Tidningen Status - Riksförbundet HjärtLungs medlemstidning.

STATUS

RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNGS MEDLEMSTIDNING

Nummer 4 2020 | SEPTEMBER

Förläng sommaren med sommarprat och hemmagjorda chips Var fjärde medlem har avstått behövd vård

Kom igång

med motionen efter karantänen

Forskning: Hur kan vi förebygga förmaksflimmer? n Hjärt-kärlsjukdom ställer ofta till det för

sexlivet. Många ser det som ett problem, men lösningar finns. Sjuksköterskan Eva Hägglund förklarar hur och Mats Lindahl berättar om sin uppfinning som gjorde det enklare för honom.

Sara Begner tipsar om middagar du fixar under halvtimmen

Landet runt: Det kom ett vykort … l Annorlunda årsmöle l Ny Hälsans stig i Skåne l Corona stoppar inte gympan l

SEXLIVET EFTER EN SJUKDOM Häng med på förbundets gympa på Youtube

VÄLKOMMEN

Ingen ska behöva avstå från nödvändig vård efter att ha lämnat en mycket annorlunda vår gick vi in i sommaren som jag hoppas varit fin och avkopplande, trots restriktioner. I skrivandets stund vet jag mycket lite om hur hösten blir. Jag hoppas av hela mitt hjärta att vi bekämpat pandemin så pass att vi kan börja få igång verksamheten med fysiska möten.

Självklart fortsätter vi följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer och uppdaterar hemsidan med information om covid-19.

Jag är glad att vi kunnat göra mycket för våra medlemmar under en svår tid.

Fina material har tagits fram som längtar efter att användas vid fysiska tematräffar. Träffar om sömn, stress och ensamhet fungerar också digitalt. Jag vet att alla inte har tillgång till och känner sig helt bekväma med digitala lösningar. Men jag vet också att allt fler behärskar tekniken och vi på riksförbundet finns som stöd och hjälp för våra föreningar.

Nu blir jag månadsgivare. Bli gärna det du också! Du kan läsa mer i tidningen varför jag tycker det är viktigt! i maj gjorde vi en medlemsundersökning kring upplevelsen av situationen under vårens kris. Ett stort tack för alla svar! De är till stor hjälp för att göra vår verksamhet än mer tillgänglig och kommunikationen till beslutsfattare tydligare. Det är oroande att så många upplever att de inte velat söka vård som inte är coronarelaterad. Vad som är orsaken är oklart. Men ingen ska behöva avstå från nödvändig vård. Vi har förvissat oss om att den oron kan stillas. Oroande är också att många uppger att de blivit mindre fysiskt aktiva. Vi vet alla att det inte är bra för hälsan. Jag hoppas att solens strålar och något lättare restriktioner gjort att fler kommit ut. Vi kommer också, om inte våra motionsgrupper kan komma igång som vanligt, stötta till fysisk aktivitet på annat sätt. jag är stolt över att vara ordförande i Sveriges näst största patientorganisation, stolt över det opinionsarbete vi bedriver och stolt över all fin verksamhet och material. Visst vore det bra och kul om vi blev ännu fler. Då kan vi göra ännu mer nytta. Låt oss hjälpas åt under hösten att berätta vilka fördelarna är att vara med i en patientorganisation. Ledaren är för kort för att få med allt men jag hoppas du finner goda argument i Status och på vår hemsida.

Solen strålar från klarblå himmel, det är svårt och tro att det ska bli höst. Men den kommer och då hoppas jag åter få möta er i verksamheten.

Lev väl!

STATUS RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNGS MEDLEMSTIDNING STATUS Riksförbundet HjärtLung Wollmar Yxkullsgatan 14, 1 tr, 118 50 Stockholm Tel: 08-55 606 200 Mejl: status@hjart-lung.se Webbplats: www.hjart-lung.se Adressändringar: 08-55 606 213 Gåvobankgiro: 901-0109

Ny adress!

ansvarig utgivare Inger Ros redaktör Ulrika Juto ulrika.juto@hjart-lung.se 08-55 606 209 grafisk form, layout & repro Ersta Sthlm Media AB info@erstamedia.se annonser MediaKraft AB Carl Larsson carl.larsson@mediakraft.se 0701-47 50 29 tryckeri Exakta Print utgivning 6 nummer per år.

Finns även som taltidning.

Redaktionen ansvarar inte för obeställt material och förbehåller sig rätten att korta i texter och insändare. Riksförbundet HjärtLung tar inte ansvar för produkter och tjänster i tidningens annonser. redaktionsråd Christine Cars-Ingels christine.cars-ingels@hjart-lung.se Gunilla Thofeldt gunillathofeldt@gmail.com Ulrika Juto ulrika.juto@hjart-lung.se Patrik Hassel patrik.hassel@metamatrix.se Inger Ros inger.ros@tumba.hjart-lung.se Magnus Östnäs magnus.ostnas@hjart-lung.se

2

N VA

ENMÄRK

Trycksak 1234 5678

E T

Inger Ros Förbundsordförande för Riksförbundet HjärtLung

S

omslagsbild Shutterstock

STATUS #4/2020

VÄLKOMMEN

Foto: MAGNU S J OHNS S ON

INNEHÅLL INNE

#4 2020 4–5:

AKTUELLT Var fjärde HjärtLung-medlem har avstått behövd vård under coronakrisen. ”Mycket bekymmersamt”, säger förbundsordföranden Inger Ros.

8

6–7:

FRÅGOR & SVAR Fysioterapeuten André Nyberg om varför fysisk aktivitet är så viktigt i rehabiliteringen för covid 19-patienter.

8:

Foto: WOLFG ANG KLEINSCHMIDT

10–15

SMÅTT & GOTT Förläng sommaren med missade sommarprat, hemmagjorda chips och alkoholfria öl.

10–15:

TEMA: SEX & SAMLEVNAD En sjukdom kan ställa till det för sexlivet.

Men ge inte upp! Sjuksköterskan Eva Hägglund berättar hur man gör och Mats Lindahl löste det på eget sätt.

16–18:

RECEPT Middag under 30 minuter – funkar det? Visst! Sara Begner delar med sig av snabba och goda recept.

20–21:

20–21

FORSKNING Hur kan vi förebygga förmaksflimmer?

Forskare vid Skånes universitetssjukhus försöker hitta lösningar.

22–25:

LANDET RUNT Gymnastik utomhus i coronatider och i Trelleborg har en ny Hälsans stig invigts.

26–28:

16–18 STATUS #4/2020

22–25

FÖRBUNDSNYTT Missa inte tematräffarna och filmerna med tips till dig som vill röra dig mera på hjart-lung.se. Inger Ros förklarar var månadsgivare är.

30:

KORSORD Kryssa lugnt i höstmyset.

3

AKTUELLT

Personer med psoriasis har ofta hjärt-kärlsjukdom och mår dåligt n Diabetes och hjärt-kärlsjukdom

Kolesterolet ökar i Asien n Människors nivåer av det

som brukar kallas det onda kolesterolet sjunker kraftigt i västvärlden, men stiger i låg- och medelinkomstländer, särskilt i Asien. Det framgår av en omfattande global studie där forskare vid Göteborgs universitet medverkar. Studien är publicerad i tidskriften Nature och hundratals forskare världen över står bakom den. Deras data utgörs av uppmätta kolesterolvärden hos 102,6 miljoner individer i 200 länder under en 39 år lång period, 1980-2018. Höga värden av skadligt kolesterol kan kopplas till cirka 3,9 miljoner dödsfall i världen enbart under 2017. Hälften av dessa dödsfall sker enligt den aktuella studien i de södra, sydöstra och östra delarna av Asien.

påverkar personer med psoriasis mer än deras hudsymtom. Det är bilden i en stor svensk studie. Sedan tidigare vet man att psoriasis ökar risken för andra sjukdomar.

Omkring en tredjedel av patienterna har metabola sjukdomar som fetma, diabetes typ 2 eller hjärt-kärlsjukdom. Även psykisk ohälsa finns i högre grad hos psoriasispatienter än hos normalbefolkningen.

som psoriasispatienter drabbades av till exempel hjärt-kärlsjukdom innebar en ökning av risken för psykisk ohälsa med 109 procent.

Patienter med psoriasis och en eller flera andra somatiska sjukdomar vid studiens början hade den högsta incidensen av psykisk ohälsa.

Forskarna menar att vården måste fokusera på annat än hudsymtom.

Forskarna har analyserat registerdata för omkring 93 000 psoriasispatienter, som inte haft registrerad psykisk ohälsa innan studiens start. Dessa har jämförts med omkring en miljon individer utan psoriasis, med eller utan annan sjuklighet.

Enligt resultaten kopplas hudsymtom vid psoriasis till en ökning av psykisk ohälsa med 32 procent. Andra fysiska sjukdomar

Källa: Dagens medicin

Dålig kondis som ung leder till nedsatt arbetsförmåga n Personer som har dålig kondition eller fetma i övre tonåren, löper

ökad risk att utveckla svår hjärt-kärlsjukdom som vuxna och behöva sjukersättning på grund av kroniskt nedsatt arbetsförmåga. Men redan en mindre förbättring av konditionen kan leda till lägre risk, enligt forskning vid bland annat Linköpings universitet.

Källa: forskning.se

Källa: forskning.se

Depression påverkar hjärta och kärl n En ny studie visar en tydlig

Källa: Science Daily

4

Skydda hjärtat – och hjärnan n Personer som har hög risk att

utveckla hjärt-kärlsjukdom löper förhöjd risk att också drabbas av kognitiv svikt.

Att få kontroll på riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom skulle kunna ge ett skydd mot demenssjukdom. Denna slutsats drar forskare som följt drygt 1 500

personer under 21 år. I slutet av studieperioden såg forskarna att de deltagare som hade högre kardiovaskulär risk också hade en snabbare nedgång i episodiskt minne, arbetsminne och perceptionshastighet. Undersökning med magnetröntgen visade också på negativa förändringar

hos denna grupp. Forskarna menar att med tanke på att det inte finnas några effektiva läkemedel mot demenssjukdomar så är det extra viktigt att förebygga sjukdomen genom att behandla riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom.

Källa: Science daily

STATUS #4/2020

Foto: SHUT TER STOCK

koppling mellan depression och hjärt-kärlsjukdom. I studien ingick cirka 145 000 personer. Man såg en 20 procentig ökning av kardiovaskulära händelser och dödsfall bland personer som hade fyra eller fler depressiva symtom.

Forskarna bakom studien menar att depressiva symtom bör beaktas lika mycket som traditionella riskfaktorer som rökning, högt blodtryck och högt kolesterol för att förebygga hjärtsjukdom.

AKTUELLT

VACCINET – INGEN SUCCÉ

Blodgrupper och coronarisk undersöks

n Den första patientstudien

med ett vaccin mot covid-19 har nu granskats och publicerats i en vetenskaplig tidskrift. Resultatet är tyvärr sämre än vad många hoppats på. De flesta av de 108 patienterna som ingick i studien utvecklade antikroppar men det är skillnad mellan antikroppar som endast klarar av att binda till viruset, och neutraliserande antikroppar som förstör virusets funktion.

Den aktuella studien visar att endast 50-75 procent av försökspersonerna utvecklade tillräckligt höga nivåer av neutraliserande antikroppar, beroende på vaccindos.

n Finns ett samband mellan

hur allvarlig en coronavirusinfektion blir och vilken blodgrupp man har? Preliminära studier tyder på det. Frågan undersöks nu vid Linköpings universitet. Det gör forskarna genom att infektera mänskliga celler med olika blodgrupper, med det nya coronaviruset.

Under det förra sars-utbrottet, som skedde i början av 2000-talet, observerade man i Hongkong att det var en större andel personer med blodgrupp A som var inlagda på sjukhus medan en mindre andel tillhörde blodgrupp 0.

Källa: Dagens medicin

Källa: sr.se

n Var fjärde medlem i Riksförbun-

det HjärtLung har avstått vård under pandemin. Det visar en enkät som genomfördes i våras.

– Att människor avstått att söka vård de behöver på grund av covid-19 är mycket bekymmersamt, säger Inger Ros, förbundsordförande i Riksförbundet HjärtLung.

Riksförbundet HjärtLung genomförde i maj en medlemsenkät för att kartlägga konsekvenserna av corona-pandemin. Syftet var att få en bild av hur information från myndigheter uppfattades, hur man såg på sin livssituation samt på sjukvården. Enkäten skickades till över 13 000 medlemmar med hjälp av undersökningsföretaget Mistat AB, cirka 5000 medlemmar svarade.

– Det är värdefullt att så många medlemmar besvarade enkäten vars resultat ger en lägesbild att anpassa vår verksamhet utifrån, säger Inger Ros. Det ger en god utgångspunkt för våra budskap till beslutsfattare om vad som behöver förbättras, till exempel

STATUS #4/2020

informationen om vikten av att söka vård och stöd till egenvård för personer i riskgruppen. Vi har i vår kommunikation försökt bistå myndigheterna i arbetet med att sprida budskapet om att man ska söka vård som vanligt, självklart är det livsviktigt även i tider av corona. Tack och lov verkar det nu som trenden vänt och fler personer söker vård när de känner olika allvarliga symtom, till exempel för hjärtinfarkt.

Nio av tio medlemmar tycker att den information de fått från

Vill du veta mer? n Läs mer om enkäten på hjart-lung.se. På hemsidan och i webbutiken finns inspiration till motion och rörelse, bland annat filmer med medicinsk yoga och gympa samt även träningsband att beställa. På hemsidan finns också uppdaterad information om nyheter vad gäller digitala mötesplatser och kurser/utbildningar.

myndigheter varit tillräcklig. Ungefär hälften (47 procent) av de svarande uppger att de är oroliga för att de inte ska få den vård de behöver om de skulle insjukna i covid-19.

– Den akuta vården ska fungera som vanligt under pandemin, däremot har en hel del inplanerade operationer fått stå tillbaka. Det är angeläget att vården kommer igång med dem igen när den mest akuta fasen är över, framhåller Inger Ros. Hälften av medlemmarna rapporterar att de är något eller mycket mindre fysiskt aktiva. Var femte medlem uppger att de känner sig ensamma. Var sjunde har blivit mer nedstämd under pandemin.

– Ensamhet och depression är en konsekvens av pandemin. Vi hoppas att vi kan komma igång med aktiviteter i olika former.

Gemenskap och fysisk aktivitet är så viktigt för hälsan och det allmänna välbefinnandet. Under hösten kommer vi att fortsätta arbetet med att ställa om verksamheten så att fler ska kunna vara med i olika former.

Diabetes vid hjärtinfarkt? n En ny studie visar att

högt blodsockervärde vid insjuknande i hjärtinfarkt ökar risken för att råka ut för ytterligare en hjärtinfarkt, stroke eller hjärtsvikt.

Forskarna skriver i ett pressmeddelande att diabetesutredning och behandling nära inpå hjärtinfarkten skulle kunna förhindra återfall och död i hjärt-kärlsjukdom.

4

miljon er

Var fjärde HjärtLung-medlem har avstått behövd vård

n Så många dödsfall förebyggs

varje år tack vare att människor är fysiskt aktiva. Det visar en studie som bygger på data från 168 länder.

Källa: Science Daily

5

FRÅGOR & SVAR

Tips & råd

om rehabilitering i tider av covid-19 Behovet av rehabilitering är stort efter corona-pandemin.

Både hos dem som haft covid-19 och hos dem i riskgrupp som blivit mindre aktiva på grund av restriktioner i samband med pandemin. Vi har pratat med fysioterapeuten André Nyberg, docent vid avdelning för Fysioterapi vid Umeå universitet, och ordförande i sektionen för Andning och Cirkulation kring hur sjukvården kan bistå och vad man kan göra själv när det kommer till fysisk aktivitet. text Magnus Östnäs

Vilken rehabilitering behövs för personer som haft covid-19?

– De allra flesta personer som drabbats av covid-19 kommer att vara i behov av rehabilitering i någon form. Ett av huvudproblemen med covid-19 och effekterna av sjukdomen är att vi inte vet vad som händer över tid. Vid andra liknande sjukdomar har man exempelvis sett att lungorna helt eller delvis återfått sin funktion men här vet vi ännu inte om det gäller specifikt vid covid-19. Vad gäller rehabiliteringsinsatser vid covid-19 så kommer behoven att vara olika då vi har olika grupper av patienter. Det finns de som har fått långvarig intensivvård och som fått stor påverkan inte bara på lungorna utan även på andra organ, såsom musklerna. Dessa personer behöver ofta specifika insatser för att överhuvudtaget kunna komma upp på benen igen. Andra har haft sjukdomen men inte drabbats lika allvarligt men som behöver stöd och hjälp att komma igång igen.

6

Vad kan man göra i egenvårdande syfte?

– För det första är det oerhört viktigt att fortsätta vara fysiskt aktiv. För många som haft covid-19 och haft stor påverkan kan deras aktivitetsnivå vara väldigt låg. Många kan också känna oro över om man ens kan vara aktiv och upplever en stor trötthet/ fatigue. Det man med anledning av detta rekommenderar specifikt vid covid-19 är att man kan dela upp aktiviteterna. Utför korta aktiviteter, flera gånger. För att se om man är tillräckligt aktiv kan man använda Borg-skalan där man skattar sin andfåddhet vid aktivitet på en tiogradig skala. Vanligtvis när man pratar träning rekommenderas ofta en intensitet motsvarande en andfåddhet skattad mellan 4 till 6 på skalan, men vid rehabilitering efter covid-19 rekommenderas det att man initialt kan hålla sig till en trea, vilket motsvarar måttlig andfåddhet. Vad det innebär varierar från person till person, allt från att resa sig från sittande och gå en kort sträcka inomhus till en rask lite längre promenad utomhus. Det finns också mycket man kan göra i hemmet för att vara

aktiv: tåhävningar, att resa sig upp från sittande och övningar med gummiband för att aktivera armarna. En fysioterapeut kan ge specifika råd för den enskilda individen.

Men man bör alltid komma ihåg att något alltid är bättre än inget.

Om man har en kronisk sjukdom men inte drabbats av covid-19, hur ska man tänka?

– Det är viktigt att fortsätta följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer, även nu när det har gått lång tid, pandemin är lika allvarlig. Rekommendationer säger dock inte att man ska vara inne och låsa in sig. Det är inte farligt att vara ute så länge man följer övriga rekommendationer. Har man före pandemin haft behandling som har varit väl inställd så ska man ta kontakt med sin vårdgivare och se till att ens behandling är up to-date, att du har den behandling du behöver. Vardaglig fysisk aktivitet är en av de viktigaste insatserna du själv kan göra för att må bättre vid en kronisk sjukdom som KOL och man kan göra STATUS #4/2020

Foto: S HU T TER STOCK

FRÅGOR & SVAR

Det är viktigt att fortsätta vara fysiskt aktiv efter att man haft covid-19. Men många upplever en stor trötthet. Det kan då vara bra att utföra korta aktiviteter och sedan vila.

Tips för aktivitet i hemmet n Några tips om man tillhör riskgrupp och

känner sig begränsad i hemmet. Vid behov kan du kontakta fysioterapeut för specifika råd kring aktivitet och träning.

• Klarar du vara ute och promenera/jogga så gör det i den takt du orkar.

• Blir du för trött av en längre promenad, dela gärna upp i flera kortare promenader.

• Brukar du delta i aktiviteter i träningslokal, försök göra så mycket som möjligt av de övningarna hemma eller ute. Ett träningsband (gummiband) är ett redskap

som kan användas i hemmet, speciellt för träning av armarna.

•G ör uppresningar från stol, utan att ta hjälp av armarna om du klarar det. Gör cirka 60 procent av det du klarar maximalt och gör det i två omgångar. (Orkar du göra 10 uppresningar, träna på 6 x 2) •G ör tåhävningar – ställ dig på tå och gå ned igen. Gör ca 60 procent av det du klarar maximalt och gör det i två omgångar.

Källa: Sektionen för Andning och Cirkulation, Fysioterapeuterna

ANDNINGSÖVNING FÖR DIG SOM HAR SLEM 1. Ta 3–5 djupa andetag, pys ut luften mot lätt stängda läppar. Du ska försöka öka mängden luft i lungorna.

2. Ta något vanligt andetag.

3. Andas in djupt och gör sedan en kraftig utandning med öppen mun och hals, som du skulle ”imma en spegel”. Vid covid-19 smitta ska du hålla näsduk för munnen.

4. U pprepa 3 gånger.

5. A vsluta med några vanliga andetag.

6. Hela proceduren kan upprepas 2–5 gånger per dag efter behov.

STATUS #4/2020

mycket hemma. Är man osäker ska man inte tveka att ta kontakt med en hälsocentral och en fysioterapeut, fysiskt eller digitalt, för att få hjälp med hur man ska göra.

Om man har problem med andningen vad kan man göra?

– Det beror på till vilken grad du är påverkad. Om du är helt sängliggande är det bättre att lägga sig på mage än rygg, magläge gör det lättare att andas. Om möjligt är ett upprätt läge också att föredra. Har du hosta med slem är det alltid viktigt att göra motståndsandning för att försöka få bort slemmet från lungor och luftvägar. (Se till vänster) Har du fått ett PEP-hjälpmedel utprovat sedan tidigare kan du använda det. Har du behov av andningshjälpmedel kan du få det utprovat av fysioterapeut.

I samband med corona-viruset ska man undvika att använda andningshjälpmedlet som kallas PEP-flaska vid andningsövningar eftersom bubblande i vatten leder till en dimma av vattendroppar och det riskerar att öka smittspridningen av viruset. l 7

Foto: S HU T TER STOCK

SMÅTT & GOTT

90%

Sommaren finns kvar

kände ett större välmående av lukten av kaffe.

n Missade du årets mest

n I en studie om kaffe lyckades forskarna visa att lukten av kaffe i ett rum

gjorde att 90 procent av personerna upplevde ett större välmående. Anledningen ska vara att koffeinet stimulerar vår hjärna och den bekanta kaffe­doften ger då en känsla av välbehag.

Källa: Journal of Environmental Psychology

Förklaring till välmående

Nu mår vi bra!

omtalade sommarprat?

Då kan du enkelt lyssna på det när du har tid. Alla sommarprat finns tillgängliga på sverigesradio.se/sommarvinterip1. Vill du unna dig en nostalgitripp kan du också gå tillbaka och lyssna på äldre sommarprat.

n Varför mår vi så bra av en vacker solnedgång el-

ler känner välbehag av ett musikstycke vi tycker mycket om? I boken Förundrandeffekten tar Sara Hammarkrantz och Katrin Sandberg reda på varför med hjälp av spännande och banbrytande forskning som idag sker på området.

Boken finns på Adlibris eller i annan bokhandel.

Hemmagjorda chips och öl i höstmyset n Vad passar bättre i höstmyset än öl och chips? Men

testa att byta till alkoholfri öl, vilket kanske är vettigt om du har släckt törsten med öl hela sommaren.

System­bolaget har sedan flera år ett brett sortiment av det. Till ölen? Chips naturligtvis, men strunta i påsarna från affären – gör dina egna istället av sötpotatis!

3 alkoholfria öl från Systembolaget

Sötpotatischips Ingredienser • 400 g sötpotatis • 2 msk rapsolja • 1 tsk flingsalt • 1/2 tsk chiliflakes Gör så här Sätt ugnen på 125°C. Skär sötpotatisen med skal i millimetertjocka skivor, gärna med mandolin.

Fördela på en bakpappersklädd plåt. Pensla med olja på båda sidor. Ställ in i mitten av ugnen ca 45 minuter.

Starta timer.

Strö över lite flingsalt och chiliflakes.

Servera gärna sötpotatischipsen med en god gräddfilsdipp, exempelvis smaksatt med honung och finrivet citronskal.

Recept från ica.se

8

Easy Rider Bulldog Nonalcoholic IPA (nr 1973) Pris: 15:90 kr n Nyanserad, något humlearomatisk smak med tydlig beska.

Störtebeker 1402 (nr 1900) Pris: 13:90 kr n Brödig smak med inslag av honung, citrusskal och örter.

Peroni Libera (nr 1191) Pris: 13:90 kr n Brödig smak med inslag av citrus, honung, örter och ljust bröd.

STATUS #4/2020

SWE-PS-145-0918-067942

Schhh...

(Infarkt pågår)

Visste du att kvinnor ofta får tysta infarkter?

Symptom att ta på allvar:

Tysta infarkter innebär att man upptäcker hjärtinfarkten långt senare, till exempel vid undersökning med EKG eller magnetröntgen. Symtomen är mer vaga eller diffusa än vid mer typiska infarkter och missas därför ofta. Du måste alltså inte ha bröstsmärta eller värk som strålar ut i armen för att ha en hjärtinfarkt. Många kvinnor söker inte vård i tid. Vi vill inte att du ska vara en av dem.

• Andfåddhet och en känsla av att du måste ha luft • Påtaglig trötthet • Illamående • Känsla av att du ska svimma • Smärta i ryggen eller magen

Du behöver inte ha alla symtom ovan samtidigt för att det ska vara en hjärtinfarkt.

Vid misstanke om infarkt – ring 112. Läs mer på www.tystinfarkt.se

www.amgen.se STATUS #4/2020

9

Tema: SEX & SAMLEVNAD

Om du vill ha sex, men kroppen inte svarar ska du inte ge upp. Det finns många hjälpmedel!

”

Hjärtinfarkter är ofta dramatiska, man ställs inför det faktum att man kanske är skör. Många blir rädda då och vågar inte ha sex eftersom de tror att det kan trigga igång en ny hjärthändelse 10

STATUS #4/2020

Tema: SEX & SAMLEVNAD

Få ett bättre sexliv trots sjukdom Minskad lust, smärta och svårigheter att behålla erektionen ställer ofta till det vid hjärt-kärlsjukdom. Sjuksköterskan Eva Hägglund har många års erfarenhet av att hjälpa personer med sexuell dysfunktion. Här delar hon med sig av sina bästa råd.

M text Maja Lundbäck

Foto : SHUT TE R STOC K

ånga, inte alla, vill ha sex. Det gäller även om man har hjärt-kärlsjukdom.

Samtidigt förknippas högt blodtryck, diabetes, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och förmaksflimmer med olika former av sexuell dysfunktion.

– 17 procent av alla vuxna män i Sverige har haft svårt att få eller behålla erektionen, men det är vanligare vid diabetes, då gäller det en tredjedel av alla män, säger Eva Hägglund, sjuksköterska på hjärtsviktsmottagningen vid Karolinska universitetssjukhuset.

Siffrorna kommer från Folkhälsomyndighetens befolkningsundersökning av svenskarnas sexvanor från 2017.

En annan undersökning visar också att fyra av tio kvinnor med hjärtsjukdom, som har lämnat klimakteriet bakom sig och numera är så kallat postmenopauala, är sexuellt aktiva. Hos kvinnor med hjärt-kärlsjukdom är dock orgasmproblem vanligt, liksom problem med lubrikation, det vill säga att inte bli svullen och våt. Sådana problem kan ses hos sex av tio hjärtsjuka kvinnor, jämfört med ungefär tre av tio hjärtfriska kvinnor i samma ålder. minskad lust eller intresse för sex är den vanligaste sexuella dysfunktionen hos både män och kvinnor, enligt Eva Hägglund, som har lång erfarenhet av att träffa hjärtpatienter och att hjälpa män med potensproblem.

– Männens problem delas in i fyra undergrupper: minskad lust, tidig utlösning, ingen utlösning samt erektil dysfunktion, alltså svårigheter att få eller behålla erekSTATUS #4/2020

17%

av alla vuxna män i Sverige har haft svårt att få eller behålla erektionen.

Eva Hägglund jobbar som sjuksköterska på hjärtsviktsmottagningen vid Karolinska universitetssjukhuset.

forts. på nästa uppslag – vänd

11

”

Tema: SEX & SAMLEVNAD

5075% av alla som har en sexuell dysfunktion upplever detta som ett faktiskt problem, enligt Folkhälsomyndighetens siffror.

Mål, förväntningar och lust förändras genom livet för båda två, speciellt i samband med en sjukdom. tionen. För många män kan erektil dysfunktion vara det allra första symtomet på kärt-kärlsjukdom. Hos kvinnor delas problemen in i fem undergrupper: minskad lust, lubrikationsproblem, orgasm, psykologiska faktorer och smärta, säger hon. eva hägglund menar att många drabbade är övertygade om att de olika sexuella problemen de dras med har att göra med medicinerna som de behöver ta.

– Det är många som hänger upp sig på att det är medicinerna som ger symtomen, säger hon.

Studier visar visserligen att både betablockerare och urindrivande mediciner kan leda till problem i det sexuella samlivet, men kanske är det bara halva sanningen till symtomen. Förklaringen kan vara mer komplicerad. Stress, ångest, depression, trötthet och rädsla i kombination med alla andra saker som händer i kroppen efter en hjärtinfarkt, kan påverka självbilden, förklarar hon.

– Hjärtinfarkter är ofta dramatiska, man ställs inför det faktum att man kanske är skör. Många blir rädda då och vågar inte ha sex eftersom de tror att det kan trigga igång en ny hjärthändelse, säger hon. även partnern kan vara rädd för att råka sätta igång en hjärtinfarkt. Faktum är att det finns en period efter en hjärtinfarkt som man måste avstå sex, vilket ofta handlar om tre till sex månader, då mediciner ska ställas in och fysiska tester utföras för att bedöma hjärtats kapacitet.

Men när man har fått klartecken att sex är okej, vilket oftast betyder att man klarar av att gå upp för två trappor igen utan att hjärtat får problem, är rädslan för en hjärtinfarkt mitt under sexakten nästan helt obefogad, enligt Eva Hägglund. Det är mycket ovanligt att det inträffar just då, i alla fall om man har sex i en trygg miljö med en partner som man har haft länge.

– Men det är mer vanligt om man har en tillfällig

Hit kan du vända dig vid problem • Din läkare – se över medicinerna, hjärtmedicin kan påverka sexualiteten indirekt.

• Till RFSU – de har webbshopar med sexuella hjälpmedel.

• En sexolog, urolog (män) eller gynekolog (kvinnor) – kan ge dig tips och råd.

• Mottagningen Annova i Stockholm – tar emot dig med sexualmedicinska problem.

12

partner i en okänd miljö, som på ett hotellrum. Varningstecken att se upp för då är svår och kraftig andnöd, svår och kraftig bröstsmärta, eller snabb och oregelbunden hjärtrytm, samt kraftig yrsel eller att man svimmar, säger hon.

Om man vill ha sex, men upplever att kroppen inte svarar som man skulle önska, ska man inte ge upp. Att prata med läkaren om olika hjälpmedel och mediciner är ofta en bra idé. För män finns så kallad pubisring eller vacuumpump som kan köpas via RFSU eller apoteket.

Mediciner finns dels i form av kräm, där urinrörets mynning på penis lokalbehandlas. Utöver det finns till exempel Viagra, injektioner och penisproteser, som opereras in. för kvinnor finns inte lika många hjälpmedel. Det första kvinnor kan göra vid minskad lust är dock att kolla upp hur det står till med östrogennivåerna.

– Förändringar i hormonnivåer kan råka sammanfalla med en hjärthändelse. Det är ju så att kvinnor får mer hjärtinfarkter i och med klimakteriet, säger Eva Hägglund.

Mot smärta, som också är vanligt hos kvinnor, kan lokalbedövning med kräm hjälpa. Och vid torra slemhinnor finns receptfria salvor på apoteket.

För en del personer kanske den sexuella dysfunktionen inte ses som ett stort problem.

– Man kanske inrättar sitt liv på ett annat sätt. Och kanske väljer att som par fortsätta livet utan sexuell samvaro med samlag och orgasmer, men det betyder inte att man måste fortsätta utan ömhet, kärlek och närhet, säger hon. för att få ny balans efter en hjärthändelse är det viktigt att man pratar med varandra.

– Parsamtal, som handlar om hur och vad man vill göra, kan leda till att man hittar varandra sexuellt igen.

Mål, förväntningar och lust förändras genom livet för båda två, speciellt i samband med en sjukdom. Det är ofta uppskattat att man tar upp sexlivet i samtalet, säger Eva Hägglund.

50 till 75 procent av alla som har en sexuell dysfunktion upplever detta som ett faktiskt problem, enligt Folkhälsomyndighetens siffror.

– Är man mitt uppe i livet eller nyligen träffat en ny partner kanske man har mycket energi och vill ha sex.

Men jag tycker inte att man ska hoppa över medicinerna som förbättrar symtomen för hjärtat om man är orolig för den sexuella funktionen. Hjärthälsan måste ju komma först, man får anpassa dysfunktionen på andra sätt, säger hon. l STATUS #4/2020

Foto: S HU T TER STOCK

Tema: SEX & SAMLEVNAD

Njutning?

Ja, tack!

n Efter femtio är väl sex-

ot

livet ett avslutat kapitel?

Eller? Nej, tvärtom F upplever många kvinnor en stor frihet när de kan släppa frågan om barnalstrande och preventivmedel – nu kan fokus i stället ligga på lust och sexuell mognad. I denna viktiga bok visar Eva Sanner (bilden) att det går att ha sex på ett annat sätt under den här delen av livet, så som vår kropp vill ha det. Vi får en fördjupad kunskap om klitoris, orgasmer och g-punkten och lär oss att hantera prövningar i våra relationer, kanske när vi inleder nya eller avslutar gamla, eller i att leva ensam.

Undvik • Röka och snusa eftersom det påverkar blodkärlen negativt.

• Stora mängder alkohol eftersom det påverkar blodtrycket.

• Stora måltider eftersom det får blodet att åka till magen i stället för till könsorganet.

problem med erektionen?

DU ÄR INTE ENSAM OCH D E T F I N N S H J Ä L P AT T FÅ .

RFSU GER TIPS OCH RÅD. STATUS #4/2020

PLUND E AS

• Se till att ditt blodsocker är bra.

• Prata med din partner.

• Kolla upp om det inte är någon annan sjukdom som ligger bakom.

ELI

• Utnyttja dygnets tid.

En del män har större potens på morgonen.

• Lär dig avslappning i någon form.

• Mät blodtrycket.

EM

• Använd bekväma fysiska ställningar i välbekant miljö.

• Lägg mer tid på förspel.

• Motionera och var fysiskt aktiv.

o:

Tips

LÄS MER OM H U R VA K U U M K A N H J Ä L PA D I G www.rfsu.com/potens K O N TA K TA O S S info@rfsu.com 08-633 46 01 13

Tema: SEX & SAMLEVNAD

När Mats Lindahl fick de första tecknen på impotens blev han inte förvånad. Med diabetes sedan barnsben hade han inte väntat sig något annat. Han provade alla möjliga piller och hjälpmedel. Lösningen fanns närmare än han kunnat ana. text Maja Lundbäck • foto Magnus Johnsson

”Sex ska ju vara M

Mats Lindahl Ålder: 70 år Bor: Öland samt Vita Sand, söder om Kalmar

ats Lindahl var 50 år när han började få problem med erektionen.

– Det kom inte över en natt, utan växte fram, men blev ett problem för både mig själv och för min partner, säger han.

Efterhand blev det tydligt att han inte kunde behålla ståndet. Mats Lindahl var inte förvånad. Han var faktiskt beredd på att detta skulle kunna hända. Redan som tvååring fick han typ 1-diabetes och ända sedan han var tonåring hade han hört talas om att diabetes kan ge den här konsekvensen.

– När jag var ung läste jag att jag skulle bli både blind, impotent och tvingas kapa fötterna. Jag trodde inte jag skulle bli äldre än 50 bast heller. Det var lite deprimerande, säger han.

Men nu var han 50 år och högst levande. Dessutom ville han ha sex med sin fru.

– Jag testade olika sorters piller, men av vissa blev jag alldeles röd i ansiktet och jag gillade inte heller att behöva ta pillren i tid till själva ”aktiviteten”. Jag provade pubisringar av nylon och vaccumpump, säger han.

Men inget av detta fungerade särskilt bra. Om det inte var tidspassningen som var jobbig så blev det krångligt på andra sätt.

– Sex ska ju vara roligt för bägge parterna, säger han. mats lindahl fick andra hälsobesvär också. 2006, när han var 56 år gammal, började han känna sig allt tröttare, men förstod inte varför.

– En dag när jag var ute och tränade med min granne orkade jag bara springa 50 meter, minns han.

Detta ledde till att han sökte upp den lokala sjukvården. Där tyckte läkaren att han skulle åka hem och ta det lugnt, men för säkerhets skull tog man ändå ett EKG. Resultatet visade att något var allvarligt fel. Han hade drabbats av hjärtinfarkt och fick behandlas akut med ballongvidgning. Men på några ställen i kärlen lyckades man inte få in de så kallade stentarna, som minskar risken för nya förträngningar.

Därför blev det även en bypassoperation. Efter operationen upplevde Mats Lindahl det som att han fick ett nytt liv nästan.

– Det kändes väldigt bra, säger han.

14

Han var piggare än på länge. Men erektionsstörningarna hade han kvar. Det var då han kom på att han ville försöka få fram en bra produkt som hjälpte honom att behålla erektionen.

– Så jag utvecklade ”Syrsan”, det är en mekanisk pubisring som är lätt att justera läget på och lätt att ta av, säger han.

Det har nu gått några år. Mats Lindahl är 70 år. Han är varken blind eller amputerad, men han har inte gått fri från krämpor. För fem år sedan fick han prostatacancer.

– Jag visste att erektionsproblemen skulle kunna bli värre av operation, men jag sa bara ”ta väck cancern”, säger han. mats lindahl och hans fru, som han träffade 1975, har genom åren pratat mycket om sex.

– Vi män är egentligen väldigt känsliga. Men samtidigt ska man vara ”he-man” i alla situationer och man ska ha en bra sexuell förmåga. Därför vågar många inte lyfta fram erektionsstörningarna, men jag har alltid varit öppen. Det är bra att man är det i en relation, säger han.

I dag tänker han ofta på att en relation är så mycket mer än det rent sexuella.

– Jag har funnit andra sätt att visa ömhet på, som att överraska min fru med en blomma. Vi kramas mer än förr, säger han.

Mats Lindahls hjälpmedel Syrsan säljer han sedan tio år tillbaka till andra män med erektionsstörningar. Han är nu uppe i 6 000 sålda exemplar.

– Fast oftast är det kvinnor som gör beställningen, männen vågar inte. Jag tycker att vi behöver prata om det här. Vänta inte med att gå till läkaren, många kan ju få hjälp. Och sedan gäller det att faktiskt kunna se på sin relation med nya ögon. Själva sexakten är ju en intensiv och kort aktivitet. En del kan bli fixerade vid sexakten, säger han. l

Hjälpmedlet ”Syrsan” n Mats Lindahl har på tio år sålt 6000 exemplar av hjälp-

medlet ”Syrsan”, som han har utvecklat på egen hand.

Beställs via hemsidan erektionsstod.se

STATUS #4/2020

Tema: SEX & SAMLEVNAD

roligt” Mats Lindahl vid kusten söder om Kalmar där han bor när han inte är vid sitt hus på Öland.

Mats Lindahls 3 bästa tips 1. Vänta inte med att gå till läkaren.

2. Våga prata med din partner.

3. Tänk på att relationer är mer än det sexuella.

STATUS #4/2020

15

RECEPT

Vad ska du laga för middag i kväll? Kokboksförfattaren och matkreatören Sara Begner får ofta frågan och har kommit fram till att inspiration och smarta tips inför middagsbestyren är hårdvaluta. I boken Veckans favoriter: middag på bara 30 minuter visar Sara Begner att med rätt knep och lite planering går det lätt att laga goda och variationsrika middagar på under en halvtimme. foto Wolfgang Kleinschmidt

Goda middagar under halvtimmen

Sara Begner

Fransk dragonkyckling

30 min • 4 portioner • 500 g kycklingfilé • 1 skivad zucchini • 250 g cocktailtomater, gärna på kvist Senapsoch dragonsås: • 2 dl crème fraiche • 1 dl vatten • 3 finhackade schalottenlökar • 1 msk vitvinsvinäger • 1 msk fransk senap • 2 tsk torkad dragon • ½ tsk salt • ½ tsk grovmalen svartpeppar Till servering: 3 dl ris Gör så här: 1. Koka riset enligt anvisningen på för­ packningen.

2. Dela kycklingfiléerna i 3 bitar och lägg dem i en ugnssäker form. Fördela zucchini och tomater mellan kycklingbitarna.

3. Blanda alla ingredienser till såsen och häll över kycklingen.

Gratinera i ugnen cirka 20 min på 225 grader.

16

TÄNK PÅ ATT …

… recepten i tidningen Status väljs ut efter vad som kan ge inspiration i det egna köket. Det kan dock dyka upp ingredien­ser som inte passar alla.

STATUS #4/2020

RECEPT

Röd currygryta med räkor

Grön sallad med melonvinägrett

15 min • 4 portioner • 1 msk neutral olja • 1–2 msk röd currypasta • 1 burk kokosmjölk (400 ml) • 1 dl vatten • 1 knippe skivad salladslök • 2 strimlade paprikor • salt • 340 g skalade räkor Till servering: ris

15 min • 4 portioner • 70 g salladsmix • 2 dl färska böngroddar • ½ hyvlad gurka Dressing: • 350 g tärnad söt melon, t ex cantaloupe • ½ dl grovriven färsk ingefära • ½ msk urkärnad finhackad chili, t ex jalapeños • 1 dl olivolja • ½ dl vitvinsvinäger • ½ tsk salt • svartpeppar från kvarn

Se upp!

Currypastan kan vara stark, var försiktig om du har känsliga vänner vid bordet!

Tips!

Variera med grön curry eller botanisera bland butikens olika curryblandningar! Använd gärna den lätta varianten av kokosmjölk.

Gör så här: 1. Hetta upp olja i en kastrull och stek curry-pastan någon minut. Tillsätt kokosmjölk och vatten. Koka upp och rör tills currypastan löst sig.

2. Tillsätt lök och paprika och smaka av med salt. Sjud 3 min på svag värme och lägg i räkorna precis före servering.

Passar till

• Stekt, ugnsbakad eller varmrökt lax • Kyckling • Stekt eller grillat fläskkött

Gör så här: 1. Fördela sallad, böngroddar och gurka på ett stort fat. Mixa ingredienserna till dressingen i en matberedare eller med en stavmixer.

2. Ringla dressing över salladen och vrid några varv med pepparkvarnen över. fina fisken

STATUS #4/2020

– vänd 17

RECEPT

Torsk med ägg och brynt smör 20 min • 4 portioner • 600 g torsk • 1 liter vatten • 1 skivad gul lök • 1 msk salt • 50 g smör • 4 kokta ägg • 1 dl hackad bladpersilja Till servering: • 800 g potatis Gör så här: 1. Koka potatisen i saltat vatten tills den mjuknat, 15–20 min.

2. Koka upp vatten, lök och salt i en vid kastrull. Lägg i fisken och sjud under lock 5 min.

3. Bryn smöret i en kastrull tills det är gyllene och doftar nötigt. Hacka äggen grovt.

4. Servera torsken med hackat ägg, persilja och brynt smör.

Perfekt krämiga ägg!

Lägg äggen i en kastrull med kokande vatten och koka 6 min!

Hej! Jag heter Anna Bennich. Jag tycker det är viktigt att vi hjälps åt att minska ensamheten i Sverige. Därför har jag varit med och tagit fram Tematräffar Ensamma tillsammans för dig som är medlem i Riksförbundet HjärtLung. Tematräffarna är ett enkelt sätt att få kunskap om hur ensamheten ser ut idag och tips på hur vi tillsammans kan skapa mera gemenskap.

Anna Bennich, psykolog, författare till boken ”Att vinna över ensamheten” och känd från TV4.

Fotograf: Caroline Andersson

Passa på att lära dig något nytt i höst! Vi ser fram emot att kunna mötas på riktigt igen, men tills dess att (förenings)livet blir sig likt kan du beställa och göra Tematräffar Ensamma tillsammans på egen hand.

Eller på säkert avstånd med andra du redan träffar, kanske i trädgården, per telefon eller på datorn. Beställ i webbutiken på hjart-lung.se 18

STATUS #4/2020

SEVE0072/1 2019-11

Noninvasive ventilators

Individanpassad behandling vid KOL Känner du dig trött, har svårt att sova, har huvudvärk på morgonen eller andnöd?

Då kan ventilatorbehandling i hemmet vara ett alternativ för dig.1

Lumis™ - ventilatorbehandling i hemmet för patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom som medfört påverkan på blodgaser och andning. Ventilatorns positiva luftvägstryck stöttar dina andningsmuskler, framför allt när du sover, så att du kan andas mer effektivt.2 Läs mer på resmed.com/se

1. Swedevox riktlinjer LTMV 2019; https://www.ucr.uu.se/swedevox/for-personal/riktlinjer-behandlingar/riktlinjer-ltmv-2019 2. Arnal J-M et al. COPD: Journal of Chronic Obstructive Pulmonary Disease, 14:4, 401–410,

ResMed Sweden AB Jan Stenbecks Torg 17. SE-164 40 Kista Sweden

STATUS #4/2020

19

FORSKNING

Tidiga tecken på förmaksflimmer undersöks Trots att förmaksflimmer är vanligt vet man fortfarande ganska lite om hur sjukdomen kan förebyggas. En viktig pusselbit för att kunna göra det är att förstå vilka förändringar av hjärtats struktur och funktion som föregår flimmer och hur det uppstår. Linda Johnson, medicine doktor och läkare vid Skånes universitetssjukhus, forskar om detta.

Forskningen stöds ekonomiskt av Riksförbundet HjärtLung.

F

20

n Tack vare allmänhetens gåvor till Riksförbundet HjärtLungs forskning kan vi ge stöd till forskningsstudier som syftar till att förbättra livskvaliteten för hjärt-, kärl- och lungsjuka. Forskningsprojektet som belyses i det här reportaget har till exempel fått ekonomiskt bidrag från Riksförbundet HjärtLungs forskning. n Du kan stödja Riksförbundet HjärtLungs forskning genom bankgiro 901-0109, ange Forskning i meddelanderutan. Det går även bra att swisha på nummer 123 90 101 09.

”

text Ulrika Juto

örmaksflimmer är vanligt bland äldre personer. Det är en viktig riskfaktor för stroke och de strokefall som beror på flimmer blir ofta allvarliga. Det är inte ovanligt att förmaksflimmer upptäcks först när en person har fått en stroke.

– Det här har gjort att förebyggandet av flimmerrelaterad stroke varit fokus för de senaste årens forskning. Men förmaksflimmer har också andra konsekvenser, säger Linda Johnson. Hjärtsvikt och demens är vanligare bland flimmerpatienter.

Det finns flera kända faktorer som ökar risken för förmaksflimmer; bland annat ålder, högt blodtryck, övervikt, diabetes och hjärtsjukdom. Men dessa faktorer förklarar bara en andel av alla fall av flimmer. Forskare har de senaste tio åren börjat undersöka förstadium till förmaksflimmer.

– Vad vi och andra forskare har sett är att extraslag och förstorade förmak är en tidig riskmarkör för förmaksflimmer. Vi vet inte ännu varför man utvecklar det och inte heller hur det kan förebyggas. För att man ska kunna skapa primärpreventiva program behövs diagnostiska metoder som kan påvisa närvaro av preklinisk sjukdom.

RIKSFÖRBUNDETS STÖD TILL FORSKNING

Vad vi har sett är att extra­ slag och förstorade förmak är en tidig riskmarkör för förmaksflimmer.

Läkaren Linda Johnson forskar om tidiga tecken på förmaksflimmer.

Preklinisk sjukdom betyder att sjukdomen är latent och ännu inte märks. Oftast känns det inte att man har extraslag och det går inte heller att veta om man har förstorade förmak utan en undersökning. Det finns olika metoder för att bedöma förmakens funktion: ekokardiografi är en ultraljudsundersökning som mäter bland annat förmakens storlek, och 24-timmars-EKG som mäter den elektriska funktionen. Man kan också undersöka hjärtat med magnetröntgen, MR. Den undersökningsmetoden används bland annat för att undersöka om det finns fibrotiska förändringar i kamrarna.

Fibros bildas normalt vid läkeprocesser men kan också uppkomma spontant vid sjukdomar som lungfibros och cystisk STATUS #4/2020

Foto: S HU T TER STOCK

FORSKNING

Mycket korta flimmerperioder lämnas idag utan åtgärd men personers som har det utvecklar ofta klinisk förmaksflimmer.

Fakta förmaksflimmer n Förmaksflimmer är en folksjukdom och innebär att hjärtat slår oregelbundet. Det

leder till att hjärtat inte kan pumpa blodet lika effektivt. När blodcirkulationen i hjärtats förmak försämras ökar risken för att det bildas blodproppar. Över tio procent av befolkningen som är över 75 års ålder är drabbad. De som har förmaksflimmer löper ökad risk för stroke, demens, hjärtsvikt och för tidig död. Den främsta behandlingen går ut på att förhindra blodproppar. Förr behandlades patienter med warfarin. Idag är så kallade NOAK-läkemedel vanligare. I vissa fall görs elkonvertering, det innebär att man sövs och får en elstöt i bröstkorgen. Syftet med elbehandlingen är att återställa hjärtats vanliga rytm men har man haft flimmer en längre tid kan det vara svårt att återställa hjärtrytmen. Då kan läkemedel ges som dämpar hjärtats rytm.

Källa: 1177

fibros. Vävnaden blir stel vid fibrosbildning, vilket kan störa organens funktion.

– Förmaksfibros har inte mätts rutinmässigt. På senare tid har dock studier visat att förmaksfibros kan upptäckas med MR. Det är inte känt om det finns ett samband mellan andra tecken på förmakssjukdom och förmaksfibros. linda johnson planerar att genomföra MR-undersökningar på 270 personer. Dessa STATUS #4/2020

personer kommer även att undersökas för att se om förändringar också kan ses på EKG, man vill undersöka om det finns ett samband mellan synliga förändringar i förmaken och hjärtrytmen. En annan forskningslinje rör mycket korta flimmerepisoder, så kallade mikroflimmer. De som har dessa har kraftigt ökad risk att utveckla kliniskt förmaksflimmer.

Under 2018-2019 analyserades data från upp till 30 dagar långa EKG-registreringar.

Data från 26 000 långa EKG-registreringar visar att patienter med förekomst av mycket korta flimmerepisoder, så kallade mikroflimmer, också har episoder av kliniskt förmaksflimmer (flimmer under minst 30 sekunder) vid förlängd registrering i 83 procent av fallen, och att episoder av kliniskt flimmer förekommer inom 72 timmar i 90 procent av fallen. Därmed kan förlängd registrering efter upptäckt av mikroflimmer vara av värde.

– För närvarande lämnas mikroflimmer utan åtgärd, men vår forskning visar att om EKG-registreringen förlängs med 72 timmar hos personer med flimmer, så upptäcks kliniskt flimmer hos cirka tre av fyra patienter. forskarna har också inlett ett arbete för att undersöka om 24-timmars-EKG och olika biomarkörer som finns i blodet kan användas för att identifiera patienter som löper hög risk att senare utveckla förmaksflimmer.

– Vår förhoppning är att forskningen ska leda till att vi kommer kunna hitta personer som löper ökad risk att utveckla förmaksflimmer och erbjuda insatser för att förhindra sjukdomsutveckling. l 21

LANDET RUNT

n

Vad händer i din lokalförening? Skicka in text och bilder till status@hjart-lung.se

Berätta om vad ni gör i er förening!

Har ni till exempel arrangerat en promenad, haft en träff eller bjudit in någon föreläsare?

Status vill gärna höra om vad ni håller på med i er lokala förening. Det behöver inte handla om ett storslaget evenemang.

Många medlemmar lyfter fram att det är gemenskapen som betyder mest. Det vill vi gärna skildra här på våra Landet runtsidor. Så välkommen att höra av dig!

n

Så gör du om du vill skicka in material till oss: 1. Berätta i korthet om något ni gjort tillsammans i er HjärtLungförening.

2. T a bilder på aktiviteten eller fota några av de som varit med. Berätta vilka bilderna föreställer, var bilden är tagen och i vilket sammanhang.

3. S kicka texten och bilderna till oss genom att mejla till: status@hjart-lung.se eller skicka med vanlig post till: Status, Riksförbundet HjärtLung, Wollmar Yxkullsgatan 14, 118 50 Stockholm.

4. A nge ditt namn och dina kontaktuppgifter så att redaktionen kan nå dig vid eventuella frågor. Dina kontaktuppgifter publiceras inte.

5. Var medveten om att redaktionen kan behöva redigera materialet för att det ska passa in i tidningen. Material tas in utifrån platstillgång.

Skriv kort så ökar chanserna att materialet kan tas in.

TÄNK PÅ!

Skicka gärna med bilder – men glöm inte att bilderna måste vara högupplösta för att kunna tryckas i tidningen.

n

22

Gymnastik trots corona n Inget, inte ens coronan kunde stoppa gym-

pagänget i Föreningen HjärtLung Botkyrka-Salem att fortsätta. De flyttade ut på gräsmattan och fortsatte sin tisdagsgympa med stora mellanrum.

Först var det kallt och regnigt men sedan kom äntligen solen och värmen. Glad sommar hälsar alla och gympar vidare!

Insänt av Yvonne Haglöf

Rapport om annorlunda årsmöte i Västmanland n Den 10 februari – ”allt” är som vanligt. Lägger sista

handen vid dokumenten för 2019. Årsmöte i mars med tung politiker vid klubban. Revisorerna gör sitt.

Ombuden får handlingar. Smittskyddsexperter i teve blir allt allvarligare i tonen. I hemmasofforna bråkas det på nätet om ”hysteri eller pandemi”? Vi äldre får tätare varningar. Våra ombud börjar backa ur årsmötet. Råden ska följas säger statsministern. Årsmöten flyttas – på obestämd tid. ”Förenings-Sverige” är oroligt. ”Får man göra så?” ”Mister vi bidragen?”

Förbundsstyrelsen och revisorer funderar. Inger Ros meddelar ”Hälsan före stadgan”, ingen missförstår.

Veckor blir några månader. Medlemmar undrar. Styrelser ”söker dispens” hos förbundet.

Tidig juni uppmanas länsordföranden av kansliet att hålla de årsmöten som fattas. ”Poströstning” är en tillräcklig process anser flera stora förbund. För oss känns den rätt då vi har god sämja och öppenhet på plats. En mall utifrån stadgarna kommer från kansliet.

Att genomföra processen på papper är en förutsättning för oss i Västmanland. Enkelt men litet tråkigt…

De som inte är vana med elektronik blir lätt beroende av andra personer vid ”mötet”.

Alla får mallen kompletterad med förslag från valberedning och styrelse. Korta tydliga instruktioner är med till ombud och till de som ska delta men inte rösta. I kuvertet får alla sommarpresent och ”mötesfika” dvs presentkort till räkmacka. Tackkort och blomstercheck går till några som avtackas och till ”presidiet”.

Efter några få dagar kommer samtliga ombuds underskrivna röstsedlar åter och vi skriver protokoll.

Det justeras ”under bar himmel”. Konstituerande styrelsemöte ”per capsulam” och namnändringen till Skatteverket hanteras samtidigt.

Ett mycket bra initiativ av kansliet med Lotta i spetsen att ”trycka på” om detta och för supporten!

Till sist vill jag som förbundsrevisor berömma kansliet för att ni ökar tydligheten i att vi i föreningarna ska uppfylla formalia. Blev själv ”påkommen” med osignerade årshandlingar - som just nu kompletteras.

Vi ”gamla rävar” ska göra läxorna vi vill andra ska göra – men det är inte alltid man vågar påpeka saker för oss. Bra där och trevlig sommar till alla i vårt förbund!

Insänt av Sten Andersson

STATUS #4/2020

Annons

LANDET RUNT

Fjädrande stavar rekommenderas av sjukgymnaster för friskare Hjärtan!

Fysisk aktivitet stärker hjärtat och förbättrar syreupptagningen och ger över lag bättre immunförsvar och starkare muskler.

HÄLSA

Använd rabattkod och få 20 % lägre priser vid beställning av stavar på

www.webbshop.bungypump.se

eller ring oss så ordnar vi ett bra pris åt Dig! För varje par stavar Du beställer från oss skickar vi ett ”Rehabprogram Hjärt & Lung” utan kostnad.

Konditions- och styrketräning med Bungy Pump fjädrande träningsstavar är en träningsstavar innebär att belastningsform som främjar stavens nedslag mot marken blir syreupptagningsförmågan i mjukare och skonsammare för blodet, förbättrar andningsaxlar och armbågar jämfört med muskulaturens uthållighet, traditionella gångstavar. stärker muskler, vävnader Jag vill särskilt rekommenoch skelett. På grund av att dera stavgång med Bungy Pump andningsmuskulaturen stärks Rödmarkerade partier visar de till de som muskler i överkroppen som aktiså ventileras lungorna bättre har ryggproblem eftersom veras vid BungyPump Walking. och gör så att lungorna får ett stavarna bland annat aktiverar större blodflöde. lednära stabiliserande mageNär man promenerar med Bungy Pump staoch ryggmuskulatur, som är viktig för en bra varna så stärks hjärtmuskeln, vilket i sin tur betykroppshållning som i sin tur avlastar ryggkotorder att hjärtat orkar pumpa runt en större mängd na. Kroppen påverkas även så att det bildas fler syrerikt blod per sammandragning och behöver kapillärer (små blodkärl) i muskeln, vilket i sin då inte slå lika fort som tidigare. Samtidigt avlastur innebär att möjligheterna för utbyte av näring, tas lederna, främst fot-, knä- och höftleder. avfallsprodukter och syre i kroppen förbättras. Det Den fjädrande effekten i Bungy Pump gör att den kan arbeta längre tid utan att bli trött.

Enkelt uttryckt är kondition din kropps förmåga att ta upp syre och omvandla den till energi. Med Bungy Pump stavar som träningsredskap bygger du effektivt upp din kondition, styrka och uthållighet med ett ökat välbefinnande som resultat.

”Jag vill särskilt rekommendera stavgång med BungyPump”

Rovena Westberg

Leg. sjukgymnast Toppform Sjukgymnastik

Testa BungyPump stavar i din närmaste sportaffär!

Sports Progress International AB Marinvägen 7 891 78 Bonässund STATUS #2/2020 #4/2020

tel: 0660-58 589 Email: info@bungypump.se www.bungypump.se 23

LANDET RUNT

Ny Hälsans stig i Trelleborg n Måndagen den 18 maj invigdes

Hälsans stig i Trelleborg. Invigningen började med att parkchefen för Trelleborg kommun Mark Hulsman talade om vårt fina rekreationsområde Albäck med en fin skog och fritidsområde som man utvecklat i många år samt skall fortsätta att bygga ut, så Mark var stolt att vi ville förlägga vår Hälsans Stig i detta fina område.

Ordförande Fredrik Schlyter talade varmt om vår Hälsans Stig samt att han varit och läst på Riksförbundet HjärtLungs hemsida och förkovrat sig om den, han påtalade att vi skall få ut fler sittbänkar längs stigen. Ett bra inslag tyckte Fredrik som själv löpt sträckan, han informerade om han själv brukar motionera här ute.

Föreningen Hjärt-Lung Trelleborg-Vellinge-Svedalas ordförande Kjell Nilsson hälsade alla våra medlemmar och kommuntjänstemän

Hälsans stig i Trelleborg har invigts. Snart kommer fler sittbänkar längs stigen meddelade Fredrik Schlyter.

som hade tagit sig till invigningen för att vara med om detsamma trots pandemin.

Det är cirka tre år sedan vi skrev till de tre kommuner som ingår i vårt verksamhetsområde och bad

att man skulle skapa en Hälsans stig i Trelleborg Svedala och Vellinge informerade ordförande.

I Trelleborg har man nu anlagt en Hälsans stig och vi lokala HjärtLung föreningen tacka Trelleborgs kommun för detta. Det finns cirka 130 Hälsans stig i vårt land.

Den första Hälsans stig anlades på Irland 1995 av Irish Heart den Irlänska hjärnfonden. Stigen är till för att främja motion i alla åldra och att förebygga hjärt-kärlsjukdom. I dag finns Hälsans stig i drygt tioländer i Europa och Nordamerika.

I Sverige är det Riksförbundet HjärtLung som äger konceptet men det är kommunen som skapar och sköter om Hälsans stig.

I vår förening är vi i dag cirka 200 medlemmar som är väldigt aktiva med till exempel vattengympa sittgympa/medicinsk yoga hjärngympa stavgång samt undervisning i HLR. Insänt av Kjell Nilsson

W

W

Hej! Jag heter Christian Benedict och forskar om sömn.

Jag har varit med och tagit fram Tematräffar Sömn speciellt för dig som är medlem i Riksförbundet HjärtLung.

Jag rekommenderar Tematräffar Sömn till alla som vill veta mer om sömn eller sova bättre.

W W

Christian Benedict, sömnforskare, författare till boken ”Sömn, sömn, sömn” och känd från TV4.

Fotograf: Stefan Tell

24

Passa på att lära dig något nytt i höst! Vi ser fram emot att kunna mötas på riktigt igen, men tills dess att (förenings)livet blir sig likt kan du beställa och göra Tematräffar Sömn på egen hand.

Eller på säkert avstånd med andra du redan träffar, kanske i trädgården, per telefon eller på datorn. Beställ i webbutiken på hjart-lung.se #3/2020 STATUS #4/2020

LANDET RUNT

Det kom ett vykort …

n När aktiviteterna fick ställas in på grund av

Föreningen HjärtLung Ronneby anordnade kursen Tematräffar stresshantering under våren. Kursen avslutades med fika utomhus.

coronapandemin bestämde styrelsen i Föreningen HjärtLung Älmhult sig för att skicka ett vykort till alla sina medlemmar och erbjuda en personlig kontakt över telefon.

– Våra medlemmar ringer och är så glada för kortet och för att vi tänker på dem, säger Leif Svensson, ordförande i föreningen.

Avslutning för tematräff n Den 5 maj träffades deltagarna i Förening HjärtLung Ronnebys kurs ”Tematräffar

stresshantering” för avslutning efter en mycket givande och lärorik kurs. Den gav insikt och förståelse både för vår egen och andras sätt att känna och hantera stress. Vi tog en gemensam promenad och avslutade med trevlig fika (med avstånd förstås) i Ronnebys vackra Brunnspark, det enda vi saknade var vårvärmen.

Insänt av Kerstin Robertsson

Vad är IPF?

Förkortningen kommer från engelskans idiopathic pulmonary fibrosis. Idiopatisk betyder att orsaken är okänd, ”pulmonary” är engelska för lungor och fibros betyder att det bildas ärrvävnad.

Lungfibros är en lungsjukdom där frisk lungvävnad omvandlas till stel ärrvävnad. Symtomen kommer ofta smygande och de vanligaste är torrhosta och andfåddhet vid ansträngning.

IPF är en sjukdom där symtomen blir allt mer påtagliga med tiden, men med nya behandlingsmöjligheter kan sjukdomsförloppet bromsas och livskvaliteten förbättras hos de som drabbas.

Rökning är den vanligaste riskfaktorn, men i många fall av lungfibros finns ingen känd orsak. Detta brukar kallas idiopatisk lungfibros (IPF).

På lungfibros.se kan du läsa mer om idiopatisk lungfibros (IPF). Skanna QR-koden, så kommer du direkt till sidan.

PC-SE-100890 Respiratory

Lungfibros.se För dig som vill veta mer om sjukdomen idiopatisk lungfibros (IPF)

Boehringer Ingelheim AB Box 92008 120 06 Stockholm STATUS #4/2020

25

FÖRBUNDSNYTT

0 -18/10 • 202 12 : g å ih Kom

HLR-vecka i oktober n Riksförbundet HjärtLung genomför varje år HLR-veckan för att öka medve-

tenheten om hur viktigt det är att alla i samhället lär sig hjärt-lungräddning.

I år genomför Riksförbundet HjärtLung med föreningarna den årliga HLRveckan mellan 12-18 oktober 2020. Vi vill på detta sätt öka medvetenheten om hur viktigt det är att alla i samhället lär sig hjärt-lungräddning. Tidigare år har vi anordnat publika arrangemang för att informera om och demonstrera hjärt-lungräddning. På grund av coronaviruset måste vi följa Folkhälsomyndighetens riktlinjer om social distansering för att undvika smittspridning. I år får vi vara innovativa och ställa om i stället för att ställa in. Ingen av oss vet i dagsläget hur corona-situationen kommer se ut, men sannolikt kommer vi alla ha ett begränsat öppet samhälle att röra oss i. Under veckan vill vi också berätta om vårt arbete för att ytterligare synliggöra för SOS Alarm och allmänheten var landets publika hjärtstartare finns. I Sverige finns det många hjärtstartare utanför sjukhus som kan rädda liv. Om vi vet var de finns och om de fungerar!

Hälsocoacher till för dig n Riksförbundet HjärtLung har ett 20-tal utbildade hälsocoacher.

De är till för dig som kanske har ett mål som du vill ha hjälp att nå. Vill du komma i kontakt med en Hälsocoach?

Kontakta marie.ekelund@hjart-lung.se

Hallå där!

… förbundsordförande Inger Ros som också är månadsgivare för Riksförbundet HjärtLung, en möjlighet som nu erbjuds alla som vill stötta förbundet.

Varför har du valt att bli månadsgivare?

– Riksförbundet HjärtLungs vision ”Personer med hjärt-, kärl- och lungsjukdom ska ha ett bra liv” ger mig svaret på varför jag vill stödja organisationen. Nu kan alla bli månadsgivare. Ingen summa är för liten eller för stor.

Jag väljer att bli månadsgivare för att jag tror på patientorganisationens kraft att påverka beslutsfattare, att vara ett stöd för gemenskap och livsstilsaktiviteter för ett gott liv. Vi satsar också på patientvald forskning som gör vardagen lättare efter diagnosen.

Varför gör Riksförbundet HjärtLung denna satsning?

– Vår ekonomi består av medlemsavgifter, stöd från samhället genom statsbidrag och många väljer också att testamentera till oss. Detta till trots är våra ambitioner ibland större än de ekonomiska ramarna och varje bidrag gör nytta. Pengarna används till stöd för våra föreningar, till bidrag till forskare som väljer att fokusera på att förebygga sjukdom och förbättra rehabiliteringen, till patientutbildningar för vården att använda med mera. Förra året fyllde vi 80 år och vi vill självklart se 80 år framåt, och en stabil ekonomi är grunden för ett långsiktigt arbete.

”

Jag väljer att bli månadsgi­ vare för att jag tror på patient­ organisationens kraft att påverka beslutsfattare, att vara ett stöd för gemenskap och livsstils­ aktiviteter för ett gott liv.”

Missa inte tematräffar n Du vet väl att vi har tre stycken Tematräffar att be-

ställa? Tematräffarnas ämnen är: stresshantering, sömn och ensamhet. De kan användas i grupp eller individuellt. Du hittar dem i webbutiken. … ELLER ANDRA BROSCHYRER I WEBBUTIKEN

n Inom kort finns broschyren Om benartärsjukdom.

Sjukdomen är även känd som ”fönstertittarsjukan”.

Beställ den om du vill veta mer om benartärsjukdom.

Det kommer även att dyka upp en diagnosduk i ämnet, längre fram i höst. Ett trevligt sätt att umgås och lära sig mer.

26

STATUS #4/2020

I Igalo, Montenegro finns 70-årig tradition av förebyggande och rehabilitering med 300 specialistläkare, sjukgymnaster och dietister. Tillsammans tar vi fram individuellt anpassad träning & kost samt vetenskapligt baserat hälsoplan med långsiktig uppföljning.

Välkommen att se vad vi kan göra för just dig! info@myheartcare.se

0707 19 5 134

...komplett handikappanpassat gym

I våra lokalerfinns varmvattenbassäng med 34 grader...

...komplett handikappanpassat gym

Våra astma och KOL program: • 10 dgr program astma (vuxna) • 10 dgr program KOL (vuxna) • 5 dgr repetitionsprogram • 5 dgr (astma/allergi)

...och skön avkoppling

Rehabilitering i naturskön miljö

Stiftelsen Mälargården Rehab Center har lång erfarenhet av rehabilitering. Hos oss möter du mycket kunnig och engagerad personal.

Mälargården ligger naturskönt vid Mälaren i Sigtuna, 40 minuter norr om Stockholm. Här bor du i enkelrum med dusch/wc. Vår egen kökspersonal lagar all mat från grunden.

Fråga oss gärna om hur du skall gå tillväga för att få en remiss för rehabilitering.

Läs mer på vår hemsida: www.malargarden.se | Telefon växel: 08- 59 49 36 30 STATUS #4/2020

27

FÖRBUNDSNYTT

Tips för dig som vill röra på dig n Häng med på Yvonnes sittgympa och

golvgympa eller Helenes yoga och andningsmeditation på vår Youtube-kanal.

Det kostar inget och du kan använda passen när det passar dig. Yvonne Haglöf är utbildad instruktör och leder passen sitt- och golvgympa. Helene Silfver är medicinsk yogainstruktör och leder passen.

Sitt- och golvgympa 1. Filmen "DigiGympa sitt" är 28 minuter.

2. Filmen "DigiGympa golv" är 28minuter.

Medicinsk Yoga 3. Filmen ”I balans med medicinsk yoga” är 13 minuter.

4. Filmen ”Andningsmeditation” är 4 minuter.

Sökes: ni som vill delta i forskningsstudie om KOL och IT n Personer som vill delta i en ny studie eftersökes! Syftet med

studien är att ta reda på vilken vana, kunskap och tillgång till internet som personer med KOL har idag i Sverige. Vi har blivit ombedda att sprida informationen från projektledaren som håller i studien. Vid Karolinska Institutet och Umeå Universitet pågår för närvarande en forskningsstudie om digitalisering av lungrehabilitering. De vill ta reda på mer om IT-användning och tillgång till internet och e-produkter som t.ex. datorer, surfplattor, smartphones hos personer med KOL. Över 100 personer med KOL är redan med, men de behöver kontakt med fler. De söker nu personer med KOL som har olika stor vana, allt från ingen till mycket stor vana och olika erfarenheter av att använda internet. De söker alltså även dig som inte använder internet eller har en dator/surfplatta/smartphone. Deltagande i studien innebär att en forskare ringer upp dig och du får via en telefonintervju besvara frågor kring IT- användning och tillgång till e-produkter, i ca 20-30 minuter.

Om du vill veta mer, ta gärna kontakt med: Pernilla Sönnerfors, doktorand, specialistsjukgymnast inom respiration E-post: pernilla.sonnerfors@ki.se Tel: 070 290 95 72 Alexandra Halvarsson, Med Dr, specialistsjukgymnast inom äldres hälsa E-post: alexandra.halvarsson@ki.se Karin Wadell, professor i sjukgymnastik, specialistsjukgymnast inom respiration E-post: karin.wadell@umu.se Tel: 090 786 9887

Vem känner du som behöver oss?

VINNARE & LÖSNING krysset nr 2 2020 Status 2-20 VISAR DEN FÖRSIKTIGE

TÄNKER PÅ STEG MOZART? NEJ, MÅSART

PRICKIG PÅ PIZZA BLIR SAGAN TILL SLUT SAMLAR MOTORMÄN GÖR EJ KUNG BORE NU

NÄR DIN INTE PASSAR ÄR KANSKE BLÅA HÅR

A K T S A M H E T

FALLER INNAN ENDRE GÅR HEM

BARRTRÄD ANVÄNDA ANDRAS ORD

HÖRDES LÅNG VÄG ...-VITAMIN HINDRAR RAKITIS

DEN SPRIDS VIA NÄT VAJAR I VINDEN

C E D E R

HAN ÄR EN KÄLKE

TAR LUGN DET

DANSTILLSTÄLLNING

B O B

KAN GRUND HAVERI HAR MAN KANSKE OTUREN

BRUKAR SOM KRÄSEN RÖR I MATEN TRUTEN LISTOR

P O R E O G R U T R A L A M I L L A S O A S Ä R S K A R K A N O N A S R I D Å I T E R A K A A N D A N E K L E N N Ö D Ö P I A N O S T A L R S A K E K L A G ÄMNE I LUFT

DJUR FÖR SPARARE

TRIVDES IHOP MED BIRK GÅR PÅ STRUMPA

LIGGER I VÄGEN GJORDE VÄL RÖKAREN

GRÖNOMRÅDE KAN SEGER VARA

SÄGS I ETT TVEKSAMT SVAR FÄSTE

SES VID LÖPKNUT KRÄVER FIN HÄCK

ÄNDRAR BOLLBANAN DRIVMEDLET

TAR DEN SOM FAR HISTORIA

DEN TAR EMOT SIGNALER BOOK

FORNA DANSKAR ÄR FORTFARANDE

LOTTOMRÅDE BRUNNSSYSSLA

HJÄLP! HAR FATTAT HUMÖR

RUMSTERAR FÅR SMÅ KOTTAR

VÄLDIG ÖDLA PRECISERAR LOPP

TA TAG I BÅTEN

VISAR SIG OFTA TIDIGT

R A F O N J L Ä F A L Ö G L K R S K E T U D A D J D A T E N H R O L O R O P S P Ö K A V A R A T

REGION DEN PLATSEN ÄR EFTERTRAKTAD

ANGES VID TIDPUNKT VILOPLATS

DET KAN YRA HAR SINA ANINGAR

DEN VILL MAN HA I BEHÅLL SPOTTAT

KAN BOWLINGLIRARE REPA

KAN SEX VARA

A N T A L VERK AV LUNDELL

S Ö M N E N

VERKA SÖMNIG SVT OCH AFTONBLADET

M E D I E Ä R R A N D Å

EN SNORRES VERK BLIR VÄL VINNARE

ÄR RÄDD OM KAN LÅNG HÖGRE

HACKMAN I FILMEN FIRMAN

... UPP FISK BULLARNA!

HAR HÄLSOENGSAMT ELSKT STJÄRNFORMIG STÄLLE ÖLMÅTT BLOMMA

G Ä S E T N I E R N E K D D A R S A K T A E I N T

BANDFETT HÅLET I DÖRREN

EJ I DOROTEA BLEV OFTA REN FÖRR

PARKETTTRÄD HARENS LOTT

FINNS HORN FÖR VET HUR

LUFTFÖRLED KAN GÅ SOM ETT

P A I S N T E A R N K O A R R O E

HOPPSYMBOL

KAN GE SÖMNPROBLEM

BERTIL BLUES

3 VINNARE SOM VINNER 200 KR VAR Anita Hallgren Köping

Per-Erik Carlsson Tyringe

Anita Einarsson Ljungby

Var femte svensk lever med hjärt-, kärl- eller lungsjukdom.

Vi jobbar för att var och en av dem ska: • Bli sedd i vården • Få möjlighet till anpassad motion och en bättre livsstil • Uppleva trygghet och gemenskap Lär känna oss – bli medlem på hjart-lung.se Telefon: 08-55 606 200. E-post: medlem@hjart-lung.se.

Gåvobankgiro: 901- 0109. hjart-lung.se

28

STATUS #4/2020

Har du förmaksflimmer?

Hjälp oss att hjälpa fler!

Vad tycker du är viktigt att veta om ditt hjärta och om förmaksflimmer?

Vi söker dig som vill hjälpa oss att utveckla ett webbaserat informationsmaterial för personer med förmaksflimmer.

Läs mer och anmäl dig på: www.boehringer-ingelheim.se/flimmerpatient

PC-SE-101393, juni 2020

Boehringer Ingelheim AB Box 92008 120 06 Stockholm Telefon 08-721 21 00 www.boehringer-ingelheim.se

0720–78 00 19 Telefontid måndag till torsdag 10.00–12.00

Ställ dina frågor om livsstil Livsstilen har betydelse när man har förmaksflimmer.

Det betyder att man kan göra mycket själv för att må så bra som möjligt. På Flimmertipslinjen svarar en sjuksköterska på frågor om livsstil och varför och hur man ska träna.

Vem kan ringa till Flimmertipslinjen?

• Personer med förmaksflimmer • Närstående/anhöriga • Frågeställaren kan vara anonym

Vad handlar frågorna om?

• Livsstil och hälsa, symtom, orsak till sjukdom och sjukdomsutveckling • Var man kan söka hjälp inom vård och patientföreningar Flimmertipslinjen bemannas av en sjuksköterska som har: • Tystnadsplikt • Fokus på den som ringer • En strävan att se helheten runt den som behöver stöd • Lång erfarenhet av förmaksflimmer.

Flimmertipslinjen är ett samarbete mellan Riksförbundet HjärtLung, Pfizer, Bristol-Myers Squibb och Biosense Webster.

STATUS #4/2020

29

KORSORD KAN JAGA FRÅN KAJAK

SÄLJS PÅ MUSIKAFFÄR?

SES PÅ VÄXELSPAK

SPORRAS

GÖR VÅR GÖR FÅ JORHUD PÅ ATT DEN ÄR SMÄRTA PLATT

KAN JORDEN UNDER HJORDEN FINNS FÖR ÖGONFÄRG BAND

KAN INTUITIV ANDAS IN MOT SMÄRTA

GÖR DONATOR HÄNGT IHOP

HAR TEATERLATER GIRODELAR STUDIETID

BERTIL BLUES

KVINNOR BESTÄMMER MED I FOBI SPELET

SOM BRUKLIGT ÄR

DEN HAR KAN NE- KOMMER VAKMURARE DERBÖRBRUK DEN MOT NANDE TILL FÖR RUTAN VAR KING KONG INITIALT

LIDER FÖR NÖDIG

SKÄRSKÅDAS INNE O. MORSAN

EN VAR GUSTAVIANSK DE ÄR FARLIGA I GRUVOR

ÄR DEN SOM VET DE SPELAS I TENNIS

LÄR-

GER JUNGE ROBUST GÖR SMÅ VIRKE EFTER

ARBETADE FRÖDING I KOPPPLATS

DET KAN SÄTTAS I JORDEN

N !

N I V 0 kr 20 30

VÄXT I SJÖSALA VALS SLÅ EN TVÅA STRYKS TUNT SES VID FOTÄNDAN

KORT FÖR DAG 2 VIRKE OCH ISBRYTARE

DEN TOTALA MÄNGDEN BLIGAR

SPRIDER SMÅ KORN SKA SKYDDA ANSTÄLLD SMAKAR UTSETT SURT ÄR RÅGAD I ÖVERKANT

LÄGGS OFTA NED HETTE GRATISBLASKA BANKAS BIFF OSTPRODUCENT

DRYCK FÅS PÅ DE FLESTA CAFÉER

STÄLLER TILL SVARS

RIT DEN SKA VÄL KRAMAS

FÄRGSKIVA PALLADE TRYCKET

HÅRDNAFSAD KOKT ELLER ELLER UPPTVÄRTOM SLUKAD NELSON

XXX NAVIGERAS MED

ISTÄLLET FÖR ÄGA

DVÄRGARTAT TRÄD OARTIG

TÖMMER LAGREN VERKTYG

BÖN OM UPPREPNING EMBLAS KARL

MATEN

GER FRAMPERSON- HAVRE FÖRS BRUNTE LIGT LÅGT SÅ SPLIT

HÖGSTA HÖNSET I OPPOSITION

THATCHERTITEL

GÖR ALLA DAGAR TILL SLUT TENNISKLUBB

VILL EJ TA PARTI GICK I RIO 2016

BLIR DET PÅ LÄXAN? FART

LEGEND

SPRIDS VIA KOTTAR BANDITSPAK

GÖR JU SKEN IBLAND HYDES TITEL

Lösningen ska vara märkt ”Bildkryss nr 4” och måste vara Status, Wollmar Yxkullsgatan 14, 1 tr, 118 50 Stockholm, tillhanda senast den 10 september 2020. Tre priser på 200 kronor delas ut. Lösning och pristagare meddelas i Status nr 6 2020.

Namn:_____________________________________________________________________________________________________ Adress:_____________________________________________Postadress:____________________________________________ Om du vill, uppge bankkonto (clearingnr+kontonr):_________________________________________________________ STATUS #4/2020

Nyhet!

Håll andan uppe – bli månadsgivare

Forskning visar att vi, även vid allvarlig sjukdom, mår bättre av att röra på oss. En god livsstil kan förebygga försämring och återfall.

Med ditt bidrag kan vi fortsätta vårt arbete för att den som lever med hjärt-, kärl- och lungsjukdom ska ha ett bra liv. Våra omkring 150 föreningar runt om i landet erbjuder motionsgrupper, vattengymnastik och stavgång.

Bli månadsgivare på www.hjart-lung.se/manadsgivare eller ring 08-556 06 200

STATUS #4/2020

31

Vi sätter fingret på benartärsjukdom

Ont i benen – en hjärtefråga

Om det gör ont i benen, speciellt när du rör på dig, kan det bero på benartärsjukdom. Sjukdomen drabbar knappt en av fem och ger sig vanligtvis till känna i övre medelåldern.

Sjukdomen orsakas av åderförkalkning som leder till syrebrist i musklerna.

Med rätt träning och behandling lindrar du smärtan.

Läs mer på benartärsjukdom.se

Science for a better life PP-XAR-SE-0453-1 November 2019

Bayer AB | Box 606 | 169 26 Solna | Bayer.se