Status#6 2014 low by Riksförbundet HjärtLung

RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNGS MEDLEMSTIDNING

STATUS Nummer 6 2014 | DECEMBER

Eva Stenström är Årets hjärtlungräddare Det krävs för att må bra efter infarkten Fotbollsmålvakten fick en pacemaker Riksförbundets nya styrelse

Nytt utseende på tidningen!

Ta dina mediciner på rätt sätt! n Många följer inte läkarens råd och mår därför sämre än de skulle behöva

VÄLKOMMEN VÄLKOMMEN

Därför behövs Lungmånaden hej kära statusläsare. Oj, vad tiden springer iväg. Nu lackar det mot jul och det är dags att bryta novembermörkret med lite adventsljus. Årets november har var riktigt mörk med väldigt få soltimmar. Men tack vare många trevliga aktiviteter har det gått att hantera mörkret. Hösten har präglats av många aktiviteter. För första gången genomförde vi Lungmånaden, med fokus på KOL. Det är en fröjd att få ta del av alla aktiviteter i landet. Själv hade jag förmånen att bland annat att få delta på ett seminarium i Uppsala. Lungmånaden behövs, HjärtLung behövs. KOL kommer 2020 vara den tredje största folksjukdomen. Trots att en del positivt händer är det en rätt mörk bild vi möter om kunskapen och omhändertagandet i vården. Färre än 20 procent av de 700 000 som beräknas ha KOL har fått en diagnos. Det är nedslående siffror. Men jag är övertygad om att vårt arbete gör skillnad.

presenterade Socialstyrelsen nya riktlinjer för astma/ kol. Jag är försiktigt positiv till att det ska göra skillnad. Varför bara försiktigt positiv? Ja, det har tidigare funnits riktlinjer, trots det har utvecklingen gått för sakta. Nu hoppas jag att det genomgripande arbete som gjorts med nya riktlinjer ska ge snabba resultat. Jag hoppas att vården blir bättre på att hitta människor och ställa tidig diagnos och att politiker pekar med hela handen. Här kan sparas mycket mänskligt lidande och stora samhälleliga resurser. Riksförbundet HjärtLungs pris har också delats ut i början av december. Vem som blev årets hjärt-lungräddare kan du läsa om i tidningen. Det är fantastiskt att läsa. Vikten av att kunna hjärt-lungräddning vittnar denna insats om. Vårt enträgna arbete att utbilda medborgarna i hjärt-lungräddning är otroligt viktigt. Kunskaper i hjärt-lungräddning gör skillnad. När du håller detta nummer av Status, som har en ny och fräsch layout, i din hand har vi haft förbundsstyrelse och fastställt verksamhetsplan och budget för 2015. Vi fortsätter vårt opinionsarbete för ett bättre liv för alla våra medlemmar. Vi hoppas att vårt aktiva arbete i hela landet med opinionsbildning, motion, information och social gemenskap ska göra att fler blir medlemmar hos oss. i slutet av november

nu står julefrid och att möta ett nytt år för dörren och jag hoppas att alla får en lugn och fin helg med nära och kära, där vi samlar lite krafter för att möta ett aktivt 2015 i den fantastiska patientorganisationen HjärtLung. Jag vill rikta ett varmt tack till allas fina insatser och tillönska en god jul och ett riktigt gott nytt år. l

STATUS RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNGS MEDLEMSTIDNING Status Riksförbundet HjärtLung Box 9090 102 72 Stockholm Tel: 08-55 606 200 Fax: 08-668 23 85 Mejl: status@hjart-lung.se Webbplats: www.hjart-lung.se Adressändringar: 08-55 606 213 Gåvopostgiro: 90 10 10-9 ansvarig utgivare

Innehåll

#6 2014

AKTUELLT 4–7: Energidryck kan vara skadligt för barn och äldre kan må bra av jogging. REPORTAGE 6–7: Så kan kvinnor återhämta sig efter en hjärtinfarkt.

PRISTAGARE 16–17: Årets hjärt-lungräddare.

INFORMATION 19: HjärtLungs informationskväll om KOL. REPORTAGE 20–21: Jesper Hjalmarsson, 27, krockade med bilen – och hans hjärtfel upptäcktes.

FÖRBUNDET 23: Riksförbundets nya styrelse. LANDET RUNT 26-29: Lokalföreningarna. KORSORD 28–29: Dubbelkryss!

Inger Ros

redaktör Ulrika Juto ulrika.juto@hjart-lung.se 08-55 606 208 grafisk form, layout & repro

Ersta Sthlm Media AB info@erstamedia.se annonser PÅAB Gruvgatan 35 B, 421 30 Västra Frölunda 0709-943055 tryckeri

Exaktaprinting, Malmö

6 nummer per år. Finns även som taltidning.

utgivning

200 kr per helår upplaga 36 000 ex issn 1404-4099

prenumerationspris

Redaktionen ansvarar inte för obeställt material och förbehåller sig rätten att korta i texter och insändare. Riksförbundet HjärtLung tar inte ansvar för produkter och tjänster i tidningens annonser. redaktionsråd

Professor Jan Lisspers Mittuniversitetet, Östersund Jan.lisspers@miun.se Dietist AnneMarie Grönberg Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg Annemarie.gronberg@vgregion.se Professor Christer Janson Akademiska sjukhuset, Uppsala Christer.janson@medsci.uu.se omslagsbild

Fredrik Schlyter

Inger Ros Förbundsordförande för Riksförbundet HjärtLung 2

TEMA: LÄKEMEDEL 10–15: Många gör fel med sina mediciner. Att inte följa läkemedelsordinationer utgör ett stort medicinskt problem.

STATUS #6/2014

10 3

AKTUELLT

n En studie visar att äta mandlar till mellanmål kan minska hungern. I studien deltog 137 kvinnor och män med ökad risk att få typ-2-diabetes. Deltagarna delades in i två gruppen. I kontrollgruppen fick deltagarna inte äta mandel. Man registrerade vad deltagarna åt. Forskarna gjorde mätningar och såg att de personer som åt 28 gram torrostade, lätt saltade mandlar varje dag upplevde mindre sug och hunger. De fick även förbättrade värden när det gällde vitamin E och enkelomättade fetter. Deltagarna som åt mandel gick inte heller upp i vikt, varför forskarna rekommenderar mandel som mellanmål. Källa: Sund.nu

Mindre risk för kranskärls sjukdom n Människor som har defekta genetiska former av ett visst protein som absorberar kolesterol i tarmen har lägre nivåer av kolesterol och löper mindre risk att drabbas av kranskärlssjukdom, enligt en ny studie. Enligt studien har en person med denna typ av mutation 53 procents lägre risk att utveckla en kranskärlssjukdom. Resultatet kan vara en indikation på att ett nytt omdiskuterat läkemedel, ezetimib, skyddar mot hjärtsjukdom. Källa: Dagens medicin

100 milligram per burk. Vissa burkar kan dock innehålla så mycket som 400 milligram koffein. I Sverige har försäljningen av energidrycker ökat stadigt de senaste åren. Förra året såldes nära sex miljoner liter energidryck. Det finns ingen lagstadgad åldersgräns för köp av energidryck i Sverige. Källa: Netdoktor

Mjölken ifrågasätts

Foto: I B L

Mätt av mandel

upptäckte de flera allvarliga fall. Barn som hade druckit energidryck hade drabbats av hjärtproblem, exempelvis rubbningar i hjärtrytm, och neurologiska problem som epileptiska anfall. Ett barn kan förgiftas av koffeinmängder större än 75 milligram, och enligt de amerikanska forskarna ligger koffeinmängden i energidryck oftast på omkring

Resultaten visar alltså inget samband mellan hög konsumtion av mjölk och minskad risk för benbrott.

n En svensk studie ifrågasätter den etablerade uppfattningen att mycket mjölk stärker skelettet. Ett högt intag av mjölk var snarare kopplat till fler benbrott hos kvinnor och till kortare livslängd hos både kvinnor och män. I studien har forskarna följt upp två stora framåtblickande befolkningsstudier, den ena med runt 61 000 kvinnor och den andra med runt 45 000 män. Resultaten visar alltså inget samband mellan hög konsumtion av mjölk och minskad risk för benbrott. Istället fann forskarna en något ökad risk för höftfrakturer ju mer mjölk kvinnorna drack. Sambandet mellan hög mjölkkonsumtion och ökad risk för att dö i förtid var särskilt starkt för kvinnor. Kvinnor som drack mer än tre glas om dagen hade en nästan fördubblad sådan risk, jämfört med dem som drack mindre än ett glas om dagen. När det gällde högt intag av jästa mjölkprodukter, som yoghurt och ost, fanns det en koppling till minskad risk för både frakturer och för tidig död, ett samband som även det var särskilt tydligt hos kvinnor. I djurstudier har man tidigare visat att en hög konsumtion av mjölksocker leder till ökad inflammation och bildning av vävnadsskadande syreradikaler. Källa: Dagens medicin

STATUS #6/2014

Foto: S H U T T E R S TO C K

Med stenålderskost, eller paleolitisk kost som den också kallas, avses vanligen en kost baserad på viltkött, fisk, rotfrukter, nötter, bär och frukt.

Stenålderskost ger positiva hälsoeffekter efter klimakteriet n Stenålderskost, så kallad paleolitisk diet, till kvinnor efter klimakteriet kan ge positiva effekter på energiintag och kroppssammansättning, samt även på blodfetter och inlagring av fett i levern. Hälsoeffekterna är dock inte enbart kopplade till stenålderskosten. En annan förklaring kan vara att man är allmänt mer uppmärksam på vad man äter och att man äter färre kalorier när man går på diet. Forskning är gjord vid Umeå universitet. I den första studien fick en grupp överviktiga kvinnor som genomgått menopaus paleolitisk diet under fem veckor. Resultaten

visar att dieten minskade deras energiintag, kroppsvikt, midjemått och blodtryck. Dessutom förbättrades flera metabola parametrar, inklusive blodfetter och inlagring av fett i levern. I en tvåårsstudie jämfördes paleolitisk kost med en kost enligt de nordiska näringsrekommendationerna, NNR. Även denna studie gav en bestående minskning av fettmassa, vikt och midjemått. Under de första sex månaderna var effekten extra uttalad i gruppen med paleolitisk kost. Inga deltagare hade några kalorirestriktioner utan fick äta så mycket de ville.

Vid en uppföljning efter två år fanns inga mätbara skillnader mellan grupperna, förutom att deltagarna i gruppen med paleolitisk diet hade en bättre balans när det gäller blodfetter. I båda dietgrupperna sågs en signifikant sänkning av leverfett under studieperioden. Leverns insulinkänslighet förbättrades de första sex månaderna i båda studiegrupperna, dock mer uttalat i gruppen som åt paleolitisk kost. Vid studiens slut hade insulinkänsligheten återgått till ursprungsnivån i båda grupperna.

Hjärtrehab i primärvården

Källa: Forskning.se

Vaccinationskampanjen startade den 21 oktober och håller på till och med den 28 februari 2015. På 1177.se finns mer information om influensa och vaccination och vägledning. STATUS #6/2014

Vaccinationskampanjen håller på till och med 28 februari.

n Acetylsalicylsyra i lågdos gav inte något skydd mot hjärt-kärlsjukdom hos äldre japanska patienter med hög risk för sådan sjukdom, enligt en studie. Undersökningen fick avslutas i förtid när det stod klart att behandlingen inte skyddade mot kardiovaskulär död, hjärtinfarkt eller stroke. Istället ökade det risken för blödningar. Deltagarna i den aktuella studien hade diabetes, högt kolesterol eller högt blodtryck. De lottades till att få eller inte få ASA i tillägg till övrig medicinering. Flera andra tidigare studier har visat att ASA skyddar inte mot hjärtkärlsjukdom hos tidigare friska individer. I Sverige rekommenderas inte primärprevention med ASA. Källa: Dagens medicin

Glöm inte att vaccinera dig! n Det är inte för sent att vaccinera sig mot influensa. Alla med någon av följande sjukdomar eller tillstånd rekommenderas att vaccinera sig: l Kronisk hjärt- eller lungsjukdom inklusive astma l Svårbehandlad diabetes l Kraftig nedsatt infektionsförsvar (av sjukdom eller medicinering) l Kronisk njur- eller leversvikt l Neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningen l Barn med flerfunktionshinder l Överviktiga med BMI över 40

ASA utan effekt

Foto: S H U T T E R S TO C K

n En enda burk energidryck kan orsaka koffeinförgiftning hos ett barn som väger 30 kilo. Det kan i allvarliga fall leda till hjärtproblem eller epileptiska anfall. Detta menar amerikanska forskare. När de gick igenom de drygt 5 000 samtal om energidryck som kommit in till amerikanska Giftinformationscentralen under tre år

Foto: I B L

Foto: S H U T T E R S TO C K

Energidryck kan ge barn hjärtproblem

n Primärvården i Malmö inför gruppträning för hjärtpatienter på försök. Tanken är att fånga upp patienter som genomgått fyra veckors träning på sjukhus efter en kranskärlsoperation eller ett hjärtstopp. Målsättningen är att hjälpa de patienter som behöver extra stöd för att våga vara fysiskt aktiva och erbjuda dessa övervakad träning i grupp. Pilotprojektet genomförs i nära samarbete mellan sjukgymnaster på Skånes universitetssjukhus och Abels Rehab för att hitta ett arbetssätt som kan inspirera fler. Källa: Vetenskap & Hälsa

AKTUELLT

Illustration: S H U T T E R S TO C K

KÄLLA: Dagens nyheter

Tarmbakterier avgör vikten n Det kan finnas ett samband mellan vilka bakterier du har i tarmen och hur mycket du väger. Det visar ett försök på möss som fick avföringstransplantation med en viss typ av bakterier. Forskarna kunde se att dessa möss gick upp mindre i vikt än de möss som inte fått dessa bakterier. Det återstår att se om resultatet också gäller för människor. Källa: Netdoktor

Att bo med rökare – som att leva i förorenad stad

Joggarnas metaboliska profil såg nästan ut som den hos unga människor, i 20-årsåldern.

gamla joggarna uppvisade i tester 7-10 procents högre effektivitet när de gick. Joggarna gjorde inte av med lika mycket energi när de gick som de personer som bara tog promenader. Testet gjordes på ett löpband och forskarna mätte syrgaskonsumtionen och koldioxidproduktionen hos deltagarna. Joggarnas metaboliska profil såg nästan ut som den hos unga människor, i

20-årsåldern. Forskarna vet inte vad det är som gör att joggarna uppvisade sådana metabola fördelar. De tror att det kan ha att göra med att människor som motionerar har mer välfungerande mitokondrier i sina muskler. Mitokondrier finns i cellerna och spelar en viktig roll för vår ämnesomsättning. De producerar största delen av den energi som cellen behöver. Källa: Science Daily

rolinska institutet visar att även kvinnor som fick östrogen nästan hade en halverad risk för död. Forskarna kunde inte heller se någon ökad risk att insjukna i hjärt-kärlsjukdom hos de kvinnor som behandlades med östrogen. Forskarna tittade på sambandet

mellan östrogenbehandling och risk för hjärt-kärlsjukdom och död, bland kvinnor som åt blodfettsänkande läkemedel, statiner. Sammanlagt följdes 41 000 kvinnor under fyra år. Alla behandlades med statiner. Sju procent fick östrogen. Källa: Netdoktor

STATUS #6/2014

Rökarbostäderna hade i snitt tio gånger högre nivåer av partiklar i luften, jämfört med ickerökarbostäderna.

Kvinnor med högt blodtryck får annat läkemedel än män

Över 40 000 patienter, som fick blodtrycksbehandling inom primär vården, ingick i en studie som gjordes vid Sahlgrenska akademien. STATUS #6/2014

Foto: I B L

Grön meny till hjärtpatienter

Källa: Science Daily

Källa Dagens medicin

Kvinnor med risk för hjärtproblem kan behandlas med östrogen n Även kvinnor med ökad risk för hjärtproblem kan behandlas med östrogen. Tidigare har man avrått från sådan behandling, eftersom två studier i början av 2000-talet visade att kvinnor som tog östrogen löpte ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. En ny befolkningsstudie från Ka-

i början av studieperioden. De uppvisade också ett minskat nikotinsug efter en månads intag av omega-3. Efter ytterligare 30 dagar, då deltagarna inte tog extra omega-3, rökte de färre cigaretter än innan studien började. En viss ökning av antalet cigaretter per dag hade dock skett.

n Personer som lever tillsammans med rökare utsätts för tre gånger så mycket skadliga partiklar än vad som anses säkert, enligt en studie från i Skottland. Rökarbostäderna hade i snitt tio gånger högre nivåer av partiklar i luften, jämfört med icke-rökarbostäderna. Icke-rökare som bodde med rökare exponerades i snitt för tre gånger så mycket partiklar som världshälsoorganisationen WHO anser vara säkert. I de värsta rökarbostäderna var nivåerna mer än elva gånger så höga. Forskarna konstaterar att många icke-rökare som bor med en rökare utsätts för ungefär lika mycket partiklar som om de hade bott i tungt förorenade storstäder, som London eller Beijing. Studien baseras på data från 93 bostäder med rökare och 17 bostäder utan rökare. Partikelhalten mättes i de flesta fall under 24 timmar med en detektor i vardagsrummet.

Joggare håller sig unga n Det är bra för äldre att jogga. Det konstaterar forskare i en ny studie. Forskarna jämförde personer över 65 år. Den ena gruppen motionerade genom att promenera, den andra gruppen joggade. Studien visade att de som joggade minst en halvtimme, tre gånger i veckan, mer sällan upplevde åldersrelaterad fysisk nedgång i hur effektivt de promenerade än de personer som bara tog promenader. De

ten fick placebokapslar. De tog fem kapslar om dagen under en månads tid. Ingen av deltagarna blev tillsagda att de skulle sluta röka. I slutet av studieperioden visade det sig att de deltagare som fått omega-3 kapslar minskat sin rökning med två cigaretter om dagen. Alla deltagare i studien rökte minst tio cigaretter per dag

n Kvinnor som får behandling mot högt blodtryck får inte samma läkemedel som män. De når inte heller målvärdena lika ofta som män. Detta framkommer i en avhandling som gjorts vid Sahlgrenska akademien. Över 40 000 patienter, som fick blodtrycksbehandling inom primärvården, ingick i studien. Enligt avhandlingen ordinerades kvinnor oftare vattendrivande medel medan männen fick blodtryckssänkande ACE-hämmare. Skillnaden i behandlingen var större hos patienter med låg utbildningsnivå. Olikheten i behandling kan inte förklaras av skillnader i andra samtidiga hjärt-kärlsjukdomar. Hos både män och kvinnor är högt blodtryck en av de vanligaste orsakerna bakom hjärtkärlsjukdom som stroke, hjärtsvikt och hjärtinfarkt. Det viktigaste vid behandling av högt blodtryck är att nå målblodtrycket. Det generella behandlingsmålet är 140/90 mmHg.

Foto: I B L

n Att ta omega-3 som kosttillskott kan minska suget efter nikotin och till och minska antalet cigaretter som en person röker varje dag. Enligt en ny studie kan omega-3 vara en kostnadseffektiv metod, med mycket få biverkningar, att minska röksuget. I studien fick halva gruppen deltagare omega-3 kapslar, res-

Foto: I B L

n Läkare i Australien har utfört den första transplantationen av ett hjärta som varit ”dött”. Vid dagens hjärttransplantationer används nästan bara organ från patienter som förklarats hjärndöda. Så länge hjärtat fortfarande slår brukar det gå bra att transplantera organet till en annan person. Nu har läkare i Australien, lyckats operera ut hjärtan som varit döda en längre stund, närmare 20 minuter. Därefter har organen transplanterats till patienter som varit i akut behov av ett nytt hjärta. Hittills har ingreppet gjorts tre gånger. Samtliga patienter ska enligt uppgift må bra. Förhoppningen är att antalet hjärttransplantationer ska bli fler med den nya tekniken.

Studie visar: Omega-3 minskar nikotinsuget

Foto: S H U T T E R S TO C K

Ett ”dött” hjärta kan transplanteras

n Efter nyår kommer hjärtpatienter i Örebro att erbjudas en mer eller mindre vegetarisk kost. Chefen på hjärtkliniken Stella Cizinsky menar att hjärtpatienter har extra mycket att vinna på att äta mer från växtriket. Det kommer att finnas möjlighet att välja kött även efter nyår men normen, det som i första hand erbjuds från patientköket kommer att vara mer eller mindre vegetarisk kost. Källa: Dagens medicin

Lightläsk ökar hjärtrisk n Ett dricka lightläsk är kopplat till förhöjd risk att drabbas av hjärtinfarkt, stroke och andra kärlrelaterade dödsfall. Enligt en studie var risken förhöjd med 61 procent för dem som drack lightläsk varje dag jämfört dem som inte drack någon läsk alls. 2 500 personer fick svara på frågor om sitt läskintag. Deltagarna fick rapportera hur mycket och om de drack vanlig läsk eller lightläsk. De följdes under 9,5 år. Forskarna justerade för andra riskfaktorer som deltagarnas ålder, kön, ras eller etnicitet, rökning, motion, alkoholkonsumtion, dagliga kaloriintaget, metabola syndromet och tidigare hjärt- eller kärlsjukdomar. Ändå såg man att risken var förhöjd hos lighdrickarna. Studien saknade dock rapportering kring deltagarnas övriga kostvanor vilket är en begränsning av studien. Källa: Dagens medicin

Källa: Sahlgrenska akademin

Illustration: S H U T T E R S TO C K

REPORTAGE REPORTAGE Det hjälper kvinnor att återhämta sig efter en hjärtinfarkt n Stöd från vården i form av bra hjälp och mottagande från sjukhuspersonal. n Information eller utbildning om hjärtat och hjärtsjukdom.

Det krävs mer än bara vård efter en

n Hjälp med livsstilsförändringar som rökstopp, ändrade kostvanor, fysisk träning och minskad stress.

Professionell hjälp och egen kraft hjälper kvinnor att återhämta sig efter en hjärtinfarkt visar ny forskning. Men behovet av stöd skiljer sig från person till person och vården måste bli bättre på att se till helheten hos varje individ.

n Förståelse från nära och kära för vad som hänt och vad det innebär att ha fått hjärtinfarkt. n Att bli lyssnad på. Många kände sig lättade av att få berätta om hur de kände sig.

hjärtinfarkt text

en personlig del. Den kliniska återhämtningen som vanligtvis kallas rehabilitering är den som ska reducera symptom och förbättra funktionen hos patienten och är den del som vården oftast hjälper till med idag. Den andra delen är den personliga, det vill säga individens egna unika resa till hälsa, vilken också är viktig att vården fångar upp och stöttar kvinnorna i. Båda delarna har betydelse för kvinnans upplevelse av hur pass bra hon lyckats återhämta sig efter hjärtinfarkten.

är omvälvande. Tankar om döden och funderingar på varför just jag drabbats är exempel på existentiella frågor som kan väckas när något så dramatiskt händer. Det är inte ovanligt att gamla kriser man varit med om tidigare i livet poppar upp igen. Andra kan ha svårt att ta in det som hänt och vissa skuldbelägger sig själva och tänker att hjärtinfarkten är självförvållad eftersom den kan hänga samman med den egna livsstilen. – Men att svara allmänt på hur vi reagerar på en hjärtinfarkt är omöjligt. Upplevelsen är så individuell, säger Inger Wieslander, sjuksköterska och filosofie doktor i hälsa och vårdvetenskap vid Högskolan i Halmstad.

att få en hjärtinfarkt

skrivit en avhandling om kvinnors återhämtning efter en första hjärtinfarkt. Genom att intervjua kvinnor som drabbats och sjuksköterskor som arbetar med hjärtrehabilitering belyser hon vad som kan påverka processen. Inger Wieslander har i sin forskning valt att studera återhämtningen som två parallella delar. En klinisk del och

inger wieslander har nyligen

Namn: Inger Wieslander Yrke: Universitetsadjunkt vid Högskolan i Halmstad, leg sjuksköterska, fil dr i Hälsa och vårdvetenskap. Aktuell med avhandlingen: Women’s recovery after a first myocardial infarction from an organisational, a relational and individual perspective, vid Hälsohög skolan i Jönköping.

n Arbetsgivarens stöd för att delta i rehabilitering.

Anna-Karin Andersson

de kvinnor som deltagit i vårdens professionella rehabilitering uppger att de blivit hjälpta av den. Ofta har upplägget inkluderat utbildning om hjärtat och hjärtsjukdom för att öka förståelsen för vad som hänt. Även förebyggande åtgärder ingår i vårdprogrammet för att minska risken att drabbas på nytt. Det kan vara stöd för livsstilsförändringar som rökstopp, ändrade kostvanor, minskad stress och ökad fysisk aktivitet. Långt ifrån alla som haft hjärtinfarkt har emellertid deltagit i rehabilitering. Det finns olika skäl till det. Trots STATUS #6/2014

”

att Sverige har som mål att alla ska få en jämlik vård har Inger Wieslander exempelvis kunnat se att socioekonomiska faktorer har betydelse. – Sjuksköterskor har i intervjuerna berättat att det finns kvinnor som inte haft råd att gå på rehabiliteringen de blivit erbjudna eftersom det inneburit en viss kostnad att delta i aktiviteterna eller att de inte haft möjlighet att ta sig dit eftersom avståndet mellan hem och sjukhus varit så långt att resan dit skulle bli för dyr eller svår att ordna. Det är beklagligt, säger hon. andra faktorer som ibland bidrog till att kvinnor inte deltog i den organiserade hjärtrehabiliteringen var att några yrkesverksamma kvinnor, som jobbade i mindre företag, uppgav att deras arbetskamrater inte uppmuntrade till att de skulle avvika på arbetstid för att gå på rehabilitering. Anmärkningsvärt var också att flera av kvinnorna i undersökningen inte kände till vårdens stöd och av den anledningen helt gick miste om det professionella återhämtningsprogrammet. STATUS #6/2014

Vården borde i ännu högre grad se till patientens helhet.

Den andra delen då? Den personliga resan. För många var den minst lika viktig för återhämtningen. – Många kvinnor berättade att hjärtinfarkten fått dem att stanna upp i livet. De hade börjat fundera på vad som var viktigt, omvärderat saker och blivit bättre på att uppskatta de små sakerna i livet. I den processen var kvinnans mentala hälsa betydelsefull. De som hade en allmänt positiv syn på livet återhämtade sig snabbare efter hjärtinfarkten än de som kände sig mer nedstämda och haft det svårt även före infarkten.

stöd från omgivningen hade också god inverkan. De som hade en förstående partner eller goda väninnor som

n En öppen dialog med partnern om den sexuella relationen och behovet av ömhet och närhet. n Den egna mentala styrkan. Att ha en positiv syn på livet.

lyssnade på dem och som de kunde dela sina innersta tankar med värderade det högt och det påverkade även återhämtningen positivt. Flera av dem som deltagit i vårdrehabilitering uppgav även att samvaron och möjligheten att få träffa andra i samma situation var lika viktig för dem som den medicinska expertisens stöd. forskningsresultatet att det finns behov av att individualisera vårdens stöd, enligt Inger Wieslander. För precis som det är stora skillnader i hur man upplever en hjärtinfarkt är det också stor variation i svaren om vad som är viktigt vid återhämtningen. Behoven ser olika ut beroende på vem kvinnan är och kvinnans livssituation i övrigt. – Många rehabiliteringsprogram har god kvalitet men har samma upplägg för alla. För vissa räcker det kanske men för andra kan det bli ett hårt slag när man stänger dörren efter en förutbestämd tid och säger att nu ska det vara klart. Vården borde i ännu högre grad se till patientens helhet, konstaterar hon. l

sammantaget visar

TEMA: LÄKEMEDEL Foto: D AV I D E I N A R N YG R E N

Hälften tar sina mediciner på fel sätt 1,8 miljoner människor har i Sverige uppskattningsvis högt blodtryck.

1,4 miljoner bedöms ha behov av läkemedel mot sitt blodtryck.

läkemedelsfölj-

samhet för bristande compliance. Compliance är en term inom medicin och sjukvård som indikerar hur en patient följer medicinska råd eller tar sina mediciner. Den term som används mest idag är adherence. Karin Kjellgren, professor i omvårdnad på Linköpings Universitet, tillhör en forskargrupp som länge arbetat med problematiken, bland annat inom WHO, världshälsoorganisationen. – Det har gjorts mycket forskning inom området, men det har visat sig svårt att hitta någon enskild faktor som förklarar orsaken till att patienterna inte följer given läkemedelsordination, säger Karin Kjellgren. – Till stor del handlar det om att patienten själv måste förstå sin sjukdom och inse att det ordinerade läkemedlet verkligen kan hjälpa.

”

Till stor del handlar det om att patienten själv måste förstå sin sjukdom

Birgit Andersson

på fackspråk kallas bristande

? ?

Hälften av alla med kroniska sjukdomar tar inte sina läkemedel på rätt sätt. Tio procent av besöken på landets akutmottagningar beror på felmedicinering. Att patienter inte följer sin läkemedelsordination utgör idag ett stort medicinskt problem som orsakar onödigt lidande och kostar samhället mycket pengar. text

Illustration: S H U T T E R S TO C K

TEMA: LÄKEMEDEL

– Själv tror jag på personcentrerad vård och klar information. Patienten och den ordinerande läkaren måste träffas regelbundet och det är väsentligt att patienten själv ska kunna förstå hur läkemedlet verkar. delaktig i läkemedelsbehandlingen, leder Karin Kjellgren nu studien: ”Mobile phone in Hypertension Management”. Studien som startade 2010 vid Göteborgs Universitet, och nu utvärderas, bedrivs som ett tvärvetenskapligt projekt med forskare inom vetenskapsteori, farmaci, pedagogik, informationsteknologi och vårdvetenskap och hälsa. Syftet är att undersöka om ett mobilbaserat självrapportsystem leder till ökat personligt engagemang i blodtrycksbehandlingen.

med syftet att få patienten

Karin Kjellgren, professor i omvårdnad på Linköpings Universitet, tillhör en forskargrupp som länge arbetat med problemet att patienter tar medicin på fel sätt.

Med hjälp av en blodtrycksmätare fick patientgruppen under två månader mäta sitt blodtryck hemma. Varje kväll plingade det till i mobilen och patienten fick svara på frågor i sin mobil om huvudvärk, andfåddhet, yrsel, trötthet och andra symtom som kan kopplas till högt blodtryck. Man fick också uppge eventuella biverkningar av sin medicin. Allt samlas i en databas. – I Sverige har uppskattningsvis 1,8 miljoner människor högt blodtryck, varav 1,4 miljoner bedöms ha behov av läkemedel mot sitt blodtryck, säger Karin Kjellgren. – Åtskilliga studier har visat att bara ungefär hälften av alla patienter med kroniska sjukdomar tar sina läkemedel så som de har ordinerats. Det händer att patienterna inte ens tar ut sin medicin på apoteket. – I den här studien ges patienten ett eget redforts.

STATUS #6/2014

TEMA: LÄKEMEDEL

”Många äldre tar alldeles för många och olika läkemedel,” säger överläkare Franz Rücker.

? ? ?

? ?

? ? ?

? ?

? ? ?

Att patienterna inte tar sina mediciner på rätt sätt är ett jätteproblem. skap där de själva kan se effekten av sitt läkemedel. De kan också se hur den egna livsstilen i vardagsmiljön, påverkar blodtrycket. Hittills har resultaten visat sig mycket positiva och patienterna är nöjda. visar forskningen att endast hälften tar sina mediciner som de ordinerats. För KOL-patienter kan det till exempel vara svårt att hantera sina inhalatorer. Här krävs en viss kunskap för att få i sig rätt dos läkemedel. Kring diskussionerna om bristande läkemedelsföljsamhet nämns ofta bristande motivation och glömska. Men Karin Kjellgren ser också ett annat, djupt rotat mönster i inställningen till läkemedel: – Det finns en gammal folktro om läkemedel. Människor vill inte äta läkemedel mer än vad som är nödvändigt och ser ibland läkemedel som ett gift. Man visar inte gärna upp sina mediciner. – Detta får sina konsekvenser och är ett resursslöseri. Människor tar inte till sig den hjälp de kan få via läkemedel.

för kroniska sjukdomar

arbetar överläkare Franz Rücker. Vid sidan om sitt arbete som läkare är han också ordförande i Gotlands läkemedelskommitté. Enligt lag ska det i varje landsting och region finnas en läkemedelskommitté som arbetar för att patienten ska få de bästa läkemedlen och på ett säkert sätt. – Att patienterna inte tar sina mediciner på rätt sätt är ett jätteproblem. Men för de äldre handlar det inte bara om bristande följsamhet. Många äldre tar alldeles för många och olika läkemedel. – Här gäller det att få bort olämpliga mediciner och minska mängden läkemedel. Äldre är mer känsliga för starka mediciner. När kroppen åldras fungerar njurarna sämre och läkemedlen utsöndras långsammare. I kombination med ökad sjuklighet är det viktigt att se över äldres medicinering regelbundet.

på visby lasaretts medicinklinik

tillbaka arbetar nu landstingen med så kallade enkla och fördjupade läkemedelsgenomgångar. – Bristerna i läkemedelshanteringen beror delvis på journalsystemen i vården. Det finns idag 17 olika journalsystem över hela landet. System som inte fungerar ihop. För att komma till rätta med det problemet pågår nu ett arbete med syftet att få till stånd ett fungerande gemensamt nationellt journalsystem. – Problemen ska bort steg för steg. När vi fått ordning på säkerhet och integritet i tekniken kommer vi att få bättre grepp om den enskilde patientens läkemedelshistorik, säger Franz Rücker.

n Burken med tabletter blir stående i skåpet. Inte bortglömd, men snarare bortvald. Många har bristande motivation att ta sina läkemedel. Här behövs socialt stöd och engagemang från familj och vänner. Det är viktigt med bra kommunikationen mellan läkare och patient.

Läkare och apotekspersonal måste ge klara instruktioner till patienten hur medicinen ska tas. Inom all läkemedelshantering gäller att det ges klara instruktioner. n Man har tagit andra, icke ordinerade tabletter samtidigt med sina utskrivna mediciner. Det är viktigt att berätta om detta för sin läkare. I vissa fall kan det bli farliga krockar mellan olika substanser, så kallad interaktion.

n Glömt att ta sitt läkemedel eller att man har tagit sin medicin vid fel tidpunkt. Med hjälp av en rad olika tekniska hjälpmedel kan patienten idag få hjälp med att komma ihåg att ta sina mediciner på rätt tid. n Bra med täta träffar mellan läkare och patient. Patienten måste själv förstå vikten av att ta sina läkemedel och hur läkemedlen påverkar det dagliga livet. Det är betydel-

sefullt att patienten får beskriva sina eventuella biverkningar av medicinen. Attityden till läkemedelsbehandling påverkar läkemedelsföljsamheten. Påverkan av vänner och tidigare

erfarenhet av läkemedel kan ha betydelse för hur man följer sin läkemedelsordination. n Det har blivit fel i doseringen.

n En interaktion innebär att kombinationen av läkemedel påverkar varandra. Resultatet kan bli en kraftigare eller sämre effekt än förväntat, eller en helt annan effekt än den förväntade. Källa: Karin Kjellgren

Syrgas på resan

En utlandsresa är för många en spännande upplevelse. För en person i behov av syrgas, kan det dock innebära lång planering för

att säkerställa syrgasbehandlingen under hela resan. Det är syrgasleverantörer som ska kontaktas, flygbolag som ska meddelas etc.

sedan ett antal år

franz rücker ser inte endast problemet med att bristande läkemedelsföljsamhet orsakar onödigt lidande för den enskilde patienten. Det kostar också mycket pengar för samhället: – Vi lägger ner 35 miljarder kronor varje år på läkemedel i Sverige. Om folk inte tar sin medicin eller tar sina mediciner fel, ger det en kostnad på upp till 30 miljarder per år. Det är ju enorma summor som förslösas. l

Faktorer som påverkar läkemedelsanvändning Foto: S H U T T E R S TO C K

? ? ?

Foto: L A R S B A C K M A N

” ?

TEMA: LÄKEMEDEL

STATUS #6/2014

Vi hjälper Dig Flygbolag har olika regler om syrgasanvändning ombord. Det gäller också rederier, bussbolag osv. Meditek känner till förutsättningarna och hjälper syrgasanvändaren med sådana frågor. Vi levererar syrgas till användning i flyg, bil, båt osv. samt syrgas på vistelse-orten. Vem får resa med syrgas? Personer som har ordination på syrgas kan få hjälp av oss i samband med sin utlandsresa. Kostnader? Reser man inom EU/EES så är tjänsten helt kostnadsfri. Kontakta oss för mer information! Tel: 010-2078330 • www.meditek.no/se Hjälp hela vägen

STATUS #6/2014

TEMA: LÄKEMEDEL Foto: C E C I L I A E N D R E L L

TEMA: LÄKEMEDEL – Jag reder upp i läkemedelsdjungeln. Det säger Cecilia Endrell, klinisk farmaceut i Visby. Här möter jag patienterna, utbildar läkare, informerar hemsjukvården och besöker boenden. Gotland är ett av de landsting som nu arbetar med att förbättra hanteringen av läkemedel.

Foto: S H U T T E R S TO C K

” Vad gäller äldre kan det ibland handla om att de har alldeles för många mediciner.

när en ny patient kommer in på sin vårdavdelning, är det Cecilia Endrell som kontrollerar medicineringen. Som akut sjuk kan det vara svårt att komma ihåg vilka olika mediciner man tar. Läkare och sjuksköterskor har fullt upp med övrig behandling, och kanske kommer patienten från ett annat landsting där journalerna inte stämmer överens med sjukhusets egen journalföring. – Jag kollar upp hur läkemedelslistan ser ut. Vilka mediciner som patienter fått ordinerat och om det ser rimligt ut, säger Cecilia Endrell. – Vad gäller äldre kan det ibland handla om att de har alldeles för många mediciner, att medicinerna krockar med varandra och att de tar sina mediciner fel.

cecilia arbetar nu i ett projekt. På sikt är tanken att hon ska få bygga upp ett mer kontinuerligt arbete. Kliniska farmaceuter blir allt vanligare i svensk och internationell sjukvård. I till exempel Uppsala och Skåne har man daglig bemanning av farmaceuter i vården och sedan flera år tillbaka finns yrkeskategorin i till exempel USA och England. Cecilia Endrell tycker det är förvånansvärt tyst i Sverige vad gäller problemet med bristande läkemedelsföljsamhet. – Felaktig läkemedelhantering är ju helt onödig och kan förebyggas, säger hon. – I vårdteamet jobbar vi nu utifrån olika perspektiv, farmaceuten, läkaren och sjuksköterskan. Alla med fokus på patienten för att tillsammans skräddarsy läkemedelsbehandlingen för respektive patient. l STATUS #6/2014

n Idag finns det också intelligenta doseringshjälpmedel som kan pipa, vibrera, snurra runt och spotta ut precis rätt läkemedel vid rätt tidpunkt. Mobiltelefonen kan också vara ett hjälpmedel för att komma ihåg sina mediciner. n En del patienter får sina läkemedel via så kallad apodos. Det innebär att man får sina läkemedel i dosförpackade rullar, där det står vilket klockslag man ska ta sin medicin. n Alla läkemedel passar inte att förvaras lång tid i en dosett, läkemedel kan vara ljus och fuktkänsliga. n Fråga på ditt apotek hur du ska få tag på de olika läkemedelshjälpmedlen.

Cecilia Endrell arbetar som klinisk farmaceut i Visby.

Källa: Apoteket, Cecilia Endrell

Har du högt blodtryck eller hjärtsvikt och är ständigt trött? Testa om du lider av sömnapné på www.somnapne.se Obehandlad sömnapné kan vara en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom.1 Sömnapné är vanligt hos: • 83% av personer med svårbehandlat högt blodtryck2 • 76% av personer med hjärtsvikt3 • 49% av personer med förmaksflimmer4 SEPM0017-2 2014-08

Visby lasarett är en del av Cecilias arbetsplats. Men hon finns också till hands ute i öppenvården. På vårdcentralen får patienterna möjlighet en boka in en tid med den kliniska farmaceuten. I lugn och ro går de sedan igenom läkemedlen. Ett problem kan vara att patienten inte förstår att läkemedlet ska tas under längre tid. Man tar ut sitt recept en gång och slutar sedan med sina läkemedel. – Ibland måste man vara övertydlig. Vad gäller KOL och hjärtpatienter så handlar det ju oftast om livslång medicinering.

Birgit Andersson

n Dosett är en förvaringsbehållare, tillverkad i plast, som används för att underlätta dosering av läkemedel i form av tabletter. Dosetten är till för en veckas behov av tabletter och kapslar, samlade på ett ställe. Dagar och tider finns tryckta på asken n En dosett är också ett praktiskt sätt att kunna ta med sig sina läkemedel när man åker hemifrån, utan att behöva ta med sig hela läkemedelsförpackningen.

Cecilia hjälper till med medicinerna text

Dosera läkemedel

Marin JM et al. Lancet 2005;365:1046-53 2 Logan et al. J. Hypertension 2001 3 Oldenburg et al. Eur J Heart Failure 2007 4 Gami et al. Circulation 2004

ResMed Sweden AB, Jan Stenbecks Torg 17, Kista, Tel. 08-477 10 00 www.resmed.se

STATUS #6/2014 SEPM0017-2_Annons_Status_188x122_Final.indd 1

2014-08-19 11:32:38

PRISTAGARE

Tack vare sin utbildning i hjärt-lungräddning och sin förmåga att inte ge upp räddade Eva Stenström sin 31-årige man Kristian när han drabbades av plötsligt hjärtstopp hemma i tv-soffan. Nu får hon Riksförbundet HjärtLungs pris Årets hjärt-lungräddare. text

Magnus Östnäs | foto Fredrik Schlyter

räddade livet

Eva

på sin man

det var en ovanlig tisdagskväll. Kristian Stenström skulle egentligen varit på jobbresa till Umeå. Hans fru Eva skulle inte varit vid hans sida just den där kvällen. När paret satte sig i tvsoffan hemma i Norrköping för att se tv-serien The Blacklist, visste de inte att deras gemensamma liv skulle förändras på ett ögonblick. – Kristian hade haft ont i ryggen sedan en tid tillbaka och tidigare på kvällen hade han somnat på soffan. Under vinjetten till deckaren drog han plötsligt en snarkning. Så jag slog till honom lite lätt för att han skulle vakna. Men snarkningen fortsatte. Eva vände sig mot Kristian och såg att han inte andades. Ansiktet var förvrängt och armen hade kastats ut. – Det första jag trodde var att han hade fått en stroke. När han blev blå förstod jag och började med hjärtlungräddning direkt, säger Eva Stenström. Eva var livrädd att dottern skulle vakna och se sin pappa alldeles livlös. Dottern hade dörren på glänt till sitt rum och hon kunde se hennes rum från soffan. Eva försökte hitta mobiltelefonerna. Hon lyckades nå Kristians tele-

fon med ena handen men knappade in fel kod och lyckades spärra den. Hon vågade inte släppa taget om honom. Hon vågade inte släppa honom utan fortsatte göra HLR med bara en hand. Att slå 112 när adrenalinet är på topp är inte lätt. Eva berättar att hon slog 122 minst fem gånger innan det blev rätt. Hon gjorde ett inblås däremellan och då kom det ett långt gurgel från Kristians kropp. – Fast vi varit tillsammans i elva år så kändes det jätteotäckt att göra det, jag gjorde två inblås men kände att det inte var rätt. Jag fortsatte att göra HLR och till slut kom jag fram till 112 och bara skrek: ”Han dör!”. hade telefonen upp och ner medan hon gjorde HLR med en hand. Operatören på 112 sa åt henne att sätta på högtalartelefon. Operatören började ställa frågor. – Jag var fokuserad men vet att jag skrek åt kvinnan. Hon ville att jag skulle göra en till inblåsning. Det bara gurglade så jag fortsatte att göra HLR. Hon sa åt mig att försöka få ned Kristian på golvet. Men han är tung och jag är bara 1,60 lång så det gick inte.

eva berättar att hon

”

Det här händer inte! Jag minns att jag bara skrek åt honom: du får inte dö nu! Vi ska bli gamla tillsammans!

Jag fortsatte att göra HLR på honom i soffan, säger Eva och fortsätter: – Jag tog verkligen i och kände hur revbenen knakade till. Hela tiden hade jag oron att vår dotter skulle vakna till. Hon sa till 112 att ringa och be hennes bror komma att ta hand om dottern. Den korta tid som operatören var borta kändes som en evighet. – Jag bara kände: det här händer inte! Jag minns att jag bara skrek åt honom: du får inte dö nu! Vi ska bli gamla tillsammans!

från det Eva kom fram till SOS Alarm tills ambulansmännen kom och tog över. Med de tre-fyra minuter hon gjorde HLR innan hon kom fram till larmcentralen, så tog det nära tjugo minuter innan ambulansmännen kunde börja jobba med hjärtstartare på Kristian. – Först två veckor senare kom jag på varför jag var så öm i handlederna, säger Eva Stenström. Efter tre defibrilleringar sade ambulansmännen att det var dags att åka in till sjukhus med Kristian. Eva åkte med i en efterföljande ambulans. När hon kom in till Vrinnevisjukhuset i

det tog femton minuter

STATUS #6/2014

Eva Stenström tillsammans med sin man Kristian hemma i Norrköping. STATUS #6/2014

forts.

”

PRISTAGARE INFORMATION Norrköping togs hon emot av en sjuksköterska. – Alla var verkligen fantastiska med mig. Från ambulansmannen som jag åkte med till sjuksköterskan som tog hand om mig. Sköterskan förklarade vad de gjorde med Kristian inne på akutrummet, att det kunde vara otäckt men jag sa att om han skulle dö så vill jag vara där. När hon kom in till akutrummet andades Kristian av egen kraft. Senare fick hon veta att man hade fått igång hans hjärta hemma, men att hans hjärta hade stannat även i ambulansen. igenom hela uppståndelsen. Evas mamma och hennes man stannade hos henne hela natten. Dottern vaknade bara när Eva ringde hem och berättade att tillståndet var kritiskt för Kristian och att han kanske inte skulle överleva. På Vrinnevisjukhuset bedömde personalen att Kristian behövde förflyttas till Universitetssjukhuset i Linköping för att göra kranskärlsingrepp. Eftersom Kristians kärl såg fina ut lades han i respirator och man sänkte temperaturen för att minimera risken för komplikationer på grund av syrebristen. Att Eva reagerade så snabbt och så rätt tackar hon sin utbildning i hjärtlungräddning. Hon har två utbildningar bakom sig, den senaste för ett år sedan, då hon utbildades via sin arbetsplats. Förutom att lära sig tekniken är det viktigaste utbildningen kan förmedla att man ska fortsätta hjärtlungräddningen tills sjukvården tar över, även om man inte får något gensvar från den som drabbats. – Många ger upp. Att jag inte gjorde det berodde helt och hållet på att jag var envis och vägrade ge upp. Nu efteråt så berättar jag för alla hur viktigt det är att fortsätta HLR även om man inte får ett gensvar från personen som är sjuk och att sjukvårdarna kan göra underverk. Jag anser att man måste vara mer tydlig vid HLR-utbildningarna.

på hemmaplan sov dottern

med en ICD, en inopererad defibrillator, som kan hjälpa till om hjärtat skulle tappa förkristian lever i dag

Många ger upp. Att jag inte gjorde det berodde helt och hållet på att jag var envis och vägrade ge upp. Om priset

” Nu efteråt så berättar jag för alla hur viktigt det är att fortsätta HLR även om man inte får ett gensvar från personen som är sjuk,” säger Eva Stenström.

måga. Han har hjärntrötthet vilket gör att han måste planera sitt liv på ett annat sätt än tidigare. Deras hem som tidigare var så öppet för alla, måste nu ibland stänga om sig. kristian var sjukskriven i sex månader efter hjärtstoppet. Eva tog ledigt från sitt arbete och var med honom i hans rehabilitering under de första fem månaderna. Efter ett halvår började han att arbetsträna på sitt gamla jobb, ett par timmar åt gången tre dagar i veckan. Det gick bra på jobbet, men han blev oerhört trött och behövde en och en halv dags återhämtning efter varje dag på jobbet. En utredning konstaterade hjärn trötthet på grund av syrebristen under hjärtstoppet och att det var alldeles för tidigt för honom att gå tillbaka till arbetet. Nu har han ett lugnare schema och tillsammans gör de små steg tillbaka till livet. Vårdpersonalen har berättat att utan den insats som Eva gjorde hade Kristian med stor sannolikhet inte levt idag. För sitt agerande tilldelas hon Riksförbundet HjärtLungs pris som Årets hjärt-lungräddare 2014. Det var hennes Kristian som nominerade henne. – Att utföra HLR under så lång tid är nästan omänskligt starkt och jag förstår inte hur hon orkade. Men hon gjorde det och tack vare henne lever jag idag, säger Kristian Dabovic Stenström. l

n Riksförbundet HjärtLung, tillsammans med Svenska rådet för hjärt-lungräddning och Stiftelsen för hjärt-lungräddning i Sverige, delar varje år ut priset Årets hjärt- lungräddare till någon som räddat livet på en person som drabbats av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Till årets pris fick vi in ett tjugotal nomineringar. Alla berättar om fantastiska livräddande insatser. n Inför nästa års pris, 2015, söker Riksförbundet HjärtLung nu personer utanför sjukvården som genom hjärtlungräddning har räddat liv på någon vars hjärta har stannat. Sänd in namn och kontaktuppgifter med en kort beskrivning av hur livräddningsinsatsen gått till. Riksförbundet HjärtLung, ”Årets hjärt-lungräddare 2015” Box 9090 102 72 Stockholm mejl: info@hjart-lung.se

Information i både tal och skrift. HjärtLungs informationskväll om KOL på Biomedicinskt centrum i Uppsala lockade ut folk i höstrusken.

Koll på Kol

Med ett stort mörkertal är KOL en av våra mest okända folksjukdomar. Mörkertalet ackompanjeras av ett lika stort behov av information för både allmänhet, patienter och närstående. Därför ordnade HjärtLung en informationskväll om KOL i Uppsala.

text & foto

Peter Edfelt

påskyndat åldrande i lungorna. Den stora utmaningen är att hitta personerna så tidigt som möjligt. Men oavsett hur långt det har gått kan vi alltid göra skillnad. Det sa Christer Janson, professor i lungmedicin, som föreläste om KOL under Riksförbundet HjärtLungs informationskväll ”Koll på KOL” på Biomedicinskt centrum i Uppsala den 20 november. Informationskvällen genomfördes som en del i HjärtLungs satsning Lungmånaden, där årets tema har varit KOL. – Ambitionen med Lungmånaden är att sprida kunskap om KOL till vården, allmänheten och politiken, säger Inger Ros, förbundsordförande för Riksförbundet HjärtLung, som inledningstalade. Ett femtiotal besökare hade trotsat

– kol innebär ett

Fakta HLR n Genom hjärt- lungräddning pumpas blod ut i kroppen manuellt så att kroppens vitala organ syresätts. Som lekman ska man fortsätta med hjärt- lungräddning tills professionell hjälp anländer eller så länge man orkar. Finns det en hjärtstartare tillgänglig ska man absolut använda den, även om man inte har utbildning. Hjärtstartaren talar om för användaren vad denne ska göra. n Elstöten från hjärtstartaren avbryter det elektriska kaos som drabbat hjärtat. Genom att ge en elstöt kan man bryta det elektriska kaos som pågår med förhoppning att hjärtat ska hitta sin normala rytm. n Det värsta man kan göra är att inte göra något alls. Källa: HLR-rådet www.hlr.nu

STATUS #6/2014

regntunga skyar för att ta del av informationskvällen. På plats fanns också Astma/KOL-teamet från Fålhagens vårdcentral och föreläste om vilka behandlingsmetoder man kan sätta in i primärvården. – KOL är väldigt mycket en primärvårdssjukdom, det handlar om hela kroppen. I primärvården har vi erfarenhet av att jobba med livsstilsförändringar, det kan man överföra på KOL-patienter på ett strukturerat sätt. Vi måste hitta patienterna och tillhandahålla till exempel rökslutarhjälp. Det är vårt uppdrag och det måste vi ta på allvar, säger Mattias Sjöberg, distriktsläkare och samordnare. Astma/KOL-mottagningar gör stor nytta för att öka vårdkvaliteten för patienterna. Forskning har visat på fördelar för både patient och sjukvård med dedikerade astma/KOL-sjukskö-

terskor. Färre av patienter söker då akutvård vid försämringsperioder, så kallade exacerbationer. – Astma/KOL-sjuksköterskan är spin- deln i nätet som kan ge specialundervisning och uppföljning efter läkarbesök. Har man en duktig Astma/ KOL-sjuksköterska blir doktorerna duktigare också, säger Mattias Sjöberg. föreläsningarna följdes av en paneldebatt om KOL-vården där regionpolitiker fick svara på frågor från publiken om KOL-vården i Uppsala. Ordförande Inger Ros var nöjd med kvällen. – Nu hoppas vi att vården blir bättre på att hitta människor och att politiker pekar med hela handen. Här kan sparas mycket mänskligt lidande och stora mänskliga resurser vid tidig diagnos, säger Inger Ros. l

REPORTAGE REPORTAGE När fotbollsmålvakten Jesper Hjalmarsson startade bilen efter träningen mådde han bra. Några kvarter senare vaknade han upp efter att ha förlorat medvetandet och kört rakt in i en stenmur. Dagen därpå upptäcktes orsaken: en sjuk sinusknuta. text & foto

Karin Hylander

JESPERs HjärtfeL upptäcktes när HAN krockade

i efterskott kan Jesper se att små tecken på sjukdomen har funnits där de senaste åren. Han har vid några tillfällen drabbats av ögonflimmer och yrselanfall i fotbollsmålet, men då tolkat det som blodsockerfall. Så när han i höstas avslutade sin hittills mest framgångsrika säsong i Varbergs Gif med bara 22 insläppta mål på lika många matcher kände han sig fullt frisk. Och den dagen allt hände hade han jobbat som vanligt mellan sju och fyra för att sedan åka och träna på Påskbergsvallen. På hemvägen skulle Jesper köra en sväng i stan i sin nya Volkswagen Passat för att hämta upp sambon Lotten. När han satte sig i bilen strax efter åtta

var allt som vanligt men bara några kvarter bort började det flimra för ögonen. – Det tog en sekund eller på sin höjd två, sen svimmade jag. när han vaknade upp höll en cyklist på att hjälpa honom ut ur bilen. Jesper verkade ha hållit en rak kurs en lång sträcka innan bilen rände rakt in i en mur runt en villa. Eftersom det smällde just vid korsningen gick murhörnet in i bilen, som blev till skrot. Men Jesper kom ur vraket hyfsat helskinnad och fick sätta sig på trottoaren i väntan på ambulans och polis, som var snabbt på plats. – De trodde nog att jag hade druckit för jag fick genast blåsa och ta ett blodprov, berättar Jesper, som minns allt utom de minuter han var avsimmad. – På sjukhuset blev jag röntgad på grund av att jag hade ont i magen och fick också göra en datortomografi av hjärnan eftersom jag hade svimmat av. De hittade ingenting utan sa att jag med största sannolikhet hade fått ett blodsockerfall. jesper fick ändå ligga kvar med EKG över natten. Nästa morgon – samtidigt som Varbergsborna kunde läsa i lokaltidningen om en förare som rapporterats för vårdslöshet i trafik efter att

ha kört mot färdriktningen, korsat en gång- och cykelbana och krockat med en mur – kom en sköterska halvspringande in på rummet. EKG-apparaten hade gett utslag. Hjärtat hade stoppat och vid ronden, när Jesper trodde att han skulle skrivas ut, fick han istället veta att det upptäckts att han hade ett fel i hjärtats retledningssystem och antagligen skulle behöva operera in en pacemaker. – Läkaren pratade i säkert femton minuter men jag hörde inte mer än så. Det blev kaos, säger Jesper. Som tur var hade hans pappa med fru kommit till sjukhuset. När de tre samlat sig fick de utförligare information om vad som hänt och vad som väntade. de närmaste dagarna fylldes av undersökningar. På torsdagsmorgonen opererades pacemakern in. Efter sex veckors sjukskrivning, när pacemakern har ställts in och kontrollerats, kommer Jesper att räknas som frisk. – Jag har varit väldigt trött och vet inte om jag kan greppa det här riktigt än men jag tror att det har varit värre för dem runt omkring. Det känns tryggt nu. Jag kommer att ha pacemaker resten av mitt liv men jag kommer att kunna spela fotboll igen och leka med mina framtida barn. l STATUS #6/2014

Fakta om sinusknutan Två veckor efter olyckan och upptäckten av hjärtfelet har dramatiken bytts mot lugn. ”Jag kommer att kunna leva ett vanligt liv och med de årliga kontrollerna av pacemakern kommer en trygghet. Blir det något annat fel på hjärtat kommer de att hitta det då” säger Jesper. Foto: P R I VAT

har gått efter olyckan när Status träffar 27-årige Jesper Hjalmarsson. Medan såret efter pacemakeroperationen läker håller han sakta på att smälta vad han har varit med om. Det kunde ha varit mycket värre. – Jag har haft en väldig tur i oturen. Tänk om det hade hänt på landsvägen ut från stan eller på E6:an. Jag är kylmontör och kör jättemycket i tjänsten. Eller tänk om det hänt tre veckor tidigare medan jag hade den gamla mycket mindre krocksäkra - bilen, säger Jesper.

bara ett par veckor

Det mesta i Jespers liv har cirklat runt träningen. Förr spelade han både handboll och fotboll men de senaste åren har han ”bara” vaktat buren i Varbergs Gifs A-lag, vilket ofta har inneburit tre träningstillfällen och en match i veckan. Tack och lov kommer den sjuka sinusknutan inte att sätta stopp för fortsatt spel. STATUS #6/2014

Om hjärtat inte får impulser från sinusknutan går pacemakern in istället och kickar igång hjärtat och Jesper kommer inte att märka någonting.

n Att Jesper kommer att kunna fortsätta träna hårt och spela fotboll i A-laget beror på att hans hjärtmuskel i sig är stark och frisk. Felet sitter i sinusknutan, som är en del av hjärtats retledningssystem. n Sinusknutan är en liten nervknut, som sitter på väggen i högra förmaket. Den fungerar som ett tändstift för hjärtat genom att den skickar ut elektriska impulser över förmaken och sedan till kammarmuskulaturen och därmed får hjärtat att dra ihop sig och pumpa ut blodet med det livsnödvändiga syret. n Det finns flera anledningar till försämrad funktion hos sinusknutan. Åldrande är en – hos de flesta debuterar sjukdomen i 60-70-årsåldern – och någon underliggande hjärtsjukdom en annan. n En sjuk sinusknuta ger inte alltid symptom men kan ge sig till känna genom svimning, yrselattacker, andfåddhet, bröstsmärtor och hjärtklappning. En patient som har svimmat på grund av en sjuk sinusknuta löper stor risk att drabbas igen. n Pacemaker är den behandling som ges vid en symptomgivande sjuk sinusknuta. Faktum är att ungefär hälften av de som har pacemaker har det på grund av att sinusknutan inte fungerar som den ska.

STATUS FRÅGAR

FÖRBUNDSNYTT

Den nya styrelsen Malin Lindström Eriksson välkomnar till Facebookgruppen. ”Det är bara att anmäla sig och sedan är man med,” säger hon.

Vid extrakongressen i maj i år valdes en ny styrelse. Dessa personer leder nu riksförbundets verksamhet.

Ordförande Inger Ros Tumba 073-9145124 inger.ros@tumba.hjart-lung.se

Hallå där… … Malin Lindström Eriksson från Gagnef som tillsammans med Therese Johansson från Kristianstad startat Facebookgruppen ”Arytmier – när hjärtat inte är ens bästa vän”. text & foto

1:e vice ordförande Karin Jeppsson Bräkne-Hoby 0457-81082 karin.jeppsson@ brakne-hoby. hjart-lung.se

2:e vice ordförande Sören Skoglund Åsele 0941-30034 soren.skoglund@ asele.hjart-lung.se

Anders Gustafson Lidingö 08-7713404 anders.gustafson@ lidingo.hjart-lung.se

Johnny Jakobsson Mölndal 031-874975 johnny.jacobsson@ yahoo.se

Mona Johansson Boden 0921-16310 mona.johansson@ boden.hjart-lung.se

Allan Larsson Uppsala 018-302735 allan.larsson@ uppsala.hjart-lung.se

Agneta Petersson Tyringe 0451-13750 agneta.petersson@ hassleholm. hjart-lung.se

Britt Frendin Visby 0498-264890 britt_frendin@ hotmail.com

Mikael Nissen Kristianstad 070-580 12 21 mikael.nissen@ telia.com

Leif Hassel Sunne 070-5337390 leif.hassel@sunne. hjart-lung.se

Yvonne Lindholm Andersson Värnamo 0370-17602 yvonne.lindholm andersson@varnamo. hjart-lung.se

Christina Petersson Gävle 070-325 58 14 christina.petersson@ gavle.hjart-lung.se

Ulrika Juto

Varför startade du en Facebookgrupp? n Varför startade ni denna grupp?

– Vi fick kontakt via en tråd på nätet och hade liknande upplevelser. Personer med arytmier får väldigt lite stöd av vården efter att de fått sin diagnos. Som patient har man massor med frågor och har stort behov av att prata med andra personer som befinner sig i en liknande situation. Vi ville göra något åt det och startade en Facebookgrupp. På bara tre veckor hade gruppen 180 medlemmar. – Det är väldigt många med hjärtarytmi som säger att de fått kämpa länge för att få diagnosen. Vården viftar ofta bort det som något psykiskt istället för att göra en ordentlig utredning. n Hur var det för dig? – Jag började känna av att det var något fel på hjärtat redan när jag var nio, men ingen tog det på allvar. Jag gick till skolsköterskan när jag var elva, hon sa att ”det är normalt att ha hög puls ibland”. I takt med att jag blev äldre gick 22

jag runt och var livrädd för att dö. 2012 spårade det ur helt och hållet. Hjärtat rusade jättesnabbt i ibland, det kändes som 300 slag i minuten. Jag kontaktade vårdcentralen och fick prata i telefon med min husläkare som sa att det var psykiskt och skickade mig till en psykolog. Psykologen förstod inte vad jag gjorde där, det gjorde inte jag heller. Våren 2013 kunde jag inte bära in matkassarna från bilen själv, skrapa is från bilen eller bära mina barn. I september 2013 ringade jag åter till vårdcentralen och de sa att de skickat en remiss till en kardiolog. Vid närmare undersökning visade det sig att den slarvats bort. Jag fick aldrig träffa min husläkare på vårdcentralen men tillslut lyckades jag tjata mig till att få träffa en ung AT-läkare. Hon förstod inte heller vad jag menade när jag sa att hjärtat slog för fort, men hon skickade i alla fall en ny remiss till kardiologen. – Till sist fick jag komma till en spe-

cialist tack vare en privat försäkring jag har via jobbet. Sedan gick det fort. Kardiologen jag träffade sa att det kunde vara en extra ledningsbana i hjärtat som gav symtomen. Jag fick göra ett långtids-EKG som visade att hjärtat slog mellan 36-270 slag per minut. Äntligen var det någon som förstod vad jag pratade om! n Vilken behandling fick du? – Jag fick komma till Arytmicenter på Södersjukhuset i Stockholm. Där brände de bort de extra ledningsbanorna i två omgångar. Det var inte bara en extra ledningsbana som störde hjärtrytmen, utan en hel klump med nervbanor. Efter ingreppet var det så tyst i kroppen. Det var så skönt! Jag friskförklarades i oktober i år. n Hur gör man för att gå med i Facebookgruppen ”Arytmier – när hjärtat inte är ens bästa vän”? – Det är bara att anmäla sig och sedan är man med. STATUS #6/2014

Kvinnor om livet med KOL i ny film från HjärtLung För sjuksköterskan Helene började det som för så många andra: hon kände att det var tungt att gå i backarna. Helene hade haft andra tidiga symtom men inte kopplat det till en av de allra vanligaste folksjukdomarna, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL. I Riksförbundet HjärtLungs nya film ”En liten film om KOL”, berättar två kvinnor om sina liv med sjukdomen. Professor Kjell Larsson vid Karolinska Institutet berättar om symtom, behandling och rehabilitering. Kjell Larsson betonar vikten av att vara vaksam på symtomen hosta, luftvägsinfektioner, långdragna förkylningar, andnöd och trötthet. n

Se filmen på www.hjart-lung.se/lungor

STATUS #6/2014

Professor Kjell Larsson berättar om symtom, behandling och rehabilitering i filmen ”En liten film om KOL”.

LANDET RUNT

n Vad händer i din lokalförening? Skicka in text och bilder till status@hjart-lung.se

LANDET RUNT

Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i texter och insändare

Medlemsträff om KOL i Falköping n HjärtLung-föreningen i Falköping har haft en medlemsträff på Hjorten, där man fick lyssna till specialistläkaren Gudrun Hemeren från lungmedicin i Skövde. Eftersom månaden november är utsedd till ”Lungmånaden” vill föreningen uppmärksamma att KOL är en av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige. Mellan 500 000 och 700 000 människor lider av KOL, men många vet inte om att de har sjukdomen. Gudrun Hemeren gick igenom de symptom man får: andningssvårigheter, hosta, slembildning och infektioner, som ofta blir svårare och längre än normalt. Det finns flera sätt att fastställa diagnosen KOL, bland annat genom en så kallad spirometriundersökning, som även utförs i primärvården. Hon visade olika värden en spirometri kan visa, till exempel hur mycket luft man har kvar i lungorna efter en lång utandning, och jämförde den KOL-sjuke med en frisk person. Hon berättade också om hur man behandlar

Utbildningsdag för HjärtLung Norrbotten

Folkhälsopriset till Sotenäs användandet av hjärtstartare. Arbetet bidrar till ökad trygghet och möjlighet att snabbt rädda liv.” Vi i vår förening är naturligtvis väldigt tacksamma, glada och ödmjuka att ha fått denna fina utmärkelse, men utan våra duktiga instruktörer, Marianne Eldh och Rolf Ekblad hade detta inte varit möjligt. Deras insatser med utbildningar i HLR har bidragit till att hjärtsäkra många föreningar och så gott som hela Kungshamns centrum. Vi har också

påbörjat arbetet med utbildningar av företag och föreningar i Smögen och Hunnebostrand. Allt som allt har Sotenäs HjärtLung bidragit till att ca 250 personer i kommunen genomgått utbildning i HLR. Vår insats inom HLR i Sotenäs kommun och priset vi har erhållit, kan förhoppningsvis bli en drivkraft och uppmuntran att starta motsvarande projekt i andra av riksförbundets 156 lokalföreningar. Vår slogan i Sotenäs har varit och är, att Hjärtsäkra Sotenäs kommun. Insänt av: Bibbi Hallenberg

Hjärtläkare föreläste i Hässleholm n HjärtLung föreningen i Hässleholm har haft en välbesökt Hjärt-Lungdag på Senioren i Hässleholm. Överläkaren och hjärtläkaren Thomas Fåhraeus föreläste om förmaksflimmer, hjärtstopp och pacemaker förr och nu, samt om hjärtinfarkt och kärlkramp där sym-

tomen kan vara väldigt olika mellan kvinnor och män. Många frågor ställdes till läkaren. Efter fikat talade receptarien Dois Liedman om kuriosa ur läkekonstens historia bland annat om mumiepulver och blodiglar, på ett trevligt och humoristiskt sätt.

Därefter tackade ordförande Astrid Strömblad både Dois och Thomas för en mycket intressant eftermiddag och överlämnade blommor till båda. Samtidigt framfördes ett varmt tack till alla de som tagit sig till Senioren denna eftermiddag.

n Den 29 oktober genomförde HjärtLung Norrbotten den årliga utbildningsdagen för lokalföreningarnas eftervårdsombud och studieledare. Platsen var Sunderbyns folkhögskola. Torild Bodin, länsstudieorganisatör, ledde dagen med hjälp av Mona Johansson läns-evo lunga och Medlemmar från HjärtLung Norrbotten samlades på Sunderbyns Anita Berglund läns-evo hjärta. folkhögskola. Efter en kort presentation av deltagarna inleddes dagen med att Mona gick igenom vår nya varumärkesplattform som presenterades på kongressen. Tillsammans med Torild och Anita talade hon också om HjärtLungs vision VI RÄDDAR LIV. Anita visade hur man kan använda hemsidan hjärt-lung.se. Dagen vara fullmatad med information. Det var underdiagnostisering av KOL, den nya sjukhusenkäten, mer organdonationer (MOD), ny informationsvideo, nytt studiematerial från ABF och mycket, mycket mer. Dagen avslutades med att deltagarna planerade 2015 års hjärtemånad. Den planeringen ska de ta med sig hem till sina föreningar och se till att den genomförs. Förutom all muntlig och skriftlig information som deltagarna fick är också dagen ett tillfälle att lära känna varandra och att knyta kontakter som i förlängningen ska stärka hela vår organisation HjärtLung, från lokalföreningar via länsföreningen till riksförbundet. Insänt av: Anita Berglund

STATUS #6/2014

Har Du räddat liv?

Vi efterlyser personer utanför sjukvården som genom aktiv hjärt-lungräddning räddat liv på någon vars hjärta stannat. Skicka en beskrivning av livräddningsinsatsen senast den 28 augusti.

Årets hjärt-lungräddare 2015 Riksförbundet HjärtLung Box 9090, 102 72 Stockholm, info@hjart-lung.se Stiftelsen för hjärt-lungräddning i Sverige

www.hjart-lung.se

Rolf Ekdal och Marianne Eldh tog emot folkhälsorådets pris av ordförande Torbjörn Eriksson, den 6 juni i år.

n Folkhälsorådet i Sotenäs kommun instiftade 2010 ett Folkhälsopris. Syftet var att stimulera och uppmärksamma folkhälsoarbetet samt vara en uppmuntran till enskilda personer såväl som till organisationer. Prissumman är 7000 kronor och vinnaren får dessutom ett fint diplom. 2014 blev Sotenäs HjärtLung årets vinnare av folkhälsopriset. Motivering löd: ”Hjärt- och lungsjukas förening i Sotenäs får 2014 års folkhälsopris för sitt arbete med att utbilda allmänheten i hjärt- lungräddning och

med olika inhalationsläkemedel. Det viktigaste är dock rökstopp eftersom rökning är den största orsaken till KOL-sjukdom. Motion i olika former förbättrar också prognosen. Avslutningsvis berättade hon även kort om astma och lungfibros. Åhörarna ställde naturligtvis också frågor, band annat om föroch nackdelar med olika sorters inhalationsmediciner och om den för de flesta okända sjukdomen Alfa1-antitrypsinbrist, som också ger upphov till grav KOL. Gudrun Hemeren avtackades med en ostkorg för sitt intressanta och lättförståeliga framförande. Ett 70-tal medlemmar närvarade och kvällen avslutades med kaffeservering och dragning på lotterier. Det informerades också om drop-in-spirometri i turistbyråns gamla lokaler på Världs-KOL-dagen den 19 november. Den arrangeras av dr Hoheisels företagshälsovård tillsammans med HjärtLung-föreningen Specialistläkaren Gudrun Hemeren pratade om KOL inför medlemmar i Falköping. och Studiefrämjandet.

LANDET RUNT HjärtLung skänker gåvor till Örnsköldsviks sjukhus

Insänt av: Britt Falk

KOL-dag i Norrköping n Även i år uppmärksammade föreningen i Norrköping KOL dagen med spirometritest i föreningslokalen och medlemmar som berättade om hur det är att leva med KOL, aktuella mediciner och att sluta röka. NT 24 kom och filmade, så senare kunde inslaget ses på Nyheterna på Lokal TV. Insänt av: Jan Lundqvist

n Intresset var stort när föreningen Hjärt-Lung Norra Hälsingland tillsammans med Bromangymnasiets vård- och omsorgs program ordnade spirometri och blodtrycksmätning för att uppmärksamma internationella KOL-dagen onsdagen den 19 november. Olle Jonsson från Hjärt-Lungföreningen berättar att föreningen brukar låta folk komma och mäta lungkapaciteten och ta blodtryck varje år, för att se om de befinner sig i farozonen för KOL. Oftast är det äldre som kommer och testar sig. Källa: helahalsingland.se

Här får Brynolf Vanhatalo i Aapua blodtrycket testat av sjuksköterskan Maire Nyström.

KOL-dagar i Aapua och Övertorneå n Övertorneå HjärtLung-förening arrangerade, i samverkan med Övertorneå Hälsocentral, KOL-dagar i Övertorneå den 12 november och i Aapua den 13 november. – Vi gör det här för att ge folk en möjlighet att testa sitt blodtryck och sin andning på ett enkelt sätt. Hittar vi något som inte är bra rekommenderar vi personen ifråga att kontakta sjukvården för vidare undersökning. I år lät

sig cirka 70 personer testas och glädjande nog visade alla goda värden. Vi hade gärna sett att ännu fler hade kommit men alla får en ny chans nästa år. KOL-dagarna är en av HjärtLungs årligen återkommande aktiviteter som syftar till att tidigt upptäcka hjärt- och kärlsjukdomar samt lungsjukdomar, säger föreningens sekreterare Gunnel Westman. Insänt av: Arne Honkamaa

underhöll spelmanslaget Knafver. Därefter bjöds det på en trerätters meny, läckert tillagad av kocken Sven-Åke Larsson. Mellan rätterna höll föreningens ordförande, Oscar Bodin, ett tal innehållande historik och information om nutida aktiviteter. Speciellt redogjorde han för föreningens engagemang med Hälsans Stig – ett friskvårdprojekt som initierats av

KOL – tema i Piteå

vårt riksförbund. Med glädje kunde han konstatera att en Hälsans Stig anlagts centralt i Örebro under året. Han betonade också det goda samarbete föreningen har haft med Sällskapet Gamla Örebro vid framtagningen av ett häfte med gamla bilder och historik kring stigen. Det är föreningens bidrag för att stimulera till promenader längs stigen – vilket är nog så viktigt ur hälsosynpunkt.

n Piteå HjärtLung har haft ett öppet möte på Kyrkcenter. Drygt 90 personer hade mött upp för att lära sig mer om KOL, som var aftonens tema. Professor Tomas Sandström från Norrlands Universitetssjukhus föreläste i ämnet på ett för oss lekmän förståeligt språk. Vi fick veta att det sker mycket på medicinfronten, men också att många som har KOL ännu inte har fått sin diagnos. Och mycket, mycket mer! Maskinveteranerna i Piteå har skänkt 10 000 kr till Piteå HjärtLung. Det uppmärksammades och Alvar Andersson och Henry Nyman, ordf och sekr i Maskinveteranerna, fick motta ett kort som bevis på vår uppskattning. Samtidigt skänkte HjärtLung 25 000 kr till Lungforskningen i Umeå och Tomas Sandström fick motta den gåvan. Deltagarna på mötet visade sin uppskattning med varma applåder. Carina Pettersson, KOL-sköterska från Furunäsets Hälsocentral, fanns på plats och de som ville fick göra ett spirometri-test och det var många som tog tillfället i akt och gjorde det. Hennes medverkan tackar vi för. Kvällen avslutades med kaffe och smörgås.

Insänt av: Bengt Persson

Insänt av: Anita Berglund

Jubileumsfest för 75-åring i Örebro n Föreningen HjärtLung Örebro hade lördagen 18 oktober en fest med anledning av att föreningen fyller 75 år. Så länge sedan är det sedan ett antal lungsjuka personer bildade Örebro patientförening. Med åren har även hjärtsjuka personer tagits in som medlemmar i föreningen. Omkring 80 personer hade samlats i Hantverksföreningens lokaler för firandet. Medan folk samlades, och bjöds på förfriskningar,

Föreningen i Piteå arrangerade ett öppet möte med temat KOL.

STATUS #6/2014

BungyPump är en unik fjädrande träningsstav som har cirka 20 cm inbyggd fjädring. Stavarna finns i flera olika modeller med motstånd från 4 upp till 10 kg. Varför BungyPump?

• Utmärkt till rehabilitering tack vare att den fjädrande effekten ger skonsam träning • Promenad med BungyPump stärker hjärtat och ökar konditionen • Bygger på ett skonsamt sätt upp muskler i framförallt axlar, nacke, rygg och bål • Avlastar främst fot-, knä- och höftleder samt tränar balansen • Härlig utomhusträning som ger extra energi och är avstressande

((( 20 cm fjädring )))

n Hjärtdagen uppmärksammades den femte oktober. Ordförande Vega Näsström välkomnade 150 åhörare till församlingshemmet den dagen. Underhållningen denna dag stod Rebecka Johansson för och vi fick lyssna till njutbara sånger, såsom Himlen runt hörnet, Du är mitt allt och hon avslutade med Ted Gärdestads För kärlekens skull. Vi kommer nog att höra mera av Rebecka. Därefter var det dags för Leif Ehlins föreläsning om Hjärtsjukvården på Örnsköldsviks sjukhus, vilket han på sedvanligt sätt, gjorde intressant och med en glimt i ögat. Han började med att berätta att dödligheten i hjärtinfarkt har minskat, mycket tack vare ballongvidgning. Örnsköldsviks sjukhus ligger bra till i kvalitetsregistret och det beror delvis på att Björn Byström är noga med registreringen. Leif berättade också om rutinerna som gäller när en patient med misstänkt hjärtinfarkt kommer in och är det kritiskt är det Umeå som gäller. För framtiden trodde han att vårdplatser skulle minska på grund av dålig ekonomi och sjuksköterskebrist, men att han hoppades att politikerna skulle förstå vikten av bra arbetsvillkor för personalen. Därefter följde fika med hjärtbakelser och frågestund. Leif Ehlin fick ta emot en gåva på 200 000 kronor från hjälpfonden som syftar till att köpa in en 3D-givare till EKOmaskinen. Maria Löjdström fick en check för att köpa in två I-pad, som skulle lånas ut till patienterna på hjärtavdelningen. Blommor delades ut och avslutningsvis ledde Margot Ehlin oss i Hjärt-lung-visan och hjärtdagen kännetecknades även denna gång av trivsel och värme.

POPULÄR BLODTRYCKSMÄTNING

ERBJUDANDE TILL DIG SOM ÄR MEDLEM I HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS FÖRENING:

10% rabatt på HELA SORTIMENTET Gör din beställning på vår hemsida och ange rabattkoden: HJÄRTA Erbjudandet gäller t.o.m. 31/12 2014. NYHET! Tränings- och rehabprogram för bl.a. bröstcanceropererade och fibromyalgi finns att ladda ner på hemsidan.

www.bungypump.se

KORSORD KORSORD

MÅTTFULLT PIPPI TILLÄGG

DRAR KÖPSUGNA

BYRÅ

KREDIT

MATKEDJA HADE TIGERSYMBOL

LISTA PÅSTÅR

GAMMAL NÅR SIN PRAKT PÅLAGA PÅ VINTERN

FIN SKRUD

NOSAR EN DEL HUNDAR UPP

UTÖVAS AV MÄN

LÅNGBENT FÅGEL

RIKSTELEFON

ELIS SANDBERG PRODUKT

ÄR JU GALAN RADIUM

KUT HAR MÅNGA BLÅSARE

ANGES MED LATITUD OCH LONGITUD

TOG TILL ORDA

ÅDAGALÄGGER

UTROP

FRAMFALL

FYLLES TRAV PÅ STÄLLET

BRÖDER

SKYDDAT FÖLJE TYGSORT LÄGGA BENEN PÅ RYGGEN

STRÄVAR HOLM FINGERVISNING

STÖVELSTAD

KYLER RIBBA

TALANG SÄGER VI TILL DE FLESTA

TÄ & V VL IN A N

VIS OCH ÅK SER DU MONA-LISA PÅ HAR FÄSTFÖRMÅGA VÅNING

STAD I BIBELN LYXBIL

PRISAD JAPAN

FIRRE

GUDINNA KRUKFYLLNING MUMINTÖS

VILL INGEN HÖRA

NÄRA KOÖGAT

ÄR MÅNGA I VÅR FLORA

STÅR OSS NÄRA

SPANSK KÄRRA KULLE MED BORG

ETT ENSAMT UPPTRÄDANDE

PÅSTÅR EN DEL HA SETT

SON TILL OSIRIS ANKPRODUCENT KAN PROFILEN HÅLLAS

ÄR SEG BLOTA

Namn:________________________________________________________________________________

KOLREST 7

KNYCKA

STRECK BOKDEL ESLÖVS ROCKGOSSAR

AFTONDRÄKTEN VITHANDAD GIBBON

KLAGODIKT

Adress:_______________________________________________________________________________

VATTEN I STÖVELN

HJÄLPER TÖRSTIGA

SITTER LÖST

Postadress:___________________________________________________________________________ MAGNUS

Om du vill, uppge bankkonto (clearingnr+kontonr):________________________________________ STATUS #6/2014

SES MED ORDNING VOKALER

KORT FÖR TITEL

RIKSDAGSORT VIMSIG

Lösningen ska vara märkt ”Bildkryss nr 6” och måste vara Status, Box 9090, 102 72 Stockholm, tillhanda senast den 20 januari 2015. Tre priser på 200 kronor delas ut. Lösning och pristagare meddelas i Status nr 2 2015.

ENAR I LUFTEN

PRIMÖR PARTI SOM GJORDE SORTI

RIKTNING MÅNGA ÄR SÖTA

VINN 200 kronor!

ERIKA IVARSSON KASTAR ETT ÖGA

TITTAR VI PÅ UTPEKA

GETART

DRAR VI IN REGELBUNDET

LEDER EN VÄTSKA DRICKER

PDF skapad med pdfFactory Pro testversion www.pdffactory.com

GÅR TRIAL I

SEGEL

FÖRE VEGAS

ÄR INGEN FABEL FÅR GÅ KAN BETALNING SKE I

KAN TABLETT VARA NÅGOT FÖR RÖKEN

SÄTTS I DET KALLA

VATTEN

GER MOTIONÄR LJUS HINDRAR INTE YMER

TRÄD

GUD

KORT FÖR MÖ KLURIGHET

STENÅLDERSMATERIAL

SÄTTER VI MOT DITO IBLAND PRONOMEN

HABIT ÄR TRÄTO- GYLTA KAN VARA MÄRKTA

ASTAT SPELAR EDSBYN PÅ

KAN MAN LEVA I BILMÄRKE

SAMLAR ÄLDRE

DUNANTVERK

BÄRS HUDNÄRA

DRAG I EUROPA

TRÄSKOVIRKE

ÄR MÅNGEN UTTAG

ÄR EN MÅTTFULL TYP

VAR DE SOM VÅGADE LIVET BLUND

KVALSTER

ÄR INTE KORSAD ANDNINGSUPPEHÅLL

IDROTTAR I SÖDER

OSAR DET OM ARGON

VISAR UPP RANK FARKOST

BLIR PRISAD TIK WESTERGREN

FARTYGSTYP KORT ATT SE UPP GÄCK

VILL FRIARE HÖRA

STATUS #6/2014

GÖR MÅNGA PÅ AUKTION

KORSORD H P S A K K R A K R P I A S NM T Å T E R E L I L P G R E P Å R A D R S L Ö D A N Å G O D L A R I O I L T E G T T

FACKMAN VASST MOT HALSEN BASTFIBRER FRÅN PALM

KLÄR AV SIG

Vinnare & lösning till bildkryss nr 4 2014 3 vinnare som vinner 200 kr var. Maj-Britt Widfeldt Kornvägen 2 371 60 Lyckeby

Kerstin Sjöberg Norbyvägen 46 F 752 39 Uppsala

Aina Arvidsson Vallonvägen 25 B 612 30 Finspång

ÅKTE TILL HIMLEN I ELDVAGN TAR MAN TAG I VID MOCKNING

B B A D M G Ä S T A O R E

SKINNER I VITT

DRAR RUNT I MOTORN

AVSE

FLYTTFÅGLAR HALSDUK GER FINT VIRKE

VÅRD SÄGA

DIFTONG I REOR

Ä D C K L J U S R I V R E M E N A T E S S U T D C H A L E A K T R Ä N S I O D A MO B O M A S I

HAR BLÖTA AFRIKANSKBESÖKARE HUVUDSTEGRING STAD

HULDRA ”DALLAS”IKON

GAMMAL VOLVO TÅL HETTA

LÄROSATS SLUTSTAVELSE

ÄR DRONTARNA VAPENSLAG

PIANOLARS

JUPITERMÅNE

NÅS MÅNGA VIA

LÅNGSAM

KARNEVALSTAD KAN MAN DREJA

FÄSTER I TULLEN

ARVSORD

ITU PÅ DEN TIDEN

BÄR PÅ EXTRAKILON GYLTA TECKNARE

LAND I ASIEN KÅRE

RYMDFIGUR

GER OSS NYTT

FYLLER PÅ DONAU BUDDISTMÅL

TIBERIUS MOR

G ÖVERORD

ÄR JU VÅR FLORA POSTLAPP

FÅR MAN MED TIDEN VANLIG FRÅGA

PLATTA

GAMMALT MOBILNÄT FÅ TILLBAKA

I L U N N I K N I V A R I S A V A V A V I N N A A U O F S K A F N K R U L T A S O M E R N R E O S T L U R L E F O K O N

TUFFA KURDER PÅBUD

SÖTSAKER

PÅ MÅNGA STÄLLEN

TALTECKEN

GÅR PÅ ISLAND BÖRDA

GÅR ÅT TILL VARJE PRIS

FIA STRÖM SPELDEL

ARTÄRTYP FÅGEL

GAMMALT

PROI NYA NOMEN TAPP-

NINGAR

INTET SANDBANK

HAR FOTFÄSTE ”TEFAT”

KÄNDE NOG SKULD TRÄD

BÄRS PÅ RYGGEN

V A R S T A N S

Spara med hjärtat Låt pengarna växa samtidigt som de verkar för en god sak. Spara i Swedbank Robur Humanfond så bidrar du årligen med två procent av din fondförmögenhet till Hjärt- och Lungsjukas Riksförbunds viktiga arbete. I Humanfond investerar vi i svenska företag som tar ansvar för vår omvärld. Mer information om ideellt fondsparande hittar du på swedbank.se/hjartlung

V Å D

Swedbank Robur i stolt samarbete med Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund

Mälargården Rehab Center ligger i natursköna Sigtuna 40 minuter norr om Stockholm. Vi är ett multimodalt kompetent rehabiliteringsteam där vi tillsammans med patienten arbetar fram ett individuellt rehabiliteringsprogram för vistelsen. Vi har utbildning och behandlingsprogram för patienter med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) och/eller astma bronchiale. Patienter med ovanstående sjukdomar kan rehabiliteras på Mälargården, fråga oss gärna om hur du skall gå tillväga för att få en remiss. 3 veckors KOL program 3 veckors astma program Repetitionsprogram Avtal finns med Stockholms läns landsting

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. På grund av fondens sammansättning och de förvaltningsmetoder som används, så kan pengar som placeras i fonden både minska och öka kraftigt i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Faktablad, informationsbroschyrer och fondbestämmelser för Swedbank Roburs fonder finns att hämta hos din återförsäljare eller på swedbankrobur.se

För ytterligare information om programmen, se hemsida www.malargarden.se Box 46 • 193 21 SIGTUNA • Tfn 08-5949 3630 • www.malargarden.se 30

STATUS #6/2014

EXKLUSIVT ERBJUDANDE TILL RIKSFÖRBUNDET HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS MEDLEMMAR

Julerbjudande till Riksf hjärt- och lungsj 2014.pdf

2014-11-28

14:17

Trygga hem! Vid ett hjärtstopp får kroppen obotliga skador efter fem minuter. Efter ca 15 minuter är döden nästan oundviklig. I snitt tar det 14 minuter för ambulansen att anlända. Kunskap inom Hjärt- och lungräddning samt hjärtstartare nära till hands är livsavgörande när det oväntade inträffar. Patrik Ahlin, styrelsemedlem i BRF Sjöhem i Lomma – I BRF Sjöhem har vi valt att satsa på omtanke och trygghet. Med vår hjärtstartare kan vi rädda liv, en ovärderlig insats till ett väldigt lågt pris! Vår förhoppning är att alla bostadsrättsföreningar utrustar sig med denna livräddande utrustning. Det borde vara ett lika självklart val som en brandsläckare. Vem som helst, oavsett ålder, utbildning eller tidigare erfarenhet kan använda en hjärtstartare för att försöka rädda livet på någon som drabbats av ett hjärtstopp.

Patrik Ahlin, styrelsemedlem i BRF Sjöhem i Lomma

ERBJUDANDE TILL RIKSFÖRBUNDET HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS MEDLEMMAR

Hjärtstartare + skåp Köp för 10 900:Hyr för 239 :- /mån, 48 månader Vår hjärtstartare är framtagen för officiellt bruk och är enkelt att använda. PAD 350P är en lättanvänd hjärtstartare speciellt framtagen för offentligt bruk och fungerar på såväl vuxna som barn. Den har tydliga audiovisuella instruktioner som guidar användaren steg för steg och även anger takten för hjärtkom pressionerna. Hjärtstartaren avger enbart en strömstöt vid ett faktiskt hjärtstopp, det går alltså inte att använda den på ett felaktigt sätt. Passa på - skåp ingår! Erbjudandet gäller t o m 31/5.

00:9 0 1 Köp 9:Hyr 23 lusive moms

månader /mån, 48 derhåll un inkl fritt

er exk

Alla pris

v i a m ed i c i . se

ViaMedici är en av landets främsta experter på hjärtstartare och tillhandahåller en av marknadens bästa hjärtstartare anpassade för lekmän. Vi erbjuder även utbildningar. Samtliga våra utbildare arbetar, eller har arbetat, i akutambulanser och vet hur människor reagerar i paniksituationer. Kontakt: 0771-901 901, info@viamedici.se.