Skip to main content

Tidningen Status nr 1_2026

Page 1

Vad kan du om semlor?

STATUS

RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNGS MEDLEMSTIDNING

Nummer 1 2026 | FEBRUARI | HJÄRTEMÅNADEN

Snusare har ökad risk för hjärtsvikt Recept av Sveriges nya fiskdrottning Så kan närstående få hjälp och stöd

Kan du hitta alla hjärtan i tidningen?

Motståndsandning kan göra dig friskare Förening i Kramfors skänkte en halv miljon

Nils Börjesson och mamma Marit berättar om livet med pacemaker – som började för arton år sedan.

Nils, 18, har levt hela livet med pacemaker Leif kämpade till sig en pacemaker – som räddade hans liv

67 000 svenskar lever med den här dosan

Ny forskning

Fem minuters promenad kan förlänga livet


VÄLKOMMEN

Kunskapsstyrning är viktigt för utvecklingen

H

älso- och sjukvården i Sverige håller i många avseenden hög kvalitet. Samtidigt vet vi att vården inte är jämlik. Skillnader i utredning, behandling och uppföljning gör att personer med samma sjukdom kan få olika vård beroende på var de bor eller vilken förmåga de har att själva ställa krav. Forskning visar också att socioekonomi, utbildning och bostadsort påverkar både hälsa och tillgång till vård. Att utjämna de här skillnaderna är en av vårdens och omsorgens största utmaningar. Men ansvaret vilar inte enbart på vårdens medarbetare, utan också på politiska beslut om resurser, prioriteringar och uppföljning.

STATUS RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNGS MEDLEMSTIDNING SEDAN 1939 STATUS Riksförbundet HjärtLung Wollmar Yxkullsgatan 14, 1 tr, 118 50 Stockholm Tel: 08-556 062 00 Mejl: status@hjart-lung.se Webbplats: www.hjart-lung.se Adressändringar: medlem@hjart-lung.se Gåvobankgiro: 901-0109 ansvarig utgivare Anders Åkesson

för att utveckla vården har regionerna under de senaste åren stärkt arbetet med det som kallas kunskapsstyrning. Det handlar om att använda bästa tillgängliga kunskap för att förbättra kvaliteten och skapa mer likvärdig vård i hela landet. När kunskap tas fram, sprids och används mer systematiskt ökar förutsättningarna för att rätt vård ges till rätt person. Här är patienternas perspektiv avgörande. Riksförbundet HjärtLung bidrar med kunskap om hur det är att leva med hjärt- och lungsjukdom och att möta vården som patient. Den kunskapen behövs för att vårdens utveckling ska utgå från verkliga behov.

redaktör Anna-Karin Andersson annakarin@erstamedia.se 070-773 53 09

vi kommer nu att delta i framtagandet av ett nytt samlat kunskapsunderlag inom kranskärlssjukdom, ett samlingsnamn för hjärtproblem orsakade av förträngningar i hjärtats kranskärl. Vår medverkan är betydelsefull. Riksförbundet HjärtLung är starkt genom sina medlemmar. Det är tillsammans vi kan bidra till en mer jämlik vård, där kvaliteten inte avgörs av vem du är eller var du bor. Ditt medlemskap är viktigt. l

tryckeri Stibo Complete

Anders Åkesson Förbundsordförande för Riksförbundet HjärtLung

Februari är Hjärtemånaden n I februari varje år kraftsamlar Riksförbundet HjärtLung

korrektur Fredrik Johansson

Nu är det ännu enklare att stödja Riksförbundet HjärtLung, använd vår qr-kod.

… och dags för dig att leta hjärtan n Tidningen Status har i detta nummer

placerat ut ett antal hjärtan i tidningen. Din uppgift blir att leta och kolla om du kan hitta alla. Rätt svar på sidan 32. Så ser hjärtat ut som du ska leta efter. Detta och de på omslaget räknar vi inte.

annonser SB Media AB Lars Öman lars@sb-media.se 08-545 160 65

utgivning 5 nummer per år. Finns även som taltidning. Redaktionen ansvarar inte för obeställt material och förbehåller sig rätten att korta i texter och insändare. Riksförbundet HjärtLung tar inte ansvar för produkter och tjänster i tidningens annonser. redaktionsråd Ulrica Sundholm ulrica.sundholm@hjart-lung.se Gunilla Thofeldt gunillathofeldt@gmail.com Patrik Hassel patrik.hassel@metamatrix.se Anders Åkesson anders.akesson@malmo.hjart-lung.se Tove Forsberg tove.forsberg@hjart-lung.se omslagsbild Julia Sjöberg

2

N VA

EN M ÄR

Trycksak 3041 0189

K T

S

och dess föreningar för att öka kunskapen om hjärta och kärl och deras sjukdomar, om riskfaktorer och om skillnader och förbättringsmöjligheter i hjärtsjukvården. Under Hjärtemånaden 2026 riktar förbundet särskilt fokus på högt blodtryck. En tredjedel av befolkningen har högt blodtryck, hypertoni. Många vet inte om det. Det är viktigt att hålla koll på sitt blodtryck eftersom ett för högt blodtryck ökar risken att drabbas av allvarliga sjukdomar.

produktion Ersta Sthlm Media AB info@erstamedia.se

STATUS #1/2026


VÄLKOMMEN

Fo to : JULIA SJÖBERG

INNEHÅLL INNE

#1 2026

4–5: AKTUELLT Fem minuters rörelse kan göra ditt liv längre, men snusare har tyvärr ökad risk för hjärtsvikt enligt en ny studie. 6–8: SAMTAL SOM HJÄLPER Riksförbundet HjärtLung erbjuder närståendestödsamtal via telefon till medlemmar i hela landet.

10: SMÅTT & GOTT Ska du skicka brev till nära och kära? Nu finns en serie frimärken med hjärtliga motiv.

Foto: LINA A DA MO

12–13 Foto: PÄ R BÄCKSTRÖM

16–19

12–19: TEMA: ATT LEVA

MED PACEMAKER Tidningen Status har intervjuat Nils, 18, och Leif, 75, om livet med pacemaker. Nils fick sin som nyfödd och Leif kämpade i många år för att till slut få en svikt­pacemaker som gav honom livet tillbaka.

20–22: RECEPT Sveriges mästerkock 2025 Linna Jarnrot bjuder på härliga smaker med fokus på fisk och skaldjur.

20–22

24–25: MOTSTÅNDSANDNING Med rätt andningsteknik kan du få bättre kontroll på din hälsa. Lungsjuksköterska visar hur man gör.

26–31: LANDET RUNT Femtioårsfest i Lindesberg, vattengympa i Göteborg och mycket annat. Dessutom skriver Henry Dahlbäck, från Skellefteå, om ett uppskattat mottagande på sjukhuset. 32: FÖRBUNDSNYTT Riksförbundet HjärtLung Kramfors skänker en halv miljon till förbundets centrala verksamhet. Och missa inte att de digitala träningspassen är tillbaka.

24–25

34: KORSORD Tävla om Sverigelotter.

STATUS #1/2026

32 3


AKTUELLT

Fem minuter extra rörelse om dagen kan förlänga livet

Dubbelt så hög risk för hjärtinfarkt i Norr­ botten än i Stockholm n Risken att drabbas av hjärtinfarkt

är dubbelt så hög i Norrbotten som i Stockholm, och skillnaderna ökar i många län, visar en ny sammanställning från Hjärt-Lungfonden.

87

%

av svenskarna har stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor. Motsvarande andel för forskare vid företag är dock betydligt lägre, 59 procent. Källa: VA-barometern 2025/26

Långvarig diabetes ökar risken för kärlskador n Ju längre en person har typ 2-diabetes,

desto större är risken för hjärtinfarkt och stroke. En studie från Karolinska institutet visar att långvarig diabetes kan förändra de röda blodkropparna så att de skadar blodkärlen.

Källa: forskning.se

4

fysisk aktivitet eller mer – motsvarande att gå i cirka fem kilometer i timmen. Resultaten visade att: • Fem minuters ökning av måttlig fysisk aktivitet per dag hade kunnat förebygga 10 procent av dödsfallen. • För de 20 procent som rörde sig minst, hade fem minuters ökning av måttlig fysisk aktivitet per dag kunnat förebygga 6 procent av dödsfallen. Denna grupp var i genomsnitt fysiskt aktiv cirka två minuter per dag. Källor: dn.se & forskning.se

ETT BLODPROV KAN AVSLÖJA PROGNOS EFTER HJÄRTSTOPP n Ett enkelt blodprov kan ge en säkrare

bild av hur stora hjärnskadorna är efter ett hjärtstopp och hur stor chansen är till överlevnad med god återhämtning, visar en stor studie ledd från Lunds universitet. Forskarna jämförde flera ämnen i blodet och ett av dem kunde redan efter 24 timmar förutsäga hur det skulle gå för de flesta patienter.. Forskarna betonar samtidigt att blodprovet inte ska användas ensamt för att avgöra om intensivvård ska avslutas. Resultatet behöver alltid vägas ihop med andra undersökningar, som röntgen och mätningar av hjärnans aktivitet – Sammantaget är de nya fynden betydelsefulla för en säker bedömning av chansen till att vakna efter ett hjärtstopp, säger Niklas Nielsen, professor i anestesi- och intensivvård vid Lunds universitet och intensivvårdsläkare. Källa: forskning.se

Sveriges dyraste läkarbesök i Jämtland och Härjedalen n Beroende på var du bor kan det vara dubbelt så dyrt att gå till vårdcentralen och träffa en läkare. En

ny sammanställning av intresseorganisationen SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, visar att dyrast är Region Jämtland Härjedalen med en avgift på 400 kronor. Bor du i Halland, Kronoberg, Skåne, Väst­ ra Götaland, Västmanland eller Uppsala räcker det med 200 kronor. Det är billigast i Sverige. STATUS #1/2026

Fo to: SHUT TER STOC K

Källa: forskning.se

sig lite mer kan siffran bli nära 10 procent. – Vi blev faktiskt förFo t vånade, säger Maria Hagströmer. Tidigare forskning har ofta utgått från att alla behöver nå vissa mål – som exempelvis 150 minuter måttligt ansträngande träning i veckan – för att må bra. Forskarna studerade i den aktuella studien hur många dödsfall som skulle kunna före­ byggas om deltagarna ökade sin aktivitetsnivå till måttlig F SIRB ORN

domar, kardiomyopatier, har mer än fördubblats i Sverige mellan 2004 och 2023, enligt en studie från Uppsala universitet. Orsaken är oklar men kan delvis bero på bättre diagnostik. Kardiomyopatier kan leda till hjärtsvikt, rytmrubbningar och plötslig död och är kopplade till hög överdödlighet, särskilt bland unga patienter. Studien omfattar cirka 57 000 personer och bygger på data från Socialstyrelsens register.

varje dag. Det kan räcka för ett längre liv visar ny forskning. Maria Hagströmer, som är professor i fysioterapi vid Karolinska institutet har tillsammans med kollegor analyserat data från över 135 000 vuxna i flera länder. Resultaten visar att även små förändringar gör stor skillnad: om de minst aktiva får upp pulsen fem minuter om dagen kan 6 procent av dödsfallen förebyggas, och om nästan hela befolkningen rör

UL

n Antalet patienter med hjärtmuskelsjuk-

n Fem minuter extra rörelse

o:

Ökning av hjärt­ muskelsjukdomar


AKTUELLT

Gotländskt arbete med hjärtsvikt sprids nationellt n Hemse vårdcentrals team­

Ny studie: Snusare har ökad risk för hjärtsvikt n Hur farligt är det egentligen att snusa – för

hjärtat? En ny svensk studie har i upp till 32 år följt 4 222 rökfria män i Västmanland. Cirka 11 procent snusade. Resultatet: snus var kopplat till tydligt högre risk för hjärt-kärlsjukdom. Risken för högt blodtryck ökade med 64 procent – och risken för hjärtsvikt med 75 procent, enligt forskaren Lena Lönnberg (Region Västmanland/Uppsala universitet). – Risken att drabbas av högt blodtryck ökade med 64 procent om man snusade. Risken att drab-

bas av hjärtsvikt, som är en allvarlig sjukdom, ökade med 75 procent om man snusade, säger Lena Lönnberg, Lena Lönnberg, forskare knuten till Region Västmanland och Uppsala universitet, är en av de som lett forskningsarbetet, till Aftonbladet. Forskarna kunde inte säga hur mycket snus som krävs, men skillnaderna mellan grupperna började synas efter ungefär tio år. Studien såg ingen tydlig ökning av förtida död i snusgruppen, men forskarna pekar på att underlaget kan ha varit för litet.

Högintensiv intervallträning effektiv medicin vid KOL n Personer med KOL hade lättare att genomföra högintensiv

intervallträning än måttlig, kontinuerlig träning, visar en avhandling vid Umeå universitet. Trots högre intensitet gav intervaller mindre andfåddhet och båda metoderna hade positiva effekter på kropp och hjärna, bland annat ökade nivåerna av BDNF. – För den som fått KOL är det extra viktigt att hålla i gång kroppen med träning för att förbättra livskvaliteten och bibehålla hälsan. I princip är all träning bättre än ingen träning, men träningsprogram som är lättare att följa ökar möjligheten att upprätthålla regelbunden fysisk aktivitet över tid, säger Johan Jakobsson, doktorand vid Umeå universitet, som ligger bakom avhandlingen.

Källa: Umeå universitet

baserade arbete med hjärtsvikt har under 20 år gett tryggare uppföljning och tidiga insatser för patienter. Återinläggningarna har minskat med nära 50 procent och resultaten hör till de bästa i landet. Arbetssättet väcker nu intresse även utanför Gotland och teamet har nyligen utbildat kolleger i Västernorrland.

Varannan svensk saknar kontanter vid kris n Drygt hälften av svenskarna sak-

nar kontanter hemma om digitala betalningar slutar fungera, visar en ny rapport från Sparbankernas riksförbund. Samtidigt uppger 53 procent att de är förberedda för kris eller krig, och äldre verkar generellt bättre rustade än yngre. Rapporten visar också att kontantreserverna minskar snabbt: andelen som har mer än 2 000 kronor hemma har sjunkit från 41 procent år 2023 till 23 procent år 2025.

Skiktröntgen kan vässa riskbedömning hos till synes hjärtfriska n En svensk studie i tidskriften Jama visar att datortomografi eller skiktrönt-

gen av kranskärlen kan förbättra riskbedömningen hos personer som verkar hjärt-kärlfriska och hjälpa till att avgöra behov av primärpreventiv behandling. Resultaten kommer från Scapisstudien med cirka 30 000 medelålders svenskar. Analysen bekräftar att datortomografi utan kontrast som mäter förekomsten av kalcium i kranskärlen förbättrar riskskattning. Men det mest ”nya” är att även en undersökning – med kontrast, så kallad CCTA – som mäter icke-förkalkade förträngningar ytterligare förbättrar riskskattningen.

Källa: Dagens Medicin

STATUS #1/2026

5


SAMTAL SOM HJÄLPER

6

STATUS #1/2026


SAMTAL SOM HJÄLPER

”

Alla som ens tänker tanken att de skulle vilja prata med någon för att få stöd ska höra av sig

Många närstående till personer med hjärt-, kärl- eller lungsjukdom skulle behöva mer stöd för att klara av sin vardag. Nu erbjuder Riksförbundet HjärtLung närståendestödsamtal via telefon till medlemmar i hela landet. text Martina Strand Nyhlin

Nu kan de närstående få mer stöd

A

lla som ens tänker tanken att de skulle vilja prata med någon för att få stöd ska höra av sig, säger Inger Kjellerby-Åberg, närstående­stödjare på Riksförbundet HjärtLung. En närståendestödjare har egna erfarenheter och förståelse av att själv ha varit närstående. Alla anhöriga – make/maka, barn, syskon och föräldrar och så vidare

–­

STATUS #1/2026

– kan höra av sig för att få ett öppet och tryggt samtal under tystnadslöfte. Samtalet ska vara ett rum för tankar, känslor och frågor. Idén är inspirerad av att Riksförbundet HjärtLung sedan länge erbjuder diagnosstöd för den som får en diagnos. Eftersom hela fjorton procent av förbundets medlemmar består av närstående väcktes tanken att även starta en stödfunktion för dem. forts. på nästa uppslag – vänd

7


SAMTAL SOM HJÄLPER

Så tar du del av närstående­ stödet 1. För att ta del av närståendestödet måste man bli medlem i Riksförbundet HjärtLung, vilket kostar 250 kronor per år.

Inger KjellerbyÅberg från Uppsala berättar hur närståendestödjare med sin egen erfarenhet stöttar andra som behöver hjälp.

2. För att anmäla sig går man in på förbundets hemsida och klickar på länken ”För dig som medlem” och sedan ”Stöd och kunskap”. Där finns länk till ett formulär att fylla i. Med qr-koden kommer du dit direkt. 3. Du kommer nu att matchas med och kontaktas av en närståendestödjare. Ni bestämmer tillsammans en tid som passar er båda. Samtalet sker per telefon. 4. Du erbjuds minst ett samtal och ett uppföljningssamtal. Du kan också få hjälp att söka anhörigstöd i din hemkommun. 5. Samtalen är kostnadsfria för dig som är medlem i Riksförbundet HjärtLung.

Inger Kjellerby-Åberg själv engagerade sig som närstående i en av Riksförbundet HjärtLungs lokalföreningar när hennes man fick förmaksflimmer. Hon har även arbetat med anhörigstöd i en kommuns regi. –Närståendes insatser är ovärderliga, säger Inger. anhörigvård är frivillig, men de flesta vill stötta sina nära och kära och därför är det viktigt att närståendestöd är lätt att nå. Inger vet både av personlig och professionell erfarenhet att det oftast blir patienten som står helt i fokus i kontakter med vården och biståndsbedömare. Även om det förstås är rimligt att den sjuke får mest stöd så är det också väldigt viktigt att vården även ser och lyssnar på den närstående. Att ha en sjuk anhörig tar mycket kraft och ork och det kan leda till att den närstående glömmer bort sig själv, blir 8

för omhändertagande och senare kanske irriterad, deprimerad eller i värsta fall själv sjuk. Många närstående som Inger KjellerbyÅberg har pratat med har varit väldigt oroliga för hur det ska bli i framtiden och hur de ska klara av situationen om den anhörige blir sämre. – De oroar sig också för att de själva ska bli sjuka och för vad som då ska hända, säger Inger. Att vården inte fungerar tillfredsställande stressar också många anhöriga. – Det handlar ofta om samordningen i vården och att man inte får information om nästa steg efter att den närstående har tagit prover och gjort undersökningar. Eller om att samordningen mellan kommun och vård brister, säger Inger. Att vara närstående skapar så många olika känslor som det är viktigt att få sätta ord på. – Det är dessa känslor som närstående-

stödjaren ska locka fram i de här samtalen, säger Inger. i nästa steg kan närståendestödjaren och den närstående diskutera vilka stödinsatser och hjälpmedel som går att få från kommunen. Alla kommuner ska idag kunna erbjuda anhörigstöd enligt lag, till exempel i form av avlastning, anhöriggrupper, föreläsningar och hjälpmedel. – Vi kan hjälpa till att undersöka vilka resurser som finns i respektive kommun och rekommendera den närstående att ta kontakt med anhörigkonsulent eller biståndshandläggare för att få rätt stöd, säger Inger. Men man kan förstås också ta kontakt bara för att prata om sin oro. – Då lyssnar jag på personen och hur den mår och hjälper den att komma vidare, säger Inger Kellerby-Åberg. l STATUS #1/2026


Trött på övervikten? Rekommenderas av sjukgymnaster BungyPump fjädrande stavar ger upp till 77% högre kaloriförbränning jämfört med vanlig promenad. Cirka 90% av kroppens muskler aktiveras vid användning av BungyPump stavar. Man tränar styrka och kondition på en och samma gång. BungyPump rekommenderas av sjukgymnaster och används i rehabiliteringen.

Testrapport i samarbete med Modo Sports Academy

När man promenerar med Bungy Pump stavarna så stärks hjärtmuskeln, vilket i sin tur betyder att hjärtat orkar pumpa runt en större mängd syrerikt blod per sammandragning och behöver då inte slå lika fort som tidigare. Forskning visar att om man promenerar med gångstavar så uppnår man upp till 77% mer träningseffekt jämfört med en vanlig promenad. Samtidigt avlastas lederna främst fot-, knä- och höftleder.

mage- och ryggmuskulatur som är viktig för en bra kroppshållning som i sin tur avlastar ryggkotorna. Med Bungy Pump stavar som träningsredskap bygger du effektivt upp din kondition, styrka och uthållighet med ett ökat välbefinnande som resultat.

Den fjädrande effekten i Bungy Pump träningsstavar innebär att stavens nedslag mot marken blir mjukare och skonsammare för axlar och armbågar jämfört med traditionella gångstavar. Dessutom genom att trycka ifrån ordentligt och hålla emot stavarnas uppfjädrande rörelse under gången så ökar muskelstyrka, uthållighet och stabilitet i flertalet muskelgrupper. Jag vill särskilt rekommendera stavgång med Bungy Pump till de som har ryggproblem eftersom stavarna bland annat aktiverar lednära stabiliserande

Rovena Westberg

Leg. sjukgymnast. Toppform Sjukgymnastik

www.bungypump.se w www.webbshop.bungypump.se w info@bungypump.se w Tel: 0660-585 89 9

STATUS #1/2026


SMÅTT & GOTT

Bara var tredje svensk har ett nyårslöfte n Hade du inget nyårslöfte i år är du inte ensam. Enligt en Sifoundersökningen

var det bara en tredjedel av svenskarna svarade att de tänkte avlägga ett nyårslöfte 2026. De tre vanligaste löftena i år: • Att träna och äta bättre: 59 procent. • Att prioritera sitt psykiska mående: 34 procent. • Att minska sin skärmtid: 29 procent.

Källa: Sifo

59% Av årets löften gällde träning.

Vad kan du om semlor? n Fettisdagen i år är den 17 februari – samma dag som är

planerad utgivning av detta nummer av Status. Du kanske äter en semla samtidigt som du läser detta. Vad kan du om semlor? Testa dina kunskaper. 1. V ad heter den läspande mästerdetektiven i Åke Holmbergs ungdomsböcker från 1948 till 1955 som älskar semlor? 2. Ordet ”semla” kommer från latinets ”simila." Vad betyder det? 3. Om semlan serveras på varm mjölk, vad kallas det då? 4. I vilket land ska en ”vastlakukkel” beställas om du vill ha en semla?

Svaren hittar du längst ner på sidan.

Poddtips

”Jag tyckte nog de var lite barnsliga, pojkarna. De var ju ett år yngre och det gör ju mycket.” n I början på 1940-talet i Göteborg träffar Solveig den då 16-årige Bertil Bengts-

son för första gången. De blir vänner men tappar kontakten när Bertil lämnar Göteborg för studier i Uppsala. Hösten 1948 möts de igen och ett nytt kapitel i deras liv inleds. Nu har de varit gifta i 75 år och intervjuas i P4-dokumentären 100-åringarna. En livslång kärlekshistoria. Lyssna på sverigesradio.se/p4dokumentar/ eller använd qr-koden för att komma direkt till programmet.

14,5

år

n Studie publicerad i The New England Journal of Medicine visar

Frimärken som säger det med hjärtat n Ge dina brev ett kärleksfullt uttryck. I en ny serie frimärken från

Postnord är motiven tänkta för hälsningar av omtanke, kärlek eller kanske bara för att säga ”Hej, jag tänker på dig”.

10

att kvinnor som undviker fem riskfaktorer kan leva 14,5 år längre. De fem riskfaktorerna enligt studien som påverkar risken att utveckla hjärt-kärlsjukdomar samt dödligheten är rökning, förhöjt kolesterol, högt blodtryck, diabetes och över- eller undervikt. Rätt svar på frågorna om semlor: 1. Ture Sventon 2. Vetemjöl 3. Hetvägg 4. Estland

STATUS #1/2026


Folkspel är föreningslivets eget lotteribolag. En ideell organisation som sedan starten 1991 genererat ett överskott på närmare 18 miljarder. Pengar som oavkortat gått till Sveriges klubbar, föreningar och organisationer. Bara det senaste året har vi på ideella Folkspel gett 319 miljoner från försäljningen av bl.a. bingolotter och Sverigelotter. Det är därför Folkspel finns. Vi gör som eldsjälarna där ute – vi ger allt!

STATUS #1/2026

11


Tema: LEVA MED PACEMAKER

Han är bara arton år men ändå en veteran i pacemakersammanhang. Nils Börjesson fick sin livsviktiga dosa direkt efter födseln. I dag är pacemakern en självklar del av hans liv. text Karin Cedronius • foto Julia Sjöberg

Nils fick en pacemaker som nyfödd

F

örutsättningarna såg inte bra ut för Nils Börjesson när han kom till världen en vinterdag för arton år sedan, tio veckor för tidigt och med ett svårt hjärtfel. Men tack vare pacemakern som opererades in i magen – den enda plats i hans lilla kropp där den fick plats – överlevde han. I dag lever han ett helt vanligt tonårsliv på Hälsö utanför Göteborg. Det är skola, kompisar, flickvän och idrottsaktiviteter. Nästa sommar tar han studenten och framtidsplanerna är äventyrliga.

Nils Börjesson Ålder: 18 år. Bor: Hälsö. Familj: Mamma Marit, pappa Joel, storasyster Agnes, storebror Albin. Gör: Pluggar andra året på samhällsvetenskapliga programmet. Fritid: Umgås med kompisar, flickvän, träna på gym, spela golf.

12

STATUS #1/2026


Tema: LEVA MED PACEMAKER – Först ska jag tågluffa och sedan vill jag säsonga i alperna, säger Nils som aldrig har känt sig begränsad av sin pacemaker även om han har fått välja bort kontaktsporter eftersom slag mot pacemakern kan vara farligt. – Jag spelar golf och åker skidor i stället. Det är bara när jag går på Liseberg som jag tänker på den, för jag får inte åka vissa attraktioner. nils börjesson har så kallat AV Block 3 vilket gör att hans pacemaker måste jobba hela tiden för att hjärtat ska slå. Hans mamma Marit Börjesson var på ett rutinultraljud i vecka 26 när felet upptäcktes. – Det var en chock. Vi skulle bara kolla om det var en flicka eller pojke och så fick vi veta att vårt barn var allvarligt sjuk. Nils föddes med kejsarsnitt i vecka 30 och opererades direkt. Enligt läkarna var han yngst i världen att få en permanent pacemaker. Den första tiden var kritisk, men efter ett tag blev läget stabilare. – Vi levde som i en bubbla på sjukhuset och fick bara hålla honom korta stunder utanför kuvösen. Han var pytteliten och det var väldigt oroligt i början, minns Marit. nils har bytt sin pacemaker tre gånger och varit en frisk och aktiv kille under hela uppväxten. I dag är det svårt att tro att han hade en så tuff start, till och med för honom själv. – När jag hör mamma och pappa berätta känns det overkligt. Här sitter jag i dag och är frisk och så har jag varit med om allt det där! l

”

Vi levde som i en bubbla på sjukhuset och fick bara hålla honom korta stunder utanför kuvösen. Han var pytteliten och det var väldigt oroligt i början

Nils Börjesson och hans mamma Marit på en brygga ett stenkast från där de bor på Hälsö i Göteborgs skärgård.

STATUS #1/2026

13


Tema: LEVA MED PACEMAKER

Den är liten och oansenlig men livsviktig för de 67 000 svenskar som lever med en pacemaker. Så här fungerar den svenska innovationen som reglerar hjärtats rytm. text Karin Cedronius

Den lilla dosan som håller rytmen E

Många av mina patienter blir glatt överraskade över hur aktiva de kan vara och hur lite begräsningar de har i sin vardag.

Den första pacemakern var stor som en hockeypuck. I dag är storleken som en tändsticksask, cirka 2–4 centimeter.

14

pacemaker på grund av allvarliga hjärtrusningar – då fungerar den i stället som en implanterbar defibrillator, ICD. – En ICD behandlar livshotande hjärtrusningar genom att bryta dem. Den ges till patienter som till exempel har överlevt ett hjärtstopp eller haft en större hjärtinfarkt, säger Johan Hopfgarten. förutom att hålla en normal vilopuls hjälper pacemakern även till att öka pulsen vid fysisk ansträngning, och den lagrar stora mängder information om bärarens hjärtrytm. – Patienten går på årliga kontroller där vårdpersonalen läser av information om hur systemet har fungerat. Det gör att vi kan upptäcka avvikelser tidigt, vilket förstås är bra, säger Johan Hopfgarten.

pacemakern programmeras så att pulsen aldrig ska sjunka under ett visst värde, ofta runt 60 slag per minut. – Den räknar avståndet mellan hjärtats slag, och om det dröjer för länge ”De flesta lever precis stimulerar pacemakern hjärtat att dra ihop att operera in en pacemaker tar en som vanligt efter att de sig. knapp timme och görs under lokalbedövhar fått sin pacemaker”, Symtom som långsam puls, lågt blodning. Oftast kan patienten lämna sjukhuset säger Johan Hopfgarten, tryck, orkeslöshet, yrsel och svimning samma dag, och efter en kortare konvalekardiolog på Akademiska är vanliga orsaker till att utreda om en scens kan man leva som vanligt igen. sjukhuset i Uppsala. patient behöver pacemaker. Det beror då – Många av mina patienter blir glatt oftast på att hjärtats elektriska signaler inte leds som de överraskade över hur aktiva de kan vara och hur lite beska, eller att hjärtats naturliga pacemaker, sinusknutan, gräsningar de har i sin vardag. De flesta lever precis som fungerar för dåligt. vanligt efter att de har fått sin pacemaker, säger Johan Det finns även personer som får en speciell typ av Hopfgarten. l

Den första moderna pacemakern var svensk n Svensken Rune Elmqvist (1906–1996) konstruerade den första pacemakern

som gick att operera in i människokroppen 1958. Kirurgen Åke Senning (1915– 2000) utförde operationen den 8 oktober 1958. Patienten hette Arne Larsson. Han hade ett svårt hjärtfel, men tack vare pacemakern kom han att bli 86 år gammal. Arne Larsson levde ett långt liv och hann använda 26 pacemakrar.

Källa Tekniska museet

STATUS #1/2026

Foto : SHUT TE R STOCK

”

n normal vilopuls hos en vuxen person ligger på 60–80 slag per minut, men för den som lever med AV-block eller sjuk sinusknuta kan pulsen sjunka till livsfarligt låga nivåer. Då är ofta en pacemaker räddningen. – Pacemakern är en liten batteridriven dosa som opereras in under huden strax under nyckelbenet. Från dosan går en eller flera tunna elektroder genom ett kärl in till hjärtats förmak och kammare där det stimulerar hjärtat med en liten elektrisk puls, förklarar Johan Hopfgarten, kardiolog på Akademiska sjukhuset i Uppsala.


Tema: LEVA MED PACEMAKER

Fakta om pacemakern n Den består av en liten dosa med

dator och batteri, och en eller flera elektroder.

n Den läser av hur ofta ditt hjärta slår

och ger hjärtat svaga elstötar för att öka hjärtslagen.

n Den lagrar information om dina

hjärtslag och om du haft rytmrubbningar.

n Många bärare är äldre men inte alla.

Det finns även barn och unga som har pacemaker, oftast på grund av ett medfött hjärtfel.

n Batteriet byts ut ungefär vart

­tionde år, under en enklare operation.

n Pacemakern är en svensk uppfin-

ning från 1958.

STATUS #1/2026

15


Tema: LEVA MED PACEMAKER

Leifs hårda kamp för att få en pacemaker Han var helt nere för räkning och läkarna gav inget hopp om att han skulle bli bättre. Men Leif Wikman gav inte upp. Efter en lång kamp fick han till slut sin pacemaker – det räddade hans liv. text Karin Cedronius • foto Pär Bäckström

16

forts. på nästa uppslag – vänd

STATUS STATUS #1/2026 #1/2026


Tema: LEVA MED PACEMAKER

Luleåbon Leif Wikman tillsammans med sin hund Sasha.

STATUS STATUS #1/2026 #1/2026

17 17


Tema: LEVA MED PACEMAKER

”

Leif Wikman Ålder: 75 år. Familj: Sambo, tre vuxna barn, hunden Sasha. Gör: Pensionär. Fritid: Gå på hundpromenader, pyssla i trädgården och snickra på fritidshuset, engagerad i Riksförbundet HjärtLung, PRO och flera andra föreningar. Bor: I Luleå och halva året i fritidshuset i Piteå.

Jag begärde att få en second opinion från specialisterna på min hjärt­ sjukdom på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. De svarade att svikt­ pacemaker hade visat sig ge klart förbättrad livskvalitet för patienter som jag. Men mitt länssjukhus sa fortfarande nej.

L

eif Wikman har alltid varit en aktiv person med många järn i elden. Föreningsliv, fritidshuset och hundpromenader har förgyllt hans tillvaro sedan han blev pensionär. Men för några år sedan började han må allt sämre. Orken tröt och han blev andfådd vid minsta ansträngning. Han kände inte igen sig själv. – Jag var väldigt trött och hade ont i mina ben. Det blev bara sämre och läkarna skickade mig på många olika undersökningar för att ta reda på vad felet var. Till slut var jag helt beroende av en rullator för att inte ramla eller svimma. det visade sig till slut att Leif Wikman led av den ovanliga, ärftliga sjukdomen skelleftesjukan, eller transtyretinamyloidos, som gör att protein lagras in felaktigt i olika kroppsdelar. I Leifs fall hade sjukdomen påverkat hjärtat som blivit förstorat och gett honom följdsjukdomen hjärtmayloidos som i sin tur lett till att han fått både hjärtsvikt och njursvikt. – Våren 2024 var jag inlagd på sjukhus varje månad. Dels för att tömma hjärtat på vätska, dels för en kranskärlsoperation, och till sist gjorde de en elkonvertering för att återställa hjärtats rytm. Ingenting hjälpte och jag blev bara sämre. Det var ett riktigt skitår för mig. När Leif var hemma från sjukhuset var han helt orkeslös och sov minst tre timmar på dagen och tolv på natten. – Min stackars sambo fick ta hand om allt här hemma och dessutom var hon förstås väldigt orolig för min skull. Läkarna gav honom inget hopp och sade till Leif att han skulle förbereda sig på att hamna i rullstol och så småningom bli sängliggande.

– Det var så deprimerande att höra att det enda jag hade att se fram emot var döden. Jag hade hört att man kunde få hjälp av en pacemaker och begärde att få en men de sade att jag inte hade rätta indikationerna. Men Leif är envis. Han tänkte inte ge sig i första taget. – Jag begärde att få en second opinion från specialisterna på min hjärtsjukdom på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. De svarade att sviktpacemaker hade visat sig ge klart förbättrad livskvalitet för patienter som jag. Men mitt länssjukhus sade fortfarande nej, säger Leif och minns hopplösheten han kände vid det andra nekandet. under hela den här perioden har Leif Wikman varit aktiv i en patientförening för personer med skelleftesjukan. Via dem fick han frågan om han ville delta i en läkemedelsstudie. Det skulle bli vändningen. – Genom studien kom jag i kontakt med en professor i hjärtmedicin som är expert på skelleftesjukan. Redan när vi sågs första gången sade han att patienter som jag ska ha en sviktpacemaker. Så han kontaktade mitt sjukhus och två veckor senare fick jag besked om att jag kunde komma dit för att operera in en sviktpacemaker. Så gott som direkt efter operationen mådde Leif Wikman mycket bättre. Orken kom tillbaka, kroppen samlade inte på sig vätska och rullatorn behövdes inte längre. Dessutom kunde han äntligen ta mer effektiva hjärtmediciner. – När mitt hjärta började arbeta bättre kunde jag få moderna hjärtmediciner som jag inte hade tålt tidigare. i dag går leif wikman på rehabträning ett par dagar i veckan och han ser ljust på livet och framtiden, men han är också kritisk till sjukvården som nekade honom en pacemaker så länge. – Jag mår äntligen bra igen. Det är helt otroligt och jag är så tacksam. Det är som om jag har fått livet tillbaka. Men jag tycker samtidigt att det är bedrövligt att jag var tvungen att ligga på så mycket själv för att någonting skulle ske. Jag hoppas att ingen mer ska bli utsatt på samma sätt, och om de blir nekade ska de inte ge upp utan begära en second opinion från specialister på universitetssjukhus. l

Detta är sviktpacemaker Leif Wikman tar gärna promenader med sin hund Sasha. Ett Iskallt Luleå i januari hindrade honom inte.

18

pacemaker, men den har en tredje elektrod som stimulerar även hjärtats vänstra kammare vilket är nödvändigt vid vissa former av hjärtsvikt. När hjärtmuskeln drar ihop sig mer synkroniserat kan hjärtat pumpa blod mer effektivt. En del modeller har en inbyggd hjärtstartare, så kallad ICD.

STATUS #1/2026

Foto : PÄR BÄCKSTRÖM

n En sviktpacemaker fungerar ungefär som en vanlig


Tema: LEVA MED PACEMAKER

”Jag mår äntligen bra igen. Det är helt otroligt och jag är så tacksam. Det är som om jag har fått livet tillbaka,” säger Leif Wikman.

STATUS #1/2026

19


RECEPT

Linnea Jarnrot, Sveriges nya fiskdrottning och vinnaren av Sveriges mästerkock 2025, tar oss med till sitt Smögen men hämtar inspiration från hela världen. Ur boken Fisk & skaldjur bjuder Linnea Jarnrot här på förrätt, huvudrätt och en macka som kan ätas när som helst. foto Lina Eidenberg Adamo

Låt smaker från Smögen ta plats i ditt eget kök Boquerones – svensk tapas 4 portioner • 400 g strömmingsfiléer • 1 dl ättiksprit, 12 procent • 5 dl kallt vatten • ½ dl strösocker • 1 msk salt Marinad • 2 vitlöksklyftor • 25 g bladpersilja (en rejäl näve) • 1 dl olivolja • 1 citron, finrivet skal och saft • salt och svartpeppar Till servering • 1 surdegsbaguette (eller annat gott bröd) • smör till stekning • ev persilja eller chiliflakes Gör så här 1. Dra skinnet av filéerna om det inte redan är gjort. 2. Blanda ättiksprit, vatten, socker och salt i en bunke tills socker och salt lösts upp. 3 Lägg ner strömmingen. Ställ i kyl cirka åtta timmar eller tills filéerna är vita och fasta. 4. Finhacka vitlök och persilja till marinaden. Blanda med olivolja, citronskal och citronsaft i en skål. 5. Häll av ättikslagen och låt strömmingen rinna av ordentligt. Vänd försiktigt ner i marinaden så att fisken täcks och låt dra i kyl i minst 1–2 timmar. 6. Skiva baguetten och stek skivorna gyllene i smör – snåla inte. Lägg upp det varma brödet på fat och toppa med boquerones precis före servering. Extra persilja eller lite chiliflakes på toppen? Kör i vind! 20

STATUS #1/2026


RECEPT

Pasta med räksås, citron och parmesan 4 portioner • 4 portioner pasta, gärna penne • 340 g skalade räkor, alternativt kokta jätteräkor • 1 vitlöksklyfta • 250 g cocktailtomater • 3 salladslökar • 1 msk olivolja • 2 dl vispgrädde • 1 dl vatten • 1 kycklingbuljongtärning, eller 2 msk kycklingfond

STATUS #1/2026

• 1 citron, finrivet skal • salt och svartpeppar • 1 dl hyvlad parmesan Gör så här 1. K oka pastan enligt anvisningarna på förpackningen. Glöm inte att salta rejält – kokvattnet ska smaka som ett snällt hav. 2. Skiva vitlöken tunt. Halvera tomaterna och strimla salladslöken.

3. F räs vitlöken snabbt i olivoljan i en stor stekpanna. Den ska dofta gott men inte brännas – bitter vitlök är ingen bra partygäst. 4. Tillsätt grädde och vatten. Smula ner buljongtärningen. Låt det hela småputtra utan lock i cirka 5 minuter tills såsen tjocknat lite. 5. Rör ner tomater, salladslök och räkor i såsen. Koka upp hastigt –

räkorna ska bara bli varma, inte överkokta och gummiaktiga. 6. Tillsätt citronskal och smaka av med salt och peppar. Det är viktigt att smaka på såsen – det är där magin händer. 7. S ervera pastan direkt med räksåsen och toppa med hyvlad parmesan. Dra gärna ett extra varv med pepparkvarnen – det ser proffsigt ut.

21


RECEPT

Dirty tuna melt 2 rejäla mackor tonfiskröra • 1 burk tonfisk i olja (ca 150 g), väl avrunnen • 1 msk majonnäs • 1 msk naturell färskost • 1 tsk japansk soja • 1 tsk dijonsenap • 1–2 msk finhackade cornichoner eller pickles • 1 dl riven ost, typ hushållsost eller billig prästost

22

• 1 msk finhackad rödlök • 1–2 droppar tabasco ev 1 hårdkokt ägg, hackat • salt och svartpeppar Övrigt • 4 skivor surdegsbröd eller vad du har hemma • färsk eller inlagd jalapeño extra ost, till exempel skivad cheddar, majonnäs till utsidan av brödet

Till servering • ev gurkstavar, morotsstavar, Gör så här 1. Blanda allt till tonfiskröran i en skål. Smaka av med salt och peppar. 2. B red röran på två av brödskivorna. Toppa med jalapeño och ostskivor. Täck med de två brödskivorna som är kvar.

3. B red majonnäs på utsidan av brödet. Ja, det är både kladdigt och dekadent. 4. S tek på medelvärme tills brödet är gyllene och osten har smält. Tryck till! Servera genast, gärna med krispiga grönsaker att doppa i eventuell överbliven röra.

STATUS STATUS #1/2026 #1/2026


Tillsammans har vi kraft att förändra – bli månadsgivare

Just nu får alla nya månadsgivare vårt fina armband.

ÖVER TVÅ MILJONER människor lever med hjärt-, kärl- eller lungsjukdom i Sverige. Var med oss för kraft och engagemang till ett längre och rikare liv.

Genom att bli månadsgivare bidrar du till att vi kan: • Utbilda fler personer i hjärt-lungräddning • Ge personer med hjärt-, kärl- och lungsjukdom kunskap, råd och stöd

Du blir månadsgivare genom att: Skanna qr-koden eller skicka in medgivande blankett (bifogat i tidningen).

• Stödja och sprida information om forskning • Ge vården kunskap och utbildning • Vara en stark röst i samhället för en bättre vård Din månadsgåva används där den behövs som mest och gör störst nytta. Bli månadsgivare redan idag!

hjart-lung.se/stod-oss 08-556 06 200 STATUS #1/2026

23


MOTSTÅNDSANDNING

Genom att träna motståndsandning två gånger varje dag kan patienter med lungsjukdomar snabbt ta bättre kontroll över sin hälsa. Det här borde fler känna till, tycker Kärstin Byström, lungsjuksköterska i Kungsbacka. text Martina Strand Nyhlin

Andningsövningen som kan göra dig friskare

M

otståndsandning är en forskningsetablerad, evidens­ baserad metod som innebär att man andas ut genom ett motstånd – ett munstycke eller lätt sammanpressade läppar – för att tömma lungorna ordentligt. – Motståndsandning ger kontroll. Det är något man kan göra var som helst – man har alltid näsa och mun med sig, säger Kärstin Byström, lungsjuksköterska i Kungsbacka. tekniken hjälper till att få ut koldioxid ur kroppen, men den tar också bort slem, ger ökad lungvolym – och skapar ett allmänt lugn i kroppen genom att aktivera det parasympatiska nervsystemet. – Tekniken är känd sedan länge, tidigare

24

använde vi flaskor med vatten där man blåste bubblor via ett sugrör, säger hon. Första gången hon förstod motståndsandningens kraft var när hon var med och vårdade en farbror som syresatte sig väldigt dåligt och hade höga koldioxidnivåer. – Vi fick honom att blåsa tio gånger tre i flaskan varje kvart dygnet runt. Han blev alltmer vaken. Man trodde att han skulle dö, men när jag kom tillbaka efter helgen hade han gått hem utan syrgas. Ett mirakel kändes det som, men det var motståndsandningen, säger Kärstin Byström. I dag används oftast mer hygieniska munstycken utan vatten inblandat. Kärstin Byström, lungsjuksköterska i Kungsbacka, hjälper många patienter med motståndsandning. STATUS #1/2026


MOTSTÅNDSANDNING

Så motståndsandas du – steg för steg 1. Sitt eller stå upprätt och avslappnat. 2. Andas genom ett munstycke om du har ett. Annars kan du göra samma sak utan hjälpmedel genom att andas genom munnen med halvslutna läppar. 3. Andas in genom näsan, lugnt och djupt. 4. Andas sedan ut genom munnen med motstånd: en lång, lugn, jämn ”pust” tills lungorna känns tomma. 5. Andas in genom näsan igen och upprepa. Gör minst 7–10 långsamma utblåsningar i följd. 6. H osta några gånger efteråt för att få loss eventuellt slem. 7. Upprepa hela omgången tre gånger – morgon och kväll. n Om övningen triggar din hosta håll för ena näsbor-

ren vid inandning eller ta en kortare inandning.

– Under pandemin ansågs bubbelmetoden för farlig, då den skapar vattendroppar som kan sprida bakterier och virus, så då övergick vi till munstycken i stället, säger Kärstin Byström. den stora patientgruppen hon stöter på i sitt jobb är personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). För dem är nyttan med motståndsandning särskilt tydlig. Många samlar på sig koldioxid och får svårt att syresätta sig. När de inte kan andas in ordentligt fungerar heller inte inhalationsmedicinen optimalt. Motståndsandningen frigör luftvägarna. – Ska man ta medicin måste man ”städa” bort slemmet först, säger Kärstin Byström. STATUS #1/2026

”

Om alla gjorde motståndsandning hemma morgon eller kvällar när de blir förkylda så är min absoluta övertygelse att vi skulle vara friskare. Forskning på motståndsandningens effekter är framför allt kopplat till KOL, men Kärstin Byström ser effekter i många diagnosgrupper. – Lungfibrospatienter lider ofta av mycket hosta. Om de jobbar hårt med motståndsandning så kan de hosta upp slem som de inte märkt att de har och få en lugn dag efter det, säger Kärstin Byström.

Personligen tror hon att de flesta skulle må bra av att motståndsandas. – Om alla gjorde motståndsandning hemma morgon eller kvällar när de blir förkylda så är min absoluta övertygelse att vi skulle vara friskare, säger hon. trots att metoden är välkänd används den långt ifrån överallt. På större sjukhus hamnar ansvaret ofta hos fysioterapeuter, vilket gör att tekniken tappas bort i var­ dagen. På Hallands sjukhus i Kungsbacka är den däremot självklar. – Region Halland har upphandlat verk­ tyget ”Openup flow” och alla lungpatienter får med sig ett munstycke hem. Det är ett verktyg som fungerar nästan för alla, säger Kärstin Byström. l 25


n Vad händer i din lokalförening? Skicka in text och bilder till status@hjart-lung.se LANDET RUNT

Berätta om vad ni gör i er förening! n Har ni till exempel arrangerat

en promenad, haft en träff eller bjudit in någon föreläsare? Status vill gärna höra om vad ni gör i er läns-, lokal- eller medlemsförening. Det behöver inte handla om ett storslaget evenemang. Många medlemmar lyfter fram att det är gemenskapen som betyder mest. Det vill vi gärna skildra här på våra Landet runt-sidor. Så gör du om du vill skicka in material till oss: 1. Berätta i korthet om något ni gjort tillsammans i er Riksförbundet HjärtLungförening. 2. Ta bilder på aktiviteten eller fotografera några av dem som varit med. Berätta vilka bilderna föreställer, var bilden är tagen och i vilket sammanhang. 3. Skicka texten och bilderna till oss genom att mejla till status@hjart-lung.se eller skicka med vanlig post till Status, Riksförbundet HjärtLung, Wollmar Yxkullsgatan 14, 118 50 Stockholm. 4. A nge ditt namn och dina kontaktuppgifter så att redaktionen kan nå dig vid eventuella frågor. Dina kontaktuppgifter publiceras inte.

Riksförbundet HjärtLung Bergslagens ordförande Bo Rosendahl under femtioårsfesten i höstas.

50 år firades i Lindesberg n Riksförbundet HjärtLung Bergslagen firade fören-

ingens femtioårsjubileum den 11 oktober med supé på Lindesbergs stadshotell. Ett femtiotal medlemmar hade hörsammat inbjudan. Ordförande Bo Rosendahl hälsade alla hjärtligt välkomna. Kerstin Andersson sammanfattade föreningens historia från start då Linde-Nora hjärt- och lungsjukas förening bildades.

n Den 13 december samlades

TÄNK PÅ!

n Skicka gärna med bilder –

26

Insänt av Berit Folkesson

Luciafirande och utlottning av blommor

5. Var medveten om att redaktionen kan behöva redigera materialet för att det ska passa in i tidningen. Material tas in utifrån platstillgång. Skriv kort så ökar chanserna att materialet kan tas in.

men glöm inte att bilderna måste vara högupplösta för att kunna tryckas i tidningen. Skicka bilderna separat, alltså inte i ett Word­dokument eller i en pdf-fil.

Sven Åkesson var föreningens förste ordförande och hittills har det passerat fyra manliga och fyra kvinnliga ordföranden. Föreningen uppvaktades av Örebros länsförening, Örebros lokalförening och Riksförbundet. Gästerna underhölls med sång och musik av Lena Ehnvik, Jorma Ehnvik och Jesper Hugosson.

Kerstin Annetun hade turen att vinna fyra julblommor.

ett sextiotal medlemmar från Riksförbundet HjärtLung Växjö i Equmeniakyrkan för att fira lucia. Efter den trevliga jullunchen anlände ett stämningsfullt Luciatåg. Det var Ceciliakören från Växjö domkyrka underledning av Yvonne Steen Ohlander som underhöll med vackra adventssånger. Dagen avslutades med sedvanlig utlottning av julblommor. Ett mycket uppskattat evenemang.

Insänt av Lotti Ekberg

STATUS #1/2026


LANDET RUNT

Jultallrik och kaffe för medlemmar i Vetlanda n Ett sextiotal medlemmar från Riksförbundet

HjärtLung Vetlanda hälsades välkomna av ordförande Per Andersson i Korskyrkans lokaler för att tillsammans äta en måltid med en jultallrik med kallskuret och därefter småvarmt och kaffe med pepparkaka. Allt smakade gott och levererades från Hannas i Björköby. En måltid i vår förening handlar om gemenskap, värme, omtanke och att skapa minnen, Inte att förglömma träffa gamla och nya vänner. Föreningen arbetar bland annat för en jämlik vård. Vi stöder också forskningen som gör din vardag lättare.

Insönt av Kicki Wernersson

VATTENGYMPA I GÖTEBORG n Riksförbundet HjärtLung Göteborg har tre olika vattengympapass i gång varje vecka. Dessa är

mycket populära. Detta är en bild från ett gympagäng som tränar i Åbybadet i Mölndal under ledning av vår härliga coach Ingrid Ronge. Hon ser till att vi håller oss i bra form och att alla jobbar på efter bästa förmåga.

Foto: UNO GRADIN

Inskickat av Rolf Nilsson

Här smakar julgröten bra. Från vänster: Karl-Axel Carlhed, Margareta Carlhed, Margit Norberg, Hjördis Höglin och Anita Fredriksson.

KOL-sköterskan Elisabet Andersson skötte testerna.

Lungtester på världs-KOL-dagen n För att uppmärksamma världs-KOL-dagen den

19 november erbjöd Riksförbundet HjärtLung Bollnäs-Ovanåker sina medlemmar att testa sina lungor i samarbete med KOL-sköterskan Elisabet Andersson. Trettiofem personer tog tillfället i akt och testade sina lungor med ”pefftest”. Det var så många som tiden räckte till mellan klockan 10 och 13. Av dessa kommer åtta att kallas till uppföljning. Erbjudandet var mycket uppskattat bland dem som tog chansen.

Insänt Eva Froms

STATUS #1/2026

Den traditionella julgröten n Med den traditionella julgröten avslutade

Riksförbundet HjärtLung Härnösand höstterminens omfattande verksamhet. Gröt och skinkmackor smakade utmärkt och stämningen i Brunnskyrkans samlingslokal hamnade snabbt på topp. Till det bidrog i hög grad mötets inbjudne underhållare Chris O’Berg som sjöng och spelade traditionella julsånger och även ledde allsången. Christer Öberg, som artisten egentligen heter har en mycket stor repertoar och jullåtarna varvades med intressanta personliga kommentarer. Han lever för sin musik och började tidigt spela piano. – Jag hade åtta år gammal en spelfröken

i skolan i Luleå som fick mig att fastna för musiken och sedan dess har det hängt med. Numera lever jag till stor del på att spela i många olika sammanhang. Familjen Öberg flyttade till Härnösand från Luleå 1975 och här fortsatte och utvecklades Christer Öbergs musikintresse. Under mötet passade ordförande Uno Gradin på att berätta om kommande aktiviteter i föreningen. Bland annat blir det tre resor under sommaren, till Nordingrå, Ulvön och en tur med Ådalen 3. Torsdagsträffarna inleds i slutet av januari med att forskaren Lars Högberg från Härnösand fortsätter att berätta om Ångermanälven under 10 000 år. Insänt av Uno Gradin

27


LANDET RUNT

Henry Dahlbäck, ordförande i Riksförbundet HjärtLung Skellefteå, skriver om uppskattat mottagande på sjukhuset.

Toppbetyg när min pacemaker fick nytt liv n För tio år sedan fick jag en pacemaker

inopererad och sedan dess har jag gått på kontroller två gånger om året. Nu senast gjordes den bedömningen att min kvarvarande livstid kan överstiga pacemakerns batteritid. Det var alltså dags att göra en uppdatering av apparaten. Från medicinkliniken utgick ett påbud om att det skulle göras innan årsskiftet. Detta resulterade i att jag fick en kallelse till medicinmottagningen för information och provtagning och några dagar senare för operation. Hos MÖT (medicinskt öppenvårdsteam) fick jag information om provtagning, förberedelser som skulle göras hemma och vad som sedan skulle göras på sjukhuset. På operationsdagen infann jag mig hos MÖT igen och där inleddes förberedelserna för dagens aktiviteter. Avklädning, påklädning och uppmärkning med namn och personnummer som visade vem jag var. Sedan transporterad på en säng till operationsavdelningen. Där togs jag emot av nya personer för ytterligare förberedelser i flera led med upprepad information om mitt personnummer för att så småningom rullas in för operation där jag fick

ett litet tält uppsatt över övre delen av kroppen. Lokalbedövning sattes in och efter ett tag konstaterade operatören att han kunde göra snittet där jag hade ärret efter förra operationen. Inga nya ärr alltså. Efter en dryg timme var operationen klar med den nya pace­ makern på plats och inkopplad med de befintliga elektroderna som var i gott skick. En mindre blödning fick åtgärdas och för att se att det fungerade fick jag ligga ett par timmar extra på UVA med sandsäck över såret. En flygande kontroll från fysbab visade att den nya pacemakern fungerade som den skulle och var rätt inställd. Då det konstaterats att allt var som det skulle och jag hade hunnit fika hämtades jag tillbaka till MÖT för slutkontroll och provtagning. Sedan var jag klar att åka hem.

SENIORMÄSSA I KARLSKRONA Riksförbundet HjärtLung i Karlskrona var en av många utställare på kommunens seniormässa. På bilden gör Helen Lundell och Christina Hansson reklam för vår förening. Temat för mässan var ”Inte rädd – förberedd”. Förutom att få information från kommunen, olika föreningar och företag kunde man lyssna på inspirerande föredrag av Anders Tegnell och Suzanne Axell. Insänt av Siv Elofsson

Under de fem timmarna på sjukhuset såg jag inte en enda robot. Det var bara ett antal trevliga människor som visste precis vad som skulle göras och jag upplevde en stor trygghet i hela kedjan som inte hade en enda svag länk. Därför ger jag tio av tio poäng till medicinsk och geriatrisk klinik på Skellefteå sjukhus. Insänt av Henry Dahlbäck, en mycket nöjd patient.

Julbord hos Riksförbundet HjärtLung Gävle n Sillen, laxen, skinkan och

Birgitta och Håkan var glada att för en gångs skull slippa duka och servera.

28

mycket mer därtill och ända fram till de söta deserterna fanns framdukat på julbordet. Efter att ordförande Margareta Johansson Lewinter hälsat välkommen och sen en liten stunds köande var det så dags för HjärtLung Gävles medlemmar att ta för sig av allt detta. Ett hundratal personer hade mött upp på restaurang Kvarnen i centrala Gävle för en måltid och en stunds samvaro.

Insänt av Krister Jacobsson

Julavslutning med mat, sång och samvaro n Den 11 december hade vi i Riksförbundet

HjärtLung Ronneby julavslutning på fina Borgmästargården. Vi var fyrtio medlemmar som bjöds på jultallrik, fin musik, allsång och trevlig samvaro.

Insänt av Kerstin Robertsson

STATUS #1/2026


Låt ditt sparande bidra till en bättre värld. Att välja fonder som arbetar mot specifika mål är ett bra sätt att påverka framtiden. Swedbank Humanfond placerar i företag som jobbar med miljö, mänskliga rättigheter, hjälpverksamhet och forskning. När du investerar i fonden ger du också en gåva – 2 procent av ditt sparande skänks till en organisation som du väljer. Med Humanfonden investerar du inte bara för och i framtiden. Du kan vara med och påverka den.

Historisk avkastning garanterar inte avkastning i framtiden. Värdet på fonden kan minska och öka kraftigt i värde och det är inte säkert att du får tillbaka alla pengar du satt in. Faktablad, informationsbroschyr och information om dina rättigheter finns på swedbankrobur.se STATUS #1/2026

Humanfond_Annons_190x250mm.indd 1

2024-11-15 13:31

29


LANDET RUNT

Speleman och djuphavsdykare som gäst n Riksförbundet Hjärt-

Instruktören Josef Inancsi visade upp hjärt-lungräddning för medlemmar i Söderhamn.

HLR-info i Söderhamn

Lung Norrköping har haft årets första öpppet hus i föreningens lokaler. Inbjuden gäst var spelemannen och före detta djuphavsdykaren Sven-Erik Mars från Norrköping. Sven-Erik Mars spelade gitarr och gjorde en djupdykning i Evert Taubes visskatt, medan han berättade om händelser i sin yrkesroll. Han hade också med sig föremål från hamnens botten, bland annat en konserverad, över decimetern stor ullkrabba. Han berättade också med nostalgi om 1950-talets sommarlovsresor med båt till Esterön, som Norrköpings kommun bekostade för stadsbarn, som annars hade svårt att få komma ut i naturen. Flera av åhörarna mindes och hade varit med på dessa resor.

Insänt a Bo Sonelin

n Den 12 januari bjöd Riksförbundet HjärtLung Söderhamn in sina medlemmar till information om

HLR, hjärt-lungräddning. Det var ett tjugotal personer närvarande, och ett flertal av dem provade på HLR. Josef Inancsi, som är länsinstruktör, informerade och demonstrerade hur en hjärtstartare fungerar. Han visade även ”stabilt sidoläge” som används för en medvetslös person som andas, vilket säkrar luftvägarna. Många engagerade sig och ställde frågor som Josef Inancsi besvarade.

Insänt av Ann-Marie Svahn

Gemenskap och jul­ stämning på HjärtLung Lyckseles julbord n Riksförbundet HjärtLung Lycksele sam-

Riksförbundet HjärtLung Köping-Arboga-Kungsör hade besök av kören Smällkaramellerna som kom från LSS-verksamheten i Köping under ledning av Johan Ljungkvist. Det blev lite covers och alla fick sjunga en solosång var. Föreställningen blev mycket uppskattad i en fullsatt lokal.

lade sina medlemmar till ett stämningsfullt julbord. Totalt deltog omkring 170 personer under två sittningar. Det är en tradition som stärker gemenskapen. Det bjöds på en klassisk julbuffé med allt som hör julen till, och stämningen var varm och gemytlig. Ordförande BeO Åström hälsade alla välkomna och tog tillfället i akt att berätta om höstens aktiviteter samt gav en kort presentation av vad som väntar i januari fram till årsmötet. Under kvällen hölls även lotterier med fina vinster, ett uppskattat inslag och bidrog till den festliga atmosfären. Julbordet är en tradition som föreningen hoppas fortsätta med i många år framöver.

Insänt av Rune Jagestad

Insänt av BeO Åström

SMÄLLKARAMELLERNA PÅ BESÖK

30 30

STATUS STATUS#1/2026 #1/2026


LANDET RUNT Foto: LINDA BORG

Musikalisk monolog om en HLR-insats n Riksförbundet HjärtLung Botkyrka-

Salem bjöd in till monologen Elva minuter – en musikal om när döden knackar på – med Magnus Kviske och Josef Appelqvist. Ett åttiotal intresserade kom till Tumba­ scenen i november för att ta del av vårt event som handlade om när Magnus sambo drabbades av hjärtstopp, 36 år gammal och gravid i sjunde veckan. I 11 minuter höll Magnus Kviske henne och barnet vid liv med hjälp av HLR. Föreställningen var spännande, lärorik och berörande och det kändes bra att efteråt ge möjlighet till samtal med räddade och livräddare i vår förening över en kopp kaffe. Vi erbjöd också prova på HLR och visade hur hjärtstartaren fungerar. Mest populärt blev tävlingen om vem som gjorde de mest effektiva övningskompressionerna. De följdes på en storskärm, påhejade av publiken. Hjälp med takt och teknik gavs av instruktörerna när det behövdes. Vår medlemsvärvning gav fyra nya medlemmar direkt.

Insänt av Yvonne Haglöf

Josef Appelqvist och Magnus Kviske i den musikaliska monologen Elva minuter.

Tack för alla texter och bilder!

n Vilka fantastiska rap-

portörer ni är landet runt! Till detta nummer av Status kom det in över 25 bidrag till redaktionen om vad riksförbunden runt om i Sverige har pysslat med den senaste tiden. Det angenäma problemet är dock då att allt inte får plats. Men fortsätt att mejla in texter och bilder till status@hjart-lung.se – det uppskattas mycket av både läsarna och redaktionen. Tänk på … … att inte skriva för långt. … att bilderna inte ska vara inklistrade i ett dokument. De ska alltså inte läggas in i Worddokument eller pdf:er. …b ildtexter! Vi vill gärna veta vilka det är på bilderna.

Behöver din närstående någon att prata med? Det kan kännas skönt att prata med någon som vet hur det är – även för den som står bredvid. Därför finns våra närståendestödjare, personer med egen erfarenhet som gärna delar med sig och lyssnar. Din närstående kan ställa frågor, dela tankar eller bara få en kravlös pratstund. Enkelt och nära – bara ett samtal bort. Skanna QR-koden eller besök hjart-lung.se för att anmäla dig.

hjart-lung.se 08-556 06 200

STATUS #3/2025 #1/2026

31


FÖRBUNDSNYTT

Följ oss i sociala medier n Ni har väl inte missat att vi finns på Facebook,

Instagram, X (tidigare Twitter) och Youtube. Där får ni kontinuerlig information om vad som är aktuellt inom Riksförbundet HjärtLung. • Facebook: www.facebook.com/ RiksforbundetHjartLung • Instagram: www.instagram.com/ riksforbundet_hjartlung/ • Youtube: www.youtube.com/ @riksforbundethjartlung2482

Rolf Eriksson är ordförande i Riksförbundet HjärtLung Kramfors.

Föreningen i Kramfors skänker en halv miljon n Riksförbundet HjärtLung Kramfors har

beslutat att skänka 500 000 kronor till Riksförbundet HjärtLungs centrala verksamhet för att pengarna ska komma till största möjliga nytta. Hej Rolf Eriksson, ordförande i Riksförbundet HjärtLung Kramfors! Hur kom ni fram till det här beslutet? – Vi tog emot en testamenterad gåva för ett par år sedan. Tack vare arvet har vi kunnat genomföra många uppskattade lokala aktiviteter. Men vi i styrelsen kände att en del av pengarna skulle kunna göra ännu större nytta om Riksförbundet tog hand om dem. Hur vill ni att gåvan ska användas? – Vi vill att pengarna ska bidra till att stärka

den centrala kärnverksamheten. Riksförbundet har många bra idéer och utbildningar som alla medlemmar kan ta del av. Dessutom är påverkansarbetet som bedrivs oerhört viktigt, det känns bra att vi kan stötta det även från lokalt håll. Vad ser du fram emot mest i förenings­ livet under 2026? – Våra kurser i hjärt-lungräddning brukar vara populära, liksom vattengymnastiken. Vi ser också fram emot ett ökat samarbete med föreningen i Sollefteå till våren. Medlemsvärvning står högt på vår agenda. Personligen ser jag fram emot årets konferenser, det är de fysiska mötena jag uppskattar mest. Text: Anna-Karin Andersson

Välkommen till digitala träningspass n De digitala träningspassen är i gång, där du får

effektiv och anpassad träning för dig med hjärt-, kärl- eller lungsjukdom. Du anmäler dig som vanligt via vår webbplats: www.hjart-lung.se/for-digsom-medlem/trana-tillsammans/

10 hjärtan finns utspridda i tidningen.

Hallå där, Anders Åkesson, ordförande i Riksförbundet HjärtLung! Vad betyder gåvan från Kramfors för er?

– Vi är oerhört glada och tacksamma för den generösa gåvan från Riksförbundet HjärtLung Kramfors. Bidraget stärker vårt arbete för att personer med hjärt-, kärl- och lungsjukdomar ska kunna leva ett så bra liv som möjligt. Att få stöd från våra lokalföreningar betyder mycket, det stärker verksamheten men är även betydelsefullt för gemenskapen. Det är tillsammans vi blir starka och kan göra skillnad. Tack Kramfors!

Ja tack, jag vill bli medlem hos Riksförbundet HjärtLung Fyll i dina uppgifter. Lägg i ett kuvert och skicka portofritt till: Riksförbundet HjärtLung Wollmar Yxkullsgatan 14 118 50 STOCKHOLM SVARSPOST Kundnummer 110043801 110 09 STOCKHOLM

SKICKA PORTOFRITT

Kärlsjuk

Lungsjuk

Närstående

Föreningsönskemål

Adress

Personnummer

Postadress

Namn

E-post

Stödjande

Telefon

Blev du värvad av en befintlig medlem? Fyll i deras uppgifter så skickar vi en Sverigelott till din vän som tack. Namn

32

Hjärtsjuk

#

Jag är:

Adress

Postadress

STATUS #1/2026


Skriv ditt testamente online kostnadsfritt Riksförbundet HjärtLung har ett samarbete med Lawly och med hjälp av deras tjänst kan du enkelt skriva ett personligt anpassat och juridiskt korrekt testamente. Om det uppstår några frågor medan du fyller i testamentet finns deras jurister tillgängliga i chatten.

Just nu, bjuder vi på livstidsförvarin g om du inkluderar en testamentesg åva till Riksförbun det HjärtLung!

Ge en gåva till hjärtat, kärlen och lungorna med ditt testamente! Så här går det till: 1. Svara på frågor Med hjälp av några frågor skapas ett personligt testamente anpassat efter din situation. 2. En jurist upprättar avtalet En neutral jurist från Lawly finns med hela vägen och ser till att ditt testamente blir juridiskt korrekt och precis som du vill ha det. 3. Testamentet levereras Ladda ner testamentet direkt eller välj att få det hemskickat.

Låt din vilja leva vidare genom att inkludera Riksförbundet HjärtLung i ditt testamente. Ditt stöd kan hjälpa oss att sprida kunskap, stärka forskning som gör vardagen lättare efter diagnosen och göra livet bättre för människor som lever med hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. Som tack för din omtanke bjuder vi på livstidsförvaring av testamentet när du väljer att inkludera en gåva till Riksförbundet HjärtLung. Detta ger dig tryggheten att din sista vilja verkligen respekteras när du inte längre finns. En gåva i ditt testamente gör skillnad – för alla som behöver en bättre morgondag.

Önskar du mer information om att testamentera? Allt fler väljer att skriva in en ideell organisation i sitt testamente. Läs mer hur du kan inkludera en gåva i ditt testamente till Riksförbundet HjärtLung på vår hemsida hjart-lung.se/testamente

Skanna för att upprätta ditt kostnadsfria testamente online

hjart-lung.se 08-556 06 200 STATUS #1/2026

33


KORSORD

NN I V rige Sve tter! lo

34

Lösningen ska vara märkt ”Bildkryss nr 1” och måste vara Status till handa senast den 4 mars 2026. Skicka korsordet till Status, Wollmar Yxkullsgatan 14, 1 tr, 118 50 Stockholm eller ta en bild på löst korsord och mejla till info@hjart-lung.se. Sex pristagare vinner två Sverigelotter var. Lösning och pristagare meddelas i Status nr 2 2026. Namn:_____________________________________________________________________________________________________ Adress:_____________________________________________Postadress:____________________________________________

STATUS #1/2026


Har du räddat liv?

VINNARE & LÖSNING

Korsordet nr 5 • 2025 6 VINNARE SOM VINNER TVÅ SVERIGELOTTER VAR. GRATTIS! Birgitta Pelander Stenungsund Anna Fagerberg Nässjö

Bo Fjellström Kungsör

Barbro Hollström Öjebyn

Hjälp oss att hitta Årets hjärt-lungräddare

Vi söker en okänd hjälte som räddat livet på en medmänniska genom hjärt-lungräddning. personer utanför sjukvården som genom Är Vi detsöker du eller någon du känner?

Lars Karlsson Säffle

Lars Troedsson Lidingö

Har Du räddat liv?

hjärt-lungräddning räddat livet Tipsa oss på på någon vars hjärta stannat. Nominera senast den 31 augusti. hjart-lung.se/aretshjartlungraddare eller 08-556 06 200

Årets hjärt-lungräddare 2022

Riksförbundet HjärtLung Wollmar Yxkullsgatan 14, 118 50 Stockholm, info@hjart-lung.se

Förmaksflimmer? Prata med någon som vet hur det är! Ibland känns det helt enkelt bäst att prata med någon annan som vet hur det är. Därför har vi Diagnosstödjare som du enkelt kan nå för att dela erfarenheter, ställa frågor eller bara få en pratstund med någon som är i samma situation. Enkelt och kravlöst. Våra Diagnosstödjare är bara ett samtal bort. Skanna QR-koden eller besök hjart-lung.se/diagnosstod för att anmäla dig.

hjart-lung.se 08-556 06 200

STATUS #1/2026

35


De flesta människor tar andning för givet. Patienter med svår KOL/emfysem kan inte göra det. Om dina nuvarande behandlingar inte räcker till kan Zephyr®-ventiler hjälpa dig.

1

Skanna QR-koden nedan för att besöka vår nya webbplats för patienter.

Följ QR-koden för viktig säkerhetsinformation

1 Criner, GJ, et al.A multicenter randomized controlled trial of Zephyr® endobronchial valve treatment in heterogeneous emphysema (LIBERATE). Am JRespir Crit Care Med, 2018; 198(9), 1151-1164. © 2025 Pulmonx Corporation eller dess dotterbolag. Med ensamrätt. Alla registrerade varumärken häri tillhör Pulmonx Corpoation och dess dotterbolag. EUR-SV-2754-v1


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Tidningen Status nr 1_2026 by Riksförbundet HjärtLung - Issuu