Tidningen Status #2 2020 by Riksförbundet HjärtLung

STATUS

RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNGS MEDLEMSTIDNING

Nummer 2 2020 | APRIL

Undersökning: Äldre mer nöjda med livet än unga Forskning: Samband mellan KOL och hjärtsjukdom Recept: Vegetariskt på tallriken i kväll?

Landet runt: l Våffelkafé i Arvika l Hemlagat i Älmhult l Medicinhistoria i Umeå l Kryssning till Fredrikshamn

LEIF HAR FÖNSTERTITTARSJUKAN n När orken i benen under promenaden tar slut kommer smärtan

och Leif Svensson måste stanna. Elcykeln blev Leifs lösning på att ta sig fram. 400 mil har han nu cyklat sedan investeringen.

INGER ROS OM CORONA: VIKTIGT ATT ALL A TAR ANSVAR Premiär för ny film med Sven Wollter

VÄLKOMMEN

Tillsammans tar vi oss igenom det här vi befinner oss verkligen i ett svårt läge i Sverige nu. Covid-19 orsakat av det nya coronaviruset sprider sig i Sverige och i världen. Det ställer oss både som enskilda medborgare och samhälle i en väldigt svår situation. Vi får inte drabbas av panik, inte lyssna på alla förståsigpåare som tror sig ha svaren utan istället ska vi ta till oss myndigheternas råd som är viktiga att följa. På krisinformation.se samlar myndigheterna sin information. Jag är övertygad om att vi tillsammans tar oss igenom detta. Det är dock viktigt att vi – var och en – tar ansvar för att minska smittspridningen så att sjukvården klarar att ta hand om de som blir sjuka, inte bara i covid-19, utan i livets andra sjukdomar som ju också finns kvar. som ordförande i en organisation där många medlemmar finns i riskgruppen ser jag det som viktigt att vi på olika sätt möter upp de behov som finns. Vi ger rådet till alla i organisationen att tills vidare ställa in möten och aktiviteter med utgångspunkten att HÄLSAN går före stadgan. det kommer bli en svår tid för många och bristen på sociala kontakter och aktiviteter kommer bli påtaglig. Många kanske inte heller kommer ut och handlar. Det är nu vi som folkrörelse ska vara som bäst. Ni som är friska, ge era medmänniskor en hjälpande hand. Flera föreningar ordnar nu hjälp och stöd med att till exempel handla eller hämta medicin. Men vi måste också tänka lite nytt i en svår tid. Ringa varandra, kanske ordna digitala möten och fika via nätet. Vi prövar nu att införa digital gymnastik, både för att vi behöver röra på oss lite men också för att öka möjligheten till sociala kontakter. Många av oss är rekommenderade att minimera fysiska möten men detta kan vara ett sätt att hålla vår fina organisation igång i en svår tid. vårt kansli arbetar på distans men finns hela tiden tillgängligt för att stötta och hjälpa. Vi uppdaterar kontinuerligt vår sida på hemsidan om coronaviruset och covid-19 med den senaste informationen från myndigheterna: hjart-lung.se/ corona Tack för att ni kämpar! Ta hand om varandra, tillsammans kommer vi fixa detta. Varma hälsningar!

STATUS RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNGS MEDLEMSTIDNING STATUS Riksförbundet HjärtLung Wollmar Yxkullsgatan 14, 1 tr, 118 50 Stockholm Tel: 08-55 606 200 Mejl: status@hjart-lung.se Webbplats: www.hjart-lung.se Adressändringar: 08-55 606 213 Gåvobankgiro: 901-0109

Ny adress!

ansvarig utgivare Inger Ros redaktör Ulrika Juto ulrika.juto@hjart-lung.se 08-55 606 209 grafisk form, layout & repro Ersta Sthlm Media AB info@erstamedia.se annonser MediaKraft AB Carl Larsson carl.larsson@mediakraft.se 0701-47 50 29 tryckeri Exakta Print utgivning 6 nummer per år. Finns även som taltidning. Redaktionen ansvarar inte för obeställt material och förbehåller sig rätten att korta i texter och insändare. Riksförbundet HjärtLung tar inte ansvar för produkter och tjänster i tidningens annonser. redaktionsråd Christine Cars-Ingels christine.cars-ingels@hjart-lung.se Gunilla Thofeldt gunillathofeldt@gmail.com Ulrika Juto ulrika.juto@hjart-lung.se Patrik Hassel patrik.hassel@metamatrix.se Inger Ros inger.ros@tumba.hjart-lung.se Magnus Östnäs magnus.ostnas@hjart-lung.se

N VA

ENMÄRK

Trycksak 1234 5678

E T

Inger Ros Förbundsordförande för Riksförbundet HjärtLung

omslagsbild Maria Hansson

STATUS #2/2020

VÄLKOMMEN

INNEHÅLL Foto: MARIA HANS S ON

#2 2020 4–6:

AKTUELLT I tider med coronaviruset blir vi påminda om hur viktigt det är att tvätta händerna. En ny studie visar att vi bör bli ännu bättre på det!

8–12:

TEMA: FÖNSTERTITTARSJUKAN Leif Svensson i Borlänge vet hur det känns när benen inte orkar längre. Han har sedan fem år den så kallade fönstertittarsjukan, en benärtsjukdom som är vanlig bland de äldre.

14:

SMÅTT & GOTT Upptäck museum hemifrån! När resandet till sevärdheter får vänta kan du insupa kultur från museums hemsidor.

8–12 Foto:

Illustration: SARA TELEMAN

16–17:

ST E FA N E D E TO F

14 18–19

FORSKNING Sambandet mellan KOL och hjärtsjukdom gör livet tufft för vissa. Ulf Nilsson forskar i Umeå om problemet och vill öka kunskapen för att höja livskvaliteten hos de drabbade.

18-19:

RECEPT Tror du vegetariskt mat tar tid och kräver extra kunskap för att lyckas? Lugn, här finns recept du fixar på 15 minuter.

20–25:

LANDET RUNT Rapporter från julfester och möten från flera föreningar runt om i Sverige.

26:

KORSORD Ta chansen och tävla om 200 kronor!

28–30:

29 STATUS #2/2020

FÖRBUNDSNYTT När ny informationfilm från Riksförbundet HjärtLung hade premiär dök socialministern Lena Hallengren upp i vimlet med Inger Ros och Christine Cars Ingels. 3

AKTUELLT

Fusk med olivolja n Undersökningar

som Livsmedelsverket gjort visar att bara ett fåtal extra jungfruolivoljor verkligen är det. I nio av tio flaskor 2018 och åtta av elva flaskor 2019 visade de sig innehålla en billigare och sämre olivolja. Alla testade oljor var gjorda av oliver.

Källa: Livsmedelsverket

Höga kolesterolvärden är en risk för hjärt-kärlsjukdom n I den mest omfattande långtidsuppföljningen

hittills bekräftas kopplingen mellan höga kolesterolvärden och en ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Särskilt farligt verkar det vara för personer yngre än 45 år. Slutsatsen bygger på material från många studier som innefattar 400 000 personer. Forskarna såg att hos dem där man hade mätt upp mycket höga kolesterolvärden, över 5,7 mmol/L,

innan de fyllt 45 år så var livstidsrisken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom mer än 300 procent högre än hos jämngamla med låga kolesterolvärden, under 2,6 mmol/L. Hos personer där man uppmätte samma mycket höga kolesterolvärden när de var över 60 år så var motsvarande riskökning 40 till 80 procent, jämfört med jämngamla med låga kolesterolvärden. Källa: Dagens medicin

Rökning största riskfaktorn att försämras eller dö i covid-19 n I en kinesisk studie undersöktes 78 patienter med covid-19, som efter två veckor följdes upp för

att se förändringar och identifiera riskfaktorer. Rökare och före detta rökare löpte 14 gånger högre risk för försämring under tvåveckorsperioden. Sedan tidigare är det klarlagt att rökning försämrar immunförsvaret och skadar luftvägarnas struktur. Även rökning av e-cigaretter försämrar immunförsvaret. Studien visade också personer som hade en bakgrund som rökare löpte högre risk att utveckla lunginflammation.

Källa: cnn.com

Mer socker – mindre vitaminer

Bättre handtvätt skulle minska smitta n Om resenärer blev bättre

på att tvätta sina händer vid bara tio stora flygplatser i världen skulle det kunna minska spridning av många infektionssjukdomar, bland annat coronaviruset. Det uppskattar forskare bakom en ny studie. Forskarnas uppskattning är att bara 20 procent av resenärerna på flygplatser har rena händer. De flesta sköljer bara händerna snabbt. Händer ska tvättats ordentligt med tvål och vatten i minst 15 sekunder för att bli rena.

Källa: Vårdfokus

vitaminer och mineraler får vi i oss, uppger Diabetescentrum vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande. I en studie har forskarna studerat effekten av tillsatt socker det vill säga socker som tillsätts vid framställning eller tillverkning av mat och dryck, i relation till intaget av mikronutrienter i form av vitaminer och mineraler. Energiintaget som utgjordes av det tillsatta sockret räknades ut och deltagarna delades in i sex grupper utifrån hur stor del av det totala energiintaget som kom från tillsatt socker. Därefter jämförde de med intaget av nio olika mikronutrienter; kalcium, folat, järn, magnesium, kalium, selen, vitamin C, vitamin D och zink. Forskarna observerade ett omvänt förhållande mellan intaget av tillsatt socker och det dagliga intaget av alla nio vitaminer och mineraler i båda grupperna. Ju mer tillsatt socker deltagarna åt, desto mindre vitaminer och mineraler fick de i sig.

STATUS #2/2020

Foto: SHUT TER STOCK

n Ju mer socker vi äter, desto färre

AKTUELLT

8 10 av

svenska barn rör på sig för lite, enligt en rapport från WHO. 85 procent når inte organisationens rekommendationer, vilket är sämst i Norden när det gäller aktivitet hos barn.

Källa: Netdoktor

SÖMNPROBLEM KAN BIDRA TILL DÅLIG KOSTHÅLLNING n Dålig sömn gör att kvinnor överäter och dessutom

väljer en ohälsosam kost, visar en studie vid Columbia University Irving Medical Center. Närmare 500 kvinnor deltog i studien som visade att de kvinnor

som det tog längre tid att somna för hade ett högre genomsnittligt energiintag. Kvinnor med svårare sömnproblem åt sämre än dem som hade mindre allvarliga sömnproblem. Källa: Science daily

AI på SOS Alarm n SOS Alarm ska börja

använda artificiell intelligens som hjälp för att prioritera de mest akuta fallen, rapporterar Sveriges Radio. Tekniken ska successivt implementeras i hela Sverige, med start i Jönköping och Halmstad efter sommaren.

Tandhälsan påverkar hjärta-kärl n Det finns ett tydligt samband mellan tandlossning,

åderförkalkning i halspulsådern och hjärt- och kärlsjukdomar enligt ett pressmeddelande från Malmö universitet. En ny avhandling vid visar att: l äldre personer med tandlossningssjukdomar löper ökad risk för att dö l dessa oftare har förkalkningar i halspulsådern jämfört med personer som inte har det

f örkalkning har ett samband med hjärt- och kärlsjukdomar l personer med tandlossning ofta drabbas av hjärtsjukdomar.

Snabb effekt av minskat utsläpp

Forskaren bakom avhandlingen anser att tand- och sjukvård måste samverka mer. Det är också viktigt med förebyggande tandvård.

snabbt positiva effekter på folkhälsan, enligt en rapport från miljökommittén, Forum för internationella respiratoriska föreningar. Exempel från bland annat städer som stått värd för OS, visar att problem med astma, hjärt-kärlsjukdom men också för tidig födsel minskade som ett resultat av åtgärder för att förbättra luften i samband med evenemanget.

Information om coronaviruset och covid-19 n På Riksförbundet HjärtLungs hemsida hjart-lung.se finns samlad information om det nya coronaviruset, om sjukdomen covid-19, och vad man kan tänka på för egen och andras hälsas skull. Här finns länkar till Folkhälsomyndigheten och till Krisinformation.se. Informationen uppdateras dagligen. Välkommen in på sidan och håll gärna kontakten med varandra även om ni inte träffas som vanligt! www.hjart-lung.se/corona/

STATUS #2/2020

n Minskade utsläpp ger

Källa: Medicalxpress

AKTUELLT

Bästa universitetssjukhusen 2019 n Enligt Dagens medicin:

1. Universitetssjukhuset Örebro 2. Sahlgrenska universitetssjukhuset 3. Norrlands universitetssjukhus 4. Universitetssjukhuset i Linköping 5. Skånes universitetssjukhus 6. K arolinska universitetssjukhuset 7. Akademiska universitetssjukhuset

Studie visar att flimmer ökar risk för demens n Personer med förmaksflimmer

löper närmare tre gånger högre risk att utveckla en demenssjukdom än personer som inte har denna diagnos. Detta enligt ett pressmeddelande från Göteborgs universitet. I studien ingick drygt

… OCH

600 70-åringar i Göteborg. De undersöktes år 2000 och följdes under 12 år. Av de elva procent med förmaksflimmer hade nio procent utvecklat demens under studiens gång. Det är sedan tidigare känt att en av de vanligaste orsakerna

till demens är stroke. Det studien visade var att risken för demens även ökar i frånvaro av en stroke om man har flimmer. Än vet forskarna inte varför men en av flera teorier är att den som drabbas får nedsatt blodflöde i hjärnan.

ALKOHOLSTOPP BRA VID FLIMMER

n Genom att sluta dricka alkohol kan personer med förmaksflimmer minska sina problem. Forskare

n En ny observationsstudie,

där man följde 5 000 personer under 15 års tid, visar att motion minskar risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Forskarna tog hänsyn till BMI, fysisk aktivitet, rökning, alkoholmissbruk, diet, utbildning och familjehistoria av tidig hjärtinfarkt. Alla deltagare var fria från hjärt- och kärlsjukdom vid studiens start. Studien visar att deltagare som är fysiskt aktiva löper mindre risk för hjärt-kärlsjukdom oavsett om de är normalviktiga eller överviktiga. Däremot såg man en förhöjd risk att drabbas om man var både överviktig och inaktiv.

Källa: European Society of Cardiology

Källa: Dagens medicin

E-cigaretter och vanlig rökning n De flesta som använder e-cigaretter har inom tre

år börjat röka annan tobak, enligt en amerikansk observationsstudie. Omkring 92 procent av dem som använt e-cigaretter hade börjat röka annan tobak senare. Knappt en procent av de som uppgav att de rökte tobak vid första undersökningstillfället hade övergått till enbart e-cigaretter efter tre år.

Källa: Dagens medicin

Regeringen vill öka kännedomen om donation n Regeringen ger Socialstyrelsen

i uppdrag att vidareutveckla sitt arbete med kontinuerlig information till allmänheten i frågor som rör organ- och vävnadsdonation.

Arbetet ska bidra till att den höga donationsviljan i befolkningen bibehålls eller ökar, att fler tar ställning till organ- och vävnadsdonation samt att antalet

anmälningar till donationsregistret ökar. I uppdraget ingår även att utveckla arbetet med information till hälso- och sjukvården samt andra relevanta aktörer.

STATUS #2/2020

Foto: SHUT TER STOCK

Motionera för hjärtats skull

i Australien följde 140 patienter med förmaksflimmer, där samtliga drack minst tio glas per vecka. Hälften randomiserades till att få uppmaningen att helt avstå från alkohol under sex månader, medan deltagarna i kontrollgruppen uppmanades att fortsätta dricka som vanligt. Bland dem som uppmanades att avstå fick 53 procent ett återfall i flimmer under de sex månaderna, jämfört med 73 procent i kontrollgruppen. Den totala tiden med flimmer var också lägre bland dem som avstod från alkohol.

SWE-PS-145-0918-067942

Schhh... (Infarkt pågår)

Visste du att kvinnor ofta får tysta infarkter?

Symptom att ta på allvar:

Tysta infarkter innebär att man upptäcker hjärtinfarkten långt senare, till exempel vid undersökning med EKG eller magnetröntgen. Symtomen är mer vaga eller diffusa än vid mer typiska infarkter och missas därför ofta. Du måste alltså inte ha bröstsmärta eller värk som strålar ut i armen för att ha en hjärtinfarkt. Många kvinnor söker inte vård i tid. Vi vill inte att du ska vara en av dem.

• Andfåddhet och en känsla av att du måste ha luft • Påtaglig trötthet • Illamående • Känsla av att du ska svimma • Smärta i ryggen eller magen

Du behöver inte ha alla symtom ovan samtidigt för att det ska vara en hjärtinfarkt. Vid misstanke om infarkt – ring 112. Läs mer på www.tystinfarkt.se

www.amgen.se STATUS #2/2020

Tema: FÖNSTERTITTARSJUKAN

Leif måsta vila 8

STATUS #2/2020

Tema: FÖNSTERTITTARSJUKAN

VAD ÄR FÖNSTERTITTARSJUKAN? n Benartärsjukdom innebär försämrad cirkulation till

4 tips

och i benen på grund av åderförfettning. Fönstertittarsjukan kallas symtomet då den försämrade cirkulationen gör det svårt att gå längre sträckor för att man får ont i vaderna. Kritisk ischemi är den allvarligaste formen och innebär att cirkulationen är så nedsatt att man har värk konstant i foten och riskerar att utveckla svårläkta sår. Beteckningen fönstertittarsjuka kommer av att de drabbade vid promenader gärna stannar och tittar i fönster i olika affärer medan de väntar på att smärtan ska försvinna. 1. Det viktigaste är att vända sjukdomsprocessen. 2. Gå till vårdcentralen om det stramar och gör ont i benen och lyssna på din doktor. 3. Sluta röka. 4. Börja promenera – gärna stavgång. Källa: Joachim Starck, överläkare vid Västerviks sjukhus.

Leif Svensson, som har fönstertittarsjukan, kan bara gå hundra meter utan att vila benen. Men med elcykeln svischar han fram genom sommaren, minst en mil varje gång.

efter 100 meter text Maja Lundbäck • foto Maria Hansson

Foto : SHUT TE R STOC K

eif Svensson, 72 år, har haft fönstertittarsjukan i fem år nu och börjar vänja sig. – Det är klart att man går ju inte särskilt fort. Men man stressar inte upp sig heller, då blir det bara sämre, säger han. Så länge Leif Svensson fortfarande arbetade märkte han aldrig av några problem i vänsterbenet. Symtomen kom först flera år efter pensionen. Det var vänstra benet som började krångla. Det smärtade och gjorde ont när han gick. – Jag märkte att jag inte kunde gå någon längre bit innan jag var tvungen att stanna, säger han. STATUS #2/2020

Faktum är att han inte kom längre än 50 till 70 meter utan att smärtorna gjorde sig påminda. Det här var i samma veva som Leif Svensson nyligen hade diagnostiserats med lungsjukdomen KOL, lindrig som tur var. Och om han minns rätt så hade han också precis slutat röka. Men sedan kom alltså bensmärtorna. – Jag tänkte att jag behövde göra någonting åt att jag hade ont i benen så jag gick till vårdcentralen, säger han. Där fick han en remiss för röntgen. Inte särskilt lång tid senare stod det klart att han hade åderförkalkningar i vänstra ljumsken, en sorts benartärsjukdom som kan ge sig till känna i form av smärtor vid gång. Stoppet i forts. på nästa uppslag – vänd

Tema: FÖNSTERTITTARSJUKAN

”Elcykeln var den bästa investeringen” ljumsken gjorde att blodet inte kunde nå ner i vänsterbenet som förr, och det var detta som gett de klassiska symtomen på fönstertittarsjukan. Men Leif Svensson fick också beskedet att detta skulle gå att åtgärda med operation. – Jag opererades 2015 och då blev jag direkt bättre, men sedan kom problemen tillbaka. Det var nästan lika illa som innan operationen faktiskt, säger han. besvären fortsatte dessvärre. Leif Svensson fick göra en ny kärlröntgen, men läkarna menade att förträngningarna nu satt på ett sådant sätt att det inte skulle gå att åtgärda med operation. Så nu var det livsstilsförändringar för hela slanten som var receptet. – Jag fick höra att nu var det bara gångträning som gällde. Jag kan gå ungefär hundra meter nu, till närmsta mataffär utan att stanna. Men jag har en rullator, som jag har fått gratis, så jag kan sätta mig och vila om det behövs om jag ska gå ut på stan. Man sätter sig inte gärna på backen, säger han. eftersom leif svensson även har diabetes fick han börja i diabetesskola för ett par år sedan och på den vägen blev det att han också började gymma. – Det finns ett gym här i närheten som bara kostar 100 kronor i månaden och det är jättebra tycker jag. Jag har kommit igång nu och jag tränar för att jag ska kunna må så bra som jag kan göra. Ibland träffar jag andra gubbar där, så det är lite socialt också och det tycker jag är rätt bra, säger han. Men det smartaste draget är nog ändå elcykeln som han köpte sommaren 2018, förklarar han. – Elcykeln var den bästa investeringen. Är det skapligt väder så blir det en runda, säger han. en vanlig cykel hade aldrig gått, menar han. Åtminstone hade han inte orkat trampa särskilt långt. Men med elcykeln kan han ta sig runt riktigt långa sträckor. Det har ökat livskvaliteten enormt. – I somras cyklade jag jättemycket. Nu är jag uppe i 400 mil, säger han med stolthet. Det brukar oftast bli en mil per gång, så gott som alltid samma runda. – Den längsta sträckan jag tar är 15 kilometer, till sommarstugan i närheten av Romme Alpin, och tillbaka. Det är bra att ta den vägen för där kan jag ladda elcykeln också, säger han. l

STATUS #2/2020

Tema: FÖNSTERTITTARSJUKAN Namn: Leif Svensson Ålder: 72 år Bor: Borlänge Familj: Sambon Eva, barn, bonusbarn och bonusbarnbarn. Relation till Riksförbundet HjärtLung: ”Jag sitter i lokala styrelsen för HjärtLung i Borlänge, är studieansvarig och har tre studiecirklar. Det är den bästa föreningen i Dalarna på håll-i-gång, med mycket social aktivitet.”

STATUS #2/2020

Så gör Leif för att må bra: 4 Går på gym 4 Använder rullator vid promenader 4 Tar cykelturer på sin elcykel

LÄKARE: MOTION ÄR BÄSTA MEDICINEN forts. på nästa uppslag

– vänd

Tema: FÖNSTERTITTARSJUKAN

Många äldre är drabbade av benartärsjukdom. De flesta märker ingenting, men en del får fönstertittarsjukan, alltså smärtor i benen när de går. Trots det bör man försöka gå så mycket som möjligt, motion är bästa medicinen. text Maja Lundbäck

Motion håller fönstertittarsjukan i schack

ära 20 procent av den äldre befolkningen lever Benartärsjukdom är ingenting som drabbar yngre med benartärsjukdom. Att folksjukdomen människor. Det är väldigt ovanligt under 50 års ålder och är ganska okänd är inte så konstigt, de flesta de som opereras är i snitt över 70 år. Men ett stort prosaknar symtom. Men för var femte gör sig sjukdomen blem är alltså att de flesta inte vet att de är drabbade. påmind på grund av smärtor i benen. Smärtan beror på – Samtidigt är sjukdomen lätt att diagnostisera genom förträngningar i pulsådrorna på grund av åderförfettning. att man tar blodtrycket både i arm och vid ankeln, säger När blodet inte kan komma fram ordentligt får musklerJoachim Starck. na inte tillräckligt med syre och då känner man att man behöver pausa. Några kan gå en hel kilometer innan det för vissa kan det gå så långt att man får ont även vid gör ont medan andra får känningar efter en kort promevila, kritisk ischemi. Då är det vanligt med svårläkta sår nad till brevlådan. Den som befinner sig i stan på fötterna eller utveckling till kallbrand. De flesta Fo kanske blir stående framför ett skyltfönster som diagnostiseras med fönstertittarsjukan är to :M A en stund, därav namnet på symtomet, män, men Joachim Starck och hans kollegor fönstertittarsjukan. misstänker ett mörkertal bland kvinnor. – Att gå till doktorn och se till att Kritisk ischemi är nämligen vanligare hos vända livssituationen är jätteviktigt, kvinnor, så det skulle kunna vara så att säger Joachim Starck, överläkare vid kvinnorna inte upptäcks av vården förVästerviks sjukhus. rän det har gått riktigt långt. De drabbade har troligen också – Det kan vara så att karlarna rör sig åderförfettning på fler ställen i kropmer och märker tidigare att de inte kompen. Samma typ av blodådror går nämlimer så långt, medan kvinnorna oftare tycks gen även till hjärtat och hjärnan. begränsa sin aktionsradie. Men minskar man – Risken för en för tidig död är faktiskt sin fysiska aktivitet riskerar sjukdomen gå längre ganska hög för patienter med benartärsjukdom även om innan man söker vård, säger han. symptomen kanske inte känns lika oroväckande som Som kärlkirurg är Joachim Starck van vid att operera kärlkramp eller en TIA (transitorisk ischemisk attack). benartärsjukdom. Den vanligaste formen av operation är att man vidgar upp förträngningen med en ballong. högt blodtryck, rökning, höga blodfetter, fysisk inIbland kan förträngningar stora som en nagel, ha lagt sig aktivitet, dåliga kostvanor, övervikt, stress och ärftlighet på tvären i kärlet – och då blir det ofta bra med så kallad ökar risken. På vårdcentralen får man ofta mediciner som kateterburen operation, förklarar han. sänker blodtryck och blodfetter, samt hjälp med rökstopp – Andra gånger kan stoppen vara långa och besvärliga, och förslag på hur man kan börja motionera. som stopp hela vägen från ljumsken ner till knät. Då gör – De flesta blir bättre om de promenerar. Stavgång i man ibland en öppen bypass, säger han. grupp har visat sig mest effektivt. Bara genom att försöka Direkt efter operation förbättras blodcirkulationen. gå vidare fast det gör ont och stramar i vaderna förbättProblemet är att operationen är en kortsiktig lösning. rar blodcirkulationen. Med tiden märker man en sympRisken är stor att man hamnar på samma dåliga nivå tomlindring, säger han. igen. Men ibland måste man operera för att patienten Kroppen kan bilda nya blodkärl runt kärlet med stopens ska kunna påbörja fysisk aktivitet. pet, men då krävs rörelse. – Man måste bromsa åderförkalkningssjukdomen och – Det är ju så att blir det stopp på E4:an så kör man det gör man inte med enbart operation. Då krävs det runt. Vi har en massa små blodådror också, och de kärlen livsstilsförändringar och bra medicinering. Det vi gör blir faktiskt större av motion, vilket syns på röntgen. kirurgiskt är bara en del i behandlingen av en sjukdom Dessutom utvecklar musklerna en annan tolerans för att som får betraktas som systemisk, alltså att den drabbar jobba med mindre syre, säger han. många delar av kroppen, säger han. l KA

LLI

VA N

STATUS #2/2020

Annons

Fjädrande stavar rekommenderas av sjukgymnaster för friskare Hjärtan! Fysisk aktivitet stärker hjärtat och förbättrar syreupptagningen och ger över lag bättre immunförsvar och starkare muskler.

HÄLSA

Använd rabattkod och få 20 % lägre priser vid beställning av stavar på

www.webbshop.bungypump.se

eller ring oss så ordnar vi ett bra pris åt Dig! För varje par stavar Du beställer från oss skickar vi ett ”Rehabprogram Hjärt & Lung” utan kostnad.

Konditions- och styrketräning med Bungy Pump fjädrande träningsstavar är en träningsstavar innebär att belastningsform som främjar stavens nedslag mot marken blir syreupptagningsförmågan i mjukare och skonsammare för blodet, förbättrar andningsaxlar och armbågar jämfört med muskulaturens uthållighet, traditionella gångstavar. stärker muskler, vävnader Jag vill särskilt rekommenoch skelett. På grund av att dera stavgång med Bungy Pump andningsmuskulaturen stärks Rödmarkerade partier visar de till de som muskler i överkroppen som aktiså ventileras lungorna bättre har ryggproblem eftersom veras vid BungyPump Walking. och gör så att lungorna får ett stavarna bland annat aktiverar större blodflöde. lednära stabiliserande mageNär man promenerar med Bungy Pump staoch ryggmuskulatur, som är viktig för en bra varna så stärks hjärtmuskeln, vilket i sin tur betykroppshållning som i sin tur avlastar ryggkotorder att hjärtat orkar pumpa runt en större mängd na. Kroppen påverkas även så att det bildas fler syrerikt blod per sammandragning och behöver kapillärer (små blodkärl) i muskeln, vilket i sin då inte slå lika fort som tidigare. Samtidigt avlastur innebär att möjligheterna för utbyte av näring, tas lederna, främst fot-, knä- och höftleder. avfallsprodukter och syre i kroppen förbättras. Det Den fjädrande effekten i Bungy Pump gör att den kan arbeta längre tid utan att bli trött.

Enkelt uttryckt är kondition din kropps förmåga att ta upp syre och omvandla den till energi. Med Bungy Pump stavar som träningsredskap bygger du effektivt upp din kondition, styrka och uthållighet med ett ökat välbefinnande som resultat.

”Jag vill särskilt rekommendera stavgång med BungyPump”

Rovena Westberg

Leg. sjukgymnast Toppform Sjukgymnastik

Testa BungyPump stavar i din närmaste sportaffär! Sports Progress International AB Marinvägen 7 891 78 Bonässund STATUS #2/2020

tel: 0660-58 589 Email: info@bungypump.se www.bungypump.se

28 %

SMÅTT & GOTT

VÄLJER OFTA BORT KÖTT

n Vegetarianerna blir inte fler, men svenskarna äter vege-

tarisk mat allt oftare. De gör det främst av klimat- och miljöskäl. Årets Vegobarometer framtagen av Sifo på uppdrag av Axfood, som bland annat driver kedjorna Willys och Hemköp, visar på en fortsatt ökning av de som äter vegetariskt oftare än två gånger per vecka. Andelen som svarar att de äter vegetariskt två till sex dagar i veckan ökar från 24 procent 2018 till 28 procent 2019. Vid den första mätningen 2016 var samma andel 19 procent.

3 x kultur i vår hemma från soffan

n Att nu resa i kulturens spår är kanske

inte passande. I coronatider får resandet stå tillbaka för nöjen vi kan konsumera hemma. Missa inte att museum på sina hemsidor har bra med information om sina utställningar som gör att du med din dator, telefon eller padda kan ta en runda på museum hemifrån soffan. 1) Tryckt stämning i Göteborg I utställningen Tryckt – grafik som samlarobjekt, massmedium och skrytverk fram till 16 augusti visar Göteborgs konstmuseum grafiska blad av mästare från 1400-, 1500- och 1600-talet. Hemsida: goteborgskonstmuseum.se Var: Göteborgs konstmuseum, pågår till 16 augusti 3) Följa John i Jönköping I ”Bauervärld” närmar du dig John Bauers konstnärskap – på ett lekfullt sätt. Utställningen följer John genom korta utdrag ur hans brev, flera originalverk och många teckningar. Hemsida: jonkopingslansmuseum.se Var: Jönköpings läns museum, ingår i museets fasta utställningar.

Vilken lyx att få städa!

n För 20 år sedan släpptes boken Städa! och läsarna fick lära sig

något så ovanligt som att hålla rent hemma lustfyllt. Det var år 2000 och nu har mycket hänt i städvärlden så en uppdaterad version finns i bokhandeln. I boken ger författaren Estrid Holm och illustratören Lotta Kühlhorn tips om hur städningen kan ses som en lyx, väl värd att unna sig. Smarta råd, miljövänliga alternativ och gamla husmorstips varvas med härliga illustrationer.

Äldre har bättre självförtroende n Svenskarna blir mer nöjda med åldern ju äldre de blir,

det visar en Sifo-undersökning gjord på uppdrag av telekomföretaget Doro. Undersökningen visar tydliga tecken på att de äldre har bättre självkänsla och självförtroende än de yngre, de känner sig mer omtyckta och kloka än vad yngre generationer gör.

3) Kvinnlig rösträtt i Umeå Den 24 maj 1919 tog Sveriges riksdag ett första beslut om allmän och lika rösträtt för kvinnor. Det andra beslutet togs 1921. För att uppmärksamma hundraårsjubileet öppnar nu en utställning. Hemsida: kvinnohistoriskt.se Var: Kvinnohistoriskt museum i Umeå, pågår till 14 november STATUS #2/2020

Vad är IPF? Lungfibros är en lungsjukdom där frisk lungvävnad omvandlas till stel ärrvävnad. Symtomen kommer ofta smygande och de vanligaste är torrhosta och andfåddhet vid ansträngning. Rökning är den vanligaste riskfaktorn, men i många fall av lungfibros finns ingen känd orsak. Detta brukar kallas idiopatisk lungfibros (IPF). Förkortningen kommer från engelskans idiopathic pulmonary fibrosis. Idiopatisk

betyder att orsaken är okänd, ”pulmonary” är engelska för lungor och fibros betyder att det bildas ärrvävnad. IPF är en sjukdom där symtomen blir allt mer påtagliga med tiden, men med nya behandlingsmöjligheter kan sjukdomsförloppet bromsas och livskvaliteten förbättras hos de som drabbas. På lungfibros.se kan du läsa mer om idiopatisk lungfibros (IPF). Skanna QR-koden, så kommer du direkt till sidan.

Lungfibros.se PC-SE-100890 Respiratory

För dig som vill veta mer om sjukdomen idiopatisk lungfibros (IPF)

Boehringer Ingelheim AB Box 92008 120 06 Stockholm STATUS #2/2020

FORSKNING

Kopplingen mellan KOL och hjärtsjukdom Om man har lungsjukdomen KOL är risken större att man också utvecklar en hjärtsjukdom. Ulf Nilsson, sjuksköterska och medicine doktor vid Umeå universitetet forskar om sambandet mellan KOL och kardiovaskulär sjukdom. Forskningen stöds av Riksförbundet HjärtLung.

RIKSFÖRBUNDETS STÖD TILL FORSKNING n Tack vare allmänhetens gåvor till Riksförbundet HjärtLungs forskning kan vi ge stöd till forskningsstudier som syftar till att förbättra livskvaliteten för hjärt-, kärl- och lungsjuka. Forskningsprojektet som belyses i det här reportaget har till exempel fått ekonomiskt bidrag från Riksförbundet HjärtLungs forskning. n Du kan stödja Riksförbundet HjärtLungs forskning genom bankgiro 901-0109, ange Forskning i meddelanderutan. Det går även bra att swisha på nummer 123 90 101 09.

text Ulrika Juto

lf Nilsson har en bakgrund som sjuksköterska på hjärtintensiven vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå där han jobbat i drygt 20 år. Han disputerade 2017 i kardiologi och intresset har hela tiden varit multisjuklighet, att patienter ofta har flera olika sjukdomar och att det verkar finnas ett samband mellan sjukdomarna. När det gäller KOL-patienter vet man att de ofta också kan ha till exempel benskörhet, diabetes, muskelsvaghet, metabolt syndrom och hjärtsjukdom. – Sambandet mellan KOL och kardiovaskulär sjukdom är komplext, säger Ulf Nilsson. Tobaksrökning utgör en gemensam och viktig riskfaktor för båda sjukdomsgrupperna. Men i vilken utsträckning och på vilka sätt dessa tillstånd för övrigt samverkar med varandra är fortfarande till stora delar oklart. tidigare forskning har visat en högre förekomst av nästan alla undersökta kardiovaskulära sjukdomar, liksom en markant ökning av andelen nya fall av kranskärlssjukdom, hjärtsvikt och förmaksflimmer hos personer med KOL. – I litteraturen finns även beskrivet ökad förekomst av EKG-förändringar hos patienter med KOL, framför allt hos individer

med svår KOL, säger Ulf Nilsson. Hos de patienter som sökt för exacerbationer, akuta försämringar i KOL, har man även sett att takykardier och högersidig hjärtpåverkan är vanligt.

”

Ulf Nilsson, sjuksköterska och medicine doktor vid Umeå universitetet.

Det är viktigt att se patienten som helhet och beakta att man kan ha flera sjukdomar samtidigt.

en teori som också stöds i genomförda studier är att en allmän inflammation i kroppen kan vara en gemensam länk mellan dessa sjukdomar. KOL är en inflammatorisk sjukdom och man vet att det bildas ämnen i lungorna som kan spilla över till andra delar av kroppen och till exempel bidra till inflammatoriska processer i kärlväggarna, vilket i sin tur kan leda till hjärt-kärlsjukdom. Det forskningsprojekt Ulf Nilsson driver just nu handlar om att försöka hitta de signaler i kroppen som förvarnar om att personer med KOL också löper risk att utveckla ischemisk hjärtsjukdom. – Syftet med projektet är att få kunskap om betydelsen av ischemiska EKGförändringar och olika biomarkörker hos personer med KOL. Det kan ge underlag för diagnostiska algoritmer med mål att kunna identifiera personer med KOL som löper ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Man tittar bland annat på EKG-förändringar och olika markörer i blodet. Troponin är ett ämne som frisätts när hjärtmuskeln skadas och det är också något man STATUS #2/2020

Foto: S HU T TER STOCK

FORSKNING

Forskning visar att KOL-sjuka som har lätt förhöjda nivåer av troponin verkar ha en sämre överlevnad än de som inte har troponin i blodet.

mäter vid misstänkt hjärtinfarkt. Ulf Nilssons forskargrupp mäter nivåer av troponin som är mycket lägre än de man använder som gräns för ischemisk hjärtsjukdom. – Det vi ser, och som också visats i andra studier, är att personer med KOL som har lätt förhöjda nivåer av troponin verkar ha en sämre överlevnad än de som inte har troponin i blodet. Man mäter även ett flertal andra biomarkörer som signalerar om en inflammatorisk

process pågår i kroppen. Förhoppningen är att man i framtiden genom EKG och blodprover tidigt ska kunna identifiera de KOL-patienter som löper förhöjd risk att drabbas av andra sjukdomar. – Det är viktigt att se patienten som helhet och beakta att man kan ha flera sjukdomar samtidigt. När en person med KOL försämras behöver det inte vara en exacerbation, det kan handla om en mindre hjärtinfarkt.

Cirka tio procent av världens befolkningen har KOL n Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, innebär

en kronisk luftvägsförträngning. I världen har cirka tio procent av befolkningen KOL, men variationerna mellan olika länder är stora. I Sverige uppfyller närmare 50 procent av de äldre rökarna kriterierna för KOL. Många som har KOL är inte upptäckta. Uppskattningsvis 70 till 80 procent av alla personer med KOL i befolkningen är inte diagnosticerade. Det är vanligt med följande symtom: 4 Andfåddhet vid ansträngning 4 Hosta med slem 4 Väsande, rosslande eller pipande andning, särskilt vid ansträngning 4 Återkommande infektioner i luftvägarna 4 Viktnedgång 4 Svullna fötter.

STATUS #2/2020

n Diagnosen ställs med spirometri

som visar hur lungorna fungerar. En spirometrimätning visar hur mycket luft du kan blåsa ut och hur fort du kan blåsa ut luften. Undersökningen görs efter inandning av ett läkemedel som vidgar luftrören. Det kallas reversibilitetstest. Lungröntgen görs för att utesluta andra sjukdomar. EKG tas också för kontroll att hjärtat inte är påverkat. KOL indelas i fyra stadier: 1. Förstadium 2. Lindrig 3. Medelsvår 4. Svår.

Nationella och internationella riktlinjer för utredning och behandling av KOL anger redan i dag att kardiovaskulära riskfaktorer och samsjuklighet ska beaktas för att man ska kunna sätta in förebyggande behandling och förbättra prognosen. – Men det saknas fortfarande kunskap om kardiella biomarkörer som kan bidra till att man tidigt kan identifiera personer med KOL som löper ökad risk att också drabbas av kardiovaskulär sjukdom. Med ökad kunskap kan vi förhoppningsvis minska sjukdomsbördan, öka livskvaliteten och överlevnaden i framtiden. ulf nilssons forskning har hittills bedrivits inom Obstruktiv lungsjukdom i Norrbotten (OLIN), en KOL-studie som har följt deltagare under 11 års tid, men kommer framöver även innefatta studien SCAPIS-Umeå. I SCAPIS har det gjorts ett stort antal tester, bland annat spirometri med reversibilitetstest, sömnapnéscreening och oral glukosbelastning. När det gäller SCAPISUmeå har en stor andel av deltagarna sedan tidigare blodprover lagrade i Biobanken Norr. Detta ger stora möjligheter att analysera och jämföra blodprover från förr och nu och kunna se olika typer av samband. l 17

RECEPT

Vegetarisk matlagning behöver inte vara tidsödande och krångligt. Här är några förslag från boken Vego på 15 minuter av Maria Zihammou. God grön spis! foto Stefan Edetoft

VAD ÄR VAD?

Vegetarian? I folkmun likställs vegetarianer ofta med lakto-ovo-vegetarianer, med andra ord de som inte äter kött, fisk, skaldjur eller fågel – men fortfarande äter ägg och mejeriprodukter.

Vegan? Vegansk mat innehåller inte några inslag från djurriket – varken kött, fisk, fågel, skaldjur, mejeriprodukter, ägg, gelatin eller honung.

Våga testa vego! Ugnsbakad broccoli och spetskål med vietnamesisk dressing 4 portioner • 1 broccoli • 1 spetskål, ca 500 g • 2-3 msk neutral olja, t ex rapsolja • flingsalt och svartpeppar • vietnamesisk dressing • 1 vitlöksklyfta, finhackad • ½ röd chili, finhackad • 1 msk finhackad färsk ingefära • 2 lime, pressad saft • 2 msk ljus soja, japansk • 1 msk ljus sirap • 1 msk sesamolja Till servering • Basmatiris, jasminris eller glasnudlar Gör så här 1. Sätt ugnen på 225 grader. 2. Dela broccolin på mitten och skär i skivor längs med stammen. Dela kålen i 8 klyftor på längden. 3. Lägg ut på en plåt täckt med bakplåtspapper och ringla över olja, krydda med lite salt och peppar. Rosta i mitten av ugnen i ca 10-15 minuter tills grönsakerna mjuknat och fått fin färg. Blanda under tiden samman alla ingredienserna till dressingen. Servera med basmatiris eller glasnudlar.

Pizzaomelett 4 portioner • 1 squash, medelstor ca 300 g • 1 gul lök • 2 msk olivolja • 200 g cocktailtomater

• 6 ägg • 1 dl grädde • salt och svartpeppar • 1 vitlöksklyfta, finhackad

• 1-2 msk finhackade örter, t ex persilja, timjan eller basilika • 50 g finriven ost, t ex parmesan eller Västerbotten

Gör så här: 1. Sätt ugnen på 200 grader. 2. Ansa ändarna på squashen och dela på mitten. Skär i tunna skivor på längden. Skala och skiva löken i tunna skivor. Hetta upp en rejäl stekpanna som tål ugnsvärme och låt den bli riktigt varm. Tillsätt oljan och rosta squashskivorna i ett par minuter på varje sida. Ta upp och lägg åt sidan. 3. Fräs löken i ett par minuter. Rör då och då och stek tills den mjuknat och fått lite färg. Sätt pannan åt sidan. Dela tomaterna i halvor. Knäck ner äggen i en bunke och vispa lätt samman med grädde. Krydda med lite salt och peppar och tillsätt finhackad vitlök och örter. 4. Häll ner omelettsmeten i stekpannan och fördela ut squashskivorna. Toppa med tomater och riven ost. Baka i mitten av ugnen i ca 10 minuter tills omeletten stelnat och fått fin färg. Servera med bröd, oliver och sallad med god vinägrett. 18

STATUS #2/2020

RECEPT

Indisk currygryta med blomkål och kikärtor 4 portioner • 4 portioner basmatiris • 1 blomkål, ca 500 g • 1 gul lök • 1 vitlöksklyfta • 2 msk neutral olja, t.ex. rapsolja • 1 msk finriven färsk ingefära • ½ röd chili, finhackad • 1 msk gurkmeja • 1 burk kokosmjölk, ca 400 ml • salt och svartpeppar • 1 burk kikärtor, ca 300 g • ½ citron, finrivet skal och pressad saft • 2 msk finhackad färsk koriander Gör så här 1. Koka riset enligt anvisningen på förpackningen. Dela blomkålen i mindre bitar och skär även stammen i mindre bitar. Skala och finhacka lök och vitlök. Hetta upp oljan i en rejäl kastrull och fräs lök och vitlök i ett par minuter utan att det tar färg. Tillsätt blomkål, finriven ingefära, finhackad chili och gurkmeja. Fräs en liten stund till och häll ner kokosmjölken. Krydda med lite salt och peppar. Puttra under lock i ca 10 minuter. 2. Häll av spadet från kikärtorna och häll upp dem i en sil, skölj med kallt vatten och låt dem rinna av ordentligt. Tillsätt kikärtorna i grytan tillsammans med finrivet citronskal och pressad saft. Blanda och låt koka upp. Smaka av om det behövs mer salt och peppar. Toppa med finhackad koriander och servera med basmatiris. STATUS #2/2020

TÄNK PÅ ATT …

… recepten i tidningen Status väljs ut efter vad som kan ge inspiration i det egna köket. Det kan dock dyka upp ingredienser som inte passar alla. 19

Vad händer i din lokalförening? Skicka in text och bilder till status@hjart-lung.se Foto: J ENS LINDQU IST

LANDET RUNT

Berätta om vad ni gör i er förening! Har ni till exempel arrangerat en promenad, haft en träff eller bjudit in någon föreläsare? Status vill gärna höra om vad ni håller på med i er lokala förening. Det behöver inte handla om ett storslaget evenemang. Många medlemmar lyfter fram att det är gemenskapen som betyder mest. Det vill vi gärna skildra här på våra Landet runtsidor. Så välkommen att höra av dig!

2. T a bilder på aktiviteten eller fota några av de som varit med. Berätta vilka bilderna föreställer, var bilden är tagen och i vilket sammanhang. 3. S kicka texten och bilderna till oss genom att mejla till: status@hjart-lung.se eller skicka med vanlig post till: Status, Riksförbundet HjärtLung, Wollmar Yxkullsgatan 14, 118 50 Stockholm. 4. A nge ditt namn och dina kontaktuppgifter så att redaktionen kan nå dig vid eventuella frågor. Dina kontaktuppgifter publiceras inte. 5. Var medveten om att redaktionen kan behöva redigera materialet för att det ska passa in i tidningen. Material tas in utifrån platstillgång. Skriv kort så ökar chanserna att materialet kan tas in.

TÄNK PÅ!

Skicka gärna med bilder – men glöm inte att bilderna måste vara högupplösta för att kunna tryckas i tidningen.

Ett 40-tal medlemmar i Föreningen HjärtLung BotkyrkaSalem dansade ut julen tillsammans.

De dansade ut julen

n Så var det dags att dansa ut julen. Det gjorde vi ett 40-tal medlemmar i Föreningen HjärtLung Botkyrka-

Salem. Efter gröt och skinka kom tre damer från "Vi gör" och sjöng. Som alltid har vi pausgympa. Med en godispåse, som sig bör, gick vi hem nöjda och glada med en känsla av "Stöd, trygghet och gemenskap" som förstärks ytterligare när vi lägger våra händer tillsammans!

Insänt av Yvonne Haglöf

Många nya hos Föreningen Hjärtlung i Arvidsjaur n Föreningen Hjärtlung Arvidsjaur hade bjudit in alla som har blivit medlemmar under det senaste året, sam-

manlagt 40 personer, till ett möte. Den goda fisksoppa som bjöds gladde verkligen. Totalt har föreningen 330 medlemmar, det innebär att fem procent av kommunens invånare är medlemmar i föreningen. Medlemmarna bjöds på en delikat fisksoppa som köksgruppen hade gjort och den var mycket uppskattad. Många passade på att ta en extra portion. Därefter så informerade ordförande Hjördis Eklund om alla aktiviteter och träffar som kommer att vara i föreningen under 2020. Sedan som avslutning så bjöds det på kaffe och pannacotta.

Källa: Piteå-tidningen

Lärande studiebesök n När Föreningen HjärtLung Umeå besökte Medicinhis-

toriska muséet fick de en mycket engagerande guidning av Pensionerade överläkaren Hans Modig från Västerbottens medicinhistoriska förening. Att vår förste provinsialläkare stationerad här 1755 hade ett ansvarsområde som omfattade Västerbotten, Norrbotten och norra Finland gav oss ett perspektiv på sjukvården som var då, och att vårt första lasarett hade plats för 8 sängar och 2 celler (för sinnessjuka), på hela detta enorma område ( Sverige tappade Finland 1808). 1827 fick Norrbotten ett eget lasarett i Piteå. Det som fört sjukvården mest framåt var upptäckten av penicillinet och röntgen, sent 1950 tal kom antipsykotiska läkemedel. I muséet finns mycket sevärt och våra deltagande medlemmar var mycket nöjda.

Insänt av: Ann-Charlotte Nilsson

Foto: JAN- O LOF JACOBS SON

Så gör du om du vill skicka in material till oss: 1. Berätta i korthet om något ni gjort tillsammans i er HjärtLungförening.

Hans Modig vid en gammal röntgenapparatur. STATUS #2/2020

LANDET RUNT

Glödhett våffelkafé i Arvika på Alla hjärtans dag n Våffeljärnen var glödheta när

Föreningen HjärtLung Arvikas medlemmar träffades på Alla hjärtans dag den 14 februari i föreningslokalen på Strand i Arvika. Serveringsteamet hade det sannerligen hektiskt och man stekte nära 200 våfflor under några timmar. Stämningen var som vanligt god och uppslutningen var hög, som alltid när föreningen inbjuder till möte. Alla Hjärtans Dag har ju blivit en tradition här hemma. Vårt moderna firande av Alla Hjärtans Dag är inspirerat av amerikansk sed, den så kallade Valentines Day. Arvikaföreningens våffelkalas den 14 februari är också en tradition som passar särskilt bra för föreningen i Arvika och som manifesteras av nära nog alla lokalföreningar inom Riksförbundet HjärtLung i landet. Våffelkalaset kan ses som ett genrep för årsmötet som är nästa tillfälle att träffa goda föreningsvänner.

Insänt av Krister Cantzler

Julfest i Örnsköldsvik n Återigen en fullträff för Föreningen HjärtLung

Örnsköldsviks festkommitté vid julfesten i Åte den 13 december. Ett 100-tal hade trotsat det gråa vädret och blev välkomnade med glögg och glada människor. Underhållare för kvällen var Marie Forsgren och Kent Ingelsson från Junsele, Marie sjöng och spelade tvärflöjt och tvättbräda medan Kent spelade dragspel. De började med Små nära ting och fortsatte med några allsånger bland annat Bjällerklang varpå festkommittén, ett färgglatt gäng, tågade upp på scenen och sjöng välkomstsången. Efter en stund var det dags att ta upp gaffel och kniv och hugga in på den välsmakande jultallriken,

Festkommittén: Tage, Barbro, Hans, Sonia, Christina och Louise.

snart stod vi i kö till det småvarma. Då hade vi också hämtat tunnbröd, vörtbröd och naturligtvis blana. Musikerna fortsatte att underhålla och varvade lugna och riviga låtar. De avslutade med den välkända NoveltyAccordion. Till kaffet fick vi vaniljhjärtan och samtidigt drog lotteridragningen igång, där vinnarna fick välja från det välfyllda vinstbordet. Som avslutning tackade ordförande, Sonia Seidevall, festkommittén för allt jobb de hade lagt ner. De fick presentkort och applåder. Hon tackade musikerna, och alla medlemmar, för alla vinster och önskade alla en riktigt god jul.

Insänt av Britt Falk

Var femte svensk lever med hjärt-, kärleller lungsjukdom. Vi jobbar för att var och en av dem ska: • Bli sedd i vården • Få möjlighet till anpassad motion och en bättre livsstil • Uppleva trygghet och gemenskap

Vem känner du som behöver oss?

Lär känna oss – bli medlem på hjart-lung.se

Telefon: 08-55 606 200. E-post: medlem@hjart-lung.se Gåvobankgiro: 901- 0109. hjart-lung.se STATUS #2/2020

LANDET RUNT

Vår tids Lennart Hyland organiserade dagsresa n Föreningen Hjärt Lung Öckerö arrangerade en dags-

resa, en kryssning till Fredrikshamn, där Jörgen Warberg är en drivande motor vi var ett 95-tal medlemmar från Öckerö, Göteborg och Mölndal Partille, Härryda föreningarna också. Jörgen hade engagerat en hjärtläkare som lärde oss om diagnoser symtom med mera. Där fick vi också fick ställa frågor och en dansgrupp lärde oss att röra på oss. Två workshop som vi har i vår förening som studiecirklar, släktforskning och hjärt lungläddning och hur SMS – livräddare kan göra i nödsituation. Vidare klargjorde Jörgen skillnaden mellan HjärtLungfonden och Riksförbundet

denna gång kom drygt 60-talet medlemmar för att njuta av julmaten. Ordförande Lilian Holmqvist välkomnade och berättade om kommande aktiviteter i föreningen. Under eftermiddagen underhöll också musikerna Jan & Anders med jullåtar! Under pauser i julbordsätandet såldes lotter med fina vinster som skänkts av generösa medlemmar. Insänt av Leif Svensson

Insänt av Lena Bengtsson

Insänt av René Ahlberg

Hemlagat julbord i Älmhult Lung Älmhult till julbord för medlemmar med familj. Traditionsenligt som de senaste åren var det hemlagat med alla delikatesser som ägg och sill, julskinka, Janssons frestelse, köttbullar m.m. Och som efterrätt ris à la Malta med saftsås! Det är styrelseledamöterna som lagar till julmaten på gammeldags vis. Detta är mycket uppskattat och antalet deltagare ökar år efter år – till gemenskapen

n Föreningen HjärtLung

Borås-Ulricehamns första medlemsmöte för 2020 var mycket välbesökt. Vi hade besök från Lenbergs Begravningsbyrå som informerade oss om familjerättsliga och ekonomiska frågor men även om olika begravningstraditioner. Per Johansson inledde med att tala om de familjerättsliga frågorna och då främst med fokus på framtidsfullmakt. 1 juli 2017 trädde en ny lag ikraft, som gör det möjligt att teckna en så kallad framtidsfullmakt. I denna fullmakt kan man utse en eller flera personer som tar hand om ens angelägenheter när man inte längre kan ta hand om dem själv på grund av sjukdom eller psykisk ohälsa. Vi fick information om vad framtidsfullmakten ska innehålla, vilka formella krav som gäller mm. Även om sådant som inte ingår i fullmakten. Per berörde även anhörighets behörighet. Informationen åtföljdes av en intressant frågestund. Begravningsentreprenör Jan-Erik Selin fortsatte informationen från Lenbergs med att berätta om begravningar från förr och nu. Han har varit begravningsentreprenör i 32 år och under denna tid så har mycket förändrats. Både när det gäller kläder, val av musik och mycket annat. Han berättade anekdoter från några av hans begravningar och om hur personliga begravningar idag kan te sig. Kvällen avslutades med sång av Ewa-Maria och Inge Wahlström från Frälsningsarmen som ihop med sina sångarvänner fick oss att sjunga allsång till de kända andliga sångerna Barnatro, Pärleporten, Ovan där med flera.

HjärtLung på ett förträffligt sätt. Efter en utmärkt buffélunch fick vi åtnjuta en fantastisk uppvisning hur det är att vara Astma/KOL-sjuksköterska av Eva Liljekvist och fysioterapeut Robert Häger vid en vårdcentral i detta fallet (Henåns VC Capio på Orust) De använder sig helt och hållet av riksförbundets utmärkta pärm ”Aktiv med KOL”. En reflektion: Jörgen Warberg torde nog vara vår tids Lennart Hyland. Han har verkligen förmåga att få medlemmar att känna sig trygga och ställa upp i stort som smått.

Det var ett traditionsenligt när Föreningen HjärtLung Älmhult bjöd in till julbord.

n Lördagen 7 december välkomnade Föreningen Hjärt-

Välbesökt första möte

STATUS #2/2020

...komplett handikappanpassat gym

I våra lokalerfinns varmvattenbassäng med 34 grader...

...komplett handikappanpassat gym

Våra astma och KOL program: • 10 dgr program astma (vuxna) • 10 dgr program KOL (vuxna) • 5 dgr repetitionsprogram • 5 dgr (astma/allergi)

...och skön avkoppling

Rehabilitering i naturskön miljö

Stiftelsen Mälargården Rehab Center har lång erfarenhet av rehabilitering. Hos oss möter du mycket kunnig och engagerad personal. Mälargården ligger naturskönt vid Mälaren i Sigtuna, 40 minuter norr om Stockholm. Här bor du i enkelrum med dusch/wc. Vår egen kökspersonal lagar all mat från grunden. Fråga oss gärna om hur du skall gå tillväga för att få en remiss för rehabilitering. Läs mer på vår hemsida: www.malargarden.se | Telefon växel: 08- 59 49 36 30

problem med erektionen? DU ÄR INTE ENSAM OCH D E T F I N N S H J Ä L P AT T FÅ . RFSU GER TIPS OCH RÅD. STATUS #2/2020

LÄS MER OM H U R VA K U U M K A N H J Ä L PA D I G www.rfsu.com/potens K O N TA K TA O S S info@rfsu.com 08-633 46 01 23

LANDET RUNT

Föreningar på Senior Expo i Östersund n Länsföreningen HjärtLung Jämtland-Härje-

Länsföreningen HjärtLung Dalarnas ordförande Ola Parten, Björn Sonnentheil och Föreningen HjärtLung Borlänges ordförande Kaare Andersson samtalade inför årsmötet

Årsmöte i Borlänge n 106 medlemmar slöt upp när Föreningen

HjärtLung Borlänge kallade till årsmöte. Mötet inleddes med att föreningens ordförande informerade om en aktivitet som skall genomföras på Kvarnsvedens vårdcentral på Alla Hjärtans dag samt hälsade några nya medlemmar välkomna. I samband med att de formella årsmötesförhandlingarna startade vidtog en mycket känslosam parentation över bortgångna medlemmar vilken avslutades med att HjärtLung-kören framförde ”En ton från himlen” (Amazing Grace). Därefter utsågs Ola Brossberg till mötesordförande och Ing-Marie Andersson till mötessekreterare och i rask takt klubbades handlingarna igenom. Vid valen omvaldes Kaare Andersson till ordförande liksom Gullmai Johansson, Elisabeth Munther, Marianne Nilsson, Johnny Rydberg, Leif Svensson och Ing-Marie Andersson. Nyvalda i styrelsen blev Sven-Erik Borg och Inger Andersson.

Efter att det formella årsmötet avslutats informerade Björn Sonnetheil om sin roll som patientrepresentant/forskningspartner i två olika projekt. Det första projektet handlade om att granska vissa aortaoperationer. Vilken typ av ingrepp är bäst för patienten? Det andra projektet handlar om att utforma ett regelverk för hjärtsviktspatienter så att de kan få en likvärdig behandling, oavsett var i landet man bor. En viktig roll för Björn är att granska texterna så att de blir förståeliga för patienterna. Björn har också fått gehör för att införa Pictogram, att man med bilder beskriver vad som skall hända vilket inte minst underlättar för nyanlända. Efter en välsmakande kopp kaffe med smörgås framträdde därefter HjärtLungkören, tillsammans med Trio Fobi innan ordföranden kunde tacka för en trevlig eftermiddag.

dalen och Föreningen HjärtLung Östersund deltog även i år i Senior Expo på Folkets Hus i Östersund. Under två dagar, den 24 och 25 januari, hade vi en strid ström av besökare i vår monter. Länsföreningens ordförande Karl-Erik Hermansson med två representanter från Östersunds-föreningen, delade ut informationsmaterial och svarade på frågor gällande länsföreningen och de fyra lokalföreningarna i Berg, Östra Jämtland, Härjedalen och Östersund samt Riksförbundet HjärtLung. Många besökare var väldigt imponerade av att Östersunds-föreningen hade så många aktiviteter för sina medlemmar. Veckans dagar räcker knappt till. I montern hade vi två bildspel som rullade på efter varandra båda dagarna. Det ena var Riksförbundets bildspel och det andra var vårt eget som presenterade organisationen i Länet och Östersunds-föreningen och alla dess aktiviteter. Förutom våra egna medlemmar som turades om att stå i montern, hade vi fint besök av vår fadder Sture Olsson ordförande i Umeå. Det var en trevlig bekantskap. Det blev två mycket lyckade dagar med många intresserade besökare. Informationsbladen och ansökan om medlemskap gick åt som smör i solsken. Det var dessutom många besökare som glada kom förbi och sade: ”Vi är redan medlemmar i Hjärt-Lung och är månadsgivare”. Men när vi frågade dem, visade det sig att många var månadsgivare i Hjärt-Lungfonden. De visste inte skillnaden mellan de båda föreningarna. Men vi gjorde vårt bästa för att reda ut begreppen.

Insänt av Lilian Palmgren

Insänt av Kaare Andersson

Välbesökt årsmöte i Övertorneå n Föreningen HjärtLung Övertorneå hade

årsmöte den 23 februari. 72 av föreningens 242 medlemmar hade hörsammat kallelsen till årsmötet som öppnades av föreningens ordförande Sven Kostenius. Mötet inleddes med parentation och diktläsning för att hedra de medlemmar som avlidit under det gångna året. Förutom sedvanliga årsmötesärenden fastställdes det, sedan ett par år tillbaka brukade, nya namnet på föreningen, Föreningen HjärtLung Övertorneå. Det gamla namnet Hjärt- och Lungsjukas förening i Övertorneå gick därmed i graven. Beträffande valen skedde inga större förändringar förutom byte av ordförande där Arne Honkamaa valdes då Sven Kostenius av-

sagt sig omval. Sven kvarstår dock som vice ordförande i styrelsen som för övrigt består av Gunnel Westman som sekreterare, Roland Hedlund som kassör och ledamöterna SvenErik Jakobsson, Birger Lampinen och IngaBritt Nilsson. Ersättare blev Birgit Rundgren, Nils Ström och Britt-Marie Honkamaa. Som egenvårdsombud omvaldes Astrid Nilsson, Maire Nyström och Britt-Marie Westerberg. Revisorer efter årsmötet är Tage Töyrä och Kerstin Vikgren med Dagny Barsk som ersättare. Efter årsmötet samlades mötesdeltagarna för en gemensam middag i Hotell Tornedalias nyrenoverade restaurang. Insänt av Arne Honkamaa

Avtackning och välkomnande n Vid årsmötet för Föreningen HjärtLung

Korpilombolo avtackas Barbro Rantatalo som har varit tre år som ordförande, tack för tiden! Samtidigt välkomnar vi den nya ordföranden Göran Henriksson.

Insänt av Jenny Eriksson

STATUS #2/2020

LANDET RUNT

Medlemsmöte i Föreningen HjärtLung Hässleholm n Agneta Petersson inledde mötet den 8

februari med att hälsa alla välkomna. Agneta informerade också om att vi blivit cirka 600 nya medlemmar i riksförbundet och att 22 av dem är nya medlemmar i Skåne. Hon berättade också att hon varit med på premiären av del två av filmen Varningssignal. Den nya heter Kroppens varningssignaler och den finns tillgänglig att se på riksförbundet hemsida. Även den nya Tematräffen Ensamhet informerades vi om samt att förbundskansliet nu finns på plats på den nya adressen Wollmar Yxkullsgatan 14 i Stockholm. Därefter lämnade Agneta över ordet till Marie Kullberg som är hjärtsjuksköterska på Hässleholms Hjärtmottagning. Maria pratade om hjärtsvikt och med hjälp av en Power Point åskådliggjorde hon symptom som är vanliga hos hjärtsviktspatienter och

Årsmöte i Haparanda n Föreningen HjärtLung Haparanda hade

redogjorde även för metoder som används för att konstatera att det är hjärtsvikt man lider av. Hon beskrev de olika medicinerna som skrivs ut och hur de verkar. Maria poängterade att i behandling av hjärtsvikt är fysisk aktivitet lika viktig som medicinerna. Maria har i flera år tjatat om att få starta en hjärtsviktsskola och slutligen fick hon respons för detta och kunde starta upp skolan i höstas. De är ett helt team som ansvarar för utbildningen. Sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, dietist och läkare. Vi var ett stort gäng som lyssnade på Maria och hon fick många frågor både om diagnosen, medicinerna och behandlingen. Maria avtackades av Agneta Petersson och efter detta serverades kaffe, smörgås och en liten kaka.

den 23 februari årsmöte. Mötet inleddes med information om kommunens äldreplan av Åsa Niemi, chef för vård- och omsorgsboendet. Av verksamhetsberättelsen framgick att föreningen arrangerat möten med föreläsningar av bland annat doktor Kjell Melander och på Alla hjärtans dag av föreläsning med KOL-sköterskan Birgitta Lindelöf Holma. Medlemmarna har bjudits på ärtsoppa och surströmmingsfest. Man har även arrangerat en resa till Bensinmuséet i Älvsbyn och Storforsen. Den 18 oktober firade föreningen 35-årsjubileum med god uppslutning av medlemmar. Medverkande var bland annat Sven Tornberg, Martin Lång och Maud Molander. Föreningen har haft golvgymnastik och vattengymnastik en gång i veckan. Utbildningar i hjärt-lungräddning har hållits för olika företag, skolor och organisationer. Styrelsen består av ordförande Lennart Waara, vice ordförande Marketta Anundi, kassör Per-Erik Wassermann, sekreterare Anna-Lisa Brännström, studieorganisatör Inga-Lisa Johannessen, ledamot Margaretha Josefson och suppleant för ledamto Seija Persson.

Insänt av Kerstin Ramirez

Insänt av Anna-Lisa Brännström

Hej! Jag heter Christian Benedict och forskar om sömn. Jag har varit med och tagit fram Tematräffar Sömn speciellt för dig som är medlem i Riksförbundet HjärtLung. Jag rekommenderar Tematräffar Sömn till alla som vill veta mer om sömn eller sova bättre.

W W

Christian Benedict, sömnforskare, författare till boken ”Sömn, sömn, sömn” och känd från TV4.

Fotograf: Stefan Tell

Tematräffar Sömn är till för dig som är medlem i Riksförbundet HjärtLung. Kontakta din förening om du vill genomföra Tematräffar Sömn tillsammans med andra medlemmar. Du kan också sätta ihop en egen grupp eller arbeta med materialet på egen hand. Läs mer om Tematräffar Sömn och beställ i webbutiken på hjart-lung.se

200211_annons STATUS #2/2020 190x124mm_Tematräffar Sömn.indd 1

2020-02-11 10:06

KORSORD BRUKAR SOM KRÄSEN RÖR I MATEN TRUTEN LISTOR

VISAR DEN FÖRSIKTIGE

ÄMNE I LUFT

DJUR FÖR SPARARE

TA TAG I BÅTEN

VISAR SIG OFTA TIDIGT

TÄNKER PÅ STEG

KAN SEX VARA TRIVDES IHOP MED BIRK GÅR PÅ STRUMPA

MOZART? NEJ, MÅSART

PRICKIG PÅ PIZZA LIGGER I VÄGEN GJORDE VÄL RÖKAREN

BLIR SAGAN TILL SLUT GRÖNOMRÅDE KAN SEGER VARA

SAMLAR MOTORMÄN

REGION DEN PLATSEN ÄR EFTERTRAKTAD

SES VID LÖPKNUT KRÄVER FIN HÄCK ANGES VID TIDPUNKT VILOPLATS

GÖR EJ KUNG BORE NU SÄGS I ETT TVEKSAMT SVAR FÄSTE

NÄR DIN INTE PASSAR ÄR KANSKE BLÅA HÅR

BARRTRÄD

ÄNDRAR BOLLBANAN DRIVMEDLET

FALLER INNAN ENDRE GÅR HEM

VERKA SÖMNIG TAR DEN SOM FAR HISTORIA

... UPP FISK BULLARNA!

FORNA DANSKAR ÄR FORTFARANDE

...-VITAMIN HINDRAR RAKITIS

DEN SPRIDS VIA NÄT

BANDFETT HÅLET I DÖRREN EJ I DOROTEA BLEV OFTA REN FÖRR

DEN VILL MAN HA I BEHÅLL SPOTTAT LOTTOMRÅDE BRUNNSSYSSLA EN SNORRES VERK BLIR VÄL VINNARE

KAN GRUND HAVERI HAR MAN KANSKE OTUREN

N ! N I V 0 kr 20

KAN GE SÖMNPROBLEM

KAN BOWLINGLIRARE REPA

TAR LUGN DET

DANSTILLSTÄLLNING

HOPPSYMBOL

PARKETTTRÄD HARENS LOTT

HJÄLP! HAR FATTAT HUMÖR

VAJAR I VINDEN

HAR HÄLSOENGSAMT ELSKT STJÄRNFORMIG STÄLLE ÖLMÅTT BLOMMA

SVT OCH AFTONBLADET

DEN TAR EMOT SIGNALER BOOK

HÖRDES LÅNG VÄG

HACKMAN I FILMEN FIRMAN

DET KAN YRA HAR SINA ANINGAR

ANVÄNDA ANDRAS ORD

HAN ÄR EN KÄLKE

VERK AV LUNDELL

RUMSTERAR FÅR SMÅ KOTTAR

FINNS HORN FÖR VET HUR ÄR RÄDD OM KAN LÅNG HÖGRE

VÄLDIG ÖDLA PRECISERAR LOPP

LUFTFÖRLED KAN GÅ SOM ETT

BERTIL BLUES

Lösningen ska vara märkt ”Bildkryss nr 2” och måste vara Status, Wollmar Yxkullsgatan 14, 1 tr, 118 50 Stockholm, tillhanda senast den 30 april 2020. Tre priser på 200 kronor delas ut. Lösning och pristagare meddelas i Status nr 4 2020. Namn:_____________________________________________________________________________________________________ Adress:_____________________________________________Postadress:____________________________________________ Om du vill, uppge bankkonto (clearingnr+kontonr):_________________________________________________________ STATUS #2/2020

FÖRBUNDSNYTT

VINNARE & LÖSNING krysset nr 6 2019 Status 6-19 GJORDE FARANDE MALT KAN VISA ANLAG CA TRETTON

Å K R O S T E S T E T T I R E A W O K E T O L N V L Y S A P P E N A G A P S T P A S N O V A S S E Å K N T A L I N D O K N A K ÄTS ORD FÖR EJ BAKÅT- VÄL FISKBLICK PINNEN

HAR KONSO- DEN KAN VARA HO VID NANT I GRÅ I VÄGGEN VÄSNING NATUREN

VÅGIGT GÖR MAN OFTA STÖTEFTER SKYDD JUL PANNA FRÅN KINA TUNNAN

KAN PALLAR VARA DEN GER AVKASTNING FAKTA

BÖRJAR KUNGSLEDEN I BRUKAR DEN SOM LÖDER KAN MAN UTMANINGEN

D A T A

LIVLIGA TJUVDANSVARIANT ER MAN MED LITEN BOK

ETT FÖRSTA TECKEN MONA OCH STIG DET KAN LÄGGAS PÅ LÅDAN RIT-, ROCKELLER SALO

HAN LADE I LAG

M A M B O R

T R E B E N T A

ÄR EN ÄKTA VÄN DET ÄR TIDIGT

A R L A

SAKNAR HYFS

RYNKA SKAPADE MUSSE

O F I N

D I S N E J Y O L O L M E V A L L

SER DET SKÖNA TAS PÅ SLÄP

FÖRSAKA SIKTAR SITTANDE KANDIDAT PÅ

DEN HAR MÅL FÖR RAS CATOS 50

V E O N C K E T K O J K N A S T E T D E V A V S T J A L K Å R A E T V E L N A R E N KAN MAN INTE SLÅ UPP BEREDD MYCKET I

SPÖVÄSEN

EN VAR NÄSTAN 60 CM DET KAN TRÖTTA

TYPEN KAN DÅLIGT BESKED

LUBBA KAN BÅT LIGGA PÅ

VILL JU INGEN IHOP KURPERSONER

DEN KAN HA BRANDFÖRLED FICK ABEL

FYLLS I BUTIK GJORDE TIDEN IVÄG

ÄR SEX SOM EN HÄSTMULE

F A T E T

HALLÅ! GROTTMANSVAPNET

P Å K E N ÖBO I ÖST GÖR DET KANSKE I FOGARNA

PRIMATER ÄR IRRITERANDE

SKÄMTARE VAKENHETSTEST

HAR MAN SETT I BODEN ÄR ENE

MINDRE NÄPEN PIPPI MÅTTA

EN AV ADERTON ÄR VAROR I SKYLTFÖNSTER

BERÄTTELSE SOM FARMORS VAS?

HAR EN BILPARK HON I GRANNLANDET

SES PÅ INBJUDAN JUDASGÄRNING

VARA PÅ SJUKHUS GÖR VI SÄLLAN OXAR NU

S A L D E R A P K A E D N D A

ORGAN

SVENSKT PLAN

HAR VÅRTOR

BLIR OFTA SKÄMT PSYCHOPLATS

GÖR LÄKARE ÄR JU KUFAR

T U N G O R GOD JUL!

SKA MAN VÄL EJ NYTTJA FÖR OFTA

O S T O E L A E R G I N E A R

TALAS DET I OCH MED

E S T A L L T I P S BERTIL BLUES

3 VINNARE SOM VINNER 200 KR VAR Daisy Nilsson Oskarshamn

Karin Karlsson Trollhättan

Har Du räddat liv? Vi söker personer utanför sjukvården som genom hjärt-lungräddning räddat livet på någon vars hjärta stannat. Nominera livräddningsinsatsen senast den 31 augusti.

Årets hjärt-lungräddare 2020 Riksförbundet HjärtLung Wollmar Yxkullsgatan 14, 118 50 Stockholm, info@hjart-lung.se

Inga Alm Alunda

Stiftelsen för hjärt-lungräddning i Sverige

0720–78 00 19 Telefontid måndag till torsdag 10.00–12.00

Ställ dina frågor om livsstil Livsstilen har betydelse när man har förmaksflimmer. Det betyder att man kan göra mycket själv för att må så bra som möjligt. På Flimmertipslinjen svarar en sjuksköterska på frågor om livsstil och varför och hur man ska träna. Vem kan ringa till Flimmertipslinjen? • Personer med förmaksflimmer • Närstående/anhöriga • Frågeställaren kan vara anonym

Vad handlar frågorna om? • Livsstil och hälsa, symtom, orsak till sjukdom och sjukdomsutveckling • Var man kan söka hjälp inom vård och patientföreningar Flimmertipslinjen bemannas av en sjuksköterska som har: • Tystnadsplikt • Fokus på den som ringer • En strävan att se helheten runt den som behöver stöd • Lång erfarenhet av förmaksflimmer.

Flimmertipslinjen är ett samarbete mellan Riksförbundet HjärtLung, Pfizer, Bristol-Myers Squibb och Biosense Webster.

STATUS #2/2020

FÖRBUNDSNYTT

Den nya medlemsföreningen vill nå ut n Apnéföreningen i Stockholm är från och med

december 2019 medlemsförening i Riksförbundet HjärtLung. Gert Grundström är ordförande och ser fram emot samarbetet. – Jag tror att vi tillsammans kan bli starkare och driva viktiga frågor. För oss som mindre förening blir det en stor fördel att ha tillgång till den organisation och de administrativa system som Riksförbundet HjärtLung har. Hur kom frågan om att bli en del av Riksförbundet HjärtLung upp? – Det är något som har mognat fram, vi har diskuterat det under lång tid i vår organisation. Det blev naturligt med ett närmare samarbete när vi började ta fram en Apnéskola som bygger på samma modell som riksförbundets patientutbildning Aktiv med KOL. Statistiskt har 3 000-3 500 personer Riksförbundet HjärtLungs medlemmar sömnapné. Jag tror utbytet av kunskap och aktiviteter kommer vara till gagn för oss alla. Vi hänvisar alla att besöka vår hemsida. Vilka frågor är viktigast för Apnéföreningen just nu? – Det är att komma ut med information till människor som har sömnsvårigheter men ännu inte kommit till vård. Vi vill också informera de personer som redan är i vård; om vad kan man

göra för att må bättre, vilka nyheter som finns inom området? Vi driver också opinionsbildning för att vården för personer med sömnapné ska bli likvärdig. Alla ska ha rätt till samma vård och det ska inte kosta olika mycket i olika delar av landet att få den behandling och utrustning som behövs. Tyvärr ser det väldigt olika ut i olika regioner. På vissa håll får man köpa sin mask och betala hyra för CPAPapparaten, på andra håll är det kostnadsfritt för patienten. Hur ser ni på framtiden? – Vår målsättning är att vara representerade i samtliga länsföreningar i någon form, allt från att det bildas en separat apnéförening till att det finns personer som kan vidarebefordra viktig information från Apnéföreningen. Till en början skickar vi vår medlemstidning Drömläget till samtliga lokalkontor och länsföreningar. Vår förening kommer att vara beredd att besöka riksförbundets länsföreningar där lokalföreningarna är inbjudna. Hur många medlemmar har ni? – Apnéföreningen Stockholm har cirka 950 medlemmar. I övriga landet finns det ytterligare 500 medlemmar tillhörande Apné Syd, Väst och Öst.

”Jag tror utbytet av kunskap och aktiviteter kommer vara till gagn för oss alla.”

Text: Ulrika Juto

FAKTA SÖMNAPNÉ n Sömnapné innebär att man får andningsuppehåll under sömnen. Ofta beror det på att

tungan faller bakåt och täpper till svalget. Andningsuppehållen är oftast kring en halv minut långa, men ibland kan de pågå i en minut eller längre. För att ett andningsuppehåll ska räknas som apné ska andningsuppehållet vara minst 10 sekunder. Det är också vanligt med högljudda snarkningar. Andningsuppehållen stör sömnen, leder till uppvaknanden och trötthet. En klumpkänsla i halsen är också vanligt. Sömnapné ökar risken för högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar, stroke och diabetes. Sömnapné behandlas med övertrycksandning med mask och CPAP. Det är en maskin som skapar ett kontinuerligt luftvägsövertryck som hindrar luftvägarna från att falla samman när musklerna slappnar av. Vid svår övervikt räcker inte CPAP, patienterna behöver då ofta även ventilationshjälp med en så kalla Bi-level PAP. Lindrigare former av sömnapné kan behandlas med en underkäksframdragande apnébettskena. Denna provas ut hos tandläkare. Läs mer på Apnéföreningens hemsida: www.apneforeningen.se

MEDLEMSUNDERSÖKNING 2019:

Så här tycker ni medlemmar

n Vartannat år genomför Riksförbundet

HjärtLung en medlemsundersökning, där ett slumpvis utvalt men representativt antal medlemmar får en möjlighet att ge sin syn på medlemskapet samt hur förbundet arbetar. Medlemmarna får svara på frågor som nöjdhet, verksamhet- och livsstilsfrågor, engagemang och medlemskapets värde. Allt för att vi som förbund ska få en bra bild av hur ni som medlemmar tycker och tänker. Årets undersökning genomfördes av Mistat AB i november månad 2019 och enkäten besvarades av 3452 medlemmar. Här redogör vi för några av resultaten som uppnåtts med undersökningen. Vi kan glädjande se att vi har en stadig utveckling av högre grad av nöjdhet bland våra medlemmar och majoriteten anser att det är mycket viktigt att vara medlem och stödja organisationen. Fler än nio av tio skulle rekommendera andra att bli medlemmar i Riksförbundet HjärtLung. Undersökningen visar att det viktigaste för medlemmarna är att få information om de senaste forskningsrönen, verksamhet i den lokala föreningen samt tillgång till föreläsningar av medicinsk expertis. Riksförbundet får högt betyg för vår påverkan inom forskningsområdet samt att vi aktivt samlar in medel till våra verksamheter inom opinionsbildning, livsstilsaktiviteter och stöd till forskning. Många medlemmar har uppgett att de vill bli kontaktade för att få information om hur man kan bli mer aktiv i sin förening. Hela 42 procent av de svarande medlemmarna säger att de vill bli mer aktiva i föreningen genom deltagande i motions- och livstilsaktiviteter, hjärt-lungräddning eller styrelseuppdrag. Förbundet lottade ut fem vinster till de som lämnade sin mejladress i slutet av undersökningen. Vi kan nu gratulera följande vinnare: • Jessica Engström, Föreningen HjärtLung Strängnäs – ett Hjärtearmband • Rune Mårtensson, Föreningen HjärtLung Ystad-Sjöbo-Skurup – en HjärtLung bricka • Naeme Storm, Föreningen BollnäsOvanåker – ett Hjärtearmband • Ulla Olsson Engström, Föreningen Hjärtlung Huddinge – en HjärtLung bricka • Tomas Junkka, Föreningen HjärtLung Gällivare – en HjärtLung bricka Vi tackar våra medlemmar för värdefulla svar, ert engagemang och deltagande i årets medlemsundersökning! STATUS #2/2020

FÖRBUNDSNYTT

Premiär för informationsfilmen ”Kroppens Varningssignaler” n Onsdag den 5 februari anordnade Riksförbundet HjärtLung

ett premiärevent på Filmstaden Sergel i Stockholm, där närmare 200 personer deltog i mingel, föreläsningar och premiärvisning av informationsfilmen ”Kroppens Varningssignaler” med Tilde Fröling, Sven Wollter och Michael Segerström i rollerna. Filmen är en uppföljare till förra årets succé ”Varningssignaler” och båda filmerna lyfter vikten av att lyssna på sin kropp. Under eventet fanns en möjlighet för besökarna att testa kolesterol, puls, blodtryck och ABI medan de minglade och åtnjöt popcorn och frukt. Efter minglet samlades deltagarna i en av biografens salonger där informationsfilmen premiärvisades. Talade gjorde Riksförbundet HjärtLungs förbundsordförande Inger Ros och socialminister Lena Hallengren. Matthias Lidin från Karolinska Institutet berättade mer om risk- och friskfaktorer vad det gäller hjärt-kärlsjukdom. Lena Hallengren var mycket nöjd med filmen som ett medium för att öka kunskapen om hjärt- och kärlsjukdom: – Tack så hemskt mycket för den här filmen! Ett lättsamt, enkelt, tydligt och bra sätt att lyfta frågorna. Och jag tror att vi alla behöver bli så mycket bättre på att ta kroppens varningssignaler på stort allvar, sa socialministern.

Förbundsordförande Inger Ros, socialminister Lena Hallengren och riksförbundets generalsekreterare Christine Cars-Ingels inför premiärvisningen.

”Kroppens Varningssignaler” var en del i Riksförbundet HjärtLungs satsning under Hjärtemånaden februari, för att öka kunskapen om Sveriges vanligaste dödsorsak, hjärt- och kärlsjukdom. Filmen finns bland annat på Riksförbundet HjärtLungs hemsida.

Låt omtanken gå i arv Även en liten gåva från ditt testamente gör att vi kan fortsätta vårt arbete för att alla med hjärt-, kärl- och lungsjukdom ska ha ett bra liv. Tack för din omtanke!

Så här gör du Läs mer på hjart-lung.se/testamente eller ring 08-55 606 203 så berättar vi hur du gör.

STATUS #2/2020

FÖRBUNDSNYTT

214 523 kr

MÅNGA LOTTER SÅLDA

n Under februari sålde Folkspel sin Bingolott till förmån för Riksförbundet HjärtLung och Hjärtebarns-

fonden. För vår del innebar det ett överskott på 214 523 kronor.

Erland Johansson, förbundsordförande 1994-2005, har avlidit n Riksförbundet HjärtLungs tidigare

förbundsordförande, Erland Johansson , Karlskrona, har avlidit i en ålder av 85 år. Erland valdes vid kongressen i Malmö 1994 och avgick vid kongressen i Lycksele 2005. Under sina tolv år som förbundsordförande ökade antalet föreningar och antalet medlemmar. Egenskaper som målmedveten, engagemang och humor präglade hans ledarskap. Erland Johansson utsågs till hedersmedlem 2010.

Personalen på förbundskansliet 1994-2005: Ulrika Fridsell, Ann-Cathrine Hjorth, Pelle Johansson, Ulrika Juto, Helene Silfver

Gemensam debattartikel i Dagens medicin n Det är hög tid att ge dem

Hallå där!

Helene Silfver, ansvarig för hjärt-lungräddning på Riksförbundet HjärtLung. Riksförbundet HjärtLung har fått fem hjärtstartare av Apoteket Hjärtat. Vad tycker du om det? – Jag ser det som en mycket värdefull gåva som kan bidra till att rädda liv. Den omedelbara behandling som krävs vid ett hjärtstopp är att någon startar hjärt-lungräddning (kompressioner och inblåsningar). Men enbart hjärt-lungräddning startar inte hjärtat utan för det krävs en hjärtstartare som kan ge en stöt och få igång hjärtat. Varje år rapporteras cirka 5 500 hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige. Av de som drabbas överlever cirka 600. Forskning visar att upp till 70 procent fler liv skulle kunna räddas om hjärt-lungräddning startas direkt och en hjärtstartare används inom tre minuter. 30

Vad kommer Riksförbundet HjärtLung göra med hjärtstartarna? – Vi vill att de här fem hjärtstartarna ska komma våra föreningar i Riksförbundet HjärtLung tillgodo. Vi ber därför er som läsare att skicka in en motivering till varför just din lokala HjärtLungförening ska få en av de fem hjärtstartarna. Vilken adress ska motiveringen skickas till? – Mejla din motivering till: info@hjart-lung.se eller skicka den på ett vykort till: Riksförbundet HjärtLung, Wollmar Yxkullsgatan 14, 1tr, 118 50 Stockholm. Som rubrik skriv ”Hjärtstartare”. När ska svaren senast vara inne? – Vi vill ha ditt svar senast den 5 maj 2020.

med störst behov företräde i vården, skriver Riksförbundet HjärtLungs, Reumatikerförbundets och Neuroförbundets ordförande i en gemensam debattartikel i Dagens Medicin. ”Kronisk sjukdom förekommer hos nästan halva befolkningen och står för en majoritet av sjukvårds- och sjukförsäkringskostnaderna. I takt med att fler blir äldre, ökar antalet personer som diagnostiseras med en eller flera kroniska sjukdomar. Sjukvårdens utmaning är att anpassa vården till den komplexa patienten som ofta har livslånga sjukdomar. Ändå har konsekvenserna av beslutfattares mångåriga agerande blivit tvärtom.” Läs hela artikeln på Dagens Medicins hemsida: www.dagensmedicin.se/artiklar/2020/03/05/dags-att-ge-demmed-storst-behov-foretrade-ivarden/

STATUS #2/2020

DigiGympa och DigiYoga – ett nytt sätt att motionera n I dessa tider då många aktiveter ställs in och äldre uppmanas att hålla sig hemma, kan livet bli lite enformigt. Därför vill vi på Riksförbundet HjärtLung testa digitala möten med våra medlemmar. När man mestadels är hemma minskar möjligheten till vardagsrörelse och därför vill vi testa hur om det finns intresse att delta vid digitala gympapass och yogapass via datorn eller mobil. Under mitten av mars testade vi med hjälp av ABF, en digital sittgympa, golvgympa och medicinsk yoga. Testen föll väl ut och i skrivande stund (23 mars) har vi för avsikt att i större skala fortsätta i några veckor för att se hur intresset bland våra medlemmar är. Vi kallar det för DigiGympa och DigiYoga. Inbjudan sänds ut till våra föreningars ordföranden och studieorganisatörer. De in sin tur kan bjuda in sina medlemmar. Yvonne Haglöf, ordförande i Botkyrka-Salem och gympaledare håller i gympapassen och Helene Silfver, Riksförbundet HjärtLung håller i yogapasset. Det är enkelt att ansluta sig till passen. Det man behöver göra är att klicka på en länk som bifogas inbjudan. Det har hittills blivit mycket positivt mottaget, trots vissa problem för de som inte har så stabil internetuppkoppling. Vi har uppmanat deltagarna att ta på sig träningskläder så känns det mer som om man är på ett fysiskt pass. I hemmet kan alla vara med på DigiGympa och DigiYoga på sina egna villkor.

Heter du Miriam, Lena eller Astrid

får du vänta 2190 dagar längre.

Kvinnor med oregelbunden eller snabb hjärtrytm får vänta i genomsnitt sex år längre än män innan de blir remitterade till kateterablation – en behandling som kan bota. Och detta trots att kvinnor har svårare symtom än män med samma problematik. Det visar ny forskning vid Karolinska universitetssjukhuset som har kunnat bedrivas med stöd av Riksförbundet HjärtLung. Genom ditt bidrag kan vi förbättra framtidsutsikterna för alla som heter Miriam, Lena, Astrid eller vad det nu må vara. Vi stödjer forskning som gör direkt nytta för de cirka 350 000 svenskar som lider av arytmier.

Personer med hjärt-, kärl- och lungsjukdom ska ha ett bra liv. Stöd oss idag! Swish: 90 101 09 | Bankgiro: 901-0109 | hjart-lung.se STATUS #2/2020

Vi sätter fingret på benartärsjukdom

Ont i benen – en hjärtefråga

Om det gör ont i benen, speciellt när du rör på dig, kan det bero på benartärsjukdom. Sjukdomen drabbar knappt en av fem och ger sig vanligtvis till känna i övre medelåldern. Sjukdomen orsakas av åderförkalkning som leder till syrebrist i musklerna. Med rätt träning och behandling lindrar du smärtan. Läs mer på benartärsjukdom.se

Science for a better life PP-XAR-SE-0453-1 November 2019

Bayer AB | Box 606 | 169 26 Solna | Bayer.se