Status nummer 6 2017

STATUS

RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNGS MEDLEMSTIDNING

God jul & gott nytt år!

Nummer 6 2017 | DECEMBER

Tips på vacker dukning Inspiration till julbordet

KOLLEGORNA RÄDDADE LIVET PÅ FARES n De prisas som Årets hjärtlungräddare

Bättra på minnet med motion

Tema fallolyckor:

Lär dig hålla balansen

Så blev KOLsjuka Bertil piggare

VÄLKOMMEN

Tack för i år – nu vässar vi pennan inför valåret! mitt i mörka november sitter jag uppkrupen i soffan och ger mig i kast med årets sista ledare. Tänker att tiden går fort, det är bara sex veckor kvar till jul. Tänker samtidigt att vad mycket det hänt i vår fantastiska organisation under året.

Jag ska ge er ett litet axplock. årets hjärtlung-räddare är utsedd. I år blev det tre personer som fick dela på äran. Händelsen skedde på AstraZeneca i Södertälje och självklart blev det också platsen för prisutdelningen.

Vi har träffat och utbildat många funktionärer under året. På utbildningarna lär vi av varandra och stärker vår organisation. För mig är det alltid inspirerande att träffa så många engagerade medlemmar.

Vi har med stöd från regeringens satsning på personer med långvariga sjukdomar utvecklat patientutbildningar för personer med hjärtsvikt, förmaksflimmer och KOL. Vi tror verkligen att dessa, som går under samlingsnamnet ”Aktiv med HjärtLung”, kommer att bidra till att personer som lever med en långvarig sjukdom får möjlighet att öka sin livskvalitet. Vi vill underlätta vardagen och ge stöd till egenvård. Utbildningarna ska föras ut i vården, vår förhoppning är att alla föreningar hjälper till med att sprida informationen till vårdcentraler och kliniker. Detta ger också en utmärkt möjlighet att värva nya medlemmar.

Vi har slutfört projektet ”Lev för att leva”, en framgångssaga som visar att du själv är den största garanten för ett gott liv. Nu har erfarenheterna från projektet vidareutvecklats. Vi har utbildat 15 hälsocoacher, också det tack vare stöd från regeringens satsning. Hälsocoachernas roll är att stötta medlemmar genom att arrangera hälsomöten runt om i landet. Det är fantastiskt att se att relativt små medel har så stor betydelse för att stärka den enskilda individen och ge rätt redskap till egenvård.

Vi har genomfört ett frukostseminarium på riksdagen tillsammans med Diabetesorganisationen, Läkarförbundet och Tandläkarförbundet för att påvisa sockrets inverkan på hälsan.

Jag har medverkat i P1 morgon och pratat om oron över att kontinuiteten brister för den enskilde när vården använder sig av hyrläkare och hyrsjuksköterskor istället för fast personal. Inte minst våra medlemmar är oerhört beroende av att det finns en fast kontakt som ser helheten. vi vässar nu pennan för att formulera våra budskap inför valåret 2018. Självklart kommer en del av budskapen bottna i erfarenheterna från kampanjen ”Ljuset på våra dolda folksjukdomar”, men övergripande fokus kommer att bli på personcentrerad vård.

Med tillönskan om en riktigt God jul och ett Gott nytt år!

STATUS RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNGS MEDLEMSTIDNING STATUS Riksförbundet HjärtLung Box 9090 102 72 Stockholm Tel: 08-55 606 200 Fax: 08-668 23 85 Mejl: status@hjart-lung.se Webbplats: www.hjart-lung.se Adressändringar: 08-55 606 213 Gåvobankgiro: 901-0109 ansvarig utgivare Inger

Ros

redaktör Ulrika Juto ulrika.juto@hjart-lung.se 08-55 606 209 grafisk form, layout & repro

Ersta Sthlm Media AB info@erstamedia.se annonser

Annika Olsson annika.olsson@tidningsmakarna.se 0709-58 48 02 tryckeri

Exakta Print

utgivning 6

nummer per år.

Finns även som taltidning.

prenumerationspris 200

kr per helår upplaga 36 000 ex issn 1404-4099

Redaktionen ansvarar inte för obeställt material och förbehåller sig rätten att korta i texter och insändare. Riksförbundet HjärtLung tar inte ansvar för produkter och tjänster i tidningens annonser. redaktionsråd

Christine Cars-Ingels christine.cars-ingels@hjart-lung.se Karin Jeppsson karin.jeppsson@brakne-hoby.hjart-lung.se Ulrika Juto ulrika.juto@hjart-lung.se Stig Rann si-rann@telia.com Inger Ros inger.ros@tumba.hjart-lung.se Magnus Östnäs magnus.ostnas@hjart-lung.se omslagsbild

Inger Ros Förbundsordförande för Riksförbundet HjärtLung 2

Melker Dahlstrand

STATUS #6/2017

VÄLKOMMEN

INNEHÅLL AKTUELLT 4–6: Motion och träning kan ge både längre liv och bättre minne.

bet räddade Bernar, Edward och Maria livet på honom.

TEMA: FALLOLYCKOR 14–18: Fallolyckor är den olyckstyp som leder till flest dödsfall.

FORSKNING 22–24: För många dröjer med att söka vård efter hjärtinfarkt.

ÅRETS HJÄRTLUNGRÄDDARE 8–11: När Faras föll ihop på job-

SMÅTT & GOTT 12: Kom i julstämning med fina saker.

RECEPT 20–21: Julspecial: kom ihåg det gröna till julbordet.

LANDET RUNT 26–29: Grattis föreningen i Dorotea, 40 år!

14

8

Foto: M E L K E R D A H L S T R A N D

Foto: S H U T T E R S TO C K

#6 2017

20

Foto: K A R O L I N A J Ö N S S O N

26 STATUS #6/2017

3

AKTUELLT

Rör på dig och få bättre minne n De senaste 40 åren har andelen feta pojkar i Sverige trefaldigats. Andelen flickor som är feta har fördubblats. Hos dem med lägre inkomst och lägre utbildning har förekomsten ökat, medan ökningstakten minskat hos de välutbildade.

Succé för donations­ veckan

Källa: Sund.nu

n Svenska Turistföreningens fjällstuga Abiskojaure är tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar. Det finns flera olika kommunikationsstråk; mellan helikopterlandningsplats, sovstuga, handikappdass, bastu och den lilla butiken. På dessa ”landgångar” kan man rulla rullstol, gå med rollator eller orientera sig om man har nedsatt syn. Det finns vibrerande brandlarm att låna för den som inte hör och duschstol att låna till bastun för den som använder rullstol. Delar av den fasta inredningen är anpassad såsom sängar, köksbänk, bastubänkar, dörrar är breddade, trösklar borttagna, osv. Skyltningen är förbättrad med vedertagna symboler vilket gör det lättare att orientera sig på stugplatsen, vilken har flera byggnader. Tanken är att man ska kunna tillbringa några sköna dagar mitt i fjällvärlden oavsett om man har nedsatt rörlighet, syn, hörsel eller lättare nedsatt kognition. Man tar sig dit med helikopter eller skoter.

Den som är intresserad och vill veta mer kan ringa STF Abisko Fjällstation, 0980-402 00, eller maila fjallbokning@stfturist.se

n Drygt 9 000 anmälningar inkom till donationsregistret under årets donationsvecka. Det är mer än en fördubbling jämfört med 2016, och den högsta siffran sedan veckan började arrangeras 2010 rapporterar Socialstyrelsen. Totalt är 1,6 miljoner svenskar anmälda till donationsregistret.

n Patienter som har osteoporos, benskörhet, upplever att de får otillräcklig, felaktig och motstridig information från sjukvården.

Det framgår av en rapport som Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, tagit fram. Rapporten finns att ladda ner på SBU:s hemsida (www.sbu.se).

utbildningsmaterialet. Efter 18 månader visade det sig att de som motionerat presterade bättre i minnestester. De upplevde också högre livskvalitet, löpte minskad risk för depression och fallolyckor.

FJÄLLSTUGA FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Källa: TT

Dålig information om benskörhet

minnesproblem. Deltagarna delades i två grupper: den ena fick förutom utbildning inom minnesproblem och stresshantering även motionera 50 minuter per vecka i sex månader. Den andra gruppen fick inga rekommendationer om motion utan enbart

Bättre träna i grupp än ensam n Att träna i grupp minskar stress och ökar livskvaliteten mer än om man tränar individuellt. Detta visar en ny studie. Bland deltagarna som tränade i grupp såg forskarna förbättringar inom tre områden: mentalt, fysiskt och emotionellt. Dessa deltagare rapporterade också 26 procents minskning i upplevelsen av stress.

De deltagare i studien som tränade individuellt dubbelt så mycket fick inte lika positiva resultat. Man kunde se en viss förbättring mentalt men ingen förbättring när det gällde stress och fysik.

Foto: S H U T T E R S TO C K

Fler feta barn

n Bara en timmes motion per veckan kan minska risken för demens. Forskare har studerat effekten av motion hos 170 patienter som hade problem med minnet.

Alla deltagare var över 50 år, de hade inte demens men lättare

Källa: Science daily

4

STATUS #6/2017

AKTUELLT Träna styrka och lev längre n Styrketräning är lika viktigt som konditionsträning, visar en ny studie med 80 000 deltagare. Personer visade sig ha 23 procents minskad risk för tidig död och 31 procents risk för att dö i cancer. Forskarna menar att denna studie, som är den största hittills som undersöker hur olika typer av motion påverkar dödligheten, pekar på att styrketräning är minst lika viktigt som konditionsträning för hälsan.

Källa: Science daily

Mer plack hos män som tränade hårt n Män som motionerar på hög nivå löper 86 procents högre risk att bygga upp plack i artärerna i medelåldern jämför med personer som motionerar mindre intensivt, visar en ny studie. Drygt 3 000 män följdes i studien som utfördes i USA. Forskarna mätte förekomsten av plack i hjärtats artärer. Förekomst av denna typ

av plack är en riskfaktor för att utveckla hjärtsjukdom. Deltagarna delades in i tre grupper. Den ena gruppen motionerade mindre än 150 minuter per vecka. Den andra gruppen ägnade sig åt fysisk aktivitet 150 minuter i veckan.

Den tredje gruppen motionerade minst tre gånger mer än vad de nationella riktlinjerna anger, det

vill säga mer än 45 minuter per vecka.

Forskarna förväntade sig att se att mer motion skulle vara kopplad till lägre förekomst av plack, men istället såg de att deltagarna som tränade mest löpte högre risk än de övriga att bygga upp plack i hjärtats kranskärl.

Patientversioner av riktlinjer n Nu finns patientversioner av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för ett flertal kroniska sjukdomar, bland annat för KOL, diabetes, benskörhet, hjärtsvikt och klaffsjukdom. Patientversionerna ligger på en egen webb hos Socialstyrelsen.

Du når patientversionerna via en länk från respektive sjukdoms sida på 1177.se

Källa: Science daily

Bättre opereras på eftermiddagen n Hjärtkirurgi utförd på eftermiddagen i stället för på morgonen kopplas till bättre resultat. Observationsstudien innehöll data för nästan 600 patienter.

Samtliga fick aortaklaffen utbytt, ingreppet skedde antingen på morgonen eller eftermiddagen. Enligt resultaten var risken för kardiovasku-

lära komplikationer nio procent om operationen utfördes på eftermiddagen. Motsvarande siffra var högre om ingreppet skedde på morgonkvisten, 18 procent. Förklaringen verkar ligga i hjärtmuskelcellernas inre dygnsrytm, tror forskarna.

Källa: Dagens medicin

MINDRE SMÄRTA VID HJÄRTINFARKT n Diabetiker kanske inte alltid känner de klassiska symtomen på hjärtinfarkt, som akut smärta i bröstet. Detta kan leda till att de inte söker vård i tid och att risken för död eller andra komplikationer ökar, menar forskare till en ny studie. Forskarna undersökte STATUS #6/2017

data från intervjuer som gjorts med 39 vuxna britter. Dessa personer hade diagnostiserats med diabetes och hade också upplevt en hjärtinfarkt.

De flesta hade i någon grad känt bröstsmärta eller obehag, men de uppgav också att de inte

trodde att det var en hjärtattack det handlade om – eftersom de inte kände den smärta som de hade förväntat sig. Förklaringen tros vara att diabetes inte bara skadar hjärta och kärl, utan även nerverna.

Bastu sänker trycket n Att regelbundet bada bastu kan minska risken att utveckla högt blodtryck enligt en stor uppföljningsstudie. Risken att utveckla högt blodtryck var nästan 50 procent lägre hos de män som bastade fyra till sju gånger i veckor jämfört med dem som bara bastade en gång i veckan.

Källa: Science daily

Källa: netdoktor.se

5

AKTUELLT Blodför­ tunnande läkemedel och demens n Patienter med förmaksflimmer ska enligt riktlinjer få antikoagulantia, blodförtunnande läkemedel, för att minska risken att drabbas av stroke. En ny svensk studie pekar på att behandlingen förutom att skydda mot stroke, kan minska risken för demens. Patienter som tog läkemedlet löpte 29 procents minskad risk att få en demensdiagnos under uppföljningstiden. Men det rör sig om en observationsstudie, forskarna kan därför inte vara säkra på att det är ett orsakssamband.

Källa: Dagens medicin

Fler köper mediciner på nätet

n Apoteket Hjärtat skriver i ett pressmeddelande att fler än var fjärde person, 28 procent, har beställt hem receptbelagda läkemedel från ett apotek online

med hjälp av e-recept. Vanligast är beteendet bland personer som hämtar läkemedel oftare än en gång per kvartal, bland dem är det 39 procent som köpt medi-

ciner på nätet.Undersökningen som Apoteket Hjärtat gjort visar också att det är många som inte känner till att man kan hämta ut läkemedel på ett apotek på nätet.

BEHOVET AV ORGAN STORT

n Två aktuella studier visar att personer som dricker söta drycker får ofta sämre minne, minskad hjärnvolym och betydligt mindre hippocampus, det område i hjärnan som är viktig för inlärning och minne. Dessa försämringar är riskfaktorer för Alzheimers sjukdom.

Att byta till lightläsk verkar inte vara ett alternativ. En studie visar att de som dagligen drack lightläsk löpte tre gånger så hög risk att utveckla stroke och demens jämfört med dem som inte gjorde det.

Källa: Sund.nu

6

ter som tidningen Vårdfokus rapporter om visar att det saknas donationsansvariga sjuksköterskor och läkare på hälften av intensivvårdsavdelningarna.

Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska det finnas en donationsansvarig läkare och sjuksköterska på de intensivvårdsavdelningar som bedriver donationsverksamhet.

Psykisk ohälsa bakom sjukskrivningar n Psykisk ohälsa ligger bakom nästan hälften av alla pågående sjukskrivningar i Sverige. Statistik från Försäkringskassan visar att 46 procent av sjukskrivningarna beror på psykisk ohälsa. Värst utsatta är kvinnor som arbetar inom kontaktyrken, exempelvis sjuksköterskor.

Källa: vardfokus.se

STATUS #6/2017

Foto: S H U T T E R S TO C K

Sämre minne av socker

n Antalet organdonationer har ökat men behovet är fortfarande stort. Det skriver Socialstyrelsen i ett pressmeddelande. Hittills i år har 139 avlidna personer hjälpt andra svårt sjuka genom att donera sina organ. Samtidigt har 27 personer avlidit i väntan på transplantation. I dagsläget finns behov av 800 organ. En uppföljnig ur Svenskt intensivvårdsregis-

Bli rökfri på riktigt De flesta rökare har någon gång provat att sluta röka. Det finns många skäl till att sluta röka – hälsa, ekonomi och omtanke mot omgivningen bland annat. Men du kommer inte att lyckas sluta om du inte bestämt dig.

När du väl har bestämt dig så ökar dina chanser att lyckas om du tar hjälp av receptfria läkemedel med nikotin.

Fråga oss så hjälper vi dig!

Stämpelkort finns för Nicotinell, Nicorette och NiQuitin som alla är receptfria läkemedel (nikotin). För utförlig information om receptfria läkemedel, se bipacksedeln på fass.se. Är du under 18 år och vill sluta röka? Då krävs recept för att få köpa nikotinläkemedel. Man får inte heller köpa nikotinläkemedel och ge det till någon under 18 år. Prata med oss på Apoteket eller med din läkare.

175 kr i rabatt

med stämpelkort Med våra stämpelkort får du 175 kr i rabatt på ditt femte köp av ett storpack nikotinläkemedel.

ra

av köp k 5:e orpac t t i t d på uitin s STATUS #6/2017 NiQ

t ktig å ri fri p rök Bli

på ditt 5:e köp av Nicorette® storpack

torp å ack ditt 5 :e !

r k 5 17 batt

Bli me rökfr ip Sam d N år i 175 la stäm cot ine iktig kr r plar ll p av abat och t tp få s

VÄ AV

K RÖ

LP

HJÄ

GS

IN NJN

175:rabatt

7

ÅRETS HJÄRTLUNGRÄDDARE

FARES FÖLL LIVLÖS NER PÅ GOLVET

Fares Youssef (i mitten) är evigt tacksam att jobbarkompisarna Maria Liefvergren, Bernar El-Zouki och Edward El-Zouki (längst till höger) räddade hans liv när hans hjärta plötsligt stannade.

8

STATUS #6/2017

ÅRETS HJÄRTLUNGRÄDDARE Fares var på sitt arbete i en läkemedelsfabrik när hans hjärta plötsligt stannade.

Han föll ner livlös på golvet och lokalen fylldes av skrik, panik och tårar. Men mitt i skräcken och stressen fanns också jobbarkompisarna Edward, Bernar och Maria som lyckades behålla lugnet, agera rätt och tillsammans såg till att Fares liv inte tog slut där och då. För sin insats belönas de med priset Årets hjärtlungräddare 2017. text

Om priset n Riksförbundet HjärtLung, tillsammans med Svenska rådet för hjärt-lungräddning och Stiftelsen fört hjärtlungräddning i Sverige, delar varje år ut priset Årets hjärt-lungräddare till någon som räddat livet på en person som drabbts av plötslig hjärtstopp utanför sjukhus.

Anna-Karin Andersson foto Melker Dahlstrand

att sitta här tillsammans med dig, säger Bernard El-Zouki och tittar på Fares Youssef på andra sidan bordet.

Han säger det spontant och ärligt och orden har en speciell innebörd eftersom det inte är någon självklarhet att de nu fikar tillsammans. För ganska exakt ett år sedan hände det dramatiska som såg ut att bli slutet för Fares.

Händelsen inträffade på en av AstraZenecas läke­medelsfabriker i Södertälje en torsdag i oktober 2016.

Klockan hade passerat sju på kvällen och de cirka 40 medarbetarna som jobbade det skiftet hade ett par timmar kvar på sin arbetsdag. Bröderna Edward El-Zouki och Bernar El-Zouki, som båda jobbar som maskintekniker, stod i ett maskinrum och åtgärdade ett tillfälligt fel. Ute på själva fabriksgolvet, en bit bort, stod samtidigt maskinoperatören Fares Youssef och granskade ett par medicinampuller som passerade honom på den position som han ansvarade för i tillverkningsprocessen just då.

– det är så underbart

det sedvanliga surrandet när läkemedlen kapslades in och förpackades på de löpande banden. Stämningen bland medarbetarna var glad och trivsam precis som den brukade. Men plötsligt, helt utan förvarning, föll Fares ner på golvet och blev liggande helt livlös. Det som för ett ögonblick sedan sett ut att vara en helt ordinär dag på jobbet förbyttes med ens i tumult och kaos.

– Folk sprang hit och dit med panik i blicken och var helt hispiga, säger Maria Liefvergren, som stod i ett annat rum i en annan del av industrilokalen när det hände. Några grät högt, fortsätter hon att berätta.

från maskinerna hördes

STATUS #6/2017

Maria Liefvergren är maskinoperatör precis som Fares men har tidigare jobbat som undersköterska och hennes vårderfarenhet kom till nytta i det allvarliga läge som just drabbat en av hennes kollegor. Hon släppte allt hon hade för händerna och rusade bort mot Fares.

I samma stund körde en skräckslagen truckförare runt för att larma all personal om den akuta situationen och i ögonvrån fick han syn på Edward och Bernar när han passerade dörrarna till maskinrummet där de stod. Han gjorde en tvär u-sväng för att med stammande och darrig röst informera även dem, vilket i efterhand visat sig vara en tillfällighet som kom att få avgörande betydelse för händelseförloppet. sprang direkt till Fares och gick ner på huk vid hans sida alldeles intill Maria som precis hunnit fram. Fares ansikte hade då blivit blått, läpparna nästintill svarta och ögongloberna hade fallit bakåt.

– Jag såg inte vem det var som låg där. Jag kunde inte känna igen Fares så som han såg ut då, säger Edward.

Edward och Bernar försökte först väcka liv i den medvetslösa kroppen med örfilar och omruskningar men fick inte den minsta reaktion tillbaka.

Edward öppnade Fares käke, såg att hans tunga fallit bakåt och drog ut den för att göra luftvägarna fria. Och mitt i den oroliga folksamlingen som omringade olycksplatsen på fabriksgolvet lyckades Maria, Edward och Bernar fokusera på att gemensamt försöka rädda livet på Fares med hjälp av hjärt-lungräddning.

bröderna edward och bernar

bernar skötte bröstkompressionerna och Edward gjorde inblåsningar i munnen samtidigt vänd – forts. på nästa sida

9

ÅRETS HJÄRTLUNGRÄDDARE

Det är skönt att kunna prata om det som hänt och få glädjas åt att allt gick så bra, tycker Maria och Bernar, som båda var rejält omskakade efter direkt efter räddningsinsatsen.

Jag hann tänka att det är nog kört, men jag slutade aldrig att med stadig hand pressa ner mina handlovar mot Fares bröstben och upprepa proceduren.

ifrån sig ett litet gurglande ljud, ett livstecken som fick dem att få nytt hopp och fortsätta med livräddningsinsatsen. Parallellt hade 112 larmats och systemet på AstraZeneca är sådant att alla SOS-samtal även kopplas till vaktbolaget som dygnet runt bevakar industriområdet. Vakten som var i tjänst fick därför information om olyckan och tog sig omedelbart till platsen med en hjärtstartare, så kallad defibrillator.

Edward tog ner en kniv som hängde på väggen, bland andra verktyg, och skar upp arbetskläderna

och t-shirten på Fares för att kunna fästa hjärtstartarens elektroder på hans bröst. De följde instruktionerna som hjärtstartaren gav och den reagerade som den skulle genom att ge ifrån sig en el-chock vid behov.

– Sakta började ansiktsfärgen komma tillbaka och läpparna började bli normala. Ändå var det först när ambulanspersonalen kom till platsen och bad om personens identitet som jag fick reda på vem vi räddat livet på. Jag drog bort passerkortet som var fäst på kläderna vi slitit av och såg då att det var Fares, säger Edward.

rätt som det var gav fares

10

”

som Maria höll Fares huvud i en lätt bakåtlutad position och höll för hans näsa för att minska läckaget och verkligen se till att fylla hela bröstkorgen med luft.

– Jag hann tänka att det är nog kört, säger Bernar, men jag slutade aldrig att med stadig hand pressa ner mina handlovar mot Fares bröstben och upprepa proceduren. Det kändes som att några ben knäcktes, så hårt tryckte jag. Det var något helt annat att göra det på riktigt än när jag tränat på en docka.

STATUS #6/2017

ÅRETS HJÄRTLUNGRÄDDARE

Hygienkraven i läkemedels­ fabriken är höga och när de är i tjänst krävs förutom skyddskläder också munskydd för de som har skägg.

Tidiga insatser är avgörande vid hjärtstopp. När blodcirkulation avstannar innebär det en katastrof för hjärnan och för varje minut som går minskar chanserna till överlevnad med tio procent. Att Edward, Bernar och Maria rådigt lyckades utföra korrekt hjärt-lungräddning i tid är anledningen till att Fares lever idag. För sin insats belönas de med priset Årets Hjärtlungräddare 2017. fares själv minns ingenting från dagen då det hände. För honom följde ett par dagars intensivvård på sjukhus, med sin fru och sin familj vid sin sida, och därefter en dryg månads rehabilitering.

I december 2016 var han tillbaka på jobbet utan några följdskador av hjärtstoppet men med en inopererad pacemaker som hjälper till att hålla en jämn rytm i hans hjärta. på fabriken beslöt man att inte sätta igång produktionen igen efter att ambulansen åkt iväg med tjutande sirener med Fares. Cheferna kom till jobbet, trots att det var sent på kvällen, och samlade alla anställda i personalrummet.

– Det fanns ett enormt behov av att prata om STATUS #6/2017

det som hänt. Många kramade varandra. Det var känslosamt. Själv gick jag på högvarv och hade svårt att komma till ro när jag gick hem och la mig den kvällen, säger Maria. stöd genom företagshälsovården efter händelsen. Men det var också som om den obehagliga incidenten förde med sig något gott i det vardagliga på jobbet. Att det bidrog till en ännu bättre sammanhållning kollegor emellan.

Så snart någon hörde något om Fares hälsoläge under hans sjukskrivning så berättade alla för varandra. Och händelsen har ökat intresset för att gå de årliga kurserna i hjärt-lungräddning som arbetsgivaren anordnar.

– Jag är så otroligt tacksam för det ni gjort för mig. Tack, säger Fares återigen till Edward, Bernar och Maria som sitter vid fikabordet för att med tidningen Status prata om att de nu hyllas som pristagare.

– Såklart att vi är stolta över utmärkelsen, men det största priset är att du lever Fares, säger Edward. l

alla erbjöds professionellt

11

SMÅTT & GOTT Helgstämning även vid diskhon

Lägg krutet på juldukningen

n Är det jul så är det. Låt händerna få dofta därefter och svep in disken i färgerna som hör högtiden till.

Pumptvål med doft av kanel och mint och röd kökshandduk finns att köpa på Lagerhaus för 49 kr respektive 39 kr.

n Du kommer undan med både färdigköpt sill och fabriksrullade köttbullar om dina vänner runt bordet välkomnas av en dukning som har det där lilla extra.

Att knyta band om besticken och använda rejäla servetter, gärna i tyg, gör susen. Knipsa av några små kvistar från granen och återanvänd pyntet i mossan i adventsljusstaken.

Genom att dekorera julbordet kan du skapa en härlig stämning med enkla medel och faktiskt ganska lite tid.

Klappstips: Ferdinand som bok n Tjuren Ferdinand har för de flesta av oss flesta blivit välbekant som en av Disneyfigurerna som traditionsenligt dyker upp i teven i Kalle Anka och hans vänner på julafton. Men ursprungligen är det en barnbok, utgiven 1936 av amerikanske författaren Munro Leaf med Robert Lawson som illustratör. Den finns i svensk översättning i bokhandeln och är en fin klassiker att läsa. Kanske en klapp som kan passa om det finns något snällt barn i din närhet.

Tänd ett ljus – och gör det med elegans n Klä in tändsticksasken så kan den med fördel ligga framme som utsmyckning bredvid din ljusstake. Ett fint julpapper funkar att använda. Eller ett tunt tyg. Ta ut själva lilla lådan med stickorna och lägg papper runt asken men behåll såklart sidan med plånet fritt. Det är de små detaljerna som gör det.

n Att smaksätta kaffet till jul är både enkelt och gott. Vill du ha en touch av kardemumma, mortla då några kardemummakärnor och lägg längst ned i filtret, under själva kaffet, innan du brygger det. Eller lägg i malen kanel i botten av kaffefiltret för att få till en härlig kanelsmak. Gillar du kryddigt kaffe, mixa gärna både kardemumma och kanel. Mmmm!

12

STATUS #6/2017

Foto: S H U T T E R S TO C K

Gör ditt eget julkaffe

...komplett handikappanpassat gym

I våra lokalerfinns varmvattenbassäng med 34 grader...

...komplett handikappanpassat gym

Våra astma och KOL program: • 10 dgr program astma (vuxna) • 10 dgr program KOL (vuxna) • 5 dgr repetitionsprogram • 5 dgr (astma/allergi)

...och skön avkoppling

Rehabilitering i naturskön miljö

Stiftelsen Mälargården Rehab Center har lång erfarenhet av rehabilitering. Hos oss möter du mycket kunnig och engagerad personal.

Mälargården ligger naturskönt vid Mälaren i Sigtuna, 40 minuter norr om Stockholm. Här bor du i enkelrum med dusch/wc. Vår egen kökspersonal lagar all mat från grunden.

Fråga oss gärna om hur du skall gå tillväga för att få en remiss för rehabilitering.

Läs mer på vår hemsida: www.malargarden.se | Telefon växel: 08- 59 49 36 30

Provkör HjärtLungs nya app!

I februari 2018 lanserar vi appen HjärtLungKollen - ett digitalt hjälpmedel vars syfte är att underlätta vardagen för dig med hjärtsjukdom eller lungsjukdom. Du kan redan nu testa appen och komma med synpunkter, förbättringsförslag eller annan feedback. För oss är det viktigt att vi gör det här tillsammans med våra medlemmar!

• • • •

Ladda ner HjärtLungKollen från App Store eller Google Play Logga in med mobilt bank-ID Få tillgång till dina recept, din journal, ställ in läkemedelspåminnelser och ta del av nyheter från Riksförbundet HjärtLung

Bidra med dina synpunkter: info@hjartlung.se

STATUS #6/2017

13

TEMA: FALLOLYCKOR

Många ramlar och fallrisken kan vara särskilt hög för äldre och de med hjärt- och lungsjukdom.

Men olyckorna kan ofta undvikas. text

Anna-Karin Andersson

SÅ UNDVIKER DU ATT RAMLA samhällsskydd och beredskap undersökt vilken typ av olyckor som svenska folket tror genererar flest skador och dödsfall visar samtliga mätningar att vi gissar på vägtrafiken.

Men faktum är att det är farligare att vara hemma än att köra bil. Enligt svensk olycksstatistik ramlar årligen cirka 70 000 personer så illa att de behöver uppsöka vården och risken att dö i en fallolycka är fem gånger högre än att dö i en trafikolycka.

Och det är inte promenader på isiga trottoarer eller klättrandet på höga stegar som främst gör att vi ramlar. De allra flesta fallen sker i de mest vardagliga situationer.

– Det är vanligt att man snubblar på en mattkant eller en tröskel. Risken kan öka om man precis stigit upp ur sängen och känner sig lite yrslig och om det är mörkt i rummet, säger Eva Möller, sjukgymnast vid det kommun- och landstingsägda vårdbolaget Tiohundra i Norrtälje.

när myndigheten för

”

Risken kan öka om det är mörkt i rummet

14

med hemrehabilitering och flera av de patienter hon träffar när hon gör hembesök har råkat ut för fallolyckor. Många är äldre och kan ha brutit höften, handleder eller fått skador på bäckenbenet som följd av fallet. Det kan

eva möller arbetar

70 000

n Varje år faller cirka 70 000 personer så illa att de behöver bli inlagda på sjukhus. Drygt 1 000 personer dör. De allra flesta som faller är 60 år och äldre, men sanningen är att alla kan falla.

Källa: Socialstyrelsen

Vissa läkemedel ökar fallrisken n Lugnande och ångestdämpande läkemedel ökar risken för fall, liksom läkemedel som används mot depression och sömnmedel. Även starka smärtstillande läkemedel som morfin (inklusive morfinplåster) ökar fallrisken, liksom en del mediciner vid hjärt- och kärlsjukdomar. Om du äter både smärtstillande, antidepressiva medel, lugnande läkemedel eller sömnmedel samtidigt ökar risken för fallskador. Alkohol kan förstärka effekten av många läkemedel, framför allt de som påverkar nervsystemet. Exempelvis sömnmedel och starka smärtstillande morfinpreparat i kombination med alkohol medför en ökad risk för fall.

Källa: Socialstyrelsen

STATUS #6/2017

Foto: S H U T T E R S TO C K

TEMA: FALLOLYCKOR

Mattkanter är en vanlig orsak till att människor ramlar. Risken för fallolyckor ökar med åldern men kan även drabba barn, unga och medelålders.

förebyggande arbetet sedan dess varit ett prioriterat område och i oktober 2017 deltog exempelvis vårdbolaget Tiohundra i norrtälje har det

Näringsrik kost stärker muskler – och minskar fallrisken n Redan i 30-årsåldern börjar du naturligt tappa i muskelmassa om du inte aktivt motverkar det, och efter att du fyllt 50 år går nedbrytningen allt snabbare.

Hur mycket näring du får i dig påverkar i allra högsta grad risken för att falla.

Källa: Socialstyrelsen

Foto: S H U T T E R S TO C K

leda till en ond spiral. Skadorna i sig kan göra att många blir mer orörliga och rädslan för att ramla igen gör dessutom att man kan resonera så att man tar det säkra före det osäkra genom att helt enkelt inte vara uppe och gå överhuvudtaget om det inte är absolut nödvändigt.

– Stillasittande gör oss ännu mer stela. Att röra sig efter sin förmåga stärker muskelstyrkan och förbättrar balansen vilket är det bästa för att förebygga fallskador, säger Eva Möller.

Eva Möller har under en längre tid arbetat med målsättningen att få färre att ramla, så kallad fallprevention. År 2009 initierade hon bland annat ett projekt tillsammans med sjukgymnastkollegan Sarah Lindberg som bland annat resulterade i föreläsningar och en informationsbroschyr till allmänheten om fallriskerna med tips på vad man själv kan göra för att undvika att ramla. Vid hembesök jobbar sjukgymnasterna i team med arbetsterapeuter för att även kunna ge goda råd om hjälpmedel och bostadsanpassningar.

FLEST DÖDSFALL n Fallolyckor är den olyckstyp som leder till flest dödsfall, flest antal inläggningar på sjukhus och flest antal besök på akutmottagningar.

vänd – forts. på nästa sida

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

STATUS #6/2017

15

”

TEMA: FALLOLYCKOR

11,6

miljarder kr n Förutom ett mänskligt lidande kostar fallolyckor samhället miljardbelopp varje år.

Socialstyrelsen har räknat på hur mycket det kostar kommuner och landsting och kommit fram till att kostnaden är 11,6 miljarder kronor/ år. Då är inte kostnaderna för primärvården inräknade.

Källa: Socialstyrelsen

Att rulla undan en del mattor hemma så att vanliga gångvägar är fria från snubbelfaror, träna styrka och balans och ha bra belysning är enkla åtgärder som kan göra stor skillnad. på en marknadsdag för att uppmärksamma besökarna om fallriskerna. Att synas på gator och torg och inte bara verka inom vården har sina poänger.

– Helst vill vi ju nå ut till människor före deras första fall och se till så att de aldrig inträffar, säger Eva Möller. ämnet är särskilt angeläget för många med hjärt-

eller lungsjukdom eftersom de löper ökade risker att ramla. Personer med KOL lider exempelvis ofta även av benskörhet och muskelförtvining vilket både gör det både lätt att ramla och kan göra att konsekvenserna av ett fall kan bli värre än för andra personer. Det är inte heller ovanligt att KOLpatienter får ångestdämpande behandling med preparat som ökar risken att ramla.

Hjärtrytmrubbning är exempel på en hjärtsjukdom som ökar fallrisken. Bland hjärtsjuka förekommer även behandling med vätskedrivande läkemedel och blodtrycksmediciner vilket också har en negativ inverkan när det gäller det här med att trilla.

En del i Eva Möllers arbete med fallprevention har handlat om att internutbilda andra professioner inom vården. Läkare kan exempelvis behöva påminnas om vikten av att berätta för sina patienter på vilket sätt deras utskrivna mediciner kan påverka risken att ramla. över den stora mängden fall i Sverige kan man även göra en hel del på egen hand för att undvika att drutta omkull.

– Att rulla undan en del mattor hemma så att vanliga gångvägar är fria från snubbelfaror, träna styrka och balans och ha bra belysning är enkla åtgärder som kan göra stor skillnad. l

trots de dystra sifforna

FÅ KÄNNER TILL ATT FALLOLYCKOR ÄR SÅ VANLIGA n Trots att fallolyckor dominerar olycksbilden så totalt är det få som känner till detta. Vid samtliga mätningar som gjorts tror svenska folket att det är vägtrafiken som genererar flest dödsfall och flest antal svårt och lindrigt skadade.

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Sjukgymnasten Eva Möller gör hembesök tillsammans med arbetsterapeuter för att ge råd och hitta lösningar för hur fall kan undvikas.

n En tredjedel av de arbetsolyckor som leder till sjukfrånvaro är fallolyckor. Med fall menas att någon faller omkull, halkar, snavar, trampar snett, trampar igenom eller faller till en lägre nivå.

BESVÄRLIGA SKADOR n De flesta fallolyckor leder inte till döden men kan ändå vara väldigt besvärliga. En höftledsfraktur leder till exempel till många vårddygn och en mycket långdragen och besvärlig rehabilitering.

Skallskador och olika slags frakturer på armar, händer och ben är också vanliga effekter av fallolyckor.

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Källa: Arbetsmiljöupplysningen

16

STATUS #6/2017

SMÅTTTEMA: FALLOLYCKOR

Checklistan

Minska risken att ramla n Kryssa i listan för att ta reda på om du gör det du kan för att inte ramla. Tänk på att riskerna varierar beroende på din ålder och fysiska form. Om du har en funktionsnedsättning kan du behöva professionellt stöd för att anpassa ditt boende för att minska fallrisken. Råden nedan är allmänna.

JAG: använder bra och stadiga skor och tofflor med bakkappa klättrar inte på stegar och pallar sitter när jag duschar har inte bråttom upp från sängen när jag ska stiga upp använder broddar på skorna på vintern äter näringsriktigt och vet att jag får i mig tillräckligt med energi tränar regelbundet efter min förmåga undviker att sitta stilla

Stockholmarna skadas mest i fall n Socialstyrelsens rapport ”Öppna jämförelser 2015 – Vård och omsorg om äldre” visar på stora skillnader i landet när det gäller hur många över 80 år som vårdats på sjukhus för fallskada per 1000 invånare. I den sammanställningen har Stockholms län högst antal, 72 per 1000 invånare, tätt följt av Jämtlands och Västerbottens län. Minst antal har Gävleborgs län, 53 stycken. Även Östergötland och Södermanland tillhör de län där lägst antal hamnar på sjukhus efter fall.

NÄR JAG ÄR I KONTAKT MED VÅRDEN: frågar jag min läkare om eventuella biverkningar av mina mediciner som kan påverka fallrisken som om de kan exempelvis ger trötthet, yrsel eller dålig balans. hör jag mig för om medicineringen kan ändras eller justeras för att minska fallrisken.

Tipsen kommer från sjukgymnast Eva Möller och hennes arbetsteam med arbetsterapeuter.

Foto: S H U T T E R S TO C K

HEMMA HAR JAG: god belysning, inget bländande eller svagt lampsken fäst sladdar och kablar så att jag inte kan snubbla på dem de saker som jag använder mest nära till hands god framkomlighet överallt och inga mattor som ligger i vägen en stadig stol att sitta på i hallen och mina ytterkläder lättåtkomliga lampan tänd i badrummet på natten antihalkmatta i badkar och dusch

n Undersökningar visar att det är vanligt med olycksfall på arbetsplatser när man använder stegar. Det vanligaste är att stegen välter, glider på underlaget eller går sönder under användningen.

Källa: Arbetsmiljöupplysningen

”

Foto: J A C K M I K R U T

För 20 år sedan beslutade riksdagen om en nollvision för trafikolyckor (…) nollvisionen har gett resultat - antalet döda och skadade i trafiken har minskat successivt. Samma angreppssätt användes då samhället började bekämpa barnolycksfall på 1950-talet. Antalet barn som skadas och dödas har sedan dess minskat dramatiskt. Det är hög tid för samma ambitionsnivå när det handlar om fallolyckor.

Många av fallen skulle aldrig behöva ske – om det bara fanns bra förebyggande insatser.”

– Christina Tallberg, ordförande PRO i debattartikel i tidningen Dagens Samhälle, oktober 2017.

STATUS #6/2017

vänd – öva på att hålla balansen

17

TEMA: FALLOLYCKOR

LÄR DIG HÅLLA BALANSEN Många forskningsrapporter visar att träning och balans­ övningar kan förhindra fall och dessutom minska risken att skada sig allvarligt om man ändå skulle ha oturen att ramla.

Här är exempel på enkla övningar som du kan göra själv hemma för att stärka dina benmuskler och förbättra din balans. text

Anna-Karin Andersson illustrationer Tom Georgii, Luckylane.se

Skulderlyft

Tyngdöverföring

n Sittande eller stående: Dra upp axlarna till öronen, håll en stund och sänk.

Upprepa 12 gånger. Knyt händerna när du drar upp axlarna och spreta med fingrarna när du sänker dem.

n Sittande: Luta dig så långt åt sidan att skinkan lättar från underlaget. Upprepa 6 gånger åt varje håll.

Stående: Stå bredbent. För över vikten till höger respektive vänster ben. Böj lätt på det ben som du lägger vikten på. Upprepa 6 gånger åt varje håll.

Tåhävningar

Axelrörlighet n Sittande eller stående: Håll en handduk med båda händerna.

Sträck armarna mot taket, sträck på ryggen och dra armarna så långt bakåt som möjligt och tänj 3 till 4 gånger. Sänk armarna. Upprepa 4 gånger.

n Sittande: Sitt långt fram på stolen med fötterna stadigt i golvet. Gör 8 tåhävningar och skaka sedan lätt på benen.

Stående: Gör 8 tåhävningar och stöd vid behov lätt på en stol eller mot en vägg.

Resa sig från sittande n Sitt på en stadig stol. Placera den ena foten framför den andra som när du promenerar. Försök att resa dig upp till stående. Om du behöver stöd för att komma upp, ställ stolen vid ett stadigt bord som du kan ta tag i med handen. Upprepa 8 gånger.

18

Samtliga instruktioner och illustrationer är hämtade ur Socialstyrelsens broschyr ”Balansera Mera” som du kan ladda ner och få fler tips och råd på www.socialstyrelsen.se.

STATUS #6/2017

logiken.se

Heter du Miriam, Lena eller Astrid får du vänta 2190 dagar längre.

Kvinnor med oregelbunden eller snabb hjärtrytm får vänta i genomsnitt sex år längre än män innan de blir remitterade till kateterablation – en behandling som kan bota. Och detta trots att kvinnor har svårare symtom än män med samma problematik.

Det visar ny forskning vid Karolinska universitetssjukhuset som har kunnat bedrivas med stöd av Riksförbundet HjärtLungs Forskningsfond.

Genom forskningsfonden kan du förbättra framtidsutsikterna för alla som heter Miriam, Lena, Astrid eller vad det nu må vara. Vi stödjer forskning som gör direkt nytta för de cirka 350 000 svenskar som lider av arytmier.

Stöd oss idag!

Gåvobankgiro 901-0109 Ange Forskningsfonden i meddelanderutan.

Swish-nummer 123 90 101 09

STATUS #6/2017

hjart-lung.se

19

RECEPT Julmaten behöver inte bara innehålla skinka, sill och en sup. I Karolina Jönssons ”Den gröna boken” (Norstedts) finns inspirerande tips för ett vegetariskt julbord. Här recept på ett fräscht alternativ till glögg, ett nytt och mättande tillskott till julbordet och en smarrig kaka till dessert. foto

Kokboks­ författaren Karolina Jönsson.

Karoline Jönsson

Glöm inte det gröna i juletider Senapssvängd potatissallad med krasse och granatäpple 6–8 bufféportioner 1 kg potatis med skal 1 msk olja till formen 1 msk senapsfrön 3 kvistar dill ½ dl granatäppelkärnor smörgåskrasse Majonnäs 2 vitlöksklyftor (rostade) ¾ dl sojamjölk utan tillsatt kalcium 1 ½ dl varmpressad rapsolja 1 msk skånsk senap ½ msk citronsaft 3 krm salt nymalen svartpeppar Gör så här: Borsta potatisen med rotsaksborste.

Skär i munsbitar och lägg i en ugnsfast form med lite olja. Skala vitlöken till majonnäsen och lägg den i formen.

Rosta i ugnen på 225 grader i ca 45 minuter eller tills potatisen mjuknat och fått fin färg. Ta ut och låt svalna något.

Mixa samman ingredienserna till majonnäsen. Rosta senapsfröna på medelvärme i torr stekpanna. Vänd samman potatisen med majonnäsen, smaka av och efter krydda eventuellt.

Lägg upp på fat och toppa med grovhackad dill, granatäppelkärnor, klippt krasse och senapsfrön.

20

STATUS #6/2017

RECEPT Varm äppelmust med ingefära och Earl grey 2 glas 5 dl äppelmust 2 × 2 cm färsk ingefära 1 tsk Earl grey-te Gör så här: Häll äppelmusten i en kastrull och riv i ingefäran. Värm till strax under kokpunkt, ta från värmen och tillsätt teet. Låt dra några minuter, smaka av då och då och när du är nöjd med tesmaken silar du drycken genom stålsil. Servera direkt.

Mjuk pepparkaka med lingon 1 kaka 1 dl valfritt socker, t ex strö-, farin- eller kokossocker 4 dl siktat dinkelmjöl 2 tsk bikarbonat 1 ½ tsk malen kanel 1 tsk mortlade kardemummakärnor 1 tsk malen kryddnejlika 1 tsk malen ingefära 2 dl havremjölk 1 dl neutral rapsolja 1 dl lingonsylt eller rårörda lingon Frosting 3 dl cashewnötter 5 mjuka dadlar 1 dl vatten eller till lagom konsistens ½ tsk vaniljpulver zest (strimlor av det yttersta skalet) av 1 citron och saft av halva citronen Gör så här: Blanda samman alla torra ingredienser i en bunke. Vispa i mjölk och olja och rör sedan i lingonsylten.

Smörj och bröa en kakform och häll i smeten. Baka i ugnen på 180 grader i ca 35 minuter eller tills en provsticka som du sticker ner i kakan är torr.

Blötlägg cashewnötterna till frostingen minst 5 timmar. Häll av vattnet och lägg nötter, urkärnade dadlar, vatten, vaniljpulver, citronzest samt citronsaft i en höghastighetsmixer och mixa slätt. Häll i lite mer vatten om konsistensen är för tjock.

Bred frostingen på kakan när den svalnat helt.

STATUS #6/2017

21

FORSKNING Nästan hälften av de patienter som drabbats av akut hjärtinfarkt har en tidsfördröjning på över tre timmar innan de söker vård. Ny forskning, stödd av Riksförbundet HjärtLung, visar att en viktig faktor bakom detta förhållande är att de känner maktlöshet över symtomen och inte klarar av att agera. text

Carolin Nymark & Magnus Östnäs

DÄRFÖR DRÖJER MÅNGA MED ATT SÖKA VÅRD VID HJÄRTINFARKT carolin nymark, sjuksköterska och omvårdnadsansvarig för Tema Hjärta och Kärl vid Karolinska Universitetssjukhuset, har tillsammans med andra forskare gått igenom enkätsvar från 326 svenska hjärtinfarktpatienter som tillfrågats om vårdkontaktsökandet vid insjuknandet i hjärtinfarkt. I median dröjde det tre timmar från första symtomet till att patienterna tog beslut att söka sjukvården. Varken kön eller ålder hade någon betydelse på tiden för vårdkontaktsökandet.

Akut hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i världen. Vid en hjärtinfarkt är det viktigt att snabbt komma under sjukhusvård eftersom risken för död och möjligheten att begränsa skada på hjärtats muskel är som högst

22

Riksförbundets stöd till forskning n Tack vare allmänhetens gåvor till Riksförbundet HjärtLungs forskningsfond kan Riksförbundet HjärtLung ge stöd till forskningsstudier som syftar till att förbättra livskvaliteten för hjärtoch lungsjuka. Forskningsprojektet som belyses i det här reportaget har till exempel fått ekonomiskt bidrag av Riksförbundet HjärtLungs forskningsfond. n Du kan stödja HjärtLungs forskningsfond genom gåvobankgiro 901-0109, ange Forskningsfonden i meddelanderutan. Det går även bra att swisha på nummer 123 90 101 09.

under de första timmarna efter insjuknandet. I Sverige har tiden från första symtom till medicinsk behandling minskat under de senaste årtiondena.

Men nästan hälften av patienterna har ändå en tidsfördröjning på över tre timmar innan de söker vård. vid Karolinska Institutet (Carolin Nymark, Anna Kiessling, Peter Henriksson, Fredrik Saboonchi och Anne-Cathrine Mattiasson) tittade på processen från första symtom till beslutet att söka vård vid insjuknandet i hjärtinfarkt.

De började med att intervjua patienter om deras tankar, känslor och handlingar i samband med insjuknandet.

Därefter utvecklades ett frågeformu-

den aktuella forskargruppen

STATUS #6/2017

Foto: S H U T T E R S TO C K

FORSKNING

lär baserat på resultaten ifrån intervjuerna. Frågeformuläret besvarades av 326 patienter under tiden de behandlades på sjukhuset för en hjärtinfarkt. visade att det var svårt att ange den exakta tidpunkten när symtomen startade.

Obehagen och smärtan skiftade i intensitet och över tid mellan patienterna och de upplevde varierande känslor såsom rädsla, ångest, oro och vanmakt. Rädslan och ångesten gjorde dem handlingsförlamade och de kände en förtvivlan och maktlöshet när de inte fick kontakt med vårdcentralen eller akutsjukvården. De ville

resultatet från intervjuerna

Carolin Nymark är omvårdnadsansvarig för Tema Hjärta och Kärl vid Karolinska universitetssjukhuset.

vänd – forts. på nästa sida

STATUS #6/2017

23

FORSKNING Foto: S H U T T E R S TO C K

”

En ökad kunskap om patienternas bedömningsprocess kan ge nya möjlig­ heter att förkorta vårdkontaktsökandet inte oroa anhöriga eller ringa ambulans eftersom det kunde bidra till en känsla av utsatthet om till exempel grannarna skulle se. Vändpunkten, det vill säga beslutet att söka vård, baserades på känslorna samt en uppfattning att inte längre kunna hantera situationen. från frågeformulären visade att om patienterna trodde att besvären berodde på hjärtat samt bedömde symtomen som allvarliga så bidrog det till att de sökte vård snabbare. Då patienterna väntade med att söka vård visade resultaten att de drabbades av en oförmåga att handla.

De upplevde en paralysering inför de möjligen livshotande symtomen och visste inte vad de skulle ta sig till.

– En ökad kunskap om patienternas bedömningsprocess kan ge nya möjligheter att förkorta vårdkontaktsökandet vid insjuknandet i hjärtinfarkt.

Vi hoppas att kunna använda frågeformuläret till detta, framför allt hos patienter som är i riskzonen eller de som redan drabbats av en hjärtinfarkt, säger Carolin Nymark. l

resultatet

Referens till artiklarna: l Nymark C, Mattiasson AC, Henriksson P, Kiessling A. The turning point: from self-regulative illness behaviour to care-seeking in patients with an acute myocardial infarction. J Clin Nurs. 2009 Dec;18(23):3358-65. l

Nymark C, Mattiasson AC, Henriksson P, Kiessling A. Emotions delay care-seeking in patients with an acute myocardial infarction.

Eur J Cardiovasc Nurs. 2014 Feb;13(1):41-7.

l

Nymark C, Saboonchi F, Mattiasson AC, Henriksson P, Kiessling A. Development and validation of an instrument to assess patients' appraisal, emotions and action tendencies preceding care-seeking in acute myocardial infarction: The PA-AMI questionnaire. Eur J Cardiovasc Nurs. 2017 Mar;16(3):240-248

l

24

Nymark C, Henriksson P, Mattiasson AC, Saboonchi F, Kiessling A. Influence of appraisal processes on patient delay when afflicted by an acute myocardial infarction. Submitted

Så känner du igen symtomen på hjärtinfarkt En hjärtinfarkt beror oftast på att en blodpropp har bildats som helt eller delvis täpper till hjärtats kranskärl. Blodet kan inte passera som det ska och hjärtmuskeln drabbas av syrebrist. Detta skadar hjärtat. Symtom vid en

hjärtinfarkt är: n stark och ihållande bröstsmärta som kan stråla ut i armarna n obehagskänsla i bröstet som kan stråla upp mot halsen, käkarna och skuldrorna n illamående

27000

n andnöd n kallsvettning n rädsla och ångest n värk i ryggen n hjärtklappning och yrsel n influensaliknande symtom i kombination med bröstsmärtor.

n År 2015 fick närmare 27 000 personer en akut hjärtinfarkt i Sverige.

Ungefär 80 fall av akut hjärtinfarkt inträffar varje dag i Sverige.25 procent av alla fall av akut hjärtinfarkt under 2015 ledde till döden inom 28 dagar.

Ring 112 om du själv eller någon i din närhet har … … en tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte går över … en diffus och obehaglig känsla i bröstet som varar längre än en kvart och som inte har en naturlig förklaring l Läs

… ont i bröstet och samtidigt känner dig andfådd och kallsvettig eller har bröstsmärtor i kombination med oregelbundna hjärtslag … så ont att du svimmar.

mer om hjärtinfarkt på vår hemsida: hjart-lung.se/hjarta/diagnos-hjarta/hjartinfarkt/ l Källa: 1177.se, Socialstyrelsen

STATUS #6/2017

KORSORD SVALAN KAVALAV LERI PUCCINI GÖR HALSENSKILD TABLETT

VAD DOMARE BÖR VARA

FICK BOT VILSENS UNDRAN

YASIR SOM LEDDE PLO

HUVUDSAK FÖR TOMTEN GÖR ETT INGREPP KAN MAN GRILLSTEKEN BÖCKER PÅ BÖCKER

STÄLLER UPP HAMNADE ARK PÅ LÄKARPRAKTIK

MORALISKA VALT BORT DU VAR U THANT BLIR KANSKE EXFRU HÖKFÅGLAR

SES OFTA PÅ JULBORD

DE KAN VARA RÖRLIGA EL. FASTA

KINGROMAN SÖKER SVETTIGA

ÄR KNYTS PÅ MITT I NR ETT SKOJULSNÖRE GRÖTEN? VERB FÖR TOMTEN

VILL VÄNNER SAGOLIKT SLUT MENAR KAN BETYDA FÖRBI

SKREVS DET PÅ FÖRR FLINK

KAN RENSA LUFTEN

FÅS PÅ RETREAT LOTTEN DEN LILLA ARGSINTA LETA OCH GRÄVA

BETALAR JAPAN I VID GOD VIGÖR SERVERAS SORBET

DÄR ÄR ANNE HOLTS POLISER PERIODEN

MOTSTÅND I UNGA ÅR

B

GÅR DET FÖR MÅNS I SAGAN UTSLAG

KAN SOPPOR VARA GLIMMAR

SPRÄNGER MÅLSNÖREN ASKPLATS

ERTIL LUES

REAGAN I RINGAR PÅ VATTNET

TAS IBLAND AV GLÄDJE

ROMERSKA VAR STORT INGA I OD

KAN MAN FÖRA NÅGON ANNANS

TÄ & V VLA INN

RUBBET DELAR DAG MED EDGAR

KAN MAN AV HÄPNAD

INTE KLAR

KLEN VERK I MUSIKKATALOG

ÄR VATTEN I RÖRELSE LIGGER SÄMRE I

TJALLA SÄGS OM PAR LÄGGS GURKA VID INVÄNDNING

DEN KAN SES RUNT OLJAN

STATUS #6/2017

HAR SETTS SIST PÅ FILM MED THE ELVORNA

ÄR EJ DRÖMMAR SÄGS TJUGOETT

ISTÄLLET FÖR SMETA VISAS MED RÖTT KORT

DROPPAR PÅ GLAS ÄR VÄL PYNTAD GRAN

GROVT HÅR ÄR TING I DIN ÄGO

BLIR DRÖM IBLAND

BRUKAS OFTA MJÖLAD ERNMAN PÅ SCEN

KÖRDE RONNY OCH RAGGE

GOD JUL!

VINN 200 kronor!

Lösningen ska vara märkt ”Bildkryss nr 5” och måste vara Status, Box 9090, 102 72 Stockholm, tillhanda senast den 5 januari 2018. Tre priser på 200 kronor delas ut. Lösning och pristagare meddelas i Status nr 2 2018.

Namn:________________________________________________________________________________ Adress:_____________________________________________Postadress:________________________ Om du vill, uppge bankkonto (clearingnr+kontonr):________________________________________ 25

LANDET RUNT

n Vad händer i din lokalförening?

Skicka in text och bilder till status@hjart-lung.se

Vad är på gång i er förening? n Har ni till exempel arrangerat en promenad, haft en träff eller bjudit in någon föreläsare? Status vill gärna höra om vad ni håller på med i er lokala förening. Det behöver inte handla om ett storslaget evenemang, många medlemmar lyfter fram att det är gemenskapen som betyder mest och det vill vi gärna skildra här på våra Landet runt-sidor. Så välkommen att höra av dig!

Så gör du om du vill skicka in material till oss: 1. Berätta i korthet om någonting ni gjort tillsammans i er lokalförening.

2. Ta bilder på aktiviteten eller fota några av de som varit med. Berätta vilka bilderna föreställer, var bilden är tagen och i vilket sammanhang.

3. Skicka texten och bilderna till oss genom att mejla till: status@hjart-lung.se eller skicka med vanlig post till: Status, Riksförbundet HjärtLung, Box 9090, 102 72 Stockholm.

4. Ange ditt namn och dina kontaktuppgifter så att redaktionen kan nå dig vid eventuella frågor. De uppgifterna publiceras inte.

5. Var medveten om att redaktionen kan behöva redigera materialet för att det ska passa in i tidningen.

Tora Ekbäck överlämnar en vacker blomsteruppsättning till Birger Svanlund.

HjärtLung Dorotea förening har fyllt 40! n HjärtLung Dorotea förening firade 40-års jubileum den 20 oktober på Hotell Dorotea.

Inbjudna var medlemmarna i Doroteaföreningen samt medlemmar från Åsele och Vilhelmina föreningarna och även länsordförande Ulla Frank. Styrelseledamot LarsOlov Nilsson hälsade ett 60-tal välkomna och inledde med att läsa upp en historik över föreningen. 19 nov 1977 bildades föreningen. Åsele och Fredrika hörde då till Doroteaföreningen. Vilhelminaföreningen bildades också samma år. Noteras kan att 1983 hade Doroteaföreningen 464 medlemmar. 1984 blev Åsele egen förening. Sören Skoglund ordförande i Åseleföreningen tillika ledamot i förbundsstyrelsen berät-

tade om Riksförbundet HjärtLung och det som är aktuellt nu samt överlämnade en gåva från Åseleföreningen till ordförande Birger Svanlund.

Ulla Frank berättade om länsföreningen i Västerbotten och dess 12 lokalföreningar.

Hon överlämnade också en gåva till ordförande. Vilhelminaföreningens ordförande Tora Ekbäck tackade för att de blivit inbjudna och gav en gåva från sin förening.

Efter en god middag blev det möjlighet till motion på dansgolvet. Dansvänlig musik levererades av bandet Rango. Ett trevligt och gemytligt firande av en 40-åring som alla närvarande uppskattade.

Insänt av Ulla Frank

Temadag om medlems­ rekrytering i Lycksele n HjärtLungs länsförening i Västerbotten hade den 6 oktober en utbildningsdag på Hotell Lappland i Lycksele. Länsordförande Ulla Frank hälsade ett 25-tal deltagare välkomna. Inbjudna var styrelseledamöter från länets tolv lokalföreningar. Temat för dagen var medlemsrekrytering. Utbildningsdagen leddes av Tord Lindgren Skellefteå. På ett engagerat och trevligt sätt delgav han sina kunskaper från sin tid som säljare.

Han delgav också fakta från Riksförbundet HjärtLung.

Dagen var uppskattad och det gavs tillfälle till grupparbete, reflektioner och synpunkter.

Insänt av Ulla Frank

26

Välkommet bidrag! n Länsföreningen Värmland HjärtLung har av Landstinget i Värmland erhållit tillgångarna i Stiftelsen Arvid Labatts fond med 105 500 kronor. Ett mycket välkommet bidrag till vårt arbete med hjärt- och lungsjukdomar i vårt län.

Tord Lindgren ledde den uppskattade utbildningsdagen i Lycksele.

Insänt av Dick Svensson

STATUS #6/2017

LANDET RUNT Distriktsläkare Lovisa Jäderlund Hagstedt och KOL-sjuksköterska Karin Lönnerberg Girau föreläste.

FRILUFTSDAG I BOLLNÄS n Föreningen HjärtLung Bollnäs-Ovanåker hade en friluftsdag vid Bollegården lördagen den 9 september. På programmet var en presentation av precisionsorientering, en art av orientering vilken kan utföras i princip av alla människor som har synen i behåll om, oavsett man sitter i rullstol eller har annat handikapp som gör det svårt att ta sig fram då det går efter släta stigar i en kort sträcka. Vi fick en mycket god presentation av Elisabeth och Rolf Karlsson från Rehns BK vilket vi är tacksam för. De medlemmar som var med och provade på grenen blev överväldigade av orienteringsformen.

Vidare förekom bingopromenad. Föreningen bjöd på varm korv och kaffe.

Tyvärr var vädrets makter emot oss vilket gjorde att de flesta tyvärr uteblev.

Framtidens KOLvård i Norrtälje

n Föreningen HjärtLung Lidingö bildades 1992 som en avknoppning av medlemmar som tillhörde Stockholmsföreningen men som bodde på Lidingö. Vår förening har således fyllt 25 år vilket firades under en festkväll lördagen den 7 oktober. Först serverades en välkomstdrink, därefter bjöds på en italiensk buffé med levande musik, dans och glada skratt. Vi var cirka 85 personersom samlades i Föreningsgården på Lidingö, där ordföranden Anders Gustafson hälsade alla välkomna efter det inledande minglet. Under middagen spelades dämpad musik av jazzgruppen ”Absolut Swing” som senare under kvällen också spelade upp till dans. Riksförbundet representerades av förbundsstyrelseledamoten Martin Lång, som delade ut förbudets gåva till jubilaren. Under kvällen såldes också lotter med mycket fina priser till de lyckliga förstapristagarna.

n Så löd rubriken för vår öppna föreläsning i Lungmånaden november på Folkets Hus i Norrtälje onsdagen den 8 november. Föredragande var en grupp om tre nämligen distriktsläkare Lovisa Jäderlund Hagstedt, KOL-sjuksköterska Karin Lönnerberg Girau samt Peter Hasselrot, vice ordförande och EVO Lunga i Föreningen HjärtLung Norrtälje. Dessa tre personer ingår i en utvecklingsgrupp som består av tre läkare, tre sjuksköterskor, en arbetsterapeut och en patientrepresentant. De träffas varannan vecka med Lovisa som ledare och sammankallande. Planen är att arbeta på detta sätt under cirka två år och därefter presentera en förbättringsplan för ledningen i 10100 där Lovisa också ingår. Gruppen anser att den gamla KOL-skolan har spelat ut sin roll. Nu gäller nya direktiv mer inriktat på patientutbildning. I den pärm som Riksförbundet HjärtLung har tagit fram finns en del som riktar sig direkt till vårdpersonal och en annan del som riktar sig till patienter. Pärmen benämns ”Aktiv med KOL”.

Patientmedverkan är ett ledord för gruppen. Peter Hasselrot genomför flera intervjuer med KOL-patienter.

Den ena patienten är inte den andra lik och det är patienterna som kan tala om hur det står till och som kan beskriva de olika symptom som sjukdomen kan uppvisa. Man eftersträvar en effektiv och patientsäker KOL-process oavsett var man finns i vårdapparaten.

Kartläggning av vårdcentraler, öppenvård, Rehab, KOL-patienters upplevelser samt sjukhusvårdens iakttagelser ligger till grund. Man vill diagnosticera flera patienter tidigare. Det görs t ex genom att alla personer över 45 år som har rökt eller fortfarande röker erbjuds en enkel undersökning som utvisar om man är i riskzonen för att utveckla sjukdomen KOL. Är man det går man vidare med ett lungfunktionstest som ska kunna göras på alla vårdinrättningar i hela 10100:s upptagningsområde. 10100 är en speciell konstruktion i Norrtälje Kommun och innebär en nära samverkan mellan kommun och landsting.

Föreläsningen samlade runt 35 personer varav hälften var icke medlemmar. Vi fick sju nya medlemmar direkt. En del tog med sig anmälningsblankett och broschyrer för att fundera innan de bestämmer sig för medlemskap. Efter det dryga timslånga föredraget dracks det kaffe med smörgås. Dragningen på lotteriet gjorde många närvarande glada över fina vinster i form av alster från vår textilgrupp och gåvor som skänkts till föreningen. Dagen blev mycket trevlig och lyckad med bra information och många frågor från den intresserade publiken som fick bra svar.

Insänt av Sven Alván

Insänt av Anita Andersson

Det var festligt med levande musik och många skratt när HjärtLung Lidingö firade 25 år.

HjärtLung Lidingö firade 25 år

STATUS #6/2017

27

LANDET RUNT UNDERHÅLLNING PÅ FORUM KVARNSVEDEN

Medlemmar reste till Kreta n HjärtLungföreningen i Lycksele i samarbete med Lind Tour hade en veckoresa till Kreta i september. 55 resenärer klev på bussen i Lycksele och från Umeå var det direktflyg till Kreta. Alla längtade efter sommarvärme och ljumma kvällar. Framme i Rethymnon fanns allt detta. Boendet var på ett centralt hotell med all inclusive. Frukost, lunch, middag med flera rätter, hamburgare och smörgås däremellan samt drycker och kaffe. Fanns inte mera att önska. Goda solmogna grönsaker och frukter kunde de naturligtvis också njuta av. Några kvällar ordnade hotellet med underhållning. Inom hotellområdet fanns 2 pooler och sandstranden låg bara ett stenkast bort.

Under en heldagsutflykt på ön fick de ta del av det grekiska vardagslivet med lokala specialiteter och se många vackra vyer. Reseledaren för dagen hade bott på ön i 35 år och kunde på ett fantastiskt sätt delge information.

Nästa dag skulle de träffa henne igen på en kretensisk afton. De var bjudna på fest, fick smaka på traditionella kretensiska maträtter och vin samtidigt som de underhölls av spelmän och dansare. Även turister rycktes med i deras danser. Summering av veckan: En fantastisk resa med många upplevelser, fin gemenskap och dagar kantade av idel sol och värme.

Foto: A L E X A N D E R K U Z N E T S O V © V I S I T R O VA N I E M I

Insänt av Ulla Frank

28

Muséet Arktikum I Rovaniemi var ett av besöksmålen för resenärerna från Haparandra.

n Musikanter underhöll ett 80-tal medlemmar på HjärtLung Borlänges oktobermöte.

Innan musikanterna fick ta scenen i anspråk hälsade ordföranden Lars-Göran Ljungdahl finbesöket från HjärtLung Faluns styrelse särskilt välkommen.

Vidare informerade han om kommande aktiviteter och om Föreningsmässan den 14 oktober och lungmånaden som väntar.

Leksandsgrabbarna Olle Näs och Ove Östberg stod för underhållningen vilken, som alltid, var av hög klass. Olle och Ove har gästat oss ett antal gånger tidigare, alltid till belåtenhet. De inledde sitt program med gamla schlagerdängor från 50- och 60 talet och särskilt ”Om du nånsin kommer fram till Samarkand” var lite jazzigt framfört på dragspel av Ove. Olle på gitarr, med sin mycket behagliga sångröst, fortsatte med ”Sången från byn”. Efter ett tangopotpurri och några pärlor från 60-talet, ”Till there was you”, ”Lucky lips”, ”Hey Good Lookin” tog leksandspojkarna en paus. Efter fikat kom de tillbaka och underhöll igen med bl.a. ett SvenIngvars medley och Ove spelar åter några smäktande tangon och någon vals. Som extranummer ”Vår sista dans”. Det var en musikalisk eftermiddag som publiken tackade med långa och värmande applåder.

Insänt av Elisabeth Munther

Olle Näs och Ove Östberg stod för underhållningen på HjärtLung Borlänges medlemsmöte.

En arktisk upptäcktsfärd n Den 17 oktober anordnade Föreningen HjärtLung Haparanda en höstresa till Rovaniemi i Finland. Vi besökte Arktikum som är ett museum och vetenskapligt center för arktisk kultur och natur vid polcirkeln. Guiden Marja Jalkanen visade muséet och berättade om utställningarna. Därefter besökte vi Marttiinis Fabriksförsäljning av knivar. Många medlemmar passade på att köpa knivar.

Efter lunch hade vi en busstur runt Rovaniemi. Först besökte vi kyrkan. Guiden berättade om den 43 meter långa och

18,5 meter breda kyrkan. Altarväggen har en 14 meter hög freskomålning av professor Lennart Segerstråle. Kyrkan stod färdig 1950 och rymmer 1 000 personer. Därefter åkte vi runt Rovaniemi som har 60 000 invånare. Guiden visade oss sevärda byggnader och platser. Sedan var det dags för hemfärd.

Vi vill framföra ett stort tack till Marketta Anundi som ordnat en så intressant resa. Tack också till Alf som körde bussen med säker hand.

Insänt av Anna-Lisa Brännström

STATUS #6/2017

STATUS FRÅGAR

Bertil Gustafson från

Östertälje är 85 år. Han har haft lungsjukdomen KOL i nio år. Förra året fick han besked om att han bara hade 35 procents lungkapacitet kvar. Prognosen såg mörk ut. Nu har han ett år senare förbättrad lungkapacitet och förmåga att syresätta sig. text

Ulrika Juto

SÅ FICK BERTIL ETT NYTT LIV MED OLIKA ANDNINGSÖVNINGAR n Vad gjorde du?

– Jag fick höra talas om Lotorpsmodellen och valde att testa den. Jag kände att det inte fanns något att förlora. Och resultatet är fantastiskt! n Vad är det för behandling?

– Jag fick gå på massage för överkroppen fem gånger, började i mars i år och avslutade i juni. Jag fick också ett band att spänna runt bröstkorgen och andas med motstånd. I början var jag väldigt stel i bröstkorgen. Sedan har jag ett program med andningsövningar som jag kör varje morgon. Det tar ungefär en halvtimme. n Vad har du fått för resultat?

– För 14 dagar sedan var jag på kontroll på sjukhuset. Det visade sig att min lungkapacitet har förbättrats.

Jag har nu en kapacitet på 45 procent och saturationsmätningen visade att jag syresätter mig till 95 procent istället för till 91 procent som mätningen visade för ett år sedan. Läkaren sa att STATUS #6/2017

det är ytterst sällan man ser att någon med KOL blir bättre. n Metoden är inte vetenskapligt utvärderad på KOL-patienter. Du vågade testa ändå. Hur kommer det sig?

– Jag är alltid försiktig om det handlar om piller eller tillskott man ska stoppa i sig men det här kändes ofarligt. Det är bara kroppen man arbetar med. Och kostnaden, cirka 3 500 kronor, var inte heller så stor. n Vad har metoden betytt för dig?

– Det går inte riktigt att beskriva.

Det är otroligt. För ett år sedan orkade jag ingenting. Livet är betydligt lättare att leva. Visst är jag fortfarande begränsad, jag kan till exempel inte springa. Men jag mår så mycket bättre. Folk jag träffar frågar mig ”vad har du gjort, du ser så mycket piggare ut?” Jag vill gärna berätta om metoden, så att andra kan få den hjälp jag fått. l

Professorn om metoden: ”Finns inget vetenskapligt underlag” n Lotorpsmetoden bygger på behandling av andningsmuskulaturen, framförallt betonas utandningens betydelse. Metoden innebär massage och andningsövningar. Övningar hemma görs som syftar till att lära patienten att andas på ett mer ändamålsenligt sätt.

Modellen utvecklades i början av 2000-talet av massageterapeuten Janne Karlsson.

Margareta Emtner, fysioterapeut och professor vid Uppsala universitet känner till metoden.

– Det finns inget vetenskapligt underlag för den. Däremot är all träning, inklusive rörlighetsträning för bröstkorgen, av godo så jag kan inte föreställa mig att metoden skulle vara skadlig. Att någon fått så bra effekt av denna behandling är ju väldigt bra. Att rekommendera metoden till alla personer som har KOL tror jag inte på eftersom vi inte har vetenskaplig evidens för dess effekt.

Lotorpsmetoden har inte någon spridning bland andningskunniga fysioterapeuter varken i Sverige eller utomlands.

29

FÖRBUNDSNYTT Två föreningar har blivit en n Tidigare lokalförening i Sigtuna respektive Upplands Väsby har nu bildat föreningen HjärtLung Sigtuna - Upplands Väsby. Förbundsstyrelsen följer kontinuerligt alla läns- och lokalföreningarnas verksamhet och värderar högt att hitta bra lösningar för medlemmar och föreningar.

En enig förbundsstyrelsen har med beslutet om att godkänna samgående mellan föreningarna gjort det möjligt att fortsätta driva verksamhet för medlemmarna i det nu lite större geografiska området. Ur ett medlemsperspektiv och för verksamhetens skull, ser förbundsstyrelsen hopslagningen som mycket lyckad då det innebär att medlemmarna nu har möjlighet att vara kvar i sin förening samt att alla får tillgång till fler aktiviteter, träffar och gemenskap.

Bra jobbat säger vi till de tidigare båda lokalföreningarna som gjort detta möjligt!

2 547

n Så många nya medlemmar under 2017 hade Riksförbundet HjärtLung fått vid pressläggningen av Status. Tack till alla föreningar och enskilda medlemmar som hjälpt till med rekryteringen. Och varmt välkomna alla nya medlemmar!

Du som är valberedare i din förening – här hittar du stöd inför årsmötet! n Du som är valberedare i en förening inom Riksförbundet HjärtLung, du vet väl att du kan få stöd i ditt uppdrag via information på vår Föreningsstödsida på hemsidan. Förutom att läsa om vad de olika uppdragen innebär, finns både riktlinjer för valberedningens arbete samt ett tips på ett brev att skicka ut till medlemmar inför årsmötet när ni söker fler engagerade i styrelsen.

30

Hans Göransson, Tandläkarförbundet, Inger Ros, Riksförbundet HjärtLung, Thomas Magnusson, Diabetes­organisationen, Ann Fernholm, föreläsare och Anders Dahlqvist, Läkarförbundet deltog i seminariet.

Seminarium om socker n Onsdagen den 25 oktober genomförde Riksförbundet HjärtLung tillsammans med Diabetetsorganisationen i Sverige, Läkarförbundet och Tandläkarförbundet ett seminarium för representanter för de politiska partierna i riksdagen om sockrets påverkan på hälsan.

Representanter för Livsmedelverket var också närvarande.

Våra budskap var följande: Anpassa Sveriges riktlinjer till WHO:s riktlinjer. Sveriges gräns av det dagliga intaget är 10 procent, Livsmedelsverket pekar på faror om den gränsen överskrids, WHO:s gräns är 5 procent. l Ge riktlinjer för utformning av innehållsförteckning så konsumenten kan göra egna val. Väldigt många förpackningar har svårläst l

information och det är inte alltid lätt att förstå innebörden av den text och de beteckningar som finns på förpackningarna. l Intensifiera upplysningsoch opinionsarbetet om sockrets inverkan på hälsan.

En timme gick fort med intressanta diskussioner och våra budskap togs emot positivt. Nu håller vi tummarna.

Konferens för valberedare n Valberedningen har en viktig uppgift i organisationen. Utan en fungerande valberedning som tar sin uppgift på allvar har en förening svårt att överleva. Det är valberedningen som vaskar fram guldkornen till olika funktionärsposter i föreningen, detta är lätt att glömma bort när vi kommer till årsmötet där valen ska förrättas. Med en valberedning som känner att de har en viktig uppgift har föreningen/organisationen en viktig resurs i att möta framtiden och de möjligheter som den för med sig.

Under en konferens den 16 oktober fick deltagarna en nytändning i sitt uppdrag eller helt enkelt lärde sig mer om hur en valberedning

kan och bör arbeta för att fungera så bra som möjligt. Valberedarna är en viktig resurs för föreningen och under dagen fick de verktyg för att arbeta i länsföreningens valberedning. Medverkande var Kanslichef Christine Cars-Ingels, Karin Jeppson, sammankallande i förbundets valberedning, och Surayya Eliasson, organisationssamordnare, förbundskansliet, samt Carin Thurfjell, verksamhetsutvecklare på ABF. Deltagarna fick också att få träffa en coach och inspiratör som kommer att ge verktyg inför själva rekryteringssamtalet inför ”värvningen” av nya förtroendevalda till föreningen.

STATUS #6/2017

Vill du också må så bra som möjligt?

VINNARE & LÖSNING krysset nr 4 2017 S M Å S T S E N A F R

KAN GE SKOTT PÅ RUTA

GÖRS I AUTOMAT

PÅ DEN MÅSTE MAN GÅ IBLAND

U T T A G

GÅR HEMÅT IGEN

KALLAS KALLA VINTRAR

BRUKAR MAN EMOT GÄSTER

MÅNGA SÅDANA PÅ EN REGATTA

UPPSTÅNDELSE LÄGGER IN GURKA

K Ä K R A G Å R N A N R I L O U A V L A I

MER ÄN EN I HAMLET

Prova Tematräffar stresshantering

GÖR ÄVEN PALINDROMMAT MÅLSKYTTAR BÖR MAN SÄGS DET EJ BÄRA PÅ BANK LITTERÄR BJÖRN

KATTHULT

FLÖDA BÖRJAR SENA BION VID?

HETTER PYTTES VÄN

Tematräffar är för dig som är medlem i HjärtLung och som vill må så bra som möjligt. Läs mer och beställ på hjart-lung.se/webbutik, sökord: Tematräffar stresshantering. Du kan även kontakta Marie Ekelund på förbundskansliet, marie.ekelund@hjart-lung.se

OSSTAD 2016

FLYDDE SODOM

GÖR MAN MED STETOSKOP

HON SER DU I UKRAINA

HÅRD PÅ KROPPEN SAGOPIGA

GÖR TEATER PJÄSER

VÅLDDET ÄR FÅR SAMMA SKRIKIGT UTBROTT

G G E N E R T Å R Ä N G L A O N E L S T Å H K A T L S E R F Ä K N E L I D A X S K V A T K I S V E T I T R U S T Y S S N Y N A

LAND I OST ÄR STADEN NARVA

SENARE DEL BRUKAR BRUKAS

HAR LÖV PÅ FLAGGAN INTRÄFFA

ÄR DE SOM VARIT PÅ MÅNEN RENMAT

LA IN EN HÖGRE VÄXEL MINERAL

KANSKE I KULA ÄR DEN SÄKRE

VANN HOCKEY-VM I ÅR SOVA

BRANSCH DISNEYLAND

STATUS #6/2017

G A S T E J N A D K R Å T A D K A D E L A E I N S K K O N I N A R T T S

KAN TAX KÄRRORGÖRA NYT- RYMMER NA ÄR MÅNGA DEM TA VID KÄRA BARN ÄR HET DAMEN I TRUT SOM ÄR DIVAN BRUKAR FOLK KUNGEN

TANT VAR DET HÄR! DEL AV ÅNGERMANLAND

MAZETTI SVAR I MOSKVA

UTANFÖR SUNDSVALL KULTBILD

ÄR JU PERFEKT GENOMSKINLIGT

VID VÄGARBETE COOL KING COLE

OFTA PÅ BURK

SVAVEL

A U T L I A T U A L D E A R A G L O I M

VISAR TIDEN FLICKVÄN I VÄST

HUR ÄR LÄGET? MINDRE MÖRT

HAR EN DEL SKÄGG IFALL

R A G G A R N A

PÅ SPINNRULLEN TAKSAK

N O C K

GÖR NÖT

VERKAR VÄRMANDE KORT MÅTT

MM U M A R I N Ö N L A B N A D L A O R

TÄCKER HELA POLEN ENG. VÄRDSHUS

SÅGAS SJUK ALM FICK BRO 1972

1000 TON KAN VARA AV HÖ

KÄNNA PÅ SIG PRICK PÅ KARTAN

K A M I N E

VAR EN BIBLISK STYVFAR FRÅN

N A S A R E K T U R S A T N A T B

ÄR HALT INTE HELT?

KAN MAN RUSA

ERTIL LUES

3 vinnare som vinner 200 kr var.

Karin Lundberg Vindeln

1 annons 107x138_tematräffar stresshantering.indd 1

SÅDAN BÄTTRING ÖNSKAS

SPÖKET ELLER MATROSEN

Stig och Elna Andersson Lycksele

Anne-Marie Eriksson Härnösand

2017-11-11 12:39

31

Jag leka med barnbarnen Blir du trött, lätt andfådd eller har svullna ben och fötter?

Då kan du lida av hjärtsvikt - en livshotande sjukdom som hindrar dig från att göra sånt du älskar och som kan leda till döden. Men hjälp finns. Genom att lyssna till ditt hjärta och prata med din läkare kan du få ett rikare liv tillsammans med familj och vänner. Och njuta av många fler omgångar kurragömma.

Läs mer om hjärtsvikt och lär dig om symtomen på:

Novartis Sverige AB, Box 1150, 183 11 Täby. Telefon 08-732 32 00, www.novartis.se

SE1711729932

www.lyssnatillditthjarta.se