bladderbar-1-2016

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon Nummer 1 2016 Årgång 15 Pris: 59 kr

framtidens ambulanshelikopter – Förarlösa AirMule

Lokalredaktören

– som blev polis

Sammanfattning av insatsen – olycksplats fredrika www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2016

1 Senaste blåljusnyheterna på nätet. www.S112.se

Akutmedicinsk personal levererar bästa HLR. Och väljer Physio-Control för att göra det.

Akutmedicinsk personal strävar alltid efter att höja nivån på den vård de tillhandahåller och de förlitar sig på studier och utrustning för att uppnå detta mål.

Med HLR-lösningar från Physio-Control, har de vetenskapligt grundade studier och den bästa utrustningen som de behöver för att på bästa sätt vårda sina patienter och uppfylla kraven på hög kvalitet och ständiga förbättringar.

BRÖSTKOMPRESSIONSSYSTEM effektiva kontinuerliga kompressioner

DATAGRANSKNING OCH ANALYS programvara för omfattande HLR-analys

MONITOR/DEFIBRILLATOR med kapnografi, HLR-metronom och överföring av hjärtdata

DEFIBRILLATOR/MONITOR med kapnografi, HLR-metronom och överföring av hjärtdata

www.physio-control.se Kontakta oss för mer information: Tfn: 0770-870 120 E-mail: :info.nordic@physio-control.com Facebook: PhysioControlNordic ©2015 Physio-Control, Inc. Redmond, WA, USA. GDR 3323081_A

ledare

Samverkan en viktig framgångsfaktor Samverkan bygger på nyfikenhet, dialog, förståelse och en vilja att påverka.

Och jag brinner för begreppet samverkan och lider av stor nyfikenhet.

I höstas fick jag tips av en vän om att försöka sammanställa ambulanssjukvårdens behandlingsriktlinjer från Norrbotten i norr till Skåne i söder.

Nu finns samtliga behandlingsriktlinjer, utom från ett län, på vår hemsida under rubriken Artiklar.

Ett mycket stort tack till alla er som varit delaktiga i insamlingsprocessen!

har vi en jämlik ambulanssjukvård?

Jag är säkerligen inte rätt person att bedöma detta. Men jag ser ett värde i att reflektera över alla riktlinjer som styr svensk ambulanssjukvård.

Ambitiösa behandlingsriktlinjer som tagits fram, som ett hjälpmedel för att underlätta ambulanspersonalens kliniska arbete, och för att ge patienten en kvalitetssäker vård.

Mina spontana reflektioner på några av dagens behandlingsriktlinjer. Användarvänlig? Lättillgänglig på nätet? Evidensbaserad? Regelbundet uppdaterad?

Tydlighet? Riktlinjer som begränsar specialistsjuksköterskans kompetens? Om-

vårdnad? Checklista eller snabbguide som underlättar användandet?

Geografiska och länsvisa skillnader påverkar självklart innehåll och upplägg.

Men det är kanske dags att införa nationella och generella behandlingsriktlinjer, med marginella lokala avvikelser, utformade av en nationell expertgrupp bestående av läkare och ambulanspersonal.

Bättre dialog

Räddnings- och sjukvårdsinsatsen vid en bussolycka blev omfattande, men genomfördes i allt väsentligt på ett effektivt sätt.

Läs hela reportaget på sidorna 40-43.

Inledningsvis användes en grovmaskig sållningstriage (SMART) med tre prioriteringsnivåer; röd, gul och grön där andningsfrekvens, puls, blodtryck och medvetandegrad ingår.

Under räddningsarbetet gick man över till att använda det vanligare prioriteringssystemet RETTS. Här ingår ytterligare kriterier och fler nivåer. Detta resulterade, enligt Västra Götalandsregionens egen granskning, i viss förvirring hos mottagande enheter och särskilt hos den bakre sjukvårdsledningen, eftersom informationen om antalet drabbade med en viss prioriteringsgrad, exempelvis de högprio-

riterade, blev olika. Det var dubbelt så många röda enligt RETTS som enligt SMART. Statens haverikommission rekommenderar att Socialstyrelsen, i samråd med Sveriges kommuner och landsting, tar initiativ till en enhetlig nationell triagemetodik för skadeprioritering på en olycksplats.

Det finnas alltid ett värde i att få reflektera. Rätt eller fel, när det gäller behandlingsriktlinjer det får ni, kära läsekrets avgöra.

Sven Åsheden Chefredaktör och ansvarig utgivare sven@s112.se

Utgivningsplan 2016

Utgivare

Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Communications AB. Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier.

Månad

Mars

Juni

September

December

Nummer

1

2 och 3

4

5 och 6

8 februari

9 maj

15 augusti

14 november

v9

v 23

v 36

v 51

Materialdag Utgivningsvecka

PreHospen konferens 10 - 11 mars

Flisa konferens 20 - 22 september

Utgivningsbevis 24 224 ISSN: 1650-7487 Postadress Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn Tel: 0454-300 800 E-post red@s112.se

www.s112.se

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Sven Åsheden, 070-603 40 53 Formgivning Sven Åsheden och Johan Carlsson www.s112.se

Övriga medarbetare i detta nummer Åsa A Cederbom, Lena M Fredriksson, Henrik Johansson, Mats Jonsson, Euan Morin, Åsa Nilsson, Henrik Radhe och Elliot Turvall .

Produktion On Road Communications AB Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren.

Annonser Sven Sandberg Telefon: 0470-802 02 eller 070-594 62 00

Upplaga 2 500 exemplar Tryck: Mixiprint, Olofström Prenumeration www.s112.se/prenumerera/ Ett år 250:-, 6 nummer, varav två dubbelnummer Utanför Sverige tillkommer ett portotillägg.

Foto framsida Pontus Stenberg / TT Nyhetsbyrån Tipsa oss... Tipsare skyddas av källskyddet och är garenterad full anonymitet. samverkan 112 nr 1 2016

3

innehåll

30 hotad och OFREDAD På jobbet

14 lokalredaktören Blev polis

34 10

4

tala samma språk

utvärdering av insats

SHK:s råd

Utveckling

6

senaste nytt Blandat

24

Test av nya IT-lösningar Strokepatienter kan få snabbare vård

44

ett dygn med räddningstjänsten Vi följer grupp 4 i Hässleholm

8

ambulansen - en ultimat placering Bra miljö för sjuksköterskestudenter

26

räddade livet på ingvar Deltidsbrandkåren i Klintehamn

48

alarm ambulansförbundet Lars Hansson och Andreas Holmlund

10

räddningstjänstens insatsutvärdering Lärdomar, brister och åtgärder

28

framtidens ambulanshelikopter Den helt automatiska helikoptern

50

riksföreningen för ambulanssjuksköterskor Immobilisering - forskning kontra riktlinjer

14

Lokalredaktören som blev polis

30

hotad och ofredad på jobbet Sparkad och fått spottloskor

51

immobilisering efter trauma Magisteruppsats som väcker frågor

16

bärverktyg för de riktigt kräsna Hundraårig hantverkstradition

34

för många ivpa-larm på gotland Omodernt intervjusystem - orsaken

54

sjöräddningssällskapet på samos Presentation av team 9 och 10

20

112-dagen 2016 InrikesministerAnders Ygemans tal

36

responstider Samtliga län

22

7 årig flicka lurade döden Mer än 80 minuter under ytan

40

måste tala samma språk Retts eller Smart

Ser fram emot varje arbetspass

samverkan 112 nr 1 2016

www.s112.se

LEDNINGSSTÖD FÖR VERKSAMHETSKRITISKA TILLÄMPNINGAR. Våra ledningsstöd bidrar idag med ökad kontroll och effektivare kommunikation hos bland andra...

• Falköpings Räddningstjänst • Rtj Karlstadsregionen • Bergslagens Räddningstjänst

• Länstrafiken Västmanland • StorStockholms brandförsvar • Rtj Östra Götaland

celab.se/fourc

5

senaste nytt / Notiser

dalarna satsar på Säkerhet och arbetsmiljö

Södertörns högskola med plats för 700 polisstudenter UTBILDNING. Södertörns högskola ut-

AKTUELLT. I mars 2016 levererar Ambu-

lansproduktion i Sandviken den fjärde storbilsambulansen av 10 st till Landstinget Dalarna. Ambulansen är designad i nära samarbete med kunden för att klara

kustbevakningen fördubblar antalet utbildningsplatser

effektiva intensivvårds- och sekundärtransporter. Två personer kan sitta framåtvända och fastspända samtidigt som de kommer åt all utrustning och hela patienten under färd.

SIFFRAN

2 531 960

STATISTIK. Så många tabletter dop-

ningsmedel tog Tullverket i beslag under 2015

vecklar nu både nya och befintliga lokaler som ska stå klara 2017 och ge plats för cirka 700 polisstudenter.

I januari 2015 blev Polisutbildningen en del av Södertörns högskola och lärosätet tog emot sin första kull av 170 blivande poliser. Under utbildningen varvas akademiska studier med praktiskt lärande som till exempel polisbilskörning, akutsjukvård, vapenhantering samt kon-

flikthantering med självskydd. Det ställer särskilda krav på de nya lokalerna som nu ska utvecklas och som ska bidra till att antalet studenter vid högskolans polisprogram kan utökas rejält.

Svenska helikopterpiloter lanserar nya flygdräkter och hjälmar UTBILDNING. Kustbevakningen har

beslutat att anta dubbla aspirantklasser under 2016. Totalt kommer 48 personer att rekryteras till de två klasserna.

Rekryteringen görs mot bakgrund av att myndigheten i dagsläget har cirka 40 vakanser på kuststationerna.

– Det är av största vikt att så snart som det är möjligt rekrytera och utbilda aspiranter för att bemanningsläget ska bli tillfredsställande, säger Helene Frykler personal- och ekonomidirektör vid Kustbevakningen.

– Målet är att på sikt kunna förbättra mångfalden och jämställdheten inom Kustbevakningen för att nå en jämnare fördelning i den operativa verksamheten, förklarar Helene Frykler.

Huvuddelen av utbildningen är förlagd i Karlskrona och sista ansökningsdag är 2016-03-13.

6

samverkan 112 nr 1 2016

PRODUKTER. Helikopteranknutna yrken

är på stark frammarsch, bland annat på grund av helikopterns allt viktigare roll i samhällsbärande tjänster så som ambulansflyg och andra räddningstjänster.

Jämtländska AUK Protection vill

förbättra helikopterpiloters vardag genom användarcentrerad design och högteknologiska funktionsmaterial. Med nylanserade flygoverallerna G1 och G2 har företaget inlett en dialog om vad flygpersonal egentligen bör ha på sig i arbetet. www.s112.se

Ny Smidig bärgningsbil - med utgång på säkra sidan

Arlanda - Nordens första hjärtsäkra flygplats UTBILDNING. På Arlanda flygplats

passerar varje dag 60 000 resenärer i snitt.

Förra året inträffade fem hjärtstopp på Arlanda där hjärtstartare kom till användning.

Stockholm Arlanda Airport har nu installerat 31 hjärtstartare och utbildat sin personal i hjärt- lungräddning.

– Ambitionen är att vi ska vara på plats med en hjärtstartare inom 3 minuter efter det vi fått ett larm om ett hjärtstopp, säger Jörgen Jernström, insatsledare för Arlanda räddningstjänst.

Swedia på Arlanda har egen räddningstjänst. Befälen är anställda av Swedavia och manskapet är anställda av entreprenören Securitas.

AKTUELLT. Volvo Lastvagnar har i samarbete med påbyggaren BRO Bärgningsbyggen tagit fram en bärgningsbil som bland annat kombinerar ökad säkerhet med längre lastyta och lägre höjd.

Genom att bygga bilen på Volvo FE med lågentréhytt får man ett helt plant golv som gör det enkelt att kliva ut mot vägkanten. Hyttens lägre höjd gör att man kan komma in på fler ställen, till exempel i citygarage.

Volvo FE med lågentréhytt innebär också ergonomiska fördelar. Den låga genomgångshytten är lägre med en instegshöjd på 500 mm, vilket sparar på knäna.

Med nigningsfunktionen aktiverad sänks hytten ytterligare till 420 mm.

Volvos helautomatiserade växellåda I-Shift gör inte bara att man slipper växla, utan gör också körningen bränsleeffektivare. Växellådans låga vikt ger möjlighet till ökad nyttolast.

Volvo FE kan utrustas med tre passagerarstolar. Förarstolen har en framskjuten

position för att föraren ska få en så bra sikt som möjligt både framför och vid sidan om lastbilen. Hytten är också utrustad med rejäla backspeglar och närsiktsspeglar. Extra sidorutor bakom hyttens B-stolpar finns som tillval.

FINSPÅNG

SÖDERKÖPING

Magnus Andersson hämtar PreMedics bil.

Fredrik Ryttse hämtar PreMedics XC70.

Grattis Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2016

7

ambulanssjukvård / Reportage

Hanna Carnlöv, Veronica Lindström och Tomas Nilsson har utifrån sina olika perspektiv bara positiva saker att säga om KI:s nya upplägg med sexveckorsutbildning i ambulans för grundstudenter

ambulansen - En ultimat placering Ambulanssjukvården har visat sig vara en bra miljö för sjuksköterskestudenter att träna professionskunskap inom akutvården. Karolinska Institutet är nu inne på fjärde terminen med studenter som gör sex veckors så kallad VFU i ambulans. Erfarenheterna är mycket goda.

Text och foto: Mats Jonsson

H

anna Carnlöf, i dag sjuksköterska på Huddingeakuten, ingick hösten 2014 i första gruppen med studenter som i sin grundutbildning fick chansen att göra verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom ambulanssjukvården.

– Det var jättenyttigt att få träna på att vara först på plats och möta en patient som ingen sett tidigare, säger hon nu efteråt.

Hanna kan mycket väl tänka sig att studera vidare till specialistsjuksköterska inom ambulanssjukvården. Men först behöver hon skaffa sig mer erfarenhet från akutvården, har hon insett.

– Jag skulle inte känna mig trygg annars.

Där ute är man ju ensam utan att veta

8

samverkan 112 nr 1 2016

vad som väntar. Därför måste man kunna mycket av allt för att vara initiativtagande och beredd att fatta beslut.

Lindström, samordnare inom Akademisk ambulans och ledamot i Pedagogiska akademin.

Ung organisation

Ultimat placering

Av tradition har det inte ansetts naturligt att integrera sjuksköterskestudenternas grundutbildning med ambulanssjukvården genom längre, sammanhängande perioder med verksamhetsförlagd utbildning.

Sköterskestudenterna har fått nöja med att under några dagars fältstudier observera ambulanspersonalens arbete.

– Det kan bero på okunnighet om hur vi jobbar. När det gäller sjuksköterskor i ambulans är vi fortfarande en förhållandevis ung organisation, funderar Veronica

Med fler studenter, och med de omstruktureringar som gjorts inom hälso- och sjukvården, har det samtidigt blivit allt svårare att hitta lämpliga VFU-platser.

Ambulanssjuksköterskan Tomas Nilsson insåg det när han mötte grundutbildningsstudenter i sitt deltidsjobb som lärare på KI. – Jag märkte att det fanns ett missnöje bland studenterna med att deras VFUplatser inte hade den akutkaraktär som de förväntade sig. www.s112.se

Tomas Nilsson började fundera över hur han och hans kollegor inom ambulanssjukvården skulle kunna komma in i bilden.

– För mig är ambulansen den ultimata akuta placeringen, säger han och vidareutvecklar: – Studenterna som kommer till oss har förmånen få träffa alla patienter i alla åldrar och med alla diagnoser. Här får de möta patienterna först, innan de blivit bedömda av en doktor eller det getts en möjlighet att läsa på och dra slutsatser.

Extremt intresserad

Idén med sex veckors VFU inom ambulanssjukvården föddes. Ett förslag lyftes till de kursansvariga och förberedelserna inleddes.

Veronica Lindström, som själv varit inne på samma spår som Tomas Nilsson, kom in i bilden som representant för den akademiska världen för att lotsa projektet framåt efter de formellt rätta vägarna.

2014 gav programrådet klartecken för ett försök där studenter på femte terminen av sex som var intresserade själva fick ansöka om att få vara med.

– Jag var redan då extremt intresserad av ambulanssjukvård, så det är klart att jag sökte, säger Hanna Carnlöf, som nu i efterhand beskriver sin VFU-period som ”jätteutvecklande”.

Eftersom det då fortfarande fanns viss skepsism mot VFU inom ambulanssjukvården delades studenterna upp i två grupper: En som gjorde hela sexveckorsperioden i ambulans och en som kombinerade tre veckor i ambulans med tre veckor på akutvårdsavdelning på sjukhus.

Resultatet blev att studenterna i båda grupperna klarade av att uppnå kursplanens lärandemål.

– Alla var nöjda med sin VFU. Men ambulanssjukvården erbjöd ytterligare en dimension i form av att studenterna fick träna mer på att arbeta självständigt, säger Veronica Lindström.

VFU inom ambulanssjukvården permanentad inom Karolinska Institutet. Den här terminen sökte 42 studenter till 12 platser.

Falck var först ut av ambulansentreprenörerna i Stockholms läns landsting om att ta emot studenter. I dag är alla entreprenörerna involverade.

Den framtida rekryteringen av ny ambulanspersonal har inte funnits med som något huvudmål i satsningen. Men fördelarna med att låta blivande sjuksköterskor prova på det självständiga arbetet i en ambulans under en längre, sammanhängande period har uppenbara fördelar.

– Ju fler grundutbildningsstudenter vi tar in i specialistsjuksköterskans kontext, desto mer relevant underlag får vi för framtida rekryteringar, konstaterar Veronica Lindström.

Tvingas reflektera

Det har också visat sig att handledare och andra ambulansanställda fått mycket tillbaka genom att möta och vägleda studenter.

Komplicerade frågor om etiska värderingar, prioriteringar och förhållningssätt tvingar ambulanspersonalen att tänka till och reflektera över den egna yrkesrollen.

– Vi blir också påminda om hygienrutiner och får ta del av de senaste kunskaperna från deras utbildning, säger Tomas Nilsson.

– Överhuvud taget är det här en väldigt

rolig studentkategori att jobba med, menar han. Från att de kommer hit och är ganska osäkra kan man se en explosionsartad utveckling. Som handledare är det väldigt stimulerande att få bidra.

I sitt arbete på Huddingeakuten måste Hanns Carnlöf kunna lita på sin kliniska blick i bedömningarna av vad som är patientens problem.

Erfarenheterna från VFU:n inom ambulanssjukvårdens, där Hanna på ett väldigt konkret sätt fick möta patienter i första skedet av vårdkedjan, sätter hon i dag stort värde på.

– Fick jag skulle jag gärna göra om den här perioden, skrattar hon. ■

Röster från utvärderingen: – ”Vi har fått träna på att ställa mycket frågor till patienter och deras anhöriga.”

– ”Inom ambulanssjukvården finns det brister inom hygien och aseptik. Däremot har vi lärt oss mycket om ergonomi och säker vårdmiljö (hot och våld).”

– ”Man måste tänka mer själv inom ambuanssjukvården.”

– ”En chans att träna på andra sjukvårdsteknikmoment som exempelvis PVK, EKG, syrgas och immobilisering.”

– ”Man kände sig alltid som en del av teamet.”

– ”På vårdavdelningen fick vi bara möjlighet att repetera tidigare kunskaper i utbildningen. I ambulansen fick vi också träna arbetsledning och självständighet.”

– ”Helhetsperspektivet blir tydligare då man möter patienten i hemmet.”

Komplext arbete

Redan till vårterminen 2015 togs kombinationsalternativet bort eftersom det alltså visat sig att de som bara jobbat i ambulans klarade målen lika bra.

– Det är inte heller lämpligt med korta placeringar hos oss. Komplexiteten gör att det tar längre tid än på en vårdavdelning innan de kan arbeta självständigt, säger Tomas Nilsson.

Från och med höstterminen 2015 är www.s112.se

Tomas Nilsson kom på idén med VFU inom ambulansen och Hanna Carnlöf tillhörde första gruppen som fick chansen. samverkan 112 nr 1 2016

9

Räddningstjänst /

Reportage

Foto: Rolf Höjer / TT

räddningstjänstens insatsutvärdering Klockan 03:45:18 den 5 november 2015 fick SOS Alarm in ett ärende om en trafikolycka vid bron över Viskasjön i Fredrika. text: Sven åsheden

10

samverkan 112 nr 1 2016

www.s112.se

Räddningstjänsten i Åsele har offentliggjort uppgifter om olycksförloppet och räddningsarbetet vid Fredrikaolyckan den 5 november 2015. Räddningschef Jonas Hahlin i Åsele kommun har gjort en fördjupad utvärdering av insatsen och konstaterar några brister i det arbete som skedde på olycksplatsen.

– Först av allt, vi ska använda insatsutvärderingen för att utvecklas, inte för att kritisera kollegor, som det olyckligtvis har tolkats i något media. Denna insats påverkades också av det faktum att två "blåljuskollegor" fanns bland offren, säger Jonas Hahlin.

sammanfattning av olycksförloppet

Någon kilometer före själva olycksplatsen uppskattar ett vittne, en timmerbilschaufför, att polisbilen ligger cirka 300 meter efter flyktbilen.

Strax innan bron vid sundet i Viskasjön gör vägen en relativt kraftigt vänstersväng.

Enligt uppgifter var det torr asfalt fram till kurvan, men i själva kurvan var det halt.

Det var kolmörkt och kallt, tre minusgrader, och en relativt hög luftfuktighet inklusive dis på olycksplatsen.

Mannen i flyktbilen och polisbilen klarar inte den hala vänsterkurvan utan åker rakt fram, vid sidan om ett vägräcke, och ner för en slänt. Båda fordonen voltar och hamnar till slut på taket ute i Viskasjön.

En andra efterföljande polispatrull var först på plats vid olyckan. När Fredrikas räddningstjänst kom fram hade man precis fått ut poliserna ur polisbilen.

tidsangivelser minut för minut

Tider som har markeringen * är att anse som ungefärliga tider. Vid sammanställningen har uppgifter från vittne, räddningstjänstens personal samt ärenderapporteringen från SOS Alarm utgjort underlag.

03:45:18. SOS Alarm får via polisens Rikskommunikationscentralen (RKC) larm om att olyckan inträffat och skapar ett ärende.

03:46:46. SOS Alarm aktiverar "Stort larm" på Station 36, Fredrika.

03:47:01. SOS Alarm aktiverar "Stort larm" på station 35, Åsele och larmar samtidigt räddningstjänstens Räddningschef i beredskap (RCB).

03:49:00*. En inryckande brandman i Fredrika ser olyckplatsen och beger sig direkt dit, istället för att åka till brandstation.

På olyckplatsen finns då förutom de tre www.s112.se

Jonas Hahlin, räddningschef i Åsele kommun

inblandade i olyckan en polispatrull, som är kollegor till de skadade poliserna.

Polispatrullen har larmat, tagit loss och tagit ut sina skadade kollegor, polis 1 och polis 2, ur den upp och nedvända polisbilen. Båda poliserna ligger nu vid strandlinjen.

Polis 1 har egen, men påverkad andning.

En poliskollega har lagt henne i framstupa sidoläge och sitter bredvid.

Den andra polisen har påbörjat HLR på sin svårt skadade kollega, polis 2.

Brandmannen, som sprang direkt till skadeplatsen, löser av polisen som sitter vid polis 1, så att denne kan hjälpa till med HLR hos polis 2.

03:51:00*. En civil polispatrull anländer.

De kontrollerar snabbt status hos brandmannen för att direkt ta sig till polis 2 och vara behjälplig med HLR-arbetet.

03:52:49. Enhet 2 12-8418 kvitterar att styrkan från Fredrika lämnat station.

03:58:12. Enhet 2 12-8418 rapporterar att man är framme på plats, med två man. Två skadade poliser på land samt en person kvar i den bil som varit efterföljd.

Arbetsledaren från Fredrika får en första rapport av den brandman som sitter hos polis 1. Den andra brandmannen tar sig till polis 2 där HLR pågår. Får veta att han inte behövs. Han tar sig i stället ut till flyktbilen och tar ut chauffören. Denne är till synes oskadd men upplevs som påverkad.

Mannen förs upp till vägen där polis tar hand om honom.

04:00:00*. Släckbil 361 framme på plats.

En brandman startar stora strålkastaren och försöker rikta den mot strandlinjen

Foto: Privat

där de två skadade poliserna befinner sig.

04:04:00*. Brandmannen som tagit hand om flyktbilens förare återvänder till polis 2 och begär att räddningstjänstens hjärtstartare skall skickas dit.

04:05:00*. Hjärtstartare framme och uppkopplad på polis 2.

04:05:00-04:07:00*. Polis 1 bärs upp på vägen, töms på vatten och får syrgas. Då har ytterligare några polispatruller kommit till skadeplatsen.

04:20:21. Enhet 2 12-8018 från Åsele har inte lyckats kvittera ut sig. Vare sig via status eller via RAPS. Fredrikas arbetsledare skickar tillbaka Åsele efter ett beslut från Räddningschef i beredskap (RCB). Åsele är då endast 1 mil från skadeplatsen.

04:21:00*. Akutbil från Åsele med sjuksköterska och en chaufför från räddningstjänsten är framme på skadeplats.

04:26:00*. Ambulanshelikoptern landar.

Sammanfattning av insatsen

Deltidsbrandkåren i Fredrika larmas först om olyckan och en halvminut senare även räddningstjänsten i Åsele som har en framkörningssträcka på cirka 6 mil.

En av brandmännen i Fredrika som fått larmet, kan på håll se blåljusen och springer direkt till skadeplatsen. Han är framme cirka fyra minuter efter larmet.

Då finns en polispatrull redan på plats.

Poliserna har hämtat upp sina kollegor ur vattnet och inlett hjärt-lungräddning.

Några minuter senare ansluter ännu en polispatrull och strax därefter anländer den första räddningsstyrkan från Fredrika.

►

samverkan 112 nr 1 2016

11

Räddningstjänst /

Reportage

► Det har då gått cirka 10 minuter från larmet. Nästa räddningsbil med två man från Fredrikas deltidskår kommer ett par minuter senare. Hjärtstartare är uppkopplad på en av de skadade poliserna strax efter klockan fyra.

En kvart senare anländer akutbil med sjuksköterska från Åsele. Ambulanshelikopter från Lycksele, med läkare och sjuksköterska landar tjugo minuter senare.

Det har då gått 41 minuter efter larmet.

Nu anländer allt fler polispatruller.

Ganska snart tvingades läkaren konstatera att den kvinnliga polisens liv inte gick att rädda.

Polisen hade satt upp en rutinkontroll i Örnsköldsvik.

En poliskontroll som bilföraren körde rakt igenom. Polisen följde efter och hamnade ungefär 40 minuter senare i Fredrika. En sträcka på cirka 10 mil.

Lärdomar, brister och åtgärder

Räddningschef Jonas Hahlin, sammanfattar resultaten från Fredrika med egna positiva lärdomar, brister samt förslag till åtgärder.

Vilka positiva lärdomar har du dragit?

– Med tanke på omständigheterna var det en bra samverkan mellan samtliga blåljusverksamheter under hela insatsen.

Hur upplevde ni själva larmfasen?

– Informationen var singelolycka, personbil i vattnet. Det upplevdes ta lång tid att få fram skadebilden, hur många fordon som var inblandade och framför allt hur många som var skadade. Den initiala lägesbilden blev något otydlig.

Några kommunikationssvårigheter?

– Ett fel på Åseles Rakelterminal gjorde att SOS Alarm inte visste om att enheten var på väg till Fredrika 6 mil bort. Och räddningsstyrka på plats i Fredrika fick inte heller kontakt med Åsele-styrkan.

Dina synpunkter på skadeplatsarbetet?

– Skadeplatsarbetet i sig var okomplicerat men försvårades av ett kompakt mörker och flera minusgrader. Bristande skadeplatsbelysning var ett problem.

Inledningsvis rådde stor osäkerhet om hur många som var inblandade i olyckan och hur många som var skadade och vilka dessa var. Situationen kunde tidvis upplevas som rörig och kaotisk.

Har du några speciella funderingar?

– Ja, hur betraktar man poliserna som kom till olycksplatsen. Ska dessa betraktas som räddningspersonal eller som chockade kollegor? Poliskollegor som utförde första hjälpen och hjärt- lungräddning var ju också i viss mån traumatiserade.

12

samverkan 112 nr 1 2016

Hur fungerade ert ledarskap?

– En något oklar ledningsstruktur bidrog till att styrkan från Åsele fick motbud. Fredrikas arbetsledare skickar tillbaka dem efter ett beslut av Räddningschef i beredskap. Åsele-enheten är då cirka 1 mil från skadeplatsen. Det var inte bra. Men det påverkade inte på något sätt skadeutvecklingen för de drabbade.

räddningstjänsten åsele Räddningstjänsten i Åsele består av deltidsbrandmän, förmän och räddningschef som delas mellan Åsele och Dorotea. Det finns två räddningskårer i kommunen, Åsele huvudstation och Fredrika. Räddningstjänstens verksamhetsområde utgörs av en yta på ca 4 500 km2, 9 mil från norr till söder och 9 mil från öst till väst.

Varför då?

– Åselestyrkan hade behövts på plats.

Många poliser som kom till platsen, och fick klart för sig olyckans omfattning, hade behövt stöd och stöttning.

Samlades ni efter insatsen?

– När räddningsinsatsen var avslutad ordnade Fredrikas arbetsledare och polisens yttre befäl en gemensam samling i Fredrikas församlingshem.

Västerbottens län

263 400 inv.

personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt

2013: 2014:

216 173

Dödsdatum = incidensdatum

Hur ska bristerna åtgärdas?

– Ett nytt fordon till Fredrika med bättre skadeplatsbelysning levereras snart.

– Bättre kontroll- och handhavanderutiner för Rakelterminaler.

– Att införa räddningsledning från Åsele och utbildning av både räddningsledare i Åsele och arbetsledare i Fredrika.

Det blir bland annat fokus på vikten av att ta fram en bra lägesbild och hur denna förmedlas vidare till samtlig inblandad personal, avslutar Jonas Hahlin.

RESPONSTIDER

Åseles responstid har förbättratas med nästan fem minuter under 2015. ■

2014

2015

Umeå

11,6

11,8

10,8

12,0

Åsele

12,4

12,8

26,6

21,9

Lycksele

12,9

12,5

15,0

14,1

Dorotea

14,2

15,2

i.u.

i.u.

Sorsele

14,5

24,1

25,1

27,6

Skellefteå

15,1

15,0

12,5

12,6

Vännäs

15,6

16,7

10,4

12,5

Storuman

16,1

14,9

22,7

22,4

Malå

17,2

15,1

19,6

29,5

Nordmaling

19,8

20,3

14,0

14,2

Norsjö

20,0

20,2

22,3

21,0

Vindeln

21,4

21,8

17,3

22,8

Vilhelmina

24,9

21,5

18,1

15,4

Robertsfors

25,1

20,1

16,9

12,2

Bjurholm

33,0

32,9

21,1

15,9

2014 2015

www.s112.se

Sörbyvägen 15, 521 52 Floby • Tel. 0515 - 72 34 50 • www.autokarossrescue.se LÄTT SLÄCK-/RÄDDNINGSBIL Mercedes Sprinter 519 CDI 4x4 med automatlåda, totalvikt 5 ton. Påbyggnad uppbyggd lika de större släck-/räddningsbilarna med stomme av natureloxerade aluminiumprofiler sammanfogat med fästvinklar och skruv enligt ARS-koncept. Yttre beklädnad av slät aluminiumplåt.

Takskiva och botten av kompositmaterial.

CCS-Cobra skärsläckare med tillsatsmedelpump och MPN (Multi-Purpose Nozzle).

Vattentank 500 liter. Upprullningsbar varningsskylt med budskap ”OLYCKA” som i transportläge är nerfälld i påbyggnaden.

Säljare: Sture Håkansson Mail: sture.hakansson@autokarossrescue.se Tel: 0515-72 34 58 Denny Walthersson Mail: denny.walthersson@autokarossrescue.se Tel: 0515-72 34 84

Floby.indd 1

2015-12-01 09:03

STEGAR SOM RÄDDAR LIV

VARNINGSLJUS FÖR PROFFS

BRAND – & RÄDDNINGSSTEGAR FRÅN WIBE LADDERS

Högsta Kvalitet 5 års Garanti

Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se E-post: fab@fernonorden.com

WIBE LADDERS är ledande i Europa på tillverkning av brand- och räddningsstegar.

Vår gedigna erfarenhet är din garanti för produkter med beprövade och genomtänkta funktioner av högsta kvalitet.

www.s112.se

wibeladders.se/norbas

samverkan 112 nr 1 2016 Annons Wibe Ladders Norbas.indd 1

13

11/28/2014 10:08:57 AM

polis /

Reportage

Lokalredaktören som blev polis Efter 13 år som polis i yttre tjänst känner sig Claes Stahre bekväm i sin uniform.

"Jag har hittat mitt yrke och ser fram mot varje arbetspass", säger polisinspektören som nyligen fyllt 40 år. text: Åsa A Cederbom FOTO: Roger Carlsson - Barometern Oskarshamns-Tidningen

14

samverkan 112 nr 1 2016

www.s112.se

"Att jag blev antagen kan jag förmodligen tacka mina år i tidningsbranschen för. Att kunna skriva bra och snabbt är en stor fördel i polisjobbet."

E

n högtid som firades på ett stillsamt sätt tillsammans med närmaste familjen.

Annars är stillsam kanske inte det ord som bäst beskriver Claes Stahre. Redan som 15-åring började han jobba som sportreporter och hann sedan med att vara allmänreporter, fotograf, annonssäljare, lokalredaktör och brandman innan han bestämde sig för att bli polis vid 25 års ålder.

– Det är ett val jag aldrig ångrat. Det bästa med mitt jobb är att jag oftast kommer till ett tomt skrivbord och inte vet vad som väntar under arbetspasset.

– Det ligger också en otrolig tillfredsställelse i att kunna hjälpa människor, ibland på ett sätt som faktiskt handlar om liv och död.

Trodde inte han skulle komma in

När Claes sökte in till polishögsskolan var det mest en koll på hur långt han kunde ta sig i ansökningsprocessen.

– Du får göra en massa tester, från fysiska prov till långa samtal med psykologer. Det är inte lätt att komma in på utbildningen och jag trodde nog inte att jag skulle lyckas, berättar Claes.

– Att jag blev antagen kan jag förmodligen tacka mina år i tidningsbranschen för.

Att kunna skriva bra och snabbt är en stor fördel i polisjobbet.

Claes föddes den 4 januari 1976. Hans mormor och morfar drev då det klassiska konditoriet Stahres vid Lilla Torget i Oskarshamn.

– Jag har bara vaga minnen från fiket men jag kommer ihåg när jag fick baka hemma tillsammans med morfar. Han slängde runt med degen och jag försökte göra likadant, skrattar Claes.

– Men bagargenen gick helt enkelt inte vidare till mig... www.s112.se

Om Claes saknar talang för bakning har han däremot intresse för mycket annat.

Som idrott, husrenovering och trädgårdsarbete.

– Jag spelade mycket tennis när jag var yngre och nu är jag med när min dotter Astrid spelar. Vi har en häst i familjen också och så har jag börjat spela golf, säger Claes.

Claes Stahre Bor: Familj: Yrke: Intressen:

många olika intressen

Villan i Norrby har genomgått en total förvandling genom hans energi och snickarglädje.

– Husrenovering är ett intresse som jag inte trodde att jag hade, men det visade sig vara väldigt kul och lärorikt att bygga om.

Att jobba som polis i sin egen hemstad ser han inte som ett problem.

– Nej, det är snarare en fördel som kan göra det lättare att lösa de situationer som vi ställs inför i jobbet.

Och situationerna kan vara minst sagt varierande.

– Vissa saker kommer självklart igen men det dyker också upp nya och helt oväntade problem. Är polisjobbet slitsamt?

– Vissa möten tar rätt hårt på en, särskilt efter att man själv har blivit förälder och det är barn inblandade. Samtidigt känns det bra att vi kan hjälpa till att reda ut situationer och lösa problem som människor har hamnat i. Jag är stolt över mitt yrke och tycker att väldigt mycket av det som polisen utför är positivt.

Villa i Norrby, Oskarshamn Gift med Paula, dottern Astrid, 5 år Polisinspektör Tennis, golf, husrenovering och trädgårdsarbete

Responstider för ambulans och räddningstjänst i Kalmar län. Dvs. tid från 112-samtal till första resurs är på plats. Mediantid i minuter.

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Socialstyrelsen.

Kalmar län

237 700 inv.

personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt

2013: 2014:

148 177

Dödsdatum = incidensdatum

2014

2015

Oskarshamn

11,1

11,1

12,8

Nybro

11,3

11,8

10,3

9,4

Västervik

11,4

10,9

11,0

13,6

Kalmar

11,7

12,0

10,3

10,4

Torsås

Vad har du för mål med livet efter 40?

11,7

12,2

15,1

12,7

Mönsterås

12,5

12,3

9,3

10,0

– Att försöka ha ännu roligare än vad jag har i dag. Jag är rätt bra på att leva i nuet och det ska jag bli ännu bättre på. ■

Borgholm

14,0

14,1

18,5

15,0

Emmaboda

14,0

15,2

14,7

13,2

Vimmerby

14,5

14,1

10,1

8,7

Hultsfred

14,6

14,6

12,0

11,7

Mörbylånga

15,7

16,4

13,3

12,8

Högsby

17,5

19,2

11,1

12,5

2014 2015 12,5

samverkan 112 nr 1 2016

15

Blåljusfamiljen / Företagsreportage

irigit Nordh och Anders Granbom B med ambulansväskor som tillverkas här på Saccis fabrik i Borlänge.

bärverktyg för de riktigt kräsna En drygt hundraårig hantverkstradition ligger bakom de bärverktyg för blåljussektorn som tillverkas i Borlänge.

Text och foto: Mats Jonsson

E

fter rekrytering av branschprofilen Birgit Nordh har nu familjeföretaget Sacci gått in i en ny fas med egen försäljning för att komma närmare kunderna och stärka det lite anonyma varumärket.

Jobbar du inom ambulansen, räddningstjänsten eller polisen är sannolikheten närmast hundraprocentig för att du bär omkring på arbetsmaterial i väskor, ryggsäckar eller bälten från Sacci Ryggsäckar AB. Borlängeföretaget utgör ett spännande stycke svensk industrihistoria fast det inte antyds av det internationellt klingande namnet Sacci.

16

samverkan 112 nr 1 2016

Allting började med att grundaren Wiktor Haglöf från Torsång utanför Borlänge med start 1914 cyklade runt i bygderna och tog upp beställningar på ryggsäckar som han sedan lät en kvinna i granngården sy upp för hand.

Haglöfs ryggsäcksfabrik växte snabbt.

Det dröjde inte länge innan ”alla” bar omkring på matsäcken i en ryggsäck från Torsång.

Köpte tillbaka

När fritidssektorn av företaget – den gren som behållit namnet Haglöfs – 2010 fick en japansk ägare efter en mellanperiod inom Bonnierkoncernen värderades bo-

laget till hisnande en miljard kronor.

Redan 1987 hade då Hans Haglöf, son till grundaren Wiktor, köpt tillbaka den industriella delen av verksamheten. Familjeföretaget med i dag fjärde generationen på väg in hade därmed återskapats även om släktnamnet inte fick följa med.

85-årige Hans Haglöf har numera titeln hedersordförande och dyker varje dag upp i syfabriken lagom till niokaffet.

– Ett mönster som jag inte vill bryta, säger 85-åringen, som började jobba vid nitmaskinen som 15-åring 1945 och sedan dess fungerat som vd, försäljare, produktionschef och lite av varje under 70 år på samma arbetsplats. www.s112.se

– Nu är jag bara här. Om de lyssnar på mig? Nej, jag är så gammalmodig av mig så törs inte säga något, säger han och skrattar gott.

Blåljussektorn stor kund

Sedan många år tillbaka jobbar Sacci framför allt mot blåljussektorn samt industri, skog och militär.

95 procent av alla sjukvårdsväskor och ryggsäckar som används i de svenska ambulanserna är tillverkade på fabriken i Borlänge.

Syrgasväskor, förbandsväskor, brandkårens slangväskor, polisens persedelväskor och bälten är andra exempel bland hundratals produkter som används i utryckningsjobb av olika slag.

Från att tidigare ha sålt blåljusprodukterna via återförsäljare har Sacci nu börjat med egen försäljning för att ta tillbaka den fulla kontrollen och stärka det egna varumärket.

– Vi vill ha direktkontakt med slutkunderna. Det innebär att vi kan agera mer aktivt och få en bättre lönsamhet.

Men det innebär också att vi kommer närmare kunderna och får större förståelse för deras problem, säger vd:n Anders Granbom.

Han är själv ingenjör och kanske just därför extra fascinerad av den delen i jobbet som handlar om utveckling.

"Jag gillar att hitta lösningar tillsammans med kunderna.

Det är stimulerande" – Jag gillar att hitta lösningar tillsammans med kunderna. Det är stimulerande.

Görs skräddarsytt

Många av produkterna till blåljussektorn görs enligt skräddarsydda beställningar i små serier av erfarna, skickliga industrisömmerskor.

Paula Bengtsson har jobbat på fabriken sedan 1976 med några kortare uppehåll.

– Det är ett riktigt hantverksarbete det här. När man tittar på tv och ser ambulanspersonal som jobbar med våra väskor blir man stolt och tänker "den där har jag gjort", säger hon.

I frontlinjen ut mot kunderna finns sedan december Birgit Nordh, tidigare på IM-Medico, som säljansvarig.

Birgit jobbade själv i ambulans i Stockholm i 14 år innan hon gick över till privata sidan för att som säljare arbeta med bland annat utrustning för bilarna.

– När jag började arbeta inom ambulansen 1988 hade vi med oss blodtrycksmanschett, stetoskop och ett par handskar.

Det var allt.

Ställer höga krav

Efter det har utvecklingen inom ambulanssjukvården exploderat. I dag är det välutrustade små akutmottagningar som rullar på vägarna med personal som kan göra avancerade vårdinsatser direkt ute på fältet.

En utvecklig som i sin tur ställer höga krav på den som ska tillverka bärutrustningen som allt material ska forslas omkring i.

Mycket utrustning ska packas effektivt, kunna användas på ett ergonomiskt bra sätt samt spännas fast trafiksäkert och – för att krångla till det – helst inte ta så mycket plats och inte väga så mycket.

►

Hans Haglöf visar en modell av den första ryggsäcken som det 102 år gamla familjeföretaget tillverkade.

► www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2016

17

Blåljusfamiljen / Företagsreportage

– Därför krävs det ett väldigt smidigt bärsystem med hög textilkvalitet eftersom utrustningen också ska släpas runt i ur och skur och blir hårt sliten. Önskemålen om hur en optimal bärutrustning ska utformas skiftar från arbetsplats till arbetsplats.

– Möter jag tio personer finns det tio olika åsikter som ska smältas ihop till en enda om hur produkten ska se ut, säger Birgit Nordh.

– I grunden jobbar alla på samma sätt och enligt en grundstomme för vad som ska ingå i en svensk ambulans. Men sedan finns det många olika viljor och olika sätt att jobba på när det kommer till detaljer.

Det kan handla om småsaker som om hur man vill ha sin väska packad.

På liv och död

Birgit Nordh har stor glädje av att själv ha jobbat i ambulans när hon reser runt i landet och träffar blåljusmänniskor.

– Vi pratar samma språk. Det är viktigt.

Att jobba mot blåljussektorn innebär för Sacci att ständigt möta medvetna kunder som måste ställa höga krav på sin utrustning för att kunna jobba så bra som möjligt i krävande situationer där det bokstavligen handlar om liv eller död.

– Det är just det, att känna att vi kan lösa problemen tillsammans med våra kunder, som gör det här jobbet så spännande och kul, säger Anders Granbom.

På Saccis fabrik i Borlänge jobbar 20 personer.

Däribland sömmerskan Lotta Eljas.

Själen finns kvar

Företagets själ? Hans Haglöf, som alltså varit med aktivt sedan 1945, funderar en stund över om det verkligen går att behålla en företagssjäl i när utvecklingen går så rasande fort med ständigt nya tekniska innovationer.

Till sist bestämmer han sig för att det finns två saker som gått igen sedan 1914: – Hantverkskunnandet har gått i arv från generation till generation och flexibiliteten har varit utmärkande för oss i alla år. Det som måste göras, det ska bara göras. Alla får vara beredda att göra allting och vi har alltid varit bra på att anpassa oss efter hur kunderna vill ha det.

85-åringen tycker fortfarande att det är spännande att följa arbetet på nära håll.

– Det är fantastiskt att få vara här varje dag. Jag är född på gården där jag fortfarande bor kvar och har jobbat på samma arbetsplats i alla år. Men jag är riktigt nöjd med livet. ■

18

samverkan 112 nr 1 2016

När sömmerskan Paula Bengtsson tittar på tv och ser ambulanspersonal i full färd med att rädda liv känner hon sig stolt och tänker ”den sjukvårdsväskan har jag gjort”. www.s112.se

historik och FÖRETAGSFAKTA Företaget grundades 1914 av Wiktor Haglöf, som började tillverka och sälja ryggsäckar för vardagsbruk till framför allt skogsarbetande bönder i Dalarna. Under 30-talet inleddes ett samarbete med försvaret som fortfarande pågår.

När det är livsviktigt att synas!

1956 tog Wiktors söner Rolf och Hans över företaget. På 60-talet och 70-talet inriktades produktionen allt mer mot fritidsprodukter. Åren 1974-1987 ingick Haglöfs i Bonnierkoncernens fritidsdivision.

I dag är det Haglöfs Skandinaviska i Avesta, ägt av japanska Asics, som har rätten till namnet Haglöfs. Vid en avknoppning 1987 köpte Hans Haglöf tillbaka industridelen av Haglöfs med fabrik i Borlänge.

Sedan 1990 heter företaget Sacci Ryggsäckar AB.

VC 612 Flexibright är en prismatisk reflexvinyl med extrema egenskaper när det gäller reflektion och slitstyrka, Reflexite Flexibright VC612 är ett på något som är väldigt viktigt vidareutvecklat mikroprisamtiskt fordon där det ställs höga krav högreflekterande reflexmaterial ämnat yrkesgrupper där man ställer stora påförsynbarhet.

När det gäller... krav på synbarhet och säkerhet.

Namn:

Sacci Ryggsäckar AB.

Verksamhet:

Utveckling och tillverkning av bärutrustning för professionella användare.

Ägare: Familjen Haglöf från Torsång med Claes från tredje

generationen som styrelseledamot och inköpsansvarig

och med Hans från andra generationen som heders ordförande.

Antal anställda: 20. Bland annat konstruktör, designer och indus trisömmerskor.

Omsättning:

35,8 miljoner kronor.

Resultat:

Plus 2,2 miljoner efter finansnetto.

Extern vd:

Anders Granbom, jämtlandsuppväxt ingenjör, närmast från Business Sweden (exportrådet).

Som mångårig leverantör till Dess egenskaper ger en mycket hög Blåljusorgnisationer, vet vii på synbarhet i dagsljus såväl som mörker och en kraftigt ökad R&D Spandex vadsynbarhetsfaktor som krävs. med sina fluorescerande egenskaper

viddu dåliga väderförhållanden såsom Vill veta mer? regn eller dimma.

Kontakta oss på: 0430 738 00 eller maila på info@rdspandex.se För mer information om Reflexite eller andra av våra produkter ring 0430 - 738 00 R&D Spandex AB, Box 98, SE-312 22 Laholm Sverige Tel. 0430 738 29 | Fax. 0430 133 17 | www.rdspandex.se

KANGOOFIX KangooFix ger en säker, trygg och

Dalarnas län

281 000 inv.

personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt

2013: 2014:

164 183

Dödsdatum = incidensdatum

2014

2015

Avesta

10,5

11,0

11,0

12,4

Mora

11,5

12,3

9,7

10,7

Borlänge

11,7

11,7

11,2

10,8

Falun

12,2

12,4

13,4

11,8

Rättvik

13,7

13,5

12,9

12,2

Leksand

14,2

14,5

11,4

12,3

Ludvika

14,7

14,8

11,4

11,1

Vansbro

15,2

16,4

15,5

13,6

MalungSälen

15,6

14,5

14,5

14,1

Orsa

15,9

17,1

11,4

10,6

Smedjebacken

19,1

19,4

15,4

14,5

Säter

19,8

20,3

14,1

14,4

Hedemora

22,0

22,5

16,7

15,3

Älvdalen

22,9

23,3

16,8

18,5

Gagnef

25,2

24,4

11,5

10,8

www.s112.se

2014 2015

Responstider för ambulans och räddningstjänst i Dalarnas län. Dvs. tid från 112-samtal till första resurs är på plats.

Mediantid i minuter.

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Socialstyrelsen.

varm transport av nyfödda barn Inspired Safety Innovation

Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se E-post: fab@fernonorden.com

samverkan 112 nr 1 2016

19

Blåljusfamiljen / SOS Alarm

112-dagen 2016 Den 11 februari arrangerades 112-dagen för åttonde året i rad.

Dagen syftar till att öka kunskap om nödnumret.

Text: sven åsheden Foto: sos alarm

Nödnumret 112 fungerar i hela Europa men Sverige är ett av få länder som har ett enda nummer för att nå samhällets alla hjälpresurser. Omvärldsförändringar påverkar nödnumret, vilket kan ses i ett ökande antalet tolksamtal. Statistiken visar att antalet tolksamtal ökat med 110 procent. Från 1 595 samtal till 3 353 samtal under 2015.

För att uppmärksamma den europeiska 112-dagen samlades representanter från alarmeringstjänsterna och beslutsfattare vid Stockholm Waterfront Congress Center för att tillsammans diskutera samverkan och framtidens alarmeringstjänst, med fokus på bland annat larmkedjan, krisberedskap och prehospital vård.

112-dagen leddes av John Chrispinsson och var utformad som ett dialogforum, där kärnfulla presentationer och paneldebatter följdes upp med rundabordssamtal för alla närvarande. Programmet bestod av flera relevanta talare och paneldeltagare inom krisberedskap, prehospital vård, räddningstjänst och alarmering.

Inrikesminister Anders Ygeman, som ansvarar för alarmeringstjänsten i Sverige, deltog och talade om framtidens alarmeringstjänst.

Nyinrättat 112-pris

Under dagen delas även ett nyinrättat 112-pris ut till en aktör som under året har gjort betydande samverkansinsatser

Maria Khorsand, VD SOS Alarm.

20

samverkan 112 nr 1 2016

inom alarmeringstjänsten. 2016 års 112pris tilldelades poliskommenderingen vid Kronans skola i Trollhättan.

Anders Ygemans tal Det talade ordet gäller:

– I september förra året ringer telefonen hemma hos Khaled i Farsta. Hans familj sitter i en gummibåt på väg mot Grekland.

Båten håller på att sjunka och vattnet når dem till midjan. Syster ropar att Khaled måste göra något. Han gör som många andra i nöd skulle göra. Han ringer 112. På 112 sitter en man som hälsar Khaled att han ska kontakta polisen. Efter en stund ringer operatören upp Khaled och vill ha systerns telefonnummer. Han säger att de ska prova att ringa systerns mobil. Planen är att försöka lokalisera båten via GPS. – Alla samtal som SOS Alarm tar emot slutar inte med att försöka lokalisera människor i Medelhavet. Men med ett snitt på 10 000 nödsamtal per dag kan operatörernas arbete ofta innebära skillnaden mellan liv och död. Därför är 112-dagen viktig. Alla ni aktörer som samlats här idag, har ett uppdrag att öka kunskapen om nödnumret 112 och informera om att det fungerar i hela Europa. I motsats till många andra länder har Sverige länge haft en väl samordnad alarmering med ett gemensamt nödnummer. Motivet har varit enkelt. Människor i nöd ska enkelt kunna slå larm.

– Vi har under året sett många exempel på flyktingar i Medelhavet som kontaktat svenska släktingar som sedan har kontaktat oss.

Genom europeiskt samarbete kan vi nu kontakta andra utländska nödorganisationer.

– Alarmeringen är navet som skapar trygghet och säkerhet. Min familj kan bli besviken när jag säger detta: men 112 är Sveriges och Europas i särklass viktigaste telefonnummer.

– Framgångsfaktorn för nödnumret 112 har varit att systemet är enkelt, tillgängligt och snabbt. Men dagens modell har trots detta en del brister. Nödnumret 112 är centralt för en rad olika aktörer i samhället. För vården är 112 starten på en vård-

Rickard Fremark, Lokalpolisområdeschef Östra Fyrbodal var på plats och tog emot priset på 112-dagen.

Motiveringen lyder: ”Vi vill tilldela Polismyndigheten 112-priset 2016 för god samverkan i händelsen vid Kronans skola den 22 oktober. Hela larmkedjan fungerade väl insatserna snabba.

Många aktörer var involverade och Polismyndigheten ledde arbetet förtjänstfullt så att alla kunde bidra med omhändertagande och information till de som drabbats och andra som efterfrågade den.”

www.s112.se

kedja. För brandkåren är det en start på en räddningsinsats. För polisen är det starten på en utryckning.

– Det är fullt logiskt att det finns olika intressen bakom framtidens alarmering.

Men utvecklingen, med flera hjälporgan med egna tekniska system gör det svårare att vidareförmedla information. Det för-sämrar både SOS Alarms och hjälporganens möjligheter att få en helhetsbild, till exempel vilka hjälpresurser som är till tillgängliga vid olika larm.

– Dagens system bygger på frivillighet och samförstånd. Det finns inte någon enskild med ett uttryckligt ansvar för att säkerhetsställa en samordnad och sammanhållen alarmering. Därför tillsätter nu regeringen en utredning om alarmeringstjänstens framtid. Nödställdas möjlighet att snabbt få kontakt med blåljusaktörerna måste säkerställas. Därför har utredningen i uppdrag att föreslå en samordnad alarmering med ensamrätt på att ta emot och behandla larm. I uppdraget ligger också att föreslå en teknisk plattform för förbättrad samordning.

– Alarmeringstjänsten är ett offentligt åtagande. Därför ska utredaren föreslå en effektiv form för den nationella alarmeringsfunktionen. Funktionen ska ha en regional organisationsnivå för att säkra aktörernas behov av samverkan och samordning. Jag menar med bestämdhet att en samordnad alarmeringstjänst är ett grundläggande åtagande från samhällets sida.

– Jag kan meddela att landshövding Stefan Carlsson kommer att utses som särskild utredare. Stefan har bland annat varit regiondirektör i Region Skåne, landstingsdirektör i Jämtlands län och VD för Apoteket. ...ett lyckligt slut.

– Dagen efter olyckan fick Khaled kontakt med sin syster igen. Familjen var räddad och allt var okej. Genom att använda mobilens GPS lyckades gummibåten lokaliseras. Den grekiska sjöräddningen skickade ut en båt i sista sekund och alla ombord klarade sig.

– Från ett samtal från Medelhavet till Farsta. Från en engagerad operatör till den grekiska sjöräddningen. Kedjan är unik.

När individen är som svagast ska samhället vara som starkast. Khaleds berättelse visar att det gäller oavsett om olyckan inträffar i Farsta, Medelhavet eller Fagersta.

– 112-verksamheten är ett arbete som utförs i ögonblicken mellan liv och död. ■

www.s112.se

SOS Alarm svarar på frågor från Samverkan 112 Ni testar ett nytt beslutstöd.

Hur långt har ni kommit med projektet?

Johanna Uhlin – Vi har tagit fram och testat en prototyp av ett tänkt nytt medicinskt beslutstöd baserat på RETTS (Rapid Emergency Triage and Treatment System). Vi har genomfört en simuleringsstudie där tänkt nytt medicinskt beslutstöd baserat på RETTS har jämförts med nuvarande medicinskt beslutsstöd (Svenskt index för akutmedicinsk larmmottagning).

– Analys av data genomförs just nu av ett doktorandprojekt via Karolinska Institutet, Södersjukhuset därefter kommer externa referensgrupper att involveras för granskning av de resultat som simuleringsstudien genererat. När analys och utvärdering av datainsamling är genomförd kommer ett slutgiltigt resultat att sammanställas och presenteras. Detta beräknas vara klart i slutet av maj och kommer att verka som ett beslutsunderlag för hur projektet ska tas vidare.

Efter att ambulans och räddningstjänst blivit utlarmade på hjärtstopp i Stockholms län så informerar ni polisens LKC som i sin tur larmar ut närmsta enhet. Följden av detta blir en fördröjning på flera minuter.

Har ni hittat en lösning?

Johanna Uhlin – För att förhindra fördröjning av utalarmering av Polisen i samband med hjärtstopp så pågår det ett arbete med att lösa det genom att det samtidigt som

räddningstjänsten larmas ut går iväg ett SDS till Polisen. Detta är just nu i en testfas och testas på försök i vissa län.

Asylboenden hålls hemliga efter sabotage och brandattacker. Vilken information kan ni lämna ut till blåljus med tanke på plats och antalet boende?

Anders Klarström, Presschef.

– Frågan om positionering av asylboenden har diskuterats med Migrationsverket under några år och i november fick vi äntligen adresser till dessa. Vi lägger in uppgifterna på ett särskilt kartskikt i våra datorer. Vid ett larm så underlättar det rejält när vi ska reda ut var hjälpen behövs. Vi har också uppgifter på hur många boende som boendet har kapacitet att ta emot.

Det innebär givetvis inte att boendet alltid har nått sin maxgräns. Dessa uppgifter kan vi lämna ut till blåljusorganisationerna i samband med en utryckning.

Blåljuspersonal reser krav på att ni ska kunna ”flagga” farliga adresser. Är en sådan ”flaggning” möjlig idag?

Anders Klarström, Presschef.

– Vad gäller lagstiftning och ”flaggning” av adresser är det en fråga utanför vårt kompetensområde. Vad jag förstått vill inrikesminister Anders Ygeman att sekretessreglerna ses över så att polisens information om hotfulla och våldsamma personer även finns tillgänglig hos oss, vilket hindras av nuvarande sekretessregler, avslutar Anders Klarström. ■ samverkan 112 nr 1 2016

21

Resuscitation Academy 17-18 november 2015 / Drunkning

7 årig flicka lurade döden tack vare det iskalla vattnet Hjärtstopp vid drunkning är en liten del av den totala mängden hjärtstopp som inträffar i Sverige, berättar Andreas Claesson, Ambulanssköterska/Med Dr. och forskare.

Text och foto: sven åsheden

Den svenska definitionen på drunkning är: "Drunkning är en process som resulterar i livshotande syrebrist efter ofrivillig nedsänkning i vätska. Personen kan som resultat av detta avlida eller överleva med eller utan skador", berättar Andreas Claesson.

historik

– Ända sedan urminnes tider har vi försökt att återuppliva våra medmänniskor efter en drunkningsolycka.

– Under 1500-talet försökte man att återuppliva genom att med en blåsbälg pumpa in luft i den drabbades lungor för att på så sätt få igång andningen. Sedan dess har metoderna varit många.

– 1767 bildades världens första livräddningssällskap i Holland.

– 1898 bildas Svenska Lifräddningssällskapet, SLRS, som en direkt följd av de tusentals drunkningar som skedde i Sverige under senaste århundrandet. Syftet var att sprida kunskap om livräddningsmetoder och att främja simkunnigheten.

– 1960 övergavs tidigare metoder till förmån för modern Hjärt-lungräddning, HLR. Den hittills mest överlägsna metoden för konstgjord andning – I Oktober 2015 kom Europeiska HLR rådets (ERC) senaste riktlinjer, berättar Andreas.

faktorer

– Enligt WHO dör 400 000 människor genom drunkning runtom i världen varje år, det verkliga antalet är troligen långt högre.

Mer än 90 % av drunkningsolyckorna sker i låg- och medelinkomst-länder.

– Män har generellt högre risk att drunkna än kvinnor. Och en majoritet av drunkningsolyckorna drabbar barn som inte kan simma.

Och enligt Svenska Livräddningssällskapet drunknade 100 män, 22 kvinnor i Sverige under 2015. Totalt 122 personer, varav 13 var barn.

MEKANISMER

– Att andas in vatten leder snabbt till livshotande syrebrist och ett överskott av koldioxid i kroppen. Lungblåsorna fylls med vatten och kollapsar och detta leder i sin tur till syrebrist, långsammare hjärtverksamhet och hjärtstopp.

– Personer som hamnat under vatten mer än 10 minuter har generellt sett en låg överlevnadschans.

– Men mycket kallt vatten kan öka chansen för överlevnad främst hos barn och tiden för livräddande eftersök bör därför utökas till 90 minuter, berättar Andreas.

Det krävs inblåsningar vid drunkning

Andreas Claesson berättar att det är viktigt med tidiga inblåsningar redan ute i vattnet och förtydligar: – Det är syrebristen som gör att hjärtat stannat. Inblåsningarna skapar ett övertryck i lungorna och vatten pressas då ut.

Man behöver inte tänka på att först få ut vatten ur den medvetslösa personen.

– Om räddaren har flythjälp och träning i att ge inblåsningar redan i vattnet rekommenderar vi att man ger fem tidiga inblåsningar mun-till-mun. I praktiken gäller detta badvakter, havslivräddare och professionell insatspersonal.

– Inblåsningarna tillför syre och kan förhindra att hjärtat stannar.

– Rädda personen till land, bedöm livstecken och gör HLR 30:2. Hämta och använd en hjärtstartare. Agonal andning är vanlig, något som kan tolkas som andning men som inte är det i ordets rätta bemärkelse.

Kallt vatten faktor för överlevnad

– Klockan 12:45, dagen före julafton 2010, lämnade en sjuårig flicka hemmet.

Termometern visade på tolv minusgrader och det var 20 cm snö på marken.

– När en närstående märker att dottern är borta påbörjas eftersök. Små spår i den djupa snön leder i riktning mot havet och en brant klippa. Där slutade spåren.

– Närstående upptäckte snart att de små skospåren fortsätter på isen nedanför klippkanten. Flickan hade klarat fallet och fortsatt sin vandring ut mot öppet vatten.

– En stor sök- och räddningsinsats startade. Klockan 16:29 hittar Sjöfartsverkets räddningshelikopter, med hjälp av strålkastare, flickan i det iskalla vattnet.

– Ytbärgare hämtar upp flickan och HLR påbörjas klockan 16:34. Tjugo minuter senare landar helikoptern på Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg.

– Flickan är idag i princip helt återställd och en av få personer i världen som överlevt mer än 80 minuter under ytan med så låg som kroppstemperatur som 13,8 grader, avslutar Andreas Claesson. ■

Nyckeldata Saknad

224 minuter

Tid i vattnet till hjärtstopp

Okänt

Tid från hjärtstopp till HLR

Okänt

Tid under vattnet

83 minuter eller mer

Isbitar i luftvägen

Initialt

Prehospital HLR

26 minuter

Hospital HLR

38 minuter

Kroppstemperatur

13,8 grader C

Serumkalium

11,3 mmol/l

Total HLR innan CPB

64 minuter

Tid i CPB / ECMO

72 timmar

Utskrivning från Barn-IVA

Efter 21 dagar

Larmtider

22

12:45

13:30

14:56

15:10

15:29

15:54

16:29 16:33 16:34

16:49

Lämnar hemmet

Eftersök påbörjas

Larm via SOS Alarm

Första enhet på plats

Kustbevakning framme

SAR-helikopter framme

Hittas Ytbärgare HLR i vattnet hämtar upp påbörjas flickan

SAR-helikopter landar på sjukhuset

samverkan 112 nr 1 2016

www.s112.se

Nu sök er vi nya kolleg or!

Andreas Claesson, forskar inom prehospital akutmedicin vid Hjärtstoppscentrum, Karolinska Institutet/Södersjukhuset.

Vill du arbeta inom ambulanssjukvården? regiongavleborg.se/ambulans

Tel: 0430-490 50

"att hamna i mycket kallt vatten kan öka chansen för överlevnad främst hos barn och tiden för eftersök bör utökas" www.s112.se

Grattis

www.nilsson.se

FINSPÅNG och NORRKÖPING

Magnus Andersson Finspång och Roger Johansson Norrköping hämtar två XC70 till PreMedic

KARLSHAMN

Christer Johansson och Micael Thomasson hämtar ytterligare en XC70

samverkan 112 nr 1 2016

23

ambulanssjukvård / forskning / Reportage

Test av nya IT-lösningar för strokepatienter i ambulanssjukvård Kan nya och bättre IT-lösningar bidra till att strokepatienter får snabbare och säkrare diagnos och vård? Det ska projektet PreHospIT Stroke undersöka – ett stort samarbetsprojekt där en av parterna är Högskolan i Borås.

Text och foto: Lena M Fredriksson

F

ör drygt ett år sedan startade det Vinnovafinansierade projektet PreHospIT Stroke, där flera lärosäten deltar tillsammans med medicintekniska företag, ambulansorganisationer, Västra Götalandsregionens IT-funktion och andra regioner. Huvudsyftet med projektet är att förbättra strokekedjan med hjälp av IT-lösningar för ambulanssjukvården.

Projektets sakkunnige forskare inom ambulanssjukvård är Magnus Hagiwara, från PreHospen vid Högskolan i Borås.

– Under det år som gått har det i projektgruppen gjorts ett enormt stort förarbete, säger han. För att få till ett system som fungerar måste vi till ex-

empel harmonisera terminologin i alla inblandade system, så att de kan tala med varandra och uppfatta information på samma sätt. Det är ett mycket stort och komplicerat arbete där olika journalsystem och beslutstöd ingår och där även flera olika lagar om till exempel sekretess och liknande berörs.

Påhittade strokefall testas i olika miljöer

I vår ska en simulerad test med de olika system som ingår genomföras, så att man kan se att infrastrukturen fungerar och uppgifter tas emot och behandlas så som de ska. Till detta har Magnus Hagiwara

skapat fyra scenarier med olika typer av påhittade strokefall i olika miljöer. Genom dem ska olika varianter i kedjan belysas när systemen testas.

– Vi ska dela upp strokekedjan i faser och definiera vad som ingår i varje fas och vilken typ av support som kan behövas för att bedömning och behandling ska bli rätt. Det kan handla om vad som behövs för att larmoperatören ska klassa patienten som en strokepatient, för att ambulansen ska hitta till patienten och för att underlätta sjukvårdarens bedömning av patienten.

– Kanske finns det ett behov av att all dokumentation ska vara samlad i ett och

"Jag tror absolut att arbetsprocessen kan förbättras, men sedan återstår att se om det har någon effekt för patienten och tiden till vård"

24

samverkan 112 nr 1 2016

www.s112.se

samma system? Och kanske kan en videokonferens med en neurolog eller möjlighet att skicka bilder på patienten underlätta bedömningen?

förbättring behövs

Överlag behöver ambulanspersonal få bättre IT-support och fler IT-baserade system, eftersom deras arbete blir alltmer komplicerat. När det gäller strokepatienter förväntas ambulanssjuksköterskorna numera inte bara ställa diagnosen stroke, utan också konstatera vilken typ av stroke, eftersom det är olika behandling som gäller vid olika typer av stroke.

Efter simuleringstesten i vår, när de olika IT-systemen ska testas och trimmas in, kommer Magnus Hagiwara att delta i designen av en klinisk studie, som ska starta i Göteborg till hösten.

– Det är mycket som är oklart än så

länge, eftersom vi inte vet vilka IT-stöd och system som kommer att användas, säger han. Vi vet i dagsläget inte heller hur många ambulanser som ska delta. En annan osäkerhet är vilka system som de facto går att använda, alltså där tekniken fungerar med tillräckligt hög kvalitet.

I studien kommer några ambulanser att ha den utrustning som man då har tagit fram. Andra ambulanser och ambulansstationer, fungerar som kontrollgrupp.

Hoppas minska tid för att komma till behandling

Det som bland annat ska undersökas är om IT-hjälpmedlen minskar den tid det tar för strokepatienter att komma till behandling med trombolys eller trombektomi (d.v.s. behandling med proppupplösande mediciner eller att på kirurgisk väg ta bort blodproppen).

– Det är en mycket komplicerad studie och vi har ännu inte räknat på hur många patienter som behövs för att få fram tydliga, vetenskapligt hållbara resultat. Men jag tror att vi kommer att behöva förlänga tiden för studien, som enligt första planen skulle avslutas våren 2017.

De system som ska testas kommer även att vara överförbara till andra patientgrupper, som exempelvis trauma, höftfrakturer och hjärtinfarkt.

Magnus Hagiwaras förhoppningar med PreHospIT Stroke är att det ska leda till en mer lättarbetad och smidig process när det gäller strokepatienter inom ambulanssjukvården och att tiden till slutgiltig behandling ska förkortas.

– Jag tror absolut att arbetsprocessen kan förbättras, men sedan återstår att se om det har någon effekt för patienten och tiden till vård, säger han. ■

KARLSKRONA - XC70

KARLSKRONA - Responderbil

Janne Ylleius och Kenneth Holmstrand

Kenneth Holmstrand och Janne Yllenius

Grattis Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2016

25

Räddningstjänst / IVPA / Reportage

deltidsbrandkåren räddade livet på ingvar Ingvar Jacobssons hjärta stannade fyra gånger, men han överlevde. Räddningstjänsten i Klintehamn på Gotland tackade han med smörgåstårta. ”Hade de inte funnits hade jag inte levt i dag”, säger han.

Text och foto: Henrik Radhe / Gotlands allehanda

D

et var mellan jul och nyår förra året som Ingvar Jacobsson kände sig illamående.

– Det blev värre och värre, det sved i bröstet, säger han.

Mitt i natten blev hans fru Gunnel orolig över bröstsmärtorna och larmade 112.

– De skickade Räddningstjänsten först, för att det var halt och ambulansen skulle ta tid, säger hon.

Vi sitter i köket i huset på vägen mot Fröjel och pratar. Hundarna vilar bortskämt i soffan, att deras husse fortfarande är i livet är långt ifrån självklart.

För när deltidskåren från Klinte kom på plats efter sex minuter stannade Ingvars 26

samverkan 112 nr 1 2016

hjärta tre gånger, där han låg på hallgolvet.

– Jag minns att jag hörde den automatiska rösten från hjärtstartaren, ”Rör inte patienten”. Sedan vaknade jag inte till förrän de höll på att bära ut mig, säger han.

brandmännens kamp

Gunnel, en son och sonhustru kunde följa Räddningstjänstens oförtrutna kamp.

– Det var fruktansvärt när de sa att han inte hade någon puls. Men jag är glad att Räddningstjänsten var här när hjärtat stannade, säger hon.

Det blev ambulans till Visby lasarett och tidigt nästa morgon ambulanshelikopter mot Karolinska sjukhuset i Stockholm. I

luften stannade hjärtat ännu en gång, men Ingvars tid var ännu inte förbi. Han minns korridorer och spring, ballongsprängningen som han kunde följa på en skärm och se det nät som monterades in i hjärtat.

Efter en veckas sjukvård kom han hem.

– Vi fick fira vår 42:a bröllopsdag den 13 januari, säger Gunnel tacksamt.

Räddningstjänsten i Klinte bjöds sedan på smörgåstårta.

– Så att jag fick tacka dem för att de räddade livet på mig, säger Ingvar Jacobsson.

Han menar att han hade enorm tur, att Gunnel hann larma Räddningstjänsten på grund av bröstsmärtorna och att hjälpen var på plats när hjärtat la av. www.s112.se

kritisk mot nya direktiv

Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

Grattis

Ingvar är upprörd över de nya direktiven för SOS Alarmering, som han tror drabbar landsbygden hårdast. Även Johnny Kahlström, deltidsbrandförman vid Räddsningstjänsten i Klinte, är kritisk mot att IVPA vid bröstsmärtor nu försvinner.

– Det är där vi kan göra nytta. Om man har larmat redan vid bröstsmärta har vi en jättebra möjlighet att rädda liv. Jag åker hellre på de med bröstsmärtor – som lever, säger han.

Vid ett redan inträffat hjärtstopp är chanserna mindre, menar han.

– Varje minut minskar möjligheten att komma tillbaka till ett bra liv med tio procent, säger Johnny Kahlström.

Ingvar och Gunnel kunde åka till Turkiet och fira. Med jakt och skogsarbete stärker han konditionen.

– Nu har jag fått en andra chans, det gäller att leva livet, säger Ingvar Jacobsson. ■

KARLSHAMN

Christer Johansson och Michael Thomasson hämtar XC70

KARLSKRONA

fakta - IVPA

Jan-Erik Yllenius och Kenneth Holmstrand hämtar ännu en XC70

Drygt 80 procent av landets kommunala räddningstjänster arbetar med IVPA-uppdrag.

Källa: SKL & MSB / Trygghet och säkerhet 2015

ALLFA EUROPE ►

Läs även reportaget på sida 34

Säker Ergonomisk Lätthanterad

Responstider för ambulans och räddningstjänst på Gotland.

Dvs. tid från 112-samtal till första resurs är på plats.

Mediantid i minuter.

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Socialstyrelsen.

gotlands län

MADE IN SWEDEN

57 400 inv.

personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt

2013: 2014:

36 30

Dödsdatum = incidensdatum

Gotland

www.s112.se

2014

2015

15,6

16,2

2014 2015 13,7

13,1

Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se E-post: fab@fernonorden.com

samverkan 112 nr 1 2016

27

ambulanssjukvård / Företagsreportage

Är detta framtidens ambulanshelikopter?

Förarlösa AirMule når skadade där vanliga ambulanshelikoptrar inte har en chans att komma fram text: Elliot Turvall foto: Rafi Yoeli

AirMule är den första helt automatiska helikoptern med interna rotorer, vilket gör att den kan flyga och landa i tät bebyggelse och svårtillgänglig terräng, utan att piloten utsätts för några risker. Nyligen genomförde en prototyp sin första helt självständiga flygtur och inom några år förväntas AirMule finnas ute på marknaden, till hjälp för räddningstjänster och försvarsmakter världen över.

– För fjorton år sedan grundade jag företaget Urban Aeronautics och man skulle kunna säga att det var då AirMule föddes, säger Rafi Yoeli och tänker tillbaka till den tiden det hela startade. Han är det lilla israeliska företagets vd och mannen bakom den förarlösa helikoptern som utvecklats där.

En viss del av tekniken härstammar ända från 1960-talet, då man inledde utvecklingen av interna rotorer. Det är just denna teknik som gör enmotoriga AirMule mycket mindre i omfång än ”vanliga” helikoptrar med externa rotorer.

– Med hjälp av de ursprungliga idéerna, olika former av modern teknik och mycket hårt arbete har vi utvecklat den nuvarande versionen av AirMule, som landar och lyfter helt vertikalt, fortsätter Yoeli. I början var det många som 28

samverkan 112 nr 1 2016

skrattade åt oss, men nu har de sett att vårt hårda arbete gett resultat och att vår förarlösa helikopter gör framsteg.

Behöver inte styras

Så fort man rapporterar en viss position till AirMule, kan den lyfta själv, flyga dit utan att bli fjärrstyrd, landa själv och sedan flyga tillbaka utan att någon person är inblandad i dess flygning.

Detta är dock endast en av fördelarna med AirMule. Ett annat kännetecken är just de interna rotorerna, som gör att AirMule är mycket mindre än traditionella helikoptrar.

Mellan AirMules landningshjul är det cirka två meter och hela fordonet är cirka tre och en halv meter brett. Detta kan jämföras med en ”vanlig” helikopter, vars

rotorbredd är över tio meter. En sådan helikopter kan inte nå trånga eller svårtillgängliga utrymmen, varken i bebyggda områden (till exempel nära byggnader) eller i vildmark (tätbevuxna skogar, bergsmassiv, med mera).

– Vid till exempel bilolyckor, kan traditionella ambulanshelikoptrar ha svårt att komma fram på grund av tät bebyggelse och de har också svårt att landa i närheten av olycksplatsen på grund av trafikstockningar som uppstått till följd av olyckan, förklarar Yoeli. Här kan AirMules fördelar komma till användning, då den kan flyga mellan byggnader och landa på en liten plats med endast några meters radie.

– Ett mer extremt exempel är kraschen med Germanwings-flygplanet för ett knappt år sedan, säger Yoeli vidare. Då

Mellan AirMules landningshjul är det cirka två meter och hela fordonet är cirka tre och en halv meter brett.

www.s112.se

AirMule kan i princip landa var som helst, utan behov av landningsbana eller helikopterplatta.

kunde vanliga ambulanshelikoptrar inte landa på platsen i Alperna där planet störtade, men AirMule skulle ha kunnat landa där.

Många fördelar

AirMule kan i princip landa var som helst, utan behov av landningsbana eller helikopterplatta. Den kan till exempel landa på mindre fartyg, på stridsfält eller i katastrofdrabbade zoner. Den kan frakta 500 kg vatten, mat, mediciner eller annan utrustning en sträcka på upp till fem mil, till personer i utsatta områden efter exempelvis jordbävningar eller översvämningar.

Den kan också, som ett alternativ till en ”vanlig” ambulanshelikopter, undsätta upp till två skadade personer på stridsfältet eller vid till exempel en klättringsolycka eller en eldsvåda i en skyskrapa. AirMule kommer dessutom till undsättning utan att någon pilot behöver sätta sitt liv i fara genom att flyga (och landa) i farliga områden och utan att riskera att en helikopter störtar på grund av att rotorbladen skadas.

Tack vare att AirMule inte kräver någon www.s112.se

pilot, kan den också vara en kostnadseffektiv lösning för övervakning, flygbesprutning, transport av personer och material till oljeplattformar och i många andra situationer. Den kan naturligtvis användas dygnet runt, utan en pilot som behöver bytas ut, och fungerar väl i dåligt väder med starka vindar, vilket är problematiskt för traditionella helikoptrar.

stort intresse

– Den nuvarande prototypen har väckt stor uppmärksamhet internationellt och många intresserade, från främst försvarsmakter och räddningstjänster, kommer till det lilla flygfältet i Megiddo i norra Israel, för att studera helikoptern på plats, berättar Yoeli glatt. Nu väntar vi på att få en formell beställning från någon potentiell kund, för att kunna färdigställa all utveckling.

– Vår förhoppning är att en sådan beställning ska komma in i år eller nästa år och att produktionen av AirMule ska bli regelbunden inom några år, avslutar Yoeli optimistiskt. ■

fakta: AirMule

Vikt:

771 kg

Maxlast:

500 kg

Maxhastighet:

190 km/h

Maxhöjd:

3 600 meter

Flygtid:

Upp till 5 timmar

Flygsträcka:

Upp till 50 kilometer

Höjd:

230 centimeter

Bredd:

350 centimeter

Längd:

620 centimeter

Rotordiameter:

180 centimeter

Pris:

2-3 miljoner dollar

samverkan 112 nr 1 2016

29

ambulanssjukvård / Reportage

hotad och ofredad på jobbet Isabelle Thörn har blivit utsatt för allvarligt hot, tre gånger.

Hon har blivit sparkad och fått spottloskor.

Text: henrik johansson Foto: privat

Vem är du?

– Jag är en trettioårig tjej som arbetar inom ambulanssjukvården i Stockholm.

Hur länge har du arbetat där?

– Cirka 2,5 år. Innan jag började arbeta inom ambulanssjukvården arbetade jag som sjuksköterska på en akutmottagning.

Jag har också en specialistutbildning inom anestesi och har således sövt på sjukhus en tid.

Du har både blivit hotad och misshandlad i tjänsten?

– Tre gånger har jag blivit utsatt för allvarliga hot. Egentligen är alla hot oacceptabla, men det känns som acceptansgraden ökat i samhället, även hos mig.

– Vid ett tillfälle blev vi sparkade av en ung man som vi kom för att hjälpa. När sådant händer känns allt overkligt.

– Två av hoten utfördes av en och samma person, vid två separata tillfällen.

Det var en person som trängde sig in på brandstationen där vi utgår ifrån med ambulansen. Personen som tog sig in kallade mig vid diverse könsord och även hora.

– Jag minns särskilt när han pekade mot mig och sa: "jag ska ta Dig". Det kändes som han var helt inriktad på just mig och jag kände en stor skräck i hela kroppen.

En främmande man som tar sig in på vår station, helt inriktad på att hota och ofreda mig.

– Mitt skift med brandmän var vid ett av tillfällen på plats och blev vittne till händelsen. När väl polisen kom till brandstationen var den hotfulla mannen from som ett lamm. Dessa oinbjudna besök tvingade mig till en rad säkerhetsrutiner och jag kan ännu känna ett stort obehag i ambulanshallen.

– För inte så länge sedan blev jag också sparkad och fick spottloskor mot mig i samband med en utryckning. Vi kom för att hjälpa en kille som gjort sig illa. Vid framkomsten till patienten möttes vi av sparkar och spottloskor. Det stod utan minsta tvekan klart att han inte ville ha med oss att göra. Vi backade och kallade på polisassistans, närmsta enhet befann 30

samverkan 112 nr 1 2016

Isabelle Thörn

sig ca 2 mil bort, vilket gjorde att vi kände oss väldigt utlämnade.

– Det här med att angripas i tjänsten känns helt sjukt och har orsakat många sömnlösa timmar, inte bara för mig, utan

för mängder av kollegor. Attityder som "lite måste man tåla" förekommer.

– Jag tror inställningen bottnar i en rädsla för samhällsstrukturer som gjort

►

www.s112.se

Med Pensis ergonomiska utförande klarar du enkelt alla lyft rätt och riktigt

Pensi löser alla svåra passager utan överflyttning av patienten

Med ett enkelt knapptryck lastar och lossar du patienten tryggt och säkert in och ur fordonet

Let heavy be light Pensi gör det möjligt att lasta utan tunga lyft. På ett säkert och ergonomiskt sätt lastas patienten med enbart ett enkelt knapptryck.

Bårens multifunktioner minskar antalet överflyttningar och gör transporten bekvämare och

tryggare – både för våra patienter och för oss som arbetar med patientförflyttning.

Pensi är ledande inom bårteknik och förser ditt fordon med den bästa utrustningen för transport och vård av patienter.

SEXPUNKTSBÄLTE • TRAPPKLÄTTRARE • ENMANSHANTERING • ERGONOMISK

Återförsäljare i Sverige: Mago Scandinavia AB, telefon 0500-48 49 74 •

www.pensi.se

ambulanssjukvård / Artikel

av social ”misärUtbredningen och missbruk måste hanteras politiskt. det är som en tickande bomb

Sarbast Abdulsatar och Isabelle Thörn.

Sarbast blev vittne till en av händelserna.

Foto: Privat

hot och våld till ett sätt att skrämma människor till tystnad.

min närmsta chef. Sedan har vissa medarbetare engagerat sig i säkerhetsfrågorna.

Ledde din anmälan till åtal i något av de fall som du beskriver?

Vad kan man göra för att minska riskerna inom ambulanssjukvården?

– Alla tre fall har lagts ned, trots att det funnits cirka tio vittnen vid varje tillfälle.

– För mig känns det faktiskt som rättsapparaten ser mildare på brott beroende på var de sker i landet.

– Det känns, säkert helt felaktigt, som att vi på något sätt både ska räkna med, och tåla en viss grad av hot och våld. Flera andra ambulanskollegor har också fått brev från åklagare, där ärenden avskrivs.

– Det skrämmer mig faktiskt. Man blir förbannad och ledsen att denna typ av angrepp, dessutom med flera vittnen, inte tas på allvar.

Har kamratstöd eller liknande blivit inkopplade?

– Kamratstödet kopplades aldrig in vid dessa fall. På min arbetsplats finns annars en uppskattad kamratstödsverksamhet.

– Jag har dock fått ett värdefullt stöd från kollegor och anhöriga. Vid tillfället då jag blev sparkad rapporterade SOS Alarm inte händelsen vidare Facklig uppbackning?

– Nej inte direkt, vi måste dock generellt sett bli bättre på att uppmärksamma skyddsombuden på händelser med hot och våld. Jag har dock skrivit detaljerade avvikelser och beskrivit händelserna för 32

samverkan 112 nr 1 2016

– Man måste i alla lägen vara på sin vakt och inte ta några onödiga risker. SOS Alarm måste bli mer restriktiva med att skicka ambulanser utan polis till personer som redan vid larmtillfället uppträder hotfullt.

– Sedan behövs det övning och tät samverkan med räddningstjänst, polis och socialtjänst. Jag tror också att det vore vettigt med någon form av identitetsskydd.

På lokal nivå tror jag att dialogen mellan ambulans, räddningstjänst och polis är viktig. Det ger oss möjlighet att utbyta erfarenheter och diskutera olika risker.

– När jag arbetade på akutmottagningen hade vi dels en säkerhetssluss in till mottagningen samt ordningsvakter på plats hela dygnet. Inom ambulanssjukvården finns ingen sådan säkerhet, vilket är konstigt med tanke på att vi besöker kända våldsverkare i deras hem.

– Jag tror att det vore bra att få tillgång till personstatus, så kallad "flaggning" inför uppdragen. Uppdrag där det redan vid larmtillfället finns med missbruk i bilden, måste också tydligt markeras på grund av smittorisker mm.

Vad är ditt råd till dem som drabbas av hot och våld i tjänsten?

– För det första ska det råda nolltolerans

mot allt vad hot och våld heter, vilket innebär att man vare sig ska acceptera hotfulla komentarer eller fysiskt våld.

– För det andra bör man alltid dokumentera händelser noggrant. Anmälan om arbetsskada bör man göra. Hälsoriskerna med att må psykiskt dåligt efter händelser där hot och våld har förekommit måste man vara beredd på och ta på allvar.

– Via den vårdgivare som jag arbetar hos finns möjlighet att få krisstöd dygnet runt, vilket utsatta kollegor inte ska vara rädda att använda. Den egna säkerheten måste alltid sättas främst, ja i alla lägen.

Vad tror du är orsaken till den samhällsutveckling som du beskriver

– Något har hänt i samhället. Risken att anmäla "fel personer" tror jag får många att avstå från att anmäla brott. Det vill säga personer som tillhör gäng eller liknande.

– Acceptansgraden för hot och våld tycker jag har ökat. Segregation och utanförskap är en realitet där jag arbetar. Och de senaste åren har det blivit värre.

– Det känns som att samhällets regler inte gäller överallt.

– Jag märker också att många är oroliga och otrygga. I vissa områden som vi besöker får jag uppfattningen att våldet blivit en del av vardagen.

– Det är få av våra patienter som ser en polisanmälan som en rimlig utväg.

– Utbredningen av social misär och missbruk måste hanteras politiskt då det är som en tickande bomb. ■ www.s112.se

Eripio Wear.

Puvab ABs varumärke Produkt utveckling AB till Ambulans & Räddningstjänst Alltid på jakt efter innovativa lösningar och nya idéer vad

gäller plagg, web shop och logistik.

Lösningar så som stretch material i

våra byxor, mammabyxor, Kläd-korts system i vår web shop m.m.

Kika gärna på vår hemsida

www.eripiowear.se och kontakta oss för mera info:

Acram Marcoff 0733 88 44 16 Ulf Österberg

ALARM Ambulansförbundet Fackförbundet med 100 % ambulanspersonal. www.s112.se

Kontoret

0727 36 66 08 033 20 54 80

samverkan 112 nr 1 2016

33

hälso- och sjukvårdsförvaltningen / Reportage

ORSAK - ett omodert intervjusystem När ambulansen dröjer skickas räddningstjänsten. Nu ska antalet sådana utryckningar minska på Gotland. Efter första februari 2016 är bröstsmärtor inte skäl nog. 442 IVPA-larm kostade sjukvårdshuvudmannen (landstinget) nästa 900 000 kr i fjol.

Text och foto: Henrik Radhe / Gotlands allehanda

H

älso- och sjukvårdförvaltningen gör just nu en översyn över riktlinjerna till SOS Alarm, för vilka larm ambulans eller räddningstjänst ska åka på.

De nya direktiven gäller från och med första februari.

Den stora skillnaden ligger i de larm när Räddningstjänsten rycker ut, oftast deltidsstyrkorna på landsbygden, i väntan på att en ambulans ska hinna fram.

De så kallade IVPA-larmen är många på Gotland, och dyra. För varje utryckning måste hälso- och sjukvårdsförvaltningen betala 2 100 kronor till Räddningstjänsten, som förra året åkte på 422 sådana larm.

Notan, nästan 900 000 kronor, ska nu minskas. Även om ambulans förväntas dröja mer än 20 minuter kommer inte Räddningstjänsten längre att larmas vid bröstsmärtor.

– Det är många uppdrag för bröstsmärtor där vi upplever att Räddningstjänsten gör ett gott jobb, men vi kan spara de 2 100 skattepengarna, säger Rolf Forsman,

34

samverkan 112 nr 1 2016

beställarchef vid hälso- och sjukvårdsförvaltningen.

Trots de nya direktiven menar han att den lokala deltidsstyrkan snabbt på plats kan ha ett stort värde, förutom det rent medicinska.

– De är trygghetsskapande, men är det sjukvården som ska betala 2 100 kronor för det, om man ska vara krass, säger Rolf Forsman.

Förra året hade öns ambulanser drygt 7 000 uppdrag. På tio år har utryckningarna fördubblats.

Räddningstjänsten hade under samma tid 962 utryckningar, varav IVPA-larmen stod för hälften.

ett bättre prioriteringssystem behövs

Rolf Forsman har fått löfte från SOS Alarm om ett bättre, modernare system för telefon­operatörerna, när ett larm kommer in.

– Det som finns i dag har sitt ursprung på 1970-talet. Inget hade varit bättre än

om vi fick ett intervjusystem där vi scannar ur de fall av bröstsmärtor där IVPA är befogat, säger han.

förändringar på gång

Nytt i avtalet med SOS Alarm är också att sjukvårdsuppdrag för ambulanshelikoptern styrs till mellan klockan 08.00 och midnatt. Tillräckligt med personal saknas för att hålla helikoptern i drift dygnet runt.

– När vi använder helikoptern efter midnatt innebär det att piloten ska ha åtta timmars dygnsvila, säger Rolf Forsman.

Förändringen, menar han, kommer att säkra helikoptertillgången dagtid.

Barn under sju år har varit särskilt prioriterade vid bil­olyckor med fler än en personbil och vid IVPA-larm.

– Vi har inte sett något värde i att ha en särskild kategori för barn, säger Rolf Forsman, om varför barn nu får samma bedömning som vuxna. ■

www.s112.se

MERCEDES BENZ VITO AMBULANS HYGIENISK, ERGONOMISK OCH MED ÖVERLÄGSEN LIVSLÄNGD!

Nu kan du få Nidiainredningen för god hygien och lång livslängd även i Mercedes Vito.

Med stöd av den senaste tekniken får du goda köregenskaper och låg driftkostnad.

!

IG CERTIFIKATNGL Ä G L L TI NU Härmed intygas att

Nordic Vehicle AB Backaryd

har ett ledningssystem som uppfyller kraven enligt

ISO 9001:2008 ISO 14001:2004 avseende

Utveckling, tillverkning och försäljning av komplett ombyggda fordon och komponenter för yrkesmässig persontrafik, utryckningsfordon och varutransporter.

Utveckling, tillverkning och försäljning av personliftar för spårbundna fordon.

Certifikatet är giltigt förutsatt att Qvalify AB:s certifieringsbestämmelser följs.

Jönköping 2015-12-11

Ursprungscertifikat utfärdat: ISO 9001 2008-04-15 ISO 14001 2015-12-11

Per-Olof Winberg På uppdrag av Qvalify AB

Vi är certifierade enligt ISO 9001 och ISO 14001 Cert no. 1131

Giltigt t o m 2018-09-15

www.qvalify.se

Jonas 0457 450 679 Leif 0457 450 675

eurolans.se

Utveckla din kompetens inom samhällsskydd och beredskap Samverkansseminarium 2016 19-20 april 2016 i Revinge Sista anmälningsdag: 18 mars 2016

Räddning vid stora tågkrascher – instruktörsutbildning 10-12 maj 2016 i Revinge Sista anmälningsdag: 28 mars 2016 Läs om fler aktuella kurser och gör din anmälan på

www.msb.se/utbildning

MSB utvecklar, tillsammans med andra, individens och samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser.

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2016

35

responstider / Ambulanssjukvård & Räddningstjänst

Tid från 112-samtal till första resurs är på plats

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) publicerar återigen indikatorer för arbetet med trygghet och säkerhet i landets kommuner.

SKL:s strävan med Öppna jämförelser är att stimulera till förbättringsarbete och i förlängningen ökad effektivitet genom att publicera och redovisa indikatorer för säkerhetsarbetet. text och illustrationer: Sven åsheden källa: skl och msb

I denna öppna jämförelse har uppgifter om responstid för perioden 1 juni 2014 till och med 31 maj 2015 använts. Indikatorn är ett medianvärde i minuter.

responstid

Uppgifter om responstider för ambulans och räddningstjänst kommer från SOS Alarm. Med responstid avses tiden från det att larmcentralen får larmet till dess att första enhet är framme.

Det kan finnas kvalitetsbrister för responstiderna eftersom tidpunkten för ”framme” rapporteras på olika sätt och kan i vissa fall ske långt efter den faktiska framme-tidpunkten.

Ambulanssjukvård. Endast larm med prioritet 1 har tagits med. Mediantid för hela riket: 14,7 (15,3/2014) Räddningstjänst. Endast insatser med syfte att rädda liv, egendom och miljö ingår. Mediantid för hela riket: 12,1 (12,6/2014).

bland de 25 % med bäst utfall i landet bland de 50 % i mittfältet bland de 25 % med sämst utfall i landet

uppsala län

354 200 inv.

personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt

Stockholms län

2 231 500 inv.

2013: 2014:

145 127

Dödsdatum = incidensdatum

personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt

2013: 2014:

847 773

2014

2015

Uppsala

11,2

11,5

10,2

10,3

Håbo

12,9

13,0

10,3

11,7

Enköping

13,5

13,1

11,9

12,2

Älvkarleby

13,5

12,7

12,8

11,3

Dödsdatum = incidensdatum

2014 2015

2014

2015

Stockholm

10,9

10,8

8,6

8,7

Tierp

17,5

17,1

15,3

15,6

Solna

11,0

10,8

8,5

8,7

Östhammar

18,6

18,7

14,7

15,0

Sundbyberg

11,7

11,7

9,3

8,9

Knivsta

21,0

21,0

13,2

12,4

Danderyd

12,0

11,6

10,0

11,1

Heby

22,3

22,1

12,9

18,4

Södertälje

12,3

11,9

9,7

9,7

Täby

12,6

12,7

9,4

9,8

Botkyrka

12,7

12,8

10,1

9,7

Huddinge

12,7

12,3

11,4

11,0

Lidingö

13,1

12,6

9,4

9,0

Sollentuna

13,3

13,0

9,3

9,2

Tyresö

13,4

13,9

9,4

10,5

Haninge

13,6

13,4

11,6

11,2

Upplands

13,7

13,4

8,9

10,1

Nacka

13,8

14,0

12,0

11,8

Järfälla

14,1

14,0

9,1

9,0

Salem

14,8

15,0

13,4

14,2

UpplandsBro

15,8

14,5

14,1

13,7

Österåker

16,0

16,0

10,4

11,1

Vallentuna

16,2

15,9

10,3

11,2

Ekerö

16,7

15,7

12,2

Värmdö

17,6

17,1

Sigtuna

17,7

17,7

Norrtälje

19,3

Nynäshamn

Folkmängd i län per den 31 december 2015. Källa: Statistiska centralbyrån

IVPA-verksamhet

– Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) gäller inte hälso- och sjukvård som avses i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) enligt 1 kap. 4 §. När en kommuns organisation för räddningstjänst genomför IVPA-verksamhet bedriver de alltså inte räddningstjänst enligt 3 kap. 7 §.

Dödsfall i akut hjärtinfarkt

Uppgifterna kommer från Sveriges officiella statistik, statistik – hälso- och sjukvård. Hjärtinfarkter 1994–2014. Uppgifterna är hämtade från patientregistret för sluten vård och dödsorsaksregistret. Varje år drabbas ungefär 28 000 människor i Sverige av en hjärtinfarkt. I mer än vart fjärde fall avlider personen inom 28 dagar.

BEFOLKNINGSSTATISTIK

Är rent principiellt inte räddningstjänst.

Varför ska landstingen betala när räddningstjänsten åker på IVPA-larm?

Myndighetsjurist Per-Olof Wikström, Rättsenheten, MSB förklarar: 36

samverkan 112 nr 1 2016

2014 2015

Södermanlands län

283 700 inv.

personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt

2013: 2014:

176 182

Dödsdatum = incidensdatum

2014

2015

Katrineholm

10,2

10,3

10,1

Eskilstuna

10,8

10,7

10,4

9,9

13,3

Nyköping

11,5

11,2

14,1

13,2

14,6

12,1

Trosa

15,1

13,9

15,7

15,9

11,8

11,7

Flen

15,5

14,9

14,4

14,3

18,6

12,9

13,4

Strängnäs

16,0

16,8

11,8

12,4

19,4

19,6

11,6

12,4

Oxelösund

16,6

16,4

12,5

11,8

Nykvarn

19,8

19,1

12,3

11,7

Gnesta

21,5

19,5

14,0

14,1

Vaxholm

21,1

21,0

14,5

15,5

Vingåker

23,1

22,2

10,6

11,5

2014 2015 11,7

– Försäljning av tjänster till sjukvårdshuvudmannen är i stort sett oreglerad med undantag för kommunallagen.

– IVPA är inte en uppgift för primärkommunen. Det är sjukvårdshuvudmannen (landstinget) som ansvarar för hälsooch sjukvård och ska därmed betala. www.s112.se

Östergötlands län

445 700 inv.

blekinge län

156 300 inv.

Västmanlands län

264 300 inv.

personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt

personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt

personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt

2013: 2014:

2013: 2014:

2013: 2014:

335 286

Dödsdatum = incidensdatum

153 146

Dödsdatum = incidensdatum

138 143

Dödsdatum = incidensdatum

2014

2015

2014

2015

2014

2015

Motala

10,1

10,0

10,8

12,0

Karlshamn

11,1

11,1

9,8

10,2

Köping

8,5

8,1

9,9

8,5

Linköping

10,4

10,6

11,8

11,2

Karlskrona

12,3

12,1

11,1

10,2

Fagersta

8,9

8,7

10,3

12,8

Norrköping

10,4

10,3

15,1

11,8

Sölvesborg

15,3

16,0

9,9

10,7

Västerås

10,0

9,9

9,5

10,1

Åtvidaberg

10,6

12,7

14,7

12,6

Olofström

16,3

15,6

9,6

9,0

Sala

9,7

11,6

12,4

Mjölby

10,7

10,9

9,8

11,2

Ronneby

10,4

16,3

15,7

9,8

10,3

Hallstahammar

12,7

12,8

8,4

8,8

Ödeshög

11,4

12,4

11,8

12,7

Arboga

13,6

13,1

11,6

11,8

Finspång

12,6

13,0

10,8

10,2

Kungsör

15,0

15,6

12,9

10,5

Söderköping

13,5

13,1

11,6

9,7

Norberg

15,4

15,1

12,3

15,9

Kinda

16,3

16,9

12,5

12,7

Surahammar

18,5

17,6

11,8

10,9

Valdemarsvik

16,6

16,4

17,0

19,8

Skinnskatteberg

22,6

22,3

18,8

18,5

Boxholm

17,6

18,0

17,0

17,3

Vadstena

18,3

17,8

11,6

11,9

Ydre

26,4

25,9

15,9

15,0

2014 2015

Kalmar län Gotlands län

2014 2015

sida 15 sida 27

Örebro län

291 000 inv.

personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt

Kronobergs län

191 400 inv.

personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt

2013: 2014:

2013: 2014:

Jönköpings län Västra Götalands län Skåne län

2014 2015

sida 43 sida 43 sida 47

216 191

Dödsdatum = incidensdatum

hallands län

81 86

314 800 inv.

personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt

2014

Dödsdatum = incidensdatum

2015

2014 2015

Karlskoga

9,0

9,4

10,0

11,0

Hällefors

9,6

12,2

17,2

21,7

Örebro

9,8

9,7

10,5

10,3

Kumla

12,6

12,0

11,7

10,6

12,3

Ljusnarsberg

12,9

13,9

19,5

17,3

10,4

10,1

Laxå

13,8

16,3

14,5

15,3

14,0

11,9

12,0

Nora

14,2

14,3

28,1

19,3

16,3

10,7

11,1

Degerfors

14,4

14,8

13,2

14,0

16,0

16,0

10,4

10,6

Askersund

15,5

16,6

13,1

14,2

Tingsryd

19,1

18,1

12,9

10,8

Hallsberg

16,1

15,4

14,2

14,3

Uppvidinge

21,2

22,2

12,5

10,4

Lindesberg

16,8

15,2

14,4

13,7

Lessebo

23,3

23,2

10,4

11,9

Lekeberg

2014

2015

Ljungby

10,7

11,1

12,6

Växjö

10,8

11,2

Alvesta

14,4

Älmhult

15,4

Markaryd

2014 2015

21,9

22,3

17,5

17,5

2013: 2014:

188 204

Dödsdatum = incidensdatum

2014

2015

Halmstad

10,1

10,0

11,2

10,4

Falkenberg

10,5

10,5

11,4

11,3

Varberg

11,3

11,1

9,8

9,8

Kungsbacka

12,5

12,9

12,7

14,7

Hylte

14,0

14,3

12,2

13,1

Laholm

14,5

14,4

10,4

11,0

2014 2015

► VALDEMARSVIK

BOLLNÄS

Martin Eriksson hämtar en bil till PreMedic

Thomas Hildningsson på väg med ny XC70

Grattis Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2016

37

Värmlands län

275 900 inv.

Jämtlands län

Västernorrlands län

127 400 inv.

243 900 inv.

personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt

personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt

personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt

2013: 2014:

2013: 2014:

2013: 2014:

222 199

Dödsdatum = incidensdatum

2014

72 85

Dödsdatum = incidensdatum

Dödsdatum = incidensdatum

2015

163 143

2014

2015

11,1

Härnösand

10,1

10,8

10,7

10,2

15,2

Örnsköldsvik

12,9

12,3

13,3

15,8

15,8

15,8

Sundsvall

13,8

13,9

11,8

11,6

23,7

16,3

16,5

Sollefteå

14,8

15,6

14,6

15,2

22,2

24,4

17,3

18,7

Kramfors

15,2

17,5

14,5

15,9

Bräcke

22,5

22,7

19,2

19,2

Ånge

17,3

19,0

16,2

14,3

12,5

Härjedalen

23,0

23,3

21,8

22,6

Timrå

18,4

17,9

10,6

12,2

10,8

9,4

Strömsund

25,8

25,5

16,9

17,0

13,9

14,9

14,6

16,7

15,8

18,5

19,1

19,4

12,2

10,3

Storfors

19,6

21,0

14,3

13,4

Grums

21,5

21,3

11,7

12,1

Forshaga

22,4

21,5

10,6

13,0

Munkfors

24,3

22,5

13,5

15,0

Eda

25,6

27,0

14,2

14,9

2014

2014 2015

Kristinehamn

9,1

8,8

10,8

8,9

Arvika

10,3

10,7

11,6

Karlstad

11,5

11,5

Filipstad

12,1

Hagfors

2015

2014 2015

Östersund

11,0

11,1

10,7

13,7

Krokom

20,4

21,3

17,6

10,9

10,8

Åre

21,7

22,8

13,0

11,9

12,8

Berg

21,8

13,6

13,3

14,9

13,0

Ragunda

Sunne

14,3

14,8

13,2

14,1

Hammarö

15,0

14,9

14,9

Säffle

15,0

14,0

Torsby

15,8

Årjäng

17,2

Kil

Västerbottens län Dalarnas län

Norrbottens län

2014 2015

sida 12 sida 19

249 700 inv.

personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt

Gävleborgs län

281 800 inv.

personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt

2013: 2014:

2013: 2014:

176 201

Dödsdatum = incidensdatum

SIFFRAN

231 254

2014

2015

Arjeplog

13,8

18,5

29,2

26,3

Arvidsjaur

11,7

13,5

33,0

21,9

Boden

10,8

11,3

10,7

11,0

Gällivare

11,7

11,7

i.u.

i.u.

Dödsdatum = incidensdatum

28 000

2014 2015

2014

2015

Gävle

10,3

10,4

10,4

11,1

Haparanda

14,5

15,1

11,2

13,1

hjärtinfarkt. Så många drabbas av en hjärtinfarkt varje år. I mer än vart fjärde fall avlider personen inom 28 dagar.

Sandviken

11,0

11,3

10,2

10,9

Jokkmokk

23,1

21,5

20,3

26,5

Källa: Socialstyrelsen

Hudiksvall

11,6

11,4

13,1

13,7

Kalix

12,2

12,3

11,3

11,8

Bollnäs

11,7

12,5

12,4

12,4

Kiruna

11,0

12,3

i.u.

i.u.

Söderhamn

12,1

13,2

15,5

15,2

Luleå

12,5

12,6

12,4

12,7

Ovanåker

13,7

14,3

16,8

17,8

Pajala

33,9

35,8

22,7

31,3

Hofors

14,6

15,6

13,9

12,9

Piteå

12,2

12,4

12,1

12,8

Ljusdal

14,8

16,1

19,1

18,6

Älvsbyn

10,3

10,5

13,2

15,3

Nordanstig

16,1

16,4

17,4

16,4

Överkalix

16,1

17,8

15,5

23,3

Ockelbo

18,5

20,7

14,5

13,4

Övertorneå

23,3

23,7

20,6

20,0

2014 2015

Prenumerera på Samverkan 112 Genom att prenumerera kan du följa med i vad som händer inom det spännande ”blåljusområdet”.

För 250 SEK får du fyra fullmatade tidningar, varav två är större dubbelnummer.

För prenumerationer utanför Sverige tillkommer portotillägg på 150 SEK.

Betalning via Banköverföring eller Swish

framtidens amb

ligt

över 150 hjärts

– Stockholms

tartare

polisen en för

– samhällsEk

salsa-insatser

onomiskt lön

samverkan 112 nr 1 2016

samt

ebild

www.s112.se

ulanshelikopt

ule

Sammanfattni

– olycksplats

ng av insatsen

fredrika

er Lokalredaktö

ren

– som blev poli

samverkan 112

s

www.s112.se

Senaste blåljusny

Senaste blåljusn

38

Nummer 1 2016 Årgång 15 Pris: 59 kr

– Förarlösa AirM

region skåne

– övar fullska

Köp din prenumeration, via vår Butik på www.s112.se

Magasin om blåljusverksamhe ter och specialford on

Magasin blåljusverksamh om eter och specialford on

Nummer 6 2015 Årgång 14 Pris: 49 kr

samverkan 112

nr 1 2016

heterna på nätet.

1 www.S112 .se

nr 6 2015

yheterna på nätet.

1 www.S11 2.se

www.s112.se

Säkerhet och arbetsmiljö i fokus Två personer sitter bekvämt och vårdar patienten under färd, fastspända och framåtvända. Vi ser till att du som jobbar i ambulans aldrig behöver göra avkall på arbetsmiljö och säkerhet.

Vill du veta mer?

026-24 51 30

Läs mer på: www.ambulansproduktion.se

Mullervägen 23, 811 93 Sandviken

Förhindra ytterligare skador med rätt produkter HLR av god kvalitet räddar fler liv Resusci Anne QCPR mäter, utvärderar och förbättrar din kompetens snabbt och effektivt, tack vare tydlig och detaljerad feedback.

BaXstrap- en konturformad ryggbräda som är bekväm för patienten. Den passar ihop med Speed Blocks huvudfixation som hindrar rörelse.

Stifneck Select- tre kragar i en. Finns i både vuxen- och barnstorlek.

IM-MEDICO SVENSKA AB TEL: +46 8 715 55 10 | E-POST: INFO@IM-MEDICO.SE WWW.IM-MEDICO.SE www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2016

39

bussolycka / statens haverikommission / Artikel

ambulanssjukvård och sjukhus måste tala samma språk Räddnings- och sjukvårdsinsatsen blev omfattande men genomfördes i allt väsentligt på ett effektivt sätt. Cirka 90 minuter efter olyckan hade alla evakuerats från bussen. Totalt 58 personer.

Text: Sven Åsheden Källa: Statens haverikommission

Neoplan Starliner, tillverkad av MAN i Tyskland. Den byggdes 2011.

Foto: Statens haverikommission

Kartdata: Lantmäteriet/Metria Foto: Henrik Snygg / HS-Foto / TT

Räddningstjänsten från Tranemo kom som första styrka till olycksplatsen kl. 07.30, ca 13 minuter efter larmet. Första ambulansenheten kom till platsen kl. 07.42, knappt en halvtimme efter att olyckan hade inträffat.

Ambulansen kom från Gislaved och Region Jönköping.

40

samverkan 112 nr 1 2016

www.s112.se

Foto: Statens haverikommission

Den 4 december 2014, klockan 07.17 inträffade en bussolycka på riksväg 27, drygt 5 km sydost om Tranemo tätort, i Västra Götalands län. Två personer avled, sju personer fick allvarliga skador, fyra personer moderata skador och 38 personer lindriga skador.

Förarens sjukdomsfall

Det finns bestämmelser om att förare av tunga fordon ska genomgå regelbundna hälsoundersökningar.

Bussföraren hade läkarundersökts i enlighet med dessa regler. Hans hälsotillstånd var inte sådant att det fanns anledning att ifrågasätta behörigheten att köra buss. Den typ av sjukdomsförlopp som drabbade föraren kunde inte ha förutsetts.

Det har kunnat konstateras att bussens förare, strax innan olyckan, drabbades av en plötslig hjärnblödning och förlorade kontrollen över fordonet.

Innan bussen gick av vägen hade flera passagerare förstått att något var fel. En av passagerarna skulle precis bege sig fram för att se vad som stod på, men hann inte innan bussen började luta ner mot diket.

Efter en kort sträcka, ca 60 meter, skakade eller studsade bussen till som om den körde på något. Det var vid detta tillfälle bussfrontens nedre vänstra sida kolliderade med ytterslänten. Bussen välte därefter med vänster sida mot ytterslänten och bakrutan slogs delvis sönder vid vältningen. Bussen hade fortfarande mycket fart framåt och fortsatte i ungefär 50 meter liggandes på vänster sida mot ytterslänten.

Glasrutorna på vänster sida slogs sönder mot stenarna som låg i slänten och glassplitter kom in över passagerarna.

Under tiden som bussen gled liggande på vänster sida mot slänten sprutade jord, växtmaterial, små och stora stenar in i bussen mot passagerarna. Takstolparna fångade upp materialet i slänten och i en hyvlande rörelse kastades det in mot passagerarna.

I ytterslänten fanns stenar som var upp mot 30-40 centimeter i diameter. Åtminstone fem resenärer träffades av sådana stora stenar som kom in i passagerarutrymmet på bussen.

SOS Alarm

Det första larmet om händelsen inkom till SOS Alarm i Göteborg kl. 07.17 från en av passagerarna i bussen. Operatörentolkade situationen som att det handlade om en buss och en personbil som kolliderat. www.s112.se

Inner- och ytterslänt där bussen körde av vägen på riksväg 27.

Bilden är tagen mot bussens färdriktning.

Detta blev också den information som förmedlades ut till de larmade enheterna.

Kl. 07.19 ringde en privatperson, som stannat vid olycksplatsen, in till SOS Alarm och meddelade att det skett en singelolycka med en buss som vält ned i diket.

På SOS Alarm tolkade man detta som en ny händelse och drog ett stort larm till räddningstjänsten i Tranemo om att åka mot platsen.

Styrkan från Tranemo kom som första styrka till olycksplatsen kl. 07.30, cirka 13 minuter efter det första larmet.

Då förstod man på SOS Alarm att det rörde sig om en och samma olycka.

SHK:s analys: Inledningsvis uppstod en missuppfattning om att den aktuella händelsen handlade om två olika bussolyckor. Det medförde bl.a. att två olika RAPS-talgrupper kom att användas för kommunikation. Missuppfattningen kom dock inte att få någon betydelse för insatsen eller utgången av den.

När man väl förstått att det var samma olycka som det handlade om gick man ut med utrop till samtliga enheter om vilken talgrupp som skulle användas under insatsen.

Rakel talgrupper

Västra Götalandsregionen och Region Jönköping hade inte förprogrammerat sina rakeltalgrupper på ett sådant sätt att personalen själva kunde välja talgrupper avsedda för den andra regionen.

SOS Alarm kan kombinera talgrupper, så att enheter från olika län kan kommunicera, som om de använde samma talgrupp. Någon sådan gruppkombinering skedde inte.

Räddningstjänstens insats

Den första styrka som kom fram till olycksplatsen, cirka 13 minuter efter första larmet, var den från Tranemo.

Styrkan från Limmared som larmats samtidigt som Tranemo fick vänta på två tåg vid en järnvägsövergång, vilket innebar en fördröjning innan de kom fram till olycksplatsen.

SHK:s analys: Tidsuppgifterna om när bussen lyftes är något osäkra. Lyftet genomfördes för att man skulle kunna frigöra de som satt fast – i värsta fall med vänster arm klämd mellan buss och mark.

Givetvis bör detta ske så snart som möjligt och i detta fall synes lyftet inte ha skett förrän efter en och en halv timme efter olyckan.

En prioriterad åtgärd vid räddning är att fastställa om någon är klämd och då snabbt lyfta bussen. Denna önskan måste dock ställas mot behovet att först evakuera bussen och i detta fall prioriterades det senare.

Polisinsatsen

Polisens länskommunikationscentral fick information om en bussolycka från SOS Alarm kl. 07.25. Larm gick ut till polis i närområdet som åkte till platsen. Efter ytterligare information om händelsen larmades fler patruller ut till platsen.

En polis från den först larmade patrullen som anlände till olycksplatsen klockan 07.30 blev polisinsatschef och ledde det polisiära arbetet på plats. Polisinsatschefen grupperade sig tillsammans med räddningsledaren och sjukvårdsledaren och upprättade en ledningsfunktion på platsen.

►

samverkan 112 nr 1 2016

41

bussolycka / statens haverikommission / Artikel

Ambulansinsatsen

Ambulansenheter larmades tidigt, redan i samband med den initiala inringningen till SOS Alarm kl. 07.17. Enheter från Borås, Svenljunga, Gislaved, Lerum, Skene och Alingsås larmades till platsen.

Den första ambulansenheten kom fram kl. 07.42, knappt en halvtimme efter att olyckan hade inträffat. Denna enhet kom från Gislaved i Region Jönköping.

Region Jönköping och Västra Götalandsregionen hade inte förprogrammerat rakeltalgrupper på ett sådant sätt att personalen själva kunde välja talgrupper avsedda för det andra landstinget.

Ambulansen från Gislaved hade inte heller träning i Västra Götalandsregionens ledningsmetodik eller organisation.

Detta försvårade möjligheterna att kunna kommunicera med enheter från Västra Götalandsregionen och att ta ledningsansvar på platsen.

Ambulansenheten avsade sig därför ledningsansvaret i väntan på nästkommande ambulansenhet.

Initialt började man dock tillsammans med den räddningstjänstpersonal från Tranemo som fanns på plats att inventera skadesituationen.

Efter fem minuter kom en ambulans från Svenljunga tillhörande Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) i Västra Götalandsregionen. Denna ambulans var en reservambulans, med begränsad utrustning.

Ambulanspersonal som just skulle gå på sitt arbetspass hade på eget initiativ bemannat reservambulansen och begett sig till olycksplatsen när de råkade höra larmet till räddningstjänsten.

Den ordinarie ambulansen med avgående personal var ute på annat uppdrag och inte tillgänglig.

Svenljungabesättningen hade dock ingen vetskap om att de skulle behöva ta ansvaret som sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig, det kom som en överraskning vid framkomsten. Besättningen hade därför inte, vilket annars är brukligt, hunnit förbereda sig under utfärden.

Successivt anlände ytterligare drygt tio ambulanser till platsen.

Besättningen från Svenljungaambulansen, som bar ledningsansvaret som sjukvårdsledare respektive medicinskt ansvarig, behöll dessa roller genom hela insatsen.

SHK:s analys: Den katastrofmedicinska beredskapen inom Västra Götalandsregionen leds från PKMC i Göteborg och innefattar ett samarbete med omgivande landsting, vilket i det här fallet medförde 42

samverkan 112 nr 1 2016

Bild tagen på bussens vänstra sida dagen efter olyckan.

att både ambulans från Gislaved engagerades och att ett par patienter sändes till Ryhov sjukhus i Region Jönköping, när SÄS i Borås började bli fullbelagt.

Det förelåg dock vissa skillnader mellan landstingen när det gäller ledning och kommunikation, vilket medförde att Gislavedsambulansens personal, som var först på plats och normalt skulle ha tagit ledningsansvaret, inte ansåg sig lämpad att leda insatsen.

Detta uppdrag föll i stället på besättningen i reservambulansen från Svenljunga, som var oförberedd på detta. Det hade givetvis varit bättre om den besättningen hade fått kännedom om att den skulle få ledningsansvaret, så att den kunde ha förberett sig på det under utfärden.

Beträffande ambulansinsatsen uppstod problem därför att man under olika skeden av insatsen använde sig av olika metoder för att prioritera mellan pati-enter på grundval av hur allvarligt skadade de var.

En förklaring till detta är att behovet av prioritering kan vara olika vid olika tillfällen. En grövre prioritering kan behöva göras på en olycksplats jämfört med när en patient har lastats i en ambulans.

De olika prioriteringsmetoderna ledde emellertid till förvirring hos de mottagande sjukhusen i fråga om hur många av de drabbade som var allvarligt skadade. Haverikommissionens slutsats är att detta hade kunnat undvikas om det tydligare hade framgått för senare berörda sjukvårdsinstanser vilket prioriteringssystem som använts.

Foto: Statens haverikommission

SHK:s rekommendation: Att Socialstyrelsen, i samråd med Sveriges kommuner och landsting, tar initiativ till en enhetlig nationell triagemetodik för skadeprioritering på en olycksplats.

Inriktningsbeslut

Inriktningsbeslutet för insatsen, som fattades i ett tidigt skede, var att räddningstjänstens personalen skulle hantera de drabbade inne i bussen och att man skulle behålla ambulanspersonalen utanför.

Ambulanspersonalen kom dock senare att arbeta inne i bussen med att ge smärtlindring till de passagerare som var fastklämda innan dessa kunde tas ut ur bussen.

I övrigt var ambulanspersonalens främsta uppgift att prioritera skadefallen och omhänderta dem för senare transport till sjukhus eller vårdcentral.

Inledningsvis användes en grovmaskig sållningstriage (SMART) med tre prioriteringsnivåer; röd, gul och grön där andningsfrekvens, puls, blodtryck och medvetandegrad ingår.

Sedan gick man över till att använda det vanligare prioriteringssystemet RETTS. Här ingår ytterligare kriterier och fler nivåer. Detta resulterade, enligt Västra Götalandsregionens egen granskning, i viss förvirring hos mottagande enheter och särskilt hos den bakre sjukvårdsledningen, eftersom informationen om antalet drabbade med en viss prioriteringsgrad, exempelvis de högprioriterade, blev olika. Det var dubbelt så många röda enligt RETTS som enligt SMART. www.s112.se

SHK:s analys; Inriktningsbeslutet för räddningsinsatsen innebar i princip att räddningstjänstpersonal skulle hjälpa de som fanns kvar i bussen att ta sig ut, i den ordning man påträffade dem.

Man evakuerade framåt, respektive bakåt, och i två fall genom en taklucka. Åtminstone några i räddningstjänstens personal hade erfarenhet från medicinskt inriktade uppdrag genom att de hade erfarenhet av IVPA-uppdrag.

Ambulanspersonalen tog sedan vid utanför bussen för bedömning av skadorna och beslutade om vidare omhändertagande.

Det har i viss mån framkommit varierande uppgifter om i vilken omfattning ambulanspersonal arbetade inne i bussen.

Klart är att ambulanspersonal i vart fall arbetade inne i bussen i ett senare skede för att ge smärtlindring till några av de allvarligt skadade.

Ur medicinsk synpunkt är det givetvis av värde att sjukvårdspersonal initialt får en överblick över skadeläget för att identifiera de som är i störst behov av ett snabbt omhändertagande. Metodiken för evakuering måste dock situationsanpassas.

Man har då i princip att välja mellan den metod som användes vid olyckan eller att prioritera de drabbade inne i bussen och ta ut dem enligt den ordningen.

problem för ambulanshelikopter

Den läkarbemannade ambulanshelikoptern i Göteborg kunde först inte lyfta, eftersom den på grund av utrustningsproblem inte kunde flyga i mörker.

Helikoptern startade kl. 07.59 men tvingades på grund av vädret att landa 30 kilometer bort kl. 08.27. Därifrån transporterades sjukvårdspersonal vidare med markambulans till skadeområdet dit man anlände omkring kl. 09.10, det vill säga cirka två timmar efter händelsen.

Då var största delen av räddningsinsatsen över, men sjukvårdspersonalen från helikoptern deltog i bedömningen av några allvarligt skadade i en uppsamlingsbuss. Helikoptern kom senare att användas kl. 11.45 för att sekundärtransportera en patient från SÄS till Sahlgrenska universitetssjukhuset för specialistvård.

SHK:s analys: Ambulanshelikoptern med dess resurser kunde i princip inte användas, dels för att den vid tillfället saknade fungerande utrustning för flygning i mörker, dels för att väderförhållandena inte medgav landning nära skadeplatsen. www.s112.se

Därför landade helikoptern tre mil från olycksplatsen. Ambulanshelikopterns läkare och sjuksköterska kom således fram när insatsen nästintill var avslutad.

Detta illustrerar att beredskapen måste kunna fungera även utan denna högkvalitativa men något osäkra resurs.

Den sista patienten transporterades från skadeområdet kl. 09.40.

utbildade men ej samtränade

Ambulanspersonal från Västra Götalandsregionen har angett att man hade haft träning för att klara av allvarliga händelser och att det fanns en tydlig ledningsstruktur att följa. Detta medförde att de på plats kände sig väl utbildade för att agera i situationer som denna. Räddningstjänsten hade tränat särskilt på räddning vid stor bussolycka.

Dock hade aktuell personal från ambulans och räddningstjänst inte samtränat för situationer som en stor bussolycka. ■ SIFFRAN

260

OLYCKSSTATISTIK. Så många omkom i trafiken under 2015. Källa: Transportstyrelsen

Jönköpings län

347 800 inv.

personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt

2013: 2014:

204 190

Dödsdatum = incidensdatum

Västra Götalands län

1 648 700 inv.

personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt

2013: 2014:

913 856

Dödsdatum = incidensdatum

2014

2015

2014 2015

Lidköping

9,8

9,8

11,1

10,0

Alingsås

10,0

10,6

8,8

10,5

Skara

10,3

10,7

10,2

10,3

Skövde

10,4

10,4

9,5

9,9

Borås

10,8

11,1

9,2

9,3

Mariestad

11,1

11,6

12,2

11,1

Uddevalla

11,1

11,0

11,6

11,5

Kungälv

11,5

11,7

11,1

11,2

Göteborg

11,9

12,1

10,2

10,5

Falköping

12,5

12,8

11,0

11,7

Mölndal

12,5

12,9

10,3

11,6

Partille

12,6

13,0

11,1

11,9

Öckerö

12,6

13,2

9,8

11,6

Åmål

12,9

12,9

12,3

14,3

Tidaholm

13,1

14,2

11,8

11,5

Stenungsund

13,9

14,5

11,1

13,1

Ale

14,0

14,3

13,6

12,8

Strömstad

14,0

13,6

14,5

13,9

Ulricehamn

14,0

15,5

14,0

13,0

Trollhättan

14,1

14,3

10,8

11,4

Vänersborg

14,1

13,9

12,4

13,4

Karlsborg

14,5

14,7

18,9

21,1

Mark

14,6

15,3

11,0

11,5

Vara

14,6

14,9

15,0

14,4

Lerum

14,8

15,3

13,2

13,4

Munkedal

15,4

16,3

14,9

15,4

DalsEd

15,7

14,7

16,4

14,5

Tjörn

15,7

16,5

12,4

13,8

Lysekil

16,3

15,8

12,3

12,6

Mellerud

16,4

16,7

13,1

11,9

Herrljunga

16,8

18,0

14,5

12,6

Lilla Edet

16,8

20,8

12,9

13,7

Härryda

17,5

17,9

14,1

14,3

Götene

17,7

18,0

12,7

11,9

Tibro

17,8

17,7

12,1

13,0

Vårgårda

17,9

17,6

11,2

13,0

Töreboda

18,2

18,0

15,3

15,8

2014

2015

Tranås

8,6

8,5

6,8

7,7

Värnamo

11,1

11,3

10,0

10,2

Bengtsfors

18,7

17,7

16,4

16,3

Jönköping

11,5

12,0

8,7

8,9

Svenljunga

19,2

19,0

15,0

13,9

Eksjö

11,6

11,8

10,1

9,4

Gullspång

19,4

19,3

11,9

12,1

Habo

11,8

12,9

10,5

8,5

Tanum

19,4

19,3

15,3

15,3

Nässjö

12,1

13,0

10,3

9,3

Sotenäs

19,7

18,1

14,1

15,5

Vetlanda

13,1

13,5

9,8

10,0

Bollebygd

19,9

20,3

11,1

12,0

Vaggeryd

14,5

15,4

12,1

10,0

Grästorp

20,0

19,8

14,3

14,1

Gislaved

14,8

15,9

10,0

9,7

Essunga

21,1

21,9

11,1

13,5

Sävsjö

15,7

16,2

11,0

11,3

Orust

21,3

22,2

15,6

16,6

Gnosjö

17,2

16,3

11,4

10,2

Hjo

21,4

21,9

12,5

14,0

Mullsjö

18,2

21,5

12,9

8,8

Tranemo

21,6

23,4

12,8

13,4

Aneby

20,2

20,0

14,5

13,4

Färgelanda

24,4

25,9

16,1

19,2

2014 2015

Responstider för ambulans och räddningstjänst i Jönköpings län och i Västra Götalands län.

Dvs. tid från 112-samtal till första resurs är på plats.

Mediantid i minuter.

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Socialstyrelsen. samverkan 112 nr 1 2016

43

Räddningstjänst /

Bildreportage

Ett dygn hos

räddningstjänsten

Vi följer Grupp 4, med tjänstgörande insatsledare Per Friis och brandmännen Jonatan Anderzon, Johan Thurn, Lasse Unkuri, Roger Lindskog och två RIB under ett helgpass i Hässleholm. Styrkeledare Christian Thulin var ledig detta arbetspass, Ett dygn som innehåller taksäkringsövning i 12 minusgrader, rundvandring på stationen, fysträning och utryckningar.

Foto: åsa nilsson Bildtexter: sven åsheden

1

2

3

1. En snabb kopp kaffe innan det bär iväg ut till övningsplatsen, en gammal lada.

2. Insatsledare Per Friis och Jonatan Anderzon (28) som är övningsledare under dagens taksäkringsövning.

3. Uppdraget var att borra hål för att kunna sätta ner dimspikar. Johan Enger (RIB) får slita hårt för att ta sig tillbaka till hävarens korg som manövereras av Hussein Aljanabi (RIB). Taket är rejält halt.

4. Hävaren är parkerad på en sida av byggnaden och ”släckinsatsen” ska genomföras på taket på motsatt sida.

4 44

samverkan 112 nr 1 2016

www.s112.se

5. Insatsledare Per Friis, Lasse Unkuri och Johan Thurn är nöjda med dagens övning. Nu blir det genomgång på stationen.

6. Räddningstjänsten i Hässleholm har en sprillans ny släckbil, en BAS 1 DL från Autokaross Rescue Systems i Floby.

7. Använd släckutrustning tas in genom en speciell ingång för att inte sprida farliga ämnen till övriga stationsdelar.

8. Slang tvättas inte för hand. En slangvårdsmaskin tvättar, provtrycker, torkar och rullar upp slangen.

9. Dags för lite lunch.

10. Diskmaskin av det större slaget.

11. I Hässleholms kommun finns det en heltidsstation, fem deltidsstationer och fyra brandvärn, visar Per.

5

9 6

10 7

8 www.s112.se

11 ► samverkan 112 nr 1 2016

45

R채ddningstj채nst /

Bildreportage

1

2

4

3

5

46

samverkan 112 nr 1 2016

www.s112.se

9 6

10 7

8 1 och 2. Scania-chassi med 410 hk motor och helluftfjädring.

CCS-Cobra skärsläckare och CAFS typ One-Seven C2-5200B 4:e generationen. Roger Lindskog visar skärsläckare.

3, 4 och 5. Fysträning med avbrott. Flera larm tätt efter varandra.

6. Insatsledare Per Friis kör eget fordon till trafikolycka 7. Styrkan framme på olycksplatsen. Bilist som kört in i mitträcke.

Det är rejält halt på vägbanan. En utsatt arbetsmiljö.

8. Vid 21-tiden blir det äntligen tid för lite mat och därefter välbehövlig avkoppling, i supersköna fåtöljer, framför TV. 9. Framåt midnatt är det så sängdags.

10. Natten är lugn. Vid sjutiden på morgonen är det liv och rörelse på stationen. Snart dyker nästa gäng upp för att avlösa Grupp 4. ■

www.s112.se

Responstider för ambulans och räddningstjänst i Skåne län. Dvs. tid från 112-samtal till första resurs är på plats.

Mediantid i minuter.

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Socialstyrelsen.

Skåne län

1 303 600 inv.

personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt

2013: 2014:

790 657

Dödsdatum = incidensdatum

2014

2015

Malmö

9,4

10,3

8,4

8,7

Ystad

9,9

10,0

8,3

9,7

Helsingborg

10,1

10,3

8,6

9,1

Landskrona

10,6

10,7

8,2

7,9

Trelleborg

10,9

12,9

8,5

8,5

Lund

11,0

11,3

10,1

10,3

Perstorp

11,0

11,5

9,7

7,9

Ängelholm

11,0

10,4

10,8

11,2

Höganäs

11,5

10,8

8,7

8,7

Kristianstad

12,1

11,9

i.u.

i.u.

Eslöv

13,4

13,7

9,9

10,3

Staffanstorp

13,6

13,7

8,6

8,2

Simrishamn

13,7

14,1

10,6

10,7

Hässleholm

13,9

14,0

10,4

10,6

Svedala

14,1

13,1

10,5

10,2

Hörby

14,2

15,2

12,6

12,4

Burlöv

14,5

14,2

9,5

11,1

Östra Göinge

14,6

14,9

i.u.

i.u.

Vellinge

14,7

14,8

9,0

9,5

Åstorp

14,9

14,7

10,9

11,5

Lomma

15,7

15,9

9,3

9,8

Klippan

15,8

16,0

11,5

11,2

Sjöbo

16,1

16,2

10,0

10,5

Tomelilla

16,8

16,7

10,1

9,2

Skurup

17,0

14,6

9,4

10,6

Kävlinge

17,1

16,8

10,0

10,6

Osby

17,8

17,2

11,6

10,3

Höör

18,1

17,5

12,1

12,7

Bjuv

18,5

18,4

12,1

12

Bromölla

18,8

17,9

i.u.

i.u.

Svalöv

18,9

18,7

12,1

12,3

Båstad

20,7

18,1

9,3

8,8

Örkelljunga

21,8

20,3

11,4

10,4

2014 2015

samverkan 112 nr 1 2016

47

ambulansförbundet Box 3047, 750 03 Uppsala Tfn: 018 - 430 11 10 Tfn: 073 - 343 55 00 www.ambulansforbundet.se

Arbetstider råder de anställda bäst över – i dialog med lokal arbetsgivare ALARM-AMBULANSFÖRBUNDET tror sedan

starten 2005 på den enskilda individen och att densamme är bäst skaffad att veta vilket schema som passar bäst beroende på var personen befinner sig i livet.

VI NOTERAR ATT frågan om arbetstider åter blir en fråga för diskussion och debatt och vill tydligt deklarera att vi kvarstår i vår hållning; att arbetstider i första han måste avgöras nära den anställde.

Inte av centralfack.

PERSONAL INOM AMBULANSSJUKVÅRDEN

bidrar bäst till verksamhetens mål när de får förtroende att påverka sin arbetstid.

VI SÄGER JA till möjligheten att förlägga dygn och ett tydligt NEJ TILL JOUR. INTE SÄLLAN MÖTER vi också på fall där

andra fackförbund godkänner övertid även för ALARM:s medlemmar, vilket åskådliggör ett problem.

FRÅGAN OM DYGNSTJÄNST måste i alla

lägen ses i ljuset av en ambulanssjukvård som gått från beredskap och övning till en verksamhet som ständigt rullar.

VI ACCEPTERAR INTE nedrustningen av

beredskapen och menar att planeringen för att upprätthålla beredskap måste värnas.

VI KONSTATERADE TIDIGT att många land-

stining nu står inför stora besparingsåtgärder. Sveriges kommuner och landsting varslar om ett dramatiskt ekonomiskt läge för kommuner och landsting.

Ambulanssjukvården känner av besparningarna som bara börjat.

48

samverkan 112 nr 1 2016

MED TANKE PÅ en allt äldre befolkning,

VI VÄLKOMNAR ARBETSPLATSER där

ALARM-AMBULANSFÖRBUNDET SÅG TIDIGT BESPARINGARNA BL.A. GENOM:

VI VERKAR FÖR skapande av arbetsplatser som tillsammans med sina medarbetare utvecklar förutsättningarna för ett långsiktigt arbetsliv och följsamhet av de regelverk som ska styra verksamheten.

en oerhört snabb befolkningstillväxt på flera hundratusen individer och en tuff bantning av ambulansorganisationerna kan vi konstatera att ekonomin i helhet är i ett mycket svårt läge.

■ införande av mer prehospitalt ensam arbete ■ neddragning av ambulansresurser ■ ingen anpassning av ambulanser med tanke på befolkningsökningen ■ ökad vilja att införa jour (med central- fackens goda minne) ■ sviktande ekonomi hos landsting och vårdgivare

AMBULANSSJUKVÅRDEN MÅSTE organiseras på ett sådant sätt att resurserna fördelas så att samhället kan vidmakthålla en god beredskap för större olyckor, attentat eller andra omfattande tillbud.

VI ANSER ATT all tid på arbetet är att betrakta som arbetstid.

VI ANSER ATT arbetsorganisationen inom ambulansen ska främja beredskap och det som därav äger samhörighet (övning mm) så att både regler och verksamhetsmål uppnås, samtidigt som det ska harmonisera med privatlivets plikter.

arbets-strukturer, arbetstid och privatliv ger ut-rymme för individuella lösningar anpassade efter såväl organisationens mål och uppdrag, som den enskilda individens villkor.

VI SER DEN vardagliga dialogen mellan ledare och arbetstagare som en förutsättning.

PÅFUND SOM ”JOUR” med 90 sekunders inställelsetid är inget annat än ett hån mot personalen.

VI SER EN verksamhet i förändring, från en

räddningsbaserad akutsjukvård till en allt överhängande del av kravlöshet, likställd med transporttjänst.

DET TRÖTTAR UT den personal som enligt oss ska finnas väl förberedda i beredskap för de svårast sjuka och skadade.

DÄRFÖR FÖRORDAR VI en statlig ambulansoch alarmeringsfunktion med tydlig reglering i svensk lag.

I SAMSPELET MELLAN medarbetare och

ledare är dialog om arbetssätt och arbetstid enligt oss en självklarhet för att ambulanspersonal ska tillförsäkras ett hållbart arbetsliv, med en sund balans mellan arbete och privatliv.

Med vänlig hälsning Lars Hansson Andreas Holmlund

www.s112.se

AKMC Akutsjukvården i Västerbotten

Inbjudan till Trafikinstruktörsutbildningar för utryckningsförare våren och hösten 2016

Fortbildning för trafikinstruktörer - Maj Kursdatum: 23 - 24 Maj

Kursavgift: 4 800:- SEK, ex. moms, per person. Lunch, fika

Måndag: 12.00 – 21.00 (inkl. middag och kvällsövning)

och kursmaterial och färdigt utbildningsmaterial ingår. Kostna-

Tisdag:

der för resor och boende betalas av kursdeltagarna själva.

08 00 - 15.00

Sista anmälningsdag: 11 april Kursort: Söderhamn, Flygstaden Kurslängd: 2 dagar Målgrupp: Anställda inom Ambulanssjukvård, Räddnings-

Antal deltagare: Max 16 Trafikinstruktör blåljus: Mikael Signon Föreläsare: Pontus Albertsson, Forskare Pedagog: Per Edén, Meristema

tjänst, Tullverket eller andra grupper som är ansvariga för trafikutbildning av egen personal.

Trafikinstruktörsutbildning - Okt / Nov Kursdatum: veckorna 42, 44 och 46 (Måndag - Torsdag)

Kursavgift: 22 000:- SEK, ex. moms, per person. Lunch, fika

Sista anmälningsdag: 19 september Kursort: Örebro i samarbete med Nerikes Brandkår Kurslängd: 3 x 4 dagar Målgrupp: Anställda inom Ambulanssjukvård, Räddnings-

och kursmaterial och färdigt utbildningsmaterial ingår. Kostna-

tjänst, Tullverket eller andra grupper som är ansvariga för trafikutbildning av egen personal.

der för resor och boende betalas av kursdeltagarna själva.

Antal deltagare: Max 16 Trafikinstruktör blåljus: Mikael Signon Föreläsare: Pontus Albertsson, Peter Nord, Claes Pekkala Pedagog: Per Edén, Meristema

”Fokus har flyttats från körteknik i hög fart till smarta beteenden och rätt attityd. Resultatet blir effektivare och säkrare utryckningar.

Under utbildningen får du redskap och träning för på ett pedagogiskt sätt föra fram budskapet.”

Anmälan: www.vll.se/akmc Uppdaterad info: www.utryckningskorning.se www.s112.se

Frågor besvaras av: Kursansvarige Mikael Signon Tfn: 070-623 0450

mikael.signon@iamsafe.se samverkan 112 nr 1 2016

49

magisterarbeten / Nominering nr 6 - 2016

immobilisering

- forskning kontra riktlinjer Med sin magisteruppsats, Immobilisering efter trauma, Retrospektiv studie av förekomsten av spinala skador, vill Emma Johansson och Johan Mälberg undersöka förekomsten av radiologisk fastställda spinala skador hos patienter som immobiliserats efter trauma. Vidare vill man även undersöka på vilken indikation ambulanspersonal väljer att immobilisera patient och hur detta val överensstämmer med rådande behandlingsriktlinjer.

F

örfattarna har granskat och inkluderat 246 ambulansjournaler som förts under 2014 inom Ambulanssjukvården Uppsala Län.

Emma och Johan väljer att till sin studie definiera spinal skada som fraktur, luxation och eller kompression i ryggraden som av radiolog bedöms nytillkommet efter traumat.

Detta är viktigt, främst att man väljer skador längs hela ryggraden, när resultaten av denna magisteruppsatts jämförs med befintlig forskning. Ämnet författarna valt till sin magisteruppsatts är högaktuell och alltid en het potatis inom ambulanssjukvården.

Riktlinjer för traumaomhändertagande i Svensk ambulanssjukvård baseras på PHTLS där det finns en algoritm som personal följer för att få stöd i sitt beslut att immobilisera den drabbade.

På rätt indikation innebär denna immobilisering en applicering av en styv nackkrage samt någon form av helkroppsfixering.

Forskning som förs fram inom immobiliseringens vara eller icke vara, eller för att uttrycka mig korrekt, immobilisering på korrekt indikation påvisar att de rådande riktlinjer som finns kan vara väl liberala vilket gör att många patienter immobiliseras, i onödan?

psykisk påfrestning för patienten

Om själva immobiliseringen i sig inte lett till några besvär för den drabbade hade det inte varit något problem, vi vill ju inte 50

samverkan 112 nr 1 2016

åsamka någon sekundär skada för att vi missat en immobilisering, men hur är det egentligen med riskerna för patienten?

Forskning visar bland annat att det innebär en psykisk påfrestning för den drabbade att ligga immobiliserad, att drabbade ofta får trycksår då de immobiliserats på bräda.

Den medvetandesänkte patienten löper en ökad risk för aspirationsskador då denne har svårt att skydda sin luftväg när denne ligger plant på rygg.

En felaktigt placerad nackkrage kan orsaka förhöjt intrakranialt tryck vilket förvärrar skador hos de patienter med samtida skallskador.

En uppmärksammad litteraturstudie som publicerades i ”Journal of Neurotrauma” 2014 görs en kritisk granskning av den stela nackkragens roll i det primära omhändertagandet av traumapatienter prehospitalt.

Slutsatsen av denna var att man önskar en ändring av det rutinmässiga och ibland slentrianmässiga användandet av den hårda nackkragen samt att spineboarden, hård plan bräda, inte längre har någon funktion i det prehospitala omhändertagandet.

ska vi låta debatten leva vidare?

Så diskussionen är befogad och vi som ambulanssjuksköterskor skall ifrågasätta rådande riktlinjer om det är så att forskning påvisar andra resultat än det vi utsätter våra patienter för. Det är och skall vara en del i vår profession.

Resultatet i denna studie visade att av de 246 inkluderade patienter drabbades 17 procent (46 st) av en spinal skada.

Detta är en betydligt högre procentuell siffra än annan publicerad forskning i ämnet men, som författarna själva belyser, brukar endast skador på halskotorna undersökas när liknande forskning görs.

Så debatten lever vidare! Är det befogat att fortsätta som vi gör eller är det bäst för patienten om ambulanssjuksköterskor och all annan prehospital personal får en ordentlig utbildning i bedömning av misstänkta spinala skador?

Något som kostar pengar och kräver stora insatser för alla ambulansverksamheter men som skulle kunna minska lidandet för många av de traumapatienter som faktiskt immobiliseras idag.

många väl genomförda arbeten

RAS vill gratulera Emma och Johan, som studerat till specialistsjuksköterskor vid Uppsala Universitet, till ett mycket bra arbete som vi uppmanar alla att läsa!

Det finns många intressanta iakttagelser och resultat i detta arbete som leder till en sund och värdefull diskussion!

Detta arbete är den sista nomineringen till Årets Magisteruppsats 2015.

RAS vill tacka alla er andra som nominerat era eller bekantas arbeten. Vi har fått in ett brett underlag på arbeten och nomineringen av dessa sex har varit ett tufft men väldigt lärorikt arbete då många fler arbeten än de nominerade håller en mycket hög klass!

Det är mycket glädjande att vi som ambulanssjuksköterskor producerar väl genomförda arbeten som lyfter intressanta frågeställningar och resultat inom den prehospitala miljön, vårt specialistområde!

Vill du redan nu nominera ett arbete till Årets Magisteruppsats 2016 går det bra att göra det via länken på ambssk.se.

Euan Morin, styrelseledamot Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor www.s112.se

Immobilisering efter trauma

- förekomsten av spinala skador En kvantitativ retrospektiv studie där 288 journaler granskades i ambulansens journalsystem MobiMed 3.0 och i sjukhusets journalsystem Cosmic.

Textsammanfattning: sven åsheden

Fakta: magisterexamen

Fakultet: Institutionen för folkhälso- och

vårdvetenskap. Uppsala Universitet D-uppsats: Magisternivå, 15 hp. Vårdvetenskap Författare: Emma Johansson, Johan Mälberg Handledare: Anna-Karin Gunnarsson och

Björn Wikehult Examinator: Cecilia Arving

Emma Johansson och Johan Mälberg in action. Foto: Privat

Ni har valt att undersöka förekomsten av radiologiskt fastställda spinala skador hos patienter som immobiliserats prehospitalt efter trauman, och på vilka indikationer immobilisering gjordes. Varför detta val?

– Immobilisering är en vedertagen omvårdnadsåtgärd inom dagens prehospitala traumavård, detta trots att det inte finns några randomiserade kontrollerade studier om åtgärden. Flera studier har dock visat att riskerna med immobilisering är många.

Därför kändes det viktigt att undersöka omvårdnadshandlingen närmare, svarar Emma Johansson och Johan Mälberg samstämmigt.

– Vår studie visar att frekvensen av spinala skador hos immobiliserade patienterna var högre i jämförelse med tidigare studier. Det fanns en konstaterad spinal skada hos cirka 17 procent av traumapatwww.s112.se

ienterna. Samtliga patienter hade varit utsatta för trubbigt våld och den vanligaste indikationen för ambulanspersonalens immobilisering var smärta/ömhet över kotpelaren, vilket förekom hos 60 procent av patienterna, berättar Emma.

– Medelåldern hos de patienter med spinala skador var statistiskt högre än hos de utan spinala skador. Det fanns även en svag statistisk skillnad mellan förekomsten av smärta/ömhet över kotpelare hos patienter med och utan spinala skador.

Smärta/ömhet över kotpelaren förekom i större utsträckning hos de med spinala skador än hos dem utan, förklarar Johan. patienter med efterföljande spinala skador Emma och Johan berättar vidare om sin forskning.

– Vår studie visar att hos 48 immobiliserade patienter, 16,7 procent, fanns det

någon form av spinal skada efter radiologisk undersökning. Skadetyper som påträffades var frakturer, luxationer och kompressioner. Den högst belägna skadan var belägen i kota C1. Den lägst konstaterade skadan var belägen i svansbenet, os coccygis.

Frekvensen av spinala skador har i tidigare studier varit låg i samband med immobilisering. En studie visade till exempel att 2,4 procent av patienterna hade en konstaterad halsryggskada. En annan studie visade att av 386 patienter som immobiliserades på skadeplats, hade elva drabbats av kotfrakturer, två hade luxationer och tre hade ådragit sig halsryggskador. Sammanlagt blir det endast 4,1 procent av de inkluderade patienterna.

– Båda studierna hade en lägre procentandel skadade patienter och med den viktiga skillnaden att de endast undersökte frekvensen av skador på halsryggen och inte över hela kotpelaren. En orsak till skillnaden vid en jämförelse med andra liknande studier kan tänkas vara att olika algoritmer använts, förklarar Emma.

I studien används PHTLS som grund för immobilisering men i andra studier har bland annat Canadian c-spine rules och NEXUS-kriterierna använts. Även om algoritmerna har många likheter så skiljer de sig åt på vissa punkter, varför det kan vara

►

samverkan 112 nr 1 2016

51

magisterarbeten / Nominering nr 6 - 2016

svårt att göra en direkt jämförelse mellan dem och varför en immobilisering utförts.

Majoriteten av patienterna i vår studie fick genomgå en röntgenundersökning.

Men cirka 15 procent friades kliniskt från misstanke om spinal skada av ansvarig läkare redan på akuten. Att dessa patienter ändå immobiliserats prehospitalt kan bero på flera faktorer.

Osäkerhet om patienten och symtom kan ha funnits på hämtplatsen, men att dessa klarnat på akutmottagningen.

Men även individuella skillnader i själva bedömningen kan ha funnits.

– Perhospitala och hospitala bedömningar skiljer sig åt. Läkaren på akutmottagningen använder ofta NEXUS-kriterierna för att bedöma om patienten ska genomgå en datortomografi. Dessa kriterier är inte lika utförliga som den PHTLS-algoritm som använts i vår studie, säger Johan.

Det finns idag inga kontrollerade studier som stödjer immobilisering. Förklaringen ligger förmodligen i att det inte vore etiskt genomförbart att göra en forskningsstudie om spinala skador och immobilisering.

Patienter skulle kunna bli utan en livsviktig behandling.

Grundläggande ansvarsområden för en sjuksköterska är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande.

Sjuksköterskans avvägningen blir svår då främjandet av hälsa, innebär att en immobilisering minimerar risken för sekundära skador, samtidigt som ett lidande i form av panikkänslor ofta uppstår hos patienter.

– Att som sjuksköterska i ambulans ha kompetensen att avväga vad som egentligen är bäst för patienten måste här ses som ett problem, tycker Emma.

Om det visat sig att immobilisering i stor utsträckning endast utfördes på patienter med spinala skador hade det möjligtvis varit acceptabelt med immobilisering trots de risker omvårdnadshandlingen medför.

Detta då hälsan på lång sikt potentiellt kan främjas, men på bekostnad av ett för stunden kort lidande hos traumapatienten.

Studien och flertalet andra visar på att immobilisering utförs i en mycket stor utsträckning på patienter som är helt fria från spinala skador. Då uppstår frågan

om sjuksköterskan, genom sin omvårdnadshandling, istället ökar lidandet hos individen.

Enda sättet att råda bot på detta, något motsägelsefulla, är ytterligare forskning inom området. Forskning som tar fram 52

samverkan 112 nr 1 2016

instrument, som på ett bättre och tydligare sätt visar vilka patienter som bör immobiliseras.

– Vår studie vill medverka till detta.

Sjuksköterska i ambulans ska kunna arbeta evidensbaserat och med stöd från vedertagna omvårdnadsteorier tillägger Emma och Johan.

Indikationer för immobilisering Smärta/ömhet över kotpelaren var den indikation som förekom mest. Den fanns hos cirka 60 procent av patienterna.

Något som även framkommit i tidigare studier, där till exempel 85 procent av de skadade patienterna haft smärta/ömhet över kotpelaren.

Studien visar att endast fyra av sammanlagt 48 patienter, med en spinal skada, hade samtidiga neurologiska bortfallssymtom. Den andra studien rapporterar att alla patienter som hade en ryggmärgsskada, samtidigt hade neurologiska bortfallssymtom.

I den studien är definitionen på skadan som undersökts endast ryggmärgsskada.

Detta kan vara en förklaring till att neurologiska bortfallssymtom tillsammans med radiologiskt fastställd spinal skada inte är högre i vår studie. Vi har har inkluderat alla ryggradsskador som orsakats av trauma och inte endast ryggmärgsskador.

Av "våra" 246 patienter hade cirka 83 procent ingen spinal skada, men flertalet av dessa uppvisade symtom som enligt algoritmen gäller som indikation för immobilisering.

Hos 38 patienter kunde ingen indikation för immobilisering hittas efter journalgranskning. Vilket kan bero på bristfällig journalföring eller att det inte dokumenterats tillräckligt utförligt för en studiegranskning.

Ambulanspersonalens upplevda risk att missa en ryggmärgsskada skulle, enligt ett annat forskarteam, kunna vara en anledningen till en liberal immobilisering efter ett trauma. Både ur ett medicinskt och ett etiskt perspektiv.

– Det kan även bero på att algoritmen upplevas som svårtolkad. Olika individer tolkar den annorlunda, något som också påvisats i tidigare studier. I våra behandlingsriktlinjerna står det också angivet, att vid osäkerhet ska patienten immobiliseras, säger Johan.

– Skulle också kunna vara en orsak till att "våra" 38 patienter immobiliserades trots att de knappast uppfyllde kriterier för immobilisering, tror Emma.

En osäkerhet om symtom och patientens tillstånd i stort kan vara en orsak till att vårdgivaren beslutat att omvårdnadsåtgärden i uppkomna situationer blir att immobilisera.

Detta istället för att utföra en mer ingående undersökning, som skulle bespara patienten den process, som en immobilisering medför.

Omvårdnad beskrivs som ett centralt begrepp inom professionen och det är således viktigt att rätt omvårdnadshandling sker vid rätt tidpunkt.

Ur ett samhällsperspektiv skulle en minskning av immobiliseringar vara önskvärt.

Enskilda människor skulle känna större trygghet och mindre lidande när ambulanspersonal jobbar.

En minskad immobiliseringsgrad skulle även gynna akutmottagningen, eftersom en immobiliserad patient kräver mer undersökningsresurser, omvårdnad och övervakning. Resurser som skulle kunna användas till att förbättra patientflödet och minska väntetiderna för övriga patienter, vilket förmodligen vore välkommet.

Skillnader mellan patienter med och utan spinala skador I studien hade männen en större procentuell andel av spinala skador, dock var skillnaden ej signifikant. I andra studier har frekvensen av spinala skador också varit högre hos män än hos kvinnor.

Detta kan bero på att män, särskilt i yngre åldrar, är utsatta för trauman och därmed en högre risk att ådra sig spinala skador. Det går inte att dra några slutsatser om könsfördelningen av spinala skador i vår studie, då skillnaden inte var stataistiskt säkerställd.

Tydligast var skillnaden i medelålder, mellan patienter med spinala skador och patienter utan. Medelåldern bland patienter med skador var ca 14 år högre än bland dem utan.

I andra behandlingsriktlinjer för immobilisering, till exempel Canadian c25 spine rule, finns hög ålder med som en indikation för immobilisering. Enligt den ska alla över 65 år immobiliseras efter trauma.

Vår studie visar att det kan finnas fog för att i högre utsträckning immobilisera äldre patienter efter trauman. Medelåldern bland de med spinal skada är i vår studie cirka 56 år, alltså långt under den ålder som Canadian c-spine rule har som indikation för immobilisering.

Att se medelålder, bland ett större antal patienter med spinal skada, vore www.s112.se

intressant. Detta för att kunna dra eventuella slutsatser om ålder borde vara indikation för immobilisering efter trauman eller ej.

För indikationen smärta/ömhet över kotpelaren fanns en signifikant skillnad för om den förekom hos de med spinala skador och de utan.

En större andel inom gruppen med spinala skador uppvisade smärta/ömhet över kotpelaren än de utan spinala skador. Denna skillnad finns även i en annan studie. Dock var skillnaden i denna studie svag, då p-värdet på 0,05 är precis på gränsen för signifikans.

FLEX SPLINT Enkel

Inspired

Flexibel

Safety

Universal

Innovation

Smärta/ömhet över kotpelaren var den i särklass vanligast förekommande indikationen för immobilisering. Den fanns även i stor utsträckning hos patienter utan spinala skador. Att lita på smärta/ ömhet, för att på egen hand bedöma om spinal skada föreligger eller ej, känns därmed tveksam, tycker både Emma och Johan

Slutsats Resultatet visade att ett större antal patienter uppvisade skador i Emma och Johans studie i jämförelse med tidigare studier. Trots detta fanns det hos den stora majoriteten inga spinala skador, vilket visar på att det instrument som används i Uppsala för att bedöma om en immobilisering ska utföras har låg specificitet.

Detta innebär att många patienter utan skador utsätts för en potentiellt onödig omvårdnadsåtgärd som är svagt vetenskapligt underbyggd och medför ett flertal risker. Medelåldern hos de patienterna

med skador var högre än de utan vilket skulle kunna innebära att högre ålder borde beaktas vid beslut om immobilisering. Ett samband fanns också mellan att ha smärta över kotpelaren och att ha spinala skada.

Fler studier inom området behövs för att potentiellt kunna minska patienters lidande i samband med att immobiliseras prehospitalt, avslutar Emma och Johan. ■

www.s112.se

Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se E-post: fab@fernonorden.com

Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

Grattis

Att ingen signifikant skillnad fanns mellan om spinal skada fanns eller ej hos de övriga indikationerna kan innebära att de riktlinjer och den PHTLSalgoritm som idag används i Uppland inte uppvisar en tillräcklig hög specificitet för att kunna utesluta om en spinal skada finns eller ej.

Förvisso missas ytterst få med spinala skador med dagens riktlinjer och algoritmer, dessa har alltså en hög sensitivitet. Däremot är specificiteten så låg att en mycket stor mängd patienter som inte har skador immobiliseras.

Det mest eftersträvansvärda vore ett instrument med både hög sensitivitet och specificitet, vilket skulle innebära att bara de med skador immobiliserades och de utan skador kunde besparas en påfrestande och eventuellt farlig immobilisering.

Ytterligare forskning krävs för att kunna arbeta fram ett dylikt instrument

KARLSHAMN - Responderbil Christer Johansson och Michael Thomasson

GÄVLE

Göran Rundgren ska ratta denna nya XC70 norr ut

samverkan 112 nr 1 2016

53

sjöräddningssällskapet / samos

Sjöräddningssällskapet på Samos - team 9 och 10 Sjöräddningssällskapet har varit på plats på den grekiska ön Samos i Egeiska havet sedan slutet på oktober.

Under den här tiden har besättningarna på Rescue PostkodLotteriet och Rescue Handelsbanken Liv räddat över 1 600 människor.

– För oss har sjöräddning inga gränser, ingen ska behöva dö till havs. Det

var självklart för oss att hjälpa till när vi fick chansen. Det är fantastiskt att kunna konstatera att vår insats redan har räddat många människoliv, säger Rolf Westerström, Sjöräddningssällskapets VD. Sjöräddningssällskapets team överlappar varandra så att när ett team varit på plats en vecka av totalt två, anländer nästa team.

Team 9 var på plats på den grekiska ön mellan den 25 januari och 7 februari.

Palle Forell Ålder: 57 år

Team 10 mellan den 1 februari och 14 februari.

I skrivande stund är frivilliga sjöräddare i team 11 och 12 på plats, bestående av fyra västkustbor, en stockholmare, en livräddare från Australien och en sjöräddare från Färöarna.

Insatsen finansieras av Schibsteds insamlingskampanj Gula Båtarna, PostkodLotteriet och enskilda donatorer. ■

Anna Henningsson Ålder: 47 år

Bor:

Ekerö, Stockholm

Bor:

Årsta, Stockholm

Yrke:

Polisinspektör på Gräns

Yrke:

Narkossjuksköterska på

polisen, fd sjöpolis

Astrid Lindgrens Barnsjukhus

Familj: Hustru, två barn, barnbarn,

Familj: Singel

hundar

Har varit på Samos-uppdrag

.

en gång tidigare. .

Dick Schef

Mats Bredberg Ålder: 46 år

Bor: Strömstad

Bor: Kristinehamn

Ålder: 73 år Yrke:

Pensionerad pilot från

Yrke:

Flygvapnet och SAS

Affärschef Coop Konsum.

Familj: Ensamstående,

Familj: Hustru, två vuxna barn samt

två barnbarn.

två söner

Jonas Smålander

Robin Dahlberg Ålder: 27 år

Bor:

Uddevalla.

Bor:

Göteborg

Yrke:

Befälhavare på färjetrafiken

Yrke:

Sjöbefäl

till/från Käringön

Ålder: Fyllde 50 år i februari.

Familj: Hustru och fyra barn

Familj: Mamma, pappa, två systrar

och en bror.

Michael Kellermann

Johannes Jovlunden

Ålder: 41 år

Ålder: 23 år

Bor: Stockholm

Bor:

Göteborg

Yrke:

Yrke:

Utbildad heltidsbrandman,

Säkerhetschef

gruppchef för snabba

Familj: Gift, två söner och en Cocker

Insatsteam Skogsbrand (SITS)

ambulanssjukvårdare i

Göteborg. Utbildar sig till

sjuksköterska.

Spaniel

Familj: Föräldrar, tre syskon, flickvän.

54

samverkan 112 nr 1 2016

www.s112.se

Ambu Man Basic Xtremt liten och lätt.

Realistisk och prisvärd HLR-docka med feedback.

Xtremt tålig design. Xtrem funktionalitet.

Ökad säkerhet för dig och din patient genom aktiv fordonsfeedback under uppdraget.

Enkel, snabb och effektiv metod att etablera vaskulär access.

Vår mission och existensberättigande är att göra skillnad - varje dag. Tillsammans med våra kunder och samarbetspartners arbetar vi för att rädda liv och förbättra livskvalitén för de människor som kommer i kontakt med våra produkter.

55 Medidyne AB I Tel +46 431 448 050 I www.medidyne.se

POSTTIDNING B

IPM Ulricehamn.

Avsändare: On Road Communications AB Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn

DET ÄR EN HEL VETENSKAP ATT KLÄ SIG RÄTT. Vi vet vad som skyddar mot extrem värme.

Mot isande kyla. Mot stormande vind. Mot iskalla hav.

Mot farlig ström. Mot elektriska ljusbågar. Mot hårt regn.

Mot farliga kemikalier. Mot vätskeburen smitta.

Mot flammande eld. Vet du?

Läs mer och anmäl dig till våra utbildningar på taigatestcamp.com

UTBILDNINGAR I KROPP, KLÄDER OCH KLIMAT.