Horse Signals - Swedish edition

skillnaden mellan att titta och verkligen se.”

www.hushallningssallskapet.se

www.centaur.pro

www.roodbont.com

ISBN 978-91-982215-2-7

Boken lär dig se objektivt på egna och andras hästar, att inte dra förhastade slutsatser och att alltid utgå från de tre nyckelfrågorna: Vad ser du? Varför händer det? Vad gör du? Som exempel, en slickande häst kan ge information om utfodringsrutiner och svullna ben kan berätta om brist på motion. Även om målen är olika måste du hela tiden fatta beslut. Hästsignaler hjälper dig att fatta välgrundade beslut genom att lära dig skillnaden mellan att titta och verkligen se.

Den här rikt illustrerade och praktiskt baserade handledningen vänder sig till hästälskaren, från nybörjare till mer avancerad. Boken innehåller tydliga förklaringar och 350 fotografier och illustrationer från vardagen med häst. Överallt och hela tiden finns det signaler att se…. utveckla din förmåga att uppfatta och förstå. Hästsignaler hjälper dig på vägen.

Med andra ord, en grundläggande guide för hästälskaren.

9 789198 221527

Menke Steenbergen - Jan Hulsen

Hästar skickar hela tiden ut signaler om sin fysiska och psykiska hälsa genom sitt kroppsspråk. Lär vi oss att tolka dessa signaler kommer vårt samarbete med hästen att utvecklas. Boken Hästsignaler guidar dig mot ökad förståelse.

co pr py ot rig ec h te t d

HÄSTSIGNALER

”Hästsignaler lär dig

HÄST

SIGNALER Se, Analysera, Agera

Menke Steenbergen Jan Hulsen

Förord översättarna

Förord Anna Hassö

Mår alla hästar bra?

Har alla hästar möjlighet att vara häst?

Ges alla hästar möjlighet att prestera på toppen av sin förmåga?

Svaret är NEJ.

Många av oss som idag hanterar hästar har inte vuxit upp med hästar eller andra stora djur vilket gör att grunderna i all djurhållning, att läsa och förstå djurens beteende och behov, ibland saknas. Det är lätt att, i bästa välvilja, överföra mänskliga behov och känslor till hästen vilket i värsta fall kan leda till ohälsa och nedsatt prestationsförmåga.

Enligt tillgänglig statistik finns år 2014 ca 360 000 hästar i Sverige. Dessa hanteras av 125 000 motions- och lektionsryttare, 5 800 travhästägare och deras tränare samt 25 000 licensierade tävlingsryttare och deras medhjälpare (”ponnyföräldrar”, vänner, hästskötare med fler).

Den här boken vänder sig till dig som hanterar hästar och ger dig redskap för att succesivt öka din kunskap kring hästars beteende och behov. Boken ska ses som ett komplement till all den utmärkta litteratur som finns kring ridning, körning, avel etc.

Ett särskilt tack till de som hjälpt oss med goda råd och specialkompetens, Sune Jansson kiropraktor, Ingela Öhgren godkänd hovslagare och lärare, Cecilia Müller universitetslektor fodervetenskap, Charlott Åkerlind foderanalysföretaget BLGG, Annika Larsson Eldeklint veterinär.

Vi vill även nämna den utmärkta kunskapssajten ”HästSverige” för ytterligare fördjupning.

Vi önskar dig god läsning och mycket nöje med din hästhållning!

co pr py ot rig ec h te t d

För varje ny generation hästfolk försvinner en del av den förra.

Mycket kunskap om hästens behov och naturliga sätt att leva försvinner med dem och många hästar anpassas mer och mer till människans sätt att vara. Vi överför vår ”mat- och sovklocka” plus ett sätt att tänka kring hästar som liknar hur vi människor umgås. Hästens matsmältning skiljer sig väldigt mycket från människan, och en del andra djur. Den vilar i helt annorlunda perioder och kräver rörelse för att må bra.

Om vi tar vara på den här kunskapen kan vi hålla våra hästar friskare, slippa en hel del mag- och tarmproblem samt få både hobbyhästen och tävlingshästen att klara av det vi begär av den.

Den här boken tar upp många viktiga områden, både kring hantering och skötsel av olika typer av hästar, och visar även flera skisser på hästens uppbyggnad. En mycket komplett bok, med saklig information. Boken har även ett stort inslag av bilder, vilket gör den intressant för läsare i olika åldrar, som tydligt illustrerar vad texten handlar om.

Översättarna på Hushållningssällskapet

Anna Hassö

Diplomerad beridare B-tränare

Landslagsryttare i fälttävlan

Gästkrönikör i Tidningen Ridsport

4

1 . At t iak t t a h ä s ta r Man kan lära sig att iaktta Att iaktta medvetet Vad ser du?

Varför händer det?

Jag ser men kan inte förklara Vad gör du?

Risker och problem

6 8 9 10 12 13 14 15

56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67

6 . Att h a nte ra h ä s ta r Tryck Att lära med hjälp av tryck Att arbeta med din häst Att använda samarbetsmodellen Att ta kontroll En avslappnad häst Att hantera ett flockdjur Att hantera ett flyktdjur

68 69 70 72 73 74 75 76 77

7 . Al l mä n h a nte ri n g Närma dig din häst Första intrycket Gör hästhälsokontrollen Att rykta och visitera Kontrollera benen Att kratsa hovar Hovsignaler Klippning och trimning Att hålla sig varm eller kall Att borsta manen och svansen Säkerhet Tänder

78 79 80 81 82 85 86 87 88 89 90 91 92

8 . H ä s te n i a rb e te Sadeln Bett Skydda benen Muskelstyrka, rygg och balans Lösgörande uppvärmning Steg 1: Takt och tempo Steg 2: Mjukhet i kroppen I slutet av arbetspasset Efter arbetspasset

94 95 96 97 98 100 101 102 104 105

R e g i s te r

106

co pr py ot rig ec h te t d

2 . Va d ä r en h ä s t?

16 Hur en häst ser världen 18 Hur en häst känner lukt 20 Hur hästen hör 21 Hästspråk 22 Exteriör 24 Skelettet 25 Benställning 26 Hästen i rörelse 30

5 . På b e te Rangordning Vår Faciliteter på bete Avföring och inälvsparasiter Att fånga en häst Giftiga växter Sommar Gräs: Tillväxt och näringsinnehåll Att producera grovfoder Höst Vinter

3 . I st allet Daglig motion Social kontakt Lösdrift Grupputfodring av häst Stallutformning Liggyta Varmt, kallt och ljus Ventilation Hälsa och ventilation

32 33 34 35 36 37 38 39 40 41

4 . H ä sten s fo d e ri nta g Utfodring Matsmältningen och mag-tarmkanalen Grovfoder: Hö, hösilage, ensilage etc.

Kraftfoder Avföring och mag-tarmsignaler “Håll koll” Fortsätt titta och tänka Hullbedömning För tunn – lagom – för fet Högriskdjur och näringsförsörjning Äldre hästar och tävlingshästar

42 43 44 46 48 49 50 51 52 53 54 55

I n n e h å l l

I nt ro d u k t i o n

I n t r o d u k t i o n

Den här boken hjälper dig på din väg mot att bättre förstå, hantera och sköta hästar Fö r a l l a hä stä l ska re

Den här boken fokuserar på hästar, att hålla

måltider istället för långa sammanhängande ättider eller att klippa känselhåren för att det “ser bra ut”.

En häst resonerar inte men den reagerar, lär sig och associerar. Den förstår inte vad du menar när du säger “-Jag ska bara till sadelkammaren men sen ska vi ut och rida” men den kan reagera på ditt kroppsspråk.

Hästar har en förmåga att läsa mänskliga signaler mycket bättre än människor någonsin kommer att kunna läsa hästars signaler.

co pr py ot rig ec h te t d

hästar och att hantera hästar genom att följa grundläggande principer. Vad är en häst?

Hur hanterar du en häst på bästa sätt? Vad kräver en häst för att bibehålla god fysisk och psykisk hälsa? Hur kan du uppnå detta samt veta att du gör rätt?

… fö r att e n h ä st ä r e n h ä st…

Boken Hästsignaler låter dig se världen genom en hästs ögon och utgår från att hästen är ett djur, inte en människa. Att behandla hästar som människor kan leda till problem. Som till exempel att hästar stallas upp i ensambox istället för i grupp för att ge dem avskildhet, att ge dem flera fasta

Är de här små gula äggen på hästens ben farliga?

4

...o c h har alltid rätt.

Det finns ofta många lösningar på ett problem men det finns bara en jurymedlem vars åsikt räknas och det är hästen.

Varför gnager en häst på trä?

Hur kan du kratsa din hästs hovar på ett säkert sätt?

Det går ofta att dela in folk som hanterar hästar i två kategorier: “användaren” eller “hästhållaren” och deras synsätt kan skilja sig åt. Användaren gör saker med sin häst medan hästhållaren har fokus på uppstallning, utfodring och omvårdnad. Vissa kapitel i den här boken är adresserade till användaren, andra till hästhållaren och en del till båda.

Boken Hästsignaler beskriver och förklarar många av grundkoncepten och specialtermerna inom hästvärlden. Detta för att du ska förstå vad som menas med till exempel “korta tygeln, bibehåll mjuk kontakt, gå in i vänster båge, serpentin, byt diagonal, låt hästen söka sig framåt och nedåt längs med medellinjen”. Så många term-

Hur kan jag förebygga skador?

Varför är hästen arg när den får mat?

. . . o c h b ö r j a r m e d t r e f rå g o r : Vad s er du? Var fö r h än de r de t ?

Vad gör du?

Hästen berättar hela tiden för dig om sin hälsa, sitt välmående och sin fysiska kondition. Konsten är att kunna se dessa signaler samt att förstå och kunna använda dem.

Boken Hästsignaler erbjuder råd, tips och stöd för att hjälpa dig att uppnå denna förståelse.

co pr py ot rig ec h te t d

. . . d ä r för att ta hand om häs tar ä r e tt jobb för männis kor...

er i en mening är ett skämt såklart, eller är det?

För ingen kan allt men alla kan lära. Det finns många “hästblinda” så kallade erfarna ryttare och hästägare som tror att saker och ting är normala och bra när de egentligen inte är det.

I n t r o d u k t i o n

E n b ok för häs thållaren o c h a nvä n d a ren...

“ Se mer genom att iaktta noggrannare”

Fryser min häst på vintern?

När är en häst för fet?

5

1

Att iaktta hästar

co pr py ot rig ec h te t d

K i j k e n

n a a r

pa a r d e n

Ka p i t e l

Bildpussel

?

6

Va d v i l l d e n h ä r h ä s t e n s ä g a d i g ?

Hästar är av naturen nyfikna och tycker om att söka kontakt. De trycker nosen mot varandra som en form av hälsning.

Genom att aktivt iaktta hästar, kommer du automatiskt att börja se mer. Men för att aktivt kunna iaktta hästar krävs mental närvaro. Om du alltid ställer dig själv frågan ”vad ser jag?” och försöker förstå det du ser och hur det uppstod, så kommer du automatiskt att lära dig förstå och använda hästens signaler.

Att iaktta hästar är inte bara kul, det hjälper dig även att förstå dem. Om du förstår din häst bättre kan du också hantera och ta hand om den på bästa sätt.

E e n b l i j

co pr py ot rig ec h te t d

pa a r d

Idealbilden av ridning är en glad häst som utför övningar i perfekt harmoni med sin ryttare. Alla övningar baseras på hästens naturliga beteende och rörelser. FEI (internationella ridsportförbundet) beskriver en nöjd sporthäst som följer: “Utvecklingen av en häst till en god atlet sker genom harmonisk utbildning. Som resultat får man en häst som är lugn, medgörlig och lösgjord. Den har ett gott självförtroende, är uppmärksam och lyhörd vilket ger förutsättningar för ett perfekt samarbete med ryttaren”.

En glad häst

Alla som håller på med hästar vill se en nöjd

häst. En nöjd häst känns bra, koncentrerar sig och fokuserar på samarbete.

En häst är nöjd om den mår bra. Detta förutsätter att den ges möjlighet att utöva sina naturliga beteenden. Du bör därför anpassa hantering och träning av din häst till att vara så nära dess naturliga beteende som möjligt.

Självklart är det omöjligt att hålla hästen under helt naturliga förhållanden. Det är dock inget problem så länge du inte tvingar din häst fram till eller över gränsen för dess förmåga att anpassa sig. Om man närmar sig dessa gränser kommer hästen att vara mindre villig samt mindre social med både människor och andra hästar. Den löper också en större risk att utveckla magsår.

Om djurets förmåga att anpassa sig överskrids kommer det att utveckla stereotypa beteenden såsom vävning eller luftsnappning.

7

ia k t t a

N ö j d o c h f r i s k , b ät t r e h ä s t

Iaktta objektivt

Framgångsfaktorer

8

Det är viktigt att se saker som inte är bra eller är på väg att gå fel. Än viktigare är att du vet vad som bör göras för att rätta till dem.

Så även när saker går bra, fråga dig själv: Varför blir det så här? Hur blev det så här?

Med andra ord, vilka är framgångsfaktorerna?

Detta är en livslång process eftersom nya situationer ständigt uppstår. Använd detta förhållningssätt som en grund för lärande.

När allt går som det ska har du kontakt med veterinären endast för förebyggande vaccinationer. Be denne att undersöka hästens hälsa, hull, närmiljö och allmänkondition. Veterinärens åsikt är förhoppningsvis objektiv och denne kan se saker som du missat. Även andra experter kan bidra med objektiva synpunkter.

?

Va d s e r d u ? Va r f ö r h ä n d e r d e t ?

Va d g ö r d u ?

1. Den här hästen sticker ut tungan när den rids.

2. Det beror ofta på bettet som kan vara för litet eller för skarpt, hästen kan vara spänd eftersom den är ovan vid ryttaren, ryttaren kan vara hård i handen eller så kan hästen vara irriterad av en extra tand (vargtand).

3. Be en expert undersöka hästens tänder, använd ett mindre skarpt bett och/eller be om hjälp med din ridning och eventuellt hårda hand.

Man kan lära sig att iaktta hästar. Om du börjar göra det mer medvetet så kommer du automatiskt se mer. När du iakttar hästar, ställ dig själv dessa tre frågor och alltid i denna ordning: 1. Vad ser du?

Beskriv det du ser exakt och objektivt utan att döma (undvik benämningar såsom bra, dålig, stor, liten, tunn, långsam, etc.).

2. Varför händer det?

Försök att förklara hur det uppstått. Vad orsakade det?

3. Vad gör du?

Fråga dig själv: “Är detta OK eller skulle det kunna vara bättre?” Vidta åtgärder om nödvändigt.

Bildpussel

co pr py ot rig ec h te t d

M a n

k a n

l ä r a

s ig

at t

Om din häst är nöjd och mår bra kommer den att: n Vara lättare att hantera n Kunna koncentrera sig bättre n Hålla sig friskare vilket leder till lägre veterinärkostnader n Prestera bättre n Kunna användas längre

För att kunna iaktta med fokus behöver du lära dig se mönster. Du måste veta vilka tecken du bör hålla utkik efter och när, samt veta när något är fel. Gör detta till en medveten vana. Som exempel, träna dig själv att titta på hästens avföring varje dag när du mockar. Ser den likadan ut idag som igår? Är det parasiter i den? Var uppmärksam på muskelspänningar när du ryktar din häst. Spänningar betyder ofta muskel- eller ledsmärta.

Att iaktta med fokus innebär att se både helhet och detaljer. Börja med helheten i hästens närmiljö och när hästen arbetar. Fokusera därefter på detaljer och sen tillbaka på helheten.

Hur skapar du en struktur för detta?

Häst- eller gruppsignaler?

Signaler behöver inte vara begränsade enbart till en häst. Leta efter signaler som ges av andra hästar. Om det finns en koppling till stall och skötsel så kan även andra hästar visa samma signaler.

co pr py ot rig ec h te t d

Ta d i g t i d a t t s e o c h l ä r a

?

Alla hästarna i det här stallet gnager på trä därför att de behöver fibrer. Ändra deras foderstat och utfodringsrutiner så att de kan äta längre. Se till att en häst aldrig är utan foder i mer än sex timmar.

En ryttare eller kusk försöker få sin häst att göra det den vill genom att använda olika hjälper: tygeln, skänkeln, positionen, tyngden, rösten. Vilka hjälper ser du här? Hästens reaktion berättar för dig om den förstår hjälperna. Var kreativ när du söker efter lösningar. Fråga någon kunnig och diskutera vilka hjälper du kan använda. Att lära sig bli en bättre ryttare är en livslång process.

Va d s e r d u ?

Bildpussel

!

m e d v e t e t

Att iaktta medvetet betyder att titta med fokus. Du letar efter saker som avviker och ger information om hästens hälsa och välmående.

Du utvecklar din förmåga att se och känna hur din häst svarar på hjälper när den rids och hur den reagerar tillsammans med olika människor och hästar.

ia k t t a

Mönster och vanor

At t

Leta efter signaler

9

Iaktta objektivt

Va d

Iaktta din häst och beskriv vad du ser. Gör det objektivt utan förutfattade meningar. Försök att inte dra slutsatser och bibehåll ett öppet sinne.

När det gäller hästar bör du alltid vara beredd på det oväntade eller något du aldrig hört talas om förut.

Ta alltid de saker du iakttar på allvar och var uppmärksam på dem. Strunta inte i det du ser, agera på lämpligt sätt så du efteråt slipper säga: “-Åh, jag skulle ha gjort något åt det på en gång”.

Hästblindhet

10

co pr py ot rig ec h te t d

s e r

d u ?

V a d s e r h ä s t m ä nn i s ko r ho s d e n h ä r h ä s t e n ?

Det finns många anledningar att hålla häst, vilken är din? Detta är en bra utgångspunkt när du pratar med andra. Det styr också de saker du ser (eller inte ser). Det är lätt att bli “hemmablind”. Det betyder att du inte längre ser saker eller helt enkelt aldrig har sett dem. Se till att din häst inte blir lidande på grund av detta. Prata med andra hästkunniga människor kontinuerligt så kommer du att få ett bredare perspektiv. Men kom ihåg att de flesta har en uppfattning om vad som är normalt och inte bör ändras. Det behöver dock inte vara rätt. Det kan vara “stallblindhet” eller “hästblindhet”.

En ryttare: “Vilket temperament! Den vill jag inte rida”. n En uppfödare: “En vacker brun häst med karsima som även är lätt i typen.

Utan tvekan efter hingst X”. n En veterinär: “Oj oj, underlaget i paddocken är löst. Det ökar risken för skada”. n En lekman: “Hästen har öronen bakåt, den måste vara arg”. n

En sjukgymnast: “På den här hästen kan du se spända magmuskler som den använder för att välva ryggen och vinkla sitt bäcken”. n En beteendevetare: “Den här hästen leker, den har roligt”.

n

Vad du iakttar beror till stor del på ditt fokus. Om du breddar ditt fokus kommer du att se mer.

Den här hästen biter i en stolpe när den görs iordning. Ryttaren reagerar: “Åh, det här är typiskt för min häst, han gör alltid så.” Men är det verkligen så och är det en ursäkt? Hästen förstör sina tänder och stolpen. Varför gör den så här? Berättar den något för dig? Kan du göra något åt det?

Du är den enda som kan fatta beslutet att göra något åt det. Du är alltid ansvarig för din hästs beteende, det är aldrig upp till din häst.

A nv ä n d a l l a d i na s i nn e n

Va d s e r

co pr py ot rig ec h te t d

d u ?

Öva att lyssna medvetet för att lära dig höra positiva och negativa signaler. En lös sko ger ett typiskt “klick-klick” ljud.

Du kan se att en häst har ett gott hull, men du bör känna för att kunna avgöra om den är för fet. Muskler känns hårdare än fett.

En ung häst måste ställa sina ben brett för att nå ner till gräset eftersom dess ben är längre än dess hals. Ungefär hälften av alla hästar har en tendens att sätta samma ben framför när de betar liksom vid andra tillfällen. Det kan liknas vid att vi människor är höger- eller vänsterhänta. Detta kan medföra att hästen belastar sina ben och hovar olika och kan utveckla en obalans. Den främre hoven kan bli bred och platt medan den bakre hoven kan bli smal och hög. Även unga hästar bör kontrolleras regelbundet av en hovslagare som enkelt kan korrigera hovarna.

Känsla kan inte läras från en bok utan kommer med praktisk erfarenhet. Ibland kan det vara bra att använda hjälpmedel. Den här tygeltrycksmätaren indikerar hur stort tryck du har på bettet och hjälper dig att utveckla en “mjuk hand” det vill säga att hålla precis rätt tryck på tyglarna.

Livrem och hängslen

Dina egna sinnen säger dig mycket men inte allt, så använd hjälpmedel för ökad säkerhet.

Som exempel, analysera foder och vatten samt mät sadel- och tygeltryck. Undersök luftkvaliteten i stallet med jämna mellanrum och tänk på att även mäta vid golvnivå.

Kontrollera och jämför

En ofta upprepad hästsignal, som sker varje dag, varje vecka etc, ska man vara uppmärksam på. Rådgör med någon om du är osäker. Man kan lära av varandra. Titta efter signaler från andra hästar både hemma, på ridskolan och på andra ställen.

11

Efter att ha observerat någonting, försök att förklara varför det händer eller varför hästen gör som den gör. Ofta finns det flera förklaringar. En häst har dock inte mänskliga känslor och definitivt inte samma intellekt. För att verkligen förstå hästsignaler så måste du se situationen med djurets ögon.

Va r f ö r

h ä n d e r

d e t ?

Var för händer det?

Hästen vill, men kan inte!

Va r f ö r g ö r h ä s t e n s å h ä r ?

Generellt sett så finns det tre anledningar till en hästs beteende: 1. Hästen gör något för att tillfredsställa ett naturligt behov. Som till exempel dess naturliga behov av fiber betyder att en häst har ett konstant behov av att tugga på något. Brist på grovfoder kan leda till att hästen gnager på en stallinredning av trä.

2. Hästen försöker undvika eller minska smärta och obehag, exempelvis genom att sänka ryggen för att sadeln inte passar.

3. Hästen har lärt sig att ett visst beteende leder till ett visst resultat, till exempel om ryttaren lägger tryck via skänkeln och hästen går undan för skänkeln så försvinner trycket.

co pr py ot rig ec h te t d

Ibland vill hästen utöva ett naturligt beteende men kan inte. Om så är fallet kommer den att ge följande signaler: n Omriktat beteende. Hästen utför en handling som ersätter det den egentligen vill göra. Som till exempel att den biter i krubbkanten när den vill äta eller biter sig själv när den vill bli ompysslad (vänskaplig nafsning). n Avsiktsbeteende. Hästen uppvisar den första delen av en önskad aktivitet. Som till exempel, den sticker ut nosen när den ser någon den känner (vill lukta på).

Beteendet förstärks om hästen förväntar sig att snart tillåtas göra det önskade beteendet (förväntningsbeteende).

Exempel på avsik tsrörelser n n n

12

Vandra fram och tillbaka i boxen: “Jag är uttråkad och vill röra på mig.”

Väva: “Jag vill gå ut, jag vill vara med.”

Slicka och buffa på krubban: “Jag vill äta.”

Att skrapa vid dörren eller sparka är en avsiktsrörelse som ursprungligen kommer från att skrapa bort snön för att komma åt maten. Det är ett tecken på otålighet, hästen vill äta. Detta beteende förstärks när du fodrar den som gensvar till skrapandet och sparkandet. Att ge hästen tillräckligt med grovfoder hindrar den från att utveckla detta beteende.

Frustrationsbeteende

En häst som hindras från att utöva ett önskvärt beteende under en längre period blir frustrerad och kan börja uppvisa kvarstående omriktat beteende, avsiktsrörelser eller tecken på konflikt.

Detta beteende kallas för “stallolater” eller stereotypa beteenden. Som till exempel vävning (svängning av huvudet från sida till sida), boxvandring (vandrar runt i boxen), krubbitning (biter i krubbkanten eller stängselstolpen) och luftsnappning. Om du agerar omedelbart genom att ge djuret tillräckligt med plats, aktivering och grovfoder samt låter det gå med andra hästar, kan det stereotypa beteendet försvinna. Men sådana åtgärder kommer oftast för sent och hästen kan inte sluta med beteendet.

Vävning (svängning av huvudet från sida till sida) kommer från hästens vilja att gå någonstans eller att få vara med. Hjälpmedel, såsom det här gallret, hindrar hästen från att utöva sitt beteende men löser inte orsaken till beteendet.

co pr py ot rig ec h te t d

f ö r k l a r a

Ska du agera eller inte?

Bildpussel

Bildpussel

i n t e

?

k a n

?

Va d s e r d u ?

Va r f ö r h ä n d e r d e t ?

Va d g ö r d u ?

Svansroten är delvis bar och taglet är skadat. Hästen har kliat bort taglet. Detta är ett tecken på lokaliserad klåda. Orsaken kan vara man- och svanseksem (överkänslighet mot knott) och springmask (en inälvsparasit som orsakar klåda när den lägger sina ägg runt anus).

m e n

Den här hästen har knölar bakom sin bog där sadelgjorden sitter. Dessa kan ha orsakats av många olika saker som insektsbett, tryck från sadeljorden etc. Kontrollera jorden. Rådgör med din veterinär om knölarna orsakar problem.

s e r

Ibland kan du se eller uppmärksamma något som du inte har någon förklaring till.

Om och när du hittar förklaringen kan du förbättra saker.

Det är nyttigt och intressant att diskutera oförklarliga händelser och beteenden med andra.

J ag

Jag ser men kan inte förklara

Den här hästen håller på att få sina permanenta tänder så inget är fel, men tandbytet säger dig hur gammal hästen är. Detta djur är ungefär tre och ett halvt år gammalt. Läs mer om att uppskatta ålder på sidorna 92 och 93.

Detta är en svullnad under huden på hasen, ej i skelettet (piphas). Det är ett trycksår, ofta orsakat av att hästen rest sig upp från en hård yta.

Vad gör du? Ordnar en mjuk liggyta. Se även sidan 38.

13

d u ? gö r

Högriskplatser

När du vet orsaken till en signal kan du använda informationen. Beroende på situationen kan en hästsignal betyda följande: n Det här är toppen! Det här är ett önskvärt beteende. Definiera varför hästen är nöjd och uppmuntra beteendet. n Inget är fel men ofta ger signalen intressant information. n Var extra uppmärksam. Det är inget akut men observera och övervaka situationen noga. Detta inkluderar högriskplatser, högrisktider och högriskdjur. n Agera nu! Vissa signaler kräver omedelbar åtgärd. Obekvämt? Kanske, men nödvändigt.

Vilken plats som helst där en häst kan hamna i problem är en så kallad högriskplats. För att undvika problem, var extra uppmärksam på hästens signaler i anslutning till högriskplatser.

Tänk på ställen där din häst kan bli skrämd, skadad, äta något giftigt eller drabbas av sjukdomar orsakade av virus, bakterier eller parasiter. Undvik dessa risker så långt som möjligt. Om det inte går? Se då till att minimera riskerna.

co pr py ot rig ec h te t d

Va d

Att tolka hästsignaler

En hingst kan skapa oro och farliga reaktioner bland hästar i sin omgivning.

E x e m p e l på h ö g r i s k p l at s e r

(Mögligt) stråfoder och strö som förvaras i direkt anslutning till boxen kan leda till att hästar andas in sporer. Här finns risk för luftvägsproblem. Vad gör du?

14

Kort gräs kan medföra en ökad risk för att hästen får i sig jord. Detta kan resultera i problem med matsmältningen och fodrets passage genom tarmarna vilket i sin tur kan leda till lös avföring och kolik. Vad gör du?

Den här åringen tvingas stå med frambenen i smutsig och fuktig bädd när den äter. Hovarna blir blöta och smutsiga vilket resulterar i hög risk för strålröta och sämre viktbärande förmåga hos hoven. Vad gör du?

E x e m p e l på h ö g r i s k d j u r

n

Äldre hästar

n

Skadade hästar på boxvila

En del hästar och ponnyer löper större risk att drabbas av vissa problem. Att veta detta hjälper oss att förebygga problem. Kontrollera ett högriskdjur noga för att se om det utvecklar ett specifikt problem.

Högrisktider

Många förändringar och händelser för med sig risker. Samma principer gäller här. Var medveten om riskerna, försök att minimera dem och kontrollera hästen. Då kan du uppmärksamma tidiga signaler och hantera problemet innan det förvärras.

co pr py ot rig ec h te t d

n

Lättfödda hästar såsom Shetlandsponnyer, Islandshästar, Fjordhästar och Haflinger Unga hästar

n

Magsår på grund av för lite grovfoder och aktivitetsrelaterad stress såväl som infektioner på grund av ständigt återkommande kontakt med nya hästar. n Tandproblem som kan leda till viktminskning och/eller kolik. n Vissa hormonsjukdomar, ofta märkbara genom förändringar av pälsen. n Blir lätt för feta och kan drabbas av fång. n

p r o b l e m

Tävlingshästar

o c h

n

Högriskdjur

Risk

Ri s k e r

Högriskdjur/grupp

Unga hästar är livliga och kan lätt få sår och skador. n Okontrollerbara rörelser kan förvärra skadan. Kan äta av strömaterial vilket leder till tarmblockering och magsmärtor (kolik). n

E x e m p e l på h ö g r i s k t i d e r

Att separera sto och föl (avvänjning) resulterar i mycket stress, speciellt för fölet. Risk finns för magsår och stallolater (stereotypa beteenden) hos fölet. Se även sidan 54.

Ändringar i foderstaten innebär risk för tarmstörningar och kolik. Mängden gräs i en hage varierar mycket från dag till dag, speciellt under våren och hösten. Hästarna upplever då flera “foderbyten”.

Tävling och transport är stressfyllt. En transportresa kan vara mycket ansträngande. Hästen befinner sig ofta i ett dåligt ventilerat utrymme vilket gör den extra känslig för luftvägsinfektioner. Kör därför inte mer än två timmar oavbrutet och ge hästen dammfritt foder och vatten vid pauser. Läs vad svensk lagstiftning säger om transporter på www.sjv.se 15

HÄSTSIGNALER

”Hästsignaler lär dig skillnaden mellan att titta

Hästar skickar hela tiden ut signaler om sin fysiska och psykiska hälsa genom sitt kroppsspråk. Lär vi oss att tolka dessa signaler kommer vårt samarbete med hästen att utvecklas. Boken Hästsignaler guidar dig mot ökad förståelse.

www.hushallningssallskapet.se

www.centaur.pro

www.roodbont.com

ISBN 978-91-982215-2-7

Boken lär dig se objektivt på egna och andras hästar, att inte dra förhastade slutsatser och att alltid utgå från de tre nyckelfrågorna: Vad ser du? Varför händer det? Vad gör du? Som exempel, en slickande häst kan ge information om utfodringsrutiner och svullna ben kan berätta om brist på motion. Även om målen är olika måste du hela tiden fatta beslut. Hästsignaler hjälper dig att fatta välgrundade beslut genom att lära dig skillnaden mellan att titta och verkligen se.

Den här rikt illustrerade och praktiskt baserade handledningen vänder sig till hästälskaren, från nybörjare till mer avancerad. Boken innehåller tydliga förklaringar och 350 fotografier och illustrationer från vardagen med häst. Överallt och hela tiden finns det signaler att se…. utveckla din förmåga att uppfatta och förstå. Hästsignaler hjälper dig på vägen.

Med andra ord, en grundläggande guide för hästälskaren.

9 789198 221527

Menke Steenbergen - Jan Hulsen

co pr py ot rig ec h te t d

och verkligen se.”

HÄST

SIGNALER Se, Analysera, Agera

Menke Steenbergen Jan Hulsen