Issuu

IB:ACCEL PROJEKTRAPPORT

Innovationsplattform Bioraffinaderi: Accelerera till kommersialisering

IB-ACCELL PROJEKTRAPPORT

INLEDNING

Innehåll

Vad behöver vi göra annorlunda för att fortsätta att vara relevanta?

Storsatsar på regionen

En skala för varje behov

Tema: Internationalisering

Från Sydafrika till Örnsköldsvik

Internationella möten ger nya infallsvinklar

Tema: Entreprenörskap & kommersialisering

Cinis Fertiliser vill bygga en anläggning i Örnsköldsvik

IBM om symbiosen mellan storföretag och start-ups

Tema: Jämställdhet och mångfald

Holmen Skog om sitt arbete med jämställdhet

Skogstekniska Klustret arrangerar konferens om jämställdhet

Jämställdhet och mångfald på Processum

C-Green Technology bygger fullskalig anläggning

Klustret i centrum

Texter Karin Asae

Tryckeri Exakta Print AB

Ända sedan 2008 har vi byggt vår regionala innovationsplattform för utveckling av produkter och processer inom bioraffinaderi. Det har vi gjort tillsammans i ett brett partnerskap bestående av företag, akademi och offentlig sektor, ett samarbete som bygger på en lång tradition i vår region. Här har genom åren skogsindustrin, kemiindustrin och andra sektorer utvecklats i symbios i en miljö karakteriserad av samarbete och innovation. 2008 var konceptet ”bioraffinaderi” något som få hade hört talas om. Idag däremot är det ett av nyckelorden i den gröna, cirkulära, hållbara bioekonomi som vi ser växa fram omkring oss. Det är tydligt att världen förändras och att den förändringen är helt nödvändig. Innovation har definierats som förmågan att fortsätta att vara relevant i en föränderlig omvärld, eller som Steve Jobs påstås ha sagt: ”innovation är förmågan att se förändring som en möjlighet, inte ett hot”. En innovationsplattform tillhandahåller infrastruktur som ska hjälpa olika aktörer att klara av just det – allt från tillämpad forskning och test- och demoanläggningar till de nätverk och de sammanhang där idéer föds, kopplas ihop och driver samhällsförändring. Att vara värd för en sådan plattform handlar om att genom ledarskap staka ut en gemensam riktning, att ta bort hinder för samarbete samt att se till att all infrastruktur som ”Det övergripande syftet behövs för att stötta olika aspekter av innovation finns med satsningen Är att på plats. öka engagemanget och

deltagandet frÅn entreprenöriella krafter i vår innovationsprocess, samt att pÅskynda innovationsprocessen genom hela vÄrdekedjan.”

Jonas Joelsson, Projektledare IB:ACCELL, Processum Layout Joakim Karlsson

Öppen för förändring Ända sedan 2008 har vi varit väldigt framgångsrika när det gäller att skapa utrymme för tillämpad forskning. Något som har gjort att vi tillsammans med regionala, nationella och internationella partners har kunnat skapa möjligheter till att båda skala upp och demonstrera bioraffinaderiteknik längs Norrlandskusten. Men, även vi själva måste vara öppna för att förändra oss för att på så sätt fortsatta att vara relevanta. Under de kommande tre åren gör vi därför en stor ansträngning för att stärka möjlig-

heten till innovation inom vårt område. Vi gör det

här tillsammans med våra triple helix-partners i ett projekt finansierat av regionala myndigheter, EU:s regionala utvecklingsfond samt RISE. Det övergripande syftet med satsningen är att öka engagemanget och deltagandet från entreprenöriella krafter i vår innovationsprocess, samt att påskynda innovationsprocessen genom hela värdekedjan. Vi kallar det ”Accelerate to Commercialization”. I den här verksamhetsrapporten kommer du att få en uppdatering av nuläget för vår innovationsplattform inom bioraffinaderi, och vi har valt att lägga särskilt fokus på teman som just nu är lite extra aktuella: entreprenörskap, internationalisering, jämställdhet och mångfald. Du kommer att få se hur små start up-företag samarbetar med stora, mogna industriföretag och du kommer att få lära dig mer om hur internationella nätverk kan bli ännu starkare genom samarbetsprojekt. Innovation handlar i grunden om att bryta normer och därför måste vi själva bli ännu bättre på att bryta våra egna föreställningar om vad som är normalt. Uppmuntra mångfald Vi måste uppmuntra en mångfald av både människor och idéer inom vår innovationsplattform och vi måste vara öppna för att se saker ur nya vinklar och på ett nytt sätt. Vi skulle, till exempel, gärna se fler kvinnliga entreprenörer som utvecklar bioraffinaderi-idéer. Vår strävan är en konstant balansgång mellan att fortsätta med det som fungerar samtidigt som vi ständigt förändrar oss för att uppfylla vårt mål att bibehålla en ledande position när det gäller övergången till en hållbar bioekonomi. Vad gör du för att ständigt vara aktuell? Finns det en möjlighet för oss att bli än mer relevanta tillsammans? Du är alltid välkommen att delta i vår innovationsplattform, och att tillsammans med oss se till att idéer blir verklighet.

Jonas Joelsson Projektledare IB:ACCEL, Processum

IB-ACCELL PROJEKTRAPPORT / Storsatsar på regionen

IB-ACCELL PROJEKTRAPPORT / SKALA FÖR ALLA BEHOV

Industrinära forskning från laboratorietill demoskala

Nu stortsatsar vi på regionen ”Vår vision är att Norrlandskusten ska bli ett centrum i världsklass för kunskap, forskning, utveckling och uppskalning inom pappers-, massa- och bioraffinaderiindustrin. Vi har en fantastisk tradition, kompetens och pilotinfrastruktur här, som vi nu bygger starkare”, säger Magnus Hallberg, avdelningschef för RISE Bioraffinaderi och Energi.

Magnus Hallberg, avdelningschef för RISE Bioraffinader och Energi

Processum har utvecklat en unik miljö för test- och demo inom bioraffinaderiutveckling

RISE Research Institutes of Sweden är ett oberoende, statligt forskningsinstitut med nästan 3000 anställda. I avdelningen för Bioraffinaderi och Energi har RISE samlat kompetens inom bioraffinaderiprocesser, termiska, termokemiska och biologiska processer, hållbar energi, teknoekonomi och process-simulering. I RISE uppdrag ingår att bidra till att uppskalningen av de nya processer och produkter som innovation ger upphov till går just snabbare. - Vi fokuserar mycket på att ta forskningsresultat till kommersialisering och vi har en stark pilotinfrastruktur som kan användas av både akademi och industri för att underlätta det arbetet. Och det är just i den här positionen, som samverkanspunkt mellan industri och akademi, som regionens verkliga styrka finns. ”I vår organisation finns kunskap om industrins behov samtidigt som här finns en gedigen forskningsinfrastruktur och kompetens.” Vår styrka är vårt samarbete En stor del av avdelningen sitter i Örnsköldsvik, där man har omkring ett 90-tal anställda, men avdelningen finns också etablerad, i bland annat, Sundsvall och Piteå, ”I den här regionen har vi världsledande industrier. Samma sak med forskningen, både inom akademin och inom RISE som verkligen storsatsar här. Men det som också är en viktig förklaring till varför vi här har blivit så framgångsrika inom bioraffinaderiutveckling är just att vi är duktiga på att göra saker tillsammans. Var för sig gör vi bra saker, men det är när vi slår oss ihop i regionen som vi blir internationellt framgångsrika.” Genom att ta tillvara styrkan som finns i klustret längs med Norrlandskusten och kombinera det med goda nationella och internationella kontakter kan vi bidra till att bygga värdekedjor genom alla nivåer. ”Just därför är det rätt för RISE att finnas här och växa längs Norrlandskusten”, säger Magnus Hallberg.

En skala för varje behov Demoskala

DEMON S T R ER A

Pilotskala

Labbskala

VA L I DER A

UNDER SÖK

Det finns ofta behov av att gå upp och ned i skala under olika faser av en utvecklingsprocess. Processum utvecklar en rad processer från labbskala till demoskala.

Örnsköldsvik erbjuder inte bara en av Sveriges erkänt vackraste utsiktsplatser. Här ligger också Processums demonstrationsanläggning för bioraffinaderi. En verksamhet dit företag kommer för att testa idéer och produkter hela vägen upp till skarp demo. Anläggningen är öppen för alla typer av kunder, svenska likväl som internationella och används flitigt av företag, universitet och institut. Här har kunder och partners möjlighet att skala upp sin egen forskning eller fraktionera råmaterial för vidare utveckling. Andra har använt anläggningen och vår personal till att producera större kvantiteter av sina produkter inför en marknadsintroduktion. Så vad är det då som gör anläggningen så unik? Det är en fråga som kan besvaras i flera led, men våra erfarna och kompetenta medarbetare har definitivt en avgörande roll för framgången.

Här arbetar processoperatörer och forskare med erfarenheter från såväl akademi som industri med stor branschkännedom. Anläggningen i sig och utrustningen däri erbjuder stor flexibilitet med möjligheter att driva många olika sorters råmaterial vare sig det kommer i fast eller flytande form. Men det som verkligen skapat affärsnytta för våra partners och kunder är möjligheten till uppskalning. Försök, experiment och ett idogt utvecklingsarbete kan successivt skalas upp. Vår personal stöttar och utmanar längs vägen och mer än en produkt har gått hela vägen från idé till marknadsintroducerad produkt i BioRefinery Demo Plant. Anläggningen är igång dygnet runt alla dagar i veckan. På så vis kan verifieringstester med långt perspektiv utföras och bedömas närsomhelst i processen. Vi arbetar nära våra kunder genom bedömningen och blir på så vis en trygg partner som delar med sig av erfarenheter och kunskap.

IB-ACCELL PROJEKTRAPPORT / TEMA: INTERNATIONALISERING

TEMA: INTERNATIONALISERING ”Många företag och forskare som är intresserade av bioraffinaderiprodukter verkar internationellt, och då måste vi också göra det.” Marie-Louise Wallberg, senior projektledare på Processum, förklarar varför det är så viktigt med internationellt samarbete. I många år har Processum deltagit i olika internationella samarbetsprojekt med syfte att vara med och bidra till utveckling och omställning av samhället. ”Självklart finns det möjligheter i Sverige också, men majoriteten av den omställning som sker händer utomlands, och om vi ska vara med och till och med leda det här arbetet, då gäller det att inte stå utanför.” Dessutom är Sverige och Processum inte ensamma om att utifrån existerande kunskap bygga nya värdekedjor för att bidra till samhällets omställning. ”Vi och Finland är födda i skogen, medan man i övriga Europa har dominerats av jordbruk vilket gör att vi har olika bakgrund och olika perspektiv. Genom att samarbeta och bygga ihop värdekedjor tar vi vara på varandras kunskap och skapar nya, gemensamma värden. Det finns behov och det finns möjligheter, men det är inte alltid båda finns i Sverige samtidigt.”

”I till exempel EU-projekten ingår ofta ett visst mått av stöd. Det innebär att företagen får mycket större möjlighet att genomföra saker de är intresserade av, saker som kan innebära möjligheter men som samtidigt för med sig en ekonomisk risk eftersom det är just oprövat.”

Marie-Louise Wallberg Projektledare Processum

Internationella projekt ger många positiva effekter De internationella projekt som Processum deltar i bidrar till den här omställningen på två sätt. Dels genom att projektet i sig för verksamheten framåt, dels genom att man som projektdeltagare lär känna nya samarbetspartners inom området. ”Om vi sedan får en ny idé som vi vill utveckla har vi redan det internationella nätverket på plats vilket gör att vi kan komma framåt snabbare. Genom att själva vara ute och representera och genom att bjuda in andra aktörer hit så skapar vi fler kontakter och underlättar för att förverkliga fler möjligheter. Men att delta i internationella utvecklingsprojekt bidrar också på ett mer handfast sätt till de deltagande företagen.”

Ökat internationellt samarbete Och planen är nu att fortsatt arbeta målmedvetet för att ytterligare bygga vidare internationella samarbeten. - Vi är fortfarande inte så kända utanför Sveriges gränser och nu vill vi se till att synas och höras så att fler potentiella samarbetspartners får upp ögonen för att vi finns. Dels vill vi visa upp vår kunskap, men också att vi har tillgång till en infrastruktur med möjlighet att testa från liten skala ända upp till industrinära demonstration. Det är något få andra aktörer kan erbjuda. Hur väl det internationella arbetet faller kan mätas i kronor och ören och antal projekt, men förhoppningen är också att det på lång sikt ska generera nya möjligheter för hela regionen. ”Att upptäcka världen och samtidigt låta världen upptäcka allt som vi här uppe kan erbjuda är väldigt spännande, och vi märker att det finns en stor nyfikenhet och vilja till internationellt samarbete hos alla vi träffar”, säger Marie-Louise Wallberg.

Från Sydafrika till Örnsköldsvik – det är här det händer Vad får en person att flytta hela vägen från Sydafrika till Örnsköldsvik? För Lalie Kossatz, mikrobiolog från Kapstaden, är svaret på frågan enkelt: ett jobberbjudande från Processum och därmed en möjlighet att vara med där det händer. Det började med ett tillfälligt möte. Lalie Kossatz hade efter sin master i bioteknik jobbat i fem år på olika forskningsbefattningar på Stellenbosch University när hon en dag fick hon en ny kollega, en svensk från Örnsköldsvik som gjorde sin post-doc i hennes laboratorium. De började prata och Lalie Kossatz fick reda på att kollegan tidigare hade jobbat på något som kallades Processum. ”Han hade bara bra saker att berätta och jag blev nyfiken. Jag hade jobbat inom akademin och var nyfiken på att jobba med de här sakerna ute i verkligheten också.” Ett år senare, när kollegan var tillbaka i Sverige, blev ett jobb ledigt på Processum. Kollegan hörde av sig till Lalie Kossatz som gick in på Google för att se var det där Processum egentligen låg.

”Min man och jag blev jätteglada när vi såg att det inte var i Stockholm för city-liv är inte riktigt vår grej. Så vi läste på om Höga Kusten och insåg att det verkade vara en plats där det går att skapa ett liv i balans, samtidigt som det finns stora möjligheter till exempelvis skidåkning och vandring.” Något som både Lalie och hennes man uppskattar. Eftersom den sydafrikanska bioekonomisektorn dessutom inte är särskilt utbyggd blev valet inte speciellt svårt. ”Det var till slut ett ganska lätt beslut. Här fanns möjlighet till ett intressant jobb utanför akademin, här fanns en livsstil vi uppskattar och vi fick möjligheten att ge oss ut på ett spännande äventyr.” Hösten 2018 gick flyttlasset till Örnsköldsvik och så här långt är Lalie Kossatz väldigt nöjd med det beslutet. ”Personerna som jobbar här är väldigt skickliga, men det finns samtidigt en förståelse för att du är en människa och inte en maskin. Det är en varm och vänlig arbetsplats där vi gör mycket avancerade uppgifter, men även har möjlighet till en givande fritid.”

Lalie Kossatz, Forskare Processum

I Lalie Kossatz jobb ingår att undersöka olika möjligheter till optimering av processer inom bioraffinaderisfären, samt uppskalning av de här processerna. ”Jag jobbar fortfarande med forskning, men jag är mycket närmare verkligheten än vad jag var innan. Här ser jag verkligen slutresultatet av mitt jobb och hur det gör skillnad på riktigt. Dessutom känns det bra att veta att det jag arbetar med faktiskt bidrar till att göra världen bättre på riktigt.”

08 4

IB-ACCELL PROJEKTRAPPORT / TEMA: INTERNATIONALISERING

Internationella möten ger nya infallsvinklar Skogsråvara är grunden som allt vilar på, men även kycklingfjädrar, gödningsmedel och gruvindustrin kan ge viktig kunskap och möjligheter till bioraffinaderiindustrin. Processum attraherar årligen flera internationella forskningsprojekt till regionen och bidrar på så sätt till både nya infallsvinklar och ett större kontaktnät för innovationsmiljön. I många år har det varit en del av strategin för Processum att försöka bredda det internationella nätverket. På så sätt kan man attrahera en större del av de resurser, kontakter och möjligheter som finns utanför Sveriges gränser, framförallt inom EU:s stora ramprogram för forskning, till den regionala innovationsmiljön. Men för en liten organisation är det inte alltid helt enkelt. När forskningskoncernen SP köpte en del av Processum 2013 öppnades därför nya dörrar. Inom SP fanns det mer erfarenhet av internationellt samarbete och där fanns också kontakter till potentiella samarbetspartners. ”Snart blev vi involverade av några nya kollegor som tyckte att vi passade in i ett forskningsprojekt som hette Mobile Flip, säger Karin Johnson, vd för RISE Processum AB.” Det i sin tur blev starten för ett stort kunskapsutbyte och kontaktskapande, både inom den egna nya koncernen men också bland nya kontakter internationellt. Därifrån har sedan deltagandet i internationella forskningsprojekt fortsatt och också involverat flera företag i regionen.

”...ett större kontaktnÄt kan hjÄlpa vÅr lokala industri pÅ ett Ännu BÄttre sÄtt...”

Interregionala nordiska forskningsprojekt En del av detta har varit interregionala forskningsprojekt där Processum tillsammans med kontakter i övriga nordiska länder har jobbat med bredare projekt med fokus på utvecklingen av skogsindustriella strömmar till nya produkter och processer. En annan del har varit deltagande i forskningsprojekt inom EU:s ramprogram Horizon 2020. Förutom Mobile Flip, där man tittade på mobila enhetsoperationer

såsom hydrotermisk förbehandling och karbonisering, har man bland annat deltagit i Erifore som handlade om etablering av europeisk infrastruktur för skoglig biomassa och dess omvandling till produkter. - I det projektet byggde vi ett stort nätverk tillsammans med motsvarande institut i andra europeiska länder, och vi driver vidare den kunskapsutvecklingen med bland annat vår finska motsvarighet för att bygga ett större infrastruktursamarbete så att vi kan investera i vad industrin behöver för att förverkliga nya produkter och processer. Biomassa från olika sektorer De internationella projekten handlar förstås om skogsråvara, men här deltar även andra branscher med sina erfarenheter och utmaningar. ”Vi har ju vår bas i den skogliga industrin, men i övriga Europa finns en stor mångfald av industrier där resultat som är relevanta för skogen även kan bidra med nytta till andra sektorer och vice versa.” Till exempel har RISE Processum i projektet PaperChain tillsammans med bland annat Boliden, Domsjö Fabriker, Nouryon, Luleå tekniska universitet, Ragn-Sells, SEKAB och internationella partners undersökt hur restprodukter från skogsindustrin kan användas inom så vitt skilda områden som gruvindustri och kemiindustri. I Sylfeed tas Processums arbete med att utveckla skogsbaserat fiskfoder vidare mot uppskalning tillsammans med internationella partners och i AGROinLOG används infrastruktur för högtryckskemi som Processum byggt upp inom innovationsmiljön för att omvandla

lignin till bioolja. Och i projektet Karma har Processum tillsammans med den europeiska kycklingindustrin undersökt om skogliga metoder kan användas för att ta tillvara de flera ton med kycklingfjädrar som varje år går till deponi i Europa. ”Vi har visat att vår process för att bryta ner skoglig biomassa kan tillämpas även här, för att till exempel göra gödningsmedel och förpackningar av kycklingfjädrarna.” Internationella projekt skapar nya insikter På lång sikt hoppas Karin Johnson och Processum att deltagandet i de internationella forskningsprojekten ska bidra till att man ska hitta både partners och kunder som man kan samarbeta med. Och på lång sikt är målet självklart att fortsätta att kunna validera nya idéer och på så vis skapa ytterligare värde för industrin. ”Just eftersom de internationella projekten innebär möten med personer med annan bakgrund ger det nya infallsvinklar och man ser nya användningsområden för alla de restströmmar av olika biomassor som ändå finns i Europa. Vi har lärt oss jättemycket av allt det här arbetet.” Och om Processum var en ny aktör på den internationella marknaden i början på 2010-talet är man idag en etablerad samarbetspartner till flera europeiska forskningsinstitut. ”Det har dels bidragit till att vår egen organisation nästan har fördubblats i storlek, dels att vi idag har många fler ingångar och ett större kontaktnät och därmed kan hjälpa vår lokala industri på ett ännu bättre sätt.”

IB-ACCELL PROJEKTRAPPORT / TEMA: ENTREPRENÖRSKAP & KOMMERSIALISERING

TEMA: ENTREPRENÖRSKAP & KOMMERSIALISERING

Forskning och utveckling är en livsviktig grund för framsteg, men för Processum är det självklart att också arbeta med kommersialisering och entreprenörskap. - Om vi ska se en omställning till ett hållbart samhälle är det en jätteviktig pusselbit, säger Gunnar Westin, affärsutvecklare på Processum.

Gunnar Westin Affärsutvecklare Processum

Omställningen till ett hållbart samhälle kräver forskning om ny teknik, men det krävs också att den nya tekniken omsätts i praktiken. ”Därför jobbar vi på Processum dels med kommersialisering inom befintliga verksamheter som till exempel storföretag, men vi stöttar också fristående entreprenörer”, säger Gunnar Westin. Anledningen är att externa entreprenörer har möjlighet att lägga fullt fokus på att utveckla både nya produkter och processer. ”Stora organisationer måste fokusera på att leverera värde till sina kunder, så även om de har goda idéer på hur deras processer kan bli bättre är det inte alltid de själva har tid och möjlighet att utveckla ny teknik. Då behövs en extern part som kan lägga fullt fokus på att förverkliga idén.” Snabbare kommersialiseringsprocess Men det är inte alltid lätt för entreprenörer och större företag att hitta varandra och ser varandras gemensamma möjligheter. ”Det är där vi kommer in. Vi har ett stort kontaktnät med bra relationer till många olika personer som vi kan knyta samman. Dessutom kan vi hjälpa de här mindre entreprenörsdrivna företagen genom att ge dem tillgång till våra egna test- och demoanläggningar, men också genom att tillgängliggöra resten av regionens resurser.”

För att snabba upp kommersialiseringen startar Processum våren 2020 något som kallas Innovationsrådet. Tanken är att tillsammans med olika partners utvärdera de teknikområden som Processum jobbar med och försöka identifiera vad som behöver tillföras för att kommersialiseringen ska kunna gå så snabbt som möjligt. Forest Business Accelerator Men det här är inte det första programmet för kommersialisering som Processum deltar i. För att hjälpa småoch medelstora företag med skogliga affärsidéer startades redan 2017 Forest Business Accelerator som ett samarbete mellan Bizmaker, IBM, SCA och Processum. ”Det här är ett program där de antagna företagen under ett knappt år får stöd av oss och våra partner så att de så snabbt som möjligt ta sig till marknaden. Från vår sida handlar det till exempel om att bistå med tekniska verifieringar, men också om att bidra med kontakter och kunskap om hur den här industrin och marknaden fungerar.” Mellan fem till tio företag per år har gått deltagit i Forest Business Accelerator och effekten har framförallt blivit att de här företagen efter sin tid i programmet har blivit mer livskraftiga och har kunnat växa snabbare. Men det är inte bara småföretag som har nytta av att få hjälp av Processum. ”I slutändan ger det storföretagen möjlighet att få långsiktigt hållbara lösningar på sina problem, de mindre företagen får en affär och hela samhället får tillgång både till nya lösningar och nya företag.”

Genom att skapa nya kontaktytor och innovationsverktyg kan nya företag och idéer accelerera snabbare.

IB-ACCELL PROJEKTRAPPORT / TEMA: ENTREPRENÖRSKAP & KOMMERSIALISERING

Regionen är helt rätt för oss

Har du ett spännande forskningsuppslag?

Jag tror mycket på samarbeten

När han insåg att pappersmassaindustrin årligen förlorar tonvis med kemikalier fick Jakob Liedberg en idé. Det borde gå att ta vara på avfallet, skydda haven från utsläpp och samtidigt skapa ett företag. Idag är Cinis Fertiliser på god väg att förverkliga den idén, delvis tack vare hjälp från Processum.

Har du ett spännande forskningsuppslag inom bioraffinaderiområdet? Eller har du kommit lite längre och vill ta nästa steg i utvecklingen på väg mot kommersialisering tillsammans med våra forskare, nätverk, eller den unika test- och demoinfrastrukturen i regionen? Då kan ett samverkansprojekt inom ramarna för Processums FoU-råd vara det du behöver.

Att start up-företag har nytta av en accelerator är självklart, men vad ger medverkan i Forest Business Accelerator till de stora, globala aktörerna? Gun Blom-Lundgren på IBM berättar vad den globala koncernen får ut av sitt engagemang i acceleratorn.

Jakob Liedberg, Cinis Fertilizer.

I många år hade Jakob Liedberg drivit ett företag som sålde utrustning till processindustrin. Bland kunderna fanns pappersmassafabrikerna längs Norrlandskusten och i kontakten med dem fick han reda på att tusentals ton med kemikalier släpps ut i havet till ingen nytta. För även om pappersmassaindustrin har ett väl utvecklat system för att återanvända det natrium och sulfat som behövs i produktionen kommer till slut den dagen när det bara är ett oanvändbart stoft kvar. Ett stoft som släpps ut i naturen och där kan bidra till negativa konsekvenser som till exempel övergödning, och som dessutom för med sig farliga tungmetaller ut i havsmiljön. ”Jag är civilingenjör i kemiteknik och insåg att de här kemikalierna skulle man istället kunna rena från tungmetallerna och använda till att tillverka konstgödsel”, säger Jakob Liedberg. ”På så sätt skulle vi kunna starta ett företag som skapar ekonomiskt värde av en restprodukt som idag bara sköljs bort i avloppen och skadar miljön.” Det här var 2013 och under åren som kom började Jakob Liedberg att sätta sig närmare in i problematiken. ”Jag insåg varför pappersbruken gör så här, men jag tyckte samtidigt att det var onödigt. Och ju mer jag lärde mig, desto mer insåg jag hur stora volymer det här rörde sig om.” Eftersom Jakob Liedberg via de maskiner han sålde hade god insikt i villkoren för den globala konstgödselindustrin började han räkna på möjligheten.

Resultatet blev både miljömässigt och ekonomiskt intressant Så han bestämde sig för att testa. Tillsammans med ett litet pappersbruk satte han upp en första pilot, och misslyckades. - Så här i efterhand har jag lärt mig mer och nu vet jag att det inte handlade om kemiska fel utan om att vi hade fel utrustning. I samma veva fick han tips om att vända sig till Processum för att validera processen där istället. - Jag visste ju inget om dem så min första tanke var att det lät som att det kulle vara en tungrodd organisation där allt skulle ta jättelång tid. Men det var raka motsatsen! Det var extremt lätt att samarbeta med Processum och det var väldigt icke-byråkratiskt, något man älskar när man är entreprenör. Och det gick också fort. Ganska snart efter att Jakob Liedberg hade hållit sin första presentation av idén för Processum var samarbetet och ett första projekt igång. ”Det första vi ville göra var att bevisa att kemin och processen fungerade i labbmiljö, och det kunde vi också göra. Nu vet vi att vi kan ta hand om restprodukterna, tillsätta ytterligare kemikalier, processa helheten och få ut konstgödsel och bordssalt, samtidigt som tungmetallerna tas om hand och går till deponi istället för att släppas ut i havet.”

Startade företag 2018 startade Jakob Liedberg företaget Cinis Fertilizer tillsammans med kollegorna Roger Johansson och Olof Skarman. Man har inlett ett samarbete med en av världens största tillverkare av konstgödsel, samtidigt som man har börjat föra dialog med de svenska pappersbruken om samarbete. Och trots att Jakob Liedberg kommer från Lund har man bestämt sig för att förlägga huvudkontoret för sitt nya företag till Örnsköldsvik. ”Vi vill ju bygga en egen fullskalig anläggning tillsammans med någon aktör inom pappersindustrin, och då är den här regionen helt rätt plats att vara på.” Jakob Liedberg är väldigt nöjd med de möjligheter samarbetet med Processum gav. ”Vi hade kanske kunnat göra de initiala studierna själva, men då hade vi behövt en demoanläggning och det skulle ha kostat oss oerhört mycket pengar. Processum har en stor exponering mot pappersmassaindustrin och ett kontaktnät som gör det lättare för oss att träffa rätt människor och berätta om vad vi håller på med. Att få synas i den världen tillsammans med Processum har varit mycket värdefullt för oss och utan dem hade mycket av vår utveckling aldrig skett.”

Processum och har under flera år drivit och utvecklat FoU-rådet som ett verktyg för att katalysera bioraffinaderi-utveckling och underlätta för aktörer med goda idéer att komma vidare på vägen mot marknad. FoU-rådet tar emot och bedömer inlämnade idéer och förslag på projekt eller aktiviteter, de ger feedback och goda råd, samt fattar beslut om vilka av förslagen som Processum ska satsa resurser på att genomföra. Medlemmarna i rådet utses av Processums styrelse och representerar både industri, institut och akademi. Rådet sammanträder ungefär fyra gånger per år. Målet är att skapa ny kunskap och bidra till att idéer inom bioraffinaderiområdet kan utvecklas till nya produkter och processer. ”Det är en del i vårt arbete med att driva på omställningen till en hållbar, cirkulär bioekonomi”, säger Liselotte Uhlir, FoU-ingenjör på Processum. Alltid öppna för dialog Dialog om nya idéer välkomnas självklart året om. Processums experter kan guida idéägaren vidare, hjälpa till med vidareutveckling och förmedla nya kontaktytor. ”Kontakta oss i god tid innan FoU-rådets beslutsmöte så att det finns utrymme för rådgivning och diskussion kring hur man på bästa sätt utformar förslaget, säger Liselotte Uhlir. De idéer som rådet prioriterar ska grundas i ett reellt behov och ha en tydlig marknadsmässig potential. När FoU-rådet utvärderar ett projektförslag tittar man extra noga på bland annat bioraffinaderinytta, kommersiell potential, teknisk potential och hållbarhetspotential. Det krävs att minst två, gärna fler, företag stöttar och medverkar i projektet. ”Tanken är att FoU-rådets verksamhet ska leda till nya gröna produkter på marknaden men även att ny kunskap och starka FoU-nätverk skapas som i sin tur ytterligare stärker bioraffinaderiutvecklingen i regionen.”

”Både samhälle och organisationer har ett stort behov av innovation idag, och det måste dessutom gå fort! Därför behöver vi alla hitta nya former för att skapa nya idéer och nya värden”, säger Gun Blom-Lundgren. På grund av det valde IBM för drygt fyra år sedan att engagera sig i Forest Business Accelerator. ”Jag tror mycket på samarbeten, och dessutom tror jag mycket på mötet mellan liten och stor. I små entreprenörsdrivna företag ligger innovationen i deras DNA, men i större företag som vårt behöver man jobba lite mer för att få fram den ådran.” För Gun Blom-Lundgren menar att innovation inte är något som kan tillskrivas en enskild avdelning eller enhet i koncernen utan att det måste genomsyra hela företaget. ”Och när vi jobbar tillsammans med de här mindre företaget så hjälper det oss att också utveckla det sättet att tänka. Jag märker på mig och mina medarbetare som jobbar med företagen i acceleratorn att vi både blir mer öppna och innovativa av att vara i den här världen, för vi får hela tiden se att ständig innovation är möjligt.” Nu hoppas Gun Blom-Lundgren att fler storföretag ska hitta modeller för att jobba ihop med mindre företag och på så sätt kunna ta till sig av den innovationskraft som finns där. ”Innovation får ibland en negativ klang för en del förknippar det med mycket lek och lite resultat. Men i och med att vi i Forest Business Accelerator samarbetar med olika aktörer i olika konstellationer skapas en kraft som accelererar utvecklingen och skapar riktiga, realiserbara värden.”

” Forest Business Accelerator Är ett samarbete mellan SCA, IBM, RISE Processum och BizMaker. Hit antas lovande startups frÅn hela Sverige som vill utveckla och vÄxla upp sina skogliga koncept och hÅllbara teknologier. Acceleratorn erbjuder ett program som ger företagen tillgÅng till branschspecialister, avancerade teknikplattformar och nya samarbetsmöjligheter pÅ internationella marknader.”

Gun Blom-Lundgren, IBM.

IB-ACCELL PROJEKTRAPPORT / TEMA: JÄMDSTÄLLDHET & MÅNGFALD

TEMA: JäMDSTÄLLDHET & MÅNGFALD Jämställdhet och mångfald är en viktig fråga för innovationsmiljön för bioraffinaderiutveckling på Norrlandskusten. ”Individer både mår och presterar bättre i en jämställd miljö, och mångfald hjälper oss att hitta nya perspektiv”, säger Karin Johnson, vd för RISE Processum AB.

Karin Johnson VD RISE Processum

Att forska och komma med nya tankar, idéer och innovationer som kan förändra världen kräver ett öppet sinne och ett kreativt arbetsklimat. Det krävs också att alla medverkande känner trygghet och respekt för sin person och sin kunskap. Allra längst når man om de olika forskare som ingår i arbetslaget har olika bakgrund, ålder och erfarenheter eftersom det innebär att bredden på idéerna och därmed lösningarna blir mycket större. För att lyckas med forskning är det därför viktigt att skapa en miljö där människor från olika bakgrund kan trivas och utvecklas. Därför jobbar Processum aktivt med jämställdhet och mångfald. ”Ju bättre man som individ mår, desto roligare blir det att gå till jobbet och ju bättre presterar man”, säger Karin Johnson. ”Därför är det viktigt för oss att Processum är en arbetsplats där alla kan trivas, oavsett kön, ålder eller andra parametrar.” De senaste fem åren har Processum därför jobbat aktivt med jämställdhet och mångfald på olika sätt. ”Dels har vi hållit en del interna utbildningar, men vi har också involverat jämställdhet som en del i våra forskningsprojekt”, säger Karin Johnson. Vad har då allt det här arbetet lett till? ”Generellt sett skulle jag säga att utbildningarna har varit ögonöppnare för många”, säger Karin Johnson. ”Man har fått en större förståelse för att alla inte upplever vardagen på samma sätt och att språk och uttryck

Jämställdhet och mångfalld är en viktig fråga för innovationsmiljön och för arbetsklimatet.

som är normalt för en person kan var obehagligt eller till och med stötande för någon annan.” Enligt Karin Johnson har jämställdhetsarbetet framförallt skapat en större ödmjukhet i organisationen och en förståelse för varandras olikheter. ”Jag tycker att det är viktigt att påpeka att arbete med jämställdhet och mångfald inte handlar om att vi ska stöpa alla i samma form. Tvärtom ska det hjälpa oss att lära oss att ha förståelse och respekt för varandras olikheter och de fördelar som vi får av vår mångfald. Och jag tycker verkligen att vårt arbete har fört upp det här till ytan.” Processum har en nyckelroll i det

regionala bioraffinaderiklustret med många både nationella och internationella samarbetspartners. Eftersom många av dessa organisationer idag aktivt jobbar med jämställdhet är förhoppningen att allt arbete tillsammans ska berika hela innovationsmiljön. ”Skogsindustrin är en mansdominerad bransch, men det börjar röra sig och man ser mer kvinnor även där och det är många som jobbar aktivt med dessa frågor”, säger Karin Johnson. ”För vår egen del hoppas jag att vårt arbete med jämställdhet och mångfald ska leda till ännu bättre teamwork som i sin tur leder till att vi kan prestera och leverera över förväntan.”

IB-ACCELL PROJEKTRAPPORT / TEMA: JÄMDSTÄLLDHET & MÅNGFALD

En knuff i sidan förändrade allt Till Holmen Skog söker sig nya medarbetare för att de vet att företaget är bra på jämställdhet. HR-chef Mats Nilsson har jobbat hårt med att skrapa nedisade rutor för att få medarbetarna att inse hur vardagens normer och jargong får effekter på lång sikt. Sitter du i en bil med helt nedisade rutor är det svårt att se ut och se vad som händer på andra sidan. Det fick Mats Nilsson erfara när det var dags att fylla i 2015 års jämställdhetsplan. ”Jag gjorde min första jämställdhetsplan för Holmen 1999, och varje år därefter fyllde vi glatt i alla rutor och tyckte att vi hade kvalitetssäkrat för alla medarbetare. Jag behövde en knuff för att förstå att vi inte var så bra som vi trodde.” Den knuffen kom när en av Mats Nilssons medarbetare frågade honom om det inte hade gått lite slentrian i arbetet. ”Vi känner varandra väl och hon var inte rädd för att utmana mig. Det fick mig att få syn på normen här på Holmen. Jag var mitt i den, men tidigare hade jag inte ens sett den, just för att jag var mitt i den. Jag brukar likna det vid att om du sitter i en bil en kall morgon och alla rutor är nedisade. Då ser du inget utanför. Men skrapar du ett litet hål ser du att det finns en hel värld där ute, och du inser att du behöver skrapa mycket mer för att se hela bilden.” Gamla strukturer och normer påverkar Det Mats Nilsson insåg var att Holmen, som många andra arbetsplatser, hade en massa strukturer, normer och värderingar som byggts upp under företagets historia. ”Jag hade ju jobbat här i 20 år och var dessutom som vit, medelålders man en del av den norm som Holmen domineras av. Jag hade inte sett alla dessa strukturer. Jag satt med nedisade rutor och såg inte hur vi alla påverkades av normerna, vare sig vi ville eller inte.” Arbetet för att skrapa isen av rutorna började med ett flertal träffar där ledningsgruppen tillsammans byggde kunskap och hjälpte varandra att få insikt och se normerna. För skogsbranschen har redan idag svårt att rekrytera, och att då vidmakthålla strukturer som stöter bort kvinnor är rent kontraproduktivt. ”Dessutom ser vi även att männen mår sämre av snäva normer eftersom det bildar en smal korridor där det finns väldigt lite utrymme att vara sig själv. Lite tillspetsat ska

du kunna backa med släp, gilla att jaga, äta kött och reda dig själv om du ska passa in i skogsnormen. När vi utmanar det ger vi oss alla möjlighet att vara på fler olika sätt och ändå höra till.” Svaret: utbildning, diskussioner och samtal Men hur gör man då? Avslutar man till exempel prenumerationen på fikarummets jakttidningar? Svaret från Mats Nilsson är nej. ”Vår utgångspunkt är att vi har kloka medarbetare som vill varandra väl, och kloka människor fattar kloka beslut när de har bra beslutsunderlag. Förbud hjälper inte, däremot utbildning, diskussioner och samtal där vi skrapar varandras rutor.” Ett enkelt experimentet var att under en veckas tid inte prata om jakt på fikarasten. Helt plötsligt dök nya samtalsämnen upp, och kollegorna fick se helt nya sidor av varandra. Och även om Mats Nilsson påpekar att man är långt ifrån klara så har Holmen sett positiva effekter, både internt och externt, där man bland annat blivit nominerad till ’Årets normbrytare’. ”Och i vår aspirantrekrytering i våras sa flera kandidater rakt ut att de hade valt att söka sig till oss just för att de vet att vi tar jämställdhet på allvar.” Fler rutor att skrapa Det finns en del rutor kvar att skrapa innan branschen som helhet når Holmens mål: att alla människor ska ha samma förutsättningar att forma sitt arbetsliv i skogen. När Mats Nilsson tittar framåt är det därför två uppgifter han ser som extra viktiga. Det första är att få en systematik i det egna jämställdhetsarbetet, det andra att försöka föra det här arbetet vidare i branschen som helhet. ”Vi är som sagt långt ifrån klara, men det är samtidigt ett arbete som har gjort mig till en bättre HR-chef, en bättre pappa och en bättre medmänniska. Att jobba med jämställdhet har gett mitt arbete en ny dimension och motivation och nu hoppas jag kunna sprida det till andra som inte har samma resurser som vi har.”

IB-ACCELL PROJEKTRAPPORT / TEMA: JÄMDSTÄLLDHET & MÅNGFALD

Tillsammans skapar vi förändring Fem frågor till Linda Nyström, vd för Skogstekniska Klustret

Ni har jobbat mycket med jämställdhet, både i klustret och hos era medlemmar, varför är det här en viktig fråga för er? För det första är det viktigt ur kompetensförsörjningsperspektiv. Att få tag i kompetenta medarbetare är superviktigt för våra medlemmars överlevnad, och då är det dumt om halva befolkningen inte attraheras av skogsbranschen på grund av att de uppfattar att de inte passar in i normen. För det andra blir arbetsklimatet och kreativiteten bättre för alla medarbetare i blandade grupper.

Hur har ni jobbat med jämställdhet i det dagliga arbetet? Alla våra medlemsföretag har skrivit på en avsiktsförklaring om att jämställdhet är en fråga som de ska prioritera. Det finns alltid på agendan på våra styrelsemöten, och vi har också genomfört många aktiviteter som till exempel workshops och seminarier.

Vad har de här insatserna gett för resultat? Om man jobbar länge inom en bransch med en viss norm ser man till slut inte normen för att det är en så stor del av vardagen. Genom kunskapshöjande åtgärder får alla möjlighet att se vår bransch utifrån, något som gör det lättare att upptäcka saker som behöver förändras för att fler ska kunna känna sig inkluderade.

Jämställdhet är en bred fråga, därför krävs det ett brett anslag för att få till resultat. Caroline Lindberg, controller och ansvarig för kompetensförsörjningsfrågor på Processum, berättar om de olika insatser som organisationen har gjort under de senaste åren.

Ni planerar en stor konferens för hela branschen, hur kommer det sig? I samband med Me Too hösten 2017 gjorde vi tillsammans med Skogslänet i Västerbotten och Nolia en större konferens om jämställdhet med cirka 300 deltagare från hela skogssektorn. Skogslänet i Västerbotten är ett nätverk av såväl företag som offentliga aktörer som samarbetar kring skoglig utveckling. Det blev väldigt lyckat, och under våren 2021 planeras en uppföljning på den konferensen.

Vad hoppas ni att allt det här arbetet ska leda till? Vi har fått väldigt positiv respons på allt vårt arbete. Nu hoppas vi att det på lång sikt ska leda till att fler unga kvinnor och män ska se skogssektorn som en attraktiv arbetsplats där man både kan göra nytta för klimatet och samtidigt känna sig hemma och värdefull oavsett vem man är.

Hösten 2017 briserade #MeToo över världen och överallt intensifierades diskussionen kring jämställdhet och arbetsgivarnas ansvar för att alla oavsett könstillhörighet ska kunna känna trygghet på arbetsplatsen. Även på Processum fördes de här samtalen, och man kom fram till att en organisation som har vuxit så snabbt kan behöva samlas kring samtal om vilka värderingar och vilken kultur som egentligen definierar arbetsplatsen och vardagen. ”Jämställdhet, inkludering och mångfald är viktiga frågor i hela samhället, och även ur ett kompetensförsörjningsperspektiv där många företag måste lyckas bredda sin rekrytering och behålla personal över tid”, säger Caroline Lindberg som har varit ansvarig för flera av de insatser som har gjorts inom området på Processum. ”Eftersom flera av våra medlemsföretag är duktiga på att arbeta med dessa frågor ville vi också göra vår del.” Större fokus på jämställdhet och mångfald Det första steget Processum tog var att engagera en konsult inom jämställdhets- och mångfaldsfrågor, som gjorde en förstudie av en handfull av Processums medlemsföretag. ”De fick svara på frågor om hur de såg på jämställdhet och inkludering för att ge en bild av hur dessa aktörer ser på normkritiskt arbete, samt för att skapa en gemensam kunskapsgrund för ett antal satsningar på området, enskilda eller gemensamma.” Därefter vändes fokus inåt och konsulten gjorde en intern kartläggning av Processum för att se var organisationen och medarbetarna egentligen befann sig i frågan. Efter ett antal djupintervjuer och observationer där konsulten deltog vid ett antal interna möten presenterades resultatet av kartläggningen för ledningsgruppen och övriga medarbetare, tillsammans med rekommendationer för hur Processum kan jobba vidare med frågan. ”Det som framkom i rapporten var att här verkligen finns en gedigen mångfald av

personer från olika bakgrund, men att det fanns sådant vi kunde göra för att bli bättre på att ta tillvara på den mångfalden”, säger Caroline Lindberg. ”Vi hade vuxit fort de senaste åren och när en organisation växer så snabbt kan man efter ett tag behöva jobba med värderingarna så att de inte glöms bort i den snabba tillväxttakten. Vi vet ju att innovation främjas av att man tar tillvara på den mångfald av olika människor och tankar som finns i organisationen, och då gäller det att hitta strukturer för att kunna göra just det.” Jämställdhetsarbetet fortsätter Sedan dess har Processum genomfört flera olika utbildningar för att främja de positiva aspekterna som mångfalden i organisationen kan ge. Även i de olika nationella och internationella forskningsprojekt som man deltar i är jämställdhet en viktig del för att på bästa sätt främja projektet och möjligheten att ge alla deltagare en chans att bli hörda på lika villkor. Målet med Processums jämställdhetsarbete är att fortsätta att vara en attraktiv arbetsgivare som både attraherar och behåller nyfiken, kompetent och engagerad personal. För att branschen som helhet ska bli mer jämställd krävs dock att fler flickor väljer naturvetenskapliga och tekniska utbildningar, något som Processum vill jobba aktivt för. Därför har man valt att engagera sig i bland annat Teknikbussen, ett kommunalt initiativ som erbjuder flickor i högstadiet att göra studiebesök hos tekniska arbetsgivare och på så sätt få upp ögonen för de möjligheter som branschen har att erbjuda. ”Vi hoppas att de här flickorna när de får träffa unga, kvinnliga forskare hos oss och får se de coola saker som de gör ska få upp ögonen för att naturvetenskap och teknik är intressanta ämnen med en bra arbetsmarknad”, avslutar Caroline Lindberg.

”Då kom de på att om man kombinerar det med en teknik som kallas våtoxidation, vilket i princip innebär att du behandlar internt processvatten med syrgas, bildas tillräckligt mycket värme för att driva processen fullt ut utan att tillföra extern värmeenergi.” Resultatet blir ett tillräckligt rent vatten som kan gå in i vattenreningsanläggningen igen, samtidigt som det organiska materialet blir ett biokol med ungefär samma energiinnehåll som skogsflis och som till exempel kan användas för uppvärmning. Utsläppen av växthusgaser minskar samtidigt som kväve och fosfor som finns i slammet kan tas tillvara och återvinnas. ”Dessutom minskar risken för smittspridning från virus eller resistenta bakterier som finns i slammet eftersom de blir helt eliminerade i den här processen.”

C-Greens HTC-pilot

C-Green Technology i full skala

Massa- och pappersbruk och inte minst de kommunala reningsverken – alla bedriver de en omfattande rening av avloppsvatten i sina verksamheter, något som ger upphov till restprodukter i form av stora mängder slam. Det här slammet ser ut som en brun gegga, det luktar illa och inte minst innehåller det både tungmetaller, bakterier och andra ämnen som kan vara skadliga om de kommer ut i naturen. För att undvika det är det många som idag bränner slammet, en process som är enormt energikrävande eftersom slammet består av cirka 80 procent vatten (försök att elda geggamoja). Därför läggs slammet på flera ställen på deponi. ”Men deponi är också problematiskt, för det första för att det kräver mycket plats, för det andra för att slammet luktar väldigt illa och för det tredje för att slammet på deponin läcker ut växthusgaser, förklarar Peter Axegård, CFO på svenska

företaget C-Green Technology.” C-Green Technology startades av Fredrik Lundquist, Fredrik Öhman och Erik Odén i mitten av 2010-talet, och på bara några år har de utvecklat en process som omvandlar slammet till biokol. ”Det i sig är visserligen inte nytt, men problemet tidigare var att om du skulle få till den höga temperaturen som krävs för att de organiska substanserna i slammet ska karboniseras måste du upp i 200 graders temperatur och då går det åt väldigt mycket energi.” Så startade C-Green Technology Det C-Green Technologys grundare insåg var att man kunde komma runt det här problemet om man byggde en anläggning som återvinner värme på samma sätt som en kontinuerlig massakokare. Men det ger fortfarande bara cirka 70 procent av den värme som behövs.

Fullskalig anläggning på plats Och arbetet har gett resultat. Våren 2020 invigs C-Green Technologys första fullskaliga anläggning, på Stora Ensos massa- och kartongbruk i finska Heinola. Anläggningen konstruerades i Örnsköldsvik innan den fraktades till Heinola. Nu är förhoppningen är att den ska följas av många fler. ”Antingen kan anläggningarna placeras där slammet genereras eller kan man bygga regionala anläggningar som tar emot slam från flera mindre producenter. Tittar du internationellt är potentialen enorm, vi pratar om en marknad för tiotusentals anläggningar, och kan vi ta en liten tårtbit av det här vore det jättekul.”

Ett kluster för bioraffinaderiutveckling Många aktörer samverkar inom den regionala innovationsplattformen för bioraffinaderiutveckling. Processum har sedan 2007 varit värd för ett långsiktigt initiativ för att utveckla innovationsmiljön, där det biobaserade näringslivet utgör en kärna. Processum ägs till 40% av Processums intresseförening som idag består av ett 20-tal företag, men också universitet, myndigheter, inkubatorbolag, m.fl. är viktiga samarbetspartners inom innovationsplattformen. Samarbetet är öppet och välkomnar ständigt nya aktörer som har intresset i utvecklingen av bioraffinaderiområdet och delar visionen om en hållbar utveckling baserad på biobaserade processer, gröna produkter, kemikalier och material. Med projektet Innovationsplattform Bioraffinaderi - Accelerera till kommersialisering tar vi tillsammans ytterligare steg för att stärka innovationsmiljön på resan mot visionen.

AKA

MI DE

Varje svensk ger upphov till hundra kilo avloppsslam per år. Och det är bara början på problemet. Nu startar C-Green Technology sin första fullskaliga anläggning för att omvandla slam till biokol – en innovation som både kan minska koldioxidutsläpp, antibiotikaresistens och energiåtgång.

Uppskalning De första testerna av C-Green Technologys innovation testades i Green House Lab på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), men när det var dags för uppskalning behövdes en pilotanläggning och då vände sig teamet till Processum. Pilotanläggningen som ägas av C-Green togs i drift 2017, men den utnyttjas också av Processum i egna projekt. ”Många av oss har haft goda kontakter med dem länge och det var självklart att samarbeta med dem. I och med att de har både infrastruktur och operatörer och analysmöjligheter blir arbetet väldigt smidigt för oss.” Dessutom uppskattar C-Green Technology den exponering mot övriga skogsindustrin som kommer naturligt med Processum. ”Deras nätverk är både stort och fungerar väldigt bra. Tack vare det har vi fått möjlighet att träffa aktörer som är viktiga för oss men som inte hade varit lika lätta att få kontakt med annars.”

IB-ACCELL PROJEKTRAPPORT / KLUSTRET I CENTRUM

NÄRINGSLI

IB-ACCELL PROJEKTRAPPORT / C-GREEN TECHNOLOGY

INNOVATIONSPLATTFORM BIORAFFINADERI

HÄLLE SAM

RIS E PRO CES SUM A B Adress: Box 70, 891 22 Örnsköldsvik Telefon: +46 10 516 67 50 Email: info@processum.se www.processum.se