Issuu

Klövsignaler ”God klövhälsa lönar sig alltid.

Jan Hulsen växte upp på en gård med mjölkkor och grisar. Han läste veterinärmedicin och har även ett särskilt intresse för kommunikation. Efter att ha arbetat som lantbruksveterinär under tre år, bestämde han sig för att fokusera på kunskapsöverföring och rådgivning och genomgick ytterligare utbildning inom journalistik, marknadsföring, kommunikation och företagsekonomi. Med sitt företag Vetvice, utvecklade Jan Cow Signals®- konceptet och skrev den framgångsrika bokserien Cow Signals®. Vetvice ger föreläsningar och utbildningar inom alla aspekter på Cow Signals® i mer än 30 länder. Vetvices huvudsakliga specialitet är management på mjölkgårdar. Utöver djurvård, fokuserar de även på personalens välfärd och produktivitet. Vetvice bedriver rådgivning och utbildning inom byggnadsteknik, arbetsorganisation och förebyggande djurhälsovård. För kurser i Kosignaler, se www.cowsignals.com Utformning av mjölkkostall och management på stora gårdar. Vetvice fungerar som rådgivare och utbildare kring utformning av mjölkkostallar och management. Målsättningen är, att med utgångspunkt från de fyra hörnstenarna för utformning av mjölkkostallar, skapa bra djur- och arbetsmiljö. Naturligtvis med hänsyn till ekonomiska förutsättningar och miljö. Se www.vetvice.com

Den ger friska djur, hög produktion och arbetsglädje”.

Klövproblem är, tillsammans med dåligt balanserad foderstat, begränsat foderintag och dålig djurmiljö, en av de vanligaste orsakerna till ohälsa. Kor som blir halta lider av smärta och kommer att äta, dricka och ligga mindre. De kommer att producera mindre och vara svårare att få dräktiga. Dessutom kommer de dagligen att kräva extra uppmärksamhet och arbetstid. Det är därför viktigt för varje lantbrukare att hela tiden vara uppmärksam på besättningens klövhälsa. Vid projektering eller ombyggnad av stallbyggnader är det viktigt att fokusera på god djur- och arbetsmiljö. Förebyggande klövhälsoarbete bör vara en del av de dagliga rutinerna lika väl som utfodring, mjölkning och annan hantering av djuren. Att fokusera på förebyggande klövhälsovård minskar risken för kostsamma, akuta och produktionsnedsättande klövproblem. Dagens lantbrukare tar hjälp av specialister såsom veterinärer, klövvårdare och foderrådgivare. Många problem är komplexa och kan kräva samverkan mellan flera kompetenser för att hitta en lämplig lösning. Klövsignaler ger praktiska tips och kunskap för att hjälpa lantbrukare att ta kontroll över klövhälsan i sin besättning. Boken innehåller många bilder och tydliga instruktioner.

Klövsignaler är en bok i Kosignalserien. Serien erbjuder praktiska guider om lönsamt mjölkföretagande med djuren i fokus.

Klövsignaler

Om för fattaren och Vetvice

Fyra framgångsfaktorer för friska klövar:

T H D IG TE R C Y P TE O O C R P

Klövsignaler

Teamet bakom Klövsignaler, från vänster till höger: Jan Hulsen veterinär, Joep Driessen veterinär, Anne KLoek B.Agr.Sci, Bertjan Westerlaan veterinär, Wiebe Veenstra M. Agr. Sci, Marcel Drint veterinär, Nico Vreeburg veterinär.

Framgångsfaktorer för friska klövar

www.roodbont.com

www.vetvice.com

www.cowsignals.com

www.hushallningssallskapet.se

Jan Hulsen

1. God klövkvalitet: Klövform och hornkvalitet

3. God stallmiljö: Torrt, lågt infektionstryck och fritt från skadliga miljöfaktorer

2. Rätt fördelad på klövarna när korna går och står samt maximal liggtid

4. Åtgärda problem tidigt och effektivt

K o l o fo n

K lövsi gn a l e r

Klövsignaler

För böcker i Sverige

Utgivare Roodbont Publishers B.V. Författare Jan Hulsen, Vetvice® Group

Hushållningssällskapet Västernorrland Trädgårdsgatan 7

Översättare Hushållningssällskapet i Västernorrland

871 31 Härnösand Sverige T +46 (0)611 251 30

Faktagranskning svensk upplaga Christer Bergsten Ann-Sofie Stark Ellinor Cederlöf Sofia Jansson

E signaler@hushallningssallskapet.se I www.hushallningssallskapet.se För böcker, digitalt innehåll och anpassade upplagor

T H D IG TE R C Y P TE O O C R P

Foto Jan Hulsen Andra som bidragit med foto Christer Bergsten (s. 50), Joep Driessen (s. 26, 27, 28), Anneke Hallebeek (s. 6), Menno Holzhauer (s. 34, 35), Paul Hulsen (s. 30), Anne Kloek (s. 22), PTC+ (s. 16, 17, 34, 35).

Roodbont Publishers B.V. P.O. Box 4103

7200 BC Zutphen Nederländerna

T +31 (0)575 54 56 88

Teckningar Marleen Felius Herman Roozen Dick Rietveld

E info@roodbont.com I www.roodbont.com

För lantbruks- och byggrådgivning

Design Erik de Bruin, Varwig Design

I samarbete med Menno Holzhauer, GD Deventer Gerrit Hooijer, H3 Consultancy Piet Kloosterman, PTC+ Oenkerk Joep Driessen, Marcel Drint, Nico Vreeburg, Bertjan Westerlaan, Vetvice Group

Vetvice® Group

Moerstraatsebaan 115

4614 PC Bergen op Zoom Nederländerna

T +31 (0)165 30 43 05 E info@vetvice.com I www.vetvice.com

Tack till Martien van Bostelen, Vereniging voor Rundveepedicure, Jan Bakker, Neil Chesterton, DigiKlauw, Paul Hulsen, Dick de Lange, Bert van Niejenhuis, Jos Noordhuizen, Kees Peeters, Jan Rietjes, Lucas Talsma, Wiebe Veenstra, hundratals lantbrukare, många veterinärer och rådgivare.

Vetvice förmedlar praktiskt förankrad information baserad på vetenskaplig grund till lantbrukare samt deras rådgivare och underleverantörer. Ett team av veterinärer, ingenjörer och annan expertis efterstävar att förmedla kunskap som leder till god djurhållning, god

arbetsmiljö och framgångsrikt företagande.

Det är inte tillåtet att kopiera och/eller publicera något i denna utgåva

För föreläsningar och kurser

via tryck, fotokopia eller på annat sätt, utan föregående skriftligt tillstånd från förlaget. Författaren och förlaget har med stor omsorg och efter bästa förmåga sammanställt innehållet i denna utgåva. Författaren, förlaget och över-

CowSignals® Training Company

sättarna ansvarar inte för någon typ av skador som uppstår till följd av

Hoekgraaf 17A

handlingar som utförts eller beslut som fattats med utgångpunkt från

6617 AX Bergharen

information i denna utgåva.

Nederländerna T +31 (0)6 54 26 73 53

Cow Signals® är ett registrerat varumärke ägt av Vetvice® Group.

E info@cowsignals.com I www.cowsignals.com

ISBN 978-91-982215-6-5

I nnehålls för te c k n i n g

Innehållsförteckning

Introduktion: Sammanfattning Klövens anatomi och biomekanik

1 Fyra framgångsfaktorer för friska klövar God klövhälsa är ett resultat av förebyggande arbete

4 6 8

4 Klövvård och behandling

Planering och genomförande

Framgångsfaktor 1: God klövkvalitet

Funktionell klövverkning

Framgångsfaktor 2: Rätt fördelad belastning

Förebyggande klövbad

Framgångsfaktor 3: God stallmiljö

Klövverkning: 5-stegsplanen

T H D IG TE R C Y P TE O O C R P

Framgångsfaktor 4: Åtgärda problem tidigt och effektivt 16

Att limma fast en kloss

Att åtgärda klövproblem

Behandling av klövhornskador

Åtgärdas problem i tid eller för sent?

Tips för funktionell klövverkning

5 Övervakning av klövhälsan

2 Dagliga rutiner

17 18

Att introducera kvigor: Största högriskperioden

Kalvning och start av laktation

Sinläggning och övergångsperiod

Bedömning av framgångsfaktorer för god klövhälsa

Klövhälsan ur ett helhetsperspektiv

Strukturerad övervakning

Ligger korna tillräckligt mycket?

Observera klövarna vid mjölkning

Underlag, utrymme och vila

Bedömningslista – Klövdiagnoser

Stressfri hantering

Klövhälsoregistrering

Bedömningslista – Rörelser

3 De vanligaste klövproblemen

Bedömningslista – Klövar

Mindre vanliga klövproblem

Bedömningslista - Rena kor

Klövröta

Bedömningslista – Liggkomfort

Instruktionskort – Klövbandagering

Checklista – Klövbad

Behandlingsplan - Klövproblem

Digital dermatit Limax Klövspaltsinflammation Fång Skador i vita linjen

Klövsulesår och sår/böld i vita linjen

32 34 35

I n t ro d u k t i on : Sa mma n fa t t n i ng

K lövsi gn a l e r

Framgångsfaktor = Att förebygga klövproblem God klövhälsa förutsätter kontroll på följande: Klövhornskvalitet, belastning på klövar, infektionstryck och behandling av eventuella problem. Många faktorer påverkar klövhälsan och dessa är beroende av varandra. Övervaka klövhälsan i din besättning och anpassa stallutformning, utfodring, rutiner, skötsel, behandlingar och avelsmål till gårdens förutsättningar.

Kon till höger är halt och har dålig våmfyllnad. Hon har ätit betydligt mindre än den friska kon till vänster. På grund av smärtan från ömmande klövar äter kor med klövproblem mindre, även på ett bra bete.

T H D IG TE R C Y P TE O O C R P

Fyra framgångsfaktorer för friska klövar

Rätt fördelad belastning

Rörelse

vrö Klö

God stallmiljö

Digital dermatit

Sår/

böld

i vita

linje

Belastning

Sulblödningar

God klövkvalitet

öv s

Lim

år

Åtgärda problem tidigt och effektivt

Ange i klövhälsostjärnan hur många av dina kor (i %) som har respektive klövproblem. Du får då en uppfattning om vilka förebyggande åtgärder du behöver vidta för att förbättra klövhälsan i din besättning.

Klövar utsätts ständigt för påfrestningar som kan påverka klövkvalitet och klövhälsa. Friska klövar är ett resultat av förebyggande arbete.

Dålig klövhälsa är en av de största utmaningarna i dagens mjölkproduktion. I snitt har färre än 25 % av korna i en medelbesättning två friska bakklövar. På gårdar som har god klövhälsa har ungefär hälf ten av korna friska klövar. Det betyder att det finns utr ymme för förbättringar på alla gårdar.

I ntroduktion: Sam m an f attn i n g

Fyra framgångsfaktorer för friska klövar: 1. God klövkvalitet: Klövform och hornkvalitet

3. God stallmiljö: Torrt, lågt infektionstryck och fritt från skadliga miljöfaktorer

T H D IG TE R C Y P TE O O C R P

• Se till att du har en välbalanserad foderstat och att alla kor • Torr och ren stallmiljö, för att undvika ämnen som är skadliga för klövhornet (till exempel fukt, ammoniak har fri tillgång på foder. Perioden före, under och efter kalvoch svavelväte). ning är den kanske viktigaste riskperioden. • Kontrollera klövarna tre gånger per år och verka vid behov. • Lågt infektionstryck, antalet klövinfektioner ska hållas på en minimal nivå. Spridning via indirekt kontakt • Håll klövarna rena och torra. (till exempel via gödsel) med infekterade • Använd rena klövbad, tillräckligt mycket och tillräckligt ofta klövar ska begränsas. beroende på förekomsten av smittsamma klövsjukdomar. • Avla för god klövhälsa.

2. Rätt fördelad belastning på klövarna när korna går och står samt maximal liggtid

4. Åtgärda problem tidigt och effektivt

• Alla kor ska kunna ligga ner så ofta de vill och så länge de vill, 12 - 15 timmar per dygn. Rymliga, torra och mjuka liggbås är en förutsättning för detta. • Inga kor ska behöva stå mer än en timme per mjölkning om hon mjölkas två gånger per dag, eller 45 min om hon mjölkas tre gånger per dag. • Ett lugnt och rymligt stall bidrar till god kotrafik och lugna djur vilket minskar risken för traumatiska skador. • Underlaget ska vara helt, jämnt, mjukt och ge bra fäste utan att slita för mycket på klövarna. • Var medveten om och hantera högriskplatser (till exempel skarpa svängar, samlingsfålla och trånga gångar) och högrisktillfällen (till exempel perioden kring kalvning, djurhantering, ändringar i foderstaten och foderstater med lågt fiberinnehåll).

• Se till att du upptäcker klövproblem i ett tidigt stadium: - Alla medarbetare ska kunna upptäcka klövproblem och vara medvetna om faktorer som påverkar klövhälsan. Problem ska enkelt kunna rapporteras. Uppmuntra dina medarbetare. - Goda klövhälsorutiner innebär att klövarna lyfts och noggrant kontrolleras enligt checklistan (se även Kosignaler Handbok). • Alla klövproblem behandlas snabbt och effektivt: - Hantering av klövproblem ska vara en del av veckorutinen. - Kor med klövproblem ska enkelt och stressfritt kunna undersökas och behandlas i en verkstol på gården. - Verktyg och klövvårdsmaterial ska alltid finnas tillgängligt och färdigt att användas. - Personer som behandlar klövproblem måste ha rätt kunskap och erfarenhet. Resultaten av behandlingar ska följas upp.

K löve ns a n a to m i o c h b i o m e k a ni k

K lövsi gn a l e r

Belastning när kon står

Uppbyggnad och funktion

Skelett, senor och vävnad i den nedre delen av benet bär tillsammans upp kons vikt och möjliggör hennes rörelser när hon står och går. När kronled och klövled på bakbenet böjs bär böjsenorna en viss del av kroppsvikten och tar upp stötar. Framklövarna är placerade rakt under kroppen och bär 50 - 60 % av kons vikt. Bakklövarna skapar framåtrörelse och framklövarna används vid sidorörelser. Det kan förklara varför dominanta djur oftare drabbas av sulskador i bakklövarna medan lågrangade djur får skador i framklövarna, i samband med konflikter.

Brytpunkt Tänkt belastningsaxel Kons vikt Tryck mot marken Belastning på klövväggen Belastning på klövsulan

Belastning

Läderhuden: Hornproduktion, draghållfasthet och viktupptagningsförmåga Läderhuden bildar övergången mellan klövbenet och klövhornet. Här sker horntillväxt och läderhudens lameller sammanbinder klövbenet med klövväggen och sulan. Läderhudens celler är mycket aktiva. De är känsliga för slaggprodukter och gifter och deras ämnesomsättning kräver jämn tillförsel av syre och näringsämnen. Tillförsel och bortförsel sker genom ett stort nätverk av små blodkärl (kapillärer). Ämnen som minskar blodcirkulationen eller förändrar genomsläppligheten i dessa blodkärl kan påverka läderhuden märkbart. Överbelastning eller skador på klöven orsakar ofta skador i detta känsliga skikt, vilket kan leda till sulblödningar och separation mellan klövkapsel och klövben (fång, dubbelsula, hålvägg).

T H D IG TE R C Y P TE O O C R P

Klövbenet och klövkapseln är fästade till varandra genom en starkt veckad struktur, lamellerna. Lamellerna fördelar en del av kons vikt till klövkapselns vägg. Även klövsulan kan bära en del av kons vikt och är dessutom stötabsorberande genom elastiska putan.

Belastning vid rörelse Tryck mot marken Belastning på böjsenor Belastning på klövväggen

Vid framåtrörelse är det klövväggen som belastas mest.

skenben

kotled

lättklöv

kronled kronben

senskida

klövled

strålben

klövben klövvägg tåvinkel tå Genomskärning av en klöv. Klövsulan är normalt 7 - 12 mm tjock. Verkning av klövsulan kräver därför både kunskap och skicklighet för att den ska få rätt tjocklek. 6

vita linjen

kotsenben böjsenor

kotben

kronrand

sträcksena

elastiska putan

klövsula (sulhorn)

balle

läderhud

I n t ro d u k t i on : Sa mma n fa t tni ng

Den ideala situationen

När en ko står och går naturligt är det mindre risk att hennes klövar överbelastas. Den väl fungerande kon använder sina ben och klövar på ett optimalt sätt och kroppsvikten är jämnt fördelad mellan de fyra benen och mellan klövhalvorna på varje klöv. Detta händer sällan i verkligheten, inte ens efter korrekt klövverkning. De flesta problem uppstår i ytterklövarna bak eftersom dessa är störst och oftast belastas mest. På framklövarna är det tvärtom, innerklövarna är störst och mest belastade. Benställning sett från sidan påverkar belastningen på de främre och bakre delarna av klöven. Benställning påverkas av avel, miljö, klövform och eventuella sjukdomstillstånd samt smärta, till exempel vid fång. Benställning, sett bakifrån, och hur kon rör sig indikerar hur kroppsvikten är fördelad mellan de inre och yttre klövhalvorna. Ytterklövarna bak belastas normalt mer än innerklövarna bak. Detta beror på olika faktorer såsom ytterklövens höjd (belastning, klövverkning), klövstatus (form, smärta), underlag (nötning, benställning) och avel.

Benställning bakifrån 100 %

100 %

50 %

50 % 50 %

50 %

T H D IG TE R C Y P TE O O C R P Den optimala fördelningen av kons vikt när hon står.

15 %

15 % 35 %

Hastrång

Hos de flesta nötkreatur bär de inre framklövarna och de yttre bakklövarna mest vikt. Risken för klövproblem är därför större där.

Benställning 70 60 50 40 30 20

7 8 9 Benställning bakben

(Källa: NRS)

Kroppshållningen avslöjar smärta Om en ko har ont i klöven, som inte direkt är orsakad av felaktig belastning utan av till exempel klövröta och digital dermatit, kommer hon avlasta (vila på tån) och lyfta den ömma klöven. Se sida 53. Om kon har sulblödningar kommer smärtan från en överbelastning när kon står och går. För att minska smärtan, fördelar kon sin vikt till de andra klövarna genom att kröka ryggen och placera de andra benen mer bredbent. En rörelsebedömning (se sida 52) hjälper dig att se dessa signaler. Ett klövsulesår eller en böld i vita linjen gör ont hela tiden och är särskilt smärtsamt vid belastning. Kon kommer hela tiden försöka avlasta den onda klöven och haltar därför kraftigt när hon går.

Idealt

% utslagna kor

Klövproblem på grund av överbelastning Eftersom ytterklövarna bak punktbelastas mest förekommer sulblödningar och rotation av klövbenet oftast där. De främre innerklövarna är näst mest utsatta av samma anledning. Eftersom bakklövarna oftare än framklövarna kommer i kontakt med urin och gödsel är de också mest utsatta för klövröta och digital dermatit. Detta gäller särskilt i stall med begränsade utrymmen och dålig hygien. När kon går är det ballen som först kommer i kontakt med underlaget och därmed utsätts för hög belastning. Eftersom bakbenen är motorn som rör kon framåt, slits bakklövarna mer.

35 %

25 % 25 % 25 % 25 %

1. Raka hasor

5. Optimal hasvinkel

9. Krokiga hasor

De olika kroppsdelarna samarbetar med varandra och ska därför ses som en helhet. En liten tåvinkel och krokiga hasor följs ofta åt precis som stor tåvinkel och raka hasor. Extremt raka hasor leder till sämre hållbarhet, troligen beroende på att fjädringen i senorna inte fungerar normalt. Mycket krokiga hasor leder också till tidigare utslagning och högre rekryteringsprocent, men är oftare ett symptom på en mer komplicerad klövskada.

Kapite l 1

K lövsi gn a l e r

Fyra framgångsfaktorer för friska klövar De faktorer som påverkar klövhälsan kan delas in i fyra delar: 1. God klövkvalitet 2. Rätt fördelad belastning 3. God stallmiljö 4. Åtgärda problem tidigt och effektivt

En klöv ska uppfylla samma kriterier som en bra sko. Den måste passa, vara flexibel, hållbar, vattentät och ha en stötdämpande sula. Skillnaden mellan oss och kor är att vi kan byta skor medan en ko måste leva med sina klövar hela livet.

T H D IG TE R C Y P TE O O C R P

Framgångsfaktorer

Det finns fyra framgångsfaktorer som påverkar klövhälsan. Om du har dessa under kontroll har du goda möjligheter att uppnå en god klövhälsa. Faktorerna påverkar varandra även om de här presenteras en och en.

Framgångsfaktorer 1, 2 och 3

1. Kon har en bra klövkvalitet (klövform, hornkvalitet). 2. Klövens olika delar är korrekt belastade (tryck, slitage). 3. Det finns inga skadliga miljöfaktorer (till exempel fukt, bakterier, ammoniak).

Framgångsfaktor 4

4. Tidiga och effektiva åtgärder. Ju tidigare du uppmärksammar dålig klövhälsa och ju effektivare du vidtar åtgärder, desto större är chansen att kon snabbt tillfrisknar. Detta gäller även brister i övriga framgångsfaktorer.

Foder av hög kvalitet och en väl fungerande våm är mycket viktigt för klövhälsan. Denna bok innefattar de viktigaste punkterna kring utfodring och beskriver hur du kan använda dem i det dagliga rutinarbetet. Prata med din utfodringsrådgivare om vad ni kan göra för klövhälsan i din besättning.

Övervaka resultat

Kontrollera regelbundet om dina kor behöver behandlas, att framgångsfaktorerna uppfylls och hur bra eller dålig klövhälsan faktiskt är i besättningen. Det finns bedömningssystem som du kan använda för detta. Kontrollera och registrera klövhälsan på din gård i samband med klövverkning. Detta ger dig en uppfattning om vilka framgångsfaktorer som kan förbättras. En bedömning av klövhälsan (sida 50) och en rörelsebedömning (sida 52) visar vilka kor som måste uppmärksammas och eventuellt behandlas. Genom att bedöma djurens liggkomfort och hur rena de är (se sida 54 och 55) får du en uppfattning om korna ligger ner tillräckligt och om de har en bekväm, hygienisk och torr liggplats.

K a p i te l 1 . Fy r a f r a m g å n g sfaktorer för fr isk a k lövar

G od k lövhälsa är ett resultat av förebygg a n d e a r b e te

Bildpussel

Kviguppfödning och inkalvning

Denna klöv har en inflammation i klövspalten (gul pil). Senskidan runt böjsenan ovanför kotan är därför svullen (röd pil).

Klövars tillväxt skiljer sig mellan individer. Skillnader i klövform och klövkvalitet beror både på arv och miljö. Avel är en faktor som kan leda till förbättrad klövhälsa i besättningen på lång sikt, medan en förbättrad djurmiljö kan ge resultat direkt. Kom ihåg att en avvikande benställning inte nödvändigtvis beror på avel utan kan orsakas av klövinfektioner och underlag som är hala och smutsiga. Introduktionen av kvigor i besättningen måste planeras så att den sker försiktigt. Kvigornas klövar ska vara friska och klövformen ska vara optimal, vilket oftast inte är fallet. Det är också viktigt att stressnivån förblir låg när kvigan kalvar in så att hon fortsätter äta, ligga ner tillräckligt och kan undvika konflikter med andra djur.

Vad ser du?

T H D IG TE R C Y P TE O O C R P

Mjölkkon Du har förmodligen själv varit med och utformat ditt stall. Ta dig tid att kritiskt granska djurmiljön och förbättra den om det behövs. Genom att erbjuda rikligt med strö i liggbåsen, hålla golven torra och rena, ha god ventilation och tillhandahålla en djupströbädd för kor som ska kalva och nykalvade kor, har du kommit en lång bit på väg. Se även till att golvytor är mjuka, jämna och halkfria för att minska risken för sulblödningar. Lyft klövarna och kontrollera klövhälsan tre gånger per år och verka dem om nödvändigt. Förebygg och behandla smittsamma klövsjukdomar med hjälp av klövbad. Se slutligen till att du hanterar djuren lugnt och stressfritt samt att kotrafiken fungerar i stallet. Konflikter, flyktbeteende och snabba vändningar leder till att klövarna utsätts för stora påfrestningar.

Kroppsvikt Rörelse

Förklaring

Hantera alltid djur på ett lugnt sätt och låt de röra sig i sitt eget tempo. Kor går långsammare än människor.

Klövkvalitet Belastning

Skadliga miljöfaktorer

Tillväxt

Irriterande ämnen

Slitage

Bakterier Fukt

Form Tjocklek på elastiska putan

Belastningspunkter mot underlag Bilden visar faktorer som påverkar klövhälsan. Genom att upptäcka och hantera problem tidigt kan du förebygga och förbättra klövhälsan.

För att kunna tillfriskna måste denna halta ko kunna äta och dricka så mycket hon vill och när hon vill. Men klövpallen vid foderbordet och det högt placerade vattenkaret försvårar för henne. Hur löser du detta? Det viktigaste vid hälta är att först och främst hitta orsaken och lindra smärtan. Kontakta veterinär för hjälp och smärtlindring, behandla klöven och om nödvändigt sätt på en kloss. Kon måste kunna vila, ha gott om utrymme, ett mjukt underlag och en god närmiljö för att förhindra ytterligare skador. Kon måste ha nära till foder och vatten, oavsett om hon är ute på bete eller inne i stallet. Tänk på att kon är ett flockdjur och kommer försöka följa flocken.

Hornkvalitet

Läkning

Bildpussel

Fr a m g å ng sfa ktor 1 : G od k l öv k v a li tet

Hur uppnås god klövkvalitet?

Ett mått på klövkvalitet är vilka belastningar och störningar en klöv kan motstå. Kvaliteten på klöven bestäms av hornets hårdhet, klövens form och klövens inre strukturer. Kontrollpunkter: • För ett starkt klövhorn, erbjud foder av god kvalitet i en balanserad foderstat och se till att alla djur kan äta i en god miljö. • Lyft klövarna tre gånger per år och verka dem om det behövs. • Se till att kvigor och sinkor får röra sig tillräckligt mycket. • Ta hänsyn till klövhälsan i avelsarbetet. Nytt klövhorn bildas kontinuerligt och påverkas av kons näringsstatus, laktationsstadie och hälsoläge. Klövhornet växer cirka 5 mm per månad och sulan är normalt omkring 10 mm tjock. Därför syns eventuella skador som kommer från sulläderhuden först efter cirka två månader. Tillräckligt med rörelse ökar blodcirkulationen i klöven vilket gör att den blir starkare och tål större påfrestningar.

K lövsi gn a l e r

försel, vitaminproduktion (biotin) samt upptaget av näringsämnen, vitaminer, mineraler och spårämnen. Den vanligaste orsaken till våmproblem är våmacidos som orsakas av ett för stort intag av lättsmälta kolhydrater (stärkelse och socker) i relation till våmmens buffrande förmåga. Denna buffrande förmåga beror på fodergivans storlek, våmfyllnaden, hur snabbt våmväggen absorberar syror och mängden buffrande saliv. Med andra ord tuggnings- och idisslingsaktiviteten. Se därför till att foderstaten innehåller tillräckligt med fiber och att korna kan äta regelbundet utan att sortera. Undvik plötsliga foderbyten och utfodra aldrig hygieniskt dåligt foder. Bildningen av friskt klövhorn kräver vissa näringsämnen såsom kalcium, fosfor, zink, koppar, mangan samt biotin, vitamin A, D och E. Kor måste även kunna dricka så mycket de vill hela tiden, helst från vattenkar.

T H D IG TE R C Y P TE O O C R P

Hornbildning och näringsförsörjning Utfodringen och foderstaten har en stor inverkan på sulhornets kvalitet, läderhudens produktion av klövhorn och klövbenets upphängning. Den viktigaste faktorn verkar vara en väl fungerande våm, vilket är en förutsättning för god energitill-

Klövhälsa är ärftligt Selektera och avla för god klövhälsa. Avel påvekar kons exteriör, klövens storlek och form, hornkvalitet och styrka. Dessa faktorer är avgörande för hur kon belastar sina klövar. Till exempel är pigmenterade klövar hårdare än klövar som inte är pigmenterade och små raser har relativt sett stora klövar. Graden av hur en ko reagerar på smärta och obehag verkar också variera mellan raser och blodslinjer. Man ska dock inte ha alltför stora förväntningar på avelsarbetet. Skillnader inom en kobesättning beror till 25 % på ärftliga faktorer och till 75 % på skötsel och miljöfaktorer. Det kommer hela tiden bättre avelsdata vilket gör det möjligt att kunna fokusera mer specifikt på klövhälsa i avelsarbetet.

Arvbarhet för rörelser, klövmått och olika klövsjukdomar i % Rörelser (hälta) Klövvinkel Digital dermatit Limax Klövröta Sulblödningar Sår/böld i vita linjen

Den blöta miljön utsätter klövhornet för mycket fukt vilket gör att hornväggen blir känsligare för nötningsskador. Nötning på ett hårt och grovt underlag gör att sulorna på dessa klövar nästan blir helt platta. Klövvinkeln är bra (45-50°) och klövspalten är något öppen. Ändrad form, fransiga kanter, fördjupningar och upphöjda områden på klövens undersida gör att vissa delar av klöven överbelastas.

12 % 23 % 10 % 10 % 8% 5% 2%

Källa: Veeteelt, 1 August 2004

Klövproblem är till viss del ärftliga. Därutöver inverkar miljöfaktorer som stallmiljö, skötsel och utfodring.

K a p i te l 1 . Fy r a f r a m g å n g sfaktorer för fr isk a k lövar

Framgångsfaktor 1: G o d k l öv k v a l i te t

Högriskperiod: Kalvning

Risken för klövproblem är störst i samband med kalvning. Vid kalvning är det inte bara ligamenten kring förlossningsvägarna som påverkas av hormoner, utan även ligamenten och bindväven i klöven blir mjukare. Detta ökar rörligheten av klövbenet som leder till ett ökat tryck på sulan och därmed även på läderhuden mellan sulan och klövbenet. Kons ämnesomsättning anpassas för hög mjölkproduktion vilket kräver större mängd näringsämnen, framförallt energi och kalcium. Detta gör klövhornet mjukare och mer känsligt. I början av laktationen är kon samtidigt mycket känslig för utfodringsstörningar. Under stressade förhållanden kan utfodringsstörningar leda till att toxiner tas upp i blodet samtidigt som kons intag av energi, vitaminer (speciellt A, D, E och biotin), mineraler (till exempel koppar och zink) samt spårämnen (kobolt, mangan) måste fungera perfekt.

Klövens form

Sträcksenan

Upphängningen av köttklöv i klövkapsel

Det kan även bildas ödem (vätskeansamling) i olika delar av kroppen när blodcirkulationen är nedsatt i samband med kalvning. Försämrad blodcirkulation kan påverka klöven och göra den extra mottaglig för sulblödningar, sår/böld i vita linjen och rotation/sänkning av klövbenet (fång) vid belastning. Se sida 33. Har kon drabbats av fång förblir hennes klövar känsligare för belastning. Klövhorn och styrka Förutom avel och utfodring påverkas klövhornets styrka och mjukhet av hur mycket fukt det finns i närmiljön (gödsel, urin, blöta betesmarker). Ju fuktigare klövhorn, desto mjukare blir det. Mjukt horn nöts fortare och tål mindre belastning. Ojämnt underlag kan orsaka skador på klövens yttersta skyddande lager. Dessa skador kan bli inkörsport för klövröta orsakad av bakterier och skadliga ämnen från urin och gödsel.

T H D IG TE R C Y P TE O O C R P Dåliga förhållanden

Kronben

Djupa böjsenan

Elastiska putan, stöd för klövsulan och skydd för läderhuden

Sulan vid klövspetsen är för tunn vilket leder till att trycket från klövbenet mot sulan blir för stort. Resultat: Sår/böld i tån som förvärras av mjukt sulhorn och fukt.

Klövben

Kons tyngd fortplantas genom kot- och kronben till klövbenet som är upphängt i klövkapseln med ligament. Böjsenan ger elasticitet och trycket fördelas därigenom från klövbenet till klövkapselns vägg. Under kalvning försvagas de upphängande ligamenten vilket gör att sulan utsätts för ett högre tryck. Hos kor som lider av svår fång lossnar klövbenet från klövkapseln vilket gör att klövbenet sjunker ned och trycker på sulans läderhud. Dragkraften i den djupa böjsenan bidrar till att klövbenet också roterar nedåt.

Om den elastiska putan är tunn är det större risk att blödningar i läderhuden uppkommer. Magra kor har ofta en tunn elastisk puta. Resultat: Sulblödning, klövsulesår.

Tån är för lång eller trakterna för låga. Överbelastning på sulan, speciellt den bakre delen. Resultat: Sulblödning, klövsulesår, mer klövröta.

Förebyggande klövverkning är ofta nödvändigt för att bibehålla en bra klövform. Klövverkning har en positiv effekt på klövformen under cirka fyra månader. Allvarlig klövröta minskar klövens viktbärande yta och ökar risken för överbelastning i ballområdet. Rörelse stimulerar blodcirkulationen och ämnesomsättningen vilket förbättrar klövarnas kvalitet och förmåga att tåla belastning.

Bristfällig klövkvalitet: Fler sulblödningar, sår/böld i vita linjen och klövröta. 11

Fr a m g å ng sfa ktor 2 : R ä t t fördela d b ela s tni ng

Signaler på ett bra underlag

K lövsi gn a l e r

Rätt fördelad belastning: Strategi

Kontrollpunkter för minimal belastning: • Alla kor kan ligga ner så ofta och så länge de vill. Rymliga, torra och mjuka liggplatser möjliggör optimal liggtid. • Inga kor tvingas stå längre än en timme åt gången och maximalt 2 1⁄4 timme per dygn i samband med mjölkning. • Det är lugnt i stallet och det finns gott om utrymme. Ingen ko tvingas till plötsliga flyktrörelser. Bra djurflöde. • Underlaget är jämnt, ger ett bra grepp och är sviktande. • Underlaget ger normalt slitage och risken för traumatiska skador på klövarna är minimal. • Högriskområden (till exempel återvändsgränder, smala passager) och högriskperioder (till exempel hantering, kalvning, utfodring) är kända och hanteras för att minska risken för klövlidande.

T H D IG TE R C Y P TE O O C R P

Ett bra underlag ger en bra tryckfördelning över klövarna, ett bra grepp och har inga ojämnheter som kan orsaka skador. På ett sådant underlag kommer kon ta långa lediga steg, placera bakklöven i framklövens spår och belasta klöven korrekt. Kon kommer vara lugnare och tryggare på ett halksäkert underlag. Hon vet att hon kan utöva normalt flockbeteende som att visa brunstsignaler, hantera konflikter och undvika individer med högre rang på ett säkert sätt. Hon kommer besöka foderbord, vattenplatser, liggplats och mjölkningsrobot (om det finns en sådan) så ofta hon behöver.

Ett mjukt underlag, som till exempel en mjuk gummimatta eller en välskött djupströbädd, har följande fördelar: • Den sviktande ytan dämpar kraften som belastar klöven när kon sätter ner klöven och går framåt. • Tack vare att underlaget sviktar och formar sig, fördelas belastningen över klöven på ett bättre sätt. • Det ger ett bra grepp. • Mindre slitage på klövväggen, som utgör bärranden, vilket minskar belastningen på klövsulan. Lösdrift med strö- och kompostbäddar har också fördelen, förutom mjukheten, att kon enkelt kan lägga sig och resa sig.

Belastning Klöven bör aldrig belastas mer än den klarar av. Hur mycket klöven kan belastas beror på klövhornskvalitet (framgångsfaktor 1) och följande: • Vikten som kon lägger på klöven, och andelen som belastar bärranden eller sulan. • Tiden som en ko spenderar på att stå eller gå. • Plötsliga rörelser som leder till punktbelastning (till exempel flykt, brunst), punktbelastning från stenar, ojämnheter i marken och ojämna eller felverkade klövar. • Onormalt slitage orsakat av grovt, ojämnt underlag. Korna tvingas gå långa sträckor. Djurflödet fungerar dåligt.

Risksituationer till följd av till exempel ett grovt eller ett nyligen uppruggat betonggolv som sliter mer på klöven, kräver extra uppmärksamhet och eventuella åtgärder. Klöven måste vara hård och bör absolut inte ha tunna sulor. Boka en tid med din klövvårdare minst tre månader före korna ska gå på ett nytt eller uppruggat golv, eller en månad efter att korna börjat gå på golvet. Var försiktig vid själva klövverkningen.

K a p i te l 1 . Fy r a f r a m g å n g sfaktorer för fr isk a k lövar

Ytterklöven bak, störst belastning

Framgångsfaktor 2: M inim a l b e l a s t n i n g

Överbelastning orsakar blödningar

Belastningen på klövhalvorna skiljer sig åt, så att ena klövhalvan belastas oftast mer än den andra. På bakklövarna är belastningen störst på ytterklövarna medan på framklövarna belastningen är störst på innerklövarna. När kon går sätter hon först i den yttre bakklövens ballområde som därmed tar upp en stor del av vikten. Före verkning kan ytterklövarna bak bära mer än 90 % av bakbenens vikt, vilket leder till stor belastning per kvadratcentimeter bärande yta på dessa. Bildpussel

Om trycket från klövbenet på sulan är större än läderhuden tål, uppkommer tryckskador i form av blödningar. Längs den vita linjen, där sulan är fäst till klövväggen, kan för stor belastning leda till blödningar och skador (sår/böld i vita linjen, hålvägg). Detta kan orsakas av trauma till följd av för många sidorörelser eller skarpa svängar. Blödningar och tryckskador på sulan, som skapar en spricka (ibland så liten att den inte ses) mellan läderhuden och utsidan, kan lätt bli infekterade och resultera i en böld i vita linjen.

Vad säger denna bild?

Perioden kring kalvning är en högriskperiod. Först och främst beror detta på att klövhornskvaliteten är sämre vid denna tidpunkt. Det är väldigt svårt att ligga ner ordentligt med en stor kropp och ett svullet juver. Om kon dessutom är stressad och inte erbjuds tillräcklig liggyta, kommer hon inte ligga ner tillräckligt mycket. Håll dessa kor lösgående och undvik förflyttningar och gruppförändringar som kan orsaka stress.

T H D IG TE R C Y P TE O O C R P

Signaler på ett bra underlag

Ytterklöven bak är ofta högre än innerklöven vilket gör att den bär större vikt. Ökat tryck på sulan leder till att sulan växer fortare. Överbelastningen blir till en ond cirkel som förvärras ytterligare om det inte korrigeras. Du kan rätta till detta och förebygga nya skador med korrekt utförd klövverkning.

Åtgärda:

• Ge korna ett mjukt och halkfritt underlag. • Undvik korta, skarpa svängar (ingångar och utgångar vid mjölkningsstallet, mjölkningsroboten eller vid kraftfoderstationer). • Ha gott om utrymme vid populära platser, som till exempel vattenkar. • Reparera skador i betonggolv och se till att spaltgolv är jämna och öppningarna inte för stora. • Fräs spår i golvytan om det är nödvändigt och/eller montera in en gummimatta. • Var uppmärksam och avskilj brunstiga kor så att de inte skadar sig själva eller andra kor vid upphopp. • Hantera korna försiktigt, använd aldrig våld, var alltid förutsägbar och låt korna gå i sitt eget tempo. • Gör trattformade ingångar. • Ta bort eventuella vassa och utskjutande inredningsdetaljer.

För hög belastning kan orsaka sulblödningar, sår/böld i vita linjen eller för tunna sulor vilket kan leda till klövsulesår och kronisk hälta. 13

Fr a m g å ng sfa ktor 3 : G od st a l l m i lj ö

K lövsi gn a l e r

Undvik skadliga miljöfaktorer

Strategi för att begränsa skadliga miljöfaktorer: • Se till att gångar, liggbås och liggytor är torra (torr miljö). • Tillhandahåll en ren miljö, särskilt när det gäller ämnen som kan påverka klövhornet och huden på klövarna. Det är också viktigt att minimera infektionstryck och smittspridning av klövinfektioner. Inga angrepp utifrån Faktorer som kan orsaka skada på klövhornet och huden är fukt, urin, ammoniak (NH3), svavelväte (H2S) och bakterieinfektioner. Ammoniak och svavelväte finns i gödsel. pH-värdet har mindre betydelse. Ballhornet är extra känsligt för skadliga ämnen och är därför normalt skyddat av ett naturligt ytskikt. Skadat horn kan bli mjukt och påverkat av dessa ämnen. Detta gör klöven mottaglig för bakterieinfektioner som kan orsaka håligheter och sprickor (klövröta). En fuktig miljö gör klövhornet mjukt och försämrar klövens viktbärande förmåga. En alltför torr miljö kan dock orsaka hornsprickor. Köttdjur i torrt och varmt klimat med hårda klövar är särskilt känsliga för lodräta hornsprickor på ytterklövarna fram.

T H D IG TE R C Y P TE O O C R P

I djupströbäddar och på andra mjuka underlag, har kor färre klövskador så länge klövsulan inte skadas och underlaget är tillräckligt torrt.

Infektionstryck: Risken för klövspaltsinflammation, digital dermatit och klövröta Infektionstryck = Antal sjukdomsframkallande mikroorganismer som angriper klöven och hur smittsamma mikroorganismerna är (patogenicitet, virulens). Om du köper djur från andra besättningar är det viktigt att ta reda på den säljande besättningens klövstatus, helst med hjälp av veterinär och klövvårdare. Håll alltid djuren i karantän. Med fler djur ökar antalet smittkontakter och därmed smittrisken och infektionstrycket. Det är därför viktigt att stoppa smittan och använda regelbundna klövbad i stora besättningar.

Antal mikroorganismer

Patogenicitet

Mängden gödsel på klövarna indikerar hur god stallhygienen är. De flesta mikroorganismer finns i och överförs genom gödsel som korna går i.

En aggressiv hudinfektion som från början kan ha orsakats av ett litet antal mikroorganismer.

K a p i te l 1 . Fy r a f r a m g å n g sfaktorer för fr isk a k lövar

Utred källan

Att hantera klövinfektioner och hålla klövar rena är uppgifter som kräver en hel del insikt och ett systematiskt tillvägagångssätt. Detta innefattar många dagliga uppgifter som att justera ventilationen och rengöra gångar och passager. Att behandla problem som uppstår vid högt infektionstryck, till exempel digital dermatit och klövspaltsinflammation och hålla dem under kontroll, är mycket mer tidskrävande än att förebygga problem genom att upprätthålla ett lågt infektionstryck.

Framgångsfaktor 3: G o d s t a l l m i l j ö

Att minska infektionstrycket innebär ibland att du får mer problem under en period. Ibland kan det ta upp till ett år innan förbättringen blir märkbar. Under betesgång kan symptom på klövröta minska men klövrötan försvinner inte helt utan återkommer vid installning. Digital dermatit kan minska men det kan också förvärras vid bete. Yngre djur och kor med dålig motståndskraft drabbas värre av digital dermatit. Behandla dessa djur vid första tecken på problem för att samtidigt minska infektionstrycket.

T H D IG TE R C Y P TE O O C R P

Med en skrapa, som går med korta intervall, blir klövarna mindre nedsmutsade av gödsel. Rätt utformade liggbås säkerställer att korna inte står med sina bakben utanför liggbåset.

I en ren och torr miljö förblir även klövarna rena och torra. Torr miljö är ett utmärkt ”desinfektionsmedel”. Det bidrar också till att klövhornet blir torrare och därmed hårdare. Av denna anledning spelar god ventilation en viktig roll för bra klövhälsa.

Vid hög beläggning och trånga stallar, är det lättare för skadliga mikroorganismer att överföras från djur till djur. I stort sett alla mikroorganismer överlever spridningen från en klöv till nästa. Överbeläggning ökar djurens stressnivå vilket gör dem mindre motståndskraftiga.

Högriskområden och smittkällor

Gödsel och fukt: En högriskplats för klövinfektioner. Här passerar kor och utsätts för bakterier som kan orsaka eksem, klövspaltsinflammation och digital dermatit. Håll passager rena och torra.

Gödseln på botten av klövbadet gör klövarna smutsiga och kontaminerar varje passerande ko med bakterier. Rengör eller ta bort klövbaden efter varje mjölkning.

Infekterade klövar sprider hela tiden bakterier och bidrar till ett högt infektionstryck. Blöta och varma områden på klöven och i klövspalten är en optimal tillväxtmiljö för bakterier. Behandla klövinfektioner snabbt och effektivt.

Fukt och dålig hygien i djurens närmiljö kan orsaka olika grad av eksem såsom digital dermatit som i sin tur ger upphov till klövröta och limax. 15

Fr a m g å ng sfa ktor 4 : Åtgä rda t i d i g t o c h ef fekti v t

K lövsi gn a l e r

Åtgärda tidigt och effektivt: Strategi

Denna framgångsfaktor består av två delar. Att åtgärda klövproblem tidigt och att vara uppmärksam och åtgärda eventuella brister i de tre övriga framgångsfaktorerna eller om en ny risk uppkommer. Känn till och hantera varje högriskperiod Varje förändring och många händelser innebär en risk. Ställ dig själv frågan, kan detta ha negativ inverkan på klövhälsan? Och därefter, kan jag förebygga och därmed undvika detta och hur övervakar jag klövhälsan?

Åtgärda eventuella brister i framgångsfaktorerna direkt och hantera högriskperioder: • Kontrollera regelbundet om framgångsfaktorerna fungerar, ta hjälp av en checklista, eller låt din rådgivare göra det. • Kontrollera klövhälsan regelbundet, med hjälp av bedömningslistor och checklistor samtidigt som du klövverkar. • Var uppmärksam på förändringar. Åtgärda problem tidigt: • Du och dina medarbetare måste känna igen klövproblem i ett tidigt stadium. • Behandla omedelbart eller senast inom två dygn. • Ge kon nödvändig eftervård och kontrollera henne efter tre till fyra dygn.

T H D IG TE R C Y P TE O O C R P

Tre exempel. Vad ser du och vad ska du göra? Du har nyligen tagit emot en leverans av nytt strömaterial.

Utgödslingen är trasig.

Korna ska flytta in i det nya stallet.

Dessa hasor är ganska hårlösa och det finns små skrapsår i de kala hudfläckarna. Strömaterialet är för hårt och för strävt. Korna utvecklar svullna hasor och sår och är mindre benägna att lägga sig ner. Byt strömaterial.

Försök att hålla golvet så torrt som möjligt och förhindra att korna blir stressade. Låt dem passera ett klövbad dagligen. Kom ihåg att även infektionstrycket från mastitbakterier ökar vid dålig hygien.

Risk för extra slitage på klövarna. Gör rent golven och kontrollera att det inte finns några vassa detaljer. Låt korna utforska stallet i sitt eget tempo och undvik stress. Installera en gummimatta på högriskplatser. Om det är färsk betong, som är mindre än sex veckor gammal, behandla med stentjära, saltsyra (2,5 %), kokt linolja (≥ 15 °C) eller en blandning av linolja och diesel och strö med spån ovanpå. Klövverka inte djuren senare än tre månader före installning på ett nytt betonggolv och vänta med klövverkning till en månad efter.

K a p i te l 1 . Fy r a f r a m g å n g sfaktorer för fr isk a k lövar

Att å tg ä rd a k löv proble m

Tidig och effektiv behandling Identifiera och registrera alla klövskador på varje ko i ett tidigt stadium.

Bedömningslista - Klövar Rätt

Åtgärda så snart som möjligt.

Kräver uppmärksamhet

Åtgärda

Checklista - Regel nr 1 för effektiv behandling

Åtgärda

Från sidan

En person kan En lugn djurskötare: • Är förutsägbar och skrämmer inte kon • Låter kon gå i sin egen takt och ger den tid att se och hantera svåra passager och situationer • Gör inte illa kon

Klövvinkeln är 45 - 55° Rent ballområde

Trakten är för låg

För lång tå

Klövspalten är något öppen Klövväggen är rak och viktbärande

Klövens längd/form kan vara bättre, trång klövspalt

Tån är vriden uppåt

Lite eller ingen gödsel

>40 % och <75 % av klöven är täckt med gödsel

>75 % av klöven är täckt med gödsel

Torr eller praktiskt torr

Nedre tredjedelen av klöven är fuktig

Framifrån

Skilja ut en ko Lugna kor: • Reagerar förutsägbart och samarbetar • Är ett resultat av kontinuerlig kontakt med lugna människor • Är ett resultat av en bra utformning av stallet (IBMLGSJUU HPMW och inga hinder), bra hälsa (speciellt klövhälsa) och väl fungerande foderhantering (alla kor kan äta samtidigt)

Nersmutsad av gödsel

Redo för behandling

Torr eller fuktig

Genomtänkt stallutformning:

Utsidan av nedre delen av benet är smutsigt med gödsel upp till kotan

• Smart placerade grindar styr kon • Stäng grindar när du hämtar kon, grindar skall lätt gå att öppna igen när kon har passerat • Stallets utformning ger en stressfri miljö

T H D IG TE R C Y P TE O O C R P På 1 minut

Reaktion på kronranden

Fuktig klövspalt

Hela klöven är fuktig

Behandlingsbox

Låsbara fodergrindar

Hanteringsgång

Fixering med grindar

Och behandla henne rätt med en gång

Svullen

Lyfter på benet när hon står still. Ibland skakar benen, kon upplever svår smärta

Torr tunn hinna på gödseln, kon dricker för lite

• Du vet vad du ska göra och hur du ska göra det • All utrustning finns nära till hands och är redo att användas (ren, vass och säker) • Kon är fixerad och hanterbar • Mycket ljus, tillräckligt utrymme, behaglig temperatur, inget drag, skydd för väder och vind • Arbetsmetoder, utrustning och redskap är säkra för dig, din omgivning och dina kor

Avlastar ett ben

Illustrations : Herman Roozen

Vid benställning Går på “tårna”

Kor som måste åtgärdas direkt

Skorpor, synliga hudskador, limax

Inte helt utsträckt kota

Rodnad

Båda bakbenen är raka Full vikt på klövarna

Ingen svullnad eller rodnad

Smärta och avlastning

Professionellt:

Blockhalt och tom våm, kon äter för lite

CowSignals®

Serien Kosignaler innehåller praktiska böcker om mjölkföretagande med djuren i fokus.

Jobbet rätt utfört!

www.roodbont.com

www.vetvice.com

www.cowsignals.com

Bedömningslistor och råd från experter hjälper dig att kontrollera de rätta punkterna och känna till alla signalerna. Se sida 53 eller ”Kosignaler Handbok”.

Se till att detta görs på din gård. Se ”Kosignaler Handbok”.

Behandla varje problem så bra som möjligt.

Ge varje ko tid och möjlighet att tillfriskna.

Håll dig uppdaterad till exempel genom att gå kurser och läsa böcker. Fråga även efter råd och information från din klövvårdare och veterinär eller be dem utföra behandlingen. Använd ren och vass kvalitetsutrustning. Kontrollera att skadan läker ordentligt efter tre till fyra dygn.

Ge varje ko tid och möjlighet att tillfriskna. Se till att kon äter och dricker ordentligt och kan ligga bekvämt. Sätt på en kloss för att lindra smärta och förbättra läkning. De flesta behandlingarna måste följas upp efter tre till fyra dygn. Smärtlindring är ofta en viktig del av behandlingen. 17

Klövsignaler ”God klövhälsa lönar sig alltid.

Den ger friska djur, hög produktion och arbetsglädje”.

Klövsignaler

Om för fattaren och Vetvice

Fyra framgångsfaktorer för friska klövar:

T H D IG TE R C Y P TE O O C R P

Det är därför viktigt för varje lantbrukare att hela tiden vara uppmärksam på besättningens klövhälsa. Vid projektering eller ombyggnad av stallbyggnader är det viktigt att fokusera på god djur- och arbetsmiljö. Förebyggande klövhälsoarbete bör vara en del av de dagliga rutinerna lika väl som utfodring, mjölkning och annan hantering av djuren. Att fokusera på förebyggande klövhälsovård minskar risken för kostsamma, akuta och produktionsnedsättande klövproblem.

Dagens lantbrukare tar hjälp av specialister såsom veterinärer, klövvårdare och foderrådgivare. Många problem är komplexa och kan kräva samverkan mellan flera kompetenser för att hitta en lämplig lösning. Klövsignaler ger praktiska tips och kunskap för att hjälpa lantbrukare att ta kontroll över klövhälsan i sin besättning. Boken innehåller många bilder och tydliga instruktioner.

Klövsignaler är en bok i Kosignalserien. Serien erbjuder praktiska guider om lönsamt mjölkföretagande med djuren i fokus.

Klövsignaler

Framgångsfaktorer för friska klövar

www.roodbont.com

www.vetvice.com

www.cowsignals.com

www.hushallningssallskapet.se

Jan Hulsen

1. God klövkvalitet: Klövform och hornkvalitet

3. God stallmiljö: Torrt, lågt infektionstryck och fritt från skadliga miljöfaktorer

2. Rätt fördelad på klövarna när korna går och står samt maximal liggtid

4. Åtgärda problem tidigt och effektivt