövs inte lika mycket personal när man kör med jour.

– Jag vill inte skapa en uppvigling mot arbetsgivaren men vill förklara hur det är att jobba dygn. Man har skapat ett system där man kan ringa chefen i beredskap om man känner att man inte orkar länge, för att då kunna ställa ambulansen. Men det systemet fungerar inte, det förutsätter att det finns ambulanser lediga. ■

INTE KVAR PÅ 60-TALET – Folk tror att vi är kvar på 60-talet, att det som finns i ambulanserna är syrgas och en spypåse. I själva verket är vi som en rullande akutmottagning, säger ambulanssjuksköterskan Pelle Rönnehed.

– Vi är även ett snabbspår till rätt sorts vård. Om någon exempelvis fått en stroke kan vi få med personen direkt till röntgen, säger kollegan Christian Vetro, även han ambulanssjuksköterska.

I Sörmland finns det i dag 16 stycken ambulanser och en ”first responder”, det vill säga en vanlig personbil med sjukvårdsutrustning men utan möjlighet att transportera en patient. Nattetid är tio ambulanser igång.

Medan vi pratar ljuder en signal. Det visar sig att Flens båda ambulanser gett sig ut på uppdrag.

En ambulans från stationen i Katrineholm får därmed åka ut till Valla för att finnas i beredskap om något skulle inträffa i grannkommunen.

www.s112.se

Ambulanssjuksköterskan Pelle Rönnehed på Kullbergska sjukhuset i Katrineholm är en av dem som arbetar 24-timmarspass. Yrkeskåren i Sörmland är delad i frågan om långpassens vara eller icke vara och Rönnehed är en av dem som tycker at det fungerar bra.

Foto: Peter Alexis.

Dygnspassen – en fråga om pengar Pengar. Det är den största anledningen till att landstinget Sörmland låter sin ambulanspersonal arbeta 24 timmar i sträck. jörgen lifvakt är verksamhetschef

för ambulanssjukvården i Sörmland. Han hoppas och tror att ambulanspersonalens 24-timmarspass kommer att försvinna, men kan inte säga hur lång framåt i tiden det ligger.

– Krasst uttryckt kan man säga att vi inte vill ha 24-timmarspass, men att det är en budgetfråga. Vi behöver en ökad budget för att kunna anställa mer folk, säger han.

långt tillbaka som jag kan minnas. Det var en avvikelse för ett drygt år sedan, då en ambulanspersonal rapporterade att han var mycket trött i slutet av ett långt pass.

Det var efter det som rutinen skapades att man kan signalera till ambulanschefen i beredskap som kan ta personal ur operativ drift.

Är det rimligt att personal som har ett så ansvarsfyllt och bitvis farligt yrke ska jobba så länge i sträck?

– Det kan jag nog inte hålla med om. Det beror på hur läget ser ut i länet, om det går att flytta någon ambulans från annan länsdel.

Mattias Godlund arbetar som ambulanssjuksköterska i Katrineholm och Flen.

Han berättar att det skiljer sig mycket mellan länsdelarna när det gäller inställningen till dygnspassen.

– Vi är ganska många som tycker att det fungerar bra här. Det finns helt klart utrymme för vila, men jag vet att kollegorna i södra delen av länet känner sig

– Det är inte jag som skapat arbetstidslagen och den följer landstinget. Men givetvis jobbar vi för att dygnspassen ska försvinna. Sedan är ambulanspersonalen delad i detta också. Alla vill inte ha bort 24-timmarspassen.

Har det hänt några incidenter på grund av att de långa arbetspassen?

– Nej, det har inte hänt några olyckor så www.s112.se

Från fackligt håll har jag hört att det systemet inte fungerar?

ansträngda. Det är skillnad på hur mycket belastning man har och hur var och en är som individ, säger han.

– Det är lika jobbigt att arbeta ett nattpass på 14 timmar. Människan är inte funtad att vara igång på natten, men det här är en verksamhet som måste finnas dygnet runt. ■

”

Vi behöver en ökad budget för att kunna anställa mer personal.” samverkan 112 nr 1 2015

27

AmbulansSJUKVĂ…RD / Betald annonsplats

28

samverkan 112 nr 1 2015

www.s112.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2015

29

sponsoruppslag / Ambulans 2015

30

samverkan 112 nr 1 2015

www.s112.se

SAMVERKAN

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2015

31

polis / Reportage

BOMBJAKTEN Blindgångare, rånattrapper, självmordsbomber och kasserad dynamit.

För det ingen annan vågar gå i närheten av – finns Nationella bombskyddet.

Svensk Polis har följt en vardag där varje halvmeter är en fråga om liv och död.

Text: Simon Bynert FOTO: lars hedelin

krutlukten sveper över Österlen,

där Lars Göran Mårtensson från Nationella bombskyddet i Skåne just tänt stubinen.

– Vi använder sällan krutstubin nu för tiden, men det fick bli lite old school den här gången, säger han, och ler, märkbart förnöjd.

Några sekunder senare exploderar laddningen, vilken sprider innehållet i den röda nylonväskan över ett åtminstone tjugo meter brett område. Söndertrasade tygbitar, smält plast och de tekniska komponenterna i en så kallad Improvised explosive device, IED. Det vill säga en bomb som konstrueras för att se ut som vad som helst förutom en bomb. Som en röd nylonväska till exempel.

Det är därför Lars Göran Mårtensson och hans kolleger hukar över förkolnade träningskläder på Ravlunda skjutfält strax utanför Brösarp. De testar desarmeringsmetoder.

– Numera stöter vi sällan på någonting som är så avancerat att man kliar sig i huvudet och tänker ”Hur fan gör vi här då?”

Nio av tio bomber är rätt okomplicerade.

Men det går alltid att utveckla effektivare sätt att oskadliggöra dem.

Psykiskt påfrestande Okomplicerat är nämligen inte detsamma som ofarligt. Snarare tvärtom. De som verkligen kan sin sak krånglar inte till det, utan använder beprövad teknik som fortfarande, efter flera decennier, fungerat alldeles utmärkt. Inte minst eftersom det alltid är psykiskt påfrestande att desarmera en sprängladdning, oavsett om den tekniska konstruktionen råkar vara avancerad eller simpel.

– När det gått så långt att man står och 32

samverkan 112 nr 1 2015

arbetar manuellt med en bomb är det dessutom inte bara de uppen-bara momenten som är svettiga. Att skala kabeln kan till exempel vara minst lika spännande som att faktiskt kapa den, säger Lars Göran Mårtensson.

Därför försöker bombteknikerna ständigt förfina sina metoder. Här på Österlen visar de upp ett exempel där gärningsmannen kapslat ihop två ledningar så att de ser ut som en. Klipps en sådan kabel med handkraft sluts den elektriska kretsen, vilket får bomben att explodera. Lars Göran Mårtensson igen: – Gör du däremot samma snitt med en riktad explosion, som rör sig mellan 6 000 och 8 000 meter i sekunden, hinner ledningarna inte få kontakt med varandra, då desarmeras bomben istället.

främsta prioritet att rädda liv Stoppa bomber med bomber. Det finns ju någonting ironiskt med det.

– Det kan man tycka, säger Lars Göran Mårtensson, och nickar i riktning mot den söndersprängda nylonväskan.

– Men i det där fallet skulle vår lilla laddning oskadliggjort gärningsmannens större, och bombskyddets främsta prioritet är alltid att rädda liv och återställa ordningen. Bevissäkringen och skydd av egendom kommer i andra hand.

Därmed inte sagt att sektionens enda strategi är att spränga misstänkta föremål i småbitar. Intakta bomber är tvärtom att föredra. De tenderar att säga mycket om gärningsmännen. Bombteknikern Jörgen Jandelin förklarar: – De tänker väl att alltihop ändå kommer explodera och därmed förstöras. I

desarmerade bomber hittar vi därför inte sällan både modus och tillverkningsmetod, dna och fingeravtryck. Sådan information är värdefull.

Nationella bombskyddet Just information har annars varit ett problem för Nationella bombskyddet. När verksamheten i juli 2013 flyttades till Rikskriminalpolisen från polismyndigheterna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland, var bristen på underrättelser rent av en av huvudfrågorna. Därför knöts en analytiker till den nybildade sektionen, med ansvar för att samla in och bearbeta uppgifter med koppling till bombskyddet.

Det är en diger arbetsuppgift. Förutom svar på praktiska frågor om vilka tekniska komponenter som gärningsmännen föredrar för tillfället, krävs även ett helikopterperspektiv.

90-och 00-talets spektakulära rån, där flera värdetransporter sprängdes runt om i landet, och de senaste årens terroristhot, är exempel på mer övergripande samhällsfenomen som påverkar bombteknikernas vardag.

I takt med att de kriminella hittat nya metoder för att få tag på sprängmedel, har det dessutom uppstått andra kunskapsluckor. Stölder från militära vapenkassuner har nästan helt ersatts av inbrott på civila byggarbetsplatser, vilket påverkat mörkertalet. Jörgen Jandelin igen: – Ta Citytunneln i Stockholm till xempel. När de jobbar som mest bränner de av flera ton sprängmedel – varje dag. Då är det svårt att hålla koll på om några kilon kommer på avvägar här och där. Den typen av stölder polisanmäls sällan. ► www.s112.se

”

Avstånd är vår bäste vän.”

Lars Göran Mårtensson

Bombteknikern Jörgen Jandelin undersöker en av de söndersprängda testbilarna.

Bombteknikerna testar explosiva desarmeringsmetoder.

www.s112.se

Lars Göran Mårtensson, bombtekniker i Skåne, demonstrerar en av sektionens robotar.

samverkan 112 nr 1 2015

33

polis / Reportage

Även internt inom polisen arbetar Nationella bombskyddet på att förbättra sina informationskanaler. De vill till exempel bli en mer aktiv del av insatsverksamheten runt om i landet. Ambitionen är att finnas med redan på planeringsstadiet, för att bland annat förekomma problemet med att bombteknikernas tunga utrustning fördröjer deras utryckningar.

– Om vi står parkerade runt hörnet minskar framkörningstiden från fyra timmar till fyra minuter, säger Lars Göran Mårtensson.

– Men det bygger på att vi finns med från början, och inte kontaktas först efter det att piketen eller insatsstyrkan hittat ett misstänkt föremål, och fryst läget.

samhällets sista instans Den slutsatsen är inte bara logisk, den sätter dessutom fingret på bombteknikernas egenartade vardag. De är samhällets sista instans; de som kallas fram när till och med piketen och Nationella insatsstyrkan backat undan. Oavsett om det gäller rostiga blindgångare, kristalliserad eter, rånattrapper, uttjänt dynamit eller skarpa självmordsbomber, är det bombskyddets uppgift att hantera det som alla andra, bokstavligt talat, ser till att undvika med ett par-tre kvarters marginal.

Jag tänker att man måste vara speciellt lagd för att vilja ha det jobbet.

– Det ligger väl någonting i det kanske, säger Lars Göran Mårtensson och ler, men blir snabbt allvarlig igen: – Samtidigt tror jag du får svårt att hitta mer riskmedvetna personer. Avstånd är vår bästa vän. En halvmeter kan vara skillnaden mellan en upphettad handflata och ett förlorat finger – eller mellan liv och död.

Den vaksamheten går igen på fler håll inom Nationella bombskyddet.

Letar bomber och vapen Ganska exakt 30 mil från krutlukten på Österlen till exempel. Där, på Svenska mässan i Göteborg, är Solo visserligen utomordentligt exalterad, men hans säkerhetsmedvetenhet går inte att ta miste på. Hans enda jobb är att leta bomber och vapen.

Just i dag söker han metodiskt av stolsraderna i en konferenslokal, förbi mixerbordet, och vidare in bakom draperierna runt den låga scenen.

Allt med sådan frenesi att bombhundsföraren Hans från Nationella bombskydd34

samverkan 112 nr 1 2015

et i Skåne, måste planera in täta uppehåll i arbetet.

– Han är nästan för glad i det här, säger han, och skakar leende på huvudet.

– Sökinstinkten är otroligt stark hos engelska springer spaniels. Solo vill så gärna söka och vara mig till lags, att han bokstavligt talat skulle kunna jobba ihjäl sig. Det är mitt ansvar att vi tar de pauser som hunden inte förstår att han behöver.

Bombhundarna är tränade i att leta efter vapen och explosiva ämnen, och de gör det bra. Det finns än så länge ingen teknisk apparatur som ens är i närheten av Solos nos när det gäller att hitta undangömda bomber.

Eller inte hitta, för den delen. Informationen om att, ”den här lokalen är med största sannolikhet fri från gömda bomber”; en bekräftelse på frånvaro av hot, har också sitt värde.

Det är, om inte annat, en uppgift som Moderaternas representanter kommer uppskatta. Det är de som hyrt in sig i Svenska mässans lokaler, och affischerna med de mest välkända partirepresentanterna sitter redan uppklistrade på väggarna i rummet intill, där springer spanieln Morris faktiskt upptäckt ett misstänkt föremål. Han sökte just igenom lokalen med samma frenesi som Solo, men står nu blick stilla, med nosen pekande mot en av konferensstolarna. Bombhundsföraren Ann ser dock inte allt för oroad ut.

– Som tur är hittar vi ganska sällan någonting på den här typen av sök, säger hon, och ger ett dämpat kommando som tycks väcka Morris ur hans translika markering.

– Men för att hundarna inte ska tröttna måste man ge dem en träff emellanåt, och Morris vet ju inte skillnaden på lukten från de explosiva ämnena i en bomb – och lukten från de explosiva ämnena i ett av mina gömda pistolmagasin.

gemensam sektion Att Morris, som hör till bombskyddet i Stockholm, deltar i samma sökuppdrag som skånska Solo är en effekt av att de tre bombgrupperna blivit en gemensam sektion under Rikskriminalpolisen. Tidigare var den typen av samarbeten sällsynta, men nu, när allt samlats på ett ställe, kan resurserna spridas mer fritt över landet.

Detsamma gäller utrustningen, som håller på att ses över. Den ska vara gemensam och enhetlig. Dessutom växer personalstyrkan. Nio bombtekniker har

“De älskar det här” www.s112.se

”Hundarna har en otrolig arbetsmoral”, säger bombhundsföraren Ann. Här med bombhunden Morris.

Springer spanieln Solo, tillsammans med bombhundsföraren Hans.

”

I det här jobbet kan det vara direkt livsfarligt att slappna av.”

Nationella bombskyddet sökte igenom flera konferenslokaler på Svenska mässan i Göteborg.

Hans, bombhundsförare

anställts hittills, och rekryteringen av ytterligare nio beräknas vara färdig till våren.

Då kommer det finnas ett 60-tal bombtekniker i Sverige.

– Flytten till RKP har även gjort oss mer renodlade, säger Mikael Ekbrand, chef för Nationella bombskyddets basering i Göteborg.

– Tidigare delade många sin tid mellan att vara bomb- och kriminaltekniker, vilket var svårt att kombinera i längden. Det här upplägget fungerar bättre.

Morris älskar sitt jobb I konferensrummet har Morris sökt färdigt. Här finns inga bomber. Han tycks www.s112.se

dock närmast besviken över att arbetet är över för dagen. Det rycker av iver i kroppen.

– Hundarna har en otrolig arbetsmoral, säger Ann. – De älskar det här. När vi arbetade i en gammal teaterlokal med stenhårda trästolar för ett tag sedan fick jag tejpa hans svans eftersom han viftar så intensivt med den under söken.

Nyss hördes ett rytmiskt ”Dunk, dunk, dunk” från rummet intill, som tydligt illustrerar vad hon menar. Det var Solos svans, som slog i väggen hela vägen längs konferenslokalens långsida när han sökte av den. Inga bomber där heller.

Det faktum att sökträffarna är sällsynta i sådana här sammanhang skapar å andra sidan ett problem som på många sätt är diametralt motsatt det bombteknikerna står inför när de desarmerar bomber: Risken för avspändhet.

– I det här jobbet kan det vara direkt livsfarligt att slappna av, säger bombhundsföraren Hans och rycker på axlarna.

– Men efter ett tag blir det en vana det också. Man lär sig sätta fötterna på rätt ställen, och hittar ett förhållningssätt som fungerar i vardagen. Jag skulle bli knäpp om jag i varje sekund gick omkring och tänkte på att det faktiskt är bomber vi letar efter här. ■ samverkan 112 nr 1 2015

35

ambulanssjukvård / Reportage

ETT SÄKERT KORT Nya XC70 lär komma att gillas av såväl gamla som nya kunder Text och foto: Sven åsheden

Ibrahimovic, där fotbollsstjärnan jagar hjort och rattar en Volvo XC70, har fått stort genomslag.

Och för svensk polis är modellen XC70 D5 AWD en solklar favorit och ett extremt framgångsrikt polisfordon.

Nilssons gnuggar händerna och konstaterar att XC70 ambulans känns mer rätt än någon tidigare Volvo-modell.

Förhandsintresset är stort och ett 20-tal XC70 är redan beställda.

reklamfilmen med zlatan

RÄTT ATTRIBUT

Hans-Allan Martinsson är säker på att XC70-modellen, den tredje genera-

tionen Cross Country, har attributen som Nilsson-kunderna vill ha. Helbilsgodkännande. Lite upphöjd sittposition. Högre markfrigång. Hasplåtar fram och bak. Bra körbalans och hög komfortnivå på landsväg. Och plastdetaljerna runt hjulhus och sidor som ger en ”biffigare” look.

– Och så förstås fyrhjulsdriften med den senaste generationen Haldex med ännu snabbare inkoppling av drivningen bak. Designspråket i sjukhytten som våra kunder är väl förtrogna med och delvis nytt material för extra låg ljudnivå tillägger Hans-Allan Martinsson.

Ägare till de två sista V70-exemplaren, nr 255 och 256, blir ambulanssjukvården i Sörmland. Därefter står XC70 modellen redo att ta över.

Nilsson V70 Ambulans har verkligen gått hem hos svensk ambulanssjukvård och fjolårets marknadsandel låg på runt 55 procent.

Hans-Allan Martinsson

Nya och extra tillbehör 1. Bildskärm i sjukhytten som kan förse personal med aktuell trafikinformation.

Kameran är monterad under backspegel.

2. IR-kamera som reagerar på djur och andra varma föremål även under den mörka delen av dygnet.

Plastdetaljerna runt hjulhus och sidor ger en ”biffigare” look.

1 36

samverkan 112 nr 1 2015

2

3. Elmanövererad bårsäde från Pensi.

Undviker fysiskt påfrestande lyft.

3 www.s112.se

R&D Spandex är.

IR-kamera Värmekamera i utryckningsfordon kan förhindra olyckor.

hastighetsmätaren visar på 110 km/tim. Jag sitter bakom ratten på Nilssons nya XC70 ambulans och hoppas att ett djur ska vara på väg ut ur skogen denna disiga och dimmiga måndagsförmiddag.

RoadOn kameran skannade av vägen, fälten och skogen hela tiden. Allt vilt var som bortblåst. Men plötsligt blinkar det till i den lilla bildskärmen som är placerad över inre backspegeln. En fotgänare kommer promenerade. I slutet av provturen tätnar diset men bilden på monitorn är fortfarande bra.

upptäcker faror i tid

Värmekamera borde sitta i alla utryckningsfordon, kan jag tycka. RoadOn kameran upptäcker fotgängare, bilar, djur och praktiskt taget alla andra faror flera hundra meter framåt och åt sidorna.

Räcken, vajrar, vägmarkeringar och skyltar syns inte, eftersom de har samma temperatur som markytan. Fotgängaren sågs som en vit figur något hundratal meter bort. Varma föremål är vita och kalla är svarta på bildskärmen.

– Bilens strålkastare låter dig se ungefär 100 meter rakt fram, men RoadOn kameran ser värme och inte ljus vilket gör att du kan se allt framför dig upp till fyra gånger längre bort. Du kan se klart, natt som dag, i bra och dåligt väder men även i starkt motljus berättar Thomas Larsson, Franz Mille Solutions AB i Karlstad som levererat kameran till XC70 ambulansen.

Reflexite När du behöver synas Vi kan reflex Alltid samma goda kundservice

För mer information om Reflexite eller andra av våra produkter ring 0430 - 738 00 R&D Spandex AB, Box 98, SE-312 22 Laholm Sverige Tel. 0430 738 29 | Fax. 0430 133 17 | www.rdspandex.se

SAM SPLINT Enkel Flexibel Universal

Inspired Safety Innovation

Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se E-post: fab@fernonorden.com

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2015

37

ambulanssjukvård / Forskning

Landets första masterutbildning i högteknologisk och prehospital miljö Berit Lindahl, docent, och BjörnOve Suserud, professor, berättar om en ny masterutbildning som startar vid Högskolan i Borås – den enda utbildningen som fördjupar sig i området högteknologisk och prehospital miljö.

Text: Anna Kjellsson Foto: Erik Holmlund & Suss Wilén

Dagens arbetsförhållanden ställer höga krav på landets sjuksköterskor.

De arbetar oftare utanför sjukhusen och i en allt mer teknisk miljö. De är också ofta först på plats och ska fatta beslut om vilken vård patienten behöver.

Nu startar Högskolan i Borås en masterutbildning med inriktningen ”vårdande i högteknologisk och prehospital miljö” för att ge en fördjupad kunskap, så att sjuksköterskorna blir tryggare i sin yrkesroll. att vara först på en plats där någon är svårt sjuk eller flera är allvarligt skadade – då är det viktigt att vara trygg i att göra rätt bedömning av vilken vård patienten behöver. Det gäller både vård på plats och den vård patienten behöver längre fram, om patienten är i behov av vård på en operations- eller intensivvårdsavdelning.

Detta ingår i Akuta bedömningar som är en av kurserna i det nya masterprogrammet vid Högskolan i Borås. Utbildningen ”Masterprogram i vårdvetenskap med inriktning mot vårdande i högteknol-

38

samverkan 112 nr 1 2015

ogisk och prehospital miljö” är unik i sitt slag. Det är det enda masterprogrammet i landet som vänder sig till specialistsjuksköterskor med de olika inriktningarna anestesi-, ambulans-, akut-, operations-, intensiv- och distriktssjukvård. Det är också den enda utbildningen som fördjupar sig i området högteknologisk och prehospital miljö.

– Vi öppnar upp för att även distriktssjuksköterskor får möjlighet att fördjupa sig, det är nytt. Allt mer vårdande sker i hemmet och där ansvarar distriktsköterskan för vård och behandling som blir mer och mer högteknologisk. Forskning har visat att det finns behov av mer kompetens som rör den tekniska apparaturen, säger Berit Lindahl, docent med inriktning intensivvård i hemmet.

Stark forskningsanknytning – Mycket av innehållet bygger på vår egen forskning vid högskolan. En stor del av denna forskning har fokus på prehospital bedömning och vård av akut sjuka eller skadade patienter. Det är viktigt med en stark forskningsbas i utbildningen, säger Björn-Ove Suserud, professor med inriktning akutsjukvård och programansvarig.

Han och kollegan Berit Lindahl förklarar att trots att studenterna har olika

bakgrund i och med de olika specialiseringarna, har de även behov av fördjupad kunskap inom gemensamma områden.

Det som skiljer de olika inriktningarna åt är exempelvis plats och arbetsutrustning där vårdandet sker.

Andra inslag i utbildningen är ökade kunskaper inom området patientsäkerhet och vårdande. En kurs fördjupar sig i etiska förhållningssätt när sjuksköterskan ska hantera vissa komplexa situationer.

– De studenter som i dag har gått en specialistutbildning kommer ofta tillbaka och går en eller två utbildningar till då de känner att de behöver bredare kunskap.

Men med masterprogrammet får de inte bara en större bredd utan också mer fördjupad kunskap. Dessutom blir de attraktiva inom olika verksamheter internationellt sett, säger Björn-Ove Suserud.

Studenter nöjda med kurs Under hösten har några av kurserna, som ingår i programmet, genomförts som enskilda kurser vid Högskolan i Borås.

Peter Larsson, ambulanssjuksköterska vid Skaraborgs sjukhus och Christina Engvall, anestesisjuksköterska i Växjö är nöjda med kursen Akuta bedömningar.

– Det har varit väldigt bra och lärorikt!

Simuleringsövningarna var lite jobbiga i www.s112.se

VARNINGSLJUS FÖR PROFFS Högsta Kvalitet 5 års Garanti

Christina Engvall, anestesisjuksköterska och Peter Larsson, ambulanssjuksköterska är mycket nöjda med kursen Akuta bedömningar.

Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se E-post: fab@fernonorden.com

början. Man är ovan att bli bedömd på det sättet och ovan vid att reflektera över sina beslut. Men det är just de momenten som jag tror är så nyttiga.

Det blir en form av personlig utveckling och man lär sig med hjälp av varandra, säger Peter Larsson.

– Det är väldigt nyttigt att jobba på det här sättet och vi har ett bra diskussionsklimat i gruppen. Det är nog det man lär sig mest på, i diskussionerna över de situationer som kan uppstå, säger Christina Engvall. ■

Fakta: masterprogram i vårdvetenskap med inriktning mot vårdande i högteknologisk och prehospital miljö

Programmet är en ettårig påbyggnadsutbildning på specialistsjuksköterskeutbildningen. Den genomförs på halvfart så det går att arbeta samtidigt. Programmet består av både obligatoriska och valbara kurser, det innebär att det går att välja vilket område där ytterligare fördjupning önskas.

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2015

39

ambulanssjukvård / Reportage

Mobil omvårdnad Ett samarbete mellan Konstfack Industridesign i Hägersten och Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor (RAS) har givit både studenter och ambulanspersonal nya perspektiv på framtidens ambulanssjukvård. text: Sven Åsheden FOTO: KOnstfack

i slutet av 2014 utforskade andraårsstudenter på kandidatprogrammet Industridesign i Stockholm, ambulanspersonalens arbetsmiljö i ett projekt kallat ”Mobil omvårdnad”.

Indelade i fem designteam åkte studenterna med i ambulanser, gjorde studiebesök på sjukhus, genomförde användarstudier och deltog i ambulanspersonalens föreläsningar.

Genom att studera hur både personal och patienter agerar i och utanför ambulansen fick studenterna en god förståelse för vad som kan och bör förbättras.

I samverkan med ambulanspersonal iscensatte studenterna olika situationer, byggde prototyper och genomförde funktionsstudier. Detta ledde fram till fem

under sex veckor

gestaltade designförslag som visar hur framtidens ambulansvård kan se ut.

Projektet visade i all tydlighet att man genom nära samarbete och fördjupad ömsesidig förståelse kan hitta nya vägar till en bättre ambulanssjukvård.

Nästa steg för studenterna blir att möta brukare, tillverkare och leverantörer på Ambulans 2015 i slutet av april.

vårdarstol (2)

Sjukhytten (1)

förvaring (3)

Målet för gruppens arbete i projektet handlade om förbättrad ergonomi, disponering av utrymmen och säkerhet i ambulansen.

Gruppen arbetade fram ett koncept och en fullskalig prototyp med fokus på patientens och ambulanspersonalens behov.

En patentsökningsprocess är igångsatt och tanken är att ta idén vidare. Gruppen kan inte av nämnda skäl gå in djupare på konceptet eller visa bilder.

Idén bygger på en mer rörlig och arbetsvänlig vårdarstol, där ambulanspersonal ska kunna utföra sina arbetsuppgifter samtidigt som man är bältad.

Gruppens fokus är att utveckla en gemensam och ny förvaringsstandard för framtidens ambulanssjukvård. Inspirationen kommer från befintliga system och dess brister.

Utifrån detta har gruppen skapat ett koncept och en grafisk profil. ►

I projektet “Mobil omvårdnad” utforskar andraårsstudenter på kandidatprogrammet Industridesign ambulanspersonalens arbetsmiljö.

40

samverkan 112 nr 1 2015

www.s112.se

akutväska (4)

Konceptet som gruppen utvecklat visar på nya lösningar och framtida förbättringar.

Förbättringar som fokuserar på ergonomi, hygien och hantering.

Ett identifierat problemområde som ska förbättra ambulanspersonalens arbetsmiljö.

sanitärt (5)

Vid sina fältstudier märkte gruppen brister i ambulanssjukvårdens sanitetsrutiner.

Tre fokusområden stack ut: tid, rutin och motivation. Lösningen är en kombination av, den inom vården väl beprövade UV-ljus metoden för att spåra osanitära områden och en ångrengörare. En

1

halvtorr ånga som steriliserar ytor och löser upp smuts, snabbt och utan skadliga kemikalier. Produkten skulle effektivisera städningen tidsmässigt, avslöja bakterier som inte går att se med blotta ögat. Med sin ambulansanpassade utformning ska produkten motivera till en mer grundlig städning. ■

2

4 3 5 gruppindelning: 1. Sjukhytten. 3D animation och gruppdeltagare: Jari Devad, Mats Wallsten, Alexander Åsemyr och Oscar Södergren.

2. Vårdarstol. Gruppdeltagare: Liisa Widstrand, Emilie Forsmark och

Felicia P. Nordlinge. Foto: Liisa Widstrand.

3. Förvaring. Illustration och gruppdeltagare: Björn Grauers och Lili-

Ann Laan.

4. Akutväska. 3D animation och gruppdeltagare: Gustav Olofsson,

Tove Nyberg, Karin G. Brännström och Denny Fagerstam.

5. Sanitärt. Foto och gruppdeltagare: Oliver Edgren och Anton Fröhling.

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2015

41

Räddningstjänst / Internationellt reportage

Matash

– ett nytt revolutionerande system för att förutsäga skogsbränders spridning.

Text: Elliot turvall

Vid skogsbränder är det ofta mycket svårt att avgöra hur branden kommer att sprida sig, var det är mest effektivt att sätta in resurser för att bekämpa branden, i vilka områden människor behöver evakueras och så vidare.

För att besvara dessa frågor, har Matash, ett nytt system, baserat på avancerade datormodeller, utvecklats av det israeliska departementet för inrikes säkerhet. för att förstå bakgrunden till behovet av Matash-systemet, räcker det att gå fyra år tillbaka i tiden. I december 2010 drabbades Israel av en av de svåraste skogsbränderna i mannaminne.

Branden tog 44 människors liv, förstörde fem miljoner träd, tvingade tiotusentals människor att evakuera sina hem och skapade en ofantlig förödelse. Som en lärdom från denna brandkatastrof fick forskningsavdelningen vid departementet för inrikes säkerhet i uppdrag att utveckla ett system för att förutspå skogsbränders spridning. Matash är resultatet av detta arbete.

Samanställer viktig information Så fort brandmännen ute på fältet rapporterar in den exakta positionen de

42

samverkan 112 nr 1 2015

befinner sig på, samlar Matash in och sammanställer information om väder, topografi, infrastruktur, markfuktighet, med mera.

Genom att använda direkt återkoppling, men även källor som Google Maps och Google Earth, ger systemet en komplett situationsrapport baserad på väder, relativ fuktighet, nederbörd, vindriktning, vindhastighet och andra variabler, tack vare sofistikerade beräkningsalgoritmer.

– Dessa kalkyler bygger i stor utsträckning på existerande europeiska och amerikanska modeller, som vi förde samman och vidareutvecklade, förklarar Dr. Besora Regev, chef för forskningsavdelningen och den som ledde utvecklingen av systemet.

– Efter det att räddningspersonalen ute i terrängen rapporterar in sina positioner, tar det Matash en kvart att ta fram en prognos för den närmaste timmens utveckling av branden och efter en halvtimmes beräkningar kan vi redan veta, med stor sannolikhet, vad som kommer att hända de sex närmaste timmarna, säger Shai Amram, geografisk informationssystemschef på forskningsavdelningen och en av personerna bakom utvecklingen av Matash.

hur skogsbranden kommer att sprida sig – i vilken riktning, hur fort, med vilken intensitet, med mera.

Brandbilar ute i skogen, polisen och andra räddningstjänster får omedelbart all denna information, som bland annat består av en tvådimensionell karta, en tredimensionell bild av brandtemperaturen och flammornas höjd samt en karta över högriskområden i närheten av den pågående branden.

beräknar spridningen Systemet beräknar, med hjälp av avancerade datormodeller, som utgår från teoretiska uträkningar och empiriska data,

www.s112.se

”

Flera räddningstjänster från andra länder har visat intresse.”

– Matash är ett utmärkt hjälpmedel, som vi använder oss av vid alla bränder sedan två år tillbaka, berättar Yoram Levi, talesman för Israels brandkårer. Systemet ger oss en indikation på hur den pågående branden kommer att spridas och det hjälper oss att bestämma vilka typer av personal och utryckningsfordon som ska sättas in på olika platser, vilka personer som behöver evakueras, med mera. Det ger oss helt enkelt en möjlighet att planera vårt arbete utefter den pålitliga prognos som systemet förser oss med.

Matash-systemet har alltså använts operativt i ett par år och det har redan visat sig

vara mycket effektivt, understryker Regev: – Förra sommaren var det två stora skogsbränder i närheten av Jerusalem och då hjälpte systemet räddningstjänsten att fatta rätt beslut, så att bränderna kunde bekämpas med stor effektivitet. Även på andra håll i världen väcker Matash-systemet uppmärksamhet, poängterar Regev: – Ett bevis på att vi har utvecklat något mycket användbart, är att flera räddningstjänster från andra länder har visat intresse för systemet och inlett förhandlingar för att köpa det, avslutar hon hoppfullt. ■

FAKTA: Matash hjälpmedel - En tvådimensionell karta.

- En tredimensionell bild av brandtempera turen och flammornas höjd - En karta över högriskområden i närheten av den pågående branden - Väderprognoser för de tre kommande dygnen (med 1,3 kilometers precision) - En prognos över hur branden kommer att sprida sig den närmaste timmen (inom 15 minuter) - En prognos över hur branden kommer att sprida sig de sex närmaste timmarna (inom 30 minuter)

Bäst när det gäller!

Högpresterande LED-arbetsljus för alla tillfällen.

Upp till 4800 lumen!

Varningsljus i världsklass!

Godkända enligt ECE R65 klass 1 eller 2.

Robusta och pålitliga CANBus-baserade styrsystem för alla typer av fordon.

Larmbågar utan kompromisser!

Godkända enligt ECE R65 klass 1 eller 2.

Nohabgatan 12C, Trollhättan I 0520-49 44 40 I www.standby.eu

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2015

43

Hjärtstoppscentrum / Forskning

PÅGÅENDE FORSKNINGSPROJEKT text: Sven Åsheden

Tango 2

DETO2X

Forskningsstudien TANGO 2 pågår och syftar till att undersöka om HLR utan inblåsningar är likvärdigt med HLR utfört med bröstkompressioner och inblåsningar enligt principen 30:2 vid bevittnade hjärtstopp utanför sjukhus.

Cochraneinstitutet konstaterade i en sammanställning från 2011 att det saknas vetenskapligt bevis för att syrgas har någon effekt på patienter med akuta koronara symtom (AKS) och att en stor randomiserad studie behövs.

behovet av studier på HLR är mycket stort.

I flera länder, bland annat vissa delar av USA, rekommenderas exempelvis inte inblåsningar längre. Men det vetenskapliga underlaget för rekommendationen är oklart.

Oklarhet råder

Det är oklart om inblåsningar som en del i HLR-utförandet har betydelse för överlevnaden bland patienter där hjärtstoppet är orsakat av hjärtsjukdom.

Syftet med studien är att på ett strukturerat sätt studera två HLR-metoder, med och utan inblåsningar, utfört av SMSlivräddare, Räddningstjänst och Polis som tidigare fått HLR-utbildning.

Inom ramen för TANGO2-studien ger även SOS-operatören instruktioner till ”upp-ringaren” om att utföra HLR med eller utan inblåsningar.

Vid ett förmodat hjärtstopp tillfrågas ”upp-ringaren” om denne kan utföra HLR och gått HLR-utbildning. Om svaret är ”JA” på frågan, samt att det rör sig om en vuxen person utan misstanke om kvävning så är randomisering i studien möjlig. Om ”upp-ringaren” inte har HLRutbildning eller vid misstänkt drunkning/ 44

samverkan 112 nr 1 2015

kvävning så randomiseras patienten inte till Tango2studien.

- På sikt kan resultatet av TANGO2-studien få stor inverkan på hur HLR ska utföras. En förenklad HLR med enbart kompressioner kan öka andelen patienter som får HLR innan ambulansens ankomst. Att räta ut nuvarande frågetecken kan rädda livet på många patienter framöver, säger Jacob Hollenberg, specialistläkare i kardiologi på Hjärtstoppcentrum Södersjukhuset/Karolinska Institutet.

Hjärtstopp orsakas i de flesta fallen av akut hjärtsjukdom och tiden till behandling i form av HLR och tidig defibrillering är helt avgörande. För varje minut utan behandling minskar chansen för överlevnad med 10 %. Effektiva bröstkompressioner syftar till att åstadkomma ett tillräckligt blodflöde till hjärtat och hjärnan. Varje avbrott i kompressionerna, till exempel vid byte av livräddare eller vid inblåsningar, innebär ett upphört blodflöde till hjärnan och hjärtats kranskärl.

Ansvarig för TANGO2-studien är Hjärtstoppscentrum vid Södersjukhuset och Karolinska Institutet. Studien utförs i samarbete med SOS Alarm, Hjärt-Lungfonden, Stockholms Läns Landsting samt Räddningstjänst och Polisen.

Studien stöds finansiellt av Hjärt-lungfonden och Stockholms Läns Landsting.

Etiskt godkännande finns (Etikprövningsnämnden i Stockholm mars 2014).

Ytterligare information:

Gabriel Riva, ST-Läkare i Internmedicin och Kardiologi, Capio S:t Görans Sjukhus.

Doktorand, Hjärtstoppscentrum Södersjukhuset/KI. gabriel.riva@ki.se

tillförsel av syrgas är seden nästan 100 år tillbaka i tiden en etablerad behandlingsdel vid misstanke om hjärtinfarkt eller akuta koronara symtom.

Hypotesen bakom syrgastillförseln är enkel.

En hjärtinfarkt beror oftast på att en blodpropp har bildats och täppt till hjärtats kranskärl så att blodet inte kan passera. Detta ger syrebrist i den del av hjärtat som skulle ha tagit emot blodet från det tilltäppta kärlet.

Genom syrgastillförsel ökar syrgaspartialtrycket i blodet och teorin är att mer syresatt blod når fram till det ischemiska området i hjärtmuskeln.

– Vetenskapligt har teorin om syrgastillförsel aldrig studerats i tillräcklig omfattning.

Varken om syrgas är bra eller dåligt till hjärtinfarktspatienter berättar Thomas Hermansson, narkos- och ambulanssjuksköterska.

SVENSK FORSKNINGSSTUDIE DETO2X - AMI, DETermination of the role of OXygen in Acute Myocardial Infarction är en svensk forskningsstudie initierad av Södersjukhuset och Karolinska institutet. Studien ska fastställa syrgasens roll vid akut hjärtinfarkt.

6 600 patienter planeras att ingå i studien, 3 300 skall få 6 liter syrgas och 3 300 ska inte få någon syrgas alls. Olika parametrar mellan grupperna kommer sedan att studeras ingående. Den viktigaste parametern är 1 års dödlighet.

Cirka 35 sjukhus och ambulansorganwww.s112.se

SAMBA isationer deltar för närvarande och drygt 4 000 patienter är hittills inkluderade i studien. Vilket motsvarar ca 60 % av målet.

Studien är en Randomized Registrybased Clinical Trial (RRCT). Det innebär att randomisering och uppföljning sker i SWEDEHEART registret, ett nationellt och unikt kvalitetsregister där hjärtinfarktsvården från Sveriges alla akutsjukhus registreras. Alla är överens om att denna studie aldrig skulle kunna genomföras på något annat sätt eller i något annat land.

Målet är att vara klar med insamlingen av patienter i slutet av 2015 för att kunna presentera ett resultat i slutet av 2016.

Ett nytt tekniskt avancerat positioneringssystem för SMS-livräddare introduceras under våren i Stockholmsområdet. Det är en ny mobilapp som blir en del i forskningsprojektet Swedish Aed and Mobile Bystander Activation trial (SAMBA) som leds från Hjärtstoppscentrum KI/Södersjukhuset. Från att idag enbart larma fram SMS-livräddare för att utföra HLR så kommer inom kort även närmaste hjärtstartare att snabbt kunna hämtas fram till hjärtstoppsplatsen.

VAD ÄR RANDOMISERING? Randomisering är själva förfarandet att slumpvis utse vem som skall få syrgas eller inte. Ofta sker detta via kuvertmetod. I studien kommer detta göras datoriserat

VAD GÖR MAN OM PATIENTEN FÖRSÄMRAS? Om patienten försämras kontrollerar man Spo2. Går Spo2 under 90 vid ett par mätningar med några minuters mellanrum exkluderas patienten och skall ha behandling. Gör man bedömningen att patienten behöver syrgastillskott skall patienten få detta.

VEM TAR ANSVAR OM NÅGOT HÄNDER? Den ansvariga för studien tar ansvar för ev händelser som kan härröras till studien.

Som brukligt är vid alla studier så går studieprotokollet över t ex behandlingsriktlinjer vilket innebär att det är tillåtet att gå utanför behandlingsriktlinjer i de specifika fall som kan inkluderas i studien. Gör man som behandlan de personal bedömningen att patienten ej kan ingå i studien av olika skäl är det alltid det kliniska beslutet då som gäller.

Ytterligare information: thomas.hermansson@sodersjukhuset.se

www.deto2x.se www.ucr.uu.se/swedeheart/

www.s112.se

Foto: Andreas Claesson

EN SMARTPHONE och uppdaterade kunskaper i HLR räcker långt för att rädda livet på en person, utanför sjukhus i Stockholmstrakten, innan ambulansen anländer. Stockholm blir först ut att testa en helt ny och världsunik mobilapp som positionerar användaren och delar ut SMS-livräddarens roll i händelse av att det inträffar ett hjärtstopp inom sökradien.

När ett hjärtstopp idag inträffar i Stockholm får alla 13 500 frivilligt anslutna SMS-livräddare ett hjärtstoppslarm till mobilen, för att på angiven plats utföra HLR. Med hjälp av det inbyggda kartstödet får SMS-livräddaren även en vägbeskrivning till hjärtstoppsplatsen.

Sökradien är vanligtvis 500 meter.

NY ANVÄNDARVÄNLIG MOBILAPP Från och med mars 2015 utvecklas konceptet till att även omfatta den närmst utplacerade hjärtstartaren som finns registrerad i Sveriges Hjärtstartarregister.

Så här går det till. SOS Alarm skickar en push-notis till SMS-livräddarens mobilapp vid ett misstänkt hjärtstopp. Uppdraget ”kvitteras” av SMS-livräddaren via appen och i nästa moment får SMS-livräddaren, med hjälp av det inbyggda kartstödet, sin roll tilldelad. Antingen att ta sig till platsen för att utföra HLR eller för att hämta närmsta hjärtstartare.

– Mobilappen är mycket användarvänlig och vår förhoppning är förstås att kunna tidigarelägga defibrillering och därmed öka överlevnaden vid hjärtstopp utanför sjukhus. Nu planerar vi för att i nästa steg efter introduktionen i Stockholm införa systemet även i Västra Götaland och Skåne berättar Andreas Claesson som ingår i projektgruppen.

Utlarmning av frivilliga SMS-livräddare vid plötsligt oväntade hjärtstopp utanför sjukhus har pågått i Stockholm sedan 2010. Resultatet av forskningsstudien lades fram i form av en doktorsavhandling vid Karolinska institutet av Mattias Ringh i Maj 2014 och visade att fler fick med hjälp av SMS livräddarsystemet en med tidig HLR före ambulansens ankomst.

Systemet har blivit en stor succé och projektet har redan tilldelats flera priser.

Projektet leds av Hjärtstoppscentrum, Karolinska Institutet/Södersjukhuset men är ett samarbetsprojekt mellan SOSAlarm AB och Svenska rådet för HLR. Projektet stöds ekonomiskt av hjärt-lungfonden och Stockholms Läns Landsting.

Ytterligare information:

Sophie Österberg projektledare SMSlivräddare, sophie@smslivraddare.se Andreas Claesson, Mattias Ringh Forskni ngsledare,Hjärtstoppscentrum KI/SÖS www.smslivraddare.se www.hjartstartarregistret.se

samverkan 112 nr 1 2015

45

AmbulansSJUKVÅRD / Forskning

Påverkar personliga värderingar vården?

Spelar det någon roll vilka personliga värderingar vårdpersonalen har?

Kan man vara en god sjuksköterska om man ska vårda någon som går tvärtemot sina egna värderingar, till exempel om patienten är rasistisk eller sexistisk?

Text: Anna Kjellsson Foto: Suss Wilén & PreHospen

i forskning kring etik

brukar man tala om personliga och professionella värderingar.

De professionella värderingarna som sjuksköterskor har kommer från yrkets utveckling ända tillbaka till Florence Nightingale. Det kan vara att man respekterar och ser människor utifrån lika värde, att man respekterar deras autonomi eller att man är en altruistisk person.

Men om vi tänker oss två olika sjuksköterskor som ger vård till samma patient i samma situation, påverkar deras personliga värderingar vården – och i så fall hur?

– Kanske skulle ingen av dem ge dålig vård, men de kanske ger mindre bra vård respektive god vård. Personliga värderingar skulle kunna göra den ena sjuksköterskan mer lämplig än den andra, säger Anders Bremer.

Skillnader mellan svensk och spansk ambulanspersonal Han tar som exempel en ambulanssjuksköterska som alltid värderar sina rättigheter högst och inte lyckas balansera detta mot patientens bästa. Det skulle kunna vara att ”min säkerhet går före allt”.

– Då kanske den ambulanssjuksköterskan inte utför vissa moment eftersom de anses för farliga, vilket kan leda till sämre vård för patienten eller att vården fördröjs, resonerar han.

Anders Bremer och María Jiménez Herrera, docent vid Universidad Rovira i Virgili, Spanien, har studerat etiska värderingar hos ambulanspersonal i Spanien och Sverige. Grupperna består av 25 personer vardera, i den spanska gruppen ingick sjuksköterskor och läkare medan i den svenska var det bara sjuksköterskor.

De lät ambulanspersonalen svara på 46

samverkan 112 nr 1 2015

frågor där svaren var indelade i tre grundvärden. På det viset mätte de om personalen värdesätter social rättvisa, nytta eller moraliska rättigheter högst.

Studien visar att den svenska ambulanspersonalen i större utsträckning betonar moraliska rättigheter medan den spanska betonar social rättvisa.

– Det är en pilotstudie och ytterligare studier måste genomföras för att man ska kunna dra väl underbyggda slutsatser och för att kunna svara på frågor som vad skillnaden beror på och om det har någon betydelse för den vård de ger, säger Anders Bremer. ■

Anders Bremer, universitetslektor vid Högskolan i Borås, i en svensk-spansk studie av ambulanspersonal.

www.s112.se

”

Två olika sjuksköterskor som ger vård till samma patient i samma situation, påverkar deras personliga värderingar vården – och i så fall hur?”

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2015

47

Betald annonsplats

ambulansförbundet Box 3047, 750 03 Uppsala Tfn: 018 - 430 11 10 Tfn: 073 - 343 55 00 www.ambulansforbundet.se

” vad tjänar jag på

att vara medlem i facket.” senaste åren börjat ta plats i den offentliga samhällsdebatten. Tiden då landstingskamrerer och bolagsdirektörer oemotsagda dikterade bilden av svensk ambulanssjukvård förändras sakteliga, då personal, fackförbund och branschorganisationer blir mer tongivande i samhällsdebatten.

Det är en mycket positiv utveckling som ligger helt i linje med förbundets strävan mot en verksamhet möjlig att granska. Ändå finns mycket kvar att göra. Förbundet möter alldeles för ofta vittnesmål om hur personer som belyser brister hamnar i svårigheter med sina arbetsgivare.

Därför väljer många anställda att knipa käft och hålla skeden tamt i hand.

Personalomsättningen bidrar förstås till en normalisering av tystnadens kultur. Det ligger i den väluppfostrad människans natur att inte ifrågasätta sina chefer, särskilt då det kan innebära risk för uppsägning eller avsked.

Den svenska arbetsmarknadshistorien är förvisso fylld av exempel på hukande, tigande och indirekt samtycke. Så även 2015.

ambulanssjukvården har de

att betrakta som extrema när vi driver frågor om insyn, övning och beredskap.

Om man nu alls ska använda uttryck som «extrem» kan man säga att «extrema»

är då förbundet

48

samverkan 112 nr 1 2015

omständigheter gör «extrema» reaktionssätt motiverade. Det förekommer inte sällan att förbundet möter påståenden från arbetsgivare och andra fackliga aktörer, ibland befogad kritik, men ofta direkt felaktiga och nedvärderande uttalanden, exempelvis påståendet att förbundet inte har rätt att förhandla och inte skulle vara ett riktigt fackförbund.

Inget kan vara mer fel. Förbundet har förhandlingsrätt och förhandlar regelbundet (därom kan många medlemmar och domstolsprotokoll vittna), och ett fackförbund råder det ingen som helst tvivel om att vi är.

Om man med fackförbund menar knähund till partipiskor eller till strävanden för att bekämpa dygn, då går det bättre att istället bara säga “Ambulansfacket”. frågan om kollektivavtal är viktig att diskutera, då den svenska modellen har flera förtjänster att värna.

Det kan vara på sin plats att göra en distinktion och beskriva hur förbundet ser på saken, då vi under 2014 de facto inledde förhandlingar med såväl Vårdföretagarna och SKL/PACTA. När det gäller avtal i alla dess former lever förbundet efter maximen att ingångna avtal skall hedras. Hedrar nuvarande parter i kollektivavtalen vad de fört pennan till?

Vi anser att parterna i flera avseenden

inte lever upp till avtalen och att nuvarande skrivningar har flera brister. Två exempel är regleringen av jour och frånvaron av övning och insyn.

Här kan och bör facken vara glasklara och inte ge utrymme för kompromisser.

Avtalsuppföljningen är idag endast finish utan reell förändring. Bara detta förhållande är problematiskt.

En annan högst befogad fråga är om vissa ambulansarbetsgivare alls lever upp till grundtonen i ett partsförhållande. Det måste ses som ett absolut minimum att en arbetsgivare följer de lagar som finns (arbetsmiljölagen, medbestämmandelagen och Hälso- och sjukvårdslagen).

Utan kollektivavtal skulle dessa arbetsgivares verksamhet bli i stort sett omöjlig, eller åtminstone leda till skärpning och följsamhet av svensk lag.

Hur skulle då fackföreningar agera utan kollektivavtal.

Det går bevisligen utmärkt att agera fackligt utan att för den skull sälja ut strejkrätten, då både lagen om anställningsskydd, arbetstidslagen och medbestämmandelagen i de flesta avseende är tvingande.

Den uppenbara invändningen mot dagens kollektivavtal anser vi är att de inte efterlevs och att facken genomför MBLförhandlingar i frånvaro av medlemmarna.

Orsaken till denna ordning kan man filosofera kring.

www.s112.se

Betald annonsplats

” vad kan ni

göra för mig.” arbetssituationen möter förbundet ofta frågan: - “vad kan ni göra för mig” eller “vad tjänar jag på att vara medlem i facket”.

Den överlägset förklarande faktorn till dessa frågor är kopplade till en framväxt av att någon annan får fixa det och förstås ett köp och säljförhållande.

Konformism, individualism och en strävan att kalkylera oss genom livet utgör sannolika skäl för frågeställningarna vad facket kan göra.

Vi vill i sammanhanget vända på resonemanget, och vi gör det också ofta, då med den viktiga frågeställningen; är det något du vill förändra, är det i så fall ett problem fler än du vill komma tillrätta med. Är svaret Ja, då har vi tillsammans en facklig fråga att kämpa för. En kamp som ofta kräver oförtrutet tålamod.

i den dagliga

Kommunal sedan en tid ogenerat basunerar ut: “stoppa dygnen” gestaltar det raka motsatsen till facklig kamp.

Det är nämligen få medlemmar som givit luft till basunernas krav om s.k. moderna arbetstider (f.ö. ett grovt missvisande begrepp på arbetstidsmått). Som kollektivavtalsbärare har duon i rött och blått haft alla chanser att förhandla om saken.

Tvärtemot vad som nu görs gällande har de istället godkänd dygn Förbundet

har innan diverse icke förankrade utspel inte inlämnat en enda reservation mot dygnen. Vad som får anses kanske mest anmärkningsvärt är att kraven på moderna arbetstider inte med en stavelse berör avsaknaden av beredskap och övning.

Det vore rimligt först ifrågasätta varför en akutambulans i samhällets krisberedskap rullar runt som en brödbil. Appellen mot dygnen blottlägger en illa kamouflerad opportunism. ekvivalens: OMM = om, och endast om, illustreras frågan om dygnstjänst. Om ambulanspersonal äger rätt att öva och vara i god beredskap; endast då kan vi få ett mått på vad som är för- respektive nackdelar med dygnen.

Allt annat är ett samtycke för en nedmontering av ambulansens beredskap.

i en filosofisk

när vårdförbundet och

www.s112.se

förbundet definierar ambulanssjukvård som väg, maritim eller luftburen räddningsenhet i beredskap för undsättande av skadade eller sjuka i behov av akutsjukvård, livräddning eller särskild sjukvårdsledning.

En säker räddningsmedicinsk förberedd personalkår, med regelbunden övning och erforderliga förutsättningar, såväl fysiskt som kunskapsmässigt, är en förutsättning för ambulanssjukvården.

“Förbundsstyrelsen verkställer kongressbeslut om en avgiftshöjning av medlemsavgiften från från 150kr till 200kr med start från den sista mars 2015.

Förbundsstyrelsen motiverar höjning mot bakgrund av ökade försäkringskostnader, medlemsaktiviteter och processkostnader (förhandlingar).”

därför arbetar förbundet för:

- Staten som huvudman för ambulanssjukvården och regelbunden övning och samverkan med övriga blåljusorganisationer. Det kräver en lag om statlig ambulanssjukvård.

- Statlig alarmeringsfunktion med möjlighet att flagga för riskfyllda miljöer och adresser. Det kräver en statlig alarmeringsmyndighet och reglering av alarmering i lag.

- En beredskap värd namnet. Ambulanssjukvården måste äga beredskap att hantera större olyckor och därtill vara rustade för uppgiften. Det kräver nationell styrning och organisation.

- Ambulansenheter med förmåga att hantera insatser till sjöss, hög höjd och riskfyllda miljöer. Det kräver relevanta utbildningar, skyddsutrustning och ett mandat att avgöra vårdbehov utan risk för repressalier från arbetsgivarna.

- Sänkt pensionsålder och trygga anställningar. Det kräver från grunden reformerade och för ambulansyrket relevanta kollektivavtal.

- En i lag föreskriven nationell oberoende utryckningsförarutbildning.

Med vänlig hälsning Henrik Johansson Förbundsordförande

samverkan 112 nr 1 2015

49

AmbulansSJUKVÅRD / Magisterarbeten

säkerhetsaspekter och etik har kommit i skymundan För ett år sedan inleddes en ny del av riksföreningens arbete. Detta har funnits med som mål sedan starten 2009. RAS kunde förra året tillsammans med Samverkan 112 och Ferno Norden AB instifta Årets Magister. Nu har sex magisterarbeten nominerats till prisutdelningen 2015. Under 2014 fick juryn ihop cirka 40 nomineringar, några av dessa kommer enligt reglerna att följa med till 2015. året är ”Ambulanssjuksköterskans tankar och upplevelser av att SMS-livräddare varit först på plats vid misstänkt hjärtstopp.” David Norén och Marlene Soldemo, som läst vid Uppsala Universitet, har intervjuat sex ambulanssjuksköterskor som i sitt arbete anlänt till ett hjärtstopp efter en SMS-livräddare.

Arbetets fokus ligger på ambulanssjuksköterskans upplevelse av situationen.

Detta perspektiv finns tidigare inte beskrivet i forskningen. Ännu en gång väljer juryn ut ett arbete som handlar om att med nya ögon se situationer som många inom yrket går och funderar kring.

första nomineringen för

en företeelse inom Stockholms Läns Landsting sedan 2010. Initiativet är en del av en satsning att i Stockholm hitta nya metoder för att kunna rädda fler liv genom att patienterna får händer på bröstkorgen inom några minuter.

Medborgare kan registrera sig i ett register för SMS-livräddning. Om vederbörande sedan befinner sig inom 500 meter från patienten när SOS Alarm larmas får denne ett SMS med uppgifter

sms-livräddning är

50

samverkan 112 nr 1 2015

om hjärtstoppet. SMS-livräddaren tackar då ja eller nej till att hjälpa till. Uppdraget är inte tvingande. ambulans till patienten men också räddningstjänst, polis och taxi, beroende på vilken resurs som är närmast. Ibland kan det vara påfrestande med många hjälpande människor på plats, men oftast är det till större nytta än belastning. Viktigast är trots allt ”hands-on” på patientens bröstkorg och kompressioner.

SOS Alarm ger även telefon-hlr under utlarmning, vilket också ökar chansen för överlevnad.

Genom erfarenheterna av nominering nummer sex i Samverkan 2014:6, blir det tydligare att den anhörig som påbörjar HLR snabbare kommer att bli avlöst och få stöd på skadeplatsen. Genom samlarmningen kommer fler händer och själar finnas till hands för alla drabbade.

Norén och Soldemo har tydligt speglat de tankar och funderingar som finns hos ambulanssjukvårdens personal på plats.

Författarna visar positiva och negativa aspekter kring SMS-livräddning. Genom deras arbete har behov av relevanta förbättringar visat sig.

aspekten av förberedelse och kommunikation med blivande SMS-livräddare. Det behövs också information till ambulanspersonalen för att förebygga kontraproduktiva åsikter och tankar. Återigen har ett par ambulanssjuksköterskor visat att professionen skall vara huvudaktör i forskning och utveckling inom sitt eget område. Bra jobbat!

Glöm nu inte att nominera era arbeten och att nominera till Årets ambulanssjuksköterska! ■

upp frågor kring etik och säkerhet vid hjärtstoppsarbete. Ute på arbetsplatserna diskuteras nu Noréns och Soldemos resultat kring omhändertagande av och stöd till dessa privatpersoner som utsätter sig för risker och kan hamna i situationer de flesta inte är vana vid. Är SMS-livräddarna medvetna om vad de kan komma att uppleva i situationen kring ett hjärtstopp? Det är av stor vikt att kunna förbereda sig mentalt och vara beredd på det oväntade.

Arbetet lyfter också upp den viktiga

ordförande Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor

samtidigt larmas alltid

författarna tar även

Janne Kautto

www.s112.se

Magisterarbeten / Nominering nr 7

SMS-livräddare Ambulanssjuksköterskans tankar och upplevelser av att SMS-livräddare varit först på plats vid misstänkt hjärtstopp Textsammanfattning: sven åsheden

Fakta: magisterexamen

Varför har ni valt att göra en kvalitativ intervjustudie om just SMS-livräddning?

“Det finns mycket skrivet om SMSlivräddning och studier har påvisat att det räddar liv, men det finns inga studier som beskriver hur ambulanssjuksköterskan upplever mötet med SMS-livräddaren. Vårt syfte är att beskriva ambulanssjuksköterskans tankar och upplevelser av att SMSlivräddare varit först på plats vid misstänkt hjärtstopp.”

Positiva tankar och upplevda erfarenheter i mötet med SMS-livräddaren

– Majoriteten av de 6 informanterna uppgav att de i det stora hela upplever mötena med SMS-livräddarna som positiva. Fyra informanter upplever att SMS-livräddaren som varit först på plats har tagit korrekt beslut genom att starta HLR på patienten.

Samtliga tillfrågade tror att SMS-livräddaren upplevde en lättnad när ambulanspersonalen kom till platsen berättar David Norén och Marlene Soldemo.

SMS-livräddarens kompetens När ambulanspersonalen kommer fram till en hämtplats, som första vårdenhet, vill de se vad SMS-livräddaren har för kunskaper och om livräddaren kan utföra kompressioner på ett korrekt sätt.

Kan livräddaren utföra kompressioner får han/hon fortsätta tills nästa vårdenhet kommer fram till platsen. Kan livräddaren inte utföra kompressioner korrekt ingriper första vårdenheten. ”…orkar de utföra kompressioner så är det ju jättebra för då får vi mer tid till finlir om man så säger…” (Informant 6)

Tidsaspekten Vid de hjärtstoppslarm där responstiden var över femton minuter ansågs det extra positivt att SMS-livräddaren hade varit på plats och påbörjat HLR före ambulansens ankomst. www.s112.se

Fakultet: Institutionen för folkhälso- och

vårdvetenskap, Specialistsjuk sköterskeprogrammet.

Uppsala Universitet.

D-uppsats: Vårdvetenskap 15 hp. Inriktning

mot ambulanssjukvård.

Författare: David Norén och Marlene Soldemo.

Handledare: Camilla Fröjd Examinator: Ewa Billing

Marlene Soldemo. Foto: Privat Vid två hjärtstoppslarm, där SMS-livräddaren hade varit först på plats, bodde patienten i lägenhet bredvid, dörr i dörr. ”…om man säger att mortaliteten ökar med 8 % per minut som går och vi är där efter en kvart, då har vi ganska dystra siffror att jobba emot…” (Informant 1)

Ömsesidigt bemötande – Vissa informanter upplevde att SMSlivräddaren som presenterat sig som brandman, polis eller sjukvårdspersonal gav ett mer seriöst intryck än personer med andra yrkestitlar säger Marlene.

Flera informanter uppgav att de gärna ville fånga upp SMS-livräddaren och prata med denne efter hjärtstoppet, men att det många gånger var en fråga om tid vilket gjorde att de inte hann med detta.

Vid hjärtstopp där ambulanspersonalen avslutat HLR på grund av att patienten avlidit fanns det tid för reflektion, men inte annars.

Oavsett om patienten överlever eller inte så är det av stor vikt att bemöta SMSlivräddaren på ett gott sätt genom att bekräfta och uppmuntra deras insats.

En av informanterna uppgav att de SMS-livräddare som fick vara med ett tag under hjärtstoppet, i stället för att bli

David Norén. Foto: Privat motad och utskickad från platsen, förmodligen hade lättare att bearbeta händelsen.

►

samverkan 112 nr 1 2015

51

Magisterarbeten / Nominering nr 7

Foto: Andreas Claesson

Negativa tankar och upplevda erfarenheter i mötet med SMS-livräddaren – En majoritet av ambulanssjuksköterskorna uppgav att det var svårt att veta vem SMS-livräddaren var berättar Marlene Soldemo.

Det var svårt att urskilja livräddaren i själva situationen. Vilken relation hade hon/han till den drabbade, anhörig eller granne?

Ibland blev ambulanspersonal tvungen att fråga om relationen, då SMS-livräddaren inte självmant presenterade sig.

Det uttrycktes svårigheter i att använda SMS-livräddaren som resurs, då det ofta inte framgick vilken typ av kompetens han/hon hade. Personer med olika yrkesbakgrund kan registerera sig om SMSlivräddare.

En osäkerhet uppstod hos ambulanspersonalen. Var SMS-livräddaren sjukvårdspersonal? Enbart gått HLR-kurs utan erfarenhet av liknande situationer?

Tankar fanns även kring om SMSlivräddare bör utmärka sig på något sätt, med exempelvis en väst som visar vilken roll de har. Dock bli svårt att genomföra i praktiken.

SMS-livräddarens agerande – Det fanns också negativa upplevelser kring hur SMS-livräddaren agerade i olika situationer säger David.

Tillfällen då de upplevdes kunna få “tunnelseende” och inte lade märke till ambulanspersonalen när dessa kom till platsen.

SMS-livräddarna ansågs även vara lite för engagerade och entusiastiska i en del situationer.

De kunde tränga sig före ambulanspersonalen in i porten och att de behövde motas bort från patienten.

En del SMS-livräddare kunde även 52

samverkan 112 nr 1 2015

upplevas som mycket stressade eller uppjagade. ”… det är lite tunnelseende… de ser nästan inte oss…” (Informant 4) I situationer då utgången av hjärtstoppet varit negativ kunde SMS-livräddarna reagera negativt.

En SMS-livräddare som inte hade någon erfarenhet av sjukvård sedan tidigare, utöver en kurs i HLR, tog det exempelvis hårt vid ett dödsfall och hade behov av att samtala med ambulanspersonalen i efterhand.

I en annan situation blev SMS-livräddaren skärrad och behövde efteråt tröstas av ambulanspersonalen, denna person hade heller ingen erfarenhet av sjukvård eller hjärtstopp sedan tidigare utöver kursen i HLR. Det ansågs därför viktigt att SMS-livräddare har ett starkt psyke för att kunna hantera dessa situationer.

Samtidigt förutsätter ambulanspersonalen att personer som registrerar sig på en sådan tjänst ska vara medvetna och förberedda på vad de kan möta i en hjärtstoppssituation då de frivilligt tagit sig an uppgiften.

Säkerhetsaspekt gällande SMS-livräddare – Något som ofta återkom hos majoriteten av ambulanssjuksköterskorna var tankar kring SMS-livräddarens egen säkerhet på platsen för hjärtstoppet, säger Marlene.

SMS-livräddaren går inte in i situationen med samma säkerhetstänk som ambulanspersonalen och därför har dessa svårare att bedöma om det är farligt att ingripa. En faktor som bekymrade ambulanspersonalen.

Det kunde vara en stökig och osäker miljö kring hjärtstoppet. Exempelvis nattetid då det är otryggare eftersom det inte finns lika mycket människor i rörelse.

Eller i krogmiljön, vid överdoser eller bland farliga människor och djur.

Informationen som når SMS-livräddaren är ofta mycket mer bristfällig än den som ambulanspersonalen får via SOSAlarm. Ett faktum som försvårar SMSlivräddarens bedömning. Ska de bege sig in i situationen eller ej? Därmed ökar deras risk att skadas.

Ute bland allmänheten har SMSlivräddaren en större möjlighet att dra sig ur situationen än om larmet kommer från exempelvis en lägenhet.

SMS-livräddarna kommer i de flesta

fallen ensamma vilket kan försvåra situationen ytterligare.

Andra enheter som brand, polis och ambulans har hjälp av varandra.

Det fanns även situationer då SMS-livräddare gjort ett val som försätter dem i en annan typ av risk. Inblåsningar på en person som kräkts. Här finns risk för överförbara smittor. Även ambulanspersonalen kan bli utsatt för onödiga risker på grund av SMS-livräddning.

När ett hjärtstopp inträffat i ambulansens vårdutrymme och extra resurser begärts via SOS-centralen, har det hänt att det gått ut textmeddelanden till SMS-livräddare i området. Dessa har tagit sig till platsen, vilket kan försvåra ambulanspersonalens arbete och arbetsmiljö.

Etiska dilemman med SMS-livräddartjänsten – Ett flertal ansåg att det kunde upplevas som ett etiskt dilemma då SMS-livräddaren som privatperson klev in i någons hem utan förvarning berättar David vidare.

Det kunde även ses som oetiskt att utsätta en SMS-livräddare för den psykiska pressen som kan uppstå, trots att deltagandet är frivilligt.

Det fanns funderingar om SMS-livräddare alltid visste vad de gav sig in på, när de registrerade sig på tjänsten, då de möter en avliden eller döende person.

SMS-livräddaren utsätts även för press om de hamnar i en situation då den drabbade är avliden sedan en tid tillbaka, men att personer runtom har förväntningar på att SMS-livräddaren ska agera, trots att denne egentligen inte vill påbörja HLR. Detta bidrar till ett etiskt dilemma för ambulanspersonalen. SMS-livräddaren har påbörjat HLR och ambulansbesättningen måste avbryta direkt vid ankomst.

I två fall upplevdes SMS-livräddaren ha tagit fel beslut. I det ena fallet startat HLR på en person som enligt ambulanspersonalens bedömning varit avliden under en längre tid. I det andra fallet påbörjades HLR på en medvetslös patient.

SMS-livräddare kan ha svårigheter att bedöma hur länge en person varit avliden, då man missat säkra dödstecken som är uppenbara för ambulanspersonal.

Dock anses det inte vara på SMS-livräddarens ansvar att bedöma när HLR inte ska startas då de moraliska konsekvenserna för denne vid fel beslut ses som högre i dessa fall. ► www.s112.se

Let heavy be light Med Pensi Ergomy lastar du säkert utan att lyfta.

Bårens multifunktioner minimerar antal överflyttningar och gör förflyttningen tryggare och bekvämare – både för våra patienter och för oss som arbetar inom ambulanssjukvården. Den ergonomiska båren kan lätt hanteras av en enda person och minskar behovet att lyfta och bära patienten.

Pensi är ledande inom bårteknik och förser din ambulans med effektiv utrustning för transport och vård av patienter. Våra ambulansprodukter är slitstarka, lätta och enkla att rengöra och underhålla.

SEXPUNKTSBÄLTE • TRAPPKLÄTTRARE • ENMANSHANTERING • ERGONOMISK Återförsäljare i Sverige: Mago Scandinavia AB, telefon 0500-48 49 74

www.pensi.se

Effektiva kontinuerliga kompressioner Full energi upp till 360 joule Direkt kontakt med sjukhuset För varje patient som behöver det Kontakta oss för visning och information om vår senaste unika innovativa lösning True CPR™ Coaching device

Lifesaving Innovations from Physio-Control

För mer information kontakta din Physio-Control representant eller ring kundservice på telefonnummer:

0770-870 120 53

samverkan 112 nr 1 2015

www.physio-control.se www.s112.se

Magisterarbeten / Nominering nr 7

”… har du några tvivel kör igång direkt…

Absolut rätt alla gånger…” (Informant 1).

Förslag till vidare forskning och utveckling – Utifrån studiens resultat rekommenderar vi att en mer omfattande studie görs som belyser säkerhetsaspekten och etiken vid SMS-livräddning säger David Norén.

– Det vore intressant att göra forskning på SMS-livräddarens tankar och upplevda erfarenheter utifrån säkerhetsaspekten och etik för att se om deras erfarenheter och tankar överensstämmer med ambulanssjuksköterskan tycker Marlene Soldemo.

– Om SMS-livräddarnas kompetens i framtiden följs upp vid registrering vore det även intressant att genomföra denna studie på nytt för att se om ambulanssjuksköterskornas tankar och upplevelser gentemot dem förändras tycker både David och Marlene. ► SMS-livräddaren skickar in intyg efter senaste genomförd HLR-kurs i samband med registrering till SMSlivräddare.se

► SMS-livräddaren kan utmärka sig på något sätt, exempelvis varselväst (i samband med registrering) ► I samband med registrering vid SMSlivräddartjänsten skulle pocketmasker kunna levereras i ett försök att öka säkerheten samt minska smittorisken. ► Kontinuerlig information till ambulanssjuksköterskorna för att öka kunskaperna kring SMS-livräddning. ► Kontinuerlig information till SMSlivräddarna för att öka deras medvetenhet kring säkerhetsrisker, samt hur ambulanssjuksköterskorna vill att de ska agera. ► En checklista borde införas på SOSalarm som ett hjälpmedel för att avgöra om det är säkert och etiskt korrekt att skicka ut SMS-livräddaren på hjärtstopp. ► Information i SMS- bör innehålla mer information som kan hjälpa SMS-livräddaren att ta beslut om denne ska ingripa.

Slutsats Tidigare forskning har påvisat att SMSlivräddare har bidragit till en ökad överlevnad vid hjärtstopp.

Mycket har fokuserats kring statistik kring överlevnad vilket kanske medfört att säkerhetsaspekterna och etiken kommit i skymundan.

Denna studies resultat lyfter fram dessa aspekter som två problematiska områden inom SMS-livräddning.

SMS-livräddaren vilja att rädda liv har i studien påvisats som positivt och negativt, kanske beroende på vilka tidigare kunskaper och erfarenheter de har av liknande situationer.

I de flesta fall är det endast en SMSlivräddare som ankommer till platsen och ambulanspersonal har ofta svårt att finna tid för reflektion med dessa.

Utifrån studiens resultat har SMS-livräddning uppkommit i en tid då den kanske behövs som allra mest eftersom ambulanssjukvården blir allt mer belastad i Stockholms län.

– Det är viktigt att SMS-livräddarna följs upp, inte enbart om de befunnit sig på platsen utan även, hur de mår psykiskt efter händelsen avslutar David Norén och Marlene Soldemo

Teckning: Lars Duvander

54

samverkan 112 nr 1 2015

www.s112.se

Ambulans SM Golf 2015 Blekinge 20-21 augusti

Varmt välkomna till Almö och Carlskrona GK !

Anmälan: Kostnad: Boende: Förhöjd avgift: Arrangör:

Öppen på Golf.se (git).

1 200 kr (i priset ingår 2 greenfee, två luncher och grillbuffé).

Bokas av respektive deltagare. Boendealternativ - kolla hemsidan.

Från den 20 juli. Sista anmälningsdag 10 augusti.

Karlskrona ambulans kamrat/idrottsförening och Carlskrona GK.

www.ambulansgolf-sm.se www.s112.se 16 SAMVERKAN 112 NR 1 2015

samverkan 112 nr 1 2015

55

WWW.S112.SE

112-dagen / Internationellt

56

samverkan 112 nr 1 2015

www.s112.se

Finländarna tvivlar på hjälpförmågan i nödsituationer En dryg tredjedel av finländarna tvivlar på att de tillräckligt snabbt skulle få hjälp i en nödsituation.

Det framgår av en undersökning som tagits fram i samband med 112-dagen i februari. text: Sören Viktorsson, Helsingfors Foto: Nödcentralsverket

i finland är den

årliga, riksomfattande 112-dagen ett stort evenemang som har firats sedan 1997.

Nytt för i år var att man inte enbart uppmärksammade själva datumet, onsdagen den 11 februari, utan att det också hela veckan pågick olika säkerhetsaktiviteter landet runt.

Dagens högsta beskyddare, inrikesminister Päivi Räsänen (kd), uppmanade finländarna att fundera kring säkerheten i vardagen.

– Det bästa sättet är att förebygga risker. Alla borde bära reflex och testa brandvarnaren regelbundet, påpekade hon.

Att ministrar delar ut välvilliga råd, är kanske inget nytt. Men den finländska inrikesministern Räsänen vet vad hon talar om.

– Det är klart att man måste ta på stort allvar, om hela 35 % av befolkningen i norra Finland känner oro över att inte få hjälp tillräckligt snabbt.

- Att det finns en märkbar skillnad mellan norra Finland och övriga landet är dock ganska naturligt, med tanke på de långa avstånden och glesa befolkningen i norr. Med hjälp av en välfungerande nödcentral, täckande mobilnät och tillgång till helikopterservice är det ändå möjligt att få hjälp även till de mest avlägsna platser.

– Vi måste även se till att det finns tillräckliga resurser för polisen och räddningstjänsten så att folk vet att hjälp finns tillgängligt, och att de resurser som finns används på bästa möjliga sätt. Det är en fråga som inrikesministeriet har arbetat på under den här mandatperioden, svarar han.

olyckan var framme

problem i trafiken

I början av februari råkade hon nämligen ut för en trafikolycka i tjänsten och en kvällstidning publicerade en bild där ministern bars in i ambulans på bår för transport till sjukhus.

– Hade säkerhetsbältet varit bättre fastspänt skulle jag ha klarat mig lindrigare, förklarade hon senare men undslapp dock bestående men.

Hur säkra är då finländarna i gemen på att få snabb hjälp i sådana här situationer?

Enligt den aktuella undersökningen, gjord av institutet Research Insight Finland, tvivlar hela 35 procent på att de skulle få hjälp i tid.

Det är framför allt personer i norra Finland som är skeptiska till om hjälp kommer i tid. Hur ska detta tolkas? Samverkan 112 frågar inrikesministerns specialmedarbetare Markus Kalmi.

I undersökningen frågas också om vad vi på svenska kunde kalla “Nära ögat-situationer”, alltså där en olycka skulle kunna ha skett men man kommit undan med blotta förskräckelsen.

Så många som 23 procent säger sig ha varit med om något sådant den närmaste månaden. Och på frågan vilken typ av händelse det varit, anger inte mindre än 86 procent trafikrelaterade situationer.

Nu är finländarna generellt ganska laglydiga i trafiken, ser man någon gå mot röd gubbe i Helsingfors är det inte sällan en turist...

Undersökningen ger således vid handen, att hela 97 procent av männen och 99 procent av kvinnorna använder bilbälte (vilket naturligtvis även i Finland är lagstadgat). Överlag verkar kvinnorna tänka mer på säkerheten än männen.

www.s112.se

Medan 80 procent av kvinnorna använder reflex, gör bara 52 procent av männen det. Vad gäller bilbälte i långsfärdsbuss använder 58 procent av kvinnorna sådan, mot 42 procent av männen.

Fruktar inte trafiken Nu är det ändå inte trafiken som främst upptar finländarnas tankar i säkerhetshänseende.

Ombedda att ange vad de fruktar allra mest, svarar 22 procent insjuknande i allvarlig sjukdom. Och var femte, alltså 20 procent, anger allvarlig sjukdom hos någon närstående.

Egen eller anhörigs död är det som 19 procent av finländarna fruktar allra mest Härifrån är det ett ganska långt steg nedåt, till trafiken. “Endast” sju procent uppger att en trafikolycka är det de fruktar mest och lika många anger att bli utsatt för brott, typ våld och stöld.

Med tanke på världsläget kunde man tänka, att risken för terrorattentat eller krig skulle uppta mångas sinnen. Men “endast” fem procent av bägge könen anger terror som det de fruktar mest och för “krig” är siffran tre procent (då ska man hålla i minnet att det i Finland fortfarande finns en generation som faktiskt upplevt krigets fasor).

Ett stort antal aktörer står bakom enkäten, som presenterades just på själva 112-dagen, den elfte februari.

Till dem hör förutom inrikesministeriet bland andra social- och hälsovårdsministeriet samt Nödcentralsverket, som förutom huvudcentralen i Björneborg även består av ett antal lokala nödcentraler.

Drygt tusen finländare i åldrarna 18-69 år deltog i undersökningen som gjordes via internet. ■ samverkan 112 nr 1 2015

57

samverkan / Reportage

När olyckan är framme text och foto: adina magnusson

Posom-gruppen försöker vara redo för det otänkbara. De börjar jobba när det värsta redan har hänt. Det ska finnas en Posomgrupp i alla svenska kommuner. Deras uppdrag är inte att rädda liv utan att stötta de som drabbats på andra sätt. på annandagen för tio år sedan var räddningschefen Per Modin i Storfors med familjen när det ringde i telefonen. Det var räddningschefen i Karlstad som frågade om de börjat jobba i Posomgruppen i Kristinehamn. Per Modin hade ännu inte hört om tsunamin som sköljt in över Sydostasien.

– Det var ofattbart, han pratade om vågor som spolat bort hus, säger Per Modin.

I drygt 20 år har han varit en del av Posom-gruppen i Kristinehamn. Här finns representanter för räddningstjänst, polis, kyrka och kommun.

– Vi ska vara ett nätverk utöver ordinarie verksamhet, förklarar Per Modin.

Tanken är att de ska stötta de som inte behöver direkt vård men ändå har varit med om händelser som brott, olyckor eller katastrofer. De som är med i Posom är frivilliga men det finns en överenskommelse att arbetsgivarna låter dem engagera sig på arbetstid.

Redan dagen efter den där ödesdigra annandagen för tio år sedan öppnades kyrkan och Posom-gruppen hade ordnat ett närvaroschema för att ha folk redo att ta emot oroliga besökare.

– Vi visste inte då om någon kristine-

58

samverkan 112 nr 1 2015

hamnare var drabbad, säger Per Modin.

Han förklarar att många hade anhöriga som var på semester i Thailand och att de var oroliga.

– Många såg det värsta framför sig. även de som hade kommit hem från det som skulle vara drömsemestern. Karlstads Posom-grupp kom att samordna mottagandet av de som kom hem till Värmland, de förklarade för alla som landade i Karlstad att det fanns Posom i alla kommunerna.

– Det kom folk som varit med och folk som hade familj som var drabbade.

Per Modin försöker beskriva hur det var, hur de reagerade på nyheterna från de drabbade områdena. Ett ord åter kommer: Ofattbart.

– Men det mesta är ofattbart vid en olycka, säger han.

Det som var så speciellt med tsunamin var all ovisshet. Familjer som splittrats och inte visste om de andra överlevt, skadats eller dödats.

– Det blir en helt annan dimension.

Det var ovissheten, att sväva mellan hopp och förtvivlan som kommer med naturkatastrofer.

Men ändå är det samma sak för den

efter det anlände

som drabbas, oavsett om det handlar om en bilolycka med tre drabbade eller en katastrof med hundratusentals döda.

– Allt från den lilla olyckan till den stora, det är samma sak. Det handlar om att vara en lyssnande medmänniska.

Målsättningar för posomgrupperna: ● Vara stödpersoner för individer och familjer. ● Upprätta informations och stödcentrum. ● Samverka med övriga av olyckan berörda organisationer. ● Stödja räddningstjänsten vid debriefingar. ● Verka för utbildning av egen organisation.

Målsättningarna kan vara lite olika formulerade i olika kommuner, men formuleringarna brukar handla om att ge den egna kommunens invånare stöd och stöttning i samband med större olyckor på hemmaplan eller när exempelvis en grupp kommuninvånare råkat illa ut på annan ort.

POSOM-grupper skall finnas inom alla Sveriges kommuner. Gruppernas sammansättning kan se olika ut i olika kommuner. ■

www.s112.se

FamiljenPangea

Skillnaden mellan liv och död. Rättvisa villkor och minskad arbetsbelastning förhindrar misstagen i vården.

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2015

59

POSTTIDNING B

IPM Ulricehamn.

Avsändare: On Road Communications AB Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn

DET ÄR EN HEL VETENSKAP ATT KLÄ SIG RÄTT. Vi vet vad som skyddar mot extrem värme.

Mot isande kyla. Mot stormande vind. Mot iskalla hav.

Mot farlig ström. Mot elektriska ljusbågar. Mot hårt regn.

Mot farliga kemikalier. Mot vätskeburen smitta.

Mot flammande eld. Vet du?

Läs mer och anmäl dig till våra utbildningar på taigatestcamp.com

UTBILDNINGAR I KROPP, KLÄDER OCH KLIMAT.