Den långa vägen – tillsammans når vi dit Slutrapport
1
Den långa vägen – tillsammans når vi dit
2
2023 SEPTEMBER Romska Kulturcentret i Malmö Erland Kaldaras Nikolizsson
3
Slutrapport
4
Den långa vägen – tillsammans når vi dit Slutrapport Den långa vägen - tillsammans når vi dit Projektägare: Romska Kulturcentret i Malmö (RKC) Samarbetspartner: Föräldraföreningen mot narkotika (FMN) Finansiär: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) Genomförandeperiod: 2022-10 – 2023-08 Bakgrund Våren 2022 lämnade RKC en ansökan om projektbidrag där medel söktes ur en särskild pott ur MUCF för hälsofrämjande insatser för romer. RKC hade aldrig tidigare bedrivit projekt i förebyggande syfte och denna typ av projekt var inte en del av den ordinarie verksamhet som RKC bedriver. RKC hänvisade bl.a. till en långdragen missbruksproblematik bland den romska gruppen där bl.a. utanförskap angavs som en bidragande faktor. Flera insatser har sedan tidigare genomförts under 1990-talet men sedan har ytterst få insatser genomförts i förebyggande syfte för den romska gruppen i Sverige. RKC ville i projektet Den långa vägen – tillsammans når vi dit skapa förutsättningar för att ge en begränsad grupp om 15 – 20 romska ungdomar med fokus på unga kvinnor möjligheten att i förebyggande syfte lära mer om konsekvenser av missbruk med målet att sprida kunskapen vidare till jämngamla i olika sammanhang. I projektet fanns även önskemål om att bjuda in föräldrar och anhöriga och ambitionen att skapa föräldragrupper under projektperioden. RKC ville etablera ett samarbete med FMN och flera romska organisationer med målet att utbilda deltagarna inom olika områden av missbruk och missbruksproblematik. Deltagarna skulle rekryteras via olika romska organisationer men även ungdomar som inte var anslutna till en romsk organisation skulle ges möjlighet att delta i de kurser som planerades. RKC tog under våren 2022 kontakt med FMN på nationell nivå som hänvisade till den lokala föreningen i Malmö och efter ett första möte så påbörjades det gemensamma arbetet med att producera en ansökan till MUCF. Ansökan beviljades och det var även första gången som RKC sökt medel av MUCF. Deltagarna Deltagarna har rekryterats via samverkan med romska föreningar samt inom organisationens egna nätverk. Deltagarna har varit såväl unga kvinnor som unga män i åldrarna 12 – 25 år. Antalet deltagare har varierat från kurs till kurs och som mest har 22 deltagare medverkat och som minst har 17 deltagare medverkat. Deltagarna har kommit 5
från flera delar av Malmö och Lund med olika socioekonomiska bakgrunder, olika erfarenheter av missbruk bland anhöriga och olika syn på de olika former av stöd som erbjuds inom missbruksvården. Projektledningen anser att nivån på deltagande har varit högt. Projektet har strävat för att nå ut till unga romska kvinnor och föräldrar samt anhöriga. Projektet har trots flera försök inte lyckats nå ut till föräldrar i den omfattning som önskats. Projektet har inte nått ut till unga kvinnor i den omfattning som önskats. Dock har båda målgrupperna (föräldrar och kvinnor) nåtts och medverkat i projektet och tagit del av projektets kurser och innehåll. Vi anser att kulturella hinder och rädslan för att pekas ut har varit en bidragande faktor till att projektet inte nått ut i den omfattning som önskats gällande föräldrar och unga kvinnor. Projektet har inte lyckats att skapa föräldragrupper då antalet föräldrar varit för få.
” Flera av deltagarna har inledningsvis ansett FMN som socialtjänstens förlängda arm” Genomförande RKC har i samverkan med FMN skapat ett kursinnehåll med olika uppsatta mål. Projektet har lämnat stort utrymme för deltagarna att påverka innehållet i såväl kurserna som gemensamma aktiviteter. RKC har bjudit in föreläsare från FMN som med eget studiematerial utbildat deltagarna i olika områden inom missbruk. Deltagarna har haft möjligheter för att i mindre och större grupper diskutera de olika utbildningsdelarna. Deltagarna har även diskuterat de olika utbildningsdelarna med andra jämngamla, anhöriga och andra i deras närmiljöer. Kurserna har varit intensiva och innehållit många frågor och ämnen som diskuterats har bl.a. varit olika konsekvenser av missbruk, lag och rätt, synen på missbruk, synen på olika droger, drogers påverkan på samhället/individen/anhöriga, socialtjänstens insatser, bemötande av polis, fördomar, kulturkrockar, hur man lämnar ett missbruk mm. Dialogerna har även handlat om den historiska bild som romer har gällande socialtjänsten och polismyndigheten och flera av deltagarna har inledningsvis ansett FMN som socialtjänstens förlängda arm. Aktiviteter Förutom kurserna har deltagarna på egen hand eller i mindre grupper vidareförmedlat kunskap om missbruk och dess konsekvenser till jämngamla, anhöriga och andra inom deras närmiljöer. I en gemensam aktivitet med FMN har en workshop genomförts på Gydarps lägergård i Sjöbo där deltagarna tillsammans med FMN har genomfört olika övningar för att stärka kunskapen, repetera de nya kunskaperna samt skapat förutsättning för nätverksarbete. Studiebesök har även genomförts på FMN:s mottagning i Malmö och deltagarna har bl.a. fått insyn i hur det går till när drogprov tas. Under projektperioden 6
finns det konkreta exempel på hur romska ungdomar självmant har besökt FMN efter att kunskapen om deras verksamhet gjorts känd bland romska ungdomar. Projektet har även bjudit in en representant från Sveriges romers förbund som medverkat med en föreläsning om ett tidigare liv som präglats av drogmissbruk. Hinder Projektet upplever att det har varit svårt att rekrytera föräldrar och anhöriga till projektet då det fortfarande anses som tabu att öppet diskutera om drogmissbruk och ett deltagande skulle felaktigt kunna upplevas som att de medverkande föräldrarna har ett barn som är missbrukare. Flera av de medverkande organisationerna som inledningsvis rekryterat deltagare har efter den granskning som MUCF inlett av projektet valt att inte medverka med föreläsare då de inte velat belasta projektet ekonomiskt om det skulle bli återbetalningsskyldigt. Projektet har då ökat samarbetet med FMN. Projektet har inte nått ut till föräldrar i den omfattning som önskats. Föräldrar har inte velat delta i enskilda grupper. Projektet har inte nått ut till unga kvinnor i den omfattning som önskats. Dock har båda målgrupperna (föräldrar och kvinnor) nåtts och medverkat i projektet. Projektet anser att kulturella hinder och rädslan för att pekas ut varit en bidragande faktor till att projektet inte nått ut i den omfattning som önskats gällande föräldrar och unga kvinnor. Resultat I projektet har deltagare, unga romska kvinnor och män getts förnyad kunskap om missbruk och konsekvenserna av missbruk. Projektet anser att med den kunskapen är sannolikheten betydligt mindre att deltagarna i projektet själva hamnar i ett missbruk i deras liv. Deltagarna har fått förnyad och avdramatiserad bild av FMN:s verksamhet och det finns även konkreta exempel på hur romska ungdomar självmant har besökt FMN efter att kunskapen om deras verksamhet gjorts känd bland romska ungdomar under projektperioden. Deltagarna har fått ökad kunskap om drogmissbruk, konsekvenser med drogmissbruk, hur man lämnar ett missbruk, ökad kunskap om stöd till anhöriga samt ökad kunskap om Föräldraföreningen mot narkotikas (FMN) kontrollfunktion. Vidare har samarbetet med FMN förstärkts och ett nätverk har skapats där fler anhöriga känner till FMN:s verksamhet och vart de kan vända sig till. Under projektperioden finns konkreta exempel på hur romska ungdomar sökt sig på egen hand till FMN efter att fått kännedom och ökad kunskap om FMN:s verksamhet. Utbildningen har skett i förebyggande syfte och med målet att deltagarna ska kunna sprida kunskap vidare till andra romska ungdomar och unga vuxna. FMN som organisation har avdramatiserats då deltagarna inledningsvis såg FMN som en förlängning av socialtjänsten. Under projektperioden som bl.a. omfattar utbildningstillfällen, föreläsningar, studiebesök, inledande workshop samt utvärderingsträffar har deltagarna bl.a. getts ökad kunskap 7
genom utbildning, samtal, möten och diskussioner med hundratals frågor där representanter för FMN agerat såväl bollplank som djävulens advokat då flera teman har utmynnat i olika värderingar, samhällets fördomar och romernas utanförskap. De möten som genomförts har även resulterat i en avdramatisering av FMN:s kontrollfunktion för myndigheter. Bl.a. finns det konkreta exempel på romska ungdomar som sökt sig till FMN på egen hand efter att kunskap om FMN spridits bland den romska gruppen. Deltagarna har stärkts i sina kunskaper om missbruk i förebyggande syfte och har även efter varje utbildningstillfälle medverkat till att sprida kunskap om de olika teman som diskuterats till flera bekanta och föräldrar. Dock har projektet inte nått ut till målgrupperna föräldrar och unga kvinnor i den omfattning som önskats och detta anses bero på kulturella hinder och rädslan för att pekas ut i det romska samhället. Vidare har samarbetet med FMN förstärkts och ett nätverk har skapats där fler anhöriga känner till FMN:s verksamhet och vart de kan vända sig till. Under projektperioden finns konkreta exempel på hur romska ungdomar sökt sig på egen hand till FMN efter att fått kännedom och ökad kunskap om FMN:s verksamhet. Utbildningen har skett i förebyggande syfte och med målet att deltagarna ska kunna sprida kunskap vidare till andra romska ungdomar och unga vuxna vilket har skett under projektperioden och ambitionen är att denna kunskap är beständig och förs vidare. Risken anses vara mindre att missbruka droger bland deltagarna som ökat sin kunskap om drogmissbruk och konsekvenserna av drogmissbruk.
” Under projektperioden finns konkreta exempel på hur romska ungdomar sökt sig på egen hand till FMN” • Projektet har gett deltagarna ökad kunskap och förståelse om såväl drogmissbruk, konsekvenser av ett drogmissbruk, hur man lämnar ett drogmissbruk, vilket stöd som finns för anhöriga mm • Projektet har gett medverkande part och främst FMN ökad förståelse för den romska gruppen, deras utanförskap, samhällets fördomar och romska värderingar vilket i sin tur bidrar till FMN:s fortsatta arbete • Deltagarna har fått ökad kunskap, ökad insikt och förståelse för FMN:s kontrollfunktion • Med ökad kunskap om konsekvenser av drogmissbruk är risken betydligt mindre att deltagarna börjar att missbruka droger vilket är en vinst för samhället • Även närmandet mellan det romska och det svenska samhället är positivt för samhället 8
• Deltagarna har varit aktiva och engagerade samt utformat träffarnas och projektets innehåll • Fler aktiviteter än planerat har genomförts enligt deltagarnas önskemål • Deltagarna har fått en annan bild av myndighetsutövare, knutit band med och ökat den sociala samvaron med andra utanför den egna gruppen • Deltagarna och de medverkande organisationerna har lärt av varandra och om de olika kulturella skillnader och erfarenheter, bl.a. samhällets konsekvenser av missbruk
” det har varit svårt att rekrytera föräldrar och anhöriga till projektet” Framtiden Projektet har haft en begränsad målgrupp och flera hinder (se ovan). Deltagarna har med den nyfunna kunskapen kunnat förmedla vidare till jämngamla, anhöriga och andra i deras närmiljöer men kunskaperna är inte på den nivå att de inom en snar framtid skulle kunna föreläsa på skolor och organisationer. Det finns dock inslag som pekar på att det finns förutsättningar för att deltagarna och deras engagemang kan utvecklas än mer. Projektets största framgångsfaktor har varit deltagarnas och FMN:s engagemang. Deltagarna har medverkat i utformningen av såväl de olika utbildningstillfällens innehåll som projektets innehåll. Projektet och FMN har anpassat plan och inriktning efter deltagarnas önskemål och behov. Deltagarna har istället för individuella handlingsplaner önskat en gemensam handlingsplan för att stärka banden med varandra och inte peka ut någon i gruppen. Projektet har haft kontinuerliga planerings- och utvärderingsmöten med FMN för att under projektperioden följa upp och utveckla projektet efter deltagarnas önskemål. Dessa är väsentliga inslag att se över för andra parter och organisationer som planerar att etablera samverkan med romska ungdomar eller romer generellt. Projektet Den långa vägen – tillsammans når vi dit var ett första försök för RKC att nå ut till en begränsad målgrupp med ett budskap som vanligtvis inte ingår i den ordinarie verksamhet som RKC bedriver. Projektet har ingen fortsatt finansiering och det finns inom organisationen inga planer på att fortsätta denna typ av verksamhet. Kunskapen som deltagarna tar med sig är beständig och deltagarna förmedlar vidare denna kunskap till andra i olika sammanhang. Projektet har haft en kontinuerlig muntlig utvärdering efter varje utbildningstillfälle samt ett separat utvärderingsmöte med deltagarna i samband med projektslut. Projektet har löpande dokumenterat och publicerat material på RKC:s hemsida efter gemensamma beslut med deltagarna. Trots flera medverkande organisationers avhopp har projektet lyckats genomföra aktiviteter och förstärkt 9
samarbetet med FMN. Organisationen har sett över de metoder som använts för att rekrytera och nå ut till målgrupperna och i framtiden kommer organisationen arbeta ännu hårdare för att nå ut till målgruppen unga, föräldrar och unga kvinnor i den ordinarie verksamheten. Projektet har sått ett frö och etablerat ett samarbete med FMN till vilka deltagarna har fått ett namn och ansikte då FMN har varit den externa organisation som varit mest delaktig där RKC menar att det finns förutsättningar för flera av deltagarna att fortsätta på egen hand eller i sina respektive moderorganisationer med att utveckla kunskaperna om missbruk och dess konsekvenser.
Med ökad kunskap om konsekvenser av drogmissbruk är risken betydligt mindre att deltagarna börjar att missbruka droger
10