Status nummer 6 2020. Riksförbundet HjärtLungs medlemstidning.

STATUS

RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNGS MEDLEMSTIDNING

Nummer 6 2020 | DECEMBER

God jul & gott nytt år!

Recept: Kinamat mellan julborden Häng med på digitala träffar Gör julen mysigare!

Landet runt: Signild 105 år! l Stavgång i pandemin l Promenad i skärgården l Hjärtstartare till Skaulo l

Årets hjärt-lungräddare

Andreas och Mia räddade livet på Calle

NÄR HJÄRTAT RUSAR Tema:

Christina Schollin om sitt flimmer

VÄLKOMMEN

Med förenade krafter kan vi hjälpas åt kära statusläsare, år 2020 lider mot sitt slut. Ett år som kommer gå till historien.

Ett år som inneburit många omställningar, såväl för oss som enskilda individer som för vår fina och viktiga organisation Riksförbundet HjärtLung.

Jag vill tacka alla förtroendevalda som med stort engagemang och stor vilja hållit organisationen igång med många fantastiska initiativ för att stötta er medlemmar. Jag vill också tacka vårt kansli som med flexibilitet och kunskap ställt om verksamheten, utvecklat nya möjligheter till lärande och aktivitet. inget ont som inte har något gott med sig. Många fler är nu bekväma med ny teknik.

Det är bra, för om det är något som framtiden kommer föra med sig efter pandemin så är det den digitala utvecklingen av såväl vården, samhället som föreningsverksamheten.

Jag vet, många behärskar inte verktygen, och har kanske inte ens tillgång till tekniken, men med förenade krafter vill jag tro att vi kan hjälpas åt att klara detta.

Kampanjen ”Tillsammans i vinter” har blivit en succé. Här finns möjligheter till fysisk aktivitet och roliga aktiviteter på distans. Materialet har också gått ut brevledes för att komma alla medlemmar till del. Både 1177 och Folkhälsomyndigheten har uppmärksammat satsningen och hänvisar till den. opinionsarbetet har inte stått stilla. Vi har sedan pandemins första dag drivit frågan om smittskyddspenning. Under hösten har vi tryckt på om förlängning av pengen in i 2021. Regeringen har nu fattat beslut att smittskyddspenningen ska gälla till och med mars 2021.

Vi har också drivit på för att öka informationen om vikten av att ta årets influensavaccin. Jag hoppas du gjort det.

Lungmånaden som brukar sjuda av aktiviteter har självklart genomförts, om än i lite annorlunda tappning. En medlemsundersökning vi gjorde i våras visar att många avstått från att söka vård. Vi vill därför se: 4 en riktad satsning på rehabilitering 4 en medicinsk ansvarig för rehabilitering (MAR) i alla kommuner. medlemsvärvningen är inte lätt att jobba med när vi inte kan ses, här kan du hjälpa till. Värva en vän, vinn en Sverigelott.

Ju fler vi blir ju starkare opinionsröst blir vi för människor som lever med kroniska sjukdomar. Tills vi kan ses fysiskt och dra igång alla aktiviteter hoppas jag du finner glädje i årets sista Status och Tillsammans i vinter.

I skrivande stund ser julen ut att bli annorlunda, men julen kommer och jag hoppas du kan njuta av tända ljus och god mat. Längtan efter att ses finns naturligtvis men tillsammans får vi göra det bästa av slutet på detta märkliga år. 2021 slänger vi corona i soporna.

God jul och gott nytt år!

STATUS RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNGS MEDLEMSTIDNING STATUS Riksförbundet HjärtLung Wollmar Yxkullsgatan 14, 1 tr, 118 50 Stockholm Tel: 08-55 606 200 Mejl: status@hjart-lung.se Webbplats: www.hjart-lung.se Adressändringar: 08-55 606 213 Gåvobankgiro: 901-0109 ansvarig utgivare Inger Ros redaktör Ulrika Juto ulrika.juto@hjart-lung.se 08-55 606 209 grafisk form, layout & repro Ersta Sthlm Media AB info@erstamedia.se annonser MediaKraft AB Carl Larsson carl.larsson@mediakraft.se 0701-47 50 29 tryckeri Exakta Print utgivning 6 nummer per år.

Finns även som taltidning.

Redaktionen ansvarar inte för obeställt material och förbehåller sig rätten att korta i texter och insändare. Riksförbundet HjärtLung tar inte ansvar för produkter och tjänster i tidningens annonser. redaktionsråd Christine Cars-Ingels christine.cars-ingels@hjart-lung.se Gunilla Thofeldt gunillathofeldt@gmail.com Ulrika Juto ulrika.juto@hjart-lung.se Patrik Hassel patrik.hassel@metamatrix.se Inger Ros inger.ros@tumba.hjart-lung.se Magnus Östnäs magnus.ostnas@hjart-lung.se

2

S

omslagsbild Karin Linde N VA

ENMÄRK

Trycksak 1234 5678

E T

Inger Ros Förbundsordförande för Riksförbundet HjärtLung

Nu är det ännu enklare att stödja Riksförbundet HjärtLung, använd vår QR kod.

STATUS #6/2020

VÄLKOMMEN

INNEHÅLL INNE Foto: K ARIN LINDE

6–10

#6 2020 4–5:

AKTUELLT Studie visar att tyngdtäcke kan förbättra sömnen.

6–10:

REPORTAGE: Årets hjärt-lungräddare Calle Zimmerman drabbades av hjärtstopp i bilen. Vännen Mia Lind var snabbt på plats och räddade livet på Calle. Mia och beredskapsstationen i Tvååker är Årets hjärt-lungräddare 2020.

12:

SMÅTT & GOTT Årets jul kan bli annorlunda med pandemin – men är du hemma kan du se till att både jul och nyår blir både mysigt och trevligt.

Foto: LENNART WEIBULL

8

Foto: MAGNUS SANDBERG / AF TONBL ADET/ T T

14–19:

TEMA: ARYTMI – NÄR HJÄRTAT RUSAR Hjärtrytmrubbningar kan vara på olika sätt och behandlingsmetoderna är många.

Folkkära Christina Schollin berättar om sitt förmaksflimmer.

20–21:

RECEPT Laga kinamat hemma? Jajamänsan!

Kocken Jonas Cramby ger dig tips och recept hur du kommer igång.

22:

FORSKNING Varför drabbas vissa av den inflammatoriska sjukdomen sarkoidos?

24–26:

REPORTAGE: Digitala tematräffar Efter tillsammansihöst.se finns nu tillsammansivinter.se.

Tveka inte att hänga med!

20–21

28–31:

LANDET RUNT I Lund firades Signild, 105 år!

28 STATUS #6/2020

18–19

32–33:

FÖRBUNDSNYTT Råd om föreningsverksamheten under pandemin.

3

AKTUELLT

Tungt täcke kan förbättra sömnen n Tyngdtäcke kan förbättra

sömnen. Det visar en studie där man jämförde en grupp personer med sömnproblem som fick sova med tyngdtäcke med en annan grupp som sov med vanliga täcken under fyra veckor. Deltagarna som fått använda tyngdtäcke rapporterade minskad insomnia, mer sammanhängande sömn och högre aktivitetsnivå på dagtid.

De uppvisade också mindre fatigue, ångest och depression.

Lågintensiv aktivitet skyddar hjärtat n Bara en halvtimmes fysisk akti-

vitet om dagen minskar risken för att drabbas av stroke, hjärtinfarkt eller död med elva procent. Det konstaterar forskare vid Umeå universitet, som studerat hur lågintensiv fysisk aktivitet påverkar 70-åringar. Forskarna har följt 3 300 personer i Umeå kommun

mellan 2012 och 2017. De fick alla varsin rörelsemätare att ha på sig under en veckas tid. Mätarna registrerade fysisk aktivitet och stillasittande. Genom patient- och dödsregister kunde forskarna analysera risken att drabbas av stroke, hjärtinfarkt eller förtida död. Resultatet visar att för varje

halvtimme lågintensiv fysisk aktivitet per dag minskar risken med 11 procent, och för varje halvtimme måttlig fysisk aktivitet per dag minskar risken med hela 36 procent. För varje timme stillasittande per dag ökar i stället risken med 33 procent.

Källa: TT

Viktigt förebygga depression hos unga n Ångest och depression i tonåren kan öka

risken för hjärtinfarkt i medelåldern. Det visar en studie från Örebro universitet.

238 000 män deltog i studien. Det fanns en 20 procents förhöjd risk hjärtinfarkt hos de som i tonåren haft ångest eller depression, detta samband fanns oberoende av andra riskfaktorer som högt blodtryck, övervikt, andra sjukdomar eller social bakgrund. Forskarna menar att för tonåringar kan fysisk aktivitet och stresshantering vara viktigt för att förebygga hjärtinfarkt senare i livet.

Källa: Science daily

Melatonin receptfritt n Läkemedelsverket har

godkänt att melatonin får säljas receptfritt på apotek som korttidsbehandling mot jetlag. Melatonin är ett kroppseget sömnhormon som de senaste åren har fått en kraftigt ökad användning som behandling mot sömnstörningar.

Källa: Omvårdnadsmagasinet

Källa: Dagens medicin

n Personer över 65 år får inte

lika god effekt av smärtlindrande läkemedel som yngre och det finns risk för biverkningar. Det visar en utvärdering från SBU. Rapporten lyfter också fram att äldre personer med smärta upplever att de blir förbisedda i mötet med vården på grund av att de är gamla. Slutsatsen är att läkemedel mot vanliga och långvariga smärttillstånd hos äldre personer har mycket liten effekt på gruppnivå.

Källa: Vårdfokus

4

Hälsofrämjande insatser i lagtext n Riksdagens socialutskott anser

NYTT EU-PROJEKT FÖR MER PERSONCENTRERAD VÅRD

att hälsofrämjande insatser bör ingå i lagtexten kring primärvårdens grunduppdrag. Det kom man fram till efter att ha behandlat flera följdmotioner till regeringens primärvårdsproposition som kom i våras. Enligt utredningen God och nära vård skulle även rehabilitering regleras i grunduppdraget men regeringen tycker inte att det behövs. Utskottet och regeringen säger också nej till utredningens förslag om att införa vårdval primärvård nationellt. Utskottet vill att lagen om valfrihet fortfarande ska vara obligatorisk inom primärvården.

n Hälften av alla patienter i Europa

Källa: Dagens medicin

Källa: Omvårdnadsmagasinet

har svårt att förstå information som presenteras av vårdpersonal. Ett EUprojekt, Euro TEQ, har beviljats 2,8 miljoner kronor för att utveckla och testa ett utbildningspaket för vårdgivare och patientorganisationer. Syftet är att underlätta personcentrerad vård och att inkludera grupper som är socialt missgynnade. Projektet kommer att ledas från Högskolan Kristianstad.

STATUS #6/2020

Foto: SHUT TER STOCK

Äldre och smärta

der

miljar

2

AKTUELLT

n Två miljarder människor

i världen är överviktiga.

Av dessa har 650 miljoner personer ett BMI över 30.

Med kraftig övervikt ökar risken för en rad hälsoproblem som typ 2-diabetes, högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom och olika former av cancer.

Källa: WHO

Corona kan vara en luftburen smitta n Att hålla 1,5–2 meters avstånd till

varandra för att hindra coronasmitta kanske inte alltid räcker, enligt flera forskare. De menar att viruset kan sprida sig med små partiklar i luften, och att partiklar-

na kan sväva längre tid och längre bort än större partiklar.

Enligt forskarna finns belägg för att coronaviruset är en luftburen smitta som under vissa omstän-

digheter kan finnas svävande i luften under längre tid. Detta är ett problem speciellt under den kalla och torra årstiden då människor vistas mycket inomhus.

Källa: sr.se

LÅGKALORIDIET PÅVERKAR BLODSOCKRET POSITIVT n Det är lågkaloridieten före fetmaoperationen som

är orsaken till att blodsockernivåer och hormonnivåer förbättras och att patienterna går ner i vikt. Det visar forskare vid Lunds universitet i en studie. Fetmakirurgi har lyfts fram som bästa boten mot fetma.

I en studie från Lunds universitet visar forskarna att de metabola förändringarna som gör att typ 2-diabetes går tillbaka i själva verket snarare beror på

dieten före operationen. De har följt individer som genomgått sex veckors lågkaloridiet och sedan gjort en gastric bypass-operation. Genom att mäta flera hundra metaboliter i blodet före och efter dieten samt sex veckor efter operationen kunde forskarna se att de positiva hälsoeffekterna kom med lågkaloridieten och inte med själva operationen.

Källa: Vårdfokus

Hjärtbuss i Västra Götaland n Personer som bor i Västra

Götalandsregionen med misstänkt hjärtsvikt ska få snabbare diagnos. Istället för i genomsnitt fem besök i vården kommer en tre timmar lång undersökning i en speciell hjärtbuss ge en diagnos.

I bussen som tagits fram av forskare på Sahlgrenska Univeristetssjukhuset i samarbete med ett läkemedelsbolag finns högteknologisk teknik.

Totalt 400 personer kommer delta i en studie när bussen tas i bruk.

Källa: Omvårdnadsmagasinet

Lightläsk ökar risken n Drycker som är

Studie visar att tiden inte påverkar vikten n Vilken tid på dygnet man äter verkar inte påverka

vikten. I en studie jämfördes personer med som under 12 veckor fick äta samma hälsosamma kost.

Den ena gruppen intog maten före kl 13 på dagen, den andra gruppen åt efter kl 17. Samtliga deltagare var överviktiga och hade prediabetes eller diabetes.

Resultatet visade att alla gick ner i vikt när de följde programmet och det spelade ingen roll vilken tid på dygnet de åt maten .

Källa: Science daily

STATUS #6/2020

sötade med sötningsmedel som till exempel aspartam kopplas till ökad risk att drabbas av kardiovaskulär sjukdom enligt en artikel i Journal of the American College of Cardiology. I studien deltog över 100 000 personer under en tioårsperiod. Både de som drack sötade drycker och artificiellt sötade drycker löpte ökad risk att drabbas av kardiovaskulär sjukdom.

Källa: Science daily

5

Reportage: ÅRETS HJÄRT-LUNGRÄDDARE

På väg hem från en bilse mester drab Tack och lo bades Calle v satt vänne Zimmerman n Mia Lind i i minnet. Til av ett hjärts bilen bakom lsammans m topp. honom, me ed ett blixts hans liv – en d jobbets H nabbt agera insats som n L R-kurs färsk nde från räd u uppmärks text Karin d Svensson n in a g m s • foto Kari t m jä a n s med prise sten räddad n Linde t Årets hjärt e hon -lungräddar e 2020.

det får inte Mia Lind: Jag bara kände att

V

arje sommar susar två små kabrioletter – en svart och en vit – ner för E6:an, från Varberg och ut i Europa. I den svarta bilen sitter Calle och Eva Zimmerman, och i den vita bilen, nära vännerna Mia och Mattias Lind. Ofta är målet de slingriga vägarna i alperna, där den som inte har tak på bilen kan höra fågelsången och känna alla naturens dofter.

De två paren har känt varandra i 15 år. 2011 köpte Calle sin Mazda Miata och fyra år senare hakade Mia på.

– En dag kände jag ”nä, jag vill också ha en kabbe innan jag blir jordgubbe” – och då köpte jag min vita.

Det är så fantastiskt härligt att åka med de här små söta bilarna, en sån frihetskänsla. Och när man kommer ner i Europa är det som att man är kusiner med alla som har sådana här bilar, alla vinkar, säger Mia Lind. på grund av pandemin pratar vi via Zoom, men Mia och Calle är på samma plats – i Calles och Evas vita trävilla i centrala Varberg. De kivas lite över vem som oftast tar täten forts. på nästa uppslag – vänd när de bilar 6

Tillsammans med beredsskapsstationen i Tvååker får Mia Lind priset Årets Hjärtlungräddare efter att ha tagit hand om Calle Zimmerman som drabbades av plötsligt hjärtstopp bakom ratten.

STATUS #6/2020

Reportage: ÅRETS HJÄRT-LUNGRÄDDARE

sluta så här

STATUS #6/2020

7

Reportage: ÅRETS HJÄRT-LUNGRÄDDARE

Hela stationen i Tvååker hyllades under pris­ utdelningen. Motivering till 2020 års pris: Mia Lind och beredskapsstationen i Tvååker, Räddningstjänsten Väst har bidragit till att rädda livet på en medmänniska som drabbats av plötsligt hjärtstopp.

genom Europa, men enas om att Calle (som är gammal handelsresande) har svårt för att vara bil nummer två. Och det är därför han lever idag. Det är därför Mia kunde rädda livet på honom, en sensommarkväll förra året. den 5 augusti var de på väg hem efter en vecka tillsammans i Polen, med sol och bad och god mat. Det var en mörk och kylig kväll med regn i luften. Efter sju timmar på färjan och nästan fyra timmar på E6:an svängde Calle höger mot Varberg, körde upp på bron över motorvägen och stannade vid en stoppskylt.

– Sen minns jag inte någonting mer, säger Calle.

Men det gör Mia. När hon och maken Mattias kommer upp på bron några sekunder senare ser de att Calles och Evas bil står på fel sida av vägen, i mötande fil. De kör upp bredvid, kliver ut och springer runt till förarsidan. Där sitter Calle och stirrar upp i taket. Mia reagerar blixtsnabbt och tar hjälp av Mattias och en förbipasserande bilist för att få ut Calle ur bilen och ner på marken. Sedan sätter hon igång med hjärtlungräddning.

– Jag känner bara ”nu gäller det”. Och sen hamnar jag i någon slags bubbla, jag vet egentligen inte så mycket vad som händer runtomkring under den här tiden. Det enda som snurrar i huvudet är att jag måste orka ända tills ambulansen kommer, och jag måste ta i allt vad jag orkar. Jag får inte vara för svag, jag måste verkligen ta i.

8

”

Det enda som snurrar i att huvud är att jag måste orka ända tills ambulansen kommer, och jag måste ta i allt vad jag orkar.

På grund av pandemin görs reportaget med video­ samtal via Zoom. Mia Lind, Calle Zimmerman, Status reporten Karin Svensson och Andreas Johansson är alla med.

Om priset n Riksförbundet HjärtLung delar varje

år ut priset Årets hjärt-lungräddare till någon som utfört hjärt-lungräddning utanför sjukhus och räddat livet på en annan människa. Priset delas ut i samarbete med Svenska rådet för hjärt-lungräddning och Stiftelsen för hjärt-lungräddning i Sverige.

Läs mer på webben hjart-lung.se/aretshjartlungraddare

Några år tidigare hade Mia fått gå en utbildning i hjärt-lungräddning genom sin arbetsgivare, Varbergs sparbank, eftersom hon är utrymningsledare på bankkontoret.

Då fick hon veta att utbildningen inte är någon garanti för att man agerar rätt när det verkligen gäller – cirka en tredjedel av HLR-utbildade klarar av att tillämpa sina kunskaper i skarpt läge. Mia var en av dem.

– Jag blev så arg att jag daskade Calle på kinderna, jag bara kände att ”det får inte sluta så här”. Alla våra roliga resor, alla våra bilsemestrar och skidsemestrar och fjällvandringar – så här får det bara inte sluta. calles tur slutade inte med Mias rådiga ingripande. För bara två kilometer från motorvägsbron, i det lilla samhället Tvååker, satt brandmannen Andreas Johansson i tv-soffan med räddningstjänstens personsökare i fickan. Han hade jouren den kvällen och när larmet kom 22.45 klädde han snabbt om och tog utryckningsbilen direkt till platsen. Bara sju minuter senare kunde han sätta igång hjärtstartaren på Calle.

– Vi har ett antal sådana här larm om året, där vi åker på hjärtstopp. Oftast är det omständigheter där ingen har påbörjat HLR snabbt, där personen har legat ett tag innan man kommer fram till platsen. Den här gången hade vi de allra bästa förutsättningarna för att det skulle få den här utgången – ett snabbt ingripande från Mia och vi var snabbt på plats och hade rätt utrustning, säger han.

Kort efter Andreas dök hans kollegor från forts. på nästa uppslag

– vänd

STATUS #6/2020

SWE-P-145-0119-071549a

YOU Gammal kärlek rostar inte – men den kan klogga igen.

40 år eller äldre, men du har mer eller mindre av dem.

Många besvär upptäcker du själv bara genom att känna

Och ju äldre du är, desto större är risken att det bildas

efter hur du mår. Värre är det med sjukdomar inne i

farliga plack som kan spricka. Det kan helt enkelt vara

kroppen.

så att du går runt med en tickande bomb i kroppen

Nästan hälften av alla dödsfall i Sverige orsakas av stroke eller hjärtinfarkt. Den vanligaste orsaken är att

utan att veta om det.

Det är viktigt att förebygga att plack bildas eller

fett lagras in i blodkärlens väggar och bildar något

byggs på – därför bör du regelbundet gå och kontroll-

som kallas för plack. Om placken brister skapas en

era dina värden hos en läkare. Livsstilsförändringar och

blodpropp, som i sin tur kan orsaka en stroke eller

kolesterolsänkande behandling kan motverka att nya

hjärtinfarkt. Plack finns hos alla människor som är

plack bildas eller att de som finns förvärras.

Ditt hjärta älskar dig alla dagar i veckan. Ta hand om det.

Läs mer på www.kärl-ek.se

www.amgen.se STATUS #6/2020

9

Reportage: ÅRETS HJÄRT-LUNGRÄDDARE

4 fakta om HLR Riksförbundet HjärtLungs vice ordförande Jörgen Warberg delar ut priset till Mia Lind som Årets hjärtlungräddare 2020.

1. V id hjärtstopp utanför sjukhus är räddningstjänsten före ambulans i 24 procent av fallen och de kan snabbt starta hjärt-lungräddning och ge strömstötar från en hjärtstartare.

2. Tidig hjärt-lungräddning ökar chansen till överlevnad 2-3 gånger.

3. År 2019 räddades hela 1532 personer, 626 personer utanför sjukhus och 906 på sjukhus till livet efter ett plötsligt hjärtstopp. Det är en ökning med 36 personer från 2018. Det betyder i praktiken att ytterligare 36 personer har fått fortsätta leva tillsammans med familj och närstående.

4. Överlevnaden vid hjärtstopp utanför sjukhus är 11 procent , och har i princip varit oförändrad sedan 2011.

Källa: HLR-rådet

brandstationen upp, och strax därefter ambulansen. Calle fick två hjärtstopp till men väl på sjukhuset hämtade han sig fort. Efter nio dagar och en operation var han hemma igen, efter tolv dagar kunde han promenera åtta kilometer. Men fortfarande vet ingen varför hans hjärta stannade.

– Det var som en kortslutning. Hade jag varit en gammal bil hade man kunnat koppla in en kabel och kolla i datorn men det kan man inte göra med en människa.

Men nu är jag modern som en Tesla, jag har fått en pacemaker med hjärtstartare i. Så nu går man på batteri, säger han och skrattar. i efterhand har det dykt upp många ”tänk om” i Mias och Calles huvuden.

– Vi har ju pratat om det flera gånger, det är så många positiva parametrar som var på vår sida. Tänk om detta hade hänt när vi var på småvägarna i Polen, kullerstensvägar där det knappt gick att köra annat än med häst och vagn – mitt ute i ingenstans, där vi knappt hade haft en aning om var vi var någonstans.

– Eller om det hänt 30 sekunder före, när vi var ute på motorvägen och låg i 140, säger Calle, och tillägger: – Den här turen, som jag hade med Mia och Andreas, den har ju inte många. Jag behöver inte köpa några trisslotter mer, för jag kan ju inte vinna fler gånger. Och tänk att jag sitter här som en normal människa också, utan fler skador – jag fick sprickor i alla revbenen och i bröstbenet, men det är ju ingenting.

10

Under samtalet får Calle ofta torka sig i ögonen. Eftersom han själv inte minns något av det som hände blir han starkt berörd av att höra de andra berätta. Det tog lång tid för honom att själv förstå vad han hade varit med om.

– Jag blir tårögd när jag fattar hur mycket människor omkring mig som varit med och fixat det här. Jag har sju barnbarn och jag jobbar inte längre, jag njuter av livet bara.

Jag kallar mig inte för pensionär, jag är livsnjutare. Tårarna kommer nästan varje dag, någon gång – jag njuter över att få vara här.

Efter några veckor hörde Calle av sig till Andreas för att tacka honom. Det var ett välkommet samtal – efter en insats är det sällan som räddningstjänsten får veta hur det gick för den drabbade.

– Det är ju ett jobb, vi åker dit, vi gör det vi ska. Sedan är det klart att man tänker på omständigheterna, hur gick det, vad hände sen och så där. Man funderar ju på, ”fanns det något man kunde ha gjort annorlunda, gjorde vi allt vi kunde?”. Så återkopplingen från Calle, den var fantastiskt skön att få.

Hur känns det att ni nu får motta priset Årets hjärt-lungräddare?

– Det viktigaste priset är ju att Calle är i så bra form som han är, och att han klarade sig. Sedan är det absolut roligt att det här uppmärksammas och får spridning. HLRutbildning är fantastiskt viktigt och en bra kunskap att ha. Och kan man sprida detta till den bredare publiken så är det jättebra, säger Andreas.

Calle själv är lite förlägen över ”oredan

som jag har ställt till med”, även genom att nominera sina räddare till priset.

– Men samtidigt är detta det finaste sätt som jag kan tacka dem på – att få tala om för alla vad de har gjort. mia och calles vänskap har fördjupats av vad som hände den där augustikvällen.

Calle beskriver en tacksamhet som det inte riktigt går att sätta ord på, och även via ett knastrigt Zoomsamtal går det inte att miste på värmen mellan dem. De brukar skämta om att de är hjärtevänner, och på Alla Hjärtans Dag firade de med en god middag.

– Det känns så klart jättestort, att ha varit med och räddat livet på en annan människas liv, som dessutom är en nära vän. För alternativet hade ju varit förfärligt fruktansvärt, om man inte hade lyckats. Och när nu Calle är precis lika go och tokig som han var innan så känns det helt fantastiskt, att det gick så otroligt, otroligt bra, säger Mia. Och resandet vill de fortsätta med. I somras bilade de två paren i Österlen och besökte Kivik och Simrishamn, nu drömmer Marie om en ny alpresa med en avstickare till Comosjön. Calle tampas med oro efter hjärtstoppen men saknar kabriolettlivet på de europeiska vägarna.

– Min dröm är att få tillbaka förtroendet för hjärtat och våga köra ner till alperna igen, få uppleva naturen och maten och spontaniteten – att få stå vid en vägkorsning, titta på kartan och vädret och bestämma där och då om vi ska svänga höger eller vänster. l STATUS #6/2020

MADE IN EU

FR LUF IARE TVÄ GAR

EEZYFLOW SOVKRAGE - Vid social snarkning Sluta snarka - Snarka mindre Eezyflow är fysiologiskt utformad, luftig, mjuk, formas av kroppsvärmen, inställbar i höjdled samt fjädrande. Hjälper till med att hålla huvudet uppåt, lätt sträckt bakåt, något framskjuten käke och stängd mun. En bekväm sovposition liknande stabilt sidoläge som ger friare luftvägar.

• Nära & Schysst. Tillverkning i Sverige och Danmark.

• Bekväm som resekrage även för icke snarkare. ”Anländ utvilad utan nackspärr/muntorrhet”. Lätt att ta med sig i weekendväskan.

EEZYFLOW – ETT HANTVERK

CE-märkt medicinteknisk produkt.

Viskoelastiskt tryckavlastande skum med minnesfunktion. Anpassat för hudnära produkter. Gjuts en och en i specialtillverkade formverktyg.

1.

2.

• Överdrag och förvaringspåse av svensktillverkad härlig bomullstrikå, 100% ekologisk bomull.

• Vid CPAP-behandling med näsmask kan man kombinera med sovkragen. Endast i samrådan med behandlande läkare.

© Copyright All rights reserved by Anti-Snore Partner Sweden AB

På vår hemsida finner ni omfattande lättläst information om snarkning och dess orsaker, råd för egenvård av professionen och mycket mer.

Vid misstanke om obstruktiv sömnapnésyndrom (OSAS), från 5 andningsuppehåll per sömntimme och uppåt, be om en remiss till en sömnklinik för utredning och effektiv behandling.

För mer information om sömnapné: www.apneforeningen.se

STATUS #6/2020

SOCIAL SNARKNING OBSTRUKTIV SÖMNAPNÉSYNDROM VÄRDEN Normala värden ”social snarkning” färre än 5 andningsuppehåll per sömntimme.

Lindrig sömnapné 5-15 andningsuppehåll per sömntimme.

Måttlig sömnapné 16-30 andningsuppehåll per sömntimme.

Grav sömnapné fler än 30 andningsuppehåll per sömntimme.

Obehandlad sömnapnésyndrom ökar risken för högt blodtryck, hjärtkärlsjukdomar, stroke samt diabetes II.

3.

1. Fjäderlätt material /ger en luftig känsla.

2. Behaglig support/stöd för haka.

3. Inställbar i höjdled.

Väger endast 180 gram.

För mer information www.eezyflow.com 08 636 50 30

®

Bättre Sömn - Bättre liv!

11

Foto: S HU T TER STOCK

SMÅTT & GOTT

12 tips för mysig jul och trevligt nyår 3 engelska julfilmer 1. Love Actually (2003) n Har du sett den? Se den igen och hamna i ett juligt London där kärlekens för- och nackdelar står i fokus.

2. The Holiday (2006)

n En engelsk sagovinter på lands-

bygden mixas med soliga Kalifornien under en julhelg som är svår att inte ta sig till.

3. Bridget Jones dagbok (2001) n En klassiker med både skratt och gråt. Följ Bridget Jones i jakten på kärleken när julhelgen väntar runt hörnet.

3 tillbehör på julbordet 1. Brysselkål med citron och honung n Ansa och förväll färsk brysselkål 10 min i lättsaltat vatten och spola den därefter direkt i kallt. Fryst brysselkål behöver inte förvällas. Hetta, inför serveringen, upp en stekpanna och smörstek brysselkålen. Smaksätt den med citron, honung, salt och peppar.

2. Ägghalvor

n Hårdkoka äggen, skala och dela dem i halvor.

Blanda creme fraiche och majonäs och klicka ut krämen på äggen. Toppa med isbitsrom eller räkor.

3. Rostade potatisskivor

n Skär den råa potatisen i tunna skivor (gärna ½ cm tjock) och blanda

dem med olja, salt och peppar. In med skivorna i ugnen på en plåt och rosta dem i 15-20 minuter i 225 grader. Toppas sedan med tunna skivor rökt lax och pepparotskräm eller med små sillbitar och dill.

3 jullåtar 1. Tom Waits: Christmas Card From A Hooker in Minneapolis (1978) n Tom Waits sätter sig vid pianot och berättar rörande historien från ett svinkallt Minneapolis.

2. Mariah Carey: All I Want for Christmas Is You (1994) n Dansa! Sjung med! I en tid när julen kanske inte blir som tänkt finns Mariah Careys hit från -94 alltid att glädja sig med.

3. Chris Rea: Driving Home for Christmas (1988) n Om vi glömmer bort pandemin en stund kan vi gott romantisera ljuvliga bilfärder till nära och kära i juletider.

12

3 nyårsdrycker 1. Champagne Charles Heidsieck Brut Reserve.

Nr 77522, 469 kr n En prisvärd champagne som samlat på sig befogat höga betyg från experter.

Passar utmärkt till skaldjur som gärna kan serveras om förrätt på nyårsmiddagen.

2. Alkoholfri öl Brooklyn Special Effects Nr 19028, 15.99 kr n Serveras vid 8-10°C som sällskapsdryck eller till rätter av fisk eller ljust kött.

3. Espresso martini Passar bra efter maten.

Två drinkar: • 6 cl kall espresso • 6 cl vodka • 6 cl kaffelikör • is Topping • riven choklad eller kaffebönor Gör så här Häll espresso, vodka och kaffelikör i en shaker eller glasburk med lock. Fyll upp med is.

Skaka ordentligt och sila ned i två martiniglas (för 2 port) genom en liten finmaskig sil.

STATUS #6/2020

Från mitt hjärta, till ditt hjärta Låt årets julklapp bli en kärleksförklaring till ett hjärta du bryr dig om.

Ge bort en Coala Heart Monitor för trygghet och bekräftelse.

Obehagskänslan i bröstet kan vara svår att identifiera med traditionella diagnosmetoder. Med Coala Heart Monitor kan du själv följa ditt hjärta i vardagen och fånga dina hjärtrusningar, dubbelslag och det som ibland kan kännas som kullerbyttor. Du mäter EKG, hjärtljud och puls på bara 60 sekunder och får analyssvar direkt i mobilen. Coala

Heart Monitor indikerar tecken på förmaksflimmer och andra arytmier baserat på analys av både P-våg och R-R variabilitet, allt med marknadsledande träffsäkerhet. Inga påklistrade elektroder, sladdar eller otympliga apparater behövs. Alla mätningar sparas digitalt och kan enkelt visas för din läkare som kan ställa diagnos.

Beställ på coalalife.com STATUS #6/2020

13

Foto: S HU T TER STOCK

Tema: ARYTMI – NÄR HJÄRTAT RUSAR

Så kan hjärtat sluta att rusa För snabbt, för långsamt, oregelbundet eller med extraslag – en hjärtrytmrubbning kan se ut på många olika sätt. Den kan också behandlas med en rad olika metoder.

Hjärtläkaren Fredrik Holmqvist är expert på en av de mest populära behandlingarna. text Karin Svensson

T

unna sladdar förs genom blodkärlen, från ljumsken upp till hjärtat. Väl på plats i hjärtat ger de ifrån sig värme eller kyla för att skapa små ärr på noggrant utvalda punkter i vävnaden. Patienten, som är vaken, ser hela förloppet på en skärm.

Det låter som science fiction, men kateterablation är en beprövad och effektiv behandling, som ger många patienter med hjärtrytmrubbningar ett nytt liv, eller räddar dem undan en för tidig död.

– Det är ett spännande fält för det sker väldigt mycket utveckling där den medicinska vetenskapen och den tekniska utvecklingen går hand i hand, säger Fredrik Holmqvist (bilden), som är docent och överläkare vid Arytmisektionen på Skånes Universitetssjukhus och registerhållare för Nationellt kvalitetsregister för kateterablation.

Arytmi är ett samlingsnamn för många olika typer av hjärtrytmrubbningar, både medfödda och förvärvade. Den gemensamma nämnaren är att de orsakas av elektriska fel i hjärtat, som gör att hjärtrytmen slutar följa hjärtats takthållare, sinusknutan. Det kan vara en medfödd extrakoppling mellan förmak och kammare, eller ett ärr efter en hjärtinfarkt, som skapar rundgång i hjärtat.

14

Den vanligaste hjärtrytmrubbningen, som drabbar ungefär tre procent av befolkningen, är förmaksflimmer.

Det kan orsakas av åldrande, högt blodtryck och andra riskfaktorer för hjärtsjukdom. Då blir det elektriskt kaos i förmaken som gör att hjärtat slår snabbt och oregelbundet.

– Många patienter med förmaksflimmer har mycket besvär, du får nedsatt kondition, du känner av hjärtklappningen, du kan få hjärtsviktssymptom. Den allvarligaste medicinska konsekvensen är att det ökar risken för stroke. För den patient som inte känner så mycket av sin hjärtklappning så kan stroke vara det första symptomet på arytmi, säger Fredrik Holmqvist.

Arytmi kan nämligen upplevas väldigt olika av olika patienter. Du kan få återkommande hjärtrusningar som får dig att svimma eller, i värsta fall, drabbas av hjärtstopp. Eller så kan du vara helt ovetande om att du har en hjärtrytmrubbning. ablationsbehandling går ut på att lokalisera precis den plats i hjärtat som orsakar den enskilda patientens specifika besvär – som den medfödda extrabanan eller hjärtinfarktsärret i kammaren.

– Man skapar ett ärr på ett utvalt ställe så att vävnaden blir elektriskt inaktiv, och då ”tätar” man de elektriska kanalerna som man är ute efter. När det gäller förmaksflimmer vet man att ”startmotorn” oftast sitter STATUS #6/2020

Tema: ARYTMI – NÄR HJÄRTAT RUSAR

Ablation är en behandlingsmetod mot olika typer av hjärtklappning som används när behandling med läkemedel inte fungerar.

”

För den patient som inte känner så mycket av sin hjärtklappning så kan stroke vara det första symptomet på arytmi i lungvenerna, och då gör man cirkulära ärr runt vardera lungven för att isolera dem från förmaket, säger Fredrik Holmqvist.

Det varierar också hur hjälpta patienterna blir av behandlingen. Cirka 95 procent av de som har en medfödd extrabana i hjärtat blir helt av med sina besvär, medan den som har behandlats för förmaksflimmer ofta behöver göra om ablationen eftersom isoleringen av lungvenen är en mer komplicerad procedur.

– Men det har blivit mycket bättre. Av patienter som genomgick lungvensisolering för tio, tolv år sedan var det 25 procent som gjorde om behandlingen inom ett år, 2018 var den siffran tio procent. Så det är väsentligt färre som behöver göra om det.

På grund av sin relativt höga effektivitet mot jobbiga och potentiellt livshotande besvär, möter Fredrik HolmSTATUS #6/2020

qvist ofta patienter som ser ablation som en ”quick fix”.

Han är noga med att förmedla realistiska förväntningar, särskilt till dem som lider av förmaksflimmer.

– Det är inte binärt, det är inte så att antingen blir du helt bra eller så är du precis som förr. Och mellan en tredjedel och en fjärdedel blir inte bättre. Sen är det också vanligt att man inte är klar över att det finns betydande komplikationsrisk, på tre till fem procent.

Vanligaste komplikationen är att man får en blödning i ljumsken, men ungefär en procent får en stroke under behandlingen, säger Fredrik Holmqvist. han möter också många patienter som främst vill bli av med sina blodförtunnande mediciner, och måste informera dem om att det inte finns några belägg för att ablationsbehandling minskar risken för blodproppsbildning.

– Då är det inte sällan patienten säger "Jaha, då så, jag känner inte så mycket av detta, men jag ville bli av med medicinen och blir jag inte det så kan det kvitta".

Men som patient kan det också vara skönt att veta att det inte finns någon generell förhöjd risk för hjärtinfakt om man har arytmi.

– Det är ganska vanligt att patienterna själva frågar om detta. Det finns naturligtvis kopplingar i vissa fall, men i de flesta fall handlar det om ett isolerat elektriskt problem i hjärtat. l

gun: plötsligt var pulsen uppe i 200 – vänd!

15

Tema: ARYTMI – NÄR HJÄRTAT RUSAR

Ablation n Kateter-ablationer började utföras på 1980-talet. Innan

När Gun var 39 år kände hon att något var fel med pulsen på löprundorna.

dess användes katetrar för att lokalisera problemområdet och sedan kirurgi för att skapa ärren.

I ablationsbehandlingarnas barndom användes elchocker för att skapa ärr, men energin var svår att kontrollera och gav upphov till mycket komplikationer.

I början av 1990-talet övergick man till den mer skonsamma radiofrekvensenergin. Några år senare upptäckte franska forskare att förmaksflimmer oftast uppstår i lungvenerna, och man kunde börja behandla dessa patienter med ablation.

Idag har man utvecklat gps-system för att minska mängden röntgenstrålning som patienten får under behandlingen, tillsammans med nya typer av katetrar och kartläggningssystem. Man har även börjat använda köldballong som komplement till värme.

”Plötsligt var pulsen uppe i tvåhundra – och det kunde hålla i sig i ett dygn”

Andra arytmibehandlingar

För 30 år sedan drabbades Gun Nygårds av hjärtrusningar som inte ville ge med sig. Hon har provat det mesta i behandlingsväg, och efter mazeoperationen kan hon leva nästan som vanligt.

Men hon saknar att springa maraton.

Läkemedel n Det finns en mängd läkemedel mot arytmi, beroende på vilken typ av hjärtklappning det är och vilken eventuell bakomliggande hjärtsjukdom du har. Man kan behöva pröva olika läkemedel, ofta ger de inte en 100-procentig effekt på symptomen och kan ha biverkningar.

Elkonvertering

text Karin Svensson

n Du kommer in, sövs och får en elstöt via spatlar eller

hon var 39 år gammal och älskade att springa. Men när pulsen började rusa under löprundorna förstod Gun Nygårds att något var fel.

– Plötsligt var pulsen uppe i tvåhundra – och det kunde hålla i sig i ett dygn. Till slut ville det inte gå över alls, berättar hon på telefon från hemmet i Gävle.

Hon fick diagnosen ”paroxysmal takykardi”, ett troligtvis medfött problem med sinusknutan som innebar att hon fick plötsliga hjärtrusningar. Mediciner och elkonverteringar hjälpte bara tillfälligt, och 1995 gjorde hon sin första ablation.

– Det är som en liten mask som försöker hitta rätt punkt. Man är ju vaken hela tiden, så man kan ju titta själv – om man törs titta. Det är väl kanske inte alla som törs, men jag tyckte att det var rätt intressant.

Men hon blev inte bättre av behandlingen, inte heller när den gjordes om ett år senare (”men jag tror att de har bättre teknik nu för tiden”). Det var först när hon fick en mazeoperation 1997 som hon märkte en klar förbättring.

– Idag har jag inte de här rusningarna. Jag har förmaksflimmer som jag kan leva med, jag äter mediciner för det och så får jag göra ultraljud en gång om året. innan hjärtat började krångla sprang hon maraton.

Nu är hon 69 år, tar långa promenader och går på gym tre dagar i veckan – men löpningen blir för mycket för hjärtat.

– Jag saknar att kunna springa, men det får jag leva utan. Jag har varit ute och vandrat mycket, 2004 vandrade jag på Kilimanjaro. Jag kom inte ända upp, jag stannade vid 4700 meter – men även det är ganska högt. l 16

klisterlappar på bröstkorgen, vilket gör att hela hjärtat depolariseras samtidigt. Systemet nollställs vilket ofta leder till att sinusknutan tar över takthållningen, och återställer hjärtrytmen till en normal takt. Elkonvertering löser dock inte det underliggande problemet, och rytmrubbningen kommer ofta tillbaka.

Pacemaker

n Ett hjärta som slår för sakta kan bero på att sinus-

knutan börjar bli trött och långsam eller att kopplingen mellan förmak och kammare är för seg. Då kan en inopererad pacemaker fungera som takthållare eller som länk mellan sinusknutan och kammaren. En pacemaker kan dock inte sakta ner ett hjärta som slår för fort, eftersom hjärtat alltid lyssnar på den takthållare som går fortast.

ICD/hjärtstartare

n En ICD är en inopererad apparat som använder sladdar

som är inopererade i hjärtat till att dra slutsatser om den pågående hjärtrytmen. Om en patient får en potentiellt farlig hjärtrusning gör ICD:n att hjärtat slår ännu lite fortare i åtta, tio slag, och ibland gör detta att hjärtrusningen släcks ut. Om det inte fungerar levererar apparaten en elchock, som en defibrillator, som livräddande åtgärd.

Mazekirurgi

n Denna operation är en föregångare till kateter-ablation,

christina schollin om sitt flimmer

och används fortfarande ibland, ofta i samband med att man ändå ska genomgå någon typ av hjärtkirurgi (eftersom en hjärtoperation alltid är väldigt riskfylld).

Kirurgen skär linjer i vänster förmak och syr sedan ihop dem, för att skapa begränsningar i förmaket och bryta extrabanorna.

STATUS #6/2020

Annons

Fjädrande stavar rekommenderas av sjukgymnaster för friskare Hjärtan!

Fysisk aktivitet stärker hjärtat och förbättrar syreupptagningen och ger över lag bättre immunförsvar och starkare muskler.

HÄLSA

Använd rabattkod och få 20 % lägre priser vid beställning av stavar på

www.webbshop.bungypump.se

eller ring oss så ordnar vi ett bra pris åt Dig! För varje par stavar Du beställer från oss skickar vi ett ”Rehabprogram Hjärt & Lung” utan kostnad.

Konditions- och styrketräning med Bungy Pump fjädrande träningsstavar är en träningsstavar innebär att belastningsform som främjar stavens nedslag mot marken blir syreupptagningsförmågan i mjukare och skonsammare för blodet, förbättrar andningsaxlar och armbågar jämfört med muskulaturens uthållighet, traditionella gångstavar. stärker muskler, vävnader Jag vill särskilt rekommenoch skelett. På grund av att dera stavgång med Bungy Pump andningsmuskulaturen stärks Rödmarkerade partier visar de till de som muskler i överkroppen som aktiså ventileras lungorna bättre har ryggproblem eftersom veras vid BungyPump Walking. och gör så att lungorna får ett stavarna bland annat aktiverar större blodflöde. lednära stabiliserande mageNär man promenerar med Bungy Pump staoch ryggmuskulatur, som är viktig för en bra varna så stärks hjärtmuskeln, vilket i sin tur betykroppshållning som i sin tur avlastar ryggkotorder att hjärtat orkar pumpa runt en större mängd na. Kroppen påverkas även så att det bildas fler syrerikt blod per sammandragning och behöver kapillärer (små blodkärl) i muskeln, vilket i sin då inte slå lika fort som tidigare. Samtidigt avlastur innebär att möjligheterna för utbyte av näring, tas lederna, främst fot-, knä- och höftleder. avfallsprodukter och syre i kroppen förbättras. Det Den fjädrande effekten i Bungy Pump gör att den kan arbeta längre tid utan att bli trött.

Enkelt uttryckt är kondition din kropps förmåga att ta upp syre och omvandla den till energi. Med Bungy Pump stavar som träningsredskap bygger du effektivt upp din kondition, styrka och uthållighet med ett ökat välbefinnande som resultat.

”Jag vill särskilt rekommendera stavgång med BungyPump”

Rovena Westberg

Leg. sjukgymnast Toppform Sjukgymnastik

Testa BungyPump stavar i din närmaste sportaffär!

Sports Progress International AB Marinvägen 7 891 78 Bonässund STATUS #6/2020

tel: 0660-58 589 Email: info@bungypump.se www.bungypump.se

17

Tema: ARYTMI – NÄR HJÄRTAT RUSAR

Christina Schollin fick veta att hon har förmaksflimmer lite av en slump.

Sedan dess drar hon nytta av sitt kändisskap för att sprida kunskap till andra om riskerna med dolda hjärtfel och vikten av att få bra behandling. text Anna-Karin Andersson

Christina Schollin om sitt förmaksflimmer:

”Jag har läst på om sjukdomen och känner till riskerna”

Christina Schollin har släppt självbiografin Ett himla liv.

18

christina schollin har aldrig haft några större besvär av sitt flimrande hjärta. Visst har hon vid enstaka tillfällen kunnat känna av lite hjärtklappning, men de symtomen har hon negligerat, tänkt att det bara berott på stress och så har hon försökt dra ner på tempot. Det fanns heller inga livsstilsfaktorer som rökning, övervikt eller stillasittande som pekade på att hon kunde vara i riskzonen för hjärtåkommor. Tvärtom. Efter avslutad skådespelarkarriär har Christina Schollin ägnat yrkeslivet åt entreprenörskap inom hälsobranschen och hon lever som hon lär.

– Jag äter medelhavskost, simmar, vattengympar och grupptränar regelbundet. Dessutom mediterar och yogar

jag för att hitta den inre balansen. För mig har det alltid varit en självklarhet att leva hälsosamt och må bra och jag ser mig som fullt frisk.

Det var i samband med att Christina Schollin valde att delta i en studie av kvinnor med hjärtklappning som hennes rytmrubbning överraskande uppdagades. Studien genomförs av Karolinska Institutet i samarbete med organisationen 1,6-miljonerklubben. Kvinnorna som deltar i studien får låna en liten hjärtmonitor för att på egen hand ta sitt EKG och resultatet visas i en app i mobilen.

På Christina Schollins mobilskärm blev det tydligt att hennes hjärta slog i otakt och att pulsen stundtals var på tok för hög. upptäckten ledde till att Christina Schollin fick komma till en specialistläkare som genom kompletterande undersökningar kunde fastställa diagnosen förmaksflimmer och ordinera lämplig förebyggande behandling mot stroke.

– Jag har läst på om sjukdomen och känner till riskerna. Det skrämmer mig att jag kan ha gått länge med det här utan att veta om det. Jag tänker på att många runt om i hela världen kan leva i den ovissheten och riskerar att få stroke.

Christina Schollin har länge varit ambassadör för kvinnohälsoorganisation 1,6-miljonerklubben. Hennes personliga engagemang har ökat ytterligare tack vare studien och flimmerupptäckten. Hon använder gärna sig själv och sina erfarenheter för att uppmärksamma allmänheten, och särskilt kvinnor, om dolda hjärtfel och betydelsen av att få adekvat behandling utifrån sina behov.

– Kan jag med min berättelse hjälpa till att rädda liv är det fantastiskt. l

Namn: Christina Schollin. Ålder: Fyller 83 år den 26 december.

Bor: I villa vid Norra Lagnö utanför Stockholm och i Nerja i Spanien tillsammans med maken Hans Wahlgren.

STATUS #6/2020

Foto: MAGNUS SANDBE RG / AF TO NBL ADET/ T T

C

hristina Schollin fick ett sms från sin son Niclas Wahlgren om en utmaning som han antagit. Det handlade om att inte att klaga under 28 dagar, att fokusera på det positiva och undvika att sprida neggiga grejer som påverkar oss själva och omgivningen till det sämre.

Niclas Wahlgren såg det som en tuff utmaning. För Christina är det en självklar inställning som genomsyrat henne genom hela livet. I sitt sms-svar skrev hon: ”Käre son! Bra där! Det är mina takter! Du väljer själv dina tankar. Om du väljer att tycka om istället för att tycka illa om, så mår du så mycket bättre! Lycka till med utmaningen! Hoppas du får många med dig. Jag är på!!!”

Att hon menar det hon säger märks när hon glatt och engagerat pratar om sina problem med hjärtat. För ett drygt år sedan fick Christina Schollin reda på att hon har förmaksflimmer. Det är en kronisk sjukdom som innebär att hjärtat slår snabbt och oregelbundet. Utan behandling ökar förmaksflimmer risken att drabbas av hjärtsvikt, blodproppar och stroke. Vissa hade kunnat se med oro och förtvivlan på att få en sådan diagnos. Christina Schollin väljer att se sig som lyckligt lottad.

– Jag är väldigt glad för att mitt förmaksflimmer blivit upptäckt. Tack vare det har jag fått komma till en hjärtspecialist. Nu tar jag den blodförtunnande medicin som jag blivit rekommenderad av doktorn och känner mig trygg.

Tema: ARYTMI – NÄR HJÄRTAT RUSAR

Har haft corona n Christina Schollin har varit sjuk i covid-19. I november gick den folkkära skådespelaren ut och berättade om att hon varit smittad men i dag är frisk och har antikroppar. Även hennes make Hans Wahlgren, 83, var sjuk.

– Både jag och Hans hade en väldigt lindrig corona.

Vi är väldigt glada över det. Det var som en lätt förkylning, berättade Christina Schollin för Expressen.

Christina Schollin har länge varit ambassadör för kvinnohälsoorganisationen 1,6-miljonersklubben.

STATUS #6/2020

19

RECEPT

o:

F

DR IK SKOGK

VI

recept Jonas Cramby • foto Lennart Weibull

Fot

RE

När sillen, köttbullarna och julskinkan blir en vardag du vill fly ifrån – laga kinamat! Här bjuder kocken och matskribenten Jonas Cramby på kinesiska smaker som du kan fixa hemma i köket.

S

Varva julmaten med kinesiska smaker T

Chow mein

4 portioner • 400 g äggnudlar • 200 g nötkött, t ex biff • 2 tsk ljus soja • 2 tsk shaoxingvin alt torrt vitt vin, sake eller sherry • 1 tsk maizena • 4 vitlöksklyftor • 5 cm ingefära • 4 salladslökar • 1 gul lök • 100 g färska böngroddar • jordnötsolja eller annan matolja

Kocken Cramby: Chow mein betyder bokstavligen stekta nudlar och rätten finns i en massa olika versioner runt hela världen. Ursprunget hittar du dock bland Hongkongs gatukök och dai pai donger. Här wokar man oftast nudlarna med kyckling eller räkor – jag har dock valt att göra det med nötkött och salladslök för att emulera en annan kantonesisk nudelklassiker: beef chow fun. Maträtten som Östasiens skolpolis, Singapore, förbjöd eftersom den ansågs vara så god och oljig att den var ett hot mot folkhälsan.

Chow mein-sås • 5 msk varmt vatten • 1 msk mörk soja • 1 msk ljus soja • 1 msk söt soja • 1 msk ostronsås • 1 tsk fisksås • 1 tsk strösocker 1. Skiva nötköttet mot fibrerna i cirka 3 mm tjocka skivor. Rör ihop soja, shaoxingvin och maizena och låt köttet marinera i det cirka 10 minuter.

2. Riv vitlök och ingefära. Rör ihop ingredienserna till såsen.

Skär salladslök och gul lök i tunna strimlor.

3. Trimma gärna böngroddarna genom att ta bort den lilla tunna ”svansen”.

4. Koka äggnudlar al dente och skölj i kallt vatten.

5. Hetta upp en wok, häll på olja och sänk till medelvärme. Woka vitlök och ingefära ett par sekunder innan du tillsätter köttet.

6. Häll på nudlarna och woka tills de separerar. Tillsätt grönsakerna och häll på såsen. Låt allt värmas upp och steka ihop nån minut innan du serverar.

20

TÄNK PÅ ATT …

… recepten i tidningen Status väljs ut efter vad som kan ge inspiration i det egna köket. Det kan dock dyka upp ingredien­ser som inte passar alla.

STATUS #6/2020

RECEPT

Smashad gurka Kocken Cramby: Personligen har jag nog aldrig ätit en kinesisk hemmamiddag utan att servera nån form av kall smashad gurka till. Det går blixtsnabbt, det är asgott och det är kul att luta huvudet bakåt och skratta som en galen person medan man bankar gurkan. Eftersom gurka består av 96 procent vatten – och resten osmältbar cellulosa – är tricket för att få till en riktigt god smashad gurka exakt detsamma som för att servera en riktigt god läsk: den måste vara så kall som möjligt.

4 portioner Chiligurka • 1 kylskåpskall gurka • 2 msk chiliolja • 1 tsk kinesisk svart vinäger, t ex chinkiang • 1 tsk strösocker • 1 tsk ljus soja • 1 vitlöksklyfta Vitlöksgurka • 1 kylskåpskall gurka • 1 ½ msk ljus soja • 2 msk risvinäger • 1 msk strösocker • 1 krm salt • 1 msk sesamolja 4 vitlöksklyftor

Tomater & ägg Kocken Cramby: Tomater och ägg äts av kineser i hela världen. Det är den första rätt man lär sig laga som barn, den man överlever på under studietiden och som man sen resten av livet svänger ihop så fort man behöver nåt snabbt, gott och trösterikt i magen. Ja, av alla vardagsrätter i det här kapitlet är det här receptet det vardagligaste av dem alla.

Servera dina wokade tomater och ägg med nudlar, ris eller bara som en snabb, god äggröra.

2 portioner • 3–4 mogna tomater • 2 salladslökar •4 ägg • ½ dl vatten • jordnötsolja eller annan matolja • 1 tsk dashipulver • ½ tsk salt • ½ tsk strösocker • 1 tsk maizena utrörd i 1 msk vatten • 1 tsk sesamolja

Chiligurka 1. Ta ut en iskall gurka ur kylen och smasha den med sidan av en kniv alternativt kavel eller liknande. Skär i munsbitar och lägg i en skål.

2. Häll på chiliolja, svart vinäger, socker och soja. Riv över vitlök.

3. Blanda och servera omedelbart.

Vitlöksgurka 1. Ta ut en iskall gurka ur kylen och smasha den med sidan av en kniv alternativt kavel eller liknande. Skär i munsbitar och lägg i en skål.

2. Häll på soja, risvinäger, socker, salt och sesamolja. Riv över vitlök.

3. Blanda och servera omedelbart.

1. Snitta tomaterna och blanchera dem i kokande vatten. Låt svalna.

Skala och hacka dem grovt. Om du inte pallar kan du strunta i den här punkten och woka tomaterna med skal.

2. Skär salladslöken i cirka 4 cm långa bitar.

3. Vispa ihop ägg, ½ dl vatten, 1 tsk jordnötsolja och dashi-pulver.

4. Hetta upp en wok, häll i 1 msk jordnötsolja och stek tomater och salladslök cirka 2 minuter, tills de börjar ge ifrån sig vätska. Tillsätt salt, socker och maizenablandning. Ta tomatblandningen ur woken när den börjat tjockna.

5. Rengör och hetta upp woken igen, häll i 1 msk jordnötsolja. Woka äg�gen krämiga. Häll tillbaka tomatblandningen och blanda snabbt ihop.

6. Toppa med lite sesamolja.

STATUS #6/2020

21

FORSKNING

Kartläggning för att hitta svaret på gåtan Sarkoidos är en gåtfull inflammatorisk sjukdom.

Den yttrar sig på flera sätt och ännu vet man inte varför den uppkommer men i nio fall av tio påverkas lungorna. Pernilla Lidin Darlington (bilden), specialist i intermedicin och lungmedicin, Karolinska Institutet forskar om sjukdomen.

RIKSFÖRBUNDETS STÖD TILL FORSKNING n Tack vare allmänhetens gåvor till Riksförbundet HjärtLungs forskning kan vi ge stöd till forskningsstudier som syftar till att förbättra livskvaliteten för hjärt-, kärl- och lungsjuka. Forskningsprojektet som belyses i det här reportaget har till exempel fått ekonomiskt bidrag från Riksförbundet HjärtLungs forskning. n Du kan stödja Riksförbundet HjärtLungs forskning genom bankgiro 9010109, ange Forskning i meddelanderutan.

Det går även bra att swisha på nummer 123 90 101 09.

text Ulrika Juto

–J

ag är ansluten till en forskargrupp som försöker koppla ihop klinisk och laborativ forskning. Vi har tillgång till ett register som byggts upp under många år, vilket ger unika möjligheter att studera sjukdomen.

Det övergripande syftet med studierna är att identifiera riskfaktorer och markörer för att bättre kunna förutsäga sjukdomsförloppet. I förlängningen kan det förbättra omhändertagandet av patienter som har sarkoidos, säger Pernilla Lidin Darlington. i sverige diagnosticeras omkring 1 200 personer varje år med sarkoidos men förmodligen har fler en lindring form av sjukdomen utan att veta om det. Oftast bryter sjukdomen ut i 30-60-årsåldern. Män är vanligen yngre vid insjuknandet, kvinnor lite äldre, mellan 50 och 60 år. Även om det är oklart vad som utlöser sjukdomen så vet man att det finns en ärftlig faktor bakom. Om man har en förstagradssläkting som haft sjukdomen löper man fyra gånger ökad risk att drabbas. Det finns två former av sjukdomen, dels den akuta som kallas Löfgrens sjukdom, dels den icke-akuta då symtomen kommer mer smygande.

– I Sverige är den akuta formen av sarkoidos vanlig. I andra delar av världen ser det annorlunda ut. I till exempel Japan är det vanligt med hjärtsarkoidos, vilket är ovanligt här. Man vet inte vad variationerna beror på men man tror att det har med genetik att göra i kombination med miljöfaktorer, säger Pernilla Lidin Darlington.

Sarkoidos är en systemsjukdom. Det betyder att den slår på många av kroppens organ. Vid den akuta formen, som cirka en 22

tredjedel av drabbade får, är det vanligt med inflammation i fotlederna och knölros; röda ömmande fläckar på benen.

– Vi har sett att kvinnor oftare får utslag på benen samtidigt som de vanligtvis får ömmande fotleder. Män får oftare bara svullnad och smärta över fotlederna.

Feber ingår ibland och för att få diagnosen Löfgrens sjukdom ingår att man ska se förändringar på lungorna vid röntgenundersökning.

När det gäller den icke-akuta formen

Fakta Sarkoidos n Omkring 16 000 personer i Sverige

har sarkoidos. Sjukdomen delas in i två former: akut och icke akut sarkoidos.

När det gäller den akuta formen som också kallas Löfgrens syndrom, kommer insjuknandet plötsligt med trötthet, muskelvärk, ledvärk och ibland feber. Det är också vanligt med fläckar som är ömma och blåröda på underbenen eller att fotlederna svullnar. Vid icke akut sarkoidos är symtomdebuten mer smygande. Ofta uppstår besvär med trötthet, viktnedgång, torrhosta och andfåddhet vid ansträngning. Sjukdomen kan pågå i flera år och ger ibland bestående problem.

Vid den akuta formen av sarkoidos behövs oftast ingen behandling. Den icke-akuta formen av sjukdomen behandlas med inflammationsdämpande läkemedel, i första hand med kortison. Patienten får gå på kontroller tills symtom som hosta, andfåddhet, trötthet och feber har försvunnit.

Vid akut sarkoidos räcker det ofta med två till tre kontroller under några år. Vid icke akut sarkoidos är sjukdomsutvecklingen mer svårbedömd. Därför behövs längre uppföljningstid, ofta i flera år.

Källa: 1177

av sarkoidos är trötthet och hosta den vanligaste orsaken att patienter söker vård.

Hudförändringar, ögoninflammation och hjärtpåverkan kan förekomma. Symtomen vid den akuta formen av sarkoidos brukar läka ut inom ett par veckor hos de allra flesta och där lungförändringarna brukar vara borta efter två år. Den icke-akuta formen av sjukdomen är mer långdragen och har också sämre prognos.

– Vi vet inte ännu varför en del blir friska och andra inte. Det vi sett i vår forskning är att det finns genetiska kopplingar men också att de vita blodkroppar som finns i lungsköljvätskan spelar roll. De som tillfrisknar har ofta rikligt med en viss typ av vita blodkroppar i lungsköljvätskan. forskarna arbetar med att kartlägga de lungansamlade inflammatoriska cellernas funktion, och att förbättra förståelsen för olika faktorers betydelse för det inflammatoriska svaret samt vilka könsskillnader som finns. Genom att identifiera vilka faktorer som gör att vissa personer återhämtar sig fort medan andra får långdragna problem kan man anpassa behandlingen. Idag ges behandling om man har mycket symtom med kortison, även andra immundämpande medel används. Behandlingen minskar symtomen men verkar inte påverka sjukdomsförloppet. Det behövs mer kunskap kring vilka patienter som har nytta av behandlingen och vilka som inte har det.

– I ett större perspektiv kan en ökad förståelse av immunförsvarets betydelse vid sarkoidos även bidra till en ökad kunskap av immunförsvarets roll vid andra inflammatoriska sjukdomar. l STATUS #6/2020

Premiär!

Vi ses tillsammans kl 15.00 !

Kom med i vår direktsända gemenskap och upplev glädje, inspiration och engagerande diskussioner om tillvaron just nu, hälsa och livskvalitet. Lyssna eller delta - du bestämmer själv och alla är välkomna.

Doreen Månsson, journalist och programledare från SVT leder sändningen

15 december, kl 15.00 22 december, kl 15.00

Tid tillsammans - Spännande gäster - Intressanta samtal - Tittarnas egna frågor - Ljudbokstips - Musik - Tankar inför årets julfirande - Frågesport

Tävla i vår frågesport om lyxig julkorg på webben!

Tid tillsammans är en kostnadsfri direktsändning på internet och du hittar den genom att besöka hjart-lung.se

Varmt välkommen!

Gabriel Fors underhåller från studion

hjart-lung.se STATUS #6/2020

Samarbetspartner 23

Reportage: DIGITALA TEMATRÄFFAR

Gun Edgren har varit med i den första gruppen som gått Tematräffar Sömn digitalt på tillsammansihöst.se. Under ledning av en Hälsocoach har gruppen lärt känna varandra, diskuterat och fått nya kunskaper om sömn. Att gå en kurs digitalt istället för att vara i samma rum har både för- och nackdelar enligt Gun. text Sonja von Zeipel

Digital kurs – ovant G

un Edgren har tidigare arbetat som lärare och både hållit i och gått kurser och studiecirklar där deltagarna träffats på riktigt. Nu har hon provat att lära nytt tillsammans med andra – fast digitalt.

– Jag hade aldrig gått en digital kurs tidigare men ville göra någonting meningsfullt tillsammans med andra. Jag tänkte att jag anmäler mig och så får jag se vad som händer.

tematräffarna leddes av en av Riksförbundet HjärtLungs Hälsocoacher som också hjälpte alla deltagare att förstå tekniken.

– Det är inte så svårt. Det viktigaste är att klicka på länken man får i mejlet och sedan slå av och på mikrofonen. Jag behövde mest lära mig att trycka på rätt knapp.

Det är inte bara tekniken som är annorlunda vid en digital kurs, berättar Gun, utan även sättet att lära känna och prata med varandra. Genom datorn ser man bara de andra deltagarnas ansikten. Jämfört med att träffas på riktigt är det lite svårare att läsa av andra och kanske inte lika naturligt att falla varandra i talet.

– Det krävs lite mer för att läsa av varandra, till exempel att se när någon ska börja prata. Ibland börjar två personer prata samtidigt eller så är det en liten fördröjning av ljudet som vi behöver ta hänsyn till. Så det är inte som att ses på riktigt. Men det är bra och definitivt bättre än att inte ses alls! gun ser också fördelar med en digital kurs. Rent praktiskt är det enklare, alla är kvar hemma så det blir inget besvär med att klä på sig eller ta sig någonstans. Mötena har hållit på i drygt 1,5 timme, med flera korta pauser för att sträcka på benen eller ta ett glas vatten. Hälsocoachen har fungerat som en vanlig kursledare, ställt frågor och lyssnat på ett mycket bra sätt.

24

Att det blev just Tematräffar Sömn var ingen tillfällighet. Gun har sömnapné och sömnen har krånglat under en längre tid.

– Jag har haft sömnproblem till och från i ganska många år. Tematräffar Sömn har gett en hel del nya tankar. Jag har blivit mycket mer medveten om hur jag själv kan förbereda en god natts sömn. Vid tiotiden på kvällen börjar jag förbereda nattens ”sömnresa” och mobilen har fått flytta ut från sovrummet. innan gun anmälde sig till Tematräffarna beställde hon hem materialet och läste det på egen hand. Materialet är bra och ger mycket kunskap, men det ger ännu mer att diskutera med andra, lyssna på varandras problem och få nya insikter tillsammans.

– Har man minsta lilla sömnproblem finns det mycket att ta till sig i det här materialet.

Och att sömn är viktigt för hälsan, det märker man ju så fort man sover dåligt en natt.

Nu har Tematräffar Sömn tagit slut och Guns digitala grupp har beslutat sig för att fortsätta med Tematräffar Stresshantering tillsammans med några nya deltagare. Fast Hälsocoachen är samma.

– Hon är jättetrevlig och bra! Jag är tacksam över att få fortsätta att lära mig saker tillsammans med andra. Och att gå en digital kurs är faktiskt enkelt – även om det känns ovant. l

”

Jag hade aldrig gått en digital kurs tidigare men ville göra någonting meningsfullt tillsammans med andra.

Gun Edgren rekommenderar andra att prova på en digital kurs.

tillsammansivinter.se n Tillsammansivinter.se är Riksförbundet

HjärtLungs satsning på träning, gemenskap och aktiviteter under covid-19. Här kan du anmäla dig till digitala Tematräffar om sömn, ensamhet och stresshantering. Grupperna är små och leds av en Hälsocoach Du kan också beställa Tematräffarna på hjart-lung.se i webbutiken och jobba med dem på egen hand.

STATUS #6/2020

Reportage: DIGITALA TEMATRÄFFAR

men enkelt Hallå där … … Susan Philblad, Hälsocoach

i Stockholm!

I somras ledde du de första digitala Tematräffarna i förbundets historia. Berätta, hur var det?

– Jag körde Tematräffar Ensamma tillsammans med tre deltagare genom datorn. Det gav mycket. Tänk att det fungerar! Vi kunde mötas och lära känna varandra fast alla var kvar i sina hem i Skåne, Dalarna, Norrköping och Stockholm!

Hur tycker du det är att ses digitalt?

– Det är inte samma sak som att ses på riktigt, så klart. Men det är bra! Tror de flesta som inte provat blir positivt överraskade.

Jag tror det kommer bli mer digitala möten i framtiden. En stor fördel är enkelheten. Man behöver inte lämna hemmet och alla kan vara med oavsett dagsform. Det kan också vara enklare att prata med personer som man inte har i sin närhet och så får man ta del av hur det är i andra delar av landet.

Vad behövs för att vara med på digitala Tematräffar?

– Du behöver en dator med fungerande kamera och mikrofon. Om du inte har vana av digitala möten är det bra att testa tekniken i förväg och kanske ta hjälp av någon du känner för att förstå hur det fungerar. Rent praktisk så skickar jag en länk inför första mötet och så klickar du på länken för att komma in i mötet.

Vad har du själv fått ut av att leda Tema­ träffarna?

– Vi har haft ett öppet och naturligt samtal om ett ämne som många drar sig för att prata om. Det ger perspektiv. Alla upplever ensamhet ibland. Vi har utforskat ämnet tillsammans, med mycket skratt och tankar. Och fin gemenskap. Nu efter träffarna ser jag på ensamhet på ett helt annat sätt.

STATUS #6/2020

25

Reportage: DIGITALA TEMATRÄFFAR

Har du frågor om mat, motion eller motivation?

Ulrika Carlberger, du är livsstilscoach och till dig kan medlemmar höra av sig med frågor om mat, motion och motivation. Vem är du och vad kan du hjälpa till med? text Sonja von Zeipel

– Jag är certifierad coach och har jobbat med att coacha grupper och individer i 15 år. Jag kan hjälpa till med kunskap om hälsa och livsstil, men också att tillsammans med dig sätta nåbara mål, bryta oönskade tanke-och beteendemönster och hitta hållbara strategier. Och inte minst följa upp hur det går. Det är viktigt för att man ska orka nå sina mål.

Vad får du för frågor från våra medlemmar?

– Jag får frågor om allt som påverkar hälsan. Ungefär hälften av frågorna handlar om att gå ned i vikt. De flesta vet vad de be-

höver ändra på men behöver hjälp att hitta rätt sätt och att hålla ut. Jag får också frågor om kondition och styrka och hur man kan få mera ork.

Ibland handlar det om att bryta dåliga mönster och få hjälp med att hitta ny motivation.

Hur kan du hjälpa till?

– Min uppgift som coach är att hjälpa dig hitta kraft och möjligheter att komma vidare. Jag fungerar som bollplank. Formulerar frågor som jag tror du behöver ställa till dig själv för att komma framåt. Är ett bollplank som lyssnar och

stöttar på vägen. Det är alltid du som gör jobbet och jag som går bredvid som ett stöd.

Hur kommer man i kontakt med dig?

– Du går in på tillsammansivinter.se och anmäler dig genom ett formulär där du ställer en fråga eller beskriver vad du vill ha hjälp med. Sedan tar jag kontakt. l n Tillsammansivinter.se är Riksförbundet

HjärtLungs satsning på träning, gemenskap och aktiviteter under covid-19. Där har du möjlighet att utan kostnad få råd och stöd av en erfaren livsstilscoach. Har du frågor om mat, motion eller motivation? Gå in på tillsammansivinter.se och kontakta livsstilscoachen!

Visste du att du kan boka en telefonfika?

Då får du prata med en annan medlem som också är utbildad till Hälsocoach.

Du kan boka ett samtal eller flera.

Prata väder och vind en stund eller få ett bollplank för dina tankar.

Boka telefonfika genom vår växel på 08-556 062 00 eller på tillsammansivinter.se 26

STATUS #6/2020

SEVE0072/1 2019-11

Noninvasive ventilators

Individanpassad behandling vid KOL Känner du dig trött, har svårt att sova, har huvudvärk på morgonen eller andnöd?

Då kan ventilatorbehandling i hemmet vara ett alternativ för dig.1

Lumis™ - ventilatorbehandling i hemmet för patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom som medfört påverkan på blodgaser och andning. Ventilatorns positiva luftvägstryck stöttar dina andningsmuskler, framför allt när du sover, så att du kan andas mer effektivt.2 Läs mer på resmed.com/se

1. Swedevox riktlinjer LTMV 2019; https://www.ucr.uu.se/swedevox/for-personal/riktlinjer-behandlingar/riktlinjer-ltmv-2019 2. Arnal J-M et al. COPD: Journal of Chronic Obstructive Pulmonary Disease, 14:4, 401–410,

ResMed Sweden AB Jan Stenbecks Torg 17. SE-164 40 Kista Sweden

STATUS #6/2020

27

LANDET RUNT

n

Vad händer i din lokalförening? Skicka in text och bilder till status@hjart-lung.se

Berätta om vad ni gör i er förening!

Har ni till exempel arrangerat en promenad, haft en träff eller bjudit in någon föreläsare?

Status vill gärna höra om vad ni håller på med i er läns- eller lokalförening. Det behöver inte handla om ett storslaget evenemang. Många medlemmar lyfter fram att det är gemenskapen som betyder mest. Det vill vi gärna skildra här på våra Landet runt-sidor. Så välkommen att höra av dig!

n

Så gör du om du vill skicka in material till oss: 1. Berätta i korthet om något ni gjort tillsammans i er HjärtLungförening.

2. Ta bilder på aktiviteten eller fota några av de som varit med. Berätta vilka bilderna föreställer, var bilden är tagen och i vilket sammanhang.

3. Skicka texten och bilderna till oss genom att mejla till: status@hjart-lung.se eller skicka med vanlig post till: Status, Riksförbundet HjärtLung, Wollmar Yxkullsgatan 14, 118 50 Stockholm.

4. A nge ditt namn och dina kontaktuppgifter så att redaktionen kan nå dig vid eventuella frågor. Dina kontaktuppgifter publiceras inte.

5. Var medveten om att redaktionen kan behöva redigera materialet för att det ska passa in i tidningen. Material tas in utifrån platstillgång.

Skriv kort så ökar chanserna att materialet kan tas in.

TÄNK PÅ!

Skicka gärna med bilder – men glöm inte att bilderna måste vara högupplösta för att kunna tryckas i tidningen.

n

När medlemmen Signild Söderström fyllde 105 år firades hon med sång och choklad av föreningen.

Grattis, Signild 105 år! n Den 6 september samlades några av oss i styrelsen

för Föreningen HjärtLung i Lund för att gratulera en av våra medlemmar på hennes födelsedag. Födelsedagsbarnet var Signild Söderström och hon fyllde 105 år. Vi sjöng och spelade för henne och hon bjöd oss på cider och chokladbitar.

Signild har fram till förra året varit en aktiv delta-

gare i vår sittgympagrupp. Signild har under sin yrkesverksamma tid varit verksam som barnsjuksköterska och skolsjuksköterska. Signild har fortfarande ett bra minne och har kunnat berätta många spännande historier från sjukvården från 1920-talet och framåt till sin pensionering.

Insänt av Björn Carlqvist

Stavgång – utan stavar under pandemin n Föreningen HjärtLung Hässleholm har haft

flera aktiviteter igång under pandemin, där man kunnat hålla avstånd. Föreningen har bland annat haft stavgång varje måndag förmiddag. Det är fler som går än de som ses på fotot men det var en regnig dag så vi tycker ändå att det var en hyfsad uppslutning. Normalt sett är vi fler som går. Bara två av deltagarna använder stavar och en har rollator men övriga går utan stavar även om vi kallar det stavgång. Gruppen går i skogen vid Hässleholmsgården där det också finns bord och bänkar så att vi kunnat fika efter våra rundor även det med bra avstånd emellan oss.

Insänt av Kerstin Ramirez

28

STATUS #6/2020

Annons från Folkspel

LANDET RUNT

Riksförbundet HjärtLungs Örebro-förening är alltid på tårna.

Så också när det handlar om att sälja Folkspels produkter. Totalt fick riksförbundet ihop 762 000 kronor. Lokalföreningen i Örebro behöll sitt eget överskott och lät det gå direkt in i verksamheten.

– Vi ska ju inte sitta på några pengar, utan använder vår del av överskottet till att skapa mervärde för medlemmarna. Det blir lite guldkant på tillvaron helt enkelt, berättar Gunilla Thofeldt.

I Örebro satsar man på musik för att höja livskvaliteten Text: Tobias Jansson

Ebjudandet gäller endast nya kunder. Åldersgräns 18 år, stodlinjen.se

Musik betyder glädje för många.

Och aftnarna med sång är populära i Örebro.

– Det är otroligt häftigt att se nästan alla sjunga med, säger Gunilla Thofeldt, ordförande HjärtLungs Örebro-förening.

Tio gånger per år (när det inte är Corona-tider) ordnas på lördagar en musikeftermiddag. Någon lokal trubadur hyrs in, och sedan blir det gamla låtar och allsång i flera timmar.

– Vi är väl mellan 50 och 70 personer på de träffarna. Vi lägger pengarna på musiken för det skapar så fin gemenskap och är så populärt. Sedan har vi alltid hembakat fika på de där träffarna också – det brukar vara väldigt uppskattat, säger Gunilla Thofeldt.

Och finns det pengar över – vilket det ofta gör, eftersom medlemmarna är så duktiga på att sälja framförallt Sverigelotter – så går det åt till att subventionera resor.

– Detta är ju medlemmarnas pengar och då ska de användas för medlemmarnas välmående. Man ska aldrig underskatta det sociala, att träffa och prata och fika och ha lite roligt. Det har vi ju blivit varse om inte minst i år med Coronan, säger Gunilla Thofeldt.

Och dagen efter intervjun mejlar hon: ”Tack för ett trevligt samtal! Jag glömde berätta att alla våra medlemmar får två Sverigelotter vid jämna födelsedagar. Tillsammans med ett kort med en hälsning från oss. Mycket uppskattat!”

Stöd Riksförbundet HjärtLung

Du hittar serieoch lottnummer inne i lotten.

9

50 kr

– prenumerera på lotter!

SÖNDAG KL 18.00

Stöd Riksförbundet HjärtLung och prenumerera på både Sverigelotter och BingoLotto!

Just nu går 200 kr oavkortat direkt till Riksförbundet HjärtLung. Dessutom får förbundet 6 kr för varje Sverigelott i din prenumeration och 13 kr för varje bingolott!

Stötta och vinn!

20/2 1 Spel, nöje och miljoner.

Ny chans varje söndag!

Kontakta Folkspel Kundcenter på 0771–440 440

STATUS #2/2020 #6/2020

Allt överskott till Sveriges föreningar.

29

LANDET RUNT

n

Vad händer i din lokalförening? Skicka in text och bilder till status@hjart-lung.se

Föreningen HjärtLung Bollnäs-Ovanåker har ordnat många trevliga aktiviteter utomhus under pandemin.

Fika och promenad i Ronneby n Den 15 oktober samlades medlemmar i För-

eningen HjärtLung Ronneby för fika utomhus på Brunnsparkens café & restaurang och därefter fick vi en guidad promenad i vår vackra Brunnspark av Gunnel Magnusson. Solen sken och träffen var mycket uppskattad.

Insänt av Kerstin Robertsson

Sommaraktiviteter i Bollnäs-Ovanåker n På grund av Covid19 har vi ordnat aktiviteter

utomhus under sommaren för våra medlemmar.

Vi har spelat bangolf vid Karlslund under 13 onsdagar. Där har Bangolfklubben varit tillmötesgående och vid avslutningen delade klubbens Inge Woxberg ut 3 priser bland deltagarna och vår förening bjöd på kaffe och kaka.

Vi har haft bingopromenader runt Vågen där vi bjudit på fika och grillkorv (sponsrad av en lokal charkfabrik) den 12 juni och den 21 augusti.

Vi lottade även ut priser bland de som deltog

i promenaderna. Vi det senare tillfället hade vi också musikunderhållning av Harriet Arvidsson och hennes spelkompisar. Vi kommer även att ha en liknande promenad fredagen den 25 september vid Kygelvallen i Ovanåker. Där blir det kaffe, korv, tipspromenad och underhållning. Vi samarbetar med ABF vid våra arrangemang.

Vi har valt att ordna dessa utomhusarrangemang för vi vet att våra medlemmar behöver den sociala kontakten, med lagom distans.

Från vänster ordförande Bengt Backe, PRO och ordförande Bengt Strand, Föreningen HjärtLung Gällivare.

Hjärtstartare till Skaulo n Vi, Föreningen HjärtLung Gällivare vann

drog 47 medlemmar som promenerade vid Jungfru­ viken på Hönö. I strålande höstsol kämpade de med 8 kluriga frågor på temat lungor samt en utslagsfråga där det gällde att gissa vikten på 2 stenar. 3 tävlande hade 7 rätt så utslagsfrågan fick avgöra.

Vann gjorde Anita Jensen före Agneta Karlsson och Lillemor Landekrans. Vid målet väntade härliga kanelbullar bakade av Pirkko Bårman och Monica Olsson. ICA Hönö hade sponsrat med bananer till alla.

Stort tack till styrelsen för ett lyckat arrangemang.

genom vår motivering en av fem hjärtstartare som Apoteket Hjärtat i våras skänkte till Riksförbundet HjärtLung.

I enlighet med vår motivering har vi nu sett till att gåvo-hjärtstartaren är uppsatt och klar att användas i samhället Skaulo där många av vår förenings medlemmar bor.

Mitt i samhället ligger PRO:s lokaler varför vi såg det naturligt att sätta upp hjärtstartaren hos dem. PRO blev så tacksamma att få den välbehövliga hjärtstartaren nära att man omgående köpte ett värmeskåp för att hjärtstartaren ska kunna hänga utomhus så ortens alla boende ska kunna ha tillgång till den dygnet runt om en hjärthändelse inträffar Då det tar ca 40 minuter för en ambulans från Gällivare att ta sig till Skaulo finns det ett stort behov av hjärtstartare där.

Många medlemmar i HjärtLung föreningen och PRO föreningen i Skaulo har genomgått HLR-utbildning och vår förhoppning är att hjärtstartaren ska bidra till att öka hjärtsäkerheten i Skaulo och omnejd.

Insänt av Jörgen Warberg

Insänt av Bengt Strand

Insänt av Inge Pettersson

47 medlemmar på promenad i skärgården n HjärtLung-promenaden i Lungmånaden november

30

STATUS #6/2020

LANDET RUNT

Verksamheten igång i Borlänge n Efter att verksamheten helt legat nere har Föreningen HjärtLung Borlänge

åter startat upp verksamhet men i mindre format.

Under hösten har vattengymnastiken åter kommit i gång vilket varit möjligt tack vare att Maserhallen ”Coronasäkrat” den nya simbassängen. Man har genomfört vattengymnastiken med färre antal deltagare vilket har fungerat bra enligt Kerstin Mattsson som är instruktör för gruppen. Även HjärtLungkören har lyckats träffas några gånger innan snön kom men hade då sina körövningar utomhus, vid Gammelgården och vid utescenen i Folkets Park. Att dessa sångstunder var efterlängtade framgick av att en stor del av körmedlemmarna deltog och många önskemål framkom om att kören borde kunna träffas inomhus när det nu börjar bli kyligt ute. Av smittoskäl väljer man dock att avstå från detta då körmedlemmarna dels tillhör riskgruppen och eftersom sång utgör en extra stor risk för smittspridning.

Coronan har även fått en positiv konsekvens för föreningen. Under hösten har man startat tisdagspromenader runt Sportfältet. Medlemmarna samlas då och går ”Hälsans stig” som löper runt halva sportfältet. ”Hälsans stig” är ett nationellt initiativ som innebär att det startats sådana promenadslingor på över 130 platser i Sverige. I Borlänge inrättades ”Hälsans stig” som ett samarbete mellan Föreningen HjärtLung, Borlänge kommun och Borlänge Energi.

Planer finns nu i föreningen att arrangera decemberluncher i festvåningen på Forum i Kvarnsveden. Man avser då att duka för 50 personer per sittning, med stort avstånd mellan lunchgästerna. För att så många som möjligt av föreningens medlemmar skall ges tillfälle att delta planeras flera sittningar.

Däremot har föreningen även fortsättningsvis ställt in sina medlemsmöten.

Insänt av Kaare Andersson

En ny verksamhet som Föreningen HjärtLung startat är tisdagspromenader runt Hälsans stig vilket blivit väldigt uppskattat av medlemmarna.

Vad är IPF?

Förkortningen kommer från engelskans idiopathic pulmonary fibrosis. Idiopatisk betyder att orsaken är okänd, ”pulmonary” är engelska för lungor och fibros betyder att det bildas ärrvävnad.

Lungfibros är en lungsjukdom där frisk lungvävnad omvandlas till stel ärrvävnad. Symtomen kommer ofta smygande och de vanligaste är torrhosta och andfåddhet vid ansträngning.

IPF är en sjukdom där symtomen blir allt mer påtagliga med tiden, men med nya behandlingsmöjligheter kan sjukdomsförloppet bromsas och livskvaliteten förbättras hos de som drabbas.

Rökning är den vanligaste riskfaktorn, men i många fall av lungfibros finns ingen känd orsak. Detta brukar kallas idiopatisk lungfibros (IPF).

På lungfibros.se kan du läsa mer om idiopatisk lungfibros (IPF). Skanna QR-koden, så kommer du direkt till sidan.

PC-SE-100890 Respiratory

Lungfibros.se För dig som vill veta mer om sjukdomen idiopatisk lungfibros (IPF)

Boehringer Ingelheim AB Box 92008 120 06 Stockholm STATUS #6/2020

31

FÖRBUNDSNYTT

Föreningsverksamhet under pandemin n Vi rekommenderar våra föreningar att nogsamt

följa Folkhälsomyndighetens riktlinjer och regionala råd och föreskrifter. Riksförbundet följer hela tiden detta och uppdaterar på hemsidan vad som gäller för våra föreningar. Vi ställer om en hel del verksamhet till digitala aktiviteter, utomhusaktiviteter och träffar

där vi kan hålla ordentligt avstånd. Vi lär oss nytt och lär om att också hålla digitala föreläsningar, utbildningar osv. Och söker fler som vill vara med att hjälpa till med digitala aktiviteter. För mer information kontakta Lotta Sondell, ansvarig för organisationsutveckling, lotta.sondell@hjart-lung.se.

NYHETER I WEBBUTIKEN n Det har åter kommit in nyheter i vår webbutik, bland annat en glasögon-

putsduk och nya foldrar. Gå gärna in och titta!

Hälsning från valberedningen n Som vanligt är valberedningens arbete viktigt, och

den här gången extra svårt och ansvarsfullt eftersom det gäller att hitta en bra kandidat till ordförandeposten i riksförbundet. Vi behöver er hjälp med att hitta intressanta personer som kan axla Inger Ros roll, och även kandidater till styrelsen. Det är också väldigt viktigt att ni i läns-och lokalföreningarna jobbar på

Tack!

med era valberedningar. Valberedningsarbetet kan inte nog värderas. Så, jobba på och hjälp oss att hitta bra kandidater. En annan sak valberedningen vill påpeka är att även om ni har en ledamot i styrelsen måste ni nominera den personen igen för nästkommande kongressperiod. Nomineringarna skall inte vara inne förrän den 30 november 2021 men tiden går fort.

DEBATT I DAGENS SAMHÄLLE n Riksförbundet HjärtLung har

tillsammans med Diabetesorganisationen i Sverige och Storstockholms Diabetesförening fått en debattartikel publicerad i Dagens Samhälle om influensavaccination. I debattartikeln efterlyser vi en tydlig strategi från regionerna: • Genomför en nationell informationsinsats kring influensavaccination • Erbjud och förenkla vaccination för vård- och omsorgspersonal • Se till att pandemisäkra vaccinationen • I nför en enhetlig och nationell mätning av vaccinationsgraden.

Läs debattartikeln här: https://www.dagenssamhalle.se/debatt/krafttag-kravs-fran-regionerna-atterbjuda-influensavaccin-34204

”Jag vill rikta ett stort tack till alla er som under året bidragit med gåvor till Riksförbundet HjärtLung. Era bidrag är värdefulla för oss i vårt arbete för att alla med hjärt-, kärl- och lungsjukdom ska få bästa möjliga vård och livskvalitet.”

Ge med hjärtat

Inger Ros, Förbundsordförande

Nyhet!

– bli månadsgivare

Vid en kronisk sjukdom betyder det ofta oerhört mycket för livsgnistan att träffa andra människor i samma situation.

Med ditt bidrag kan vi fortsätta vårt arbete för att den som lever med hjärt-, kärl- och lungsjukdom ska ha ett bra liv.

I våra omkring 150 föreningar runt om i landet träffas människor med liknande erfarenheter, för gemenskap, stöd och glädje.

Bli månadsgivare på www.hjart-lung.se/manadsgivare eller ring 08-556 06 200

32

STATUS #6/2020

FÖRBUNDSNYTT

Förebyggande sjukpenning införs till fler riskgrupper n Regeringen ändrar kriterierna för vem som kan få förebyggande sjukpen-

ning och utökar nu möjligheten till att bland annat inkludera fler personer med hjärt-kärlsjukdom. Ändringen kommer efter att Socialstyrelsen inkommit med ett förtydligande att högre svårighetsgrad vid vissa kroniska sjukdomar kan öka risken för en allvarlig utveckling vid covid-19. Tidigare har det krävts samtidig förekomst av mer än en kronisk sjukdom för att få ersättning. Det har inneburit att personer med till exempel svår hjärtsvikt uteslutits om man inte haft ytterligare en kronisk diagnos.

Riksförbundet HjärtLung har sedan pandemins början kritiserat detta och påpekat vikten av att inkludera fler personer i möjligheten till sjukpenning.

– Att i ett osäkert kunskapsläge exkludera personer med kroniska hjärtkärlsjukdomar från ekonomisk ersättning är olyckligt. Konsekvenserna kan bli ödesdigra. Om regeringen i stället hade inkluderat fler hade man gett möjlighet för individer att själva avgöra sitt behov utifrån sin levnadssituation, sade förbundsordförande Inger Ros i juni.

Förbundet har tillskrivit både Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten samt framfört vikten av att utvidga ersättningen direkt till Socialminister Lena Hallengren, något man nu alltså gör.

Diagnoserna som nu ges möjlighet till ersättning är följande: • Svår hjärt-kärlsjukdom (svår hjärtsvikt, pulmonell arteriell hypertension, kronisk tromboembolisk pulmonell hypertension, komplicerad medfödd hjärtsjukdom, klaffsjukdom med uttalad påverkan på hjärtfunktionen) • Diabetes med komplikationer i minst ett organsystem • Kraftigt nedsatt njurfunktion (CKD stadium 4 och 5) eller kronisk leversjukdom med cirrosutveckling.

VINNARE & LÖSNING krysset nr 4 2020 Status 4-20 KAN JAGA FRÅN KAJAK KAN JORDEN UNDER HJORDEN

KAN INTUITIV ANDAS IN MOT SMÄRTA

HAR TEATERLATER GIRODELAR STUDIETID

BERTIL BLUES

KVINNOR BESTÄMMER MED I FOBI SPELET

D N A M E R

LIDER FÖR NÖDIG

SKÄRSKÅDAS INNE O. MORSAN

EN VAR GUSTAVIANSK DE ÄR FARLIGA I GRUVOR

A G O R A

GER FRAMPERSON- HAVRE FÖRS BRUNTE LIGT LÅGT SÅ SPLIT

P F R I V M A T

DET KAN SÄTTAS I JORDEN

ISTÄLLET FÖR ÄGA

HÖGSTA HÖNSET I OPPOSITION

DVÄRGARTAT TRÄD OARTIG

S Ö N D R A

SOM BRUKLIGT ÄR

DEN HAR KAN NE- KOMMER VAKMURARE DERBÖRBRUK DEN MOT NANDE TILL FÖR RUTAN

S S S E L F A D E R N V I S S E E N E R K A T E T P N E H A F Ö R T A L K T L Ö VAR KING KONG INITIALT

ÄR DEN SOM VET DE SPELAS I TENNIS

LÄR-

GER JUNGE ROBUST GÖR SMÅ VIRKE EFTER MATEN

ARBETADE FRÖDING I KOPPPLATS

GÖR ALLA DAGAR TILL SLUT TENNISKLUBB

FÄRGSKIVA PALLADE TRYCKET

BLIR DET PÅ LÄXAN? FART

THATCHERTITEL

M R

V A T S K A L L E I L S L E T R Å R O S

BÖN OM UPPREPNING EMBLAS KARL

VÄXT I SJÖSALA VALS SLÅ EN TVÅA STRYKS TUNT SES VID FOTÄNDAN

S

E G R A

XXX NAVIGERAS MED

G P S

KORT FÖR DAG 2 VIRKE OCH ISBRYTARE

DEN TOTALA MÄNGDEN BLIGAR

VILL EJ TA PARTI GICK I RIO 2016

LEGEND

V A L D E A T T T A V A T T E N V Ä

SÄLJS PÅ MUSIKAFFÄR?

I N U I T

B A S V A R R A I T F S Y L L L A D T T T E U B G E

TÖMMER LAGREN VERKTYG

SES PÅ VÄXELSPAK

SPORRAS

R E G T G A P P E O L K A O T R A G T E

FINNS FÖR ÖGONFÄRG BAND

GÖR DONATOR HÄNGT IHOP

SKA SKYDDA ANSTÄLLD SMAKAR UTSETT SURT ÄR RÅGAD I ÖVERKANT

DRYCK FÅS PÅ DE FLESTA CAFÉER

RIT DEN SKA VÄL KRAMAS

GÖR JU SKEN IBLAND

BANKAS BIFF OSTPRODUCENT

HÅRDNAFSAD KOKT ELLER ELLER UPPSLUKAD TVÄRTOM NELSON

B I T E N

L

O R D HYDES TITEL

GÖR VÅR GÖR FÅ JORHUD PÅ ATT DEN ÄR SMÄRTA PLATT

R E A G E R A R

A N S E R SPRIDER SMÅ KORN

S T R M Ö E R T R Å O T A A L R A M R

LÄGGS OFTA NED HETTE GRATISBLASKA

STÄLLER TILL SVARS

SPRIDS VIA KOTTAR BANDITSPAK

3 VINNARE SOM VINNER 200 KR VAR Gunnel Theodoridoy Gävle

Kenneth Karlsson Skövde

Inger Bristrand Lycksele

I Igalo, Montenegro finns 70-årig tradition av förebyggande och rehabilitering med 300 specialistläkare, sjukgymnaster och dietister. Tillsammans tar vi fram individuellt anpassad träning & kost samt vetenskapligt baserat hälsoplan med långsiktig uppföljning.

Välkommen att se vad vi kan göra för just dig! info@myheartcare.se

STATUS #6/2020

0707 195 134

33

KORSORD FÅ SÅG NÅGON NÅGOT ATT TRO I SUMPEN? NÅGOT

TOYSMAK

VISS FÖRKNIPPAS MED JULEN

ÄR JORDBRUKARE

BLIR JU DE MINSTA

TAGIT TAG I VATTNET TAK I GAP DET ÄR KVAR PÅ TUNGAN?

LIGGER FYLLNINGEN AVVIKANDE KAN SOMLIGT VARA MED NÅL HAR MONACO LITEN LÄGGER TILL

FITZGERALD O. LEMHAGEN KAN DÅLIGT AVGÖRA ÅTJÄMN DRAGET KAMP

VRESIGT DET JAGADE DJURET INLEDA SPEL BANSPORT

FYLLA MAGNUM MED KULOR TÖMT SOM VÄDERSTRECK

ÄR VISSA DRAGSPEL ANVÄNDE SPADE

ODJUR BÄR BLAND HÖGA BERG

BÖR INTE TAS PÅ ALLVAR PILPLATS

BRUKAR LARMRAPPORTER

FÖRMAN OMBORD

ABBAHIT

ÄR TVÄRS EMOT

SOM SKATBON BIOBECK

VANLIG JULKLAPPSSAK

DET FÖREGÅR PREMIÄREN

DET ÄR FÖRAKTFULLT BÖRJA VARA

KAN MAN SKUMMA AV GJORDE BRUKAT NYFIKEN? MJÖL SPELSLUTET

SVÅRT ATT VÄSTKUSTSK I DENNA STUND LITEN I LYA FARIT RUNT ÄR VÄL MAKAR

ANTYDER MOTSATSEN KAN VÄCKAS

GÅR SURFARE UT PÅ GÖR BILD ELAK

ALIEN

ÄR MÅNGA FÖRENINGAR

FÖRSTÄRKER SÄKERT

VIKER EN DEL BYXORNA

BLIR PRISER I MELLANDAGARNA

Sve tter! lo

LEDIGHET

DET ARBETAR IHOP

VÄNTAR KRANSKULLAN I

NN I V rige

URAN

SÄTTS TÄNDER I BOET

AS AV STÖRRE GNAGARE SKRAPA

TON-  BARNSFÖLJLIG I DEN KOKONG?

MORS ÄR I MAJ

TRALLAD TON

DEN ÄR LÅNGHALSAD

VIFTAR PÅ TAXI

EDER TILL HÄLFTEN

LUNKA PÅ

CHANSA DET LILLA FÄLTET

SES MED DITT BLIR MÅLARBÖCKER

INTRÄFFA

34

LIGGER ISRAEL I

ANVÄNDA SÅG DUNST

DRIVS MYCKET MED

Lösningen ska vara märkt ”Bildkryss nr 6” och måste vara Status, Wollmar Yxkullsgatan 14, 1 tr, 118 50 Stockholm, tillhanda senast den 6 januari 2021. Sex pristagare vinner två Sverigelotter var.

Lösning och pristagare meddelas i Status nr 2 2021.

Namn:_____________________________________________________________________________________________________ Adress:_____________________________________________Postadress:____________________________________________

STATUS #6/2020

Tillsammans i vinter Kära medlem, vintern är här och det ser ut som att vi får sällskap av viruset ännu en årstid. I tider när många behöver avstå från mycket vill vi kunna bjuda på mer. Genom vår satsning tillsammansivinter.se får du som medlem träning, gemenskap och aktiviteter på distans helt utan kostnad.

TRÄNING

GEMENSKAP

AKTIVITETER

Besök tillsammansivinter.se och välj det som passar dig bäst. Kanske är det att göra dagens övning varje morgon eller att träna dina benmuskler två gånger i veckan? Boka en telefonfika för en stunds samtal med en annan medlem? Vill du lära dig mer tillsammans med andra erbjuder vi digitala Tematräffar. Och om du har svårt att hålla motivationen uppe kan du får råd och stöd av vår livsstilscoach. Allt ingår i ditt medlemskap!

Hur din vinter än ser ut kan du tryggt besöka tillsammansivinter.se Låt oss fortsätta vara omtänksamma och ta hand om varandra.

Håll ut tillsammans med oss, vi finns bara ett klick bort Välkommen!

Låt oss göra det bästa av vintern – välkommen!

tillsammansivinter.se STATUS #6/2020

35

Vi sätter fingret på benartärsjukdom

Ont i benen – en hjärtefråga

Om det gör ont i benen, speciellt när du rör på dig, kan det bero på benartärsjukdom. Sjukdomen drabbar knappt en av fem och ger sig vanligtvis till känna i övre medelåldern.

Sjukdomen orsakas av åderförkalkning som leder till syrebrist i musklerna.

Med rätt träning och behandling lindrar du smärtan.

Läs mer på benartärsjukdom.se

Science for a better life PP-XAR-SE-0453-1 November 2019

Bayer AB | Box 606 | 169 26 Solna | Bayer.se