Issuu

SIGNALER

utfo dr i ng och produktion. En bra djurskötare

k a n l ä s a o c h ty da dessa signaler. ”

Med betesdrift, utökad utgåva

Jan Hulsen, veterinär och specialist på nötkreatur, delger oss sin kunskap och erfarenhet i bokserien om Kosignaler. Böckerna är rikt illustrerade kunskapsförmedlare som fungerar som handböcker för bättre djurhållning och ökad medvetenhet. När du iakttar kor är det viktigt att inte dra förhastade slutsatser. Utgå från de tre huvudfrågorna: Vad ser du? Varför händer det? Vad betyder det? Våmfyllnad berättar om foderintaget idag, bukfyllnaden indikerar foderintaget senaste veckan och hullet är en signal om foderintaget senaste månaden. Vid betesdrift med koncentrerad kalvning eftersträvar man utnyttjande av billigt foder i form av bete. Betesdrift kräver god planering och annat fokus än under stallperioden, särskilt om djuren skall vistas ute dygnet runt. Det ställs särskilda krav på lösningar för brunstpassning och seminering, foderoch vattenförsörjning, djurhantering och tillsyn. Även betesdrift ställer krav på en väl fungerande anläggning, till exempel bra drivgångar, väl dimensionerat mjölkningsstall etc.

Med betesdrift, utökad utgåva

En praktisk guide om mjölkföretagande med kon i fokus

SIGNALER

co pr py ot rig ec h te t d

”

Ko SIGNAER

K o r s ä n de r he l a ti de n s i gnaler om sin hälsa,

Med betesdrift, utökad utgåva

En praktisk guide om mjölkföretagande med kon i fokus

Om du vet vad du ska titta efter kommer du att se kosignaler hela tiden. Boken Kosignaler hjälper dig att se.

Jan Hulsen www.hushallningssallskapet.se

CowSignals_Cover_Seasonal_SE.indd 1

www.roodbont.com

www.vetvice.com

www.cowsignals.com

978-90-8740-102-3

06-05-15 08:35

Kosignaler Med betesdrift, utökad utgåva Utgivare Roodbont Publishers B.V. Författare Jan Hulsen, Vetvice® Översättare från holländska Bram Corthals och Maria Mehlqvist Svensk redaktion Emelie Tufvesson, Katarina Roth och Charlotte Hallén-Sandgren

Med bidrag från • Dirk Zaaijer (Future Fertility Systems, NL) • Joost de Veer (Interact bv) • Otlis Sampimon (GD, NL) • Menno Holzhauer (GD, NL) • Jan Rietjens (PTC+, NL) • Joep Driessen (Vetvice, NL) • Nico Vreeburg (Vetvice, NL) • Bertjan Westerlaan (Vetvice, NL) • Francesca Neijenhuis (Praktijkonderzoek ASG, NL)

Svensk redaktion, utökad utgåva Ann-Sofie Stark, Ellinor Cederlöf, Sofia Jansson Koordinering Christien Bas, danace

Fotografi Framsidan: Marcel Bekken Andra bilder: Jan Hulsen Med bidrag av: Christer Bergsten, Mats Gyllenswärd, Markus Oskarsson, Sanna Soleskog, Emelie Tufvesson, Svensk Mjölk

Cow Signals® är ett registrerat varumärke för Vetvice. Från denna publikation får inget kopieras eller offentliggöras genom tryck, kopiering eller på något annat sätt, utan förlagets skriftliga tillstånd.

Författaren och förlaget har satt samman innehållet i denna bok med stor omsorg. Författaren, förlaget och översättarna ansvarar inte för skador, i vilken form de än kan förekomma, som är en följd av handlingar och/ eller beslut som baseras på information från boken. ISBN: 978-91-982215-4-1

Teckningar Marleen Felius, Trudy Michiels, Herman Roozen och Dick Rietveld Layout Erik de Bruin, Varwig Design

Vi tackar Neil Chesterton, Gerrit Hooijer, Paul Hulsen, Aart de Kruif, Dick de Lange, Jos Noordhuizen, Kees Peeters, Thomas Schonewille, Zwier van der Vegte, Bert Veldhuizen, hundratals lantbrukare, många veterinärer och rådgivare.

För böcker i Sverige

Hushållningssällskapet i Västernorrland Trädgårdsgatan 7 871 31 Härnösand Sverige T +46 (0)611 251 30 E signaler@hushallningssallskapet.se I www.hushallningssallskapet.se För böcker, digitalt innehåll och anpassade upplagor

co pr py ot rig ec h te t d

Kolofon

Roodbont Publishers B.V. P.O. Box 4103 7200 BC Zutphen Nederlanderna T + 31 (0)575 54 56 88 E info@roodbont.com I www.roodbont.com För lantbruks- och byggrådgivning

Vetvice® Group Moerstraatsebaan 115 4614 PC Bergen op Zoom Nederlanderna T +31 (0)165 30 43 05 E info@vetvice.com I www.vetvice.com För workshops och presentationer

CowSignals® Training Company Hoekgraaf 17A 6617 AX Bergharen Nederlanderna T +31 (0)6 54 26 73 53 E info@cowsignals.com I www.cowsignals.com

Inledning

1 Att observera medvetet

4 I stallet Observera med nya ögon Skillnader mellan djur Utrymme och rangordning Riskplatser Ljus och stallklimat Golv Bedömning av klövhälsa Klöveksem, digital dermatit (DD) Klövröta Sulblödning Övriga klövsjukdomar Klövhälsorapport Funktionell klövverkning Bedömning av hur klövarna belastas Liggbehov Liggbås Dimensionering för kokomfort Att observera och förstå På djupströbädd Renhetsbedömning

46 47 47 48 49 50 51 52 52 52 52 53 53 54

co pr py ot rig ec h te t d

6 Från stort till smått 8 Att tyda och värdera kosignaler 9 Observera och jämföra 10 Riskgrupper 12 Indikatordjur 12 Riskplatser 14 Riskmoment 15 Intentionsrörelser 16 Svårtydda observationer 17 Kons anatomi 18 Begränsa riskerna 20 Framgångsfaktorer 21

2 På betet

Innehåll

Hälsa, normalvärden och risker Den ultimata gräsätaren Bete som naturvård Kornas sinnen Gruppbeteende Att lägga sig och resa sig Brunst Uppmärksamhet på välbefinnande Klövhälsa på bete Rörelsebedömning

22 22 23 24 25 26 28 29 30 31 32

3 Betesdrift med koncentrerad

kalvning 34 Var uppmärksam på de kritiska perioderna 36 Snabb kontroll av foderintag 37 Ungdjur - besättningens framtid 39 Kvigor och nykalvade kor 40 Vatten 41 Drivgångar och uppsamlingsfållor 42 Hantera, inte skrämma 44 Stressfri hantering av flocken i sex steg 45

54 55 55 57 59 60 61

5 Utfodring och

fodernedbrytnting Våmfyllnad Gödseln Bedömningslista - Gödsel, smältningsgrad Bedömningslista - Gödsel, konsistens Foderberedning Foderintag Foderbordsfront och foderbordets placering Vatten Hullbedömning Hullbedömningsschema Vad säger hullpoängen? Riskgrupper

62 64 66 67 68 69 70

71 72 73 74 75 76

6 I mjölkgropen Att observera medvetet Beteende före mjölkning Beteende efter mjölkning Lugn och ro vid mjölkning Beteende under mjölkning Renlighet och hygien Hasor Klövar Bedömning av mjölken Spenhälsa Spenbedömning Våmfyllnad

7 Robotmjölkning Framgångsfaktorer vid robotmjölkning Kotrafik Klövhälsa Aktiva kor som vill äta... Känn dig själv Hälsa: Hur bedömer du det? Sjukdom och störningar: Hur bedömer du det?

8 Ungdjur och sinkor

78 79 80 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 90 92 92 94 95 96 97

Allmänt eller gårdsspecifikt Tillväxt och utveckling De första levnadsdagarna Förändringar Kor lär sig Ungdjursuppfödning Sintiden Perioden kring kalvning

98 98 99 100 101 102 103 104 107

Checklista - En frisk ko Checklista - En sjuk ko

108 109

110

KAPITEL 1

co pr py ot rig ec h te t d

Att observera medvetet

Att observera medvetet ger möjlighet att

upptäcka allt som finns att upptäcka hos en ko, en kalv eller en tjur. Att upptäcka signalerna

som kon skickar ut oavbrutet: DET är utmaningen i ett företagande med kon i fokus. Informationen kan sedan användas till att förbättra och upprätthålla välbefinnandet, hälsan och produktionen hos dina djur. Det lönar sig!

För att förstå varför en ko beter sig på ett visst sätt måste man, nästan bokstavligen, krypa in i huvudet på djuret. Så länge det inte är möjligt, får man istället försöka tyda alla de signaler som kon sänder ut. Dessa innehåller viktig information om gårdens drift. Att observera är inte detsamma som att titta. Man kan nämligen titta på något utan att se vad det verkligen är. Att observera medvetet ger dig information som direkt kan förbättra den dagliga driften.

Ta dig tid varje dag att se dig omkring bland djuren.

Du kan observera på två sätt: 1. Fokuserat: Man letar efter något specifikt. Man ser om det fungerar bra OCH kontrollerar riskbenägna situationer. 2. Med nya ögon: Man bortser från alla ursäkter och förklaringar och ser sig om som om man såg gården för första gången.

mätpunkter som man använder i praktiken, hänger ihop med besättningens situation. Man väljer mät-

punkter som är viktiga och som man kan påverka. Därför kan de både vara olika och ändra sig.

Ställ följande frågor vid en observation: 1. Vad ser jag? En kalv försöker dia på en annan kalv.

Vad ser jag? Ge en objektiv beskrivning.

2. Varför är det så? Kalven tillfredställer sitt sugbehov. Ofta diar den på en och samma kalv.

I avvägningen ”Är det här positivt eller behövs handling?” jämför man sin observation med en norm. I den här boken är dessa normer kosignaler från en frisk, välmående och produktiv ko. Det är ju vårt mål. I praktiken blir många normer uttryckta i siffror, såsom centimeter (liggbås), eller kilo (foder). Detta är indirekta normer eftersom de ger information om medlen och inte om målet. Tio centimeter strö är till exempel ett medel för att uppnå god liggkomfort. Man uppnår samma mål med en mjuk matta, madrass eller en sandbädd. De här normerna måste därför alltid vara öppna för diskussion. De olika

co pr py ot rig ec h te t d

Varför är det så? Leta efter orsaken. Vad betyder det här? a. Är det en signal från ett djur eller är flera djur inblandade (gruppsignal)? b. Är informationen positiv eller måste jag göra något?

Att observera medvetet

Att ställa frågor

3. Vad betyder det? Spenarna på kalven som blir diad kan ta skada och bli känsliga för infektioner och utvecklas fel. Förslag till lösning: Ta bort kalven med det stora sugbehovet, den kommer inte att sluta.

1. Vad ser jag? Alla dessa dräktiga kvigor har skador på hasorna. 2. Varför är det så? Djuren skadar sig på det hårda grova underlaget. Problemet förstärks av för litet utrymme. 3. Vad betyder det? Djuren upplever smärta när de rör sig och kan få infektioner. De vill inte gärna lägga sig. Förslag till lösning: Mera utrymme och ett mjukare liggunderlag.

co pr py ot rig ec h te t d

Obsevera från stort till smått. Först bedömer man hela flocken, därefter mindre grupper inom flocken och till sist individuella djur och sedan tillbaka. Varje djur och varje grupp med djur ger sin egen information.

Från stort till smått När man observerar går man från stort till smått, från mycket till lite, från långt ifrån till nära. Men det som man uppmärksammar i detalj måste bedömas i sitt sammanhang. Alltså tittar man också från smått till stort. De flesta har en benägenhet att närma sig någonting som verkar intressant, fast det ofta är bättre att ta några steg tillbaka. De här ungdjuren föredrar den bakre raden med liggbås framför den mittersta dubbla raden. Titta i sådana fall på liggkomfort och stallklimat.

Man börjar med att överblicka hela flocken, för att sedan titta på mindre grupper inom flocken och sluta hos det individuella djuret. Man tittar koncentrerat, utan förutfattade meningar och ställer frågor som: Är gruppen enhetlig? Om inte, vilka djur utmärker sig? Är det hårremmens glans och lyster? Utveckling? Nedsmutsning? Våmfyllnad? Hull? Vilka djur avviker? Tillhör de en riskgrupp? Hur är djuren fördelade i stallet? Föredrar de en viss del av stallet, därför att liggbåsen är bekvämare eller luften är bättre? Hur många kor står på skrapgången, hur många ligger i båsen? Hur många kor i liggbåsen ligger? Är det färre än minimum som är 85 %? Checklistor är ett bra hjälpmedel se ”Kosignaler Handbok”.

Bedömning av flocken Fördelning i utrymmet Användning av liggbås, skrapgång Kosamlingar, trafikstockning, konflikter Avvikelser enskilda djur

Bedömning av djuret Vakenhet Hårremmens glans och lyster Tillväxt Renhet Hull Våmfyllnad Hudskador

Svullnader Smärta Beteende Kroppshållning och rörelser Produktion Andning, nosflöde Träck, urin Övriga detaljer, är något förändrat?

Varför gör en ko som hon gör? Det finns i stort sett tre anledningar till varför en ko visar ett visst beteende: 1. Beteendet ger en positiv tillfredsställelse. Kon har lust att göra så, att

gå, äta, ligga och visa nyfikenhet. 2. Beteendet är en reaktion på något som händer i omgivningen, hon försöker undvika obehag. Hon viker undan från elstängsel, hotande människor eller dominanta kor. 3. Beteendet är en reaktion på ett fysiskt tillstånd, sjukdom, smärta, hormoner eller kalvningsprocessen. Frågan varför en ko visar ett visst beteende ger alltså värdefulla svar.

co pr py ot rig ec h te t d

Äkta signaler upprepar sig En äkta kosignal upprepar sig. Om en ko sparkar av sig mjölkmaskinen behöver det inte betyda något. Gör kon om det flera gånger vill hon inte gärna bli mjölkad. Varför inte? Om

flera kor sparkar av sig samma maskin kan det ha samma orsak, för högt vakuum, spenskada, bitande flugor. Man frågar sig alltså: Händer det ofta, vid andra tillfällen, hos flera kor, på flera gårdar?

Att observera medvetet

Att tyda och värdera kosignaler För att kunna tyda kosignaler måste de sättas i sitt sammanhang, man reflekterar över omständigheterna, själva kon och signalen.

Genom att märka riskdjur eller djur som visar en signal tydligt kan man snabbt återfinna dem vid en senare stallkontroll. Sätt en rem runt foten, tejp runt svansen eller märk dem med färgpenna.

Djur som vill lägga sig på spalten gör inte så om man lägger en grind på. Varför vill de lägga sig där? Har det att göra med kvigans tidigare miljö, rangordning, liggkomfort, stallklimat eller överbeläggning i stallet?

Helst ska det inte vara gödsel i liggbåsen. Men det ska ändå finnas gödsel i ca 10 % av båsen innan rengöring. Om de mindre korna (kvigor) inte gödslar i liggbåsen, så innebär det att liggbåsen är för små för de större korna.

Observera och jämföra Om du är osäker på om något är normalt eller inte, jämför först djuret med en annan ko eller kalv. Gör det först på din gård och sedan på en annan gård. Genom att jämföra i helt andra situationer kan man få fram nyttig information.

co pr py ot rig ec h te t d

Föredrar kor att stå högre upp med frambenen? En del säger så men på en sluttning ser man det sällan. Det finns kor som betar uppåt såväl som nedåt. De ligger ofta med kroppen plant eller med framdelen något högre.

Tillräckligt med ljus och god överblick är nödvändigt för att kunna se alla djur. Här förhindras det av konstruktionen i mitten.

Förbered dig I stallet observerar man med ögonen, näsan och händerna. Information på papper är ett bra hjälpmedel. Det kan vara checklistor, siffror på mjölkmängd och kokort. Anteckningar från föregående kontroller, kom-ihåglistor och vetskap om djur som behöver extra uppmärksamhet är också bra att ha. Observationen börjar alltså på kontoret.

Arbeta strukturerat Företagande med kon i fokus bygger helt på regelbundet och strukturerat observerande. Gå därför på fasta kontrollrundor och ta med dig checklistor. Arbeta med dag- och veckoschema för att utnyttja tiden effektivt. Iakttagelser som görs under dessa rundor kompletterar det man ser vid andra tillfällen då man har kontakt med djuren, som vid mjölkning och utfodring. Se till att alla djur blir uppmärksammade: O Observera dräktiga kvigor och mjölkkor tre gånger per dygn. O Observera ungdjur och kvigor två gånger per dygn. Investera i rutiner Vanor och rutiner är viktiga för kvaliteten på de dagliga kontrollerna. Ha som vana att gå förbi ungdjur och sinkor. Gå inte bara på foderbordet, utan gå också in bland djuren på skrapgångarna. Smala genomgångar underlättar att snabbt komma in och ut hos djuren. En smart uppställning av verkstolen gör att det går fort att kontrollera klövarna på ett djur om det behövs. Detta är exempel på små saker som kan ge mycket tillbaka.

Tillräckligt med ljus betyder att kunna läsa tidningen utan ansträngning, överallt i stallet.

co pr py ot rig ec h te t d

Att observera medvetet

Det är viktigt att koppla ihop orsak och verkan. Här ser man ett följdsymptom (svullnad på ryggen) och letar efter orsaken (liggbåset). Kon på den vänstra bilden har för övrigt ätit för lite och ser ut att avlasta vänster bakben.

Värdefull komihåg hjälp Ingen minns precis allt. Arbeta därför med någon form av dokumentation. Använd en anteckningsbok, en griffeltavla eller en dator. Om man har de gamla anteckningarna nära till hands blir det lättare att se sammanhangen när man gör en ny observation. På arbetsplatser med mer än en anställd är det viktigt att rapportera och utbyta information. Att skriva ner en sak gör dessutom att man måste formulera sig klart och tydligt vilket gör observerandet av djuren ännu mer medvetet.

Brister i liggbåsens konstruktion orsakar först och främst svullna hasor och hudskador hos stora och tunga djur och hos kor som har svårt att gå.

Väntande kor säger dig att det är något som hindrar dem från att göra det de vill göra till exempel äta, dricka, ligga ner, idissla eller bli mjölkade.

co pr py ot rig ec h te t d

Väntande kor

Dräktiga kvigor är känsliga för mineralbrist. Detta kan ge minskad motståndskraft i samband med kalvning (mastit), kvarbliven efterbörd och deras kalvar kan vara svagare vid födsel. 12

Högmjölkande kor är känsliga, de fungerar ofta som signaldjur för flocken.

Riskgrupper Vissa djurgrupper löper större risk än andra. Djur i dessa grupper är de första att ge en signal om att något inte står rätt till. Ser man ett avvikande beteende hos ett sådant djur bör en varningsklocka ringa. Det finns förmodligen fler individer med likartade problem. Då är det en gruppsignal. Varje risk har sin egen riskgrupp och varje grupp har sina egna risker. Högproducerande kor visar till exempel fortare utfodringsrelaterade problem. Det finns alltid risker. Konsten är att begränsa dem, att se tecknen tidigt och att reagera snabbt, så att skadan blir så liten som möjligt. Indikatordjur Om särskilda risker först visas i en viss grupp av djur så kan man använda denna grupp till att kontrollera risken. Djuren i den här gruppen blir då indikatordjur. Ett exempel: Om man tror att åtkomligheten för grovfoder är otillräcklig på grund av att stallutrymmet är för litet, kan man titta på de djur som först får problem att komma åt fodret, förstakalvarna. Om deras produktion och foderintag sjunker är det en indikator på att de måste komma åt mer grovfoder.

Att observera medvetet

Riskgrupper, risker och kosignaler Några godtyckliga exempel på riskgrupper och kosignaler för att kontrollera dessa.

Risk

Kosignal

Nykalvade kor

Livmoderinflammation Juverinflammation

• • •

Slöhet Feber (> 39 °C) Svullnad, flytning

Kalvningsförlamning

• • • • • • •

Torr mule Stora pupiller Slöhet, äter och dricker för lite Kalla öron Slappa muskler, kan inte stå upp Ingen feber Ingen träckavgång

• • •

Slöhet Dålig våmfyllnad (poäng < 2) Acetonlukt i utandningen och mjölken Skillnad i fett proteinförhållandet (> 1 %)

co pr py ot rig ec h te t d

Riskgrupp

Otillräckligt energiintag

•

Brunstiga kor

Kalvar på bete

Otillräckligt energiintag

• •

Dålig våmfyllnad Kort ättid

Skador

• •

Brunstbeteende Oro och flyktreaktioner i stallet

• •

Hosta Avmagring

Lungmaskinfektion

Den här kon har kalvningsförlamning. Signalen betyder att fler sinkor löper risk att få samma sjukdom och att man måste se över utfodringen under hela sintiden.

Stora kor visar först att övre bommen på fodergrinden sitter för lågt. Kontrollera nacken hos de stora djuren om du är osäker på om den övre bommen har rätt höjd. 13

Exempel på riskplatser En lång grusväg. Stort klövslitage och risk för snedtrampningar på lösa stenar. Beteshagen. Kor är känsliga för väderförhållanden. Stark sol, kraftig vind och regn leder lätt till minskat foderoch vattenintag.

Fodergrinden. Felaktiga inställningar eller trasig inredning kan ge stora problem och orsaka skador vid till exempel flyktreaktioner. Kalla fuktiga liggplatser för kalvar. Kalvar är mycket känsliga för fukt och drag.

co pr py ot rig ec h te t d

Riskplatser Förutom riskdjur så finns det också riskplatser på en gård. Detta är platser där djuren kan komma till skada eller hämmas på annat sätt på grund av omgivningen. Riskplatser kräver regelbunden kontroll och eftertanke. Förbättra situationen om skaderisken är för stor.

I den sluttande dikeskanten lever leverflundrans mellanvärd. Risken för leverflundra ökar om det mest smakliga gräset växer på sluttningen. Leverflundra finns i Sverige.

Anpassningen som gjordes här minskar risken för drag och kyla till kalvarna. Skivan som hänger på väggen kan vikas ner under kallare perioder. På det viset får djuren ett mer behagligt mikroklimat.

Exempel på riskmoment Sinläggning Nya djur i flocken Kalvning Foderbyte Förändring i vädret Djurskötaren är borta eller upptagen Förflyttning av djur Varma perioder Oro

co pr py ot rig ec h te t d

Stress orsakar ett försämrat foderintag och försämrad motståndskraft mot sjukdomar. Det är mycket viktigt att vara förberedd på dessa riskmoment och följa upp dem. Vad kommer att hända? Ofta kan man ta till försiktighetsåtgärder för att förebygga problem. Att reagera i tid kan förhindra allvarligare konsekvenser. Tänk igenom hur du kan bedöma om allt är som det ska och hur du kan upptäcka problem så tidigt som möjligt.

Att observera medvetet

Riskmoment Riskmoment är perioder eller aktiviteter då det finns en ökad risk för sjukdomar, skador eller andra obehag. Den förhöjda risken kan bero på säsong, ålder, laktationsstadium eller speciella aktiviteter (förflyttning av djur eller omgrupperingar). Det är viktigt att göra extra kontroller då man vet att risken för sjukdomar, skador eller obehag är hög. Ofta spelar stress och förändringar en stor roll.

Brunster innebär en stor risk, både för den brunstiga kon och för de andra djuren. Kor kan halka i stallet, med risk för benbrott, spentramp, eller andra skador. Att binda upp den brunstiga kon kan förhindra många problem.

Unga kalvar upplever många förändringar. De ska lära sig att dricka, byta box och träffa andra kalvar. En kritisk kontroll av tillväxt, utveckling och hälsoläge hjälper dig att komma fram till de bästa arbetsrutinerna.

Den lurviga hårremmen visar att det är höst. Finns det tillräckligt med bete? Djurets våmfyllnad visar att det inte har ätit tillräckligt med foder.

co pr py ot rig ec h te t d

Intentionsrörelser Det betyder att en ko vill göra något, påbörjar en viss rörelse, men slutar halvvägs. Varför fortsätter hon inte med det hon vill? Vilka omständigheter, vilka yttre orsaker gör att hon ångrar sig? Om du lär dig känna igen de här intentionsrörelserna och blockeringarna (det som hindrar kon från att utföra rörelsen) kan det ge dig värdefull information om till exempel olika relationer i flocken, stallutformningen och djurens hälsa.

Varför kan inte de här korna göra det de vill? Kvigan reser sig inte för att nackröret sitter i vägen. Möjligtvis är underlaget för halt. Kon på ströbädden upplever kanten som ett för högt hinder.

Bildpussel Vad visar den här kon? Ögon- och öronrörelser tyder på rädsla. Hon ser ut att gå försiktigt. Möjliga orsaker, den hala spalten, kon är halt eller det har varit många strider i flocken. Även magnesiumbrist kan ge det här beteendet.

Den ena kon luktar på fodret och en annan stirrar framför sig samtidigt som hon dreglar. Det ser ut som om korna skulle vilja äta mer, men att de inte tycker om fodret som finns kvar på foderbordet.

Förhoppningsvis kommer man fram till ett: ”Aha, det är så det hänger ihop!”

Även vid oförklarliga observationer följer man tre steg för att komma fram till en bedömning: 1. Beskriv exakt vad du ser. 2. Fråga dig själv eller någon annan vad orsaken möjligtvis kan vara. 3. Bedöm vilken betydelse det som sker har på välbefinnandet, hälsan och produktionen. Krävs det handling?

co pr py ot rig ec h te t d

Exempel 1

gör klokt i att försöka förstå varför korna gör som de gör. Man kan leta efter en förklaring själv, men om man inte lyckas, kan man fråga rådgivaren eller en kollega. Böcker eller Internet kan också vara till hjälp.

Att observera medvetet

Svårtydda observationer Alla intressanta observationer som inte omedelbart har en förklaring, är en extra värdefull kategori kosignaler. Dessa kan vara obetydliga saker vid första ögonkastet, men fastnar ändå i minnet. Naturligtvis behöver inte varje beteende innebära något allvarligt. Men man

1. Kon dricker smutsigt vatten när hon kommer ut ur stallet. 2. Hon gör så för att hon är törstig och för att vattnet är

lättillgängligt. Är hon ensam om att göra så? (Vissa kor slickar och dricker utan särskild anledning) 3. Smutsigt vatten kan innehålla bakterier och gifter, som gör beteendet oönskat. Man kan möjligtvis lösa problemet genom att förse korna med dricksvatten centralt i fållan.

Exempel 2

1. Den vänstra kon håller nosen i den friska luften och tycks titta ut. 2. Hon gör så för att andas in frisk luft och för att hon är nyfiken. 3. Ett stall måste ha bra ventilation med tillräcklig luftomsättning eftersom en mjölkko producerar mycket överskottsvärme som hon blir av med genom utandningsluften. Den öppna sidan i stallet (högra bilden) ger bra ventilation och möjlighet för kor att se ut.

Kons anatomi För att förstå sig på en ko och för att kunna prata om den, måste man ha lite kunskaper om hennes anatomi. Var sitter knäet till exempel? Pratar vi om framknäet då? Vad är tvärutskott, hungergrop, bäckenband? Vid sidan av denna information måste man också veta vad man menar med vissa andra uttryck.

co pr py ot rig ec h te t d

Till och med bönder med flera års erfarenhet kan ha fel ibland när det gäller den exakta benämningen av en eller annan kodel. Det vore synd om dessa okunskaper skulle leda till att man har svårt att förstå sig på en kosignal. Därför ger vi en lektion i anatomi på slutet av det här kapitlet (se avbildningar på den här sidan och på nästa sida).

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21

panna kind näsrygg mule haka övre hals nedre hals bringa dröglapp manke bogblad bog armbåge framknä skenben kota kronrand klöv rygg länd ländkotornas tvärutskott 22 hungergrop 23 bröstkorg, revben 24 flank

1 2

39 40

41 42

27 43

15 17 18

37 35

16 46 49

47 48

25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49

bröstben mjölkåder navel flankveck flankveck juver kors svansrot vulva höftknöl ländplatta bärben bäckenband/ligament höftled lår knä achillessena has hasled svanstofs skenben lättklöv kotled klövball klövspalt

nosben överkäke underkäke halskotor revben bröstkotor bröstben ländkotor korsben svanskotor höftknöl bärben bäckenben bogblad

15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28

bogled överarmsben armbåge underarmsben skenben kotled kotben kronben klövben lårled lårben knäskål knäled hasled

svansfäste svansgropar bärben

höger

höftknöl anus vulva

mjölkspegel mediala juverligamentet

co pr py ot rig ec h te t d

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

vänster

Att observera medvetet

Skelettet

ljumske bakjuver

hasled

skenben

2 3

15 16 7

Sedd bakifrån har kon en ”päppelform”. På högersidan en päronform på grund av tarmens eller kalvens vikt. Vänstersidan är äppelformig, där sitter våmmen.

18 28 19

21 22 23 19

Begränsa riskerna Du har själv ett stort inflytande över vilka risker som finns. Det finns två sorters risker: Kända och okända. Kända risker kan du förebygga genom aktiv riskhantering. Okända risker kräver att man hela tiden är uppmärksam.

Storleken på en eventuell skada beror på hur effektivt man reagerar. Mjölkföretagets lönsamhet är starkt kopplad till det förebyggande arbetet.

Förebyggande åtgärder och begränsning av skada

Minskning av risken att skada sker

Hur?

Exempel

co pr py ot rig ec h te t d

Förebyggande åtgärder

•

Säkerställ framgångsfaktorer

•

Ensilage av god kvalitet och god foderhantering

•

Bygg in riskreducerande strategier i de dagliga rutinerna

•

Kalvningar i rena och bekväma boxar med möjlighet till tillsyn Sluten (isolerad) besättning (inga inköp av djur)

•

Ha hjälpmedel och inhysning av hög kvalitet

• •

Väl fungerande foderbordsfronter Tillgänglig och väl fungerande verkstol samt fungerande verktyg, vassa hovknivar och skyddsutrustning till hands

•

Var uppmärksam och kontrollera hela tiden

• • • •

Gå på kurs, läs facklitteratur Var öppen för förändringar Kontrollera sinkor och ungdjur två gånger per dygn Undvik att bli ”hemmablind”

Om skadan sker

Begränsning av skada

Hur?

Exempel

• • •

• • • •

Handla så att skadan blir så liten som möjligt

Identifiera riskerna så tidigt som möjligt Agera så snabbt som möjligt Agera så effektivt som möjligt

God uppföljning Disciplin Ha rätt kunskaper Ha hjälpmedel tillgängliga

Och i företagandet: O Genom högkvalitativt riskhanterande. O Genom optimal tillgänglighet av foder, välsmakande fodermedel av hög kvalitet, blandat i rätta proportioner. O Genom god inhysning och skötsel.

Att följa upp framgångsfaktorer Medveten uppföljning av framgångsfaktorer är den viktigaste delen av djuroch stallkontrollen. Kontrollera att allting går bra (hälsa, produktion) och att allting kommer gå bra i den närmaste framtiden (riskhantering). Ett företag kan utvecklas till ett framgångsrikt företag genom att minimera fel, begränsa risker och till slut finjustera företagandet. I figuren visas vilken typ av ko som passar till olika typer av företag.

co pr py ot rig ec h te t d

Om man översätter det i praktiken kan det låta så här: O Att ha friska kor, särskilt ben och klövar. O Att ha bra avelsvärden när det gäller kropp och produktion. O Att korna har kapacitet att äta mycket foder och har en bra foderomvandlingsförmåga.

Att observera medvetet

Framgångsfaktorer Att hitta fel och undvika risker är viktiga steg till att förbättra sitt företagande. Men även utan att göra så, kan man förbättra sina villkor. Ett framgångsrikt företag känns nämligen inte igen på att det inte begås några misstag utan på att man agerar snabbt och på rätt sätt när något inträffar. Företagare som levererar fina resultat är sådana som fokuserar på framgångsfaktorer i företaget. Vilka dessa faktorer är beror på vilka mål man har. Ett exempel kan vara att ha friska kor som mjölkar 10 000 liter på mycket grovfoder.

Företaget drivs på ett bra sätt genom att man övervakar och finjusterar. Framgångsfaktorer och risker är kända och hanteras genom att vara förutseende.

Finjustering av framgångsfaktorer

Förbättringsmöjligheter uppmärksammas

Inte tillräcklig observationsförmåga

Succéföretag

Driften av företaget kan förbättras. Framgångsfaktorer är kända och utnyttjas ganska bra. Riskerna är inte helt under kontroll.

Företaget har inte tillräcklig ledning och struktur. Framgångsfaktorerna är inte tillräckligt säkrade, produktionen är inte stabil och allt kan hända. Arbetsformer behöver säkerställas för att nå framgång.

Högproducerande ko

Robust ko med potential

Inte så krävande, tålig ko Problemföretag

”

utfo dr i ng o c h produktion. En bra djurskötare

k a n läsa o c h ty da de s s a signaler. ”

SIGNALER

Med betesdrift, utökad utgåva

co pr py ot rig ec h te t d

När du iakttar kor är det viktigt att inte dra förhastade slutsatser. Utgå från de tre huvudfrågorna: Vad ser du? Varför händer det? Vad betyder det? Våmfyllnad berättar om foderintaget idag, bukfyllnaden indikerar foderintaget senaste veckan och hullet är en signal om foderintaget senaste månaden. Vid betesdrift med koncentrerad kalvning eftersträvar man utnyttjande av billigt foder i form av bete. Betesdrift kräver god planering och annat fokus än under stallperioden, särskilt om djuren skall vistas ute dygnet runt. Det ställs särskilda krav på lösningar för brunstpassning och seminering, foderoch vattenförsörjning, djurhantering och tillsyn. Även betesdrift ställer krav på en väl fungerande anläggning, till exempel bra drivgångar, väl dimensionerat mjölkningsstall etc. Om du vet vad du ska titta efter kommer du att se kosignaler hela tiden. Boken Kosignaler hjälper dig att se.

En praktisk guide om mjölkföretagande med kon i fokus

Med betesdrift, utökad utgåva

Ko SIGNAER

K or s ä n d e r h e l a ti de n si g na l e r om sin hälsa,

SIGNALER

En praktisk guide om mjölkföretagande med kon i fokus Jan Hulsen

www.hushallningssallskapet.se

www.roodbont.com

www.vetvice.com

www.cowsignals.com

Med betesdrift, utökad utgåva