”Fertilitetssignaler tydliggör behovet av att arbeta med fertilitet under hela kons liv”
Den här boken riktar sig till mjölkföretagaren som företagsledare. Boken uppmuntrar dig att se över de dagliga rutinerna med en företagsledares ögon. Det är exempelvis mycket lättare att få korna dräktiga om du kan förebygga problem med livmoderinflammationer och kalvningsförlamningar. Att arbeta med nyckeltal och kontrollpunkter hjälper dig som företagsledare. Goda fertilitetsresultat förutsätter bra rutiner och kontinuerlig uppföljning. Fertilitetssignaler innehåller praktisk information och tips som kan användas på varje mjölkgård. Boken innehåller handfasta instruktioner för till exempel insemination och kalvningshjälp. ”Fertilitetssignaler tydliggör behovet av att arbeta med fertilitet under hela kons liv” Fertilitetssignaler är en av böckerna i Kosignalserien®.
En praktisk handbok för att uppnå hög fertilitet
Fertilitetssignaler
Fertilitet är en fråga om management. Det är inte bara en fråga om att göra si eller så och ge korna det ena eller det andra. Hög fertilitet är ett resultat av god skötsel och uppmärksamhet under sintid, kalvning, laktation, brunstpassning och insemination.
Fertilitetssignaler
T H D G I TE R C Y P TE O O C R P
Jan Hulsen
Fertilitetssignaler www.hushallningssallskapet.se
www.roodbont.com
www.vetvice.com
www.cowsignals.com
En praktisk handbok för att uppnå hög fertilitet
Kolofon
Fertilitetssignaler Utgivare Roodbont Publishers B.V. Författare Jan Hulsen, Vetvice® Group
Tack till Joep Driessen, Marcel Drint, Frido Hamoen, Henk Hogeveen, Joost Klop, Adri Maas, Toon Meesters, Adri Peeters, Jeroen Peeters, Kees Peeters, Annelies Pernot, Maarten Pietersen, QMPS/ Cornell University, Alfons van Ranst, Jack Rodenburg, Roel Roelofs, Ad Rijvers, Kees Simons, René de Theije, Bill Tranter, UGCN, Jansje van Veersen, Sietse Venema, Peter Vercauteren, Peter Vos, Bertjan Westerlaan, Dirk Zaaijer och alla lantbrukare, veterinärer och rådgivare som bidragit.
För böcker i Sverige
Hushållningssällskapet Västernorrland Trädgårdsgatan 7 871 31 Härnösand Sverige T +46 (0)611 251 30 E signaler@hushallningssallskapet.se I www.hushallningssallskapet.se
T H D G I TE R C Y P TE O O C R P
Fotografi Jan Hulsen (om inte annat är angivet) Broer Hulsen (s. 35) Anneke Hallebeek (s. 13, 33, 43) Marcel Christianen (s. 25)
Teckningar Marleen Felius (s. 4, 13, 17, 21, 32, 36, 38, 41) Dick Rietveld (s. 7, 14, 20, 22, 27, 31) Layout Erik de Bruin, Varwig Design
Faktagranskning original version Paul Hulsen Dick de Lange Nico Vreeburg
Svensk översättning Hushållningssällskapet Västernorrland Faktagranskning svensk upplaga Bo Eberhardson Ellinor Cederlöf Sofia Jansson Ann-Sofie Stark
© Jan Hulsen, 2016
Fertilitetssignaler är en bok i serien Cow Signals®. Cow Signals® är ett registrerat varumärke ägt av Vetvice®.
Från denna publikation får inget kopieras eller offentliggöras genom tryck, kopiering eller på något annat sätt, utan förlagets skriftliga tillstånd.
Författaren och förlaget har satt samman innehållet i denna bok med stor omsorg. Författaren, förlaget och översättarna ansvarar inte för skador, i vilken form de än kan förekomma, som är en följd av handlingar och/ eller beslut som baseras på information från boken. ISBN: 978-91-982215-8-9
För böcker, digitalt innehåll och anpassade upplagor
Roodbont Publishers B.V. P.O. Box 4103 7200 BC Zutphen Nederländerna T + 31 (0)575 54 56 88 E info@roodbont.com I www.roodbont.com För lantbruks- och byggrådgivning
Vetvice® Group Moerstraatsebaan 115 4614 PC Bergen op Zoom Nederländerna T +31 (0)165 30 43 05 E info@vetvice.com I www.vetvice.com För workshops och presentationer
CowSignals® Training Company Hoekgraaf 17A 6617 AX Bergharen Nederländerna T +31 (0)6 54 26 73 53 E info@cowsignals.com I www.cowsignals.com
Innehåll
Lämpligt kalvningsintervall 4
1 Återhämtning efter kalvning och att
visa brunst Utfodring
3 Att bli och förbli dräktig
26
6
Många embryon förloras
26
6
Mindre stress, bättre resultat
28
T H D G I TE R C Y P TE O O C R P
Framgångsfaktorer under
Värmestress
29
övergångsperioden
8
Dräktighetsundersökning
30
Introduktion av kvigor
9
Inte dräktig, vad gör jag?
31 32
Rutiner vid kalvning
10
Fakta om dräktighet
Kalvningshjälp
11
Embryoöverföring och ägguttagning (OPU) 33
Den nykalvade kon
12
AI eller tjur
34
Efterbörden
13
Aborter
35
Stallutformning och företagsledning
14
Livmoderns återhämtning
15
4 Mål, resultat och företagsledning 36
2 Att observera brunst 16
Företagsledning
37
Kontrollpunkter
38
Framgångsfaktorer för brunstpassning
16
Nyckeltal
39
Tekniska hjälpmedel
17
Hur lantbrukare i andra länder gör
40
Brunstsignaler
18
Brunstsynkronisering
41
Brunstcykel
19
Ekonomi
42
Tidpunkt för insemination
20
Du ser något du inte kan förklara
43
Kvigor
21
Inseminationsteknik
22
Standardrutiner
24
Register
44
Standardrutiner vid insemination
25
Inledning
Lämpligt kalvningsintervall
Bli framgångsrik, tänk framåt Fråga: Du vill få ett antal kor dräktiga under de kommande veckorna. Hur gör du för att lyckas med det?
T H D G I TE R C Y P TE O O C R P
Svar: En ko kommer bli dräktig om hennes livmoder är frisk, näringsförsörjning är tillgodosedd och allmänna hälsa är god. Dessutom måste hon insemineras med befruktningsduglig sperma vid rätt tidpunkt och på rätt sätt.
Ofta eftersträvas en kalv per ko och år men kalvningsintervallet bör anpassas efter produktion, kalvningsfördelning över året samt företagets övriga målsättningar.
4
Lättare sagt än gjort Att få en ko dräktig låter enkelt men fertilitet är fortfarande ett problem på många gårdar. För det första är foder och djurhälsa vid tiden kring kalvning och under första laktationsmånaden av avgörande betydelse. Att få dessa två faktorer rätt är den största utmaningen för många mjölkföretagare. För det andra, att få kor dräktiga, vanligtvis genom insemination, är ett arbete som kräver fullt engagemang, noggrann-
het och kunskap. Att vara noggrann kräver tid och tid är pengar. Kunskap kan du skaffa dig genom utbildning och erfarenhet. Om resultaten går att mäta och följa upp, är det lättare att vara noggrann, engagerad och skaffa nödvändig kunskap. Detta kräver tydliga mätpunkter och nyckeltal som kontinuerligt talar om hur det går. Redan en månad efter insemination vet du om kon blivit dräktig.
De olika perioderna i kons fertilitetscykel Sintidsperiod Under sintidsperioden grundläggs förutsättningarna för en problemfri kalvning och livmoderns återhämtning. Skötsel under sintidsperioden påverkar även foderintag och risken för foderrelaterade problem i början av laktationen.
Start av laktation: 8 veckors förberedelse Efter kalvning ska kon ha en viloperiod på cirka åtta veckor (beror på besättningens strategi). Denna period kallas för den frivilliga väntetiden (FVT) och ger livmodern möjlighet att förbereda sig inför nästa dräktighet. Under den här perioden bör kon inte tappa för mycket hull och snabbt komma i positiv energibalans för att äggstockar och brunstcykel ska fungera optimalt. Friska ben och klövar är en förutsättning för att kon ska kunna visa tydlig brunst.
Inseminationsperiod: 6 veckor med brunstpassning och insemination När besättningens frivilliga väntetid har passerat, ska kon helst bli dräktig så fort som möjligt. Detta innebär att insemineringen måste ske vid rätt tidpunkt. En förutsättning för att lyckas med insemineringen är att veta när ägglossning sker. Du bör inseminera cirka 12 timmar före ägglossning för bra resultat. Du kan uppskatta tidpunkten för ägglossning med hjälp av brunstpassning, aktivitetsmätare eller andra typer av sensorer.
T H D G I TE R C Y P TE O O C R P
Sinkofoderstat, komfort, rörelse, ventilation, stressfri miljö, rent och friskt vatten, friska klövar, friskt juver
Stressfri miljö, vila, hygien. Inga skador i förlossningskanalen
Positiv energibalans, balanserad foderstat som inkluderar mineraler, god hälsa, friska ben och klövar
Sintidsperiod
Kalvning
Start på laktation (FVT)
Rent och friskt juver
Kon visar minst en brunst
Från insemination till konstaterad dräktighet: 8 veckor för att upptäcka tomma kor och för övervakning Kor som inte har visat brunst efter kalvning ska redan ha upptäckts under den frivilliga väntetiden och inseminationsperioden. Nu måste du identifiera de kor som inte blivit dräktiga för att bestämma om du ska inseminera igen eller om du behöver vidta åtgärder. Dräktighetsresultat ger en bild av hur bra du lyckats under vilooch inseminationsperioden.
Rätt tid, rätt teknik, befruktningsduglig sperma, vila, stressfri miljö, inga sjukdomar
Inga infektioner
Insemination
Dräktighet
Varje ruta beskriver vad som är viktigt i de olika perioderna av kons fertilitetscykel. Hur bra du lyckas med dina semineringar beror till stor del på utfodring, närmiljö och djurhälsa under föregående period. Hur lång varje period blir bestäms av din målsättning.
Kalv
Kontrollera kontinuerligt hur det går. Tänk framåt och försök lära dig av tidigare framgångar och misstag. 5
1. Återhämtning efter kalvning och att visa brunst
Återhämtning efter kalvning och att visa brunst
Utfodring
Utfodring Försök att maximera kons grovfoderintag under sintidsperioden. Kon ska ha fri tillgång på smakligt foder, utan att öka för mycket i hull. För att säkerställa detta måste foderstaten vara balanserad och innehålla rätt mängd energi och protein, samt vitaminer och mineraler. Under de första fem veckorna efter sinläggning (tidig sintidsperiod) utfodras sinkor vanligtvis med ett foder som innehåller mycket fiber och lite energi. Under de tre sista veckorna före kalvning (sen sintidsperiod) ska de utfodras med ett övergångsfoder. En kortare sintidsperiod för kor som kalvat flera gånger, har i studier visat både positiva och negativa effekter på kommande laktation och dräktighet. En förutsättning för kortare sintidsperiod, är att du vet kornas exakta kalvningsdatum och endast sinlägger kor med en avkastning på mindre än 15 kg.
T H D G I TE R C Y P TE O O C R P
Bra utfodring, bra ekonomi
Framgångsfaktorer under sintidsperioden: Utmärkt kokomfort, gott om utrymme, bra övervakning, anpassad utfodring, stressfri miljö, inga skaderisker och bra arbetsmiljö.
Sintidsperioden lägger grunden för en problemfri kalvning, en bra start på laktationen och ny dräktighet. Nyckelfaktorer: Balanserad foderstat och god djurmiljö, friska djur, övervakning och god skötsel samt lätta kalvningar.
6
En bra foderstat är välbalanserad och smaklig. Korna äter och omsätter fodret optimalt. Smaklighet är mycket viktigt. Du kan inte trolla fram en bra foderstat av ett dåligt foder. En sinkofoderstat kräver ett hygieniskt bra grovfoder med lämpligt näringsinnehåll och en genomtänkt utfodringsstrategi. Producerar eller köper du rätt foder för sinkorna (och ungdjuren)?
För att kor ska kunna ha önskat hull vid kalvning måste de ha rätt hull vid sinläggning. Detta kräver noggrann utfodring i slutet av laktationen. Denna ko har den optimala hullpoängen 3.
1. Återhämtning efter kalvning och att visa brunst
Bra foder, bra foderintag
Att kon är i positiv energibalans är en förutsättning för brunst. Förändringar i kons energibalans avspeglas över tid i hennes hull. Målet med utfodringen under övergångsperioden ska vara att alla kor kan komma i brunst före dag 40 efter kalvning. Det förutsätter att korna har ett bra hull och att de inte tappar mer än en hullpoäng närmast efter kalvning. De flesta kor genomgår en period med negativ energibalans som oftast börjar några dagar efter kalvning, når en lägsta punkt efter cirka två veckor och slutar i genomsnitt sex till åtta veckor efter kalvning. Hur stor den negativa energibalansen blir, beror mer på kons näringsförsörjning än på hennes mjölkproduktion. Foderintaget innan kalvning kommer att påverka näringsförsörjningen under de första månaderna efter kalvning. Övergångskor måste alltid ha fri tillgång till smakligt foder, de ska inte kunna sortera och alla kor ska kunna äta samtidigt.
Två tredjedelar av skillnaderna i fruktsamhetsresultat mellan gårdar beror på hur bra man lyckas med näringsförsörjningen.
Utfodring
Övergångsperioden: Från tre veckor före till tre veckor efter kalvning Foderintaget minskar under de sista tre veckorna före kalvning. Detta är delvis oundvikligt men vissa skötselfaktorer såsom stress, tillgänglighet och smaklighet på fodret, tillgång på vatten, djurets hull och allmänna hälsa påverkar.
T H D G I TE R C Y P TE O O C R P Sinkor ska ha fri tillgång på smakligt foder och inte ges möjlighet att sortera. Du ska inte kunna se något tecken på sortering – som här. Jämför regelbundet foderresternas fiberinnehåll med fodrets totala fiberinnehåll genom att använda en grovfoderseparator (skakbox). Kontrollera kornas våmfyllnad och gödsel två gånger per dygn och bedöm kornas hull en gång per vecka.
Fri tillgång på rent vatten, väldimensionerad ventilation, optimal liggkomfort och utrymme att röra sig på är ett måste för sinkor. Undvik all form av stress såsom gruppförändringar, värme (≥ 21 ˚C), klåda, skador, hälta och så vidare. Liggyta per ko: ≥ 9 m².
Våmmens mikroorganismer bryter ner fodrets energirika delar till fria fettsyror. De fria fettsyrorna tas upp av våmväggens papiller och fungerar som en viktig energikälla för kon. Grovfoder och saliv (idissling) säkerställer att våmmens pH-värde inte blir för lågt (buffrar). För att undvika våmacidos i början av laktationen, behöver våmpapillernas upptag av fria fettsyror maximeras. De behöver därför vara så många och så långa som möjligt. Propionsyra stimulerar utvecklingen av långa papiller. Propionsyra bildas när socker och stärkelse bryts ner i våmmen. Det är därför viktigt att sinkornas foder, under övergångsperioden, innehåller en del socker och stärkelse som kan brytas ner i våmmen. Våmacidos gör att kon äter mindre vilket medför att hennes näringsförsörjning försämras. Det är en huvudorsak till att kor tappar mycket hull och får problem med klövhälsan. 7
1. Återhämtning efter kalvning och att visa brunst
Framgångsfaktorer under övergångsperioden
Framgångsfaktorer under övergångsperioden Kon är vaken och alert. Hennes hullpoäng är 3.0.
Kon är frisk och fri från parasiter, skador, blödningar och inflammationer. Hon har friska, välformade klövar.
Tvillingdräktighet En ko dräktig med tvillingar äter sämre de sista fem veckorna före kalvning. Ge henne ett foder med högre näringsinnehåll (energi, protein) för att minska risken för nedgång i hull. Håll henne i gruppen med kor som snart ska kalva under hela sintidsperioden och se till att hon inte är för tunn när hon sinläggs (hullpoäng >2,5). Ge henne extra uppmärksamhet under kalvningen. Det är större risk att en ko som är dräktig med tvillingar får kalvningsproblem.
T H D G I TE R C Y P TE O O C R P
Kalvning: Kon har hela tiden kontakt med gruppen. Hon har mycket utrymme för att kalva (speciellt kvigor) i en ren, trygg och bekväm miljö med fri tillgång på vatten och smakligt foder.
Stallet är väl ventilerat, ingen risk för värmestress och liggplatsen är bekväm. Fodret och vattnet är lättillgängligt och liggplatsen lättåtkomlig. Kon behöver inte vänta länge eller gå långt för att bli mjölkad.
8
Kon dricker och äter bra, utan att sortera. Hennes våmfyllnadspoäng förblir mellan 3,5 och 4. Gödseln är välformad och fodret ser ut att vara välsmält (konsistens 3 till 4).
Regelbundna kontroller av: • Foder: Hygien, sortering, sammansättning, mineraler • Vatten: Hygien, tillgång • Våmfyllnad: Poäng 3,5 - 4 • Gödsel: Konsistens 3 - 4
Vad tror du om denna kvigas övergångsperiod?
Denna nykalvade kviga har fina hasor och bra ben men dålig våmfyllnad (poäng 2). Hon är smutsig, vilket ökar risken för livmoderinflammation. Kontrollera detta. Hon håller ut svansen, troligen på grund av smärta i förlossningskanalen. Ge henne lämplig behandling och se till att hon äter, dricker och ligger tillräckligt mycket.
Bildpussel
1. Återhämtning efter kalvning och att visa brunst
Introduktion av kvigor Introduktion av kvigor kräver planering och anpassning efter gårdens förutsättningar. Introduktionen bör starta åtta till sex veckor före det förväntade kalvningsdatumet. Om introduktionen sker nära kalvning, har kvigan svårare att hantera stora förändringar.
Framgångsfaktorer vid introduktion av kvigor Friska djur
Rätt utfodring
Kvigan har friska, välformade ben och klövar. Hon är fri från skador, inflammationer, sjukdomar och parasiter. Om kvigan är uppfödd på gården där hon ska kalva in, har hon förmodligen förvärvat en viss motståndskraft mot vissa sjukdomar och parasiter som finns i närmiljön (till exempel E. coli, rotavirus, coronavirus och så vidare).
Kvigan har hullpoäng 3. Hennes mineral- och vitaminstatus är ok (Mg, Se, Cu, Co, I, vitamin E, vitamin A). Detta kan kontrolleras genom blodprov.
T H D G I TE R C Y P TE O O C R P
God förberedelse och planering leder till framgång. Du börjar med en stor, stark och frisk kviga. Du vet säkert när hon förväntas kalva och hon är dräktig med en tjur som ger lätta kalvningar. Du har ett schema med mål, rutiner och datum som du ska använda för att nå framgång. Dessa rutiner kan till exempel vara kontroll och behandling av klövar i god tid innan kalvning, introduktion av kvigan i rätt grupp och så vidare. För sen introduktion leder till stress
Introduktion av kvigor
Stress minskar kvigornas motståndskraft mot sjukdomar och ökar risken för till exempel livmoder- och juverinflammation. En stressad kviga står för mycket. Det resulterar i sulblödningar och skadad läderhud, skador som kan orsaka permanenta klövproblem. Kvigan kommer inte äta och dricka tillräckligt vilket ökar risken för ketos, våmacidos och fettlever. Utfodringsrelaterade problem, såsom hög hullpoäng och obalans i näringsförsörjningen, hämmar livmoderns rensning och återhämtning. Stress vid kalvning kan förlänga kalvningen och öka risken för skador på förlossningskanalen med smärtor som följd. Stress ökar även risken för livmoderinflammation.
Inhysning
Kvigan är van fodret, foderbordet, underlaget och liggbåsen. Hon är även van ljuden och lukterna i stallet. Rangordningen i gruppen är klar och utrymmet tillräckligt för att undvika konflikter.
Närmiljö
Kvigan kan äta, dricka och vila när hon vill. Hon har tillräckligt med utrymme för att röra sig, halkfritt underlag, inga riskområden, bekväma liggplatser. Hon utsätts inte för konkurrens från andra individer. Hon blir hanterad utan stress. Kor och kvigor uppvisar färre flyktreaktioner i öppna stall med gott om utrymme och god sikt.
Var uppmärksam på stora juver med ödem som kan resultera i skador, juverinflammation och nedsatt rörlighet.
9
1. Återhämtning efter kalvning och att visa brunst
För att varje ko ska få den bästa skötseln, bör du alltid arbeta med standardrutiner. Att hålla fast vid en rutin innebär att du alltid följer rutinen och inte genar. Om du gör saker på olika sätt varje gång, har du svårt att hitta orsaker till problem. Se till att du har tänkt igenom varje steg ordentligt. Skriv ner dina rutiner så att alla medarbetare kan göra på samma sätt. Genom att använda dig av standardrutiner kan du planera arbetet så att det går fort, blir rätt och ger önskat resultat.
Exempel på standardrutiner: Efter mjölkning:
Standardrutiner vid kalvningshjälp.
Under dagen:
• Ge kon ljummet vatten, så mycket hon vill ha. • Ge kon färskt och smakligt foder. • Mjölka kon. Ge kalven kontrollerad råmjölk, kyl snabbt den råmjölk som blir över. Anteckna kalvens hinknummer. • Kontrollera kon varje timme. • Kontrollera kon om du misstänker t villingfödsel. •När kon släppt efterbörden kan du flytta henne till en grupp med nykalvade kor.
• Kontrollera bäckenbanden. Om de är slappa, markera kon med grönt. • Kontrollera korna som är markerade med grönt varje timme.
Undersök kon om:
Ge kalvningshjälp om:
• Kon krystar men kalvens läge inte förändrats efter en halvtimme. • Kalven ligger fel. • Är du osäker, kontakta veterinär.
10
Efter kalvning:
Övervakning och åtgärder En ko med en lätt kalvning som inte kräver kalvningshjälp är frisk och återhämtar sig bra efter kalvningen. Se till att det är gott om utrymme och minimalt med stress. Det måste vara enkelt att övervaka kalvningen. Du måste kunna kontrollera kalvningsförloppet och kalvens position på ett säkert och hygieniskt sätt. I en bra kalvningsbox kan du snabbt fixera en ko eller få henne att lägga sig ner. Du har gott om ljus och utrymme och kan komma nära kon med olika typer av utrustning. Alla hjälpmedel finns nära till hands.
T H D G I TE R C Y P TE O O C R P
Om en ko ska kalva, avskilj henne. Notera tiden och eventuella observationer på en whiteboardtavla eller liknande i stallet. • Mer än 2 timmar sedan vattnet har gått och ingen inre fosterhinna eller klövar syns. • Du är osäker.
Ett luftigt och torrt stall med mycket utrymme för djuren att röra sig på. Trots stora juver och stort bukomfång kan de enkelt lägga sig och resa sig. Grindarna kan användas för att snabbt avskilja kor som ska kalva. Gångarna förenklar arbetet. På bilden syns inte arbetsrummet med förvaringsutrymme för råmjölk och övrigt material samt tvättmöjligheter. Kalvningsboxens mått: 5 x 5 m.
Rutiner vid kalvning
Kunskap och planering Felaktig kalvningshjälp ökar risken för kvarbliven efterbörd, vaginala skador och livmoderinflammation. Livmoderinflammation kan bero på att livmodern skadats i samband med kalvningshjälp. Inflammationen gör det svårare för livmodern att dra sig samman och rensas. Om man slarvar med hygienen i samband med kalvningshjälp, kan bakterier tränga in i livmodern vilket kraftigt ökar risken för livmoderinflammation. Vaginala skador beror oftast på att man gjort fel eller varit våldsam i samband med kalvningshjälp. Skador orsakar smärta som gör att kon äter dåligt de första dagarna efter kalvning och därmed ytterligare försämrar hennes allmäntillstånd. Riktmärke: Från att den första fosterhinnan visar sig, tar kalvningen en till fyra timmar för en ko och två till sex timmar för en kviga.
1. Återhämtning efter kalvning och att visa brunst
Kalvningshjälp
Standardrutiner vid kalvningshjälp Steg 1
Steg 2
T H D G I TE R C Y P TE O O C R P
Utrustning: Rena kläder, hink med ljummet vatten och tvål för din egen del. Hink med kallvatten för kalven, grimma till kon och massor med glidmedel. Kalvningshjälpmedel ska finnas tillgängliga. Rep/draglinor ska ligga i desinfektionsmedel.
Steg 4
Steg 3
Kon är fixerad om hon står upp. Tvätta dina armar och kons bakdel med tvål och vatten. Se till att inget av det kommer tillbaka i hinken. Använd rikligt med glidmedel. Håll undan svansen.
Om du behöver hjälpa till genom att dra, kontrollera alltid om kalven går att förlösa. Draghjälp skall ske i takt med kons egna krystvärkar och snett nedåt mot kons hasor. Använd aldrig mer än ”två personers kraft”, krävs mer bör du kontakta veterinär. De flesta kor som kalvar ligger ner självmant.
Steg 5
Steg 6
En ko som ligger på sidan får en bredare bäckeningång och kan krysta mer effektivt under kalvningen. Med hjälp av ett rep under hennes mage, bakom frambenen och framför juvret kan du få kon att lägga sig ner. Ta tid på dig.
Efter kalvning, känn efter om det finns någon mer kalv och kontrollera förlossningskanalen avseende eventuella skador. Om slidan är skadad, kyl den under 10 minuter med kallt rinnande vatten. Fråga din veterinär om råd.
Kan kalven förlösas?
Bedöm om kalven kan komma ut genom bäckenet. Om det är för trångt bör du kontakta en veterinär. Normal position: Framdelsbjudning, två framben med sulan nedåt och huvudet placerat på frambenen. Undersök att ingen del av kalven fastnat vid ingången till bäckenet. Du bör kunna: • Få in din hand över huvudet • Undersöka om kalvens bogparti kan passera kons bäcken
Om kalven ligger åt fel håll (bakdelsbjudning): Vrid kalvens bakparti 30° till vänster eller höger. Med rimlig dragkraft bör klövarna komma till samma nivå som kons yttre könsdelar. Om det är en kviga, kom ihåg att det kan ta lite längre tid för förlossningskanalen att vidga sig. Fråga din veterinär om du är osäker.
11
1. Återhämtning efter kalvning och att visa brunst
Alla problem i tidig laktation förstärker varandra vilket resulterar i att det tar längre tid för brunstcykeln att komma igång.
Den nykalvade kon
Övervakning Daglig övervakning av nykalvade kor sker med fokus på vissa nyckelparametrar. Dessa är avgörande för att undvika problem: ● ≥ 1 ätplats per ko ● Tillgång till smakligt foder ≥23 timmar per dygn, ingen fodersortering ● Fri tillgång på friskt vatten i vattenkar ● En mjuk, torr och tillräckligt stor liggplats för varje ko
●
Ingen stress (till exempel värmestress,
●
God klövhälsa och gott allmäntillstånd
flugor och konflikter)
Du måste omgående identifiera de kor som utvecklar problem eftersom snabba åtgärder begränsar skadan och ökar chansen att kon tillfrisknar. Det finns teknik tillgänglig som kan vara till hjälp.
T H D G I TE R C Y P TE O O C R P 10-dagars plan efter kalvning
Under de första tio dygnen efter kalvning ska du kontrollera kroppstemperaturen på alla nykalvade kor varje dag. Kontrollera även deras våmfyllnad och gödsel. Detta kommer hjälpa dig att upptäcka riskdjur innan de hinner utveckla allvarligare problem. < 38.4 °C: Kräver uppmärksamhet 38.4 - 39.0 °C: OK 39.0 - 39.5 °C: Kräver uppmärksamhet > 39.5 °C: Åtgärda enligt gårdens behandlingsplan, kontakta veterinär.
Nykalvade kor måste kunna äta och dricka i en välventilerad miljö. De är medtagna, deras klövar är känsliga (på grund av mjuka ligament) och deras juver är svullna. Liggplatsen måste därför vara tillräckligt stor och bekväm. I en separat grupp för nykalvade kor med gott om utrymme, har djuren mindre konkurrens kring foder, vatten och liggplatser och kan röra sig utan problem. Placera helst gruppen med nykalvade kor nära mjölkningsstallet och mjölka dem först. En nykalvad ko bör hållas i ett separat utrymme under 14 dygn, kor som kräver extra uppmärksamhet kan behöva gå kvar längre. Mått för nykalvad ko: 10 m² per ko på ströbädd, plus yta för rörelse och utfodring. Liggbås för en nykalvad ko som väger 700 kg: mjukt underlag, längd om dubbla rader: 5,5 m, 3,25 m eller mer om mot en vägg. Vid öppen front: nackrör 1,25 m högt, en låg bröstplanka (10 cm eller mindre). Bredd: 1,30 m. 12
Här kontrolleras kroppstemperaturen på de nykalvade korna dagligen. Om den avviker från vad som är normalt, kontrollerar djurskötaren andra aspekter såsom våmfyllnad, juverhälsa och ketos (snabbtest). Gårdens behandlingsplan visar vilken behandling eller åtgärd som bör vidtas beroende på vilka signaler som uppvisas. Punkter att vara uppmärksam på: • Våmfyllnad • Aktivitet • Kroppstemperatur • Gödsel
1. Återhämtning efter kalvning och att visa brunst
Kvarbliven efterbörd Att efterbörden inte släpper beror på en störning i den komplicerade funktionen då kons immunsystem bryter ner efterbördens fästen till livmodern. Kända faktorer är: ● Näringsbrist, till exempel brist på selen, vitamin E, jod och vitamin A ● Magnesium- och kalciumbrist (kalvningsförlamning) ● Fettlever, feta kor, minskat hull under sintidsperioden ● Stress ● Skada på livmoderväggen: Svår kalvning, (felaktig) kalvningshjälp, livmoderomvridning ● För tidig kalvning, dödfödsel ● Sjukdom eller infektion på grund av dålig hygien i samband med kalvning ● Mager/dåligt hull, tvillingar
förrän 24 timmar har passerat. Om det dröjer 6 till 24 timmar innan efterbörden släpps kan det bero på svaga sammandragningar. Kalvningsförlamning är ofta den underliggande orsaken. För att livmodern ska kunna dra sig samman behövs kalcium, vilket kon har brist på vid kalvningsförlamning. Utländsk statistik indikerar att i genomsnitt drabbas 5 % av alla kor i en besättning av kvarbliven efterbörd. I Sverige veterinärbehandlas 0,6 % av korna för kvarbliven efterbörd.
Efterbörden
Kor med kvarbliven efterbörd har större risk att drabbas av livmoderinflammation. Deras brunstcykel kommer igång senare och det tar längre tid att få dem dräktiga.
T H D G I TE R C Y P TE O O C R P
Om efterbörden inte släppt efter 12 timmar räknas det som onormalt. Det beskrivs inte som kvarbliven efterbörd
Under dräktigheten sker utbytet av näringsämnen, syre och avfallsprodukter mellan modern och fostret vid speciella ställen som kallas för placentom. Placentan (moderkakan) fäster till livmoderväggen genom ett stort antal kontaktpunkter. Dessa kontaktpunkter på fosterhinnan kallas för kotyledoner, på livmoderväggen kallas de för karunkler och tillsammans utgör de placentomen.
Det finns fortfarande inget bra sätt att ta bort kvarbliven efterbörd på. Att med våld försöka lossa efterbörden kan vara direkt skadligt. Klipp aldrig, knyt upp det som hänger nedanför hasen. Vänta tills den lossnar och kommer ut av sig själv efter 2 till 11 dygn. Kontrollera kons kroppstemperatur två gånger per dygn. Om kon blir hängig och tappar aptiten, febern är över 39.0 °C och flytningarna luktar illa har kon livmoderinflammation. Kontakta veterinär. Kom ihåg att kontrollera juvret!
Hormoner får livmodern att dra ihop sig (oxytocin och prostaglandin). Livmodern driver ut sitt innehåll, kotyledonerna kläms ut från karunklerna. Placentans vikt gör resten. Oxytocin utsöndras också när juvret stimuleras (diande kalv, mjölkning). Under de första sju dagarna efter kalvning producerar kon så mycket prostaglandin att det är meningslöst med injektioner.
= 1 cm Placentan är fäst till livmodern via placentomen. I samband med kalvningen skickas signaler till kons immunsystem som gör att förbindelsen mellan livmodern och placentan bryts.
13
1. Återhämtning efter kalvning och att visa brunst
Framgång beror på dig Hur bra du lyckas med kalvningar och med problem kring kalvning beror nästan alltid på hur bra du är som företagsledare, ditt tjurval, din utfodring och stallmiljö.
Stallutformning och företagsledning
Överbeläggning gör arbetet svårare och ökar risken för misstag Vidta åtgärder om: Fler än 20 % av korna behöver kalvningshjälp Fler än 10 % av andrakalvarna eller de äldre korna får kalvningsförlamning ● Fler än 5 % av korna har kvarbliven efterbörd ● Fler än 4 % av korna har löpmagsförskjutning ● Fler än 10 % av korna har livmoderinflammation ●
T H D G I TE R C Y P TE O O C R P ●
När allt går som det ska
0
0,5
Problem
Amerikanska forskare jämförde gårdar och hittade ett linjärt samband mellan andelen dräktiga kor vid 150 dagar och tillgängligt foderbordsutrymmet för varje ko (från 30 – 60 cm per ko). Vad tror du är de underliggande orsakerna till detta? (Witbank et al, 2007)
1
Minskat hull efter kalvning
Kons energibalans under den första månaden efter kalvning påverkar resultatet av den första inseminationen.
I ett stall med två liggbåsrader har varje ko tillräckligt med utrymme för att äta. Max 20 liggbås mellan tvärgångarna. 14
I ett stall med tre liggbåsrader kan inte alla kor gå till foderbordet samtidigt som utrymmet för rörelse i gångar och övriga utrymmen blir begränsat.
Om varje ko har en ätplats, kommer korna i en grupp, i genomsnitt att äta fler givor, ha ett större foderintag, tugga bättre och dricka mer. Risken är mindre för de ska hamna i långvarig negativ energibalans. Korna kommer att ha färre problem med våmacidos och dålig klövhälsa. I stall med överbeläggning har kor mindre utrymme för att visa brunst. Överbeläggning orsakar stress och minskar kornas motståndskraft mot sjukdomar. Ventilationen blir underdimensionerad vilket ökar smittrycket och risken för värmestress.
Dräktighetsresultat vid första insemination
När allt går som det ska, har kon sin första ägglossning på dag 8 – 14 efter kalvning. Vid denna tidpunkt visar hon inga/svaga tecken på brunst (”tyst brunst”). Först cirka 35 dagar efter kalvning, kommer kon visa en tydlig brunst under förutsättning att hon har en väl fungerande våm, inte tappat för mycket i hull och är frisk.
1. Återhämtning efter kalvning och att visa brunst
Livmoderns rensning och sammandragning Inom loppet av fyra veckor krymper den nykalvade kons livmoder från en påse som innehöll en kalv på cirka 40 kg, efterbörd och cirka 20 l fostervatten, till en påse som rymmer 2-3 l. Denna process kallas för involution och innebär att livmodern drar ihop sig. Under involutionen måste livmodern också göra sig av med vätska och bakterier. Livmodern kontamineras alltid av bakterier vid tiden kring kalvning. Om livmoderinflammation utvecklas beror främst på kons motståndskraft. Mängd och typ av bakterier spelar mindre roll.
Livmoderns återhämtning
Livmoderinflammation Lukten och färgen på flytningarna från livmodern, de första fyra veckorna efter kalvning, visar hur bra livmodern återhämtat sig och om behandling är nödvändigt. Be din veterinär berätta hur du ska bedöma och agera. Skapa en rutin som alla på gården kan följa.
T H D G I TE R C Y P TE O O C R P Tunn, illaluktande flytning. Flytningen är inte tjock eller genomskinlig. Denna ko kan ha feber och vara allmänt påverkad, kontakta veterinär.
Tjock flytning som inte luktar illa med strimmor av genomskinligt, klibbigt slem. Denna ko rensar sin livmoder naturligt.
Tunn flytning som inte luktar illa. Slemmet är inte tjockt eller genomskinligt. Kon kommer inte återhämta sig naturligt och åtgärder måste vidtas. Kon visar inga akuta sjukdomssymptom.
Akut livmoderinflammation i nära anslutning till kalvning visar sig som en illaluktande flytning och påverkat allmäntillstånd hos kon. Kon måste behandlas av veterinär. Kronisk livmoderinflammation visar sig som en gulaktig eller slemblandad flytning som inte luktar illa och som inte upphört fyra veckor efter kalvning. Det kan behandlas av veterinär med en prostaglandininjektion vilket gynnar läkningsprocessen (antibiotikabehandling har mycket begränsad effekt och rekommenderas inte).
Om kon ska kunna bli dräktig måste livmodern vara frisk.
En löpmagsförskjutning orsakas oftast av ett för stort intag av lättsmält foder, vanligtvis under första till tredje veckan efter kalvning. Utfodra en balanserad foderstat som innehåller mycket grovfoder (fibrer) och se till att våmmen alltid är full.
Efter 30 dygn måste du veta om kons livmoder är frisk. Att låta en veterinär undersöka livmodern vid denna tidpunkt är det bästa sättet att försäkra sig om att allt är som det ska. Lämpligen används ett ultraljud eller ett spekulum. 15
”Fertilitetssignaler tydliggör behovet av att arbeta med fertilitet under hela kons liv”
T H D G I TE R C Y P TE O O C R P
Den här boken riktar sig till mjölkföretagaren som företagsledare. Boken uppmuntrar dig att se över de dagliga rutinerna med en företagsledares ögon. Det är exempelvis mycket lättare att få korna dräktiga om du kan förebygga problem med livmoderinflammationer och kalvningsförlamningar. Att arbeta med nyckeltal och kontrollpunkter hjälper dig som företagsledare. Goda fertilitetsresultat förutsätter bra rutiner och kontinuerlig uppföljning. Fertilitetssignaler innehåller praktisk information och tips som kan användas på varje mjölkgård. Boken innehåller handfasta instruktioner för till exempel insemination och kalvningshjälp.
En praktisk handbok för att uppnå hög fertilitet
Fertilitetssignaler
Fertilitet är en fråga om management. Det är inte bara en fråga om att göra si eller så och ge korna det ena eller det andra. Hög fertilitet är ett resultat av god skötsel och uppmärksamhet under sintid, kalvning, laktation, brunstpassning och insemination.
Fertilitetssignaler
”Fertilitetssignaler tydliggör behovet av att arbeta med fertilitet under hela kons liv” Fertilitetssignaler är en av böckerna i Kosignalserien®.
www.hushallningssallskapet.se
www.roodbont.com
www.vetvice.com
www.cowsignals.com
Jan Hulsen
Fertilitetssignaler En praktisk handbok för att uppnå hög fertilitet