Issuu

Framgången med robotmjölkning beror på stallet och korna. Då pratar vi

att ha arbetat i tre år som lantbruksveterinär, har jag nu inriktat min

om båsen, foder, skötsel och hantering av djuren.

verksamhet på informationsförmedling och rådgivning”’ Därutöver är

Den första uppgiften för roboten är att lämna korna ifred. För att det ska

han verksam inom journalistik, marknadsföring, kommunikation och

fungera ska korna vara friska, tycka om kraftfoder och lätt kunna gå till

affärsekonomi.

roboten. Inget mer och absolut inget mindre. En annan förutsättning för en övergång till robotmjölkning är att man

Med sitt företag Vetvice har han utvecklat Koesignalen®-konceptet

kan organisera arbetet. Man är inte bunden till fasta tidpunkter, ändå

och har han skrivit de populära böckerna om kosignaler. Vetvice är

arbetar man efter ett strikt schema och kontrollistor. Arbetet utgår till stor

verksamt i över 30 länder med föreläsningar och utbildning inom

del från information från datorn.

fackområdens Kosignaler, Klövar, Fruktbarhet, Ungdjur, Sinsättning

Korna måste nämligen vara helt friska och förbli helt friska, och

och övergång, samt Bygga för korna.

den tekniska delen måste fungera felfritt. ”Förebyggande och

Kons basbehov kan sammanfattas med

Robotmjölkning

Han läste till veterinär med ett kort avbrott på lantbruksskolan. ”Efter

Kornas ”signalsdiamant”

framåttänkande” är mottot. “Det får duga” räcker inte till, utan bara “Mycket bra heter duga”.

mjölkkoanläggningar. Tillsammans med djuromsorgen, står här

Den som lyckas med robotmjölkning är en arbetsledare som kan skilja

människan och produktiviteten central. Vetvice ger råd och utbildar

bisaker från huvudsaker. Han riktar sig främst på kornas omsorg, tänker i

bönder på områdena stallkonstruktion, arbetsorganisation och hur

processer och är bra på att hantera anläggningsinformation.

man förebygger djursjukdomar.

Robotmjölkning ger dig en första inblick i vad det innebär att sköta en

“En bra bok har många bilder, kort och tydliga texter som ger bra och

Mängder av praktisk information, skötselinformation och idéer.

direkt användbar information.”

Författaren Jan Hulsen, Vetvice Group står garant för en praktisk, komplett och lättillgänglig information.

Rådgivare och utbildare på Vetvice och DairyLogix förmedlar kunskap, insikt och kreativitet med hjälp av denna bok.

“I sporttermer: robotbonden är mer en coach, än en spelare.”

Sittande: Jan Hulsen (veterinär/utbildare, large dairy management) Jack Rodenburg (jordbruksingenjör, stallbyggare, DairyLogix)

www.vetvice.com

Dessa sju basbehov är: foder-vatten, ljus-luft, stressfrihet och god hälsa. En god hälsa är resultatet av de andra faktorerna och samtidigt i sig självt en av grundpelarna. Infektioner, sår och metaboliska problem kräver särskild tillsyn.

www.roodbont.com

”signaldiamanten”.

Jan Hulsen

fod

tte

god hälsa

ljus

mjölkrobotanläggning.

Jan Hulsen

Bokserien Future Farming® riktar sig främst på hanteringen av

Robotmjölkning

sju nyckelord som utgör grundpelarna i

utrymme

Jan Hulsen är uppvuxen på ett lantbruk med mjölkkor och slaktgrisar.

“Mjölkning med en robot går helt annorlunda till än i ett mjölkstall.”

co pr py ot rig ec h te t d

Over de auteur

luf

Kolofon

Future Farming (Framtidens lantbruk) Robotmjölkning

Innehållsförteckning

För böcker och specialutgåvor:

1 Det dagliga arbetet På morgonen, arbetets början Effektiv dagindelning På morgonen, arbetets början Stallrunda Utfodring och foderintag

Författare Jan Hulsen, Vetvice® Roodbont Uitgeverij

Fotografi Jan Hulsen Illustrationer Herman Roozen, Dick Rietveld

Postbus 4103 7200 BC  Zutphen F (0575) 54 69 90

För föreläsningar, kurser och rådgivning:

Vetvice Group®

Moerstraatsebaan 115

4614 PC  Bergen op Zoom T (0165) 30 43 05

Med tack till Christien Bas (danace), CR Delta, DeLaval, Joep Driessen, Marcel Drint, Arie Duizer, Frans Graumans, Paul Hulsen, Insentec, Frans Jans, Anne Kloek, Lely Industries NV, Francesca Neijenhuis, Jens Simonsen, Marcel Steen, U.G.C.N., Tom Vanholder, Wiebe Veenstra, Gerrit Wensink. Stort tack till alla de konsulenter, säljare och övriga medarbetare från olika företag inom mjölkkohållningen som bidragit med viktiga synpunkter och kunskaper. Särskilt tack utgår till alla de djurhållare som gett oss inträde i deras verksamhet och delat med sig av deras insikter och erfarenheter.

co pr py ot rig ec h te t d

samarbete med Dick de Lange, DAP Horst (www.daphorst.nl) Hans Miltenburg, GD Deventer (www.gddeventer.com) Jack Rodenburg, Dairylogix (www.dairylogix.com) Nico Vreebrug, Vetvice Group (www.vetvice.com) Bertjan Westerlaan, Vetvice Group (www.vetvice.com)

F (0165) 30 37 58 www.vetvice.com info@vetvice.com

Robotmjölkning ingår i serien Future Farming.®.

Byggsystem Byggsystem: inseminering Sin och övergångsperiod Introduktion av kvigor

14 15 16 17

Djurflöden och behandling av kor Mastit, celltal och behandling Klöv- och stallhygien Hygienhantering Klövhälsa

18 20 22 23 24

3 Veta vad som händer Planering och processkontroll Resultatsindikatorer och standardiserade arbetsmetoder Arbetsplanering Övervakning av riskgruppero Kornas välbefinnande Hälsosam mjölkning Arbetsorganisation Nyckeltal, koinformation och kommunikation Värt att veta, tankesprång

26 27 28 29 30 31 32 34 35 36

ISBN: 978-90-8740-023-1 NUR: 940

Det är inte tillåtet att kopiera och/eller publicera något i denna utgåva via tryck, fotokopia eller på annat sätt, utan föregående skriftligt tillstånd från förlaget.   Författaren och förlaget har med stor omsorg och bästa förmåga sammanställt innehållet i denna utgåva. Författaren och förlaget ansvarar inte för någon typ av skador som uppstått till följd av handlingar som utförts eller beslut som fattats utgående från information i denna utgåva.

6 6 7 8 10 12

2 Veckovisa/månatliga arbetsuppgifter 14

Roodbont Uitgeverij utgör en del av Tirion Uitgevers.

T (0575) 54 56 88

Formgivning Erik de Bruin, Varwig Design Tekstcorrectie Nicolette Scholten, Regelwerk

Inledning

Robotmjölkning

Inledning

4 Orientering och utformning Förberedelse och utformning Arbetsproduktivitet Arbetskvalitet Överväganden för stall och anläggningsutformning Stalldesign Problem 1: betesmark Problem 2: ett öppet stall Frågelista: Är du en robotproducent? Att starta ett företag Ordlista

38 38 40 41 42 44 46 47 48 50 51

Inledning

I slutet av 1990-talet introducerades ett antal mjölkningsrobotar som alla installerades i befintliga stall. Av detta lärde vi oss att korna behöver utmärkt foder, vatten, ljus, luft, vila, utrymme och en god hälsa för att de ska utnyttja roboten på önskvärt sätt. Dessutom krävs en rejäl mental omställning hos producenten vilket inte alltid är fallet. I början av 2000-talet byggdes nya stall med mjölkningsrobotar. Bara en del av dessa stall utformades dock med hänsyn till robotdriftens specifika krav och arbetsorganisation. Man experimenterade och ibland hittade man lösningar men inte alltid. I flera av stallen utgick man från traditionella mjölkstall, där man i vissa fall inkluderade befintliga brister så som otillräckliga utrymmen för vårdkor. Det är därför viktigt att utformningen av stallet utgår från arbetsplaneringen och hänsyn till korna.

Sammanfattning

Den här boken handlar om skötseln av ett robotföretag, vilket innebär att tankesättet eller arbetsmetoderna ibland är viktigare än fakta. D.v.s.att det är viktigare att man arbetar med en daglig/veckovis/månatlig rutin och standardiserade arbetsmetoder, än precis vad det utgörs av.

Överväganden • Att korna går till roboten är avgörande för en bra robotmjölkning. Samtliga kor ska spontant, regelbundet och tillräckligt ofta använda roboten (vilket också gäller att äta, dricka och ligga ned).. • Det minst intressanta i skötseln av ett robotföretag är nog själva mjölkroboten. Utmaningen och graden av framgång utgörs av hur stallet, korna och arbetsplaneringen fungerar. • Är det överhuvudtaget möjligt för korna att anpassa sig efter en påtvingad trafik? Eller att utforma ett stall som inte tillför korna skada i detta system? • Robotföretag ger möjlighet att skapa en omväxlande, utmanande och trevlig arbetsplats, vilket underlättar att hitta och behålla bra personal. Det gäller att organisera arbetet på ett bra sätt och att behandla djur och människor med respekt..

• Robotproducenten måste tänka i sammanhängande helheter när det gäller arbetsuppgifter, planering, stallformgivning och material/hjälpmedel. Detta kallas systemtänkande och är ett helt annat tankesätt än det traditionella tänkandet i processer, rutiner och uppgifter, som på sitt sätt också är av stort värde. • Dagens robotmjölkare har lärt sig djurhållning i ett traditionellt mjölkstall. Nykomlingarna kan dra nytta av deras vision, mod, kreativitet och misstag. Det ska nu bli intressant att se en helt ny generation med mjölkproducenter som inte arbetat med annat än en mjölkrobot. D.v.s.tillräckligt med material att vidare utveckla.? I den här boken finner du den information som behövs för att optimera ditt befintliga robotföretag eller för att installera en mjölkningsrobot i ett bra fungerande mjölkstall som står inför sitt första robotköp.

• Optimal effektivitet, djurhälsa och -skötsel, arbetsglädje och ekonomisk vinning är långt ifrån uppnådda.

Robotmjölkning

Inledning

Foto: Christien Bas (danace)

Robotmjölkning är en ny trend inom mjölkproduktionen, vilken ännu befinner sig i begynnelsefasen när det gäller management, arbetsplanering, stalldesign och arbetsproduktivitet.

Nästa skede kännetecknas av utformningen, byggnaden och optimeringen av anläggningar helt inriktade på robotmjölkning. Detta gäller allt i från familjeföretag, där en person kan klar arbetet till ”storföretag” där producenten/ entreprenören/investeraren har anställd personal. Här lär vi oss att arbeta systematiskt, kontinuerligt förbättra och konsten att släppa loss.

co pr py ot rig ec h te t d

Historisk bakgrund

Inledning

På morgonen, första arbetsuppgiften

Effektiv dagindelning Lugn och ro är av görande betydelse för en framgångsrik robotmjölkning. Varje form av orosmoment minskar antalet robotbesök.

KAPITEL 1

Det dagliga arbetet

Första arbetsuppgiften

Måndag morgon, klockan halv sju öppnar du stalldörren. Den första uppgiften är att kontrollera ”vårdkorna”. Dessa ska ha din fulla uppmärksamhet. Du ska besvara följande frågor för att fastställa om du behöver utföra arbete här just nu eller senare under dagen: 1. Hur mår vårdkorna? 2. Pågår en kalvning som kräver ingripande?

Börja dagen exempelvis med att byta ut mjölkfiltret. Flockor är tecken på att en ko har mastit. En stor mängd strö på filtret uppstår till följd av problem med förbehandlingen och/eller smutsiga juver.

Känna till och hantera det som är viktigast

co pr py ot rig ec h te t d

Ett företag med en mjölkningsrobot sköts och organiseras på ett helt eget sätt. Fyra gånger om dagen gör man en stallrunda, under vilken man enligt fasta arbetsmetoder utför ett antal arbetsuppgifter och kontroller. I ett robotstall arbetar man relativt mer i stallet hos korna och bakom datorskärmen jämfört med ett mjölkstall. Det viktigaste är att korna själv söker sig till mjölkningsroboten. Detta är endast möjligt när kon har ett friskt juver, i ett rymligt stall utan hinder i vägen, hos en mjölkbonde som är koskötare och vägledare, inte kodrivare.

Hanteringsfråga

I en grupp med lugna kor är det enkelt att hämta en ko. Hur gör man för att hålla korna lugna?

Genom att själv vara lugn och förutsägbar. Korna uppför sig så som de blir behandlade. Om det någon gång är nödvändigt att styra iväg korna, gör då detta på ett lugnt sätt. Låt djuren röra sig i sin egen takt. Att skrika, slå och sticka dem har motsatt verkan. Uppmuntra medarbetare att arbeta på ett lugnt sätt, håll ett öga på dem och visa tecken på uppskattning när de gör rätt. I ett robotstall är korna i princip lugnare och har större tillit till människor än i ett mjölkstall, detta beror på att man arbetar närmare varandra och att korna inte drivs till mjölkstallet.

Den här mjölkproducenten har placerat sina beteckningsklara kvigor i sin vård- och behandlingsgrupp intill en av robotarna. På så sätt kan han lätt observera brunst.

Djupströstallen är för nykalvade, svaga och halta kor. Till höger om djupströstallet står sinkorna. Korna kan gå till roboten från permanentbädden via vänterummet. Efter mjölkningen skickas de tillbaka. Djupströbädden kan gödslas ut med hjälp av traktor med frontskopa. Väntrum

Robotmjölkning

Kapitel 1: Det dagliga arbetet

Mjölkningen sker helt av sig själv om du har koll på djurskötseln, foder och kohälsa. Det är dock nödvändigt att de viktiga uppgifterna utförs rätt varje dag. Om du slarvar eller har problem med korna, konfronteras du direkt med detta på fler än ett sätt då problemen oftast förstärker varandra. Dåligt med robotbesök är alltid det första problemet och juverproblem i många fall det andra. Klövproblem är allt som oftast orsaken till dessa problem Ett bra system erhålls genom att korna kan röra sig ostört, gott om platts, bra golv, friska klövar, ventilation), genom att utfordra en balanserad foderstat och att hålla en viss reservkapacitet hos roboten.

Samla ihop arbetet

20 procent av korna kräver 80 procent av arbetet, dvs. vårdkorna och kor som kräver behandling. I ett välplanerat stall står dessa djur i närheten av varandra, nära där man behandlar och till exempel kontoret. På så sätt får du bra översikt och arbetet utförs smidigt utan att du behöver gå onödigt stora avstånd. Ofta kan viktiga delar som belysning, materiallager och tvättrum ordnas bra. Och under arbetets gång kan du alltid hålla ett vakande öga på vårdkorna. Dessutom behöver vårdkorna sin egen komfortabla stallplats i form av en permanentbädd eller ett bra liggbås.

Det finns alltid hämtkor och därför behövs en väntefålla. Det är dock lättare för korna att gå till en robot utan väntefålla. I en fålla med delad ingång kan korna med lägre rang vänta ostört, då de dominanta korna går direkt in i roboten. 7

På morgonen, arbetets början

De dagliga fasta kontrollerna

Robotbesök och hämtkor

Om inget brådskande arbete krävs hos vårdkorna, börjar du dagen vid datorn. Ta reda på följande: 1. Hur går det med systemet (roboten, korna)?

2. Vilka kor kräver min uppmärksamhet/ska jag hämta? 3. Vilka är mina arbetsuppgifter idag?

a. antal liter mjölkat;

c. antal avvisningar;

b. antal mjölkningar; d. antal misslyckanden;

e. specifika (markör)indikatorer.

Du mäter prestanda utgående från normvärden och sif-

frorna från de föregående dagarna. Du ska också se efter om det finns skillnader på fjärdedelsnivå, vilket till

exempel kan tyda på läckande mjölkslangar. Och om du använder fler än en robot, kontrollerar du om de uppvisar skillnader.

2. Observationskor:

a. för långa mjölkningsintervall: hämta kon, inspektera den (sjuk? halt?);

b. observera ledningsförmåga, mjölkens färg, celltal: undersök kon (mastit?);

c. observera aktivitet (seminera?);

d. misslyckanden: undersök kon (mastit?). 3. Dagsplanering:

a. kolla kalender;

b. förbered morgondagens arbete (till exempel separation av kor);

c. förbered veckans arbete.

Hanteringsfråga Du vill hitta ko nummer 8491. Hur går du tillväga?

Styrd kotrafik

Vid en styrd kotrafik passerar korna genom selektionsportar när de går till och från fodret. Avsikten är mindre arbete och hämtning av färre kor, men ofta leder detta till motsatsen. Men även antal måltider som korna intar per dag avtar, från cirka tolv till så lite som sex. Detta leder till en störd konsumtion och ett sämre foderutnyttjande. Risken för att våmmen blir för sur efter en måltid stiger kraftigt. Svaga och ranglåga kor är de mest utsatta. Även kornas liggtid minskas drastiskt vilket gör att klövproblem tilltar. Vissa djur riskerar att få en lång väntetid och/ eller har dålig åtkomst till liggbåsen. Ett mjukt golvunderlag (till exempel gummi) minskar belastningen på klövarna.

co pr py ot rig ec h te t d

1. Snabbkoll; produktionsnyckeltal:

Korna lockas till roboten med hjälp av kraftfoder. Mjölkningen är i sig inte lockande. I början av laktationen har en ko större aptit och går bättre till roboten än i slutet av laktationen, då de bara får lite kraftfoder. Kor med större rörelsefrihet är mer benägna att gå till roboten. Alla former av hinder minskar antalet robotbesök, så som trånga eller hala gångar, dåligt med utrymme vid roboten eller ett permanent väntefålla före roboten. Kon är ett nyfiket djur och undersöker regelbundet det tillgängliga utrymmet. Detta strövande stimulerar till robotbesök. Oro och förvirring minskar däremot antalet robotbesök.

Överblick via datorn

Det finns tre möjligheter. 1. Du känner alla kor, så det är lätt att hitta den du söker. I små besättningar fungerar detta bra. 2. Alla kor sätts fast i foderstallet en gång om dagen och då blir det lättare att hitta en viss ko. 3. Du låter roboten separera kon. Detta sker först när kon besöker roboten, vilket kan ta 12 timmar eller längre.

Samma öron- och halsbandsnummer underlättar att snabbt hitta kon. Även nya tekniker kan vara av nytta, till exempel en robot som ger korna ett färgmärke eller en (fick)dator, som talar om var kon befinner sig.

Robotmjölkning

Med lite träning och intresse kan man via en dator lätt spåra upp kor som behöver tillsyn, innan allvarliga problem uppstår. Observationslistor och färgkoder på skärmen underlättar arbetet.

Kapitel 1: Det dagliga arbetet

Bildskärmar

Du måste kunna använda datorn när det behövs, utan att behöva ta av dig stövlarna eller kliva ur din smutsiga overall, för att ta fram information eller föra in uppgifter. Detta gör du stående eller sittande på en pall, vid ett högt arbetsbord.

En enkel lösning nära roboten. Här kan du göra allt som behövs med datorn. För mera komplicerade uppgifter på datorn, behöver du en bättre arbetsplats.

Ett kontor med utsikt över väntefållan och robotrummet, och kor som närmar sig brunst, vård- och kalvkor. Det ska vara lätt att hålla kontor och fönster rena.

Stallrunda

Stallrundans uppgifter

Kombinera och kontrollera

Stallrundan är en kontrollrunda av mjölkningsroboten, korna och stallet, som kombineras med uppgifter som rengöring av liggbåsen och vattenkopparna. I de flesta fall gör man fyra stallrundor per dag: två långa och två korta. De långa rundorna görs på morgonen och sist på eftermiddagen. De korta rundorna görs vid lunch och på kvällen. Under de långa rundorna tar du också med sinkorna.

1. Hämta, använda och lagra uppgifter

2. Hämta korna

Arbeta effektivt varje dag

Ta tempen direkt på en ko som verkar slö, har en för tom våm, kalla öron eller på annat sätt inte verkar kry. Har kon en temperaturförhöjning (> 39,0°C) eller feber (>39,5°C), undersök juvret (svullnad, mjölk). Kontakta veterinär för diagnos och behandling.

Det är viktigt att ha med sig ett anteckningsblock eller en handdator: för att komma ihåg vårdkorna, för att notera observationer och överföra information till datorn som kan sökas upp senare.

co pr py ot rig ec h te t d

Genom att spara in tio minuter arbete varje dag vinner man en och en halv arbetsvecka (61 tim) på ett år. Försök därför att dela in din dag så effektivt som möjligt, så du utför arbetet vid rätt tidpunkt och i den smartaste ordningsföljden. Gör gångavstånden korta och logiska. Se till att material, kranar, dörrhandtag, belysning och andra hjälpmedel har en fast och logisk placering.

3. Rengöring av liggbåsen

För varje ko som du hämtar ställer du frågan: Varför ska jag hämta den här kon? Hur mår den? Hur kan jag få den att gå med mig? Hämtningen kan göras effektivare genom smart placering av rör eller staket längs hämtningsgången. Kontrollera robotens foderkrubba.

4. Kontroll av korna

Arbetsorganisation

Två arbetsmetoder för hämtning:

Effektiva arbetsrutiner är både bekvämt och tidsbesparande. En bra rutin börjar och slutar på den mest logiska platsen, till exempel där gödsel skrapan står, vid en kran där du spolar av stövlarna eller där du kan byta mellan rena och smutsiga skor. Melkrobotbedrijven vragen om medewerkers die het merendeel van het werk kunnen doen en die allerlei taken kunnen combineren. Je loopt vast met sterke opsplitsingen van het werk, zoals op grote bedrijven met melkstallen gebruikelijk is.

1. Hämta först observationskorna och rengör därefter liggbåsen. Hämtningen av korna och rengöringen av båsen kan utföras av flera personer vid olika tidpunkter. Detta fungerar bra med en temporär väntefålla som tas bort efter stallrundan. Detta passar också bra i system där alla kor sätts fast vid foderkrubban en gång om dagen. Efter stallrundan kan du inspektera och behandla kor som separerats av roboten.

2. Hämta observationskor under rengöringen av liggbåsen Detta fungerar bra i en lugn besättning och med få hämtkor. Detta passar också bra med permanent väntefålla och temporära fållor som öppnas automatiskt, såvida det inte är mera logiskt att öppna det temporära vid en senare tidpunkt. Automatisk öppning av temporära väntefållor gör arbetet mera flexibelt och förebygger att du glömmer att öppna dem.

Liggbåsen bör i genomsnitt rengöras grundligt tre gånger per dag men minst två. Liggbås med madrass ska strös minst en gång. I rena liggbås kan man låta korna ligga kvar, i smutsiga liggbås får de resa på sig.

5. Kontroll och rengöring av stallarna

Bygg in rutiner i stallrundan - standard arbetsmetoder. Se till att rutinerna passar in i minsta detalj. Häng en rengöringsborste intill en vattenkopp. Gör tvärgångar på rätt platser. Gör uppgifterna till en vana, som att varje morgon justera ventilationsgardinerna för den dagen dag. 10

Robotmjölkning

Kapitel 1: Det dagliga arbetet

En runda till korna som finns på observationslistan och andra eventuella vårdkor, som nylakterande kor. Förutom att kontrollera de enskilda korna, ska du uppmärksamma grupp-, parbeteende eller annat avvikande beteende. Var uppmärksam på flytningar, våmfyllnad, kroppshållning, rörelsemönster, beteende, nedsmutsning och hudskador.

6. Kontroll, rengöring och underhåll av roboten

Kontrollera förbehandlingen och sprayningen. Gå igenom de fasta kontrollpunkterna på roboten enligt tillverkarens instruktioner. Två gånger om dagen ska robotrummet spolas rent. Var försiktig med högtrycksprutan och elektroniska enheter.

Utfodring och foderintag

Fodret är en framgångsfaktor

Basen: grovfoder av bästa kvalitet Bra grovfoder på foderbordet är: • smakligt; • börjar inte jäsa eller ta värme; • innehåller inte mögel; • är inte mekaniskt söndermalet.

En sund våm är avgörande för kornas hälsa. Mängden grovfoder ska i första hand utgå från djurens välbefinnande. Då går korna till roboten tillräckligt ofta och det uppstår få problem och de blir lätt dräktiga..

Kraftfoder och roboten

En sund våmfunktion

En frisk ko har en bra våmfunktion. Det vill säga att den kan tillgodogöra sig all näring som finns i foderstaten, med ett optimalt intag av mineraler, vitaminer och spårämnen. En bra våmfunktion uppnås när foderstaten har en bra strukturuppbyggnad. En bra struktur förebygger kraftiga förändringar (buffertfunktion) av surhetsgraden (pH) i våmmen och ser till att näringen i fodret förblir tillräckligt länge i våmmen för att brytas ned ordentligt. På så sätt erhålls ett maximalt näringsupptag. En höggradig foderstruktur utgörs av NDF, ADF vilka stimulerar salivproduktionen och gör att kon tuggar och idisslar längre. Saliv innehåller bikarbonat, som motverkar försurning av våmmen. Minst 10 % av foderstaten ska ha en partikellängd på minst 4 cm. Den utan tvivel viktigaste perioden för en sund våmfunktion och en frisk ko, är sintiden, kalvningen och den första månaden av laktationen. Hanteringen måste skötas perfekt under denna period med särskild hänsyn till kons komfort och våmfunktion (se sid. 16). Använd också en separat introduktionsplan för kvigor.

Genom rätt sammanställning av produkter med olika fermenteringshastighet blir energi och protein gradvist och samtidigt tillgängligt (synkronisering).

Höjden och bredden på en fodersilo ska garantera en uttagshastighet på minst två meter per vecka, så att ingen jäsning uppträder. Ta bort skämt foder så att det inte kan komma med i foderstaten. Städa undan löst foder omkring fodersilon med en gång.

co pr py ot rig ec h te t d

För att locka korna till roboten måste fodret i roboten vara betydligt godare än fodret på foderbordet. Oftast är detta kraftfoder. Därför ger man alltid en bestämd mängd kraftfoder i en robotanläggning och man tar hänsyn till den därmed ökade risken för våmstörningar och fångproblem. Den maximala mängden kraftfoder per besök är 2 kg. Detta är den mängd som högmjölkare får. Dessa kor mjölkas tre till tre och en halv gång per dag. Det vill säga att de får 6 till 7 kg kraftfoder per dag. Om man vill ge mer kraftfoder, placeras detta i kraftfoderstationer i stallet. Den minimala mängden kraftfoder per besök är 0,75 kg annars kommer korna inte att gå till roboten. Detta är den mängd som man ger lågproducerande kor som mjölkas två gånger per dag.

Vid automatisk utfodring är det enkelt att ge korna färskt foder mer än två gånger om dagen. Om för många kor går till foderbordet vid utfodringen, är fodermängden för låg. Vid automatisk utfodring är det särskilt viktigt att förebygga jäsning i blandare, foderlagret och fodersilon.

Ta fram ett utmärkt ensilage

Om korna hämmas i sin rörelsefrihet minskas antalet måltider och robotbesök. Detta reflekteras i extrema utslag i våmmens pH-värde under dagen. Det krävs då större mängder kraftfoder för att locka korna till roboten, vilket också ökar risken för våmförsurning.

Robotmjölkning

En utmärkt utfodring börjar med gräs- och skördehantering samt foderframställning. Fodergrödor ska redan på marken innehålla så lite jäst och mögel som möjligt. Under skörden och förvaringen får inga föroreningar som jord, komma i produkten. Konserveringsmedel gör att fodret konserveras snabbare och bättre men skyddar även mot uppvärmning och jäsning i den öppna silon och på foderbordet. Efter en slåtterperiod på två dagar ensileras gräs med en torrsubstanshalt på mellan 30 och 50 procent. Gräsmassan bärgas/rullas i lufttät plastförpackning snarast möjligast, helst med ett tungt täckskikt (till exempel sand).

Kapitel 1: Det dagliga arbetet

Grundvalar för bra utfodring

1. En ko äter 10 till 12 måltider per dag om den har fri tillgång till foderplats med gott foder minst 20 timmar per dag. På grund av det gradvisa foderintaget och de relativt små måltiderna är pH-graden i våmmen relativt stabil. Kontrollpunkt: våmfyllning fluktuerar mellan 3,5 (full) och 2,5 (halvfull). 2. Varje måltid ska innehålla rätt förhållande av alla foderstatkomponenter. Kon är själv inte särskilt selektiv i sitt foderintag och den producerar en jämn mängd gödsel. 3. Korna ska alltid ha rent vatten tillhands. Kontrollera vattenbytet och vattenkvaliteten i alla drickkoppar, även hos sinkor och kalvkor. Bedöm tillgängligheten till drickkopplarna (vägen till och placeringen av vattentråg). Det första symptomet på våmstörning är ökad törst hos kon.

Problem

1. Våmmen blir störd av ett konstant för lågt eller ett kraftigt fluktuerande pH-värde och kon tillgodogör sig inte tillräckligt med energi, vitaminer, mineraler och spårämnen. Därutöver flödar oönskade ämnen vidare till tunn- och tjocktarmen, där de ger störningar. Detta ger ökad risk för fång. Du känner igen våmstörningar på matt hårrem, en halvtom våmfyllnad, en för låg produktion i förhållande till foderintaget, gödsel med ej nedbrutet material, ojämn gödselkonsistens, avmagring, sulblödningar eller nedsmutsat bakparti, mm.

2. I den andra hälften av laktationen kan ett för stort stärkelseintag göra korna tröga och ovilliga att besöka roboten. Stärkelse är en bra energikälla för nylakterande kor. Stärkelse finns bl.a. i majs CCM

Over de auteur Jan Hulsen är uppvuxen på ett lantbruk med mjölkkor och slaktgrisar.

“Mjölkning med en robot går helt annorlunda till än i ett mjölkstall.” Framgången med robotmjölkning beror på stallet och korna. Då pratar vi

att ha arbetat i tre år som lantbruksveterinär, har jag nu inriktat min

om båsen, foder, skötsel och hantering av djuren.

verksamhet på informationsförmedling och rådgivning”’ Därutöver är

Den första uppgiften för roboten är att lämna korna ifred. För att det ska

han verksam inom journalistik, marknadsföring, kommunikation och

fungera ska korna vara friska, tycka om kraftfoder och lätt kunna gå till

affärsekonomi.

roboten. Inget mer och absolut inget mindre. En annan förutsättning för en övergång till robotmjölkning är att man kan organisera arbetet. Man är inte bunden till fasta tidpunkter, ändå

och har han skrivit de populära böckerna om kosignaler. Vetvice är

arbetar man efter ett strikt schema och kontrollistor. Arbetet utgår till stor

verksamt i över 30 länder med föreläsningar och utbildning inom

del från information från datorn.

fackområdens Kosignaler, Klövar, Fruktbarhet, Ungdjur, Sinsättning

Korna måste nämligen vara helt friska och förbli helt friska, och

och övergång, samt Bygga för korna.

den tekniska delen måste fungera felfritt. ”Förebyggande och

Robotmjölkning

sju nyckelord som utgör grundpelarna i ”signaldiamanten”. Dessa sju basbehov är: foder-vatten, ljus-luft, stressfrihet och god hälsa. En god hälsa är resultatet av de andra faktorerna och samtidigt i sig självt en av grundpelarna. Infektioner, sår och metaboliska problem kräver särskild tillsyn.

framåttänkande” är mottot. “Det får duga” räcker inte till, utan bara mjölkkoanläggningar. Tillsammans med djuromsorgen, står här

Den som lyckas med robotmjölkning är en arbetsledare som kan skilja

människan och produktiviteten central. Vetvice ger råd och utbildar

bisaker från huvudsaker. Han riktar sig främst på kornas omsorg, tänker i

bönder på områdena stallkonstruktion, arbetsorganisation och hur

processer och är bra på att hantera anläggningsinformation.

man förebygger djursjukdomar.

Robotmjölkning ger dig en första inblick i vad det innebär att sköta en

fod

utrymme

“Mycket bra heter duga”.

Jan Hulsen

Bokserien Future Farming® riktar sig främst på hanteringen av

mjölkrobotanläggning. “En bra bok har många bilder, kort och tydliga texter som ger bra och

Mängder av praktisk information, skötselinformation och idéer.

direkt användbar information.”

Författaren Jan Hulsen, Vetvice Group står garant för en praktisk,

tte

god hälsa

komplett och lättillgänglig information.

Rådgivare och utbildare på Vetvice och DairyLogix förmedlar kunskap, insikt och kreativitet med hjälp av denna bok.

“I sporttermer: robotbonden är mer en coach, än en spelare.”

Från vä. t. hö.: Stående: Nico Vreeburg (veterinär/utbildare, stallbyggare, dairy farm management) Joep Driessen (veterinär/utbildare, CowSignals Company) Bertjan Westerlaan (veterinär/utbildare, stallbyggare, dairy farm management) Marcel Drint (veterinär/utbildare, klövhälsoexpert) Sittande: Jan Hulsen (veterinär/utbildare, large dairy management) Jack Rodenburg (jordbruksingenjör, stallbyggare, DairyLogix)

www.roodbont.com

www.vetvice.com

Jan Hulsen

ljus

co pr py ot rig ec h te t d

Med sitt företag Vetvice har han utvecklat Koesignalen®-konceptet

Kons basbehov kan sammanfattas med

Robotmjölkning

Han läste till veterinär med ett kort avbrott på lantbruksskolan. ”Efter

Kornas ”signalsdiamant”

luf